2778488 GB02Jo26 1987/88 Jo26 mot mot Motion 1987/88:Jo26 av Lars Werner m. fl. (vpk) Motion Motion JoU 26 0 1987-01-01 00:00:00 2014-10-14 10:19:42 2014-10-14 00:00:00 Med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet av Lars Werner m. fl. (vpk) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo26/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo26 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Jo26 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1987/88:Jo26</p> <p>av Lars Werner m. fl. (vpk)</p> <p>Med anledning av prop. 1987/88:85<br /> om miljöpolitiken inför 1990-talet</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Vem äger framtiden?</p> <p>- Är ej vattnet för alla gemensamt?</p> <p>Icke till enskilt bruk naturen skapade solen,<br /> luften ej heller, ej vattnets våg;<br /> det är skänkt åt oss alla.</p> <p>(Ur Ovidius Metamorfoser)</p> <p>Miljöpolitiken är en fråga om makt. Den handlar ytterst om fördelningen av<br /> jordens resurser. Först när den ekonomiska utvecklingen inriktas på människornas<br /> hälsa och på sociala, kulturella och ekologiska värden kan den nuvarande<br /> destruktiva utvecklingen brytas.</p> <p>Människornas uppror mot rovdrift och förtryck är nu, liksom tidigare,<br /> den viktigaste förutsättningen för en sådan förändring. Fortfarande har ett<br /> litet fåtal den ekonomiska makten i Sverige. Maktgrupper som dessa har<br /> aldrig självmant ändrat attityd. Striden mot det etablerade har varit och är<br /> fortfarande en livsnödvändighet. I dag är den dessutom en kapplöpning<br /> med tiden eftersom den punkt rycker allt närmare där de ekologiska<br /> systemen kollapsar.</p> <p>Dokumentet Miljöpolitiken inför 1990-talet hade aldrig kommit till utan<br /> den växande miljöopinionens engagemang. Opinionen och den större medvetenheten<br /> är i sin tur ett resultat av miljörörelsens aktiva aktioner och<br /> kamp under 1970- och 1980-talen. Beslutsamheten att rädda Kungsträdgårdens<br /> almar och Norrlands älvar, förhindra Kungstorgsgaraget i Göteborg,<br /> aktionerna som stoppade giftspridningen i landets skogar och för att<br /> förhindra naturskövling och ytterligare landsvägstrafik i Bohuslän bygger på<br /> nya politiska insikter. Trädkramarnas civila olydnad riktar sig mot ett<br /> system, vars konsekvenser leder till förödelse och rovdrift av människor och<br /> miljö.</p> <p>Kampen för en bättre arbetsmiljö och för att rädda skogen, luften, marken<br /> och vattnet hör samman. De som kämpar för en bra arbetsmiljö och de<br /> som agerar utifrån ett ekologiskt grundat perspektiv har i grunden gemensamma<br /> intressen. Regeringens miljöproposition saknar en ideologisk och<br /> politisk helhetssyn. Den berör inte frågan om makten i samhället och arbetslivet<br /> utan försöker ge en neutral bild av problemen. Miljöhoten kartläggs,<br /> men dess grundläggande orsaker analyseras inte.</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">Mot.</p> <p style="margin-left:6px;">1987/88</p> <p style="margin-left:6px;">Jo26-29</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr Jo26-29</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_47" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Makten över miljön och framtiden Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:340px;">Jo26</p> <p>Frågan om makten över miljön och vår framtid berörs inte i regeringens omfångsrika<br /> proposition. Det närmaste den över huvud taget kommer detta<br /> avgörande problem är i de avsnitt som hänvisar till Brundtlandkommissionens<br /> rapport. Rapporten Vår gemensamma framtid tar politisk ställning<br /> mot det destruktiva, internationella ekonomiska system som ökar, i stället<br /> för minskar, olikheterna mellan nationerna - och som ökar, i stället för<br /> minskar, antalet fattiga och svältande människor i världen.</p> <p>Om den svenska regeringen menar allvar med sitt uttalade stöd till<br /> Brundtlandkommissionens rapport skulle den på motsvarande sätt tagit upp<br /> frågan om det nuvarande ekonomiska systemet i Sverige kan garantera en<br /> hållbar och jämlik utveckling i vårt land. Regeringen undviker hela denna<br /> problematik. På ett enda ställe i propositionen om miljöpolitiken inför<br /> 1990-talet förekommer en mening som kunde ha varit utgångspunkten för<br /> ett radikalt resonemang om maktaspekterna. Under avsnittet Miljöpolitikens<br /> inriktning, 2.1 Utgångspunkter, s. 28, sägs följande:</p> <p>Kampen för att skapa ett arbetsliv där människan inte behöver riskera sin<br /> hälsa har pågått i generationer.</p> <p>Varför? Regeringen vågar endast antyda att motsättningarna mellan kapital<br /> och arbete tvingat fram kamp för en människovärdig arbetsmiljö. Denna<br /> kamp har alltså pågått i generationer, huvudmotsättningen kvarstår, men<br /> regeringen låtsas som om den inte existerar utom i den citerade korta meningen<br /> om arbetslivet. Med denna bristfälliga utgångspunkt går det inte att<br /> gripa sig an den ”gigantiska utmaning” (s. 30) som miljöproblemen i stort<br /> innebär.</p> <p>Ett av Brundtlandkommissionens bärande teman är att gamla angreppssätt<br /> och inställningar till miljöskydd och utveckling kommer att misslyckas<br /> och leda till ökad instabilitet. Det behövs i stället genomgripande förändringar<br /> om vi vill uppnå det rapporten betecknar som säkerhet för framtiden.<br /> För vpk är det omöjligt att tolka detta som annat än en förödande kritik<br /> mot imperialistiskt förtryck och kapitalistisk utsugning. För överlevnadens<br /> skull behövs en total kursändring.</p> <p>Enligt Brundtlandkommissionen kommer de tio närmaste åren, dvs.</p> <p>1987-1997, att vara avgörande för om en sådan förutsättning för överlevnad<br /> skall kunna skapas i världen. En ny ekonomisk världsordning måste med<br /> andra ord stå på dagordningen. Detta måste bli en av utgångspunkterna i internationellt<br /> samarbete för att rädda naturresurserna. Men avgörande förändringar<br /> kommer inte att ske utan ett samarbete mellan ländernas folkrörelser<br /> och miljöaktivister.</p> <p>Sluta utreda - handla!</p> <p>I en tid när solen i landets största städer förmörkas av giftiga föroreningar,<br /> när barnen måste hållas inomhus för att inte förgiftas av smog, måste det till<br /> mer drastiska åtgärder och förändringar än dem som regeringen nu föreslår. 2</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>I en tillvaro med sakta sönderrostade gifttunnor, bortvittrande kulturmin- Mot. 1987/88<br /> nesmärken och döende skog fordras det mer än ambulanskårsutryckningar Jo26<br /> och fortsatt utredande.</p> <p>Miljöproblemen är av en sådan dimension att hela samhällssystemet i dag<br /> sätts i fråga. Regeringens försök att administrera bort det kapitalistiska systemets<br /> problem, medan den samtidigt bedriver en ekonomisk politik, som<br /> förstärker exportbolagens makt, och därmed miljöförstöringens grundorsaker,<br /> är dömt att misslyckas. Människors ökade insikter om detta är en av<br /> förklaringarna till allt fler aktioner där civil olydnad förekommer. Trädkramarnas<br /> engagemang är ett exempel och ett hälsotecken i samhället. Detta<br /> är i verklig mening ett förebyggande miljöarbete, eftersom det bygger på<br /> en solidarisk kamp för kommande generationer.</p> <p>Regeringen säger i en sammanfattande kommentar till miljöpropositionen<br /> bl. a. följande: ”Mångå problem är olösta. Regeringen går nu vidare<br /> och föreslår insatser som framför allt markerar en övergång från reparerande<br /> till förebyggande miljöskydd.” Beskrivningen låter som en genomgripande<br /> och ny fas i samhällsutvecklingen, men tyvärr motsvaras den inte av nödvändiga<br /> omprövningar eller långtgående förslag. Eftersom propositionen<br /> också har ett ”direkt samband” med andra regeringsförslag, som t. ex. trafikpropositionen<br /> 1987/88:50, vill vpk peka på de dubbla budskap som regeringen<br /> därmed presenterat.</p> <p>Vägtrafiken</p> <p>Regeringen har redan innan föreliggande proposition presenterades tagit<br /> klar ställning för satsningar på det mest omfattande motorvägssystem som<br /> någonsin diskuterats i Sverige. Motorvägen Stora Höga-Uddevalla, vars<br /> första etapp från Ödsmål till Ljungskile redan påbörjats vid Ödsmål i Bohuslän,<br /> har lett till omfattande protester från en samlad miljörörelse.</p> <p>Vägbyggnationen är den i särklass dyraste någonsin och har aldrig funnits<br /> med i vägverkets långsiktiga planer. Ändå tvingade regeringen fram en projektering<br /> med hänvisning till det s. k. Uddevallapaketet och uppgörelsen<br /> med Volvo, dvs. en av intressenterna i Scandinavian Link-projektet.</p> <p>Vägverkets egna beräkningar visar en samhällsekonomisk förlust på mer<br /> än 400 milj. kr. Till detta kommer naturskövlingen, vilken bl. a. innebär att<br /> motorvägen kommer att dras genom Bratteforsåns dalgång som, enligt naturvårdsverket,<br /> är ett område klassat som skyddsobjekt enligt svensk lagstiftning.</p> <p>Miljöminister Birgitta Dahl har uttalat att motorvägsbygget är ”ett olyckligt<br /> beslut, en kvarleva från en föråldrad trafikpolitik”. Uttalandet väcker<br /> kanske vissa sympatier men verkar obegripligt med hänvisning till den utvecklingsoptimism<br /> till bilismens fromma som genomsyrar regeringens trafikpolitiska<br /> proposition och mot vilken miljöministern inte har uttalat protester:</p> <p>Den teknologiska utvecklingen och den fortsatta välståndstillväxten i vårt<br /> samhälle leder till att bilismen kommer att växa ytterligare. Bilismen kommer<br /> alltså i högsta grad att vara en del av det framtida transportsystemet.</p> <p>(Prop. 1987/88:50.)</p> <p>1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo26-29</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>I en av kommunikationsdepartementets underlagsrapporter förutspås också Mot. 1987/88<br /> att biltrafiken ”i högsta grad” kommer att vara en del av det framtida träns- Jo26<br /> portsystemet. Till år 2010 skulle den enligt denna profetia vara fördubblad<br /> och till år 2040 inte mindre än fyrfaldigad. Volvokoncernens prognoser pekar<br /> i samma riktning, dvs. en 100-procentig ökning till år 2000.</p> <p>Det senare är självfallet ett rent önsketänkande i den privata och kortsiktiga<br /> lönsamhetens namn, men står inte desto mindre i samklang med synen<br /> på den fortsatta ”välståndstillväxten”, såsom den beskrivs i regeringens version<br /> ovan. I samma anda hyllas den s. k. fria konkurrensen och den pågående<br /> teknologiska utvecklingen som en förutsättning framför allt för att<br /> näringslivet skall utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Detta står i skarp<br /> kontrast till tidigare regeringslöften om att miljöhänsynen skall komma att<br /> styra trafikpolitiken.</p> <p>Stadsluften skall gå att andas - ersätt bilarna med miljövänlig<br /> kollektivtrafik.</p> <p>På 1940-talet oroades människor i Los Angeles av att himlen höljdes i ett<br /> bruntonat dis. Luftföroreningarna, som var orsaken, befanns skada växter<br /> och orsaka sprickor i bildäcken. Snart stod det också klart att denna Los<br /> Angeles-smog gav upphov till ögon- och slemhinneirritationer hos invånarna<br /> i området.</p> <p>”Lös Angeles-smog” har länge varit ett problem i de större världsmetropolerna.<br /> I dag uppträder den då och då i Göteborg och Stockholm under beteckningen<br /> inversion.</p> <p>Luften i våra storstäder är hälsovådlig. Cancerkommittén anger att 1 % av<br /> cancerfallen i Sverige orsakas av luftföroreningar i våra storstäder. Eftersom<br /> det tar lång tid att utveckla cancer är det resultatet av tidigare års luftföroreningar<br /> som vi ser i dag.</p> <p>Luftföroreningarna skadar också luftrör och slemhinnor på ett sådant sätt<br /> att allergiska symptom utvecklas. De senaste 30-40 åren har antalet astmatiker<br /> och nässelallergiker fördubblats. Mellan 450 och 600 svenskar dör<br /> nu varje år i akuta astmaanfall.</p> <p>I Göteborg har det gått så långt att människor känt det nödvändigt att organisera<br /> ett speciellt ”luftvärn” för att kämpa för luft att andas. Vid speciellt<br /> ogynnsamt väder blir luften så dålig att miljö- och hälsoskyddsnämnden<br /> måste uppmana speciellt känsliga människor, som allergiker och hjärt- och<br /> kärlsjuka, att inte vistas ute i stadens centrum. Man frågar sig vad de människor<br /> som bor centralt skall ta sig till. Det är väl känt att inomhusluften<br /> oftast inte är bättre än utomhusluften.</p> <p>Luftföroreningarna i tätorter härrör till mer än 90% från trafiken. Koloxid,<br /> kvävedioxid, kolväten och blyföreningar är alla välkända gifter som spys<br /> ut ur avgasrören. Det är alltså mot trafiken som åtgärder måste sättas in.</p> <p>Trots dessa välkända fakta tillåts trafiken att öka i våra tätorter. 1980 beslöt<br /> Stockholms kommunfullmäktige att bilismen i innerstaden skulle minska<br /> med 20%. Sedan dess har antalet fordon i innerstan ökat från 480000 till<br /> 570 000 per dygn - en ökning med 20%! På fem år har antalet bilar som pas- 4</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>serar Göteborgs kommungräns ökat med 38 000 fordon per dygn. Invånarna Mot. 1987/88</p> <p>i våra tre största städer är mest utsatta, men problemen finns också i mindre Jo26</p> <p>tätorter.</p> <p>Bilavgaskommittén skrev 1983 att i orter med mer än 10000 invånare<br /> finns i dag 1250 km gata där haltema av koloxid eller kvävedioxid överskrider<br /> WHO:s riktvärden för acceptabel luftkvalitet. Längs dessa gator bor<br /> ca 100000 människor och ligger ca 100000 arbetsplatser.</p> <p>Det som nu behövs är dels en radikal minskning av bilismen i våra tätorter,<br /> dels en överflyttning av tunga landsvägstransporter till järnväg. Det<br /> måste ske genom en kraftig satsning på kollektiva transportmedel. Vpk har<br /> med anledning av regeringens trafikpolitiska proposition 1987/88:50 skrivit<br /> två omfattande partimotioner samt enskilda motioner som lämnar konkreta<br /> förslag till hur en omvandling skall ske. Vi har föreslagit längre gående krav<br /> än regeringen för att minska fordonens farliga utsläpp, bl. a. att samma krav<br /> som introduceras i USA skall införas samtidigt i Sverige.</p> <p>För att finansiera en massiv satsning på järnvägarna har vpk föreslagit en<br /> beskattning av flygbränsle och på företagens utlandsinvesteringar motsvarande<br /> totalt 40 miljarder kronor fram till år 2000.</p> <p>Vpk kommer aldrig att acceptera den socialdemokratiska regeringens eftergifter<br /> åt ScanLink-konsortiet. Vi har sagt nej till trafikpropositionens förslag<br /> att ändra lagstiftningen så att privata maktcentra tillåts ta över viktiga<br /> samhällsfunktioner som tillhör vägverkets område. Planerna på en Öresundsbro<br /> och motorvägssystem måste stoppas i stället för att underlättas.</p> <p>Vpk anser att vägar och trafikleder skall prövas enligt miljöskyddslagen.</p> <p>Verksamheter som leder till dioxinutsläpp</p> <p>I skriften Vilken miljökvalitet? kommer man fram till att s. k. långlivade<br /> ämnen, som inte naturligt finns i miljön, över huvud taget inte bör spridas.</p> <p>Dioxiner är exempel på sådana naturfrämmande ämnen som tillhör de farligaste<br /> som människan känner till. Detta innebär att det inte går att laborera<br /> med toleransgränser som ”acceptabelt intag” så som nu sker i rapporten<br /> Nordisk Dioxinriskbedömning. Ett stort antal dioxiner och dioxinliknande<br /> föreningar måste därför bort.</p> <p>Regeringen pressades för ett antal år sedan av en stark opinion till att påbörja<br /> en kartläggning av vilka verksamheter och processer som leder till utsläpp<br /> av dioxiner och dibensofuraner. Ännu har det inte presenterats någon<br /> redovisning av denna kartläggning.</p> <p>Vpk anser att regeringen nu måste medverka till att alla handlingar om<br /> dioxinutsläppen läggs fram. Vpk föreslår: Med hittillsvarande utredningsarbete<br /> som grund skall en avvecklingsplan upprättas för de verksamheter<br /> som alstrar de farligaste gifterna i denna ämnesgrupp.</p> <p>Skogsindustrins klorutslapp</p> <p>Massaindustrins klorblekerier är en betydande källa till dioxinutsläpp. En<br /> del av utsläppen sker i vattnet och tas upp av fiskarna, en del dioxinrester<br /> hamnar i papperet. Först under den allra senaste tiden har allmänheten fått 5</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>klart för sig att dioxinet t. o. m. sprids genom en så trivial företeelse som ett<br /> kaffefilter av blekt papper.</p> <p>Den viktigaste utgångspunkten måste vara att produktionen och användningen<br /> av klorblekt papper avvecklas till förmån för miljövänligare tillverkning<br /> och produkter. Oblekt papper sparar skog och är billigare för konsumenten.</p> <p>Vpk föreslår:</p> <p>Ett förbud mot tillverkning av klorblekt hushålls- och toalettpapper. Detta<br /> är helt befogat mot bakgrund av att klorutsläppen leder till cancer och<br /> skador på arvsmassan. För att hjälpa konsumenterna att välja oblekta produkter<br /> bör tillverkarna också åläggas att varudeklarera sina artiklar.</p> <p>Vpk föreslår dessutom följande tidtabell för att minska de klororganiska<br /> utsläppen från blekerierna:</p> <p>1990 1 AOX-kg/ton massa<br /> 1995 0,2 kg/ton massa<br /> 2000 0,1 kg/ton massa</p> <p>För att påskynda övergången till klorgasfri blekning bör en skatt på klor tas</p> <p>ut fr. o. m. den 1 juli 1988. Den bör vara på 3 kr./kg klorgas och tas ut från</p> <p>klor-alkalifabrikerna och på importerad klorgas, av eventuella importörer.</p> <p>En sådan skatt skulle göra det företagsekonomiskt intressant att använda alternativa<br /> blekmetoder som inte orsakar så stora utsläpp som klorblekning.</p> <p>I propositionen säger regeringen på s. 152 att det angivna värdet, 1,5 kg<br /> TOCl/ton massa utsläpp av organiskt bundet klor avser STFI:s metod (STFI<br /> betyder Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut). STFI-metoden är<br /> dock en dålig metod som bas för gränsvärden. Osäkerheten för enstaka<br /> mätningar kan vara 30%, den är krånglig att använda och har dålig upplösning.<br /> Det finns en bättre mätmetod, den s. k. AOX-metoden (AOX=</p> <p>Absorbed Organic Halogen). Det är därför viktigt att gränsvärdet avser<br /> AOX-mätvärden.</p> <p>Det bör kanske tilläggas att eftersom AOX-metoden är mer känslig, den<br /> kan mäta ner till 0,1 mikromol/1 mot 1 för STFI-metoden, så är 1,5 AOX-kg<br /> ett hårdare krav än 1,5 STFI-kg. Någon generell omräkningsfaktor finns inte,<br /> men i genomsnitt ger AOX-metoden ca 15% högre värden än STFImetoden.<br /> I t. ex. Mönsterås visade det sig att 1,5 STFI-kg motsvarade 2<br /> AOX-kg.</p> <p>Sopförbränningen</p> <p>Sverige har i dag 27 sopförbränningsanläggningar. Det är anläggningar med<br /> olika slag av rening, men inte några av dessa anläggningar är miljömässigt<br /> acceptabla. Röken från en sopförbränningsanläggning innehåller förutom<br /> dioxingifter bl. a. saltsyra, kväveoxider, svaveldioxider, bly, kvicksilver och<br /> kadmium, med andra ord några av de värsta miljögifterna. Sopor är dessutom<br /> det mest försurande bränslet man kan använda, räknat per energienhet.</p> <p style="margin-left:11px;">Vpk har i partimotion 1987/88:Jo766 närmare beskrivit hur vi vill organi- 6</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1987/88<br /> Jo26</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>sera ett miljövänligt och resurssnålt avfalls- och återvinningssystem. Mot. 1987/88</p> <p>Kommersen och hysterin kring engångsartiklar gynnar mest tillverkarna Jo26<br /> på samhällets och konsumenternas bekostnad. Ett stort antal oljebaserade<br /> plastprodukter inom detta område lanseras tillsammans med sitt innehåll<br /> med en mördande reklam för att skapa behov hos stora ungdomsgrupper.</p> <p>Resultatet är onödig förbrukning av viktiga råvaror, ökande avfallsberg och<br /> miljöfarliga utsläpp från sopförbränningen.</p> <p>Vpk anser att sopförbränningsanläggningarna successivt måste tas ur drift<br /> - de sämsta omgående - samt att inga nya skall få tillstånd att startas. Hittills<br /> har inget annat parti vågat gå med på vpk:s krav trots en mycket omfattande<br /> opinion mot sopförbränningsanläggningarna och dioxinutsläppen.</p> <p>Vpk vill nu gå vidare genom att föreslå att ett antal helt onödiga produkter<br /> vilka alstrar dioxin eller dioxinliknande föreningar i förbränningar totalförbjuds.<br /> Det måste åläggas de miljöansvariga myndigheterna att kartlägga<br /> och redovisa vilka engångsförpackningar som måste stoppas.</p> <p>”Blåbärsboken”</p> <p>Miljöministern har i denna intressanta och lättillgängliga skrift gett en rad<br /> tips till svenska folket om hur var och en kan bidra till att minska resursslöseriet<br /> och miljöproblemen.</p> <p>Under rubriken ”Glas i stället för aluminium” heter det inledningsvis:</p> <p>”Aluminiumburken och plastflaskan infördes trots att det redan fanns ett<br /> bra system för återanvändning av glas: returglaset.”</p> <p>Det kan tyckas som en ödets ironi att regeringsföreträdare måste utge<br /> broschyrer för att motverka de miljöproblem som de själva skapat genom<br /> sin tidigare brist på omdöme. Men med tanke på att regeringen inte vågar<br /> trotsa näringslivets och nyliberalernas högljudda krav på ökat utrymme för<br /> de fria marknadskrafterna blir spelet mera tydligt. Undfallenhet för de mäktiga<br /> företagskoncernerna är mera regel än undantag.</p> <p>För vpk är det mera logiskt att agera för att tillverkning av sådana onödiga<br /> och miljöfarliga produkter stoppas som de som nämns i ”Blåbärsboken”.</p> <p>Vpk föreslår alltså att tillverkningen av aluminiumburken samt den senast<br /> lanserade stora läskedrycksflaskan av plast förbjuds fr. o. m. den 1 juli 1988.</p> <p>Naturvården</p> <p>Avsnittet i propositionen om naturresurser och naturvård anger mål som i<br /> många stycken är riktiga, men som kommer i konflikt med andra delar av<br /> regeringens politik. Ett exempel på att det saknas konsekvens i naturvårdspolitiken<br /> är det s. k. NOLA-stödet. Det motsvaras direkt av åtgärder för att<br /> minska spannmålsöverskottet, bl. a. genom barrskogsplantering på åkermark.</p> <p>Förslaget om sponsring som en finanskälla för skötsel och förvärv av naturvårdsobjekt<br /> är ett annat exempel. Birgitta Dahls försäkran om att noga<br /> ”följa frågan om finansiering av naturvårdsförvaltningen med sponsring” är<br /> en synnerligen dålig garanti för att säkra ett långsiktigt samhällsinflytande.</p> <p>Privata vinstintressen har i alla tider varit orsak till misshushållning med na- 7</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>turresurser. Tala om att sätta bocken till trädgårdsmästare! Mot. 1987/88</p> <p>Anslaget till förvärv av värdefulla naturområden föreslås bli oförändrat. Jo26<br /> Regeringen vill alltså inte ens säkra ett inflationsskydd för ett ändamål där<br /> det enligt texten i propositionen ”krävs omedelbara åtgärder”. Vpk föreslår<br /> - i likhet med naturvårdsverket - att anslaget höjs till 60 milj. kr.</p> <p>Miljöavgifter</p> <p>Vpk säger nej till borgerliga förslag om miljöavgifter. Miljöavgifter är, enligt<br /> vårt sätt att se, en metod att låta företagen köpa sig fria från ansvar för<br /> vår miljö. Pengar till miljövårdande och förebyggande åtgärder skall tas ut<br /> genom beskattning av råvaror och kapital. Därför föreslår vpk att vissa råvaror,<br /> bl. a. klorgas, flygbränsle och uran, beskattas. Vi har också tidigare<br /> föreslagit en beskattning av de svenska företagens utlandsinvesteringar för<br /> att kunna finansiera miljövänliga kollektiva transporter.</p> <p>Miljölagstiftningen och rättssäkerheten</p> <p>Miljörättvisa får inte tillåtas bygga på ekonomisk makt. Rättssäkerheten<br /> måste innebära klara och bindande regler som gäller företag, stat, kommun,<br /> regering och individ.</p> <p>Utgångspunkten för miljöskyddslagen måste vara vad människan, naturresurserna<br /> och miljön tål, inte vad som enligt företagens synpunkt är tekniskt<br /> eller ekonomiskt ”möjligt”. Tillståndsvillkoren måste dessutom vara<br /> precist och tydligt formulerade.</p> <p>Vid prövning av en produktion skall samhällsnyttan vägas mot skadan vid<br /> tillståndsgi vningen.</p> <p>Vpk har sedan 1985 i riksdagen, fullmäktigeförsamlingar och genom enskilda<br /> medlemmar i miljörörelsen agerat för att förhindra att Scandinavian<br /> Link-projektet eller delar därav skall verkställas. I likhet med miljöorganisationer<br /> och aktivister har vi försökt påvisa att rundabordsindustrialisternas<br /> och Volvos påtryckningar på den svenska regeringen lett till en djupt odemokratisk<br /> process, som till stora delar skett helt utanför de folkvaldas kontroll.</p> <p>Utan att lyckas har vi sökt förmå finansdepartementet att lägga alla papper<br /> på bordet från det utredningsarbete, vilket bl. a. berörde ScanLink, som<br /> utfördes som ett led i processen. Vi har dessutom lämnat in en anmälan till<br /> konstitutionsutskottet med begäran om granskning av regeringens handläggning<br /> av motorvägsaffären i Bohuslän.</p> <p>Två advokater har nu tagit sig an frågan om regeringens handläggning genom<br /> att föra frågan till regeringsrätten, fastighetsdomstolen samt till Europakommissionen<br /> för mänskliga rättigheter. Därvid hävdas bl. a. att beslutet<br /> och handläggningen av motorvägen är ovärdigt en rättsstat. Statens vägverk<br /> har stämts inför fastighetsdomstolen med hänvisning till att verkets arbete<br /> med arbetsplanen inte följt miljölagarna.</p> <p>Advokaten Westdahl menar att det för vägar extremt forcerade beslutet</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>satte rättssäkerheten på undantag. ”Ett penndrag från regeringen reducera- Mot. 1987/88</p> <p>de myndigheternas handlingsutrymme och lämnade ingen möjlighet för Jo26</p> <p>människor som berördes att få sin sak rättsligt prövad.”</p> <p>Motorvägsbeslutet och den pågående byggnationen har väckt en mycket<br /> stark opinion i hela Sverige. Hemlighetsmakeriet kring finansdepartementets<br /> inblandning och affären med Volvokoncernen i samband med Uddevallavarvets<br /> nedläggning och nyetableringen av en ny Volvoanläggning har ytterligare<br /> förstärkt miljöaktivisters och trädkramares insatser för att stoppa<br /> vägbygget. Allt starkare krav har ställts på att regeringen måste se till att<br /> byggandet avbryts.</p> <p>Vpk står nu liksom tidigare på miljöopinionens sida i dess rättmätiga<br /> kamp mot naturskövlingen och ökad massbilism. Regeringen borde ha fått<br /> nog av märkliga affärer - vpk kräver än en gång att motorvägsbyggnationen<br /> avbryts. Det måste göras med omedelbar verkan, innan Bratteforsån och<br /> dess dalgång kommer till skada.</p> <p>Peter Westdahl säger följande efter sitt besök i Ödsmål:</p> <p>Jag blev tydligt varse de problem vårt samhälle står inför. Dessa människor,<br /> seriösa och laglydiga, ser ingen annan möjlighet att skapa rättvisa än att göra<br /> det som till äventyrs är brottsligt. Det har gått för långt om rättvisa skall<br /> skipas på det sättet. Vad innebär det för rättsstaten om den civila olydnaden<br /> ökar och samhället försöker stävja denna genom att bestraffa trädkramare<br /> och andra, som anser sig göra en samhällsuppgift med sitt civila<br /> motstånd?</p> <p>Den mycket märkliga handläggningen av motorvägsfrågan i Bohuslän aktualiserar<br /> behovet av en förvaltningsdomstol som kan pröva lagligheten i regeringens<br /> agerande.</p> <p>Vpk föreslår att miljöskyddslagen skall omfatta även vägar och trafikleder.<br /> Prövningen skall innefatta såväl konsekvensstudier som alternativ.</p> <p>I enlighet med Svenska naturskyddsföreningen efterlyser vpk en analys av<br /> hur de krav som ställs på industrin skall uppnås med den utformning som<br /> villkorsreglerna i miljöskyddslagen för närvarande har.</p> <p>Vpk anser också att kommunerna måste få betydligt större resurser för<br /> sin del av tillsynsarbetet. De 100 tjänster som nämns i propositionen är klart<br /> otillräckliga.</p> <p>Miljöskyddslagens 5 § måste ändras. Lydelsen i tredje stycket skall vara<br /> vid avvägningen mellan ..., å andra sidan samhällsnyttan av verksamheten.<br /> ..</p> <p>Vpk anser att straffen för miljöbrott måste skärpas avsevärt. Det får inte<br /> vara så att miljöbrott endast i undantagsfall beivras och att påföljden även<br /> för grava avsiktliga miljöutsläpp endast blir dagsböter. Det skall vara kännbara<br /> straff både för företag och enskilda att förstöra vår livsmiljö. Vi föreslår<br /> att straffsatsen ändras till minst två och högst fem års fängelse för grava<br /> avsiktliga miljöutsläpp samt för företag omedelbar indragning av tillstånd.</p> </div> <div class="block ml_51"><p>9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Rättshjälp och rätten att överklaga</p> <p>Vpk anser att rättshjälp till enskilda, ”miljöoffer”, skall återinföras för att<br /> möjliggöra ersättning i civilrättsliga processer.</p> <p>Vpk föreslår dessutom att miljöorganisationer skall få rätt att överklaga<br /> koncessionsnämndsbeslut. Som för facket bör det gälla som en rättighet<br /> även för lokalorganisationer på miljösidan.</p> <p>Koncessionsnämnden bör förstärkas med fler miljösakkunniga personer.</p> <p>En massiv insats för utbildning av miljöjurister måste inledas omedelbart.</p> <p>Det radioaktiva hotet</p> <p>Inte någonstans i föreliggande miljöproposition finns den av människan<br /> framkallade radioaktiviteten, eller för att vara mer precis, joniserande strålningen,<br /> nämnd. Man kan undra varför. Är inte just det radioaktiva hotet<br /> från kärnkraftverk, kärntekniska anläggningar, transporter av kärnämnen<br /> och kärnavfall och atomvapen det största miljöhotet mänskligheten känner<br /> till?</p> <p>En gång kunde det inte existera liv på vår jord därför att den var för radioaktiv.<br /> För varje år som gick avtog radioaktiviteten och efter några årmiljarder<br /> kunde liv uppstå. När människan sedan, i ett övermått av övertro på<br /> sig själv, i slutet på förra århundradet började experimentera med att frigöra<br /> dessa, för livet förödande, krafter har radioaktiviteten ökat på vår jord<br /> och i vår atmosfär. Om inget görs för att få slut på detta så kommer snart<br /> den dag då liv återigen är omöjligt på vår planet.</p> <p>Kärnkraftsolyckan i Tjemobyl 1986 gav oss en bister påminnelse om att vi<br /> inte längre fick ta detta hot som något avlägset, något som aldrig kunde inträffa,<br /> och om det inträffade så skulle det i alla fall inte drabba oss här i Sverige<br /> - en argumentering som under folkomröstningstiden var förhärskande<br /> bland kärnkraftsförespråkare och hos kärnkraftsindustrin.</p> <p>Samma livsfientliga argumentering börjar dess värre återigen göra sig gällande:<br /> De svenska kärnkraftverken är helt säkra, säkrast i världen. Det är<br /> bara så att så säger alla ansvariga i alla länder som har kärnkraft. Inte desto<br /> mindre sade Paul Ek, tjänsteman på SKI, vid ett offentligt möte i Göteborg<br /> den 15 november 1987 att ”det inte kan uteslutas att en olycka kan inträffa<br /> även i svenska kärnkraftverk”, och samma åsikt har framförts av SKI:s<br /> representant i energirådet.</p> <p>Att kärnkraften är ett hot mot allt levande är numera något som alla i<br /> Folkrörelsesverige vet. Detta framkom inte minst vid den svenska folkriksdagen<br /> för nedrustning där nedanstående att-satser antogs enhälligt. Vid<br /> folkriksdagen deltog 500 delegater från 360 organisationer. I förordet till<br /> dess krav förutsätts att den svenska regeringen sopar rent framför sin egen<br /> dörr genom att parallellt på det egna planet verka för samma mål.</p> <p>Svensk folkriksdag för nedrustning uppmanar den svenska regeringen att<br /> inom FN och vid SSD III verka för:</p> <p>• att effektivare åtgärder vidtas för att förhindra spridning av kärnvapen</p> <p>via kärnkraft och kärnkraftsavfall;</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">• att den civila kärnkraften behandlas som en nedrustnings-och säkerhets- Mot. 1987/88<br /> fråga; Jo26</p> <p style="margin-left:11px;">• att FN-organet IAEA skyndsamt och i grunden ombildas till ett renodlat<br /> kontrollorgan vars huvuduppgifter blir att förstärka kontrollen och säkerheten<br /> vid kärnteknikanläggningar, att hindra kärnteknikens spridning<br /> och att övervaka dess avveckling;</p> <p style="margin-left:11px;">• att FN verkar för stopp för all export och överföring av kärnteknologi.</p> <p>En härdsmälta i Sverige skulle få oanade miljökonsekvenser, inte bara i vårt<br /> land. Vpk har i sin energimotion yrkat att avvecklingen av kärnkraften skall<br /> påbörjas omedelbart och inte skjutas upp ytterligare sju år.</p> <p>Varje dag transporteras en okänd mängd miljöfarligt gods på våra vägar<br /> och järnvägar, på våra vattenvägar och i vårt luftrum. De myndigheter som<br /> skall kontrollera att dessa transporter sker på ett säkert sätt har inte en<br /> aning om vilka ämnen som transporteras var och när och i vilka mängder. Så<br /> får det naturligtvis inte vara.</p> <p>Hur skall berörda myndigheter kunna utbilda personalen om de inte vet<br /> vilka ämnen som transporteras? Hur skall de kunna ha någon beredskap när<br /> de inte vet när transporterna sker? Hur skall de kunna ha tillräcklig utrustning<br /> när det inte vet vilka mängder miljöfarligt gods det handlar om?</p> <p>En stor del av det miljöfarliga godset är radioaktivt. Inga kontroller finns<br /> vid våra gränser för att förhindra införsel av otillåtet radioaktivt material.<br /> Kontrollmyndigheterna litar helt på de följesedlar och andra handlingar<br /> som medföljer transporterna och som har utfärdats av kärnkraftsindustrin.</p> <p>Uppgifter har framkommit som gör gällande att plutonium och höganrikat<br /> uran transiteras via svenska hamnar. Ingen vet hur ofta sådana transporter<br /> sker, och ingen vet med säkerhet vilka mottagarländerna är. Inte heller här<br /> sker det några kontroller.</p> <p>Nyligen meddelade USA att de planerar att transportera plutonium från<br /> upparbetningsanläggningen i La Hague i Frankrike till Japan via det skandinaviska<br /> luftrummet. Varannan vecka skulle en sådan transport ske. Vad<br /> händer om ett flygplan med sådan last skulle störta?</p> <p>Vpk har också år efter år begärt att svenska regeringar av olika slag skall<br /> ge en uttömmande beskrivning av sambandet kärnkraft - kärnvapen. Efterhand<br /> som Sverige nu mer och mer dras in i en handel med och ett utbyte av<br /> klyvbara produkter, blir kravet alltmer brännande. Vad är det för principiell<br /> skillnad på en kärnreaktor för kraftproduktion och en s. k. militär reaktor?</p> <p>Vad är det för skillnad på det använda bränslet i det ena och det andra fallet,<br /> och hur åstadkoms den vid driften? Kan inte det upparbetade svenska<br /> bränslet som nu finns i Västtyskland och det oupparbetade som finns i England<br /> genom olika byten och affärer komma in i kärnvapentillverkning i dessa<br /> eller andra länder? Också här finns behov av en vetenskaplig redovisning<br /> av principerna vid den ena eller den andra processen och användbarheten<br /> efter upparbetning eller annan behandling.</p> <p>Kärnkraftens avfallsfråga är fortfarande lika olöst världen över som den<br /> var när den första kärnreaktorn togs i drift. Den forskning som pågår bedrivs<br /> helt av kärnkraftsindustrin på dess villkor. Det handlar fortfarande,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>världen över, om grundforskning. Samtidigt hopar sig avfallet, och riskerna Mot. 1987/88</p> <p>för vår livsmiljös totala förstörande ökar dag för dag, timme för timme som Jo26</p> <p>våra kärnkraftverk är i drift. När skall regeringen förstå att ett sådant allvarligt<br /> miljöhot inte enbart får ske på den avfallsproducerande industrins villkor?<br /> När inrättas ett forskningsinstitut som står oberoende från kärnkraftsindustrins<br /> ekonomiska resurser och som får till uppgift att få fram säkraste<br /> möjliga slutförvar för det radioaktiva avfallet?</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det i motionen anförda hemställs</p> <p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den<br /> ekonomiska utvecklingen skall inriktas på människors liv och hälsa<br /> samt på sociala, kulturella och ekologiska värden,</p> <p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vi för<br /> vår överlevnad behöver en kursändring från imperialistiskt förtryck<br /> och kapitalistisk utsugning och till en ny ekonomisk världsordning<br /> med miljöskydd och solidarisk fördelning av de ändliga naturresurserna,</p> <p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om vikten av att intensifiera det internationella samarbetet<br /> för att rädda naturresurserna,</p> <p style="margin-left:28px;">4. att riksdagen beslutar upprätta en avvecklingsplan för de verksamheter<br /> som alstrar dioxiner och dioxinliknande föreningar,</p> <p style="margin-left:28px;">5. att riksdagen beslutar förbjuda tillverkning av klorblekt hushålls-<br /> och toalettpapper,</p> <p style="margin-left:28px;">6. att riksdagen beslutar att tillverkarna av pappersprodukter<br /> åläggs att varudeklarera - miljömärka - sina produkter,</p> <p style="margin-left:28px;">7. att riksdagen beslutar att reducera de klororganiska utsläppen<br /> enligt vad i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:28px;">8. att riksdagen beslutar att införa skatt på klorgas fr. o. m. den 1<br /> juli 1988 om 3 kr./kg klorgas, samt att den tas från kloralkalifabrikerna<br /> och på importerad klorgas,</p> <p style="margin-left:28px;">9. att riksdagen beslutar förbjuda tillverkning av aluminiumburkar<br /> och plastflaskor för läskedrycker enligt vad som i motionen anförts<br /> fr. o. m. den 1 juli 1988,</p> <p style="margin-left:28px;">10. att riksdagen beslutar att avvecklingen av kärnkraft börjar<br /> omedelbart så att det radioaktiva hotet inte får fortsätta att öka,</p> <p style="margin-left:28px;">11. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag i syfte att inrätta<br /> ett forskningsinstitut vars uppgift skall vara att oberoende av kärnkraftsintressenterna<br /> ta fram säkraste möjliga slutförvar för de svenska<br /> atomsoporna,</p> <p style="margin-left:28px;">12. att riksdagen beslutar förbjuda transitering av radioaktivt material<br /> via svenska hamnar och i svenskt luftrum,</p> <p style="margin-left:28px;">13. att riksdagen beslutar att berörda myndigheter får de resurser<br /> som behövs för att kunna skydda människor och miljö vid transporter<br /> som kan vara farliga för omgivningen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>14. att riksdagen hos regeringen begär en uttömmande redogörel- Mot. 1987/88<br /> se för sambandet kärnkraft - kärnvapen, Jo26</p> <p>15. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att genomföra<br /> en epidemologisk undersökning om det radioaktiva nedfallets påverkan<br /> på människorna i de områden som drabbades av nedfallet<br /> från Tjernobyl,</p> <p>16. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att genomföra<br /> epidemologiska undersökningar bland de kringboende vid våra<br /> kärnkraftverk för att utröna den kontinuerliga lågdosstrålningens<br /> effekter,</p> <p>17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utgångspunkten<br /> för miljöskyddslagen måste vara vad människan, naturresurserna<br /> och miljön tål,</p> <p>18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid<br /> tillståndsprövning av produktion skall samhällsnyttan vägas mot skadan<br /> vid tillståndsgivningen,</p> <p>19. att riksdagen beslutar att miljöskyddslagen skall omfatta även<br /> vägar och trafikleder enligt vad som i motionen anförts,</p> <p>20. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att kommunerna<br /> måste få betydligt större resurser för sitt tillsynsarbete,</p> <p>21. att riksdagen beslutar att rättshjälp omedelbart skall återinföras<br /> till enskilda ”miljöoffer”,</p> <p>22. att riksdagen beslutar att miljöorganisationer skall få rätt att<br /> överklaga koncessionsnämnds beslut,</p> <p>23. att riksdagen beslutar att sponsring för skötsel och förvärv av<br /> naturvårdslagar ej skall tillåtas,</p> <p>24. att riksdagen beslutar att anslaget till förvärv av naturområden<br /> ökar med 20 milj. kr. till 60 milj. kr.,</p> <p>25. att riksdagen avslår förslaget vad gäller en utredning om miljöavgifter,</p> <p>26. att riksdagen beslutar ändra miljöskyddslagens 5 § i enlighet<br /> med vad som anförts i motionen,</p> <p>27. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att skärpa<br /> straffen för miljöbrott i enlighet med vad som anförts i motionen,</p> <p>28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att koncessionsnämnden<br /> bör förstärkas med fler miljösakkunniga personer,</p> <p>29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om behovet av att en massiv utbildning av miljöjurister<br /> kommer till stånd.</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Stockholm i april 1988</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Lars Werner (vpk)<br /> Bertil Måbrink (vpk)<br /> Jörn Svensson (vpk)<br /> Viola Claesson (vpk)<br /> Jan Jennehag (vpk)</p> </div> <div class="block ml_22"><p>Nils Berndtson (vpk)<br /> Inga Lantz (vpk)</p> <p>Oswald Söderqvist (vpk)</p> </div> <div class="block ml_50"><p style="margin-left:4px;">13</p> </div> </div> </div> INL Inlämning 1988-04-05 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-04-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-04-07 00:00:00 inträffat 2 0 Lars Werner vpk 1 undertecknare 0 Bertil Måbrink vpk 2 undertecknare 0 Jörn Svensson vpk 3 undertecknare 0 Viola Claesson vpk 4 undertecknare 0 Jan Jennehag vpk 5 undertecknare 0 Nils Berndtson vpk 6 undertecknare 0 Inga Lantz vpk 7 undertecknare 0 Oswald Söderqvist vpk 8 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:85 2014-11-22 14:52:49 motkat Motionskategori - 2014-11-22 14:52:49 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02Jo26 2019-05-28 12:10:53 tilldelat Tilldelat Jordbruksutskottet 2014-11-22 14:52:49 GB02Jo26 av Lars Werner m. fl. (vpk) mot_198788_jo_26.pdf 323349 pdf Med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet https://data.riksdagen.se/fil/D6B3028F-CED9-4245-9D38-FBD94E1FA6C5