2778475GB02Jo241987/88Jo24motmotMotion 1987/88:Jo24 av Bengt Westerberg m. fl. (fp)MotionMotionJoU2401988-04-05 00:00:002014-10-14 10:19:302014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:85av Bengt Westerberg m. fl. (fp) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo24/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo24https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Jo24
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Motion till riksdagen<br />
1987/88:Jo24</p>
<p>av Bengt Westerberg m. fl. (fp)<br />
med anledning av prop. 1987/88:85<br />
om miljöpolitiken inför 1990-talet</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Sammanfattning</p>
<p>Regeringens miljöpolitik lider av avsevärda brister.</p>
<p>Värdefull tid har gått förlorad genom att avgörande beslut under en följd<br />
av år skjutits på framtiden. Miljöpropositionen har luckor framför allt när<br />
det gäller naturvården och avfallsproblemen. Viktiga förslag till konkreta<br />
åtgärder saknas.</p>
<p>I denna motion redovisas folkpartiets syn på framtidens miljöpolitik. Den<br />
bör läsas parallellt med partiets motion från den allmänna motionstiden i januari.<br />
Dess principresonemang och krav utvecklas här ytterligare.</p>
<p>Internationella åtgärder är nödvändiga för att komma till rätta med miljöproblemen.<br />
Sverige måste öka sin aktivitet när det gäller att få till stånd<br />
överenskommelser mot exempelvis kväveutsläppen och freonanvändningen.<br />
Riskerna för klimatförändringar måste uppmärksammas genom att<br />
Sverige upprättar ett långsiktigt handläggningsprogram mot utsläppen av<br />
koldioxid.</p>
<p>Brundtlandkommissionens rekommendationer måste bli vägledande det<br />
gäller bl. a. slopandet av handelsrestriktionerna på tekoområdet och ett<br />
ökat miljöbistånd.</p>
<p>Det nordiska samarbetet måste intensifieras - det gäller t. ex. kusthavens<br />
situation. Den svenska regeringen bör kräva konsultationer när beslut skall<br />
fattas i våra grannländer om verksamhet som har miljöstörande inverkan på<br />
svenskt territorium.</p>
<p>Regelsystem och miljövårdens organisation måste bli än effektivare.<br />
Miljölagstiftningen bör därför ses över i syfte att skapa samordning och<br />
åstadkomma en paraplylag för både naturvård och miljöskydd. Samma utredning<br />
bör se över möjligheterna att i miljöskyddsområden genom lagändring<br />
ge miljökraven större tyngd i förhållande till den ekonomiska hänsynen<br />
vid tillståndsprövning.</p>
<p>Miljöskyddsavgift bör utgå automatiskt vid överträdelse av de tillåtna utsläppen.</p>
<p>Ideella och vetenskapliga organisationer måste få överklaga beslut i<br />
miljöfrågor.</p>
<p>Kommunerna bör ha rätt att helt eller delvis överta tillsynen från länsstyrelserna.<br />
Däremot avstyrks regeringens förslag att kommunerna skall ta<br />
över tillsynen över ett ökat antal anmälningspliktiga anläggningar.</p>
<p>En svavelavgift bör redan nu införas. För industriprocesser bör den relateras<br />
till utsläppets storlek och uppgå till 4000 kr. per ton svaveldioxid. När</p>
</div>
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42"><p>Mot.</p>
<p>1987/88</p>
<p>Jo24</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo24</p>
</div>
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_46" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>det gäller förbränningsanläggningar bör miljöavgifter utgå i form av en av- Mot. 1987/88<br />
gift på svavel i olja. Den bör motsvara storleken på utsläppsavgiften, vilket Jo24<br />
blir 8000 kr. per ton svavel.</p>
<p>Långtgående åtgärder mot försurning och kemiska ämnen måste vidtas</p>
<p>Målet måste vara att de inhemska utsläppen av svaveldioxid minskas med<br />
75% och kväveoxider med 50% räknat från 1980 fram till slutet av 1990talet.</p>
<p>Högsta tillåtna svavelhalt i tjock eldningsolja måste sänkas till 0,5%, i<br />
tunn eldningsolja till 0,1%.</p>
<p>Skärpta avgaskrav bör införas på lätta fordon fr. o. m. 1990, på tunga fordon<br />
från 1992 års modeller. Det innebär en tidigareläggning i förhållande<br />
till regeringens förslag.</p>
<p>Ett statligt stöd på 1000 kr. bör utgå till bilägare som kompletterar sin begagnade<br />
bil med katalytisk avgasrening. Skrotningspremien bör höjas till<br />
1500 kr. för att stimulera att gamla bilar tas ur trafik.</p>
<p>Kemikalieinspektionen bör få fyra nya tjänster - de nuvarande resurserna<br />
är otillräckliga.</p>
<p>Naturvården mäste fä ökat stöd. Det kräver en fördubbling från 40 till 80<br />
milj. kr. för mark för naturvård. Vidare måste domänverksmark utan ersättning<br />
kunna överföras till Naturvårdsfonden.</p>
<p>Länsstyrelsernas naturvårdsenheter bör tillföras 7 milj. kr. för att förstärka<br />
den gröna naturvården.</p>
<p>Havs föroreningarna måste bekämpas, bl. a. genom ett totalförbud mot<br />
användning av miljögiftet PCB. Kraven på massaindustrin måste skärpas utsläppen<br />
måste vara i det närmaste helt eliminerade kring sekelskiftet.</p>
<p>Freonanvändningen måste upphöra. Regeringens förslag måste kompletteras,<br />
dels med ett uttryckligt förbud mot användning av freon på nya områden,<br />
dels med krav på effektiv återvinning.</p>
<p>De växande avfallsproblemen mäste bemästras. Lagstiftningen måste<br />
kompletteras med ett generellt krav på återvinning. Pantsystem på miljöfarliga<br />
batterier och bilbatterier måste införas.</p>
<p>1. Inledning</p>
<p>Under de senaste åren har larmrapporterna om miljöförstöringen blivit allt<br />
vanligare. Allt oftare handlar de om direkta hot mot människors hälsa: luftföroreningar<br />
ger andningsbesvär, dricksvatten förgiftas genom försurningen,<br />
de höga radonhalterna i många hus utsätter människor för höga stråldoser.<br />
För att komma till rätta med problemen krävs effektiva åtgärder på en<br />
lång rad områden och framför allt: Tiden hastar, vi måste handla nu!</p>
<p>Det är mot den bakgrunden regeringens miljöpolitik skall bedömas. Den<br />
har i flera år varit inriktad på att genomföra utredningar på olika områden.</p>
<p>Det har resulterat i värdefullt bakgrundsmaterial och ett stort antal förslag<br />
till åtgärder t. ex. för att bekämpa havsföroreningarna.</p>
<p style="margin-left:10px;">Men samtidigt har regeringens strategi inneburit stora förseningar. 2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Redan 1985 begärde riksdagen ett handlingsprogram mot användningen Mot. 1987/88<br />
av freoner. Jo24</p>
<p>Ett år senare begärde riksdagen en rabatt för dem som installerar katalytisk<br />
avgasrening på sin begagnade bil.</p>
<p>Vid samma tidpunkt begärdes ett pantsystem på miljöfarliga batterier.</p>
<p>Nu efter flera års väntan kommer beskeden i miljöpropositionen.</p>
<p>Det blir ett ambitiöst program mot freonerna till priset av flera års onödig<br />
försening. Däremot presenteras inga åtgärder för att komma till rätta med<br />
utsläppen från den äldre bilparken, ej heller några åtgärder för att skynda<br />
på insamlingen av miljöfarliga batterier.</p>
<p>Propositionen innehåller en lång rad historiska tillbakablickar. De bekräftar<br />
att miljöproblemen långt ifrån har negligerats under 1960- och 70talen.<br />
För att göra bilden än mer fullständig vill vi peka på några exempel på<br />
åtgärder som genomfördes under åren 1976-1982 på förslag av borgerliga<br />
regeringar.</p>
<p>Dit hör förbuden mot kadmium och mot freoner i sprayförpackningar. De<br />
återstående älvarna fick ett förstärkt skydd.</p>
<p>Från folkpartiregeringens tid vill vi bl. a. peka på förstärkningen av oljeskadeskyddet<br />
och kraven på säkrare sjötransporter. Naturvården fick en<br />
starkare ställning genom en kraftig ökning av resurserna för bildande av naturreservat.<br />
Två nya nationalparker, Tiveden och Skuleskogen, inrättades.</p>
<p>Miljöpropositionen har presenterats som en heltäckande genomgång av<br />
den svenska miljösituationen. Det motivet har varit regeringens alibi för att<br />
avsevärd tid har gått förlorad i miljöarbetet.</p>
<p>Men propositionen svarar dess värre inte mot förväntningarna. Den innehåller<br />
många ambitiösa mål, men långt färre konkreta åtgärder. Även nu<br />
väljer regeringen att skjuta viktiga åtgärder på framtiden.</p>
<p>Det gäller t. ex. frågan om införandet av miljöavgifter och miljörevisorer<br />
för att effektivisera miljöarbetet. Avsnittet om naturvård är torftigt. Det<br />
växande avfallsberget ägnas ett förstrött intresse.</p>
<p>I vår partimotion från den allmänna motionstiden har vi på olika områden<br />
lagt fram konkreta förslag till åtgärder. Vi vill påminna om utgångspunkterna:</p>
<p style="margin-left:11px;">- Sverige måste spela en mer offensiv roll i den internationella miljöpolitiken.</p>
<p>- En effektiv miljöorganisation och effektiva styrmedel måste utvecklas.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Offensiva åtgärder måste utan tidsspillan genomföras för att stoppa miljöförstöringen.</p>
<p>Flera av våra krav har tillgodosetts. Andra tvingas vi upprepa i denna motion.</p>
<p>2. Internationella åtgärder</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>De flesta miljöproblem är internationella. Även om problemen måste angripas<br />
nationellt är internationella överenskommelser mycket viktiga i miljövårdsarbetet.</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>3</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">I vår partimotion om miljöpolitiken lyfte vi särskilt fram vikten av att Sve- Mot. 1987/88</p>
<p>rige spelar en mer offensiv roll i den internationella miljöpolitiken. Bland Jo24</p>
<p>våra krav märks:</p>
<p>o ökad aktivitet från svensk sida inom ramen för ECE:s konvention om<br />
långväga gränsöverskridande luftföroreningar för att få till stånd dels en<br />
konvention om begränsning av kväveoxidutsläpp, dels ytterligare begränsningar<br />
av svaveldioxidutsläpp,<br />
o krav på en internationell luftvårdsfond finansierad genom avgifter på fossila<br />
bränslen för att underlätta investeringar i reningsanläggningar,<br />
o skyddet för Nordsjön måste förbättras genom att en Nordsjökommission<br />
liknande den som finns för Östersjön inrättas,<br />
o förbättrat samarbete, såväl med strandstaterna kring Östersjön som länderna<br />
kring Västerhavet-Nordsjön,<br />
o krav på att Sverige vid Internationella domstolen i Haag skall väcka talan<br />
mot Storbritanniens och Polens utsläpp av svaveldioxider,<br />
o ett närmare tekniskt och ekonomiskt samarbete med Polen på miljöskyddsområdet<br />
bör övervägas,<br />
o totalförbud mot PCB-användning i Sverige och kraftfullt agerande för att<br />
motsvarande åtgärder snarast möjligt införs i övriga Östersjöstater,<br />
o initiativ genom FN:s miljöorgan UNEP för att få Antarktis förklarat som<br />
internationell nationalpark.</p>
<p>Miljöfrågorna kommer att stå högt upp på agendan för den internationella<br />
politiska debatten. Utsläpp av föroreningar drabbar inte bara det egna landet<br />
utan också kringliggande länder. Alla länder är offer för andra länders<br />
miljöpåverkan. Alla länder drabbas av hotet mot det skyddande ozonskiktet<br />
och risken för en klimatförändring.</p>
<p>Men det internationella miljöarbetet går trots det alltför trögt. Engagemanget<br />
är mindre än tidigare, byråkratin har ökat. I och för sig välformulerade<br />
konventioner träder sällan i kraft, eftersom för få länder ratificerar<br />
dem. De som träder i kraft är oftast tandlösa.</p>
<p>När det gäller konventioner mot föroreningar av haven är den internationella<br />
miljörätten relativt väl utvecklad. Dock är det av miljöskäl olyckligt<br />
att havsrättskonventionen (Convention on the Law of the Sea) inte synes<br />
ha förutsättningar att träda i kraft.</p>
<p>På luftföroreningsområdet är det sämre. Protokollet om svavelreduktion<br />
till ECE-konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar<br />
var ett viktigt steg. Men kraven är inte tillräckliga i förhållande till vad naturen<br />
tål.</p>
<p>Förhandlingarna om begränsningar av kväveoxidutsläpp har ännu inte<br />
nått resultat. Det är därför viktigt att Sverige ökar aktiviteten för att snabbt<br />
nå resultat om långtgående nedtrappningar av utsläppen inom rimlig tid.</p>
<p>Sedan 1985 finns Wienkonventionen, vari de halogenerade kolvätena erkänns<br />
som ett problem som måste åtgärdas. I Montreal slöts 1987 en överenskommelse<br />
mellan 24 industriländer om globala begränsningar av freonanvändningen.</p>
<p style="margin-left:12px;">Dess värre leder Montrealprotokollet endast till en halvering av freonan- 4</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>vändningen - och detta först vid sekelskiftet. Mot bakgrund av att ut- Mot. 1987/88</p>
<p>tunningen av ozonskiktet över det norra halvklotet sannolikt är värre än be- Jo24</p>
<p>räknat framstår det som än angelägnare att Sverige också internationellt<br />
verkar mycket aktivt för ett totalt stopp för freonanvändningen.</p>
<p>Rubbningar i jordens klimat på grund av drivhuseffekt förorsakad av<br />
bl. a. ökad koldioxidhalt i atmosfären framstår som ett av de stora framtida<br />
miljöproblemen. En utveckling mot varmare klimat skulle främst drabba de<br />
människor som bor i de länder som redan i dag lider av torka. Det är viktigt<br />
att Sverige redan nu går före genom att upprätta ett långsiktigt handlingsprogram<br />
mot koldioxidutsläppen. Förslag om detta lades fram i vår partimotion<br />
i januari. Regeringens passivitet på denna punkt är anmärkningsvärd.</p>
<p>Regeringen redogör i propositionen för redan vidtagna och kommande<br />
åtgärder i anslutning till Brundtlandkommissionens rapport och den enhälliga<br />
resolution som FN:s generalförsamling med anledning av denna antagit.<br />
Vi vill understryka vikten av att rekommendationerna blir vägledande<br />
för Sverige. Det gäller också underlättandet av u-ländernas ekonomiska utveckling<br />
genom att slopa tekorestriktionerna samt ett ökat miljöbistånd.</p>
<p>Folkpartiet har i partimotionen om biståndspolitiken föreslagit ett anslag<br />
för miljö, markvård och energi på 150 milj. kr.</p>
<p>Regeringens ambitioner på det internationella miljöområdet är, som de<br />
framstår i propositionens redovisning, otillräckliga.</p>
<p>Vi har från folkpartiets sida föreslagit att Sverige skall aktualisera en rad<br />
åtgärder på internationell nivå. Det gäller bl. a. att förstärka den icke konventionsbundna<br />
folkrätten genom att hävda grundläggande internationella<br />
sedvanor som t. ex. sic utere-principen (sic utere tuo ut alienum non laedas ungefär<br />
använd ditt territorium så att du inte skadar dina grannars). Vi upprepar<br />
kravet att Sverige bör väcka talan mot Storbritannien och Polen vid<br />
Internationella domstolen i Haag på grund av deras ovilja att skriva under<br />
internationella åtaganden om att begränsa svavelutsläppen.</p>
<p>Det internationella samarbetet kring våra kusthav måste förbättras. En<br />
rad hot mot kusthaven kan nämnas: dit hör finska utsläpp från pappersmassaindustrin,<br />
Sovjets planer på mycket omfattande fosforitbrytning och<br />
norska utsläpp från industrier efter Glommaälven. Vi vill understryka vikten<br />
av att Sverige agerar mycket kraftfullt bl. a. inom ramen för Helsingforskonventionen<br />
för att minska hotet mot Östersjön.</p>
<p>Vi har också krävt att initiativ tas till bildande av en Nordsjökommission,<br />
liknande den som redan finns för Östersjön. Även i Nordsjön är föroreningssituationen<br />
mycket allvarlig. Regionala konventioner har visat sig<br />
vara ett relativt effektivt sätt att komma till rätta med problemen.</p>
<p>Nordiska miljöskyddskonventionen från 1974 med Danmark, Finland,</p>
<p>Norge och Sverige, introducerade ett nytt element i miljötraktaträtten. De<br />
nationella gränserna och den nationella suveräniteten mellan staterna i miljörättslig<br />
bemärkelse upphörde mer eller mindre.</p>
<p>För första gången i internationell miljörätt uttalades explicit att en stat<br />
som överväger att ge tillstånd för miljöstörande verksamhet har skyldighet<br />
att också beakta den störning som kan drabba grannstaterna.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1987/88. 3 samt. Nr Jo24</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Regeringen kan, med stöd av konventionen, kräva konsultationer med Mot. 1987/88<br />
den regering som står i begrepp att ge tillstånd till miljöstörande verksam- Jo24<br />
het. Den svenska regeringen bör därför kräva konsultationer när beslut<br />
skall fattas i våra grannländer om verksamhet som bedöms ha en betydande<br />
miljöstörande inverkan på svenskt territorium. Även krav om åtgärder mot<br />
redan tillåtna utsläpp som påverkar miljön i Sverige bör övervägas. Sverige<br />
bör i motsvarande mån vara lyhört för krav från grannländerna.</p>
<p>3. Miljöskador, regelsystem och organisation</p>
<p>I vår partimotion från den allmänna motionstiden lade vi fram en rad förslag<br />
på detta område, bl. a.:</p>
<p>o en obligatorisk miljöskadeförsäkring,</p>
<p>o införandet av ett särskilt miljö- och naturresursdepartement, skilt från<br />
exploateringsfrågor som energipolitiken,<br />
o överföring av uppgiften att övervaka och samordna hushållningen med<br />
naturresurser från plan- och bostadsverket till naturvårdsverket,<br />
o rätt för kommunerna att ta över tillsynsansvaret enligt miljöskyddslagen,<br />
o en bättre samordning mellan centrala miljömyndigheter som naturvårdsverket<br />
och kemikalieinspektionen,<br />
o obligatoriska miljökonsekvensanalyser<br />
o en utredning om bättre samordning av miljölagstiftningen,<br />
o avskaffande av kravet att en förorenare skall ha haft ekonomisk vinning<br />
av ett otillåtet utsläpp för att miljöskyddsavgift skall kunna utdömas,<br />
o ett system med miljörevisorer utsedda av bolagsstämman,<br />
o rätt för ideella och vetenskapliga organisationer att överklaga beslut enligt<br />
miljöskyddslagen,<br />
o möjlighet till rättshjälp i miljömål.</p>
<p>Regeringen behandlar i denna del främst förslagen från miljöskadefondsutredningen<br />
och utredningen om miljövårdens organisation.</p>
<p>Vi konstaterar med tillfredsställelse att regeringen avvisat tanken på en<br />
miljöskadefond och i stället föreslår en miljöskadeförsäkring enligt den modell<br />
som näringslivet utarbetat. För återställningsåtgärder anvisas särskilda<br />
budgetmedel, 50 milj. kr. Även om det är sannolikt att detta i längden inte<br />
är tillräckligt är medelsbehovet svårbedömt. Vi har därför valt att tillstyrka<br />
den föreslagna summan i ett inledande skede - för nästa budgetår.</p>
<p>I den del av propositionen som gäller miljöskyddslagen och kraven på industrin<br />
är propositionen otillräcklig.</p>
<p>I vår partimotion i januari föreslog vi en samlad översyn av miljölagstiftningen<br />
- inkl. bl. a. naturvårdslagen, miljöskyddslagen och lagen om kemiska<br />
produkter - i syfte att åstadkomma en ökad samordning och effektivisering.<br />
Ett viktigt underlag för en sådan utredning borde svenska naturskyddsföreningens<br />
förslag till ny naturskyddslag vara.</p>
<p>Detta förslag avvisas nu av regeringen. Inte ens den av utredningen föreslagna<br />
översynen av miljöstraffrätten kommer till stånd. Regeringen väljer<br />
att begränsa sig till en översyn av naturvårdslagen. Det är i och för sig väl</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>kommet. Det snäva uppdraget innebär dock att en viktig tanke bakom Mot. 1987/88</p>
<p>SNF:s förslag - att åstadkomma en paraplylag för både naturvård och mil- Jo24</p>
<p>jöskydd - förfuskas.</p>
<p>En ytterligare svaghet med propositionen i denna del är att den saknar resonemang<br />
om möjligheterna att i framtiden i högre grad utgå från vad naturen<br />
tål när utsläppskrav fastställs. Man skulle t. ex. kunna tänka sig att sådana<br />
miljökvalitetsnormer skall vara utgångspunkten när miljökraven för ett<br />
miljöskyddsområde beslutas. Därmed skulle en annan och för naturen förmånligare<br />
avvägning mellan miljökrav och ekonomiska hänsyn kunna göras<br />
vid tillståndsprövning i dessa områden. Denna fråga bör prövas av den utredning<br />
om framtidens miljölagar som vi tidigare föreslagit.</p>
<p>I vår partimotion i januari föreslog vi att miljöskyddsavgift vid överträdelse<br />
av miljöskyddslagen skall utgå så fort en utsläppsgräns överskridits.</p>
<p>Något krav på att förorenaren haft ekonomisk vinning av utsläppet skulle<br />
inte ställas. Precis som vid fortkörning skulle påföljden komma automatiskt.</p>
<p>Vi beklagar att regeringen inte tagit tillfället i akt och lagt fram detta förslag.<br />
Vi beklagar i lika hög grad att regeringen avvisar utredningens förslag<br />
- tillstyrkt bl. a. av koncessionsnämnden - att låta ideella och vetenskapliga<br />
organisationer överklaga beslut i miljöfrågor.</p>
<p>Utredningen om den framtida miljövårdsorganisationen föreslog att<br />
straffriheten vid miljöbrott i ringa fall skulle avskaffas. Det vore en viktig<br />
markering av hur allvarligt samhället ser på dessa brott. Regeringen avvisar<br />
detta förslag med en enda mening. Vi anser att det bör genomföras.</p>
<p>Den allvarligaste bristen i den nuvarande miljövårdsorganisationen har<br />
tveklöst varit de otillräckliga resurserna för tillsynen. Folkpartiet har länge<br />
begärt ökade anslag till länsstyrelsernas naturvårdsenheter. Vi välkomnar<br />
därför den förstärkning av resurserna för tillsynen som nu aviseras i propositionen.</p>
<p>Enligt vår uppfattning bör kommunerna ges rätt, inte bara möjlighet, att<br />
ta över hela eller delar av tillsynen från länsstyrelserna. Samtidigt skall dessa<br />
följa miljö- och hälsoskyddsnämndernas verksamhet och vid uppenbara<br />
försummelser från en kommuns sida kunna ingripa med initiativ till ett<br />
rättsligt förfarande mot kommunen. I en sådan organisation utnyttjar man<br />
det miljöintresse och kunnande som finns i många kommuner utan att för<br />
den skull tvinga på kommuner med otillräckliga förutsättningar ett tillsynsansvar.</p>
<p>Regeringen föreslår nu att antalet anmälningspliktiga anläggningar skall<br />
öka och att kommunerna skall ta över tillsynen över dessa. Detta ansvar blir<br />
sannolikt en övermäktig börda för många små kommuner som i dag bara<br />
har någon enstaka tjänsteman som sysslar med miljövård. Vi avvisar därför<br />
förslaget om en obligatorisk kommunal tillsyn över dessa anläggningar.</p>
<p>Folkpartiet har länge hävdat att ett system med obligatoriska miljökonsekvensanalyser<br />
bör införas i Sverige. Innan viktiga beslut fattas bör konsekvenserna<br />
för miljön vara klarlagda. Ett litet steg i denna riktning togs 1987<br />
när ett sådant krav fördes in i väglagen. Det är en betydande svaghet i propositionen<br />
att regeringen nöjer sig med att uttala ett allmänt önskemål om<br />
den här typen av bedömningar utan att vidta några konkreta åtgärder.</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:34px;">♦</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Regeringen redovisar i propositionen en relativt skeptisk attityd till tan- Mot. 1987/88<br />
ken på miljörevisorer. Jo24</p>
<p>Folkpartiet avvisade i januari den modell för miljörevisorer som föreslagits<br />
av utredningen om miljövårdens organisation bl. a. eftersom den<br />
skulle ge revisorn en dubbelroll med lojaliteter både mot företaget och mot<br />
det allmänna. Den oklara rollfördelningen var också ett viktigt skäl för flera<br />
remissinstanser att avvisa utredningens förslag.</p>
<p>I vår januarimotion föreslog vi i stället ett system där miljörevisorerna har<br />
aktieägarna som uppdragsgivare och sålunda utses av bolagsstämman. Det<br />
skulle i så fall byggas upp i analogi med de ekonomiska revisorerna. Fördelen<br />
vore att det skulle kunna ge företagens egenkontroll ökad trovärdighet<br />
och kunna förstärka främst de mindre företagens miljöskyddsarbete.</p>
<p>Med tanke på behovet av kvalificerad personal bör ett system med miljörevisorer<br />
byggas upp successivt. Regeringen bör återkomma till riksdagen<br />
med förslag i denna riktning.</p>
<p>Ekonomiska styrmedel</p>
<p>I vår partimotion från den allmänna motionstiden pekar vi på behovet av att<br />
ekonomiska styrmedel införs som ett komplement till de administrativa regleringar,<br />
vilka hittills dominerat den svenska miljöpolitiken. Genom avgifter<br />
på företagens redan tillåtna utsläpp skulle företagen stimuleras att<br />
med olika åtgärder öka reningen av sina utsläpp. Även forskning kring miljövänlig<br />
teknik skulle stimuleras.</p>
<p>Motionen utmynnar i krav på miljöavgifter på följande typer av utsläpp:</p>
<p>o utsläpp av svaveldioxid,</p>
<p>o utsläpp av kväveoxider från förbränningsanläggningar och industriprocesser<br />
och organiska lösningsmedel,<br />
o utsläpp av kväveföreningar och klorerade ligninrester i vatten.</p>
<p>Vi konstaterar att regeringen i sin proposition givit upp det principiella motståndet<br />
mot att använda marknadsekonomiska inslag i miljöpolitiken. Tyvärr<br />
har värdefull tid gått förlorad genom att man först nu föreslår en utredning.<br />
Den borde ha tillsatts för mer än ett år sedan.</p>
<p>För att skynda på åtgärderna mot försurningen bör redan nu en miljöavgift<br />
på svavel införas. Som ett första steg bör följande villkor gälla:</p>
<p>Utsläpp från industriprocesser bör beläggas med en avgift på 4000 kr./ton<br />
svaveldioxid. Det innebär att avgiften relateras till utsläppets storlek.</p>
<p>När det gäller förbränningsanläggningar bör en miljöavgift i form av en<br />
avgift på svavel i olja införas. Avgiften bör sättas per kilogram svavel i den<br />
olja som förbränns och motsvara storleken på utsläppsavgiften. Den blir då<br />
8 kr./kg svavel, vilket motsvarar 8000 kr./ton svavel.</p>
<p>Avgiften bör kombineras med att företaget får restitution för den mängd<br />
svavel som renas.</p>
<p>Svavelavgiften får därmed i praktiken samma effekt som en avgift på utsläppen.<br />
Forskning kring och övergång till mer miljövänlig teknik stimuleras<br />
genom att varje minskning av utsläppen också minskar företagets oljekostnader.</p>
</div>
<div class="block ml_48"><p style="margin-left:388px;">«</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>4. Åtgärder mot försurningen och kemiska ämnen Mot. 1987/88</p>
<p>Luftföroreningar skapar försurning av mark, skog och vatten - det har blivit<br />
ett av den industrialiserade världens svåraste miljöhot. Långtgående åtgärder<br />
är nödvändiga för att avvärja detta hot. I vår miljöpolitiska partimotion<br />
från den allmänna motionstiden har vi redovisat krav på sådana åtgärder.</p>
<p>Ett handlingsprogram mot försurningen bör upprättas med utgångspunkt<br />
i vad naturen tål på lång sikt. Målet bör vara att nedbringa utsläppen till<br />
denna nivå. För att nå målet erfordras skärpta krav på minskade utsläpp<br />
från industri, energiproduktion och trafik etc.</p>
<p>Bland de ståndpunkter som framförs i motionen från den allmänna motionstiden<br />
märks bl. a.:</p>
<p style="margin-left:12px;">- skärpta miljökrav vid kolförbränning där bl. a. gränsvärdet för svavelutsläpp<br />
sänks till 0,05 gram svavel per MJ bränsle,</p>
<p style="margin-left:12px;">- sänkning av högsta tillåtna svavelhalt i tjock eldningsolja till 0,5 % och i<br />
tunn eldningsolja till 0,1 %,</p>
<p style="margin-left:12px;">- ekonomiska stimulanser för att stödja en övergång till avgasrening i befintlig<br />
bilpark,</p>
<p style="margin-left:12px;">- ekonomiska styrmedel för att påskynda övergången till en modernare bilpark,</p>
<p style="margin-left:12px;">- bättre kontroll av att gällande hastighetsbestämmelser efterlevs och möjlighet<br />
att införa regionala hastighetsbegränsningar i områden med stora<br />
luftföroreningsproblem,</p>
<p style="margin-left:12px;">- möjlighet för kommuner att få använda ekonomiska styrmedel för att stimulera<br />
övergång från färd med egen bil till allmänna kommunikationsmedel,</p>
<p style="margin-left:12px;">- skärpta avgasregler för dieselfordon genom övergång till de s. k. Kalifornienkraven,</p>
<p>- ett regionalt handlingsprogram mot luftföroreningarna i Skåne,</p>
<p style="margin-left:12px;">- åtgärder i jord- och skogsbruk för att öka motståndskraften mot försurning<br />
och minska tillförseln av försurande ämnen,</p>
<p>- åtgärder mot försurningens skadeverkningar på kulturminnen.</p>
<p>Målsättning</p>
<p>Propositionens mål för utsläppsminskningar är otillräckliga när det gäller att<br />
anpassa belastningen till vad naturen tål. Därför måste målsättningen skärpas<br />
genom att riksdagen uttalar sig för en minskning av de inhemska utsläppen<br />
av svaveldioxid med 75% och av kväveoxider med 50%, räknat<br />
från 1980, fram till slutet av 1990-talet.</p>
<p>En minskning av mängden ozon och andra fotokemiska oxidanter med<br />
75 % måste också ingå i denna målsättning. På sikt kan krävas ytterligare<br />
minskningar om utsläppen skall kunna begränsas till vad naturen tål också i<br />
känsliga områden.</p>
<p>För att nå vår högre ambitionsnivå i kampen mot luftföroreningar och<br />
försurning krävs ytterligare eller mer långtgående åtgärder i förhållande till 9</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>vad regeringen föreslår på en rad områden. Dessa redovisas i det följande. I Mot. 1987/88<br />
övrigt ansluter vi oss till propositionens problembeskrivningar och förslag. Jo24</p>
<p>Utsläpp vid förbränning</p>
<p>Begränsning av högsta tillåtna svavelhalt i eldningsolja och av svavelutsläpp<br />
vid förbränning av fasta bränslen har genomförts i flera etapper under lång<br />
tid. Det har verksamt bidragit till minskningen av försurande utsläpp. Ytterligare<br />
steg i denna riktning måste nu tas.</p>
<p>Högsta tillåtna svavelhalt måste sänkas till 0,5 % i tjock eldningsolja och<br />
till 0,1 % i tunn eldningsolja. Därutöver måste vid förbränning av svavelhaltiga<br />
bränslen gälla ett gränsvärde för utsläpp av 0,05 g svavel per MJ<br />
bränsle. Dessa nya gränsvärden bör träda i kraft senast 1992.</p>
<p>Skärpta avgaskrav för fordon</p>
<p>Vägtrafiken är en stor föroreningskälla med avgörande betydelse för lokal<br />
luftmiljö, försurning och skogsskador i stora delar av vårt land. En rad åtgärder<br />
på både kort och lång sikt ter sig helt nödvändiga. De åtgärder som<br />
regeringen föreslår räcker inte för att nå det i sig otillräckliga målet om en<br />
utsläppsreduktion med 30% från 1980 till 1995.</p>
<p>Åtgärderna bör inriktas på såväl lägre hastigheter, genom bl. a. skärpt<br />
övervakning, som bättre avgasrening.</p>
<p>Enligt vår mening är regeringens förslag till skärpta avgaskrav på dieselfordon<br />
otillräckliga mot bakgrund av dels den svåra föroreningssituationen,<br />
dels de tekniska och andra förutsättningar som nu finns när det gäller<br />
att genomföra snabba åtgärder.</p>
<p>Vi föreslår att regeringens förslag till skärpta avgaskrav motsvarande de<br />
federala USA-kraven för såväl lätta som tunga lastbilar och bussar tidigareläggs.<br />
Detta innebär att de införs obligatoriskt fr. o. m. 1990 resp. 1992 års<br />
modeller. Det ringa antal importerade fordon som inte kan uppfylla dessa<br />
krav bör beviljas dispens. En miljöavgift motsvarande minst skillnaden i tillverkningskostnad<br />
mellan fordon som uppfyller och inte uppfyller kraven<br />
bör därvid övervägas.</p>
<p>Genom detta förslag bortfaller behovet av medel (450 milj. kr. enligt propositionen)<br />
för att ekonomiskt stödja frivilliga inköp av fordon som uppfyller<br />
de skärpta avgaskraven innan dessa blir obligatoriska. Merparten av<br />
dessa medel bör i stället användas för att stimulera frivillig avgasrening i den<br />
befintliga bilparken under en treårsperiod.</p>
<p>Enligt propositionens underlag kan 600 000 bilar förses med katalytisk avgasrening.<br />
Vi föreslår att ett statligt stöd av 1000 kr. utgår till de bilägare<br />
som kompletterar sin bil med sådan rening. Därigenom kan snabbt en betydelsefull<br />
utsläppsreduktion erhållas.</p>
<p>Naturvårdsverket bör vidare få i uppdrag att lägga fram förslag till skärpta<br />
avgasnormer för bensinbilar fr. o. m. 1995 års modell. Utsläppsminskningen<br />
kan ske genom förbättrad katalytisk rening i enlighet med vad som<br />
genomförts i Kalifornien - varvid riskerna för skador på ozonskiktet genom<br />
utsläpp av dikväveoxid måste beaktas - eller genom annan teknik.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:13px;">Regeringen bör också ta initiativ till intensifierad forskning för att ytter- Mot. 1987/88</p>
<p>ligare reducera utsläppen från motorfordon, t. ex. genom nya motorkon- Jo24</p>
<p>struktioner och/eller drivmedel. Insatser bör ske såväl nationellt i samarbete<br />
mellan staten och de svenska biltillverkarna som internationellt.</p>
<p>Vidare måste andra transportslag uppmärksammas. Naturvårdsverket<br />
bör ges i uppdrag att komma med förslag till avsevärt skärpta miljökrav på<br />
flygtrafik och sjöfart. I vår trafikpolitiska motion har vi förslagit en miljöavgift<br />
på flyget utformad så att den stimulerar övergången till mer miljövänliga<br />
maskiner. Beslut i en första etapp bör tas redan nu om sänkt svavelhalt i<br />
bunkerolja till 1% fr. o. m. 1990 alternativt skärpta krav på rökgasrening<br />
med motsvarande effekt.</p>
<p>Övriga åtgärder för att minska försurningen</p>
<p>Från miljösynpunkt är det angeläget att påskynda skrotningen av de äldsta<br />
och mest förorenande bilarna. Därför bör skrotningspremien omedelbart<br />
höjas till 1500 kr. för att stimulera att dessa bilar tas ur trafik. Motsvarande<br />
höjning av bilskrotningsavgiften bör ske. Vidare bör en informationskampanj<br />
om vikten av att påskynda förnyelsen av bilparken genomföras.</p>
<p>Det är viktigt att kalkningsverksamheten fortsätter men fortfarande finns<br />
vissa frågetecken kring denna. En intensifierad forsknings- och utredningsverksamhet<br />
är angelägen. Särskilt gäller detta skogsmarkskalkning där utökade<br />
fältförsök bör genomföras. Det är också angeläget i detta sammanhang<br />
att i större skala undersöka möjligheterna att genom selentillförsel begränsa<br />
skadeverkningarna av kvicksilver i miljön. Kalk bör användas som<br />
fällningskemikalie i kommunala avloppsreningsverk.</p>
<p>Brukningsmetoderna i jord- och skogsbruk har en betydelse i försurningssammanhang<br />
som inte tillräckligt uppmärksammas i propositionen. Särskilt<br />
gäller detta skogsbruket där det nu får anses belagt att en ökad lövskogsandel<br />
kan påverka situationen positivt. Skogsstyrelsen bör därför få i uppdrag<br />
att i samråd med naturvårdsverket utarbeta ett förslag till hur lövskogsandelen<br />
skall kunna ökas i särskilt drabbade områden.</p>
<p>Regeringens övriga förslag till åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider<br />
och kolväten ter sig otillräckliga. Liksom i fråga om trafiken anser vi<br />
en högre ambitionsnivå vara nödvändig. Emellertid saknas tillräckligt underlag<br />
för att bedöma vad som realistiskt kan göras utöver propositionens<br />
förslag. Därför bör naturvårdsverket få i uppdrag att snarast möjligt redovisa<br />
hur ytterligare - och snabbare - utsläppsbegränsningar skall kunna ske.</p>
<p>Åtgärder mot kemikalieanvändningen</p>
<p>I vår partimotion om miljöpolitiken som lades fram under allmänna motionstiden<br />
i januari föreslog vi bl. a. följande:</p>
<p>o materialbalanser upprättas för de farligaste och mest använda ämnena så<br />
att kemikalieflödet kan följas,<br />
o fyra nya tjänster till kemikalieinspektionen så att arbetet med förhandsgranskning<br />
och granskning av befintliga bekämpningsmedel kan forceras<br />
och även utökas till andra kemikalier,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">o inom tio år bör alla högfrekvent använda ämnen och produkter vara till- Mot. 1987/88<br />
fredsställande undersökta, Jo24</p>
<p>0 ytterligare 7 milj. kr. bör anslås för åtgärder rörande bekämpningsmedel.</p>
<p>Som framhölls i vår partimotion råder i dag stora brister i den kunskap vi<br />
har om de kemiska ämnena. Många av de kemikalier som används dagligen</p>
<p>1 Sverige har okända hälso- och miljöeffekter. Sverige måste bidra till och<br />
dra erfarenhet av det omfattande internationella arbete som pågår på kemikalieområdet.<br />
Regeringen delar uppenbarligen denna syn men föreslår tyvärr<br />
inga förstärkningar av kemikalieinspektionen utöver vad som föreslogs<br />
i budgetpropositionen.</p>
<p>Regeringen redovisar i propositionen de omfattande utredningsarbeten<br />
som pågår inom kemikalieinspektionen, bl. a. materialbalanser för farliga<br />
kemikalier. Folkpartiet uppfattar kemikaliesituationen som så allvarlig att<br />
önskemålet i kemikalieinspektionens anslagsframställan om personalförstärkningar<br />
redan nu bör uppfyllas. Även om inspektionens verksamhet för<br />
närvarande utvärderas kan redan nu konstateras att de nuvarande resurserna<br />
är otillräckliga. Riksdagen bör därför bevilja inspektionen fyra nya tjänster.</p>
<p>Vidare bör ytterligare 7 milj. kr. - som föreslogs i vår partimotion i januari<br />
- anslås för åtgärder rörande bekämpningsmedel.</p>
<p>5. Naturvård</p>
<p>I våra partimotioner i januari lade vi fram en lång rad förslag på detta område,<br />
bl. a.:</p>
<p>o fördubblade resurser från 40 till 80 milj. kr. för mark för naturvård,<br />
o en höjning av anslaget för vård av naturreservat med 12,7 milj. kr. från ca<br />
47 milj. kr. till 60 milj. kr,<br />
o en höjning av anslaget för flora- och faunavård med 1 milj. kr. till 3. milj.<br />
kr.,</p>
<p>o 10 milj. kr. mer för utredningar och inventeringar på miljöområdet,<br />
o ett skydd för fler älvar och älvsträckor i naturresurslagen,<br />
o fler nationalparker, bl. a. i Sjaunja,<br />
o en plan för skydd av fjällvärlden,</p>
<p>o en naturvårdsgräns för skydd av de fjällnära skogarna kombinerad med<br />
ersättning till berörda markägare,<br />
o ett program för bevarande av återstående urskogar,</p>
<p style="margin-left:12px;">0 förändringar av skogsvårdslagen som skulle uppmuntra lövskogsplantering.</p>
<p>1 denna del är regeringens proposition utomordentligt torftig. Hoten mot<br />
värdefull natur som urskogar, våtmarker och ängs- och hagmarker beskrivs<br />
utförligt men verkningsfulla åtgärder saknas helt. Detta är en avgörande<br />
svaghet med regeringens miljöpolitik.</p>
<p>Regeringen väljer t. ex. att låta anslaget för mark för naturvård ligga på<br />
en oförändrad nominell nivå för tredje året i rad. Detta innebär givetvis en<br />
real sänkning, särskilt mot bakgrund av de stigande fastighetspriserna.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Dessutom har de nya ersättningsbestämmelserna, som till följd av en upp- Mot. 1987/88</p>
<p>görelse mellan centern och socialdemokraterna förts in i naturvårdslagen, Jo24</p>
<p>ytterligare ökat behovet av medel. Enligt naturvårdsverket har ”en drastisk<br />
försämring” inträtt i och med dessa bestämmelser.</p>
<p>Sverige kan enligt uppgift förlora hälften av de återstående hotade urskogarna<br />
klass 1 inom kort tid om inte anslagen höjs. Folkpartiet har mot<br />
den bakgrunden lagt fram två förslag. För det första en fördubbling av anslaget<br />
för mark för naturvård. För det andra nya regler så att domänverksmark<br />
kan överföras till naturvårdsfonden utan ersättning. Staten skall<br />
inte betala staten för skydd av orörd natur.</p>
<p>Vidare avhandlas naturvårdsverkets omfattande fjällutredning mycket<br />
summariskt och utan något förslag till en naturvårdsplan för fjällvärlden.</p>
<p>Naturvårdsverket har nyligen gjort en inventering av riksobjekt enligt naturresurslagen.<br />
Länsstyrelserna bör utarbeta säkerställandeplaner med utgångspunkt<br />
i detta material. En samlad inventering av lämpliga framtida naturreservat<br />
bör nu göras.</p>
<p>Den gröna naturvården lider av uppenbart otillräckliga personalresurser.</p>
<p>Bildande av naturreservat är t. ex. en tidskrävande uppgift. Mycket kraft<br />
måste ägnas åt brandkårsutryckningar för att avvärja akuta hot mot värdefull<br />
natur. Andra uppgifter blir eftersatta. Enligt vår uppfattning bör länsstyrelsernas<br />
naturvårdsenheter tillföras 7 milj. kr. för att förstärka den gröna<br />
naturvården. Därmed bör varje länsstyrelse kunna tillföras minst en<br />
tjänst på detta område.</p>
<p>Vidare bör - som föreslogs i vår partimotion i januari - ytterligare 10 milj.<br />
kr. anvisas för utredningar och inventeringar på miljövårdsområdet.</p>
<p style="margin-left:12px;">6. Åtgärder mot havsföroreningarna</p>
<p>Situationen i de svenska kusthaven är utomordentligt alarmerande. Övergödningen<br />
leder till omfattande fiskdöd. Förgiftningen, bl. a. till följd av utsläppen<br />
från massaindustrin samt förekomsten av miljögifter som DDT och<br />
PCB, medför att sälstammen i Östersjön i det närmaste är helt utrotad. Miljögifterna<br />
uppträder allt högre upp i näringskedjorna.</p>
<p>I vår partimotion från den allmänna motionstiden pekar vi på en lång rad<br />
åtgärder, som skulle hejda förstörelsen:</p>
<p>o ökat internationellt samarbete för att stoppa spridningen av svårnedbrytbara<br />
miljöfrämmande ämnen,<br />
o totalförbud mot användningen av miljögiftet PCB,<br />
o påskyndande av utvecklingen mot helt slutna massaindustrier,<br />
o upprättande av genbanker för att förhindra utarmning av i första hand<br />
fiskbestånden,</p>
<p>o naturskydd av marina områden genom inrättande av marina reservat,<br />
o insatser för att återskapa en livskraftig sälstam,</p>
<p style="margin-left:12px;">o åtgärder för att minska kväveläckaget från jordbruk, kommuner och industrier.<br />
Bland åtgärderna märks t. ex. en höjning av gödselmedelavgiften<br />
och ökade krav på en mer långtgående reduktion vid reningsverken.<br />
13</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Regeringens förslag när det gäller att minska miljögifter och utsläpp av när- Mot. 1987/88</p>
<p>salter bygger på naturvårdsverkets utmärkta förslag till aktionsplan. Vi de- Jo24</p>
<p>lar dess mål och ambitioner.</p>
<p>1 propositionen nämns miljögiftet PCB som ett av de svåraste hoten. Trots<br />
förbud mot användning av PCB i nya installationer är giftet i omlopp och<br />
riskerar att även i framtiden ställa till svåra skador. Problemet kommer sannolikt<br />
att förvärras, när olika typer av teknisk utrustning skall fasas ur användningen.</p>
<p>All användning av PCB måste därför totalförbjudas. Det skulle tvinga användarna<br />
att snabbt byta ut gamla PCB-installationer. Ett farligt miljöhot<br />
skulle därmed kunna undanröjas.</p>
<p>Regeringen föreslår att massaindustrins utsläpp skall begränsas till 1,5 kilogram<br />
bundet klor per ton massa. Det är ett uttryck för hårdare krav på<br />
massaindustrin - något som vi länge har efterlyst.</p>
<p>Men målet måste sättas högre än vad regeringen gör.</p>
<p>Massaindustrins utsläpp måste i det närmaste helt elimineras - målet bör<br />
vara att klara detta kring sekelskiftet. Avgifter på de resterande utsläppen<br />
skulle sannolikt skynda på forskningen kring helt slutna processer. Även här<br />
tvingas vi dock konstatera att värdefull tid har gått förlorad genom att regeringen<br />
dröjt med konkreta förslag till utformning av en avgift på utsläppen<br />
av organiska klorföreningar.</p>
<p>Vidare bör 5 milj. kr. avsättas för åtgärder i hotade områden såsom<br />
Kattegatt enligt vad som föreslogs i vår partimotion i januari.</p>
<p>7. Åtgärder mot freonanvändningen</p>
<p>Nedbrytningen av det skyddande ozonskiktet framstår som ett av framtidens<br />
stora miljöhot. Nya uppgifter tyder på att situationen är än allvarligare<br />
än forskare tidigare trott. En färsk rapport från NASA visar att uttunningen<br />
också sker över det norra halvklotet. Om uppgifterna stämmer,<br />
vilket det inte finns anledning att betvivla, befinner sig också de skandinaviska<br />
länderna i en utsatt situation.</p>
<p>Utsläppen av freoner måste hejdas. Mot den bakgrunden krävde riksdagen<br />
redan 1985 en nationell handlingsplan mot freonutsläppen. Den har<br />
dröjt oacceptabelt länge.</p>
<p>I folkpartiets motion från i januari upprepas de sedan flera år föreslagna<br />
huvuddragen i ett sådant program:</p>
<p>o en 85-procentig minskning av freonanvändningen på fem år och ett totalstopp<br />
inom tio år,<br />
o förbud mot användning av freon inom nya områden,<br />
o krav på effektiv återvinning,<br />
o miljöavgift,</p>
<p>o ytterligare internationella initiativ för mer kraftfulla åtgärder.</p>
<p>Regeringen föreslår i sin proposition en avvecklingsplan, som innebär att<br />
freonanvändningen i huvudsak är avvecklad senast vid utgången av 1994.</p>
<p>Inom industrin finns en stark medvetenhet om problemen och man har vid</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>upprepade tillfällen förklarat sig vara beredd att medverka till en avveckling Mot. 1987/88</p>
<p>genom frivilliga åtgärder. Mot den bakgrunden ter sig regeringens tidsplan Jo24</p>
<p>trots förseningen realistisk - vi delar dess ambitioner.</p>
<p>Vikten av skyndsamma åtgärder måste understrykas. Regeringens förslag<br />
bör därför kompletteras med två åtgärder, som nu saknas. Det första är ett<br />
uttryckligt förbud mot användning av freon på nya områden. Det andra är<br />
krav på att industrin måste anvisa metoder för en effektiv återvinning av<br />
freon.</p>
<p>Andra farliga ämnen</p>
<p>Även andra gaser kan sannolikt innebära hot mot ozonskiktet. Dit hör t. ex.<br />
metan och dikväveoxider, liksom andra i dag okända ämnen. Intensifierad<br />
forskning är nödvändig för att kartlägga hotbilden.</p>
<p style="margin-left:12px;">8. Åtgärder mot avfallsberget</p>
<p>I miljömotionen från den allmänna motionstiden föreslog vi bl. a. följande<br />
för att begränsa avfallsproblemen:</p>
<p>o För att påskynda utvecklingen mot slutna system och återvinning bör den<br />
svenska lagstiftningen kompletteras med generellt krav på återvinning,<br />
o staten bör stimulera industrin till ett förnyat försök med en s. k. avfallsbörs<br />
som förmedlar kontakter mellan industrier, där den enes avfall blir<br />
den andres råvara,</p>
<p style="margin-left:12px;">o miljömärkning med UNEP:s ”blå ängel” av särskilt miljövänliga produkter,<br />
likt det system som redan finns i Västtyskland, samt märkning om<br />
hur produkten bäst återvinns bör införas för att förbättra konsumentupplysningen,</p>
<p style="margin-left:12px;">o den pågående inventeringen av nedlagda deponier måste följas av konkreta<br />
skyddsåtgärder. Ansvaret för detta bör ligga på den tidigare huvudmannen,</p>
<p style="margin-left:12px;">o ett säkerställandeprogram måste upprättas för den omfattande deponeringen<br />
av miljöfarligt avfall vid SAKAB:s anläggning i Kumla,</p>
<p>0 pant för miljöfarliga batterier och bilbatterier bör införas.</p>
<p>Regeringen avstår från att lämna några förslag för att minska avfallsberget.</p>
<p>1 stället redovisas kortfattat regeringens allmänna syn och det utredningsuppdrag<br />
som givits naturvårdsverket.</p>
<p>Regeringens principiella syn att mängden avfall och avfallets farlighet bör<br />
minskas genom åtgärder vid tillverkningen och konsumtionsledet delas av<br />
folkpartiet. Men det är också angeläget att åtgärder vidtas vid det slutliga<br />
omhändertagandet. Lagstiftningen måste kompletteras med ett generellt<br />
krav på återvinning. I en sådan lag måste ansvarsfördelningen mellan stat,<br />
kommuner och företag klarläggas.</p>
<p>Det är viktigt att slå fast att staten har det övergripande ansvaret för miljövården.<br />
Företagen agerar inom de ramar som staten ställer upp. För att ge<br />
industrin incitament att agera miljövänligt föreslår folkpartiet att admini- 15</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>strativa och ekonomiska styrmedel skall kombineras så att företagen över- Mot. 1987/88</p>
<p>går till slutna processystem eller investerar i modern teknik. Riktigt ut- Jo24</p>
<p>formade styrmedel innebär att miljöhänsyn kommer att löna sig för såväl företag<br />
som enskilda.</p>
<p>Utan att föreslå några som helst konkreta åtgärder vill regeringen<br />
” stryka under betydelsen av ett mer aktivt arbete vad gäller det miljöfarliga<br />
avfallet ”. Vi delar uppfattningen att större aktivitet krävs och då</p>
<p>främst från regeringens sida.</p>
<p>Folkpartiet har redan under allmänna motionstiden uppmärksammat<br />
problemen med den omfattande deponeringen av miljöfarligt avfall hos<br />
SAK AB. Ett säkerställandeprogram för deponering och hantering av miljöfarligt<br />
avfall bör tas fram.</p>
<p>Det bör undersökas om det är rimligt att endast en anläggning i landet<br />
skall ha huvudansvaret för hantering och deponering av miljöfarligt avfall.</p>
<p>Frågan är aktuell i samband med diskuterad utbyggnad av SAKAB. Det<br />
förslag vi tidigare redovisat om säkerställandeprogram bör vara övergripande<br />
och inte bara avse verksamheten vid SAKAB. I detta sammanhang menar<br />
vi också att staten genom bidrag och lån bör stimulera utveckling och<br />
tillämpning av ny teknik för återvinning och återanvändning och att arbetet<br />
med att få fram en fungerande återvinningsteknik påskyndas.</p>
<p>Miljöfarliga batterier med kadmium- och kvicksilverhaltigt innehåll ger<br />
betydande störningar i miljön. De årliga utsläppen från batterierna uppskattas<br />
till 6 ton kvicksilver och 16-20 ton kadmium.</p>
<p>Det är utomordentligt viktigt att ge människor incitament att lämna batterierna<br />
för återvinning. Vi har därför tidigare föreslagit att miljöfarliga batterier<br />
beläggs med pant. Detta bör gälla även bilbatterier.</p>
<p>Mot socialdemokraternas vilja beslutade riksdagen 1986 att hos regeringen<br />
begära ett förslag till pantsystem för miljöfarliga batterier. Det är mycket<br />
anmärkningsvärt att regeringen inte heller i denna proposition framlägger<br />
ett förslag i enlighet med riksdagens begäran.</p>
<p>Det är också anmärkningsvärt att regeringen inte ägnat frågan om återvinning<br />
av batterier någon större uppmärksamhet. Det finns ingen fungerande<br />
återvinningsteknik i landet för miljöfarliga batterier. Arbetet med<br />
framtagande av sådan teknik måste prioriteras.</p>
<p>Naturvårdsverket bör få använda en större del av bränslemiljöfondens resurser<br />
för utveckling av miljövänlig teknik. Riksdagen bör uttala att verket<br />
bör disponera 40 milj. kr. av fondens medel.</p>
<p>I propositionen redovisas förslag att minska användningen av freoner.</p>
<p>Det är också nödvändigt att vid sidan om detta prioritera återvinning av<br />
freoner. Mängder av kylskåp och hushållsmaskiner hamnar nu på soptipparna<br />
och förbränns eller deponeras. Förr eller senare når freoninnehållet i<br />
dessa vitvaror det skyddande ozonskiktet.</p>
<p>Flera kommuner har frivilligt påbörjat projekt med återvinning av freoner.<br />
Generella regler för återvinning kan uppnås genom våra förslag om<br />
återvinningslag. Freonerna i avfallet är emellertid en så angelägen fråga att<br />
vi upprepar vårt krav om utvidgning av bilskrotningslagen till att också omfatta<br />
kylskåp och andra kylmaskiner. Kommunerna bör i samband med sitt 16</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">ansvar för det miljöfarliga avfallet också ha ansvaret för att de freonhaltiga Mot. 1987/88<br />
delarna i materialet återvinns. Jo24</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">9. Övriga frågor</p>
<p style="margin-left:3px;">1 avsnittet Vissa övriga miljöfrågor behandlar regeringen bl. a. radonproblemet<br />
i våra bostäder. Det är mycket angeläget att åtgärder nu vidtas för att<br />
skynda på inventering av och åtgärder i hus med höga radonhalter. Folkpartiet<br />
har i en annan motion till detta riksmöte föreslagit att ytterligare 10<br />
milj. kr. skall avsättas för åtgärder på detta område, bl. a. för att möjliggöra<br />
åtgärder även i hus med lägre halter än 400 Bq.</p>
<p style="margin-left:3px;">På senare tid har även andra problem som gäller den inre miljön i våra<br />
bostäder tagits upp till debatt. Det gäller t. ex. ventilationsproblem och dålig<br />
luft som kan bidra till olika sjukdomar, allergiska reaktioner och andra<br />
besvär. Det är angeläget att dessa frågor ägnas ökad uppmärksamhet inom<br />
ramen för statlig och kommunal miljöpolitik.</p>
<p style="margin-left:3px;">Buller anses vara den miljöstörning som berör flest människor. Enligt en<br />
uppgift som refereras i utredningen Framtidens miljövård bor ca 3-3,5 miljoner<br />
människor i Sverige i områden som utsätts för ljud från vägtrafik på<br />
en nivå över WHO:s riktvärden. Även andra - mindre allvarliga - bullerstörningar<br />
är vanliga, inte minst i våra bostäder där de ljudisolerande åtgärderna<br />
alltför ofta är otillräckliga.</p>
<p style="margin-left:3px;">Buller är inte bara irriterande utan anses också i allvarligare fall ha negativa<br />
medicinska effekter. Mot denna bakgrund har bullret hittills fått en alltför<br />
undanskymd plats i svensk miljöpolitik.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det framgår av propositionen att ett förslag till skärpta bullernormer för<br />
motorfordon för närvarande remissbehandlas. Ytterligare åtgärder bör<br />
dock vidtas. Utredningen om miljövårdens organisation föreslog att ansvariga<br />
myndigheter inom området skall utarbeta en enhetlig policy och ett<br />
samlat handlingsprogram där miljömålen inom bullerområdet tydligare anges.<br />
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">10. Anslagsfrågor</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi föreslår i denna motion följande anslagshöjningar:</p>
<p style="margin-left:3px;">-t- 10 milj. kr. för utredningar och inventeringar<br />
+ 7 milj. kr. för åtgärder rörande bekämpningsmedel<br />
+ 7 milj. kr. för förstärkning av länsstyrelsernas naturvårdsenheter, den<br />
gröna naturvården<br />
+ 5 milj. kr. för åtgärder i hotade områden som Kattegatt</p>
<p style="margin-left:3px;">1 yrkanden från vår partimotion i januari som ännu inte är behandlade föreslås<br />
följande anslagshöjningar:</p>
<p style="margin-left:3px;">-t- 40 milj. kr. för mark för naturvård 17</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>+ 10,8 milj. kr. för vård av naturreservat (i förhållande till det anslag som Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:12px;">nu föreslås i miljöpropositionen; i förhållande till budgeten är det en höj- Jo24</p>
<p style="margin-left:12px;">ning med 12,7 milj. kr.)</p>
<p>-I- 1 milj. kr. för flora- och faunavård.</p>
<p>Vi föreslår vidare en ekonomisk stimulans på 1000 kr. för bilägare som utrustar<br />
sina äldre bilar med katalytisk avgasrening. Vi avstyrker samtidigt<br />
förslaget att använda 450 milj. kr. för bidrag till bättre avgasrening på dieselfordon<br />
(eftersom vi vill tidigarelägga den obligatoriska avgasreningen).</p>
<p>Vi bedömer att de 450 milj. kr. som regeringen tänkt använda för detta ändamål<br />
räcker för stimulanserna till den befintliga personbilsparken.</p>
<p>Till detta kommer att de svavelavgifter vi föreslår givetvis till en början<br />
kommer att inbringa vissa intäkter. Om de har avsedd effekt kommer intäkterna<br />
dock att successivt reduceras - förhoppningsvis i snabb takt.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>11. Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om ökad aktivitet för att åstadkomma internationella<br />
överenskommelser om begränsningar av kväveoxidutsläppen,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om internationella åtgärder för att åstadkomma ett totalt<br />
stopp för användningen av CFC och andra ämnen som skadar<br />
ozonskiktet,</p>
<p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om konsultationer m. fl. åtgärder inom ramen för den<br />
nordiska miljöskyddskonventionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om miljökvalitetsnormer,</p>
<p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen beslutar avskaffa straffriheten vid miljöbrott i<br />
ringa fall,</p>
<p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen avslår regeringens förslag om obligatorisk kommunal<br />
tillsyn över de anmälningspliktiga anläggningarna,</p>
<p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om uppbyggnad av ett system med miljörevisorer,</p>
<p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen beslutar belägga utsläpp av svaveldioxid från industriprocesser<br />
med en miljöavgift på 4000 kr./ton svaveldioxid i enlighet<br />
med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen beslutar belägga svavel i olja med en miljöavgift<br />
på 8 kr./kg svavel i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om en minskning av mängden ozon och andra fotokemiska<br />
oxidanter med 75%,</p>
<p style="margin-left:29px;">11. att riksdagen beslutar om ett gränsvärde på 0,05 g svavel per</p>
<p style="margin-left:29px;">MJ bränsle som skall träda i kraft senast 1992, 18</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>12. att riksdagen beslutar att de skärpta avgaskraven för lätta for- Mot. 1987/88<br />
don skall träda i kraft fr. o.m. 1990 års modeller, Jo24</p>
<p>13. att riksdagen beslutar att de skärpta avgaskraven för tunga fordon<br />
skall träda i kraft fr.o.m. 1992 års modeller,</p>
<p>14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om att en miljöavgift på importerade fordon som<br />
inte uppfyller kraven bör övervägas,</p>
<p>15. att riksdagen avslår regeringens förslag om ekonomiskt stöd<br />
till frivilliga inköp av dieselfordon som uppfyller avgaskraven,</p>
<p>16. att riksdagen beslutar införa ett statligt stöd på 1 000 kr. per bil<br />
till bilägare som kompletterar äldre bilar med katalytisk avgasrening,</p>
<p>17. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i<br />
uppdrag att lägga fram förslag till skärpta avgasnormer för bensinbilar<br />
fr. o. m. 1995 års modell,</p>
<p>18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om intensifierad forskning för att ytterligare reducera<br />
utsläppen från motorfordon,</p>
<p>19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om skärpta miljökrav på flygtrafik och sjöfart,</p>
<p>20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om sänkt svavelhalt i bunkerolja till 1% fr. o.m.</p>
<p>1990 alternativt skärpta krav på rökgasrening med motsvarande effekt,</p>
<p>21. att riksdagen beslutar om en höjning av bilskrotningspremien<br />
till 1500 kr. och motsvarande höjning av bilskrotningsavgiften,</p>
<p>22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om kalkningsverksamheten och selentillförsel,</p>
<p>23. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i<br />
uppdrag att snarast möjligt redovisa hur ytterligare och snabbare begränsningar<br />
av kväveoxid- och kolväteutsläppen skall kunna ske,</p>
<p>24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om förslag till hur lövskogsandelen skall kunna<br />
ökas i särskilt drabbade områden,</p>
<p>25. att riksdagen beslutar bevilja kemikalieinspektionen fyra nya<br />
tjänster,</p>
<p>26. att riksdagen hos regeringen begär att avgifterna för kemikalieinspektionens<br />
verksamhet höjs i den utsträckning som behövs<br />
för att finansiera fyra nya tjänster,</p>
<p>27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om säkerställandeplaner för riksobjekt och en samlad<br />
inventering av lämpliga framtida naturreservat,</p>
<p>28. att riksdagen beslutar tilldela länsstyrelsernas naturvårdsenheter<br />
ytterligare 7 milj. kr. för att förstärka den gröna naturvården,</p>
<p>29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om mål för reduktion av massaindustrins utsläpp,</p>
<p>30. att riksdagen för budgetåret 1988/89 anslår 5 milj. kr. för åtgärder<br />
i hotade områden som Kattegatt, 19</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>31. att riksdagen för budgetåret 1988/89 anslår 7 milj. kr. utöver<br />
vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen för insatser rörande<br />
bekämpningsmedel,</p>
<p>32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om utvidgning av bilskrotningslagen,</p>
<p>33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om intensifierad forskning för att klarlägga hoten<br />
mot ozonskiktet,</p>
<p>34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om pant på miljöfarliga batterier,</p>
<p>35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om säkerställandeprogram för miljöfarligt avfall,</p>
<p>36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om återvinning av miljöfarliga batterier,</p>
<p>37. att riksdagen beslutar att naturvårdsverket skall disponera 40<br />
milj. kr. ur bränslemiljöfonden för stöd till ny miljöskyddsteknik,</p>
<p>38. att riksdagen för utredningar och inventeringar inom miljövårdsområdet<br />
för budgetåret 1988/89 anslår 10 milj. kr. mer än regeringen<br />
föreslagit,</p>
<p>39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om behovet av ett samlat handlingsprogram mot<br />
buller.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 5 april 1988</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Bengt Westerberg (fp)<br />
Ingemar Eliasson (fp)<br />
Karin Ahrland (fp)<br />
Anne Wibble (fp)</p>
<p>Lars Ernestam (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Kerstin Ekman (fp)<br />
Birgit Friggebo (fp)<br />
Jan-Erik Wikström (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1987/88</p>
<p>Jo24</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>20</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Innehållsförteckning Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:341px;">Jo24</p>
<p style="text-align:right;">s.</p>
<p style="margin-left:24px;">Sammanfattning 1</p>
<p style="margin-left:4px;">1. Inledning 2</p>
<p style="margin-left:4px;">2. Internationella åtgärder 3</p>
<p style="margin-left:4px;">3. Miljöskador, regelsystem och organisation 6</p>
<p style="margin-left:34px;">Ekonomiska styrmedel 8</p>
<p style="margin-left:4px;">4. Åtgärder mot försurningen och kemiska ämnen 9</p>
<p style="margin-left:34px;">Målsättning 9</p>
<p style="margin-left:34px;">Utsläpp vid förbränning 10</p>
<p style="margin-left:34px;">Skärpta avgaskrav för fordon 10</p>
<p style="margin-left:34px;">Övriga åtgärder för att minska försurningen 11</p>
<p style="margin-left:34px;">Åtgärder mot kemikalieanvändningen 11</p>
<p style="margin-left:4px;">5. Naturvård 12</p>
<p style="margin-left:4px;">6. Åtgärder mot havsföroreningarna 13</p>
<p style="margin-left:4px;">7. Åtgärder mot freonanvändningen 14</p>
<p style="margin-left:34px;">Andra farliga ämnen 15</p>
<p style="margin-left:4px;">8. Åtgärder mot avfallsberget 15</p>
<p style="margin-left:4px;">9. Övriga frågor 17</p>
<p style="margin-left:4px;">10. Anslagsfrågor 17</p>
<p style="margin-left:4px;">11. Hemställan : 18</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_12" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_55" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_55" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Graphic Systems AB, Göteborg 1988</p>
</div>
</div>
</div>
INLInlämning1988-04-05 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-04-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-04-07 00:00:00inträffat20Bengt Westerbergfp1undertecknare0Ingemar Eliassonfp2undertecknare0Karin Ahrlandfp3undertecknare0Anne Wibblefp4undertecknare0Lars Ernestamfp5undertecknare0Kerstin Ekmanfp6undertecknare0Birgit Friggebofp7undertecknare0Jan-Erik Wikströmfp8undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:852014-11-22 07:49:12motkatMotionskategori-2014-11-22 07:49:12statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02Jo242019-05-28 12:10:51tilldelatTilldelatJordbruksutskottet2014-11-22 07:49:12GB02Jo24av Bengt Westerberg m. fl. (fp) mot_198788_jo_24.pdf535019pdfmed anledning av prop. 1987/88:85https://data.riksdagen.se/fil/CEC3653D-5DBE-4A61-A9B8-80E4326BCC7F