2765030GB02Fi261987/88Fi26motmotMotion 1987/88:Fi26 av Margit Gennser (m)MotionMotionFiU2601988-05-10 00:00:002014-10-14 10:16:442014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m. m. (kompletteringsproposition)av Margit Gennser (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Fi26/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02Fi26https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Fi26
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1987/88:Fi26</p>
<p>av Margit Gennser (m)</p>
<p>med anledning av prop. 1987/88:150 med förslag till<br />
slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret<br />
1988/89, m. m. (kompletteringsproposition)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I prop. 1987/88:150 kompletteringspropositionen återfinns ett förslag om<br />
avsättningar till likviditetskonton, dvs. en form av ”likviditetsskatt”.</p>
<p>Enligt regeringens förslag skall vissa större företag på likviditetskonto<br />
inbetala 15 % av företagets likvida tillgångar som överstiger 50 milj. kr.<br />
enligt balansräkningen per den 1 januari 1988. Tillämpar företaget annat<br />
räkenskapsår än kalenderår skall de likvida tillgångarna beräknas med<br />
utgångspunkt från det bokslut som avslutats närmast före den 1 januari<br />
1988.</p>
<p>Enligt lagförslaget skall till likvida tillgångar räknas omsättningstillgångar<br />
bestående av kassa- och banktillgodohavande, aktier och andra andelar<br />
samt obligationer och andra värdepapper.</p>
<p>Inbetalningarna till räntebärande konto hos riksbanken skall ske till<br />
90 % per den 31 augusti 1988. Resterande belopp skall inbetalas per den 31<br />
januari 1989. Inbetalda medel plus ränta skall återbetalas den 2 juni 1990.<br />
Räntan skall utgå med 6 %.</p>
<p>Motivet för denna nya form av skatt sägs vara en alltför hög likviditet hos<br />
de stora företagen. Varför likviditeten anses vara för hög och vilka avvägningar<br />
som gjorts för att komma fram till detta ställningstagande har inte<br />
redovisats. Frågan är om någon analys värd namnet över huvud taget har<br />
gjorts.</p>
<p>Regeringens förslag är nämligen inte utrett i vedertagen bemärkelse, och<br />
förslaget har inte heller granskats av lagrådet.</p>
<p>Att en noggrann beredning saknas framgår av att de stora företagens<br />
likviditet och tillgång på kapital bedöms med utgångspunkt från ett likviditetsbegrepp<br />
som saknar praktisk betydelse.</p>
<p>Företagens möjligheter att kunna mobilisera likvida tillgångar är i huvudsak<br />
knutna till företagens soliditet. De senaste årens utveckling på kapitalmarknaden<br />
har gjort att företagen snabbt kan få tillgång till likvida tillgångar.</p>
<p>Storleken på posten likvida tillgångar i balansräkningen hänger mer<br />
samman med speciella förhållanden i företaget — säsongvariationer, redovisningspraxis<br />
i koncerner etc. — än med s. k. överlikviditet. Ett företag<br />
med stora kortfristiga skulder har givetvis större likviditetsbehov än ett<br />
välkonsoliderat bolag. Ett handelsföretag har betydande likvida belopp<br />
efter julhandeln, och koncerner med centraliserad finansförvaltning redovisar<br />
en större post likvida medel än ett decentraliserat företag.</p>
<p>Regeringens förslag till likviditetsindragning ger således genom sin konstruktion<br />
upphov till godtycke på grund av att basen för indragningen är illa<br />
vald.</p>
<p>1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Fi25—27</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Definitionen av ”likviditet” har valts med utgångspunkt från bokförings- Mot. 1987/88</p>
<p>lagen. Detta innebär en mycket bristfällig lagstiftningsteknik. Den bokför- FJ26</p>
<p>ingsteknik företagen har valt - och det föreligger rätt till avvikelser från<br />
lagens balansräkningstablå — kan nämligen ge helt olika belastning.</p>
<p>Den valda tekniken skapar betydande tolkningsfrågor för både företag<br />
och myndigheter. I klartext innebär detta att grundregeln att ”lika fall skall<br />
behandlas lika” inte kommer att kunna gälla om lagen genomförs.</p>
<p>Likviditetsindragningen kommer dessutom att drabba företagen retroaktivt.<br />
Indragningen bygger på redan vidtagna bokslutsdispositioner som<br />
gjorts utan kännedom om det nu presenterade lagförslaget. Förslaget om<br />
likviditetskonto har således retroaktiv verkan. Retroaktiv beskattning är<br />
inte tillåten enligt grundlagen. Regeringen bryter visserligen inte formellt<br />
mot denna regel genom att konstruera indragningen som tvångsinsättning<br />
på riksbankskonto. I realiteten är det däremot fråga om en skatt på en helt<br />
ny skattebas med utgångspunkt från företagens balansräkningar och inte<br />
som tidigare varit regel från resultaträkningar.</p>
<p>De nya principerna som tillämpas vid den föreslagna indragningen samt<br />
retroaktiviteten gör det än märkligare att regeringen på grund av tidsskäl<br />
underlåtit att underställa förslaget lagrådets granskning. Hänvisningen till<br />
lagen 1984:50 om inbetalning på likviditetskonto är inte hållbar. Likviditetsindragningen<br />
enligt lagen 1984:50 beräknades på en helt annan bas, vilket<br />
skapade andra och mindre metodproblem.</p>
<p>Lagförslaget innebär att de större företagen kommer att träffas av en ny<br />
kostnad — skatt — på minst 1 miljard kronor. Detta är allvarligt nog. Än<br />
värre är att det tycks som om regeringen nu helt övergivit vedertagna och<br />
moderna principer för beskattning och återgått till skattemetoder som hör<br />
en äldre tid till. Att beskatta förmögenhetstillgångar med engångsskatter,<br />
som kanske t. o. m. permanentas, innebär att vårt skattesystem än mer<br />
undergrävs till men för vårt lands ekonomiska utveckling. Beskattningen<br />
måste bygga på fasta och logiska principer. De senaste årens principlöshet<br />
måste avvisas av riksdagen. Att i efterhand reda upp ett kapsejsat skattesystem<br />
kommer att vara svårt om inte näst intill ogörligt.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen avslår proposition 1987/88:150 vad gäller likviditetskonton,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
anförts i motionen om kravet på fasta, logiska och konsekventa<br />
beskattningsprinciper.</p>
<p>Stockholm den 10 maj 1988<br />
Margit Gennser (m)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>4</p>
</div>
</div>
</div>
INLInlämning1988-05-13 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-05-16 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-05-17 00:00:00inträffat20Margit Gennserm2undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:1502014-11-23 16:04:23motkatMotionskategori-2014-11-23 16:04:23statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02Fi262019-05-28 12:10:24tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-23 16:04:23GB02Fi26av Margit Gennser (m)mot_198788_fi_26.pdf108379pdfmed anledning av prop. 1987/88:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m. m. (kompletteringsproposition)https://data.riksdagen.se/fil/F78CC49F-01A4-4692-901C-822997E1A3D9