<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2759049</hangar_id>
 <dok_id>GB02Jo10</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Jo10</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Jo10 av Karl Erik Olsson m. fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>10</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-03-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:18:58</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:128 om</titel>
 <subtitel>av Karl Erik Olsson m. fl. (c)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo10/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Jo10</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Jo10</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:JolO&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;av Karl Erik Olsson m. fl. (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:128 om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Jordbruket en oanvänd miljöresurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska åkermarken är en tillgång som, om den sköts rätt, år efter år&lt;br /&gt; 
kan producera nyttigheter för människan. Mark som är brukningsvärd skall&lt;br /&gt; 
därför odlas med livsmedelsgrödor eller med grödor som ger andra produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När livsmedelskommitténs på sin tid och sedan den s. k. intensitetsgruppens&lt;br /&gt;
arbeten - med förslag om en nedläggning av mellan 300000 och&lt;br /&gt; 
900000 ha åker kom, avvisades denna av centerpartiet. Enligt vår mening&lt;br /&gt; 
leder dessa förslag till ett bestående beroende av högintensiva brukningsmetoder&lt;br /&gt;
och att kvarvarande åkermark helt kommer att krävas för att svara&lt;br /&gt; 
mot det inhemska behovet av livsmedel. Vi ansåg då som nu att sårbarheten&lt;br /&gt; 
i samhället därigenom skulle komma att öka. En tillräcklig livsmedelsproduktion&lt;br /&gt;
i landet i tider av kris eller avspärrning kan då inte garanteras. Skogen&lt;br /&gt;
kommer att återerövra ytterligare mark och det öppna svenska landskapet&lt;br /&gt;
kommer i stora delar av landet att försvinna. Arbetet för ett resurssnålt&lt;br /&gt;
samhälle, där en stor del av produktionen baseras på ständigt&lt;br /&gt; 
förnybara råvaror från bl. a. jordbruket skulle därmed inte vara möjligt.&lt;br /&gt; 
Detta har vi tidigare tagit upp i vår partimotion om jordbrukets framtid&lt;br /&gt; 
(1987/88:Jo234).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att all brukningsvärd åkermark skall brukas och användas för att&lt;br /&gt; 
minska användningen av ej förnybara råvaror. Den del av åkermarken som&lt;br /&gt; 
inte krävs för livsmedelsproduktion skall användas för att till exempel producera&lt;br /&gt;
råvaror till industrin. Ett väl fungerande jordbruk i alla delar av landet&lt;br /&gt;
skall vara ett mål för jordbrukspolitiken. Det är angeläget att Norrlandsjordbruket&lt;br /&gt;
bevaras i minst nuvarande omfattning. Detta inte minst av&lt;br /&gt; 
beredskapsmässiga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör därför uttala att all brukningsvärd åkermark ska bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket måste ta sitt ansvar för den del av miljöproblemen som man&lt;br /&gt; 
bidrar till. Minskad användning av kemikalieprodukter i jordbruket är ett&lt;br /&gt; 
mål för att minska jordbrukets negativa miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av kemikalier och handelsgödsel inom jordbruket kan enligt&lt;br /&gt;
vår mening avgiftsbelastas med miljöavgifter. Dessa avgifter skall sedan&lt;br /&gt; 
gå tillbaka till jordbruket i form av stöd till miljöförbättrande åtgärder, ny&lt;br /&gt; 
teknik, omställningsstöd för nya grödor och ett stöd för avsättning av nya&lt;br /&gt; 
produkter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Växtföljder på åkermarken och spridningen av stallgödsel har fått en allt Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;större betydelse för växtnäringsläckage från det svenska jordbruket. Be- JolO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tydelsen av en koppling mellan växtodling och djurhållning måste betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stallgödsel skall utnyttjas som en resurs och inte ses som ett kvittblivningsproblem.&lt;br /&gt;
En effektivare stallgödselanvändning ger också ett minskat behov&lt;br /&gt; 
av handelsgödsel och därigenom minskar den totala användningen av kväve&lt;br /&gt; 
och därmed också risken för växtnäringsläckage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det moderna jordbruket medför också att många speciella naturtyper&lt;br /&gt; 
försvinner ur vår landskapsbild. Detta har också en negativ inverkan på&lt;br /&gt; 
växt- och djurliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landskapet måste hållas öppet och med de naturliga variationer som&lt;br /&gt; 
egentligen skall förekomma. Därför bör de målsättningar som satts upp för&lt;br /&gt; 
jordbruket kompletteras med en målsättning för miljön. Vi kommer i vår&lt;br /&gt; 
motion om miljön att framlägga våra synpunkter hur övriga delar av samhället&lt;br /&gt;
skall minska sina utsläpp i naturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket kan, om det bara ges möjlighet, hjälpa till att lösa andra&lt;br /&gt; 
miljöproblem i andra delar av samhället. En ökad användning av alternativa&lt;br /&gt; 
grödor skulle kunna ge råvaror som kan ersätta delar av importen av drivmedel,&lt;br /&gt;
delvis ersätta importen av kol och olja genom en produktion av&lt;br /&gt; 
energigrödor och leverera råvaror till massaindustrin och den kemiska industrin.&lt;br /&gt;
Alla dessa delar tillsammans skulle få positiva effekter både för miljön&lt;br /&gt; 
och för jordbruksnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en utveckling av ny teknik för nya grödor skulle jordbruket få en&lt;br /&gt; 
ökad betydelse i samhället även i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbrukets andel av näringsutlakningen till kustvatten och&lt;br /&gt; 
hav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt statistik från IVL 1988 så uppgick den totala belastningen av egentliga&lt;br /&gt;
Östersjön till 850000 ton N respektive 54 000 ton P. Nederbörden direkt&lt;br /&gt; 
på havsytan bidrar med 220000 ton N (26%) och 28000 P (7%). Belastningen&lt;br /&gt;
från Sverige har beräknats till 28 ton N och 1100 ton P. Detta&lt;br /&gt; 
skulle då motsvara ca 3 % respektive 2 % av totalbelastningen. I regeringens&lt;br /&gt; 
aktionsplan mot havsföroreningar föreslås åtgärder som kan minska kvävebelastningen&lt;br /&gt;
från det svenska jordbruket med 20%. Denna minskning kan&lt;br /&gt; 
enligt IVL ej förväntas påverka den storskaliga föroreningssituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fosforutsläppen från tvätt och diskmedel är ett problem som är av stor&lt;br /&gt; 
betydelse för jordbruket men framförallt för hushållen. Det är av stor vikt&lt;br /&gt; 
att åtgärder sätts in för att få fram nya typer av tvätt- och diskmedel som innehåller&lt;br /&gt;
mindre fosfor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbrukets andel av näringssalttillförseln via vattendrag är oklar. Att en&lt;br /&gt; 
betydande del kommer från denna näring står relativt klart. En minskning&lt;br /&gt; 
av jordbrukets andel är nödvändig. Åtgärderna att få ner andelen kan vara&lt;br /&gt; 
många, se nedan om fånggrödor och stallgödselhantering.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 **Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo6-13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Användning av avgifterna från bekämpningsmedel och Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handelsgödsel JolO&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Inom jordbruket finns redan miljöavgifter. Sådana bör enligt centerpartiets&lt;br /&gt; 
mening även införas för industrin. Mer om miljöavgifter för industrin kommer&lt;br /&gt;
att redovisas i vår motion om miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen med avgiften för jordbruket har varit dels att minska användningen&lt;br /&gt;
av handelsgödsel och bekämpningsmedel, dels att avgifterna&lt;br /&gt; 
skulle komma jordbruket till del för miljöförbättrande åtgärder och för att&lt;br /&gt; 
underlätta en övergång till en mera miljövänlig produktion. Propositionen&lt;br /&gt; 
föreslår en höjning med 100 % av de nu existerande avgifterna. Centerpartiet&lt;br /&gt;
kan acceptera denna metod som ett sätt att minska kemikalieanvändningen&lt;br /&gt;
inom jordbruket under förutsättning att alla de pengar som betalas&lt;br /&gt; 
in kommer jordbruket till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av den avgift som betalas in bör enligt vår mening gå till utveckling av&lt;br /&gt; 
ny teknik. Det handlar då om teknik för att förbättra exempelvis spridning&lt;br /&gt; 
av stallgödsel. Spridningsmängd och spridning vid rätt tidpunkt av året är&lt;br /&gt; 
två viktiga komponenter för att minska läckage av växtnäring. Viktiga&lt;br /&gt; 
hjälpmedel är t. ex. bra kemiska analysmetoder och bra rutiner att tillämpa&lt;br /&gt; 
analysresultaten. Det är angeläget med ytterligare utveckling av denna teknik&lt;br /&gt;
och här finns behov av ökade resurser. Det handlar också om teknik för&lt;br /&gt; 
att utveckla skördesätt för nya grödor. Vid en omställning till alternativa&lt;br /&gt; 
grödor är denna teknikutveckling nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet föreslår ett årligt anslag till ny teknik som skulle verka så&lt;br /&gt; 
att det sker en satsning på olika projekt under ett antal år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel skulle vara att anslå medel för teknisk utveckling för hantering&lt;br /&gt;
av fibergrödor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att 15 milj. kr. årligen används i detta syfte. Dessa pengar skall&lt;br /&gt; 
utgå ifrån de medel som inkommer från avgifterna från handelsgödsel och&lt;br /&gt; 
bekämpningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvecklad teknik för fibergrödor ger självklara positiva sidoeffekter.&lt;br /&gt; 
Om man har delar av åkerarealen bevuxen med gröna grödor, vallväxter,&lt;br /&gt; 
minskar läckaget från dessa jordar och samtidigt förbättras växtföljden. Avkastningen&lt;br /&gt;
skulle då öka de övriga åren i växtföljden. Ett resultat av bättre&lt;br /&gt; 
jordstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta resonemang har även accepterats av regeringen, men i propositionen&lt;br /&gt;
anslås inga medel för denna typ av teknisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intensitetsnivån inom jordbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen talar på flera ställen om att en intensitetsminskning som en&lt;br /&gt; 
förutsättning för att minska jorbrukets negativa inverkan på miljön. Enligt&lt;br /&gt; 
vår syn är detta inte hela sanningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att minska den överoptimala gödslingen är naturligtvis ett mål, men det&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;ta får ej kopplas samman med att det automatiskt skulle ge en intensitets- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskning. Man säger vidare i propositionen att den s.k. intensitetsut- JolO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redningen kom fram till att jordbruket i vissa avseenden har påtagligt negativa&lt;br /&gt;
effekter på miljön och att dessa effekter har samband med&lt;br /&gt; 
produktionens struktur och intensitet. Vad vi kan se så fanns det inga direkta&lt;br /&gt;
bevis enligt utredningen för att intensiteten skulle spela så stor roll i sambandet&lt;br /&gt;
mellan miljö och jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bidragande orsak sades i utredningen vara växtföljd och odlingsmetoder.&lt;br /&gt;
Det är inom detta område som vi anser att de största vinsterna kan göras&lt;br /&gt;
för miljön och för att minska jordbrukets negativa miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening skall man utöka odlingen av alternativa grödor och&lt;br /&gt; 
vallväxter. Detta ger bevisligen ett minskat läckage. Vad som skiljer sig mellan&lt;br /&gt;
propositionen och vårt förslag är att man i regeringens förslag helt inriktar&lt;br /&gt;
sig på att öka odlingen av vall. Svagheten i detta förslag är att det nu&lt;br /&gt; 
inte finns en naturlig avsättningsmarknad för en ökad produktion av vallväxter&lt;br /&gt;
i Sverge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fånggrödor och alternativ produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas åtgärder för att öka andelen bevuxen mark. Att&lt;br /&gt; 
hålla åkermarken bevuxen under så stor del av året som möjligt är den viktigaste&lt;br /&gt;
åtgärden för att minska ett växtnäringsläckage. En ökning av vallodlingen&lt;br /&gt;
och andelen höstsådda grödor samt insådd av fånggrödor är tre av&lt;br /&gt; 
möjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad produktion av höstsådd spannmål för foderproduktion och en&lt;br /&gt; 
högre användning av vall som kreatursfoder är två viktiga faktorer som måste&lt;br /&gt;
stimuleras. Fånggrödor eller mellangrödor ger i dag ingen ekonomisk&lt;br /&gt; 
lönsamhet för jordbruket men minskar kväveläckage. För jordbruket inom&lt;br /&gt; 
sockerbetsområden är det av vikt att man som i Danmark inräknar sockerbetor&lt;br /&gt;
i bevuxen åkermark, detta då sockerbetor har en stor upptagningsförmåga&lt;br /&gt;
av växtnäring och är en gröda som skördas sent under året. För att nå&lt;br /&gt; 
ett resultat som är bra för jordbruket och för miljön måste det skapas avsättningsmöjligheter&lt;br /&gt;
bl. a. för alternativa vallgrödor. Här finns exempel på&lt;br /&gt; 
fibergrödor som ett realistiskt alternativ: luzern, lin, gräsarter och andra&lt;br /&gt; 
grödor kan ge ett råvarutillskott till fiber- och energiproduktion och därigenom&lt;br /&gt;
medverka till att förbättra råvaruförsörjningen för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olja och stenkol är basråvaror för ett stort antal kemiska produkter. Redan&lt;br /&gt;
nu finns möjligheter att använda åkerjorden för att odla råvaror som&lt;br /&gt; 
kan ersätta de fossila råvarorna i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s. k. överskottsarealen beräknas i dag till 300000 ha åker. Genom att&lt;br /&gt; 
använda jordbrukets nuvarande produktionsresurser kan en stor andel av&lt;br /&gt; 
den tillgängliga arealen utnyttjas för annat än livsmedelsproduktion under&lt;br /&gt; 
den kommande växtperioden. Om den s. k. överskottsarealen används så&lt;br /&gt; 
kommer jordbruket att vara en nyckelnäring i ett framtida mer resurssnålt&lt;br /&gt; 
och miljövänligt samhälle. Omställning 90 är bara en början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsande faktor kommer att vara avsättningsmöjligheterna för de&lt;br /&gt; 
nya produkterna. En av samhällets viktigaste uppgifter blir därför att med&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;verka till att skapa en marknad för den nya produktionen. Detta skall ske Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom direkta stimulansinsatser till industrin men också genom att initiera JolO&lt;br /&gt; 
informations- och utvecklingsprogram riktade till de avnämarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förbättrad växtföljd med 2- och 3-åriga vallar på den åkermark som i&lt;br /&gt; 
dag ensidigt används för spannmålsodling skulle öka skördarna med mellan&lt;br /&gt; 
15-20 % utan att man tillför mer gödsel, detta enligt experter från SLU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna avkastningsökning på arealen gör att större delar kan användas för&lt;br /&gt; 
alternativ produktion och att de negativa miljöpåverkningarna kommer att&lt;br /&gt; 
minska. Se fig. 5:24 om fånggrödor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer också att bidra till en uppluckring av jordstrukturen på våra&lt;br /&gt; 
i dag ofta hårt packade åkerarealer. En försämrad genomsläpplighet på&lt;br /&gt; 
grund av jordpackningen innebär större risk för ytvattenbildning, ytavrinning,&lt;br /&gt;
vattenmättnad och erosion. Att minimera jordpackningen är och&lt;br /&gt; 
kommer därför att vara viktigt på de flesta typer av jordar både med tanke&lt;br /&gt; 
på miljön och på produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppluckring av jordstrukturen ger en ökad upptagningsförmåga för de&lt;br /&gt; 
växter som odlas på denna åkerareal. Detta minskar i sin tur läckaget. Om&lt;br /&gt; 
en god vattenförsörjning kan erhållas får man en hög utnyttjandegrad av&lt;br /&gt; 
kväve. Enligt instutionen för markvetenskap vid SLU har man funnit att för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: IVL 1988&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;   —   &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;NURAT&lt;br /&gt; 
NOi - N mg/l&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p&gt;sådd av&lt;br /&gt; 
fånggrödan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p&gt;utan fånggröda&lt;br /&gt; 
med fånggröda&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8"&gt;&lt;p&gt;aug] sep | okt | nov | dec [Jan | fely | mar|apr |maj | jun |&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;Fig. 5.24 En åker med, respektive utan, fånggröda kan påverka nitrathalten&lt;br /&gt;
i dräneringsvattnet från åkern. Modifierad efter Gustafson&lt;br /&gt; 
och Torstensson (1984a).&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;stråsäd utnyttjas 70-90 % av tillfört kväve vid god vattenförsörjning och op- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;timål gödsling. Under ogynnsamma förhållanden utnyttjade stråsäden 30- JolO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50% av det tillförda kvävet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur markfysikalisk synpunkt borde sålunda vall, gröna grödor, ingå i växtföljden&lt;br /&gt;
på lerjordar inom spannmålsintensiva och djurextensiva gårdar och&lt;br /&gt; 
områden. Då kunde dessutom vallmassan helt eller delvis användas som&lt;br /&gt; 
markskydd och/eller strukturförbättringsmedel på arealen i öppet bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professur i alternativ odling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet har tidigare i en reservation i riksdagens jordbruksutskott reserverat&lt;br /&gt;
sig till förmån för att en professur i alternativ odling skall inrättas&lt;br /&gt; 
vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservationen anslås 1 milj. kr. årligen från de medel som inkommer&lt;br /&gt; 
från avgifterna från jordbruket till denna tjänst. Det är dock beklagligt att&lt;br /&gt; 
riksdagens majoritet inte ställer upp på vårt krav. Ett inrättande av denna&lt;br /&gt; 
tjänst skulle enligt vår mening bidra till att lösa delar av de problem som&lt;br /&gt; 
omtalas i regeringens proposition. Att finna alternativa odlingsmetoder är&lt;br /&gt; 
ett säkert sätt att få ett framtida jordbruk med minskade negativa miljöeffekter&lt;br /&gt;
och därför av vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djurenheter och djurhållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en bedömning av antalet djurenheter per brukningsenhet och arealenhet&lt;br /&gt;
ser man i propositionen inte till de olika lokala förutsättningar som föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna skiljer sig markant från varandra om man jämför olika&lt;br /&gt; 
landskapstyper. Detta gäller främst de åkerglesa områdena. Att sätta en&lt;br /&gt; 
gräns som innebär att många av våra mindre och medelstora brukningsenheter&lt;br /&gt;
slås ut kan vi inte acceptera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arealunderlaget som man skall använda för att beräkna antalet djurenheter&lt;br /&gt;
skall enligt vår mening körbar betesmark och kontraktsareal samt&lt;br /&gt; 
spridningsareal för stallgödsel inräknas. Hänsyn bör tagas till de olikheter&lt;br /&gt; 
som kan uppkomma genom lokala variationer, bl. a. till jordart och driftsteknik.&lt;br /&gt;
Antalet djurenheter per ha bör begränsas till en och en halv (11/2)&lt;br /&gt; 
djurenhet när det gäller svin och höns och två (2) djurenheter när det gäller&lt;br /&gt; 
nötkreatur. Begränsningsföreskrifterna bör omfatta brukningsenheter över&lt;br /&gt; 
20 djurenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 Djurenhet = 1 ko eller häst, 2 ungnöt, 3 suggor, 10 slaktsvin eller 100&lt;br /&gt; 
höns.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektivare användning av stallgödsel kommer att minska utsläppen&lt;br /&gt; 
från jordbruket och minska beroendet av handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialisering och monokulturer inom jordbruket är en följd av de stordriftstankar&lt;br /&gt;
som präglade den socialdemokratiska jordbrukspolitiken under&lt;br /&gt; 
60- och början av 70-talet. Detta har medfört svårigheter att få en naturlig&lt;br /&gt; 
koppling mellan animalie- och spannmålsproducenter. Spridningskontrakt&lt;br /&gt; 
kan därför vara ett sätt för att komma till rätta med problemen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Stallgödsel och spridningstid Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:338px;"&gt;JolO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att ett generellt spridningsförbud skall införas som&lt;br /&gt; 
skall begränsa tiden för spridning av stallgödsel och andra organiska gödningsmedel&lt;br /&gt;
i syfte att minska urlakningen av näringssalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissvaren som inkomit understryks från flera håll att det förslag som&lt;br /&gt; 
läggs fram är dåligt genomtänkt och inte fyller sitt syfte. Bland de faktorer&lt;br /&gt; 
som man bör ta hänsyn till är på vilken jordtyp spridningen sker, mängden&lt;br /&gt; 
spridd gödsel per arealenhet och halminblandningen i den spridda stallgödslen.&lt;br /&gt;
Dessa faktorer har tydligen inte tagits med som en grund för de&lt;br /&gt; 
förslag som finns i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordtyper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spridning på olika jordtyper vid olika tillfällen ger olika urlakningsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spridning av stallgödsel på vissa typer av lerjordar är ej möjlig under vårperioden.&lt;br /&gt;
Samtidigt är urlakningen av näringssalter från styva lerjordar&lt;br /&gt; 
mindre jämfört med andra jordtyper. Se fig 5:22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således i dessa fall ingen möjlighet att med nuvarande teknik införa&lt;br /&gt;
ett generellt spridningsförbud under viss tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi avvisar därför ett generellt spridningsförbud, dock vill vi framhålla vikten&lt;br /&gt;
av att spridning, där så är möjligt, sker under rätt tid av året, det vill säga&lt;br /&gt;
under vårperioden eller i anslutning till höstsådd eller på bevuxen åker.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Källa: IVL, 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;MULL ii&amp;gt;f&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;morän&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;sanp &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;1976/77&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;m/re&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;LERA&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8"&gt;&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;10 20 30 W 50 60&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;kq/ha år&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;Fig. 5.22 Jordtypen har stor betydelse för utlakningen av kväve från åkermark.&lt;br /&gt;
Mull läcker mest kväve och lera minst, vid i övrigt samma&lt;br /&gt; 
förhållanden. Modifierad efter Gustafson och Hansson (1979).&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Spridningsmängden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mängden av stallgödsel och andra organiska gödselmedel som tillförs per&lt;br /&gt; 
arealenhet är av stor vikt för hur stor urlakning som kommer att ske. På detta&lt;br /&gt;
område behövs det en stor informationsinsats för att man skall kunna informera&lt;br /&gt;
jordbrukarna om vilka mängder som är lämpliga för deras område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLU har i sitt remissyttrande påpekat detta faktum att en styrning till enbart&lt;br /&gt; 
en spridning på våren skulle ge upphov till att stora mängder gödsel sprids&lt;br /&gt; 
på allt för små arealer. Detta skulle medföra en risk för en större urlakning&lt;br /&gt; 
och miljömålsättningen genom styrningen till vårperioden skulle därmed&lt;br /&gt; 
förfela sin verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halminblandning i stallgödsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den stallgödsel som sprids förekommer ofta en förhållandevis stor del av&lt;br /&gt; 
halm. Denna halm ger upphov till att nedbrytningen och urlakningen fördröjs.&lt;br /&gt;
Stallgödsel som sprids på våren med en inblandning av halm kan få&lt;br /&gt; 
den effekten att den stora urlakningen sker på hösten i stället för på våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mängden av halm i stallgödseln är svår att påverka, men tidpunkten för&lt;br /&gt; 
spridning blir desto viktigare. Även i detta avseende anser vi att ett generellt&lt;br /&gt;
förbud inte ger de eftersträvade effekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning och informationsinsatser på detta område är av största vikt&lt;br /&gt; 
för att få ett riktigt utnyttjande av gödseln och minska läckage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagringskapacitet för stallgödsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att ett begränsat antal av kustnära och andra jordbruksintensiva&lt;br /&gt;
län skall få stöd till att förbättra sin lagringskapacitet av stallgödsel.&lt;br /&gt;
Bidrag skall enligt propositionen utgå med upp till 20% av investeringskostnaderna,&lt;br /&gt;
högst 25000 kr., under perioden 88/89-90/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning är detta inte tillräckligt. Man måste gå längre för&lt;br /&gt; 
att kunna uppnå den bästa effekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför föreslår vi att 25 % bidrag till nyinvesteringar för ökad lagringskapacitet&lt;br /&gt;
utgår med för hela landet högst 30000 kr. och att dessa föreskrifter&lt;br /&gt;
skall gälla för företag med mer än 10 djurenheter i kustbygder från&lt;br /&gt; 
Bohuslän-Stockholms skärgård, Öland och Gotland samt Blekinge, Malmöhus,&lt;br /&gt;
Kristianstad och Hallands län. För övriga delar av landet skall föreskrifterna&lt;br /&gt;
gälla för företag med över 100 djurenheter, och vara klar före&lt;br /&gt; 
1995. Bidrag skall även utgå som stimulansbidrag till företag (under 100&lt;br /&gt; 
djurenheter men över 10 djurenheter) som ej ingår i de ovan uppräknade&lt;br /&gt; 
områdena, men som ändå vidtar åtgärder enligt föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen för nyinvesteringar skall tas ur de medel som inkommer från avgifterna&lt;br /&gt;
från gödsel och bekämpningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ammoniakutsläpp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ammoniakutsläpp från djurproduktion är ytterligare ett problem som regeringen&lt;br /&gt;
tar upp i sin proposition. Ågärder för att minska utsläppen hänförs 17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
JolO&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;till spridningen av stallgödsel och ökad lagringskapacitet för stallgödsel. Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ammoniakavgång är ett miljöproblem, men enligt vår mening ett problem JolO&lt;br /&gt; 
som kommer att minska om de rätta åtgärderna sätts in på andra områden&lt;br /&gt; 
inom jordbruket. Vi har tidigare i denna motion gett vår syn på stallgödselhantering&lt;br /&gt;
och ökad lagringskapacitet för stallgödsel. Ammoniakutsläppen&lt;br /&gt; 
har minskat i Sverige sedan sekelskiftet. Detta är tätt förknippat med animalieproduktionen&lt;br /&gt;
då antalet djur har minskat i Sverige men ökat i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska delen av ammoniakutsläpp är förhållandevis liten jämfört&lt;br /&gt; 
med övriga Europa, se fig. 3.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på ett effektivt sätt minska jordbrukets negativa miljöeffekter anser&lt;br /&gt;
vi att tyngdpunkten av en miljösatsning inom jordbruket bör ske för att&lt;br /&gt; 
få ner N och P läckagen från jordbruket. En effektivare användning av stallgödsel&lt;br /&gt;
och därmed ett minskat behov av handelsgödsel, kommer att på ett&lt;br /&gt; 
effektivt sätt minska ammoniakavgången, detta i kombination med en ökad&lt;br /&gt; 
lagringskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör även inom detta område verka för ett ökat internationellt&lt;br /&gt; 
samarbete för att i övriga Europa få ned ammoniakutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32"&gt;&lt;p&gt;• • • •&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;5^ -7!&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16"&gt;&lt;p&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;• 76000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• 57000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• 38000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• 19000.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;IMOU-85&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Fig. 3.5 Utsläpp av ammoniak i olika områden av Europa (ton/år)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;Källa: Institut voor Meteorologie en Oceanografie. Källa: Naturvårdsverket rapport 3379, 1987&lt;br /&gt; 
Nederländerna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Kulturlandskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket är en näring som behandlas mycket hårt jämfört med andra näringar.&lt;br /&gt;
Jordbruket skall svara för en nyttoproduktion som samhället behöver&lt;br /&gt;
och här har jordbruket ett ansvar. Men man kan inte belasta jordbruket&lt;br /&gt;
med att ta över områden som egentligen är samhällsintressen. Kulturlandskapet&lt;br /&gt;
är ett sådant intresse. I dag står jordbruket för både skötsel&lt;br /&gt; 
och kostnader. Vi anser att detta ansvar inte enbart kan läggas på jordbruket&lt;br /&gt;
utan att samhället måste ta sitt ansvar och betala om det ligger i samhällets&lt;br /&gt;
intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i sin proposition att 20 milj. kr. skall avsättas under&lt;br /&gt; 
en treårsperiod för att upprätthålla kulturlandskapet. Dessa pengar skall&lt;br /&gt; 
enligt förslaget tas ur de avgifter som inflyter på grund av avgifterna på handelsgödsel&lt;br /&gt;
och bekämpningskemikalier. Regeringens förslag avstyrks av&lt;br /&gt; 
centerpartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i vårt förslag till statsbudget avsatt 25 milj. kr. årligen för liknande&lt;br /&gt; 
åtgärder. Vi anser som ovan anförts att det är ett samhällsintresse att bevara&lt;br /&gt; 
dessa naturtyper. Därför utgår anslaget i vårt förslag ur statskassan ur den&lt;br /&gt; 
del som är avsatt som omställningsstöd för jordbruket. Anslaget går in under&lt;br /&gt;
B6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelskvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människor kräver bra mat till rimliga priser. Maten ska vara fräsch, smaklig&lt;br /&gt; 
och nyttig. Allt fler ställer också högre krav på maten än tidigare. Dels beror&lt;br /&gt;
detta på att människorna blivit kunnigare som konsumenter. Dels finns&lt;br /&gt; 
också orsakerna att söka i missförhållanden i livsmedelsindustrin och i jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människornas intresse för bra mat är välkommet. Under de senaste decennierna&lt;br /&gt;
har kvaliteten på maten tagits för självklar. Människor har valt att&lt;br /&gt; 
höja sin levnadsstandard på andra sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt motverkades matintresset av ”slit-och-släng-mentaliteten” som&lt;br /&gt; 
var förhärskande under 1960-talet. Det dagliga brödet skulle intas enkelt,&lt;br /&gt; 
gärna på stående fot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kosten och matlagning ansågs vara en fråga för de stora livsmedelsindustrierna&lt;br /&gt;
och för centralköken. Även inom andra områden negligerades människornas&lt;br /&gt;
behov av god mat. Den medicinska forskningen koncentrerades&lt;br /&gt; 
på att finna botemedel för redan uppkomna sjukdomstillstånd. Kostens betydelse&lt;br /&gt;
för hälsan begränsades till allmänna kostråd om matens sammansättning.&lt;br /&gt;
Kunskapen om de långsiktiga effekterna av en felaktig kost var och&lt;br /&gt;
är fortfarande - bristfälliga hos en stor del av vårdpersonalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med denna utveckling pågick ett arbete främst utanför de offentliga&lt;br /&gt;
institutionerna av enskilda debattörer som påpekade att människor&lt;br /&gt; 
inte åt den mat som deras leverne fordrade. Matens sammansättning var anpassad&lt;br /&gt;
till det samhälle där merparten av människorna tvingades till fysiskt&lt;br /&gt; 
tungt arbete. Här kom debatten om den skadliga potatisen, varningarna&lt;br /&gt; 
mot fettet i nöt- och griskött m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Livsmedelsproducenterna svarade på detta med en prissättning på pro- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dukterna där en låg fetthalt favoriserades. Detta skedde exempelvis så att JolO&lt;br /&gt; 
kött med låg fetthalt premierades. De svenska konsumenternas väg mot grå&lt;br /&gt; 
fläskkotletter hade inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De små livsmedelsbutikerna med en personal som hade särskilda kunskaper&lt;br /&gt;
om mat och dess tillagning slogs ut av stormarknader vars konkurrensfördel&lt;br /&gt;
öppet angavs vara en minimal kundservice men ett lågt pris på&lt;br /&gt; 
varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förda jordbrukspolitiken utformades efter denna livsmedels- och&lt;br /&gt; 
konsumentpolitik. Kvalitetsaspekterna i produktionen begränsades till att&lt;br /&gt; 
uppfylla de minimikrav som livsmedelslagstiftningen ställer. En storskalig&lt;br /&gt; 
djurhållning eftersträvades uttalat av regeringen och jordbruksministern så&lt;br /&gt; 
sent som i slutet på 1960-talet. De stora djurfabrikerna ansågs vara kvalitativt&lt;br /&gt;
överlägsna den småskaliga djuruppfödningen. Därtill kunde djurfabrikerna&lt;br /&gt;
genom s. k. effektivitetsvinster producera stora mängder av en produkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av koncentrationspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som styrt livsmedelsproduktionen mot allt större enheter och&lt;br /&gt; 
en allt mer ensidig produktion ifrågasätts i dag av ett folkflertal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förespråkare för stordriftsfilosofin har hittills till stöd för sina uppfattningar&lt;br /&gt;
kunnat anföra att den fria detaljhandel givit konsumenterna möjligheter&lt;br /&gt;
att välja mat. Dessa debattörer har dock inte i någon utsträckning påtalat&lt;br /&gt;
de brister som finns i nuvarande konsumentinformation. Trots detta&lt;br /&gt; 
har landets konsumenter reagerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika branscher upplever ett allt större köpmotstånd. I vissa fall är köpmotståndet&lt;br /&gt;
riktat mot en produkt som sådan utan hänsynstagande till hur&lt;br /&gt; 
produkten produceras. Detta gäller exempelvis griskött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett exempel på köpmotstånd kan anföras. Det gäller höns och&lt;br /&gt; 
kyckling. Förekomsten av bakterier (campylobacter) i kyckling och höna&lt;br /&gt; 
har, i kombination med den uppmärksamhet hanteringen av djuren i slakterierna&lt;br /&gt;
rönt, medfört ett kompakt köpmotstånd mot produkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera har handeln också insett opinionens krav på bättre kvalitet på&lt;br /&gt; 
livsmedel. Vi har därför ett utbud av s. k. sprättägg, gårdsgrisar m. m. till ett&lt;br /&gt; 
något högre pris än de livsmedel som produceras på traditionellt vis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många gånger finns det ett aktivt intresse hos en enskild odlare att förädla&lt;br /&gt; 
livsmedel i nära anslutning till produktionen. Regelsystemet är dock så utformat&lt;br /&gt;
att producentens och konsumentens intresse av en lokal livsmedelsproduktion&lt;br /&gt;
ofta inte kan tillgodoses. En lokal livsmedelsproduktion är viktig&lt;br /&gt;
av flera skäl. Det stärker konsumentinflytandet och möjliggör en bättre&lt;br /&gt; 
insyn i och inflytande över livsmedlens produktion. Samtidigt ger det producenten&lt;br /&gt;
en nära kontakt med konsumenten. På så vis får producentledet&lt;br /&gt; 
möjligheter till klara och tydliga marknadssignaler från konsumenten, vilket&lt;br /&gt; 
efterfrågats i jordbrukspolitiken som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;De svenska livsmedlens kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den kritik som framförts mot de svenska livsmedlen är de vid en internationell&lt;br /&gt;
jämförelse av hög kvalitet. Framför allt är de inhemskt producerade&lt;br /&gt;
produkterna säkrare ur ett antal aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ålagt de svenska odlarna ett antal restriktioner. Det gäller exempelvis&lt;br /&gt;
formerna för olika kemiska ämnens användning. Det gäller användningen&lt;br /&gt;
av mediciner i djurfoder. Det gäller också etiska restriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt finns det därför fog för det provokativa påståendet att svensk&lt;br /&gt; 
mat är säkrare och därmed av bättre kvalitet för konsumenten än de importerade&lt;br /&gt;
livsmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet har i en motion till riksdagen (1987/88:Jo528) behandlat&lt;br /&gt; 
ämnet livsmedelpolitik. I denna motion drogs bland annat följande slutsatser:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Livsmedel som framställts med hjälp av bekämpningsmedel och fodertillsatser&lt;br /&gt;
som inte är tillåtna i Sverige skall inte importeras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Import av produkter som avses användas som livsmedel skall omfattas av&lt;br /&gt; 
den svenska livsmedelskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Livsmedelskontrollen skall samordnas och omfatta de bekämpningsmedel&lt;br /&gt;
och fodertillsatser som används på den internationella marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Formerna för livsmedelskontroll ska förbättras med bl. a. möjligheter att&lt;br /&gt; 
kvarhålla importpartier tills analysresultaten är kända.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Bestrålad mat är onaturlig mat. Därför ska bestrålning som konserveringsmetod&lt;br /&gt;
förbjudas, såväl vad avser inhemska produkter som importerade&lt;br /&gt;
livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Reglerna för märkning av livsmedel som skall saluföras i Sverige bör&lt;br /&gt; 
kompletteras med datummärkning avseende plockningsdag, skördedag&lt;br /&gt; 
eller förpackningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Märkning av tillverkare/odlare skall ske på varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen görs föjande beräkning vad gäller avgiftsinkomster som&lt;br /&gt; 
kommer att inflyta. Under perioden 1988/89-1990/91 kommer i genomsnitt&lt;br /&gt; 
180—190 milj. kr. årligen att inflyta. Jämfört med regeringens redan beslutade&lt;br /&gt;
program skulle det ge 230 milj. kr. i nya medel under 3 år. Centerpartiet&lt;br /&gt;
har i detta förslag något högre kostnader för genomförande av vårt&lt;br /&gt; 
program. Denna ökning motsvaras av de delar som vi, i tidigare behandling&lt;br /&gt; 
av regeringens program, yrkat avslag på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma inkomstförutsättningar och samma tidsperiod som ligger&lt;br /&gt; 
till grund för regeringens proposition fördelas medlen enligt vårt förslag enligt&lt;br /&gt;
följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag och anslag som utgår ur inkomna medel för avgifter på&lt;br /&gt; 
handelsgödsel och bekämpningsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till ny teknik 15 milj. kr. löper årligen, under perioden, 45 milj. kr.&lt;br /&gt; 
1988/89-1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
JolO&lt;br /&gt; 
Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad i motionen anfört hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen uttalar att all brukningsvärd åkermark skall bevaras,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen beslutar om anslag till ny teknik, enligt det förslag&lt;br /&gt;
som anförts i motionen, på 15 milj. kr. årligen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om odling av vall och andra gröna grödor,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om fånggrödor och alternativ produktion,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att för inrättande av en professur i alternativ&lt;br /&gt;
odling vid SLU anslå 1 milj. kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om antalet djurenheter per arealenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om stallgödselspridning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om bidrag på 25 % av investeringskostnaderna för&lt;br /&gt; 
ökad lagringskapacitet för stallgödsel, med högsta bidrag på 30000&lt;br /&gt; 
kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;9. att riksdagen beslutar anslå 25 milj. kr. för naturvårdande åtgärder&lt;br /&gt;
för kulturlandskapet. Anslaget skall utgå från statskassans del&lt;br /&gt; 
av omställningsstödet till jordbruket. Anslaget går in under punkten&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;B6,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om svenska livsmedels kvalitet och en ökad livsmedelskontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om förbud mot att bestråla livsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om märkning av livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 mars 1988&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Jonasson (c) Kerstin Göthberg (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl-Anders Petersson (c) Lennart Brunander (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Anslag till professur i alternativa odlingsmetoder vid SLU, löper årligen,&lt;br /&gt; 
1 milj. kr., under perioden, 3 milj. kr. 1988/89-1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till investeringar för ökad lagringskapacitet för stallgödsel, under&lt;br /&gt; 
perioden 255 milj. kr., 1988/89-1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska livsmedels kvalite och en ökad livsmedelskontroll</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1988/89:JoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska livsmedels kvalite och en ökad livsmedelskontroll</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud att bestråla livsmedel</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud att bestråla livsmedel</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1988/89:JoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om märkning av livsmedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1988/89:JoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om märkning av livsmedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-03-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0483420372909</intressent_id>
<namn>Karl Erik Olsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Jonasson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kerstin Göthberg</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl-Anders Petersson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lennart Brunander</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:128</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 12:01:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 12:01:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Jo10</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:10:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 12:01:14</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Jo10</dok_id>
<subtitel>av Karl Erik Olsson m. fl. (c)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_jo_10.pdf</filnamn>
<filstorlek>622596</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:128 om</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/044C5245-89E2-490F-9BAE-CDE9DFA4C88E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>