2765031GB02Fi271987/88Fi27motmotMotion 1987/88:Fi27 av Alf Svensson (c)MotionMotionFiU2701988-05-13 00:00:002014-10-14 10:16:442014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m. m. (kompletteringsproposition)av Alf Svensson (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Fi27/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Fi27https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Fi27
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1987/88:Fi27</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>av Alf Svensson (c)</p>
<p>med anledning av prop. 1987/88:150 med förslag till<br />
slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret<br />
1988/89, m. m. (kompletteringsproposition)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Sammanfattning</p>
<p>Den ekonomiska utvecklingen måste vara socialt ansvarsfull så att alla<br />
medborgare kan uppleva ökad livskvalitet. En välfärdsökning i Sverige<br />
omfattar betydligt mer än enbart ökad nationalprodukt. Det är angeläget<br />
att en god miljö och hushållning med naturresurserna ingår som mål för den<br />
ekonomiska politiken.</p>
<p>En kraftfull satsning på förebyggande åtgärder på social-, miljö- och<br />
hälsovårdens område skulle på några års sikt innebära ett minskat tryck på<br />
den offentliga sektorn.</p>
<p>För att klara angelägna sociala behov och samtidigt öka människors<br />
valfrihet och livskvalitet måste alternativ till den offentliga verksamheten<br />
släppas fram. Kds familjepolitik har exempelvis en sådan inriktning.</p>
<p>Den svenska ekonomin står inför stora problem. Den under flera år<br />
snabbare pris- och kostnadsstegringen i Sverige i jämförelse med omvärlden<br />
slår nu igenom i ett accelererande bytesbalansunderskott. De problem som<br />
årets finansplan och kompletteringsproposition uttrycker oro över är således<br />
inte nya utan har varit tydliga de senaste tre åren.</p>
<p>Kristdemokratiska samhällspartiet avvisar en ekonomisk politik som innebär<br />
att hög arbetslöshet accepteras för att den vägen få ned pris- och<br />
lönestegringstakten. Kds förordar en politik som försöker underlätta avtalsrörelserna,<br />
begränsa den inhemska efterfrågan, minska importbenägenheten<br />
i den privata konsumtionen, lägga om politiken så att den på sikt<br />
dämpar de offentliga utgifterna och, framför allt, ökar sparandet.</p>
<p>Åtgärder måste vidtas för att underlätta lönerörelsen 1989. Sänkta marginalskatter,<br />
sänkt moms på maten, införande av vinstdelningssystem i företagen<br />
och en mer aktiv fördelningspolitik är några av de åtgärder kds<br />
föreslår.</p>
<p>För att uppmuntra hushållssparande! föreslås i motionen att avkastningen<br />
på sparande upp till 75 000 kr. skall var skattefritt. Någon form av privata<br />
investeringskonton bör införas som befriar sparade medel upp till ett visst<br />
belopp från inkomstskatt. Skatt tas däremot ut när medlen används till<br />
konsumtion. Särskilt bosparande för ungdomar och ökad opinionsbildning<br />
av skola och samhälle för ökat sparande föreslås också i motionen. Bostadssparandet<br />
för ungdom skall göra det möjligt spara med skatteavdrag på upp<br />
till ett halvt basbelopp per år. Dessa medel får senare tas ut för investering i<br />
egen bostad utan att tas upp till beskattning.</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:13px;">Kds vill i ett längre perspektiv överföra beskattningen av arbetskraft till Mot. 1987/88</p>
<p>beskattning av energi, råvaror, maskiner och kapital. Ett steg i den rikt- pj27</p>
<p>ningen tas i denna motion genom att kds vill avskaffa den allmänna löneavgiften<br />
som arbetsgivarna betalar och i stället höja energiskatterna.</p>
<p>Kristdemokraternas budgetalternativ rymmer förslag som förbättrar fördelningspolitiken.<br />
Trots ett ekonomiskt besvärligt läge anser kds att det<br />
finns vissa möjligheter till omfördelningar inom budgeten. Pensionärerna,<br />
barnfamiljerna, främst de med ena maken deltids- eller hemarbetande,<br />
människorna i u-länderna och skolbarnen gynnas i kds budgetalternativ.</p>
<p>Ökade resurser till regionalpolitiska insatser och miljöförbättrande åtgärder<br />
anvisas också.</p>
<p>Den genomgripande översyn av skattesystemet som nu pågår i den parlamentariska<br />
skatteutredningen, RINK, kommer inte att vara klar förrän<br />
inför beskattningsåret 1990. Därför krävs nu att skatteskalan för 1989<br />
fastställes. Kristdemokraterna förordar att marginalskatterna sänks med 5<br />
procentenheter ned till 45 % i inkomstlägen upp till 150 000 kr. Därmed<br />
minskar också värdet av underskottsavdragen i motsvarande grad, vilket är<br />
positivt i nuvarande stabiliseringspolitiska läge.</p>
<p>Svensk ekonomi befinner sig i ett tillstånd av överhettning. Den nödvändiga<br />
åtstramningen måste bäras av såväl den offentliga som den privata<br />
sektorn. Inom den privata sektorn får både näringslivet och hushållen<br />
solidariskt medverka för att uppnå samhällsekonomisk balans och finansiera<br />
marginalskattesänkningarna. De kollektiva löntagarfonderna skall avvecklas,<br />
anser kds. Vinstdelningsskatten bör dock tillfälligt fortsätta även<br />
under 1989. På detta sätt får näringslivet bidra till den erforderliga åtstramningen,<br />
medan hushållen bidrar genom en tillfällig momshöjning. Höjda<br />
energiskatter bör också bidra till att finansiera sänkningarna av inkomstskatterna.</p>
<p>För att dra in likviditet i den svenska ekonomin föreslår kds också att<br />
hushåll och bostadsföretag uppmuntras att snabbare betala tillbaka bostadslån<br />
genom en rabatt på förtida amortering. Den förhållandevis kraftfulla<br />
åtstramning som kristdemokraterna anser nödvändig förväntas förbättra<br />
bytesbalansen så att Sverige skall få möjlighet att under den pågående<br />
högkonjunkturen amortera på den stora utlandsskulden.</p>
<p>1. Förvaltarskapsekonomi</p>
<p>Kristdemokratiska samhällspartiet, kds, vill arbeta för ett samhälle som<br />
genom ett ansvarsfullt förvaltarskap förenar frihet och solidaritet i en ständig<br />
strävan att uppnå balans mellan individer, grupper och samhälle.</p>
<p>Den ekonomiska politikens mål</p>
<p>Alltsedan andra världskrigets slut har målen för den ekonomiska politiken<br />
angivits vara full sysselsättning, stabilt penningvärde, hög ekonomisk tillväxt,<br />
jämn fördelning av levnadsstandarden och balans i utrikesbetalningarna.<br />
Under senare år har också regional balans medtagits som ett av målen.</p>
<p>Kds instämmer i dessa målsättningar men anser dem vara otillräckliga.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">Från principiella och ideologiska utgångspunkter är det angeläget att de Mot. 1987/88</p>
<p>resurser som finns, mänskliga liksom materiella, utnyttjas på ett ansvarsfullt Fi27</p>
<p>sätt. Den ekonomiska politiken får dock inte ha som mål att till varje pris<br />
maximera tillväxten. En välfärdsökning i Sverige omfattar betydligt mer än<br />
enbart ökad nationalprodukt. Den ekonomiska utvecklingen måste vara<br />
socialt ansvarsfull så att alla medborgare kan uppleva ökad livskvalitet.</p>
<p>Det är nödvändigt att livskvalitetsfrågorna prioriteras i den ekonomiska<br />
politiken. Dit hör t. ex. en god arbetsmiljö, god fysisk miljö och en trygg<br />
familjemiljö. Trasiga familjemiljöer, otillräcklig miljöpolitik och drogproblem<br />
har stora negativa effekter på samhällsekonomin. Därför skulle en<br />
kraftfull satsning på förebyggande åtgärder på familjepolitikens, miljöpolitikens,<br />
alkoholpolitikens, skol-, kultur- och arbetsmarknadspolitikens samt<br />
hälsovårdens område på några års sikt skapa ett minskat tryck på den<br />
offentliga sektorn, och därmed minska de offentliga utgifterna samtidigt<br />
som den enskilda människans livskvalitet ökade. Ekonomiska satsningar på<br />
förebyggande åtgärder av denna karaktär kan på kort sikt medföra en<br />
långsammare ökning av BNP, men är på längre sikt tillväxtfrämjande.</p>
<p>För att skapa goda livsvillkor för dagens och morgondagens generationer<br />
krävs ett ökat sparande och ett effektivt ekonomiskt system. Därför är det<br />
nödvändigt att satsa på utbildning och forskning, att reformera skattesystemet<br />
så att arbete, initiativ och sparande uppmuntras. En sådan politik leder<br />
också till en positiv ekonomisk tillväxt.</p>
<p>God miljö och hushållning med naturresurserna</p>
<p>Den ekonomiska politiken får inte isoleras från dess konsekvenser för<br />
miljön och från det faktum att jordens naturresurser är begränsade. Den<br />
samhällsekonomiska målsättningen bör vara en till alla delar god livsmiljö<br />
för människorna.</p>
<p>Efterkrigstidens snabba ekonomiska och industriella tillväxt har haft<br />
negativa konsekvenser på den fysiska miljön. Försurningen, gifterna i vår<br />
miljö och rovdriften på naturresurser är resultatet av en politik där tillväxt<br />
prioriteras före livskvalitet och hälsa. Fortfarande släpper börsnoterade<br />
svenska företag ut hälsovådliga ämnen i människors dagliga livsmiljö.</p>
<p>Även den internationella solidariteten kräver en annan syn på den ekonomiska<br />
politiken. De industrialiserade ländernas enorma resursförbrukning<br />
leder till höjda priser på energi och råvaror, vilket drabbar u-länderna hårt<br />
då de inte har samma förmåga som i-länderna att ställa om sin produktion.</p>
<p>En verklig internationell solidaritet kräver också ökade ansträngningar från<br />
Sveriges sida när det gäller överföring av resurser och teknologiskt kunnande<br />
till u-länderna.</p>
<p>Det är mot ovanstående bakgrund angeläget att en god miljö och hushållning<br />
med naturresurser lyfts fram som mål, jämbördiga med de övriga, för<br />
den ekonomiska politiken.</p>
<p>Full sysselsättning är ett av de viktigaste målen för den ekonomiska<br />
politiken. Utifrån kristen förvaltarskapssyn har arbetet ett värde i sig. Även<br />
om den öppna arbetslösheten i Sverige är internationellt sett låg är det<br />
ökande antalet förtidspensionerade av arbetsmarknadsskäl ett bevis för att</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Sverige i dag har ett stort problem på detta område. Vikten av ett menings- Mot. 1987/88</p>
<p>fullt arbete åt alla kan knappast överskattas. Politiken måste därför inriktas Fi27</p>
<p>på att upprätthålla sysselsättningen.</p>
<p>Valfrihet och livskvalitet</p>
<p>Den snabbt växande privata konsumtionen har starkt bidragit till underskott<br />
i bytesbalansen. Att den privata konsumtionsökningen i så stor utsträckning<br />
leder till underskott i bytesbalansen beror på en hög importbenägenhet.<br />
1 stor utsträckning blir det resor, kapitalvaror och andra importprodukter<br />
som efterfrågas då köpkraften stiger. Genom förbättrade<br />
sparvillkor kan bytesbalansen förbättras. Men även en ökad valfrihet på<br />
traditionella offentliga serviceområden såsom barnomsorg, utbildning och<br />
sjukvård skulle medföra en mindre importbenägen privat konsumtion.</p>
<p>Många skulle säkerligen vilja prioritera en del av sina disponibla medel för<br />
att förbättra sin barnomsorg, sina barns utbildning i olika avseenden och<br />
omsorgen om sina anhöriga om dessa valmöjligheter fanns.</p>
<p>Uppluckringen av offentliga monopol är dock angelägen främst för att<br />
öka människors valfrihet och livskvalitet. Mycket talar också för att en ökad<br />
konkurrens och valfrihet minskar samhällets kostnader för den offentliga<br />
servicen.</p>
<p>De ekonomiska problem Sverige brottas med kräver en återhållsam offentlig<br />
volymtillväxt de närmaste åren. Ett primärt mål är att vårdkrisen<br />
måste lösas. Detta kräver att alternativ till den offentliga sektorn ges utrymme<br />
att bedriva verksamhet under ekonomiskt rimliga villkor.</p>
<p>Miljö och ekonomi</p>
<p>Det är angeläget att miljöaspekterna finns med som en integrerad del av den<br />
ekonomiska politiken. De ekonomiska besluten och de styrmedel samhället<br />
förfogar över måste sträva mot en god livsmiljö. Kds politik syftar till att<br />
skapa sådana styrmedel att de ekonomiska avvägningar som görs inom<br />
marknadsekonomin bättre tar hänsyn till miljön och jordens begränsade<br />
resurser.</p>
<p>Kds menar att punktskatter, bidrag, avgifter m. m. ska användas som<br />
styrmedel. Därför föreslås i olika kristdemokratiska motioner bland annat<br />
införande av en freonskatt, omläggning av beskattningen på arbetskraft till<br />
beskattning av energi och råvaror, miljöskyddsförsäkringar etc. Dessutom<br />
anser kds att utsläppsavgifter bör införas. Därmed beskattas de förorenande<br />
utsläpp som håller sig under fastställda gränsvärden. Företagen får därmed<br />
ekonomiska incitament att ytterligare minska sina utsläpp. Utsläppsavgifter<br />
har dessutom ett stort pedagogiskt värde då de bidrar till att göra slut på<br />
vanföreställningen att tillåtna utsläpp inte medför några negativa miljöeffekter<br />
och därför ses som en gratis rättighet. Det gäller givetvis att<br />
avgifterna sätts på en sådan nivå att de verkligen innebär ett incitament till<br />
minskade utsläpp, utan att försätta företag i akuta ekonomiska problem.</p>
<p>Utsläppsavgifter och punktskatter får givetvis aldrig ses som ett argument<br />
att inte fortsätta ansträngningarna att skärpa gränsvärden eller upplevas av</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_55" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>företagen som en möjlighet att köpa sig fria från krav på bättre renings- Mot. 1987/88</p>
<p>teknik. Utsläppsavgifter ska ses som ett medel att ytterligare skynda på Fi27</p>
<p>omställningen till ett miljövänligt samhälle.</p>
<p>Regeringen bör få i uppdrag att skyndsamt utveckla ett system för utsläppsavgifter<br />
och förelägga riksdagen förslag på detta område. Dessutom<br />
bör förslag utarbetas till hur den offentliga miljökontrollen i högre utsträckning<br />
kan avgiftsfinansieras. Avgifterna bör vara så utformade att de<br />
stimulerar dem som bedriver miljöfarlig verksamhet till förbättrade miljöförhållanden.</p>
<p>Fördelningspolitik</p>
<p>En mer rättvis fördelning av resurserna i samhället är angelägen. Det gäller<br />
inte bara mellan individer utan också mellan regioner i landet. Speciellt<br />
viktigt är att beakta fördelningspolitiken under år då besparingar och åtstramningar<br />
på olika områden är nödvändiga av statsfinansiella skäl.</p>
<p>För att nå en mer rättvis fördelningspolitik förutsätts en stabil ekonomi<br />
med låg inflation, full sysselsättning och en väl fungerande offentlig sektor.</p>
<p>Under 1970-talets höga inflation omfördelades stora belopp från sparare<br />
och normalinkomsttagare till låntagare och höginkomsttagare. Erfarenheterna<br />
från detta årtionde visar att ett kraftfullt bekämpande av inflationen<br />
är en förutsättning för en rättvis fördelningspolitik. Även den enorma<br />
statsupplåning som skett i vårt land under de senaste tio åren har omfördelat<br />
stora belopp från skattebetalare till dem som lånat ut sina pengar.</p>
<p>2. Svensk ekonomi 1988 och 1989</p>
<p>Svensk ekonomi står nu inför en delvis ny situation. För att de ekonomiska<br />
balansproblemen som vårt land brottats med skall lösas krävs att kostnadsstegringstakten<br />
i vårt näringsliv kommer ned i en nivå som gör att svenskt<br />
näringsliv kan konkurrera med omvärlden. Den kostnadsfördel som devalveringarna<br />
1981 och 1982 gav har tillsammans med de valutakursförändringar<br />
som skett under senare år maskerat den alltför snabba pris- och kostnadsstegringstakten<br />
i Sverige jämfört med omvärlden. Överhettningen i svensk<br />
ekonomi är nu det stora problemet för att kunna hålla nere lönestegringstakten<br />
och för att förbättra bytesbalansen. Skärpt konkurrens om den allt<br />
fåtaligare arbetskraften riskerar att driva upp löneökningarna över de 6 %<br />
som regeringen räknar med att löneavtalen skall stanna vid under innevarande<br />
år. Den internationella högkonjunkturen och den stigande privata<br />
konsumtionen i Sverige innebär att industrin är på väg att slå i produktionstaket.<br />
Sverige är på väg in i en liknande situation som rådde 1973—1974. De<br />
fulltecknade orderböckerna och konkurrensen om arbetskraften skapade då<br />
den uppåtgående spiral för priser och löner som ledde till de katastrofala<br />
kostnadsproblem som vi fortfarande brottas med.</p>
<p>Inflationen kan således komma att stiga mer än regeringens prognos på<br />
5,3 procent. Att bytesbalansen är negativ under pågående högkonjunktur<br />
och dessutom accelererar, visar att vår industrisektor är för liten för att bära</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>den nuvarande importen. Det är alltså inte bristande efterfrågan som är Mot. 1987/88<br />
problemet utan att vi lever över våra tillgångar. Fi27</p>
<p>Tidigare fanns det tecken som tydde på en avmattning av världskonjunkturen<br />
under 1988. Allt tyder nu på att konjunkturen kommer att stå sig<br />
under 1988, och en avmattning sker först nästa år. Hur kraftig den blir och<br />
när den sker beror i hög utsträckning på den amerikanska ekonomin och<br />
vilken politik den nye presidenten väljer att föra. Mycket tyder dock på en<br />
viss åtstramning av amerikansk ekonomi, som också lider av överhettningsproblem<br />
och underskott i bytesbalansen. De kalkyler som i vintras pekade<br />
på ett oljepris kring 18 dollar per fat under de kommande åren har nu<br />
reviderats. I kompletteringspropositionen beräknas oljepriset till 16 dollar<br />
per fat. Dollarkursen beräknas till 5,90 SKR.</p>
<p>De överhettningstendenser som finns i svensk ekonomi, den allt för<br />
snabba prisstegringstakten och det accelererande bytesbalansunderskottet<br />
möts inte av några direkta åtgärder i regeringens kompletteringsproposition.<br />
De åtgärder som föreslås går i och för sig i rätt riktning men måste<br />
närmast betraktas som ett slag i luften. Interna stridigheter inom socialdemokratin<br />
och den korta tid som återstår innan valet har tydligen inneburit<br />
att nödvändiga åtgärder får vänta. Priset för denna senfärdighet riskerar<br />
svenska folket att få betala genom ökade obalanser i ekonomin, vilket i sin<br />
förlängning kan leda oss in i ett läge motsvarande det vi hade i mitten av<br />
sjuttiotalet. Riksbankens operationer på penningmarknaden under senare<br />
tid visar också att finanspolitiken i nuvarande läge inte är tillräckligt stram.</p>
<p>Höjningen av tobaksskatten, indragen likviditet i näringslivet, skärpta regler<br />
för nyttjande av kontokort, höjd oljeskatt m. fl. åtgärder som föreslås i<br />
kompletteringspropositionen är åtgärder som vi kristdemokrater tidigare<br />
förespråkat eller anser vara nödvändiga i det läge vi befinner oss i. De är<br />
dock otillräckliga och innebär inte att ekonomin kyls ned på det sätt som nu<br />
är önskvärt.</p>
<p>3. Kristdemokratisk politik för ekonomisk balans</p>
<p>Kristdemokratiska samhällspartiets långsiktiga ekonomiska politik och budgetpolitik<br />
redovisas i de ekonomiska motioner som presenterats i januari<br />
1988 (motionerna 1987/88:Fi224 och Sk485). Utvecklingen sedan januari<br />
och det faktum att riksdagen måste fastställa en skatteskala för 1989 kräver<br />
enligt vårt förmenande en rad konkreta åtgärder utöver de regeringen<br />
aviserat.</p>
<p>I avvaktan på att den skatteutredning som arbetar skall bli klar och den<br />
långsiktiga skattepolitiken slagits fast krävs att justeringar görs i skatteskalan.<br />
För att underlätta avtalsrörelsen 1989, motverka löneglidningen framöver<br />
och därmed bidra till en balanserad ekonomisk utveckling måste<br />
marginalskatterna sänkas. Fördelningspolitiska skäl och det stabiliseringspolitiska<br />
läget talar för skattesänkningar i de inkomstskikt där de flesta<br />
löntagare finns och där en marginalskattesänkning får viss effekt på ränteavdragen.<br />
Därför föreslår kds att grundbeloppet sänks från 20 % till 5 %<br />
för beskattningsbara inkomster mellan 70 000 och 75 000 kr., och från 20 %<br />
till 15 % för inkomster över 75 000 kr. Se tabellen:</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Tabell 1. Skatteskala inkomståret 1989</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1987/88</p>
</div>
<div class="block ml_20"><p>Ink före grundavdrag (10 000 kr), tkr</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;" />
</td>
<td><p>-80</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">80-85</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">85-150</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">150-200</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">200</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Kommunal skattesats,</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">%</p>
</td>
<td><p>30</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">30</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">30</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">30</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">30</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1988 års skatteskala</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:16px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Grundbelopp 1988,</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">%</p>
</td>
<td><p>5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">20</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">20</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">20</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">20</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Tilläggsbelopp 1988,</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">°/</p>
<p style="margin-left:4px;">/o</p>
</td>
<td><p></p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;"></p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;"></p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">14</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">25</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Tot marginalskatt 1988</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">o/</p>
<p style="margin-left:4px;">/o</p>
</td>
<td><p>35</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">50</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">50</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">64</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">75</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Kds alternativ, 1989</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:16px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Grundbelopp 1989,</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">o/</p>
<p style="margin-left:4px;">/o</p>
</td>
<td><p>5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">15</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">15</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">15</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Tilläggsbelopp 1989,</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">o/</p>
<p style="margin-left:4px;">/o</p>
</td>
<td><p></p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;"></p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;"></p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">14</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">25</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Tot marginalskatt 1989,</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">0/</p>
<p style="margin-left:4px;">/o</p>
</td>
<td><p>35</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">35</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">45</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">59</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">70</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:4px;">En sänkning av marginalskatten till 45 % i inkomster upp till 150 (XX) kr.<br />
innebär också att ränteavdragen minskar i värde från 50 % till 45 %. Detta<br />
innebär att den skatteskala som vi kristdemokrater föreslår att gälla för 1989<br />
både bidrar till en lugnare avtalsrörelse 1989 och till att dämpa konsumtionen<br />
och hushållens skuldsättning. I samband med den skatteöversyn som nu<br />
pågår bör hela inkomstskattesystemet och marginalskatteproblematiken ses<br />
över. Netto uppskattas denna reform till 8 000 milj. kr.</p>
<p style="margin-left:4px;">Fördelningspolitiska skäl talar dessutom för att särskilda åtgärder bör<br />
vidtas för att sänka marginalskatten för de barnfamiljer med barn under 16<br />
år som har en deltids- eller hemarbetande make/maka, den s k tudelningsreformen.<br />
Det innebär att makarna får slå ihop sina inkomster och dela<br />
dessa mitt itu och skatta för hälften var. Överföringen från den ena maken<br />
till den andra begränsas till fyra gånger basbeloppet. Reformen innebär en<br />
marginalskattesänkning för de familjer som är mest i behov av en skattesänkning.<br />
Denna reform beräknas minska skatteinkomsterna med ca 700<br />
miljoner kr.</p>
<p style="margin-left:4px;">Den överhettning vi upplever i den svenska ekonomin beror till stor del<br />
på den under flera år stegrande privata konsumtionen. Stigande import och<br />
sjunkande hushållssparande har blivit resultatet av den köpfest som pågått.<br />
Vi kristdemokrater anser det nödvändigt med en temporär momshöjning<br />
för att dämpa den privata konsumtionen och därmed också dämpa importen<br />
och förbättra vår bytesbalans. Därför föreslår vi en momshöjning med 2<br />
procentenheter fr. o. m. den 1 juli 1988. En förutsättning för att vi kristdemokrater<br />
skall kunna acceptera en sådan åtgärd är att momsen differentieras.<br />
En skyndsamt genomförd momshöjning måste inom högst ett halvår<br />
följas av en sänkt matmoms med 10 procentenheter. En ytterligare differentiering<br />
kan också övervägas så att en högre moms tas ut av s. k. sumbärliga<br />
varor. Så snart det stabiliseringspolitiska läget så medger skall den generella<br />
momsen sänkas.</p>
<p style="margin-left:4px;">Innan utredningen om företagsbeskattningen är klar och kds fått stöd för<br />
sitt krav om en överföring av beskattningen av arbetskraft till beskattning av<br />
energi, råvaror, maskiner och kapital, bör vissa konkreta steg tas för att<br />
uppmuntra företag och hushåll till bättre hushållning med energi. Därför<br />
föreslås att den allmänna löneavgiften avvecklas helt (0,34 procentenheter).<br />
Vi vill också avveckla löntagarfonderna, varför den del av ATP-avgiften<br />
som går dit, 0,2 procentenheter, avskaffas. I stället bör energiskatterna<br />
höjas.</p>
<p style="margin-left:4px;">Utöver regeringens förslag till höjd oljeskatt med 75 kr. per kubikmeter<br />
förordar kds av miljö- och stabiliseringspolitiska skäl att energiskatterna</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Fi27</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>höjs enligt följande. Elskatten höjs med 1,3 öre per kWh, vilket inbringar Mot. 1987/88</p>
<p>1 400 milj. kr., kolskatten med 30 kr. per ton, vilket inbringar 130 milj. kr., Fi27</p>
<p>och oljeskatten med 125 kr. per kubikmeter, vilket inbringar 1 500 milj. kr.</p>
<p>De sjunkande oljepriserna och den allt svagare dollarkursen innebär att<br />
energipriserna på fossila bränslen kommer att sjunka. Miljö- och stabiliseringsskäl<br />
är därför starka motiv för den föreslagna skattehöjningen. Höjningarna<br />
bör ske fr. o. m. den 1 juli 1988.</p>
<p>De kollektiva löntagarfonderna måste avskaffas. Det stabiliseringspolitiska<br />
läget talar för att också näringslivet är med och finansierar marginalskattesänkningen<br />
och utdelningsreformen, varför vi föreslår att den s. k. vinstdelningsskatten<br />
bibehålls under 1989, trots att löntagarfonderna avvecklats.<br />
Vinstdelningsskatten som beräknas, med nuvarande vinstnivå i näringslivet,<br />
uppgå till 4 miljarder kr. får ses som en temporär åtgärd för att finansiera<br />
skattesänkningarna under 1989. I samband med att skatteöversynen är klar<br />
fr. o. m. 1990 får andra mer permanenta finansieringskällor sökas för att<br />
finansiera sänkta inkomstskatter.</p>
<p>De skattepolitiska åtgärder, utöver regeringens förslag, som kds förordar<br />
kan sammanfattas i nedanstående tabell (milj. kr.):</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Tabell 2</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Åtgärd</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">helår</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">budgetär</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Sänkta marginalskatter</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 8 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">- 4 000</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Tudelningsreformen</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 700</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">- 350</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Bibehållen vinstdelningsskatt</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 4 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">-t- 2 000</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Höjda energiskatter</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 3 030</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">+ 3 030</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Sänkta arbetsgivaravgifter</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 2 000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">- 2 000</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Höjd barnomsorgsavgift för arbetsgivarna</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 1 600</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">+ 800</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Höjd moms</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 6 500</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">+ 6 500</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Summa</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+ 4 400</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">-l- 5 950</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p>Den budgetförstärkning/åtstramning som vi kristdemokrater vill göra skall<br />
till en mindre del användas för de reformer vi vill genomföra, vilka redovisas<br />
i motion 1987/88:Fi224, och för övrigt ses som en tillfällig åtstramning av<br />
ekonomin till dess världskonjunkturen vänder nedåt.</p>
<p>Kds ser det som angeläget att Sverige under goda år av högkonjunktur<br />
gör det möjligt att amortera på landets stora utlandsskuld. Förbättrad<br />
bytesbalans, som skulle uppnås med de åtgärder kds förordar, skapar utrymme<br />
för detta.</p>
<p>För att minska löneglidningen bör vinstdelningssystem införas i företagen.<br />
Eftersom vinstdelningen sker då vinsten uppstått innebär vinstdelningssystem<br />
att företaget och de anställda vet vilket utrymme som verkligen<br />
finns. I en särskild motion 1987/88:Fi226 ”Medägande — inte fondcentralism”<br />
redovisas kds syn på vinstdelning och formerna för hur detta kan<br />
stimuleras.</p>
<p>För att uppmuntra investeringar inom näringslivet krävs att finanspolitiken,<br />
och inte penningpolitiken, står för den erforderliga åtstramningen av<br />
ekonomin. Lägre räntenivå skulle också underlätta avtalsrörelsen. Sänkt<br />
ränta är också angeläget ur fördelningspolitisk synvinkel, då bostadskostnaderna<br />
skulle sjunka och inflationen minska.</p>
<p>En sänkning av räntan kan ske genom att balans i utrikeshandeln uppnås<br />
eller genom att inflödet av kapital underlättas. Därför föreslår vi kristdemokrater<br />
att kraftfulla åtgärder vidtas för att skapa balans i utrikesbetalningarna,<br />
vilket skulle ge möjligheter till sänkt ränteläge och till återbetalning<br />
av de utlandsskulder som vi dragit på oss.</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">Ett avskaffande av valutaregleringen skulle underlätta kapitalrörelserna. Mot. 1987/88</p>
<p>En positiv effekt som skulle uppstå är att den svenska räntenivån sänks. En Fi27</p>
<p>friare kapitalplacering mellan Sverige och utlandet skulle anpassa de svenska<br />
räntorna till den lägre internationella räntenivån. En avreglering som<br />
innebär att utländska placerare skulle ges möjlighet att köpa svenska kronobligationer<br />
skulle sänka den svenska långa räntan. Därför är det svårförståeligt<br />
att lättnader i valutaregleringen skett när det gäller utförsel av<br />
kapital ur Sverige, men inte när det gäller möjligheten för utlänningar att<br />
placera kapital i svenska statspapper.</p>
<p>Mot ovanstående bakgrund avvisar också kristdemokraterna den s. k.<br />
valpskatten, dvs. den utvidgade omsättningsskatten på handel med värdepapper,<br />
då den ökar kostnaderna för statens upplåning och driver upp<br />
räntorna. Skatten har också fått förödande kritik för sina tekniska och<br />
finansiella effekter från alla remissinstanser med kompetens på området.</p>
<p>Regeringen har tänkt låta skatteintäkterna från denna ”valpskatt” finansiera<br />
återställandet av devalveringseffekten för pensionärerna. I det kristdemokratiska<br />
budgetalternativet (motion 1987/88:Fi224) redovisar vi hur vi<br />
vill finansiera ökade insatser för pensionärerna, och då speciellt för de<br />
pensionärer som har den besvärligaste ekonomiska situationen.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Sparande</p>
<p>Regeringen har misslyckats med målsättningen att öka hushållens sparande.<br />
Sverige innehar nu ett föga hedrande världsmästerskap bland industriländerna<br />
när det gäller negativt hushållssparande.</p>
<p>Hushållens sparkvot minskade med ytterligare 2 procentenheter 1987,<br />
och en fortsatt nedgång förutses även 1988. Hushållens finansiella sparande<br />
beräknas minska med 20 miljarder kr. mellan 1986 och 1988. Hushållssparande!<br />
var minus 11,5 miljarder kr. 1987 och beräknas sjunka till minus 21,2<br />
miljarder kr. 1988. Denna utveckling innebär en allvarlig belastning på<br />
bytesbalansen.</p>
<p>För att kunna öka investeringarna och förbättra bytesbalansen måste<br />
sparandet öka. Dessutom kräver den ekonomiska situationen för närvarande<br />
att privat konsumtion dras in. Det bästa sättet att klara detta borde vara<br />
att få människor att uppleva det meningsfullt att öka sitt sparande. Sparandet<br />
hos enskilda medborgare måste uppmuntras även av socialpolitiska skäl.<br />
En sparad slant innebär för många människor trygghet vid oförutsedda<br />
händelser.</p>
<p>Före 1976 hade den offentliga sektorn ett sparandeöverskott på 3—5 %<br />
av BNP. Regeringen har gett uttryck för att det är önskvärt att höja det<br />
offentliga sparandet till den nivån. Efter många år av enorma underskott<br />
inom den offentliga sektorn har situationen vänt. 1987 hade den offentliga<br />
sektorn ett finansiellt sparande på ca 39 miljarder kr. Nu förutser regeringen<br />
en minskning ned till ca 29 miljarder kr. Kds anser det inte självklart att det<br />
nödvändiga sparandet helt skall ske inom den offentliga sektorn. Det sparande<br />
som inte sker kollektivt inom den offentliga sektorn måste däremot<br />
ske i hushållssektorn. Där har sparandet emellertid sjunkit avsevärt mer än<br />
vad det offentliga sparandet samtidigt stigit.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Regeringens redan vidtagna åtgärder - införandet av allemanssparande!, Mot. 1987/88</p>
<p>höjt sparavdrag m. m. — har varit steg i rätt riktning. Detsamma gäller de Fi27</p>
<p>årligt återkommande möjligheterna till extra insättningar i allemanssparande!<br />
för att suga upp de pengar som blir disponibla ur det gamla skattesparandet.<br />
Trots dessa åtgärder, och trots en stigande privat konsumtion, har<br />
hushållssparande! fortsatt att minska. Hushållens sparkvot är nu negativ,<br />
dvs. vi lånar mer än vi lägger undan till sparande. Även om det kan ta en<br />
viss tid för människor att inse fördelarna med t. ex. allemanssparande!<br />
tyder utvecklingen på att ytterligare sparstimulerande åtgärder är nödvändiga.</p>
<p>De ytterligare sparstimulerande åtgärder som nu aviseras i kompletteringspropositionen<br />
är helt otillräckliga för att komma till rätta med det<br />
negativa hushållssparande!. En extra insättning på allemanssparande! på<br />
5 000 kr. föreslås bli möjlig under perioden december 1988 till februari 1989<br />
och samtidigt höjs taket för en allemanssparares totala nettosparande från<br />
60 000 kr. till 75 000 kr. Nettoeffekten av allemanssparandet torde begränsas<br />
av att många insättare flyttar över medel från ett befintligt bankkonto<br />
till det skattesubventionerade allemanssparandet, särskilt när extrainsättningarna<br />
får göras.</p>
<p>Det är nu hög tid att gå över till mera generella sparstimulanser, som<br />
kommer även de ekonomiskt mindre aktiva till godo. Detta gäller inte minst<br />
pensionärer, som traditionellt har störst tilltro till banksparande och inte är<br />
vana vid skattetaktiskt betingade penningtransaktioner mellan olika konton.</p>
<p>Allemanssparandet är en skattebefriad sparform som konstruerats för att<br />
finansiera budgetunderskottet. Nackdelen med denna sparform utöver de<br />
ovan anförda är att pengarna kanaliseras utanför banksektorn, och därigenom<br />
snedvrids konkurrensen om spararna. Dessutom upplever många<br />
det svårt att hålla reda på vilka konton som är skattebefriade och vilka som<br />
inte är det. Statens behov av allemanssparandet ser nu ut att vara överspelat<br />
på grund av det sjunkande budgetunderskottet. Ett skattebefriat sparande<br />
är dock nödvändigt. Kds menar därför att ett sparbelopp på 75 000 kr. skall<br />
ha en skattefri avkastning, oavsett sparform.</p>
<p>Höjningen av sparavdraget som genomförts, från 800 kr. för ensamstående<br />
och 1 600 kr. för makar till 1 600 för var och en, är ingen rimlig<br />
kompensation för penningvärdesförsämringen under den tid som det gamla<br />
beloppet gällt.</p>
<p>Kds har under lång tid förordat en övergång till progressiv utgiftsskatt,<br />
bl. a. därför att detta skattesystem uppmuntrar sparandet. En modell för att<br />
nyttja utgiftsskattens principer i nuvarande skattesystem är att införa någon<br />
form av privata investeringskonton. På ett speciellt bankkonto skulle insättningar<br />
få göras av inkomster som ej beskattats. En gräns på förslagsvis<br />
ett basbelopp kan sättas. Så länge pengarna ligger kvar på kontot beskattas<br />
medlen ej. Pengarna beskattas däremot när de tas ut till konsumtion.</p>
<p>Därigenom kan individen utjämna sin skatt över tiden och själv påverka sin<br />
marginalskatt. Liknande teknik praktiseras redan i dag i form av s. k.<br />
skogskonton.</p>
<p>I kompletteringspropositionen föreslås nu en ny sparform, ett ungdomsbosparande.<br />
Ungdomar mellan 16 och 25 år som sparat på ett konto i minst</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>tre år skall få rätt till en skattefri bonusränta på 3 % per år när behållningen Mot. 1987/88</p>
<p>på kontot uppgår till minst 5 000 kr. Ungdomarna skall dessutom få rätt till Fi27</p>
<p>sparlån för bostads- och bosättningsändamål motsvarande tre gånger de<br />
ackumulerade nettoinsättningarna på kontot.</p>
<p>I sin bostadspolitiska motion 1987/88:Bo262 har kds föreslagit ett skattesubventionerat<br />
bostadssparande för ungdom. Enligt kds uppfattning borde<br />
det uppgå till ett halvt basbelopp per år, som helt får dras av från beskattning.<br />
Detta ger en helt annan sparstimulans än regeringens föreslagna<br />
max. 800 kr. per månad som efter tre år skall berättiga till en bonusränta på<br />
3 %. Dessa ackumulerade halva basbelopp per år skulle utan att behöva<br />
återföras till beskattning kunna användas vid köp av eget hem, bostadsrätt<br />
eller för upprustning av lägenhet som förvärvats som bostadsrätt eller<br />
innehas med hyresrätt.</p>
<p>Kds föreslår en ytterligare bostadspolitisk sparstimulans i syfte att dra in<br />
likviditet och förbättra balansen under budgetåret. Privatpersoner och bostadsföretag<br />
bör få möjlighet att från den 1 juli till den 31 december 1988<br />
erhålla 15 % rabatt vid förtida amortering på statliga bostadslån. Det skulle<br />
alltså kosta 85 000 kr. att under perioden lösa ett lån på 100 000 kr. En<br />
sådan sparstimulans skulle framför allt dra in likviditet från grupper som bor<br />
i äldre bostadshus.</p>
<p>Via generösa skattebestämmelser skall den enskilde stimuleras att öka<br />
sitt sparande i aktier eller i andelar i aktiefonder. Sådant sparande bör upp<br />
till en viss nivå medföra avdrag på skatten och i stället beskattas när medlen<br />
tas ut till konsumtion. Denna sparform bör dock begränsas till personer som<br />
ej har någon större förmögenhet. Detta sparande bör kunna kanaliseras via<br />
kapitalmarknadsinstitutioner, som erbjuder individuellt ägda andelar och<br />
placerar medlen på aktiemarknaden.</p>
<p>En viktig faktor som förklarar det sjunkande hushållssparandet och den<br />
höga lånefinansierade konsumtion som skapar så stora stabiliseringspolitiska<br />
problem för svensk ekonomi är attityderna till sparande och pengar. Den<br />
generation som växt upp efter andra världskriget och ofta tillhör de köpstarka<br />
grupperna i samhället har inte vant sig på samma sätt som den äldre<br />
generationen vid att hushålla med pengar och spara för framtiden. Detta<br />
kan bero på dels den höga materiella standard som utvecklats, dels det<br />
ogynnsamma klimat som gällt för enskilt sparande. Dessutom har staten<br />
tagit på sig uppgiften att spara åt den enskilde för ålderdomen och för<br />
oförutsedda händelser.</p>
<p>För att vända utvecklingen mot ett ökat enskilt sparande måste marginalskatterna<br />
sänkas. Kds föreslår en sänkning av marginalskatterna med 5<br />
procentenheter ned till 45 % i en skatteomläggning 1989 i väntan på den<br />
parlamentariskt sammansatta kommitténs (RINK:s) förslag till skattereform.<br />
Syftet är enligt direktiven att presentera ett förslag till en bredare<br />
skattebas med färre avdragsmöjligheter, lägre skattesatser, en mera enhetlig<br />
beskattning av kapital för att stimulera sparande och motverka skuldsättning,<br />
en rättvisare fördelning av skatten mellan arbete och kapital samt<br />
enklare regler.</p>
<p>Det är viktigt att slå vakt om det sociala skyddsnät vi har, men samtidigt<br />
finns det anledning att försöka finna mer direkta kopplingar mellan det 15</p>
</div>
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>offentliga sparandet och det privata. Vinstdelningssystem på företagen i Mot. 1987/88</p>
<p>stället för kollektiva löntagarfonder är ett exempel på detta. Det är också Fi27</p>
<p>nödvändigt att skola och samhälle bidrar till att skapa opinion för vikten av<br />
ett personligt sparande. Lyckoslantens gamla hederliga propaganda för<br />
”Spara” och mot ” Slösa” borde kanske i någon form åter börja användas i<br />
grundskolan. Samhällsekonomin och de enskilda människornas privatekonomi<br />
är i behov av detta.</p>
<p>Den kommunala ekonomin</p>
<p>Under 1970-talet växte den offentliga konsumtionen kraftigt. Under tiden<br />
1970—1980 växte den med 3,2 % per år i volym medan BNP växte med<br />
1,9 % per år. Härigenom steg den offentliga konsumtionens andel av BNP,<br />
räknat i 1980 års priser, från 25,8 % 1970 till 29,2 % 1980. Den offentliga<br />
konsumtionens snabba tillväxt under 1970-talet kan huvudsakligen hänföras<br />
till den kommunala sektorn.</p>
<p>En utveckling som innebär att den offentliga verksamheten under en<br />
längre tidsperiod tar i anspråk en allt större del av landets produktionsresurser<br />
är inte förenlig med strävandena att förstärka bytesbalansen och<br />
öka det finansiella sparandet i ekonomin. Politiken har därför sedan början<br />
av 1980-talet inriktats på att bromsa den offentliga sektorns tillväxttakt.</p>
<p>Enligt Kommunförbundet måste den primärkommunala sektorns konsumtion<br />
öka med 0,8 % per år fram till 1990 för att klara befolkningsförändringar<br />
och redan fattade politiska beslut. För landstingen blir motsvarande<br />
ökningstakt 1,2 % per år. För hela den kommunala sektorn krävs<br />
därför en årlig ökningstakt på 0,9 % per år. Långtidsutredningen (LU 87)<br />
räknar med en offentlig volymexpansion i sitt balansalternativ på 0,5 procentenheter,<br />
där kommuner och landsting får expandera med 1,0 procentenheter<br />
per år. Den offentliga konsumtionens tillväxttakt dämpades<br />
kraftigt under 1987. Under 1988 beräknas emellertid den offentliga konsumtionen<br />
åter öka i en snabbare takt, som för både stat och kommun ligger<br />
över vad som angavs i LU:s balansalternativ. Enligt RNB:s prognos ökar<br />
den offentliga konsumtionen med 1,1 % 1988. Även tidigare år har expansionen<br />
legat högre än vad som ansetts vara i enlighet med en balanserad<br />
samhällsekonomi.</p>
<p>Sedan 1985 har den kommunala sektorn uppvisat ett negativt finansiellt<br />
sparande. Nu ökar inkomsterna kraftigare än utgifterna under 1987, varför<br />
den kommunala sektorns finansiella sparandeunderskott stannade vid ca 2<br />
miljarder, vilket är en förbättring med ca 4 miljarder jämfört med den<br />
preliminära nationalbudgetens beräkningar.</p>
<p>Kds delar den uppfattning som kom till uttryck i LU 87. Det nuvarande<br />
stabiliseringspolitiska läget kräver också en återhållsam inhemsk efterfrågan.<br />
Enligt vår mening bör därför LU 87:s bedömning ligga till grund för<br />
hur stort utrymme den offentliga sektorn bör få de närmaste åren.</p>
<p>Förutom det som ryms i den tillväxt som den offentliga sektorn kommer<br />
att stå för bör nya former av finansiering och skötsel av social verksamhet<br />
prövas och komplettera den offentliga. Kds familjepolitik tar exempelvis en<br />
sådan inriktning.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:13px;">Kommunernas inkomster, då hänsyn är tagen till det höjda grundavdra- Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:3px;">get som riksdagen beslutat om, kommer att öka med 5—6 % under 1988 och Fi27</p>
<p style="margin-left:3px;">1989. Utgifterna beräknas öka med drygt 5 % under samma tid. Kommunernas<br />
skatteinkomster kommer att öka med 7 respektive 6 % under 1988<br />
och 1989. Det finansiella sparandet i den kommunala sektorn kommer att<br />
försämras något under 1988 beroende på den högre volymtillväxten, för att<br />
sedan förbättras 1989. 1989 uppskattas det finansiella sparandet för kommunerna<br />
till — 5 miljarder kr., vilket motsvarar 1,5 % av BNP. Nämnas kan<br />
att underskottet i mitten av 1970-talet uppgick till 3-4 % av BNP.</p>
<p style="margin-left:3px;">Kristdemokratiska samhällspartiet menar att kommunalskatteutjämningssystemet<br />
måste vara så utformat att det så långt som möjligt tar hänsyn<br />
till skillnaderna mellan kommunerna i form av skattekraft, arbetsmarknadssituation,<br />
åldersstruktur och geografiska olikheter. På längre sikt bör bidragssystemet<br />
förändras så att specialbidragen minskar i antal och medel i<br />
stället utgår som generella bidrag eller bidrag inom skatteutjämningssystemet.<br />
Med mer generella bidrag ökar kommunernas möjligheter att själv<br />
prioritera och anpassa verksamheten efter lokala förhållanden. Därmed kan<br />
säkerligen den kommunala verksamheten effektiviseras ytterligare. De förslag<br />
kds lagt i olika motioner skulle på väsentliga punkter förändra systemet<br />
i denna riktning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Införandet av en beskattad vårdlön till föräldrarna med förskolebarn<br />
innebär i princip att de medel som i dag utgår som statsbidrag till barnomsorgen,<br />
445 000 kr. per 15-grupp vilket gör 29 667 kr. per barn, i stället<br />
kommer att gå direkt till förskoleföräldrarna. Vårdlönen till första förskolebarnet<br />
blir i kds-förslaget 30 960 kr per barn. Ifall föräldrarna nyttjar<br />
kommunal barnomsorg får föräldrarna erlägga dessa pengar i form av<br />
barnomsorgsa vgift.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vad som dock är viktigt att poängtera i sammanhanget är konsekvenserna<br />
av det beslut som riksdagen fattade hösten 1985, som innebar att alla<br />
barn över 1,5 år skall ha möjlighet att erhålla plats i den kommunala<br />
barnomsorgen före år 1991. 55 000 nya daghems- och familjedaghemsplatser<br />
skall inrättas, och 170 000 barn skall beredas plats i den öppna förskolan<br />
och deltidsförskolan. Ansvaret för denna barnomsorgsutbyggnad åvilar<br />
kommunerna. Detta skall genomföras samtidigt som kommunerna skall<br />
bromsa sin volymtillväxt till ca 1 %, enligt långtidsutredningen. Av det<br />
tillgängliga volymutrymmet beräknas barnomsorgsutbyggnaden ta i anspråk<br />
1,0 % 1988. Samtidigt skall tidigare planer på att bygga ut äldreomsorgen,<br />
fritidssektorn, främja näringslivet, ordna arbetstillfällen åt ungdomarna etc.<br />
fullföljas ute i kommunerna.</p>
<p style="margin-left:3px;">På detta område finns en avgörande skillnad för kommunernas ekonomi<br />
mellan regeringens och kds politik. Kds familjepolitik ökar föräldrarnas<br />
valfrihet på barnomsorgens område och stärker barnfamiljernas ekonomi.</p>
<p style="margin-left:3px;">Genom att införa vårdlön, avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader<br />
upp till vårdlönebeloppet, rätten för förälder att överföra upp till 4 basbelopp<br />
av inkomsten till den andra föräldern vid beskattningen och förslaget<br />
att acceptera alternativa barnomsorgsformer, kommer trycket på kommunernas<br />
barnomsorg att minska. I kds-motionen angående äldreomsorgen<br />
föreslås ett enhetligt personalrelaterat statsbidrag för äldreomsorgen kom- 17</p>
</div>
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>pletterat med att kommunernas statsbidrag för KBT-kostnaderna höjs från Mot. 1987/88</p>
<p>25 % till 50 %. Detta innebär vissa förändringar för skatteutjämningssys- Fi27</p>
<p>temet.</p>
<p>4. Budgetpolitiken</p>
<p>Kds budgetalternativ, som redovisas i motion 1987/88: Fi224, tar sikte på<br />
fördelningspolitiken. Dessutom anvisas förslag till att styra samhällsutvecklingen<br />
mot ökat sparande och resurshushållning. De omfördelningar<br />
och åtgärder som kds förespråkar i den motionen och i de förslag som<br />
redovisas i denna motion utifrån det stabiliseringspolitiska läget innebär att<br />
samhällsekonomin styrs mot ökad balans.</p>
<p>Om utvecklingen så skulle kräva kan budgeten ytterligare förstärkas<br />
genom utförsäljning av vissa statliga företag, eller ytterligare delar av företag,<br />
som Procordia och Domänverkets dotterbolag. Dessutom skulle fler<br />
familjejordbruk bli livskraftiga om de fick köpa till kompletterande skog<br />
från Domänverket. Förutom sådana engångseffekter kan del av vinsten från<br />
Televerket dras in till statskassan. Lämpligt vore att använda engångsförstärkningar<br />
till de investeringsbehov som finns inom exempelvis SJ.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med stöd av vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om målen för den ekonomiska politiken,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjer för<br />
den ekonomiska politiken som redovisas i motionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjer för<br />
budgetregleringen som redovisas i motionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till<br />
avveckling av valutaregleringen,</p>
<p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till<br />
stimulerande av sparandet i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen hos regeringen begär att skatteskalan för inkomståret<br />
1989 får den utformning som föreslås i motionen.</p>
<p>Stockholm den 13 maj 1988<br />
Alf Svensson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>18</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
</div>
</div>
INLInlämning1988-05-13 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-05-16 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-05-17 00:00:00inträffat20Alf Svenssonc2undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:1502014-11-24 04:57:21motkatMotionskategori-2014-11-24 04:57:21statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02Fi272019-05-28 12:10:25tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-24 04:57:21GB02Fi27av Alf Svensson (c)mot_198788_fi_27.pdf553901pdfmed anledning av prop. 1987/88:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m. m. (kompletteringsproposition)https://data.riksdagen.se/fil/556CA197-26EA-434E-9501-9ED50675A952