<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2750815</hangar_id>
 <dok_id>GB02Fi11</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Fi11</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Fi11 av Bengt Westerberg m. fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>FiU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>11</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-11-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:08:01</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:60 om vissa Mot.</titel>
 <subtitel>av Bengt Westerberg m. fl. (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Fi11/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Fi11</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Fi11</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1987/88 :Fil 1&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;av Bengt Westerberg m. fl. (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;med anledning av prop. 1987/88:60 om vissa Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:341px;"&gt;Fil 1 —12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I propositionen presenteras ett s. k. sexpunktsprogram med ekonomiskpolitiska&lt;br /&gt;
åtgärder. Syftet är att komma till rätta med det starka efterfrågetrycket,&lt;br /&gt;
den snabba pris- och lör.estegringstakten samt att bidra till en lugnare&lt;br /&gt;
avtalsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den ekonomiska utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är av stor betydelse för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En rad lyckliga omständigheter de senaste åren har bidragit till att förstärka&lt;br /&gt; 
den svenska ekonomin. I kombination med devalveringarna 1981 och 1982&lt;br /&gt; 
har fallande oljepriser, dollarkursens utveckling och den internationella&lt;br /&gt; 
högkonjunkturen givit en god skjuts åt svensk exportindustri och därmed åt&lt;br /&gt; 
den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Detta har givit regeringen en femårig respittid för att ta itu med de långsiktiga&lt;br /&gt;
obalanserna i den svenska ekonomin. Tyvärr har enligt vår mening&lt;br /&gt; 
inte detta andrum utnyttjats tillräckligt. Pris- och lönekostnadsökningarna&lt;br /&gt; 
är alltjämt snabbare än i våra viktigaste konkurrentländer. Sparandet i hushållssektorn&lt;br /&gt;
är fortfarande negativt. Tillväxten bärs upp av konsumtion&lt;br /&gt; 
och inte av kapitalbildning. Produktivitetsutvecklingen i den offentliga sektorn&lt;br /&gt;
är dålig. Avsevärda stelheter finns fortfarande i den svenska ekonomin&lt;br /&gt; 
bl. a. på grund av offentliga monopol och regleringar. Ekonomins funktionssätt&lt;br /&gt;
försämras av de avsevärda s. k. skattekilarna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Mycket pekar nu på att den lyckosamma internationella konjunkturutvecklingen&lt;br /&gt;
kommer att mattas framöver. Det kan vara slut på den utifrån&lt;br /&gt; 
kommande draghjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Oron på de finansiella marknaderna runtom i världen skapar osäkerhet&lt;br /&gt; 
och dämpar såväl investeringar som konsumtion. Oljepriserna föll kraftigt&lt;br /&gt; 
under 1986 men den instabila politiska situationen i Persiska viken gör att&lt;br /&gt; 
ett fortsatt oljeprisfall är mindre troligt. Utvecklingen av dollarn liksom de&lt;br /&gt; 
internationella räntorna är osäker. Många väntar fortsatt dollarfall, andra&lt;br /&gt; 
stigande amerikanska räntor. De tre ekonomiska stormakterna USA, Japan&lt;br /&gt; 
och Västtyskland har inte deklarerat några definitiva avsikter att dämpa en&lt;br /&gt; 
internationell konjunkturavmattning. OECD har efter den senaste börsutvecklingen&lt;br /&gt;
reviderat ned sin prognos för BNP-tillväxten 1988 med ca 0,5 1&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Fil 1 — 12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Den internationella inflationen är emellertid fortfarande låg. Lönekost- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsökningarna i våra viktigaste konkurrentländer har varit små. Den un- Fi 1 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derliggande inflationstakten, dvs. prisökningarna bortsett från tillfälliga&lt;br /&gt; 
fluktuationer i oljepriset, ligger enligt de flesta bedömningar runt 3,5 %. I&lt;br /&gt; 
Västtyskland är prisökningstakten för närvarande mindre än I %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att de internationella faktorer som hjälpt till att dämpa den&lt;br /&gt; 
inhemska inflationen (dvs. oljeprisfallet och dollarfallet) nu minskar i betydelse,&lt;br /&gt;
drivs de inhemska prisökningarna på av det höga kapacitetsutnyttjandet&lt;br /&gt;
i stora delar av svensk industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksmötets början ville folkpartiet väcka en motion med förslag till&lt;br /&gt; 
ekonomisk-politiska åtgärder för att förbättra förutsättningarna för 1988&lt;br /&gt; 
års avtalsrörelse. Socialdemokraterna liksom de andra partierna avvisade&lt;br /&gt; 
detta med motiveringen att det ekonomiska läget inte förändrats så mycket&lt;br /&gt; 
under sommaren och hösten att det gav motionsrätt. Vi konstaterar nu att&lt;br /&gt; 
regeringen uppenbarligen insett att vi hade rätt eftersom den nu aktuella&lt;br /&gt; 
propositionens viktigaste syfte är att dämpa kostnadsökningarna framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparstimulanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill stimulera hushållens sparande, vilket är bra. De sparstimulanser&lt;br /&gt;
som föreslås har i första hand som syfte att hindra att de betydande&lt;br /&gt; 
sparbelopp som frigörs ur skattesparandet och andra bundna sparformer&lt;br /&gt; 
efter årsskiftet används till konsumtion. Extrainsättningar tillåts i allemanssparande!&lt;br /&gt;
medan ytterligare förslag om ungdomssparande för bostadsändamål&lt;br /&gt;
utlovas senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar regeringens uppfattning att det är viktigt att stimulera ungdomars&lt;br /&gt;
regelbundna sparande för bl. a. bostadsändamål. Vi vill emellertid&lt;br /&gt; 
åter framhålla vikten av att sådant sparande behandlas skattemässigt lika&lt;br /&gt; 
oavsett hos vilken organisation eller i vilken form det sker. Vi anser därför&lt;br /&gt; 
att det är angeläget att införa skattefrihet för ränta på ungdomars bostadssparande&lt;br /&gt;
i bank, så som redan tillåts för sparande i HSB och Riksbyggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den normala kundrelation som finns i vanligt banksparande bibehålls härigenom.&lt;br /&gt;
I allemanssparande! saknas detta då bankerna inte får behålla de&lt;br /&gt; 
medel som sparas inom allemanssparande!.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har vid ett flertal tillfällen föreslagit att ideella gåvor inom&lt;br /&gt; 
vissa ramar skall vara avdragsgilla. Vi noterar med tillfredsställelse att regeringen&lt;br /&gt;
nu vill gå en liten bit i den riktningen, genom att tillåta skattefrihet&lt;br /&gt; 
för avkastning på ideellt sparande. Som regeringens förslag presenteras kan&lt;br /&gt; 
emellertid den som vill ha kvar sitt vanliga allemanskonto, och fortsätta&lt;br /&gt; 
med sina månatliga avsättningar dit, inte därutöver öppna ett ideellt allemanssparkonto.&lt;br /&gt;
Utdelningen till de ideella organisationerna begränsas i&lt;br /&gt; 
propositionen till 2 % av förmögenhetsmassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att den som är berättigad att delta i allemanssparande! ges&lt;br /&gt; 
möjlighet att ha både ett vanligt allemanskonto och ett ideellt allemanskonto&lt;br /&gt;
med högsta sparbelopp 800 kr. per månad på vardera kontot. Dessutom&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;anser vi att utdelningen från det ideella sparkontot till den ideella organisa- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen skall fastställas till halva diskontot, dvs. för närvarande 3,75 %. Des- Fil 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sa båda förändringar skulle enligt vår bedömning skapa ett betydligt större&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresse för den ökning av det personliga sparandet som vi ser som mycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på utskottet att utforma vederbörlig lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar på byggmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena på byggmarknaden anses motivera åtgärder för att dämpa&lt;br /&gt; 
överhettningen och minska de regionala obalanserna. Regeringen vill införa&lt;br /&gt;
ytterligare regleringar på en redan genomreglerad och därför svåröverskådlig&lt;br /&gt;
marknad. Bl. a. föreslås nya ramar för beslut om bostadslån för&lt;br /&gt; 
ombyggnad i vissa storstadsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet ställer sig avvisande till hela tekniken med rambegränsningar.&lt;br /&gt;
För att uppnå de önskade resultaten vore det bättre att sänka räntebidragen&lt;br /&gt;
för ombyggnad. I övrigt vill vi hänvisa till vår motion om bostadspolitiken&lt;br /&gt;
I986/87:Bo258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsfonderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition 1987/88:51 föreslagit att inbetalningskvoten&lt;br /&gt; 
för företagens investeringsfonder skall höjas till 100%. I den nu aktuella&lt;br /&gt; 
propositionen meddelas att fonderna frisläpps utanför stödområdet, men&lt;br /&gt; 
endast för investeringar i bättre miljö. Folkpartiet vill i stället släppa investeringsfonderna&lt;br /&gt;
helt fria. Vi hänvisar till vår motion om investeringsfonderna&lt;br /&gt;
med anledning av ovannämnda proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblivna höjningar av arbetsgivaravgifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens politik har varit märkligt ryckig i denna fråga. I januari beslutades&lt;br /&gt;
om höjning. I april sades att höjningen skulle tas tillbaka förutsatt att&lt;br /&gt; 
rimliga avtal slöts. I november tas höjningen tillbaka, trots att inga sådana&lt;br /&gt; 
avtal slutits som var villkoret ett halvår tidigare!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är utomordentligt otillfredsställande att regeringen på detta sätt byter&lt;br /&gt;
åsikt och därigenom förändrar förutsättningarna för avtalsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När folkpartiet ville motionera om den ekonomiska politiken i samband&lt;br /&gt; 
med riksmötets öppnande och bl. a. föreslå att arbetsgivaravgiftshöjningen&lt;br /&gt; 
skulle tas tillbaka avvisades vår begäran att presentera en sådan motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiveringen var att det ekonomiska läget inte var sådant att några nya&lt;br /&gt; 
ekonomisk-politiska åtgärder behövdes. En månad senare föreslår regeringen&lt;br /&gt;
samma sak som vi. Den allmänna löneavgiften skall nu sänkas så att&lt;br /&gt; 
uttaget av arbetsgivaravgifter blir oförändrat för 1988, och faktiskt något&lt;br /&gt; 
lägre än för närvarande för egenföretagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen för i denna fråga kvartalspolitik. Vi noterar dock med tillfredsställelse&lt;br /&gt;
att höjningen nu definitivt inte blir av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också att ATP-avgiften höjs med 0,4 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även denna höjning kompenseras av en lika stor sänkning av den allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneavgiften. Vi har inget att invända mot denna omfördelning. 3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr FilI —12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Utgiftsram för den statliga sektorn Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:340px;"&gt;Fil 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi stödde i våras regeringens förslag om s. k. cash limits för de statliga&lt;br /&gt; 
lönekostnadsökningarna. Samtidigt påpekade vi att om sådana effektiviseringar&lt;br /&gt;
skall kunna ske som minskar risken för försämringar i servicen på&lt;br /&gt; 
viktiga områden måste förändringar stimuleras. Vi pekade på organisationsförändringar&lt;br /&gt;
inom den offentliga sektorn liksom förändringar genom&lt;br /&gt; 
ökad konkurrens genom extern upphandling och enskilda alternativ. Detta&lt;br /&gt; 
resonemang är givetvis fortfarande giltigt. Samtidigt vill vi påpeka att ett&lt;br /&gt; 
ökat budgetansvar hos verk och myndigheter självfallet måste kunna innebära&lt;br /&gt;
att löneökningar kompenseras av andra kostnadsminskningar, t. ex.&lt;br /&gt; 
genom en ökad datorisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förslaget om cash limits först fördes fram i kompletteringspropositionen&lt;br /&gt;
nämndes ingen siffra för löneökningarna men den nivå som refererades&lt;br /&gt;
från långtidsutredningen var 3 %. Detta var också den nivå som angavs&lt;br /&gt;
som ”riktmärke" i propositionen om den ekonomiska politiken på&lt;br /&gt; 
medellång sikt för en dryg månad sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen preciserar nu lönekostnadsökningen för den statliga sektorn&lt;br /&gt; 
till 4%. Därutöver har sagts att följsamhetsbestämmelserna i 1986—1987&lt;br /&gt; 
års avtal eventuellt kan motivera en ytterligare ökning på I —2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi betraktar denna ombytlighet i regeringens politik som mycket olycklig.&lt;br /&gt;
Regeringen har flera gånger tidigare på liknande sätt inför och under&lt;br /&gt; 
avtalsförhandlingarna ändrat sina besked till arbetsmarknadens parter. Det&lt;br /&gt; 
är vår bestämda uppfattning att regeringen i förväg måste precisera förutsättningarna&lt;br /&gt;
för avtalsrörelsen och därefter undvika att ge nya signaler om&lt;br /&gt; 
ändrade förutsättningar. Parterna skall sedan sköta förhandlingarna. Detta&lt;br /&gt; 
bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om cash limits är ett vällovligt försök, som vi stödjer. Som&lt;br /&gt; 
framgår nedan är det emellertid vår bedömning att det svårligen kan väntas&lt;br /&gt; 
resultera i någon reallöneökning för löntagarna om det inte kan kompletteras&lt;br /&gt;
med lägre marginalskatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utökad omsättningsskatt på värdepapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På denna punkt utlovas att ett förslag skall utarbetas och presenteras senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu finns är en departementspromemoria som skickats ut på remiss.&lt;br /&gt;
1 denna promemoria liksom i den nu aktuella propositionen saknas&lt;br /&gt; 
helt några motiv för den "reform” som är beteckningen på omsättningsskatten&lt;br /&gt;
på penningmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet anser att den s. k. valpskatten inte skall genomföras. Den&lt;br /&gt; 
kommer att störa penningmarknadens funktionssätt, och det har inte kunnat&lt;br /&gt;
visas att den skulle medverka till mindre svängningar på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning kommer erfarenheterna av raset på aktiebörsen att&lt;br /&gt; 
ha en betydligt mer återhållande verkan än införandet av en störande skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare lovat att skattetrycket skall förbli i stort sett oförändrat.&lt;br /&gt;
Den s. k. valpskatten blir ytterligare ett exempel på att de löftena&lt;br /&gt; 
inte är värda någonting.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Folkpartiets förslag Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:340px;"&gt;Fil 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det nu finns risk att konjunkturen åter vänder nedåt står den svenska&lt;br /&gt; 
ekonomin inte så väl rustad som vore önskvärt. Kraven på den ekonomiska&lt;br /&gt; 
politiken skärps ytterligare. Folkpartiet har tidigare föreslagit åtgärder för&lt;br /&gt; 
att underlätta den kommande avtalsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första ville vi att regeringen skulle ta tillbaka beslutet om att höja&lt;br /&gt; 
arbetsgivaravgiften för att göra förhandlingsutrymmet så stort som möjligt&lt;br /&gt; 
för parterna. På denna punkt har regeringen, efter ett visst velande fram och&lt;br /&gt; 
tillbaka, nu äntligen gått oss till mötes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver ansåg och anser vi att marginalskatterna måste sänkas. En&lt;br /&gt; 
marginalskattesänkning skulle öka utrymmet och ha gynnsamma effekter&lt;br /&gt; 
på avtalsförhandlingarna. Vi föreslår därför att marginalskatten sänks med&lt;br /&gt; 
3 procentenheter för alla inkomster över 80 000 kr., dvs. för praktiskt taget&lt;br /&gt; 
alla heltidsarbetande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i direktiven till utredningen om reformerad inkomstbeskattning&lt;br /&gt;
klarsynt argumenterat för de gynnsamma effekter på avtalsförhandlingarna&lt;br /&gt;
som följer av sänkta marginalskatter. Vi instämmer till fullo i&lt;br /&gt; 
denna analys och anser att den är lika giltig 1988 som 1991 eller senare. Vi&lt;br /&gt; 
kan också konstatera att LO:s ordförande Stig Malm nyligen tycks ha kommit&lt;br /&gt;
till insikt om de höga marginalskatternas negativa inverkan på löntagarnas&lt;br /&gt;
löneökning efter skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir knappast någon reallöneökning, än mindre efter skatt, om den&lt;br /&gt; 
nominella löneökningen är 4% och priserna stiger med ca 5%. För att&lt;br /&gt; 
löntagarna skall få reallöneökning efter skatt krävs under sådana omständigheter&lt;br /&gt;
nominella ökningar som ligger på ungefär samma nivå som för&lt;br /&gt; 
innevarande år, vilket är för högt. Med de marginalskattesänkningar folkpartiet&lt;br /&gt;
föreslår blir det däremot reallöneökning efter skatt även med en låg&lt;br /&gt; 
nominell kostnadsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår också att riksdagen upphäver det tidigare beslutet att belägga&lt;br /&gt; 
avsättningar till företagsanknutna andel-i-vinst-system med arbetsgivaravgifter.&lt;br /&gt;
Bortsett från de andra fördelar sådana system för med sig, bidrar de&lt;br /&gt; 
också till en ökad förståelse hos de anställda för vinster i företagen. När de&lt;br /&gt; 
anställda vet att de får del i den vinst som kan uppstå blir behovet att i&lt;br /&gt; 
förväg i löneförhandlingarna ta ut denna eventuella vinst mindre. Även&lt;br /&gt; 
löneglidningen dämpas om de anställda får andel i vinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övrigt vill vi hänvisa till folkpartiets partimotion om den ekonomiska&lt;br /&gt; 
politiken på medellång sikt för en mera utförlig diskussion av nödvändiga&lt;br /&gt; 
åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattesänkning vi föreslår innebär minskade statsinkomster på&lt;br /&gt; 
knappt 5 miljarder kronor utöver regeringens förslag. När vi i januari i år&lt;br /&gt; 
lade fram samma förslag om sänkta marginalskatter för 1988 föreslog vi&lt;br /&gt; 
samtidigt att intäktsbortfallet skulle kompenseras genom bl. a. vissa besparingar.&lt;br /&gt;
Vad som därefter har skett är emellertid en oväntad och ovälkommen&lt;br /&gt;
skärpning av skattetrycket, bl. a. genom att inkomsterna har stigit mer&lt;br /&gt; 
än väntat. Det otillräckliga inflationsskyddet under 1987 och inför 1988&lt;br /&gt; 
innebär en real skattehöjning, som vi anser skall återtas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska&lt;br /&gt;
politiken som redovisas i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;2. att riksdagen beslutar om de ytterligare förbättringar av s. k.&lt;br /&gt; 
ideellt sparande som föreslagits i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om ytterligare regleringar på byggmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om lägre räntebidrag för ombyggnadslån,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om statens agerande inför och under avtalsförhandlingarna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om avvisande av en utvidgning av omsättningsskatten&lt;br /&gt;
på värdepapper,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;7. att riksdagen beslutar anta följande ändring i 10 § lagen om&lt;br /&gt; 
statlig inkomstskatt:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Fil 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. För fysiska personer och&lt;br /&gt; 
dödsbon beräknas grundbelopp&lt;br /&gt; 
och tilläggsbelopp enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbeloppet utgör 100 kronor&lt;br /&gt; 
samt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när beskattningsbar inkomst inte&lt;br /&gt; 
överstiger 7 basenheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 procent av den beskattningsbara&lt;br /&gt;
inkomsten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när beskattningsbar inkomst&lt;br /&gt; 
överstiger 7 basenheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundbeloppet för 7 basenheter&lt;br /&gt; 
och 20 procent av återstoden.&lt;br /&gt; 
Tilläggsbeloppet utgör:&lt;br /&gt; 
när underlaget för tilläggsbelopp&lt;br /&gt; 
enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 procent av den del av underlaget&lt;br /&gt;
som överstiger 14 basenheter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när underlaget överstiger 19 basenheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilläggsbeloppet för 19 basenheter&lt;br /&gt; 
och 25 procent av återstoden.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. För fysiska personer och&lt;br /&gt; 
dödsbon beräknas grundbelopp&lt;br /&gt; 
och tilläggsbelopp enligt följande.&lt;br /&gt; 
Grundbeloppet utgör 100 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när beskattningsbar inkomst inte&lt;br /&gt; 
överstiger 7 basenheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 procent av den beskattningsbara&lt;br /&gt;
inkomsten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när beskattningsbar inkomst&lt;br /&gt; 
överstiger 7 basenheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundbeloppet för 7 basenheter&lt;br /&gt; 
och 17 procent av återstoden.&lt;br /&gt; 
Tilläggsbeloppet utgör:&lt;br /&gt; 
när underlaget för tilläggsbelopp&lt;br /&gt; 
enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 procent av den del av underlaget&lt;br /&gt;
som överstiger 14 basenheter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när underlaget överstiger 19 basenheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilläggsbeloppet för 19 basenheter&lt;br /&gt; 
och 25 procent av återstoden.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7"&gt;&lt;p&gt;8. att riksdagen beslutar upphäva beslutet att belägga avsättningar&lt;br /&gt; 
till vinstandelssystem med arbetsgivaravgifter, vilket innebär återgång&lt;br /&gt;
till den lagtext som gällde före beslutet under föregående riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 25 november 1987&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fil 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Bengt Westerberg (fp)&lt;br /&gt; 
Ingemar Eliasson (fp)&lt;br /&gt; 
Karin Ahrland (fp)&lt;br /&gt; 
Jan-Erik Wikström (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p&gt;Kerstin Ekman (fp)&lt;br /&gt; 
Anne Wibble (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1987-11-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1987-11-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1987-11-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bengt Westerberg</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingemar Eliasson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karin Ahrland</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jan-Erik Wikström</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kerstin Ekman</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anne Wibble</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:60</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 15:49:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 15:49:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Fi11</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:10:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 15:49:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Fi11</dok_id>
<subtitel>av Bengt Westerberg m. fl. (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_fi_11.pdf</filnamn>
<filstorlek>254833</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:60 om vissa Mot.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/201D4452-1D03-404D-ACCC-4E439ABD72EC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>