2778111 GB02A36 1987/88 A36 mot mot Motion 1987/88:A36 av Kersti Johansson Motion Motion AU 36 0 1988-04-05 00:00:00 2014-10-14 10:00:04 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken inför 90-talet av Kersti Johansson html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A36/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A36 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02A36 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3"><p>1987/88:A36</p> <p>av Kersti Johansson</p> <p>med anledning av prop. 1987/88:105 om<br /> jämställdhetspolitiken inför 90-talet</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:7px;">Mot.</p> <p style="margin-left:7px;">1987/88</p> <p style="margin-left:7px;">A36-37</p> </div> <div class="block ml_3"><p>I. Inledning</p> <p>Grundläggande för centerpartiets politik är alla människors lika värde och<br /> rättigheter. De mål som centerpartiet vill förverkliga utgår från de enskilda<br /> människornas behov och det nödvändiga samspelet mellan människa och<br /> miljö. Kraven på trygghet i en god livsmiljö för alla och ansvaret för kommande<br /> generationer måste enligt vår mening bestämma inriktningen av det<br /> politiska handlandet.</p> <p>Målsättningen måste därför vara att skapa ett samhälle där relationer<br /> människor emellan präglas av respekt för varje människas värdighet, integritet<br /> och egenart. Det politiska arbetet måste inrikts mot att ge varje människa<br /> likvärdiga förutsättningar och möjligheter att ta till vara sina personliga<br /> resurser. Detta innebär att samhället måste utformas så att varje individ har<br /> reella möjligheter att efter intresse, läggning och förmåga fritt välja sitt<br /> levnadsmönster i solidaritet och samverkan med andra människor.</p> <p>Enligt centerpartiets mening kan dessa strävanden bäst tillgodoses inom<br /> ramen för ett decentraliserat samhälle och en marknadsekonomi byggd på<br /> socialt och miljömässigt ansvarstagande hos individer, grupper och samhälle.</p> <p>Ett bra och fungerande samhälle förutsätter vidare att skilda individers<br /> erfarenheter och värderingar kan komma till uttryck i samhällsarbetet. Det<br /> är väsentligt att det politiska arbetet och den offentliga verksamheten inte<br /> bedrivs på ett sådant sätt att endast ett fåtal har möjligheter att delta i denna.</p> <p>En oundgänglig del i en positiv samhällsutveckling är att både kvinnors<br /> och mäns värderingar och erfarenheter måste få komma till uttryck i arbetet<br /> på skilda samhällsområden. Det ger ett breddat och bättre underlag för<br /> ställningstaganden och beslutfattande. Det kan ge det politiska och fackliga<br /> arbetet nya infallsvinklar och dimensioner. Det kan ge en mänskligare arbetsmarknad<br /> och en större social och miljömässig medvetenhet hos näringslivet.<br /> Det kan förnya och utveckla arbetet inom organisations- och<br /> samhällsliv, där kvinnor och män gemensamt och i solidaritet med varandra<br /> kan forma ett mänskligare samhälle.</p> <p>Strävandena att skapa likvärdiga ekonomiska och sociala villkor för alla<br /> ställer samtidigt krav på att var och en är beredd och ser som sin skyldighet</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr A36—37</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_48" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>att ta sin del av föräldraansvar, för personlig service och ett fungerande Mot. 1987/88<br /> familjeliv. A36</p> <p>Parallellt med politiska, ekonomiska och sociala reformer måste ett långsiktigt<br /> arbete bedrivas genom opinionsbildning, information och ökad kunskapsspridning<br /> i syfte att öka insikten och skapa en positiv attityd till att<br /> alla, kvinnor som män, måste respekteras som individer, ha likvärdiga förutsättningar<br /> och villkor och skyldighet att ta ansvar för sig själva och sina<br /> efterkommande.</p> <p>Sammanfattningsvis innebär den ovan redovisade synen en viktig del i<br /> det politiska arbetet att öka människors möjligheter att fritt kunna bestämma<br /> över sin tillvaro och skapa jämlikhet mellan individer och grupper.</p> <p>Jämställdhet mellan kvinnor och män är en del av detta arbete.</p> <p>Centerpartiet arbetar utifrån denna syn på att trygga kvinnors och mäns<br /> lika rätt och möjligheter till:</p> <p>— arbete, utbildning och social trygghet</p> <p>— ansvar och omsorg för barnen</p> <p style="margin-left:16px;">— ansvar för samhällets utveckling och inflytande i de samhälleliga beslutsprocesserna.</p> <p>Samhällsstruktur och samhällsutveckling</p> <p>Den hittillsvarande utvecklingen i samhället har emellertid inneburit en<br /> starkare koncentration, med centralisering av befolkning, bebyggelse och<br /> näringsstruktur. Den förda ekonomiska politiken under senare år har kraftigt<br /> förstärkt dessa tendenser och ökat klyftorna såväl mellan individer och<br /> grupper som mellan olika delar av landet.</p> <p>Koncentrationsutvecklingen har medfört att främst storstadsregionerna<br /> vuxit på övriga landsdelars bekostnad. Det är främst unga människor som<br /> flyttat till storstäderna, där möjligheter till arbete och utbildning erbjuds.</p> <p>Befolkningskoncentrationen har också lett till en alltmer ensidig könsfördelning<br /> i glesbygdskommunerna. Ensidig näringsstruktur och svårigheter<br /> för kvinnorna att få arbete har inneburit att allt fler kvinnor tvingats<br /> söka sig till mer expansiva regioner både för att få utbildning och för att få<br /> arbete. Detta leder till en alltmer bristfällig social miljö i många utflyttningskommuner.<br /> Dynamiken i dessa områden minskar, de sociala problemen<br /> ökar och bygden utarmas.</p> <p>Samtidigt har inte den politik som förts av den socialdemokratiska regeringen<br /> på några avgörande punkter förmått att förändra den traditionella<br /> sociala strukturen, där män och kvinnor i huvudsak har en skild arbetsmarknad,<br /> olika utbildningsval och betydande olikheter i det sociala förhållande<br /> vad avser ansvar för familj och barn respektive trygghetssystemens<br /> utformning.</p> <p>Propositionen</p> <p>Det är mot denna bakgrund regeringens proposition 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken<br /> inför 1990-talet skall ses. 1 propositionen redovisas en</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>femårig handlingsplan för regeringens fortsatta jämställdhetsarbete, där Mot. 1987/88</p> <p>tonvikten skall ligga på kvinnornas roll i ekonomin, jämställdheten mellan A36</p> <p>kvinnor och män på arbetsmarknaden, i utbildningen och i familjen samt<br /> kvinnors inflytande i samhället.</p> <p>Många av de allmänna deklarationer och uttalanden som föredraganden<br /> gör i propositionen är i linje med vad från centerpartiet framförts vid upprepade<br /> tillfällen. Enligt vår mening saknas dock de konkreta insatser som<br /> krävs för att skapa rättvisare förhållanden mellan kvinnor och män på<br /> arbetsmarknaden, likvärdig social grundtrygghet för alla, mindre könsbundna<br /> utbildnings- och yrkesval och ett ökat engagemang från kvinnor i<br /> den politiska beslutsprocessen.</p> <p>Problemen inom vårdsektorn med dess ensidiga könsfördelning och låga<br /> löneläge kvarstår, och någon antydan om lösningar finns knappast.</p> <p>Enligt vår mening kan inte den koncentrationsinriktade filosofi som socialdemokraterna<br /> företräder skapa förutsättningar för en ökad jämställdhet,<br /> eftersom grundläggande sociala och ekonomiska föreställningar då inte<br /> kan uppfyllas. Det är bara med en politik för ett decentraliserat samhälle<br /> som jämställdhetsmålen kan nås — dvs. med föredragandens definition att<br /> ”kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter<br /> inom alla väsentliga områden i livet”.</p> <p>Tidigare centermotioner</p> <p>Centerpartiet har utvecklat sin syn på jämställdhetsfrågorna i flera motioner<br /> under de senaste riksmötena. Vi har därvid bl. a. pekat på nödvändigheten<br /> av en mer rättvis arbetsmarknad, en fungerande barnomsorg utformad<br /> så att valfrihet finns mellan olika omsorgsformer, förändrad inriktning av<br /> utbildningsutbudet, skärpning av jämställdhetslagen, mer resurser till<br /> JämO m. m.</p> <p>Tidigare till innevarande riksmöte har centern i en särskild motion tagit<br /> upp jämställdhetsfrågorna. I denna motion, vilken ännu inte har behandlats<br /> av riksdagen, har vi bl. a. tagit upp vikten av regional balans och samhällsplaneringens<br /> betydelse för jämställdheten och krävt att den regionalpolitiska<br /> utredningen skall få i uppdrag att särskilt belysa möjligheterna att<br /> öka kvinnosysselsättningen i utsatta regioner. Vi har i denna motion också<br /> tagit upp sådana frågor som en förändrad inriktning av utbildningen för<br /> ökad jämställdhet och behovet av stöd för att stimulera kvinnligt nyföretagande.</p> <p>Vi påpekade behovet av kortare arbetstid för personal inom vårdsektorn<br /> och den diskriminering av arbetstagare som uttag av föräldraledighet leder<br /> till.</p> <p>Vi krävde vidare kompletteringar i jämställdhetslagen i syfte att stärka<br /> skyddet mot trakasserier i arbetslivet och ett återinförande av jämställdhetskommittén<br /> m. m.</p> <p>Vi kommer nu i anledning av propositionen att delvis på nytt ta upp dessa<br /> frågor i syfte att redovisa konkreta förslag för att förbättra jämställdheten<br /> mellan kvinnor och män i enlighet med den grundsyn centerpartiet har. Vi<br /> har inget att erinra mot att en handlingsplan för jämställdheten läggs fast</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>för de kommande fem åren under förutsättning att den bygger på ovan Mot. 1987/88</p> <p>redovisade principiella syn och riktlinjer för jämställdhetsarbetet. Detta A36</p> <p>bör ges regeringen till känna.</p> <p>II. Kvinnornas roll i ekonomin</p> <p>Den ekonomiska standarden, såväl kvinnors som mäns, är beroende av<br /> möjligheterna att få förvärvsarbete och en egen inkomst. Utvecklingen har<br /> också inneburit att förvärvsfrekvensen alltmer utjämnats mellan kvinnor<br /> och män. Det kvarstår dock fortfarande betydande skillnader mellan kvinnors<br /> och mäns yrkesval. Arbetsmarknaden är i betydande utsträckning<br /> könsuppdelad och löneskillnaderna mellan kvinnor och män stora. Yrkesområden<br /> där kvinnor utgör huvuddelen av de anställda, har haft en mycket<br /> svagare löneutveckling än områden där män utgör det dominerande antalet<br /> anställda.</p> <p>Av tradition värderas arbeten inom vård- och servicesektor lägre än arbeten<br /> t. ex. inom yrken med teknisk inriktning. Samtidigt har omsorg, vård,<br /> service etc. en central betydelse för möjligheterna att främja en positiv samhällsekonomisk<br /> utveckling. Brister i t. ex. vård och omsorg leder till stora<br /> samhällsekonomiska förluster genom att många, främst kvinnor, antingen<br /> inte förvärvsarbetar i den utsträckning man önskar eller helt tvingas avstå<br /> från förvärvsarbete. Utvecklingen under den senaste tiden har också visat<br /> att förhållandena inom kvinnodominerade yrkesområden på arbetsmarknaden<br /> blir alltmer ohållbara. Kraven på en bättre löneutveckling framförs<br /> allt starkare, och många väljer i desperation över sin arbetssituation att<br /> lämna sitt arbete.</p> <p>Vi anser därför att en parlamentarisk kommitté bör tillkallas, med direktiv<br /> att genomföra en arbetsvärdering av olika yrkessektorer för att kartlägga<br /> skillnader och analysera bakgrunden till att kvinnodominerande yrken oftast<br /> värderas lägre än yrken där män dominerar. Utredningen bör även<br /> lägga förslag om hur rådande missförhållanden skall åtgärdas utan att man<br /> från samhällets sida inkräktar på det ansvar parterna på arbetsmarknaden<br /> har.</p> <p>III. Jämställdhet på arbetsmarknaden</p> <p>Rätten till arbete är grundläggande för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor<br /> och män. Förvärvsarbetet är inte bara en förutsättning för egen försörjning.<br /> Det har också ett egenvärde genom att det är en väg till sociala kontakter,<br /> gemenskap och personlig utveckling.</p> <p>De praktiska förvärvshinder som idag Finns måste undanröjas. Attityder<br /> och värderingar är också av stor betydelse när det gäller kvinnors och mäns<br /> lika möjligheter till arbete och utbildning. Ansvaret för att förändra attityder<br /> på arbetsplatsen och arbeta bort fördomar ligger såväl hos den enskilde<br /> som hos arbetsgivaren och de fackliga organisationerna.</p> <p>Jämställdhet innebär bl. a. att kvinnor och män skall kunna förvärvsarbeta<br /> på lika villkor. De skall ha samma lönevillkor och möjligheter till<br /> utveckling och befordran i arbetet. Grundläggande för jämställdhet på arbetsmarknaden<br /> är också att både kvinnor och män kan kombinera förvärvsarbete<br /> med det praktiska arbetet i hemmet och föräldraansvar.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p style="margin-left:12px;">Under de senaste decennierna har kvinnornas andel på arbetsmarknaden Mot. 1987/88</p> <p>kraftigt ökat. I början på 1970-talet relaterades ökningen av antalet kvinnor A36</p> <p>i arbetskraften till högkonjunkturen och efterfrågan på arbetskraft. Kvinnornas<br /> inmarsch på arbetsmarknaden har emellertid fortsatt, och numera<br /> finns i det närmaste lika många kvinnor som män på arbetsmarknaden.</p> <p>Det finns dock betydande skillnader mellan kvinnors och mäns förvärvsarbete.<br /> Nära hälften av alla förvärvsarbetande kvinnor arbetar deltid. Det<br /> kan delvis vara ett frivilligt val, men är sannolikt i lika stor utsträckning<br /> beroende på att familjeförhållanden, begränsningar i utbildning, begränsad<br /> arbetsmarknad m. m. förhindrar möjligheterna att öka den betalda arbetstiden.<br /> Arbetsmiljön kan också vara ett hinder för kvinnor att arbeta<br /> heltid. Såsom påpekas i propositionen har bl. a. den tekniska utvecklingen<br /> inneburit att arbetsmiljön i t. ex. industrin kraftigt förbättrats. Motsvarande<br /> förbättringar har inte skett inom kvinnodominerande yrkesområden. Detta<br /> leder till att vissa arbetsmiljöer är både fysiskt och psykiskt påfrestande och<br /> att många därför inte klarar av att arbeta heltid.</p> <p>Arbetsmarknaden är könsuppdelad och kvinnorna har ett betydligt smalare<br /> verksamhetsområde än männen. Kvinnor arbetar främst inom vård,<br /> service och kontorsyrken och har oftast lägre löner än män. Detta leder<br /> också till ytterligare orättvisor genom att vårt sociala trygghetssystem är<br /> kopplat till lönearbetet på arbetsmarknaden. Kvinnor arbetar oftare kortare<br /> tid och har dessutom ofta lägre lön för likvärdigt arbete. Detta medför<br /> lägre arbetslöshetsersättning, lägre sjukpenning och lägre pension. Det är<br /> enligt vår mening inte acceptabelt att i det sociala trygghetssystemet bygga<br /> in orättvisor som beror på arbetsmarknadens utseende och sociala förhållanden,<br /> vilket i mångt och mycket är ett arv från ett samhälle med andra<br /> attityder och värderingar till kvinnors arbete.</p> <p>Möjligheterna att uppnå mer likvärdiga sociala trygghetsvillkor mellan<br /> kvinnor och män förutsätter att de sociala trygghetssystemen i större utsträckning<br /> utgår från grundtrygghetsprincipen med möjligheter till individuell<br /> påbyggnad i det sociala skyddet.</p> <p>Målsättningen för det politiska arbetet måste vara att utveckla de nuvarande<br /> trygghetssystemen i denna riktning — ett arbete som samtidigt är en<br /> central del i ett handlingsprogram för jämställdhet. Detta bör ges regeringen<br /> till känna.</p> <p>— arbetslöshetsförsäkring för alla</p> <p>Från centerpartiets sida har vi i annat sammanhang motionerat om införande<br /> av en allmän arbetslöshetsförsäkring/trygghetsförsäkring för alla. En<br /> sådan försäkring skulle ge möjligheter att ge såväl kvinnor som män en<br /> grundtrygghet lika för alla. Systemet skulle innebära att de högst avlönade<br /> som nu gynnas, i de flesta fall män, får avstå till de som missgynnas mest, i<br /> de flesta fall kvinnor. Vårt förslag innebär även att de som med nuvarande<br /> regler står helt utanför möjligheter till arbetslöshetsersättning skulle få en<br /> rimlig grundtrygghet.</p> <p>— arbetsmiljö</p> <p>En viktig del i det jämställdhetsarbetet är arbetsmiljöfrågorna. Ovan har 5</p> <p>framhållits betydelsen av att arbetsmiljön inom många kvinnodomineran</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>de områden förbättras. Inom vissa yrkesområden är arbetsmiljön särskilt Mot. 1987/88</p> <p>tung, både fysiskt och psykiskt. Det gäller t. ex. för vårdbiträden — en A36</p> <p>personalgrupp där arbetsskadorna är många och personalomsättningen<br /> stor. Det är bl. a. nödvändigt att tekniska hjälpmedel tas fram som minskar<br /> de rent fysiskt tunga momenten inom vård och omsorg.</p> <p>Den tekniska utvecklingen skapar emellertid nya arbetsmiljöproblem. Få<br /> arbetsmiljöfrågor har blivit så uppmärksammade som bildskärmsarbete.</p> <p>Det är klart belagt genom både vetenskapliga undersökningar och praktisk<br /> erfarenhet att skilda typer av besvär kan uppstå vid bildskärmsarbete. För<br /> kvinnor som arbetar vid terminaler har pekats på risken för graviditetsstörningar<br /> genom strålningen från bildskärmen. Den framtida utvecklingen<br /> innebär också att fler, kvinnor som män, kommer att arbeta vid bildskärmar.<br /> Det är således angeläget, som vi vid upprepade tillfällen framhållit, att<br /> riskerna med bildskärmen kartläggs och analyseras så att påvisade arbetsmiljöproblem<br /> kan åtgärdas.</p> <p>— arbetstider</p> <p>Centerpartiet har vid upprepade tillfällen understrukit att såväl en flexibel<br /> som en förkortad arbetstid är angelägen för många människor. Senast har<br /> vi behandlat dessa frågor i en motion till innevarande riksmöte.</p> <p>I motionen konstaterade vi bl. a. att en reformering av arbetstidslagstiftningen<br /> måste genomföras på ett sådant sätt att de faktiska skillnaderna<br /> mellan kvinnors och mäns arbetstid utjämnas.</p> <p>Stor vikt måste enligt vår mening läggas vid personliga valmöjligheter, så<br /> att arbetstiderna kan anpassas till olika familjers och individers behov och<br /> önskemål. Frågan om arbetstidens längd måste enligt vår mening främst<br /> diskuteras som en livskvalitetsfråga och inte enbart som en arbetsmarknadsfråga.<br /> Detta är nödvändigt om olika individers, kvinnors och mäns,<br /> rätt till en meningsfull tillvaro anpassad efter vars och ens intresse, läggning<br /> och inriktning, skall kunna tillgodoses.</p> <p>Regional- och näringspolitik</p> <p>Från centerpartiets sida har vi i partimotioner om närings- och regionalpolitiken<br /> lagt förslag med syfte att stärka näringslivet i landets alla delar.</p> <p>Vi konstaterade därvid att en viktig resurs för att utveckla utsatta områden<br /> är såväl satsningar på kvinnligt nyföretagande som en bättre arbetsmarknad<br /> för kvinnor. En breddning av kvinnors arbetsmarknad genom ett<br /> ökat nyföretagande skulle säkerligen få stor betydelse för möjligheterna att<br /> skapa sysselsättning i utsatta regioner.</p> <p>Erfarenheter visar att det kvinnliga företagandet ofta fyller igen ”luckor”<br /> som männen lämnat. Det kan gälla val av brancher. Kvinnliga företagare är<br /> ofta inriktade mot serviceområdet. Det är av särskilt intresse med tanke på<br /> att många bedömare anser att den privata tjänstesektorn kan förväntas bli<br /> det mest expansiva under de närmaste decennierna.</p> <p>Vi har vidare betonat vikten av att avancerad teknik kommer hela landet<br /> till del. Ett område som kommer att få allt större betydelse är data- och<br /> kommunikationstekniken.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:13px;">Det är enligt vår mening väsentligt att kvinnliga företagare,.inte minst i Mot. 1987/88</p> <p style="margin-left:3px;">avfoikningsbygder, tar till vara och utnyttjar de möjligheter den nya tekni- A36</p> <p style="margin-left:3px;">ken ger och inte låter den bli en konkurrensnackdel.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi har tidigare föreslagit att 100 milj. kr. bör anvisas till särskilda projekt<br /> för utveckling av landsbygden. Dessa medel skall användas för stöd till<br /> sådana insatser som inte får stöd via de ordinarie regionalpolitiska stöden<br /> m. m. Projekt som syftar till att öka det kvinnliga företagandet på landsbygden<br /> skulle genom vårt förslag kunna få ett bättre stöd. Vi vill även erinra om<br /> att vi föreslagit en uppräkning av länsanslagen till 800 milj. i syfte att stärka<br /> insatserna för småföretagande.</p> <p style="margin-left:3px;">Även om en viss uppmjukning skett är de regionala utvecklingsfondernas<br /> verksamhet huvudsakligen inriktad på tillverkningsindustri och turism. Det<br /> är enligt vår mening viktigt, inte minst med tanke på kvinnors engagemang<br /> som företagare, att ytterligare bredda fondernas verksamhet och ge stöd<br /> även åt serviceföretag. Bl. a. med tanke på utvecklingen inom dataområdet<br /> finns inom serviceområdet stora möjligheter för ett ökat kvinnligt företagande.<br /> Detta bör ges regeringen till känna.</p> <p style="margin-left:3px;">Centerns förslag i annat sammanhang om att socialförsäkringsavgifter<br /> inte skall tas ut för första basbeloppet (25 800 kr.) innebär en minskad<br /> avgiftsbörda på 10 000 kr. En minskad avgiftsbörda på 10 000 kr. skulle<br /> avsevärt underlätta nyföretagandet samt innebära en väsentlig ekonomisk<br /> lättnad för många kvinnliga företagare med låga inkomster.</p> <p style="margin-left:3px;">— handelshus för kvinnor</p> <p style="margin-left:3px;">En viktig del i nyföretagande och småföretagande är möjligheterna till försäljning<br /> av produkter. En väg att förbättra småföretagarnas och nya företagares<br /> möjligheter till handel skulle inrättande av handelshus vara. Handelshusen<br /> skulle kunna hjälpa kvinnor som startar företag, med marknadsföring<br /> och försäljning av produkter och tjänster. Detta bör ges regeringen till<br /> känna.</p> <p style="margin-left:3px;">IV. Jämställdhet i utbildningen</p> <p style="margin-left:3px;">Vi har i tidigare motioner och bl. a. i vår motion om utbildningen i grundskolan,<br /> tagit upp arbetet för jämställdhet på utbildningsområdet.</p> <p style="margin-left:3px;">De traditionella könsrollsmönstren grundläggs tidigt. Värderingarna om<br /> vad som är manligt och kvinnligt formas tidigt. Det är viktigt att genom hela<br /> utbildningen, från förskolan till universitets- och vuxenutbildningen, beakta<br /> jämställdhetsaspekterna.</p> <p style="margin-left:3px;">— skolmiljön</p> <p style="margin-left:3px;">En viktig del att förändra invanda könsrollsmönster och attityder är att<br /> skolpersonalens sammansättning avspeglas i den syn man försöker bibringa<br /> eleverna. Barn lär sig idag genom skolans egna förebilder vad som är<br /> att betrakta som manligt respektive kvinnligt.</p> <p style="margin-left:3px;">Under förskole-, lågstadie- och mellanstadietiden möter eleverna nästan<br /> bara kvinnliga lärare. Rektorn är oftast man, liksom vaktmästaren. Bespisningspersonalen<br /> är nästan alltid kvinnlig osv. Det är därför kanske mer</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>väsentligt än på andra områden att strävandena att få en jämnare könsför- Mot. 1987/88</p> <p>delning inom olika yrkesområden snabbt leder till resultat inom skolans A36</p> <p>område. Det är sannolikt ett av de viktigaste instrumenten för att långsiktigt<br /> förändra attityderna i samhället om vad som är mäns och kvinnors uppgifter.</p> <p>Den nyligen beslutade grundskollärarutbildningen är ett steg i rätt riktning<br /> för att bryta det nuvarande mönstret. Det är därför viktigt att en fortbildning<br /> av tidigare utexaminerade lärare sker. 1 annat fall riskeras att intentionerna<br /> inte leder till några praktiska resultat.</p> <p>Det är enligt vår mening betydelsefullt att man noggrant följer dessa<br /> frågor och att en mer samlad syn får prägla jämstäildhetsarbetet på skolområdet.<br /> Det måste vara skolöverstyrelsens uppgift att verka för att flickor<br /> resp. pojkar väljer för sitt kön otraditionella utbildningar m. m. SÖ bör få i<br /> uppgift att leda jämstäildhetsarbetet på skolområdet. Det torde vara mer<br /> ändamålsenligt än att såsom propositionen aviserar tillsätta en "ledningsgrupp<br /> för jämställdhetsfrågor inom utbildningsområdet”. Skolöverstyrelsens<br /> arbete bör på det regionala och lokala planet kompletteras med att en<br /> jämställdhetsansvarig inrättas vid varje länsskolnämnd med uppgift att<br /> kunna ge de lokala skolmyndigheterna råd och stöd i jämställdhetsfrågor.</p> <p>— jämställdhetsforskning</p> <p>En viktig del i arbetet för ökad jämställdhet är att kvinnliga forskare får<br /> bättre villkor och större möjligheter att bedriva forskning. Möjligheterna att<br /> bedriva forskning på ett framgångsrikt sätt bestäms ofta av faktorer vid<br /> sidan av ”forskarsamhället”, såsom t. ex. den sociala situationen, ekonomin,<br /> bostadsförhållanden etc. Detta innebär i dagsläget ofta att kvinnor har<br /> betydligt svårare att sammanhängande kunna ägna sig åt forskning, vilket<br /> är nödvändigt om man skall kunna nå ett resultat och därmed skapa sig<br /> förutsättningar för en forskarkarriär. Enligt vår mening torde således ett<br /> förbättrat stöd till forskarstuderande vara av avgörande betydelse för att<br /> fler kvinnor skall ägna sig åt forskning.</p> <p>En ökad andel kvinnliga forskare torde också leda till att inriktningen på<br /> forskningen breddas och därmed ger en större belysning av problem som<br /> upplevs som väsentliga för kvinnor. Dessa områden har varit eftersatta, och<br /> ett ökat stöd till jämställdhetsforskning kan motiveras utifrån behovet att<br /> mer explicit belysa kvinnors problem och sociala villkor såväl i historisk tid<br /> som i nutid. Vi föreslår att särskilda medel anvisas för stöd till jämställdhetsforskning<br /> med ovan redovisade inriktning.</p> <p>V. Jämställdhet i familjen</p> <p>Vi har ovan redovisat vår principiella syn på jämstäildhetsarbetet och därvid<br /> understrukit att centerpartiets politiska arbete grundar sig på att alla<br /> människor visar en ömsesidig respekt för varandras integritet och egenart.</p> <p>Vi har också understrukit att en central del i arbetet för ökad jämställdhet är<br /> en fungerande barnomsorg.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1987/88<br /> A36</p> </div> <div class="block ml_3"><p>— våld mot kvinnor</p> <p>Vi vill i detta sammanhang understryka vikten av att kvinnor som på olika<br /> sätt misshandlas, trakasseras, förföljs av män måste få stöd och hjälp. En<br /> viktig del i detta är det personliga skyddet och möjligheterna att få byta<br /> identitet utan alltför stort byråkratiskt krångel. Erfarenhetsmässigt har det<br /> visat sig att den enda möjligheten att slippa förföljelse i vissa utsatta fall är<br /> att byta identitet och ”försvinna”. Det torde inte heller räcka med besöksförbud<br /> i sådana fall utan istället krävs andra insatser. Detta bör ges regeringen<br /> till känna.</p> <p>VI. Kvinnors inflytande</p> <p>Vi har ovan konstaterat att en oundgänglig del av en fungerande demokrati<br /> är att kvinnors och mäns värderingar och erfarenheter får komma till uttryck<br /> i det politiska arbetet. Det är mot denna bakgrund viktigt att kvinnorepresentationen<br /> i beslutande organ inom näringsliv, fackliga organisationer,<br /> politiskt liv m. m. ökar. Vi vill dock betona att denna utveckling så<br /> långt möjligt bör ske på frivillig väg och tvingande regler undvikas.</p> <p>Vi vill i detta sammanhang ta upp två av de frågor som behandlas i<br /> propositionen.</p> <p>— projektverksamheten</p> <p>I propositionen föreslås en projektverksamhet för att öka kvinnorepresentationen<br /> i de statliga organen och att 3 milj. kr. anvisas för detta ändamål.</p> <p>Från centerrörelsens sida har vi tidigare anfört att de politiska partierna<br /> har nått längre vad det gäller kvinnorepresentation än andra grupper som<br /> är företrädda i de statliga organen, t. ex. de fackliga organisationerna. Vi<br /> kvarstår vid vår uppfattning att dessa organisationer utan särskilda projektmedel<br /> kan förstärka sin kvinnorepresentation i de statliga organen, och de</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Vårdnadsbidrag ger jämställdhet</p> <p>Den ensidiga inriktningen av familjepolitiken strider mot många familjers<br /> val och prioriteringar och innebär att många gör sina dispositioner utan<br /> hänsyn till de allmänna villkor som följer därav. Förekomsten av en ”svart”<br /> barnomsorgsmarknad är ett uttryck för detta. Omfattande deltidsarbete<br /> bland främst kvinnor är ett annat exempel.</p> <p>Båda dessa exempel leder till att kvinnor får sämre sociala villkor och<br /> sämre utvecklingsmöjligheter i sina arbeten. Därför har det en avgörande<br /> betydelse från jämställdhetssynpunkt att man formar samhällets regler så<br /> att det är möjligt för den enskilde att med full valfrihet i barnomsorgen<br /> bibehålla sina möjligheter i arbetslivet och inte förlora social trygghet.</p> <p>Förslaget om en beskattad vårdnadsersättning kombinerad med förbättrade<br /> pensionsvillkor i samband med hemarbete med egna barn har just<br /> denna innebörd. Mindre valfrihet i barnomsorgen innebär sämre trygghet<br /> för föräldrarna. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>medel som föreslås anvisade för detta ändamål bör i stället utnyttjas för att Mot. 1987/88<br /> förstärka stödet till kvinnoorganisationerna. A36</p> </div> <div class="block ml_4"><p>— utnämningar</p> <p>I propositionen föreslås att vid nomineringar till en plats i en statlig styrelse<br /> denna i första hand skall erbjudas det underrepresenterade könet. Centerrörelsen<br /> har i sitt remissvar på utredningen konstaterat att dubbla nomineringar<br /> inte är någon framkomlig väg. Vi föreslog därför att nominerande<br /> parter under ett år skall nominera så att inget kön blir underrepresenterat.<br /> Detta är enligt vår mening en bättre metod jämfört med propositionens<br /> förslag samtidigt som inblandning undviks i nominerande organisationers<br /> interna demokrati. Vi kvarstår vid denna uppfattning.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om ideologiska utgångspunkter och vikten<br /> av att bryta koncentrationspolitiken för möjligheterna att uppnå<br /> jämställdhet mellan kvinnor och män,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen beslutar att — med avslag på prop. 1987/88:105 i<br /> motsvarande delar — som sin mening ge regeringen till känna vad<br /> som i motionen anförs om jämställdhetspolitikens fortsatta inriktning<br /> avseende kvinnornas roll i ekonomin, jämställdhet mellan kvinnor<br /> och män på arbetsmarknaden, i utbildningen och i familjen samt<br /> kvinnors inflytande i samhället,</p> <p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om satsningar på ökat företagande<br /> och regional balans för att främja kvinnligt företagande och ökade<br /> möjligheter till sysselsättning för kvinnor i landets alla delar,</p> <p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om att en<br /> parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallas med direktiv att genomföra<br /> en arbetsvärdering av olika yrkessektorer i enlighet med<br /> vad som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförs om utformningen av de sociala trygghetssystemen,</p> <p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförs om arbetsmiljön inom kvinnodominerande<br /> yrkesområden,</p> <p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförs om stöd till kvinnoprojekt i syfte att<br /> främja landsbygdens utveckling,</p> <p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförs om inrättande av handelshus för kvinnor,</p> <p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till kän</p> </div> <div class="block ml_52"><p>10</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:27px;">na vad som i motionen anförs om skolmiljöns betydelse för järn- Mot. 1987/88<br /> ställdhetsarbetet, A36</p> <p style="margin-left:27px;">10. att riksdagen beslutar att — med avslag på prop. 1987/88:105 i<br /> motsvarande del — som sin mening ge regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförts om skolöverstyrelsens roll för jämställdhetsarbetet,</p> <p style="margin-left:27px;">11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförs om inrättande av jämställdhetsansvariga<br /> vid varje länsskolnämnd,</p> <p style="margin-left:27px;">12. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om<br /> särskilda medel till jämställdhetsforskning att utnyttjas i enlighet<br /> med de riktlinjer som redovisas i motionen samt i övrigt ge regeringen<br /> till känna vad som anförs om vikten av att underlätta för kvinnliga<br /> forskare att bedriva forskning,</p> <p style="margin-left:27px;">13. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförs om familjepolitikens inriktning,<br /> förbättrade pensionsvillkor för vård av egna barn och vikten av införande<br /> av vårdnadsbidrag för arbetet med ökad jämställdhet,</p> <p style="margin-left:27px;">14. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförs om insatser för att skydda kvinnor<br /> som utsätts för misshandel, trakasserier och förföljelse,</p> <p style="margin-left:27px;">15. att riksdagen beslutar att — med avslag på prop. 1987/88:105 i<br /> denna del — uttala att berörda organisationer själva skall ansvara för<br /> att kvinnorepresentationen i de statliga organen ökar samt beslutar<br /> att 3 milj. kr. anvisas som stöd till kvinnoorganisationerna,</p> <p style="margin-left:27px;">16. att riksdagen beslutar att — med avslag på prop. 1987/88:105 i<br /> denna del — ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om<br /> formerna för nomineringar till statliga styrelser m. m.</p> <p>Stockholm den 5 april 1988<br /> Kersti Johansson (c)</p> <p>Börje Hörnlund (c). Ivar Franzén (c)</p> <p>Görel Thurdin (c) Per-Ola Eriksson (c)</p> <p>Rosa Östh (c) Elving Andersson (c)</p> <p>Ingvar Karlsson (c) Gunilla André (c)</p> <p>i Bengtsfors</p> </div> <div class="block ml_53"><p>11</p> </div> </div> </div> INL Inlämning 1988-04-05 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1988-04-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1988-04-07 00:00:00 inträffat 2 0 Kersti Johansson c 1 undertecknare 0 Börje Hörnlund c 2 undertecknare 0 . Ivar Franzén c 3 undertecknare 0 Görel Thurdin c 4 undertecknare 0 Per-Ola Eriksson c 5 undertecknare 0 Rosa Östh c 6 undertecknare 0 Elving Andersson c 7 undertecknare 0 Ingvar Karlsson c 8 undertecknare 0 Gunilla André c 9 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:105 2014-11-19 17:19:51 motkat Motionskategori - 2014-11-19 17:19:51 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02A36 2019-05-28 12:09:42 tilldelat Tilldelat Arbetsmarknadsutskottet 2014-11-19 17:19:51 GB02A36 av Kersti Johansson mot_198788_a_36.pdf 274730 pdf med anledning av prop. 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken inför 90-talet https://data.riksdagen.se/fil/21BA525D-2475-4DDD-B6C5-D7BC0B927613