<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2750816</hangar_id>
 <dok_id>GB02Fi10</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>Fi10</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:Fi10 av Olof Johansson m. fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>FiU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>10</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-11-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:08:00</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:60 om vissa  ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.</titel>
 <subtitel>av Olof Johansson m. fl. (c)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Fi10/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02Fi10</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02Fi10</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88 :FilO&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;av Olof Johansson m. fl. (c)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;med anledning av prop. 1987/88:60 om vissa&lt;br /&gt; 
ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;De stora rasen på aktiemarknaderna har skapat stor osäkerhet om världsekonomins&lt;br /&gt;
utveckling. Förutsägelser försvåras av osäkerheten kring&lt;br /&gt; 
USA:s, Japans och Västtysklands hantering av obalanserna i utrikeshandeln&lt;br /&gt;
mellan länderna. Det kan dock anses som troligt att konsumtionstillväxten&lt;br /&gt;
och investeringsviljan dämpas i hela OECD-området. Dollarfallet&lt;br /&gt; 
innebär dessutom att exportmarknadstillväxten avtar ytterligare för samtliga&lt;br /&gt;
länder, USA undantaget. Eftersom kronan i praktiken fortsätter att devalveras&lt;br /&gt;
till följd av den starka knytningen till dollarn begränsas konsekvenserna&lt;br /&gt;
i Sverige. Sveriges ekonomi kännetecknas av tendenser till överhettning&lt;br /&gt;
inom storstadsområdena med åtföljande köproblem och regleringsbehov.&lt;br /&gt;
Konsumtionstillväxten är för stark och sparandet för lågt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Utvecklingen ställer krav på den ekonomiska politiken i Sverige. 1 motionen&lt;br /&gt;
sammanfattas de i fyra punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1. Stimulera sparandet — begränsa den inhemska efterfrågan!\ motionen&lt;br /&gt; 
föreslås kraftiga sparstimulanser till hushållen genom införande av personliga&lt;br /&gt;
investeringskonton och dämpning av efterfrågan på sällanköpsvaror&lt;br /&gt; 
med högt importinnehåll genom införandet av en differentierad moms. Det&lt;br /&gt; 
krävs för att upprätthålla extern balans.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;2. Kyl ned de överhettade sektorerna i ekonomin! Koncentrationsorterna&lt;br /&gt; 
uppvisar starka överhettningstendenser. Centern föreslår att den allmänna&lt;br /&gt; 
löneavgiften slopas helt utanför storstadsregionerna och säger nej till den&lt;br /&gt; 
föreslagna sänkningen i överhettade delar av storstadsområdena. Avgiften&lt;br /&gt; 
bör kallas regional överhettningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;3. Stimulera investeringarna!För att inte påverka sysselsättningen negativt&lt;br /&gt;
bör utbudssidan stimuleras. I motionen föreslås sänkning av arbetsgivaravgifterna&lt;br /&gt;
med regional differentiering kombinerat med viss åtstramning&lt;br /&gt;
med miljöavgifter. På detta sätt stimuleras en balanserad utveckling&lt;br /&gt; 
som främjar sysselsättning, investeringar, regional balans och som tar hänsyn&lt;br /&gt;
till miljövärden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;4. Bekämpa inflationen! För att få ned löne- och kostnadsökningstakten&lt;br /&gt; 
måste incitament för låga löneökningar skapas. Detta bör ske genom trovärdiga&lt;br /&gt;
deklarationer om att för höga löneökningar inte kommer att pareras&lt;br /&gt;
genom devalveringar, genom konstanta eller minskade arbetsgivaravgifter&lt;br /&gt;
och marginalskattesänkningar, genom begränsad offentlig konsum&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;tion som ger utrymme för ökad privat konsumtion, genom samordning av Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalsperioder samt genom införande av kassabegränsningar inom den of- Fi 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Utveckla den svenska modellen! I motionen kritiseras regeringens s. k.&lt;br /&gt; 
lönetak. Centern anser att avtalsförhandlingarna skall ske mellan likaberättigade,&lt;br /&gt;
jämställda parter. Enligt centern förutsätter kassabegränsningar&lt;br /&gt; 
förändrade anslagssystem, decentralisering av löneförhandlingarna till&lt;br /&gt; 
myndighetsnivå och fastställande av statens minimikrav på verksamheten&lt;br /&gt; 
för att de skall ha någon möjlighet att åstadkomma önskvärt resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Internationell utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den skrivelse till riksdagen, som presenterades i oktober före de stora&lt;br /&gt; 
rasen på världens aktiemarknader, bedömdes tillväxten i OECD till 2,5 %&lt;br /&gt; 
per år 1987 —1989. Under senare hälften av oktober föll aktiekurserna med&lt;br /&gt; 
mellan 20 och 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsrasets orsaker finns framför allt att söka i de dåvarande uppblåsta&lt;br /&gt; 
aktiekurserna. En annan orsak var också brist på förtroende för hanterandet&lt;br /&gt;
av de stora obalanserna i utrikeshandeln mellan USA, Japan och Västtyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska utvecklingen i västvärlden inför nästa år kan härledas&lt;br /&gt; 
ur hanterandet av obalanserna mellan de ekonomiska stormakterna. Om&lt;br /&gt; 
börs- och valutakurserna stabiliseras på nuvarande nivåer innebär de minskade&lt;br /&gt;
privata förmögenheterna sannolikt ett ökat sparande i hushållssektorn&lt;br /&gt;
och därmed en minskad privat konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta skall läggas effekter på investeringarna. Nedgången på börsen&lt;br /&gt; 
har gjort kapitalanskaffningen via riskkapitalmarknaden dyrare, vilket&lt;br /&gt; 
medför minskad investeringsbenägenhet. Detta är dock bara en initial effekt.&lt;br /&gt;
En nedgång i konsumtionsnivån minskar i sin tur aktiviteterna i ekonomin&lt;br /&gt;
ytterligare. Genom den s. k. multiplikatoreffekten reduceras efterfrågan&lt;br /&gt;
i ekonomin ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dämpningen av den privata konsumtionen gäller samtliga länder som&lt;br /&gt; 
upplevt börsras men förutspås ske framför allt i USA, där en stor del av&lt;br /&gt; 
hushållen äger aktier och dessutom har en hög belåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bedöma USA-ekonomins utveckling måste också hänsyn tas till&lt;br /&gt; 
den väntade restriktiva finanspolitiken. USA:s kongress kommer sannolikt&lt;br /&gt; 
att dra ned budgetunderskottet med 75 miljarder under två år för att strama&lt;br /&gt; 
åt ekonomin och därmed minska importen. De negativa effekterna av minskad&lt;br /&gt;
inhemsk efterfrågan i USA kommer sannolikt att kompenseras till en&lt;br /&gt; 
del av lättare penningspolitik samt en positiv utveckling för exportindustrin&lt;br /&gt; 
— orsakad av dollarfallet. Börsfall och Finanspolitik kommer dock tillsammans&lt;br /&gt;
att medföra en ganska kraftig åtstramning i USA, vilket ger återverkningar&lt;br /&gt;
i hela världsekonomin. Det som nu händer i USA är enligt vår uppfattning&lt;br /&gt;
ett tydligt misslyckande för utbudsekonomerna och reaganomics.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fortsatt stora handelsunderskotten har undergrävt förtroendet för&lt;br /&gt; 
dollarn, som sjunkit ned mot 6-kronorsstrecket. Det är troligare att kursen&lt;br /&gt; 
stabiliseras på denna nivå än att den återgår till den gamla nivån runt&lt;br /&gt; 
6:40 kr./dollar. Detta bromsar den inhemska efterfrågan i USA ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Dollarfallet påverkar därmed den amerikanska exportindustrin positivt Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medan övriga länders export till USA bromsas. Dollarfallet kommer ytterli- FilO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gare att dämpa konjunkturen i Europa. Man kan på goda grunder anta att&lt;br /&gt; 
tillväxten dämpas mer i övriga OECD än i USA till följd av dollarfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1987/88:60 bedöms nu att tillväxten i OECD&lt;br /&gt; 
under 1988 kommer att påverkas i negativ riktning med i storleksordningen&lt;br /&gt; 
0,5 %. I Handelsbankens konjunkturrapport antas tillväxten i OECD, USA&lt;br /&gt; 
undantaget, sjunka till under 1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgångens djup avgörs av hanteringen av de stora obalanserna. Om&lt;br /&gt; 
t. ex. den kontraktiva finanspolitiken som väntas i USA inte motsvaras av&lt;br /&gt; 
en expansiv politik i Västtyskland och Japan finns risken för en recession i&lt;br /&gt; 
världsekonomin under 1988 och 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan den internationella utvecklingen sägas vara&lt;br /&gt; 
mycket osäker. En psykologisk osäkerhetsfaktor har nått in framför allt på&lt;br /&gt; 
de finansiella marknaderna. Dessutom finns osäkerhet om vilka ekonomisk-politiska&lt;br /&gt;
åtgärder USA, Japan och Västtyskland kommer att genomföra.&lt;br /&gt;
Generellt kan sägas att tillväxttakten i samtliga länder kommer att&lt;br /&gt; 
dämpas och sannolikt mer i Europa än i USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utvecklingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin befann sig innan börsraset i ett skede som närmast&lt;br /&gt; 
kan betecknas som överhettat. I regeringens skrivelse till riksdagen under&lt;br /&gt; 
oktober beräknades den privata konsumtionen öka med 4 % under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela tillväxten i den svenska ekonomin var hänförlig till en ökad privat&lt;br /&gt; 
efterfrågan. Kapacitetsutnyttjandet var högt och arbetslösheten låg. Den&lt;br /&gt; 
svenska ekonomin var i vissa branscher och områden på gränsen till överhettad.&lt;br /&gt;
Timlönerna ökade för snabbt i förhållande till omvärlden och bytesbalansen&lt;br /&gt;
försvagades till följd av försämrad konkurrenskraft och snabb&lt;br /&gt; 
konsumtionsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora fallet på Stockholmsbörsen innebär isolerat en minskad förmögenhet&lt;br /&gt;
i hushållen och därmed en nödvändig dämpning av konsumtionstillväxten.&lt;br /&gt;
Fallet kommer förmodligen också att medföra ett ökat finansiellt&lt;br /&gt; 
nettosparande i hushållen. Sparkvoten kan förväntas förbättras med 0,5 till&lt;br /&gt; 
1,0% jämfört med tidigare prognoser. En negativ effekt kommer däremot&lt;br /&gt; 
att slå igenom på investeringssidan. Börsfallet har medfört ökade kapitalkostnader.&lt;br /&gt;
Dessutom har utsikterna på exportmarknaden försämrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den minskade produktionstillväxten internationellt innebär en avtagande&lt;br /&gt;
svensk exporttillväxt, framför allt på USA-marknaden. Den svenska biloch&lt;br /&gt;
skogsindustrin kommer att få försämrade exportmöjligheter. Denna&lt;br /&gt; 
effekt skall läggas till de vikande exportmarknaderna i Norge och Danmark,&lt;br /&gt;
där den inhemska efterfrågan nu sannolikt stramas åt ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportmarknadstillväxtens försvagning kompenseras dock till en del av&lt;br /&gt; 
dollarkursfallet. Genom den dubbla vikt dollarn har i den svenska valutakorgen&lt;br /&gt;
medför ett dollarfall automatiskt en devalvering av den svenska&lt;br /&gt; 
valutan gentemot övriga valutor. Fallet under 1987 kan beräknas motsvara&lt;br /&gt; 
en 2-procentig devalvering att lägga till de 24 % som kronan devalverades&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;med 1981 —1982 och de ytterligare smygdevalveringarna i storleksordning- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en 5 % som skett sedan dess. Sverige klarar med andra ord att bibehålla FilO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrenskraften gentemot omvärlden bara tack vare upprepade nedjusteringar&lt;br /&gt;
av valutan. Detta kan inte fortsätta i all evighet. Det senaste dollarfallet&lt;br /&gt;
innebär också att devalveringseffekten nu är helt uppäten i förhållande&lt;br /&gt;
till USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dollarfallet innebär ökad möjlighet för Sverige att behålla marknadsandelar&lt;br /&gt;
på exportmarknaderna, exkl. USA. Isolerat betyder de senaste veckornas&lt;br /&gt;
dollarfall möjlighet att stärka marknadsandelarna med en dryg procent,&lt;br /&gt;
vilket medför en förbättrad bytesbalans med över 3 miljarder 1988 och&lt;br /&gt; 
upp emot det dubbla 1989. Vidare minskar den svenska oljenotan dels på&lt;br /&gt; 
grund av sjunkande råvarupriser, dels också till följd av sänkt dollarkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten på bytesbalansen till följd av detta kan beräknas till en förbättring&lt;br /&gt; 
med över 1 miljard. Dessutom medför dollar- och räntefallet minskade&lt;br /&gt; 
statliga räntebetalningar med i storleksordningen en halv miljard. De positiva&lt;br /&gt;
effekterna på bytesbalansen av dollarfall och minskad konsumtionstillväxt&lt;br /&gt;
kommer sannolikt att överstiga de negativa effekter den minskade&lt;br /&gt; 
exporttillväxten medför. Bytesbalansunderskottet bör därigenom utan ekonomisk-politiska&lt;br /&gt;
åtgärder kunna begränsas till 0,5% av BNP eller ca 5&lt;br /&gt; 
miljarder kronor under 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sannolikt kommer konjunkturavmattningen att hålla tillbaka inflationen&lt;br /&gt;
i Sverige, åtminstone initialt. Världsmarknadspriserna på råvaror&lt;br /&gt; 
väntas sjunka till följd av den minskade produktionstillväxten i världsekonomin.&lt;br /&gt;
Det påverkar prisökningstakten även i Sverige. Tendenser till världsinflation&lt;br /&gt;
orsakade av den väntade lättnaden i penningpolitiken kommer&lt;br /&gt; 
först på längre sikt. En nedpressad räntenivå internationellt bidrar också&lt;br /&gt; 
till en minskad inflation i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan alltså tillväxten i den svenska ekonomin väntas&lt;br /&gt; 
avta liksom den privata konsumtionen, industriinvesteringarna och inflationen.&lt;br /&gt;
Bytesbalansen väntas försämras under 1988, dock inte lika mycket&lt;br /&gt; 
som förutspåddes i oktober. Dämpningen av konjunkturen ställer större&lt;br /&gt; 
krav på anpassning av löne- och prisutvecklingen i förhållande till omvärlden,&lt;br /&gt;
detta om sysselsättning och extern balans skall klaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Behovet av ekonomisk-politiska åtgärder på kort sikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I centerns motion om den ekonomiska politiken på medellång sikt (mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1987/88:Fi6) skisseras partiets strategi för den ekonomiska politiken. Där&lt;br /&gt; 
betonas att miljöhänsynen måste byggas in i marknadsekonomin genom&lt;br /&gt; 
ekonomiska styrmedel, att konkurrenskraften måste bibehållas, att investeringar&lt;br /&gt;
i infrastruktur och utbildning ger konkurrenskraft också på sikt, att&lt;br /&gt; 
regionalpolitiken måste ta fasta på att skapa långsiktiga förutsättningar för&lt;br /&gt; 
utveckling, att den ekonomiska politiken skall styra mot ett småskaligt samhälle,&lt;br /&gt;
att välståndet måste fördelas rättvist samt att mindre regleringar skall&lt;br /&gt; 
ge en ökad flexibilitet i ekonomin. Denna motion behandlar den ekonomiska&lt;br /&gt;
politiken i ett kortare perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande problemet i svensk ekonomisk politik är att bibehålla&lt;br /&gt; 
konkurrenskraften. En nyckelvariabel är löne- och kostnadsökningstakten&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;jämfört med omvärlden. Detta fokuseras också i långtidsutredningen. Den Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;förutspår att en för hög löneökningstakt kommer att leda till en mycket låg Fi 10&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;tillväxttakt och till en oacceptabelt hög arbetslöshet. Orsaken är att en fortsatt&lt;br /&gt;
hög kostnadsstegring skulle urholka konkurrenskraften i näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Redan nästa år kan symptom visa sig. Den prognos som regeringen gav i&lt;br /&gt; 
oktober visar på ett bytesbalansunderskott redan nästa år. Regeringens oktoberprognos&lt;br /&gt;
tecknade också en bild av en svensk ekonomi nära överhettning.&lt;br /&gt;
Överhettningstendenser fanns framför allt i koncentrationsområden&lt;br /&gt; 
och i vissa branscher, framför allt inom byggsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Börskursernas nedgång har inte radikalt förändrat bilden. Konsumtionen&lt;br /&gt;
väntas fortfarande växa för snabbt. Krisen på finansmarknaderna har&lt;br /&gt; 
inte heller påverkat möjligheten att uppnå måttliga löneökningar. Det finns&lt;br /&gt; 
dock klara tendenser till minskad efterfrågan på exportmarknaden. För att&lt;br /&gt; 
klara den externa balansen och sysselsättningen i en kommande lågkonjunktur&lt;br /&gt;
måste löne- och prisstegringarna pressas tillbaka och konsumtionstillväxten&lt;br /&gt;
avsevärt bromsas. Den väntade svaga internationella utvecklingen&lt;br /&gt;
ställer ytterligare krav på låga pris- och löneökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringen anger i propositionen fyra uppgifter för den ekonomiska&lt;br /&gt; 
politiken på kort sikt:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1. Begränsa den inhemska efterfrågan mer än vad som sker automatiskt&lt;br /&gt; 
av börsnedgången,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;2. bromsa efterfrågetillväxten inom de överhettade sektorerna i ekonomin,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;3. stimulera utbudssidan för att upprätthålla full sysselsättning, samt&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;4. dämpa den nominella lönestegringen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Centern kan ställa upp på dessa målsättningar men de åtgärder som föreslås&lt;br /&gt;
i propositionen är svaga och motverkar till viss del sitt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;3.1 Begränsning av den inhemska efterfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringen föreslår åtgärder för att gynna hushållssparande!. Bonusränta&lt;br /&gt; 
skall införas för dem som börjar spara i allemanssparande! under 1988. Det&lt;br /&gt; 
föreslås även att möjligheten till ett ideellt sparande skall införas. Vidare&lt;br /&gt; 
aviseras ett ungdomssparande. Dessa åtgärder kommer enligt centerns mening&lt;br /&gt;
att ha endast marginell effekt för att begränsa efterfrågetillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Centerpartiet vill emellertid inte motsätta sig de föreslagna åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Däremot går vi emot den ytterligare koncentration som föreslås till varje&lt;br /&gt; 
fond genom ökning av tillåtet antal sparare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Målet om begränsning av den inhemska efterfrågan motverkas av regeringens&lt;br /&gt;
förslag om att den beslutade arbetsgivaravgiftshöjningen skall neutraliseras.&lt;br /&gt;
Det innebär att timsjukpenningreformen som införs per den 1&lt;br /&gt; 
december är helt ofinansierad och betalas via statskassan. Detta späder på&lt;br /&gt; 
ekonomin med 7 miljarder. Till detta skall läggas frisläppandet av investeringsfonderna&lt;br /&gt;
för miljöinvesteringar i storstadsregionerna, de 7 miljarder&lt;br /&gt; 
som släpps fria ur skattefonderna i januari samt en högst osäker avtalsrörelse.&lt;br /&gt;
Regeringens paket har en klart riskabel expansiv inriktning i ett läge där&lt;br /&gt; 
efterfrågan i ekonomin bör dämpas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Centern anser det nödvändigt att neutralisera arbetsgivaravgiftshöjningen&lt;br /&gt;
för att underlätta avtalsrörelsen. Men det måste kombineras med samtidiga&lt;br /&gt;
insatser för att neutralisera den expansiva effekten. Vi föreslår nedan&lt;br /&gt; 
en rad åtgärder för att strama åt ekonomin:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Stimulera sparandet genom privata investeringskonton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Inför miljöavgifter bl. a. på svaveldioxid och kväveoxidutsläpp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Differentiera matmomsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Personliga investeringskonton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållssparande har minskat kraftigt de senaste åren. Konjunkturinstitutets&lt;br /&gt;
höstrapport och regeringens skrivelse om den ekonomiska politiken&lt;br /&gt; 
tecknade båda en mörk bild av hushållssparandets utveckling inför framtiden.&lt;br /&gt;
Båda prognoserna förutspår att sparkvoten för första gången kommer&lt;br /&gt; 
att bli negativ under 1987. Konsumtionen förutspås överstiga hushållens&lt;br /&gt; 
disponibla inkomster med 2,9 % under 1988 och med hela 4,0 % 1989. Hushållen&lt;br /&gt;
i Sverige skulle därmed under 1987 för första gången ha ett negativt&lt;br /&gt; 
sparande. Detta skulle vara unikt i OECD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens låga sparande har utan tvekan bidragit till en försvagad bytesbalans&lt;br /&gt;
och till de överhettningstendenser som kännetecknat den svenska&lt;br /&gt; 
ekonomin under senare tid. En del av denna minskade sparkvot kan säkerligen&lt;br /&gt;
hänföras till de under 1980-talet stigande förmögenhetsvärdena på&lt;br /&gt; 
aktie- och fastighetsmarknaden som minskat behovet av sparande. Börsraset&lt;br /&gt;
kommer sannolikt att dämpa konsumtionstillväxten något och hushållssparande!&lt;br /&gt;
i motsvarande mån förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det normala för att begränsa konsumtionen vid överhettning är att höja&lt;br /&gt; 
momsen. Detta anser inte centern som aktuellt med tanke på Sveriges höga&lt;br /&gt; 
skattetryck och de negativa effekter på ekonomin som skatterna redan har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sänkningar av skatten kan dock minska konsumtionstrycket om sänkningarna&lt;br /&gt;
inriktas på att gynna hushållssparande!.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern har tidigare vid en rad tillfällen föreslagit att sparande och investeringar&lt;br /&gt;
i hushållssektorn skulle behandlas lika förmånligt som i företagssektorn,&lt;br /&gt;
bl. a. för att underlätta uppbyggandet av eget kapital vid start av&lt;br /&gt; 
företag. Förslaget har benämnts personliga investeringskonton. Till dessa&lt;br /&gt; 
skulle ett maximalt belopp årligen få avsättas. Avkastningen skulle vara&lt;br /&gt; 
skattefri och avsättningen avdragsgill i deklarationen. Huvudkritiken mot&lt;br /&gt; 
förslaget har dels varit kostnaden vid införandet, dels en överdriven tro på&lt;br /&gt; 
att investeringskonton skulle öppna möjligheten till skatteplanering. Vi vill&lt;br /&gt; 
här lägga fram ett modifierat förslag mot vilket inte denna kritik kan riktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör snabbt kunna införas och bör ses som ett första steg mot&lt;br /&gt; 
införandet av personliga investeringskonton. Reformen bör ha följande&lt;br /&gt; 
inriktning:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;— Berättigade att öppna ett personligt investeringskonto är desamma som&lt;br /&gt; 
för allemanssparande!. Den sparande skall fylla 16 år senast samma år&lt;br /&gt; 
sparandet börjar samt vara kyrkobokförd i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;— Insättning får ske på kontot med upp till ett halvt basbelopp per person&lt;br /&gt; 
och år. Detta innebär att insättningen skulle maximeras till 12 250 kr.&lt;br /&gt; 
under 1987. 10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
FilO&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;— På kontot får sparande ske på räntebärande sparkonto, i aktiefond, Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;aktier, obligationer, konvertibler eller motsvarande. Investeringar även Fi 10&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;i delar av aktiebrev eller delar av andra värdepapper bör administreras&lt;br /&gt; 
av kontoförvaltaren: Courtaget för samtliga transaktioner inom kontot&lt;br /&gt; 
knyts till transaktionernas storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Kontoinnehavaren innehar rösträtten för ”hela” aktiebrev inom kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;— Förvaltare av sparsystemet blir banker, fondkommisionärer, försäkringsbolag&lt;br /&gt;
och andra organisationer som uppfyller vissa väl definierade&lt;br /&gt; 
krav på säkerhet, kontroll, information och service.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;— All avkastning, ränta, reavinst, utdelning eller sparpremier inom kontot&lt;br /&gt; 
blir skattefri. Förmögenhetsskatt utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Belåning av kontot tillåts inte.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;— Uttag får ske före 55 års ålder för investering i egen permanentbostad&lt;br /&gt; 
eller som eget kapital vid start av företag. Avyttras företaget eller bostaden&lt;br /&gt;
inom fem år förs hela beloppet tillbaka till kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;— I övrigt råder uttagsförbud i princip för alla medel på kontot fram till&lt;br /&gt; 
dess kontoinnehavaren fyller 55 år. Därefter medges uttag med 20 % av&lt;br /&gt; 
kontots värde per år. Medlen får med andra ord tas ut under en femårsperiod.&lt;br /&gt;
Uttagen justeras för kontots värdeförändring under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;Efter femårsperioden är uttagen helt fria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med personliga investeringskonton skulle aktivt kunna bidra till&lt;br /&gt; 
ett ökat enskilt sparande både i bank och i aktier. Det skulle också kunna&lt;br /&gt; 
bidra till ett ökat intresse för att starta eget företag samt att äga sin egen&lt;br /&gt; 
bostad. Detta målsparande riktar sig framför allt till yngre människor. Systemet&lt;br /&gt;
lämpar sig också utmärkt för pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta sparsystem skulle till skillnad från allemanssparande! ge ett system&lt;br /&gt; 
för långsiktigt sparande. Reformen tar bl. a. sikte på att vara ett komplement&lt;br /&gt;
till institutionaliserat pensionssparande. Personliga investeringskonton&lt;br /&gt;
kan vara ett sådant komplement. Systemet kan också fylla ett behov för&lt;br /&gt; 
dem som vill trappa ned på arbetstiden tidigare än vid 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet skulle också kunna bidra till en sundare aktiemarknad med fler&lt;br /&gt; 
aktörer och en större andel aktier ägda av enskilda och färre via institutioner.&lt;br /&gt;
Långsiktigheten i placeringarna minimerar risken för skattearbitrage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen borde en reform av denna omfattning kraftigt stimulera hushållssparande&lt;br /&gt;
och därmed minska konsumtionstillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Differentierad moms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern förespråkar en differentierad moms med lägre skatt på obearbetade&lt;br /&gt;
baslivsmedel och högre skattesatser för umbärliga varor. Detta är en&lt;br /&gt; 
modell som de flesta europeiska länder redan tillämpar och som också den&lt;br /&gt; 
europeiska gemenskapen väntas införa då harmoniseringen av momssystemen&lt;br /&gt;
inom EG fortgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern förespråkar denna omläggning framför allt av fördelningspolitiska&lt;br /&gt;
skäl. Den fördelningspolitiska effekten i skatteskalan kommer att avta&lt;br /&gt; 
då marginalskatterna sänks. Den bör enligt vår uppfattning upprätthållas&lt;br /&gt; 
genom en differentierad moms.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;En differentierad moms med tre skattesatser innebär — förutom den Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelningspolitiska effekten — att en stor del av de importerade sällan- FilO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;köpsvarorna skulle få en prishöjning, medan inhemskt producerade varor&lt;br /&gt; 
skulle få en bibehållen eller t. o. m. sänkt momssats. Detta skulle utan tvekan&lt;br /&gt;
få en betydande effekt på möjligheten att upprätthålla en extern balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern begär nu förslag från regeringen om en differentierad moms i fördelnings-&lt;br /&gt;
och stabiliseringspolitiskt syfte i samband med budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3 Införande av miljöavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om neutralisering av arbetsgivaravgiftshöjningen innebär&lt;br /&gt;
ett olyckligt prejudikat. Avtalsparterna beställde av regeringen en&lt;br /&gt; 
reformering av sjukförsäkringen och avstod löneutrymme för att ge plats åt&lt;br /&gt; 
en finansiering av reformen genom höjda arbetsgivaravgifter. Därefter&lt;br /&gt; 
återtas höjningen medan reformen bibehålls. Regeringen väljer att finansiera&lt;br /&gt;
reformen via statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan enligt centerns mening finnas motiv att inte inteckna en så stor&lt;br /&gt; 
del av det totala löneutrymmet med löneskatter. Det är emellertid oacceptabelt&lt;br /&gt;
att lägga hela reformen ofinansierad. 1 stället bör en del av finansieringen&lt;br /&gt;
kunna läggas på företagen i form av införande av miljöavgifter på svaveldioxid-&lt;br /&gt;
och kväveoxidutsläpp. Eftersom miljöföroreningarna medverkar&lt;br /&gt;
till en betydande del av kostnaderna för sjukvården är det rimligt att&lt;br /&gt; 
förorenarna också får bära en del av denna kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöavgifternas främsta motiv är framför allt miljöpolitiska. Miljöhänsyn&lt;br /&gt;
måste byggas in i den ekonomiska politiken. 1 dag kan miljöskadorna i&lt;br /&gt; 
Sverige beräknas till 6 % av BNP eller 60 miljarder kronor. I detta perspektiv&lt;br /&gt;
är det tveksamt om vissa industrier med otillräcklig rening är lönsamma&lt;br /&gt; 
ur samhällsekonomiskt perspektiv. De kostnader som utsläppen från industrin&lt;br /&gt;
för med sig i form av korrosion på byggnader, minskad avkastning i&lt;br /&gt; 
jord-, skogsbruk och fiske, ökade sjukvårdskostnader, minskat rekreationsvärde&lt;br /&gt;
m. m. kan därmed överstiga det skapade produktionsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöhänsynen kan byggas in i ekonomin genom utsläppsavgifter. Företagets&lt;br /&gt;
kalkyl blir på detta sätt en samhällsekonomisk kalkyl. Avgifterna kan&lt;br /&gt; 
bli ett effektivt instrument för att stimulera utnyttjandet av miljövänligare&lt;br /&gt; 
produktionsmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Åtstramning i överhettade sektorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsraset kommer att föra med sig en avmattad konsumtionstillväxt, sannolikt&lt;br /&gt;
också en minskning av efterfrågan på bostäder. Det skisserade förslaget&lt;br /&gt;
om personliga investeringskonton kan också påverka överhettningstendenserna&lt;br /&gt;
på bostadsmarknaden positivt. Enligt centerns uppfattning är regeringens&lt;br /&gt;
åtgärder på detta område tillräckliga. För att få verklig effekt&lt;br /&gt; 
måste de dock kombineras med åtgärder för ökad regional balans. Det&lt;br /&gt; 
skulle minska trycket på bostadsmarknaden i koncentrationsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;3.2.1 Regional överhettningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i propositionen att ATP-avgiften höjs med 0,4 %. Samtidigt&lt;br /&gt;
föreslås en neutralisering av denna höjning och den redan beslutade&lt;br /&gt; 
arbetsgivaravgiftshöjningen (1,26%), som skulle skett vid årsskiftet. Detta&lt;br /&gt; 
sker genom förslag om sänkning av den allmänna löneavgiften från 2,0 till&lt;br /&gt; 
0,34 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern anser att sänkningen av arbetsgivaravgiften borde ha en annan&lt;br /&gt; 
regional profil än den regeringen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncentrationsorterna uppvisar klara överhettningstendenser med löneglidning&lt;br /&gt;
och accelererande inflyttning som följd, medan andra delar av&lt;br /&gt; 
landet upplever betydande problem med arbetslöshet. Dessa olikheter över&lt;br /&gt; 
landet medför minskade möjligheter att föra en enhetlig stabiliseringspolitik.&lt;br /&gt;
Koncentrationstendenserna medför också ökade samhällsekonomiska&lt;br /&gt; 
kostnader då nya bostäder, service och infrastruktur måste byggas upp för&lt;br /&gt; 
inflyttande till koncentrationsorterna, trots att dessa behov — totalt sett —&lt;br /&gt; 
redan finns tillfredsställda på andra håll i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern anser det orimligt att ge ytterligare stimulans till sänkta arbetsgivaravgifter&lt;br /&gt;
av redan överhettade regioner. 1 stället föreslår vi att sänkningen&lt;br /&gt;
av den allmänna löneavgiften inte sker i storstadsområdenas överhettade&lt;br /&gt;
delar. 1 övriga landet bör den i stället avskaffas helt. Avgiften på 2&lt;br /&gt; 
procentenheter i koncentrationsområdena bör enligt centerns uppfattning&lt;br /&gt; 
betecknas ”regional överhettningsavgift”. Den bör även i framtiden kunna&lt;br /&gt; 
utnyttjas i stabiliseringspolitiskt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkterna från avgifterna bör användas till att täcka de merkostnader&lt;br /&gt; 
som överhettningen för med sig för samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sänkta avgifter utanför koncentrationsområdena uppstår en stimulans&lt;br /&gt;
att ta hänsyn till de extra kostnaderna som följer av överhettningen.&lt;br /&gt; 
På detta sätt kan en ökad reglering, varav byggnadsregleringen är ett exempel,&lt;br /&gt;
undvikas i storstadsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom arbetsgivaravgiftssänkningen ingått i uppgörelsen med landstingen&lt;br /&gt;
för nästa år bör landstingen i de överhettade delarna i storstadsområdena&lt;br /&gt;
kompenseras i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill också i detta sammanhang påminna om de förslag centern har lagt&lt;br /&gt; 
vad gäller en nedsatt sjukförsäkringsavgift för 15 anställda i varje företag.&lt;br /&gt; 
Det gynnar främst mindre företag, vilket är motiverat bl. a. då sjukfrånvaron&lt;br /&gt;
vid mindre företag är avsevärt lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Stimulans av investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att upprätthålla sysselsättningen bör utbudssidan (produktionen) stimuleras&lt;br /&gt;
då den övriga ekonomin stramas åt. Detta sker bl. a. genom den&lt;br /&gt; 
expansiva effekt sänkningen av arbetsgivaravgiften ger. Genom att sänkningen&lt;br /&gt;
enligt vårt förslag differentieras mellan olika regioner och till en del&lt;br /&gt; 
tas tillbaka genom införandet av miljöavgifter fås den största positiva effekten&lt;br /&gt;
i tjänstesektorn utanför koncentrationsorterna. Det är också vårt syfte&lt;br /&gt; 
då den absoluta huvuddelen av tillväxten i denna sektor nu sker i Stockholmsområdet.&lt;br /&gt;
En utjämning är nödvändig för en balanserad utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Dessutom avvisar centern förslaget om ökning av inbetalningskvoten till Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
riksbanken vid avsättning till investeringsfonderna från 75 till 100 %. Detta FilO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle ha en negativ effekt på företagens avsättningar och därmed på investeringsviljan&lt;br /&gt;
vid frisläpp i lågkonjunktur. Dessutom skulle denna ändring&lt;br /&gt; 
innebära en skattehöjning och en kursomkastning utan förvarning på ett&lt;br /&gt; 
område som är beroende av långsiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntorna måste enligt centerns uppfattning pressas ned till en rimlig nivå&lt;br /&gt; 
för att få i gång kapitalbildningen. En viktig komponent i en räntepressande&lt;br /&gt; 
politik är en restriktiv finanspolitik. Centern har i sina budgetalternativ&lt;br /&gt; 
pekat på vägen att minska statens utgifter för bl. a. arbetslöshetsförsäkring&lt;br /&gt; 
och bostadssubventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt att pressa ned räntorna är försäljningar av vissa statliga&lt;br /&gt; 
företag. Centern har föreslagit utförsäljningar i en takt motsvarande 4 miljarder&lt;br /&gt;
kronor per år. En sådan omfattande utförsäljning kommer att få en&lt;br /&gt; 
rad effekter på kreditmarknaden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett minskat statligt upplåningsbehov minskar trycket på penningmarknaden&lt;br /&gt;
vilket verkar nedpressande på räntan. Detta i sin tur stimulerar produktiva&lt;br /&gt;
investeringar vilket ger en produktionstillväxt på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern anser att den resterande delen av Procordia skall säljas ut till&lt;br /&gt; 
allmänheten med start våren 1988. Detta bör ske med folkaktier där ägarandelen&lt;br /&gt;
i företaget maximeras. En tredje komponent för räntepressande politik&lt;br /&gt;
är att avskaffa valutaregleringen. Riksbanken har nu beslutat att lätta&lt;br /&gt; 
något på möjligheten för svenskar att köpa aktier och fastigheter i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man uttalar dock att vissa centrala delar av valutaregleringen bör finnas&lt;br /&gt; 
kvar av stabiliseringspolitiska skäl. Centern anser att det finns goda skäl att&lt;br /&gt; 
gå vidare i avregleringssträvandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutautlänningar bör t. ex. få rätt att förvärva svenska kronobligationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett frisläppande av kronobligationshandeln skulle föra med sig en stark&lt;br /&gt; 
nedåtpressning av den svenska räntenivån ned mot den internationella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den regionala differentieringen av arbetsgivaravgiften, miljöavgifterna,&lt;br /&gt;
bibehållna regler för investeringsfonder samt en räntenedpressande&lt;br /&gt;
politik bör en balanserad utveckling kunna ske i näringslivet, vilket&lt;br /&gt; 
främjar sysselsättning och investeringar samt tar hänsyn till miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Bromsa den nominella löneökningstakten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet har studerat kostnadsutvecklingen och förutspår förlorade&lt;br /&gt;
marknadsandelar även med konstanta relativpriser. Långtidsutredningen&lt;br /&gt;
visar på att relativpriserna måste sjunka med 0,8 % årligen fram till&lt;br /&gt; 
1995 för att den svenska exportindustrins marknadsandelar skall bibehållas.&lt;br /&gt;
Detta förutsätter en årlig lönekostnadsökningstakt på högst&lt;br /&gt; 
3 % om året. Den förväntade minskningen av tillväxten på exportmarknaden&lt;br /&gt;
till följd av börsrasen understryker detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta är eniga om att kostnadsökningstakten måste pressas ned. Varken&lt;br /&gt;
långtidsutredningen eller regeringen har dock angett hur nedpressningen&lt;br /&gt;
till 3 % per år skall gå till. Alternativen till en lägre kostnadsutveckling är&lt;br /&gt; 
dock inte speciellt attraktiva. En fortsatt hög kostnadsutveckling kan för det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första tvinga regeringen till en kraftig åtstramning av ekonomin för att via 14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;att via en högre arbetslöshet pressa ned inflationen. Detta är den strategi Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man valt i Europa i övrigt. Inflationen har visserligen pressats tillbaka men FilO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det har skett till priset av en långvarigt hög arbetslöshet med stora samhällsekonomiska&lt;br /&gt;
och sociala kostnader som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra alternativet är att förstärka konkurrenskraften genom upprepade&lt;br /&gt;
devalveringar. Detta alternativ kommer med stor sannolikhet att innebära&lt;br /&gt;
accelererande kostnadsökningar. Detta är i praktiken vad som nu händer.&lt;br /&gt;
Genom den starka knytningen till dollarn har kronan devalverats i takt&lt;br /&gt; 
med dollarfallet och konkurrenskraften klarats bara tack vare valutaförändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tredje alternativ är att helt ge upp prisstabilitetsmålet och låta växelkurserna&lt;br /&gt;
fluktuera fritt. Centern delar regeringens bedömning att detta är&lt;br /&gt; 
en klar ambitionsnivåsänkning i den ekonomiska politiken som med kraft&lt;br /&gt; 
måste avvisas. Slutsatsen är att kostnadsökningarna måste begränsas på&lt;br /&gt; 
annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisstopp har varit regeringens huvudmedicin mot kostnadsökningarna&lt;br /&gt; 
de senaste åren. Rörliga priser är dock nödvändiga i ett dynamiskt ekonomiskt&lt;br /&gt;
system. Prissystemet reflekterar produktionskostnadsförändringar,&lt;br /&gt; 
ändringar i konsumenternas smak m. m. Långvariga prisstopp orsakar därför&lt;br /&gt;
stora samhällsekonomiska förluster. Forskningsresultat visar också på&lt;br /&gt; 
att prisstopp snarare haft en pådrivande effekt på inflationen. Företagen&lt;br /&gt; 
har efter stoppets slut höjt priserna för att säkra marginaler även inför nästa&lt;br /&gt; 
prisstopp. Centern avvisar därför prisstoppet som ett medel i den ekonomiska&lt;br /&gt;
politiken, dock med undantag för exceptionella förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En form av statliga ingrepp är att genom politiska beslut på förhand göra&lt;br /&gt; 
allmänna inkomstpolitiska utfästelser som t. ex. omläggningar av skatteskalor&lt;br /&gt;
och införande av löntagarfonder. Detta kan t. ex. ske genom att regeringen&lt;br /&gt;
inträder som avtalsslutande part och sluter ”sociala kontrakt” s. k.&lt;br /&gt; 
förhandlad inkomstpolitik. Den generella slutsatsen man kan dra från andra&lt;br /&gt;
länder är att man där inte lyckats uppnå den återhållsamhet i lönebildningen&lt;br /&gt;
som eftersträvats. Lönebildningen skall enligt centerns mening ske i&lt;br /&gt; 
förhandling mellan fria parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan form av statlig inblandning är lagstiftning mot löneökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skjuter dock bara upp löneökningarna i tiden och ger ingen långsiktig&lt;br /&gt; 
lösning. Om den sortens ingrepp skulle utnyttjas under en längre period blir&lt;br /&gt; 
konsekvenserna orimliga och arbetsmarknadsparterna fråntas både frihet&lt;br /&gt; 
och ansvar. Lönesystemets förmåga att styra arbetskraft till olika sektorer&lt;br /&gt; 
urholkas med välfärdsförluster som följd. Centern avvisar även denna form&lt;br /&gt; 
av statlig inkomstpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern har uppfattningen att alltför svaga incitament för att uppnå samhällsekonomiskt&lt;br /&gt;
acceptabla löneökningar är orsaken till problemen. En&lt;br /&gt; 
rad åtgärder är nödvändiga för att få ned kostnads- och löneökningstakten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Regeringen måste trovärdigt deklarera att för höga löneökningar inte&lt;br /&gt; 
kommer att pareras genom devalveringar. En fast växelkurs måste vara en&lt;br /&gt; 
norm för den ekonomiska politiken. Finans- och penningpolitiken måste&lt;br /&gt; 
syfta till att understödja den fasta växelkursen. Arbetsmarknadens parter&lt;br /&gt; 
får därmed ta ett större ansvar för den försämrade konkurrenskraft som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppstår vid för höga löneökningar. 15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;2. Arbetsgivaravgifterna får inte höjas utan skall helst sänkas. Den sam- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hällsekonomiska ramen för lönekostnadsökningarna får inte intecknas av FilO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;staten utan måste oavkortat ges till avtalsparterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En sänkt skatt på maten genom en differentiering av momsen är en&lt;br /&gt; 
reform som har brett stöd i löntagarorganisationerna. En sådan reform kan&lt;br /&gt; 
skapa förutsättningarna för lägre löneökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En framtida skattereform måste innebära marginalskattesänkningar&lt;br /&gt; 
men också en minskning av de marginaleffekter som skatteskalan och inkomstprövade&lt;br /&gt;
bidrag tillsammans ger. Grundavdraget bör bibehållas. Detta&lt;br /&gt;
skulle medföra att ett lägre lönepåslag ger samma köpkraftsökning och&lt;br /&gt; 
underlättar för låga nominella löneökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Tillväxttakten i den offentliga konsumtionen måste begränsas för att&lt;br /&gt; 
ge utrymme för reallöneökningar. Skattetrycket får inte öka utan bör på sikt&lt;br /&gt; 
minska.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;6. En samordning av olika avtalsperioder bör ske också fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen mellan arbetstagarorganisationerna ökar kraftigt när avtal&lt;br /&gt; 
som sluts påverkar avtal längre fram. Överlappande avtalsperioder förhindrar&lt;br /&gt;
också att en effektiv antiinflationspolitik kan föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. En politik för regional balans måste föras som minskar den överhettning&lt;br /&gt;
som finns i vissa regioner, medan andra regioner har problem med&lt;br /&gt; 
arbetslöshet. Överhettningssymptom och löneglidning är i dag störst inom&lt;br /&gt; 
storstadsområdena. En politik för regional balans är ett effektivt medel mot&lt;br /&gt; 
löneglidning och kostnadsökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Arbetslöshetsförsäkringen bör bli obligatorisk. Utformningen bör ske&lt;br /&gt; 
så att löntagarorganisationerna via arbetslöshetskassorna stimuleras att ta&lt;br /&gt; 
hänsyn till de kostnader för arbetslöshet som för närvarande inte påverkar&lt;br /&gt; 
organisationens medlemmar men ändå uppkommer bl. a. genom deras agerande.&lt;br /&gt;
Obligatoriskt medlemskap i arbetslöshetskassorna medför att dessa&lt;br /&gt; 
också belastas av kostnader för arbetslös ungdom. Finansieringen av kassorna&lt;br /&gt;
skall i större utsträckning än i dag ske genom egna avgifter. Statens&lt;br /&gt; 
andel av a-kassornas finansiering bör nu minska från 95 till 90 % med utjämning&lt;br /&gt;
mellan kassorna. Detta skulle förstärka incitamenten för återhållsamhet&lt;br /&gt;
i lönerörelsen. Arbetstagarna får själva via högre egna avgifter bära&lt;br /&gt; 
kostnader för den högre arbetslösheten som för höga avtal orsakar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ovan nämnda åtgärderna skulle enligt vår uppfattning kunna skapa&lt;br /&gt; 
förutsättningar för kostnads- och löneökningar på en rimlig nivå i framtiden.&lt;br /&gt;
Problemet är dock att växla nerf löneökningar och kostnader till denna&lt;br /&gt; 
rimliga nivå. Snabb löneglidning för vissa grupper på arbetsmarknaden&lt;br /&gt; 
underlättar inte uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma en nedväxling inom den offentliga sektorn kan kassabegränsningar&lt;br /&gt;
(s. k. cash limits) vara ett medel. De av regeringen föreslagna&lt;br /&gt;
åtgärderna har emellertid små utsikter att lyckas av bl. a. följande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— Regeringen har valt att enbart ange ramen för löneökningar, ett s. k.&lt;br /&gt; 
lönetak. Därmed får förslaget innebörd av statlig inkomstpolitik för&lt;br /&gt; 
statligt anställda under etiketten kassabegränsning. Genom särbehandling&lt;br /&gt;
av statligt anställda ökar dessutom spänningarna mellan olika löntagargrupper.&lt;br /&gt;
En fungerande kassabegränsning förutsätter enligt vår&lt;br /&gt; 
mening bl. a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;— För det andra innehåller regeringens löneram på 4 % inte den förhand- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;lingsbara kompensationen för löneglidningen i den privata sektorn un- Fi 10&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;der 1987. Dessutom skall statlig löneglidning för attraktiva grupper läggas&lt;br /&gt;
ovanpå. Taket blir därmed ett golv.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;— För det tredje måste kassabegränsningarna följas av en decentralisering&lt;br /&gt; 
av förhandlingarna till myndighetsnivå där eventuella besparingar i&lt;br /&gt; 
verksamheten kan vägas mot ökade löner. Regeringen har endast gett en&lt;br /&gt; 
ram för centrala förhandlingar. Att väga lönekostnader emot andra utgifter&lt;br /&gt;
är ogörligt att genomföra på central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;— För det fjärde måste förhandlingarna utgå från strikta regler för verksamhetens&lt;br /&gt;
miniminivå. Annars blir innebörden att parterna genom avtal&lt;br /&gt;
kan förändra även den politiskt beslutade omfattningen och inriktningen&lt;br /&gt;
av den statliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;— Systemet måste vidare kunna garantera statens personalrekrytering genom&lt;br /&gt;
att skillnader i löneökningar inom totalramen tillåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av ovanstående hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjerna för&lt;br /&gt; 
den ekonomiska politiken i enlighet med vad som i motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om införande&lt;br /&gt;
av personliga investeringskonton i enlighet med vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om differentiering&lt;br /&gt;
av mervärdeskatten i enlighet med vad som i motionen&lt;br /&gt; 
anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om miljöavgifter&lt;br /&gt;
på bl. a. svaveldioxid- och kväveoxidutsläpp i enlighet&lt;br /&gt; 
med vad som i motionen framförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;5. att riksdagen beslutar avskaffa den allmänna löneavgiften&lt;br /&gt; 
utanför de överhettade delarna av storstadsområdena i enlighet med&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;6. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om sänkning av&lt;br /&gt; 
den allmänna löneavgiften i de överhettade delarna av storstadsområdena&lt;br /&gt;
samt ändrar namn på denna avgift till regional överhettningsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om försäljning&lt;br /&gt;
av Procordiakoncernen till allmänheten under sommaren&lt;br /&gt; 
1988,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;8. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om valutautlänningars&lt;br /&gt;
rätt att köpa svenska kronobligationer,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;9. att riksdagen beslutar godkänna de i motionen angivna riktlinjerna&lt;br /&gt;
för bromsning av den nominella lönekostnadsutvecklingen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;10. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen sagts om&lt;br /&gt; 
regeringens uppdrag till SAV vad gäller det s. k. lönetaket i 1988 års&lt;br /&gt; 
avtal,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;11. att riksdagen beslutar att godkänna vad som i motionen anförts&lt;br /&gt;
om regional balans, ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken&lt;br /&gt; 
samt skattesystemets fördelningspolitiska uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;12. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om ökat antal&lt;br /&gt; 
tillåtna sparare i allemansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 november 1987&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
FilO&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Olof Johansson (c)&lt;br /&gt; 
Karl Erik Olsson (c)&lt;br /&gt; 
Gunnel Jonäng (c)&lt;br /&gt; 
Bertil Fiskesjö (c)&lt;br /&gt; 
Gunilla André (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P O Eriksson (c)&lt;br /&gt; 
Börje Hörnlund (c)&lt;br /&gt; 
Agne Hansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:69px;"&gt;Karin Söder (c)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;"&gt;Nils G Åsling (c j&lt;br /&gt; 
Gunnar Björk (c)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;"&gt;Britta Hammarbacken (c)&lt;br /&gt; 
Pär Granstedt (c)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:69px;"&gt;Karin Israelsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Innehållsförteckning Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:339px;"&gt;FilO&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:306px;"&gt;Sida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning  5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Internationell utveckling  6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Utvecklingen i Sverige  7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Behovet av ekonomisk-politiska åtgärder på kort sikt ... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Begränsning av den inhemska efterfrågan   9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Personliga investeringskonton  10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Differentierad moms  11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3 Införande av miljöavgifter  12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Åtstramning i överhettade sektorer  12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 Regional överhettningsavgift  13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Stimulans av investeringar  13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Bromsa den nominella löneökningstakten   14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan   17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_50" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1987-11-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1987-11-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1987-11-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Olof Johansson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl Erik Olsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gunnel Jonäng</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Fiskesjö</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gunilla André</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>P O Eriksson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Börje Hörnlund</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Agne Hansson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karin Söder</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gunnar Björk</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Britta Hammarbacken</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Pär Granstedt</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karin Israelsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:60</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 06:11:13</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 06:11:13</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02Fi10</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:10:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 06:11:13</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02Fi10</dok_id>
<subtitel>av Olof Johansson m. fl. (c)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_fi_10.pdf</filnamn>
<filstorlek>356506</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:60 om vissa  ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FB2687E5-5E5B-4FC5-A67D-C3EF2C795029</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>