<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3077884</hangar_id>
 <dok_id>GB02A485</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>A485</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:A485 av Margareta Fogelberg och Christer Eirefelt (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>485</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-01-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:04:49</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>om regionalpolitiska åtgärder i Halland Mot.</titel>
 <subtitel>av Margareta Fogelberg och Christer Eirefelt (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A485/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A485</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02A485</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:A485&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Margareta Fogelberg och Christer Eirefelt (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om regionalpolitiska åtgärder i Halland Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:337px;"&gt;1987/88&lt;br /&gt; 
A485-487&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Halland - ett bra län även i framtiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon har kallat Halland en lycklig provins. Det är tvivelsutan så att&lt;br /&gt; 
hallänningarna i många avseenden är lyckligt lottade. Andelen förvärvsarbetande&lt;br /&gt;
är bland de högsta i landet. Företagen är många, av varierande storlek,&lt;br /&gt; 
ganska jämnt fördelade över länet och representerar många olika branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de flitiga och företagsamma hallänningarnas verk skall föras vidare,&lt;br /&gt; 
krävs dock vaksamhet inför de hot som kan tänkas störa den idylliska bilden i&lt;br /&gt; 
framtiden och en god beredskap i en snabbt föränderlig omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare påpekat är förutsättningarna för halländskt näringsliv mycket&lt;br /&gt; 
goda. De mindre och medelstora företagen dominerar, vilket innebär&lt;br /&gt; 
mångfald i service och arbetstillfällen. Företagen är väl spridda över olika&lt;br /&gt; 
branscher och, möjligen med undantag av Hylte kommun, ingen ort är&lt;br /&gt; 
beroende av ett enda företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger nära till hands att Hallands positiva utgångsläge gör att såväl&lt;br /&gt; 
statliga som regionala myndigheter lägger mindre vikt vid åtgärder som skall&lt;br /&gt; 
underlätta fortsatt hög sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också en risk att de problem som trots allt finns inte uppmärksammas&lt;br /&gt;
tillräckligt:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• Strukturförändringarna inom jordbruket är särskilt kännbara för Halland&lt;br /&gt; 
där näringen sysselsätter betydligt fler än för genomsnittet i riket. Detta&lt;br /&gt; 
måste beaktas i olika planeringssammanhang, bl. a. i den nu pågående&lt;br /&gt; 
regionalpolitiska utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• Fisket har också stor betydelse för Halland. Ambitionsnivån när det gäller&lt;br /&gt; 
att minska föroreningsbelastningen i Öresund, Kattegatt och Skagerrak&lt;br /&gt; 
måste enligt vår uppfattning öka betydligt. Det är en förutsättning för&lt;br /&gt; 
näringens framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;En annan viktig åtgärd för länets yrkesfiskare är den marinbiologiska&lt;br /&gt; 
karteringen. Kunskapen om t. ex. viktiga lek- och uppväxtområden för fisk&lt;br /&gt; 
ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• Beslutet om avveckling av kärnkraften gör att arbetsmarknadssituationen&lt;br /&gt; 
på Väröhalvön kan bli mycket besvärlig. Detta kan undvikas i första hand&lt;br /&gt; 
genom att den kvalificerade personal som i dag finns vid Ringhalsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1987188. 3sami. Nr A485-487&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_46" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;ges tillfälle att stanna kvar. Enligt vår uppfattning är det ett av flera skäl till Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;varför en alternativ energiproduktion måste komma till stånd vid Ring- A485&lt;br /&gt; 
hals.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Men också i övrigt krävs att berörda instanser, såväl på central som&lt;br /&gt; 
regional nivå, uppmärksammar de problem och möjligheter som en&lt;br /&gt; 
avveckling av kärnkraften innebär för Väröhalvön.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Halland har ett förhållandevis stort antal småföretag. Länet är därför&lt;br /&gt; 
beroende av en industripoltik som inte ensidigt gynnar stora enheter,&lt;br /&gt; 
vilket vi menar att den socialdemokratiska politiken gör.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;I en särskild motion redovisar folkpartiet åtgärder som skulle skapa&lt;br /&gt; 
bättre villkor för våra mindre företag. Det handlar bl. a. om att förändra&lt;br /&gt; 
skattesystemet så att det lönar sig att starta och utvidga en verksamhet, om&lt;br /&gt; 
att minska byråkrati och krångel och om att anpassa den arbetsrättsliga&lt;br /&gt; 
lagstiftningen till småföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hantverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre tiders ansedda yrken har i dag krympt till att nästan uteslutande&lt;br /&gt; 
omfatta konstnärlig verksamhet eiler vara enbart fritidssyssla. Industrialismen&lt;br /&gt;
som bl. a. innebar allas tillgänglighet till en mängd varor till överkomligt&lt;br /&gt; 
pris bidrog väsentiigt till höjningen av levnadsstandarden. Många produkter&lt;br /&gt; 
har, med undantag för modeväxlingar, sett precis likadana ut genom åren,&lt;br /&gt; 
bara med den skillnaden att handens och ögats arbete bytts mot maskinens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför har de många människornas kunskap om olika råvarors egenskaper&lt;br /&gt; 
och användbarhet, liksom själva handlaget försvunnit. Lärdomar gick i arv&lt;br /&gt; 
från föräldrar till barn eller genom skickliga mästare som undervisade sina&lt;br /&gt; 
lärlingar. Bristen visar sig i dag så snart det blir fråga om att restaurera eller&lt;br /&gt; 
återskapa äldre tiders miljöer och bruksföremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Halland bedrevs bl. a. fåravel, med spinnerier och färgerier för ullhanteringen.&lt;br /&gt;
Den speciella form av handstickning som kallas Hallandsbinge har en&lt;br /&gt; 
rik variation av mönster och klädesplagg. Vid sidan av snickartraditionen&lt;br /&gt; 
utövades konsten att täcka tak med halm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förr liksom nu hade Halland utmärkta betingelser för linodling och man&lt;br /&gt; 
kanske vågar dra slutsatsen att hanteringen av spånadslin har gamla anor&lt;br /&gt; 
eftersom en av hallandsdialekterna har ett speciellt ord för linåker, nämligen&lt;br /&gt; 
”hörager”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte kunskaper och handaskicklighet för alltid skall gå förlorade är&lt;br /&gt; 
det angeläget att uppmuntra de ansträngningar som görs för att ge gamla&lt;br /&gt; 
yrken en renässans. Även om det just nu finns ett ökande intresse hos många&lt;br /&gt; 
människor att lära mer om sitt ursprung, historia och traditioner, är det inte&lt;br /&gt; 
enbart de kulturella skälen som motiverar detta. Sysselsättning och beredskapsskäl&lt;br /&gt;
gör det i minst lika hög grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En minskning av arbetstillfällena inom jordbruket synes ofrånkomlig och&lt;br /&gt; 
det är oftast på landsbygden de människor återfinns som är mest motiverade&lt;br /&gt; 
och har de största förutsättningarna att väcka liv i gamla hantverk. Här finns&lt;br /&gt; 
alltså ett stort obrutet fält för utvecklingsfonden att ta sig an liksom för&lt;br /&gt; 
arbetsförmedlingen genom rådgivning och utbildningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Den ytterligare tjänst för hemslöjdskonsulenter sorn i årets budgetproposi- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion föreslås inrättas i varje län skulle, med en något bredare inriktning men A485&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma finansiering, kunna fungera som hantverkskonsulent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halland tillhör inte bara hallänningarna. En ökande ström av människor och&lt;br /&gt; 
gods kräver tillgänglighet till en snabb och säker passage på sin väg till och&lt;br /&gt; 
från kontinenten. Men också för vår egen skull behöver framkomligheten&lt;br /&gt; 
förbättras. Det gäller såväl västkustbanan som E 6. Länge nog har de som&lt;br /&gt; 
bor utmed dessa leder fått stå ut med buller och avgaser från ringlande&lt;br /&gt; 
bilköer. Trafikolyckor hör också till bilden. Det är nödvändigt att västkustbanan&lt;br /&gt;
får dubbelspår i hela sin längd om det skall bli möjligt att föra över&lt;br /&gt; 
tungt långväga gods, som i dag har Europavägen som enda alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både E 6 och västkustbanan behöver en väl fungerande fortsättning i form&lt;br /&gt; 
av en fast förbindelse över till Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dubbelspår för pendeltåg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en etappvis utbyggnad av dubbelspåret från Göteborg&lt;br /&gt; 
och söderut, men det långsamma tempot är mycket otillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kapacitetsökningen ger ett dubbelspår också möjlighet till pendeltågstrafik,&lt;br /&gt;
speciellt i den tätbefolkade norra länsdelen. En betydande del av&lt;br /&gt; 
befolkningen är pendlare med Göteborg som arbetsplats. Kollektivtrafiken,&lt;br /&gt; 
där bussarna dominerar, har för länge sedan nått den gräns där ingen ökning&lt;br /&gt; 
längre är möjlig. Buss- och personbilstrafiken utgör också ett miljöproblem,&lt;br /&gt; 
särskilt inne i Göteborg. Om ingen lättnad sker i en snar framtid, kommer&lt;br /&gt; 
trafiksituationen att tvinga fram nya och kostsamma investeringar i vägnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgsregionens Lokaltrafik AB har efter ingående studier funnit, att&lt;br /&gt; 
pendeltågstrafik mellan Göteborg och Kungsbacka skulle innebära omkring&lt;br /&gt; 
9 000 tågresor per dag. Dvs. ungefär 40 % fler än som i dag utnyttjar pendeln&lt;br /&gt; 
Göteborg—Alingsås. Vi anser det därför högst motiverat att fördelningen av&lt;br /&gt; 
anslagna medel anpassas så att dubbelspåret Göteborg-Frillesås färdigställs&lt;br /&gt; 
först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T rafikinforma tion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdefullt inslag i arbetet för att höja trafiksäkerheten på våra vägar&lt;br /&gt; 
utgörs av trafikinformation via radio. Utmed exempelvis E 6 finns skyltar&lt;br /&gt; 
som upplyser om över vilken frekvens resp. lokalradiostation sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har möjlighet att via närradiosändarna ge information till&lt;br /&gt; 
turister och övriga trafikanter, vilket i vissa distrikt är oerhört värdefullt&lt;br /&gt; 
eftersom relativt närbelägna områden kan uppvisa stora skillnader i temperatur&lt;br /&gt;
och väglag. Värdet av att snabbt kunna lämna information om uppkomna&lt;br /&gt; 
trafikhinder kan inte överskattas. Av föregivna trafiksäkerhetsskäl, en&lt;br /&gt; 
svårbegriplig motivering, tillåts inte närradions informationstavlor placeras&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;närmare vägområdet än på ett avstånd av femtio meter. Alltså tillsammans Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med kommersiell reklam. Under de tider då turisttrafiken är som mest A485&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intensiv är det angeläget att kunna ge alla trafikanter detaljerad information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det borde vara trafiksäkerhetsverkets uppgift att göra detta möjligt genom&lt;br /&gt; 
att ändra sina rigorösa bestämmelser och arbeta fram en ”trafiksäker” skylt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallands natur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mesta av hallandskusten som inte upptas av hamnar är tillgängligt som&lt;br /&gt; 
strövområde, badplatser och skyddade lokaler för ett rikt fågelliv. Svårigheten&lt;br /&gt;
att kunna hålla stränderna i gott skick bekymrar de ansvariga. De unika&lt;br /&gt; 
områdena med sanddyner, såväl som resten av kusten, får ta emot allsköns&lt;br /&gt; 
bråte som förs med vind och vågor västerifrån. Hallands- och bohuskusten är&lt;br /&gt; 
den i särklass mest nedskräpade i vårt land. Det mesta härrör från&lt;br /&gt; 
yrkessjöfarten och oljeutvinning i Nordsjön. Det som kommunernas egna&lt;br /&gt; 
invånare eller fritidsfolket lämnar efter sig är försumbart i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förra året lade 10 000 människor ned 55 000 arbetstimmar på att fylla 25 000&lt;br /&gt; 
sopsäckar. Trots det fick mer än tre femtedelar av vår västra kust lämnas&lt;br /&gt; 
ostädad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående miljöförstöringen av Kattegatt tar bl. a. död på tången, som&lt;br /&gt; 
blir liggande i kilometerlånga strängar vid stränderna. Under allmänna&lt;br /&gt; 
motionstiden 1987 begärde vi att länsstyrelsen i Halland skulle få disponera&lt;br /&gt; 
medel ur det särskilda anslaget för naturvård, för att kunna hålla åtminstone&lt;br /&gt; 
dynområdena rena. De är ju till glädje inte bara för hallänningar utan&lt;br /&gt; 
attraherar människor långväga ifrån. Jordbruksutskottet hänvisade då till&lt;br /&gt; 
den aktionsplan mot havsföroreningar som skulle komma under den följande&lt;br /&gt; 
våren och till att arbete pågick inom vår länsstyrelse med förslag om att göra&lt;br /&gt; 
sandkusten till naturvårdsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något sådant förslag har, när detta skrivs, ännu inte sett dagens ljus lika&lt;br /&gt; 
litet som aktionsplanen, när den senare förelåg, berörde detta specifika&lt;br /&gt; 
problem. Vi återkommer därför med vår framställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det utsatta läget mot västerhavet och utan barriär mot de förhärskande&lt;br /&gt;
vindarna, får Hallands skogar ta emot luftföroreningar och surt regn i en&lt;br /&gt; 
omfattning som börjar lämna allt tydligare spår. I folkpartiets motion om&lt;br /&gt; 
miljöpolitiken har föreslagits en rad åtgärder. Bl. a. införandet av miljöavgifter&lt;br /&gt;
på utsläpp av svavel- och kväveoxider. Samtidigt betonas vikten av att&lt;br /&gt; 
Sverige spelar en mera offensiv roll på den internationella arenan. Det är&lt;br /&gt; 
nödvändigt att sluta internationella överenskommelser, som avgränsar&lt;br /&gt; 
utsläpp av försurande ämnen, tungmetaller och kemikalier till vad naturen&lt;br /&gt; 
rimligen tål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogen som råvarukälla utgör en betydande resurs för de halländska&lt;br /&gt; 
näringarna. Men det är ingen enkel uppgift att klara skogshantering med alla&lt;br /&gt; 
de föreskrifter som skogsvårdslagen utgör och de detaljerade och svåröverskådliga&lt;br /&gt;
regelverk som starkt beskär den enskilde skogsägarens handlingsfrihet.&lt;br /&gt;
Folkpartiet anser att detaljregleringen måste försvinna samtidigt som&lt;br /&gt; 
större hänsyn måste tas till naturvårdens intressen. Detta har folkpartiet&lt;br /&gt; 
utvecklat i en särskild motion om skogspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Det är allmänt känt att det biologiska livet i Kattegatt utsätts för Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprepade och allvarliga störningar, vars främsta orsak är belastning av A485&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;växtnäringsämnen. Laholmsbukten och delar av dess tillrinningsområde har&lt;br /&gt; 
förklarats för särskilt föroreningskänsligt område. Vår länsstyrelse arbetar&lt;br /&gt; 
nu tillsammans med Kristianstads län med att ta fram särskilda föreskrifter&lt;br /&gt; 
för markanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Länsstyrelsernas naturvårdsenheter har en nyckelroll i miljövårdsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en följd av år har folkpartiet därför föreslagit förstärkningar i&lt;br /&gt; 
budgeten. Det är glädjande att regeringen nu föreslår en höjning av anslaget&lt;br /&gt; 
med 10 milj. kr. Vid den kommande miljöpropositionen kommer folkpartiet&lt;br /&gt; 
att ta ställning till om detta är tillräckligt med hänsyn till den aviserade&lt;br /&gt; 
omorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halland har en relativt hög andel sysselsatta inom företag som servar&lt;br /&gt; 
turismen. Den är alltså en icke oväsentlig del av Hallands näringar. Länet har&lt;br /&gt; 
också ett rikt utbud av såväl kultur som natur. Det skiftande landskapet från&lt;br /&gt; 
skogsbygder i öster till havet i väster gör det lätt att tillfredsställa många olika&lt;br /&gt; 
önskemål. Men om resurserna inte räcker till för att tala om vad som finns&lt;br /&gt; 
och hur man når det, är risken stor att många far värdshus förbi. De ökade&lt;br /&gt; 
anslagen till turism i årets budgetproposition är därför välkomna. Samordning&lt;br /&gt;
av marknadsföring, särskilt utomlands, har många fördelar, men man&lt;br /&gt; 
kan för den skull inte bortse ifrån betydelsen av de satsningar som kräver god&lt;br /&gt; 
lokalkännedom. Därför anser vi att en del av de pengar som ställs till&lt;br /&gt; 
förfogande för Sveriges turistråd bör fördelas bland de regionala turistorganisationerna.&lt;br /&gt;
Detta är särskilt angeläget i de län som likt Halland har direkta&lt;br /&gt; 
inkörsportar från utlandet eftersom det första intrycket av ett främmande&lt;br /&gt; 
land betyder mycket för fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställes&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om den minskande sysselsättningen inom det&lt;br /&gt; 
halländska jordbruket,1]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om fiskerinäringen i Halland,1]&lt;br /&gt; 
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder på&lt;br /&gt; 
Väröhalvön med anledning av kärnkraftsawecklingen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om sysselsättning och beredskap som motiv för&lt;br /&gt; 
inhemsk produktion och bearbetning av ull och lin,2]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om utvecklingsfondens och arbetsförmedlingens roll&lt;br /&gt; 
för stöd och utbildning vid återupptagande av äldre yrkestraditioner,2]&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:40px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;motionen anförts om att den för varje län föreslagna nya tjänsten som A485&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;hemslöjdskonsulent skall kunna omvandlas till hantverkskonsulent,2]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om att fördelningen av anslagna medel till västkustbanans&lt;br /&gt;
dubbelspår anpassas så att utbyggnaden på sträckan&lt;br /&gt; 
Göteborg-Kungsbacka—Frillesås kan färdigställas så snart det är&lt;br /&gt; 
tekniskt möjligt,3]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;[att riksdagen hos regeringen begär att länsstyrelsen i Halland ur&lt;br /&gt; 
anslaget B 8, ”Vård av naturreservat m. m.”, miljö- och energidepartementet&lt;br /&gt;
bil. 16, tilldelas medel för underhåll av den halländska&lt;br /&gt; 
sandkusten,1]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;[att riksdagen hos regeringen begär att trafiksäkerhetsverket anmodas&lt;br /&gt;
utarbeta vägskyltar som kan godkännas för information om såväl&lt;br /&gt; 
närradions som lokalradions sändningsfrekvens.3]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 26 januari 1988&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Fogelberg (fp) Christer Eirefelt (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 1987/88:Jo286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 1987/88:N328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 1987/88:T222&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-01-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-02-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-02-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Margareta Fogelberg</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Christer Eirefelt</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text> </text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:10:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:10:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02A485</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:09:51</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 17:10:29</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02A485</dok_id>
<subtitel>av Margareta Fogelberg och Christer Eirefelt (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_a_485.pdf</filnamn>
<filstorlek>250795</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om regionalpolitiska åtgärder i Halland Mot.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/11DA912C-AAB5-4493-9878-CF7CA50DFB9E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>