<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2778487</hangar_id>
 <dok_id>GB02Jo38</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Jo38</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Jo38 av Birgitta Hambraeus (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>38</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:20:11</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:85</titel>
 <subtitel>av Birgitta Hambraeus (c) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo38/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo38</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Jo38</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;av Birgitta Hambraeus (c)&lt;br /&gt; 
med anledning av prop. 1987/88:85&lt;br /&gt; 
om miljöpolitiken inför 1990-talet&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:127px;"&gt;Mot.&lt;br /&gt; 
1987/88&lt;br /&gt; 
Jo38-42&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Det är bra att regeringen vill verka för att den s. k. Brundtlandrapporten till&lt;br /&gt; 
FN skall genomsyra arbetet i olika internationella organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men regeringen verkar inte riktigt ha förstått det nya synsätt som Brundtlandrapporten&lt;br /&gt;
ger uttryck åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppbyggnad och förnyelse av världens näringsliv, så att det blir hållbart&lt;br /&gt;
och bärkraftigt (sustainable), är ingen uppoffring ens av kortsiktiga välståndsönskningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna omställning kommer att avläsas i de ekonomiska modellerna som&lt;br /&gt; 
ekonomisk tillväxt. Och då blir det en tillväxt som verkligen skapar resurser&lt;br /&gt; 
och inte som nu ofta förstör resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar inte konsekvenserna av detta synsätt i propositionen. I så&lt;br /&gt; 
fall skulle man betydligt kraftfullare ha föreslagit lagar och avgifter som&lt;br /&gt; 
hindrat fortsatt miljöförstörande verksamhet samtidigt som man visade på&lt;br /&gt; 
en väg ut för var och en, bl. a. genom övergångstider och enkelt tillgängligt&lt;br /&gt; 
investeringskapital för företag som ville starta eller gå över till en miljövänlig&lt;br /&gt;
produktionsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och man kunde göra detta i den trygga förvissningen att hårda miljökrav&lt;br /&gt; 
skulle skapa en förnyelse av näringslivet som skulle ge oss en fortsatt välfärd&lt;br /&gt; 
utan att det skedde på någons bekostnad eller till priset av förstörd framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt näringslivs framtida exportchanser ligger i att sälja giftfria produkter&lt;br /&gt; 
av hög kvalitet och produktionsanläggningar som producerar varor på ett&lt;br /&gt; 
miljövänligt sätt, inte huvudsakligen ”varor och tjänster på miljöområdet”,&lt;br /&gt; 
som regeringen tycks tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern har i sin partimotion flera konkreta förslag i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver vill jag ta upp några frågor.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Bestrålning av livsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige verkar internationellt för att bestrålning av livsmedel skall bli en allmänt&lt;br /&gt;
utbredd metod, särskilt i u-länderna. Vi bör upphöra med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden är kapitalkrävande och storskalig. Det finns risk att u-länderna&lt;br /&gt; 
blir bundna vid stora företag och att deras bestrålade produkter kommer att&lt;br /&gt; 
möta köpmotstånd, eftersom inställningen till metoden är negativ i större&lt;br /&gt; 
delen av världen. Varorna kan snabbt bli dåliga i fuktigt och varmt klimat,&lt;br /&gt; 
även om bakterier dödats. Det finns risk för att skämd mat kan passera kontroll,&lt;br /&gt;
därför att bakterier dödats utan att de gifter de producerat förstörts. 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr Jo38-42&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jo38&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Miljömärkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen nöjer sig med att kortfattat meddela att ett system med s. k. positiv&lt;br /&gt;
miljömärkning kommer att utredas. Frågan har diskuterats i årtionden.&lt;br /&gt; 
Jag har bl. a. motionerat i samband med konsumentlagstiftningen på 1970talet&lt;br /&gt;
om en frivillig miljömärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Tyskland finns redan ett sådant system, den Blå Ängeln. Konsumentverket&lt;br /&gt;
bör omedelbart få i uppdrag att utarbeta ett system med frivillig miljömärkning.&lt;br /&gt;
Det finns ingen anledning att förelägga riksdagen något förslag,&lt;br /&gt; 
när systemet blir frivilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje företag med självbevarelsedrift kommer att vilja ha det ”Gröna&lt;br /&gt; 
märket”, varför ett obligatorium inte är nödvändigt. Företag skall ha rätt att&lt;br /&gt; 
märka sina varor med märket när de uppfyller vissa klart redovisade miljökriterier&lt;br /&gt;
i sin framställning och när varorna är lätta att återvinna eller lätt&lt;br /&gt; 
bryts ned i naturen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Bestrålning är ett sätt att lura konsumenten. Varan ser färsk ut, men den&lt;br /&gt; 
är konserverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ingen lag i Sverige som förbjuder bestrålning av livsmedel. Vi har&lt;br /&gt; 
lämnat över ansvaret till livsmedelsverket som kan ge tillstånd. Något sådant&lt;br /&gt;
har ännu inte lämnats. Men det verkar som om intressenterna ligger&lt;br /&gt; 
på, försiktigt så att man inte skall ”oroa opinionen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet har sänt ut en enkät om bestrålning och bl. a.&lt;br /&gt; 
frågat KF om deras inställning i ett antal frågor. KF anser inte att det finns&lt;br /&gt; 
något reellt och sakligt behov av att bestråla svenska livsmedel och att myndigheterna&lt;br /&gt;
inte har någon anledning att ge tillstånd. De betonar att om import&lt;br /&gt;
tillåts av bestrålade livsmedel, så är det ett oeftergivligt krav att dessa&lt;br /&gt; 
varor tydligt märks och att ansvaret för informationen om att varan är bestrålad&lt;br /&gt;
åvilar importören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande livsmedel har tillstånd i åtminstone ett land att bestrålas:&lt;br /&gt; 
avocado, bönor, dadlar, djupfryst frukt, djupfryst kyckling, djupfrysta måltider,&lt;br /&gt;
endiver, fisk, fjäderfäkött, fläsk, färsk frukt, färska grönsaker, grodlår,&lt;br /&gt;
jordgubbar, jordnötter, korv, kryddor, kyckling, körsbär, lök, majs,&lt;br /&gt; 
mango, miisli, paprika, potatis, päron, ris, riven ost, rågbröd, räkor, röda&lt;br /&gt; 
vinbär, snacks, sparris, svamp, torkad frukt, torkade grönsaker, tomater,&lt;br /&gt; 
vindruvor, vitlök, äggpulver, örtté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör omedelbart undersöka om importerade livsmedel har bestrålats.&lt;br /&gt;
Detta kan bl. a. göras genom enkäter till importörer som bör åläggas&lt;br /&gt;
kännedom om ursprunget av sina varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör upphöra med att i WFIO, IAEA och andra internationella organ&lt;br /&gt;
arbeta för bestrålning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lag bör stiftas som förbjuder bestrålning av svenska livsmedel och import&lt;br /&gt;
av bestrålade livsmedel. Utskottet ombeds utarbeta erforderlig lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Avgasrening för gamla bilar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katalysatorrening av avgaserna är bara ett sätt att minska utsläppen från bilarna.&lt;br /&gt;
Det finns andra metoder, där en tillsats som får rum under bilens motorhuv&lt;br /&gt;
åstadkommer en bättre förbränning i motorn, så att avgaserna reduceras&lt;br /&gt;
betydligt. En uppfinnare i Rättvik har byggt några prototyper av en&lt;br /&gt; 
sådan apparat och prövar dem i praktiken bl. a. i en lastbil med enligt uppgift&lt;br /&gt;
goda resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att stimulera och bana vägen för sådana uppfinningar. I&lt;br /&gt; 
stället tycks de motarbetas. De stora bilföretagen har ett så tungt inflytande&lt;br /&gt; 
på forskning och utveckling att andras lösningar kan komma i skymundan.&lt;br /&gt; 
Transportforskningsdelegationen bör utarbeta ett program för olika lösningar&lt;br /&gt;
på avgasproblemet och inte lämna någon möjlig idé utan en ingående&lt;br /&gt; 
prövning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Vätgas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lär produceras tillräckligt med vätgas som spillprodukt i svensk industri&lt;br /&gt; 
för att köra samtliga bussar i landet. Vätgasen kan framställas genom elektrolys,&lt;br /&gt;
t. ex. med el genererad i vindkraftverk. Det finns nu metoder att binda&lt;br /&gt;
vätgasen, så att explosionsrisken elimineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till vätgasens fördelar hör dess stora miljövänlighet. När energin utvinns&lt;br /&gt; 
blir restprodukten rent vatten. Det finns nu experimentbilar som kör omkring&lt;br /&gt;
med vätgas i många länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Welgasprojektet i Härnösand visade att det är fullt möjligt att köra en&lt;br /&gt; 
Saab och att laga mat på vätgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Karlstad utreder kommunens trafikföretag ekonomin i att köra sina bussar&lt;br /&gt;
med vätgas. Självfallet kommer det att bli dyrt att ställa om fordon till&lt;br /&gt; 
detta system. Lönsamheten i samhällets perspektiv bör utredas med tanke&lt;br /&gt; 
på miljöfördelar och långsiktig lönsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försöksprojekt bör förläggas till högskolan Falun/Borlänge.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Miljövänliga hushållskemikalier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållen använder ofta giftiga kemikalier som försvårar avloppsreningen.&lt;br /&gt; 
Ett forskningsprogram bör startas för att stödja idéer och projekt för att ta&lt;br /&gt; 
fram miljövänliga hjälpmedel i hushållet, t. ex. för disk, silverputs, golvbehandling,&lt;br /&gt;
kemtvätt etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriteriet bör vara att ämnena lätt skall brytas ned i och ingå i naturens&lt;br /&gt; 
kretslopp. Effektivitet och pris får inte längre vara det enda konkurrensmedlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Orsa tillverkas allputsmedlet Bioclean, med kalkbas, som är garanterat&lt;br /&gt; 
giftfritt och därtill motverkar försurningen när det kommer ut i avloppsvattnet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Avlopp&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jo38&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Avloppet förorenas både av kemikalier som används i hushållen och industrin&lt;br /&gt;
och av spillvatten från gatorna bemängt med oljeprodukter, salter, metaller&lt;br /&gt;
etc. Slammet blir oanvändbart efter reningen i reningsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reningsverken söker främst hindra närsalter från att nå recipienten, men&lt;br /&gt; 
släpper i stället ut gifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsnätet är nu gammalt, och vi står inför stora investeringar i avloppssystemet.&lt;br /&gt;
Dagens lösning är inte någon evig sanning. Ett nytt system&lt;br /&gt; 
måste utarbetas för avloppsrening, så att värdefulla ämnen tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är antagligen klokare att rena avloppet i mindre enheter, där man har&lt;br /&gt; 
kontroll över vad det innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket bör starta ett utvecklingsprogram för framtidens avloppsrening.&lt;br /&gt;
Därvid bör även industrins exportintressen beaktas. Hållbara&lt;br /&gt; 
lösningar bör utarbetas för en värld där brist på sötvatten blir ett allt allvarligare&lt;br /&gt;
problem i både u- och i-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genetisk mångfald&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utarmningen av arter på jorden är ett enormt problem. Vetenskapen förändrar&lt;br /&gt;
arvsmassan för att få fram vissa egenskaper. Efter ett tag går en sådan&lt;br /&gt;
sort ut och måste förnyas. Växtförädlingsnämnden beslutar om vilka&lt;br /&gt; 
sorter som skall få odlas. Kvantitet är sedan länge det viktigaste kriteriet.&lt;br /&gt; 
Samhället driver alltså fram den genetiska utarmningen. U-länderna som inte&lt;br /&gt;
kommit så långt i ”den rationella utvecklingen” ännu har fortfarande en&lt;br /&gt; 
genetisk bredd i sin natur. Men skogsskövling och de kortsiktiga utvecklingssträvandena&lt;br /&gt;
minskar snabbt mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör stödja jordbrukare som önskar odla ursprungliga sorter&lt;br /&gt; 
och sorter som sållats fram genom urval av de bästa exemplaren utan genetisk&lt;br /&gt;
manipulation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlingsnämnden bör få instruktioner som breddar kriterierna för&lt;br /&gt; 
förädling och säkerställer genetisk variation. Det är cyniskt att som regeringen&lt;br /&gt;
gör på s. 54 i propositionen uppmana jordbrukarna att bedriva jordbruket&lt;br /&gt;
i rimlig utsträckning så att det bidrar till att bevara genetisk variation&lt;br /&gt; 
och värdefulla delar av fauna och flora i odlingslandsskapet, samtidigt som&lt;br /&gt; 
man gör allt för att hindra dem från detta genom växtförädlingsnämndens&lt;br /&gt; 
krav på utsäde och genom en stenhård press på produktivitetshöjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska stödet till enskilda jordbruksföretag som vårdar miljöer&lt;br /&gt; 
i odlingslandskapet med stora natur- och kulturvärden bör även kunna ges&lt;br /&gt; 
till odling för genetisk variation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör i internationella organ arbeta för att stödja alla jordbrukare&lt;br /&gt;
som upprätthåller en genbank genom att odla ursprungliga sorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;br /&gt; 
Härmed yrkas&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om Brundtlandrapportens epokgörande nya inriktning&lt;br /&gt;
av miljötänkandet,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
motionen anförts om kartläggning av import av bestrålade livsmedel Jo38&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;samt ändrad inriktning i det internationella arbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;3. att riksdagen beslutar om en lag mot bestrålning av livsmedel i&lt;br /&gt; 
enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om miljömärkning av varor,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om ett brett forskningsprogram för olika lösningar&lt;br /&gt; 
på avgasproblemet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om ett försöksprojekt med vätgas vid högskolan i&lt;br /&gt; 
Falun/Borlänge,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om ett program för miljövänliga hushållskemikali&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;er,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om ett nytt system för avloppsrening,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om stöd till jordbrukare för upprätthållande av den&lt;br /&gt; 
genetiska mångfalden i naturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 april 1988&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Hambraeus (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Birgitta Hambraeus</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:85</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 07:25:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 07:25:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Jo38</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:10:58</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 07:25:46</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Jo38</dok_id>
<subtitel>av Birgitta Hambraeus (c) </subtitel>
<filnamn>mot_198788_jo_38.pdf</filnamn>
<filstorlek>151883</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:85</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EA30775A-D050-4187-9CA1-5B5630055988</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>