<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2781873</hangar_id>
 <dok_id>GB02A41</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>A41</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:A41 av Alf Wennerfors m. fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>41</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-04-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:03:51</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:86</titel>
 <subtitel>av Alf Wennerfors m. fl. (m) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A41/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A41</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02A41</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1987/88 :A41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Alf Wennerfors m. fl. (m)&lt;br /&gt; 
med anledning av prop. 1987/88:86&lt;br /&gt; 
om särskilda regionalpolitiska insatser&lt;br /&gt; 
i Norrbottens län m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen presenterar regeringen ännu ett "länspaket”, denna gång&lt;br /&gt; 
avseende Norrbottens län. Det är beklagligt att regeringen av taktiska skäl&lt;br /&gt; 
väljer att hantera de djupgående regionalpolitiska problemen i paketform i&lt;br /&gt; 
stället för att i samband med budgetpropositionen redovisa en mera samlad&lt;br /&gt; 
syn på Sveriges regionalpolitiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare framhållit i partimotionen 1987/88:A484, "Regionalpolitik&lt;br /&gt;
för utveckling", är det nödvändigt att regionalpolitiken bedrivs i ett långsiktigt&lt;br /&gt;
perspektiv. Riskerna med regeringens paketpolitik är uppenbara.&lt;br /&gt; 
Den leder dels lätt till att anslagsnivåer och stödformer varierar mellan olika&lt;br /&gt; 
län på ett sätt som inte kan motiveras utifrån de faktiska förutsättningarna,&lt;br /&gt; 
dels till att kortsiktiga valtaktiska överväganden får ta en för stor del av de&lt;br /&gt; 
begränsade resurser som står till regionalpolitikens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan risk är att regeringen inför varje "paket” strävar efter att göra&lt;br /&gt; 
en överenskommelse med något storföretag. Vi har tidigare kritiserat överenskommelserna&lt;br /&gt;
med Volvo, Saab och ABB. Regeringen har på detta sätt&lt;br /&gt; 
understött dessa företags normala expansion. När det gällde dessa storföretags&lt;br /&gt;
lokaliseringar till Uddevalla, Malmö och Ludvika ansåg vi att de troligen&lt;br /&gt;
hade genomförts även utan omfattande statligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För några veckor sedan tillkännagavs återigen en överenskommelse mellan&lt;br /&gt;
regeringen och ett stort företag. Det gäller Bolidens gruvinvesteringar.&lt;br /&gt; 
Även om investeringsförutsättningarna för gruvdrift skiljer sig från förutsättningarna&lt;br /&gt;
för tillverkningsföretag finns det likväl anledning att ställa sig&lt;br /&gt; 
tveksam till denna typ av paketöverenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening kan långsiktig näringslivsutveckling i de regionalpolitisk!&lt;br /&gt;
svaga delarna av vårt land enbart åstadkommas genom bättre näringslivsklimat&lt;br /&gt;
i kombination med en hjälp till företagen att övervinna de nackdelar&lt;br /&gt;
som är förknippade med den geografiska lokaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Situationen i Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionalpolitiska problemen i Sverige är mest accentuerade i Norrbottens&lt;br /&gt;
län. Det finns flera orsaker till att sysselsättningsproblemen här blivit&lt;br /&gt; 
mest djupgående. Den förhållandevis snabba befolkningstillväxten som&lt;br /&gt; 
medfört att arbetskraften under flera decennier ökat snabbare än i andra&lt;br /&gt; 
delar av Sverige, har bl. a. lett till att utflyttningen från Norrbotten blivit&lt;br /&gt; 
särskilt märkbar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Den ensidiga näringslivsstrukturen i Norrbotten med dominans av stora, Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
huvudsakligen statligt ägda, industrier (som till exempel LKAB, SSAB, A41&lt;br /&gt; 
ASSI och Domänverket) är en annan viktig orsak. Dessa företag är verksamma&lt;br /&gt;
inom branscher som under det senaste decenniet genomgått kraftiga&lt;br /&gt; 
strukturförändringar, vilket bl. a. inneburit minskad sysselsättning. I Norrbotten&lt;br /&gt;
har detta varit särskilt besvärande, eftersom den under lång tid missgynnade&lt;br /&gt;
privata sektorn inte haft förmåga att suga upp det arbetskraftsöverskott&lt;br /&gt;
som uppkommit genom strukturrationaliseringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera bakomliggande orsaker till den dåligt utvecklade privata&lt;br /&gt; 
näringslivsstrukturen i Norrbotten. Ofta nämns de statliga storföretagens&lt;br /&gt; 
”kultur” och attityden till privat företagsamhet som negativa faktorer. Under&lt;br /&gt;
tidigare decennier har privata företag snarast betraktats som besvärande&lt;br /&gt; 
konkurrenter om utbildad arbetskraft. De statliga storföretagen i Norrbotten&lt;br /&gt;
har därför förhållandevis sent börjat utnyttja underentreprenörer i större&lt;br /&gt;
skala. Ytterligare en faktor som kraftigt försvårat för privata företag i&lt;br /&gt; 
Norrbotten har varit den solidariska lönepolitiken. De tidigare mycket lönsamma&lt;br /&gt;
statliga storföretagen gav länet en lönestruktur som gjorde konkurrenssituationen&lt;br /&gt;
för de enskilda företagen utomordentligt ofördelaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de närmaste åren kommer nya strukturrationaliseringar att genomföras&lt;br /&gt;
inom företag som LKAB, SSAB och ASSI. Samtidigt finns det&lt;br /&gt; 
emellertid positiva utvecklingstendenser inte minst i Luleåområdet. Rymdverksamheten&lt;br /&gt;
i Kiruna medverkar också till att ändra stadens image på ett&lt;br /&gt; 
sätt som befrämjar lokalisering av annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Energipolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens energipolitik, som bl. a. innefattar en förtida avveckling av&lt;br /&gt; 
kärnkraften, utgör ett hot mot utvecklingen i Norrbottens län liksom i andra&lt;br /&gt; 
delar av Sverige där elintensiv processindustri är betydelsefull. Den förtida&lt;br /&gt; 
kärnkraftsavvecklingen kommer att leda till ökade elpriser i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att försämra konkurrenskraften för bl. a. stålindustrin och&lt;br /&gt; 
pappers- och massaföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I partimotionen 1987/88:N28 har vi framhållit de negativa effekterna av&lt;br /&gt; 
den förtida avvecklingen och förordat att utfallet av folkomröstningen 1980&lt;br /&gt; 
bör respekteras. Det innebär att de nuvarande reaktorerna tas ur drift i den&lt;br /&gt; 
takt som är möjligt med hänsyn till välstånd, sysselsättning och miljö. De&lt;br /&gt; 
nuvarande reaktorerna bör användas så länge de uppfyller säkerhetskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed bör avvecklingen kunna förskjutas till efter år 2010, vilket ger bättre&lt;br /&gt;
förutsättningar för att ersättningskraft skall kunna tillföras utan drastiska&lt;br /&gt; 
elprishöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Principer för stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna varken kan eller bör detaljstyra näringslivets inriktning och&lt;br /&gt; 
utveckling. Däremot är det väsentligt att det allmänna försöker skapa likvärdiga&lt;br /&gt;
förutsättningar för näringslivet i hela landet. I den ovannämnda partimotionen&lt;br /&gt;
om regionalpolitik har vi framfört förslag som syftar till att ska&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;pa bättre tillväxtförutsättningar för företag, och därmed fler nya arbets- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;platser. Vi vill i detta sammanhang främst understryka vårt förslag till A41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riskgarantilån och den förändrade handläggning av statsmakternas stöd till&lt;br /&gt; 
nytillkommande och expanderande företag. Det är viktigt att dessa stödärenden&lt;br /&gt;
handläggs på en nivå där det finns en god kunskap om de lokala&lt;br /&gt; 
förhållandena. Vi har därför konsekvent förespråkat ökade möjligheter att&lt;br /&gt; 
handlägga stödet på länsnivå. Vi vill dock varna för en politisering av handläggningen&lt;br /&gt;
som innebär att man i stället för att i första hand beakta marknadsmässiga&lt;br /&gt;
och produktionsmässiga förutsättningar för verksamheten&lt;br /&gt; 
sneglar på lokala politiska förhållanden. Det kan lätt innebära att effekten&lt;br /&gt; 
av det statliga stödet blir svaga, olönsamma företag, som inte kan utgöra en&lt;br /&gt; 
livskraftig bas för fortsatt utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutvecklingen utgör ett mycket viktigt inslag i ansträngningarna&lt;br /&gt;
att förbättra situationen i Norrbottens län. Våra förslag på detta område&lt;br /&gt; 
återfinns i en annan motion (1987/88:Ub32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Anslag över arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är införstådda med de stora problem som kan förväntas till följd av&lt;br /&gt; 
LKAB:s, SSAB:s och ASSI:s neddragningar. Det skapar allvarliga påfrestningar&lt;br /&gt;
för dem som direkt och indirekt drabbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar ett antal förslag till åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens&lt;br /&gt;
område av ganska konventionellt slag. Igångsättningen av&lt;br /&gt; 
flera av dessa insatser och finansieringen av dessa kunde skett betydligt&lt;br /&gt; 
snabbare om regeringen valt att inte gå via riksdagen, utan löst frågorna genom&lt;br /&gt;
omprioriteringar av befintliga medel och ianspråktagande av finansfullmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta framstår som anmärkningsvärt mot bakgrund av regeringens uttalade&lt;br /&gt;
oro över hur angeläget det är att snabbt möta förväntade problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Arbetsförmedling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att eventuellt behov av ökade resurser för arbetsförmedlingen&lt;br /&gt; 
(ca 30 års arbetskrafter under en treårsperiod) inledningsvis får lösas genom&lt;br /&gt; 
omdisponering av de betydande resurser som länsarbetsnämnden och länets&lt;br /&gt; 
arbetsförmedlingar totalt förfogar över. Det står regeringen fritt att vid ett&lt;br /&gt; 
senare tillfälle återkomma till riksdagen då dessa möjligheter är uttömda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till att behovet av utbildningsinsatser kommer att vara stort&lt;br /&gt; 
dels för att underlätta ny anställning för många av dem som direkt berörs av&lt;br /&gt; 
varslen, dels för att långsiktigt främja utveckling och sysselsättning i länet,&lt;br /&gt; 
föreslår regeringen totalt 89 milj. kr. för olika utbildningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 milj. kr. av dessa avses utnyttjas för att bl. a. anordna arbetsmarknadsutbildning&lt;br /&gt;
för ca 2000 personer. Omfattningen motiveras bl. a. av utbildningsbehov&lt;br /&gt;
inför Sveriges Radios etablering av ett dotterbolag i Kiruna&lt;br /&gt; 
för uppbörd av licensmedel.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Enligt vår mening kan inte etableringen av detta dotterbolag i Kiruna och Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eventuellt medföljande utbildningsbehov vara ett skäl för riksdagen att an- A41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slå medel för arbetsmarknadsutbildning. Företaget måste självt över sin&lt;br /&gt; 
budget och av sina pengar avdela de resurser det finner rimligt för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt instämmer vi i behovet av övriga utbildningsinsatser där en mångfald&lt;br /&gt;
av utbildningsgivare kan engageras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Vi vill därutöver markera behovet av datautbildning för småföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan tvekan kommer datastödd företagsledning att bli allt viktigare. Vi tror&lt;br /&gt; 
att denna kompetens är utomordentligt angelägen att ”bygga in" i det norrbottniska&lt;br /&gt;
näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser finansieringen anser vi i likhet med tidigare att medlen kan tas&lt;br /&gt; 
ur finansfullmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Sysselsättningsskapande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna rubrik föreslås medel för ”startaeget”-bidrag, rekryteringsstöd&lt;br /&gt;
samt för att bygga skogbilsvägar som beredskapsobjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån det underlag som redovisas i propositionen är det inte möjligt att&lt;br /&gt; 
på tre års sikt bedöma skäligheten av redovisat medelsbehov. För att undvika&lt;br /&gt;
onödigt dröjsmål bör det ankomma på regeringen att finansiera erforderliga&lt;br /&gt;
åtgärder med snar igångsättning via finansfullmakten och därefter&lt;br /&gt;
återkomma till riksdagen då medelsbehovet för kommande budgetår&lt;br /&gt; 
bättre kan överblickas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Insatser för de handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart att människor med olika handikapp särskilt hårt utsätts för&lt;br /&gt; 
de påfrestningar som den norrbottniska arbetsmarknaden framöver förväntas&lt;br /&gt;
vidkännas. Det är utomordentligt angeläget att dessa människor får&lt;br /&gt; 
ett aktivt och helhjärtat stöd från såväl medmänniskor som från de offentliga&lt;br /&gt;
organen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har under flera års tid, senast i motion 1987/88:N225, föreslagit ett system&lt;br /&gt;
med flexibla lönebidrag för arbetshandikappade. Regeringen har tidigare&lt;br /&gt;
envist motsatt sig en sådan förändring, trots att denna ordning också&lt;br /&gt; 
förordats av AMS. Inför kommande budgetår föreslår dock regeringen att&lt;br /&gt; 
en försöksverksamhet skall inledas i två län. Vi anser det självklart att regeringen&lt;br /&gt;
åtminstone borde göra Norrbottens län till försöksområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Särskilda insatser i Arjeplog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lägger regeringen fram förslag om att också kommuner skall&lt;br /&gt; 
kunna erhålla utvecklingsanslag av samma typ som de s. k. länsanslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna typ av utvecklingsanslag har tidigare varit förbehållna länsstyrelserna.&lt;br /&gt;
Enligt vår mening bryter regeringen därmed mot en viktig princip i den&lt;br /&gt; 
nuvarande regionalpolitiken. Vad gäller utvecklingen i enskilda kommuner&lt;br /&gt; 
måste det också för framtiden finnas möjligheter för länsstyrelserna att väga&lt;br /&gt; 
olika inomregionala intressen och utvecklingsförutsättningar mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Vi förordar därför att länsstyrelsen i Norrbotten inom ramen för det av Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
regeringen föreslagna medelstillskottet på 100 milj. kr. med en friare an- A41&lt;br /&gt; 
vändning jämfört med länsanslagen också tillgodoser behovet av utvecklingsinsatser&lt;br /&gt;
i Arjeplogs kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Anslag över industridepartementets huvudtitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Lokaliseringsbidrag, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att under innevarande budgetår anvisa ytterligare&lt;br /&gt;
440 milj. kr. till lokaliseringsbidrag. Det innebär att regeringen när&lt;br /&gt; 
det återstår några månader av budgetåret på tilläggsbudget föreslår ett belopp&lt;br /&gt;
som innebär mer än en fördubbling av det ursprungliga anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade åtgången av lokaliseringsbidrag kan till stor del härledas till&lt;br /&gt; 
det s. k. Bolidenpaketet som innebär långtgående löften om statliga insatser.&lt;br /&gt;
bl. a. 314 milj. kr. i lokaliseringsbidrag. Vi finner det anmärkningsvärt&lt;br /&gt;
att regeringen utan riksdagens hörande träffar överenskommelser som&lt;br /&gt; 
kräver så omfattande anslagsökningar. Riksdagen har därmed kommit att&lt;br /&gt; 
ställas inför fullbordat faktum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta nya anslag har regeringen lagt förslag till ett antal insatser som&lt;br /&gt; 
syftar till att bl. a. förstärka forsknings- och utvecklingsmiljön i Luleå, utvecklingsstöd&lt;br /&gt;
för stiftelsen Aurorum (3 milj. kr.), vissa insatser vid högskolan&lt;br /&gt;
(38 milj.kr.), och stöd till en teknikby i anslutning till högskolan i Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förslaget till stöd till en s. k. teknikby i Luleå kan det konstateras&lt;br /&gt;
att det beslutsunderlag regeringen presenterar i propositionen är&lt;br /&gt; 
minst sagt knapphändigt. Detta gör det omöjligt för riksdagen att ta ställning&lt;br /&gt;
till förslaget. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en närmare&lt;br /&gt;
redovisning av kostnader, finansiering och villkor för uthyrning etc. För&lt;br /&gt; 
att inte försena tillkomsten av teknikbyn bör länsstyrelsen ur länsanslaget&lt;br /&gt; 
kunna bestrida kostnader för viss projektering m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för de föreslagna 100 milj. kr. till länsstyrelsens förfogande&lt;br /&gt; 
bör såväl insatserna för att förstärka forskningsviljan som teknikspridningsoch&lt;br /&gt;
utvecklingsprogram för sågverk och trämanufakturindustrin kunna&lt;br /&gt; 
rymmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns i propositionen förslag om särskilda insatser i Kiruna, Gällivare&lt;br /&gt;
och Kalix kommuner. Vi anser att dessa insatser bör kunna täckas inom&lt;br /&gt;
ramen för det ovan nämnda särskilda länsanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för hur man skall skapa bättre förutsättningar för de mindre företagens&lt;br /&gt;
riskkapitalförsörjning har vid flera tillfällen behandlats i riksdagen,&lt;br /&gt;
t. ex. beträffande Blekingeinvest och Sorbinvest. I båda dessa fall&lt;br /&gt; 
har vi föreslagit att riskkapitalet skulle säkerställas genom ett ränte- och&lt;br /&gt; 
amorteringsfritt lån. Riksdagen har tidigare uttalat viss öppenhet för formerna&lt;br /&gt;
för denna riskkapitalförsörjning, varför vi nu i likhet med tidigare&lt;br /&gt; 
tillfällen föreslår låneformen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;5.3 Särskilda regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i Norrbottens län Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:339px;"&gt;A41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att ett nytt anslag för särskilda regionalpolitiska insatser&lt;br /&gt;
förs upp på statsbudgeten. Medlen skall enligt propositionen vara ett&lt;br /&gt; 
komplement till ordinarie stödformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den höjning av det totala länsanslaget med 200 milj. kr. som en&lt;br /&gt; 
riksdagsmajoritet drev igenom mot socialdemokraternas vilja kunde ytterligare&lt;br /&gt;
betydande resurser tillföras det regionalpolitiska arbetet i länen - inte&lt;br /&gt; 
minst i Norrbotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår utgår via länsanslaget 105 milj. kr. till Norrbotten&lt;br /&gt;
för regional utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har understrukit hur viktigt det är att länsstyrelserna betydligt friare&lt;br /&gt; 
kan utnyttja dessa medel. Vi utgår ifrån att det nya anslaget med friare användning&lt;br /&gt;
kan utnyttjas på ett kreativt sätt och bli en förebild för regeländringar&lt;br /&gt;
för de nuvarande länsanslagen. Vi förväntar oss att den regionalpolitiska&lt;br /&gt;
utredningen lägger förslag i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Rymdsatsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär ökade anslag till den nationella rymdverksamheten.&lt;br /&gt;
Det är i och för sig positivt. Frågan om Kirunas framtid som europeiskt&lt;br /&gt;
rymdcentrum i norr avgörs emellertid i högre grad av Sveriges inställning&lt;br /&gt;
till ESA-samarbetet. Regeringen anser inte att Sverige skall deltaga&lt;br /&gt;
i arbetet med rymdstationen Columbus. I detta projekt ingår en s. k.&lt;br /&gt; 
polär plattform, dvs. en satellit som är stationär rakt över nordpolen. Kommunikationerna&lt;br /&gt;
med denna måste ske från en plats norr om polcirkeln.&lt;br /&gt; 
ESRANGE-stationen i Kiruna används redan för flera ESA-projekt. Emellertid&lt;br /&gt;
finns det en uppenbar risk att ESA inte väljer att utnyttja ESRANGE&lt;br /&gt; 
som markstation för den polära plattformen om Sverige inte vill medverka i&lt;br /&gt; 
Columbusprojektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet har, senast i partimotionen 1987/88:U7, förespråkat&lt;br /&gt;
att Sverige i full utsträckning deltar i ESA-samarbetet och successivt&lt;br /&gt; 
ökar sin deltagarandel. I en gemensam borgerlig reservation med anledning&lt;br /&gt; 
av motion 1987/88:N259 krävs att Sverige ökar sina insatser i ESA och även&lt;br /&gt; 
medverkar i Columbusprojektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk medverkan i Columbusprojektet skulle innebära att Kiruna&lt;br /&gt; 
blev fast etablerat som norra Europas rymdcentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts angående principerna för regionalpolitisk! stöd,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts angående omprioritering av resurser för arbetsförmedling,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:40px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;motionen anförts angående arbetsmarknads- och utbildningsinsatser A41&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;i Norrbottens län,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts angående sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens&lt;br /&gt;
län,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts angående särskilda insatser för handikappade i&lt;br /&gt; 
Norrbottens län,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts angående särskilda insatser i Arjeplogs kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;7. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens&lt;br /&gt;
län på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88&lt;br /&gt; 
anvisar ett reservationsanslag av 31650 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts angående statligt stöd till en teknikby i Luleå,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts angående teknikspridningsprojektet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts angående utvecklingsinsatser för sågverks- och&lt;br /&gt; 
trämanufakturindustrin i Norrbottens län,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts angående särskilda utvecklingsinsatser för näringslivet&lt;br /&gt;
i Kiruna, Gällivare och Kalix kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;12. att riksdagen till regionalt investmentbolag i Norrbottens län&lt;br /&gt; 
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett&lt;br /&gt; 
reservationsanslag av 30 000 000 kr. samt bemyndigar regeringen att&lt;br /&gt; 
utgiva ett under fem år ränte- och amorteringsfritt lån i enlighet med&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförs, samt att därmed avslå regeringens förslag&lt;br /&gt; 
att bemyndiga regeringen att besluta om villkor för stöd till utvecklings-&lt;br /&gt;
och investmentbolag i Norrbottens län,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;13. att riksdagen till särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens&lt;br /&gt;
län på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88&lt;br /&gt; 
anvisar ett reservationsanslag av 46 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts angående försöksverksamhet med friare användning&lt;br /&gt;
av de regionalpolitiska länsanslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 april 1988&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Wennerfors (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Wittbom (m) Sonja Rembo (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders G Högmark (m) Ingrid Hemmingsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Holmkvist (m) Hans Dau (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Svensson (m) Gullan Lindblad (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Graphic Systems AB, Göteborg 1988&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-04-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-04-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Alf Wennerfors</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bengt Wittbom</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sonja Rembo</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders G Högmark</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingrid Hemmingsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Erik Holmkvist</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hans Dau</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sten Svensson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gullan Lindblad</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:86</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 19:28:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 19:28:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02A41</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:09:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 19:28:11</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02A41</dok_id>
<subtitel>av Alf Wennerfors m. fl. (m) </subtitel>
<filnamn>mot_198788_a_41.pdf</filnamn>
<filstorlek>317056</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:86</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F7736BD5-D07C-4970-A05D-88F38C302884</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>