2781872 GB02A40 1987/88 A40 mot mot Motion 1987/88:A40 av Elver Jonsson m. fl. (fp) Motion Motion AU 40 0 1988-04-11 00:00:00 2014-10-14 10:03:45 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:86 av Elver Jonsson m. fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A40/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A40 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02A40 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1987/88:A40</p> <p>av Elver Jonsson m. fl. (fp)<br /> med anledning av prop. 1987/88:86<br /> om särskilda regionalpolitiska insatser i<br /> Norrbottens län m. m.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1 Regionalpolitikens former</p> <p>1 flera sammahang - senast i den regionalpolitiska partimotionen (A426) till<br /> årets riksmöte - har folkpartiet pekat på nödvändigheten av en förändring<br /> av regionalpolitikens inriktning. Traditionellt har regionalpolitik handlat<br /> om att genom kostnadsdämpande insatser överbrygga de speciella nackdelar<br /> som avstånd och klimat skapar i vissa regioner, då främst i norra Sverige.<br /> Denna ”lokaliseringspolitik” är i hög grad riktad mot traditionell tillverkningsindustri,<br /> för vilka kostnadsrelationer kan antas vara ett viktigt argument<br /> för val av etableringsorter.</p> <p>Men regionalpolitik handlar inte bara om traditionella, kostnadsdämpande,<br /> styrmedel. Behovet ökar nu av en mer utvecklingsinriktad regionalpolitik,<br /> en regionalpolitik vars syfte är att skapa sådana fysiska, sociala och kulturella<br /> miljöer att kreaktivitet och nyskapande stimuleras. En övergång till<br /> en sådan ”mobiliseringspolitik” intar en central plats i en liberal regionalpolitik.<br /> Mobiliseringspolitiken är främst långsiktigt verkande, och den innebär<br /> att en rad sektorer vid sidan om den snävt ”regionalpolitiska”, som utbildning,<br /> kultur och kommunikationer, får en strategisk roll att spela för regional<br /> utveckling. I detta sammanhang bör de små och medelstora företagens<br /> betydelse, inte minst för Norrbottens utveckling och framtid, understrykas.</p> <p>Vid sidan om dessa insatser kommer enligt vår mening även en politik för<br /> att möta enskilda kriser att krävas under en överskådlig framtid. Den svenska<br /> näringstrukturen och etableringsmönstren inom näringslivet har lett till<br /> att många orter i vårt land domineras av en eller ett fåtal arbetsgivare, som<br /> är underkastade snabb förändring på sina marknader. Regionalpolitiken<br /> måste därför också bygga på en beredskap att snabbt gripa in vid akuta och<br /> plötsligt uppdykande ortskriser.</p> <p>2 ”Paketpolitiken”</p> <p>När folkpartiet i sin regionalpolitiska partimotion till 1986/87 års riksmöte<br /> pekade på behovet av en ny regionalpolitisk utredning underströk vi särskilt<br /> behovet av att krispolitikens genomförande och uppläggning genomlyses.<br /> Detta behov aktualiseras ytterligare av den nu aktuella propositionen. Riksdagen<br /> har under de senare åren fattat beslut om en rad ”paket” till olika<br /> landsändar. Till dessa kommer särskilda insatser beslutade av regeringen.</p> <p>”Paketen” har haft skilda inriktningar, byggt på skilda organisations</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot.</p> <p style="margin-left:6px;">1987/88</p> <p style="margin-left:6px;">A40-41</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr A40-41</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_48" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>former och riktat sig mot skilda typer av regionala problem. Det torde med Mot. 1987/88</p> <p>andra ord i dag finnas god grund för en jämförande analys eller utvärdering A40</p> <p>av dem. Av särskild vikt är att ”paketens” effekter utvärderas i ett jämförande<br /> perspektiv, att förarbetet inför dem studeras och att rekommendationer<br /> framförs rörande deras fortsatta inriktning och relation till övrigt regionalpolitisk!<br /> arbete. Dessa frågor bör behandlas av den regionalpolitiska utredningen.</p> <p>3 Norrbottenspaketen</p> <p>Särskilt den senare punkten - den om relationen mellan "paketpolitiken”<br /> och övrig, mer kontinuerlig, regionalpolitisk verksamhet - aktualiseras i<br /> samband med den föreliggande propositionen. Vi kan konstatera att inget<br /> resonemang om detta förs i propositionstexten, trots att vissa insatser, till<br /> dessa hör några av de arbetsmarknadspolitiska, sannolikt knappast är att se<br /> som ”extraordinära” satsningar på Norrbotten. Snarare torde det handla<br /> om insatser som krävs för att arbetsmarknadspolitiken skall kunna arbeta<br /> med samma ambitionsnivå i Norrbotten som i övriga landet. Det hade också<br /> varit önskvärt om ”Norrbottenspaketets” insatser ställts i relation till de allmänna<br /> transfereringar som påverkar Norrbotten (se Dsl 1987:6, ”Geografin<br /> i politiken”). Frågan är i vilken grad de insatser som nu föreslås påverkar<br /> den allmänna bilden av transfereringar till regionen.</p> <p>Vad gäller ”paketpolitiken” för Norrbotten är föreliggande förslag ytterligare<br /> ett i en rad av sådana koncentrerade insatser. Inför pressen har industriministern<br /> också konstaterat att detta sannolikt inte är det sista ”Norrbottenspaketet”.</p> <p>Norrbotten är ett ”krislän” i den meningen, att länet präglas av djupare<br /> och allvarligare problem än många andra delar av landet. Men de problem<br /> Norrbotten nu upplever kan knappast sägas vara plötsligt uppdykande eller<br /> överraskande. Den allmänna problembild, som beskrivs i propositionen har<br /> varit känd sedan länge. Detta ställer frågan om relationen till övrig regionalpolitik<br /> - icke minst vad gäller mer långsiktigt verkande insatser för infrastruktur,<br /> teknikspridning och FoU - på sin spets.</p> <p>Med den sektorisering som nu präglar det regionalpolitiska arbetet har<br /> det sina fördelar att bedriva stöd- och utvecklingsverksamheten i form av<br /> återkommande större satsningar med några års mellanrum. I och med att<br /> arbetet bedrivs i projektform underlättas sektorsamordningen.</p> <p>Men samtidigt finns nackdelar med detta arbetssätt. Risken är att mer<br /> långsiktigt och övergripande tänkande kommer i skymundan, eller i varje<br /> fall inte redovisas och diskuteras, i samband med att ”paketens” innehåll<br /> komponeras. Enligt vår mening var detta ett påfallande drag i Bergslagspropositionen<br /> till årets riksmöte, och inte heller i nu föreliggande proposition<br /> redovisas någon egentlig argumentation för de avvägningar, som legat till<br /> grund för insatserna. I flera fall är t. o. m. beskrivningen av användningsområdena<br /> för de föreslagna medlen bristfällig.</p> <p>Speciellt i den situation av arbetskraftsbrist vi i dag upplever kan ”paketpolitik",<br /> där alternativ till denna finns, vara till direkt nackdel för ut</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>vecklingsarbetet. Flera av de insatser som föreslås - icke minst vad gäller Mot. 1987/88</p> <p>högskolan - inbegriper rekrytering till Norrbotten av kvalificerad personal. A40</p> <p>Eventuella rekryteringsproblem underlättas knappast av att utvecklingsinsatserna<br /> beslutas stötvis i stället för mer kontinuerligt. Inte heller risken för<br /> sådana rekryteringsproblem diskuteras i propositionen.</p> <p>Enligt vår mening bör regeringen fortsättningsvis söka former för det regionalpolitiska<br /> utvecklingsarbetet för bl. a. Norrbotten vilka medger att en<br /> större del av insatserna kan ske mer kontinuerligt. Därmed kan man enligt<br /> vår uppfattning skapa bättre utgångspunkter för långsiktighet i arbetet,<br /> samtidigt som hänsyn kan tas till problem vilka kan följa av t. ex. överhettningstendenser<br /> i ekonomin. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.</p> <p>Flera av de synpunkter vi i det fortsatta ger på propositionens innehåll<br /> skall ses i perspektiv av detta krav att en större del av utvecklingsarbetet<br /> sker mer kontinuerligt och långsiktigt framöver.</p> <p>4 Kultur</p> <p>Vi har i det ovanstående uttryckt farhågor rörande de problem med rekrytering<br /> av personal, som präglar flera utsatta regioner, och de effekter<br /> dessa kan få för utvecklingsarbetet. Det är bl. a. mot denna bakgrund frågan<br /> om kulturpolitiska insatser nu bör aktualiseras i ett regionalpolitisk!<br /> perspektiv. Kultur är en faktor bland många i detta sammanhang. I regeringens<br /> proposition 1987/88:64 om Bergslagen och norra Sveriges inland avsattes<br /> 6 milj. kr. för kulturinsatser, och i den nu föreliggande propositionen<br /> antyds att 10 milj. kr. av medlen för regionala utvecklingsinsatser skall avsättas<br /> för kultur.</p> <p>I både ”Bergslagspropositionen” och i föreliggande proposition är det<br /> främst kulturyttringar med lokal anknytning som ges stöd. Vi vill understryka<br /> vikten av sådana satsningar: utveckling av lokalt anknuten kultur har<br /> sannolikt en viktig mobiliserande roll i den regionala utvecklingen. Däremot<br /> är det mer tveksamt om kulturyttringar med mer snäv regional eller lokal<br /> anknytning kan spela någon rekryterande roll till regionen. För detta krävs<br /> att ett kulturutbud av mer allmän karaktär finns att tillgå. Inom kort beräknas<br /> ett arbete rörande kulturutbudet i Norrbotten slutföras vid den regionalekonomiska<br /> enheten i Luleå. Vi vill understryka vikten av att fortsatta<br /> satsningar på kultur i Norrbotten även inbegriper sådana yttringar vilka<br /> kan förväntas underlätta rekrytering av personal till regionen.</p> <p>5 Rymdsatsningen</p> <p>I propositionen sker en avsevärd satsning på att utveckla rymdverksamheten<br /> i Kiruna. Bl. a. skall en professur förläggas till IRF och medel anslås<br /> för höghöjdsuppskjutningar av sondraketer. Folkpartiet ställer sig positivt<br /> till dessa satsningar. Rymdverksamheten är ett av de områden där Norrbotten,<br /> just på grund av sitt läge, erbjuder komparativa fördelar.</p> <p>Vi vill understryka vikten av att resurserna i form av bl. a. en professur lo</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>kaliseras till Kiruna och därmed kan förstärka utvecklingsmiljön på orten. Mot. 1987/88<br /> Det är av central betydelse att resurserna inte inom organisationens ram A40<br /> förskjuts till annan ort. Regeringen bör även framöver överväga om inte flera<br /> funktioner inom rymdområdet kan förflyttas till Kiruna i syfte att öka<br /> närheten till verksamheten och ytterligare stärka utvecklingsmiljön.</p> <p>Kirunas och ESRANGE:s ställning inom rymdområdet är i hög grad avhängig<br /> av vilken vilja till deltagande i det europeiska rymdsamarbetet Sverige<br /> allmänt visar. Mot denna bakgrund är det allvarligt att regeringen föreslagit<br /> att Sveriges medverkan i det framtida europeiska rymdsamarbetet<br /> skall ske med så pass låga kostnadsandelar. Det stora flertalet ESA-stater<br /> deltar i t. ex. Hermesprojektet med betydligt större andelar än vad regeringen<br /> föreslagit. Sveriges deltagarandel i Hermesprojektet bör därför höjas<br /> från 1,3 till 2%, och anslagsnivån för europeiskt rymdsamarbete från och<br /> med 1990/91 bör ligga 120 milj. kr. högre än den nu fastlagda nivån.</p> <p>Av särskild betydelse för Norrbottens del är frågan om svenskt deltagande<br /> i Columbusprojektet. Avsikten har varit att ESRANGE skall medverka<br /> vid datanedtagningen från en av Columbusplattformarna. Därför är det allvarligt<br /> att regeringen föreslagit att Sverige inte skall delta i Columbus - ESRANGE:s<br /> roll som europeiskt rymdcentrum kommer därmed på sikt att reduceras.<br /> Sverige bör i stället, förutsatt att detta är godtagbart från bl. a. utrikespolitiska<br /> och säkerhetspolitiska synpunkter eller att Columbus blir ett<br /> rent europeiskt projekt, anmäla sitt inträde i ESA:s Columbusprojekt med<br /> 1% deltagarandel.</p> <p>6 Turism</p> <p>I propositionen argumenteras vältaligt för Norrbottens möjligheter inom turistområdet.<br /> Vi kan på flera punkter instämma i de bedömningar, som görs i<br /> propositionen. Vi vill dock understryka vikten av att turistsatsningarna genomförs<br /> så, att de inte försvårar för den i Norrbotten bofasta befolkningens<br /> friluftsliv. Icke minst i inlandet och glesbygden utgör närheten till naturen<br /> ett viktigt argument för många att bo kvar trots problemen. Även ur regionalpolitisk<br /> synvinkel är det således viktigt att möjligheterna till friluftsliv är<br /> goda.</p> <p>I propostionen föreslås en upprustning av leder m. m. i det statliga ledsystemet<br /> i fjällvärlden. Vi kan instämma i behovet av sådana åtgärder. Det är<br /> nödvändigt att tillskjuta statliga medel för att utbyggnader av leder och<br /> övernattningsstugor skall komma till stånd och för att verksamheten skall<br /> kunna drivas vidare enligt den filosofi av låga priser och avsaknad av lyx<br /> som hittills karakteriserat den. Detta är icke minst viktigt mot bakgrund av<br /> att en alltför stor koncentration av turismen till mer exklusiva kundgrupper<br /> vore olyckligt - inte bara för Norrbotten. Likaså krävs vid flera av de större<br /> fjällanläggningarna renoveringar och utbyggnader.</p> <p>Tyngre utbyggnader av fjällturism med liftsystem, hotell, stugbyar etc.<br /> bör i första hand förläggas till platser som redan nu har sådana anläggningar.<br /> För Norrbottens del gäller det bl. a. Riksgränsen, Abisko och Kvikkjokk.<br /> I anslutning till dessa behöver också viss basverksamhet byggas ut.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>I reservation nr 4 till trafikutskottes betänkande 1987/88:14 understryker Mot. 1987/88<br /> de folkpartistiska ledamöterna önskvärdheten av att persontransportstöd A40</p> <p>även skall gälla företag som bedriver turistisk verksamhet. Turismen är, liksom<br /> övriga tjänstenäringar, mycket beroende av personkontakter. Mot denna<br /> bakgrund vill vi även i detta sammanhang erinra om detta krav.</p> <p>7 Naturvård</p> <p>Jordbruksministern pekar i propositionen särskilt på Norrbottens turistiska<br /> tillgångar i form av bl. a. den storslagna vildmarken, ren luft, rent vatten,<br /> den rika floran och faunan. Förhoppningen är att Nordkalotten skall kunna<br /> bli ”Europas andningshål”. Dessa bedömningar ställer frågor kring naturvård<br /> och miljövård i centrum.</p> <p>I folkpartiets miljöpolitiska partimotion (1987/88:Jo719) pekar vi på att<br /> naturvårdsverket 1986 lade fram en ambitiös fjällutredning. Det finns nu<br /> underlag för en plan för skydd av fjällområdet. Det är angeläget att riksdagen<br /> snarast får ta ställning till en sådan plan. Därmed skulle en rad hot<br /> om exploatering undanröjas. Det är anmärkningsvärt att regeringen avstod<br /> från att lägga fram en sådan plan i den miljöproposition som nyligen presenterades.</p> <p>I miljömotionen framhåller folkpartiet att vissa beslut dock bör kunna<br /> fattas utan att en fjällplan avvaktas. För Norrbottens del gäller att nationalparker<br /> i ett första steg bör inrättas kring Sjaunja, Taavavuoma och Kebnekajse.<br /> Dessa områdens värden är så klart dokumenterade att det inte<br /> finns anledning att avvakta ytterligare utredningar. Av särskilt turistiskt intresse<br /> är här området kring Kebnekajse. Utformningen av nationalparkerna<br /> bör självfallet ske i samråd med olika intressenter, inte minst lokalbefolkningen.</p> <p>I samband med förslagen rörande skogsvård pekar jordbruksministern på<br /> den mycket stora återhållsamhet som enligt honom gäller för skogsbruket i<br /> de fjällnära skogarna. Folkpartiet vill i detta sammahang understryka att vi<br /> inte anser det skydd som nu finns för de fjällnära skogarna tillräckligt. I<br /> folkpartiets miljöpolitiska partimotion föreslår vi att det längs fjällkedjan<br /> skall dras en naturvårdsgräns ovanför vilken inget storskaligt skogsbruk<br /> skall förekomma. Domänverksmark som undantas från skogsbruk bör överföras<br /> från Domänfonden till Naturvårdsfonden utan ersättning. Fler urskogar<br /> bör vidare skyddas som naturreservat. I motionen understryks särskilt<br /> att enskilda skogsägare som drabbas av inskränkningar måste få ersättning,<br /> i första hand genom annan mark.</p> <p>8 Företagsstöd</p> <p>I upprepade sammanhang har folkpartiet tryckt på behovet av att systemet<br /> med nedsatta arbetsgivaravgifter utformas så, att dessa framöver skall gälla<br /> stödområde A och all icke-offentlig verksamhet. Från regeringens och riksdagsmajoritetens<br /> sida har man valt att avvakta den utvärdering av systemet<br /> med nedsatta socialavgifter som pågått. 5</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Argumentationen för vårt förslag om förändring av systemet har i korthet Mot. 1987/88</p> <p>varit följande. Ett system med sänkta socialavgifter kan antas vara särskilt A40</p> <p>verksamt i de områden av landet, där faktorer som avstånd och klimat spelar<br /> en särskilt viktig roll för företagsamheten. Dessa problem är i hög grad<br /> aktuella när det gäller Norrlands inland och andra delar av stödområde A,<br /> och det är där kostnadsdämpning genom sänkta socialavgifter följaktligen<br /> torde äga särskild relevans.</p> <p>I och med att regeringen ändrade nedsättningen till att gälla hela Norrbotten<br /> styrdes sålunda stödet även till andra områden än stödområde A.</p> <p>Därmed förlorade inlandet den konkurrensfördel som nedsatta socialavgifter<br /> skulle innebära gentemot bl. a. kustlandet. Problemen med omflyttning<br /> från inland till kustland, den inomregionala koncentrationen i Norrbotten,<br /> kan inte angripas via den utformning systemet har i dag. Bl. a. därför<br /> har folkpartiet uttryckt farhågor för effektiviteten i den modell regeringen<br /> valt för nedsatta arbetsgivaravgifter.</p> <p>Vi vill därför återigen understryka vikten av att arbetsgivaravgiftsnedsättningen<br /> framöver endast skall gälla stödområde A, och att all icke-offentlig<br /> verksamhet skall beröras av nedsättningen. Vi vill också i detta sammanhang<br /> aktualisera folkpartiets krav att sysselsättningstödet bör återinföras i<br /> stödområde C.</p> <p>I den regionalpolitiska partimotionen till årets riksdag påtalar folkpartiet<br /> vikten av att stödverksamheten så långt möjligt administreras decentraliserat.<br /> Många åtgärder vad gäller företagsutveckling, teknikspridning m. m.<br /> hanteras bäst via det s. k. länsanslaget, där länsstyrelsen har frihet att själv<br /> göra prioriteringar och avgöranden. Det är på denna nivå kunskaperna om<br /> lokala förhållanden och närheten till problemen är som störst. Mot denna<br /> bakgrund är det positivt att flera av de åtgärder regeringen föreslår utarbetats<br /> i samråd med länsmyndigheterna, och att särskilda regionalpolitiska<br /> medel avsätts till länsstyrelsen i Norrbottens län under rubriken C 14.</p> <p>Vi anser dock att det även finns inslag i Norrbottenspropositionen, där insatser<br /> som bättre hanteras på regional nivå föreslås finansierade vid sidan<br /> om länsstyrelsens regionalpolitiska medel. Det gäller tre poster under rubriken<br /> C 13: de allmänna medlen för teknik och kunskapsspridning (10 milj.<br /> kr.), de allmänna medlen för särskilda insatser för näringslivet i Kiruna,</p> <p>Gällivare och Kalix (27 milj. kr.) och utvecklingsprogrammet för sågverksoch<br /> trämanufakturindustrin (10 milj. kr.). Utan att ifrågasätta angelägenheten<br /> av åtgärder av denna typ vill vi betona att bedömningarna här görs<br /> bäst på regional nivå, där möjligheten till en flexibel användning av medlen<br /> är större. Vi föreslår därför att dessa summor, tillsammans 47 milj. kr.,<br /> överförs till rubrik C 14, och att länsstyrelsens särskilda regionalpolitiska<br /> medel därmed ökas till 147 milj. kr.</p> <p>I propositionen påpekas att länsstyrelsens anslag för särskilda regionalpolitiska<br /> satsningar bör kunna medverka till ett fördjupat samarbete mellan<br /> länsstyrelsen och bl. a. Norrlandsfonden och högskolan. Ett aktuellt projektförslag,<br /> innefattande dessa aktörer, är vidareutveckling av teknik för<br /> bakteriell läkning av malmer. Förslaget bör prövas i detta sammanhang.</p> <p style="margin-left:11px;">Vi vill här också ta upp frågan om framtiden för den demografiska data- 6</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>basens verksamhet i Jokkmokk och Pajala. Den har nu under lång tid be- Mot. 1987/88<br /> drivits med stöd av arbetsmarknadspolitiska medel. Vi anser att frågan om A40<br /> en permanentning av denna verksamhet nu bör övervägas.</p> <p>9 Utbildning</p> <p>Framträdande i propositionen är den kraftiga satsning som föreslås för<br /> främst högskolan i Luleå och dess omgivande forsknings- och utvecklingsmiljö.<br /> I huvudsak anser vi insatserna vara väl motiverade, även om vi - som<br /> ovan påpekas - på bl. a. denna punkt anser att den planerade utbyggnaden<br /> med fördel kunde ha skett under mer kontinuerliga former.</p> <p>Vad gäller några av de satsningar som föreslås för Norrbottens del - bl. a.<br /> gäller det förstärkningen av distansundervisningen - kommer verksamheten<br /> att riktas mot Norrbotten från både högskolan i Luleå och Umeå universitet.<br /> Vi vill här betona vikten av att dessa satsningar kan samordnas mellan<br /> de både högskolorna, så att full effekt av verksamheten kan nås.</p> <p>En stor del av expansionen av högskolan i Luleå rör ett stöd till utveckling<br /> av en teknikby i anslutning till högskolan. I denna skall utvecklingsinriktade<br /> företag med högteknologisk profil få bedriva verksamhet. Det är inte otänkbart<br /> att det i hög grad kommer att handla om s. k. avknoppningsföretag från<br /> den forskningsmiljö högskolan har att erbjuda.</p> <p>Denna typ av företag är inte sällan - i varje fall i etableringsskedet - enpersoners-<br /> eller fåpersonersföretag. För företag i högteknologiska branscher<br /> är det väl belagt att behovet av snabba och effektiva personkontakter<br /> är stort - inte bara inom en given miljö, utan även med kunder och kolleger<br /> runt om i landet. Luleå har här en nackdel genom de stora avstånd som<br /> finns mellan Luleå och andra kunskapscentra och marknader i landet. I detta<br /> sammanhang vill vi återigen aktualisera det krav om att persontransportstöd<br /> även skall gälla egenföretagare, som folkpartiet framför i den regionalpolitiska<br /> partimotionen till årets riksmöte. Mot bakgrund av att industriministern<br /> särskilt understryker att teknikbyn skall vara en resurs för hela<br /> landet vill vi påpeka vikten av att persontransportstödet vidgas till att även<br /> gälla egenföretagare.</p> <p>I syfte att skapa förutsättningar för gymnasieskolan att finnas kvar i berörda<br /> landsdelar, också i ett läge där ungdomskullarna minskar, föreslår regeringen<br /> skilda åtgärder för att stärka och vidmakthålla skolornas kompetens.</p> <p>Ett sådant förslag, den s.k. ekonomi- och teknikservicen, finns det anledning<br /> att särskilt diskutera. Denna service syftar till att låta mindre företag<br /> utnyttja gymnasieskolans resurser. Detta kan ske såväl genom att företagens<br /> personal får särskild utbildning som att skolan hjälper företagen med<br /> materialprovning, ritningskonstruktion, offert- och fakturaskrivning, korrespondens<br /> på främmande språk etc.</p> <p>Vi anser det angeläget att det ställs klara krav på ekonomi- och teknikserviceverksamheten.<br /> Utgångspunkten vid genomförandet av denna skall enligt<br /> vår uppfattning vara att ge eleverna tillfälle att få praktik under studierna.<br /> Det är därför angeläget att riksdagen uttalar att ekonomi- och teknik</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>serviceverksamheten endast skall ha som syfte att ge eleverna adekvat Mot. 1987/88<br /> praktik. A40</p> <p>En stor del av de medel som föreslås för gymnasieskolan rör investeringar<br /> i utrustning till linjer där denna innebär stora kostnader per elevplats. Det<br /> gäller bl. a. livsmedelsteknisk linje. I detta sammanhang aktualiseras ett generellt<br /> dilemma: utrustningen är, som påpekas i propositionen, kostnadskrävande.<br /> Samtidigt rör det sig i flera fall om områden, där den tekniska utvecklingen<br /> går snabbt framåt, vilket medför att investeringarna snabbt riskerar<br /> bli föråldrade.</p> <p>En modell som enligt vår mening bör prövas i detta sammanhang är s. k.<br /> företagsförlagd utbildning, där det lokala näringslivet och skolmyndigheterna<br /> samarbetar genom att den praktiska delen av utbildningen helt och hållet<br /> förläggs till de arbetsmiljöer eleverna utbildas för. Därmed kan utrustningen<br /> samfinansieras, och komma både skola och företag till del. Regeringen<br /> bör pröva om möjligheter finns att anordna sådan företagsförlagd utbildning<br /> i anslutning till de i propositionen aktuella skolorna.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer vi</p> <p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts rörande en utvärdering av ”paketpolitiken”,</p> <p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för det fortsatta<br /> utvecklingsarbetet i bl. a. Norrbotten som anges i motionen,</p> <p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts rörande kultursatsningar,</p> <p style="margin-left:28px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts rörande lokalisering av den föreslagna professuren<br /> till IRF,</p> <p style="margin-left:28px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts rörande Sveriges deltagande i det europeiska rymdsamarbetet,</p> <p style="margin-left:28px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts rörande turismen,</p> <p style="margin-left:28px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts rörande naturvård,</p> <p style="margin-left:28px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts rörande sänkta arbetsgivaravgifter i stödområde A,</p> <p style="margin-left:28px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts rörande återinförande av sysselsättningsstöd i stödområde<br /> C,</p> <p style="margin-left:28px;">10. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag på anslag C 13.<br /> rörande teknik- och kunskapsspridning, utvecklingsprogram för sågverks-<br /> och trämanufakturindustrin i Norrbottens län och särskilda utvecklingsinsatser<br /> för näringslivet i Kiruna, Gällivare och Kalix kommuner<br /> och därmed anslår 146 milj. kr. på anslag C 13. under tolfte<br /> huvudtiteln,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:28px;">11. att riksdagen beslutar anslå 147 milj. kr. på anslag C 14., sär- Mot. 1987/88<br /> skilda regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i Norrbottens län un- A40</p> <p style="margin-left:28px;">der tolfte huvudtiteln,</p> <p style="margin-left:28px;">12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförts rörande persontransportstöd till egenföretagare,</p> <p style="margin-left:28px;">13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförts rörande persontransportstöd och turistbranschen,</p> <p style="margin-left:28px;">14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförts rörande ekonomi- och teknikserviceverksamhet,</p> <p style="margin-left:28px;">15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförts rörande företagsförlagd utbildning.</p> <p>Stockholm den 11 april 1988</p> <p>Elver Jonsson (fp)</p> <p>Charlotte Branting (fp) Sigge Godin (fp)</p> <p>Britta B jelte (fp)</p> </div> <div class="block ml_51"><p>9</p> </div> </div> </div> INL Inlämning 1988-04-11 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-04-12 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-04-13 00:00:00 inträffat 2 0 Elver Jonsson fp 1 undertecknare 0 Charlotte Branting fp 2 undertecknare 0 Sigge Godin fp 3 undertecknare 0 Britta B jelte fp 4 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:86 2014-11-24 00:16:46 motkat Motionskategori - 2014-11-24 00:16:46 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02A40 2019-05-28 12:09:43 tilldelat Tilldelat Arbetsmarknadsutskottet 2014-11-24 00:16:46 GB02A40 av Elver Jonsson m. fl. (fp) mot_198788_a_40.pdf 324336 pdf med anledning av prop. 1987/88:86 https://data.riksdagen.se/fil/CF1C85CA-AA05-4C74-AB89-41083710F1EE