2749287GB02Jo251987/88Jo25motmotMotion 1987/88:Jo25 av Carl Bildt m. fl. (m)MotionMotionJoU2501988-04-05 00:00:002014-10-14 10:19:372014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:85 ^987/88av Carl Bildt m. fl. (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo25/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo25https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Jo25
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Motion till riksdagen<br />
1987/88:Jo25</p>
<p>av Carl Bildt m. fl. (m)</p>
<p>med anledning av prop. 1987/88:85 ^987/88</p>
<p>om miljöpolitiken inför 1990-talet jo25</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Innehållsförteckning</p>
<p style="margin-left:306px;">Sida</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>1 Sammanfattning 1</p>
<p>2 Naturresurser och naturvård 3</p>
<p>3 Skydd och vård av hotade arter 3</p>
<p>4 Friluftsliv 4</p>
<p>5 Utvidgning av vissa nationalparker 4</p>
<p>6 Skötselplanefrågor och översyn av naturvårdsobjekt 4</p>
<p>7 Mark för naturvård 5</p>
<p>8 Luftföroreningar och försurning 5</p>
<p style="margin-left:24px;">8.1 Koldioxidutsläpp 5</p>
<p style="margin-left:24px;">8.2 Svavelutsläpp 7</p>
<p style="margin-left:24px;">8.3 Kväveoxidutsläpp 8</p>
<p>9 Ett miljövänligt transportsystem 10</p>
<p>10 Teknisk utveckling viktig 11</p>
<p>11 Havsföroreningar 11</p>
<p>12 Skydd för ozonskiktet 13</p>
<p>13 Miljöskador m. m 14</p>
<p>14 Radon i bostäder 14</p>
<p>15 Internationellt miljösamarbete 15</p>
<p>16 Miljömärkning 16</p>
<p>17 Miljökonsekvensbedömningar 16</p>
<p>18 Ekonomiska styrmedel 16</p>
<p>19 Resurser 17</p>
<p>20 Åtgärder för att rena Dalälven 18</p>
<p>21 Hemställan 18</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>1 Sammanfattning</p>
<p>Regeringen har presenterat sin miljöpolitik i en proposition med rubriken<br />
Miljöpolitiken inför 90-talet. En allvarlig brist i denna miljöpolitik är att regeringens<br />
perspektiv inte tycks sträcka sig längre än till 1990-talets mitt.</p>
<p>I många avseenden är regeringens föreslagna åtgärder otillräckliga. Regeringens<br />
förslag för att begränsa svavelutsläppen genom att sänka svavelhalten<br />
i tjock eldningsolja från 1,0% till 0,8% och vissa ytterligare skärpningar<br />
fr. o. m. 1993 räcker inte för att kompensera ökningen av svavel- 1</p>
</div>
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_2"><p>1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr Jo25</p>
</div>
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_11" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>utsläppen i samband med den förtida kärnkraftsavvecklingen. För att Mot. 1987/88</p>
<p>åtgärda de ökade koldioxidutsläppen föreslår regeringen ingenting. Rege- Jo25</p>
<p>ringen har här ett särskilt stort ansvar för miljöåtgärder, eftersom dessa<br />
ökade utsläpp är en följd av regeringens förslag att inleda avvecklingen av<br />
kärnkraften redan under åren 1995-1996.</p>
<p>I andra avseenden ger regeringens förslag intryck av en handlingskraft<br />
som inte finns. Regeringen föreslår således att ett visst föroreningsdrabbat<br />
område skall kunna förklaras som miljöskyddsområde. Regeringen har<br />
dock inte föreslagit sådana ändringar i miljöskyddslagen att begreppet<br />
miljöskyddsområde får en konkret innebörd.</p>
<p>Moderata samlingspartiet har i en omfattande partimotion om miljöpolitiken<br />
avlämnad i januari i år redovisat sin syn på miljöfrågorna. Vi framhåller<br />
där att tekniska framsteg är nödvändiga för att ge oss en bättre miljö<br />
och att det är vi människor som väljer teknikens inriktning. Den enskilda<br />
människans ansvar får enligt vår uppfattning en särskild tyngd i miljöfrågorna.<br />
Det kollektiva beslutsfattandet riskerar att successivt urholka detta ansvar.<br />
Det enskilda ägandet är viktigt för vården av vår natur och en garanti<br />
för mångfald.</p>
<p>I denna motion föreslår vi ytterligare åtgärder för att förbättra miljön.</p>
<p>Bl. a. föreslås att den ideella naturvårdens köp av mark för naturvård<br />
skall stödjas med anslagsmedel. Begreppet naturskydd måste renodlas och<br />
staten ta ett strikt ansvar för våra nationalparker. Exploaterade delar av nationalparkerna<br />
bör avstyckas och ges en annan skyddsform.</p>
<p>Moderata samlingspartiet anser att riksdagen som nationellt delmål beslutar<br />
att koldioxidutsläppen inte får öka från dagens nivå fram till år 2000.</p>
<p>Vi vill åtgärda svavelutsläppen genom att införa en miljöavgift om 10000<br />
kr./ton svavel på tjock eldningsolja fr. o. m. den 1 juli 1988.</p>
<p>När det gäller luftföroreningarna tycks regeringens ambitioner inte<br />
sträcka sig längre än till 1995. Perioden därefter skall studeras. Moderata<br />
samlingspartiet föreslår, mot bakgrund av de kunskaper vi i dag har om vad<br />
naturen tål, att riksdagen redan nu bör fastslå att svavelutsläppen skall<br />
minskas med 80% och kväveoxiderna med 50% till sekelskiftet jämfört med<br />
1980 års nivå.</p>
<p>För att stimulera minskade avgasutsläpp från bilar föreslås ett bidrag på<br />
3 000 kr. till de bilägare som på äldre bilar monterar avgasreningsutrustning<br />
som minskar utsläppen med minst 45%. Den nuvarande accisrabatten på<br />
taxibilar bör kvarstå ytterligare ett år.</p>
<p>Det internationella miljösamarbetets betydelse understryks. Den granskningskonferens<br />
om utsläpp av freon som är planerad till 1990 bör tidigareläggas.<br />
Sverige bör verka för en mer ambitiös målsättning till 1999 än Montrealprotokollet<br />
föreskriver. Ett årtal för totalavveckling av freonanvändningen<br />
bör fastställas.</p>
<p>Staten måste ta sitt ansvar för spårande och åtgärdande av radonhus. Moderata<br />
samlingspartiet anser att åtgärdsgränsen på sikt skall sänkas till 200<br />
Bq/m3 mot nuvarande 400.</p>
<p>Ekonomiska styrmedel bör i ökad utsträckning användas i miljövårdens<br />
tjänst. I motionen ges exempel på hur detta kan ske.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>2 Naturresurser och naturvård</p>
<p>Den socialdemokratiska miljöpolitikens misslyckande är mest uppenbart<br />
när det gäller mark- och naturvården. Genom att socialdemokraterna avstått<br />
från att utnyttja de fördelar som det enskilda ägandet ger, har mark<br />
och annan natur skötts sämre och till högre kostnader än vad som varit möjligt.<br />
Propositionen andas emellertid i detta avseende en begynnande realism.</p>
<p>Erfarenheten har visat att staten ofta misslyckas vid vård av naturobjekt.<br />
Områden har köpts in utan att hänsyn har tagits till framtida kostnader för<br />
förvärvet. Att skötselåtagandets form därför förutsättningslöst måste diskuteras<br />
är självklart. I denna diskussion är ägarbilden en viktig del. Det<br />
räcker inte med att säga att ideella organisationers möjligheter att engagera<br />
sig i vården av naturvårdsobjekt bör tas till vara. De ideella föreningarnas<br />
förutsättningar att äga och förvalta dessa områden måste stärkas.</p>
<p>Det stöd som lämnas för vård av värdefulla naturtyper i odlingslandskapet<br />
(NOLA) är värdefullt för att bevara ett odlingslandskap som var på<br />
väg att försvinna. Bidragen bör utgå med en arealrelaterad ersättning. De<br />
får inte vara så låga att brukaren inte upplever sina insatser som fullt värdesatta.<br />
'</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>3 Skydd och vård av hotade arter</p>
<p>Antalet hotade svenska djur- och växtarter ökar. Orsakerna är flera, men<br />
den vanligaste är förändrad markanvändning. Främst förefaller det som om<br />
igenväxtningen av ängar, strandängar och hagar utgör ett hot. Fauna- och<br />
floravården är en försummad del av naturvården och bör ges en större<br />
tyngd. En utökad forskning inom området är angelägen.</p>
<p>Bland de högre växterna finns omkring 30 arter som enbart förekommer i<br />
Sverige. Att skydda dessa s. k. endemiska arter är en särskilt viktig svensk<br />
angelägenhet.</p>
<p>I propositionen diskuteras inte den nordiska genbankens verksamhet. Inom<br />
ramen för denna bör, enligt vår mening, även skyddet av genetiska resurser<br />
hos vilda växter och djur övervägas. Även de botaniska trädgårdarna<br />
kan ge en värdefull hjälp genom att t. ex. föröka hotade arter för att senare<br />
utplantera dessa på lämpliga platser.</p>
<p>Fauna- och floravårdskommittéerna vid Sveriges lantbruksuniversitet<br />
(SLU) bör ges resurser så att deras samlade data om hotade djur och växter<br />
når en god spridning. Informationen om denna verksamhet behöver utökas.</p>
<p>Kommittéerna är viktiga remissinstanser och bör utnyttjas vid t. ex. en revidering<br />
av hänsynsreglerna inom jord- och skogsbrukslagstiftningen. Här<br />
bör också påpekas att Världsnaturfonden tillfört betydande belopp, över 4<br />
milj. kr., för verksamheten.</p>
<p>Regeringens föreslagna anslag till vård av hotade arter på 2 milj. kr. anser<br />
vi vara otillräckligt. Vi föreslår därför att anslaget höjs till 3 milj. kr. 3</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1987/88<br />
Jo25</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo25</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>4 Friluftsliv Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:339px;">Jo25</p>
<p>Moderata samlingspartiet anser att naturreservat skall vara reservat för naturen.<br />
Regeringens alltför fria tolkning av begreppet skapar osäkerhet om<br />
vad naturreservaten är ämnade till.</p>
<p>Begreppet naturskydd bör därför renodlas. Områden skall inte avsättas<br />
som naturreservat av friluftslivs- eller rekreationsskäl. Naturreservaten skall<br />
vara tillgängliga för människor endast i sådan utsträckning att reservatets<br />
skyddssyfte inte motverkas.</p>
<p>Naturvårdsverkets bidrag till olika friluftsanläggningar bör på sikt avvecklas<br />
och ansvaret helt överföras på kommunerna. På så vis frigörs resurser<br />
för naturvårdsverkets mera naturliga arbetsuppgifter. Enligt vår uppfattning<br />
bör mark för friluftsändamål i största möjliga utsträckning bibehållas<br />
i enskild ägo och tillgänglighet garanteras genom långsiktiga avtal.</p>
<p>5 Utvidgning av vissa nationalparker</p>
<p>Nationalparker skall, enligt vår mening, omfatta områden där naturen i huvudsak<br />
får utvecklas fri^t. Marken bör ägas av staten. Naturen i nationalparker<br />
skall normalt inte behöva någon skötsel. Nationalparker skall därför i<br />
princip inte ha några driftskostnader utom för viss övervakning. Ett par<br />
sydsvenska nationalparker utgörs emellertid av kulturparker av skilda slag,<br />
vilka kräver särskild vård.</p>
<p>Moderata samlingspartiet ställer sig positivt till föreslagna utvidgningar<br />
av nationalparkerna Ängsö, Blå Jungfrun och Gotska Sandön. Vi är också<br />
positiva till den föreslagna utvidgningen av Sånfjällets nationalpark.</p>
<p>I de nordliga nationalparkerna, Stora Sjöfallet och Abisko, har vid flera<br />
tillfällen olika ingrepp gjorts, bl. a. vägbyggen och vattenfallsutbyggnad. De<br />
exploaterade områdena urholkar respekten för nationalparksbegreppet.</p>
<p>I propositionen föreslås nya ingrepp i Stora Sjöfallets nationalpark. Denna<br />
gång skall en turistanläggning medges. Enligt vår mening bör turistanläggningen,<br />
liksom övriga exploaterade delar, avstyckas och erhålla en annan<br />
skyddsform, t. ex. naturvårdsområde.</p>
<p>6 Skötselplanefrågor och översyn av naturvårdsobjekt</p>
<p>Moderata samlingspartiet har tidigare föreslagit att vid avsättning av naturreservat<br />
en vårdplan också skall upprättas. Denna skall innehålla en bedömning<br />
av driftskostnaderna på lång och kort sikt. Vi stöder därför propositionens<br />
förslag om skötseiplaner för naturreservaten.</p>
<p>I vår under allmänna motionstiden i år framlagda partimotion om miljöpolitiken<br />
framhölls att många av dagens naturreservat inte är av den typ<br />
som enligt vår mening bör inrymmas i begreppet naturreservat. Dessa bör<br />
därför få annan status och om så behövs annat skydd. Regeringen bör ges i<br />
uppdrag att utvärdera syftet med nuvarande naturreservat. Vid utvärderingen<br />
bör utomstående bedömare anlitas. Vi stöder därför regeringens förslag<br />
om en översyn av naturvårdsobjekten. 4</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>7 Mark för naturvård Mot. 1987/88</p>
<p>Moderata samlingspartiet anser att det i två fall finns skäl till annat än privat<br />
ägande av mark för naturvård. Det ena är nationalparkerna, som staten bör<br />
äga och förvalta. Det andra är värdefull mark av annan karaktär, där ägarbilden<br />
är för splittrad eller osäker för att skötselkontrakt skall kunna användas.<br />
Här skulle de ideella föreningarna på miljövårdens område kunna<br />
ta ett ansvar för ägandet och förvaltningen.</p>
<p>Mark för naturvård ägs redan i dag i icke obetydlig utsträckning av den<br />
ideella naturvården. Svenska naturskyddsföreningen äger t. ex. Lilla Karlsö<br />
med rikt fågelliv, Aktse hemman nära Sareks nationalpark, Ko mosse (ett<br />
myrkomplex i södra Älvsborgs län) och Osaby säteri i Småland. En privat<br />
stiftelse äger och förvaltar Kullaberg.</p>
<p>Det engagemang som i dag visas av ideella organisationer vid skötsel av<br />
värdefulla naturområden i Sverige visar vilka som har den största kunskapen,<br />
den högsta motivationen och den största ansvarskänslan för den<br />
framtida förvaltningen av den svenska naturen. Vi anser därför att anslaget<br />
Mark för naturvård inte enbart bör användas till statens förvärv av värdefulla<br />
naturområden. Vi föreslår att det av oss anslagna beloppet på 15 milj. kr.<br />
även skall kunna gå till den ideella naturvården för inköp av mark för naturvård.<br />
I villkoren för erhållande av medel skall klargöras att ansvar för skötseln<br />
av naturobjekten ingår i åtagandet.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>8 Luftföroreningar och försurning</p>
<p>8.1 Koldioxidutsläpp</p>
<p>I FN-rapporten Vår gemensamma framtid uttrycks stark oro för miljöeffekterna<br />
av en ökad fossilförbränning. Oron gäller förbränning av såväl kol<br />
som olja och naturgas.</p>
<p>Utsläpp från förbränning kan i betydande grad renas, ofta till lägre kostnader<br />
än kostnaden för att åtgärda de skador som förorsakas av utsläppen.</p>
<p>Koldioxiden är emellertid ett undantag.</p>
<p>Koldioxidkoncentrationen i atmosfären kommer successivt att öka. Koncentrationen<br />
låg före industrialiseringen på ca 280 delar koldioxid per en<br />
miljondel luft. En fördubbling till 560 beräknas ske till mitten eller slutet av<br />
nästa århundrade. Detta kommer sannolikt att medföra en global temperaturhöjning<br />
på mellan 1,5 och 4,5°C via den s. k. växthuseffekten med stora<br />
klimateffekter som följd. Havens vattenmassor kommer att öka i volym och<br />
polarisarna börja smälta. En höjning av havsytans nivå på 25-140 cm kan bli<br />
följden. Detta kan förorsaka katastrofala effekter för stora områden, t. ex. i<br />
Bangladesh.</p>
<p>I november 1987 fattade FN:s miljöorgan UNEP beslut om att utforma<br />
ett globalt program för studium av hur havets förutsedda höjning kommer<br />
att påverka världen. Forskningsprogrammet, som sker i holländska statens<br />
och ett holländskt konsultföretags regi, har redan startat med en inventering<br />
av de kustområden som kan komma att drabbas. 5</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Vid världskommissionens offentliga utfrågning i Oslo 1985 framförde Mot. 1987/88<br />
Irving Mintzer från World Resources Institute följande: Jo25</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Det är svårt att tänka sig en fråga med större globala återverkningar på<br />
människornas samhällen och på naturmiljön än växthuseffekten. Signalen<br />
är oklar, men vi kanske redan bevittnar förebud, om inte verkliga växthuseffekter,<br />
i Afrika.</p>
<p>Växthuseffektens slutliga potentiella följdverkningar kan bli katastrofala.<br />
Det är vår bestämda uppfattning att det redan är i senaste laget att starta<br />
den process som leder till en bestämd politik. Att höja det allmänna medvetandet,<br />
att bygga upp stöd för en nationell politik och slutligen att sätta in<br />
olika ansträngningar för att minska hastigheten på utsläppsökningarna,<br />
kommer att ta tid.</p>
<p>Växthuseffekten är en fråga som utgör både en möjlighet och en utmaning;<br />
inte överraskande utgör den ytterligare ett viktigt skäl att sätta<br />
lämpliga strategier i verket.</p>
<p>En ersättning av avvecklad svensk kärnkraft med kolkondenskraft skulle<br />
öka de svenska koldioxidutsläppen med 65 miljoner ton koldioxid per år.<br />
En sådan utveckling skulle dessutom gå stick i stäv med det uttalande som<br />
stod på baksidan av linje 2-valsedeln i folkomröstningen år 1980 att ”elproduktion<br />
genom olje- och kolkondenskraftverk undviks”.</p>
<p>Även en övergång till gaskondenskraft ger betydande koldioxidutsläpp,<br />
ca 32 miljoner ton.</p>
<p>I sitt remissvar på energiverkets utredning om avveckling av två reaktorer<br />
anknyter naturvårdsverket till en slutsats från världskommissionens rapport<br />
Vår gemensamma framtid.</p>
<p>Förutsättningen för en bärkraftig utveckling, sustainable development, är<br />
att den globala energianvändningen, särskilt användningen av fossila bränslen,<br />
inte tillåts öka väsentligt över nuvarande nivå.</p>
<p>Och vidare:</p>
<p>Dagens elproduktion i kärnkraftverk med motsvarande produktion i kolkondensverk<br />
skulle öka de svenska koldioxidutsläppen från fossila bränslen<br />
med ca 50%. Denna utveckling är inte acceptabel.</p>
<p>Rapporten slår dessutom fast att även med naturgas i stället för kol är ”en<br />
sådan ökning oförenlig med en i ett globalt perspektiv ansvarsfull nationell<br />
energipolitik för 2000-talet”.</p>
<p>Enligt vår mening skall alla möjligheter att minska vår användning av fossila<br />
bränslen tillvaratas. Denna process underlättas av att kärnkraftverken<br />
behålls i drift så länge detta är möjligt från säkerhetsmässiga och ekonomiska<br />
utgångspunkter.</p>
<p>På samma sätt som Sverige kan ta på sig en ledarroll i freonavvecklingen<br />
bör Sverige göra detsamma vad gäller koldioxidutsläppen. Riksdagen bör<br />
därför, enligt vår mening, besluta att som nationellt delmål uppsätta att koldioxidutsläppen<br />
från förbränning av fossila bränslen inte får öka från dagens<br />
nivå. Detta delmål bör omspänna tiden fram till sekelskiftet.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Detta kan bara åstadkommas genom en minskad fossilförbränning, vilket Mot. 1987/88<br />
också överensstämmer med texten på röstsedlarna till linje 1 och 2: ”För att Jo25</p>
<p>bl. a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir<br />
tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag ”</p>
<p>Sverige måste därutöver arbeta internationellt för en minskning av fossilförbränningen.<br />
Globalt måste Sverige också verka för en storskalig skogsplantering<br />
som återskapar de stora mängder biomassa som försvinner vid<br />
skogsavverkningarna i främst tropikerna. Detta är också nödvändigt för att<br />
trygga brännvedstillgången i de länder som är helt beroende av brännved<br />
för sin energiförsörjning. Trycket mot världens fossila energitillgångar kan<br />
härigenom minska.</p>
<p>8.2 Svavelutsläpp</p>
<p>Moderat miljöpolitik har de senaste åren varit starkt inriktad på åtgärder<br />
mot luftföroreningar. Våra krav på skärpning av utsläpp för t. ex. kolförbränning<br />
har dock inte accepterats av riksdagens socialistiska majoritet.</p>
<p>Enligt den bedömning som görs i naturvårdsverkets utredning Aktionsplan<br />
-87 väntas svaveldioxidutsläppen minska med 65% från 1980 till 1995,<br />
vilket överensstämmer med riksdagens målsättning.</p>
<p>Naturvårdsverket har även gjort en bedömning av perioden efter 1995:</p>
<p>När vi uppskattat de framtida svaveldioxidutsläppen i Sverige har vi utgått<br />
från nuvarande bestämmelser om svavelhalt i olja och nuvarande riktlinjer<br />
för utsläppen från koleldning. Vi har tagit hänsyn till att den högsta tillåtna<br />
svavelhalten i lätt eldningsolja sänkts från 0,3% till 0,2% från den 1 juli<br />
1987. Vi har antagit att svavelutsläppen från industrins processer kommer<br />
att halveras jämfört med 1983 års nivå i enlighet med programmet mot luftföroreningar<br />
och försurning. Vi har vidare antagit att de kondenskraftverk<br />
som enligt energiprognosen ersätter kärnkraften förses med avsvavlingsanläggningar.<br />
Utsläppen har därvid, liksom i utredningen om förtida avveckling<br />
av kärnkraften i Sverige, antagits bli 0,03 gram svavel per megajoule<br />
tillfört bränsle som årsmedelvärde.</p>
<p>Tabell I</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Svaveldioxidutsläpp i Sverige. Nuvarande utsläpp samt förväntade utsläpp vid oförändrade<br />
miljökrav (1000 ton)</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p>1980</p>
</td>
<td><p>1985</p>
</td>
<td><p>1995</p>
</td>
<td><p>2010</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Förbränning av olja och gas</p>
</td>
<td><p>324</p>
</td>
<td><p>144</p>
</td>
<td><p>84</p>
</td>
<td><p>116</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Förbränning av kol</p>
</td>
<td><p>5</p>
</td>
<td><p>30</p>
</td>
<td><p>21</p>
</td>
<td><p>38</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Förbränning av övriga fasta bränslen</p>
</td>
<td><p>4</p>
</td>
<td><p>8</p>
</td>
<td><p>9</p>
</td>
<td><p>13</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Industriprocesser</p>
</td>
<td><p>150</p>
</td>
<td><p>90</p>
</td>
<td><p>50</p>
</td>
<td><p>50</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Totalt</p>
</td>
<td><p>483</p>
</td>
<td><p>272</p>
</td>
<td><p>164</p>
</td>
<td><p>217</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p>Källa: Naturvårdsverket</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Under angivna förutsättningar ökar alltså svaveldioxidutsläppen med ca<br />
30% mellan åren 1995 och 2010.</p>
<p>En sådan utveckling vore ett allvarligt miljöbakslag. Den totala minskningen<br />
från 1980 skulle endast uppgå till drygt 50% i stället för de 70-80% 7</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>som borde vara en naturlig målsättning med hänsyn till vad naturen tål. Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:11px;">Regeringen föreslår nu skärpningar på vissa punkter, t. ex. för den tyngre Jo25</p>
<p>eldningsoljan. I ett första steg förordas en minskning av svavelhalten från<br />
1% till 0,8%. Det är, enligt vår mening, en helt otillräcklig åtgärd.</p>
<p>Om denna olja används vid framställning av el vid kondenskraftverken i<br />
Karlshamn och Stenungsund kommer vid full drift svaveldioxidutsläppen i<br />
Sverige att öka med ca 40 000 ton, motsvarande den svavelmängd som skulle<br />
fylla 1000 lastbilar. Det vore ett stort miljöbakslag. Svavelutsläppen skulle<br />
öka med ca 15%.</p>
<p>Regeringen föreslår inte de hårda utsläppskrav på 0,03 gram svavel per<br />
megajoule som är grunden för ovanstående prognos utan nöjer sig med<br />
0,05, dvs. en 70% högre nivå i större anläggningar. En översiktlig bedömning<br />
av effekten av regeringens förslag visar att svavelutsläppen kommer<br />
att öka i takt med kärnkraftsavvecklingen om än något långsammare än<br />
vad som framgår av ovanstående tabell.</p>
<p>En bibehållen drift av de svenska kärnkraftverken även efter år 2010 ger<br />
däremot, tillsammans med hårda utsläppskrav för svavel vid förbränning,<br />
goda möjligheter att uppnå och överträffa målet att minska svavelutsläppen<br />
med 70-80%. Tyvärr innebär gränsöverskridande svavelföroreningar att belastningen<br />
i södra och mellersta Sverige trots detta kommer att vara för hög.</p>
<p>Regeringen vill utöver den föreslagna sänkningen av svavelhalten i tjock<br />
eldningsolja från 1,0% till 0,8% från 1993 ytterligare skärpa kraven till<br />
0,2% för större, 0,4% för mindre anläggningar med början i de mest försurade<br />
områdena. Dessutom bör frågan om en miljöavgift utredas.</p>
<p>Enligt vår mening är dessa åtgärder otillräckliga för att minska svavelutsläppen.<br />
En miljöavgift bör redan nu införas. Man bör därvid utgå från de<br />
utsläpp som förorsakas av den lätta eldningsoljan med 0,2% svavel. Den<br />
tjocka eldningsoljan bör beläggas med en miljöavgift som motsvarar 10000<br />
kr. per ton svavel överstigande denna nivå. Miljöavgiften skall utgå även på<br />
eldproducerande anläggningar. Om förbränningsanläggningar är utrustade<br />
med avsvavlingsutrustning för rening av rökgaser skall en restitution utgå<br />
som motsvarar mängden borttaget svavel. Den föreslagna miljöavgiften bör<br />
införas den 1 juli 1988. Som ett nästa steg bör en utsläppsavgift för industrins<br />
processanläggningar införas med samma värdering av utsläppen som<br />
ovan.</p>
<p>Enligt naturvårdsverkets bedömning är kostnaden per ton avskilt svavel<br />
för den industri som står för merparten av utsläppen mellan 10000 och<br />
13 000 kr. (Aktionsplan -87). Utsläppsavgifterna bör alltså få en betydande<br />
styreffekt mot lägre utsläpp och kommer att avlasta miljöskyddsprövningen<br />
i detta avseende. Enligt vår mening bör riksdagen nu fastställa som mål att<br />
svavelutsläppen till år 2000 skall minska med 80% räknat från 1980 års nivå.</p>
<p>Sverige bör i europeiska förhandlingar verka för en minskning av svavelutsläppen<br />
med 60% till år 1993.</p>
<p>8.3 Kväveoxidutsläpp</p>
<p>Enligt naturvårdsverkets prognos väntas kväveoxidutsläppen öka från mitten<br />
av 1990-talet om inga ytterligare åtgärder vidtas.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:4px;">Tabell 2 Mot. 1987/88</p>
<p>Förväntad utveckling av kväveoxidutsläppen i Sverige vid nuvarande miljökrav (1 000 “</p>
<p>ton, mätt som kvävedioxid)</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p>1980</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1985</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1995</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">2010</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Vägtrafik</p>
</td>
<td><p>150</p>
</td>
<td><p>167</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">126</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">115</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Flyg (start o landning)</p>
</td>
<td><p>2</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2,5</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,5</p>
</td>
<td><p>4</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Traktorer, arbetsredskap, fartyg,<br />
järnväg</p>
</td>
<td><p>38</p>
</td>
<td><p>37</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">42</p>
</td>
<td><p>42*</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Energiproduktion</p>
</td>
<td><p>95</p>
</td>
<td><p>77</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">71</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">112</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Industriprocesser</p>
</td>
<td><p>34</p>
</td>
<td><p>19</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">19</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">19</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Summa</p>
</td>
<td><p>319</p>
</td>
<td><p>303</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">262</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">292</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Flygtrafik (hög höjd)</p>
</td>
<td><p>8</p>
</td>
<td><p>9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">13</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">15</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Totalt inkl. flygtrafik<br />
på hög höjd</p>
</td>
<td><p>327</p>
</td>
<td><p>312</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">275</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">307</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_2"><p>* Vi har inte kunnat göra någon prognos för utvecklingen till år 2010 utan antagit<br />
samma utsläppsvärden som för år 1995.</p>
<p>Källa: Statens naturvårdsverk</p>
<p style="margin-left:4px;">Ökningen till år 2010 beräknas till drygt 10%. Minskningen från år 1980<br />
skulle i så fall uppgå till ca 7%.</p>
<p style="margin-left:4px;">Kvävedepositionen behöver enligt aktionsplanen minska med 30-50% i<br />
de södra delarna av landet. Större krav kan gälla tätorter.</p>
<p style="margin-left:4px;">Regeringens förslag om gränser för kväveoxidutsläpp stämmer i stort med<br />
de krav vi framfört i vår i januari 1988 väckta partimotion om miljön, varför<br />
vi kan acceptera dem.</p>
<p style="margin-left:4px;">Inriktningen bör liksom när det gäller svavelutsläppen vara att detta skall<br />
kunna uppnås senast år 2000.</p>
<p style="margin-left:4px;">Det kan dock vara nödvändigt att även i de nordliga länen, som enligt regeringens<br />
förslag är undantagna, i t. ex. tätorter av hälsoskäl föreskriva låga<br />
gränsvärden för kväveoxidutsläpp.</p>
<p style="margin-left:4px;">Vi måste emellertid konstatera att kväveoxidutsläppen, även med dessa<br />
krav, vid en avveckling av kärnkraften enligt regeringens planer kommer att<br />
ligga långt över vad som är godtagbart från miljösynpunkt.</p>
<p style="margin-left:4px;">En övergång från elvärme till individuell förbränning i de ca 800 000 småhus<br />
som nu enbart har elvärme, vilken kan tvingas fram vid en förtida kärnkraftsavveckling,<br />
skulle drastiskt öka utsläppen av bl. a. kväveoxider. Om<br />
dessa hus går över till eldningsolja ökar kväveoxidutsläppen med ca 35 000<br />
ton. Det bör också framhållas att elvärmesystem är den mest miljövänliga<br />
metod i tätorter som inte klarar att ekonomisera fjärrvärme. En övergång<br />
till individuell förbränning i sådana områden kommer med nödvändighet att<br />
öka hälsoriskerna och belastningen på miljön. Regeringen bör därför snarast<br />
återkomma till riksdagen med förslag om hur kväveutsläppen i Sverige<br />
skall minskas till en nivå, som naturen tål.</p>
<p style="margin-left:4px;">Av det sagda torde framgå att kärnkraften har en avgörande roll i kampen<br />
mot luftföroreningarna. Vid en förtida avveckling kommer belastningen på<br />
vår miljö att öka. Sverige behöver därför all den tid som står att vinna i ett<br />
användande av kärnkraften till dess förnybara energikällor blir tillgängliga.</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_2" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:4px;">Alla framsteg som kan göras med energisparande bör utnyttjas till att mins- Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:4px;">ka förbränningen av framför allt fossila bränslen, som är ett långt större mil- Jo25</p>
<p style="margin-left:4px;">jöhot än kärnkraften.</p>
<p style="margin-left:4px;">9 Ett miljövänligt transportsystem</p>
<p style="margin-left:4px;">Inom samtliga samhällsområden måste värnandet om miljön prioriteras.</p>
<p style="margin-left:4px;">Detta gäller inte minst inom kommunikationsområdet. Ett väl fungerande<br />
transportsystem är viktigt för samhällets funktion och utveckling. Detta går<br />
mycket väl att kombinera med en framsynt miljöpolitik.</p>
<p style="margin-left:4px;">Moderata samlingspartiet har i en partimotion angående miljöpolitiken i<br />
januari 1988 lagt fram flera konkreta förslag till åtgärder inom detta område.</p>
<p style="margin-left:4px;">Vi har i riksdagen varit pådrivande för en snabb frivillig övergång till avgasrenade<br />
bilar, med stimulans i form av skatterabatter vid bilinköp eller på<br />
fordonsskatten.</p>
<p style="margin-left:4px;">Det förslag som efter valet hösten 1985 lades fram av den socialdemokratiska<br />
regeringen var i stort sett en kopia av de krav vi moderater tidigare<br />
framfört och som socialdemokraterna motsatt sig ett halvår tidigare.</p>
<p style="margin-left:4px;">Detta riksdagsbeslut var ett stort steg mot renare luft. Luftföroreningarna<br />
från bilar kommer i mitten av 1990-talet att ha minskat kraftigt.</p>
<p style="margin-left:4px;">Diagram 1</p>
<p>Bilbeståndet och avgasutsläppen 1950-2010</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_10"><p>Index: 1950=100</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1500</p>
</div>
<div class="block ml_32"><p>Bilbestånd</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1000 -</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>Koloxid</p>
</div>
<div class="block ml_35"><p>Kväveoxider</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>500 -</p>
</div>
<div class="block ml_32"><p>Kolväten \</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>V</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>100</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1950</p>
</div>
<div class="block ml_11"><p>60</p>
</div>
<div class="block ml_45"><p>2010</p>
</div>
<div class="block ml_18"><p>70</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>2000</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>80</p>
</div>
<div class="block ml_32"><p>90</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Källa: Naturvårdsverket</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Diagrammet ovan visar att utsläppsvolymerna för personbilarna redan år<br />
2000 är tillbaka till nivån under senare delen av 1950-talet, trots att bilbeståndet<br />
mer än tredubblats.</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_43" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:11px;">Regeringen konstaterar att det vore värdefullt om åtgärder kunde vid- Mot. 1987/88</p>
<p>tagas för att minska utsläppen från de äldre bilarna men föreslår inga kon- Jo25</p>
<p>kreta åtgärder. Det är en allvarlig brist. Riksdagen har beslutat att möjligheterna<br />
att minska utsläppen från dessa fordon bör tillvaratagas.</p>
<p>Det är viktigt att ta till vara det aktiva miljöintresse människor visar och<br />
som bl. a. lett till att 77% av nybilsförsäljningen av personbilar i januari<br />
1988 var försedd med avancerad avgasrening. Enligt vår uppfattning bör<br />
riksdagen därför besluta om ett stimulansbidrag om 3 000 kr. till de bilägare<br />
som på äldre bilar monterar avgasreningsutrustning som minskar utsläppen<br />
med minst 45%.</p>
<p>För att erhålla ytterligare utsläppsminskningar bör den nuvarande accisrabatten<br />
för taxibilar kvarstå under ett år. Taxibilarna svarar för en stor del<br />
av persontransporterna. Miljöeffekterna av denna åtgärd blir därför stora.</p>
<p>Regeringens förslag till skärpta avgaskrav för fordon följer i stort de krav<br />
vi framfört i partimotionen i januari 1988. Dock bör, enligt vår uppfattning,<br />
frivilligperioden för tyngre lastbilar och bussar kunna inledas ett år tidigare.</p>
<p>Stimulansen för inköp av avgasrenade fordon bör också kunna differentieras<br />
med hänsyn till den tekniska utvecklingen, så att även utsläppsminskningar<br />
under de framtida obligatoriska kraven premieras.</p>
<p>Med en fortsatt övergång till en miljövänlig bilism kan, enligt beräkningar<br />
utförda av statens väg- och trafikinstitut, utsläppen minskas till år 2000 så<br />
att kväveoxidutsläppen då uppgår till 66000 ton mot 160000 ton år 1980 en<br />
minskning med 60%. Kolväteutsläppen skulle minska från 210000 ton år<br />
1980 till 55000 ton år 2000 - en minskning med 75%. Koloxidutsläppen<br />
skulle minska under samma period från 1,4 miljoner ton till 330 000 ton, eller<br />
med 75%. Om så sker har ett stort steg tagits mot en miljövänlig bilism.</p>
<p>10 Teknisk utveckling viktig</p>
<p>Erfarenheter visar att teknisk utveckling genererar energisnålare och mer<br />
miljövänliga lösningar. Det gäller inte minst inom transportområdet.</p>
<p>För att uppmuntra och påskynda den tekniska utvecklingen skall politiker<br />
fastställa gränsvärden i stället för att i detalj binda upp besluten i olika tekniska<br />
lösningar. Via rabatter, skattenedsättningar och avgifter kan processen<br />
påskyndas.</p>
<p>11 Havsföroreningar</p>
<p>Regeringen anser föroreningssituationen i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak<br />
så allvarlig att utläppen snarast bör begränsas.</p>
<p>Regeringen tycks anse att miljörisken från stabila organiska ämnen och<br />
från närsalter är likvärdiga. Detta är inte en korrekt analys.</p>
<p>De utsläpp som sker av stabila organiska ämnen till havet innebär miljörisker<br />
av en helt annan dimension än kväve och fosfor, som alltid funnits i<br />
havet om än i mindre mängder än för närvarande. Torsklever från Östersjön<br />
innehåller ofta så höga halter organiska miljögifter att saluförbud råder. 11</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Organiska klorföreningar, inkl. det starka miljögiftet dioxin, släpps ut Mot. 1987/88</p>
<p>från massaindustrin. Regeringen föreslår att utsläppen av organiskt bunden Jo25<br />
klor från massaindustrin skall minskas till 1,5 kg TOCL per ton massa. Åtgärder<br />
för detta bör ha påbörjats vid samtliga fabriker före utgången av år<br />
1992.</p>
<p>När det gäller de utsläpp av kemikalier från industrin till kommunernas<br />
reningsverk som påverkar slammets kvalitet och möjligheten att använda<br />
det som gödselmedel föreslår regeringen att naturvårdsverket skall få i uppdrag<br />
att utreda miljöriskerna och före den 1 juli 1989 föreslå komplettering<br />
av råden om slamanvändningen. Enligt vår mening är en rening vid källan<br />
av speciellt miljöfarliga utsläpp nödvändig. Vid deponering av slam uppstår<br />
annars lätt ett successivt läckage av dessa farliga ämnen till naturen. Ett sätt<br />
att öka säkerheten i den svenska slamhanteringen kan vara att som kontroll<br />
göra odlingsförsök, innan användning i livsmedelsproduktionen tillåts. Sådana<br />
kontroller förekommer t. ex. i Västtyskland.</p>
<p>När det gäller närsalter påpekas i propositionen att syrebrist förekommer<br />
naturligt, t. ex. i egentliga Östersjöns djupvatten, men att utbredningen<br />
ökat och att detta inte enbart förklaras av naturliga variationer i vattenutbytet.</p>
<p>Samtidigt konstateras också att den ökade näringstillgången kraftigt ökat<br />
fiskfångsten i Östersjön från 1960-talets början. En fortsatt utbredning av<br />
syrefria djupområden kan komma att störa reproduktionen av fisk.</p>
<p>Regeringens förslag att minska kväveutsläppen till hälften kommer att<br />
minska kvävebelastningen i Östersjön med högst 2-3%. Det är viktigt att<br />
kostnaden för insatserna för denna marginella förändring är rimlig. Kostnaden<br />
för kväveminskning i utsläppen borde också ställas mot kostnaden för<br />
att på konstlad väg syresätta känsliga bottenområden.</p>
<p>Vi har i vår partimotion från januari efterlyst forskning som klarlägger vid<br />
vilka nivåer näringsutsläppen övergår från att ha en positiv verkan till en negativ.<br />
Med hänsyn till de stora kostnader som är förknippade med regeringens<br />
förslag är en sådan kartläggning nödvändig och bör prioriteras.</p>
<p>Vi konstaterar dock med tillfredsställelse att regeringen lyft blicken från<br />
Laholmsbuktens miljöproblem och att den försöker angripa miljöproblemen<br />
mer generellt. Som jordbruksutskottet påpekat i sitt betänkande om<br />
havsföroreningar är Laholmsproblemen direkt sammankopplade med<br />
Östersjöutloppen och det näringsrika vatten som kommer söderifrån.</p>
<p>Många av våra insjöar är dricksvattenreservoarer för betydande områden.<br />
Rapporter om dioxinförekomst i Vättern, som förser ett stort område<br />
med dricksvatten, är oroande. Enligt vår mening bör regeringen därför<br />
uppdra åt naturvårdsverket att utarbeta en aktionsplan mot föroreningarna<br />
till våra sjöar och vattendrag. Miljötillståndet i dem kan vi i Sverige till<br />
största delen själva påverka. En aktionsplan för att rätta till miljöproblemen<br />
kan därför ge mycket god utdelning.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>12</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>12 Skydd för ozonskiktet</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Stratosfären innehåller ett ozonlager som skyddar jordytan mot ultraviolett<br />
strålning. Redan 1974 uttrycktes oro över att freonet (halogenerade kolväten)<br />
kunde skada detta ozonlager. Freonerna kan ha en livslängd i atmosfären<br />
på upp till 120 år. Det skulle kunna ta ett par årtionden till ett sekel<br />
för ozonlagret att återställas.</p>
<p>Två omfattande studier av risken för dessa skador, gjorda av WMO 1985<br />
och EPA 1987, har fördjupat kunskapen och utgör underlag för de globala<br />
förhandlingar som den 16 september 1987 resulterade i en glädjande överenskommelse<br />
i Montreal om minskning av freonerna. Protokollet, som undertecknades<br />
av 24 länder, föreskriver kraftiga minskningar av ozonförstörande<br />
kemikalier och representerar en gemensam ansträngning att minska<br />
riskerna av fortsatt användning av dessa kemikalier.</p>
<p>Det är en historisk överenskommelse mellan nationer för gemensamma<br />
åtgärder för att förhindra en framtida skada. Under hösten 1987 har FN:s<br />
generalförsamling enhälligt antagit en resolution, som uppmanar alla medlemsländer<br />
att ansluta sig till Montrealprotokollet. Sverige agerade i FN för<br />
att resolutionen skulle komma till stånd.</p>
<p>Montrealprotokollet föreskriver en sänkning av freonanvändningen med<br />
20% till år 1994 och med 50% till år 1999 räknat från 1986 års nivå. En annan<br />
viktig del av protokollet är bestämmelsen att föreskrivna minskningar<br />
av freoner och haloner skall kunna revideras om sammanställningar av vetenskapliga<br />
och andra data talar i den riktningen.</p>
<p>En utvärdering av effekterna av åtgärder enligt Montrealprotokollet utförd<br />
enligt de beräkningsmodeller som ligger bakom överenskommelsen visar<br />
att ozonlagret skulle minska med 1,3% fram till år 2075 om den helt<br />
övervägande delen av världens länder var solidarisk med överenskommelsen.</p>
<p>En okontrollerad utveckling av den ökningstakt i användningen av freoner<br />
och haloner som vi hittills haft skulle på motsvarande sätt minska ozonlagret<br />
med ca 40% och ge omfattande skador på växt- och djurliv. Hudcancerfallen<br />
skulle öka mycket kraftigt.</p>
<p>1 den gemensamma marknaden och i USA kommer avvecklingsplaner för<br />
freonanvändningen, såvitt nu kan bedömas, att strikt följa Montrealprotokollets<br />
krav och tidsplan. I dagarna har emellertid nya data om ozonskiktet<br />
presenterats som visar att hittills använda beräkningsmodeller varit för optimistiska.<br />
Det finns därför starka skäl som talar för att Sverige bör verka för<br />
att den granskningskonferens som är planerad att äga rum 1990 tidigareläggs<br />
och att Sverige inom denna konferens verkar för en mer ambitiös målsättning<br />
till år 1999 och även försöker fastställa ett årtal för totalavvecklingen<br />
av freonanvändningen.</p>
<p>I vår partimotion om miljön från januari i år uttrycktes uppfattningen att<br />
”Sverige bör visa sin solidaritet med världssamfundet genom att kraftfullt<br />
och bestämt visa sin vilja att med råge uppfylla Montrealprotokollets krav”,<br />
även om detta i praktiken inte får annat än marginell betydelse, eftersom<br />
Sveriges förbrukning av freon är ca fem tusendelar av världens totala förbrukning.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Regeringen föreslår i sin miljöproposition en nationell avvecklingsplan Mot. 1987/88</p>
<p>med målet att den svenska användningen av freoner i huvudsak helt av- Jo25</p>
<p>vecklas till utgången av år 1994. Vi tillstyrker förslaget.</p>
<p style="margin-left:11px;">I propositionen framhålls därutöver följande:</p>
<p>För att inte svenska produkter, framställda med hjälp av CFC, skall ersättas<br />
med motsvarande importerade produkter bör i princip importen av sådana<br />
produkter regleras parallellt med den svenska produktionen i de fall importen<br />
kan konkurrera och en reglering är möjlig. Jag avser därför att senare<br />
föreslå regeringen att ge kemikalieinspektionen och statens naturvårdsverk<br />
i uppdrag att - i samråd med kommerskollegium - klarlägga behovet av och<br />
möjligheterna till en sådan reglering av importen inom ramen för Montrealprotokollets<br />
bestämmelser.</p>
<p>Svårigheter att reglera importen kan onekligen uppkomma. Ingenting vore<br />
heller vunnet, om resultatet blir att svensk tillverkning som använder freon<br />
flyttas utomlands i stället för att produktionsmetoderna förändras. Mot detta<br />
skall ställas de konkurrensfördelar svensk industri kan uppnå genom en<br />
snabb övergång till ny miljövänlig teknik utan freonanvändning.</p>
<p>Regeringen bör återkomma till riksdagen om svårigheter att följa planen<br />
av något skäl uppstår.</p>
<p>13 Miljöskador m. m.</p>
<p>Regeringen föreslår att statliga medel skall ställas till förfogande för vissa<br />
återställnings- och saneringsåtgärder avseende miljöfarliga kvarlämningar<br />
från verksamhet i gången tid med andra miljökrav än dem vi har i dag.</p>
<p>Vi konstaterar med tillfredsställelse att regeringen valt den linje som moderata<br />
samlingspartiets representant i utredningen föreslog i en reservation<br />
till betänkandet Miljöskadefond (SOU 1987:15).</p>
<p>Majoritetsförslaget om utsläppsavgifter, som skulle tillföras en miljöskadefond,<br />
hade medfört onödig byråkrati och ett felaktigt finansieringssätt.</p>
<p>Ersättning till skadelidande enligt miljöskadelagen i de fall den som är<br />
ansvarig för skadan inte kan betala skadestånd, skadeståndsrätten är preskriberad<br />
eller det inte kan utredas vem som är ansvarig för skadan föreslås<br />
utgå från en kollektiv miljöskadeförsäkring.</p>
<p>Detta system erbjuder enligt vår uppfattning den smidigaste lösningen på<br />
detta problem.</p>
<p>Att för dessa ersättningar skapa en miljöskadefond hade inneburit tungrodd<br />
administration och sannolikt långa handläggningstider till förfång för<br />
enskilda skadelidande.</p>
<p>14 Radon i bostäder</p>
<p>Propositionen innehåller en beskrivning över radonproblemet i våra bostäder<br />
och bedömningen att radonfrågan är en av de mest allvarliga hälsooch<br />
miljöfrågor vi har i Sverige.</p>
<p style="margin-left:11px;">I förhållande till dessa uttalanden i propositionen, som vi instämmer i, är</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>de föreslagna åtgärderna för att rätta till problemen obetydliga. Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:11px;">I Sverige finns 40000 bostäder som har radonhalter över åtgärdsgränsen Jo25</p>
<p>400 Bq/m3. Endast ca 1800 av dem är åtgärdade, trots att risknivån i bostäderna<br />
ligger långt över de risknivåer som uppmättes i samband med radioaktivt<br />
nedfall från Tjernobylkatastrofen. Den beräknas medföra en ökning<br />
av antalet dödsfall i cancer på ca 3 per år under den närmaste 40årsperioden<br />
framöver. Cancerkommittén har bedömt att radonet ger upphov<br />
till ca 300 cancerfall per år. SSI:s bedömning ligger på 1100 fall per år.</p>
<p>Regeringens agerande med anledning av händelserna i Tjernobyl står<br />
därför i bjärt kontrast till de åtgärder som föreslås för att motverka radonfaran.<br />
Insatser på hundratals miljoner kronor i samband med Tjernobylolyckan<br />
skall jämföras med ca 17 milj. kr. för åtgärder i radonhusen, trots<br />
att riskerna här enligt expertbedömningar är 50-300 gånger högre. Om en<br />
del av Tjernobylmedlen hade använts för att komma till rätta med radonfaran<br />
skulle många liv ha räddats för framtiden.</p>
<p>Insatserna för att spåra och åtgärda samtliga 40000 bostäder över 400<br />
Bq/m3 måste, enligt vår mening, effektiviseras och intensifieras. Kostnaden<br />
för kartläggningsarbetet bör helt ligga på staten. Åtgärdsgränsen bör på sikt<br />
sänkas till en nivå på ca 200 Bq/m3, vilket överensstämmer bättre med andra<br />
länders gränsvärden.</p>
<p>15 Internationellt miljösamarbete</p>
<p>I vår januarimotion hävdade vi nödvändigheten av att Sverige tillhör en<br />
grupp med tillräcklig tyngd för att vår stämma skall höras i det internationella<br />
miljösamarbetet. Vi föreslog ett fördjupat samarbete med den<br />
gemensamma marknaden, EG, för att uppnå detta.</p>
<p>Miljöfrågorna inom EG har fått successivt ökad tyngd. EG:s strävan till<br />
ökat samarbete visades bl. a. vid mötet mellan EFTA:s och EG:s miljöministrar<br />
i Noordwijk i Holland i oktober 1987, då en deklaration om närmare<br />
samarbete i miljöfrågor antogs.</p>
<p>Sverige är på många områden starkt beroende av EG:s beslut på miljöområdet.<br />
Detta gäller t. ex. avgasreningskrav på tunga fordon och utsläppskrav<br />
på flygtrafik. Det är därför viktigt att sträva mot ett så nära samarbete<br />
med EG att vi kan påverka EG:s beslut i dessa frågor.</p>
<p>Ett vidgat västeuropeiskt samarbete är troligen också en förutsättning för<br />
ett fördjupat samarbete med öststaterna, vilka har svåra miljöproblem. För<br />
västeuropeiska länder med en ambitiös miljöpolitik kan i mitten av 1990talet<br />
investeringar i luftvård i det egna landet ge lägre utbyte än motsvarande<br />
investeringar i angränsande öststater. Lösningen på dessa problem<br />
kan, enligt vår mening, underlättas av samordnade västeuropeiska insatser i<br />
form av tekniköverföring, kreditöverenskommelser m. m. Sverige bör i aktuella<br />
internationella fora verka för att sådana samordnade insatser kommer<br />
till stånd.</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>15</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>16 Miljömärkning</p>
<p>I vår miljömotion i januari 1988 förde vi fram tanken på att införa en miljömärkning<br />
efter västtysk förebild.</p>
<p>Vi noterar med tillfredsställelse att regeringen nu kommer att utreda ett<br />
sådant system. En sådan utredning bör kunna arbeta snabbt.</p>
<p>17 Miljökonsekvensbedömningar</p>
<p>Regeringen tar mycket summariskt upp miljökonsekvensbedömningar som<br />
ett instrument i miljövårdens tjänst. Det finns starka skäl att fördjupa och<br />
konkretisera denna analys.</p>
<p>Enligt vår i januarimotionen framförda mening bör instrumentet inarbetas<br />
i nu gällande miljölagstiftning.</p>
<p>18 Ekonomiska styrmedel</p>
<p>Ett grundläggande fel i socialdemokratisk miljöpolitik har varit oviljan att<br />
använda ekonomiska styrmedel. Om man, som regeringen, säger sig sätta<br />
värnet om miljön högt, är det oförlåtligt att under en sexårsperiod underlåta<br />
att ta ett enda initiativ vad gäller sådana styrmedel. Regeringen har t. o. m.<br />
konsekvent motarbetat de konstruktiva förslag som bl. a. moderata samlingspartiet<br />
har lagt i riksdagen.</p>
<p>När regeringen använt ekonomiska styrmedel har detta gjorts av finansieringsskäl.<br />
Tanken med ekonomiska styrmedel är emellertid inte att de skall<br />
finansiera statens miljövårdande åtgärder. Styrmedlen bör i stället ha en<br />
kraftig styreffekt på företagen att minska sina miljöförorenande utsläpp.<br />
När influtna avgiftsmedel bestämmer den offentliga sektorns finansiering av<br />
åtgärder på miljövårdens område riskeras ett sämre miljöskydd. Åtgärdernas<br />
omfattning blir alltför mycket beroende av de medel som inflyter. Målet<br />
att minska de miljöförstörande utsläppen motverkas av målet att få in så<br />
stora miljöavgifter som möjligt, eftersom det senare i princip förutsätter att<br />
utsläppen kvarstår som finansieringskälla. Denna felsyn har varit vanlig i<br />
den nuvarande regeringens åtgärder på miljövårdens område. De ekonomiska<br />
styrmedlen har därigenom inte fått den styrande effekt de borde ha.</p>
<p>Våren 1985 motsatte sig socialdemokraterna t. ex. skatterabatter till avgasrenade<br />
bilar för att stimulera en frivillig övergång under åren före obligatoriet.<br />
Socialdemokraterna förlorade voteringen om detta i riksdagen, till<br />
gagn för miljön. Skatterabatten har nämligen visat sig vara ett effektivt<br />
verktyg i miljövårdens tjänst. Nära 80% av nybilsförsäljningen i januari i år<br />
var avgasrenad.</p>
<p>Socialdemokraternas förkärlek för att använda regleringar kan också<br />
bottna i att sådana är lättare att använda i politiska utspel. Den socialdemokratiska<br />
metoden att förklara delar av vårt land som särskilt föroreningskänsliga<br />
har förvisso givit rubriker men inga konkreta resultat. Enligt vår<br />
mening skulle en större dynamik kunna införas i miljövården med användandet<br />
av ekonomiska styrmedel.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1987/88<br />
Jo25</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:11px;">Regeringen föreslår i propositionen att visst område får förklaras som Mot. 1987/88</p>
<p>miljöskyddsområde. För ett sådant område får särskilda föreskrifter om Jo25</p>
<p>skyddsåtgärder meddelas. Utan djupgående ändringar i miljöskyddslagen<br />
får detta emellertid ingen verkan, eftersom koncessionsvillkoren kommer<br />
att beviljas i vanlig ordning. Ekonomiska styrmedel erbjuder, enligt vår mening,<br />
en bättre metod att lösa problem även av denna typ.</p>
<p>En skada på miljön innebär en uppoffring av någonting av värde och är<br />
alltså en kostnad. Denna kostnad har hittills normalt inte täckts av den som<br />
förorsakat skadan. Några ekonomiska stimulanser för att minska skadorna<br />
har inte funnits. I vissa fall har politiskt satta gränsvärden för t. ex. utsläpp<br />
eller regler enligt miljöskyddslagen bidragit till en minskning av skadorna.</p>
<p>Detta är emellertid inte tillräckligt.</p>
<p>Enligt vår mening måste uppoffringar av miljövärden vara så små som<br />
över huvud taget är möjligt. Förorenare måste förmås att minimera skadliga<br />
effekter på miljön. Detta kan ske på olika sätt, t. ex. genom miljöavgifter<br />
som är relaterade till uppoffringen av miljövärden. De kan t. ex. sättas med<br />
utgångspunkt från kostnaderna för att återställa miljön och korrigera skadorna.<br />
Ofta måste miljöavgifter emellertid sättas på ett schablonartat sätt,<br />
eftersom kunskaperna om vilka skador ett visst utsläpp åstadkommer är<br />
ofullständiga. I andra fall kan miljöstimulanser, t. ex. i form av skatterabatter,<br />
vara att föredraga för att åstadkomma miljöförbättringar.</p>
<p>För ett företag kan stimulansen att åstadkomma utsläppsminskningar<br />
vara oberoende av om ett system med miljöavgifter eller miljörabatter används.<br />
Dock kan miljöavgifter i vissa fall allvarligt äventyra svenska företags<br />
konkurrenskraft och tvinga svensk produktion utomlands. Om miljökraven<br />
där är lägre kan de totala utsläppen därigenom öka, eventuellt till samma<br />
recipient som tidigare. Ett flexibelt utnyttjande av ekonomiska styrmedel är<br />
därför nödvändigt.</p>
<p>Användandet av ekonomiska styrmedel främjar också i hög grad utvecklandet<br />
av ny miljövänlig teknik. Även regleringar kan föranleda val av<br />
alternativ teknik. Denna process sker dock inte med samma dynamik som i<br />
ett system med miljöavgifter.</p>
<p>Vi konstaterar med beklagande att regeringens proposition endast innehåller<br />
ett förslag om utredning av ekonomiska styrmedel. Riksdagen bör<br />
därför som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts<br />
om behovet av ekonomiska styrmedel för att åstadkomma en bättre miljö.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>19 Resurser</p>
<p>I propositionen anges ett behov av ytterligare 100 handläggartjänster att tillföras<br />
de statliga myndigheterna för deras arbete med miljöskyddets prövning<br />
och tillsyn. Anslag för denna förstärkning kommer regeringen att begära<br />
inför budgetåret 1989/90.</p>
<p>Med hänsyn till förslaget om att företagens egenkontroll skall skärpas och<br />
att en miljörapport årligen skall ges in till tillsynsmyndigheten är det av yt- 17</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>tersta vikt från effektivitetssynpunkt att den offentliga kontrollen är upp- Mot. 1987/88</p>
<p>byggd på ett ändamålsenligt sätt. Enligt vår mening bör myndigheterna i Jo25<br />
ökad utsträckning kunna köpa tillsyns- och kontrolltjänster av fristående<br />
specialiserade konsultföretag, som kan uppnå hög kompetens och god effektivitet<br />
i sitt arbete och därmed göra verksamheten kostnadseffektiv. En<br />
viss kapacitet bör dock självfallet även finnas hos myndigheterna av kompetens-<br />
och kontrollskäl.</p>
<p>Med det av oss skisserade systemet torde det antal handläggare som regeringen<br />
föreslagit kunna avsevärt reduceras och friställda resurser till lämplig<br />
del anslås för inköp av tjänster från utomstående företag.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>20 Åtgärder för att rena Dalälven</p>
<p>Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 100 milj. kr. för detta ändamål.<br />
Enligt vår mening bör anslaget samordnas med anslaget Åtgärder mot<br />
miljöskador, vilket sålunda kommer att uppgå till 150 milj. kr.</p>
<p>En sedvanlig prioritering mellan olika saneringsobjekt och miljöförbättrande<br />
åtgärder bör vidtagas. Det är då sannolikt att en betydande del av anslaget<br />
kommer att utgå för åtgärder i Dalälven. Denna prioritering bör<br />
emellertid inte vara politiskt styrd genom anslagsposternas rubriker utan<br />
grundas på sakliga miljöskäl.</p>
<p>21 Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen till Värd av hotade arter m.m. för budgetåret<br />
1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 3000000 kr.,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om statligt ägande och statlig förvaltning av mark<br />
för naturvård,</p>
<p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen beslutar att anslaget Mark för naturvård får användas<br />
även till den ideella naturvården för inköp av mark för naturvård<br />
i enlighet med vad som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om en renodling av begreppet naturskydd,</p>
<p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om syftet med nationalparkerna,</p>
<p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att exploaterade<br />
delar av våra nationalparker bör avstyckas och ges en annan<br />
skyddsform,</p>
<p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om naturvårdsverkets bidrag till friluftsanläggning</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:11px;">8. att riksdagen som nationellt delmål fastställer vad som i mo- Mot. 1987/88</p>
<p>tionen anförts om att koldioxidutsläppen inte får öka från dagens Jo25</p>
<p>nivå,</p>
<p>9. att riksdagen som mål fastställer att svavelutsläppen till år 2000<br />
skall minska med 80% räknat från 1980 års nivå,</p>
<p>10. att riksdagen begär att regeringen i internationella fora skall<br />
verka för en minskning av svavelutsläppen i enlighet med vad som i<br />
motionen anförts,</p>
<p>11. att riksdagen begär att regeringen skall fastställa en miljöavgift<br />
för tjock eldningsolja på 10000 kr. per ton svavel i enlighet med vad<br />
som i motionen anförts,</p>
<p>12. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att minska<br />
kväveutsläppen till en nivå naturen i Sverige tål,</p>
<p>13. att riksdagen beslutar om ett stimulansbidrag på 3000 kr. för<br />
avgasrening av äldre bilar i enlighet med vad som i motionen anförts,</p>
<p>14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om den tekniska utvecklingens betydelse för en<br />
god miljö,</p>
<p>15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om hantering av slam från kommunala reningsverk,</p>
<p>16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en<br />
aktionsplan mot föroreningarna i våra sjöar och vattendrag bör utarbetas,</p>
<p>17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om det internationella miljösamarbetets betydelse,</p>
<p>18. att riksdagen begär att regeringen skall verka för att granskningskonferensen<br />
om ozonskiktet tidigareläggs, att ett mer ambitiöst<br />
mål än Montrealprotokollet anger skall fastställas av konferensen<br />
samt att ett slutmål för avveckling av freonanvändningen fastställs,</p>
<p>19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om regeringens freonavvecklingsplan,</p>
<p>20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om statens ansvar för spårande och åtgärdande av<br />
radonhus,</p>
<p>21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om sänkning av åtgärdsgränsen för radonhus till<br />
200 Bq/m\</p>
<p>22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om ekonomiska styrmedel,</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>19</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om nya handläggartjänster för miljöskyddets<br />
prövning och tillsyn,</p>
<p>24. att riksdagen beslutar sammanföra det föreslagna anslaget för<br />
rening av Dalälven med anslaget Åtgärder för miljöskador.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot.</p>
<p style="margin-left:6px;">Jo25</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 5 april 1988</p>
<p>Carl Bildt (m)</p>
<p>Lars Tobisson (m)</p>
<p>Anders Björck (m)</p>
<p>Nils Carls hamre (m)</p>
<p>Rolf Dahlberg (m)</p>
<p>Bo Lundgren (m)</p>
<p>Arne Andersson (m)<br />
i Ljung</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Ingegerd Troedsson (m)<br />
Ingrid Sundberg (m)</p>
<p>Rolf Clarkson (m)<br />
Ann-Cathrine Haglund (m)<br />
Sonja Rembo (m)</p>
<p>Per-Olof Strindberg (m)</p>
</div>
<div class="block ml_46"><p style="margin-left:6px;">1987/88</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Graphic Systems AB, Göteborg 1988</p>
</div>
</div>
</div>
2020att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om statens ansvar för spårande och åtgärdande av radonhusavslag= utskottet1988/89:BoU2?2020att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om statens ansvar för spårande och åtgärdande av radonhus?2121att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om sänkning av åtgärdsgränsen för radonhus till 200 Bq/m3?2121att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om sänkning av åtgärdsgränsen för radonhus till 200 Bq/m3avslag= utskottet1988/89:BoU2?INLInlämning1988-04-05 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-04-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-04-07 00:00:00inträffat20622185335615Carl Bildtm1undertecknare0Lars Tobissonm2undertecknare0Anders Björckm3undertecknare0Nils Carls hamrem4undertecknare0Rolf Dahlbergm5undertecknare0Bo Lundgrenm6undertecknare0Arne Anderssonm7undertecknare0Ingegerd Troedssonm8undertecknare0Ingrid Sundbergm9undertecknare0Rolf Clarksonm10undertecknare0Ann-Cathrine Haglundm11undertecknare0Sonja Rembom12undertecknare0Per-Olof Strindbergm13undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:852014-11-23 12:40:27motkatMotionskategori-2014-11-23 12:40:27statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02Jo252019-05-28 12:10:52tilldelatTilldelatJordbruksutskottet2014-11-23 12:40:27GB02Jo25av Carl Bildt m. fl. (m)mot_198788_jo_25.pdf655886pdfmed anledning av prop. 1987/88:85 ^987/88https://data.riksdagen.se/fil/2BFEEF2F-6FFE-4854-B4C8-0D0DCDA9ECE1