2778647 GB02Jo21 1987/88 Jo21 mot mot Motion 1987/88:Jo21 av Stina Gustavsson (c) Motion Motion JoU 21 0 1988-03-27 00:00:00 2014-10-14 10:19:09 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:85 av Stina Gustavsson (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo21/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo21 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Jo21 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2">Motion till riksdagen 1987/88:Jo21 </div> <div class="block ml_2">av Stina Gustavsson (c) med anledning av prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet </div> <div class="block ml_2">Miljöföroreningarna orsakar i dag stora ekonomiska skador. Enbart i Sverige uppskattas de årliga miljökostnaderna till minst 60 miljarder kronor per år. I denna motion tar jag upp några angelägna frågor för Kronobergs län. Det finns i dag dokumenterade resultat som visar att Sveriges sjöar och vattendrag kraftigt har påverkats av försurningen. Skogsmarken har påverkats påtagligt, och det är därför ett samhällsintresse att förhindra att de hotbilder som målas upp blir verklighet. Alla krafter måste sättas in på att minska utsläppen av försurade ämnen såväl inom landet som utomlands. För Sveriges ekonomi som helhet svarar skogsbruket och skogsindustrin för den övervägande största andelen av landets exportinkomster. Skogen har därför stor regional betydelse för stora delar av Sverige bl. a. för Kronobergs län. Västra delarna av Kronobergs län är ett av de mest utsatta försurningsområdena i landet. Stat och kommuner satsar årligen tillsammans miljontals kronor för att försöka rädda de värst utsatta områdena. Detta är dock bara ett uppehållande försvar - försurningskällorna måste minskas. En av de största punktutsläppskällorna som berör miljön i Kronobergs län utgör Pilkington Floatglas AB i FJalmstad. När nu företaget ansökt om en övergång till annat bränsle är det angeläget att kraven på rening och val av bränsle görs på ett sådant sätt att de försurade utsläppen minskar. För att motverka skador av den pågående försurningen görs stora kalkningsinsatser. I dag utgår statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag samt brunnar. Det rör sig dock om två olika statsbidrag som fördelas och redovisas separat. Det innebär att om länsstyrelsen har sjökalkningspengar över, vilket har hänt, kan de pengarna inte användas till brunnskalkning där behov finns. Jag tycker detta är ett onödigt byråkratiskt system som motverkar sitt syfte, nämligen en effektiv samlad kalkningsinsats för att motverka försurningen. Under innevarande budgetår fick Kronobergs län 1 milj. kr. i statsbidrag till brunnskalkning. Länsstyrelsens ansökan var 5,68 milj. kr., baserad på det behov som länets kommuner redovisat. Samma länsstyrelse disponerar 10,4 milj. kr. under budgetåret för sjökalkning. Årsanslaget är 3,4 milj. kr. och 7 milj. kr. är reserverade pengar från tidigare år. Länets miljö- och hälsoskyddsnämnder har gjort omfattande inventeringar för att på ett bra sätt hantera brunnskalkningspengarna och ett stort behov har dokumenterats. Nämnderna har också byggt upp en organisation för att på bästa sätt utnyttja medlen. I propositionen finns inget nämnt om brunnskalkning. Jag anser detta vara en stor brist och vill föreslå följande: </div> <div class="block ml_2" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Tilldela länen en ”kalkningspott” för angelägna projekt. Länsstyrelserna Mot. 1987/88 och länens kommuner vet bäst var behoven finns. Då kan behoven styras till Jo21 sjöar, vattendrag och/eller brunnar. Därtill kan det för vissa län som är starkt försurade, som t. ex. Kronobergs län, finnas skäl att pröva såväl mark- som skogskalkning. Vid flera tillfällen har riksdagen uttalat att när nya myndigheter och verk beslutas skall en regionalpolitisk bedömning göras om deras placering. Det är då förvånande att det internationella miljöteknikinstitutet som föreslås inrättas skall ha sin lokalisering till Stockholm. Institutet, som skall främja forskning och utveckling av teknik för en miljöanpassad och varaktigt hållbar ekonomisk utveckling, skall även vara ett centrum för kunskap om miljövänlig och resurssnål teknik. Den utredning som nu arbetar med förslag på inriktning och utformning av institutets verksamhet borde enligt min mening få i uppdrag att föreslå annan lokalisering än till Stockholm. Jag föreslår att man i det sammanhanget ser vad ett län som Kronoberg kan erbjuda. Här finns bl. a. Fläkt AB som är bra på luftreningsteknik, en försökspark finns för skogsforskning, därtill solvärmeverk och institut för vatten- och luftvårdsforskning. Högskolan i Växjö kan som kunskapsförmedlare komplettera bilden, och flyget med Köpenhamnsförbindelse kan utgöra ett annat komplement. Kronobergs län borde väl kunna hävda sig i fråga om lokaliseringen av institutet. En lokalisering till länet skulle verksamt bidra till en positiv utveckling i regionen. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder mot försurningen i västra delarna av Kronobergs län, 2. att riksdagen beslutar att anslaget B5. jämväl skall inrymma bidrag till kalkning av brunnar, 3. att riksdagen beslutar att länsstyrelserna i samråd med kommunerna får avgöra hur kalkningsanslaget skall användas, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokaliseringen av det planerade internationella miljöteknikinstitutet. Stockholm den 27 mars 1988 Stina Gustavsson (c) </div> <div class="block ml_51">10 </div> </div> </div> INL Inlämning 1988-04-05 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-04-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-04-07 00:00:00 inträffat 2 0 Stina Gustavsson c 2 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:85 2014-11-24 08:48:50 motkat Motionskategori - 2014-11-24 08:48:50 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02Jo21 2019-05-28 12:10:48 tilldelat Tilldelat Jordbruksutskottet 2014-11-24 08:48:50 GB02Jo21 av Stina Gustavsson (c) mot_198788_jo_21.pdf 76042 pdf med anledning av prop. 1987/88:85 https://data.riksdagen.se/fil/00A61DC3-41CF-4073-865C-EF9ED93736F3