<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2788309</hangar_id>
 <dok_id>GB02Jo12</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Jo12</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Jo12 av Lars Ernestam m. fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>12</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-03-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:18:59</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:128 om</titel>
 <subtitel>av Lars Ernestam m. fl. (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo12/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo12</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Jo12</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:Jol2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;av Lars Ernestam m. fl. (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:128 om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Folkpartiet har i de tre senaste årens jordbruksmotioner krävt att en ny parlamentarisk&lt;br /&gt;
jordbruksutredning tillsätts som får i uppdrag att utarbeta en ny&lt;br /&gt; 
jordbrukspolitik med ökad miljöhänsyn och minskade regleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste skälen till att vi kort tid efter det att föregående utredning&lt;br /&gt; 
lagt fram sitt slutbetänkande - Livsmedelskommittén (LMK) 1984 - begär&lt;br /&gt; 
en ny är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• LMK fick för kort tid på sig. Man samlade in data och företog analyser&lt;br /&gt; 
men fick ej tid att utarbeta ett samlat förslag till en ny politik.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• En kort tid efter det att LMK upplösts förändrades väsentliga förutsättningar.&lt;br /&gt;
Bl. a. sjönk världsmarknadspriserna kraftigt vilket fått till&lt;br /&gt; 
följd att exportkostnaderna för överskottsspannmålen ett normalår uppgår&lt;br /&gt;
till ca 1,5 miljarder i stället för 400 milj. kr. som LMK beräknade.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Vid riksdagens jordbrukspolitiska beslut 1985 räknade man med att&lt;br /&gt; 
spannmålsöverskottet genom olika alternativ skulle vara eliminerat på&lt;br /&gt; 
fem år. Vi minskar nu temporärt överskotten genom trädesavtal men det&lt;br /&gt; 
står klart att vi inte kommer att ha några självklara alternativ vid periodens&lt;br /&gt;
utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Jordbrukets betydelse ligger inte bara i dess uppgift att producera livsmedel.&lt;br /&gt;
Det är också av avsevärd vikt för vårt lands beredskap och försvar,&lt;br /&gt; 
för regionalpolitiska strävanden, för turism och friluftsliv. En förändrad&lt;br /&gt; 
jordbrukspolitik måste därför grundas på en helhetssyn. Det går inte att&lt;br /&gt; 
fortsätta på den väg regeringen nu valt, att med snabba expertutredningar&lt;br /&gt;
partiellt reformera jordbruket genom pålappningar på den befintliga,&lt;br /&gt;
allt mer oöverskådliga regleringsmassan. En sittande utredning&lt;br /&gt; 
har lättare att avge delförslag som präglas av en helhetssyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr anser jordbruksministern att han inte vill ta initiativ till en ny utredning&lt;br /&gt;
förrän de fem år som man 1985 planerade för har gått till ända. Härigenom&lt;br /&gt;
går värdefull tid förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöeffekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket,&lt;br /&gt; 
m. m. lägger regeringen fram en rad förslag som ligger i linje med det synsätt&lt;br /&gt;
vi redovisat i våra motioner. Huvudmålet är att minska läckage av jordbrukskemikalier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftfulla åtgärder är nödvändiga för att komma till rätta med över&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;gödningen och minska havsföroreningarna. Riksdagens majoritet kritisera- Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
de i höstas regeringen för att det av riksdagen beställda aktionsprogrammet Jol2&lt;br /&gt; 
mot havsföroreningar försenats. Folkpartiet presenterade - både i januari&lt;br /&gt; 
1987 och i januari 1988 - förslag som skulle bidra till minskad övergödning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BI. a. föreslogs en höjning av gödsmedelsavgiften och inrättande av marina&lt;br /&gt; 
reservat. Vi beklagar att regeringens förslag inte kommer förrän nu men&lt;br /&gt; 
välkomnar i huvudsak de åtgärder som föreslås i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill inledningsvis peka på de ytterligare miljöförbättringar som kan&lt;br /&gt; 
uppnås med Folkpartiets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad ny jordbrukspolitik bör öka miljöhänsynen men även minska&lt;br /&gt; 
regleringarna. Genom prisregleringslagen garanterar staten priser och avsättning.&lt;br /&gt;
Enligt Folkpartiets uppfattning bör lagen om möjligt avskaffas, eftersom&lt;br /&gt;
den stimulerar den enskilde bonden att öka exempelvis sin spannmålsproduktion&lt;br /&gt;
trots att överskotten måste exporteras med stora förluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att i någon mån förhindra detta innehåller jordbruksregleringen även&lt;br /&gt; 
ett stort antal ”antistimulanser”. För spannmålsodling rör det sig bl. a. om&lt;br /&gt; 
trädesersättning, skogsplanteringsersättning och som i den aktuella propositionen&lt;br /&gt;
miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att utan vidare ta bort prisregleringslagen. Folkpartiet&lt;br /&gt; 
har dock lagt fram en rad förslag som vi önskar att den nya jordbruksutredningen&lt;br /&gt;
skall bearbeta. Bland annat har vi föreslagit att en generell arealersättning&lt;br /&gt;
införs för att ersätta jordbruket för de nyttigheter som produceras&lt;br /&gt;
utöver livsmedel och som angivits ovan. Vi har också framhållit att&lt;br /&gt; 
vi tror det är möjligt att i samband med införande av en arealersättning avskaffa&lt;br /&gt;
prisregleringslagen och släppa prisbildningen fri inom landet. Då&lt;br /&gt; 
kommer produktionen att anpassa sig till konsumtionen i vårt land och de&lt;br /&gt; 
lantbrukare som är effektivast på att exempelvis producera spannmål kommer&lt;br /&gt;
att fortsätta härmed. De övriga, som finner att de inte med lönsamhet&lt;br /&gt; 
kan producera till den nivå som priset stabiliserar sig på, får söka finna någon&lt;br /&gt;
annan produktion. Arealersättningen underlättar en sådan omställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom läckaget av jordbrukskemikalier till största delen är förknippade&lt;br /&gt;
med spannmålsodling så skulle vi åstadkomma en påtaglig minskning om&lt;br /&gt; 
vi på det sätt folkpartiet föreslår uppnår balans mellan produktion och konsumtion&lt;br /&gt;
i vårt land. Ett annat sätt att minska läckaget är att förändra relationen&lt;br /&gt;
mellan produktpris och insatsmedel i form av handelsgödsel och bekämpningsmedel&lt;br /&gt;
så att användningen av insatsmedel minskar. Förslaget att&lt;br /&gt; 
höja miljöavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel med 5 % har&lt;br /&gt; 
detta syfte. Vi kan i det sammanhanget konstatera att folkpartiets förslag&lt;br /&gt; 
om arealersättning skulle få ännu större effekt. På lantbruksuniversitetet&lt;br /&gt; 
har man beräknat att en arealersättning på 1 000 kr./ha skulle kunna minska&lt;br /&gt; 
spannmålspriserna med ca 30 öre/kg. Det motsvarar 20-25 % av priset och&lt;br /&gt; 
förändrar relationen mellan produktpris och insatsmedel mer än den ökade&lt;br /&gt; 
miljöavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett viktigt avseende kommer bristen på helhetssyn i samband med den&lt;br /&gt; 
aktuella propositionen att leda till ökade problem för jordbruket. Miljöåtgärderna&lt;br /&gt;
införs i ett läge när jordbrukets ekonomi är mycket pressad och&lt;br /&gt; 
kraven på ökad lagringskapacitet för stallgödsel kommer tillsammans med&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;en fördubbling av miljöavgifterna att leda till ökade kostnader. Det har be- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknats att höjningen av miljöavgifterna kommer att leda till en kost- Jol2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsökning av 2-4 öre/kg producerad spannmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarna är inte någon enhetlig grupp. Gårdsstorlek, produktionsinriktning&lt;br /&gt;
och belåning varierar starkt, och de har därmed olika förutsättningar&lt;br /&gt;
att klara kostnadsökningar. Spannmålsodlingen har i dag den&lt;br /&gt; 
sämsta lönsamheten och störst problem har de lantbrukare som med stora&lt;br /&gt; 
lån förvärvade spannmålsgårdar på 70-talet och början av 80-talet då optimismen&lt;br /&gt;
inom näringen var stor och staten generös med lånegarantier. Som&lt;br /&gt; 
framgår av propositionen får höjningen av miljöavgifterna låg effekt om&lt;br /&gt; 
denna får slå igenom i prisökning på produktionen. Men kan vi inte finna&lt;br /&gt; 
något annat sätt för kostnadskompensation så föreligger enligt vår uppfattning&lt;br /&gt;
en uppenbar risk för att ett stort antal nystartade lantbrukare går i&lt;br /&gt; 
konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer ett annat problem som endast antydes i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det talas om vårt jordbruks negativa miljöpåverkan så uppmärksammas&lt;br /&gt; 
sällan att det är vårt jord- och skogsbruk som får ta kostnaderna för det kemiska&lt;br /&gt;
nedfall som utländsk och inhemsk industri åstadkommer. När ekonomin&lt;br /&gt;
är dålig för spannmålsbönderna så avtar kalkningen och den har varit&lt;br /&gt; 
katastrofalt dålig under den senaste femårsperioden. Det resulterar i försämrat&lt;br /&gt;
PH-värde med sämre förmåga hos växterna att uppta näring som&lt;br /&gt; 
följd och större risk för att kadmium och andra metaller frigörs. Från miljösynpunkt&lt;br /&gt;
är det därför oerhört angeläget att stimulera till ökad kalkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arealersättning på försök&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1985 års jordbrukspolitiska beslut fördelades kostnaderna under en&lt;br /&gt; 
femårsperiod för överskottsspannmålen med 60 % på näringen och 40 % på&lt;br /&gt; 
staten. Till skillnad från tidigare preciserades inte i årets budgetsproposition&lt;br /&gt; 
det belopp som staten beräknas behöva bidra med för 1988 års skörd. Folkpartiet&lt;br /&gt;
krävde i sin jordbruksmotion att regeringen skall ange beloppet i vårens&lt;br /&gt;
prisproposition för jordbruket och det framgår av ett enigt betänkande&lt;br /&gt; 
från jordbruksutskottet att utskottet förutsätter att så sker. Om statens bidrag&lt;br /&gt;
kommer att ligga på samma nivå som tidigare så föreligger det enligt&lt;br /&gt; 
vad vi har erfarit möjlighet att av regleringsmedel betala ut en kalkningsstimulans&lt;br /&gt;
på ca 200 kr./ha i form av arealersättning under kommande budgetår.&lt;br /&gt;
Även om stimulansen betalas ut 1988/89 bör för att undvika byråkrati&lt;br /&gt; 
lantbrukarna själva få avgöra kalkningstidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas administrativa problem med att betala ut arealersättning&lt;br /&gt; 
för all åkermark, men erfarenhet finns för landets ärtareal. Regeringen bör&lt;br /&gt; 
därför få riksdagens uppdrag att pröva frågan och återkomma till riksdagen&lt;br /&gt; 
med förslag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Skogsplantering Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i propositionen att huvuddelen - ca 200 milj. kr. - av de&lt;br /&gt; 
medel som inflyter genom fördubblade miljöavgifter skall utgå som bidrag&lt;br /&gt; 
till stallgödselanläggningar i vissa län under de närmaste tre åren. På det sättet&lt;br /&gt;
ökar staten kostnaderna för spannmålodlarna som f. n. har mest ansträngd&lt;br /&gt;
ekonomi och små möjligheter att få kompensation och använder influtna&lt;br /&gt;
medel som bidrag till animalieproducenter som har bättre möjligheter&lt;br /&gt;
att få priskompensation för sina miljöåtgärder. Vi anser att det finns&lt;br /&gt; 
bättre användningsområden för aktuella medel och delar de farhågor LRFordföranden&lt;br /&gt;
Bo Dockered framfört om att gödselvårdsinvesteringar på en&lt;br /&gt; 
miljard under en treårsperiod kommer att skapa en överhettning som driver&lt;br /&gt; 
priserna på betongelement i höjden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår i stället att 180 av beräknade 200 milj. kr. får användas för att&lt;br /&gt; 
stimulera lövskogsplantering på åkermark i slättbygder. Lövskog är att föredra&lt;br /&gt;
framför granskog från miljösynpunkt bl. a. eftersom lövträden bidrar till&lt;br /&gt; 
att bromsa försurningen. Omställning 90 medger att de lantbrukare som är&lt;br /&gt; 
villiga att skogsplantera åkermark omgående får ut de tre årens trädesersättning.&lt;br /&gt;
Vi har i januari 1988 i vår jordbruksmotion framhållit att tre års&lt;br /&gt; 
trädesersättning inte är tillräckligt utan föreslagit att stimulansen bör höjas&lt;br /&gt; 
till fem år för att få genomslag. Kan vi under en treårsperiod få 1000020000&lt;br /&gt;
ha åkermark i slättbygder skogsplanterad så skulle båda vara positivt&lt;br /&gt; 
för landskapsbilden och produktionen av lövträdsplantor. Vidare är det positivt&lt;br /&gt;
för spannmålsodlarna som släpper till medlen att mark överförs till annan&lt;br /&gt;
produktion som tar ca 50 år att bli skördemogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har bidrag inom ramen för Omställning 90-programmet i alltför&lt;br /&gt; 
hög grad utgått för barrskogsplantering i mellanbygder, där det finns starka&lt;br /&gt; 
skäl att söka behålla de öppna landskapsytor som finns kvar. Enligt vår uppfattning&lt;br /&gt;
bör en ökad skogsplantering i första hand komma i fråga i slättbygder&lt;br /&gt;
där de marker som i störst utsträckning bidrar till överskottsproduktionen&lt;br /&gt;
finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har från naturvårdshåll vidare hävdats att bidragen i vissa fall motverkat&lt;br /&gt;
syftet med det s.k. NOLA-programmet, dvs. åtgärder för att säkra&lt;br /&gt; 
naturvårdsobjekt i odlingslandskapet. Mot den bakgrunden bör riksdagen&lt;br /&gt; 
uttala att statsbidrag inte bör utgå till åtgärder som motverkar starka naturvårdsintressen.&lt;br /&gt;
Vi föreslår också att ytterligare 20 milj. kr. av miljöavgiftsmedlen&lt;br /&gt;
utöver vad regeringen föreslår avsätts för naturvårdsåtgärder i&lt;br /&gt; 
odlingslandskapet så att bevarandeintressena kan få en starkare ställning&lt;br /&gt; 
vid beslut om markanvändning, särskilt i mellanbygderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare framhållit att några klara alternativ till spannmålsodling&lt;br /&gt; 
ännu inte kan skönjas. Eftersom det råder stor brist på pappersråvara är&lt;br /&gt; 
skogsplantering det säkraste och det har varit känt under hela den tid som&lt;br /&gt; 
jakten på alternativ har pågått. Då vi har anledning att räkna med ökad&lt;br /&gt; 
arealavkastning även i framtiden borde vi lägga fast en målsättning att ha&lt;br /&gt; 
skogsplanterat mellan 100000-200000 ha åkermark i slättbygd fram till sekelskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Hemställan Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:341px;"&gt;Jol2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförs om jordbrukspolitikens inriktning och miljöeffekter,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförs om ökad kalkning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförs om arealersättning på försök,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen avslår regeringens förslag om statsbidrag till&lt;br /&gt; 
gödselvårdsanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen beslutar anslå 180 milj. kr. av miljöavgiftsmedlen&lt;br /&gt; 
för stimulans av lövskogsplantering i slättbygd,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 20 milj. kr. utöver vad&lt;br /&gt; 
regeringen föreslagit för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet under&lt;br /&gt;
perioden 1988/89-1990/91,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförs om att statsbidrag till barrskogsplantering inom ramen&lt;br /&gt; 
för Omställning 90-programmet inte skall utgå för åtgärder som strider&lt;br /&gt;
mot starka naturvårdsintressen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförs om ett mål för skogsplanteringen på åkermark i slättbygd&lt;br /&gt;
fram till sekelskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 mars 1988&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Ernestam (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Rosén (fp) Anders Castberger (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Olsson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-03-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Ernestam</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bengt Rosén</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders Castberger</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Leif Olsson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:128</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:16:23</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:16:23</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Jo12</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:10:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:16:23</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Jo12</dok_id>
<subtitel>av Lars Ernestam m. fl. (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_jo_12.pdf</filnamn>
<filstorlek>133869</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:128 om</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7CB882AC-B4C2-4707-8612-297FBEF5296E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>