2778637GB02Jo301987/88Jo30motmotMotion 1987/88:Jo30 av Olof Johansson m. fl. (c)MotionMotionJoU3001988-03-28 00:00:002014-10-14 10:20:002014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:85 1987/88av Olof Johansson m. fl. (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo30/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo30https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Jo30
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1987/88:Jo30 [*fif</p>
<p>av Olof Johansson m. fl. (c)</p>
<p>med anledning av prop. 1987/88:85 1987/88</p>
<p>om miljöpolitiken inför 1990-talet jO30</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Innehållsförteckning</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Sammanfattning 2</p>
<p>Centerns miljöpolitiska utgångspunkter 2</p>
<p>Några omdömen om miljöpropositionen 4</p>
<p>Naturskydd 5</p>
<p style="margin-left:11px;">Naturvårdslagstiftning 5</p>
<p style="margin-left:11px;">Skötsel av naturvårdsobjekt 6</p>
<p style="margin-left:11px;">Skydd av älvarna 7</p>
<p style="margin-left:11px;">Naturvård i skogsbruket 7</p>
<p style="margin-left:11px;">Internationell naturvård 8</p>
<p>Koldioxidproblemet 8</p>
<p>Luftföroreningarna och försurningen 9</p>
<p style="margin-left:11px;">Internationella åtgärder 10</p>
<p style="margin-left:11px;">Åtgärder inom industri- och energianläggningar 11</p>
<p style="margin-left:11px;">Åtgärder inom trafiken 11</p>
<p style="margin-left:11px;">Kalkning 13</p>
<p style="margin-left:11px;">Åtgärder inom kulturminnesvården 13</p>
<p>Ozonskiktet 13</p>
<p>Havsmiljön 14</p>
<p style="margin-left:11px;">Miljögifter 14</p>
<p style="margin-left:11px;">Metallutsläpp 16</p>
<p>Jordbruk och miljö 16</p>
<p>Avfall eller resurs 17</p>
<p style="margin-left:11px;">Ny avfallspolitik 18</p>
<p style="margin-left:11px;">Förbränning 19</p>
<p style="margin-left:11px;">Förgasning 19</p>
<p style="margin-left:11px;">Avlopp 19</p>
<p>Obligatorisk ansvarsförsäkring 20</p>
<p>Ekonomiska styrmedel 21</p>
<p style="margin-left:11px;">Miljöavgifter 21</p>
<p>Miljöutbildning 22</p>
<p>Miljöskyddslagen 22</p>
<p>Hemställan 24</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>1</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr Jo30</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_9" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Sammanfattning</p>
<p>I motionen beskrivs centerns miljöpolitiska utgångspunkter, kritiken mot<br />
regeringens miljöproposition och centerns miljöpolitiska förslag. Förslagen<br />
är markerade med strecksatser.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Centerns miljöpolitiska utgångspunkter</p>
<p>Hushållning med naturresurser och en god miljö skapar framtidsmöjligheter,<br />
medan en miljöskadlig utveckling undergräver framtiden. Miljöpolitiken<br />
måste ges stimulans, styrmedel och tydliga signaler för en utveckling<br />
som skapar en uthållig produktionsförmåga. Eftersom miljön är helheten<br />
måste den också ha sin givna plats i hela samhället.</p>
<p>Centern arbetar för att skapa ett decentraliserat samhälle, som ger överblick,<br />
som hushållar med resurserna och därför använder förnybara resurser<br />
i största möjliga utsträckning. Hur bostäder, arbete och service byggs upp<br />
har stor betydelse för energi- och trafikstrukturen och därmed också för miljön,<br />
hur och vad vi producerar, hur vi tar till vara, återanvänder, återvinner<br />
likaså.</p>
<p>Centerns politik är en naturresurspolitik. Energipolitiken bygger på förnybara<br />
energikällor som kraftigt minskar utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider.<br />
I ett decentraliserat samhälle är kollektivtrafiken utbyggd, långväga<br />
godstransporter går på järnväg, och bilarnas motorer och drivmedel<br />
har förändrats eller ersatts så att de drivs med miljövänligt drivmedel, t. ex.<br />
etanol, metanol eller vegetabilisk olja. Industrin arbetar med slutna system,<br />
där avfallet blir mindre, men det som kvarstår kan återanvändas. I bistånds-,<br />
utrikes- och handelspolitiken är det centralt att främja samverkan<br />
över gränserna för att förbättra vår gemensamma miljö. Vi har i riksdagsmotioner<br />
lagt fram förslag om hur vi vill genomföra detta.</p>
<p>Centern anser att god miljö är ett centralt ekonomiskt mål. Inget annat<br />
parti har ännu accepterat detta synsätt. De direkta skadorna på miljön i<br />
Sverige har uppskattats till ca 60 miljarder kronor per år. Det motsvarar ungefär<br />
exportintäkterna från en av våra basnäringar, skogsindustrin. För att<br />
ge en varaktig tillväxt i samhället behövs både ekonomisk och ekologisk balans.</p>
<p>Lagar och andra begränsningar är nödvändiga men måste kompletteras<br />
med ekonomiska styrmedel. Vi vill bygga in miljöhänsyn i marknadsekonomin<br />
genom råvaruskatter och miljöavgifter. Centern tillsatte under sin tid i<br />
regeringen Naturresurs- och miljökommittén. Dess uppgift var att utarbeta<br />
en samlad svensk naturresurs- och miljöpolitik. Den presenterade 1983 ett<br />
värdefullt underlag till åtgärder med bl. a. förslag till ekonomiska styrmedel.<br />
De socialdemokratiska ledamöterna motsatte sig råvaruskatter och miljöavgifter.<br />
Den socialdemokratiska regeringen har ännu efter fem år inte<br />
lagt fram något förslag med en samlad naturresurs- och miljöpolitik. De<br />
ekonomiska styrmedlen skall nu utredas. Ekonomiska styrmedel, avgifter<br />
och skatter, är viktiga för att i snabbare takt nå resultat på miljöområdet. 2</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>Jo30</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:11px;">Det blir alltmer uppenbart att internationell ekonomisk utveckling och Mot. 1987/88</p>
<p>välfärd förutsätter en framsynt resurspolitik. Förslagen från Världskommis- Jo30</p>
<p>sionen för Miljö och Utveckling ger en grund för att skapa en uthållig utveckling.<br />
Miljöarbetet förutsätter ett gränslöst agerande. Vi anser att en<br />
strategi för Sveriges internationella agerande måste utarbetas. Vi anser också<br />
att Sverige bör analysera hur svensk miljöpolitik står i samklang med<br />
Världskommissionens rekommendationer. Vi har i annat sammanhang lagt<br />
fram förslag om detta.</p>
<p style="margin-left:11px;">Den tekniska utvecklingen skall användas för att stärka miljöarbetet.</p>
<p>Storskalig teknik, som vid felhanteringar eller felfunktioner leder till skador<br />
som inte kan repareras, måste motarbetas. Miljöpolitiken måste söka hantera<br />
de miljöskador som har uppstått. Många av dem är i sig så allvarliga att<br />
även om vi vidtar åtgärder i dag kommer situationen att ytterligare förvärras<br />
innan en förbättring kan ske. Det tar tid innan vidtagna åtgärder får effekt.</p>
<p>Vi står inför flera ekologiska kriser, som en följd av ökenutbredning, avskogning,<br />
försurning och förgiftning av vatten, mark och luft, koldioxidutsläppen<br />
och andra hot mot ozonskiktet, etc. De flesta i dagens generationer<br />
kommer att vara döda innan vår planet drabbas av de yttersta konsekvenserna<br />
av dessa omfattande miljöskador. De flesta av dagens unga kommer<br />
däremot att vara i livet.</p>
<p>De allvarligaste miljöskadorna är de som ger långvariga ekologiska störningar<br />
eller ärftliga skador på djur och människor. All mänsklig verksamhet<br />
påverkar naturen. Men den påverkan får aldrig bli större än vad naturen tål.</p>
<p>Hänsyn måste också tas till särskilt känsliga områden. För att ge verkligt innehåll<br />
åt denna utgångspunkt bör miljökvalitetsnormer utarbetas som<br />
gränsvärden för acceptabel påverkan av ekosystemen. Gränsvärdena kan<br />
grundas på följande synsätt:</p>
<p style="margin-left:16px;">1. Naturfrämmande ämnen som är eller kan befaras vara långlivade, som<br />
t. ex. organiska klorföreningar, bör över huvud taget inte spridas i miljön.<br />
Det enda acceptabla gränsvärdet är alltså 0.</p>
<p style="margin-left:16px;">2. Tungmetaller och andra sällsynta grundämnen är inte naturfrämmande<br />
men kan i onaturliga koncentrationer orsaka bestående eller långvariga<br />
skador i miljön, koldioxid och naturliga gaser med växthuseffekt likaså.</p>
<p>Halterna i miljön bör hållas inom de naturliga variationerna.</p>
<p style="margin-left:16px;">3. Alla övriga ämnen. Dessa får inte öka mer än vad naturen förmår bryta<br />
ned eller kan tolerera.</p>
<p>Vi anser att miljöarbetet måste prioriteras utifrån detta synsätt.</p>
<p>För att så skall kunna ske måste kunskaperna om miljön förbättras. Det<br />
är en förutsättning för att miljöarbetet skall få en inriktning på förebyggande<br />
verksamhet och inte enbart bli ett städarbete i efterhand. Det kräver att<br />
vi alla tar ett personligt ansvar. Vi vill förbättra den politiska beslutsprocessen<br />
och beslutens kvalitet genom att förkorta avståndet mellan forskning<br />
och beslut, genom miljökonsekvensanalyser och naturresursräkenskaper,<br />
framtidsstudier och ökad tyngd för miljökunnande och miljöengagemang.</p>
<p>Vi vet i dag mer än någonsin om sambanden i naturen. Vi har större kunskap<br />
än tidigare om hur olika gifter påverkar ekosystem och människa. Vi 3</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo30</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>har också större ekonomiska resurser än någonsin tidigare. Vi måste ta vara Mot. 1987/88</p>
<p>på dessa möjligheter för att bruka bättre och förbruka mindre. Jo30</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Omdömen om miljöpropositionen</p>
<p>Miljöpropositionen kunde ha inneburit ett systemskifte för miljöarbetet</p>
<p style="margin-left:11px;">- om regeringen presenterat ett system för ekonomiska styrmedel, med<br />
miljöavgifter och råvaruskatter,</p>
<p style="margin-left:11px;">- om regeringen presenterat en resurspolitik, där naturresurserna utnyttjas<br />
effektivt men varsamt så att deras produktionsförmåga bevaras,</p>
<p style="margin-left:11px;">- om regeringen presenterat en miljöpolitik och en miljölagstiftning med<br />
målsättningen att politiken inom alla områden utformas utifrån vad naturen<br />
tål,</p>
<p style="margin-left:11px;">- om regeringen presenterat åtgärder för att förutse, förebygga och förhindra<br />
nya miljöproblem.</p>
<p>Men miljöpropositionen innebär inget systemskifte i miljöpolitiken. Den<br />
socialdemokratiska tyngdpunkten i miljöpolitiken är i stället att jaga miljöskador<br />
i det samhälle man själv har dominerat uppbyggnaden av.</p>
<p>Materiellt välstånd har skapats till priset av miljöförstöring och en överexploatering<br />
av naturresurser. Framtiden måste i stället ta vara på produktionens<br />
möjligheter att vara resurseffektiv och utnyttja en miljövänlig<br />
teknik. I ett sådant samhälle skapas förutsättningar för en hållbar utveckling<br />
utifrån naturens förutsättningar och inom de gränser naturen ställer upp.</p>
<p>Miljöpropositionen är inte heltäckande trots att den läggs vid senast möjliga<br />
tidpunkt under valperioden. Riksdagen har tidigare kritiserat regeringen<br />
för att den försenat nödvändiga miljöåtgärder. Trots att tid har funnits<br />
för en mer heltäckande proposition finns stora luckor:</p>
<p style="margin-left:11px;">- Koldioxidproblemet, som är ett av de mest omvälvande miljöproblemen,<br />
berörs knappast i propositionen.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Avfallet utgör ett verkligt hot mot samhället, samtidigt som en resursbevarande<br />
politik skulle öppna nya möjligheter, där avfallet blir en resurs. Avfallet<br />
förbigås på två sidor, utan förslag.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Kväveoxiderna från trafiken ökar. Inga omedelbara åtgärder vidtas mot<br />
kväveoxidutsläppen.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Internationella miljöarbetet - inga nya initiativ föreslås, utöver ett miljöteknikinstitut.</p>
<p>- Naturvården får inga nya resurser, trots att behovet är akut.</p>
<p>Propositionen utmynnar i många nya utredningar eller uppdrag, bl. a. på<br />
följande områden:</p>
<p>a. Ekonomiska styrmedel</p>
<p>b. Avfallshantering</p>
<p>c. Stadstrafik</p>
<p>d. Naturvårdslag</p>
<p>e. Resurser till naturvård</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>f. Miljö i utbildningen</p>
<p>g. Bullerriktlinjer</p>
<p>h. Oljeskador vid transporter till sjöss</p>
<p>i. Riktlinjer för slamhantering</p>
<p>j. Kostnaderna för begränsningar av utsläpp av svavel och kväve<br />
k. Skydd av fjällskogarna</p>
<p>Propositionen ger inte de signaler som behövs för att förändra samhället i<br />
miljövänlig riktning. Propositionen innehåller många bör, ibland finns där<br />
kraftord, men knappast de krafttag som skulle behövas. Regeringens förslag<br />
är en miniminivå i miljöpolitiken. Centerpartiet föreslår därutöver en rad<br />
åtgärder och ambitionshöjningar.</p>
<p>Naturskydd</p>
<p>En ekologisk grundsyn innebär att ta stor hänsyn till sambandet mellan natur,<br />
människa och samhälle. Naturen är en för människan gemensam resurs<br />
som skall skyddas och vårdas för nuvarande och kommande generationers<br />
välfärd. Var och en skall bidra till skyddet och vården av naturen genom att<br />
visa hänsyn och varsamhet samt genom att undvika åtgärder som kan vara<br />
skadliga för naturen.</p>
<p>Naturen skall utnyttjas med försiktighet och så att ekosystemets produktionsförmåga<br />
bibehålls, oumbärliga ekologiska processer vidmakthålls, genetisk<br />
variation bevaras och människor skyddas mot skadliga miljöbetingelser.<br />
Användningen av naturresurser skall vara inriktad på uthållighet.</p>
<p>De största hoten mot naturen är miljöförstöringen av mark, vatten och<br />
luft och hoten mot den genetiska mångfalden. Luftföroreningarna och försurningen<br />
leder till en utarmning av flora och fauna. Ett annat akut hot utgör<br />
nedläggningen av åkermark och skogsplantering. Naturskyddet kan aldrig<br />
kompensera effekterna av miljöskador eller den förändring av landskapet<br />
som igenplantering av åkermark och igenväxning av ängs- och<br />
hagmark innebär. Ett uthålligt samhälle kan inte skapas utan en stark känsla<br />
för naturvärden. Vi måste hushålla med naturresurser, även om det inte<br />
finns ett omedelbart ekonomiskt utbyte. Vi måste ha råd att skydda naturen<br />
också för dess eget värde.</p>
<p>Naturvårdslagstiftning</p>
<p>I dag saknas en övergripande natur- och miljöskyddslagstiftning. Naturvårdslagen<br />
är splittrad och saknar ett långsiktigt perspektiv på naturvårdsfrågorna<br />
och naturvårdens mål. Det är därför bra att regeringen i propositionen<br />
har accepterat kravet på en översyn av naturvårdslagen.</p>
<p>Centerpartiet anser att relationerna till annan lagstiftning, som miljöskyddslagen,<br />
naturresurslagen och plan- och bygglagen, särskilt måste studeras<br />
vid en översyn av naturvårdslagen. En naturvårdslag, som skall hävda<br />
naturmiljön, måste ha större tyngd i förhållande till annan lagstiftning än<br />
vad som för närvarande är fallet. Den nyligen antagna naturresurslagen har<br />
flera förtjänster, men också brister. I naturresurslagen delas naturen in i en 5</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>Jo30</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>del vi kan förstöra och en del vi skall skydda. Centerpartiet anser att en Mot. 1987/88</p>
<p>övergripande naturresurslagstiftning skall ange hur man skall förvalta resur- Jo30<br />
serna, inte hur man skall exploatera dem - med vissa områden undantagna.</p>
<p>Ett sådant synsätt finns redan i skogsvårdslagen och i skötsellagen för jordbruket.<br />
Naturresurslagens hushållningsbestämmelser bör därför också ses<br />
över, så att det finns ett samband mellan naturresurslagen och naturvårdslagen<br />
vad gäller värnet av naturmiljön. Centerpartiet anser att översynen av<br />
naturvårdslagen skall ges denna innebörd.</p>
<p>Skötsel av naturvårdsobjekt</p>
<p>I Sverige finns i dag 20 nationalparker, drygt 1200 naturreservat, ett femtiotal<br />
naturvårdsområden, drygt 600 djurskyddsområden och 1300 naturminnen.<br />
Arealen och antalet naturvårdsobjekt har utökats successivt, men ligger<br />
ändå långt under de planer som finns för naturskyddet. Hittills har endast<br />
20 % av landets riksobjekt för vetenskaplig naturvård och friluftsliv<br />
blivit säkerställda. Den största bristen är dock att vårdanslaget inte har ökat<br />
i den takt som behövs. Klyftan mellan vårdbehov och vårdanslag har blivit<br />
allt större. Hittills har klyftan till en del kunnat fyllas av beredskapsarbeten<br />
för naturvård, men nu har anslagen dragits ned även på detta område. Centerpartiet<br />
har under flera år föreslagit åtgärder för att förstärka skyddet av<br />
naturvården.</p>
<p>Regeringen redovisar i propositionen på flera punkter en likartad inställning<br />
som det utredningsförslag som presenterades 1986. Även vi anser<br />
att förslagen kommer att innebära vissa förbättringar för naturvården:</p>
<p>Ideella organisationer och markägare bör anlitas i vården av naturvårdsobjekten.<br />
Kommuner och landsting bör få ett ökat ansvar för friluftsreservat.<br />
De statliga insatserna bör koncentreras till insatser för att bevara<br />
omistliga naturvärden. Skötselplaner skall upprättas vid bildande av naturreservat.<br />
Nya finansieringskällor skall prövas. En översyn bör ske av alla naturvårdsobjekt.</p>
<p>Centerpartiet föreslår:</p>
<p>- Länsstyrelsernas naturvårdsenheter förstärks i ett första steg med en<br />
tjänst per län för handläggning av naturvårdsfrågor. Vi föreslår att 10 milj.<br />
kr. anvisas för detta på anslaget Dl. Länsstyrelserna m. m.</p>
<p>- Särskilt skyddsvärd mark som ägs av domänverket bör överföras till<br />
Naturvårdsfonden.</p>
<p>- För vård av naturreservat m. m. föreslår centerpartiet att 60 milj. kr.<br />
anvisas, en ökning med ca 10 milj. kr.</p>
<p>- En ny fond bör tillskapas för vård och inköp av naturvårdsobjekt. Fonden<br />
skall byggas upp av statliga medel, men det skall också finnas möjlighet<br />
för allmänhet och företag att lämna bidrag till fonden. Det bör också vara<br />
möjligt att testamentera pengar för vård och inköp av naturvårdsobjekt.</p>
<p>- För att bevara det öppna landskapet och artrikedomen i flora och fauna</p>
<p>bör en särskild hagmarksersättning införas. Vi har i annat sammanhang fö- 6</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>reslagit att 25 milj. kr. av omställningsstödet för jordbruket överförs till anslaget<br />
B6. Särskilda projekt på miljövårdens område.</p>
<p>- För vård av hotade arter har naturvårdsverket begärt 3 milj. kr. Vi anser<br />
det angeläget att ökade resurser tillförs och föreslår en ökning med<br />
1 milj. kr. i förhållande till regeringens anslag, dvs. 3 milj. kr.</p>
<p>- En strategi bör utformas för bevarande och hantering av genetiska resurser.<br />
Den bör beskriva dels allmänna övergripande mål, dels mål som rör<br />
utsatta arter och mål för vissa områden som jordbruk och fiske. Åtföljande<br />
program bör vara inriktat på att klarlägga och bevara den existerande genetiska<br />
variationen, inkl. mikroorganismer, inte endast hotade arter, raser och<br />
sorter. Det bör omfatta genbanksverksamhet och forskningsbehov. Vi föreslår<br />
ett särskilt anslag på 5 milj. kr. för bevarande av genetiska resurser.</p>
<p>Regeringen berör inte i propositionen bioteknikens effekter på miljön.</p>
<p>Det finns risker med att genetiskt manipulerat material sprids på ett okontrollerbart<br />
sätt. Flera länder har infört förbud mot detta.</p>
<p>- Vi har i annat sammanhang föreslagit en lag för bioteknikens utnyttjande.<br />
Användandet av biotekniken måste prövas utifrån etiska, sociala<br />
och ekologiska krav. Ansvarsfrågorna måste klarläggas. Produkter inom<br />
bioteknikområdet måste omfattas av en obligatorisk ansvarsförsäkring.</p>
<p>Skydd av älvarna</p>
<p>De fyra outbyggda Norrlandsälvarnas framtid är osäker trots riksdagsuttalanden<br />
om att skydda dem. Regeringen lägger inte fram något förslag om<br />
förstärkt skydd.</p>
<p>- Vi har redan tidigare föreslagit att de fyra outbyggda Norrlandsälvarna<br />
skall förklaras som nationalälvar och ges ett skydd som motsvarar nationalparkernas.<br />
Dessutom föreslår vi att följande älvar och älvsträckor anges<br />
som undantagna från vattenkraftsutbyggnad i förteckningen i naturresurslagen:</p>
<p>- Ammerån</p>
<p>- Edänge</p>
<p>- Emån</p>
<p>- Hårkan</p>
<p>- Voxnan uppströms Edsbyn<br />
Naturvård i skogsbruket</p>
<p>- Den fjällnära skogen är unik eftersom den rymmer stora urskogsområden.<br />
För skogsbruket i de fjällnära skogarna måste lokalt anpassade skogsbruksmetoder<br />
tillämpas. Det småskaliga bondeskogsbruket har traditionellt<br />
kunnat bedrivas utan konflikt med naturvårdsintressena. En naturvårdsgräns<br />
på biologiska grunder bör upprättas. Ovanför denna får inget storskaligt<br />
skogsbruk bedrivas. Särskilt skyddsvärda områden bör avsättas som naturreservat.</p>
<p>- Miljökonsekvensbeskrivningar skall göras för olika skogsbruksmetoder<br />
som hyggesplöjning, stubbrytning, inplantering av främmande trädslag samt 7</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>Jo30</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1** Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo30</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>skogsplantering på jordbruksmark. Stödet till igenplantering av lågpro- Mot. 1987/88<br />
ducerande mark, som hagmarker, smärre lövskogar och glest bevuxna Jo30<br />
barrskogar, det s. k. 5:3 bidraget, skall upphöra. Centern har i annan motion<br />
föreslagit stöd till lövskogsplantering samt särskilt regionalpolitisk! stöd<br />
till Norrland.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Internationell naturvård</p>
<p>- Sverige måste aktivt delta i den internationella naturvården genom bl. a.<br />
Världsnaturunionen. Centern har i annat sammanhang understrukit betydelsen<br />
av samarbete med Världsnaturunionen i biståndsprojekt.</p>
<p>Antarktis är det enda större område som ännu inte utsatts för mänskliga<br />
ingrepp i någon större omfattning. I Brundtlandkommissionens rapport<br />
uppmanas länderna till internationellt samarbete för att skydda Antarktis.</p>
<p>- Vi anser att Sverige bör ta initiativ, genom FN:s miljöorgan UNEP, för<br />
att få Antarktis förklarat som internationell naturpark. Vi föreslår att riksdagen<br />
uttalar som sin mening att Antarktis bör skyddas som internationell<br />
naturpark.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Koldioxidproblemet</p>
<p>Konsekvenserna av en koldioxidhöjning kan bli omfattande. Forskare har<br />
länge klassat koldioxidökningen som den största miljöförändringen, förutom<br />
effekterna av krig och kärnvapensprängningar. Hotet om stora klimatförändringar,<br />
genom en förhöjd koldioxidhalt, har emellertid inte lett till<br />
någon omprövning av energipolitiken. Jordens klimat påverkas av förbränningen<br />
av fossila bränslen, liksom av den omfattande skogsskövlingen i<br />
tropikerna. De fossila bränslen som bildats under hundratals miljoner år<br />
förbränns nu i snabb takt. Kolet i de fossila bränslena bildar koldioxid, som<br />
släpper igenom solljuset, men hindrar värmestrålningen från att stråla tillbaka<br />
mot rymden. Det kallas även drivhuseffekten.</p>
<p>Om de befarade temperaturhöjningarna, till följd av ökad koldioxidhalt i<br />
luften skulle inträffa, kan effekten bli att havsnivån stiger när isarna vid polerna<br />
smälter och att havet därigenom utvidgas. Det är svårt att exakt förutse<br />
vilka områden på jorden som kommer att drabbas. Förändringarna kommer<br />
att påverka flora och fauna. Jordbruket kommer i vissa områden att<br />
försvåras, vilket får allvarliga försörjningsmässiga och politiska konsekvenser.</p>
<p>För Norden tros en ökad koldioxidhalt få mer drastiska konsekvenser än<br />
för jorden som helhet. Värmehöjningen är för närvarande beräknad till 0,3<br />
grader per tioårsperiod. En fördubblad koldioxidhalt kan höja temperaturen<br />
på våra breddgrader med 4-5°. Vintertemperaturen väntas öka mer än<br />
sommartemperaturen. Nederbörden väntas öka med 15^10 %. Växtbetingelserna<br />
kommer att dramatiskt förändras.</p>
</div>
<div class="block ml_33" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Centerpartiet föreslår: Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:341px;">Jo30</p>
<p>- Det är hög tid att energipolitiken förändras. Användningen av fossila<br />
bränslen måste minskas. Vi anser att regeringen bör klarlägga energianvändningens<br />
effekter på koldioxidhalten och utarbeta ett program för att<br />
minska utsläppen till vad naturen tål.</p>
<p>- Vi anser att ekonomiska styrmedel bör användas även för att åstadkomma<br />
en minskning av koldioxidutsläppen. Vi föreslår att en miljöavgift<br />
tas ut på koldioxidutsläpp från industri- och energianläggningar. Tillsammans<br />
med en omfördelning av energibeskattningen skulle den verksamt<br />
kunna bidra till att driva på utvecklingen av ny teknik. Centern har i riksdagen<br />
lagt fram en förnyelseplan för energianvändningen som innebär minskade<br />
utsläpp av koldioxid.</p>
<p>- Nyligen presenterades en internationell studie utförd av fyra forskare<br />
från fyra olika världsdelar. Forskarna föreslår en långsiktig global energistrategi<br />
som är förenlig med fortsatt ekonomisk utveckling, utan att öka<br />
världens totala energiförbrukning och därmed sammanhängande problem.</p>
<p>Centern har i annat sammanhang föreslagit att regeringen verkar för att en<br />
global energistrategi utarbetas inom FN och att resurser omfördelas till förmån<br />
för förnybara energikällor, effektivisering och hushållning.</p>
<p>Luftföroreningarna och försurningen</p>
<p>De försurande luftföroreningarna drabbar vatten, mark, skog, växter och<br />
djur samt människors hälsa och vårt kulturarv. Luftföroreningarna är ett<br />
akut och omfattande miljöproblem. Åtgärderna mot försurningen kan därför<br />
inte avstanna förrän luftföroreningarna har begränsats till vad naturen<br />
tål.</p>
<p>Dagens internationella målsättningar för att begränsa utsläppen av svaveldioxider<br />
och kväveoxider är helt otillräckliga. De senaste vetenskapliga<br />
rönen visar att naturens toleransgränser innebär att Europas utsläpp av svaveldioxider<br />
måste minska med 90 % och för kväveoxidutsläppen med 75 %<br />
om skador på de mest känsliga ekosystemen skall kunna undvikas. Även<br />
med en 80-procentig reduktion bedöms ca 3 000 sjöar i Sverige förbli försurade.</p>
<p>För att uppnå de nödvändiga utsläppsminskningarna måste hårda utsläppsnormer<br />
införas för både industrier och fordon, energiförbrukningen<br />
måste minskas genom effektivisering och sparande, användningen av alternativa<br />
energikällor ökas och transportsystemen förändras.</p>
<p>Under förutsättning att industrins processutsläpp halveras skulle exempelvis<br />
följande krav, om de införs i Europa, kunna åstadkomma en 80procentig<br />
minskning av utsläppen:</p>
<p>- 0,15 % högsta tillåtna svavelhalt i lätt eldningsolja; i Sverige gäller 0,2 %</p>
<p style="margin-left:12px;">- 0,2 % högsta tillåtna svavelhalt i tung eldningsolja; regeringen föreslår en<br />
sänkning till 0,8 %</p>
<p style="margin-left:12px;">- 0,03 g svavel per megajoule bränsle vid koleldning; i Sverige gäller<br />
0,05-0,17g svavel per megajoule.</p>
</div>
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Regeringens ambitionsnivå sträcker sig enbart till 65 % reduktion av svavel- Mot. 1987/88</p>
<p>utsläppen till 1995 jämfört med 1980 års nivå och för kväveoxidutsläppen till Jo30</p>
<p>30 % under samma tidsperiod. Det långsiktiga målet anges till 70-75 %<br />
minskning av svaveldioxidutsläppen och en halvering av kväveoxiderna. Regeringen<br />
anför vidare: ”Innan ställning tas till ytterligare skärpta nationella<br />
målsättningar bör kostnader och andra effekter av nödvändiga åtgärder studeras.”</p>
<p>Samma inställning har regeringen vad gäller åtgärdsstrategin mot kolväten.<br />
Målet är för lågt satt, och dessutom anser regeringen uppenbarligen att<br />
kostnadseffekterna är viktigare i bedömningen än de miljömässiga kraven.</p>
<p>- Centern anser att målet för det svenska arbetet måste vara att begränsa<br />
svaveldioxidutsläppen med 90 % och med 75 % för kväveoxidutsläpp och<br />
kolväten.</p>
<p>Internationella åtgärder</p>
<p>Från svensk horisont kan man säga att vi får svavlet från öst och kvävet från<br />
väst. Luftföroreningsproblemen kan bara lösas genom internationella överenskommelser.<br />
Hittills har bara 21 av Europas stater lyckats enas om att begränsa<br />
svavelutsläppen med 30 %. Någon liknande överenskommelse finns<br />
ännu inte för kväve, eftersom överläggningarna havererade hösten 1987. De<br />
nordiska miljöministrarna har inte heller lyckats ta fram ett nytt handlingsprogram<br />
för miljöfrågorna i Norden. Bakslagen i det internationella arbetet<br />
anser vi borde ha utmanat regeringen att ta nya initiativ i det internationella<br />
miljöarbetet - utöver ett internationellt miljöforskningsinstitut - men icke.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Centerpartiet föreslår:</p>
<p>- En internationell luftvårdsfond måste tillskapas. De östeuropeiska svavelutsläppen<br />
drabbar bl. a. Sverige hårt. Ökningar snarare än minskningar av<br />
dessa utsläpp är troliga i framtiden, och flera av dessa länder bedömer sig<br />
inte ha råd att investera i reningsanläggningar. Det räcker inte att sprida<br />
kunskap om ny teknik. Sverige måste därför aktivt medverka till att andra<br />
stater investerar i reningsteknik, övergår till miljövänligare energislag och<br />
gör energieffektiviseringar.</p>
<p>Riksdagens majoritet har, efter centerinitiativ, föreslagit att den svenska<br />
regeringen skall verka för att en internationell luftvårdsfond inrättas. Regeringen<br />
har uppenbarligen inte gjort tillräckligt för detta och ställer det nu<br />
mot förslaget om miljötekniskt institut.</p>
<p>- Vi anser att riksdagen skall slå fast att Sverige måste ta initiativ till<br />
överläggningar med länderna inom ECE eller med en grupp av dem för att<br />
få till stånd en fond, varifrån bidrag eller lån kan lämnas till miljöförbättrande<br />
luftvårdsinvesteringar.</p>
<p>- Internationella miljöteknikmässor måste anordnas för att sprida kunskap<br />
om effektivaste miljöteknik. Svensk industri har här en stor kapacitet</p>
<p>och en viktig potentiell marknad. 10</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:10px;">- Exportkreditgarantier skall kunna ges även till miljöteknikexport. De Mot. 1987/88</p>
<p>svenska exportkreditreglerna bör förändras så att de bidrar till att sprida Jo30<br />
miljöteknik till länder som inte annars skulle satsa på det.</p>
<p>- Miljöattachéer skall utses vid strategiskt viktiga ambassader. Ambassaderna<br />
måste avdela särskild personal med miljökompetens för miljöbevakning.</p>
<p>- Internationella försurningssekretariatet, som är miljöorganisationernas<br />
organ, måste ges ökade resurser inom anslaget för information om försurning.</p>
<p>- Nya överläggningar om internationella överenskommelser om svaveloch<br />
kväveoxidbegränsningar. Sverige måste, utifrån den vetenskapliga kunskap<br />
som finns om naturens kritiska gränser, söka få till stånd en ökad ambitionsnivå<br />
bland Europas länder.</p>
<p>- Överläggningar med den danska regeringen om begränsningar av luftföroreningarna<br />
från Danmark och särskilt Köpenhamnsområdet, som har<br />
stor påverkan på det hårt försurningsdrabbade sydvästra Skåne.</p>
<p>Åtgärder i industri- och energianläggningar</p>
<p>- Avsvavlingskapaciteten måste byggas ut. På så sätt skulle 30000 ton svavel<br />
kunna tas bort vid effektivare avsvavling av tjocka och tunna eldningsoljor<br />
och dieselbrännoljor. Målet bör vara att skapa kapacitet för att sänka<br />
svavelhalten i tunga eldningsoljor till 0,2 % och tunna eldningsoljor till 0,15<br />
%.</p>
<p>-Inför en miljöavgift med 3 000 kr. per ton svaveldioxid för kommande<br />
budgetår och därefter successivt till en nivå motsvarande 13 000 kr. per ton<br />
svaveldioxid. Centern har tidigare lagt fram förslag om detta. En del av dessa<br />
medel anser vi bör användas till miljöteknisk utveckling.</p>
<p>- Stimulera utnyttjande av effektiv reningsteknik som låg NOx-brännare<br />
(minskar kväveoxidutsläppen med ca 50 %), absorbenter vid förbränning av<br />
sten- och brunkol (minskar svavelutsläppen med 40-60 %), fluidiserad bädd<br />
(minskar svavelutsläppen med 90 % och rökgasnitrifikation (minskar kväveoxidutsläppen<br />
med 80%).</p>
<p>- Förbättra tillsynen av anläggningarna, genom bl. a. utbildning av tillsynspersonal.</p>
<p style="margin-left:10px;">- Utarbeta ett förslag till miljöavgifter på kväveoxider.</p>
<p>Åtgärder inom trafiken</p>
<p>Bilavgaserna står för ca 70% av kväveoxidutsläppen. Utsläppen av kväveoxider<br />
i Sverige har nästan tredubblats sedan mitten av 1950-talet. Det beror<br />
framför allt på att bilarna ökat i antal. Bilavgaserna bidrar dessutom till<br />
bildandet av det marknära ozonet, utsläpp av kolväten, bly, koloxid och sotpartiklar.<br />
Bilavgaserna ger både skador på miljö och hälsa. De är en viktig<br />
orsak till städernas miljöproblem. Enligt OECD är Stockholm en av de städer<br />
som genomgår den snabbaste miljöförsämringen i Europa. Storstäder<br />
som Stockholm kan inte bygga upp sin trafikstruktur på bilismen utan att<br />
allvarliga miljö- och hälsoproblem uppstår.</p>
</div>
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:10px;">- Trafikpolitiken måste främja miljövänliga transportsystem. Centern Mot. 1987/88</p>
<p>har i en trafikpolitisk motion lagt fram förslag till en sådan politik. Jo30</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Centerpartiet föreslår:</p>
<p>- Före utbyggnad av olika transportalternativ skall miljökonsekvensbeskrivningar<br />
göras. Sådana aktuella objekt är motorvägsprojekt och eventuell<br />
broförbindelse över Öresund.</p>
<p>- Miljöavgift för flyget för att begränsa utsläppen av kväveoxider och<br />
kolväten. Centern har i annat sammanhang lagt fram förslag om det.</p>
<p>- Stimulera utvecklande av miljövänliga motorer och miljövänliga drivmedel,<br />
som etanol och rapsolja. Inför skattebefrielse för dessa drivmedel.</p>
<p>Centern har i den trafikpolitiska motionen föreslagit att alla bilar som uppfyller<br />
bestämda krav på bränsleförbrukning, miljövänlighet och anpassning<br />
till förnybara bränslen skall få nybilsrabatt på t. ex. 10 % genom reducering<br />
av accis och/eller moms. Regeringens proposition saknar helt ambitioner för<br />
detta.</p>
<p>- Trafikproblemen i de större tätorterna måste begränsas genom insatser<br />
för att minska trafikintensite.ten, genom satsningar på kollektivtrafik och<br />
trafikreglering. Möjligheter bör skapas för kommunerna att införa bilfria citykärnor,<br />
miljöavgifter på privatbilism eller infartsavgifter i särskilt belastade<br />
tätorter.</p>
<p style="margin-left:10px;">- Inför skärpta avgasreningskrav för lätta lastbilar och bussar fr. o.m.</p>
<p>1990 års modeller och för tunga fordon fr. o. m. 1992 års modeller. Avgasrening<br />
för dessa fordon finns redan såväl i USA som Canada. Det finns ej<br />
anledning att avvakta längre. Om problem med leveranser skulle uppstå kan<br />
temporära dispenser medges i kombination med en miljöavgift för förorenade<br />
fordon. Stimulanser bör utgå till kompletterande reningsutrustning<br />
eller byte av motorer i lastbilar och bussar. De medel som regeringen anvisat<br />
för stimulanser för inköp av lastfordon med katalytisk rening bör bl. a.<br />
användas till detta.</p>
<p>- Inför stimulanser för komplettering av reningsteknik för personbilar såsom<br />
riksdagen efter centerinitiativ har beslutat. Trots de positiva miljöeffekterna<br />
av en sådan åtgärd har regeringen fortfarande inte efterlevt detta beslut.<br />
Vi anser att regeringen snarast måste förelägga riksdagen förslag om<br />
stimulanser. De 700000 bilar som körs på blyfri bensin kan på detta sätt<br />
minska sina kväveutsläpp med 70%.</p>
<p>- Eftersom regeringen dröjt så länge med åtgärder kommer huvuddelen<br />
av bilparken att sakna katalytisk rening ännu en lång tid. Vi anser att åtgärder<br />
måste vidtas för att åstadkomma en omedelbar minskning av utsläppen.<br />
De förorenande utsläppen från biltrafiken har ett tydligt samband<br />
med hastigheten. Naturvårdsverket har beräknat att en sänkning av hastigheten<br />
från 110-100 km/tim resp. från 90-80 km/tim skulle innebära att kväveoxidutsläppen<br />
minskade med ca 20 % från trafiken på den aktuella vägsträckan.<br />
Vi föreslår att riksdagen beslutar om en temporär sänkning av<br />
hastighetsgränserna till 100 resp. 80 km/tim. Undantag bör göras för de 12</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>minst försurningsdrabbade Norrlandslänen. Övervakningen av hur hastig- Mot. 1987/88<br />
hetsgränserna hålls måste skärpas. Jo30</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Kalkning</p>
<p>Skogsskadorna som en följd av luftföroreningarna ökar. Allvarligast är situationen<br />
i södra och västra Sverige. Det sura nedfallet har lett till att många<br />
växtnäringsämnen har lakats ut ur marken. Därmed hotas markens långsiktiga<br />
produktionsförmåga. Naturvårdsverket har föreslagit att en försöksverksamhet<br />
genomförs med en kombination av kalknings- och vitaliseringsinsatser<br />
och skogsbruksåtgärder. Regeringen har avfört förslaget i propositionen.</p>
<p>- Vi anser att det är angeläget att dessa åtgärder kommer till stånd och<br />
föreslår att 10 milj. kr. anslås för detta ändamål i ett första steg.</p>
<p>Åtgärder i kulturminnesvården</p>
<p>Luftföroreningarna har förödande effekter på byggnader, monument och<br />
kulturföremål, såväl i stad som på landsbygden. I dag står europeiska kulturminnesmärken<br />
inför ett hot som anses större än t. o. m. de krig som förött<br />
delar av Europa. Det finns ett stort behov av att försöka begränsa försurningens<br />
effekter på vårt kulturarv.</p>
<p>- Vårt förslag om miljöfond kommer att kunna ge ytterligare resurser till<br />
miljöåtgärder i kulturminnesvården.</p>
<p>- Vi föreslår att 205,5 milj. kr. skall anvisas för åtgärder mot luftföroreningar<br />
och försurning i enlighet med naturvårdsverkets framställan, en<br />
ökning med 42 milj. kr. jämfört med propositionen.</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Ozonskiktet</p>
<p>Uttunningen av ozonskiktet över Antarktis var under 1987 den största som<br />
uppmätts. Under oktober månad hade 50 % av den normala ozonmängden<br />
försvunnit. Sedan 60-talets slut har en generell minskning skett över hela<br />
norra halvklotet. Under vintermånaderna har minskningen varit upp till<br />
9 %. Det är nu helt klart att ozonproblemet har övergått från att vara en<br />
teoretisk framtida risk till att bli ett aktuellt och i högsta grad påtagligt miljöproblem<br />
med globala dimensioner. Det är därför självklart att utsläppen<br />
av freoner och liknande ämnen måste minskas drastiskt. Vi använder här<br />
freoner som ett samlingsnamn för dessa ämnen. Även med mycket långtgående<br />
restriktioner kommer ozonuttunningen att fortsätta att förvärras under<br />
flera årtionden framöver.</p>
<p>Den centerledda regeringen förbjöd år 1979 freon som drivmedel i sprejförpackningar.<br />
Initiativ togs år 1981 till en internationell konvention om<br />
ozonskiktet. Sedan 1983 har centern i riksdagen krävt ett särskilt åtgärdsprogram<br />
för att minska freonanvändningen. Riksdagen biföll förslaget.</p>
<p>Socialdemokraterna röstade emot. 13</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Det är bra att regeringen har övergivit den låga ambitionsnivå som fanns i Mot. 1987/88</p>
<p>naturvårdsverkets åtgärdsprogram och som finns i den internationella Jo30<br />
Montreal-överenskommelsen och i den nordiska planen.</p>
<p>- Centern anser i likhet med tidigare att freonanvändningen kan upphöra<br />
inom en fem-årsperiod. Den största tillverkaren av freoner, Du Pont, har<br />
klargjort att de avser att upphöra med tillverkningen inom fem år. I Västtyskland<br />
har en frivillig överenskommelse gjorts med tillverkare att minska<br />
användningen med 90 % inom ett par år.</p>
<p>- En miljöavgift bör införas på CFC-föreningar och andra halogenerande<br />
ämnen med 50 kr/kg CFC. En sådan avgift kan leda till att avvecklingen av<br />
freoner sker snabbare.</p>
<p>- Resurserna bör användas för att utveckla system för uppsamling av freon<br />
som används i dag. Ett pantsystem bör övervägas.</p>
<p>- Regeringen vidtar inga åtgärder mot import av produkter som innehåller<br />
freon. Förbud mot sådan import måste införas samtidigt som tidsgränserna<br />
för freonanvändningen löper ut.</p>
<p>- Ett svenskt förbud måste omfatta alla ämnen och föreningar som är aggressiva<br />
mot ozonskiktet, som meteorologiska institutionen vid Stockholms<br />
universitet har påpekat i sitt remissvar.</p>
<p>- Sveriges beslut att förbjuda freon kommer att stimulera fram en teknisk<br />
utveckling som också kommer andra länder till godo. Det är viktigt att regeringen<br />
utnyttjar dessa möjligheter till skärpningar av såväl den internationella<br />
som den nordiska handlingsplanen så att freonanvändningen får en<br />
global avveckling.</p>
<p>Havsmiljön</p>
<p>Föroreningssituationen i haven är allvarlig. Utsläppen av klorföreningar och<br />
tungmetaller måste upphöra och kväveutsläppen kraftigt begränsas. Havet<br />
är en resurs och dess många möjligheter skall tas till vara - inte förödas, som<br />
i dag sker.</p>
<p>Miljögifter</p>
<p>Så länge stabila organiska miljögifter släpps ut direkt eller indirekt kommer<br />
ett långsiktigt miljöhot att kvarstå för våra hav. En åtgärdsstrategi måste<br />
därför utgå från att eliminera tillförseln av sådana naturfrämmande ämnen.</p>
<p>Det är angeläget att dessa miljögifter prioriteras i såväl det nationella som<br />
det internationella arbetet.</p>
<p>Varje år släpper den svenska skogsindustrin ut närmare 200000 ton klorerade<br />
föreningar, i vattendrag och utmed kusten. Utsläppen av klorföreningar<br />
ger skador på sjöarnas och havens ekosystem. Kloret används i<br />
blekningsprocessen för pappersmassan. Ett särskilt problem utgör de kvicksilverhaltiga<br />
fiberbankar som fortfarande finns i vattnen utanför massafabriker.</p>
<p>Dioxiner bildas i och med blekningsprocessen. Spridningen sker i samband<br />
med utsläpp till luft och vatten, men också via den färdiga produkten 14</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>vid användning och förbränning. T. o. m. kaffefilter av blekt papper har vi- Mot. 1987/88<br />
sat sig innehålla dioxiner. Jo30</p>
<p>Regeringen föreslår att utsläppen av organiskt bundet klor bör minskas<br />
till 1,5 per ton klorblekt massa. Åtgärden bör ha påbörjats före utgången av<br />
år 1992, anser regeringen. Den nivå som anges är densamma som Mönsterås<br />
bruk fick i tillståndsbeslutet från koncessionsnämnden våren 1986. Sedan<br />
dess har tekniken utvecklats. För övrigt använder regeringen en osäker mätmetod<br />
som numera har övergetts. Den nya AOX-metoden ger 10 gånger<br />
högre känslighet än STFI-metoden.</p>
<p>- Klorutsläppen från den svenska massaindustrin måste upphöra. Det är<br />
inte bara angeläget. Det är också möjligt. Vi anser att utsläppen av klorerade<br />
föreningar bör i stort sett kunna vara avvecklade inom sju år. Gällande<br />
tillstånd för massaindustrin måste omprövas och starkare krav ställas så att<br />
en övergång till miljövänligare teknik forceras.</p>
<p>Vi anser att en miljöavgift på organiska klorföreningar bör tas ut med<br />
20 kr. per kg organiskt bundet klor för att stimulera en miljövänlig utveckling.<br />
Det finns en blekningsmetod för pappersmassa som kan ersätta<br />
den miljöfarliga klorén och dessutom spara energi. Den kallas Prenoxmetoden<br />
och utnyttjar kvävedioxid i kombination med en alkalisk behandling<br />
och en syrgasbehandling.</p>
<p>Det finns också andra tekniker att får fram papper som tillgodoser rimliga<br />
vithetskrav. Blekning med väteperoxid åstadkommer mindre föroreningar<br />
än klorblekning. Papperet kan också bestrykas med ett tunt skikt av vit lera<br />
eller krita.</p>
<p>- I många fall är blekningen onödig. Hushållspapper fungerar lika väl<br />
vare sig de är blekta eller ej. Konsumenterna har genom sina val möjlighet<br />
att påverka så att efterfrågan på blekt papper blir begränsad.</p>
<p>- Vi anser att kommuner och myndigheter bör övergå till att använda<br />
miljövänligt papper. Centern har för övrigt i en skrivelse till riksdagen påpekat<br />
att riksdagen bör övergå till miljövänligt papper.</p>
<p style="margin-left:11px;">Centerpartiet föreslår</p>
<p style="margin-left:11px;">att regeringen får i uppdrag att verka för</p>
<p style="margin-left:11px;">- en förstärkning av det internationella samarbetet så att Helsingforskonventionen<br />
för Östersjön följs,</p>
<p style="margin-left:11px;">- en Nordsjökommission för att utarbeta regler och avtal för Nordsjön,</p>
<p style="margin-left:11px;">- komplettering av Olsokonventionen, så att all miljöfarlig dumpning förbjuds<br />
liksom förbränning av avfall till havs,</p>
<p style="margin-left:11px;">- att upparbetningsanläggningen för radioaktivt avfall i Sellafield, Storbritannien,<br />
stängs.</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>15</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Metallutsläpp</p>
<p>De metaller som tillförs haven samlas till slut i sedimenten, med undantag<br />
av arsenik. Den totala tillförseln av vissa metaller till Östersjön framgår av<br />
tabellen nedan.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Tabell 1. Metalltillförseln till havsområdena runt Sverige (ton/år)</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:11px;">Område</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Cu</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Pb</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Zn</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">Cd</p>
</td>
<td><p>As</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">Hg</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Cr</p>
</td>
<td><p>Ni</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Östersjön inkl.<br />
Kattegatt och<br />
Bältsjön<br />
- från land</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">300</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6 500</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">60</p>
</td>
<td><p>180</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">- luftnedfall</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">380</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 900</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3 200</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">80</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">40</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">10</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">_</p>
</td>
<td><p></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">Totalt</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2 400</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3 200</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">9 700</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">140</p>
</td>
<td><p>220</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">15</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;"></p>
</td>
<td><p></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Kattegatt och<br />
Bältsjön<br />
- vattendrag</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">59</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">38</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">590</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">7,4</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">0,30</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">29</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">88</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;text-align:right;">kommunala<br />
- avlopp</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">33</p>
</td>
<td><p style="margin-left:16px;">33</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">100</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,6</p>
</td>
<td><p>_</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">0,90</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">13</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">13</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">fartygstrafik</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">23</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0,5</p>
</td>
<td><p></p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">0,30</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">luftnedfall</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">55</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">260</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">400</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,7</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;"></p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">2,4</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">7</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">18</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">Totalt</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">170</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">340</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1 100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">13</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;"></p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">3,9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">49</p>
</td>
<td><p>120</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">Skagerrak<br />
- punktkällor</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,3</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">9</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0,1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">0,02</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">vattendrag<br />
(Göta älv)</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">25</p>
</td>
<td><p style="margin-left:16px;">_</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">130</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0,24</p>
</td>
<td><p>_</p>
</td>
<td><p style="margin-left:16px;">_</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">_</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">- luftnedfall</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">28</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">220</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">340</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2,8</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">0,4-0,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;"></p>
</td>
<td><p></p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:11px;">Totalt</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">56</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">220</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">480</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;"></p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">0,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;"></p>
</td>
<td><p></p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p>Tillförseln av kadmium är t. ex. 140 ton/år. De svenska utsläppen är 7,5 ton/<br />
år. Endast en del av dem hamnar i Östersjön.</p>
<p>Regeringen föreslår att de svenska punktutsläppen av metaller halveras.<br />
Detta kommer enbart att påverka miljön lokalt. Men det kommer knappast<br />
alls att minska metalltillförseln till Östersjön i stort.</p>
<p>Metallbelastningen måste reduceras till samma storleksordning som den<br />
naturliga påverkan. Kadmiumhalterna i sedimenten är förhöjda med mer än<br />
10 gånger. Om man skall reducera kadmiumhalten till naturlig nivå skall<br />
den totala tillförseln minskas från 140 ton/år till 14 ton/år. Att halvera de<br />
svenska utsläppen från 7,5 till 3,5 ton/år hjälper då inte mycket.</p>
<p>- Detta är ett mycket allvarligt miljöproblem som kräver omfattande insatser.<br />
Vi föreslår att naturvårdsverket får i uppdrag att utarbeta ett handlingsprogram<br />
för att begränsa metallhalterna till en nivå som motsvarar de<br />
naturliga variationerna.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Jordbruk och miljö</p>
<p>Jordbruket kan hjälpa till att lösa miljöproblem i andra delar av samhället.</p>
<p>En ökad användning av alternativa grödor skulle kunna ge råvaror som kan<br />
ersätta fossila drivmedel som bensin och diesel. En produktion av energigrödor<br />
och råvaror till massaindustrin och den kemiska industrin skulle få<br />
många positiva effekter på miljön. 16</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>Jo30</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">- Vi anser att all brukningsvärd åkermark skall brukas och användas för Mot. 1987/88</p>
<p>livsmedelsproduktion, till att producera drivmedel och råvaror till industrin. Jo30</p>
<p>- Jordbruket måste också ta sitt ansvar för de miljöproblem som näringen<br />
bidrar till. Minskad användning av miljöskadliga kemikalier i jordbruket<br />
är ett mål i sig. Den statliga jordbrukspolitiken måste främja denna utveckling.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Jordbruket är ett av de få områden där det i dag används miljöavgifter.</p>
<p>Användningen av kemikalier och handelsgödsel inom jordbruket är avgiftsbelagd.<br />
Vi anser att dessa avgifter skall användas till miljöförbättrande åtgärder,<br />
ny teknik, omställningsstöd för nya grödor och stöd för avsättning<br />
av nya produkter.</p>
<p>- Växtföljder på åkermarken och spridning av stallgödsel har med ökande<br />
produktionskrav fått en allt större betydelse för växtnäringsläckage från<br />
jordbruket. Sambandet mellan växtodling och djurhållning måste bibehållas.<br />
Stallgödseln skall utnyttjas som den resurs den är och inte vara ett<br />
kvittblivningsproblem. En effektivare stallgödselanvändning ger också ett<br />
minskat behov av handelsgödsel. Därigenom minskar den totala användningen<br />
av kväve och därmed också risken för växtnäringsläckage. Åkermarken<br />
måste hållas bevuxen under en större del av året för att motverka läckage</p>
<p>- Igenplantering av åkermark och igenväxning av hagar och ängar utgör<br />
ett hot mot kulturlandskapet. Landskapet måste hållas öppet. De naturliga<br />
variationerna måste bibehållas och utvecklas för att värna mångfalden i<br />
växt- och djurlivet. Dagens jordbrukspolitik måste kompletteras med en<br />
miljömålsättning.</p>
<p style="margin-left:11px;">Centern har i en annan motion lagt fram förslag om detta.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Avfall eller resurs</p>
<p>Med industrisamhällets utveckling minskas det återbruk och den återvinning<br />
som i århundraden varit en naturlig del av vardagen för de flesta hushåll.<br />
Stora system minskar möjligheterna för hushåll att hantera vissa avfallstyper.<br />
Ett exempel är det organiska avfallet i hushållsavloppen, som efter<br />
förorening med kadmium eller andra tungmetaller, bl. a. från industrin,<br />
blir olämpligt att återföra till åkrarna som rötslam.</p>
<p>Långt fram på 1990-talet domineras avfallet av organiskt material, men i<br />
ökande takt har det kommit att omfatta produkter som blivit alltmer sammansatta<br />
av många ämnen och därför svåra att föra tillbaka i naturens kretslopp.<br />
Läkemedel, tungmetallhaltiga batterier, plaster och bekämpningsmedel<br />
blandas t. ex. med det organiska avfallet.</p>
<p style="margin-left:11px;">Avfallsfrågan håller på att växa det moderna samhället över huvudet.</p>
<p>Den samlade mängden industriavfall har beräknats till 4,5 miljoner ton. I<br />
det ingår då inte restprodukter från gruvor, mineralberedning och jordbruk.</p>
<p>Byggnads- och rivningsverksamhet liksom reningsverk ger också upphov till<br />
stora volymer avfall. Det miljöfarliga avfallet uppgår till 0,5 miljoner ton.</p>
<p>Varje år lämnar varje svensk ca 300 kg hushållsavfall. Den totala mängden 17</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>Jo30</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:11px;">Ny avfallspolitik</p>
<p>Avfall kan undvikas genom en ökad styrning av de produktionsprocesser<br />
och de konsumtionsmönster som utgör själva källan till problemen. Samhället<br />
måste i högre grad än hittills hävda producentens ansvar för det avfall<br />
som är ett resultat av själva produktionsprocessen, liksom för de produkter<br />
som släpps ut på marknaden.</p>
<p>Tyngdpunkten för fortsatt forskning och utveckling inom avfallsområdet<br />
bör därför förskjutas från traditionell filter- och återvinningsteknik mot förebyggande<br />
lösningar i produktionsledet.</p>
<p>Det innebär en inriktning mot teknik som i produktionsledet använder<br />
färre resurser samt frambringar avfall och föroreningar i mindre omfattning<br />
eller av mindre miljöfarlig karaktär än hittills.</p>
<p>Detta skulle spara råvaror eller göra det möjligt att använda mindre förorenade<br />
råvaror, minska mängden restprodukter eller göra dessa mindre<br />
förorenande samt möjliggöra återvinning genom t. ex. ändrad produktutformning.</p>
<p>Vi anser att regeringen bör få riksdagens uppdrag att</p>
<p style="margin-left:11px;">- ta fram ett samlat forskningsprogram för resurseffektivisering och avfallshantering</p>
<p style="margin-left:11px;">- studera möjligheter och hinder i olika branscher</p>
<p style="margin-left:11px;">- föreslå ekonomiskt stöd till forskning - teknikutveckling</p>
<p style="margin-left:11px;">- främja utvecklingen genom byggande av försöksanläggningar och genom<br />
kunskapsförmedling</p>
<p style="margin-left:11px;">- undersöka vilka ekonomiska incitament som behövs för omställning till<br />
ovan skisserade inriktning på minimering och återvinning av avfallet</p>
<p style="margin-left:11px;">- undersöka hur användning av emballage kan minskas och/eller ersättas av<br />
andra som är skonsamma mot vår miljö och hälsa och som hushållar med<br />
våra resurser</p>
<p style="margin-left:11px;">- utvärdera erfarenheterna av källsortering av olika typer av avfall. Regeringen<br />
bör ta fasta på det intresse som finns bland allmänheten att insamla<br />
hushållsavfall som papper och glas och se över olika möjligheter att utveckla<br />
detta</p>
<p style="margin-left:11px;">- utarbeta pantsystem för samtliga dryckesförpackningar. Målsättningarna<br />
för pantsystemen skall sättas högt. Vi anser att återvinningskravet för aluminiumburkarna<br />
skall vara minst 90%. Enligt vår uppfattning borde aluminiumburken<br />
förbjudas fr. o. m. januari 1990 om kraven inte dessförinnan<br />
uppnåtts på årsbasis.</p>
<p style="margin-left:11px;">- utarbeta ett pantsystem för batterier, inkl. bilbatterier. Naturvårdsverket<br />
har nyligen föreslagit att bilbatterier skall beläggas med pant om 20-25</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>uppgår till ca 2,5 miljoner ton. I t. ex. Stockholm behövs en ny medelstor<br />
soptipp vartannat år.</p>
<p>Det finns anledning vara starkt kritisk mot att regeringen ännu inte har<br />
lagt fram något förslag till en ny avfallspolitik, trots att den har en väsentlig<br />
betydelse för miljöpolitiken.</p>
</div>
<div class="block ml_50"><p>18</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:10px;">kr. Målet måste vara att avskaffa miljöfarliga batterier. För att påskynda Mot. 1987/88<br />
den tekniska utvecklingen bör en miljöavgift införas på dessa. Jo30</p>
<p>Förbränning</p>
<p>En förutsättning för avfallsförbränning är att hälso- och miljökraven kan<br />
tillgodoses. Förbränningen ger i första hand utsläpp till luften, dels av vissa<br />
tungmetaller som kvicksilver och kadmium, dels av dioxiner och andra organiska<br />
föreningar.</p>
<p>Sopförbränning är ett medel att minska mängden deponerade sopor, utvinna<br />
en del energi och att inte lasta över avfallet på kommande generationer.<br />
Det är möjligt att väsentligt reducera utsläppen av föroreningar från avfallsförbränning.<br />
Det kan ske genom en kombination av åtgärder t. ex. bättre<br />
produktkontroll och källsortering för att få renare avfall, genom<br />
förbättrad och effektivare förbränning i anläggningarna samt genom införande<br />
av avancerad rökgasrening.</p>
<p>- I dag är mycket avfall blandat med miljöfarliga ämnen som kommer ut i<br />
miljön vid förbränning. Vi anser att en förutsättning för att förbränning<br />
skall få ske är att källsortering har genomförts på ett sådant sätt att innehållet<br />
av oacceptabla ämnen minimerats eller helt eliminerats.</p>
<p>- Kommuner som vill elda sopor skall åläggas att före tillstånd visa på ett<br />
fungerande system för källsortering. Kommuner som redan har tillstånd för<br />
sopeldning skall åläggas att introducera motsvarande system.</p>
<p>Förgasning</p>
<p>Det behövs forsknings- och utvecklingsarbete för att studera alternativ till<br />
deponering och förbränning. Den metod som för närvarande är mest intressant<br />
är, förutom källsorteringen, bioförgasning. Fördelarna med att röta<br />
hushållsavfall jämfört med i första hand deponering är volymreduktion och<br />
energiproduktion i form av deponigas. Man kan troligen åstadkomma ett<br />
väl fungerande energisnålt avfallsbehandlingssystem genom kombination av<br />
bioförgasning och källsortering. Dessutom erhålls värdefull energi.</p>
<p>- Vi anser att resurser för forskning och utveckling måste anslås för att<br />
stimulera utveckling av förgasningstekniken.</p>
<p>Avlopp</p>
<p>Från miljösynpunkt har stora förbättringar skett vid utbyggnaden av reningsverken.<br />
Men ungefär en tredjedel av verken uppfyller inte utsläppsvillkoren.</p>
<p>- Behovet av kväverening i reningsverken har hittills förbisetts. I stort<br />
sett har hela kväveinnehållet i avloppet passerat reningsverken utan rening.</p>
<p>Aven vid en 50-procentig reduktion kommer kvävet via reningsverken att<br />
utgöra en betydande del av övergödningsproblemen i haven. Ambitionen<br />
måste vara att restprodukterna skall återföras till naturens kretslopp.</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>19</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:10px;">- Ett särskilt allvarligt problem utgör avlopp som innehåller miljöfarliga Mot. 1987/88</p>
<p>ämnen. Vi anser att tillsynsmyndigheterna måste göra en genomgång av de Jo30</p>
<p>företag som är anslutna till de kommunala avloppsreningsverken. Om avloppet<br />
är miljöfarligt och reningsverket inte förmår rena det, skall företaget</p>
<p>åläggas att själv eller tillsammans med annan miljöfarlig verksamhet rena<br />
sitt avlopp.</p>
<p>- För att förbättra kontrollen skall varje företag som hanterar miljöfarliga<br />
ämnen upprätta en miljöbudget över hur ämnena hanteras i den egna<br />
verksamheten och var de slutligen hamnar. Budgeten skall vara till hjälp för<br />
såväl det egna företaget som berörd tillsynsmyndighet.</p>
<p>- I reningsverkens kemiska rening används en kemikalie, oftast aluminiumsulfat,<br />
för att dra till sig olika föroreningar i vattnet. Aluminium utfälls i<br />
samband med försurning och är direkt giftigt för naturen. Dessutom har sulfaten<br />
en försurande effekt. Vi anser att reningsprocessen inte skall få medverka<br />
till ytterligare miljöförstöring. Kalk fyller motsvarande funktion i den<br />
kemiska reningen. Kalk har emellertid ingen giftverkan och motverkar<br />
dessutom försurningen. Alla reningsverk bör därför övergå till kalk som<br />
fällningskemikalie.</p>
<p>- Det produceras mellan 150000 och 200000 ton avloppsslam per år i<br />
landets reningsverk. Drygt hälften sprids på jordbruksmark, en tredjedel<br />
deponeras på tipp och resten används för utfyllnadsändamål. Vi anser att<br />
rötslammet inte längre skall användas på jordbruksmark.</p>
<p>Obligatorisk ansvarsförsäkring</p>
<p>Inom det svenska näringslivet används och saluförs ca 70 000 olika kemiska<br />
ämnen. Bara för en begränsad del av dem finns en ordentlig dokumentation<br />
av miljö- och hälsorisker. 10 000-tals kemiska ämnen uppfyller inte vad lagen<br />
om kemiska produkter stadgar om ”tillfredsställande utredning av vilka<br />
hälso- eller miljöskador som produkten kan orsaka” (§ 6).</p>
<p>- Vi har i annat sammanhang föreslagit en förstärkning av resurserna till<br />
kemikalieinspektionen och en decentralisering av organisationen för kemikaliekontroll.</p>
<p>- Vi anser att tillverkare och importörer av kemikalier skall åläggas att ta<br />
en ansvarsförsäkring för sina produkter för att förstärka kontrollen av kemikalier.<br />
Försäkringsbolagen sätter då premien efter hur man bedömer riskerna.<br />
Man gör det bl. a. utifrån de vetenskapliga undersökningar som företaget<br />
har redovisat. En ytterligare bedömningsgrund är om företaget hittills<br />
visat sig komma med såväl säkra produkter som korrekta redovisningar av<br />
gjorda undersökningar.</p>
<p>En obligatorisk kemikalieförsäkring kommer att leda till minskad användning<br />
av farliga kemikalier, en mer ansvarsfull hantering och tillföra<br />
ekonomiska resurser till olycksförebyggande åtgärder och inte minst ge ersättning<br />
för skadelidande. Vi anser att ett förslag till kemikalieförsäkring<br />
bör utarbetas.</p>
<p>Regeringen föreslår i propositionen att en kollektiv miljöskadeförsäkring<br />
införs för att åtgärda gamla skador. Den centerledda regeringen inledde i</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>början av 1980-talet utarbetande av en plan för hur gamla och omfattande Mot. 1987/88</p>
<p>miljöskador skulle åtgärdas. Det är bra att regeringen nu kommer med ett Jo30</p>
<p>förslag, även om vi anser att det kunde ha getts en annan utformning.</p>
<p>Ekonomiska styrmedel</p>
<p>Ibland hävdas att föroreningarna är det pris vi får betala för vårt nuvarande<br />
välstånd. Detta pris är inte känt, eftersom det är framtida generationer som<br />
får större delen av räkningen.</p>
<p>- Att anpassa ekonomin till ekologins förutsättningar är långsiktigt bra<br />
ekonomi. Centern har därför föreslagit att ekonomiska styrmedel skall användas<br />
i miljöpolitiken. Skattesystemet måste genomgå en förändring med<br />
mindre skatt på arbete och mer skatt på råvaror. Vi vill med detta minska<br />
efterfrågan på råvaror, vars exploatering och användning medför miljöproblem.<br />
Ett annat motiv är att för framtiden spara knappa resurser och<br />
främja en effektiv naturresurshantering. Vi anser att råvarubeskattningen<br />
först bör införas på energi. Vi har därför i annat sammanhang lagt fram förslag<br />
om skatt på uran för elproduktion och på miljöskadliga fossilbränslen.</p>
<p>Miljöavgifter</p>
<p>I miljöpolitiken måste användas både regleringar och ekonomiska styrmedel.<br />
Miljöavgifter skall stimulera företag att vidta åtgärder för att minska<br />
föroreningarna under den tillåtna nivån. Miljöavgifter skall också markera<br />
att samhället inte accepterar miljöstörningar. Dessutom skall aldrig utsläpp<br />
uppfattas som gratis vare sig för samhället eller för företaget i fråga.</p>
<p>Priset på en produkt mäter bara de privata och företagsekonomiska kostnaderna,<br />
utan att ta hänsyn till de totala samhällsekonomiska kostnaderna,<br />
inkl. miljöskadorna. Det gör att produktionen kan ske med metoder som<br />
skadar miljön, utan att det drabbar förorenaren. Om avgiften sätts så att<br />
den avspeglar kostnaden för miljöförstöringen, kommer den företagsekonomiska<br />
kalkylen att överensstämma med den samhällsekonomiska. Men<br />
det är näst intill omöjligt att exakt fastställa kostnaderna. En miljöavgift<br />
måste därför inte avspegla den exakta samhällsekonomiska kostnaden enligt<br />
Polluter Pays Principle (förorenaren skall betala de kostnader den åsamkar<br />
samhället).</p>
<p>- Vi anser det viktigt att miljöavgiften sätts så högt att den ger tydliga signaler<br />
till företaget att nedbringa utsläppen till vad naturen tål. Vi anser att<br />
bl. a. följande skäl talar för att miljöavgifter skall införas:</p>
<p>1. Regleringar räcker inte.</p>
<p>2. Miljöförstöring är inte gratis.</p>
<p>3. Miljöavgifter påverkar såväl producenters som konsumenters beteende.</p>
<p>4. De ger tydliga signaler till teknisk utveckling.</p>
<p style="text-align:right;">5. De skapar resurser som kan bekosta en del av de investeringar i ny teknik<br />
och nya produktionsmetoder som är nödvändiga för en bättre miljö.</p>
<p>6. De skapar resurser för en effektiv tillsynsverksamhet.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>21</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>- Det är önskvärt att miljöavgifterna avskaffar sig själva genom att före- Mot. 1987/88</p>
<p>tagen minskar de avgiftsbelagda utsläppen. En del av de influtna medlen Jo30</p>
<p>bör fonderas till utvecklande av ny teknik och stimulanser till utnyttjande av<br />
miljöåtgärder. I den mån de influtna medlen återförs, skall de enligt vår mening<br />
inte räknas in i skattekvoten.</p>
<p>- Vi anser att regeringen borde ha tagit fram ett underlag för införande<br />
av ett system med miljöavgifter. Nu väljer man i stället uppskovslinjen genom<br />
att tillsätta en parlamentarisk utredning.</p>
<p>- Vi föreslår här i motionen att miljöavgifter införs omedelbart på svaveldioxid,<br />
organiska klorföreningar och freoner, liksom på miljöfarliga tungmetallhaltiga<br />
batterier. Dessutom begär vi förslag om miljöavgifter på kväveoxid<br />
och koldioxid.</p>
<p>Miljöutbildning</p>
<p>En av de första åtgärder som den socialdemokratiska regeringen vidtog vid<br />
regeringsskiftet 1982 var att lägga ned beredningsgruppen för miljöutbildning.<br />
Dess arbete syftade till att ekologisk kunskap skulle ges på alla nivåer<br />
från förskola t. o. m. högskoleutbildning. Regeringen föreslår nu att en sådan<br />
arbetsgrupp tillsätts.</p>
<p>En nödvändig förutsättning för att samhället skall kunna utvecklas på en<br />
hållbar ekologisk grund, för att människor också på lång sikt skall kunna garanteras<br />
en rimlig livskvalitet, är att alla har goda insikter om miljön och<br />
dess krav. Utbildningen i miljövård måste avsevärt förbättras. Det är viktigt<br />
att miljöfrågorna blir en integrerad del av såväl tekniska, naturvetenskapliga<br />
som administrativa utbildningslinjer. Lärarutbildningen måste förstärkas<br />
med grundkurser i ekologi.</p>
<p>I propositionen anförs att UHÄ har i uppdrag att integrera miljöfrågorna<br />
i utbildningsplanerna för civilingenjörer och naturvetenskapare. UHÄ anser<br />
att t. ex. civilingenjörsutbildningen bör innehålla 3-5 poäng obligatorisk<br />
miljövårdsundervisning. Trots detta är det obligatoriska inslaget för närvarande<br />
bara 1,5 poäng. UHÄ säger sig hittills ha sökt undvika att detaljstyra<br />
innehållet i utbildningen.</p>
<p>- Vi anser att regeringen bör tillse att såväl tekniska, naturvetenskapliga<br />
som administrativa utbildningslinjer kommer att innehålla minst 3-5 poäng<br />
obligatorisk miljöundervisning och att denna undervisning blir en integrerad<br />
del av utbildningen.</p>
<p>Miljöskyddslagen</p>
<p>Sedan miljöskyddslagens tillkomst för nära 20 år sedan har 90 fällande domar<br />
avkunnats. Den genomsnittliga påföljden har varit 35 dagsböter. Dagsböter<br />
är en vanlig påföljd för lindrigare brott som t. ex. snatteri. Av den tillgängliga<br />
statistiken skulle man kunna tro att överträdelser mot miljöskyddslagen<br />
är ovanliga och regelmässigt av lindrig art. Men av de avkunnade<br />
fällande domarna framgår att företagen ofta under lång tid och upprepade 22</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>gånger orsakat skadliga utsläpp till mark, vatten och luft. Riksdagen har vid Mot. 1987/88<br />
upprepade tillfällen uttalat att brott mot miljöskyddslagen är allvarliga. Jo30</p>
<p>- Allvarliga och långvariga skador måste prioriteras i miljöskyddsarbetet,<br />
och detta bör klart framgå av miljöskyddslagen. Vi föreslår därför att<br />
miljöskyddslagens 5 § får ett tillägg med innebörden att särskild hänsyn tas<br />
till varaktigheten av de skadeverkningar som miljöfarlig verksamhet kan orsaka.</p>
<p>- I dag anges de mängder som ett företag har rätt att släppa ut vanligtvis i<br />
riktvärden i utsläpp per månad. I exempelvis Västtyskland anges utsläppen<br />
per halvtimme. Det svenska systemet kräver att åklagaren kan leda i bevis<br />
att enstaka utsläpp inte endast varit av tillfällig karaktär utan också varit bestående<br />
under en längre tid. Vi anser att utsläppsnormerna skall anges i<br />
gränsvärden för en begränsad tidsperiod. Därmed uppnås en högre grad av<br />
säkerhet som leder till en ökad rättssäkerhet också för den som ansvarar för<br />
berörd verksamhet. Gränsvärdena skall anges som miljökvalitetsnormer utifrån<br />
vad naturen tål.</p>
<p>- Vi har under flera år krävt att miljökonsekvensbeskrivningar skall göras<br />
obligatoriska i alla ärenden av någon betydelse. Omfattningen av beskrivningarna<br />
skall stå i rimlig relation till beslutets omfattning och eventuella<br />
verkningar. Det är viktigt att arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar<br />
bedrivs med stor öppenhet. En miljökonsekvensbeskrivning bör i<br />
skälig omfattning redovisa de direkta och indirekta miljöeffekter som projektet<br />
kan medföra, redovisa alternativa handlingssätt och miljöeffekter av<br />
sådana samt alternativet om åtgärden inte vidtas (nollalternativ). För att<br />
förbättra möjligheterna att bedöma en planerad miljöfarlig verksamhet infördes<br />
1981 i miljöskyddslagen skyldighet för sökande i ett tillståndsärende<br />
att lämna en beskrivning av miljöeffekterna av verksamheten. Detta krav<br />
har sedan inte utnyttjats av myndigheterna annat än i undantagsfall. Vi vill<br />
nu vidga kravet till att den sökande skall redovisa alternativa lösningar i miljökonsekvensbeskrivningarna<br />
enligt lagens 13 §.</p>
<p>- Det är angeläget att miljökunnandet och engagemanget i miljöorganisationerna<br />
tas till vara. Vi anser därför att miljöorganisationer som uppfyller<br />
vissa kriterier skall ha rätt att överklaga beslut om tillstånd och sådana<br />
frågor som avses i 8a § andra och tredje stycket. För att ge erforderlig stadga<br />
åt systemet bör regeringen fastställa vilka organisationer som skall få talerätt.<br />
I dag finns redan rätt till överklagande för kommuner och lokala arbetstagarorganisationer.</p>
<p>Propositionen innehåller värdefull förstärkning av organisationen för tillsyn<br />
enligt miljöskyddslagen. Där utlovas ca 100 nya tjänster i den statliga<br />
organisationen, även om det för kommande budgetår enbart har anslagits<br />
medel motsvarande 25 tjänster.</p>
<p>- Vi föreslår att 20 milj. kr. anslås för kommande budgetår till förstärkning<br />
av den statliga tillsynen och ytterligare 20 milj. kr. året därefter.</p>
<p>Decentraliseringen till kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder har<br />
inneburit och kommer att innebära avsevärda förstärkningar därutöver.</p>
<p>- Tillsynsmyndigheterna har redan i dag möjlighet att ompröva givna tillstånd,<br />
även om det inte har utnyttjats i någon större omfattning. Om- 23</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>prövningsgrunderna utökas nu, men det avgörande för effekten kommer att Mot. 1987/88</p>
<p>vara om tillsynsmyndigheterna bevakar förändringar så att bästa möjliga Jo30</p>
<p>teknik utnyttjas. Vi anser att kontrollprogrammen bör ses över. Även om<br />
företagens egenkontroll utgör grunden i kontrollverksamheten måste myndigheten<br />
fortlöpande följa efterlevnaden av tillstånden. Särskilda resurser<br />
måste tillföras för att utnyttja bästa möjliga kontrollteknik, som t. ex. Opsis<br />
för luftföroreningar. Vi anser att i kontrollprogrammen måste prioriteras<br />
mätningar och analyser av ämnen och föreningar som ger de allvarligaste effekterna<br />
på miljön. Miljöskyddsförordningens 7§ måste ändras så att möjlighet<br />
ges för myndigheterna att prioritera ärendena utifrån miljöeffekt.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som i motionen anförts med anledning av regeringens<br />
proposition om miljöpolitik inför 1990-talet hemställs</p>
<p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en<br />
god miljö skall vara ett centralt ekonomiskt mål,</p>
<p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen begär att regeringen skall utarbeta en strategi för<br />
internationellt miljöarbete i enlighet med motionen,</p>
<p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om inriktningen av översynen av naturvårdslagen,</p>
<p style="margin-left:28px;">4. att riksdagen beslutar att anslå ytterligare 10 milj. kr. till förstärkning<br />
av länsstyrelsernas naturvårdsenheter, anslaget Dl. Länsstyrelser<br />
m. m., civildepartementet,</p>
<p style="margin-left:28px;">5. att riksdagen beslutar anslå 60 milj. kr. till vård av naturreservat<br />
m. m., anslaget B8. Miljö- och energidepartementet, dvs. en ökning<br />
med 10,8 milj. kr.,</p>
<p style="margin-left:28px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om fond för inköp och vård av naturreservat,</p>
<p style="margin-left:28px;">7. att riksdagen beslutar anslå 25 milj. kr. till anslaget B6. Vård av<br />
hotade arter m. m.,</p>
<p style="margin-left:28px;">8. att riksdagen beslutar anslå 3 milj. kr. till anslaget B6. Vård av<br />
hotade arter, dvs. en ökning med 1 milj. kr.,</p>
<p style="margin-left:28px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om överföring av särskilt skyddsvärd mark från domänverket<br />
till Naturvårdsfonden,</p>
<p style="margin-left:28px;">10. att riksdagen beslutar anslå 5 milj. kr. till ett nytt anslag, Bevarande<br />
av genetiska resurser, i enlighet med motionen,</p>
<p style="margin-left:28px;">11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om miljökonsekvensbeskrivningar för vissa skogsbruksmetoder,</p>
<p style="margin-left:28px;">12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om internationell naturvård,</p>
<p style="margin-left:28px;">13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att</p>
<p style="margin-left:28px;">Antarktis bör skyddas som internationell naturpark, 24</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>14. att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med ett ak- Mot. 1987/88<br />
tionsprogram för att begränsa koldioxidutsläppen, Jo30</p>
<p>15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om införande av miljöavgift på koldioxid,</p>
<p>16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen<br />
skall vara att svaveldioxidutsläppen begränsas med 90 %<br />
och att utsläppen av kväveoxider och kolväten begränsas med 75 %,</p>
<p>17. att riksdagen begär att regeringen skall verka för en internationell<br />
luftvårdsfond inom ECE i enlighet med motionen,</p>
<p>18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om internationella miljöteknikmässor,</p>
<p>19. att riksdagen beslutar att exportkreditgarantier skall kunna ges<br />
vid export av miljöteknik,</p>
<p>20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om miljöattachéer,</p>
<p>21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om resurser till internationella försurningssekretariatet,</p>
<p>22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om det internationella konventionsarbetet med<br />
luftföroreningar,</p>
<p>23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om överläggningar med den danska regeringen i<br />
syfte att begränsa luftföroreningarna,</p>
<p>24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om utbyggnad av avsvavlingskapaciteten enligt<br />
målsättningar som anges i motionen,</p>
<p>25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om åtgärder för att begränsa luftföroreningarna<br />
från industri- och energianläggningar,</p>
<p>26. att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med förslag<br />
till miljöavgift på kväveoxider,</p>
<p>27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om stimulanser till utvecklande av miljövänliga<br />
motorer och drivmedel,</p>
<p>28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om miljöåtgärder i stadstrafiken,</p>
<p>29. att riksdagen beslutar införa skärpta avgasreningskrav för lätta<br />
lastbilar och bussar fr. o. m. 1990 års modeller enligt vad som anförts i<br />
motionen,</p>
<p>30. att riksdagen beslutar införa skärpta avgasreningskrav för<br />
tunga fordon fr. o. m. 1992 års modeller enligt vad som anförts i motionen,</p>
<p>31. att riksdagen beslutar att stimulanser skall utgå till byte av motorer<br />
och till kompletterande reningsteknik för bussar och lastfordon i<br />
enlighet med motionen.</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>25</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:10px;">32. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om sti- Mot. 1987/88</p>
<p>mulanser till köp av kompletterande reningsteknik för personbilar, Jo30</p>
<p>33. att riksdagen beslutar att temporärt sänka hastighetsgränserna<br />
i enlighet med motionen,</p>
<p>34. att riksdagen beslutar anslå 10 milj. kr. från försurningsanslaget<br />
till försöksverksamhet med vitaliseringskalkning,</p>
<p>35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om miljöåtgärder i kulturminnesvården,</p>
<p>36. att riksdagen beslutar anslå totalt 202 milj. kr. till åtgärder mot<br />
försurning och luftföroreningar, dvs. en ökning med 39 milj. kr.,</p>
<p>37. att riksdagen beslutar att införa en miljöavgift på freon med<br />
50 kr./kg CFC,</p>
<p>38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om återinsamling av freon och införande av pantsystem,</p>
<p>39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om internationella åtgärder för att avveckla freonanvändning,</p>
<p>40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om miljöavgift på klorutsläpp med 20 kr./kg organiskt<br />
bundet klor,</p>
<p>41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om avveckling av klor i pappersmassaindustrin,</p>
<p>42. att riksdagen begär att regeringen skall verka för en Nordsjökommission,</p>
<p>43. att riksdagen begär att regeringen skall verka för förbud av miljöfarlig<br />
dumpning och förbränning till havs,</p>
<p>44. att riksdagen begär att regeringen skall verka för att upparbetningen<br />
av radioaktivt avfall i Sellafield, Storbritannien, stängs,</p>
<p>45. att riksdagen hos regeringen begär ett åtgärdsprogram för att<br />
begränsa utsläppen av metaller i havet i enlighet med motionen,</p>
<p>46. att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med förslag<br />
till riksdagen om en ny avfallspolitik, i enlighet med motionen,</p>
<p>47. att riksdagen beslutar förbjuda aluminiumburken som dryckesförpackning<br />
i enlighet med motionen,</p>
<p>48. att riksdagen beslutar att källsortering och effektiv reningsteknik<br />
skall krävas för tillstånd till sopförbränning,</p>
<p>49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om avloppsrening,</p>
<p>50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om övergång till kalk som fällningskemikalie,</p>
<p>51. att riksdagen beslutar förbjuda användning av rötslam på jordbruksmark,</p>
<p>52. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag om en<br />
obligatorisk ansvarsförsäkring för kemikalier,</p>
<p style="margin-left:10px;">53. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som</p>
<p>i motionen anförts om system med ekonomiska styrmedel i miljöpoli- 26</p>
<p>tiken.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:11px;">54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som Mot. 1987/88</p>
<p>i motionen anförts om miljöutbildning, Jo30</p>
<p>55. att riksdagen beslutar förändra miljöskyddslagen i enlighet<br />
med motionen,</p>
<p>56. att riksdagen beslutar ge miljöorganisationer rätt att överklaga<br />
enligt 8a § miljöskyddslagen i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p>57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om koncessionsnämndens sammansättning,</p>
<p>58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om statsåklagare för miljöbrott,</p>
<p>59. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om miljöansvarig vid företag som bedriver miljöfarlig<br />
verksamhet,</p>
<p>60. att riksdagen beslutar förändra rättshjälpslagen i enlighet med<br />
motionen,</p>
<p>61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om inriktningen av tillsynsverksamheten,</p>
<p>62. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om förändring av miljöskyddsförordningen.</p>
<p>Stockholm den 28 mars 1988</p>
<p>Olof Johansson (c)</p>
<p>Karl Erik Olsson (c) Görel Thurdin (c)</p>
<p>Karin Söder (c) Gunnel Jonäng (c)</p>
<p>Nils G Åsling (c) Bertil Fiskesjö (c)</p>
<p>Gunnar Björk (c) Gunilla André (c)</p>
<p>Britta Hammarbacken (c) Per-Qla Eriksson (c)</p>
<p>Pär Granstedt (c) Börje Hörnlund (c)</p>
<p>Karin Israelsson (c) Agne Hansson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_50"><p>27</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_25"><p> </p>
</div>
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
</div>
</div>
INLInlämning1988-04-05 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-04-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-04-07 00:00:00inträffat20Olof Johanssonc1undertecknare0Karl Erik Olssonc2undertecknare0Görel Thurdinc3undertecknare0Karin Söderc4undertecknare0Gunnel Jonängc5undertecknare0Nils G Åslingc6undertecknare0Bertil Fiskesjöc7undertecknare0Gunnar Björkc8undertecknare0Gunilla Andréc9undertecknare0Britta Hammarbackenc10undertecknare0Per-Qla Erikssonc11undertecknare0Pär Granstedtc12undertecknare0Börje Hörnlundc13undertecknare0Karin Israelssonc14undertecknare0Agne Hanssonc15undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:852014-11-19 17:16:41motkatMotionskategori-2014-11-19 17:16:41statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02Jo302019-05-28 12:10:56tilldelatTilldelatJordbruksutskottet2014-11-19 17:16:41GB02Jo30av Olof Johansson m. fl. (c)mot_198788_jo_30.pdf809054pdfmed anledning av prop. 1987/88:85 1987/88https://data.riksdagen.se/fil/B0A89BF4-6BA2-4ED6-8390-253720360DDA