2765028 GB02Fi24 1987/88 Fi24 mot mot Motion 1987/88:Fi24 av Olof Johansson m. fl. (c) Motion Motion FiU 24 0 1988-05-11 00:00:00 2014-10-14 10:16:43 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m. m. (kompletteringsproposition) av Olof Johansson m. fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Fi24/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Fi24 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Fi24 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Motion till riksdagen<br /> 1987/88:Fi24</p> <p style="margin-left:3px;">av Olof Johansson m. fl. (c)</p> <p style="margin-left:3px;">med anledning av prop. 1987/88:150 med förslag till<br /> slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret<br /> 1988/89, m. m. (kompletteringsproposition)</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">1 Sammanfattning</p> <p style="margin-left:3px;">Sverige måste internationellt verka för att obalanserna mellan världens<br /> stora ekonomier kan elimineras. I det internationella arbetet är det också<br /> viktigt att aktualisera frågor om tillväxtens innehåll.</p> <p style="margin-left:3px;">Miljöförstöring är inte tillväxt men kan registreras som sådan. Kvalitetsförbättringar<br /> inom vården kan mätas som försämrad produktivitet. Det är<br /> viktigt att de politiska besluten beaktar sådana felaktigheter i ekonomin.<br /> God miljö skall sättas som centralt mål för den ekonomiska politiken.</p> <p style="margin-left:3px;">Årets lönerörelse innebär att ytterligare år går förlorade när det gäller att<br /> anpassa Sveriges kostnadsutveckling till de viktigaste konkurrentländernas.<br /> Koncentrationspolitiken och överhettningen har höjt lönenivån över angivna<br /> ramar.</p> <p style="margin-left:3px;">Positiva inslag har dock varit att en ökad flexibilitet nu kan skapas och att<br /> låglöneområden, som hotat utvecklas till permanenta krissektorer i ekonomin,<br /> nu fått rejäla lyft.</p> <p style="margin-left:3px;">De regionala obalanserna förstärks i den svenska ekonomin. Överhettningsproblemen<br /> drabbar de enskilda människorna hårt i form av bostadsbrist,<br /> urholkad social service, trafik- och miljöproblem. Överhettningen är<br /> kostnadsdrivande med spridningseffekter över hela landet och är därmed en<br /> starkt negativ faktor för ekonomin som helhet.</p> <p style="margin-left:3px;">Skattetrycket måste minska och hushållssparande! öka. Centern förordar<br /> kraftfulla sparstimulanser som en viktig förutsättning för ett sänkt skattetryck.<br /> Personliga investeringskonton bör införas med möjlighet att skattefritt<br /> sätta in ett halvt basbelopp som ett målsparande, uttag får ske för start<br /> av företag, anskaffande av bostad, studier eller — efter fyllda 55 år —<br /> pension.</p> <p style="margin-left:3px;">Den viktigaste skattefrågan för 1989 är att undvika kommunalskattehöjningar,<br /> vilka skulle kunna äventyra såväl fördelningspolitiska ambitioner<br /> som strävan att sänka marginalskatten. En marginalskattesänkning 1989<br /> måste kombineras med höjt grundavdrag för att också inkomsttagare med<br /> vanliga eller låga inkomster skall få skattesänkning. Skatten på mat skall<br /> sänkas.</p> <p style="margin-left:3px;">En skattereform av angivet slag, i kombination med en skärpt regionalpolitik<br /> och en reformerad arbetslöshetsförsäkring, skapar förutsättningar för<br /> en lugnare löneutveckling framöver. Regeringen måste agera så att man<br /> trovärdigt dämpar inflationens förväntningar och inte lägger ut ”golv” för<br /> löneökningarna.</p> <p style="margin-left:3px;">1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Fi23-24</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Centern har föreslagit likviditetsindragningar från storföretagen. De ac- Mot. 1987/88<br /> cepteras nu av regeringen. De är en viktig åtgärd för att begränsa koncen- Fi24<br /> trationseffekterna av den tredje vägens politik.</p> <p>Centern säger nej till skärpning av generalklausulen i skattelagstiftningen<br /> och förordar att nuvarande regler förändras till att motsvara de ursprungliga<br /> reglerna.</p> <p>Centern kritiserar regeringen för otillräckliga fördelningspolitiska ambitioner.<br /> Förslagen att höja de högsta pensionerna mest och att slopa pensionärernas<br /> friår i sjukvården är sådana exempel. Bristerna i kommunal skatteutjämning,<br /> regionalpolitik och småföretagspolitik bekräftar bilden.</p> <p>f januari redovisade centern en budgetbalans som motsvarade regeringens<br /> förslag. De förslag som väckts under vårriksdagen innebär ett budgetalternativ<br /> som är drygt 1 miljard kronor starkare än regeringens. De<br /> viktigaste förändringarna avser miljöavgifter och energiskatt samt mindre<br /> höjningar vad gäller ersättningen från a-kassan. Vidare innebär centerns<br /> förslag på studiemedelsområdet en kostnad om ca 200 milj. kr.</p> <p>2 Den internationella ekonomin</p> <p>Obalanserna mellan världens stora ekonomier kvarstår. Ett av de största<br /> hoten mot en stabil ekonomisk tillväxt är de stora underskotten i den<br /> amerikanska handelsbalansen och motsvarande stora överskott i de japanska<br /> och västtyska ekonomierna. Den känslighet som finns inför den amerikanska<br /> situationen visades tydligt genom reaktionen på överraskande stora<br /> negativa underskottssiffror i februari månad.</p> <p>Om inte USA kan förbättra sin handelsbalans finns en påtaglig risk för<br /> protektionistiska åtgärder. De skulle negativt påverka den ekonomiska<br /> utvecklingen i hela världsekonomin i övrigt. En viktig förutsättning för en<br /> bättre utveckling är att USA förmår hantera sitt eget budgetunderskott på<br /> ett bättre sätt. Ett annat är att andra stora ekonomier för en så expansiv<br /> politik att de stora överskotten kan begränsas.</p> <p>Sverige bör, som ordförandenation vid OECD:s ministerrådsmöte, agera<br /> för ett samordnat uppträdande mellan världens länder för att reda ut<br /> obalansproblemen. Det är viktigt att sådana möjligheter tas till vara.</p> <p>Ekonomiska bedömare lät sig hösten 1987 och vintern 1988 i hög grad<br /> påverkas av det kraftiga börsfallet i oktober. I dagens perspektiv kan vi<br /> konstatera att oron var överdriven. Den reala ekonomin har gått relativt<br /> opåverkad genom dessa händelser. Det är dock inte lämpligt att dra långsiktiga<br /> slutsatser av det senaste halvårets händelser.</p> <p>Tillväxten i OECD-området bedöms nu för 1988 bli 2,75 %. Det är något<br /> högre än vad som antogs i januari. Om de starka ekonomierna för en<br /> tillräckligt expansiv politik, torde förutsättningar finnas för en ytterligare<br /> justering uppåt. Särskilt för 1989, där konjunkturen eljest riskerar att avmattas,<br /> vore en sådan utveckling önskvärd.</p> <p>BNP i Sverige antas öka med 2,2 %. Om man ser till senast tillgängliga<br /> 12-månadersstatistik för industriproduktionen visar det sig att de senaste<br /> årens bristfälliga kapacitetsutbyggnad medfört att Sverige är väsentligt sämre<br /> än alla stora industriländer, Storbritannien undantaget, kunnat ta vara på<br /> högkonjunkturens möjligheter.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Vi vill för vår del också peka på vikten av att Sverige i sitt internationella Mot. 1987/88<br /> arbete håller frågan om tillväxtens innehåll högt. Ofta kan miljöförstöring Fi24<br /> registreras som tillväxt. Miljöförstöring är en av de viktigaste orsakerna till<br /> permanent fattigdom i stora områden, liksom fattigdomen i sig skapar<br /> ytterligare miljöförstöring. Den industrialiserade världens misstag på miljöområdet<br /> bör inte upprepas i de snabbt expansiva ekonomierna. Också de<br /> måste bli varse frågorna om tillväxtens innehåll.</p> <p>3 Sveriges ekonomiska utveckling 1970—1987</p> <p>Läget i den svenska ekonomin är vid första anblicken gott. Arbetslösheten<br /> är genomsnittligt låg, statsbudgeten är i stort sett i balans och tillväxttakten<br /> under 1987 är tillfredsställande. Studeras däremot läget närmare är Sveriges<br /> grundläggande problem sedan slutet på 1970-talet ännu olösta.</p> <p>Det främsta problemet för Sverige har varit att pressa ned kostnadsökningarna<br /> till omvärldens nivå. 1973—1974 bedrevs en expansiv politik i syfte<br /> att kompensera för den kontraktiva politik som fördes i utlandet som följd<br /> av oljeprischocken. Den internationella lågkonjunkturen skulle överbryggas.<br /> Vinsterna steg och omfattande investeringar gjordes i branscher som<br /> senare skulle visa sig mindre framgångsrika. Dessutom sjönk de årliga<br /> produktivitetsökningarna drastiskt inom den svenska ekonomin.</p> <p>Den expansiva politiken skapade ett inflationstryck och krav på stora<br /> löneökningar. 1974-1976 ökade också företagens lönekostnader med<br /> 40 %. En stor del av denna ökning härrörde från ökade löneskatter. Den<br /> minskade produktivitetsökningstakten och oljeprischocken hade nödvändiggjort<br /> en anpassning nedåt av reallönerna. I stället skedde motsatsen.</p> <p>Sverige hamnade i en allvarlig kostnadskris.</p> <p>Sverige tappade snabbt marknadsandelar till följd av försämrade relativpriser<br /> och vinstmarginalerna föll kraftigt. Sverige devalverade tre gånger<br /> under 1976 och 1977 vilket ökade tillväxten påtagligt. Landet var på väg mot<br /> balans då uppgången bröts av den andra oljeprischocken 1979—1980. Tillväxten<br /> blev till skillnad från tidigare dock inte lägre i Sverige än internationellt.<br /> Den nödvändiga anpassningen nedåt av reallönerna skedde inte<br /> heller nu. I stället devalverades åter kronan 1981 och 1982 med sammanlagt<br /> drygt 24 %. Devalveringarna medförde en högre vinstnivå och marknadsandelarna<br /> för den svenska exportindustrin steg åter.</p> <p>Sysselsättningen räddades i slutet av 1970-talet genom omfattande arbetsmarknads-<br /> och industripolitiska insatser. Medan arbetslösheten steg till<br /> tvåsiffriga tal i Europa i övrigt, lyckades Sverige hålla den på mycket rimliga<br /> nivåer. Samtidigt omvandlades den svenska industristrukturen i snabb takt<br /> under denna period och landet kunde därför tack vare de centerledda<br /> regeringarnas insatser sedermera gå ut ur den internationella lågkonjunkturen<br /> med en låg arbetslöshet och en stark industri.</p> <p>Efter devalveringarna 1981 och 1982 skedde, bl. a. till följd av dessa goda<br /> förutsättningar, en snabb återhämtning i svensk ekonomi när konjunkturen<br /> vände uppåt. Till en början vann den svenska industrin åter marknadsandelar.<br /> Tillväxten var exportledd. Från sommaren 1981 till hösten 1982,<br /> dvs. under mittenregeringens tid, låg svensk inflation på OECD-genom</p> </div> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">snittet. Sedan dess har inflationen ständigt legat 2—3 % över detta genom- Mot. 1987/88<br /> snitt (se diagram). Fi24</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Konsumentprisindex</p> <p>12-månaders förändringstal. Utfall t. o. m. mars 1988<br /> Sverige t. o. m. februari 1988 OECD</p> </div> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_20"><p>— SVERIGE</p> <p>14 OECD-UMDER<br /> -- OECD TOTALT</p> </div> <div class="block ml_39"><p>-15<br /> - 14<br /> -13<br /> -12<br /> -11<br /> -10</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1514<br /> </p> </div> <div class="block ml_3"><p>9</p> <p>8</p> <p>7</p> </div> <div class="block ml_39"><p>-8</p> <p>-7</p> <p>-6</p> <p>-5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>3</p> <p>2</p> </div> <div class="block ml_6"><p>1980 1981 1982 1983 1984 1985 ly86 1987</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Anm: De 14 OECD-länderna är sammanvägda enligt varje lands betydelse som<br /> konkurrenter till Sverige på världsmarknaden.</p> <p>Källor: OECD, statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdepartementet.</p> <p style="margin-left:3px;">Löne- och kostnadsutvecklingen var således efter 1982 för hög i relation till<br /> omvärlden. Relativpriserna försämrades och svenska marknadsandelar började<br /> åter minska. Tillväxten blev konsumtionsledd vilket försvagade bytesbalansen.<br /> Sverige har dock hittills klarat sig från att anpassa sig till omvärldens<br /> kostnadsutveckling till följd av en rad lyckliga omständigheter. För<br /> det första har den svenska valutakorgens konstruktion givit en konkurrenskraftsförstärkning<br /> i förhållande till våra viktigaste konkurrentländer<br /> (USA undantaget) genom en ”smygdevalvering” i takt med dollarraset. För<br /> det andra innebar oljeprisfallet 1986 en engångsförbättring av den svenska<br /> bytesbalansen med 15 miljarder.</p> <p style="margin-left:3px;">Sammanfattningsvis kan sägas att Sverige under ett antal år har haft ett<br /> andrum för att lösa de grundläggande obalanserna i ekonomin. Devalvering,<br /> oljeprissänkning, internationell räntesänkning och dollarkursfall har<br /> inneburit en respittid för att komma till rätta med hög inflation, snabb<br /> kostnadsutveckling, låg produktivitetsutveckling samt svag extern balans.<br /> Man kan konstatera att inget av dessa problem är löst. Regeringen har trots<br /> de internationellt goda förutsättningarna hittills misslyckats med att ut</p> </div> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_27" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>hålligt lösa de ekonomiska problemen. Den höga räntan är ett bevis på Mot. 1987/88<br /> detta. Fi24</p> </div> <div class="block ml_3"><p>4 Den svenska ekonomin 1988</p> <p>Den privata konsumtionen ökade med 4 % under 1987. Konsumtionstillväxten<br /> berodde på snabbt ökande timlöner, regeringens prisstopp och lättnader<br /> på kreditmarknaden. En alltför stor del av tillväxten i den svenska<br /> ekonomin kan hänföras till en ökad privat efterfrågan. Bytesbalansen försvagades<br /> till följd av försämrad konkurrenskraft och snabb inhemsk konsumtionsökning.<br /> I stort står sig samma bild för 1988.</p> <p>Den viktigaste händelsen i svensk ekonomi sedan finansplanen i januari<br /> är att vi nu har löneavtal på flertalet avtalsområden. Dessa avtal är väsentligt<br /> dyrare än vad svensk ekonomi på lång sikt tål. Regeringens ekonomiska<br /> politik har inte hållit tillbaka kostnadsökningarna.</p> <p>Mot önskade 4 % löneökning talar nu regeringen om ca 6 % men mycket<br /> talar för att det blir över 7 %.</p> <p>Även om löneutvecklingen är för hög finns positiva sidor i årets avtal,<br /> vilka kan medverka till en bättre funktion i ekonomin. Dit hör möjligheterna<br /> till större flexibilitet och lokal anpassning av lönerna men framför<br /> allt att låglöneyrken med rekryteringsvårigheter nu får rejäla lyft. Detta<br /> gäller inte bara personal inom vård och omsorg.</p> <p>Sammantaget kan konstateras att 1988 års löneavtal leder till överhettning<br /> i den svenska ekonomin med en hög inflationsnivå som följd. Med de<br /> överhäng för 1989 som skapats och den osäkerhet som regeringens agerande<br /> ger innebär detta risker för snabbt stegrade bytesbalansunderskott. Sveriges<br /> ekonomiska politik måste vara så inriktad att vi undviker de tvångssituationer<br /> som stora underskott innebär. Även de stora regionala obalanserna och<br /> kapacitetsproblemen i industrin skapar överhettning.</p> <p>När socialdemokraterna tillträdde hösten 1982 uppgick skattetrycket till<br /> 50,5 %. 1987 uppgick det till 55,6 %. Regeringen har i denna beräkning ej<br /> lagt in den s. k. engångsskatten, ej heller arvs- och gåvoskatterna. Tas även<br /> dessa med i beräkningen har skattetrycket stigit till över 57 % eller med ca 7<br /> procentenheter sedan 1982.</p> <p>Skattetrycksökningen i Sverige sedan 1982 motsvarar ca 70 miljarder<br /> kronor vilket är jämförbart med det budgetunderskott som kunde beräknas<br /> för 1982 innan regeringsskiftet. Den tillträdande regeringen spädde efter<br /> skiftet på underskottet med ytterligare 20 miljarder. Socialdemokraterna<br /> har med andra ord minskat det statliga budgetunderskottet i stort sett<br /> endast med hjälp av inkomstförstärkningar.</p> <p>Mot bakgrund av att regeringen i ord uttryckt uppfattningen att skattetrycket<br /> skall sjunka är det anmärkningsvärt att man i handling agerar tvärt<br /> emot. I långtidsutredningens 3-årskalkylsscenario utgår man från att skattetrycket<br /> skall ”ligga kvar vid en i stort oförändrad nivå” (s. 17).</p> <p>Enligt vår mening måste målet vara att sänka skattetrycket. Särskilt<br /> viktigt är att minska beskattningen av arbete, dvs. statlig och kommunal<br /> inkomstskatt samt arbetsgivar- och egenavgifter för småföretag. Vi utvecklar<br /> nedan vår syn på skattepolitiken.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1** Riksdagen 1987/88. 3 sami Nr Fi23-24</p> </div> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Hoten mot den svenska exportens konkurrenskraft har hittills kompense- Mot. 1987/88</p> <p>rats av dollarkursfallet. Genom den dubbla vikt dollarn har i den svenska ^i24</p> <p>valutakorgen medför ett dollarfall automatiskt en devalvering av den svenska<br /> valutan gentemot övriga valutor. Sverige har de senaste åren klarat att<br /> bibehålla konkurrenskraften gentemot omvärlden endast tack vare upprepade<br /> nedjusteringar av valutan. Det senaste dollarfallet innebär dock att<br /> devalveringseffekten från 1981 — 1982 nu är helt uppäten i förhållande till<br /> USA.</p> <p>Dollarfallet innebär ökade möjligheter för Sverige att behålla marknadsandelar<br /> på exportmarknaderna, exklusive USA. Isolerat betydde förvinterns<br /> dollarfall en möjlighet att öka marknadsandelarna med en dryg procent,<br /> vilket motsvarar en förbättrad bytesbalans med över 3 miljarder 1988<br /> och upp emot det dubbla 1989. Detta skall dock jämföras med ett läge där<br /> Sverige tappar marknadsandelar också vid oförändrad konkurrenskraft.<br /> Kursförändringarna medför att Sverige gör valutavinster på utlandsskulderna,<br /> vilket beaktats i kompletteringspropositionen. Det stora problemet för<br /> bytesbalansen består i den alltför höga privata konsumtionen och de för<br /> snabba löneökningarna vilket försämrar konkurrenskraften men även den<br /> avtagande marknadstillväxten internationellt har betydelse.</p> <p>1986 blev bytesbalansöverskottet 7 miljarder kronor. 1987 blev det ett<br /> underskott på -4 miljarder och för 1988 ökar underskotten till uppskattningsvis<br /> 11 miljarder kronor. Detta är en mycket oroande utveckling, särskilt<br /> som flera tecken tyder på en fortsatt försämring 1989.</p> <p>En rad faktorer borde givit Sverige ett stabilt överskott i bytesbalansen<br /> under 1987 och en rad år framöver. För det första har kronan genom<br /> anknytningen till den fallande dollarn i praktiken devalverats. För det andra<br /> gav de sänkta oljepriserna under fjolåret en förbättring av bytesbalansen på<br /> 15 miljarder. För det tredje kom utförsäljningen av oljelagren 1987 att<br /> medföra en förbättrad bytesbalans med i storleksordningen 3 miljarder<br /> kronor. De terms of trade-förstärkningar i storleksordningen 20 miljarder<br /> som skedde 1986 har försvunnit på mindre än två år. Det är djupt allvarligt<br /> och visar att Sveriges ekonomiska balansproblem kvarstår.</p> <p>Ett högst reellt ekonomiskt problem är det hot mot delar av ekonomin<br /> som miljöförstöringen utgör. Skogsindustri, fiske, jordbruk och turism är<br /> näringar som i dag direkt drabbas av miljöförstöringen. Till detta skall<br /> läggas samhälleliga kostnader såsom stora kostnader för sjukvården, produktionsbortfall,<br /> korrosionsskador på byggnader m. m. De sammanlagda<br /> miljökostnaderna har i vissa sammanhang beräknats till ca 6 % av bruttonationalproduktionen<br /> eller närmare 60 miljarder kronor. Därtill kommer effekter<br /> i sjukvården.</p> <p>Ett annat stort problem i dag är att den svenska tillväxten är koncentrerad<br /> till några få geografiska områden. Det skapar överhettning inom<br /> dessa områden med löneglidning och inflation som följd medan andra<br /> områden upplever en recession. Detta förhållande gör en generell stabiliseringspolitik<br /> närmast omöjlig att genomföra.</p> <p style="margin-left:11px;">Regeringens ekonomiska politik har lett till ökade regionala obalanser.</p> <p>Under perioden 1976—1982 ökade befolkningen i skogslänen. Den gynnsamma<br /> befolkningsutvecklingen var ingen tillfällighet utan ett resultat av</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>den dåvarande regeringens aktiva närings- och regionalpolitik. Under de Mot. 1987/88<br /> senaste åren har 12 län fått vidkännas en kraftig utflyttning. Detta till följd Fi24</p> <p>av den ekonomiska politiken som framför allt gynnat exportindustrin och<br /> större företag med finansiell kompetens och närhet till finansiella marknader,<br /> dvs. framför allt koncentrationsområdenas företag.</p> <p>Sammanfattningsvis kan sägas att kostnadsökningarna i Sverige fortsätter<br /> att överstiga omvärldens, konkurrenskraften försämras och marknadsandelar<br /> minskar. En dämpning av konjunkturen kommer att ställa större krav<br /> på anpassning av löne- och prisutvecklingen i förhållande till omvärlden,<br /> detta om sysselsättning och extern balans skall klaras. Den tredje vägens<br /> ekonomiska politik har inte lyckats lösa de grundläggande problemen i<br /> svensk ekonomi — den har kommit in i en återvändsgränd.</p> <p>5 Centerns ekonomiska politik</p> <p>5.1 Mål för den ekonomiska politiken</p> <p>De traditionella målen för den ekonomiska politiken har varit full sysselsättning,<br /> jämn fördelning, hög tillväxt, prisstabilitet och balans i utrikesaffärerna.<br /> De centerledda regeringarna lade till målet om regional<br /> balans vilket även den nuvarande socialdemokratiska regeringen efter centerkritik<br /> anammat. Detta har dock inte föranlett någon förändring av socialdemokraternas<br /> praktiska regeringspolitik.</p> <p>En god miljö är en dimension som inte täcks upp av de traditionella<br /> ekonomisk-politiska målen men som ändå är relaterad till den ekonomiska<br /> politiken. Om hänsyn inte tas till miljön riskerar den ekonomiska politiken<br /> att inriktas mot mål som ligger vid sidan av välfärd och livskvalitet. Centern<br /> anser därför att en god miljö skall vara ett centralt mål i den ekonomiska<br /> politiken.</p> <p>Det innebär bl. a. att miljöhänsyn måste byggas in i den svenska marknadsekonomin.<br /> Ekonomin måste ges en större långsiktighet genom att<br /> miljökostnaderna förs in i företagen genom miljöavgifter. På så sätt blir den<br /> ekonomiska politiken ett effektivt instrument för att stimulera utnyttjande<br /> av miljövänligare produktionsmetoder. Vi har bl. a. i våra miljömotioner<br /> visat i ett helhetsperspektiv hur detta bör ske. Regeringen har tyvärr svårt<br /> att frigöra sig från ett betraktelsesätt där miljöåtgärder är ett hinder för<br /> tillväxt och inte, som vi ser det, en förutsättning för välfärden och varaktig<br /> tillväxt.</p> <p>Den ekonomiska politiken bör ha följande inriktning:</p> <p>E Begränsa den inhemska efterfrågan, framför allt inom de överhettade<br /> sektorerna i ekonomin.</p> <p>Riksdagen har beslutat om åtgärder för att gynna hushållssparande!.</p> <p>Bonusränta skall införas för dem som börjar spara i allemanssparande!<br /> under 1988. Möjligheter till ett ideellt sparande skall införas. Vidare aviseras<br /> nu ett ungdomsbostadssparande. Dessa åtgärder kommer enligt centerns<br /> mening att ha liten effekt för att begränsa efterfrågetillväxten. Det kan<br /> noteras att en hushållssparkvot på 5 % skulle eliminera bytesbalansunderskottet.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Vi förordar en rad åtgärder för att strama åt ekonomin:</p> <p>- Stimulera hushållssparande! genom privata investeringskonton.</p> <p>- Inför miljöavgifter bl. a. på svaveldioxid- och kväveoxidutsläpp.</p> <p style="margin-left:11px;">- Differentiera momsen genom sänkt skatt på maten men höjd skatt på<br /> varor som köps sällan men ofta importeras.</p> <p>För att få verklig effekt måste förslagen kombineras med åtgärder för ökad<br /> regional balans. Det skulle minska trycket på de överhettade marknaderna i<br /> koncentrationsområdena.</p> <p>2. Stimulera investeringarna och småföretagen för att upprätthålla full<br /> sysselsättning.</p> <p>För att upprätthålla sysselsättningen bör utbudssidan (produktionen) stimuleras<br /> då den övriga ekonomin stramas åt. Detta sker genom den expansiva<br /> effekt sänkningen av arbetsgivaravgiften ger. Genom att en del tas<br /> tillbaka genom införandet av miljöavgifter och detta kombineras med åtgärder<br /> för regional balans fås den största positiva effekten i tjänstesektorn<br /> utanför koncentrationsorterna. En utjämning är nödvändig för en balanserad<br /> utveckling.</p> <p>Vidare måste räntorna enligt centerns uppfattning pressas ned till en rimlig<br /> nivå för att få i gång investeringarna. Diskontohöjningen den 28 april visar<br /> på brister i finanspolitiken, vilka leder till en oacceptabelt hög räntenivå. En<br /> differentierad moms enligt vår modell skulle ha sådana stabiliseringspolitiska<br /> effekter att den också verkar dämpande på räntor.</p> <p>3. Dämpa den nominella lönestegringen</p> <p>För bibehållen konkurrenskraft krävs relativa prissänkningar jämfört<br /> med omvärlden. De största problemen i svensk ekonomi är de alltför höga<br /> nominella löneökningarna. Enligt centerns uppfattning måste incitament<br /> skapas för samhällsekonomiskt acceptabla löneökningar. Vi återkommer<br /> senare i motionen till förslag med detta syfte.</p> <p>4. Begränsa företagens överlikviditet</p> <p>Den omfattande fusioneringsverksamhet som nu pågår har sin grund i<br /> regeringens s. k. tredje vägens politik. Resultatet är koncentration. I stället<br /> anser centern att tillgängliga resurser skall användas för konstruktiva investeringar,<br /> vilka kan ge den tillväxt som behövs för att bygga ut vård och<br /> omsorg.</p> <p>Centerpartiet har förordat att företagens överlikviditet begränsas för att<br /> dämpa fusioneringsverksamheten. Genom förslaget om likviditetsindragning<br /> följer regeringen våra intentioner. Det är viktigt att det styrinstrument<br /> som skapats används på ett konstruktivt sätt.</p> <p>5.2 Penning- och kreditpolitiken</p> <p>5.2.1 Räntepolitiken</p> <p>Penningpolitiken har under 1987 fått en stram utformning inte minst under<br /> våren då räntedifferensen gentemot utlandet blev över 4 %. Penningpolitiken<br /> har fått bära en stor del av den stabiliseringspolitiska bördan under det</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>gångna året. Den bilden kvarstår 1988 och gjordes tydlig bl. a. genom Mot. 1987/88<br /> diskontohöjningen den 28 april. Fi24</p> </div> <div class="block ml_3"><p>5.2.2 Kredit- och sparandepolitiken</p> <p>Avregleringen av kreditmarknaden har skapat ett tryck uppåt på lånandet i<br /> hushållen. Hushållen har i viss mån lånat för konsumtion. En stor del av<br /> lånen har dock använts till finansiella placeringar och omplaceringar till<br /> billigare banklån. Det är av vikt att avregleringen består. Åtgärder för att<br /> öka sparandet och minska lånebehovet bör i stället ske genom skatte- och<br /> därmed följande automatiska avdragsbegränsningar. Enligt vår mening<br /> måste kreditpolitiken inriktas på att öka hushållens sparande.</p> <p>Under 1980-talet har nettohushållssparandet i Sverige kraftigt minskat<br /> och är i dag negativt vilket är unikt i OECD. Den socialdemokratiska<br /> strategin sedan 1982 har varit att överflytta sparandet från den privata till<br /> den offentliga sektorn med tydlig avsikt att få en större politisk kontroll över<br /> investeringarna.</p> <p>Det finns, enligt vår mening, inte något egenvärde i ett sparande genom<br /> statliga budgetöverskott, ej heller i ett sparande i socialförsäkringssystemet<br /> (annat än för att utjämna avgiftsuttaget över tiden).</p> <p>Ett starkt hushållssparande fyller flera syften:</p> <p style="margin-left:13px;">- För det första ger det hushållen ekonomisk trygghet att ha en finansiell<br /> buffert.</p> <p style="margin-left:13px;">- För det andra ger ett sparande i egen bostad, aktier, vinstandelsfonder<br /> och i eget företag en positiv makt- och ägandespridning i samhället.</p> <p style="margin-left:13px;">- Ett offentligt sparande kräver för det tredje ett högre skattetryck. De<br /> skatter som ligger till grund för det offentliga sparandet har därmed en<br /> snedvridande effekt på samhällsekonomin.</p> <p style="margin-left:13px;">- För det fjärde innebär ett lågt sparande i hushållssektorn definitionsmässigt<br /> en högre konsumtion och därmed en större risk för överhettning<br /> med en ökad inflation som följd. En hög konsumtion ger inte minst en<br /> press i negativ riktning på bytesbalansen då den privata konsumtionen<br /> har ett högt importinnehåll.</p> <p>Centern anser att sparandet i första hand skall ske i hushållssektorn. Den<br /> inriktningen är särskilt viktig mot bakgrund av de nu tecknade löneavtalen<br /> och den konsumtionsdämpning hushållssparande! innebär.</p> <p>Regeringen föreslår nu en extra insättning i allemanssparande! på 5 000<br /> kr. Samtidigt höjs gränsen för totala tillåtna nettoinsättningar från 60 000<br /> till 75 000 kr. Centern motsätter sig inte detta men kräver ytterligare åtgärder<br /> eftersom allemanssparandet har sin begränsning. Sparande över<br /> dessa nivåer måste ges en mer långsiktig och målinriktad utformning.<br /> Främst genom sådana åtgärder skapas ett reellt nettosparande.</p> <p>Insatser behövs för att göra långsiktigt målsparande verkligt attraktivt.<br /> Centern vill därför införa personliga investeringskonton.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>11</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:13px;">Reformen bör ha följande inriktning: Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:13px;">• Berättigade att öppna ett personligt investeringskonto är desamma som ^i24<br /> för allemanssparande^ Den sparande skall fylla 16 år senast samma år<br /> sparandet börjar samt vara kyrkobokförd i Sverige.</p> <p style="margin-left:13px;">• Insättning får ske på kontot med upp till ett halvt basbelopp per person<br /> och år. Det innebär att insättningen skulle maximeras till 12 900 kr. med<br /> 1988 års basbelopp som beräkningsgrund. Denna summa undantas från<br /> beskattning.</p> <p style="margin-left:13px;">• All avkastning inom kontot blir skattefri så länge pengarna kvarstår på<br /> kontot. Förmögenhetsskatt tas ut.</p> <p style="margin-left:13px;">• Belåning av kontot tillåts inte.</p> <p style="margin-left:13px;">• Uttag från beskattning får ske före exempelvis 55 års ålder för investering<br /> i egen permanentbostad eller som eget kapital vid start eller<br /> övertag av företag. Därvid minskas ingångsvärdet med motsvarande<br /> belopp vid realisationsvinstbeskattning. Kontot bör även kunna öppnas<br /> för köp av aktier.</p> <p style="margin-left:13px;">• Uttag tillåts för alla medel på kontot fram till dess kontoinnehavaren<br /> fyller exempelvis 55 år. Uttag kan ske med maximalt 20 % av kontots<br /> högsta värde per år. Medlen får med andra ord tas ut under en 5årsperiod.<br /> Uttagen justeras för kontots värdeförändring under perioden.</p> <p style="margin-left:13px;">Efter 5-årsperioden (exempelvis vid 60 år) är de medel som ej tagits ut<br /> fria för uttag. Uttaget beskattas vid uttaget enligt inkomstskattereglerna.</p> <p style="margin-left:13px;">• Vid särskilda skäl bör pengarna mot erläggande av avgift kunna tas ut<br /> innan åldersgränsen är uppnådd.</p> <p>Ett system med personliga investeringskonton skulle aktivt kunna bidra till<br /> ett ökat enskilt sparande i bank. Det skulle också kunna bidra till ett ökat<br /> intresse för att starta eget företag samt att äga sin egen bostad. Detta<br /> målsparande riktar sig framför allt till yngre människor. Systemet lämpar sig<br /> också utmärkt för pensionssparande.</p> <p>Detta sparsystem skulle till skillnad från allemanssparandet ge ett system<br /> för långsiktigt sparande. Reformen tar bl. a. sikte på att vara ett komplement<br /> till institutionaliserat pensionssparande. Personliga investeringskonton<br /> kan vara ett sådant komplement. Systemet kan också fylla ett behov<br /> för dem som vill trappa ned på arbetstiden tidigare än vid 65 års ålder.</p> <p>Långsiktigheten i placeringarna minimerar risken för skatteplanering. Särskilda<br /> begränsningsregler kan behövas för renodlade skatteplaneringsföretag.<br /> Slutligen borde en reform av denna omfattning kraftigt stimulera hushållssparande!<br /> och därmed minska konsumtionstillväxten.</p> <p>Regeringens förslag till ungdomsbosparande samt tilläggsdirektiv till regionalpolitiska<br /> utredningen om nyetableringskonton visar att den principiella<br /> motviljan mot personliga investeringskonton nu håller på att brytas. I sak<br /> är det viktigt att ungdomsbosparandet inte är institutionellt begränsat.</p> <p>Risksparande i aktiefonder bör därför inte automatiskt uteslutas. De bör<br /> också kunna ses som en inkörsport till personliga investeringskonton. De av<br /> oss förordade kontona bör kombineras med en lånerätt för ungdomar under<br /> 28 år, kopplad till sparmålet.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>12</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">För att stimulera sparandet i övrigt bör sparavdraget höjas för att undvika Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:3px;">en urholkning. Sparavdraget bör ej utgå till dem som utnyttjar privata Fi24</p> <p style="margin-left:3px;">investeringskontot. Höjningen bör samordnas med införandet av personliga<br /> investeringskonton.</p> <p style="margin-left:3px;">Möjligheterna för föräldrar att spara åt sina barn utan negativa skattekonsekvenser<br /> bör förstärkas, t. ex. genom den av oss i särskild motion<br /> förordade höjningen av gränsen för gåvobeskattningen.</p> <p style="margin-left:3px;">Småföretagsbeskattningen bör reformeras genom bl. a. minskade arbetsgivaravgifter<br /> och slopad förmögenhetsskatt på arbetande kapital. Detta har<br /> utvecklats i särskilda motioner från centerpartiet.</p> <p style="margin-left:3px;">Räntan måste pressas ned</p> <p style="margin-left:3px;">I dag är räntenivån i omvärlden mellan 2 och 3 % lägre än i Sverige. Genom<br /> en stram finanspolitik, utförsäljning av statlig egendom samt avveckling av<br /> valutaregleringen kan räntan i Sverige pressas ned. Detta skulle gynna<br /> industriinvesteringar.</p> <p style="margin-left:3px;">En viktig komponent i en räntepressande politik är en restriktiv finanspolitik.<br /> Centern har i sitt budgetalternativ pekat på vägen att minska statens<br /> utgifter för bl. a. arbetslöshetsförsäkring och bostadssubventioner.</p> <p style="margin-left:3px;">Ett annat sätt att pressa ned räntorna är försäljningar av vissa statliga<br /> företag. Centern har föreslagit utförsäljningar i en takt motsvarande 5<br /> miljarder kronor per år.</p> <p style="margin-left:3px;">Ett minskat statligt upplåningsbehov minskar trycket på penningmarknaden,<br /> vilket verkar nedpressande på räntan. Detta i sin tur stimulerar<br /> produktiva investeringar vilket ger en produktionstillväxt på sikt. Alternativt<br /> minskar det statliga behovet av skatteuttag, vilket ger minskade störningar<br /> i ekonomin.</p> <p style="margin-left:3px;">5.2.3 Valutapolitiken</p> <p style="margin-left:3px;">En komponent för räntepressande politik är att avveckla valutaregleringen.</p> <p style="margin-left:3px;">Under de senaste åren har kapitalmarknaderna i många länder avreglerats.</p> <p style="margin-left:3px;">Exempel finns att hämta i Norge, Danmark, Storbritannien, Frankrike,</p> <p style="margin-left:3px;">Holland, Västtyskland och Japan. Den mest omfattande avregleringen sker<br /> inom den europeiska gemenskapen där ett omfattande integrationsarbete<br /> pågår. Erfarenheterna från dessa länder är i huvudsak positiva, inte minst<br /> ifrån Danmark, som upplevt en omfattande kapitalimport efter avregleringen.</p> <p style="margin-left:12px;">Sverige har tagit en rad steg mot en mindre reglerad kapitalmarknad.</p> <p style="margin-left:3px;">Bl. a. har utlåningstaket för bankerna, utlandsupplåning vid utlandsinvesteringar<br /> och den s. k. prioriterade obligationsmarknaden avskaffats med<br /> positiva effekter bl. a. vad gäller hushållens möjligheter att låna. Även<br /> statens lånemöjligheter har förbättrats till följd av en bättre fungerande<br /> andrahandsmarknad. På det hela taget har avregleringen varit till gagn för<br /> samhällsekonomin. Centern anser att det finns goda skäl att gå vidare i<br /> avregleringssträvandena.</p> <p style="margin-left:3px;">Centern anser att valutautlänningar bör få rätt att förvärva svenska<br /> kronobligationer. Detta skulle medföra en kapitalimport och en minskad</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>upplåningskostnad för staten. Dessutom skulle de utländska placerarna ta Mot. 1987/88<br /> valutarisken och inte staten, till skillnad från den upplåning som skedde i Fi24</p> <p>slutet på 1970-talet. Dessutom skulle ett frisläppande av kronobligationshandeln<br /> föra med sig en stark nedpressning av den svenska räntenivån,<br /> vilket skulle gynna investeringarna inom landet.</p> <p>För det andra bör förbudet mot köp av utländska aktier upphävas.</p> <p>Nuvarande bestämmelser är osymmetriska. Valutautlänningars förvärv av<br /> svenska börsaktier är i huvudsak fria, medan svenska medborgares förvärv<br /> av utländska börsaktier hindras. Detta innebär bl. a. att svenska företag<br /> inte kan riskminimera sina aktieportföljer genom att investera i aktier i<br /> olika länder med olika konjunkturcykler. Detta ger högre kapitalkostnader<br /> för svenska företag jämfört med utländska.</p> <p>5.3 Lönebildningen</p> <p>För att regeringens inflationsmål skall uppnås och de konkurrenskraftförbättringar<br /> som erhölls genom devalveringarna 1987 och 1982 värnas, krävs<br /> att ökningstakten i lönekostnaderna blir markant lägre än under den första<br /> delen av 1980-talet. Detta skulle innebära ett betydande trendbrott i förhållande<br /> till de senaste årens lönekostnadsutveckling.</p> <p>Lönekostnad per producerad enhet för verkstadsindustrin.</p> <p>Genomsnittlig årlig förändring i % 1980—1987 nationella valutor.</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>Italien</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+ 8,5</p> </td> </tr><tr><td><p>Norge</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+ 6,8</p> </td> </tr><tr><td><p>Frankrike</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+ 5,5</p> </td> </tr><tr><td><p>Sverige</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+ 4,8</p> </td> </tr><tr><td><p>Danmark</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+ 3,3</p> </td> </tr><tr><td><p>Storbritannien</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+ 2,8</p> </td> </tr><tr><td><p>Finland</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+ 2,3</p> </td> </tr><tr><td><p>Holland</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+ 2,1</p> </td> </tr><tr><td><p>Belgien</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+ 1,8</p> </td> </tr><tr><td><p>USA</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+ 1,8</p> </td> </tr><tr><td><p>Västtyskland</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+ 1,3</p> </td> </tr><tr><td><p>Japan</p> </td> <td><p style="text-align:right;">- 0,4</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_2"><p>De flesta är eniga om att kostnadsökningstakten måste pressas ned. Varken<br /> långtidsutredningen eller regeringen har dock angett hur nedpressningen<br /> skall gå till. Alternativen till en lägre kostnadsutveckling är dock inte<br /> speciellt attraktiva. En fortsatt hög kostnadsutveckling kan för det första<br /> tvinga regeringen till en kraftig åtstramning av ekonomin för att via en<br /> högre arbetslöshet pressa ned inflationen. Detta är den strategi man valt i<br /> många av Europas stater i övrigt. Inflationen har visserligen pressats tillbaka,<br /> men det har skett till priset av en långvarigt hög arbetslöshet med<br /> stora samhällsekonomiska och sociala kostnader som följd.</p> <p>Det andra alternativet är att förstärka konkurrenskraften genom upprepade<br /> devalveringar. Detta alternativ kommer med stor sannolikhet att<br /> innebära accelererande kostnadsökningar. Detta är i praktiken vad som nu<br /> händer. Genom den starka knytningen till dollarn har kronan devalverats i<br /> takt med dollarfallet och konkurrenskraften klarats bl. a. tack vare valutakursförändringarna.<br /> 14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:13px;">Ett tredje alternativ är att helt ge upp prisstabilitetsmålet och låta växel- Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:3px;">kurserna fluktuera fritt. Centern anser detta vara en klar ambitionsnivå- Fi24</p> <p style="margin-left:3px;">sänkning i den ekonomiska politiken som med kraft måste avvisas. Slutsatsen<br /> är att kostnadsökningarna måste begränsas på annat sätt.</p> <p style="margin-left:3px;">Prisstopp har varit regeringens huvudmedicin mot kostnadsökningarna de<br /> senaste åren. Rörliga priser är dock nödvändiga i ett dynamiskt ekonomiskt<br /> system. Prissystemet reflekterar produktionskostnadsförändringar, ändringar<br /> i konsumenternas smak m. m. Långvariga prisstopp orsakar därför stora<br /> samhällsekonomiska förluster.</p> <p style="margin-left:3px;">Forskningsresultat visar också på att prisstopp snarare haft en pådrivande<br /> effekt på inflationen. Centern avvisar därför prisstoppet som ett medel i den<br /> ekonomiska politiken, dock med undantag för exceptionella förhållanden.</p> <p style="margin-left:3px;">En form av statliga ingrepp är att genom politiska beslut på förhand göra<br /> allmänna inkomstpolitiska utfästelser som t. ex. omläggningar av skatteskalor<br /> och införande av löntagarfonder. Detta kan t. ex. ske genom att regeringen<br /> inträder som avtalsslutande part och sluter ”sociala kontrakt”, s. k.<br /> förhandlad inkomstpolitik. Den generella slutsatsen man kan dra från andra<br /> länder är att man där inte lyckats uppnå den återhållsamhet i lönebildningen<br /> som eftersträvats. Lönebildningen skall enligt centerns mening ske i förhandling<br /> mellan fria parter.</p> <p style="margin-left:13px;">En annan form av statlig inblandning är lagstiftning mot löneökningar.</p> <p style="margin-left:3px;">Detta skjuter dock bara upp löneökningarna i tiden och ger ingen långsiktig<br /> lösning. Om den sortens ingrepp skulle utnyttjas under en längre period blir<br /> konsekvenserna orimliga och arbetsmarknadsparterna fråntas både frihet<br /> och ansvar. Lönesystemets förmåga att styra arbetskraft till olika sektorer<br /> urholkas, med välfärdsförluster som följd. Centern avvisar även denna form<br /> av statlig inkomstpolitik.</p> <p style="margin-left:3px;">Centern har uppfattningen att alltför svaga incitament för att uppnå<br /> samhällsekonomiskt acceptabla löneökningar är orsaken till problemen. En<br /> rad åtgärder är nödvändiga för att få ned kostnads- och löneökningstakten:</p> <p style="margin-left:3px;">1. Regeringen måste trovärdigt deklarera att för höga löneökningar inte<br /> kommer att pareras genom devalveringar. En fast växelkurs måste vara en<br /> norm för den ekonomiska politiken. Finans- och penningpolitiken måste<br /> syfta till att understödja en fast växelkurs. Arbetsmarknadens parter får<br /> därmed ta ett större ansvar för den försämrade konkurrenskraft som uppstår<br /> vid för höga löneökningar.</p> <p style="margin-left:3px;">2. En politik för regional balans måste föras som minskar den överhettning<br /> som finns i vissa regioner, medan andra regioner har problem med<br /> arbetslöshet. Överhettningssymtom och löneglidning är i dag störst inom<br /> storstadsområdena. En politik för regional balans är ett nödvändigt medel<br /> mot löneglidning och kostnadsökningar.</p> <p style="margin-left:3px;">3. En sänkt skatt på maten genom en differentiering av momsen är en<br /> reform som har brett stöd i löntagarorganisationerna. En sådan reform kan<br /> skapa förutsättningar för lägre löneökningar.</p> <p style="margin-left:3px;">4. Arbetsgivaravgifterna får inte höjas, utan skall helst sänkas. Den<br /> samhällsekonomiska ramen för lönekostnadsökningarna får inte intecknas<br /> av staten.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>5. En skattereform måste innebära marginalskattesänkningar men också Mot. 1987/88<br /> en minskning av de marginaleffekter som skatteskalan och inkomstprövade Fi24</p> <p>bidrag tillsammans ger. Detta skulle medföra att ett lägre lönepåslag ger<br /> samma köpkraftsökning och underlättar låga nominella löneökningar. En<br /> ensidig marginalskattesänkning i de högsta inkomstskikten skulle dock skapa<br /> stora fördelningspolitiska spänningar på arbetsmarknaden med kompensationskrav<br /> som följd. En marginalskattesänkning måste därför kombineras<br /> med fördelningspolitiska insatser.</p> <p>6. Tillväxttakten i den offentliga konsumtionen måste begränsas för att<br /> ge utrymme för reallöneökningar. Skattetrycket får inte öka utan bör på sikt<br /> minska.</p> <p>7. En samordning av olika avtalsperioder bör eftersträvas. Konkurrensen<br /> mellan arbetstagarorganisationerna ökar kraftigt när avtal som sluts påverkar<br /> avtal längre fram. Överlappande avtalsperioder motverkar också att<br /> en effektiv antiinflationspolitik kan föras. Långsiktiga avtal bör i större grad<br /> eftersträvas för att skapa en stabilare situation.</p> <p>8. Arbetslöshetsförsäkringen bör bli obligatorisk. Utformningen bör ske<br /> så att löntagarorganisationerna via arbetslöshetskassorna stimuleras att ta<br /> hänsyn till de kostnader för arbetslöshet som för närvarande inte påverkar<br /> organisationens medlemmar men ändå uppkommer bl. a. genom löneavtalen.<br /> Obligatoriskt medlemskap i arbetslöshetskassorna medför att dessa<br /> också belastas av kostnader för arbetslös ungdom. Finansieringen av kassorna<br /> skall i större utsträckning än i dag ske genom egna avgifter. Statens<br /> andel av a-kassornas finansiering bör nu minska från 95 till 90 % med<br /> utjämning mellan kassorna. Detta skulle förstärka incitamenten för återhållsamhet<br /> i lönerörelsen. Arbetstagarna får själva via högre egna avgifter<br /> bära kostnader för den högre arbetslösheten som för höga avtal orsakar.</p> <p>De ovan nämnda åtgärderna skulle enligt vår uppfattning kunna skapa<br /> förutsättningar för kostnads- och löneökningar på en rimlig nivå i framtiden.<br /> Problemet är dock att växla ned löneökningar och kostnader till<br /> denna rimliga nivå. Snabb löneglidning för vissa grupper på arbetsmarknaden<br /> underlättar inte uppgiften.</p> <p>För att åstadkomma en nedväxling inom den offentliga sektorn kan<br /> kassabegränsningar (s. k. cash limits) vara ett medel. Regeringens hantering<br /> av detta har misslyckats av bl. a. följande skäl:</p> <p style="margin-left:11px;">- Regeringen har valt att enbart ange ramen för löneökningar, ett s. k.<br /> lönetak. Löneökningar utöver ramen skall mötas med effektivitets- och<br /> produktionshöjande åtgärder eller besparingar. Kassabegränsningen<br /> måste, om detta skall vara möjligt, avse det totala anslaget till verksamheten.</p> <p style="margin-left:11px;">- Regeringens löneram på 4 % var avsedd som ett tak men blev ett golv<br /> från vilket löneförhandlingarna utgår. Regeringen anger att man avser att<br /> upprepa den bravaden även för 1989.</p> <p style="margin-left:11px;">- Kassabegränsningarna måste följas av en decentralisering av förhandlingarna<br /> till myndighetsnivå där eventuella besparingar i verksamheten<br /> kan vägas mot ökade löner. Regeringen har endast gett en ram för<br /> centrala förhandlingar. Att väga lönekostnader emot andra utgifter är<br /> ogörligt att genomföra på central nivå.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:13px;">- Förhandlingarna måste utgå från strikta regler för verksamhetens mini- Mot. 1987/88<br /> minivå. Annars blir innebörden att parterna genom avtal kan förändra Fi24</p> <p style="margin-left:13px;">även den politiskt beslutade omfattningen och inriktningen av den statliga<br /> verksamheten. Detta är oacceptabelt!</p> <p style="margin-left:13px;">- Systemet måste vidare kunna garantera statens personalrekrytering genom<br /> att skillnader i löneökningar inom totalramen tillåts.</p> <p style="margin-left:3px;">Enligt vår mening bör sådana åtgärder också vägas in i övervägandena kring<br /> den mål- och resultatorienterade styrningen.</p> <p style="margin-left:3px;">5.4 Skattepolitiken</p> <p style="margin-left:3px;">Av avgörande betydelse för ekonomins funktionssätt är skattesystemets<br /> utformning. Detta inte minst då en stor andel av BNP tas in i skatt årligen.</p> <p style="margin-left:3px;">Utformningen av skatteregler får då särskilt stor betydelse för den ekonomiska<br /> incitamentstrukturen.</p> <p style="margin-left:3px;">Centern förespråkar en differentierad moms med lägre skatt på basmat<br /> och högre skattesatser för varor som köps sällan. Detta är en modell som de<br /> flesta europeiska länder redan tillämpar och som också den europeiska<br /> gemenskapen väntas införa då harmoniseringen av momssystemen inom<br /> EG fortgår.</p> <p style="margin-left:3px;">En differentierad moms med tre skattesatser innebär — förutom den<br /> fördelningspolitiska effekten - att en stor del av de importerade sällanköpsvarorna<br /> skulle få en prishöjning. Detta skulle utan tvekan få en betydande<br /> effekt på möjligheten att upprätthålla en extern balans. Centern begär<br /> förslag från regeringen om en differentierad moms i fördelnings- och stabiliseringspolitiskt<br /> syfte.</p> <p style="margin-left:3px;">Sverige toppar den internationella skatteligan vad gäller skattekvoten.</p> <p style="margin-left:3px;">Andra högskatteländer som Holland, Norge, Belgien och Frankrike ligger<br /> enligt OECD:s statistik betydligt under den svenska nivån med ett skattetryck<br /> (skatteintäkterna i procent av BNP) på ca 45 % jämfört med Sveriges<br /> 57 %.</p> <p style="margin-left:3px;">Ökningen av skattetrycket i Sverige ägde framför allt rum under perioden<br /> 1961-1976. Skattekvoten ökade då från 30 % till 51 %. Skattekvoten var i<br /> stort sett oförändrad mellan 1976 och 1982. Den marginella ökning som<br /> skedde under 1977 var hänförlig till beslut tagna innan regeringsskiftet 1976.</p> <p style="margin-left:3px;">Efter 1982 har skattetrycket ökat med ytterligare 7 %.</p> <p style="margin-left:3px;">Skattetrycket måste enligt centerns uppfattning sänkas. I takt med att<br /> hushållssparande! stimuleras bör sparandet i offentlig sektor kunna minska<br /> och ge möjlighet för sänkt skattetryck.</p> <p style="margin-left:3px;">Senare års höjda skattetryck är dels en följd av regeringens aktiva skattehöjningsförslag,<br /> dels en konsekvens av regeringens passivitet inför obalanser<br /> i ekonomin. För höga löneavtal och för lågt hushållssparande leder till<br /> att såväl inkomstskatten som statens momsintäkter ökar kraftigt. Kraftfulla<br /> sparstimulanser, så som vi förordar, blir därmed ett av de främsta medlen<br /> att sänka skattetrycket.</p> <p style="margin-left:3px;">Det nuvarande skattesystemet bör reformeras i syfte att effektivisera och<br /> vitalisera ekonomin. Det nuvarande skattesystemet har en rad negativa<br /> effekter på samhällsekonomin:</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>För det första medför det höga skattetrycket i sig att de samhällsekono- Mot. 1987/88<br /> miska förlusterna blir stora. Därför är det nödvändigt att få ned det totala Fi24<br /> skattetrycket. Detta måste dock ske i en sådan takt att välfärden inte hotas.</p> <p>För det andra medför den höga beskattningen på arbete en rad negativa<br /> effekter:</p> <p style="margin-left:11px;">- Det sker en snedvridning bort från arbete till mer kapitalintensiva resp.<br /> mer råvaruintensiva produktionsmetoder.</p> <p style="margin-left:11px;">- De höga marginaleffekterna lockar till att ta ut ersättningar för arbete<br /> som skattefria förmåner. Detta urholkar skatteunderlaget och medför<br /> högre skattesatser.</p> <p style="margin-left:11px;">- Den internationella konkurrenskraften försvagas. De höga marginaleffekterna<br /> medverkar till löneglidning och försvårar samhällsekonomiskt<br /> acceptabla löneökningar.</p> <p style="margin-left:11px;">- Den småföretagsverksamhet som bedrivs som enskild firma eller handelsbolag<br /> beskattas hos ägarna. Kombinationen av hög inkomstskatt, egenavgifter<br /> och förmögenhetsskatt på arbetande kapital medför en kraftig<br /> broms på nyföretagande.</p> <p>För det tredje gynnar aktiebeskattning institutionellt koncentrerat ägande<br /> och missgynnar ägande i hushåll. Detta faktum hotar på sikt mångfalden<br /> och därmed drivkraften i marknadsekonomin.</p> <p>För det fjärde är bolagsskatten konstruerad för att passa varuproducerande<br /> företag. Den privata tjänstesektorn missgynnas kraftigt.</p> <p style="margin-left:11px;">- Sänkta marginalskatter.</p> <p style="margin-left:11px;">Målsättningen måste vara att samtliga grupper får lägre marginaleffekter.</p> <p style="margin-left:11px;">Skatteuttaget bör vara högst 45 % i de vanligaste inkomstlägena. Marginalskatten<br /> på en inkomstökning bör enligt vår mening vara högst 65 %.</p> <p style="margin-left:11px;">Genom att flytta den s. k. brytpunkten till 45-procentsgränsen minskar<br /> automatiskt effekterna av avdrag från nuvarande maximalt 50 % till<br /> 45 %. Skattesänkningarna bör bytas mot minskade löneökningar i en<br /> avtalsrörelse. Inkomstskatteskalan bör inflationsskyddas.</p> <p style="margin-left:11px;">- En mer likvärdig behandling av olika inkomstslag för att minska möjligheterna<br /> till skatteflykt. Kapitalvinstbeskattningen skall vara neutral.</p> <p style="margin-left:11px;">- Enskilt ägande av aktier bör främjas framför institutionellt ägande. Det<br /> gynnar ett decentralistiskt näringsliv.</p> <p style="margin-left:11px;">- Skattebasen breddas och skattesatserna sänks i företagsbeskattningen.</p> <p style="margin-left:11px;">Tjänste- och varuproducerande företag resp. små och stora företag skall<br /> ha likvärdig skattebelastning.</p> <p style="margin-left:11px;">- Särskilda regler måste gälla för egenföretagarna för att dessa skall få en<br /> likvärdig skattebehandling. I centerns motion om näringspolitiken föreslogs<br /> en omläggning av löneskatter och egenavgifter till förmån för småföretagare.<br /> Reformen finansieras i sin helhet inom avgiftssystemet. Våra<br /> förslag innebar i en första etapp en sänkning av sjukförsäkringsavgiften<br /> med 5 procentenheter på en lönesumma upp till 500 000 kr., vilket<br /> motsvarar en skattesänkning på nästan 25 000 kr. Vidare föreslår vi att<br /> egenavgifter inte tas ut för inkomster motsvarande 1 basbelopp, för<br /> närvarande 25 800 kr., vilket innebär en avgiftsminskning på ca 10 000 kr.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">Förslagen innebär att samtliga företag med en lönesumma under 2,5 milj. Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:12px;">kr. får en sänkning av sina arbetsgivaravgifter. Förmögenhetsbeskatt- Fi24</p> <p style="margin-left:12px;">ningen av arbetande kapital för småföretag avskaffas.</p> <p style="margin-left:12px;">- Vinstdelningsskatten och löneavgiften som går till löntagarfonderna skall<br /> avskaffas. Löntagarfonderna skall avvecklas i enlighet med det förslag<br /> som presenterats i riksdagen.</p> <p>Inför 1989 har inga skatteskalor ännu fastställts. Vi förutsätter att regeringen<br /> under året kommer att lägga fram förslag som inflationsskyddar 1988 års<br /> skatteskalor. De stora förändringarna bör ske i en total avvägning vid en<br /> större reform. Det finns dock anledning att genomföra skattesänkningar<br /> redan nästa år som ett aktivt led i lönerörelsen för 1989. Regeringens<br /> aviserade förslag om en sänkt marginalskatt med 3—4 % för heltidsarbetande<br /> kan inte värderas förrän den fullständiga fördelningspolitiska effekten<br /> framstår, bl. a. som en följd av finansieringen.</p> <p>Enligt vår mening måste marginalskatten sänkas. En skattereform för<br /> 1989 förutsätter sådana justeringar att nya fördelningspolitiska spänningar<br /> inte uppstår. Detta syfte uppnås genom höjt grundavdrag och sänkning av<br /> de högsta kommunalskatterna. Tas inte sådana hänsyn, riskerar man att<br /> försvåra avtalsrörelsen — inte att underlätta den.</p> <p>Vi har i vår energimotion pekat på möjligheten att höja grundavdraget<br /> med 1 500 kr. till totalt 11 500 kr. En sådan skattesänkning — lika för alla —<br /> skall finansieras med höjd oljeskatt, vilken också skall kompensera effekterna<br /> i den kommunala ekonomin. Också förslaget om sänkt matskatt är en<br /> central del i en skatteomläggning med fördelningspolitisk profil.</p> <p>Med dessa riktlinjer tillgodoses också de förslag rörande den statliga<br /> skatteskalan och grundbeloppet som vi som ett led i avtalsrörelsen föreslog i<br /> januari.</p> <p style="margin-left:12px;">Det största skatteproblemet för 1989 är emellertid kommunalskatterna.</p> <p>Vi har de senaste åren haft en kraftig indragning till staten av kommuners<br /> och landstings resurser. Behoven att utveckla och förstärka insatserna inom<br /> vård, omsorg och skola är stora. Inte minst 1988 års lönerörelse driver upp<br /> kommuners och landstings kostnader utan att skapa ny verksamhet. I detta<br /> läge finns en allvarlig risk för att kommunalskatterna 1989 höjs kraftigt.</p> <p>Detta måste ses som det allvarligaste hotet mot såväl marginalskattesänkningen<br /> som fördelningspolitiken.</p> <p>Den starka kostnadsökning som drabbar kommunerna till följd av ett<br /> högt löneavtal motsvaras av höjda skatteintäkter. Med den ordning som nu<br /> finns kommer dessa emellertid kommunerna till del först efter två år. Under<br /> tiden kan kommunerna t. o. m. ha tvingats höja skatten för att klara ut<br /> situationen. Detta är ingen bra ordning. Regeringen bör därför pröva<br /> förutsättningarna att skapa ett mer omedelbart samband mellan löneutveckling<br /> och kommunernas skatteintäkter.</p> <p style="margin-left:12px;">Statens insatser måste särskilt gälla den kommunala skatteutjämningen.</p> <p>Regeringen måste agera i denna fråga innan det kommunala budgetarbetet<br /> kommit in i sin slutfas. Överläggningar bör tas upp med kommun- och<br /> landstingsförbunden.</p> <p style="margin-left:12px;">Ett skatteförslag skall medverka till att skapa bra förutsättningar för en</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>kommande avtalsrörelse. Så kan en samhällsekonomiskt och fördelnings- Mot. 1987/88<br /> politiskt acceptabel uppgörelse nås. Fi24</p> <p>Det av regeringen införda schablonavdraget gynnar bara dem som inte<br /> har utgifter för inkomsternas förvärvande. Dessutom undantas pensionärerna/småföretagarna<br /> från detta avdrag. Schablonavdraget bör därför enligt<br /> vår åsikt sänkas med 1 000 kr. Denna post ingår i finansieringen av vårdnadsbidragsreformen.</p> <p>Vidare bör en uranskatt införas som finansieringskälla för en sänkning av<br /> skatten på arbete. Även andra råvaruskatter kan prövas. Dessa stimulerar<br /> till återanvändning och ger incitament till en teknikutveckling mot mer<br /> resurssnål produktion. Erfarenheterna bör lämpligen hämtas från det danska<br /> råvarusystemets uppbyggnad.</p> <p>Enligt vår uppfattning är miljöavgifter en annan intäkt vilken kan finansiera<br /> en skattereform. Centern har i en särskild motion förespråkat ett<br /> systematiskt användande av miljöavgifter för att minska utsläppen även<br /> under givna tillståndsnivåer. Avgifterna skall motsvara de samhälleliga<br /> kostnader som utsläppen orsakar.</p> <p>En femte källa är en breddad skattebas för mervärdeskatten.</p> <p>Med denna inriktning på en skattereform gynnas sparande, arbete, företagande,<br /> miljöhänsyn, hushållning och decentraliserat ägande.</p> <p>Centerns skatteförslag kan schematiskt beskrivas på följande sätt:</p> <p>Sänkt skatt Höjd skatt<br /> Statlig inkomstskatt x</p> <p>Kommunal inkomstskatt x</p> <p>Arbetsgivaravgifter x</p> <p>Skatt på mat x</p> <p>Skatt på uran x</p> <p>Skatt på olja x</p> <p>Skatt på sällanköpsvaror x</p> <p>Skatt på alkohol x</p> <p>Skatt på tobak x</p> <p>Skatt på naturresurser x</p> <p>I kompletteringspropositionen aviserar regeringen en skärpning av generalklausulen<br /> i skattelagstiftningen. När socialdemokraterna fick majoritet efter<br /> 1982 års val förändrade de generalklausulen så att den omgavs med större<br /> osäkerhet för den enskilde.</p> <p>Centerpartiet har i motioner förordat att reglerna av rättssäkerhetsskäl<br /> borde utformas i enlighet med det ursprungliga beslutet. Enligt centerpartiets<br /> mening är de principiella rättssäkerhetsaspekterna av sådan räckvidd<br /> att, därest de ursprungliga reglerna inte återinförs, riksdagen bör besluta<br /> upphäva reglerna om en generalklausul i skattelagstiftningen.</p> </div> <div class="block ml_51"><p>20</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>5.5 Inkomst- och förmögenhetsfördelningen</p> <p>En förutsättning för ett demokratiskt samhälles utveckling är att välståndet<br /> fördelas på ett rättvist sätt dels mellan olika grupper av människor, dels<br /> mellan människor i olika delar av landet. Alla måste ha en ekonomisk<br /> grundtrygghet. Detta gäller särskilt vid ålderdom, sjukdom, handikapp och<br /> arbetslöshet.</p> <p>Den allmänna försäkringen har mer och mer blivit en försäkring mot<br /> inkomstbortfall. Grundskyddet har relativt sett försvagats. Skillnaderna i<br /> förmåner har ökat. Människor utan förvärvsinkomster hamnar vid sidan av<br /> de flesta försäkringsförmåner. Detta gäller inte minst de som ställs utan<br /> arbete och på så sätt får ett svagare socialförsäkringsskydd. Därför har<br /> centern föreslagit att trygghetssystemet i större utsträckning måste byggas<br /> upp enligt grundtrygghetsprincipen.</p> <p>Två huvudingredienser i fördelningspolitiken är skatter och transfereringar.<br /> Det är viktigt att detta motiv för beskattningen inte tappas bort i<br /> kommande skatteutredningar. En marginalskattereform är nödvändig på<br /> grund av de negativa samhällsekonomiska effekter inkomstskatterna orsakar.<br /> En sådan reform får dock inte innebära att fördelningsmålet urholkas.<br /> Därför motsätter sig centern en marginalskattereform finansierad med ett<br /> slopat eller reducerat grundavdrag eller höjd moms på bl. a. mat. En sänkt<br /> marginalskatt förutsätter enligt centerns åsikt att den kombineras med en<br /> förstärkt fördelningsprofil i mervärdeskatten och rättvisare kommunalskatter.</p> <p>Sänkt skatt på basmat och höjd skatt på sällan köpta varor skulle kunna<br /> bli en aktiv del i fördelningspolitiken då inkomstskattens progressivitet<br /> minskar. Detta ger en jämnare fördelning utan höjt skattetryck.</p> <p>Tillgång till offentlig service till rimliga avgifter och jämförbara kommunala<br /> skatter är ett annat fördelningspolitiskt krav. Undersökningar visar på<br /> skillnader för en tvåbarnsfamilj med över 18 000 kr./år beroende på i vilken<br /> kommun de bor. En rättvisare kommunal skatteutjämning är en nödvändig<br /> fördelningspolitisk reform.</p> <p>Transfereringarna till barnfamiljerna har en hög fördelningspolitisk träffsäkerhet<br /> och bör förstärkas. Centern föreslår att ett vårdnadsbidrag för alla<br /> småbarnsföräldrar med barn i förskoleåldern införs.</p> <p>Studiestöd har en dokumenterat god fördelningseffekt. Den ökande<br /> skuldbördan och de knappa levnadsförhållandena under studietiden motiverar<br /> en höjning av studiemedlen. Detta skulle också kunna minska den<br /> sociala snedrekryteringen, vilket ytterligare skulle förstärka den fördelningspolitiska<br /> effekten. Centerns förslag på studiemedelssidan är inriktat på<br /> att väsentligt minska skuldbördan.</p> <p>Även de sämst ställda pensionärerna behöver en förstärkning. Centern<br /> har föreslagit att kompensationen till pensionärerna efter devalveringen inte<br /> borde utgå i form av ett högre basbelopp utan i form av ett ökat pensionstillskott<br /> och ökad folkpension. Dessutom bör det s. k. friåret på sjukhuset<br /> bibehållas.</p> <p>Arbetsmarknads- och regionalpolitiken är två andra viktiga områden för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>att uppnå en rättvis fördelning. Arbete, utbildning och service i hela landet Mot. 1987/88<br /> är viktiga fördelningspolitiska mål. Fi24</p> <p>Regionalpolitikens främsta uppgift är att förändra de enskilda regionernas<br /> produktionsförutsättningar och näringsstrukturer så att en livskraftig<br /> utveckling kan åstadkommas i hela landet.</p> <p>I andra hand måste de effekter som uppstår vid en alltför snabb strukturförändring<br /> i vissa regioner eller på vissa orter lindras. Detta för att förhindra<br /> alltför stora sociala kostnader. Ett litet antal människor skall inte behöva<br /> betala priset för den ekonomiska tillväxten. Kostnaderna liksom vinsterna<br /> skall delas solidariskt.</p> <p>Regional balans minskar risken för överhettning och löneglidning och ger<br /> möjlighet att föra en generell stabiliseringspolitik. Utvecklingen under de<br /> senaste åren har medfört en kraftigt accelererande regional obalans. Under<br /> slutet av 1970-talet ökade befolkningen i skogslänen. Denna trend har nu<br /> vänt. Enligt långtidsutredningen har 12 av länen haft en nettoutflyttning<br /> under 1980-talet. Den socialdemokratiska regeringen har medvetet eller<br /> omedvetet underlättat denna utveckling genom beslut rörande bebyggelse,<br /> kommunikationer, näringsliv, utbildning m. m. Inte heller vårriksdagens<br /> beslut innebär något trendbrott i dessa avseenden.</p> <p>5.6 Åtgärder för en långsiktigt balanserad tillväxt</p> <p>Tillväxt behöver enligt centerns uppfattning inte stå i motsatsställning till<br /> hushållning med naturresurser eller en god miljö. Vi förespråkar en politik<br /> som ger förutsättningar för en balanserad tillväxt och därmed stigande<br /> välfärd. Tillväxten måste komma hela landet till del. Målet bör vara en<br /> decentraliserad samhällsstruktur där det råder balans såväl inom som mellan<br /> olika regioner. Uppnås inte detta skapas problem såväl inom som utom<br /> storstadsregionerna.</p> <p>Långtidsutredningen pekar på att relativprissänkningar krävs i det längre<br /> perspektivet för bibehållna marknadsandelar. Det finns dock möjlighet att<br /> påverka andra förutsättningar för den svenska konkurrenskraften. Centern<br /> vill föra en politik för långsiktig, balanserad tillväxt genom satsningar på<br /> utbildning, infrastruktur, ökad konkurrens inom offentliga sektorn och<br /> minskade regleringar.</p> <p>Centern har en längre period i sitt budgetarbete prioriterat utbildningsområdet.<br /> Upprustning av skollokaler, egna böcker, bättre skolmat, mindre<br /> skolor och klasser är förslag som centern verkat för. Socialdemokraterna<br /> har vid samtliga tillfällen motsatt sig dessa förslag och i stället föreslagit<br /> stora besparingar på skolans område.</p> <p>Kvalitativt högtstående och flexibel utbildning på alla nivåer är av avgörande<br /> betydelse för konkurrenskraft på sikt. Investeringar i form av<br /> utbildning och forskning har också en stor regional betydelse. Framtidsstudier<br /> visar att en betydande del av tillväxten kommer att ske runt de stora<br /> universitetsorterna. Det är därför inte minst ur regional synpunkt viktigt<br /> med en decentraliserad högskola. Centern vill förstärka de lokala högskolorna<br /> i skogslänen, Bergslagen samt sydöstra Sverige. Målsättningen bör<br /> vara minst en högskola i varje län. Dessutom bör de fasta forsknings</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>resurserna spridas även utanför universitetsorterna — i första hand bör Mot. 1987/88<br /> Örebro, Växjö och Karlstad bli aktuella. Fi24</p> <p>Centern anser det också angeläget med en kraftig utbyggnad av kortare<br /> tekniska och ekonomiska högskoleutbildningar, och vi ser det som naturligt<br /> att dessa utbildningar i första hand knyts till de mindre högskolorna för att<br /> främja en regional utveckling.</p> <p>Andra typer av infrastruktursatsningar är också viktiga för en regional<br /> utveckling. En grundläggande förutsättning för en balanserad tillväxt är<br /> fungerande kommunikationer i alla delar av landet. I vår trafikmotion har vi<br /> visat hur en utveckling av vägar, järnvägar och flyg bör ske. Centern har i<br /> tidigare motioner föreslagit en omfattande satsning för förnyandet av VAnätet.</p> <p>För att uppnå en god konkurrenskraft även i ett längre perspektiv krävs<br /> att svensk industri hävdar sig väl inom de områden som internationellt sett<br /> växer snabbast. Därför är skapande av ett gott klimat för tjänsteproduktion<br /> och kunskapsintensiv produktion viktigt.</p> <p>Något som oroar är att den privata tjänstesektorn har en regional koncentration<br /> med 47 % av alla förvärvsarbetande till storstadsregionerna.</p> <p>30 % finns i Stockholmsregionen. Med ett regionalt tillväxtförlopp där<br /> sysselsättningsökningen skulle ske proportionellt mot dagens sysselsättningsfördelning<br /> skulle vi få en ökning med ca 70 000 förvärvsarbetande i<br /> storstäderna, varav 46 000 i Stockholmsområdet. Starka tendenser föreligger<br /> emellertid till en ännu större koncentration till Stockholmsområdet.</p> <p>Kraftfulla åtgärder behövs för att stimulera regional tjänsteproduktion.</p> <p>Vi förväntar oss förslag från regeringen i detta avseende. Bl. a. måste det<br /> statliga stödet till investeringar i större utsträckning inriktas på immateriella<br /> investeringar. Det regionalpolitiska stödet bör kunna användas till andra<br /> investeringar än bara maskiner och byggnader.</p> <p>Den privata tjänstesektorns tillväxt försvåras av en rad regleringar och<br /> statliga tjänstemonopol. En rad avregleringar bl. a. på trafikpolitikens område<br /> bör ske liksom en uppluckring av vissa av de offentliga verksamheternas<br /> monopolställning.</p> <p>Andra typer av regleringar som hämmar den ekonomiska utvecklingen är<br /> valutaregleringen, prisregleringen och byggnormen.</p> <p>En långsiktig ekonomisk utveckling i en marknadsekonomi är starkt<br /> beroende av stabila politiska villkor. Ekonomiska aktörer är vana vid att<br /> beräkna de ekonomiska risker som rör konjunkturer, valutakurser m. m.</p> <p>Däremot är de politiska riskerna med nya pålagor och regleringar svårbedömbara.<br /> Den kortsiktighet och ryckighet som präglat regeringens politik<br /> de senaste åren har förstärkt denna osäkerhet. Detta innebär att färre vågar<br /> ta risker varvid investeringar tenderar att utebli. Det är väsentligt med ett<br /> stabilt politiskt handlande för att uppnå en långsiktig ekonomisk utveckling.</p> <p>Centern anser vidare att en långsiktigt god konkurrenskraft kräver en<br /> satsning på småföretagen. De är en grund för teknisk utveckling och har<br /> stor betydelse vid skapandet av nya arbetstillfällen. Undersökningar visar<br /> att familjeföretagen stått för motsvarande hela sysselsättningsökningen under<br /> 1980-talet.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>23</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>5.7 Offentliga sektorn</p> <p>Den offentliga sektorn måste i likhet med den privata effektiviseras. Den<br /> totala produktivitetsökningen i ekonomin påverkas i betydande utsträckning<br /> av effektiviteten i den offentliga sektorn. Mätningar av den offentliga<br /> sektorns produktivitet visar ofta negativa tal. Det beror på att någon marknadsprissättning<br /> på offentlig produktion inte sker, vilket medför att kvalitetsförbättringar<br /> ej beaktas. Kvalitetsförbättringar består t. ex. av alla nya<br /> möjligheter i sjukvården.</p> <p>Stora svårigheter finns vid traditionella rationaliseringar inom den offentliga<br /> sektorn. Negativ produktivitetsutveckling och byråkratisering kan brytas<br /> genom bättre organisation, kunskapsutveckling, ökad kompetens och<br /> teknisk utveckling. Högre effektivitet kan sannolikt också uppnås genom<br /> tillåtandet av konkurrens. Detta kan ske genom att tillåta privata och<br /> kooperativa komplement till offentliga institutioner. I den kommunala sektorn<br /> kan detta ske genom entreprenad och anbudsförfarande. Daghem,<br /> vårdhem och läkarcentraler är exempel. Det är viktigt att ta till vara<br /> folkrörelsers och medborgares möjlighet till aktivt deltagande i viss del av<br /> produktionen.</p> <p>Centern anser att den offentliga sektorn har blivit för tungrodd. En<br /> politik för en decentraliserad offentlig service skulle därför på många områden<br /> starkt bidra till en effektivisering. I dag går politiken en annan väg:<br /> Kronofogdemyndigheter, skatteförvaltning, taxeringsväsende, folkbokföring<br /> m. m. centraliseras under den socialdemokratiska regeringen.</p> <p>Det är också viktigt att den lokala flexibiliteten utvecklas i den offentliga<br /> sektorn. Den kommunala självstyrelsen bör förstärkas genom att avskaffa<br /> detaljstyrningen av den kommunala verksamheten. Huvuddelen av de statliga<br /> specialdestinerade bidragen till kommuner och landsting bör överföras<br /> till ett skattekrafts- och utgiftsutjämnande bidragssystem. Den statliga styrningen<br /> bör istället ske genom målstyrning och ramlagstiftning. På detta sätt<br /> kan de som har den bästa överblicken avgöra insatsernas omfattning och<br /> inriktning beroende på lokala förutsättningar. Detta skulle avgjort förbättra<br /> effektiviteten i den primär- och landstingskommunala sektorn.</p> <p>6 Budgetalternativet</p> <p>Från riksdagens sida har det i år varit hart när omöjligt att i ett sammanhang<br /> pröva regeringens budgetalternativ. Orsaken härtill har varit att det fullständiga<br /> alternativet inte redovisats. Med 5 miljarder kronor kvar i tillkommande<br /> utgifter är riksdagen lika ovetande nu som den var i januari. Vi<br /> vet att kostnader för äldreomsorgen och skolan tillkommer. I övrigt har<br /> regeringen inte redovisat något. Skatteförslag för 1989 avser regeringen att i<br /> sin helhet finansiera.</p> <p>Av de förslag som presenterats kan vi ändå peka på vissa slutsatser av<br /> regeringens politik. Man väljer hellre att höja de högsta pensionerna och<br /> slopa pensionärers friår i sjukvården än att höja de lägsta pensionerna och<br /> satsa på sjukvården. Regeringen väljer hellre höjda mjölkpriser för barnfamiljerna<br /> än vårdnadsbidrag. Regeringen väljer hellre höjd bensinskatt än<br /> att införa en skatt på uran, vilken skulle främja kärnkraftsavvecklingen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Centerpartiet har i sitt arbete redovisat en politik som ger en starkare Mot. 1987/88</p> <p>budget än regeringens alternativ. Vi har gjort detta samtidigt som våra Fi24</p> <p>förslag skulle givit bättre miljö, rättvisare fördelning mellan individer och<br /> regioner samt en varaktig tillväxt.</p> <p>Vi accepterar vissa skattehöjningar vad gäller alkohol och tobak. Vi har<br /> också föreslagit miljöavgifter och en skatteomläggning med höjt grundavdrag<br /> och höjda oljeskatter. Vi har motsatt oss skattehöjningar vad gäller<br /> bensin, kilometerskatt och värdepapper. Vi har angivit grundtrygghetsprincipen<br /> som inriktning för arbetslöshetsreformen och därigenom förordat<br /> begränsade ökningar av de högsta ersättningsbeloppen. Vi har föreslagit<br /> rejäla höjningar av de lägsta pensionerna men väsentligt mindre pensionshöjningar<br /> än dem regeringen föreslagit för dem som har högsta ATP.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Under hänvisning till vår motion i januari och finansutskottets beräkningar<br /> i FiU 1987/88:10 förordar vi följande korrigeringar av vårt förslag:</p> <p>Avvikelser (c) i förhållande till FiU 1987/88:10 och regeringen (preliminärt)</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:3px;" /> </td> <td><p style="margin-left:30px;" /> </td> <td><p /> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Anmärkning</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Uranskatten</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+</p> </td> <td><p style="text-align:right;">300</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Utskottets beräkning utgår från ett<br /> genomsnitt under ett antal år. Eftersom<br /> produktionen ökat under perioden<br /> bör man räkna utifrån de senaste<br /> åren då mer uran använts</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Studiemedel</p> </td> <td><p style="text-align:right;"></p> </td> <td><p style="text-align:right;">200</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Enligt särskild motion</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Arbetslöshet</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+</p> </td> <td><p style="text-align:right;">420</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Egenavgift ytterligare 100, besparingar<br /> 320</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Bränsleskatt</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1 (XX)</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Lika beskattning av el och värmeproduktion</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Skatt på värdepapper</p> </td> <td><p style="text-align:right;"></p> </td> <td><p style="text-align:right;">1 100</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Avslag på ”valpskatten”</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Vattenfall</p> </td> <td><p style="margin-left:30px;" /> </td> <td><p /> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Anslaget lyfts ur budgeten, vilket vi<br /> accepterar. Vårt sparförslag om 500<br /> på Vattenfalls investeringar kvarstår</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Miljöavgifter</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1 (XX)</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Halvårseffekt</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Miljösatsningar</p> </td> <td><p style="text-align:right;"></p> </td> <td><p style="text-align:right;">65</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">ÖGY</p> </td> <td><p style="text-align:right;">+</p> </td> <td><p style="text-align:right;">24</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Särvux</p> </td> <td><p style="text-align:right;"></p> </td> <td><p style="text-align:right;">20</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> </tr></table> <div class="block ml_3"><p>Den beräknade kostnadsramen för inkomstskattesänkning ligger kvar men kan ej<br /> preciseras.</p> <p>Tillkommande utgifter: vår minskning till 4 000 kvarstår.</p> <p>Slutsats: Vårt budgetalternativ är drygt 1 miljard kronor starkare än regeringens.</p> <p style="margin-left:6px;">6.1 Särskilda frågor</p> <p style="margin-left:6px;">I propositionen föreslås nya regler för statliga garantier för lån. Detta gäller<br /> bl. a. garantilånen på jordbrukets område. Jordbruksutskottet har tidigare<br /> yttrat sig i detta ärende. Enligt vår mening är det självklart att de nya<br /> reglerna enbart kommer att gälla nya garantier. Om reglerna skulle omfatta 25</p> </div> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>redan givna garantier får de i praktiken en räntehöjande effekt för den Mot. 1987/88<br /> enskilde. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna. Fi24</p> <p>I propositionen anges att sparande i aktiefonder inte är förenligt med<br /> ungdomsbostadssparandets syften. Härigenom utesluts en nu existerande<br /> sparmöjlighet organiserad för de privata bostadsrättsföreningarna. Enligt<br /> vår mening finns inte skäl för denna begränsning.</p> <p>I vårt budgetalternativ från januari förordade vi att man med tanke på de<br /> stora reservationerna borde kunna minska anslaget till beredskapsarbeten<br /> med 300 milj. kr. Detta har behandlats positivt av riksdagen och föranleder<br /> nu regeringen avisera en minskning av anslaget med 200 milj. kr. Vi kvarstår<br /> vid vår bedömning från januari.</p> <p>7 Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det ovan anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar godkänna de allmänna riktlinjerna för<br /> den ekonomiska politiken som förordas i motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen beslutar godkänna de allmänna riktlinjerna för<br /> budgetpolitiken som förordas i motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen anförts<br /> vad gäller god miljö som ett mål för den ekonomiska politiken,</p> <p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen anförts<br /> angående lönebildningen,</p> <p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen anförts om<br /> fördelningspolitiken,</p> <p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som anförts om kredit- och valutapolitiken,</p> <p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om<br /> införande av personliga investeringskonton enligt det anförda,</p> <p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som anförts om stimulanser för ökat sparande i övrigt,</p> <p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen beslutar att ungdomsbosparande också skall kunna<br /> ske i aktiefond enligt det i motionen anförda,</p> <p style="margin-left:29px;">10. att riksdagen beslutar återinföra de ursprungliga reglerna för<br /> generalklausulen i skattelagstiftningen,</p> <p style="margin-left:29px;">11. att riksdagen om yrkande 10 avslås beslutar upphäva reglerna<br /> om generalklausul i skattelagstiftningen,</p> <p style="margin-left:29px;">12. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om att<br /> avskaffa den allmänna prisregleringslagen,</p> <p style="margin-left:29px;">13. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som anförts om riktlinjer för skattepolitiken inför 1989,</p> <p style="margin-left:29px;">14. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att initiativ tas<br /> för att minska risken för kommunalskattehöjningar 1989 i enlighet<br /> med det anförda,</p> </div> <div class="block ml_52"><p>26</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p style="margin-left:28px;">15. att riksdagen beslutar att beräkna tillkommande utgiftsbehov<br /> netto till 4 000 milj. kr.,</p> <p style="margin-left:28px;">16. att riksdagen beslutar att de nya reglerna för statlig garantigivning<br /> ej skall gälla gamla lån,</p> <p style="margin-left:28px;">17. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som anförts om möjligheten att minska anslaget till beredskapsarbeten.</p> <p>Stockholm den 11 maj 1988</p> </div> <div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1987/88<br /> Fi24</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Olof Johansson (c)</p> <p>Karl Erik Olsson (c)<br /> Karin Söder (c)</p> <p>Nils G Åsling (c)</p> <p>Gunnar Björk (c)</p> <p>Britta Hammarbacken (c)<br /> Pär Granstedt (c)</p> <p>Karin Israelsson (c)</p> </div> <div class="block ml_22"><p style="margin-left:6px;">Görel Thurdin (c)<br /> Gunnel Jonäng (c)<br /> Bertil Fiskesjö (c)<br /> Gunilla André (c)<br /> Per-Ola Eriksson (c)<br /> Börje Hörnlund (c)<br /> Agne Hansson (c)</p> </div> <div class="block ml_51"><p>21</p> </div> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> </div> </div> INL Inlämning 1988-05-11 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-05-16 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-05-17 00:00:00 inträffat 2 0 Avvikelser c 1 undertecknare 0 Olof Johansson c 2 undertecknare 0 Karl Erik Olsson c 3 undertecknare 0 Karin Söder c 4 undertecknare 0 Nils G Åsling c 5 undertecknare 0 Gunnar Björk c 6 undertecknare 0 Britta Hammarbacken c 7 undertecknare 0 Pär Granstedt c 8 undertecknare 0 Karin Israelsson c 9 undertecknare 0 Görel Thurdin c 10 undertecknare 0 Gunnel Jonäng c 11 undertecknare 0 Bertil Fiskesjö c 12 undertecknare 0 Gunilla André c 13 undertecknare 0 Per-Ola Eriksson c 14 undertecknare 0 Börje Hörnlund c 15 undertecknare 0 Agne Hansson c 16 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:150 2014-11-23 16:57:01 motkat Motionskategori - 2014-11-23 16:57:01 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02Fi24 2019-05-28 12:10:24 tilldelat Tilldelat Finansutskottet 2014-11-23 16:57:01 GB02Fi24 av Olof Johansson m. fl. (c) mot_198788_fi_24.pdf 963339 pdf med anledning av prop. 1987/88:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m. m. (kompletteringsproposition) https://data.riksdagen.se/fil/1AAD7D1D-878D-4F9E-B02D-3530C35D20FB