2750817GB02Fi91987/88Fi9motmotMotion 1987/88:Fi9 av Lars Werner m. fl. (vpk)MotionMotionFiU901987-11-24 00:00:002014-10-14 10:17:432014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:60 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.av Lars Werner m. fl. (vpk)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Fi9/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Fi9https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Fi9
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1987/88:Fi9</p>
<p>av Lars Werner m. fl. (vpk)</p>
<p>med anledning av prop. 1987/88:60 om vissa<br />
ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Propositionens förslag ingår i konjunkturpolitiken på kort sikt för att bedöma<br />
deras relevans måste man dock anlägga ett vidare perspektiv.</p>
<p>Inledningsvis vill vi notera, att propositionen har en helt teknokratisk<br />
ansats. Den nämner inte vilka sociala värderingar man utgår från eller vilka<br />
sociala mål man vill främja. Denna yttre ideologilöshet präglar alltmer de<br />
dokument som utgår från regeringen. Detta är i verkligheten uttryck för att<br />
socialdemokratins ledning tar för självklar den ideologi, som är förankrad<br />
hos näringslivets toppskikt.</p>
<p>Vi menar, att man först måste se förslagen i ljuset av utvecklingen sedan<br />
1982. Den nya regeringens kungstanke var då att devalvering och exportoffensiv<br />
skulle vara drivmotor för att lösa balansproblemen i ekonomin. Man<br />
kan diskutera devalveringens effektivitet och risker. Obestridligt är, att den<br />
hjälpte näringslivet att bättre utnyttja de gynnsamma faktorerna i utvecklingen<br />
vid denna tid: utdragen högkonjunktur, stigande dollar med kulmen<br />
i februari 1985 och låga drivmedelspriser.</p>
<p>Men allt detta hade ett pris: en stor omfördelning till förmån för kapitalet<br />
och på bekostnad av de breda folklagrens ekonomi, den offentliga infrastrukturen,<br />
sociala verksamheter och kultur. Detta förlorade fält har aldrig<br />
kunnat återtas. Vad mera är — ett nytt djupgående obalansproblem har<br />
uppstått: obalans mellan arbetets och kapitalets andel av resurserna, överackumulation<br />
av mervärde. Det är i ljuset härav man måste se och värdera<br />
propositionens förslag.</p>
<p>Nästa avgörande fråga är, om de föreslagna åtgärderna är ekonomiskt<br />
riktiga och socialt rimliga.</p>
<p>Vi kan godta åtgärderna på byggmarknaden, givetvis under förutsättning<br />
att de underlättar bostadsbyggandet i bristområdena.</p>
<p>Vi godtar utvidgningen av omsättningsskatten på värdepapper.</p>
<p>Mer tveksamt är den ytterligare premieringen av sparandet. Att folk skall<br />
belönas alltefter hur mycket pengar de har över, är en säregen filosofi.<br />
Effektiviteten om man vill begränsa hushållskrediterna är också något tveksam.</p>
<p>Åtgärderna beträffande investeringsfonderna godtas.</p>
<p>Däremot är vi direkt kritiska till sänkningen av löneavgiften. Särskilt<br />
gäller detta om man ser den i ljuset av vad som sägs i propositionen om<br />
löneramen i den statliga sektorn. Propositionen hotar här med särskilda<br />
åtgärder om de anställda inte håller sig inom ”ramen”.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I * Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Fi8—10</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Regeringens utgångspunkt är, att ”hushållens” efterfrågan måste hållas Mot. 1987/88</p>
<p>tillbaka och företagen hållas skadeslösa. Vi hävdar att själva premissen är Fi9</p>
<p>högst diskutabel. Det existerar i den moderna kapitalismen inget sådant<br />
direkt samband mellan löner — konsumtion — export — investeringar som<br />
propositionen förutsätter. Ur OECD-ländernas utveckling under 1980-talet<br />
kan man inte utläsa detta.</p>
<p>Exporten beror uppenbarligen av annat än den nationella prisutvecklingen,<br />
inflationen på annat än löneutvecklingen. Kostnader och efterfrågetryck<br />
i en ekonomi med moderna finansiella fenomen och strukturer kan<br />
inte härledas huvudsakligen till lönerna. De samlade investeringarna stiger<br />
inte heller vid ökat utrymme för kapitalet. Sambanden är uppenbarligen<br />
andra än i kapitalismens föregående skeden.</p>
<p>”Hushållen” är en motsättningsfylld kategori. Medan de breda löntagarskikten<br />
antingen står på en lägre nivå än 1982 eller får slita hårdare för<br />
samma nivå, har de hushåll som ägnat sig åt värdepappersplaceringar vunnit<br />
stort. Detta har skapat efterfrågetryck och drivit upp kostnaderna. Det<br />
är således fel att urskillningslöst låta vanliga löntagare betala för en skada<br />
som vållas av andra.</p>
<p>Vi vill därutöver notera, att man inte kan sätta en sådan ram för den<br />
statliga sektorns löneutveckling som aviserats. Man kan heller inte mäta<br />
eller åstadkomma ”effektivitet” inom sektorn med de utgångspunkter som<br />
propositionen och EFO har.</p>
<p>Obalansen i ekonomin kräver att man styr resurser också till den statliga<br />
sektorns långsiktigt betydelsefulla verksamheter. En eventuell efterfrågedämpning<br />
bör bäras av de välbeställda hushållen och företagen.</p>
<p>Vi avvisar därför principiellt sänkningen av löneavgiften. Då emellertid<br />
denna avgift inte är ett särskilt rättvist instrument i sig — den missgynnar<br />
företag med hög sysselsättningsgrad — kan vi tänka oss att i stället öka<br />
uttaget från företagen på annat och mer rättvisande sätt.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda föreslås riksdagen besluta</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs om sänkningen av den allmänna löneavgiften,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen avvisar propositionens tankegångar beträffande<br />
löneutrymme inom den statliga sektorn.</p>
<p>Stockholm den 24 november 1987<br />
Lars Werner (vpk)</p>
<p>Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)</p>
<p>Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>4</p>
</div>
</div>
</div>
INLInlämning1987-11-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1987-11-26 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1987-11-27 00:00:00inträffat20Lars Wernervpk1undertecknare0Bertil Måbrinkvpk2undertecknare0Nils Berndtsonvpk3undertecknare0Jörn Svenssonvpk4undertecknare0Inga Lantzvpk5undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:602014-11-20 06:53:13motkatMotionskategori-2014-11-20 06:53:13statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02Fi92019-05-28 12:10:33tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-20 06:53:13GB02Fi9av Lars Werner m. fl. (vpk)mot_198788_fi_9.pdf80494pdfmed anledning av prop. 1987/88:60 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/86B741E4-8044-468F-AC85-C191E183D635