<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2778106</hangar_id>
 <dok_id>GB02A35</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>A35</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:A35 av Alf Wennerfors m. fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>35</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:00:03</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:105 om Mot.</titel>
 <subtitel>av Alf Wennerfors m. fl. (m)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A35/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A35</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02A35</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:A35&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;av Alf Wennerfors m. fl. (m)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;med anledning av prop. 1987/88:105 om Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;jämställdhetspolitiken inför 90-talet 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:340px;"&gt;A35&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 Ökad jämställdhet mellan könen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringens proposition har rubriken ”Jämställdhetspolitiken under 1990talet".&lt;br /&gt;
I realiteten är den emellertid inte något annat än en snabbt hopsatt&lt;br /&gt; 
katalog över områden som har ett mer eller mindre klart samband med&lt;br /&gt; 
jämställdhet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi har i den moderata motionen 1987/88:A811 om jämställdhet mellan&lt;br /&gt; 
kvinnor och män, som väcktes i januari i år, utvecklat vår syn på förutsättningarna&lt;br /&gt;
för jämställdhet. Riksdagen har ännu inte behandlat denna motion.&lt;br /&gt;
Därför inskränker vi oss nu huvudsakligen till sådana aspekter på&lt;br /&gt; 
jämställdhet som har direkt anknytning till regeringens proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringen skriver i propositionens inledning bl. a.:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ett jämställt samhälle är ett samhälle där den sneda arbets- och maktfördelningen&lt;br /&gt;
mellan könen är upphävd och där det alltså praktiskt taget finns en&lt;br /&gt; 
jämn könsfördelning inom alla samhällsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Enligt vår mening är det väsentligt att understryka att jämställdhet inte bara&lt;br /&gt; 
är en fråga om statistiskt mätbara fakta. Jämställdhet är också en fråga om&lt;br /&gt; 
valfrihet dvs. enskilda individers möjlighet att utifrån personliga intressen,&lt;br /&gt; 
prioriteringar och förutsättningar välja utbildning, yrke och verksamhet&lt;br /&gt; 
utan att styras av fördomar eller schabloner.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En del av propositionens förslag är rimliga, men mycket av vad som&lt;br /&gt; 
kallas åtgärder är inte mer än allmänna förhoppningar eller självklarheter.&lt;br /&gt; 
Det finns även en del förslag som i själva verket kan försvaga jämställdhetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringen skriver att det från jämställdhetssynpunkt är viktigt att det&lt;br /&gt; 
finns god barn-, äldre och sjukomsorg. Det är givetvis riktigt. Regeringens&lt;br /&gt; 
uppfattning om hur en god omsorg skall vara organiserad skiljer sig emellertid&lt;br /&gt;
från vår.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringen anser att vård och omsorg skall skötas av den offentliga sektorn&lt;br /&gt;
och avvisar andra alternativ. Vi anser att man inte skall utesluta andra&lt;br /&gt; 
från arbetet med att ge god vård och omsorg till behövande. Föräldrar,&lt;br /&gt; 
handikappade, pensionärer och sjuka måste också själva få vara med och&lt;br /&gt; 
besluta om vård och omsorg. Statsmakternas ansvar för finansieringen av&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 Riksdagen 1987/88. S sami. Nr A35&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;vård och omsorg innebär inte att vården och omsorgen måste vara organise- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rad inom den offentliga sektorn. A35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förmår inte inse att valfrihet är en av förutsättningarna för&lt;br /&gt; 
jämställdhet. Ett exempel är familjepolitiken. Regeringens familjepolitik&lt;br /&gt; 
har som grund att föräldrar inte själva skall få besluta om vilken form av&lt;br /&gt; 
barntillsyn som de vill ha och som de anser passar deras barn bäst. Det&lt;br /&gt; 
borgerliga förslaget till en familjepolitik för ökad valfrihet innebär att föräldrar&lt;br /&gt;
skall kunna välja det barnomsorgsalternativ som passar deras situation.&lt;br /&gt;
Detta skulle underlätta främst för kvinnor att ägna sig åt de arbetsuppgifter&lt;br /&gt;
de själva vill. Detta vore bra för barnen. Föräldrarna kan få den&lt;br /&gt; 
trygghet som krävs för att kunna kombinera familjeansvar och yrkesliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda alternativ inom vård- och omsorgsområdet är också viktiga för&lt;br /&gt; 
alla dem som i dag är anställda inom den offentliga sektorn. 56 % av de&lt;br /&gt; 
förvärvsarbetande kvinnorna arbetar inom den offentliga sektorn, huvudsakligen&lt;br /&gt;
inom vård och omsorg. Undersökningar visar att hälften av alla&lt;br /&gt; 
förvärvsarbetande vill ha ny arbetsgivare eller nya arbetsuppgifter. Det behövs&lt;br /&gt;
därför en rörlig och flexibel arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall detta vara möjligt måste den offentliga sektorns monopolställning&lt;br /&gt; 
inom många viktiga områden brytas. Inom den offentliga sektorn är utrymmet&lt;br /&gt;
för individuella variationer mycket begränsat. Allt fler börjar därför&lt;br /&gt; 
resa krav på alternativa lösningar och valfrihet. Många anställda inom de&lt;br /&gt; 
offentliga förvaltningarna har en inneboende skaparkraft som i dag inte&lt;br /&gt; 
kan utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En SCB-undersökning visar att två tredjedelar av de tillfrågade vill underlätta&lt;br /&gt;
för de offntliganställda att starta eget inom den sektor som i dag&lt;br /&gt; 
domineras av de offentliga monopolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots stort motstånd från socialdemokraterna sker en del privata etableringar&lt;br /&gt;
inom vård- och servicesektorn. Det är ofta viljestarka kvinnor som&lt;br /&gt; 
genom sitt engagemang, sitt kunnande och sin vilja till förnyelse startar&lt;br /&gt; 
privat verksamhet. Många efterfrågar deras tjänster. I Malmö startas landets&lt;br /&gt;
första privata företag inom hemtjänsten. 1 Norrköping och Göteborg&lt;br /&gt; 
drivs privata mödravårdscentraler. Alternativa barnomsorgsformer har&lt;br /&gt; 
ofta startats på initiativ av kvinnor som funnit att de inte längre kan utvecklas&lt;br /&gt;
inom den kommunala barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många andra håll i vårt land finns det liknande verksamheter som tar&lt;br /&gt; 
till vara kvinnors kreativitet. Dessa initiativ, som utgör en stor framtida&lt;br /&gt; 
resurs, möts av misstro från socialdemokratiskt håll. I stället för att underlätta&lt;br /&gt;
alternativ till offentlig service försöker socialdemokraterna förhindra&lt;br /&gt; 
tillkomsten av sådan verksamhet genom hot om lagstiftning, nya hindrande&lt;br /&gt; 
statsbidragsregler etc. De olika privata initiativen växer fram som ett resultat&lt;br /&gt;
av dels bristerna inom den offentliga sektorn, dels en önskan från enskilda&lt;br /&gt;
individer inom vårdsektorn om att på egen hand få förverkliga sina idéer&lt;br /&gt; 
om god vård och omsorg. Nu blockeras denna utveckling i alltför hög grad&lt;br /&gt; 
av främst socialdemokratiska politiker. Dessa måste anpassa sig till krav&lt;br /&gt; 
från medborgarna och inte försöka anpassa medborgarna till sina villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet handlar inte bara om att kvinnor skall tränga in på männens&lt;br /&gt; 
arbetsområden. Den handlar i lika hög grad om att utveckla kreativitet i de&lt;br /&gt; 
stora kvinnodominerade yrkesområdena.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;De åtgärder för att bryta de offentliga monopolen som vi föreslår kom- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer att medföra en breddad arbetsmarknad inom bl. a. vård- och omsorgs- A35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sektorerna, liksom inom andra delar av den offentliga sektorn där det finns&lt;br /&gt; 
många kvinnor, t. ex. skolväsendet. Det innebär att kvinnorna inom dessa&lt;br /&gt; 
yrkesområden kan välja mellan många olika arbetsgivare och att de får&lt;br /&gt; 
möjlighet att själva pröva sina egna idéer utan att därmed behöva byta yrke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrens mellan olika arbetsgivare kan också leda till att t. ex. sjuksköterskornas&lt;br /&gt;
löner återspeglar utbud och efterfrågan och beaktar individuell&lt;br /&gt; 
kompetens. Det skulle ge större genomslagskraft för enskild initiativkraft&lt;br /&gt; 
och enskilt ansvarstagande.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;2 Regeringens proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har uppenbarligen haft ambition att visa handlingskraft men&lt;br /&gt; 
har inte förmått annat än att sätta samman substanslösa förslag utan att i&lt;br /&gt; 
tillräcklig grad först ha försökt att analysera orsakerna till den bristande&lt;br /&gt; 
jämställdheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad jämställdhet är i mycket begränsad utsträckning en fråga om lagstiftning&lt;br /&gt;
eller andra politiska åtgärder. Jämställdhet är en fråga om attityder&lt;br /&gt;
— i grunden enskilda individers attityder till andra individer. Att påverka&lt;br /&gt;
föråldrade synsätt tar tid. Samtidigt vet vi att synen på kvinnor och mäns&lt;br /&gt; 
roller i samhället håller på att förändras. Politikernas främsta uppgift måste&lt;br /&gt; 
vara att medverka till att denna process påskyndas genom att aktivt bidra&lt;br /&gt; 
till sådana attitydförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Kvotering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På flera ställen i propositionen återfinns mer eller mindre tydliga hänvisningar&lt;br /&gt;
till att kvotering bör övervägas. Vi anser att kvotering är till nackdel&lt;br /&gt; 
för det kön som avses att gynnas. Kvotering innebär att objektiva urvalskriteria&lt;br /&gt;
skjuts i bakgrunden till förmån för könstillhörighet. Kvoteringssystem&lt;br /&gt; 
kan undergräva tilltron till individer i den grupp man avser att gynna — de&lt;br /&gt; 
betraktas då inte utifrån sina egna förutsättningar och meriter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först om valet står mellan jämbördiga individer kan könstillhörighet&lt;br /&gt; 
tillåtas fatta avgörandet. Det krävs då att urvalskriterierna vägs på ett fullt&lt;br /&gt; 
rättvisande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Utbildning och yrkesval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett väl fungerande skolväsende kan lägga grunden för den framtida yrkesoch&lt;br /&gt;
samhällsrollen. Jämställdheten främjas av att så många som möjligt får&lt;br /&gt; 
en god kunskapsgrund inför framtida studie- och yrkesval. Ett skolväsende&lt;br /&gt; 
som är dåligt på att förmedla kunskaper- och färdigheter till eleverna resulterar&lt;br /&gt;
däremot i att eleverna saknar självförtroende att välja yrkesinriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter egna ambitioner. 3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr A35&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;2.2.1 Jämställdhet inom skolan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A35&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Regeringen konstaterar i propositionen att könsfördelningen inom de olika&lt;br /&gt; 
utbildningslinjer fortfarande är mycket ojämn. Utbildningsministern vill&lt;br /&gt; 
därför lägga fast mål för att den ur könssynvinkel ojämna rekryteringen&lt;br /&gt; 
skall motverkas inom några utbildingssektorer under de kommande fem&lt;br /&gt; 
åren. Det anmärkningsvärda är att det saknas åtgärder som är kopplade till&lt;br /&gt; 
de ambitiösa målen. Regeringen skriver att den i efterhand under femårsperioden&lt;br /&gt;
skall återkomma med förslag som främjar de uppsatta målen. Regeringen&lt;br /&gt;
har uppenbarligen ännu inte funit några lämpliga specifika åtgäder&lt;br /&gt; 
för att främja mindre könsrollsbundna utbildningsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland möjliga åtgärder som senare kan bli aktuella är ändrade antagningsregler&lt;br /&gt;
till gymnasieskolans linjer som innebär att sökande från ett på&lt;br /&gt; 
utbildningslinjen underrepresenterat kön skall gynnas. Sådana antagningsregler&lt;br /&gt;
tillämpas redan inom en del linjer. Den typen av fördelaktiga regler&lt;br /&gt; 
kan i och för sig bidra till en meera jämn könsfördelning på en utbildningslinje&lt;br /&gt;
men kan samtidigt skapa andra jämställdhetsproblem. Det kan leda till&lt;br /&gt; 
att kvinnliga och manliga elever betraktas och bemöts annorlunda både&lt;br /&gt; 
under utbildningen och som arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall kvinnor kunna vinna inträde på traditionellt mansdominerade yrkesområden&lt;br /&gt;
måste de, enligt vår mening, göra det med en förvissning om&lt;br /&gt; 
att de är lika duktiga som sina manliga studiekamrater. Därför är det viktigt&lt;br /&gt; 
att skolan på olika sätt stimulerar och hjälper elever att göra val som inte&lt;br /&gt; 
styrs av könsroller. Det åvilar lärare och skolledning att se till att flickor&lt;br /&gt; 
som har intresse och fallenhet för utbildning på traditionellt pojkdominerade&lt;br /&gt;
utbildningslinjer och vice versa, får stöd och uppmuntran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår kvantitativa mål för att höja andelen studerande av&lt;br /&gt; 
det underrepresenterade könet. Sådana mål föreslås även för viss högre&lt;br /&gt; 
utbildning. Det är i detta sammanhang viktigt att framhålla att sådana mål&lt;br /&gt; 
inte får innebära en absolut styrning av utbildningen. Det vore enligt vår&lt;br /&gt; 
mening inte rimligt att viss utbildning inte startades om för få deltagare av&lt;br /&gt; 
det underrepresenterade könet anmält sig till den aktuella utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Könsrollerna måste diskuteras och ifrågasättas i skolundervisningen. De&lt;br /&gt; 
attityder och föredömen som lärare uppvisar är viktiga för elevernas utveckling&lt;br /&gt;
till vuxna individer. Kan lärare frigöra sig från eget könsrollstänkande&lt;br /&gt;
och behandla flickor och pojkar lika bidrar detta till att dagens elever&lt;br /&gt; 
som vuxna individer blir mindre bundna till könsroller i både yrkes- och&lt;br /&gt; 
familjeliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen betonas vikten av att fler kvinnliga skolledare rekryteras.&lt;br /&gt; 
1 dag är 19% av studierektorerna kvinnor och enbart 9% av rektorerna.&lt;br /&gt; 
Regeringen slår därför fast att 1992-1993 bör minst hälften av antalet lediga&lt;br /&gt; 
skolledartjänster tillsättas med kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i sig en god ambition att öka antalet kvinnliga skolledare. Få&lt;br /&gt; 
arbetsplatser är så dominerade av kvinnor som skolan. Kvinnor och män&lt;br /&gt; 
inom de olika lärarkategorierna har samma utbildningsbakgrund — likväl&lt;br /&gt; 
är det männen som dominerar på skolledarposterna. Det vore därför naturligt&lt;br /&gt;
om flera kvinnor blev skolledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om regeringens målsättning är god, vore det enligt vår mening&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;olyckligt om tillsättningen av skolledartjänster gjordes med hjälp av köns- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvotering. Könskvotering främjar inte verklig jämställdhet. De sökandes A35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompetens och lämplighet bör vara det främsta urvalskriteriet. När meriterna&lt;br /&gt;
är likvärdiga bör emellertid kvinnor i första hand väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att få kvinnor söker skolledartjänster kan delvis bero på att de känner sig&lt;br /&gt; 
osäkra i fråga om sin egen kompetens. Erfarenheterna från en del kommuner&lt;br /&gt;
visar att utbildning och introduktionsperioder är en bra metod för att&lt;br /&gt; 
öka andelen kvinnliga sökande till skolledartjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Yrkesval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesvalet styrs till stor del av valet av utbildning, men även av arbetsgivares&lt;br /&gt;
inställning till män och kvinnor vid anställning, befordran och fort- och&lt;br /&gt; 
vidareutbildning. Erfarenheterna visar tydligt att det bästa sättet att stimulera&lt;br /&gt;
kvinnor att välje traditionellt mansdominerade yrken är att visa dem&lt;br /&gt; 
exempel på kvinnor som redan är verksamma inom dessa yrken. Riktade&lt;br /&gt; 
informationsinsatser är en viktig metod för att öka intresset bland kvinno&lt;br /&gt; 
att söka sig till traditionellt mansdominerade yrken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt både för de enskilda kvinnornas yrkesmöjligheter och för&lt;br /&gt; 
Sveriges utvecklingsmöjligheter att kvinnors naturvetenskapliga och tekniska&lt;br /&gt;
intresse och anlag tas till vara. I dag finns det anledning att tro att&lt;br /&gt; 
många unga kvinnor som skulle haft utomordentliga möjligheter att tillgodogöra&lt;br /&gt;
sig utbildning inom dessa områden i stället söker sig till utbildningslinjer&lt;br /&gt;
med traditionellt stort inslag av kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flickor kommer i hemmen i allmänhet i mindre utsträckning än pojkar i&lt;br /&gt; 
kontakt med teknik. Förutom information och föredömen krävs därför en&lt;br /&gt; 
med hänsyn till detta bättre teknisk och naturvetenskaplig undervisning i&lt;br /&gt; 
grundskolans olika stadier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Särskilda bidrag till arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår ett särskilt bidrag på 10 000 kr. för att hjälpa och stödja&lt;br /&gt; 
personer som genomgår arbetsmarknadsutbildning inom yrkesområden&lt;br /&gt; 
som normalt är dominerade av personer av det motsatta könet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bidrag skall utgå för rekryteringsinsatser, undervisnig i särskilda&lt;br /&gt; 
grupper och utökad praktik för det underrepresenterade könet på utbildningar&lt;br /&gt;
som till 80 % domineras av ett kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämnare könsfördelning inom arbetsmarknadsutbildning vore självfallet&lt;br /&gt;
positiv. Att söka sig till otraditionell utbildning kan underlätta för&lt;br /&gt; 
arbetslösa att få ett permanent arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening kan det vara motiverat med särskilda insatser för att&lt;br /&gt; 
rekrytera elever till könsmässigt icke-traditionella arbetsmarknadsutbildningar.&lt;br /&gt;
Huvuddelen av utbildningen kan dock ske inom ramen för den&lt;br /&gt; 
normala arbetsmarknadsutbildningen. Många av de andra åtgärderna är av&lt;br /&gt; 
sådan karaktär att det snarare är samarbetsvillighet bl. a. hos de praktikgivande&lt;br /&gt;
företagen än tillgången på bidrag som avgör om det skall vara möjligt&lt;br /&gt; 
att framgångsrikt slussa in kvinnor respektive män på delar av arbetsmarknaden&lt;br /&gt;
där de för närvarande är underrepresenterade. Det av regeringen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;föreslagna bidraget förefaller förhållandevis högt. Enligt vår mening bör Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidraget på försök utgå under ett års tid. Därefter måste det utvärderas. A35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Samhällsservice och infrastruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de mest oklara förslagen i propositionen gäller vad som kallas samhällsservice&lt;br /&gt;
och infrastruktur. 1 propositionen står det att tre kommuner&lt;br /&gt; 
efter ett ansökningsförfarande skall utväljas för ”pilotprojekt” som syftar&lt;br /&gt; 
till att upprätta jämställda villkor för män och kvinnor genom att samordna&lt;br /&gt; 
olika politikerområden inom ramen för gällande stöd och bidrag. Det kan&lt;br /&gt; 
gälla arbetsmarknadsfrågor, kollektivtrafik, samhällsservice, öppethållande&lt;br /&gt;
m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är anmärkningsvärt att regeringen tror sig kunna skapa jämställda&lt;br /&gt; 
förhållanden genom att exempelvis ändra busstidtabeller, tider för bastubad&lt;br /&gt;
och socialhjälp. Så enkelt upstår inte jämställdhet. Projekten kommer&lt;br /&gt; 
troligtvis bara att leda till att jämställdhetsansträngningar framstår som&lt;br /&gt; 
oseriösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de svar som regeringen önskar finna genom ”pilotprojekten”&lt;br /&gt; 
finns redan. Bl. a. har länsstyrelserna i stor utsträckning försökt kartlägga&lt;br /&gt; 
kvinnors förhållanden inom arbetslivet. Arbetstidskommitténs projektverksamhet&lt;br /&gt;
kan också ge värdefulla tillskott till jämstäldhetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Regionalpolitisk! stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dag finns det regler för att varje kön måste få del av minst 40 % av de&lt;br /&gt; 
arbetsplatser som skapas med hjälp av lokaliseringsstöd. Dessa regler har&lt;br /&gt; 
under senare år kritiserats från praktiska utgångspunkter. I vissa yrken går&lt;br /&gt; 
det dåligt att rekrytera personer från minoritetskönet. På en del orter är&lt;br /&gt; 
arbetslösheten också huvudsakligen koncentrerad till ett kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skriver nu att åtgärder skall vidtas för att minimera antalet&lt;br /&gt; 
dispenser från gällande regler. Moderata samlingspartiet har i partimotion&lt;br /&gt; 
1987/88:A484 föreslagit att de nuvarande stödformerna skall slopas och&lt;br /&gt; 
ersättas av en ny form för hjälp till främst nystartade företag — riskgarantilån.&lt;br /&gt;
Därvid bör kopplingen minska mellan antalet för ögonblicket inrättade&lt;br /&gt; 
nya arbetsplatser och stödets storlek. Något genomgående krav på jämn&lt;br /&gt; 
könsfördelning bör inte heller finnas. Jämställdhetsmålet får inte upplevas&lt;br /&gt; 
som en hämsko för regional utveckling, vilket kan vara fallet om kraven på&lt;br /&gt; 
könsmässigt jämn fördelning av de anställda leder till att vissa verksamheter&lt;br /&gt;
inte utvecklas. Det viktigaste är att starta en utvecklingsprocess i det&lt;br /&gt; 
lokala näringslivet — det har både män och kvinnor nytta av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Ökat uppgiftslämnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de meningslösa förslagen i propositionen är att samtliga företag&lt;br /&gt; 
årligen skall redovisa antalet manliga och kvinnliga anställda. Regeringen&lt;br /&gt; 
hävdar att dessa upgifter kan ge värdefull kunskap. Det är knappast någon&lt;br /&gt; 
intressant information om man får veta att ett visst företag har en större&lt;br /&gt; 
andel kvinnor anställda än ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer intressanta frågor gäller i stället arbetsmarknaden i allmänhet: I&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;vilka yrken på arbetsmarknaden finns kvinnor? Hur många kvinnor har&lt;br /&gt; 
arbetsledande funktioner? osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också vara intressant att studera hur ett enskilt företag behandlar&lt;br /&gt; 
kvinnliga anställda: Vilka chefspositioner besätts av kvinnor? Hur befordras&lt;br /&gt;
de?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båda fallen behövs uppgifter av mycket bättre kvalitet än vad bolagsberättelser&lt;br /&gt;
kan ge. Sådana uppgifter bör kunna erhållas genom enkätundersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att obligatoriskt samla in uppgifter om könsfördelningen på det sätt&lt;br /&gt; 
regeringen föreslår kan förefalla enkelt och billigt, men i själva verket kan&lt;br /&gt; 
det vara förknippat med en del problem för ett företag att fastställa könsfördelningen&lt;br /&gt;
under ett år. Med hänsyn till det ringa värdet av dessa könsfördelningsuppgifter&lt;br /&gt;
bör regeringen inte lägga fram något förslag om ökade&lt;br /&gt; 
skyldigheter för företag att lämna uppgifter inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Utvärdering av jämställdhetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser låta en särskild utredare utvärdera jämställdhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns goda skäl för att utvärdera vilken effekt jämställdehetslagen har&lt;br /&gt; 
haft. Däremot är det anmärkningsvärt att utvärderingen av en så viktig lag&lt;br /&gt; 
inte skall ske på ett öppet sätt. Enligt vår mening bör utvärderingen göras av&lt;br /&gt; 
en parlamentarisk utredning. På så sätt får alla politiska partier insyn i&lt;br /&gt; 
arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Våld mot kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under avsnittet om våld mot kvinnor redovisar regeringen förslag som den&lt;br /&gt; 
lagt fram i andra propositioner, t. ex. besöksförbud och eget biträde till&lt;br /&gt; 
målsägare. Till stor del har dessa förslag tidigare lagts fram av moderater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anmärkningsvärda är att regeringen inte tidigare har försökt att förbättra&lt;br /&gt;
kvinnornas ställning på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ovilja att angripa den ökade brottsligheten gör dock att allt&lt;br /&gt; 
fler kvinnor lever i rädsla för det anonyma våldet på gator och torg. Jämställdheten&lt;br /&gt;
kräver att både kvinnor och män under rädsla skall kunna delta&lt;br /&gt; 
i alla delar av samhällslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Ökad kvinnorepresentation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att öka kvinnorepresentationen i statliga organ. Detta är&lt;br /&gt; 
givetvis en riktig ambition. Regeringen föreslår att en slags kontrollstation&lt;br /&gt; 
skall inrättas 1992. Om inte antalet kvinnor i statliga styrelser då uppgår till&lt;br /&gt; 
minst 300% bör bl. a. lagstiftning övervägas. Även på detta område finns&lt;br /&gt; 
det anledning att reagera mot tankar på kvotering. Kvotering skulle undergräva&lt;br /&gt;
kvinnornas position i dessa styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 vissa statliga organ nomineras ledamöterna av olika intresseorganisationer.&lt;br /&gt;
Regeringen har redan utfärdat direktiv om att den nominerande&lt;br /&gt; 
organisationen skall namnge två personer — en man och en kvinna. På&lt;br /&gt; 
detta sätt skulle regeringen kunna styra utnämningarna i syfte att uppnå en&lt;br /&gt; 
ökad jämlikhet. Hittills har systemet inte fungerat — få organisationer har 7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A35&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;följt regeringens uppmaning. Regeringen har uppenbarligen inte förstått Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den vikt organisationerna fäster vid att själva styra valet av ledamöter och A35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— oberoende av könstillhörighet — föreslå den person som anses bäst&lt;br /&gt; 
kunna företräda organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i andra sammanhang understrukit att de korporativa inslagen i den&lt;br /&gt; 
statliga beslutsprocessen bör minska. Således bör färre styrelser för statliga&lt;br /&gt; 
organ utgöras av partsintressenter. Där organisationer och riksdagspartier&lt;br /&gt; 
likväl har till uppgift att nominera ledamöter bör deras självständighet inte&lt;br /&gt; 
trädas för när genom att regeringen genom sin utnämningsrätt försöker&lt;br /&gt; 
påverka interna förhållanden inom organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När regeringen nu hotar med att organisationer och partier som inte&lt;br /&gt; 
nominerar både en kvinna och en man till varje plats kan förlora sin representation&lt;br /&gt;
är detta inget annat än ett ohemult utpressningsförsök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda organisationerna har ett självständigt ansvar för ökad jämställdhet&lt;br /&gt;
i samhället. Inget förhindrar dock regeringen att konsekvent framhålla&lt;br /&gt;
önskvärdheten av en jämn könsfördelning för organisationerna i samband&lt;br /&gt;
med nomineringar till statliga styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;3 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs angående betydelsen för jämställdheten av förändringar&lt;br /&gt;
inom den offentliga sektorn,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförs angående kvotering vid antagning till utbildningslinjer,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförs angående urvalsregler vid tillsättning av skolledartjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförs angående att de särskilda stödinsatser för kursdeltagare&lt;br /&gt;
som genomgår för sitt kön otraditionell arbetsmarknadsutbildning&lt;br /&gt;
skall vara av försökskaraktär under ett år,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförs angående försöksverksamhet med anpassning av&lt;br /&gt; 
samhällsservice och infrastruktur,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförs angående könsfördelningsregler vid regionalpolitisk!&lt;br /&gt;
stöd,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförs angående ändringar i aktiebolagslagen m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförs angående behovet av en parlamentarisk utvärdering&lt;br /&gt;
av jämställdhetslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;i motionen anförs angående nominering av ledamöter till statliga Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
organ. A35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 april 1988&lt;br /&gt; 
Alf Wennerförs (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Wittbom (m) Sonja Rembo (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders G Högmark (m) Ingrid Hemmingsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Holmkvist (m) Hans Dau (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Svensson (m) Gullan Lindblad (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29"&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Alf Wennerförs</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bengt Wittbom</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sonja Rembo</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders G Högmark</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingrid Hemmingsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Erik Holmkvist</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hans Dau</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sten Svensson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gullan Lindblad</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:105</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 09:45:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 09:45:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02A35</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:09:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 09:45:43</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02A35</dok_id>
<subtitel>av Alf Wennerfors m. fl. (m)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_a_35.pdf</filnamn>
<filstorlek>276703</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:105 om Mot.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D83E3CB9-38CD-49D1-9B94-099093B0595E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>