2788310 GB02Jo13 1987/88 Jo13 mot mot Motion 1987/88:Jo13 av Sven Eric Lorentzon m. fl. (m) Motion Motion JoU 13 0 1988-03-24 00:00:00 2014-10-14 10:18:59 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:128 om av Sven Eric Lorentzon m. fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo13/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo13 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Jo13 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1987/88:Jol3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>av Sven Eric Lorentzon m. fl. (m)<br /> med anledning av prop. 1987/88:128 om<br /> miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m. m.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Inledning</p> <p>Den svenske jordbrukaren har visat en stor anpassningsförmåga till förändrade<br /> förutsättningar i sin produktion. Han har anpassat sig till förändrade<br /> konsumtionsvanor och förändrade produktionsmetoder som inneburit<br /> en hög grad av specialisering. Han har upplevt, lika starkt som andra<br /> näringsutövare, uppgångar och nedgångar i konjunkturen. Han har upplevt<br /> en strukturrationalisering som inneburit en utflyttning från glesbygden då<br /> jordbruk slagits samman för att skapa bärkraftiga enheter. Han har upplevt<br /> att jordbruksbygd skogsplanteras.</p> <p>I allt detta har han dock haft stöd av en entydig jordbrukspolitik. Den<br /> svenska jordbrukspolitiken har varit pådrivande för att skapa ett högspecialiserat,<br /> storskaligt jordbruk för att till lägsta pris producera kvalitetslivsmedel<br /> till den svenska konsumenten. Den svenske jordbrukaren har insett<br /> det nödvändiga med denna utveckling.</p> <p>Han har, i denna förändring, upplevt att han och konsumenten strävat<br /> mot samma mål: ett svenskt jordbruk som producerar kvalitetslivsmedel till<br /> lägsta pris både i fred och ofred.</p> <p>Det riktmärke för sin utveckling som den svenske jordbrukaren har haft i<br /> den svenska jordbrukspolitiken börjar dock försvinna. De fasta spelregler<br /> som jordbrukspolitiken har inneburit för honom börjar luckras upp. Principerna<br /> för jordbrukets kostnadskompensation diskuteras, statens delansvar<br /> för överskottsproduktionen upplevs av producenten inte som självklart. I<br /> samband därmed har det svenska jordbrukets nuvarande utvecklingsväg<br /> ifrågasatts.</p> <p>I miljöproblemens och överskottsproduktionens spår höjs röster för att<br /> jordbrukets utveckling varit av ondo och orsakat dagens problem. Till viss<br /> del är detta riktigt. Visst näringsläckage har dock alltid förekommit och har<br /> först tillsammans med andra källor blivit miljöproblem.</p> <p>Den nödvändiga och framtvingade utvecklingen av svenskt jordbruk har<br /> bidragit till miljöproblemen. Utvecklingen mot det ensartade odlingslandskapet<br /> har ökat näringsläckaget till svenska havskuster och insjöar. Rester<br /> av växtskyddsmedel har påträffats i vattendrag. Den tekniska och biologiska<br /> utvecklingen har gett oss nya analysmetoder och ny kunskap. Detta<br /> har gjort oss medvetna om miljöproblem som tidigare ej uppmärksammats.<br /> Dessa löses dock inte av en återgång till ett jordbruk, bedrivet efter principer<br /> som den svenska producenten tidigare använt sig av. Att förneka ut</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>vecklingens möjligheter att lösa dessa problem är att motarbeta den väg Mot. 1987/88<br /> människan alltid använt. Moderata samlingspartiet anser att det svenska Jol3<br /> jordbruket kan lösa dagens problem genom en fortsatt utveckling. Ett effektivt<br /> och framstegsvänligt jordbruk är den enda garantin för att konsumenten<br /> i såväl fred som ofred har billiga kvalitetslivsmedel att tillgå.</p> <p>Genom utveckling skapas också de ekonomiska resurser som ger möjlighet<br /> till miljöförbättrande åtgärder på jordbrukets område.</p> <p>En återgång till ett jordbruk bedrivet med äldre tiders metoder är som en<br /> utopi. Det vore det första steget mot ett avvecklande av den inhemska jordbruksnäringen.<br /> Ett effektivt jordbruk, baserat på den tekniska och biologiska<br /> utvecklingen, är den svenske jordbrukarens enda livförsäkring i<br /> kampen om de svenska konsumenterna.</p> <p>I regeringens proposition 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i<br /> jordbruket, m. m. föreslås intensitetssänkande åtgärder som en metod att<br /> komma till rätta med jordbruksproblemen. Den intensitetssänkande effekten<br /> av föreslagna åtgärder är tveksam, men hotbilden mot svenskt jordbruk<br /> är tydlig. Regeringen visar genom dessa förslag och många grundresonemang<br /> i propositionen en utvecklingsfientlig inställning till det framtida<br /> svenska jordbruket. Detta synsätt kan moderata samlingspartiet ej acceptera.<br /> Det lågproducerande extensiva jordbruksföretaget utan lönsamhetskrav<br /> är en orealistisk bild av det framtida jordbruket.</p> <p>Stallgödselhanteringen</p> <p>1 Moderata Samlingspartiet partimotion 1987/88:jo ang. miljöpolitiken stöder<br /> vi de av naturvårdsverket föreslagna åtgärderna för att nedbringa näringsläckaget<br /> från jordbrukets stallgödselhantering. Vi uppfattar dessa åtgärder<br /> som de viktigaste för att minska näringsläckaget till en acceptabel nivå.<br /> Regeringen har överfört naturvårdsverkets handlingsplan till sin<br /> proposition. I huvudsak är vi därför eniga med regeringen på denna punkt. I<br /> arbetet med att föra ned handlingsplanens åtgärdsförslag till en praktisk tilllämpbar<br /> nivå har skillnad mellan moderata samlingspartiets ståndpunkter<br /> och regeringens uppstått. Dessa berörs nedan.</p> <p>Djurtäthet</p> <p>Stallgödselhanteringen är enligt vår mening ett av jordbrukets främsta miljöproblem.<br /> Därför anser vi, vilket vi tidigare framfört i jordbruks- och miljömotioner,<br /> att generella föreskrifter bör utfärdas för djurtätheten. Vi stöder<br /> därför de av regeringen framlagda förslagen på denna punkt. Vid beräkning<br /> av arealunderlag för djurproduktion skall även betesmark få ingå.</p> <p>Vi är också positiva till användandet av s. k. spridningskontrakt, för spridning<br /> av stallgödsel på marker som djurägaren ej själv brukar. Föreskrifterna<br /> för djurtätheten är propositionens största bidrag för att minska näringsläckaget.</p> <p>Syftet med begreppet djurenhet har dock aldrig varit avsett att användas<br /> som mått på gödselproduktionens storlek. Begreppet har använts som eko</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>nomisk enhet vid resursberäkningar. I samband med utformningen av före- Mot. 1987/88</p> <p>skrifter för den arealbundna djurproduktionen bör det därför undersökas Jol3</p> <p>om begreppet är lämpligt att i sin nuvarande utformning användas för detta<br /> ändamål.</p> <p>Spridningstidpunkt</p> <p>Grundprincipen vid all stallgödselspridning är att den bör ske så nära såtidpunkten<br /> som möjligt. På grund av olika orsaker är detta inte alltid genomförbart.<br /> Det finns i samband härmed ett behov av att reglera spridningstidpunkter<br /> för stallgödsel.</p> <p>Regeringens regler för spridningstidpunkt av stallgödsel är väl motiverade<br /> av miljöskäl. Grundregeln för stallgödselspridning bör alltid vara att spridning<br /> tillåts över hela året om nerbrukning kan ske inom 24 timmar. Regeringen<br /> har i sina specifika krav för höstspridning ej angivit detta som en<br /> grundregel. För att underlätta för jordbrukaren och ej detaljreglera i onödan<br /> bör en s. k. 24-timmarsregel gälla generellt.</p> <p>Lagringskapacitet</p> <p>Behovet av utökad lagringskapacitet för stallgödsel är stort. Vi ser därför<br /> med tillfredsställelse att regeringen anammat vårt förslag om bidrag för byggande<br /> av stallgödselvårdsanläggningar. Det bidrag som tidigare fanns utgick<br /> enbart om stallgödselvårdsanläggningens lagringskapacitet var högst sex<br /> månader. Staten har därför ett ansvar för att bidra till utbyggnaden av gödselvårdsanläggningarna.<br /> Vi anser dock att dessa bidrag skall finansieras<br /> med de medel som inkommit från skatten på handelsgödsel.</p> <p>Jordbruket har ingen möjlighet att direkt övervältra sina ökade kostnader<br /> på konsumenterna. De kostnader som uppstår för jordbruket i samband<br /> med utbyggnaden av lagringskapaciteten måste därför få tas ut vid prisförhandlingarna.</p> <p>För att ej snedvrida byggmarknaden och för att ge jordbrukaren rimlig tid<br /> att finansiera utbyggnaden bör bidraget utgå till bestämmelsens ikraftträdande<br /> den 1 januari 1995. Bidraget bör utgå till samtliga som berörs av reglerna<br /> om utökad lagringskapacitet för stallgödsel. I regeringens förslag undantas<br /> bidraget för företag med fler än 100 djurenheter i ej specificerade<br /> områden i Sverige. Vi anser detta vara orättvist och felaktigt. Att dessa företag<br /> också skall ha tillgång till samma bidrag som företag inom de specificerade<br /> områdena uppfattar vi som självklart.</p> <p>Reglerna för bidrag får inte hindra utveckling av nya anläggningar och<br /> metoder att lagra stallgödsel. Detta är inte minst viktigt för den uppfödning<br /> som tidigare ej varit arealberoende, exempelvis minkuppfödning. Att dessa<br /> metoder i vissa sammanhang kan få jämföras med spridningsavtal befrämjar<br /> utvecklingen. Handeln med gödseln utvecklas. Då teknisk utveckling på<br /> området bör stimuleras, t. ex. mot gemensamhetsanläggningar, bör bidraget<br /> utgå till respektive jordbrukares del av gemensamhetsanläggningen och ej<br /> till anläggningen själv.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Växtodlings- och gödslingsplanering</p> <p>I förlängningen av regeringens proposition skymtar krav på den enskilde<br /> jordbrukaren att upprätta växtodlings- och gödslingsplan. Att upprätta dessa<br /> planer bör vara en självklarhet för dagens jordbrukare. Då denna planering<br /> är en företagsekonomiskt lönsam åtgärd kan eventuella problem lösas<br /> med information och rådgivning. Sålunda har det visat sig att t. ex. den individuella<br /> rådgivningen verksamt bidragit till att minska fosforgödslingen i<br /> jordbruket.</p> <p>Slamspridning på åkermark</p> <p>Slamspridning på åkermark är ett av samhällets allvarligaste miljöproblem.</p> <p>Slam från tätorter med obetydlig industri är i allmänhet ett gott gödselmedel,<br /> medan slam från tätorter med stor industriverksamhet innehåller<br /> betydliga mängder skadliga ämnen. Jordbruket har självt reagerat mot detta<br /> slam och visat sitt ansvar för miljön.</p> <p>Riksdagen har tidigare givit regeringen i uppdrag att fastställa låga gränsvärden<br /> för skadliga ämnen i slam som används på åkermark. Genom hänvisning<br /> till pågående utredning kan dock regeringen inte anses ha fullgjort<br /> sitt uppdrag. Genom att dessa gränsvärden ännu ej är klara saknas en av de<br /> tyngsta delarna i miljöpropositionen på jordbrukets område. Detta är beklagligt.<br /> Enligt vår mening måste arbetet med att fastställa dessa gränsvärden<br /> påskyndas.</p> <p>Ökningen av handelsgödsel och bekämpningsmedelsskatten</p> <p>Moderata samlingspartiet har tidigare yrkat att skatten på handelsgödsel<br /> och växtskyddsmedel avskaffas. Orsakerna härtill är flera.</p> <p>Det finns inga som helst vetenskapliga undersökningar som visar att näringsläckates<br /> storlek skulle bero på mängden tillförd näring. Om avgiftsökningarna<br /> får till effekt att förbrukningen av handelsgödsel minskar behöver<br /> det inte innebära att näringsläckaget avtar. Som styrmedel är dessa skatter<br /> alltför trubbiga.</p> <p>Tyvärr finns det i sammanhanget skäl att ifrågasätta regeringens verkliga<br /> mål med dessa skatter. Som ekonomiska styrmedel mot en lägre intensitet<br /> har de troligen ingen effekt. Som finansieringskälla för statlig verksamhet är<br /> miljöskatterna dock ej oväsentliga. Målet att nedbringa förbrukningen ställs<br /> mot statens medelsbehov som tillfredsställs av en hög förbrukning. Om syftet<br /> är att minska användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel<br /> och detta syfte uppnås, minskar den bas på vilken skatten beräknas och därmed<br /> minskar skatteintäkterna. Man kan inte använda skatten som styrmedel<br /> och samtidigt räkna med dessa intäkter som finansieringskälla i statsbudgeten.</p> <p>Regeringen har missuppfattat meningen med ekonomiska styrmedel. Miljöavgiften<br /> är en punktskatt som enbart har effekt på statens finanser. Vi föreslår,<br /> i synnerhet som dessa skatter inte får kompenseras genom höjda pro- p 33</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1987/88<br /> Jol3</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>duktpriser, att dessa skatter omedelbart avskaffas. Om skatten ändå införs Mot. 1987/88</p> <p>bör den, enligt vår principiella uppfattning, få kompenseras vid prisför- Jol3<br /> handlingarna.</p> <p>Fånggrödor</p> <p>Liksom jordbruksministern anser vi det ytterst angeläget att satsa avsevärda<br /> resurser för att vinna erfarenheter från forskning och försöksverksamhet<br /> vad gäller användandet av och effekten av fånggrödor.</p> <p>Systemet med fånggrödor bör prövas i fullskaleförsök för att närmare utröna<br /> dess effekt på näringsläckaget innan regeringen bemyndigar lantbruksstyrelsen<br /> att utarbeta föreskrifter angående andelen höst- och vinterbevuxen<br /> mark. Systemet med fånggrödor måste vara praktiskt användbart innan<br /> beslut om andel höst- och vinterbevuxen mark tas. Då systemet med fånggrödor<br /> kan få stor betydelse för minskning av näringsläckaget måste dessa<br /> försök påskyndas.</p> <p>Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet</p> <p>Det stöd som lämnas till vård av värdefulla naturtyper i odlingslandskapet<br /> (NOLA) har varit värdefullt för att bevara ett odlingslandskap som var på<br /> väg att försvinna. Dock uppfattar vi Nolabidraget som en samhällskostnad.</p> <p>Det är felaktigt att svenskt jordbruk skall finansiera ett stöd med egna pengar<br /> - ett stöd för ett odlingslandskap som samhället efterfrågar. Vi ifrågasätter<br /> inte Nolabidraget, men vi anser att finansieringssättet är felaktigt. De ytterligare<br /> 20 milj. kr. som föreslås skall finansieras med höjning av en skatt vi<br /> vill avskaffa. Nolabidraget bör finansieras med skötselanslag från naturvårdsverket.</p> <p>Genom det tidsbegränsade, utökade Nolabidraget finns osäkerheten om<br /> vad som kommer att ske med det odlingslandskap vi vill bevara. Detta odlingslandskap<br /> bör säkerställas på längre sikt än tre år för att ha avsedd effekt.</p> <p>Övriga budgetfrågor</p> <p>Vid behandlingen av jordbruksdepartementets budgetproposition i januari<br /> motsatte vi oss inte en kostvaneundersökning finansierad med införselavgifter.<br /> Beloppets storlek gjorde att vi ej ansåg oss behöva reagera mot denna<br /> felaktiga användning av införselmedel.</p> <p>Tyvärr har regeringen fortsatt på den inslagna linjen och anvisar i propositionen<br /> en miljon kronor årligen under en treårsperiod för stöd till kontrollverksamhet<br /> av alternativodlade produkter. Vi anser det vara felaktigt<br /> att använda införselmedel för detta ändamål, varför vi avvisar anslaget.</p> <p>Kontrollen bör åligga odlarna själva och deras organisationer. Det är felaktigt<br /> att det traditionella jordbruket skall subventionera det alternativodlade.<br /> Stödet får dessutom en snedvridande effekt på priset för alternativodlade<br /> produkter i jämförelse med traditionellt odlade. Vi anser att stödet ej 34</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>skall utgå. Är konsumenten villig att betala för en separat kontroll av Mot. 1987/88</p> <p>alternativodlade produkter gör han det. Är han inte villig finns det heller in- Jol3</p> <p>get skäl att införa något stöd för kontrollverksamheten.</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförs om att betesmark skall ingå i arealunderlaget för<br /> djurproduktion,</p> <p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförs om begreppet djurenhet,</p> <p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförs om hur finansiering av bidrag till gödselvårdsanläggningar<br /> skall ske,</p> <p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad gödselvårdsanläggningar<br /> skall utgå till 1 januari 1995,</p> <p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförs om vilka som är berättigade till bidrag för byggande<br /> av gödselvårdsanläggningar,</p> <p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförs om reglerna för erhållande av bidrag för byggande<br /> av gödselvårdsanläggningar,</p> <p style="margin-left:30px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförs om gränsvärden vid slamspridning på åkermark,</p> <p style="margin-left:30px;">8. att riksdagen avslår regeringens begäran att höja gödselmedelsoch<br /> bekämpningsmedelsskatten,</p> <p style="margin-left:30px;">9. att riksdagen beslutar avskaffa skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel,</p> <p style="margin-left:30px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförs om fånggrödor,</p> <p style="margin-left:30px;">11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförs om finansieringen av Nolabidraget,</p> <p style="margin-left:30px;">12. att riksdagen avslår regeringens anslagsyrkande för kontroll av<br /> alternativodlade produkter.</p> <p>Stockholm den 24 mars 1988</p> <p>Sven Eric Lorentzon (m)</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Jens Eriksson (m)</p> <p>Ivar Virgin (m)</p> <p>Mona Saint Cyr (m)</p> <p>Bertil Danielsson (m)</p> <p>Göthe Knutson (m)</p> <p>Arne Andersson (m)<br /> i Ljung</p> </div> <div class="block ml_22"><p>Ingvar Eriksson (m)<br /> Ingrid Hemmingsson (m)<br /> Arne Svensson (m)</p> <p>Hans Dau (m)</p> <p>Sven Munke (m)<br /> Karl-Gösta Svenson (m)</p> </div> <div class="block ml_51"><p>35</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1"><p>Graphic Systems AB, Göteborg 1988</p> </div> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> </div> </div> INL Inlämning 1988-03-24 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-03-25 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-04-05 00:00:00 inträffat 2 0 Sven Eric Lorentzon m 1 undertecknare 0 Jens Eriksson m 2 undertecknare 0 Ivar Virgin m 3 undertecknare 0 Mona Saint Cyr m 4 undertecknare 0 Bertil Danielsson m 5 undertecknare 0 Göthe Knutson m 6 undertecknare 0 Arne Andersson m 7 undertecknare 0 Ingvar Eriksson m 8 undertecknare 0 Ingrid Hemmingsson m 9 undertecknare 0 Arne Svensson m 10 undertecknare 0 Hans Dau m 11 undertecknare 0 Sven Munke m 12 undertecknare 0 Karl-Gösta Svenson m 13 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:128 2014-11-23 15:41:12 motkat Motionskategori - 2014-11-23 15:41:12 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02Jo13 2019-05-28 12:10:46 tilldelat Tilldelat Jordbruksutskottet 2014-11-23 15:41:12 GB02Jo13 av Sven Eric Lorentzon m. fl. (m) mot_198788_jo_13.pdf 164835 pdf med anledning av prop. 1987/88:128 om https://data.riksdagen.se/fil/946F277D-DBC5-4EC5-9E43-D6B2091FC0EC