2777553 GB02Jo16 1987/88 Jo16 mot mot Motion 1987/88:Jo16 av Göran Ericsson m. fl. (m) Motion Motion JoU 16 0 1988-03-24 00:00:00 2014-10-14 10:19:01 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:85 av Göran Ericsson m. fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo16/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo16 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Jo16 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Motion till riksdagen<br /> 1987/88:Jol6</p> </div> <div class="block ml_2"><p>av Göran Ericsson m. fl. (m)<br /> med anledning av prop. 1987/88:85<br /> om miljöpolitiken inför 1990-talet</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Inledning</p> <p>Miljöfrågorna har under relativt lång tid varit aktuella i främst storstadsområdena.<br /> Den alltmer förfinade forskningen och tekniken har under senare år<br /> kunnat lämna viktiga upplysningar om tilltagande miljöförsämringar på olika<br /> områden i praktiskt taget hela landet.</p> <p>Miljöfrågan har därmed växlats från att ha varit lokal/regional till en rikspolitisk<br /> av omfattande karaktär. För Stockholms stads invånare är miljöstörningar<br /> i form av buller, avgaser, rökgaser från oljeförbränning och nedsmutsade<br /> vatten väl kända frågor. Genom en långsiktig satsning har dock<br /> mycket gjorts inom detta område, och ansträngningarna måste fortsätta och<br /> intensifieras.</p> <p>Ansvaret för en god storstadsmiljö</p> <p>De naturliga förutsättningarna i Stockholm för att skapa och vidmakthålla<br /> en god miljö är osedvanligt stora. Vi har många fria vatten, parker och<br /> grönområden. Vinden kan spela fritt och hjälper oss att få en värdefull luftväxling<br /> - och därmed luftrening. Vattnet strömmar också fritt och har en renande<br /> effekt.</p> <p>Vår svenska kultur har stora inslag av naturlyrik och naturromantik. För<br /> stockholmaren är staden miljön. Här finns mångfalden av kultur och bebyggelse<br /> från skilda tider. Här finns en trygghet och en glädje i att många<br /> hundra års svensk historia är samlad. Moderat miljöpolitik för storstaden<br /> måste ta hänsyn till kulturmiljön och utformas med den respekt och ödmjukhet<br /> inför historiska värden som är en grundsten i vår ideologi. Den<br /> måste också utgå från vår grundläggande värdering att varje människa har<br /> ansvar både för sig själv och för det gemensamma och att vi alla har ansvar<br /> för den miljö som vi lämnar vidare till kommande generationer.</p> <p>I en tid av snabb utveckling såväl teknologiskt och industriellt som utbildningsmässigt<br /> är det viktigt att värna om det som måste vara beständigt.<br /> Att förvalta ett kultur- och miljöarv för kommande generationer är en lika<br /> central fråga för stockholmarna som för landet i övrigt.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr Jol4-16</p> </div> <div class="block ml_2" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Slå vakt om stadsbilden Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:339px;">J0I6</p> <p>En god miljö innebär inte bara rent vatten, ren luft, frihet från buller, en<br /> frisk jord och en frisk växtlighet utan också trivsam bebyggelse, stadsbilder<br /> som bjuder harmoni för ögat, luft och ljus och grönska kring våra bostäder.</p> <p>En stad som inte är nedskräpad och nedklottrad, som är fri från vandalisering.<br /> En stad där vi visar varandra hänsyn och omtanke inte bara genom<br /> att vara vänliga utan också genom att var och en vårdar sig om sin stad<br /> och dess miljö.</p> <p>Vandalisering och en tilltagande ordningsbrottslighet, inte minst kvällsoch<br /> nattetid, gör emellertid att staden inte känns trygg, särskilt för svaga<br /> grupper, som gamla, handikappade, kvinnor och barn. Dessa förhållanden<br /> ställer krav på oss alla. Vi måste ta hänsyn till varandra och till den miljö vi<br /> har gemensamt.</p> <p>Den gamla stadsmiljön med sin omistliga kulturbebyggelse måste vårdas<br /> och bevaras. Här bär staten i samverkan med staden ett stort kulturellt ansvar<br /> inför kommande generationer. Gamla hus skall upprustas och bevaras,<br /> inte rivas. Parkerna skall vårdas och bevaras, inte bebyggas. Staden och<br /> dess invånare behöver ”gröna lungor” som ett viktigt inslag i den vackra<br /> stadsmiljö som Stockholm erbjuder.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Storstäder! - en känslig miljö</p> <p>En storstad är särskilt känslig. Föroreningar får sällan en omedelbar effekt.<br /> De verkar under lång tid innan vi blir uppmärksammade på de negativa resultaten.<br /> Det medvetna miljövårdsarbetet är ganska ungt. Den känslighet<br /> som naturen i Stockholm har i dag inför föroreningar beror till stor del på<br /> föroreningar från 50- och 60-talen. Föroreningar i Stockholm medför större<br /> risker än om de drabbar en relativt sett mycket renare miljö. Naturens egen<br /> reningskraft blir mindre effektiv när utsläppen är stora och sammansatta.<br /> Därför är Stockholms miljö i många avseenden mera känslig än andra områden,<br /> och därför är vårt ansvar för att värna om Stockholms miljö så stort.</p> <p>En storstad, även med Stockholms öppna karaktär, kan aldrig bli helt fri<br /> från miljöstörningar. Men de kan reduceras kraftigt. Erfarenheter visar det.</p> <p>Vi verkar nu för regelbunden mätning av radioaktivt nedfall och information<br /> om dess effekter och om och när faror kan vara förenade med sådant<br /> nedfall. Vi har fört och för en resultatinriktad miljöpolitik. Men, vi kan<br /> utveckla den ytterligare. Här följer ett antal grundläggande riktlinjer för det<br /> arbetet.</p> <p>1. Den moderata miljöpolitiken utgår från vår moderata ideologiska<br /> grundsyn. I det moderata partiprogrammet står följande:</p> <p>”Det politiska arbetets uppgift är att forma samhället så att den enskilda<br /> människan kan leva i frihet och trygghet.”</p> <p>”Friheten för den enskilde måste förenas med ansvarstagande och samverkan.<br /> Den enskilde måste leva upp till de villkor som samlevnaden föreskriver<br /> och ta ansvar för sina handlingar.”</p> </div> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Hänsyn till och ansvar för miljön är långt mera utvecklad i länder som har Mot. 1987/88<br /> ett stabilt inslag av marknadsekonomi. J0I6</p> <p>I en marknadsekonomi av moderat modell är staten stark i sin funktion<br /> som garant för människornas säkerhet och trygghet. En fri och öppen konkurrens<br /> leder till att resurser används effektivt. Individens konsumtionsval<br /> bestämmer produktionen inom de ramar som staten bestämmer. Marknadsekonomin<br /> är ett system där människor får ha och ta ansvar. I det moderata<br /> samhället lönar det sig att vårda sig om det som man äger själv och om<br /> det gemensamma. Där finns en lyhördhet för opinioner och önskemål som<br /> skapar dynamik i teknisk och annan utveckling, vilket i sin tur gör det möjligt<br /> att förena ekonomisk tillväxt med högt ställda miljökrav. Marknadsekonomin<br /> ger utrymme för att med ekonomiska styrmedel främja insatser som<br /> leder till en god miljö.</p> <p>Den stora skillnaden mellan den socialistiska planekonomin och marknadsekonomin<br /> är skillnaden i människosyn. Planekonomin utgår från att en<br /> liten elit kan avgöra vad som är eller blir bäst för alla. Den lägger ”locket<br /> på” för engagemang, initiativ och kunskapsutveckling hos enskilda människor.</p> <p>Vi utgår från tron på och erfarenhet av enskilda människors vilja och förmåga<br /> att skapa någonting bättre och klokare för alla genom att ta till vara<br /> och utveckla enskilda initiativ till nytta för bl. a. miljön.</p> <p>Den moderata modellen är förutsättningen för en progressiv miljöpolitik<br /> där alla tar ansvar.</p> <p>2. Vår politik och förslag till insatser skall grundas på kunskaper, inte på<br /> subjektiva värderingar eller rädsla. I synnerhet miljöpartier, men också de<br /> socialistiska partierna, söker skapa opinioner för sina förslag genom att<br /> först skrämma människor med ovederhäftiga påståenden om nära förestående<br /> katastrofer. Ett sådant handlingssätt är inte förenligt med att ta ansvar.<br /> Det är viktigt att visa respekt för oro. Det är ovärdigt och oanständigt<br /> för ett politiskt parti att profilera sig på oro. Vi moderater måste ständigt söka<br /> kunskap och ständigt arbeta med att sätta in kunskaper i sina sammanhang.<br /> Vi skall inte medverka till handlingsförlamande oro hos människor.</p> <p>Vi skall visa på hur berättigad oro kan omsättas i konstruktivt arbete för en<br /> bättre miljö.</p> <p>Vi måste ha klart för oss att de kunskaper som forskning och teknisk utveckling<br /> ger oss nästan alltid är delar av en mycket stor helhet. Vi får sällan<br /> den hjälp som vi behöver av experterna att dra slutsatser av forskningsrön<br /> som är giltiga för enheten. En viktig uppgift är att ständigt fråga, ständigt<br /> ställa krav på förklaringar om samband mellan miljö- och hälsorisker å ena<br /> sidan och effekter för natur och människor av dessa risker å den andra.</p> <p>Vi måste vara uppmärksamma på att mycket av den information som vi<br /> får om miljörisker och deras effekter är partsinlagor. Det kan också gälla<br /> verksamhetsansvariga och forskare.</p> <p>För att få de kunskaper vi behöver är vi beroende av dels mångfald i<br /> forskningen, dels tvärvetenskaplig forskning om miljörisker. Mångfald och<br /> tvärvetenskapligt arbete är också krav som gäller den tekniska utvecklingen.<br /> För bedömningen av vilken teknik vi skall satsa på för att eliminera</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>miljöstörningar är det av väsentlig betydelse att få klarhet om verkliga och Mot. 1987/88<br /> möjliga resultat av olika typer av insatser. J0I6</p> <p>3. Vi måste arbeta utifrån en helhetssyn på Stockholms och stockholmarnas<br /> situation. Vi kommer ofta att stå inför svåra avvägningar mellan miljökrav,<br /> ekonomi och krav på att vi skall tillgodose verksamheter och funktioner<br /> som medborgarna behöver.</p> <p>Olika mål kan stå i konflikt med varandra. Vi behöver en tillgänglig och<br /> smidig kollektivtrafik, men bussarna bullrar och smutsar ned. Vi behöver<br /> värme och elektricitet, men energiffamställningen är dyr och miljöstörande.</p> <p>Vi vill ha arbetsplatser, rekreationsanläggningar och bostäder. De drar till<br /> sig motortrafik och producerar avfall.</p> <p>Förslag till lösningar kräver en sammanvägning av positiva och negativa<br /> faktorer. Det bästa för ett av målen blir ibland fiende till helhetens bästa.</p> <p>Kraven på oss som är politiskt verksamma i moderata samlingspartiet är<br /> att ha med helheten i vårt perspektiv när vi bedömer delarna.</p> <p>4. Vårt arbete skall vara inriktat på att angripa miljöstörningar vid källan.</p> <p>När nödvändig oljeeldning medför svaveldioxidutsläpp är det i första<br /> hand svavelhalten i oljan som skall angripas. Samtidigt kan, och bör, vi arbeta<br /> med att få fram alternativ till oljan och en bättre struktur för oljeeldning,<br /> t. ex. högrenad fjärrvärme som ersätter många små pannor.</p> <p>Att rena utsläpp från miljöstörande ämnen är en metod som ofta måste<br /> tillgripas när kunskap eller förmåga inte är tillräckliga för att angripa problemen<br /> vid källan. Men vi bör vara klara över att detta är den näst bästa metoden,<br /> i längden ofta dyrare och mindre effektiv.</p> <p>5. Styrmedel är nödvändiga inom miljöområdet. Det är viktigt att välja<br /> styrmedel som har en verklig och positiv effekt för miljön. Styrmedlen får<br /> inte förhindra en möjlig positiv utveckling.</p> <p>Målsättningen för miljöeffekter skall redovisas vid användning av styrmedel.<br /> Styrmedel skall kunna följas upp och kontrolleras, annars är risken stor<br /> att respekten för kraven på att värna om miljön urholkas.</p> <p>Styrmedlen skall kompletteras med information om deras innebörd och<br /> de mål som är grunden för dem. Detta är viktigt för att stödja engagemang<br /> och intresse för miljöaspekter som en viktig del i helhetsansvaret för olika<br /> verksamheter.</p> <p>Förslag till styrmedel och krav på åtgärder har ibland bara en symbolisk<br /> innebörd. Både ekonomiska och administrativa styrmedel har i de allra flesta<br /> fall ekonomiska effekter på dem som påverkas av styrningen. Krav på åtgärder<br /> och begränsningar måste stå i rimlig proportion till de miljöeffekter<br /> som åtgärderna kan leda till.</p> <p>Metoder för att utvärdera och bestämma olika miljöstörningar är outvecklade.<br /> Det är väsentligt att sådana metoder utvecklas. De är nödvändiga<br /> som underlag för beslut om miljömål och styrmedel.</p> <p>Ett ytterligare medel för påverkan inom miljöområdet är sådan information<br /> som syftar till att påverka människor till att visa ökat ansvar för och<br /> ökad hänsyn till miljövärdena i sitt beteende. Detta är en viktig del av miljöskyddsarbetet.<br /> 6</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Miljöproblem i Stockholm</p> </div> <div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1987/88<br /> J0I6</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Miljöproblemen i Stockholm domineras av luftföroreningar och buller. De<br /> allvarligaste luftföroreningarna är utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider.</p> <p>Dessa anses i hög grad bidra till försurning och skogsskador.</p> <p>1965 beräknades svaveldioxidutsläppen i Stockholm till ca 55000 ton.</p> <p>1975 hade de minskat till ca 20000 ton och 1985 till ca 18000 ton. Merparten,<br /> eller ca 94%, av svaveldioxidutsläppen kommer från energiproduktion,<br /> medan bilismen bidrar med drygt 4% och avfallsförbränning med knappt<br /> 2%. Den största enskilda källan är oljekraftvärmeverket i Värtan.</p> <p>Som källa till kväveoxidutsläppen dominerar vägtrafiken. Energiproduktionen<br /> bidrog 1980 med ca 48%, eller 9500 ton. 1985 hade energiproduktionens<br /> andelar sjunkit till ca 36% och totalt till 7000 ton.</p> <p>Vägtrafikens bidrag hade under samma tid ökat från 10000 till 12000 ton<br /> och dess andel av utsläppen från 51 till 63%.</p> <p>Vägtrafiken medför också utsläpp av koloxider och är en helt dominerande<br /> källa till dessa utsläpp. Såväl vägtrafik som motorbränslehantering medför<br /> utsläpp av kolväten och dominerar i Stockholm också som källor till dessa<br /> utsläpp.</p> <p>De stora miljöförbättringar på en rad områden som ägt rum i Stockholm<br /> under de senaste 20 åren har lett till att vägtrafiken alltmer kommer att<br /> framstå som den största miljöstörningen. Förbättringar i fordonens tekniska<br /> utrustning har inte helt kunnat motverka de negativa effekterna av trafikökningar<br /> under senare år.</p> <p>Arbetet med de stora miljöstörningarna måste kompletteras med insatser<br /> mot andra mindre omfattande störningar, som dock har stor betydelse för<br /> hälsa och miljö i det längre perspektivet. Hit hör åtgärder för att reducera<br /> utsläpp av tungmetaller, åtgärder mot asbest, freon och dioxiner, för att ta<br /> några exempel. Buller, stoft, byggnadsmaterial och övrig produktkontroll är<br /> likaledes viktiga områden att påverka.</p> <p>Bostadspolitiken och stadsmiljön</p> <p>Bostadsbyggandet under efterkrigstiden har varit synnerligen omfattande.</p> <p>De hårt exploaterade Stockholmsförorterna, den praktiskt taget helt avfolkade<br /> citykärnan och det orimligt hårda trycket på bostadsmarknaden i<br /> Stockholm, är ett resultat av en socialdemokratisk bostadspolitik. Denna<br /> politik har som signum ett bostadsbyggande helt i enlighet med byråkraters<br /> och politikers önskemål och tar inte någon hänsyn till människornas syn på<br /> bostadsbyggandet och miljön.</p> <p>Den alltmer tilltagande bostadsbristen med åtföljande långa bostadsköer,<br /> där framför allt ungdomen saknar möjlighet till egen bostad inom rimlig tid,<br /> är ett resultat av en totalt sönderreglerad bostadsmarknad. I det framtida<br /> Stockholm måste människor kunna välja bostäder och arbete efter helt andra<br /> kriterier än de gör i dag. Bostadsmarknaden måste bli friare för att valfriheten<br /> skall öka. De ekonomiska villkoren för olika upplåtelseformer måste<br /> bli neutrala. Ökar människors fria val på bostadsmarknaden ökar också 7</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>möjligheterna att tillgodose regionens tillkommande bostadsbehov. Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:11px;">Olika upplåtelseformer passar olika bra vid olika tillfällen i en människas J0I6</p> <p>liv, och dagens stela system gör bostadsmarknaden trögrörlig till konsumenternas,<br /> inte minst de ungas, nackdel. En rätt att uppskjuta skatten såväl när<br /> man byter bostadsrätt som villa skulle väsentligt öka rörligheten på marknaden.</p> <p>Lagstiftning för en bättre storstadsmiljö</p> <p>I en storstad av Stockholms storlek är naturvärden som luft, vatten och<br /> växtlighet ständigt utsatta för stora påfrestningar. Moderat miljöpolitik är<br /> därför inriktad på att värna om dessa miljövärden. Men i Stockholm finns<br /> också kulturskatter som byggnader och andra kulturföremål vilka löper risk<br /> att förstöras om inte kampen för en renare stad ständigt förs.</p> <p>Avgörande för livskvaliteten i storstaden är därför en aktiv miljöpolitik,<br /> som syftar till att dels skapa förutsättningar för ny teknik att bryta nya vägar<br /> och som undanröjer miljöstörande verksamhet, dels inskärpa respekten för<br /> lagar som är tillkomna för att skydda miljön.</p> <p>Den miljöpolitik som i dag förs av socialdemokraterna bygger i allt väsentligt<br /> på regleringar. I exempelvis miljöskyddslagen anges i detta syfte<br /> krav på förprövning av miljöpåverkande industriell verksamhet. Vid denna<br /> ges en koncession, dvs. ett gränsvärde bestäms för tillåtet utsläpp. Tillstånden<br /> lämnas som regel av koncessionsnämnden för miljöskydd eller i vissa<br /> fall av länsstyrelsen.</p> <p>Trots att denna teknik lett till minskade utsläpp är det hittillsvarande koncessionssystemet<br /> otillräckligt i flera hänseenden. Dels gäller det frågan om<br /> sanktioner vid överträdelser, dels den otillräckliga stimulansen att nå längre<br /> i miljöskydd än vad koncessionen anger.</p> <p>Sanktioner</p> <p>För dagen gäller att miljöskyddsavgift drabbar den som överskrider föreskrifterna<br /> i koncessionen och om detta överskridande lett till ekonomiska<br /> fördelar för den som utövar den miljöfarliga verksamheten.</p> <p>Som tidigare anförts i denna motion är trycket på den känsliga storstadsmiljön<br /> stort. Det gäller inte bara luften. Det gäller i lika hög grad mark som<br /> vatten. Vi är inne i en brytningstid, där stora och tunga angrepp måste inte<br /> bara reduceras utan helt avvärjas om Stockholm i framtiden skall förbli en<br /> ren och miljö vänlig stad för dess invånare och besökare.</p> <p>För att främja efterlevnaden av miljöskyddslagen förordar vi att sanktionsavgifter<br /> utgår vid alla överträdelser av koncessionsvillkoren, oavsett<br /> om dessa medfört ekonomiska fördelar för företaget eller ej. Dessutom<br /> skall denna miljöskyddsavgift sättas så högt att den får en kraftig effekt.</p> <p>Grova brott skall som hittills leda till böter eller fängelse.</p> <p>Den nu föreslagna förändringen kan öppna möjligheter för en snabbare<br /> skärpning av koncessionsvillkoren. Om man på detta vis sätter ett pris på 8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>miljön kan en snabbare avveckling i miljövänlig riktning påskyndas jämfört Mot. 1987/88<br /> med ett ensidigt utnyttjande av regleringar och koncessioner. J0I6</p> <p>Miljöbrott kommer liksom förekomsten av all annan brottslighet troligen<br /> alltid att förekomma. Mindre seriösa företagare kommer sannolikt i framtiden<br /> att skapa utsläpp och miljöstörningar av olika skäl. Det är då viktigt<br /> att samhället har en miljölagstiftning som är så enkel och lätt att tillgodogöra<br /> sig som möjligt. Alla små såväl som stora företag, enskilda som<br /> offentliga, måste utan juridisk expertis kunna tolka lagstiftningen.</p> <p>Det är också väsentligt att miljölagstiftningen får ett sanktionssystem som<br /> står i överensstämmelse med det allvar med vilket samhället betraktar uppsåtliga<br /> miljöbrott. Det är i uppsåtsinstitutet som brytpunkter bör ligga mellan<br /> miljöskyddsavgift och miljöskyddsavgift och straff.</p> <p>Uppsåtliga miljöbrott kan inte och får inte leda till en miljöskyddsavgift<br /> som kanske visar sig vara ekonomiskt lönsam för dem som begår miljöbrottet.<br /> Det är i samtliga dessa fall från allmänpreventiv synpunkt påkallat att<br /> åtal sker och att kännbara straff drabbar den som uppsåtligt brutit mot koncessionsvillkoren<br /> eller på annat sätt mot miljölagstiftningen.</p> <p>I denna del är propositionen oacceptabel. Den saknar en omarbetning av<br /> lagen för att göra den enklare och klarare till sin utformning. Ej heller föreslås<br /> någon väsentlig skärpning av straff för miljöbrott, vilket leder till att<br /> svåra miljöbrott som hittills kan rendera böter i storleksordningen som för<br /> snatteribrott.</p> <p>Stimulanser</p> <p>Enligt vår mening måste den ensidiga regleringsinriktning som miljöpolitiken<br /> hittills haft brytas till förmån för en ökad användning av ekonomiska<br /> styrmedel. Sådana styrmedel syftar till att nyttigheter som i dag betraktas<br /> som fria åsätts det pris som de rätteligen har.</p> <p>Utformningen kan skifta, men när det gäller stimulanser är den i dag<br /> framkomliga vägen att företag, som har en koncession utsatt, bör få en skatterabatt<br /> när företaget underskrider koncessionsvillkoren. Denna teknik kan<br /> leda till att ett företag tidigare än beräknat finner det lönsamt att investera i<br /> ny teknik och modernare utrustning med åtföljande mindre slitage på den<br /> omkringliggande naturen.</p> <p>Genom ett system innehållande klarare regler, enklare system för uttag<br /> av miljövårdsavgifter, höga straff för den som begår uppsåtliga miljöbrott<br /> samt med skatterabatter för den som underskrider koncessionsvillkoren,<br /> finns grunden för ett fortsatt framgångsrikt miljöarbete.</p> <p>Stockholms stad liksom många andra delar av landet är i behov av en ny<br /> miljölagstiftning innehållande ett system av ekonomiska styrmedel.</p> <p>Energi</p> <p>Energi- och miljöfrågorna har ett nära samband. Målet för den moderata<br /> energipolitiken är att förena kraven på en säker och tillräcklig energiförsörjning<br /> med krav på dels minsta möjliga miljöstörning, dels att framställa ener</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>gi till ett sådant pris för konsumenten att alla människor i vårt land skall Mot. 1987/88</p> <p>kunna nyttja så mycket energi som krävs för en normal livsföring. J0I6</p> <p>Kommunerna har en nyckelroll i energiförsörjningen. Samtidigt är nationellt<br /> övergripande målsättningar och beslut starkt styrande för kommunernas<br /> energiförsörjning.</p> <p>Grundläggande utgångspunkter för energipolitiken i Stockholm är de av<br /> statsmakterna uppsatta målen att dels reducera oljeberoendet, dels att<br /> kärnkraften skall vara avvecklad till år 2010.</p> <p>Energifrågan har genom folkomröstningsbeslutet och riksdagens beslut<br /> om avveckling av kärnkraften senast år 2010 kommit att åter aktualiseras<br /> som en av de mest aktuella och svåra planeringsfrågorna i Stockholm.</p> <p>I dag produceras i landet 145 TWh elenergi. Konsumtionen ligger på ca<br /> 130 TWh. Här finns således i dag en marginal på ca 15 TWh. Det är ostridigt<br /> att elenergianvändningen ökar ständigt och stundtals mer än vad prognoserna<br /> i allmänhet räknar med. Som exempel kan nämnas att ”folkomröstningsåret”<br /> 1980 konsumerades i landet 90-95 TWh elenergi. På 7 år har ökningen<br /> blivit ca 35 TWh, eller 5 TWh per år. Enligt de nuvarande prognoserna<br /> kommer konsumtionen 1991 att ligga på ca 148 TWh och produktionen uppgå<br /> till 138 TWh. Därmed kommer elbrist att uppstå.</p> <p>I Stockholms stad finns mycket av den dynamik och företagsamhet som<br /> föder verksamheter ute i andra regioner. Till Stockholm söker sig utländsk<br /> företagsamhet, som också med tiden ger arbetstillfällen i andra regioner.</p> <p>Men i Stockholm finns också vanliga människor, som ser som livskvalitet att<br /> utan särskilda ansträngningar kunna använda elenergi utan kraftigt stigande<br /> kostnader.</p> <p>Alla dessa grupper, företag som enskilda, offentliga institutioner som<br /> småföretagare är beroende av en billig och säker energikälla. När regeringen<br /> nu föreslår en avveckling av två reaktorer in på 90-talet utgör detta ett<br /> hot mot både sysselsättning och enskilda människors privata ekonomi.</p> <p>Stockholms energibehov tillgodoses i dag genom i huvudsak kärn- och<br /> vattenkraft samt därtill genom förbränning av olja, kol och avfall. All förbränning<br /> ger oönskade och stundom störande luftföroreningar.</p> <p>En övergripande uppgift är att åstadkomma en säker struktur för energiförsörjningen.<br /> Ett beroende av en eller två energikällor, som inte såsom<br /> vattenkraften ständigt förnyas, kan leda till stor sårbarhet. Vi bör minnas de<br /> mycket stora påfrestningar som den svenska ekonomin drabbades av till<br /> följd av de stora oljeprishöjningarna under 70-talet. Oavsett vilken energikälla<br /> vi väljer - olja, kol, naturgas eller uran - så har vi inte garantier för att<br /> de för all framtid finns tillgängliga i de mängder vi behöver och med den<br /> kvalitet som vi kräver till priser som är rimliga. En mångfald i energiförsörjningens<br /> struktur är därför nödvändig.</p> <p style="margin-left:11px;">En ny plan för energiförsörjningen i Stockholm håller nu på att utarbetas. •</p> <p>Denna plan bör inriktas på att energiförsörjningen tillgodoses genom användning<br /> av flera olika energikällor och att valet av energikällor och energianläggningar<br /> svarar mot högt ställda miljökrav.</p> <p>Kärnkrafts- och kärnvärmeanläggningar är vid sidan av vattenkraften<br /> överlägsna från miljösynpunkt. 10</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">En förtida avveckling av kärnkraften innebär såväl stora miljö- som sam- Mot. 1987/88</p> <p>hällsekonomiska problem. En sådan avveckling tvingar fram en satsning på J0I6</p> <p>kondenskraftverk som, oberoende av bränsleval, väsentligt ökar svaveldioxid-<br /> och kväveoxidutsläppen i Sverige. Koloxidutsläppen ökar också kraftigt.</p> <p>Möjligheterna att bevara vattendrag från vattenkraftsutbyggnad blir hotade.</p> <p>Efter olyckan i Tjernobyl har en ny bedömning av de svenska kärnkraftverkens<br /> säkerhet gjorts. Energirådets expertgrupp har därvid klart uttalat<br /> att en omprövning inte är tekniskt motiverad. Inte ens vid allvarliga olyckshändelser<br /> i svenska kärnkraftverk skall några dödsfall kunna inträffa efter<br /> det att alla reaktorer försetts med samma säkerhetssystem som redan finns i<br /> Barsebäck.</p> <p>Kärnvärmeverk av typen Secure med extremt höga säkerhetskrav kan<br /> byggas i storlekar som möjliggör en ökad decentralisering av Sveriges energiproduktion.<br /> De uppfyller mycket högt ställda miljökrav.</p> <p>Från säkerhetssynpunkt är det fel att förbjuda drift av Secure. Från miljöskyddssynpunkt<br /> är kärnvärme överlägsen olje-, kol-, flis- eller torveldade<br /> värmeverk.</p> <p>Fortfarande finns stora brister i säkerheten vid kärnkraftverk i länder som<br /> omger Sverige. Sverige måste i det internationella miljöarbetet kraftfullt<br /> verka för en radikal förbättring av säkerheten i dessa anläggningar.</p> <p>I Sverige måste säkerheten i kombination med ekonomiska bedömningar<br /> bli avgörande för kärnkraftens framtid. Det skall vara en fortsatt strävan att<br /> minska olje- och kolanvändningen i Stockholm, men trots detta kommer<br /> olja och kol under lång tid att behövas som källor för Stockholms energiförsörjning.<br /> Något ytterligare kolkraftverk utöver befintligt och beslutat bör<br /> inte byggas i Stockholm. Förutom stora krav på begränsningar på utsläpp<br /> och på produkternas kvalitet leder detta till behov av fortsatt teknisk utveckling<br /> av såväl förbrännings- som reningsfunktioner.</p> <p>Naturgas har introducerats i södra Sverige. Naturgasintroduktion i Stockholm<br /> kräver aktiva åtgärder på både kommunal och statlig nivå. Möjligheten<br /> att få in naturgas i Stockholms energisystem har förbättrats under senare<br /> tid.</p> <p style="margin-left:11px;">Energiproduktion med naturgas är förhållandevis skonsam mot miljön.</p> <p>Plantering av gasen kräver säkerhetsåtgärder. Regeringen bör aktivt verka<br /> för att med rimlig ekonomi och hög säkerhet introducera naturgas som<br /> energikälla i Stockholm till rimliga priser.</p> <p>Också avfallsförbränning bidrar till Stockholms energiproduktion. 90%<br /> av allt avfall förbränns i Högdalenanläggningen (ca 200000 ton per år).</p> <p>Vårt ansvar för miljön kräver hårda restriktioner för utsläpp från olika<br /> energikällor. En förtida avveckling av kärnkraften kan aldrig få leda till att<br /> nödvändiga miljökrav på alternativ eftersätts.</p> <p>Skärpta gränsvärden bör sättas för svavelutsläpp - 0,1 gram svavel per<br /> MJ vid oljeförbränning och 0,05 gram svavel per MJ för alla kolanläggningar.</p> <p>Beslut om ytterligare halvering av svavelhalten i eldningsolja förbereds<br /> nu i Stockholm på moderat initiativ. Regeringen bör verka för att den tilllåtna<br /> svavelhalten i eldningsolja halveras. 11</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Det är också viktigt att eftersträva mycket lägre halter av kvicksilver i såväl<br /> kol som olja som används i energiproduktionen.</p> <p>Med hänsyn till de miljöskador som kan uppkomma genom kväveoxidutsläpp<br /> bör en skärpning göras av kraven på reningsåtgärder. Gränsvärdet<br /> för kväveoxider vid kolförbränning bör i en första etapp sänkas till 0,1 gram<br /> per MJ och i en andra etapp till 0,079 gram per MJ.</p> <p>Stockholm utvecklas ständigt. För att motverka ökande behov av elektricitet<br /> och värme krävs ett intensifierat energisparande. Hittills har åtgärder<br /> med detta syfte främst vidtagits i byggnader och i utformningen av eltaxan<br /> genom sparstimulans med lägre nattaxa. Dessa åtgärder bör utvecklas vidare.<br /> Men det är dags att också allvarligt pröva möjligheterna att tillverka<br /> energisnåla maskiner och utrustningar. Kan maskinutrustning för hushåll,<br /> data- och verkstadsindustri osv. göras mindre energikrävande? Frågan har<br /> knappast ställts, än mindre tagits på allvar.</p> <p>Det är en viktig uppgift för regeringen att målmedvetet arbeta för ökat<br /> energisparande, höga krav på effektivitet i energianvändningen och energisnål<br /> utrustning.</p> <p>Avslutningsvis är det väsentligt att peka på det förhållandet att i takt med<br /> att Stockholm växer och utvecklas behövs mer energi. Nya anläggningar<br /> måste ersätta gamla och miljöstörande. Staden måste ställa hårda krav på<br /> alla energiformer ur såväl ekonomiska som miljömässiga aspekter.</p> <p>En förtida kärnkraftsavveckling skulle allvarligt sabotera våra insatser för<br /> att motverka försurningen. Kärnkraften bör därför utnyttjas tills det finns<br /> något realistiskt och mer miljövänligt alternativ. En snabbavveckling kan leda<br /> till att Stockholm tvingas bygga ut kolkraften, något som vi moderater<br /> motsätter oss.</p> <p>En bättre trafikmiljö</p> <p>Arbetet med att minska de negativa effekterna av vägtrafiken är särskilt viktigt<br /> i en storstad. Detta förutsätter fortsatt teknisk utveckling av fordon och<br /> deras utrustning, motorbränslen, vägbeläggningar m. m. Det kräver att miljöhänsyn<br /> får större genomslag vid trafik- och stadsplanering och det kräver<br /> att varje fordonsförare tar sitt ansvar för att minska miljöstörningar från trafiken.</p> <p>Vi utgår från att människor handlar rationellt. Vi accepterar att också<br /> känslomässiga överväganden kan ingå som en del av rationella beslut.</p> <p>Att använda bilen innebär för i synnerhet många förortsbor en möjlighet<br /> till högre livskvalitet i form av mera tid med familjen och större möjligheter<br /> till ett varierat livsinnehåll för familjens medlemmar. En stor del av bilismen<br /> i Stockholm består av nyttotrafik, dvs. transporter av varor och tjänster.</p> <p>Bilismen i storstad står i konflikt med miljöhänsyn. Frågan måste bearbetas<br /> utifrån hänsyn till miljön och hänsyn till människors och verksamheters<br /> behov i staden.</p> <p>Förbättringar för innerstadens miljö kan uppnås främst genom en utbyggnad<br /> av kringfartslederna. Med en fungerande ring runt Stockholm kan 12</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1987/88<br /> Jolö</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>innerstaden avlastas från dagens omfattande och onödiga genomfartstrafik. Mot. 1987/88</p> <p>Köerna blir kortare och framkomligheten bättre. Av detta skäl förespråk- J0I6<br /> ade moderaterna en utbyggnad av Söderleden, Norra länken och av samma<br /> skäl måste därför även Österleden och Värtalänken byggas.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motorbränsle</p> <p>Källan till föroreningar från motortrafiken är bränslen - bensin eller dieselolja.<br /> Det mest rationella i miljöarbetet är att förbättra bränslena. Så har<br /> skett när det gäller blyinnehållet, som har sänkts i alla bensinsorter. Den<br /> helt blyfria bensinen har också försetts med skatterabatt. Ett fortsatt arbete<br /> med att förbättra bränslena är viktigt liksom utveckling av ersättningar för<br /> dem som finns. Motorgas har fått klent genomslag i Sverige, vilket är att beklaga<br /> från miljösynpunkt. Skatten på motorgas bör sänkas och en låg nivå<br /> garanteras för att stimulera till ökad användning.</p> <p>Vid hantering av motorbränslen frigörs kolväten. Det finns i dag teknik<br /> för gasåterföring i varje led av bränsledistributionskedjan. Det finns också<br /> tekniska möjligheter att återvinna gasen, vilket även kan göra investeringar<br /> i tekniken rationella av ekonomiska skäl.</p> <p>Regeringen bör vidta snabba åtgärder för gasåterföring och gasåtervinning<br /> vid motorbränslehantering.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Avgasrening</p> <p>Om avgasreningen i Stockholms bilbestånd fungerade optimalt, dvs. så bra<br /> som den befintliga tekniska utrustningen faktiskt medger, så skulle föroreningar<br /> från bilismen komma att minska så mycket att det skulle motsvara<br /> ca 15-20% trafikminskning.</p> <p>Varje fordonsägare kan bidra till en förbättrad miljö genom att kontrollera<br /> sin avgasrening. En informationskampanj om bl. a. detta kommer<br /> att riktas särskilt till bilisterna i Stockholm.</p> <p>Moderata samlingspartiet har i Stockholm drivit frågan om ”avgasakut”,<br /> dvs. lätt tillgängliga stationer för avgaskontroll. Arbetet har ännu inte<br /> krönts med framgång, men bör fortsätta. Regeringen bör överväga att i<br /> samverkan med främst större tätortskommuner inrätta s. k. ”avgasakuter”.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Dieselfordon</p> <p>I landstinget har moderaterna lagt fram en plan för miljöförbättringar i kollektivtrafiken.<br /> Målet är att till år 1995 ha reducerat föroreningarna från<br /> busstrafiken med 50%. Detta mål bör rimligen kunna ställas upp för alla<br /> dieselfordon. Det förutsätter gränsvärden för tillåtna utsläpp. Regeringen<br /> bör verka för att åtgärder vidtas för att detta mål uppnås under 90-talet för<br /> all dieseldriven trafik. 13</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Trafikplanering Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:340px;">J0I6</p> <p>Vid fördelningen av väganslagen bör dessa fördelas till regionerna utifrån<br /> miljöaspekten. I Stockholm bor 20% av landets invånare, men endast 10%<br /> av de statliga väganslagen riktas till regionen. I detta sammanhang är det<br /> viktigt att understryka kravet att regeringen ser över möjligheterna att styra<br /> över vägtransporter till järnväg eller sjön. Detta skulle rimligen kunna ske<br /> genom en taxesättning som skulle medverka till en ökad användning av<br /> järnväg vid godsbefordran.</p> <p>Stoft</p> <p>Vägtrafiken ger upphov till stora mängder stoft i luften. Över 90% av stoftet<br /> i Stockholmsluften härrör från vägtrafiken. Upprustningen av vägnätet i<br /> Stockholm kräver ca 15 000 ton asfalt per år. Den främsta förslitningen av<br /> vägbanorna är dubbdäcken. I det läget och mot bakgrund av att det på<br /> marknaden finns väl fungerande däck för vinterbruk utan dubbar finns det<br /> anledning att överväga om dessa skall var tillåtna i södra delen av landet.</p> <p>Det bör ankomma på regeringen att se över detta problem, som dels är av<br /> stort miljöintresse, dels är ett betydande ekonomiskt problem.</p> <p>Hastigheter</p> <p>I olika kommuner liksom i regi av trafiksäkerhetsföreningar genomförs av<br /> och till kampanjer mot fortkörning i tätorter. I Stockholm har kommunfullmäktige<br /> beslutat om hastighetsbegränsning till 30 km utanför skolor och<br /> daghem.</p> <p>Det är i dag ett vetenskapligt faktum att höga hastigheter alstrar kraftigt<br /> ökade utsläpp, mångdubblar bullernivåerna och mångfaldigar olycksriskerna.<br /> Oberoende av alla initiativ från enskilda och kommuner är den viktigaste<br /> faktorn risken att bli rapporterad av polis för hastighetsöverträdelser.</p> <p>Mot den bakgrunden är det väsentligt att regeringen dels gör en översyn av<br /> hastighetsgränserna, dels förstärker polisens trafikövervakning. Dessa åtgärder<br /> syftar till att skapa väsentliga förbättringar i trafikmiljön främst i städer<br /> och tätorter.</p> <p>Buller</p> <p>Den övervägande andelen bullerstörningar kommer från trafiken. Bullret<br /> ökar vid högre fart. Också för att minska buller är det angeläget att minska<br /> hastigheterna i trafiken. Den tunga trafiken är särskilt besvärande. I det<br /> nödvändiga arbetet med att förbättra dieselmotorerna, eller ersätta dem, är<br /> det viktigt att också uppmärksamma bullerproblemen.</p> <p>Staten har inte tagit sitt ansvar för att reducera bullerproblemen vid de<br /> vägar som staten helt eller delvis är väghållare för i Stockholm. Staten borde<br /> vara skyldig att bidra till finansieringen av bullerskydd för dessa vägar.</p> <p style="margin-left:10px;">Det är vidare viktigt att stödja en utveckling av däckkonstruktioner och 14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>vägbeläggningar, som kan reducera bullernivåerna och att ständigt upp- Mot. 1987/88</p> <p>märksamma bulleraspekterna vid val av material och utrustning. J0I6</p> <p>Avfallshantering</p> <p>Det är miljömässigt mera fördelaktigt att återanvända material ur avfall än<br /> att bränna det. Återvinningen i Stockholms stad har delvis stött på tekniska<br /> och ekonomiska problem. Det har framför allt visat sig vara svårt att få fram<br /> återvunna produkter med tillräckligt hög kvalitet. För en framgångsrik återvinning<br /> krävs att tekniken och attityden till återvunna produkter ytterligare<br /> förbättras. Moderata samlingspartiet i Stockholm har drivit fram ett treårigt<br /> forsknings- och utvecklingsprogram som nu genomförs i kommunen. En<br /> ökad källsortering av avfallet kan bidra till minskade föroreningar. Tidnings-<br /> och glasinsamling bedrivs framgångsrikt.</p> <p>Ett särskilt problem utgör det miljöfarliga avfallet såsom tungmetaller,<br /> lösningsmedel m. m. i industrier. För hantering och transporter av miljöfarligt<br /> avfall finns särskilda regler. Att dessa skall följas är självklart. Det är<br /> emellertid också viktigt att underlätta för hushållen att bli av med miljöfarligt<br /> avfall, t. ex. färger och lösningsmedel. Särskild information bör ges till<br /> hushållen om var man tar emot deras miljöfarliga avfall.</p> <p>Särskilda problem vid avfallsförbränning har utgjorts av kicksilver- och<br /> dioxinutsläpp.</p> <p>Folkhälsosituationen</p> <p>Effekten av en förbättrad miljö kan avläsas i mätmetoder och statistiska tabeller.<br /> Men om ett offensivt miljöarbete bedrivs men människor inte förändrar<br /> sin livsföring i fråga om kostvanor, rökning, alkohol och rekreation<br /> kommer inte miljöansträngningarna att avsätta påtagliga spår.</p> <p>Stora förbättringar av hälsotillståndet i befolkningen kan erhållas först<br /> när levnadsvanorna ändras samtidigt som den omgivande miljön förbättras.</p> <p>Det bör därför ankomma på regeringen att genom socialstyrelsen bedriva<br /> en folkhälsoupplysning som leder till förändrade levnadsvanor.</p> <p>Avslutande synpunkter</p> <p>Bland frågor som nu måste uppmärksammas i miljöarbetet är bl. a. användning<br /> av freon och asbest. Freonerna är mycket stabila ämnen som letar<br /> sig upp i atmosfären där de förtunnar ozonskiktet. Ozonskiktet har en viktig<br /> funktion och tjänstgör som ett filter gentemot solens ultravioletta (UV)<br /> strålning. Bryts skiktet ned ökar den inträngande UV-strålningen, vilket<br /> kan leda till en avsevärt ökad hudcancerfrekvens.</p> <p>Freonet i kyl- och frysskåpen frigörs främst vid skrotningen. Det är därför<br /> angeläget att återvinning av detta snarast kommer till stånd. Vidare är det<br /> angeläget att normer för läckage från värmepumpar införs. 15</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:10px;">Många av de produkter vi använder bidrar till föroreningar. Plastpro- Mot. 1987/88</p> <p>dukter, förpackningar, isoleringsmaterial, fyllningar i möbler, papper, fär- J0I6</p> <p>ger, lösningsmedel och handelsgödsel är exempel på produkter som vid både<br /> framställning och slutlig hantering ger upphov till föroreningar. En målmedveten<br /> strävan bör vara att så långt möjligt återgå till användning av<br /> sådana material och produkter, vars produktion är så ren som möjligt och<br /> som kan återvinnas eller sluthanteras utan risk för föroreningar. Exempel är<br /> övergång till användning av oblekt papper och vattenbaserade färger.</p> <p>Dioxiner är organiska ämnen (dvs. kolföreningar), som är bundna till<br /> klor. Vissa dioxiner är starkt giftiga. Det finns drygt 200 dioxiner. Av dessa<br /> är 12 kända som giftiga.</p> <p>1984 beräknade forskare i Sverige att ca 90% av dioxinerna kom från avfallsförbränning.<br /> 1985 var motsvarande beräkningar ca 50% och 1986 ca<br /> 30%. Detta visar litet av de problem vi ofta står inför i miljöpolitiken: en<br /> osäker grund för bedömningen och ställningstaganden om vilka åtgärder<br /> som skall vidtas och var de skall vidtas.</p> <p>Trots detta krävs en fortsatt forskning på avfallsförbränningssidan. I landet<br /> är andelen avfall i fjärrvärmeproduktionen 7%. Detta är en hög siffra,<br /> och om denna verksamhet kan göras helt miljösäker kan andelen öka.</p> <p style="margin-left:10px;">En fortsatt ökad satsning på källsortering av avfall är därför nödvändig.</p> <p>En sådan sorteringsordning bör kunna göras både bekväm och praktisk.</p> <p>Inte enbart i Stockholm utan också i regionen i övrigt och på andra håll i<br /> landet finns många nedlagda soptippar. Läckage och föroreningar till omgivningen<br /> av både ytvatten och grundvatten riskeras. Åtgärder för att förhindra<br /> detta måste vidtas. En förutsättning är att en inventering av gamla<br /> tippar sker och att riskanalyser görs regionvis.</p> <p>När det gäller dioxinerna är detta ett så starkt gift att de gränsvärden som<br /> gäller för nya anläggningar inom en kort övergångstid även bör gälla äldre<br /> anläggningar.</p> <p>Miljökonsekvensbedömningar</p> <p>En mängd beslut av stat, kommun och enskilda kommer vid genomförandet<br /> att leda till påverkan på miljön. Det är viktigt att denna påverkan får en allsidig<br /> belysning innan beslut fattas. I vissa fall sker detta redan nu, när det<br /> gäller särskilt miljöfarlig verksamhet. Då sker en bedömning av verksamheten<br /> i länsstyrelse eller i koncessionsnämnden för miljöskydd. Denna typ<br /> av prövning förekommer därmed endast i ett begränsat antal fall. Det finns<br /> emellertid skäl att också i andra frågor, t. ex. större stadsplaneförändringar,<br /> redovisa bedömningar av miljökonsekvenser.</p> <p>De resultat vi åstadkommer genom åtgärder för att förbättra miljön och<br /> minska miljöstörningar är en viktig bas för ett framgångsrikt internationellt<br /> miljöarbete. Våra resultat ger oss möjlighet att ställa krav på andra. De ger<br /> oss möjlighet att också stimulera och intressera andra länder för miljöskydd.</p> <p>Vad vi lyckas åstadkomma i det internationella miljösamarbetet har också<br /> stor betydelse för miljösituationen i Sverige. En större öppenhet för kun</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>skaper och erfarenheter från andra länder kan bidra till att effektivisera mil<br /> jöskyddsarbetet i Sverige.</p> <p>För kommande generationer i Sverige är det av vitalt intresse att vi be<br /> mödar oss om ett ansvarsfullt, kunskapsbaserat och resultatinriktat miljö<br /> arbete lokalt, nationellt och internationellt.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om att energiplaneringen skall ske med hänsyn till miljöeffekterna,</p> <p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om nödvändigheten av en snabb introduktion av naturgas<br /> i Stockholmsregionen,</p> <p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om en halvering av svavelhalten i eldningsolja,</p> <p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om att användningen av kärnkraften i svensk energiförsörjning<br /> skall avgöras ur säkerhets- och samhällsekonomiska<br /> aspekter,</p> <p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om att inga ytterligare kolkraftverk bör planeras i<br /> Stockholm,</p> <p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om att skärpta gränsvärden för utsläpp från energianläggningar<br /> skall införas, för utsläpp av svavel vid olje- och kolanläggningar<br /> och för kväveoxidutsläpp från kolförbränning,</p> <p style="margin-left:30px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om att energisparande och energihushållning skall stimuleras<br /> och utvecklas,</p> <p style="margin-left:30px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om att miljöskyddsavgift skall utgå vid alla former av<br /> överträdelse av koncessionsvillkoren,</p> <p style="margin-left:30px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om en skärpning av straffsanktioner vid uppsåtliga miljöbrott,</p> <p style="margin-left:30px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om stimulanser för utveckling och användning av<br /> miljövänliga bränslen i fordon som nu drivs med diesel eller bensin<br /> och därvid införa skatterabatter på miljövänliga bränslen och verka<br /> för ökad prisdifferentiering mellan blyfri och blyad bensin,</p> <p style="margin-left:30px;">11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om kunskaper om avgasreningens betydelse, underlätta<br /> och stimulera till återkommande kontroll av avgasreningssystem,<br /> införa gränsvärden för avgasutsläpp för bensin- och dieseldrivna<br /> fordon,</p> </div> <div class="block ml_40"><p style="margin-left:17px;">- Mot. 1987/88<br /> Jol6</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:28px;">12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1987/88<br /> motionen anförts om nödvändigheten av en utbyggnad av kring- J0I6<br /> fartsleder till en ring runt Stockholm,</p> <p style="margin-left:28px;">13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om en begränsning av användningen av dubbdäck<br /> för att därmed minska stoftbildning och slitage på gator och vägar,</p> <p style="margin-left:28px;">14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om att en förbättrad källsortering av avfall skall införas<br /> samt att tekniken för återvinning av avfall ges erforderliga<br /> forskningsmedel,</p> <p style="margin-left:28px;">15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om önskvärdheten av en förbättrad information till<br /> hushållen om miljöfarligt avfall och var man kan och skall avyttra sådant<br /> avfall,</p> <p style="margin-left:28px;">16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om hantering och transporter av miljöfarligt avfall i<br /> större tätorter,</p> <p style="margin-left:28px;">17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om nödvändigheten av att utveckla analyser av effekter<br /> på miljön av förslag till förändringar inom skilda samhällsområden,<br /> s. k. miljökonsekvensanalyser.</p> <p>Stockholm den 24 mars 1988</p> <p>Göran Ericsson (m)</p> <p>Elisabeth Fleetwood (m)</p> <p>Blenda Littmarck (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Filip Fridolfsson (m)<br /> Margaretha af Ugglas (m)</p> </div> <div class="block ml_51"><p>18</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_5"><p> .</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_55" /> </div> </div> INL Inlämning 1988-03-24 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-04-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-04-07 00:00:00 inträffat 2 0 Göran Ericsson m 1 undertecknare 0 Elisabeth Fleetwood m 2 undertecknare 0 Blenda Littmarck m 3 undertecknare 0 Filip Fridolfsson m 4 undertecknare 0 Margaretha af Ugglas m 5 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:85 2014-11-23 02:28:59 motkat Motionskategori - 2014-11-23 02:28:59 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02Jo16 2019-05-28 12:10:46 tilldelat Tilldelat Jordbruksutskottet 2014-11-23 02:28:59 GB02Jo16 av Göran Ericsson m. fl. (m) mot_198788_jo_16.pdf 365672 pdf med anledning av prop. 1987/88:85 https://data.riksdagen.se/fil/90ECCE63-49D5-4E4F-A242-1FB4956232DA