2778386 GB02Jo23 1987/88 Jo23 mot mot Motion 1987/88:Jo23 av Alf Svensson (c) Motion Motion JoU 23 0 1988-04-05 00:00:00 2014-10-14 10:19:23 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:85 1987/88 av Alf Svensson (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo23/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo23 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Jo23 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1987/88:Jo23</p> <p>av Alf Svensson (c)</p> <p>med anledning av prop. 1987/88:85 1987/88</p> <p>om miljöpolitiken inför 1990-talet jo23</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Inledning</p> <p>I föreliggande motion presenteras kds syn på regeringens miljöpolitiska proposition.<br /> I flera motioner under riksdagens allmänna motionstid i januari<br /> 1988 redovisades en mängd ställningstaganden och förslag för en bättre miljöpolitik.</p> <p>Under en lång tid har riksdagens majoritet avvisat i stort sett alla förslag i<br /> syfte att minska miljöförstöringen. Detta har gjorts med hänvisning till den<br /> väntade regeringspropositionen. När nu propositionen föreligger kan man<br /> konstatera att den till omfånget är imponerande, men innehållsmässigt finns<br /> mycket övrigt att önska. På många områden saknas fortfarande förslag från<br /> regeringens sida. Propositionen innehåller många målsättningar som i sig<br /> kan diskuteras, men allvarligast är ändock bristen på konkreta åtgärdsförslag<br /> för att uppnå de i flera fall försiktiga målsättningarna.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Utgångspunkter för kristdemokraternas miljöpolitik</p> <p>Det allvarligaste hotet mot mänskligheten är vid sidan av kärnvapenhotet<br /> den tilltagande miljöförstöringen. En av mänsklighetens viktigaste uppgifter<br /> är för närvarande att återställa balansen i naturen. Medvetenheten om<br /> den förödelse som människan åstadkommit och åstadkommer har på senare<br /> år ökat kraftigt. I takt med detta har också förståelsen för och viljan till aktiva<br /> insatser för miljön ökat.</p> <p>Kds har under många år arbetat för att bilda opinion och presentera förslag<br /> till miljöförbättringar. Kds engagemang för miljöfrågorna grundar sig<br /> på en av grundtankarna i den kristdemokratiska ideologin, förvaltarskapstanken.</p> <p>Förvaltarskapstanken betonar människans ansvar för sitt liv och för sin<br /> arbetsuppgift, för medmänniskorna och för naturen. Den ger det perspektiv<br /> som krävs för en ödmjuk politik i harmoni med hela livsmiljön och med omtanke<br /> om kommande generationers livsförhållanden. Förvaltarskapstanken<br /> innebär att miljö och naturresurser inte får exploateras i egoistiskt syfte utan<br /> skall förvaltas för det gemensamma bästa. Skador på miljön måste förhindras<br /> och redan drabbade miljöområden i största möjliga utsträckning<br /> återställas. 1</p> </div> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo23</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_47" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:4px;">Naturresurser och naturvård Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:341px;">Jo23</p> <p>I propositionen förutskickas att en av många efterlyst samlad översyn av naturvårdslagen<br /> skall ske. Detta är något som kds ställer sig bakom. Den nuvarande<br /> naturvårdslagen är i vissa avseenden otidsenlig och därmed i behov<br /> av en översyn.</p> <p>I människans förvaltaransvar ligger att trygga framtiden för alla växt- och<br /> djurarter. Gifter och föroreningar tillsammans med till synes oskyldiga förändringar<br /> av miljöbetingelserna utgör i dag ett allvarligt hot mot många växter<br /> och djur. Till det positiva i propositionen hör förslaget om att naturvårdsverket<br /> snarast skall utarbeta ett handlingsprogram för vård av hotade<br /> växt- och djurarter.</p> <p>Vad beträffar förslaget om att pröva nya finansieringskällor för förvaltningen<br /> av naturvårdsobjekt, t. ex. sponsring och uttagande av avgifter<br /> för service inom eller i anslutning till olika objekt, har kds inget att invända<br /> så länge det grundläggande ansvaret åligger kommunerna och staten.</p> <p>Den s. k. fjällnära skogen berörs mycket summariskt i propositionen.</p> <p>Den fjällnära skogen har ett naturvärde som vida överstiger värdet på dess<br /> virke. I den fjällnära skogen finns växt- och djurarter som svårligen kan bevaras<br /> utan en levande fjällbarrskog. Barrskogsbältet längs den svenska fjällkedjan<br /> är ett av få områden i Europa med orörd natur och stora områden<br /> som ännu är oexploaterade. Kds anser därför att det finns anledning att<br /> upprätta en naturvårdsgräns för de allra känsligaste delarna av den fjällnära<br /> skogen. Innanför denna gräns skall större kalhyggen, plöjning, dikning,<br /> skogsbilvägar och främmande trädslag förbjudas.</p> <p>Luftföroreningar och försurning<br /> Svaveldioxider</p> <p>Försurande luftföroreningar med efterföljande skador på skogar och sjöar<br /> tillhör de allvarliga miljöskador som först upptäcktes. Under flera år koncentrerades<br /> samhällets ansträngningar på att med hjälp av kalkning åtgärda<br /> symtomen i stället för att åtgärda det verkliga problemet - svaveldioxidutsläppen.<br /> När åtgärder väl vidtogs kunde resultaten i form av snabbt minskade<br /> utsläpp utläsas. Under tiden från 1970 till 1980 resulterade åtgärder mot<br /> svaveldioxidutsläppen i en kraftig minskning. Minskningen innebar en halvering<br /> av utsläppen. Under år 1980 till 1995 beräknas, med oförändrade<br /> miljökrav, minskningen bli 65%.</p> <p>Det är angeläget att påtala att de svenska utsläppen svarar för det största<br /> enskilda bidraget till svavelnedfallet över Sverige. I debatten framstår det<br /> ibland som om de svenska problemen skulle vara lösta och att det är utsläppen<br /> från andra länder som utgör de enda problemen. Det förtjänar också<br /> att påpekas att av de svenska svavelutsläppen beräknas två tredjedelar<br /> hamna utanför vårt lands gränser.</p> <p>I regeringens proposition heter det att ”luftföroreningsutsläppen bör reduceras<br /> i den utsträckning som fordras för att skydda människors hälsa och 2</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>minska nedfallet till den nivå miljön tål.” Mot. 1987/88</p> <p>Samtidigt heter det: ”Innan ställning tas till skärpta nationella målsätt- Jo23<br /> ningar bör kostnader och andra effekter av nödvändiga åtgärder studeras.”</p> <p>Eftersom det torde stå klart att den minskning av svavelutsläppen som<br /> kommer att ske med oförändrade miljökrav inte är tillräcklig ”för att skydda<br /> människors hälsa och minska nedfallet till den nivå miljön tål” borde regeringen<br /> nu ha föreslagit ytterligare åtgärder utan att avvakta ytterligare.</p> <p>Kds föreslår att målsättningen för reducering av svavelutsläppen under tiden<br /> 1980-1995 skall vara 80-90%. Detta är i dag möjligt att uppnå genom<br /> att nyttja bästa kända tillgängliga teknik och skulle medföra en utsläppsminskning<br /> till en nivå som miljön tål.</p> <p>Kväveoxider</p> <p>Sedan mitten av 1950-talet har utsläppen av kväveoxider nästan trefaldigats<br /> i Sverige. Huvudorsaken till detta är utvecklingen på biltrafikområdet.</p> <p>Den målsättning som propositionen föreslår för kväveoxidutsläppen är en<br /> reduktion med ca 30% under perioden 1980-1995. Enbart genom fattade<br /> beslut, bl. a. beslutet om katalytisk avgasrening för personbilar från 1989 års<br /> modell, beräknas kväveoxidutsläppen minska med ca 20%. Enligt Transportrådets<br /> och energiverkets prognoser väntas kväveoxidutsläppen öka igen<br /> en bit in på 2000-talet om inga ytterligare åtgärder vidtas.</p> <p>Till de åtgärder som krävs för att minska kväveoxidutsläppen hör rejäla<br /> satsningar på kollektivtrafiken, framför allt på järnvägstrafikens område.</p> <p>De kollektiva trafikmedlen måste utvecklas till attraktiva alternativ. Kds syn<br /> på trafikpolitiken utvecklas närmare i en motion med anledning av regeringens<br /> trafikpolitiska proposition.</p> <p>I storstäder kan biltullar i kombination med byggande av infartsterminaler,<br /> varifrån buss eller annat kollektivt trafikmedel med täta turer går mot<br /> centrum, bidra till att fler människor väljer kollektivtrafiken framför egen<br /> personbil.</p> <p>Kds förordar att målsättningen 50% reduktion av kväveoxidutsläppen<br /> fastställs för perioden 1980-1995. Detta kan uppnås genom att den maximala<br /> hastigheten på våra vägar begränsas till 100 km/tim, genom åtgärder mot<br /> lastbils- och busstrafiken samt genom att stimulansåtgärder vidtas för att<br /> förse den äldre bilparken med katalytisk avgasrening.</p> <p>Riksdagen beslutade 1986 om skärpta avgasreningskrav för personbilar<br /> från 1989 års modell. Staten stimulerade fram till årsskiftet 1987-88 inköp av<br /> personbilar som var försedda med katalytisk avgasrening genom att bilaccisen<br /> var 6000 kr. lägre än för motsvarande bil utan sådan reningsteknik.</p> <p>Effekten av denna ”skatterabatt” var mycket positiv ur miljösynpunkt. Andelen<br /> försålda nya personbilar med katalytisk avgasrening uppgick 1987 till<br /> ca 45% och under december månad till ca 74%.</p> <p>Från kristdemokratiskt håll föreslogs redan 1982 obligatorisk katalytisk<br /> avgasrening för personbilar. Att riksdagen fattade ett sådant beslut 1986 var<br /> självfallet positivt, men genom att beslutet dröjde så många år kommer inte<br /> bilismens samlade utsläpp att avsevärt minska förrän långt in på 2000-talet,</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo23</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>om inga ytterligare åtgärder vidtas. Mot. 1987/88</p> <p>I vårt land finns ca 700 000 bilar som går att köra på blyfri bensin men som Jo23<br /> inte har katalytisk avgasrening. För att minska utsläppen av kolväten och<br /> koloxid måste åtgärder skyndsamt vidtas mot dessa bilar. Genom eftermontering<br /> av katalysatorer kan utsläppen minska med 80%. En katalytisk<br /> avgasrenare renar avgaserna och ersätter den traditionella ljuddämparen<br /> och håller dessutom betydligt längre än en vanlig ljuddämpare.</p> <p>På ett liknande sätt som inköp av nya bilar med katalysatorer stimulerades<br /> borde en ”belöning” ges till bilägare som eftermonterar katalysatorer<br /> på sina personbilar. Detta skulle kunna ske genom att de befrias från bilskatt<br /> under förslagsvis två år - eller erhåller ett motsvarande bidrag. För en<br /> bil i mellanklassen rör sig bilskatten omkring 700-800 kr. per år. Eftersom<br /> det kan beräknas att kostnaden för att förse personbil med katalytisk avgasrening<br /> uppgår till ca 2 000 kr. när tillverkningsvolymen kraftigt ökar, skulle<br /> en skatterabatt enligt ovanstående innebära en rejäl stimulans vars effekter<br /> kommer alla till del genom en bättre miljö.</p> <p>I propositionen föreslås att skärpta avgaskrav bör införas obligatoriskt för<br /> lätta lastbilar och bussar fr. o. m. 1992 års modeller och fr. o. m. 1994 för<br /> tunga lastbilar och bussar.</p> <p>Kds ser det som angeläget att utvecklingen på detta område påskyndas ytterligare<br /> och föreslår att de skärpta avgaskraven skall gälla för lätta lastbilar<br /> och bussar från 1990 års modeller och från 1992 års modeller för tunga lastbilar<br /> och bussar. De 450 milj. kr. som föreslås utgå som stimulanser för tidigare<br /> anskaffning av fordon som uppfyller de skärpta avgaskraven kan därför<br /> användas till andra ändamål på miljöområdet.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Kolväten</p> <p>Kolväten är en grupp ämnen vars miljö- och hälsoeffekter fortfarande delvis<br /> är okända. Omkring vissa klorerade och fluorerade kolväten, speciellt då<br /> CFC (freoner), har debatten under senare tid varit intensiv. I propositionen<br /> finns förslag rörande CFC som behandlas nedan.</p> <p>Tillsammans med koldioxid medverkar klorerade och fluorerade kolväten<br /> samt metan till den s. k. drivhuseffekten. Vidare minskar kolvätena<br /> ozonhalterna i de högre luftlagren, vilket gör att solens ultravioletta strålar<br /> lättare tränger ner till jordytan, något som bl. a. leder till förhöjd hudcancerfrekvens.</p> <p>Kolväten kan också vid en process oxideras till koldioxid och vattenånga<br /> men även under inverkan av solljus ge upphov till fotokemiska oxidanter<br /> som ozon. Dessa oxidanter är skadliga för växter och kan vid höga halter bli<br /> direkt hälsofarliga.</p> <p>Trafiken, användningen av lösningsmedel och förbränning är de viktigaste<br /> utsläppskällorna för kolväten. Enligt propositionen svarar trafiken ensamt<br /> för ca 50% av utsläppen av kolväten. Beslutet om införande av katalytisk<br /> avgasrening kommer att leda till minskningar av biltrafikens andel av<br /> kolväteutsläppen.</p> </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p style="margin-left:12px;">Kolväteutsläppen beräknas minska med 150000 ton, eller ungefär 30%, Mot. 1987/88</p> <p>från år 1985 till år 1995. Främst sker detta genom de skärpta avgasrenings- Jo23</p> <p>kraven för personbilar. Vidare beräknas det ske genom åtgärder i samband<br /> med prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen av olika industrianläggningar,<br /> bl. a. verkstadsindustri, kemisk och grafisk industri. Till år 2010 beräknas<br /> utsläppen halveras i jämförelse med 1985 års nivå.</p> <p>Ett par uppmärksammade beslut under senare tid har, i motsats till den<br /> restriktiva linje för tillståndsgivning för kolväteutsläpp som propositionen<br /> förordar, medgivit minst sagt generösa utsläpp. Det gäller Volvos etablering<br /> i Uddevalla och Saabs etablering på Kockumsområdet i Malmö. Liknande<br /> tillstånd måste framdeles undvikas för att de nu annonserade riktlinjerna<br /> skall upplevas trovärdiga.</p> <p>Kds föreslår att målsättningen för reduktionen av kolväteutsläpp skall<br /> fastställas till 50% för tiden mellan år 1985 till år 1995. Med denna inriktning<br /> kommer kolväteutsläppen att successivt fortsätta att minska in på<br /> 2000-talet.</p> <p>Till utsläpp som med hjälp av befintlig teknik förhållandevis enkelt kan<br /> åtgärdas hör de som uppkommer i samband med bensinhantering. I propositionen<br /> heter det att naturvårdsverket utarbetar allmänna råd beträffande<br /> hantering och distribution av bensin. Från kds sida kan vi inte se några<br /> vägande skäl för att inte omedelbart lagstifta i frågan.</p> <p>För att eliminera kolväteutsläpp från bensinhanteringen används en teknik<br /> i två steg - dels vid leverans av bensin från tankbil till bensinstationens<br /> jordcistern, dels vid tankning av bil.</p> <p>Vid leverans till en bensinstation fyller tankbilen den underjordiska tanken<br /> samtidigt som bensinångor i cisternen pressas ur och sugs in i tankbilen.</p> <p>Efter avslutad påfyllning körs ångorna till en återvinningsanläggning där<br /> ångorna omvandlas till bensin igen. Vid tankning av bil sker återföringen<br /> genom att bensinen strömmar från cisternen till bilens tank. Bensinen pressar<br /> ut bensinångorna från tanken och en vakuumpump suger dessa tillbaka<br /> till cisternen. För detta krävs en muff: en tätslutande bälgformad gummikrage<br /> som är monterad vid tankpistolens mynning. Vid tankning fångar<br /> muffen upp bensinångorna som tränger upp i bensinröret och via en särskild<br /> returslang (inne i bränsleslangen) förs bensinångorna till jordcisternen.</p> <p>I USA är systemet med återföring och återvinning lagstadgat i staterna<br /> Washington och Californien. Bara i Californien fanns i januari 1987 14000<br /> stationer med detta system. Systemet kan således sägas vara väl utprovat.</p> <p>Kds har i samband med allmänna motionstiden presenterat förslag om lagstiftning<br /> som gör det obligatoriskt att vid besiktning eller nybyggnation av<br /> bensinanläggning införa den ovan beskrivna tekniken.</p> <p>Det ovan relaterade förslaget om stimulanser för eftermontering av katalytisk<br /> avgasrening på det äldre bilbeståndet är ett annat kristdemokratiskt<br /> förslag ägnat att minska utsläppen av kolväten.</p> </div> <div class="block ml_51"><p>5</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Havsföroreningar</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1987/88</p> <p>Jo23</p> </div> <div class="block ml_3"><p>I havet kan man spåra långtgående förändringar på grund av den mänskliga<br /> aktiviteten. Minskningen av gråsäl i Östersjön från flera hundratusen i början<br /> av 1900-talet till endast några tusen i dag är exempel på vad aktiviteten<br /> med persistenta gifter kan betyda. Andra djurarter som drabbas hårt är<br /> havsörn, tumlare och utter. Samtliga dessa djur lever av fisk.</p> <p>En del av de industriella avfallsprodukter som släpps ut innehåller metaller,<br /> klorerade organiska ämnen, olja och oljeprodukter. Det finns mängder<br /> av sådana ämnen i havet, och det är oklart om vilken påverkan de har på<br /> miljön.</p> <p>När det gäller utsläppen av stabila organiska ämnen från massaindustrin<br /> är det angeläget att dessa omedelbart minskar. Varje år släpper svenska<br /> skogsindustrin ut 150000 ton klorerad organisk substans i vattnen i samband<br /> med klorblekning. Därför krävs åtgärder främst för att komma till rätta<br /> med utsläppen från massaindustrin.</p> <p>Kraven på massaindustrin föreslås i propositionen vara att åtgärder för att<br /> minska utsläppen av organiska klorföreningar bör ha påbörjats vid samtliga<br /> fabriker före utgången av år 1992. Enligt propositionens förslag skall målet<br /> vara att på sikt i stort sett eliminera utsläppen av klorerat organiskt material.</p> <p>Kds anser att den av regeringen anvisade takten är alltför låg och anser att<br /> utsläpp av klorföreningar från massaindustrin i princip inte bör tillåtas efter<br /> 1995. Detta är möjligt genom användande av alternativa blekningsmetoder<br /> eller slutna blekningsprocesser. Åtgärder skall ha påbörjats år 1990.</p> <p>Till tidigare kända problem i havsmiljön har under 1980-talet uppträtt<br /> massdöd av vissa bottenlevande djur. Här är det fråga om tidvis allvarlig syrebrist<br /> som anses bero på övergödning av vatten. Denna övergödning är<br /> bl. a. ett resultat av växtnäringsläckage från jordbruket. Kds har genom<br /> riksdagsmotioner redovisat hur man genom en ändrad inriktning av jordbruket<br /> kraftigt kan minska dessa läckage. Bl. a. föreslås stegvis höjda avgifter<br /> på bekämpningsmedel och konstgödsel. Dessa avgifter skall, enligt<br /> förslaget, behållas inom jordbrukssektorn och användas till uppbyggnaden<br /> av ett miljövänligt jordbruk.</p> <p>Skydd för ozon</p> <p>Sedan flera år tillbaka är det känt att vår miljö påverkas av utsläppen av<br /> fullständigt hallogererade klorfluorkarboner (CFC). CFC, som i Sverige<br /> kallas freoner, bidrar till den s. k. drivhuseffekten och bryter ned atmosfärens<br /> ozonskikt som skyddar från solens ultravioletta strålning, något som<br /> leder till en ökad hudcancerfrekvens.</p> <p>År 1979 förbjöds användningen av freoner, i stort sett, som drivgas i<br /> sprayflaskor. Det medförde i runda tal en halvering av freonanvändningen i<br /> Sverige. I dag är den årliga användningen knappt 5 000 ton. Användningsområdet<br /> för freoner är omfattande. Det sträcker sig från värmepumpar, kylanläggningar,<br /> skumplast, isoleringsmaterial och förpackningar. 6</p> </div> <div class="block ml_26" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p style="margin-left:11px;">Genom att freonerna så påtagligt uppmärksammats i massmedia och den Mot. 1987/88</p> <p>allmänna debatten har de företag som använder freoner i produktionen satts Jo23</p> <p>under en stark press för att vidta åtgärder. Flera exempel finns också på hur<br /> företag på mycket kort tid lyckats begränsa freonanvändningen kraftigt eller<br /> rent av helt stoppa användningen.</p> <p>De mest radikala och kraftfulla förslagen som redovisas i propositionen<br /> rör just freonanvändningen. Regeringen föreslår att den svenska användningen<br /> av CFC på drygt två år skall halveras. Till utgången av år 1994 skall<br /> användningen vara helt avvecklad.</p> <p>Kds delar regeringens överväganden och ställer sig bakom de föreslagna<br /> åtgärderna.</p> <p>Miljöskador m. m.</p> <p>I den miljöpolitiska propositionen föreslås en obligatorisk kollektiv s. k.<br /> miljöskadeförsäkring, avsedd att användas för att betala ersättning för skador<br /> på personer eller egendom i de fall där den för skadan ansvarige inte<br /> kan betala skadestånd, om rätten att kräva skadestånd är preskriberad eller<br /> om det inte går att fastställa vem som är ansvarig för skadan. Denna modell<br /> överensstämmer väl med den som kristdemokraterna under många år förordat<br /> men då betecknat som en miljöfond.</p> <p>Kristdemokraterna förordar utöver detta sedan flera år tillbaka ett försäkringssystem<br /> för att ersätta skadelidande för skador uppkomna av miljöfarlig<br /> verksamhet. Denna försäkring skulle vara obligatorisk för alla företag<br /> som bedriver miljöfarlig verksamhet och tecknas på kommersiella grunder.</p> <p>En sådan försäkring skulle grundas på sedvanliga bedömningar av riskerna<br /> för verksamheten. Ett företag med dåliga skyddsanordningar och en relativt<br /> farligare verksamhet tvingas då teckna en försäkring med högre premier än<br /> företag med bättre skyddsanordningar och mindre farlig verksamhet. En<br /> hög försäkringspremie bidrar till att stimulera till övergång till en mindre<br /> miljöfarlig teknik. Denna modell skulle innebära ett verkligt incitament för<br /> miljöförbättringar.</p> <p>Vissa övriga frågor<br /> Kemikalier</p> <p>Under senare år har användningen av kemikalier ökat kraftigt. Enligt propositionen<br /> torde antalet kemiska ämnen i Sverige ”röra sig mellan 1020000”.<br /> Denna formulering vittnar om den osäkerhet som för närvarande<br /> råder om de kemiska ämnena. Kds anser att för naturen främmande ämnen<br /> som inte bryts ned inom rimlig tid bör förbjudas. Bland mängden av kemiska<br /> ämnen torde det vara en inte oväsentlig andel som är att betrakta som sådana.<br /> Det finns ett flertal ämnen vars långsiktiga verkningar inte är kända<br /> eftersom den dokumentation som nu föreskrivs för nya ämnen saknas.</p> <p>Kemikalieinspektionen bör tillförsäkras resurser som möjliggör en systematisk<br /> genomgång och prövning av de befintliga kemiska ämnena. Ämnen<br /> som inte uppfyller de föreslagna kraven bör förbjudas.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Avfallshantering Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:341px;">Jo23</p> <p>Det är angeläget att kommunernas energiplaner utformas sa att energisparande<br /> åtgärder vidtas och att sortering av avfall prioriteras för befintliga<br /> anläggningar. Avfallshanteringen måste inriktas på källsortering,<br /> återvinning och kompostering av det organiska avfallet.</p> <p>Kds har tidigare krävt att regeringen för riksdagen bör redovisa ett förslag<br /> till åtgärdsprogram för källsortering av hushållsavfall. På det sättet skulle<br /> papper, glas, metaller, plast och textilavfall kunna återvinnas. Hos allmänheten<br /> finns i dag en vilja att medverka till hushållning. Kommunerna måste<br /> ta ett större ansvar för återvinningsarbetet. I dag finns det kommuner som<br /> begränsar sin återvinning till endast pappersinsamling.</p> <p>På senare år har ett stort antal kommuner övergått från traditionell deponering<br /> på tipp till att bränna sina sopor. Genom detta vill man både klara av<br /> de växande avfallsbergen och ta vara på avfallets energiinnehåll för fjärrvärmeproduktion.<br /> Förbränning av osorterade sopor är en otillfredsställande<br /> metod. Inte minst förekomsten av dioxiner i rökgaser är alarmerande. Vid<br /> sopförbränning frigörs stora mängder tungmetaller, stoft, organiska ämnen<br /> m. m. Mängden tungmetaller som på detta sätt släpps ut kan vara upp till<br /> hundra gånger större än vid förbränning av den sämsta sorteringen kol, räknat<br /> per viktenhet, och räknat per energienhet upp till tusen gånger större.</p> <p>Problemen med sopförbränning visar med all önskvärd tydlighet att avfallshanteringen<br /> måste inriktas på källsortering och återvinning.</p> <p>Pantsystem för batterier</p> <p>Vissa batterier är att betrakta som direkt miljöfarliga. De innehåller kvicksilver,<br /> kadmium och andra liknande ämnen. Riksdagen har antagit ett åtgärdsprogram<br /> för miljöfarliga batterier där det bl. a. ingår insamling av batterier,<br /> övergång till mindre farliga batterier, märkning och en informationskampanj.<br /> Fr. o. m. den 1 januari 1989 skall miljöfarliga batterier vara<br /> försedda med en särskild symbol. Naturvårdsverket studerar för närvarande<br /> ett pantsystem för miljöfarliga batterier.</p> <p>Kds kan inte se någon anledning för riksdagen att dröja med ett beslut om<br /> att införa ett särskilt pantsystem för miljöfarliga batterier. Genom ett sådant<br /> skapas ekonomiska incitament för en framgångsrik återvinning av batterierna.<br /> Ett pantsystem skulle med fördel kunna införas samtidigt som märkningen<br /> av miljöfarliga batterier introduceras, dvs. den 1 januari 1989.</p> <p>Även gamla bilbatterier utgör ett växande miljöproblem. Varje år säljs ca<br /> 1,2 miljoner batterier. Ca en tredjedel av batterierna återvinns inte. En del<br /> batterier hamnar på deponeringsanläggningar, andra i förbränningsanläggningar<br /> medan andra ”försvinner på vägen”. Eftersom varje bil- eller båtbatteri<br /> innehåller 12-15 kg bly och ca 2 kg svavelsyra är det angeläget att<br /> batterierna insamlas och återvinns. Även på detta område borde ett pantsystem<br /> kunna införas från den 1 januari 1989. Panten bör vara i storleksordningen<br /> 20-25 kr. för att vara effektiv.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Internationellt miljösamarbete Mot. 1987/88</p> <p>Beträffande svavelnedfallet i Sverige är det fortfarande de inhemska utsläppen<br /> som svarar för den största delen, men i takt med att dessa utsläpp<br /> beräknas minska kommer andra länders utsläpp att få en relativt sett större<br /> betydelse. Vid mitten av 1990-talet beräknas t. ex. Polen och Tyska demokratiska<br /> republiken (DDR) vardera att bidra med ungefär lika mycket som<br /> de inhemska utsläppen svarar för. Andra länder som svarar för en stor svavelexport<br /> till Sverige är Sovjetunionen, Västtyskland och Storbritannien.</p> <p>Enligt uppgifter i propositionen är bidraget från utlandet ca 90% i vårt lands<br /> mest utsatta delar.</p> <p>När det gäller Polen borde ett tekniskt-ekonomiskt samarbete kunna påskynda<br /> en positiv utveckling. Sverige skulle kunna erbjuda lån med fördelaktiga<br /> amorterings- och räntevillkor för satsningar som reducerar svaveldioxidutsläppen.<br /> Svensk reningsteknik skulle generera bättre miljö och nya<br /> arbetstillfällen i såväl Sverige som Polen. Kds har i sin ekonomisk-politiska<br /> motion anvisat 200 milj. kr. i detta syfte.</p> <p>Propositionen innehåller förslag om inrättande av ett internationellt institut<br /> för att främja teknik för en miljöanpassad och varaktigt hållbar ekonomisk<br /> utveckling. Kds stöder förslaget.</p> <p>Miljöskyddets regelsystem och organisation</p> <p>Länsstyrelsernas resurser</p> <p>Länsstyrelsernas naturvårdsenheter lider av en akut brist på resurser. Detta<br /> leder till att länsstyrelsernas tillsyn avseende miljöfarlig verksamhet blir lidande.<br /> Situationen är i dag så allvarlig att en stor del av de miljöfarliga verksamheterna<br /> drivs utan tillsyn eller kontroll. Många länsstyrelser har inte ens<br /> personalresurser för att kunna sammanställa sina ibland alarmerande uppgifter<br /> och göra dem tillgängliga för beslutsfattarna. Detta är synnerligen allvarligt,<br /> eftersom det innebär att miljölagstiftningen delvis sätts ur spel på<br /> grund av att kontroll och tillsyn omöjliggörs.</p> <p>Kristdemokraterna har via motioner och andra riksdagsageranden under<br /> en lång tid arbetat för att aktualisera frågan om länsstyrelsernas bristande<br /> resurser. Som exempel kan nämnas att kds i sitt budgetförslag för 1987/88<br /> krävde ytterligare 30 milj. kr. till länsstyrelsernas naturvårdsenheter. Detta<br /> skulle innebära i genomsnitt tre nya handläggare per naturvårdsenhet. Kravet<br /> avslogs av riksdagen.</p> <p>Att föreliggande proposition innehåller förslag om ytterligare resurser är<br /> positivt, även om det finns anledning att kritisera regeringens senfärdighet i<br /> detta sammanhang.</p> <p>Preskriptionstiden för miljöbrott</p> <p>Preskriptionstiden för miljöbrott är i de flesta fall fem år, i vissa fall av grova<br /> miljöbrott tio år. Kds anser att preskriptionstiden bör förlängas till 20 år.</p> <p>Detta inte minst med tanke på att många miljögifter är cancerframkallande<br /> och att det kan ta 15-20 år från exponeringstillfället innan cancer uppträder.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Miljöansvarig vid varje företag</p> <p>Varje företag som bedriver miljöfarlig verksamhet bör åläggas att utse en<br /> miljöansvarig. Detta kan bidra till att förebygga miljöbrott och olyckshändelser<br /> genom att ansvaret är klart uttalat.</p> <p>Rättshjälp vid miljömål</p> <p>Kds anser att den enskildes rättssäkerhet på miljöområdet måste förstärkas.</p> <p>Det är nödvändigt att medborgare har rimliga ekonomiska förutsättningar<br /> att driva miljömål. Rättshjälpen skall täcka miljöoffers skäliga kostnader,<br /> även för tekniska utredningar och annan experthjälp. Ett sådant system<br /> finns för personer som drabbats av yrkesskada eller läkemedelsskada.</p> <p>Förslag om rättshjälp i miljömål har presenterats i en tidigare motion från<br /> kds.</p> <p>Rätten att överklaga beslut enligt ML</p> <p>Utredningen om miljövårdens organisation, som tillhör det material som<br /> ligger till grund för propositionen i denna del, föreslog bl. a. att ideella och<br /> vetenskapliga organisationer på miljöområdet skall ges rätt att överklaga<br /> beslut enligt miljöskyddslagen på samma sätt som de lokala arbetstagarorganisationerna.<br /> För att komma i fråga för talerätt skulle, enligt utredningen,<br /> krävas att organisationen är allmänt erkänd och att den har arbetat under<br /> en längre tid. Det skulle enligt förslaget ankomma på regeringen att bestämma<br /> vilka organisationer som skulle få talerätt.</p> <p>Denna del av utredningen har skapat förhoppningar hos en miljöintresserad<br /> allmänhet och hos de seriöst och långsiktigt arbetande miljöorganisationerna.<br /> Regeringen har dock avfärdat utredningens förslag utan någon<br /> egentlig motivering.</p> <p>Från kristdemokratiskt håll delas utredningens uppfattning. De ideella<br /> organisationerna har en stor betydelse för miljömedvetandet och för att<br /> skapa opinion för miljöåtgärder. Den kompetens som finns i dessa ideella<br /> och vetenskapliga organisationer bör därför kunna tas till vara och påverka<br /> miljömål.</p> <p>Ekonomiska styrmedel</p> <p>Ekonomiska styrmedel är ett effektivt och verksamt medel för att uppnå<br /> samhällsmålsättningar. Inom miljöpolitiken har administrativa regleringar<br /> utgjort det dominerande styrmedlet. Ekonomiska styrmedel har i alltför liten<br /> omfattning nyttjats för att åstadkomma en miljö i balans. På detta område,<br /> som på många andra, är regeringens politik alltför defensiv. I förslaget<br /> handlar det om utredande, överväganden och många ”bör”. Från kristdemokratiskt<br /> håll ser vi ingen anledning att tveka när det gäller att vidta åtgärder<br /> som verksamt kan bidra till en bättre miljö.</p> <p>Kds har i en skattepolitisk motion hemställt att riksdagen hos regeringen<br /> skall begära en utredning angående en omläggning av beskattningen från 10</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1987/88</p> <p>Jo23</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>produktionsfaktorn arbete till beskattning av råvaror, energi och kapital. Mot. 1987/88</p> <p>Kristdemokraterna anser att punktskatter, bidrag, avgifter och andra Jo23<br /> ekonomiska styrmedel i större utsträckning skall användas för att stimulera<br /> till en miljömässigt acceptabel produktion och konsumtion. Kds anser att<br /> utsläppsavgifter bör införas. Därmed beskattas de förorenande utsläppen<br /> upp till fastställda gränsvärden. Företagen får då ekonomiska incitament för<br /> ansträngningar i syfte att nedbringa utsläppsnivån ytterligare.</p> <p>Utsläppsavgifter har dessutom ett pedagogiskt värde, då de bidrar till att<br /> göra slut på vanföreställningen att tillåtna utsläpp inte medför negativa miljöeffekter<br /> och därför ses som en gratis rättighet. Det är självfallet nödvändigt<br /> att utsläppsavgifterna fastställs på en sådan nivå att de verkligen stimulerar<br /> till miljömässiga satsningar.</p> <p>Utsläppsavgifter och punktskatter får aldrig ses som ett skäl till att inte<br /> skärpa gränsvärden eller av företagen ses som en möjlighet att köpa sig fria<br /> från krav på bättre reningsteknik. Utsläppsavgifter skall ses som ett medel<br /> att ytterligare skynda på omställningen till ett miljövänligt samhälle. Ämnen<br /> lämpade för sådana avgifter är svaveldioxider, kväveoxider, freoner och<br /> klorföreningar.</p> <p>Kds har i en tidigare motion föreslagit att regeringen skulle få i uppdrag<br /> att skyndsamt utveckla ett system för utsläppsavgifter och förelägga riksdagen<br /> förslag på detta område. Enligt kristdemokratisk uppfattning skulle<br /> ett system med utsläppsavgifter kunna införas från den 1 januari 1989.</p> <p>Hemställan</p> <p>Mot bakgrund av ovanstående hemställs</p> <p style="margin-left:31px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om en naturvårdsgräns till skydd för de fjällnära skogarna,</p> <p style="margin-left:31px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen<br /> för kolväteutsläpp skall vara att uppnå 50% reduktion av<br /> 1985 års utsläppsnivå till år 1995,</p> <p style="margin-left:31px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om skärpta avgasreningskrav för lätta lastbilar och<br /> bussar,</p> <p style="margin-left:31px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om skärpta avgasreningskrav för tunga lastbilar och<br /> bussar,</p> <p style="margin-left:31px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om ekonomiska styrmedel som ett instrument i miljöpolitiken,</p> <p style="margin-left:31px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om införande av utsläppsavgifter för svaveldioxider,</p> <p style="margin-left:31px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om införande av utsläppsavgifter för freoner,</p> <p style="margin-left:31px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om införande av utsläppsavgifter för klorföreningar,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:40px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:29px;">tionen anförts om införande av utsläppsavgifter för klorföreningar, Jo23</p> <p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om införande av utsläppsavgifter för kväveoxider,</p> <p style="margin-left:29px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om en obligatorisk miljöskyddsförsäkring,</p> <p style="margin-left:29px;">11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om rätt för ideella och naturvetenskapliga organisationer<br /> att överklaga beslut enligt miljöskyddslagen,</p> <p style="margin-left:29px;">12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om att företag som bedriver miljöfarlig verksamhet<br /> skall åläggas att utse en miljöansvarig,</p> <p style="margin-left:29px;">13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om systematisk genomgång och prövning av befintliga<br /> kemiska ämnen,</p> <p style="margin-left:29px;">14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om införande av pantsystem för bilbatterier<br /> fr. o. m. den 1 januari 1989,</p> <p style="margin-left:29px;">15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om ett pantsystem för miljöfarliga batterier fr. o. m.<br /> den 1 januari 1989,</p> <p style="margin-left:29px;">16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om att åtgärder för reduktion av klor i massaindustrin<br /> skall ha påbörjats senast år 1990,</p> <p style="margin-left:29px;">17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om förbud för utsläpp av klor från massaindustrin<br /> fr. o. m. 1995.</p> <p>Stockholm den 5 april 1988</p> <p>Alf Svensson (c)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Graphic Systems AB, Göteborg 1988</p> </div> <div class="block ml_52"><p>12</p> </div> </div> </div> INL Inlämning 1988-04-05 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-04-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-04-07 00:00:00 inträffat 2 0 Alf Svensson c 2 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:85 2014-11-19 17:19:35 motkat Motionskategori - 2014-11-19 17:19:35 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02Jo23 2019-05-28 12:10:50 tilldelat Tilldelat Jordbruksutskottet 2014-11-19 17:19:35 GB02Jo23 av Alf Svensson (c) mot_198788_jo_23.pdf 289913 pdf med anledning av prop. 1987/88:85 1987/88 https://data.riksdagen.se/fil/364B7CC8-1FE8-47E5-8AE7-EE1259687F17