2781871 GB02A39 1987/88 A39 mot mot Motion 1987/88:A39 av Per-Ola Eriksson m. fl. (c) Motion Motion AU 39 0 1988-04-11 00:00:00 2014-10-14 10:03:44 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m. m. av Per-Ola Eriksson m. fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A39/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A39 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02A39 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Motion till riksdagen</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>1987/88:A39</p> </td> <td><p style="text-align:right;">tJAs?</p> </td> </tr><tr><td><p>av Per-Ola Eriksson m. fl. (c)</p> </td> <td><p style="margin-left:56px;" /> </td> </tr><tr><td><p>med anledning av prop. 1987/88:86<br /> om särskilda regionalpolitiska insatser<br /> i Norrbottens län m. m.</p> </td> <td><p style="margin-left:56px;">Mot.</p> <p style="margin-left:56px;">1987/88</p> <p style="margin-left:56px;">A39</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Inledning</p> <p style="margin-left:3px;">Utvecklingen i samhället under efterkrigstiden, framför allt under 1960- och<br /> 1980-talen, har inneburit en allt starkare centralisering av befolkning, bebyggelse,<br /> näringsstruktur och service. Storskalighet och arbetskraftens geografiska<br /> rörlighet har av en politisk majoritet, mot centerns mycket bestämda<br /> uppfattning, setts som nödvändiga förutsättningar för ökad ekonomisk<br /> tillväxt. Detta har medfört att skillnaderna i levnadsförhållanden<br /> mellan olika delar av landet ökat.</p> <p style="margin-left:3px;">Den politiska inriktningen och marknadens drivkrafter har förstärkt koncentrationen<br /> inom näringslivet, både vad avser produktionsstruktur och<br /> maktfunktioner. Den offentliga sektorn har också kraftigt bidragit till koncentrationen.</p> <p style="margin-left:3px;">Särskilt under 1960-talet ökade klyftorna snabbt mellan olika regioner i<br /> landet. Till följd av den omfattande och snabba strukturomvandlingen inom<br /> bl. a. jord- och skogsbruk utsattes landsbygden och de små orterna för en<br /> snabb avfolkning. Den utvecklingen har slagit hårt mot Norrbotten och andra<br /> skogslän.</p> <p style="margin-left:3px;">Den socialdemokratiska politiken har aktivt bidragit till regional obalans.<br /> Därför tvingas nu regeringen vidta särskilda åtgärder för olika regioner.<br /> Detta är ett kvitto på att regeringens politik varit ogynnsam för stora delar<br /> av landet. Åtgärderna har dock endast karaktären av kortsiktig ”paketpolitik”<br /> och typiska valårsinsatser, som är för otillräckliga för att långsiktigt<br /> skapa balans inom och mellan olika delar av landet.</p> <p style="margin-left:3px;">Riksdagen har tidigare fått ta ställning till ett åtgärdsprogram för Bergslagen<br /> och norra Sveriges inland. Den nu aktuella propositionen berör enbart<br /> Norrbotten.</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Norrbotten - kontrasternas län</p> <p style="margin-left:3px;">Norrbottens län gör skäl för benämningen ”kontrasternas län”. Länet har<br /> stora rikedomar i form av råvaror, men också stora problem med avfolkning<br /> och hög arbetslöshet.</p> <p style="margin-left:3px;">Norrbottens län har omfattande naturtillgångar i form av malm, skog,<br /> åkermark och vattenkraft. Den större delen av landets järnmalmstillgångar<br /> finns inom länet. Gruvbrytning sker nu vid fem olika gruvor. Luleälven sva</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr A39</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_48" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>rar för en mycket betydande del av landets vattenkraftsproduktion. Trots Mot. 1987/88</p> <p>detta har länet under en lång följd av år präglats av betydande problem med A39</p> <p>stor arbetslöshet och avfolkning. Intäkterna från länets råvarutillgångar har<br /> i stor utsträckning kommit andra delar av landet till del.</p> <p>Den socialdemokratiska regeringspolitiken har medfört att Norrbotten<br /> mer än något annat län drabbats av befolkningsutflyttning, strukturförändringar<br /> och allt svårare arbetsmarknadsproblem.</p> <p>Socialdemokraternas bastiontänkande har inneburit en stark koncentration<br /> till några av kustregionens tätorter. Denna koncentration vill socialdemokraterna<br /> förstärka. Insatserna som nu föreslås kommer att öka obalansen<br /> mellan olika delar av länet. Detta är allvarligt, eftersom den utgör ett<br /> hot mot glesbygden och länets inland.</p> <p>Enligt centerpartiets uppfattning måste likvärdiga förutsättningar skapas<br /> mellan olika delar av länet. Åtgärder som skapar arbetstillfällen i inlandskommunerna<br /> och glesbygden är mer nödvändiga för hela regionen än att<br /> enbart koncentrera satsningarna på ett fåtal redan expansiva orter i några<br /> kustkommuner.</p> <p>Nya ”hotbilder”</p> <p>Norrbotten har under många år varit det mest arbetslöshetstyngda länet.</p> <p>Visserligen redovisade länsarbetsnämnden för februari månad ett lägre antal<br /> öppet arbetslösa jämfört med motsvarande tid i fjol. Detta kan förklaras<br /> av en ökning av antalet placerade i bl. a. arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbete,<br /> lönebidrag och Samhall. Dessutom har utflyttningen från<br /> länet varit stor.</p> <p>Nya hotbilder tonar upp sig i Norrbotten. Industrisysselsättningen kommer<br /> att minska. De stora basindustrierna ASSI, LKAB och SSAB har aviserat<br /> kraftiga personalminskningar.</p> <p>Av de i dag ca 3 800 anställda inom LKAB beräknas antalet fram till 1992<br /> minska till ca 2 500, dvs. en reducering med ca 1 300 personer. Även SSAB<br /> har presenterat förslag om minskning av personalen från ca 3 700 till 3 000<br /> under de närmaste tre åren.</p> <p>Därutöver har beslut fattats att överföra ASSI:s sågverk i länet till domänverket<br /> och i samband därmed läggs sågverket i Karlsborgsverken ned.</p> <p>Det berör närmare 200 personer. Dessutom finns det stor risk att personalstyrkan<br /> vid Bolidens gruva i Laisvall minskas. Långsiktigt är hela gruvverksamheten<br /> i Laisvall hotad.</p> <p>De nu aviserade och beslutade personalminskningarna i några av länets<br /> större företag innebär att närmare 3000 arbetstillfällen försvinner de närmaste<br /> åren. Om man beaktar att de stora råvarubaserade företagen i länet<br /> sedan år 1975 har minskat med ca 4 200 personer kommer sysselsättningen i<br /> dessa företag att ha minskat med ca 7 000 personer fram till år 1992. Det<br /> motsvarar en halvering av antalet anställda i dessa företag.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>2</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Befolkningsutvecklingen efter regeringsskiftet 1982 Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:339px;">A39</p> <p>Utvecklingen efter regeringsskiftet 1982 har efter hand medfört en allt kraftigare<br /> regional och inomregional obalans.</p> <p>De län som uppvisar den största befolkningsökningen är storstadslänen. I<br /> övrigt växer främst universitetsorter. Mellan åren 1983 och 1987 var befolkningsökningen<br /> i de tre storstadslänen drygt 91000 personer. Det är mer<br /> än vad som totalt bor i de åtta norrbottniska inlandskommunerna - Arvidsjaur,<br /> Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix, Övertorneå, Pajala, Kiruna och<br /> Gällivare.</p> <p>Befolkningsutvecklingen för hela Norrbotten är oroande. Hårdast drabbade<br /> är kommunerna i malmfälten och östra Norrbotten. Befolkningsminskningen<br /> i de två malmfältskommunerna Kiruna och Gällivare uppgår<br /> till ca 2100 resp. 1300 personer, dvs. totalt ca 3400 personer sedan 1983.</p> <p>Flyttningsnettot för Norrbotten under tiden efter regeringsskiftet 1982<br /> motsvarar i genomsnitt 25 personer per vecka. Främst är det ungdomar som<br /> efter avslutad utbildning tvingats flytta från länet.</p> <p>Befolkningsförändringen för hela Norrbottens län framgår av följande tabell:</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Tabell 1</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>År</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">Flyttningsnetto</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">Folkmängdsförändring</p> </td> <td><p style="margin-left:20px;">Folkmängd</p> </td> </tr><tr><td><p>1983</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">-1225</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">- 890</p> </td> <td><p style="margin-left:20px;">264457</p> </td> </tr><tr><td><p>1984</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">-1126</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">- 773</p> </td> <td><p style="margin-left:20px;">263684</p> </td> </tr><tr><td><p>1985</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">-1814</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">-1384</p> </td> <td><p style="margin-left:20px;">262300</p> </td> </tr><tr><td><p>1986</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">-1505</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">-1261</p> </td> <td><p style="margin-left:20px;">261039</p> </td> </tr><tr><td><p>1987</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">- 759</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">- 206</p> </td> <td><p style="margin-left:20px;">260833</p> </td> </tr><tr><td><p>Summa</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">-6429</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">-4514</p> </td> <td><p style="margin-left:20px;" /> </td> </tr></table> <div class="block ml_3"><p>Norrbotten har ett högt födelsetal, vilket inneburit att befolkningsminskningen<br /> totalt sett varit lägre än nettoutflyttningen.</p> <p>Avfolkningen av länet och då särskilt inlandet och malmfälten är allvarlig<br /> utifrån många aspekter. Könsfördelningen i glesbygdskommunerna har blivit<br /> alltmer ensidig. Det är en ensidig näringsstruktur och svårigheter för<br /> kvinnorna att få arbete som inneburit att allt fler kvinnor tvingats söka sig<br /> till mer expansiva regioner både för att få utbildning och arbete. Detta leder<br /> till en alltmer bristfällig social miljö. Dynamiken i utflyttningsområdena<br /> minskar medan de sociala problemen ökar och bygden utarmas.</p> <p>Enligt centerpartiets uppfattning krävs att alla delar av landet måste ha<br /> ett tillräckligt befolkningsunderlag för att nödvändig service i alla olika former<br /> skall kunna upprätthållas.</p> <p>Länets nuvarande befolkningstal understiger kraftigt den målsättning<br /> som en enig riksdag lade fast i 1981/82 års regionalpolitiska beslut. Då fastställdes<br /> att planeringstalet för Norrbotten år 1990 skall vara 267 000 personer.<br /> Jämfört med dagens folkmängd skulle det behövas en befolkningsökning<br /> med ca 6 200 personer fram till 1990 för att uppfylla det av riksdagen<br /> fastställda planeringstalet från 1982.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr A39</p> </div> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Socialdemokratisk politik för storföretag</p> </div> <div class="block ml_45"><p>Mot. 1987/88</p> <p>A39</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Den socialdemokratiska regeringspolitiken efter regeringsskiftet 1982 har<br /> främst gynnat storföretagen på småföretagens bekostnad. Regeringen har<br /> visat stor generositet mot solida vinstgivande företag som Volvo och Saab.</p> <p>Lokaliseringsbidrag har beviljats Volvo med 230 milj. kr. och Saab med<br /> 414 milj. kr. för etablering av bilfabriker i Uddevalla resp. Malmö. Regeringen<br /> har dessutom frisläppt 12,5 miljarder kronor ur investeringsfonderna<br /> till vartdera företaget och givit löfte om stora utbildningsbidrag för utbildning<br /> av arbetskraften. Volvo och Saab har dessutom på ett uppseendeväckande<br /> sätt fått skattelättnader genom att de fick överta rätten till förlustavdrag<br /> från Svenska Varv. Förlustavdragen kan jämställas med ett bidrag<br /> till vartdera företaget på ca 500 milj. kr.</p> <p>Norrbotten har ett ensidigt näringsliv. Därför behövs en ökad satsning på<br /> små och medelstora företag. Av den anledningen borde regeringen ha visat<br /> samma generositet för småföretagsutveckling i Norrbotten och skogslänen<br /> som man visat två av landets största företag. Det är centerns uppfattning att<br /> småföretagen måste gynnas i förhållande till de stora företagen.</p> <p>Propositionen</p> <p>Propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län<br /> m. m. har tvingats fram genom riksdagens beslut. Den är en nödvändig följd<br /> av regeringens förda koncentrationspolitik. Propositionen fullföljer dock inte,<br /> enligt vår mening, riksdagens intentioner.</p> <p>Med den nu aktuella propositionen om Norrbotten ger inte regeringen uttryck<br /> för något nytänkande. I stället handlar det om alltför kortsiktiga åtgärder<br /> och punktvisa insatser. En del av förslagen i propositionen är dessutom<br /> tidigare presenterade för riksdagen, t. ex. tullverkets centrala ADBenhet,<br /> som skall lokaliseras till Luleå.</p> <p>Åtgärderna som föreslås för regional utveckling i Norrbotten beräknas<br /> kosta ca 791 milj. kr. Det bör jämföras med vad regeringen satsar på reparation<br /> av kärnkraftsreaktorn Ringhals 2. Där satsar regeringen ca 1,2 miljarder<br /> kronor, vilket är väsentligt mer än vad som anslås till regionalpolitiska<br /> insatser i det mest arbetslöshetsdrabbade länet. Likaså kan en jämförelse<br /> göras med de skattelättnader som Volvo och Saab fått genom övertagandet<br /> av rätten till förlustavdrag från Svenska Varv. Detta beräknas till ca 500<br /> milj. kr. till vartdera företaget. Även detta belopp överträffar värdet av regeringens<br /> Norrbottenspaket.</p> <p>Enligt uttalanden av industriministern förväntas de åtgärder som föreslås<br /> i propositionen kunna skapa ca 2000 nya arbetstillfällen. Det motsvarar inte<br /> ens de arbetstillfällen som kommer att gå förlorade genom personalminskningar<br /> inom ASSI, SS AB och LKAB och vittnar om regeringens låga ambitionsnivå.</p> <p>Förslagen i propositionen berör enbart en begränsad del av länet, främst<br /> Luleåregionen och högskolan. Vi har inget att erinra mot att resurserna för<br /> forskning och utbildning förstärks. Det är dock otillräckligt för att situatio- 4</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>nen för de sämst ställda länsdelarna skall förbättras. Mot. 1987/88</p> <p>Likaså har regeringen helt utelämnat åtgärder som kan stimulera ut- A39<br /> vecklingen av den mindre företagsamheten, jordbruket, servicesektorn<br /> m. m. Däremot upprepas ett vanligt förekommande förslag från regeringen,<br /> nämligen att förstärka arbetsförmedlingens personalresurser. I propositionen<br /> föreslås en utökning med 30 årsarbetskrafter under en treårsperiod till<br /> en kostnad av 17,4 milj. kr. Dessa pengar skulle få större effekt om de användes<br /> till småföretagsutveckling och offensiva närings- och regionalpolitiska<br /> åtgärder. Förstärkningen av arbetsförmedlingens personalresurser bör i<br /> stället finansieras genom en neddragning av de centrala resurserna på arbetsmarknadsverket<br /> .</p> <p>Centerpolitik för ett levande Norrbotten</p> <p>Med en annan inriktning av politiken än den socialdemokraterna står för<br /> finns det förutsättningar att skapa en positiv utveckling i Norrbotten. Det<br /> förutsätter dock att besluten över strategiska och ekonomiskt intressanta<br /> naturtillgångar överförs från den nationella till den regionala nivån. Exempel<br /> härpå är vattenkraften.</p> <p>Det krävs enligt vår mening ett decentralistiskt synsätt med nytänkande,<br /> okonventionella lösningar och mer generella insatser på olika områden för<br /> att hela Norrbotten skall utvecklas. Regeringens punktvisa insatser innebär<br /> ingen förnyelse.</p> <p>Den negativa befolkningsminskningen i flera av länets kommuner måste<br /> hejdas och vändas. Detta förutsätter ett breddat näringsliv och fler arbetstillfällen.<br /> Det krävs inte bara stopp för utflyttningen från dessa kommuner<br /> utan även en stor inflyttning till de områden som minskat mest om de skall<br /> kunna överleva. I annat fall bor snart den sista generationen i många av länets<br /> områden.</p> <p>Eftersom Norrbotten i så hög grad förfogar över värdefulla naturresurser<br /> bör dessa i större utsträckning förädlas inom länet. Därigenom kan sysselsättningsläget<br /> förbättras. Dessutom måste Norrbotten som är ett energirikt<br /> län få del av de vinster som vattenkraften i Lule älv genererar.</p> <p>Nya åtgärder behövs</p> <p>Med anledning av regeringens s. k. Bergslagsproposition konstaterade centern<br /> att ca 50 av de sämst ställda kommunerna inom stödområdet inte får<br /> del av de föreslagna satsningarna. Den nu aktuella propositionen är ett ytterligare<br /> exempel på att de mindre kommunerna med svåra arbetsmarknadsproblem<br /> har förbigåtts.</p> <p>Vi förutsätter att regeringen fullföljer riksdagens beslut från våren 1987<br /> och återkommer med ett mera offensivt förslag. Sådana satsningar är nödvändiga<br /> för att lindra verkningarna av den ”tredje vägens” ekonomiska politik<br /> - en politik som varit starkt koncentrationsdrivande.</p> <p>Propositioner med särskilda ”paket” måste betraktas som ”brandkårsutryckningar”<br /> betingade av nödvändigheten att i efterhand försöka ”repare- 5</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>ra” de skador en felaktigt förd politik orsakat. Serien av olika ”reparations- Mot. 1987/88</p> <p>paket” är förmodligen inte avslutad med en proposition som har en så de- A39</p> <p>fensiv inriktning som denna.</p> <p>Enligt vår mening krävs således ett decentralistiskt synsätt med ett nytänkande<br /> och mer generella insatser i syfte att skapa ett nytt näringslivsklimat<br /> och en större optimism och framtidstro hos människorna i regionalt utsatta<br /> regioner. Vi har i annat sammanhang mera utförligt presenterat våra förslag<br /> i dessa hänseenden. Vi vill dock här peka på några områden och projekt<br /> lämpade för mer generella insatser. Dessa skapar bättre utvecklingsmöjligheter<br /> för orter och regioner som nu har en negativ utveckling.</p> <p>Satsning på småföretagsamheten</p> <p>Norrbotten som har ett ensidigt näringsliv dominerat av några stora statliga<br /> företag behöver en livskraftig småföretagsamhet. Därmed skapas möjligheter<br /> till en differentierad näringsstruktur.</p> <p>Från centerpartiets sida har vi bl. a. föreslagit följande åtgärder i syfte att<br /> förbättra klimatet för den mindre företagsamheten:</p> <p>• Reducering av sjukförsäkringsavgifterna för småföretag.</p> <p>• Slopande av beskattningen för i företag arbetande kapital.</p> <p style="margin-left:11px;">• Inrättande av privata investeringskonton för att bl. a. stimulera nyföretagande.</p> <p style="margin-left:11px;">• Inrättande av en småföretagarfond för industriellt och tekniskt utvecklingsarbete<br /> i småföretag.</p> <p>Utveckla landsbygden</p> <p>För att skapa ett livskraftigt Norrbotten behövs en levande landsbygd, inte<br /> bara några expansiva kommuncentra. Därför behövs åtgärder för att utveckla<br /> landsbygden. En levande landsbygd har stor betydelse för långt fler<br /> än dem som bor på landsbygden. Det krävs därför att landsbygden får sin<br /> rättmätiga del av de statliga insatserna som satsas på utveckling och infrastruktur.<br /> Nya ”grepp” måste till för att bryta den negativa utvecklingen<br /> på den norrbottniska landsbygden.</p> <p>Statsmakterna och de statliga myndigheterna har hittills tagit mycken liten<br /> hänsyn till de speciella förhållanden som råder på landsbygden. I t. ex.<br /> den närings-, bostads- och utbildningspolitiska planeringen negligeras nästan<br /> helt behovet av en positiv utveckling på landsbygden. De statliga verken<br /> har ej tagit hänsyn till landsbygden i sitt beslutsfattande.</p> <p>En utveckling av landsbygden förutsätter en helhetssyn på planeringen av<br /> infrastruktur, bebyggelse, service, kulturutbud m. m. Eftersom den norrbottniska<br /> landsbygden har ett ensidigt näringsliv, främst präglat av jord- och<br /> skogsbruk, behövs en nyetablering av företag för att åstadkomma en mer<br /> differentierad arbetsmarknad. Småindustrier, hantverk, hemslöjd, turism<br /> och administrativ verksamhet är exempel på verksamheter som kan utgöra</p> <p>komplement till landsbygdens basnäringar. 6</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">I vår partimotion om regionalpolitiken har vi understrukit vikten av att Mot. 1987/88</p> <p>utveckla hela landet och bl. a. krävt att ett särskilt utvecklingsprogram för A39</p> <p>landsbygden tas fram. Vi har också föreslagit att 100 milj. kr. skall anvisas<br /> på ett särskilt anslag för landsbygdsutveckling. Dessa medel skall avse projekt<br /> som ej kan finansieras över de ordinarie länsanslagen.</p> <p>Vattenkraften - en regional resurs</p> <p>För att förverkliga regionalpolitiska mål och åstadkomma en långsiktigt positiv<br /> utveckling i Norrbotten behöver länet tillföras större resurser än vad regeringen<br /> föreslår i sin proposition.</p> <p>Vinsterna från vattenkraften skulle kunna få stor betydelse för utvecklingen<br /> av närings- och samhällsliv i Norrbotten. I dag används vinsterna från<br /> den norrbottniska vattenkraften till att täcka investeringar och förluster i<br /> kärnenergiproduktion i andra delar av landet.</p> <p>Genom att öppna möjligheterna att använda vinsterna från vattenkraften<br /> i produktiva och regionalpolitisk! motiverade investeringar skulle en radikal<br /> förändring åstadkommas i Norrbotten.</p> <p>Sedan 1978/79 års riksdag har centern föreslagit att Norrbotten skall få<br /> del av vinsterna från vattenkraften. Dess värre har centern i riksdagen mött<br /> motstånd hos socialdemokraterna och de andra partierna. Därför var det en<br /> framgång för centern då en enig länsstyrelse i Norrbottens län i en skrivelse<br /> till regeringen den 8 januari 1988 föreslog att länet borde få del av vinsterna<br /> från vattenkraften.</p> <p>I den nu aktuella Norrbottenspropositionen finns emellertid inte förslaget<br /> med. Propositionen är således inte heller i detta avseende något nytänkande,<br /> utan har mer karaktären av ett kortsiktigt socialdemokratiskt ”valårspaket”.<br /> Det upplevs som en mycket stor besvikelse i Norrbotten.</p> <p>I centerns regionalpolitiska motion, 1987/88:A462, har föreslagits att en<br /> del av vattenkraftsvinsterna skall återföras till vattenkraftskommunerna.</p> <p>Med hänsyn till storleken på intäkterna vad avser Norrbotten bör ett särskilt<br /> energibolag för Norrbottens län bildas i enlighet med vad vi tidigare föreslagit.</p> <p>Med anledning av proposition 1987/88:87 om ny ekonomisk styrning av<br /> statens vattenfallsverk m. m. har vi föreslagit en uppdelning i syfte att de nuvarande<br /> regionala enheterna, t. ex. Vattenfall Norrbotten, blir självständiga<br /> bolag. Kraftproduktionens stora värde utgör ett motiv för att ge verksamheten<br /> en regional förankring. Ett sådant regionalt bolag kan fylla en viktig<br /> funktion i den regionala utvecklingen. Riksdagen bör hos regeringen begära<br /> förslag om detta.</p> <p>Sänk arbetsgivaravgifterna</p> <p>Gällande regler för uttag av socialförsäkringsavgifter i Norrbotten innebär<br /> bl. a. att avgiftsuttaget sätts ned med 10 procentenheter för verksamheter<br /> inom vissa näringsgrenar. Detta system är orättvist på många sätt. Ex- 7</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>empelvis kommer inte jord- och skogsbruk eller servicenäringar i åtnjutan- Mot. 1987/88</p> <p>de av de lägre avgifterna. Ändå är jord- och skogsbruket en av de viktigaste A39</p> <p>näringarna i stora delar av länet.</p> <p>Centern har tidigare föreslagit att sänkta arbetsgivaravgifter måste omfatta<br /> all verksamhet med undantag för statliga och kommunala myndigheter<br /> samt försäkringskassor.</p> <p>För att skapa fler jobb är det viktigt att sänka skatten på arbete. För småföretag<br /> och egenföretagare är arbetsgivaravgifterna en tung börda som begränsar<br /> möjligheterna till utveckling och nya arbetstillfällen. I flera avseenden<br /> är också avgiftsuttaget orättvist.</p> <p>I annat sammanhang har centern föreslagit att sjukförsäkringsavgiften för<br /> anställda i småföretag och bland egenföretagarna sänks. Målet bör vara en<br /> sänkning med ett belopp motsvarande 5 procentenheter av avgiftsuttaget för<br /> upp till 15 anställda. Ett första steg är en sänkning med 5% på en lönesumma<br /> på 500000 kr., vilket motsvarar 25 000 kr.</p> <p>Genom ett sänkt avgiftsuttag på småföretagen kan de få utrymme till expansion<br /> och möjlighet att anställa fler. En avgiftsreform för småföretagen är<br /> således motiverad utifrån sysselsättningspolitiska skäl. Detta skulle på ett<br /> avgörande sätt stimulera småföretagsutveckling i Norrbotten.</p> <p>Egenföretagama är en viktig grupp i ett glesbygdslän som Norrbotten.</p> <p>Deras skatte- och avgiftsbörda är dock orättvis. Därför måste även egenföretagarna<br /> omfattas av lägre arbetsgivaravgifter. För att skapa ökad rättvisa<br /> har centern i motion till årets riksdag föreslagit att egenföretagare befrias<br /> från socialförsäkringsavgifter upp till ett basbelopp (för närvarande 25 800<br /> kr.). Detta innebär en årlig minskning med ca 10000 kr. för en egenföretagare.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Polisväsendet</p> <p>I propositionen föreslår regeringen att en ny enhet för databehandling av<br /> vissa uppgifter inom rikspolisstyrelsen förläggs till Kiruna. Enheten skall<br /> börja sin verksamhet den 1 juli 1990. Centern ser positivt på detta förslag<br /> som innebär en differentiering av arbetsmarknaden och ett värdefullt tillskott<br /> av sysselsättning i kommunen.</p> <p>Ändamålsenliga och bra lokaler för polisen är nödvändigt för att polisen<br /> skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Nuvarande<br /> polishus i Gällivare uppfyller inte dessa krav. Därför upplever personalen<br /> på polisstationen en dålig arbetsmiljö.</p> <p>Polishuset i Gällivare är det enda norr om Dalälven som inte har förnyats<br /> sedan polisväsendet förstatligades och är ursprungligen inte heller avsett för<br /> polisen utan för helt annan verksamhet. Därför bör ett nytt polishus uppföras.</p> <p>Rikspolisstyrelsen uttalade redan år 1979 att polisens lokaliteter i olika<br /> avseenden var klart otillräckliga. Yrkesinspektionen i Luleå har också i utlåtande<br /> pekat på ett stort antal brister, som framkommit i samband med inspektion<br /> av lokalerna.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Under åren 1984-1986 har byggnadsstyrelsen utrett alternativen, om- Mot. 1987/88<br /> byggnad av befintligt polishus eller ett nybygge. Därvid framkom att det en- A39<br /> da vettiga var nybygge. Därefter har byggnadsstyrelsen förvärvat tomtmark<br /> från Gällivare kommun. Vidare har en hemställan tillställts regeringen om<br /> uppdrag att projektera nybyggnad av polishuset i Gällivare. Så sent som<br /> påskveckan hade byggnadsstyrelsen inte fått något besked från regeringen.</p> <p>Kostnaden för ett nytt polishus beräknas till ca 35 milj. kr. Enligt länsarbetsnämnden<br /> i Norrbottens län behövs detta projekt snarast för att skapa<br /> sysselsättning i malmfältsområdet. Regeringen bör därför återkomma till<br /> riksdagen med förslag om att ett nytt polishus skall uppföras i Gällivare.</p> <p>Detta bör ges regeringen till känna.</p> <p>Kriminalvårdsanstalt i Haparanda</p> <p>I länsstyrelsens skrivelse till regeringen den 8 januari 1988 föreslogs att en<br /> ny kriminalvårdsanstalt bör uppföras i Haparanda. Den nuvarande anstalten<br /> som är byggd på 1860-talet möjliggör inte en modern kriminalvård.</p> <p>Anläggningen är hårt nedgången och omodern. Det är därför nödvändigt<br /> med en nybyggnation.</p> <p>Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att en ny kriminalvårdsanstalt<br /> skall uppföras i Haparanda. Detta bör ges regeringen till<br /> känna.</p> <p>Fungerande kommunikationer</p> <p>Norrbotten är ett till ytan vidsträckt län och omfattar en fjärdedel av Sveriges<br /> yta. En grundläggande förutsättning för en positiv utveckling i alla delar<br /> av länet är ett bra och fungerande vägnät. Det ger möjlighet att upprätthålla<br /> ett decentraliserat näringsliv och därmed en decentraliserad bebyggelse och<br /> bosättning.</p> <p>För stora delar av Norrbotten är bilen ofta det enda transportalternativet.</p> <p>Möjligheterna att utnyttja kollektiva transportmedel är små.</p> <p>Vägnätet</p> <p>Enligt vår mening måste investeringarna i länsvägnätet få en klar regionalpolitisk<br /> profil för att bl. a. ge de bygder som saknar kollektivtrafik rättvisare<br /> och rimligare förhållanden.</p> <p>Med stöd av arbetsmarknadspolitiska medel har ett förhållandevis bra<br /> vägnät kunnat byggas mellan de olika kommunerna. Däremot har en stor<br /> del av det finmaskiga vägnätet en undermålig standard. Ökade investeringar<br /> i vägnätet för om- och tillbyggnad är därför angeläget. Det är också en<br /> avgörande förutsättning för ett fungerande näringsliv.</p> <p>Den dåliga standarden på många av de mindre vägarna omöjliggör tunga<br /> transporter under vissa delar av året. Under tjällossningen gäller belastningsrestriktioner<br /> på en stor del av länets 300 - 400 mil allmänna vägar.</p> <p>Främst drabbar detta skogsbruket. 9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Ett bra vägnät i hela länet är av vital betydelse för näringslivets träns- Mot. 1987/88</p> <p>porter, särskilt skogsindustrins som är en betydelsefull del av länets närings- A39</p> <p>liv.</p> <p>Mot denna bakgrund anser vi att en omfördelning samt förstärkning av<br /> ekonomiska resurser för investeringar i vägnätet måste ske. Ett tioårigt program<br /> för förstärkning och beläggning av grusvägnätet bör tas fram, vilket<br /> också centern föreslagit i annat sammanhang. Ett sådant program skulle<br /> också på ett aktivt sätt bidra till att skapa ökad sysselsättning i olika delar av<br /> länet.</p> <p>Flygtrafiken</p> <p>Med hänsyn till de långa avstånden i Norrbotten bör flygtrafiken inom länet<br /> förbättras. En jämförelse kan göras med Skåne som på en väsentligt mindre<br /> yta än Norrbottens har tre flygplatser.</p> <p>I propositionen föreslås att ett anslag om 15 milj. kr. anvisas för en ny<br /> flygplats i Arvidsjaur. Centern biträder detta förslag eftersom det ligger helt<br /> i linje med vad vi tidigare föreslagit. Dessutom anser vi det motiverat att<br /> också tillskapa flygförbindelse med Tornedalen och den östra delen av länet<br /> som ett led i åtgärderna för utveckling av näringslivet.</p> <p>I samarbete med den finska kommunen Ylitornio planeras ett samnordiskt<br /> flygfält i Övertorneå/Ylitornioområdet. Detta projekt är kostnadsberäknat<br /> till 17 milj. kr. Den finska staten svarar för halva kostnaden. Regeringen<br /> bör återkomma till riksdagen med förslag om att finansiera den<br /> svenska delen av denna investering, som skulle innebära att restiderna från<br /> Tornedalen till övriga delar av landet kan reduceras kraftigt. Detta bör ges<br /> regeringen till känna.</p> <p>Järnvägen</p> <p>Järnvägen Boden-Haparanda är viktig för den östra länsdelen och berör<br /> främst kommunerna Boden, Luleå, Kalix och Haparanda. Längs denna<br /> bandel, som är ca 170 km lång, finns många tätorter och byar som är beroende<br /> av järnvägen för gods- och persontransporter.</p> <p>Banan har således en viktig funktion för östra länsdelen. Det erfordras<br /> dock möjligheter till högre transporthastigheter. I dag råder nedsättning till<br /> 50 km/h under flera månader varje år. Ett omfattande investeringsprogram<br /> bör därför genomföras för att en fungerande tågtrafik skall kunna upprätthållas.<br /> Detta är också av intresse för utveckling av kommunikationerna<br /> med Finland, eftersom bandelen är den enda som har förbindelse med vårt<br /> östra grannland. Ett investeringsprogram bör bl. a. innehålla förstärkningsåtgärder<br /> och elektrifiering av banan. För en första etapp bör 10 milj. kr. anvisas.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>10</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Utbildning och forskning</p> <p>Ökad satsning på forsknings- och utbildningsverksamhet är ett viktigt inslag<br /> för kompetensutvecklingen. Högskolan i Luleå spelar en betydelsefull roll i<br /> detta sammanhang. Den forskningsverksamhet som bedrivs vid högskolan<br /> hävdar sig väl i konkurrens med universiteten och andra tekniska högskolor<br /> i landet.</p> <p>Den förstärkning av resurserna inom t. ex. informationsteknologi, strömningslära<br /> och kvalitetsteknik som föreslås är enligt vår mening riktig. Inom<br /> sitt verksamhetsområde kan högskolan i Luleå bli ett viktigt forskningscentrum.</p> <p>För att ytterligare förbättra utbildningsmöjligheterna och stärka kulturlivet<br /> i Norrbotten bör, som länsstyrelsen i sin skrivelse till regeringen föreslagit,<br /> nya utbildningar förläggas till Norrbotten. Exempel på sådana är kyrkomusikerutbildning<br /> och en teaterskola. Detta bör ges regeringen till känna.</p> <p>Bakteriell läkning av malmer</p> <p>Eftersom gruvnäringen utgör en viktig del av länets näringsliv behövs forskningsresurser<br /> inom detta område.</p> <p>Vid Umeå och Stockholms universitet har pågått forskningsarbete för att<br /> bygga upp en kunskapsbas för bakteriell läkning av malmer. Denna lakningsteknik<br /> används redan i ett antal länder, t. ex. USA.</p> <p>Den bakteriella lakningstekniken kommer förmodligen att bli avgörande<br /> för prissättningen av koppar i framtiden. Därför kommer traditionell utvinning<br /> av rena kopparmalmer med lågt innehåll att slås ut. I Sverige har<br /> minst två sådana malmer fastställts genom prospektering, bl. a. Aitikgruvan<br /> utanför Gällivare.</p> <p>Den bakteriella läkningen kräver en mindre energiåtgång än traditionell<br /> teknik och är samtidigt miljövänligare. Motivet för tillkomsten av högskolan<br /> i Luleå var att inrikta forskningen så att den skulle stärka länets näringsliv.<br /> Därför finns det anledning att anslå 6 milj. kr. för ett treårigt pilotskaleförsök<br /> med bakteriell läkning av malmer vid högskolan i Luleå.</p> <p>Övrigt</p> <p>Tillgången på utbildning och forskning är utslagsgivande för olika orters och<br /> regioners utvecklingsmöjligheter. Det framgår tydligt av utvecklingen på<br /> nuvarande högskoleorter.</p> <p>Rymdtekniken är starkt förknippad med högteknologisk utveckling och<br /> industri. Den offensiva satsningen i Kiruna på den civila rymdtekniken som<br /> inleddes under de centerledda regeringarna bidrar aktivt till att förnya näringslivet<br /> i den kommunen. En fortsatt satsning kan ytterligare utveckla Kiruna<br /> till ett centrum för högteknologisk industriell verksamhet med stor<br /> dragningskraft i såväl Sverige som hela Europa.</p> <p>I propositionen föreslås en förstärkning av resurserna för Institutet för<br /> rymdfysik (IRF) genom att en tjänst som professor i rymdteknik inrättas.<br /> Det är enligt vår mening positivt. Därutöver bör, som vi föreslagit i annat</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1987/88</p> <p>A39</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>sammanhang, en högskoleenhet lokaliseras till Kiruna. Det skulle bli ett Mot. 1987/88</p> <p>viktigt komplement till högskolan i Luleå och en förstärkning av forsknings- A39</p> <p>och utvecklingsresurserna i området och en naturlig koppling till rymdteknologin.</p> <p>Jord- och skogsbruk</p> <p>De areella näringarna har stor betydelse för sysselsättningen i Norrbottens<br /> län. Möjligheterna att behålla befolkningen på landsbygden och därmed<br /> upprätthålla en fungerande samhällsservice är i hög grad beroende av utvecklingen<br /> inom jord- och skogsbruket.</p> <p>I årets budgetproposition har föreslagits att ytterligare 80 milj. kr. skall<br /> tillföras det treåriga åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige. Avsikten<br /> med detta program är bl. a. att stimulera tillkomsten av olika företag i<br /> kombination med jordbruk. Detta är i och för sig vällovligt.</p> <p>Det norrbottniska jordbruket kan emellertid inte räddas enbart genom<br /> stimulans av kombinationsföretag. Norrbotten är i dag inte självförsörjande<br /> på mjölk och mjölkprodukter eftersom mjölkproduktionen i länet minskat<br /> mer än i övriga landet. Under år 1987 minskade antalet mjölkproducenter<br /> med 9% och uppgår nu endast till ca 700 och utgör därför ett hot mot<br /> mejeriindustrin i länet.</p> <p>Kostnadskrävande investeringar och dålig lönsamhet i jordbruket medför<br /> att nyrekryteringen till denna näring har minskat. Ungdomarna söker sig till<br /> andra yrken eller tvingas flytta. Detta inger ytterligare oro för jordbruksnäringens<br /> framtid.</p> <p>Eftersom jordbruket knappast kan påräkna några väsentliga förbättringar<br /> av produktpriserna inom den närmaste framtiden måste lönsamheten<br /> också förbättras på annat sätt bl. a. genom att nedbringa kostnaderna i produktionen.<br /> Det gäller över huvud taget i de inre delarna av Norrland. Härvid<br /> utgör vårt förslag om t. ex. lägre sjukförsäkringsavgift och slopande av<br /> arbetsgivaravgifterna upp till ett basbelopp för en egenföretagare en viktig<br /> del.</p> <p>För att stimulera en nödvändig nyetablering och generationsväxling inom<br /> jordbruket bör även jordbrukarna komma i åtnjutande av den hjälp och det<br /> stöd som erbjuds nystartande i andra näringar. Därför bör starta-egetersättningen<br /> även komma ungdomar inom lantbruket till del.</p> <p>Kombinerade jord- och skogsbruk är bästa garantin för att skapa bärkraftiga<br /> lantbruksföretag, men svårigheten att komma över skogsmark är påtaglig<br /> för många lantbrukare.</p> <p>I områden som domineras av bolags- och domänverksägd skogsmark är<br /> situationen för lantbruket mycket besvärande ur ekonomisk synpunkt.</p> <p>I Finland har statsmakterna aktivt medverkat till att med statens skogsmarksinnehav<br /> som grund bygga upp enskilda jord- och skogsbruksföretag.</p> <p>Motsvarande åtgärder bör vidtas även i vårt land och skulle få stor betydelse<br /> i Norrbotten. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att skyndsamt<br /> utreda och framlägga förslag om överföring av skogsmark från domänverket<br /> till enskilda.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Särskilda skogsvårdande insatser</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1987/88</p> <p>A39</p> </div> <div class="block ml_2"><p>I propositionen föreslås att 35 milj. kr. anvisas för tiden t. o. m. budgetåret<br /> 1990/91 för bidrag till skogsvårdsåtgärder och för rådgivning och service till<br /> skogsägarna. Dessa medel bör enligt vår mening i sin helhet användas som<br /> stöd till skogsvård inom det enskilda skogsbruket. Ingen ytterligare administrativ<br /> uppbyggnad får komma till stånd med dessa medel.</p> <p>Ett väl utbyggt skogsbilvägnät är ett viktigt villkor för ett effektivt skogsbruk<br /> och god skogsvård. I propositionen föreslås att den förstärkning av anslaget<br /> till skogsbilvägar som föreslogs i budgetpropositionen 1988 avseende<br /> ett program för skogsvårdsinsatser i Västerbotten också bör omfatta Norrbottens<br /> län. Enligt vår uppfattning, som delas av länsstyrelsen i Norrbotten,<br /> behövs det ökade resurser. Vi föreslår därför att ytterligare 5 milj. kr. anslås<br /> för investeringar i skogsbilvägar.</p> <p>Särskilda insatser i Arjeplogs och Jokkmokks<br /> kommuner</p> <p>Som vi tidigare anfört innebar regeringens s. k. Bergslagsproposition att ca<br /> 50 av de sämst ställda kommunerna inom stödområdet inte får del av de åtgärder<br /> som föreslogs. Flera av dessa finns i Norrbotten.</p> <p>I propositionen föreslås att högst 27 milj. kr. får användas för särskilda<br /> utvecklingsinsatser i näringslivet i Kiruna, Gällivare och Kalix kommuner.<br /> Dessutom föreslår regeringen att 15 milj. kr. anvisas för utvecklingsinsatser<br /> i Arjeplogs kommun efter samma mönster som nu gäller för de särskilda arbetsmarknadspolitiska<br /> insatserna i östra Norrbotten. Detta är otillräckligt.<br /> Det behövs långsiktiga näringspolitiska åtgärder.</p> <p>Arjeplogs kommun, som till ytan är större än Skåne och Blekinge tillsammans,<br /> är befolkningsmässigt den minsta kommunen i Norrbottens län.<br /> Befolkningstalet uppgår endast till ca 3800 personer, vilket utgör 1,5 % av<br /> länets totala befolkning.</p> <p>Gruvnäringen är den helt dominerande delen inom näringslivet och utgör<br /> 80 - 90 % av all industriell sysselsättning inom kommunen. Situationen för<br /> gruvnäringen vid gruvan i Laisvall är emellertid bekymmersam i ett långsiktigt<br /> perspektiv. Det är därför nödvändigt att redan nu påbörja planeringsinsatser<br /> för att kunna skapa alternativ till gruvverksamheten.</p> <p>För Jokkmokks kommun är situationen också bekymmersam trots den<br /> vattenkraft som produceras inom kommunen. De åtgärder som vidtagits för<br /> att skapa alternativ när vattenkraftens utbyggnad är avslutad har hittills varit<br /> otillräckliga. Därför bör på motsvarande sätt som för Arjeplogs kommun<br /> och östra Norrbotten särskilda insatser göras i Jokkmokk. Kommunen har<br /> föreslagit ökad satsning på turism med t. ex. projektet Polar Zoo.</p> <p>Enligt vår mening bör regeringen utarbeta ett offensivt åtgärdsprogram<br /> för Arjeplogs och Jokkmokks kommuner. Därvid bör inriktningen vara att<br /> åstadkomma småföretagsutveckling, ökad satsning på turism, servicesektorn<br /> m.m. Detta bör ges regeringen till känna.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>13</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Vidare vill vi betona att regeringen måste visa samma intresse att skapa Mot. 1987/88</p> <p>alternativ sysselsättning i Karlsborgsverken när ASSI:s sågverk läggs ned A39</p> <p>som den i andra sammanhang har gjort för de tidigare varvsorterna.</p> <p>Omlokalisering av statlig verksamhet</p> <p>Utvecklingen under efterkrigstiden har inneburit att den statliga centrala<br /> förvaltningen och myndighetsorganisationen kraftigt expanderat både vad<br /> avser antal och storlek. Merparten är också lokaliserad till Stockholmsregionen.</p> <p>I vår partimotion om regionalpolitiken har vi föreslagit att de statliga verkens<br /> centrala administration kraftigt minskas och uppgifter och funktioner<br /> förs över till läns- och kommunförvaltningar. Ett förslag med denna inriktning<br /> bör tas fram snabbt.</p> <p>Betydelsen av att i större utsträckning lägga ut arbetsuppgifter från den<br /> centrala nivån till kommun- och länsnivå understryks av att expansionen inom<br /> den offentliga sektorn i Stockholmsregionen varit mycket kraftig under<br /> de senaste åren.</p> <p>I syfte att åstadkomma en differentierad arbetsmarknad bör en ökad andel<br /> av den statliga administrativa verksamheten förläggas till Norrbotten.</p> <p>Det tillskott på sådan verksamhet som hittills tillförts länet har upplevts positivt.</p> <p>Ytterligare åtgärder kan vidtas. Flera skäl talar för att exempelvis rutiner<br /> och verksamhet inom postgirokontoret lokaliseras till Norrbotten på samma<br /> sätt som nu föreslås ske inom rikspolisstyrelsen och tullverket och som har<br /> skett beträffande behandlingen av TV-licenserna. Riksdagen bör ge regeringen<br /> i uppdrag att skyndsamt utreda förutsättningarna och återkomma till<br /> riksdagen med förslag.</p> <p>Avdragsmöjligheter för forskningsändamål</p> <p>Ett särskilt forskningsråd har skapats i Norrbotten och i samband därmed<br /> en fond. Avkastningen från fonden används för forskningsstödjande ändamål.<br /> Näringslivet i länet har i allt väsentligt svarat för fondens grundkapital.</p> <p>Eftersom stöd till forskning och utveckling är viktiga inslag i det regionalpolitiska<br /> utvecklingsarbetet fyller forskningsrådet en mycket viktig funktion.<br /> Fonden är en viktig angelägenhet för näringslivet i Norrbotten och<br /> därför är ambitionen att successivt bygga upp fondens kapital. För att det<br /> skall vara möjligt bör bidragsgivande företag ges möjlighet till skattemässiga<br /> fördelar för de medel de tillskjuter.</p> <p>I förordningen om avdrag för bidrag till viss forskning m.m. (SFS<br /> 1986:152) föreskrivs till vilka institut som avdragsgilla bidrag kan lämnas<br /> från rörelse, jordbruk eller skogsbruk. Norrbottens forskningsråd bör därför<br /> föras in bland den kategori av forskningsinstitut för vilka denna avdragsrätt<br /> skall gälla. Detta bör ges regeringen till känna.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Demografiska databaserna i Norr- och Västerbotten Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:340px;">A39</p> <p>Demografiska databasen vid Umeå universitet har till uppgift att registrera<br /> och bearbeta huvudsakligen demografiska och sociala data för forsknings-,<br /> utbildnings- och arkivändamål samt att göra dessa data tillgängliga för forskare.</p> <p>Sedan 1979 bedriver Demografiska databasen beredskapsprojekt i Pajala,</p> <p>Jokkmokk och Jörn, de tre s. k. excerperingscentralerna. Arbetet vid dessa<br /> bedrivs enligt samma principer som vid den ordinarie produktionsenheten i<br /> Haparanda.</p> <p>Centralen i Pajala arbetar med kyrkoboksmaterial avseende Sundsvallsoch<br /> Linköpingsregionerna. I Jokkmokk arbetar centralen med parallella<br /> källmaterial som skall kunna länkas till det ordinarie kyrkoboksmaterialet<br /> och utgör ett viktigt komplement till detta. Vid centralen i Jörn datoriseras<br /> rikstäckande statistiskt material. Där bearbetas också genealogiskt och lokalhistoriskt<br /> material.</p> <p>En permanentning av dessa tre centraler skulle innebära att verksamheten<br /> vid dessa får en fast form och stora möjligheter att utvecklas vidare inom<br /> en fungerande organisation. En permanentning innebär också förbättrade<br /> förutsättningar för framtida planering och möjligheter att satsa på<br /> en fortsatt utveckling av verksamheten. Det skulle även innebära positiva<br /> effekter för de berörda orterna och den personal som arbetar vid centralerna.</p> <p>Övrigt</p> <p>I särskilda motioner till årets riksmöte har vi tagit upp frågor om stimulans<br /> för inflyttning till regionalt utsatta områden. Vi har bl. a. föreslagit bidrag<br /> för inflyttning till de områden som under lång tid haft en negativ befolkningsutveckling,<br /> generösare studiemedel vilket underlättar för ungdomar<br /> med långt till högskoleorterna att välja högre utbildning, förstärkt<br /> kommunal skatteutjämning m. m. Dessa åtgärder kan på ett avgörande sätt<br /> bidra till en bättre regional utveckling.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>15</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Hemställan</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1987/88</p> <p>A39</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Med anledning av vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening uttala vad som i motionen<br /> anförts om en decentralistisk inriktning av de regionalpolitiska<br /> insatserna i Norrbottens län,</p> <p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om småföretagsamhetens betydelse<br /> för en utveckling av näringsstrukturen,</p> <p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ett<br /> utvecklingsprogram för landsbygden enligt de riktlinjer som anförts i<br /> motionen,</p> <p style="margin-left:28px;">4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ett<br /> särskilt energibolag för Norrbottens län för att återföra vinsterna från<br /> vattenkraften till regionalpolitiskt motiverade investeringar enligt de<br /> riktlinjer som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:28px;">5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om ett nytt polishus i Gällivare,</p> <p style="margin-left:28px;">6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om en ny kriminalvårdsanstalt i Haparanda,</p> <p style="margin-left:28px;">7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att ett program<br /> för förstärkning och beläggning av grusvägar inom länsvägnätet föreläggs<br /> riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:28px;">8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om ett flygfält i Tornedalen,</p> <p style="margin-left:28px;">9. att riksdagen beslutar att anvisa 10 milj. kr. för upprustning av<br /> bandelen Boden - Haparanda,</p> <p style="margin-left:28px;">10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om nya högskoleutbildningar,</p> <p style="margin-left:28px;">11. att riksdagen beslutar anvisa ett reservationsanslag om 6 milj.<br /> kr. till högskolan i Luleå för ett treårigt försök med bakteriell läkning<br /> av malmer,</p> <p style="margin-left:28px;">12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om starta-eget-ersättning för ungdomar<br /> inom lantbruket,</p> <p style="margin-left:28px;">13. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om utredning<br /> och förslag om överföring av skogsmark från domänverket<br /> till enskilda för att skapa bärkraftiga lantbruksföretag,</p> <p style="margin-left:28px;">14. att riksdagen beslutar att till Särskilda skogsvårdsinsatser i norra<br /> Sverige anvisa ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt anslag<br /> om 5 milj. kr. till 40 milj. kr.,</p> <p style="margin-left:28px;">15. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om ett åtgärdsprogram<br /> för Arjeplogs och Jokkmokks kommuner enligt de<br /> riktlinjer som anförts i motionen,</p> </div> <div class="block ml_53"><p>16</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:39px;">16. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en ut- Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:28px;">redning av lokalisering av vissa rutiner och verksamheter inom post- A39</p> <p style="margin-left:28px;">girot till Norrbotten,</p> <p style="margin-left:28px;">17. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförts om avdragsrätt för anslag till Norrbottens<br /> forskningsråd,</p> <p style="margin-left:28px;">18. att riksdagen beslutar att till Arbetsmarknadspolitiska insatser i<br /> Norrbottens län anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat<br /> anslag om 17,4 milj. kr. till 199 milj. kr.,</p> <p style="margin-left:28px;">19. att riksdagen beslutar att verksamheten vid Demografiska databasens<br /> centraler i Pajala, Jokkmokk och Jörn permanentas.</p> <p>Stockholm den 11 april 1988</p> <p>Per-Ola Eriksson (c)</p> <p>Ivar Franzén (c) Börje Hörnlund (c)</p> <p>Rosa Östh (c) Jan Hyttring (c)</p> <p>Elving Andersson (c) Kersti Johansson (c)</p> <p>Ingvar Karlsson (c) Görel Thurdin (c)</p> <p>i Bengtsfors</p> </div> <div class="block ml_52"><p>17</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_16"><p>«</p> </div> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_35"><p> </p> </div> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> </div> INL Inlämning 1988-04-11 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-04-12 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-04-13 00:00:00 inträffat 2 0 Per-Ola Eriksson c 1 undertecknare 0 Ivar Franzén c 2 undertecknare 0 Börje Hörnlund c 3 undertecknare 0 Rosa Östh c 4 undertecknare 0 Jan Hyttring c 5 undertecknare 0 Elving Andersson c 6 undertecknare 0 Kersti Johansson c 7 undertecknare 0 Ingvar Karlsson c 8 undertecknare 0 Görel Thurdin c 9 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:86 2014-11-22 04:33:19 motkat Motionskategori - 2014-11-22 04:33:19 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02A39 2019-05-28 12:09:42 tilldelat Tilldelat Arbetsmarknadsutskottet 2014-11-22 04:33:19 GB02A39 av Per-Ola Eriksson m. fl. (c) mot_198788_a_39.pdf 577731 pdf med anledning av prop. 1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m. m. https://data.riksdagen.se/fil/319CFF42-7DED-455D-B393-094AC0F2279F