2765033 GB02Fi30 1987/88 Fi30 mot mot Motion 1987/88:Fi30 av Lars Werner m. fl. (vpk) Motion Motion FiU 30 0 1988-05-11 00:00:00 2014-10-14 10:16:46 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:150 med förslag till av Lars Werner m. fl. (vpk) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Fi30/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Fi30 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Fi30 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1987/88:Fi30</p> <p>av Lars Werner m. fl. (vpk)<br /> med anledning av prop. 1987/88:150 med förslag till<br /> slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret<br /> 1988/89, m.m. (kompletteringsproposition).</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Den tredje vägen - kapitalets väg</p> <p style="margin-left:11px;">Regeringen ägnar sig ofta åt tillbakablickar och jämför sin egen politik med</p> <p>de borgerligas. De skillnader som finns mellan borgerlig och socialdemokratisk<br /> retorik kan aldrig dölja det faktum att det svenska samhället i dag är</p> <p style="margin-left:11px;">de rikas samhälle:</p> <p style="margin-left:11px;">- De samlade börsvärdena har mer än tredubblats sedan 1982, trots den<br /> ”anpassning” av högt uppdrivna värden som skedde hösten 1987.</p> <p style="margin-left:11px;">- Aktieomsättningen har mer än fyrdubblats under samma tid.</p> <p style="margin-left:11px;">- 1987 blev den reala avkastningen i den svenska industrin (vinst efter<br /> inflation) den högsta under 1970- och 1980-talen. Detta rekordår följer på<br /> en rad av år med mycket höga vinster. De mest lönsamma branscherna<br /> var förra året läkemedel, förlag och byggmaterial, vilka alla ökat sin<br /> avkastning sedan året före.</p> <p style="margin-left:11px;">- Likviditeten i företagen (utom banker, investment- och försäkringsbolag)<br /> var i september 1987 255 miljarder kr. om man räknar in deras aktieinnehav<br /> på börsen, men inte räknar innehav i egna dotterbolag.</p> <p style="margin-left:11px;">- De spekulativa inslagen i ekonomin har fått starkt ökad betydelse. Snabba<br /> klipp, fusioneringar mellan företag, uppköp och uppsplittring av företag,<br /> där man behåller ”russinen i kakan”, har blivit vardag. Mark- och<br /> fastighetsspekulationen tilltar. Den stora obalansen i tillväxten och trycket<br /> mot de redan heta regionerna har naturligtvis medverkat till detta.</p> <p style="margin-left:11px;">- Antalet miljardärer och miljonärer har ökat drastiskt. Enligt en redovisning<br /> i pressen har antalet familjer som äger mer än 100 miljoner ökat från<br /> 26 (1982) till 163 (1988).</p> <p style="margin-left:11px;">- Makt och ägande har genom de snabba klippen och uppköpen skiftat.<br /> Mönstret är svårgenomträngligt utan specialstudier. Klart är emellertid<br /> att kapitalmakten stärkts på de anställdas bekostnad och att den förda<br /> politiken medverkat till detta. Det är helt i strid med arbetarrörelsens<br /> verkliga och socialdemokratins programmatiska mål.</p> <p style="margin-left:11px;">- Åtstramningspolitiken gentemot den gemensamma sektorn har efter flera<br /> år givit ett läge där de privata alternativen diskuteras allt oftare på grund<br /> av för små offentliga resurser inom t. ex. vård och omsorg, skola och<br /> kultur.</p> <p style="margin-left:11px;">- Privatisering av samhällets egendomar pågår ständigt och med hjälp av en<br /> ”bit-för-bit-strategi”. Exempel på detta är börsintroduktionen av SSAB<br /> och PK-banken.</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">- Samhällsmoralen har fått sig en rejäl knäck genom alla ”affärer” som Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:12px;">redovisats. Redan väl avlönade personer tillskansar sig stora fördelar Fi30</p> <p style="margin-left:12px;">genom att tänja på regler och allmän moral.</p> <p style="margin-left:12px;">- Lönetak presenteras för de vanliga offentliganställda samtidigt som chefslönerna<br /> skjuter i höjden på ett dramatiskt sätt.</p> <p style="margin-left:12px;">- Trots ökande klyftor i samhället och trots stora eftersläpningar på områden<br /> som främst gynnar de sämst ställda så predikas den officiella<br /> ekonomiska doktrinen utifrån uppfattningen om att de arbetandes löner<br /> är det främsta hotet mot ekonomin och att vinsterna måste accepteras<br /> utan invändning.</p> <p style="margin-left:3px;">Som stöd för denna brandskattningspolitik gentemot de lägst avlönade och<br /> den gemensamma sektorn har kapitalägare och politiker använt borgerliga<br /> förklaringsmodeller. Det är förklaringar vars uppgift är att dölja de rätta<br /> sambanden. Man talar alltid om ”kostnadsläget” inom industrin och glömmer<br /> att tala om de rekordvinster som görs. Man döljer att lönernas andel av<br /> förädlingsvärdet har minskat under 1980-talet. Man talar om solidaritet<br /> men döljer att löneklyftorna ökar. Man talar om full sysselsättning men<br /> glömmer de förstärkta regionala problemen, överhettning, tvångsflyttning<br /> av förvärvsarbetande samt stora ungdomskullar.</p> <p style="margin-left:12px;">Sysselsättningen har ökat. Reallönerna har vänt uppåt igen efter 1985.</p> <p style="margin-left:3px;">Ekonomin rider på en förlängd konjunktur som för de flesta är oväntad.</p> <p style="margin-left:3px;">Vad gäller reformer så har vissa förbättringar sent om sider föreslagits för<br /> pensionärerna och även sjukförsäkringen för LO-kollektivet har förbättrats.</p> <p style="margin-left:3px;">Ersättning vid arbetslöshet har förbättrats. Huvudintrycket kan dock inte<br /> döljas — Den tredje vägens Sverige är De Rikas Sverige i första hand.</p> <p style="margin-left:3px;">Förutsättningar för en alternativ politik<br /> Den internationella utvecklingen</p> <p style="margin-left:3px;">Många bedömare har försökt sig på att förutsäga den internationella utvecklingen.<br /> Mot bakgrund av de stora omflyttningar av förmögenheter som<br /> sker mellan de största industriländerna, och mot bakgrund av USA:s ekonomiska<br /> problem, har förutspåtts en försvagning av den ekonomiska tillväxten.<br /> Stor osäkerhet rådde efter förra höstens anpassning av börsvärdena<br /> över hela världen. Dessa börsvärden är dock främst en mätare på kapitalägarnas<br /> förväntningar av ekonomisk tillväxt och vinster och är ingen produktiv<br /> faktor som påverkar den underliggande ekonomin. Därav följer att<br /> fortsatt högkonjunktur i industriländerna och mycket höga vinster hittills<br /> har hållit uppe aktievärdena på en hög nivå, trots den osäkerhet som följde<br /> strax efter anpassningen 1987.</p> <p style="margin-left:3px;">Några större förändringar i USA:s ekonomi är inte att vänta förrän efter<br /> presidentvalet, som sker i höst. Därför torde några drastiska förändringar<br /> av de stora ländernas politik, som efterlyses i propositionen, knappast hinna<br /> slå igenom under innevarande kalenderår. Den tillväxt som beräknats, kan<br /> säkert upprätthållas ännu en tid, även om det är en historiskt bevisas<br /> sanning att ingen högkonjunktur varar i evigt. Det är viktigt för ett export</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Fi29-30</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>beroende land som vårt att planera för en lägre tillväxt med försämrad Mot. 1987/88<br /> efterfrågan hos de länder vi nu så hårt binder oss till. Fi30</p> <p>Fullt riktigt anges i propositionen de västeuropeiska sysselsättningsproblemen<br /> som en framtida restriktion för den internationella ekonomiska utvecklingen.<br /> När en FiU-delegation i höstas besökte OECD i Paris, framgick<br /> det klart av redovisningen att många av de arbetslösa blir kvar i långtidsarbetslöshet<br /> och att denna ”pool” av arbetslösa fylls på efter varje nedgång i<br /> sysselsättningen. Vid sidan av de efterfrågeproblem som detta innebär, sett<br /> ur ett krasst kapitalistiskt perspektiv, innebär naturligtvis dessa problem - i<br /> den mån man försöker lösa dem stora kostnader för respektive länder. På<br /> sikt följer naturligtvis en större social oro i arbetslöshetens spår.</p> <p>Utvecklingsländernas problem innebär inte bara krav på tillväxt i världsekonomin.<br /> Det fordras också stabila och rättvisa råvarupriser, slut på inblandning<br /> i den ekonomiska politiken i respektive land från Internationella<br /> Valutafonden och Världsbanken. Vad den rika världen behöver enas om är<br /> en politik för rättvisa och en ny ekonomisk världsordning. Det kan bara ske<br /> i strid med det mäktiga transnationella finans- och industrikapital som nu<br /> allt mer får svenskt tillskott i takt med en ökande internationalisering av<br /> ekonomin.</p> <p>De östeuropeiska ekonomierna har möjlighet att spela en positiv roll i den<br /> internationella handeln och tillväxten av handel och produktion i takt med<br /> att ekonomierna öppnas. De signaler som, i varierande grad, kan skönjas i<br /> respektive land ger förmodligen inga större förändringar i det kortare<br /> perspektivet. Men helt klart är att den svenska staten och det svenska<br /> näringslivet bör planera för en framtid med ökad handel med SEV-länderna<br /> så att man inte missar sista vagnen i tåget när det avgår.</p> <p>De nordiska länderna är av största betydelse för den svenska ekonomin.</p> <p>Den ekonomiska tillväxten i dessa länder är förhållandevis svag, och både<br /> Danmark, som är EG-medlem, och Finland, som har problem med balans i<br /> östhandeln, har höga arbetslöshetstal. Danmarks siffror ligger nära länder<br /> som Frankrike, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Självfallet<br /> kommer de nordiska ekonomierna även i framtiden att ha en mycket<br /> stor andel av den svenska utrikeshandeln, varför nuläget inger viss oro.</p> <p>Genom en breddning av handeln, genom ett frigörande från det USAdikterade<br /> teknikembargot mot vissa länder, och genom att lyfta blicken<br /> över EG och vidare ut i världen, kan den svenska ekonomin trots sin<br /> extrema exportinriktning bättre hantera kommande lågkonjunkturer.</p> <p>De globala miljöfrågorna kräver åtgärder. Miljöförstörelsen återverkar<br /> på varje slag av ekonomi genom de oerhörda kostnader som i förlängningen<br /> ligger begravda i ett kortsiktigt vinsttänkande. På detta område skiljer sig<br /> inte väst- eller östekonomierna från varandra. Utvecklingsländerna har<br /> många gånger en tvingande vardag där långsiktiga lösningar synes avlägsna.</p> <p>Det beror ofta på omständigheter som är framtvingade av koloniala förhållanden<br /> och imperialistisk utsugning.</p> <p>En avgörande restriktion på några års sikt är förödelsen av naturen och<br /> naturresurserna. De ekologiska problemen hotar ekonomin. Därför måste<br /> ekonomin underordna sig ekologin. Den svenska politiken på detta område<br /> måste ta sikte på att lösa problemen här hemma och verka för att få till</p> </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>stånd internationella åtgärder av mångskiftande slag. Samtidigt som en Mot. 1987/88<br /> internationell miljökris kan skönjas så finns — om åtgärder vidtas i tid — här Fi30<br /> en möjlighet att utveckla mycken samhällsekonomisk och ekologiskt riktig<br /> produktion, inte minst vad gäller energiproduktion och återbruk av råvaror.</p> <p>Utgångspunkter 1988</p> <p>Det nuvarande ekonomiska läget i landet är en produkt av de senaste årens<br /> delvis egenartade utveckling. Förloppet har på flera punkter avvikit från<br /> den tänkta regeringsstrategin.</p> <p>Vinstkonjunkturen blev långt starkare än någon räknade med. Man kan i<br /> ljuset härav givetvis fråga sig om devalveringen var nödvändig. Även om<br /> den gjort det lättare för företagen att rida på konjunkturen, har den rimligen<br /> också bidragit till ett osunt övertryck.</p> <p>Budgetunderskottet raderades ut i snabbare takt än väntat, och överskott<br /> råder nu i den samlade offentliga sektorn. En viktig orsak härtill är uppenbarligen<br /> att de fackliga organisationerna, trots reträtter från flera viktiga<br /> lönepolitiska principer, lyckats tillkämpa sig genomsnittligt större löneökningar<br /> än regeringens strategi påbjöd. Detta har också skyddat löntagarna<br /> från ytterligare reallönesänkningar. Ironiskt nog har ett av regeringens mål<br /> uppnåtts, tack vare att löntagarna med viss framgång korrigerat regeringens<br /> politik.</p> <p>Bytesbalansproblemen - som aldrig hade de dimensioner man officiellt<br /> påstod — ter sig för dagen små. Över huvud har den svenska exporten trots<br /> allt gny från bankekonomer och storföretag inte utgjort något större problem<br /> genom åren, konjunkturella svängningar till trots. Det skulle för övrigt<br /> ha varit mer än märkligt med tanke på hur exportföretagen gynnats av<br /> devalveringar och reallönesänkningar. Den ensidiga exportsatsningen kan<br /> dock visa sig vara en belastning, om världshandeln nu försvagas.</p> <p>I 1988 års Sverige är det helt andra obalanser som utgör problem än de<br /> man i officiella och storföretagarkretsar ständigt framhåller.</p> <p>Den avgörande obalansens ena sida är den allmänt skeva fördelningen av<br /> resurser i samhället. Det finns helt enkelt för mycket pengar i samhällets<br /> överskikt. De som besitter dem varken kan eller vill nyttiggöra dem konstruktivt<br /> i den grad som vore möjlig och önskvärd.</p> <p>Den andra sidan av detta är de offentliga verksamheternas svaga utveckling<br /> som följd av åtstramningen. Detta har både försvagat den inre<br /> marknadens utveckling och skadat viktiga infrastrukturer.</p> <p>Ansamlingen av rikedomar hos överklass och storföretag har nu väckt<br /> även regeringen till viss aktivitet. Den stimulans för kapitalet man medvetet<br /> drivit fram har skapat sådana problem att regeringen själv måste föreslå<br /> nedkylningsåtgärder.</p> <p>Vinststimulansens andra konsekvens — åtstramningen mot offentlig verksamhet<br /> — har nu blivit till ett allvarligt ekonomiskt och socialt hot mot<br /> landet. Delar av infrastrukturen håller på att vittra sönder under åtstramningens<br /> tryck. Socialt tar sig detta uttryck i urholkat innehåll hos viktiga<br /> omsorgs- och utbildningsfunktioner, kommersialism i offentliga verksamheters<br /> organisation och styrning, privatiseringstendenser och försvagning av 5</p> </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>insynen och demokratin. Ekonomiskt riskerar stora delar av infrastrukturen Mot. 1987/88</p> <p>i landet — den viktigaste framstegsfaktorn i dag - att hamna på efterkälken. Fi30</p> <p>Transportväsendet, som behöver omstruktureras, tippar över mot en hämningslös<br /> bilism. Man får inte tillräckliga resurser för rehabilitering av människor.<br /> Kulturlivet undergrävs, forskningen kommersialiseras.</p> <p>En ytterligare sida av denna skeva fördelning är den ideologiska. Det är<br /> en sida man vanligen bortser från i den ekonomiska debatten. Ett ekonomiskt<br /> och kommersiellt synsätt har spritt sig, som skadar förmågan till<br /> helhetssyn och formuleringen av sociala mål för den samhälleliga politiken.</p> <p>Spekulation och kommersialism har också fått verkningar på demokratin<br /> och förtroendet för det offentliga. Människor känner främlingskap inför<br /> den kommersiella cynism som tränger in även på den offentliga sektorn.</p> <p>När verkschefer och generaldirektörer får ökat svängrum, förlorar insynen<br /> och demokratin i motsvarande grad utrymme. Detta kan leda till en allmän<br /> förtroendekris för det offentliga.</p> <p>Hela denna situation måste nu i grund ändras. Utvecklingen måste ges en<br /> ny inriktning. Den grundläggande obalansen i ekonomin måste bort. Botemedlen<br /> heter:</p> <p style="margin-left:11px;">- jämnare fördelning — överföring av resurser från samhällets toppskikt till<br /> samhällets bas,</p> <p style="margin-left:11px;">- utveckling av de gemensamma verksamheterna, som bildar samhällets<br /> infrastruktur och avgör de breda folklagrens sociala och kulturella livssituation,</p> <p>- vidgad och förstärkt demokrati och medborgerlig insyn.</p> <p>Huvudlinjer i ekonomisk politik de närmaste åren</p> <p>Det är hög tid att ekonomisk politik blir något mer än ekonomisk politik.</p> <p>Ekonomi är mer än kvantiteter och teknikaliteter. Tendensen till ansamling<br /> av rikedom i samhällets topp måste brytas. En omfördelning av resurser är<br /> nödvändig av både ekonomiska och sociala skäl.</p> <p>Omfördelningen skall ske till förmån för offentliga investeringar och<br /> offentlig konsumtion. Privatkonsumtionen bör totalt sett inte tillåtas växa i<br /> nuvarande omfattning, och konsumtionskrediterna bör hållas igen. Däremot<br /> bör konsumtionsutrymmet omfördelas mellan olika samhällsskikt.</p> <p>Förbättringar av de breda folklagrens levnadsförhållanden bör i första<br /> hand uppnås på två vägar. Dels bör sådana offentliga verksamheter förstärkas<br /> som kvalitativt höjer det stora flertalets allmänna sociala och kulturella<br /> situation. Dels bör insyn, delaktighet och demokratiska rättigheter<br /> vidgas och fördjupas.</p> <p>Argumenten för en sådan förändring av den ekonomisk-politiska kursen<br /> är mångfaldiga.</p> <p>Effektiviteten i ekonomin blir alltmer beroende av infrastrukturen. Det<br /> är därför i ett vidare perspektiv viktigt att styra överskottet i den privatfinansiella<br /> sfären över till infrastrukturell utveckling.</p> <p>Effektiviteten stärks också av att man mobiliserar outnyttjad kapacitet<br /> hos de breda skikten i samhället genom att förbättra kunskap, bildning,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>hälsa och social service. Mot. 1987/88</p> <p>Social utjämning har här positiva verkningar, medan grova klasskillnader Fi30<br /> alltid leder till underutnyttjande och slöseri med mänsklig förmåga.</p> <p>Förstärkningen av offentliga verksamheter har naturligtvis i lika mån ett<br /> egenvärde genom att berika och underlätta det individuella livet inom de<br /> breda folklagren. Detta gäller alldeles särskilt de socialt mest eftersatta och<br /> underordnade. Det ökar den personliga friheten och individens möjligheter.</p> <p>Vi förordar alltså något mer än den föreslagna nedfrysningen av överlikviditet<br /> på kapitalsidan. Regeringen borde ta steget fullt ut och kontinuerligt<br /> under ett antal år överföra medel från finansvärlden till vissa prioriterade<br /> offentliga verksamheter.</p> <p>Dit hör vissa avsnitt av sjukvården, som svåra bristproblem av akut natur<br /> - men också den primärvård som på sikt är ägnad att bekämpa de stora<br /> hälsofarorna och höja den allmänna hälsonivån.</p> <p>Dit hör omsorgen om barn och ungdom. Dit hör också att på olika sätt<br /> öka den medborgerliga kunskapen och bildningen. Dit hör en välbehövlig<br /> satsning på den underförsörjda kultursektorn, särskilt den nydanande och<br /> folkliga verksamheten.</p> <p>Dit hör de verksamheter som på olika sätt arbetar emot den sociala<br /> utslagningen.</p> <p>Hälsa, social värdighet, kunskap, kultur — det är faktorer som verkar<br /> vida mer höjande på ekonomins och produktionens effektivitet än fritt<br /> spelrum för finanshajar och värdepappershandlare. Den offentliga sektorn<br /> kan med förstärkta satsningar också bilda en värdefull och växande inre<br /> marknad, som stimulerar tjänster med ett annat socialt innehåll än den<br /> ensidigt kommersiella produktionen. Den offentliga infrastrukturen har<br /> dessutom ett lågt importinnehåll och kan växa utan att det påverkar betalningsbalansen<br /> i nämnvärd grad.</p> <p>Den omfördelningspolitik vi sålunda förordar är inte bara en omfördelning<br /> av materiella och intellektuella resurser. Dess komplement måste<br /> vara en omfördelning av makt i samhället. Finansvärlden och de multinationella<br /> företagens makt har de senaste åren ökat på folkets och de<br /> demokratiska institutionernas bekostnad. Folkstyret måste återta och nyerövra<br /> makt för att obalansen i samhället skall kunna bekämpas. De offentliga<br /> verksamheterna och den statliga företagsamheten bör, tillsammans med<br /> fondsystemen, utgöra en demokratisk kontrast till den maktkoncentration<br /> som präglar ekonomins privatägda sida. Regeringen bör anmodas att lägga<br /> fram ett program för ökad insyn, demokratiskt ledarskap i dessa under<br /> offentligt ansvar stående verksamheter. Detta kommer att gynna verksamheternas<br /> idéutveckling likaväl som deras förankring och förtroende.</p> <p>Vpk:s förslag i anslutning till propositionen</p> <p>Bekämpa kapitalmakten — stoppa spekulationen</p> <p>Vpk anser att kapitalmakt och fåtalsvälde måste bekämpas samtidigt som<br /> den ekonomiska politiken används för att nå arbetarrörelsens historiska mål<br /> om rättvisa och makt över sitt eget liv. Därför måste de spekulativa inslagen</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1987/88<br /> Fi30</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Omfördela efterfrågan. Tillåt rättvisa!</p> <p>De balansproblem som beskrivs i propositionen förutsätts nu liksom tidigare<br /> mötas med åtgärder mot privat efterfrågan därför att importen ökar.</p> <p>Mot denna politik kan anföras flera invändningar. För det första måste<br /> man i fördelningspolitiskt syfte omfördela efterfrågan så att de sämst ställda<br /> kan förbättra sina livsvillkor. För denna utveckling är det viktigt med höjda<br /> löner för de sämst avlönade. Den offentliga sektorn måste också tillåtas att<br /> utvecklas bättre därför att en väl utbyggd verksamhet gynnar låginkomsttagarna<br /> mest och därför att den offentliga konsumtionen inte har samma<br /> importefterfrågan. Höjda löner på vinsternas bekostnad medverkar till en<br /> utbyggnad av den gemensamma sektorn. Däremot dräneras samma sektor<br /> på inkomster om löneökningar på den privata sektorn ersätts med skattesänkningar<br /> från staten.</p> <p>Avtalsrörelsen 1989</p> <p>Den snart avslutade avtalsrörelsen har som framgått av tidigare text sin<br /> bakgrund i en jättelik uppgång av storföretagens vinster. Trots detta stannar<br /> löneökningarna på LO-SAF-området på 3,9 %. SAF beräknar en löneglidning<br /> om 2 %.</p> <p>Främst är det inom exportindustrin som låga avtal tecknats. Inom den<br /> offentliga sektorn har avtalet medfört att man gått med på individuell<br /> lönesättning. Generellt har löneökningarna blivit högre än de 4 % som<br /> regeringen och riksdagsmajoriteten satt som ”lönetak”. Orsaken är till viss<br /> del efterfrågan på arbetskraft.</p> <p>Mot bakgrund av de stora vinsterna är resultatet av avtalsrörelsen magert.<br /> Det gäller särskilt för lågavlönade inom den offentliga sektorn som<br /> genom ökad individuell lönesättning riskerar att i fortsättningen hamna i en<br /> lägre prioriteringsgrad. Tillsammans med införande av lönetak har man nu<br /> också fått en uppsplittring av den solidariska lönepolitiken. Regeringen<br /> förutsätter ett lönetak också inför nästa år.</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna motsätter sig också i fortsättningen en<br /> sådan inblandning i avtalsrörelsen och överskjutande av ansvar som en<br /> utgiftsram innebär. Vi anser att en politik för omfördelad efterfrågan och<br /> större rättvisa måste innebära att de lågavlönade prioriteras i nästa avtalsrörelse.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>i ekonomin bekämpas samtidigt som makten över investeringarna och samhällsutvecklingen<br /> erövras.</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna har behållit dessa mål för omfördelning av<br /> makt och ansvar till förmån för de vanliga människorna på kapitalägarnas<br /> bekostnad. Omfattande nationaliseringar av basindustrier, affärsbanker,<br /> finans- och kreditinstitut och investmentbolag bör genomföras i detta syfte.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motverka transnationalisering Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:340px;">Fi30</p> <p>En seriös granskning av balansproblemen inom ekonomin kräver också ett<br /> närmare studium av transnationaliseringens effekter. Åtgärder häremot<br /> torde vara nödvändiga mot bakgrund av de mycket stora utlandsinvesteringarna<br /> som skett under hela 1980-talet. Den internationella sönderdelningen<br /> av produktionen medför att den nationella ekonomiska politikens manöverutrymme<br /> begränsas eftersom inhemsk efterfrågan i motsvarande och<br /> därmed ökande grad genererar import.</p> <p>Ett åtgärdsprogram för att motverka den ökande transnationaliseringen<br /> och därmed hävda det fackliga och ekonomiska självbestämmandet bör<br /> framläggas snarast. I detta program bör förslag om en återgång till mer<br /> restriktiv valutapolitik återfinnas.</p> <p>Det innebär i första hand ett återtagande av de ”lättnader” som under<br /> den tredje vägen genomförts genom avregleringar och tillämpningar av<br /> regler.</p> <p>Utveckla regionalpolitiken</p> <p>En annan sida av den ökande transnationaliseringen är de allt större regionala<br /> obalanserna. Den ekonomiska tillväxt som skett och som haft sin<br /> tyngdpunkt i redan ”heta områden” i vårt land har naturligtvis också märkts<br /> i mer utsatta regioner. Denna tillväxt kan dock inte lösa de regionala<br /> obalanserna på sikt, lika litet som näringslivets ökande intresse för utlandsinvesteringar<br /> innebär någon som helst lösning vad det gäller den bristande<br /> investeringsviljan inom landet.</p> <p>Den s. k. paketpolitiken där olika paket med investeringar och stöd<br /> presenteras av regeringen, är otillräcklig för att nå varaktig balans, eftersom<br /> den i kapitalismen inneboende strävan till koncentration av makt och produktion<br /> fortgår. På samma sätt som utlandsinvesteringarna måste prövas<br /> utifrån samhällsekonomiska utgångspunkter måste också en investeringsstyming<br /> komma till stånd inom regionalpolitiken.</p> <p>I detta sammanhang skall de statliga och samhällsägda företagen samt<br /> nyskapade och dugliga samhällsfonder ingå som verktyg för en ny regionalpolitik.<br /> Det krävs både nya metoder och nya medel inom regionalpolitiken.</p> <p>Omedelbara insatser som kan göras redan — nu och som skulle få stor<br /> regionalpolitisk betydelse — är åtgärder som också har en energi- och<br /> resursbevarande inriktning. Exempel på sådana satsningar är program för<br /> utveckling av förnybara energislag. En ökad förädling av landets råvaror,<br /> exempelvis inom sågverksindustrin som är geografiskt spridd över hela<br /> landet, är också av största betydelse.</p> <p>3 % tillväxt i den kommunala sektorn</p> <p>I regeringens behandling av den offentliga sektorn saknas varje ansats till<br /> diskussion om rättvisa inkomstförstärkningar för utveckling av denna sektor.<br /> Man nöjer sig med att hävda den 1-procentiga tillväxten, trots de stora<br /> behov som bevisligen finns på området.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Åtstramningarna mot kommuner och landsting har inneburit att stora Mot. 1987/88</p> <p>och viktiga områden eftersatts. Områden som i vackra kongresstal ”priori- Fi30</p> <p>teras” av regeringspartiet får inte i den praktiska politiken samma välvilliga<br /> behandling. Vård och omsorg, skola och kultur måste få utvecklas.</p> <p>Kvaliteten och utbyggnadstakten inom barnomsorgen och skolan måste<br /> garanteras. Utbyggnaden inom hemtjänsten kräver resurser. Arbetsvillkoren<br /> inom hälso- och sjukvården måste uppmärksammas. Både öppenvård<br /> och köproblem/resursbrist inom speciella vårdområden måste få sin andel.</p> <p>Dessa kan inte ställas mot varandra. Fastighetsunderhåll och upprustning av<br /> kommunala VA-nät är områden som också på sikt har ett hälsoperspektiv<br /> och bör åtgärdas i flerårsprogram.</p> <p>Kort sagt: Den gemensamma sektorn måste få utvecklas. Ett minimikrav<br /> är att en 3-procentig utveckling tillåts, i det längre perspektivet förmodligen<br /> mera. Men en ”bantningsdiet” kan inte i ett huj omställas till motsatsen.</p> <p>Det av regeringen i propositionen fastlagda målet att den gemensamma<br /> sektorns andel av BNP inte får öka är felaktigt. Först och främst måste<br /> behoven få bestämma detta. Därutöver är det rimligt att den gemensamma<br /> (folkägda) sektorn tar över på en rad områden där kapitalet sviker, exempelvis<br /> inom närings-, regional- och energipolitik.</p> <p>Av de medel vi föreslår skall indras till samhället bör 3 miljarder kr.<br /> anvisas för ett program inom vård och omsorg. Därutöver behöver kraftiga<br /> satsningar göras för att rusta upp skola och kultur.</p> <p>För en rättvis skattepolitik</p> <p>Oljeskatten</p> <p>Regeringen föreslår i propositionen en höjning av skatten på olja med 75 kr.<br /> per kubikmeter. Plöjningen är avsedd att finansiera ökade kostnader för<br /> ubåtsskydd och höjning av studiemedlen. Dessutom är höjningen tilltagen<br /> för att allmänt förstärka budgeten.</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna avvisar denna höjning. Det är inte acceptabelt,<br /> som regeringen tagit som vana, att gång efter annan föreslå förändringar<br /> av vissa energiskatter, ryckta ur sitt sammanhang, för att finansiera<br /> olika förslag. Senast var det bensinskatten. Vpk:s riksdagsgrupp uttalade<br /> vid detta tillfälle att en samlad bedömning måste göras där hänsyn tas<br /> till hur de förslagen sammantagna drabbar de sämst ställda i samhället.</p> <p>Energiskatterna har för regeringen blivit en källa till finansieringar av<br /> många slag. Bristen i regeringens politik är att den inte har en långsiktig<br /> karaktär utan uttrycker mer en ryckighet och inkonsekvens beträffande<br /> energiskatterna. En framåtsyftande energipolitik, med klart uttalade mål,<br /> måste innehålla en samlad bedömning och sammantagna åtgärder. En sådan<br /> finns i vpk:s motion om energiskatterna från i januari i år.</p> <p>I denna motion föreslår vi bl. a. införandet av en prisutjämningsfond för<br /> olja. En sådan skulle användas för att motverka drastiska höjningar av<br /> energipriserna när världsmarknadspriset vänder uppåt, eller genom riktat<br /> stöd till de grupper som drabbas hårdast av höjda energipriser, t. ex. inom<br /> boendet. På så sätt skulle energipriserna kunna hållas mer jämna och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">konsumenterna skyddas. Riksdagen avvisade detta förslag. Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:13px;">Alla erfarenheter visar att konsumenterna ofta får vara med och betala Fi30</p> <p style="margin-left:3px;">höjningar av världsmarknadspriser och valutakursförändringar i fördyrande<br /> riktning. Mycket sällan får konsumenterna däremot vara med och dela på<br /> prissänkningarna, vilket naturligtvis vore önskvärt, inte minst mot bakgrund<br /> av att energipriserna påverkar pris- och hyresnivån.</p> <p style="margin-left:3px;">Ett införande av en prisutjämningsfond skulle medföra att betydande<br /> medel finns att tillgå när kostnaderna förändras uppåt. Förslaget medger<br /> möjligheter till en konsekvent och långsiktigt förd energipolitik.</p> <p style="margin-left:3px;">Inkomstskatterna</p> <p style="margin-left:3px;">I propositionen nämns skatterna för 1989 endast på några få rader. Däremot<br /> framläggs i samband med propositionen ett pressmeddelande från finansdepartementet<br /> om alternativa skatteskalor och finansiering.</p> <p style="margin-left:3px;">Det genomgående draget under senare år är att sänka skatterna för<br /> höginkomsttagare och samtidigt skärpa beskattningen för låginkomsttagare.</p> <p style="margin-left:3px;">Så är det även denna gång. En skärpning av värdet av underskottsavdragen<br /> föreslås också, dock utan att särskilja bostadsräntor från andra typer av<br /> räntor.</p> <p style="margin-left:3px;">Automatiken i beskattningen ökar statens inkomster av inkomstskatten<br /> med ca 13 miljarder kr. för 1989 med den i finansplanen antagna löneökningen<br /> för 1988. Nettot efter inflation blir ungefär 5 miljarder kr. Genom att<br /> finansiera förslagen med höjda indirekta skatter på sätt som anges i pressmeddelandet<br /> överfinansieras reformen med ca 1 miljard kr.</p> <p style="margin-left:3px;">Vpk avvisar de anförda tankegångarna. En skattesänkning måste komma<br /> låg- och mellaninkomsttagare till godo, och skatterna borde istället skärpas<br /> för dem med höga inkomster. Det skulle bli en skatteprofil som går i rakt<br /> motsatt riktning mot nu aviserade, och tidigare genomförda, förslag.</p> <p style="margin-left:3px;">Vpk lade i januari månad i år ett förslag till inkomstskatter för 1989. Det<br /> bygger på en skatterabatt på 2 000 kr. och som avtrappas intervallet från<br /> 150 000 till 180 000 kr. Förslaget kompletterades även med ett nytt skatteintervall<br /> för inkomster över 250 000 kr., med 10 procentenheter till 55 %.</p> <p style="margin-left:3px;">Genom detta förslag minskar skatten vid låga inkomster med närmare 2 000<br /> kr. och övergår vid inkomster omkring 130 000 kr. från sänkt till ökad skatt.</p> <p style="margin-left:3px;">För höginkomsttagare blir det skatteskärpningar på 10 000 kr. och mer. En<br /> sådan förändring av inkomstskatten ligger väl i linje med en riktig fördelningspolitik<br /> värdig arbetarrörelsen.</p> <p style="margin-left:3px;">Nej till höjd moms</p> <p style="margin-left:3px;">En höjning av mervärdeskatten - momsen — är helt utesluten. Allmänt sett<br /> har indirekta skatter regressiv verkan, dvs. de slår hårdare mot dem med<br /> lägre inkomster än dem med högre. Framför allt gäller detta momsen på<br /> mat och andra livsnödvändiga varor.</p> <p style="margin-left:3px;">Vpk har alltsedan momsen infördes verkat för att maten skall undantas<br /> från skatten. Vi har också avvisat att en slopad matmoms skall finansieras<br /> inom mervärdeskattesystemet. I stället bör denna tas ur större förmögenheter<br /> och stora inkomster.</p> </div> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">En av grundsatserna för en radikal skattepolitik enligt vpk är minskade Mot. 1987/88</p> <p>indirekta skatter. Skälet härför är som nämnts dessas regressi va verkan. Fi30</p> <p>Vissa punktskatter är dock motiverade, men ej generellt. Exempel är skatten<br /> på alkohol och tobak. I dessa fall är avsikten, enligt vpk, att de skall<br /> motverka konsumtion och därigenom de skador som denna för med sig.</p> <p>Slopa matmomsen</p> <p>Förändringar av skattesystemet bör innebära minskade skatter på låga och<br /> normala arbetsinkomster, minskade indirekta skatter och skärpta skatter på<br /> kapital, bolag och förmögenheter. I en sådan politik finns inget utrymme för<br /> en höjning av momsen, oavsett om kostnaderna för maten kompenseras<br /> som exempelvis var fallet år 1982. Alla förändringar måste gå i sänkande<br /> riktning.</p> <p>Priserna på de viktigaste livsmedlen har under den senaste femårsperioden<br /> ökat mer än dubbelt så mycket som priserna i övrigt. Regeringen måste<br /> därför, enligt vpk:s mening, redan under innevarande år återkomma till<br /> riksdagen med förslag om slopande av momsen på livsmedel. Som ett första<br /> steg på vägen till helt slopad matmoms föreslås subventioner av viktiga<br /> livsmedel med 5 000 milj. kr. Detta bör ges regeringen till känna.</p> <p>Tobaksskatten</p> <p>Vpk föreslog i januari i år en höjning av skatten på tobak med 30 %.</p> <p>Förslaget avslogs. Vpk anser att det fortfarande finns bärande skäl att<br /> kraftigt höja skatten på tobak. Detta är motiverat av främst hälsoskäl. Vpk<br /> anser att de 10 % som föreslås i propositionen inte tjänar detta syfte.</p> <p>Avsikten är endast att kompensera för inflationen.</p> <p style="margin-left:11px;">Vpk föreslår att åtgärder vidtas för att kraftigt minska tobaksrökningen.</p> <p>En åtgärd i detta syfte är att kraftigt höja skatten. Vi föreslår därför att<br /> skatten på tobaksvaror höjes med 30 %. Detta skulle medföra en höjning<br /> med 15 öre per cigarrett. Höjningen skall även gälla cigarrer och cigariller.</p> <p>Motiveringen i propositionen att prisökningen på dessa är så stor att skattehöjning<br /> inte bör komma i fråga avvisas. Inte sedan 1977 har skatten på dessa<br /> justerats. Härigenom har regeringarna valt att kompensera ökade kostnader<br /> med realt minskad beskattning. Detta är oacceptabelt. Skatten för cigarrer<br /> och cigariller skall följa övriga tobaksvaror.</p> <p>Studiestödet</p> <p>Vpk har tidigare i vår med anledning av regeringens proposition om studiemedel<br /> lagt en motion med förbättringar för både vuxenstuderande på<br /> högskolenivå och högskolestuderande. Förslaget kan ses som ett första steg<br /> mot en ”studielön”. Enligt detta förslag skall vuxenstuderande under högskolenivå<br /> överföras från studiemedelssystemet till det särskilda vuxenstudiestödet.<br /> Det är rimligt att arbetsgivarna får ta ett ökat ansvar för<br /> kostnaden för utbildningen av människor som redan finns i arbetslivet och<br /> som inte tidigare haft möjligheter att få gymnasiekompetens. Därför före</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">slås en ökning av arbetsgivaravgiften med 0,25 %. Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:3px;">Eftersom de vuxenstuderande under högskolenivå motsvarar ca en tred- Fi30<br /> jedel av studiemedelsdagarna frigörs med detta förslag betydande summor.</p> <p style="margin-left:3px;">Vårt förslag till omedelbar förbättring av studiemedlen för högskolestuderande<br /> innebär att totalbeloppet höjs till 185 % av basbeloppet och att<br /> hälften av detta belopp utgörs av bidrag. Kostnaden för vårt förslag till<br /> studiemedel är 1,6 miljarder kr. högre än för regeringens förslag. När de<br /> vuxenstuderande under högskolenivå överförs till det särskilda<br /> vuxenstudiestödet frigörs ca 1 miljard. Våra nettokostnader är således 600<br /> miljoner högre än regeringens.</p> <p style="margin-left:3px;">Likviditetsindragning från näringslivet</p> <p style="margin-left:3px;">De mycket höga vinsterna, den återhållsamma lönepolitiken och den utdragna<br /> högkonjunkturen har medverkat till att stora likvida tillgångar skapats<br /> inom näringslivet. Den ökande spekulationen inom ekonomin och den<br /> ständiga jakten mot snabba klipp och improduktiv hantering av ekonomiska<br /> resurser är ett uttryck härför. En alltför låg investeringsnivå inom landet har<br /> också medverkat till likviditetstillväxten. Dessa resurser som skapats av de<br /> arbetande men disponeras av kapitalägarna måste enligt vår mening utnyttjas<br /> i såväl investerings- som fördelningspolitiskt syfte. Vänsterpartiet<br /> kommunisterna har därför under en rad år föreslagit åtgärder för att på<br /> olika sätt utnyttja de likviditeter som vi sett växa undan för undan.</p> <p style="margin-left:3px;">Nu kommer regeringen med ett förslag om indragning av 10 miljarder kr.<br /> av likviditeterna i näringslivet till konton i riksbanken. Pengarna föreslås<br /> återbetalas i juli 1990. Regeringens motiv är att ”underlätta avtalsrörelsen”<br /> samt en allmän ”åtstramning” av finanspolitiken.</p> <p style="margin-left:3px;">Vänsterpartiet kommunisterna anser att såväl summorna som motiven<br /> kan ifrågasättas. I enlighet med tidigare vpk-förslag anser vi att 10 miljarder<br /> kr. väl kan dras in till statskassan i form av en engångsskatt. Pengarna skall<br /> inte återbetalas, utan användas för ett flerårigt investeringsprogram på<br /> områden som</p> <p style="margin-left:3px;">- vården, där vpk föreslagit att 3 miljarder borde anslås som en akutåtgärd,</p> <p style="margin-left:3px;">- omsorgen, där barnomsorg och äldreomsorg behöver betydande resurser,</p> <p style="margin-left:13px;">- skola och bildning, vilket kräver stora insatser inom bl. a. vuxenutbildningen,</p> <p style="margin-left:13px;">- kulturen, vilken behöver förstärkas för att motverka den kommersiella<br /> kulturens dominans och inflytande över ideologibildningen så att man<br /> därigenom skapar alternativ till historie- och identitetslöshet och kulturell<br /> utarmning,</p> <p style="margin-left:3px;">- regionalpolitiken, där stora satsningar behövs.</p> <p style="margin-left:3px;">Därutöver bör regeringen återkomma med förslag om en höjd vinstskatt<br /> från kalenderåret 1989 som kan uttas från vinsterna i näringslivet. Därigenom<br /> kan de samhälleliga resurser som skapats av de mångas arbete<br /> medverka till att finansiera kvalitativa förbättringar, drift och service inom<br /> den offentliga sektorns socialt och samhällsekonomiskt viktiga delar som<br /> vård, omsorg, skola och kultur. I nuläget bör denna skatt sättas så att den</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>inbringar ytterligare ca 10 miljarder kr. till statskassan. På detta sätt bryts Mot. 1987/88</p> <p>även trenden att brandskatta kommuner och landsting, som sedan 1980 Fi30</p> <p>fråntagits 42 miljarder kr.</p> <p>Motverka privatisering</p> <p>Vpk:s förslag motverkar även kraven om en privatisering inom dessa områden<br /> som med ökad kraft kommer att ställas av dem som vill dränera den<br /> gemensamma sektorn på resurser samt snabbt fylla upp med privat verksamhet<br /> där det brister. Det är nu hög tid att motverka den ”strategi för<br /> kapitalism” som främst moderaterna driver genom att både föreslå minskade<br /> statsbidrag till kommunerna och i de flesta kommunala församlingar<br /> agitera för sänkt skatt. Denna ”kniptångsmanöver” mot den gemensamma<br /> sektorn kan bara motverkas genom att regering och riksdag tar ansvar för<br /> att tillräckliga resurser för en god utveckling skapas. Annars faller allt tal<br /> om att värna denna sektor platt till marken.</p> <p>Ubåtsskyddet</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna avvisar förslaget om extra anslag till marinen<br /> för ubåtsskydd. Om en sådan förstärkning bedöms som nödvändig, bör<br /> marinen och militärledningen i övrigt först redovisa vilka möjligheter till<br /> omprioriteringar och framför allt besparingar som kan göras inom nuvarande<br /> redan mycket stora anslagsramar. Helt annorlunda ställer det sig med<br /> kustbevakningen. I bilagan från försvarsdepartementet yrkas medel till<br /> kustbevakningen. Vpk har i en särskild motion kritiserat förslaget till ny<br /> organisation för kustbevakningen. Vi har yrkat avslag på förslaget som<br /> enligt vår mening, innebär en militarisering av den civila myndigheten.</p> <p>Anslag för fortsatt drift under civila former måste medges. Vi accepterar<br /> därför det i propositionen föreslagna anslaget till Kustbevakningen för<br /> budgetåret 1988/89. I övrigt hänvisas till motion 1987/88:Föll.</p> <p>Ungdomsbosparande</p> <p>Vpk finner det inte särskilt meningsfullt att införa en ny sparform begränsad<br /> till ungdomar i åldern 16—25 år. Ungdomar i den åldern har mycket begränsade<br /> ekonomiska möjligheter och saknar ofta egna inkomster. För<br /> övrigt finns redan olika former av allemanssparande, även om de inte är lika<br /> förmånliga som det som nu föreslås. I stället bör enligt vår uppfattning<br /> ungdomarnas bostadsbehov lösas på sätt som ungdomarna själva i olika<br /> sammanhang förordat, bl. a. genom byggandet av fler och billigare hyresbostäder<br /> och genom frigörandet av smålägenheter. Vidare bör bosättningslånen<br /> med gynnsamma amorteringstider och låg ränta återinföras och bostadsbidragen<br /> förbättras. Frågan om bostadsbidragen behandlas nu av bostadsutskottet.</p> </div> <div class="block ml_51"><p>14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Samhällsekonomiskt synsätt</p> </div> <div class="block ml_3"><p>I finansplanen förs ett omfattande resonemang angående statligt stöd till<br /> näringslivet och kravet om lönsamhet. I budgetförslaget diskuteras lönsamhet<br /> contra politisk målstyrning vad gäller styrningen av den statliga verksamheten.</p> <p>Också i dessa sammanhang är det lätt att fastna i ett kameralt synsätt, och<br /> det är viktigt att slå fast att ett övergripande samhällsekonomiskt synsätt<br /> måste vara vägledande för all samhällelig verksamhet. I ett samhällsekonomiskt<br /> begrepp måste ingå den sociala nyttan i vid mening, dvs. livskvalitetsbegrepp<br /> för berörda personer, eventuellt minskade kostnader för människors<br /> omställningar och flyttningar, värdet av ett tryggt liv med minimerade<br /> sociala risker, energi- och resursfrågor i långtidsperspektiv, basinvesteringars<br /> värde för annan verksamhet och sociala och kulturella värden. Regionala<br /> och ekologiska hänsyn måste också ingå i ett samhällsekonomiskt underlag<br /> för beslut. Detta bör ges regeringen till känna med anledning av det<br /> förändringsarbete som pågår inom såväl arbetet med att utveckla den statliga<br /> styrningen av verksamheter och den offentliga sektorn i vid mening som<br /> vad gäller samhällets näringspolitik. Självfallet måste detta synsätt genomsyra<br /> också budgetpolitiken.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Vpk:s budgetförslag för budgetåret 1988/89</p> <p>Utgifter och inkomster i förhållande till regeringens förslag.</p> <p>Inkomster:</p> <p>Engångsskatt</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Tobaksskatt<br /> Arbetsgivaravg för vuxenstudier<br /> Besparing<br /> Besparing försvar</p> <p>Summa</p> <p>Utgifter:</p> <p>Insatser inom off. sektorn och</p> <p>regionalpolitiken</p> <p>Vuxenstudiestöd</p> <p>Studiemedel</p> <p>Matsubventioner</p> <p>Summa</p> </div> <div class="block ml_27"><p style="margin-left:6px;">10,0</p> <p style="margin-left:10px;">0,8</p> <p style="margin-left:10px;">1,2</p> <p style="margin-left:10px;">1,0</p> <p style="margin-left:10px;">0,2</p> <p style="margin-left:6px;">13,2</p> </div> <div class="block ml_27"><p style="margin-left:6px;">10,0</p> <p style="margin-left:10px;">1,2</p> <p style="margin-left:10px;">1,9</p> <p style="margin-left:10px;">5,0</p> <p style="margin-left:6px;">18,1</p> </div> <div class="block ml_31"><p>miljarder</p> </div> <div class="block ml_31"><p style="margin-left:6px;">miljarder</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Budgetsaldo i förhållande till regeringens förslag — 4,9 mdr. (I nivå med<br /> budgetförslaget från regeringen i januari.)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i prop.<br /> 1987/88:150 i motsvarande del godkänner vad som i motionen anförs<br /> om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_7"><p style="margin-left:11px;">2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i prop. Mot. 1987/88</p> <p>1987/88:150 i motsvarande del godkänner vad som i motionen anförs Fi30</p> <p>om de allmänna riktlinjerna för budgetregleringen,</p> <p>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförs om åtgärder på miljöpolitikens område,</p> <p>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförs om den gemensamma sektorns utveckling,</p> <p>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> motionen anförs om ett åtgärdsprogram för att motverka den ökande<br /> transnationaliseringen och hävda det fackliga och ekonomiska självbestämmandet,</p> <p>6. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en parlamentariskt<br /> sammansatt utredning för att framlägga förslag om överförande<br /> av de privata kreditinstituten, de privata affärsbankerna, de privata<br /> finansbolagen och investmentbolagen, de privata finansstiftelserna<br /> samt de privata försäkringskoncernerna i samhällelig ägo,</p> <p>7. att riksdagen beslutar om indragning med 10 miljarder kr. av<br /> företagens likvida medel genom beskattning,</p> <p>8. att riksdagen för budgetåret 1988/89 beslutar anslå 10 miljarder<br /> kr. för insatser inom vård, omsorg, skola och kultur samt för snabba<br /> åtgärder inom regionalpolitiken,</p> <p>9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt på<br /> företagens vinster, i enlighet med vad som anförs i motionen,</p> <p>10. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i<br /> lagen (1957:262) om allmän energiskatt,</p> <p>11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad<br /> som i motionen anförs om införandet av en prisutjämningsfond för<br /> olja,</p> <p>12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att<br /> inkomstskatten för 1989 bör sikta till minskade skatter för låga inkomster<br /> och höjda skatter för höga inkomster i enlighet med vad som<br /> anförs i motionen,</p> <p>13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad<br /> som i motionen anförs om indirekta skatter, mervärdeskatt samt<br /> slopande av matmomsen,</p> <p>14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad<br /> som i motionen anförs om en sänkning av matpriserna via ökade<br /> livsmedelssubventioner,</p> <p>15. att riksdagen beslutar om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt<br /> i enlighet med motionen,</p> <p>16. att riksdagen beslutar höja vuxenutbildningsavgiften med<br /> 0,25 %,</p> <p>17. att riksdagen beslutar att till vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret<br /> 1988/89 anslå ytterligare ett förslagsanslag av 1 200 (XX) 000<br /> kr.,</p> <p>18. att riksdagen beslutar att till studiemedel m. m. för budgetåret<br /> 1988/89 anslå ytterligare ett förslagsanslag av 1 900 000 000</p> <p>kr., 16</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:39px;">19. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:28px;">som i motionen anförs om ett samhällsekonomiskt synsätt inom såväl Fi30</p> <p style="margin-left:28px;">offentlig sektor som för stöd till näringslivet,</p> <p style="margin-left:28px;">20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad<br /> som i motionen anförs om den ekonomiska politikens inriktning mot<br /> att skapa förutsättningar för löneökningar som kraftigt förbättrar de<br /> lågavlönades reallöner,</p> <p style="margin-left:28px;">21. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ungdomsbosparande,<br /> lag om skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande<br /> samt lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),</p> <p style="margin-left:28px;">22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande<br /> av bosättningslån,</p> <p style="margin-left:28px;">23. att riksdagen avslår regeringens förslag till extra anslag för<br /> ubåtsskydd,</p> <p style="margin-left:39px;">24. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i prop.</p> <p style="margin-left:28px;">1987/88:150 i motsvarande del godkänner vad som i motionen anförs<br /> om beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1988/89.</p> <p>Stockholm den 11 maj 1988</p> <p>Lars Werner (vpk)</p> <p>Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)</p> <p>Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)</p> <p>Tommy Franzén (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)</p> <p>Hans Petersson (vpk)<br /> i Hallstahammar</p> </div> <div class="block ml_52"><p>17</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_52" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_56" /> </div> </div> INL Inlämning 1988-05-13 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-05-16 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-05-17 00:00:00 inträffat 2 0 Lars Werner vpk 1 undertecknare 0 Bertil Måbrink vpk 2 undertecknare 0 Nils Berndtson vpk 3 undertecknare 0 Jörn Svensson vpk 4 undertecknare 0 Inga Lantz vpk 5 undertecknare 0 Tommy Franzén vpk 6 undertecknare 0 Lars-Ove Hagberg vpk 7 undertecknare 0 Hans Petersson vpk 8 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:150 2014-11-23 11:47:45 motkat Motionskategori - 2014-11-23 11:47:45 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02Fi30 2019-05-28 12:10:25 tilldelat Tilldelat Finansutskottet 2014-11-23 11:47:45 GB02Fi30 av Lars Werner m. fl. (vpk) mot_198788_fi_30.pdf 733428 pdf med anledning av prop. 1987/88:150 med förslag till https://data.riksdagen.se/fil/DED25499-BEA5-4E0C-B545-528C64D2A61A