<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2778113</hangar_id>
 <dok_id>GB02A34</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>A34</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:A34 av Lars Werner m. fl. (vpk)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>34</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:00:03</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:105 om  jämställdhetspolitiken inför 90-talet</titel>
 <subtitel>av Lars Werner m. fl. (vpk)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A34/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A34</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02A34</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:A34&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;av Lars Werner m. fl. (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;med anledning av prop. 1987/88:105 om&lt;br /&gt; 
jämställdhetspolitiken inför 90-talet&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kvinnokampen har som mål att kvinnor och män skall bli varandras jämlikar.&lt;br /&gt;
Kvinnokampens mål är att uppvärdera kvinnors erfarenheter och arbete.&lt;br /&gt;
Kvinnokampen är förenad med klasskampen för ett samhälle där maktlösa&lt;br /&gt;
och beroende människor får makt över sina liv.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Begreppet jämställdhet kan ibland vara förrädiskt och i stället för att&lt;br /&gt; 
klargöra faktiska förhållanden kan begreppet dölja att det i huvudsak är&lt;br /&gt; 
kvinnor som är könsdiskriminerade och att det därför måste göras satsningar&lt;br /&gt;
som direkt gynnar kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I regeringens proposition nämns inte ordet kvinnokamp. I stället använder&lt;br /&gt;
man sig av det mer neutrala ordet jämställdhet. Samtidigt är säkert alla&lt;br /&gt; 
medvetna om att det framför allt är arbetarklassens kvinnor som är underordnade&lt;br /&gt;
i den könsbestämda maktstruktur som råder. Att bli jämställd med&lt;br /&gt; 
männen på männens villkor är ingen framgångsväg. För kvinnorna gäller&lt;br /&gt; 
det därför att på egna villkor hävda sina rättigheter och lika människovärde.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vpk ser positivt på propositionen om jämställdhetspolitiken inför 90talet.&lt;br /&gt;
Det är inte oviktigt med en redovisning av de stora skillnader och&lt;br /&gt; 
orättvisor som existerar mellan könen i dagens Sverige. Vi ser också positivt&lt;br /&gt; 
på att regeringen inte begränsar sig till mål om jämställdhet mellan kvinnor&lt;br /&gt; 
män utan också ta in klassperspektivet. Vi instämmer till fullo med att&lt;br /&gt; 
”jämställdhetsmålet bör uppnås genom en aktiv fördelningspolitik som inte&lt;br /&gt; 
bara syftar till att minska skillnader mellan kvinnor och män utan också till&lt;br /&gt; 
att minska klasskillnaderna i samhället”.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kvinnors ställning på arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förtrycket av kvinnan har samband med hennes roll i arbetslivet. Flennes&lt;br /&gt; 
ställning på arbetsmarknaden och ytterst hennes ekonomiska oberoende är&lt;br /&gt; 
avgörande för hennes ställning i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kvinnors förvärvsfrekvens är i dag hög. 1986 förvärvsarbetade 83 % av&lt;br /&gt; 
kvinnorna i åldern 20—64 år. Kvinnor återfinns dock i en mindre del av&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden; service, vård och omsorg, yrken som är en förlängning&lt;br /&gt; 
av hennes arbete i hemmet. Männen däremot finns i flera hundra olika&lt;br /&gt; 
yrken.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Traditionella kvinnoyrken har de lägsta lönerna på hela arbetsmarkna- Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den. Ett arbete inom vård och omsorg anses inte lika mycket värt som ett A34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete inom t. ex. verkstadsindustrin. Någon objektiv, rationell bedömning&lt;br /&gt; 
ligger inte bakom dessa löneskillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnorna kan sägas vara utsatta för kollektiv lönediskriminering. Enligt&lt;br /&gt;
en nyutkommen LO-rapport utgör de heltidsarbetande LO-kvinnornas&lt;br /&gt; 
genomsnittliga löneinkomst endast ca 85 % av männens inom LO. Bland&lt;br /&gt; 
TCO- och SACO/SR-medlemmarna är skillnaderna mellan kvinnornas&lt;br /&gt; 
och männens löner ännu större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De satsningar på olika höglönegrupper som gjorts under 80-talet, marknadslönetillägg&lt;br /&gt;
inom det statliga området, individuella lönesättningar är&lt;br /&gt; 
några exempel på åtgärder som ytterligare ökar löneklyftorna mellan män&lt;br /&gt; 
och kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa ojämlika förhållanden kan dock i stor utsträckning avskaffas, eftersom&lt;br /&gt;
merparten av de s. k. kvinnojobben återfinns i den gemensamma&lt;br /&gt; 
samhälleligt kontrollerade sektorn. De offentliga arbetsgivarna har ett stort&lt;br /&gt; 
ansvar för att gå i spetsen för en personalpolitik som uppvärderar de traditionella&lt;br /&gt;
kvinnoyrkena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvensen i regeringens jämställdhetssträvanden kan naturligtvis&lt;br /&gt; 
ifrågasättas med anledning av det lönetak på 4% som dikterats för den&lt;br /&gt; 
offentliga sektorn. Det är direkt riktat mot kvinnor, eftersom det är kvinnor&lt;br /&gt; 
som finns inom den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även nedskärningar av den offentliga sektorn slår hårt mot kvinnor på&lt;br /&gt; 
flera sätt. Dels minskar den traditionella arbetsmarknaden för kvinnor, dels&lt;br /&gt; 
inskränks den sociala service som är en förutsättning för att kvinnor skall&lt;br /&gt; 
kunna arbeta. Försvar och förstärkning av den offentliga sektorn är därför&lt;br /&gt; 
ett viktigt led i jämställdhetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som propositionen föreslår skall vidtas för att bryta könssegregationen&lt;br /&gt;
på arbetsmarknaden är ett steg i rätt riktning. Men ambitionsnivån&lt;br /&gt;
hade kunnat sättas betydligt högre. Jämställdhet måste få kosta&lt;br /&gt; 
pengar!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får inte heller vara så att man i arbetet med att bredda kvinnors&lt;br /&gt; 
arbetsmarknad underlåter att ta krafttag när det gäller att uppvärdera traditionella&lt;br /&gt;
kvinnoyrken. Vi föreslår därför att regeringen tar initiativ för att&lt;br /&gt; 
utarbeta ett nytt arbetsvärderingssystem i syfte att bryta lönediskrimineringen&lt;br /&gt;
inom arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppvärdering av kvinnoyrkena har också stor betydelse för förbättrade&lt;br /&gt;
pensionsvillkor för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnornas inträde på arbetsmarknaden har inte motsvarats av männens&lt;br /&gt; 
ökade delaktighet i hemarbetet. Alla undersökningar visar att kvinnor har&lt;br /&gt; 
huvudansvaret för hemmet och barnen. Kvinnornas totala arbetsbörda har&lt;br /&gt; 
alltså ökat bl. a. på grund av att varken arbetet eller boendet har förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivet är fortfarande organiserat utifrån en heltidsarbetande man utan&lt;br /&gt; 
vårdansvar. Nya former av arbetsorganisation som underlättar möjligheterna&lt;br /&gt;
att förena föräldraskap och förvärvsarbete måste därför utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konflikten i dubbelarbetet löser många kvinnor genom att arbeta deltid&lt;br /&gt; 
med sämre sociala förmåner och mindre kvalificerade arbetsuppgifter som&lt;br /&gt; 
följd. Om man adderar förvärvsarbete och hemarbete innebär detta att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;kvinnorna arbetar betydligt mer än männen och tjänar betydligt mindre Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
pengar. A34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionalpolitiska åtgärderna måste i större utsträckning också göra&lt;br /&gt; 
det möjligt för kvinnor i kris- eller glesbygdsregioner att bo kvar på sina&lt;br /&gt; 
hemorter. Kvinnlig företagsamhet kommer inte att kunna stoppa kvinnornas&lt;br /&gt;
nuvarande flykt från glesbygden. En aktiv politik för att skapa fler&lt;br /&gt; 
arbeten i den offentliga sektorn, industriell förnyelse och skapande av arbetskooperativ&lt;br /&gt;
är helt avgörande delar i en regionalpolitik som även gynnar&lt;br /&gt; 
kvinnorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför kortare arbetsdag!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har jämfört med många andra europeiska länder en hög veckoarbetstid.&lt;br /&gt;
Krav om sex timmars arbetsdag i Sverige har dock klingat ohörda&lt;br /&gt; 
under lång tid. Trots att många landsting har varit beredda att starta försöksverksamhet&lt;br /&gt;
med sex timmars arbetsdag har det aldrig verkställts. Framför&lt;br /&gt;
allt Landstingsförbundet har agerat bromskloss men regeringen har&lt;br /&gt; 
också ett stort ansvar för att de olika sextimmarsprojekten inte genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen nämns frågan om arbetstider ytterst marginellt. Samtidigt&lt;br /&gt;
som man skriver att ”en generellt kortare veckoarbetstid för alla arbetstagare&lt;br /&gt;
uppnådd genom en förkortning av den dagliga arbetstiden länge&lt;br /&gt; 
varit och är fortfarande ett av de viktigaste målen för jämställdhetsarbetet”&lt;br /&gt; 
försöker man sitta på två stolar genom att samtidigt förorda flexibla arbetstidsmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis önskvärt att de enskilda människorna skall kunna&lt;br /&gt; 
anpassa arbetstiden efter egna och barnens behov. Samtidigt måste man&lt;br /&gt; 
vara realistisk och se till de verkliga förhållandena på arbetsplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkligheten är sådan att det är arbetsgivarna som bestämmer hur arbetstiden&lt;br /&gt;
skall förläggas. Inom vården är det nödvändigt med dygnet-runtarbete.&lt;br /&gt;
Inom processindustrin styrs arbetarna hårt av den nya tekniken,&lt;br /&gt; 
som kräver ständig övervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En individuell anpassning av arbetstiderna försvårar också planering när&lt;br /&gt; 
det gäller samåkning och kollektivresande till arbetsplatserna. Särskilt i&lt;br /&gt; 
glesbygd blir det enda alternativet att ha två bilar i varje familj. Den redan&lt;br /&gt; 
dåligt utbyggda kollektivtrafiken blir därmed ytterligare försämrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk är för en arbetstidspolitik som entydigt går ut på att förkorta den&lt;br /&gt; 
dagliga arbetstiden — för barnens, kvinnornas och männens bästa!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet i hemmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyckelfråga i jämställdhetsarbetet är en ändrad arbetsfördelning mellan&lt;br /&gt; 
män och kvinnor i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s. k. mansgruppens arbete har visat att de män som är hemma under&lt;br /&gt; 
barnets första levnadsår ändrar sin inställning till vad det innebär att ta&lt;br /&gt; 
hand om hem och barn och får därmed en annan inställning till kvinnor och&lt;br /&gt; 
kvinnors traditionella ansvarsområden. I dag är vi också mycket medvetna&lt;br /&gt; 
om pappors betydelse för sina barn. Barnens rätt att ha tillgång till båda&lt;br /&gt; 
sina föräldrar måste lyftas fram.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Mot bakgrund av detta är kvotering av föräldraledigheten ett viktigt krav Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i jämställdhetsarbetet. Att män inte använder föräldraledigheten i större A34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsträckning trots betydande insatser från samhället har klara samband&lt;br /&gt; 
med förhållandena på arbetsmarknaden. Därför behövs lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag diskuteras det borgerliga förslaget om vårdnadsbidrag. Den finansiering&lt;br /&gt;
som har presenterats — minskning av statsbidraget till den kommunala&lt;br /&gt;
barnomsorgen, utebliven kompensation för avskaffandet av den kommunala&lt;br /&gt;
garantibeskattningen och beskattningen av juridiska personer —&lt;br /&gt; 
höjer barnomsorgstaxorna och gör det svårt för kommunerna att bygga ut&lt;br /&gt; 
barnomsorgen till full behovstäckning. Vidare skall schablonavdraget vid&lt;br /&gt; 
inkomstbeskattning minskas med 1 000 kr., vilket innebär att kvinnor som&lt;br /&gt; 
ofta är lågavlönade drabbas hårdast.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Ett vårdnadsbidrag kan aldrig ersätta en inkomst från ett förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valfriheten, honnörsordet i det borgerliga förslaget, är en chimär. Om bidraget&lt;br /&gt;
kunde ge valfrihet åt den förvärvsarbetande föräldern som vill stanna&lt;br /&gt;
hemma och vårda barnen, ger det knappast valfrihet för den kvinna som&lt;br /&gt; 
tvingas stanna hemma därför att det inte finns något arbete eller därför att&lt;br /&gt; 
hon inte kan lösa barnomsorgen. Och kvinnorna kommer också att finna att&lt;br /&gt; 
när barnen vuxit upp och vårdnadsbidraget upphör ersätts valfriheten av&lt;br /&gt; 
arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Ett system med vårdnadsbidrag är ingen lösning på kvinnors problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det håller kvar kvinnor i beroendeställning med en lös, tillfällig anknytning&lt;br /&gt; 
till arbetsmarknaden. Begreppet valfrihet måste ersättas med begreppet lika&lt;br /&gt; 
villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att vårdnadsbidraget motverkar jämställdhetssträvandena mellan&lt;br /&gt;
män och kvinnor och konserverar traditionella könsroller kommer det&lt;br /&gt; 
också att öka orättvisorna för låginkomsttagare och ensamstående vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbyggd föräldraförsäkring och en generell arbetstidsförkortning till&lt;br /&gt; 
sex timmars arbetsdag är det bästa argumentet mot vårdnadsbidraget. Det&lt;br /&gt; 
ger kvinnor och män möjlighet att både arbeta och ha barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på sex timmars arbetsdag har många dimensioner. Det handlar&lt;br /&gt; 
om fler jobb, ökad delaktighet och demokrati men inte minst befrämjar&lt;br /&gt; 
kravet jämställdhetssträvanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk har i särskilda motioner ställt förslag om förlängd och kvoterad&lt;br /&gt; 
föräldraförsäkring, sex timmars arbetsdag, förstärkt offentlig sektor, bättre&lt;br /&gt; 
arbetsförhållanden inom vården m. m. och upprepar därför inte dessa krav&lt;br /&gt; 
här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet i utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sneda könsfördelningen på alla nivåer inom skolan spelar stor roll för&lt;br /&gt; 
könsuppdelningen på arbetsplatserna. Den traditionella synen på könsrollerna&lt;br /&gt;
som förmedlas via läromedlen befäster i stället för uppluckrar könsrollsmönstren.&lt;br /&gt;
Dessa fakta redovisas i propositionen, liksom vissa åtgärder&lt;br /&gt; 
för att komma till rätta med snedfördelningen. Men åtgärderna är alltför&lt;br /&gt; 
mycket av ”förhoppningar” och löfte om att ”följa utvecklingen” för att de&lt;br /&gt; 
skall framstå som verkliga krafttag för att åstadkomma förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Vpk instämmer i de lång- och kortsiktiga målsättningar för att förändra Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den ojämna könsfördelningen inom skolan som sätts upp i propositionen. A34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är åtgärderna för att uppfylla målen alltför begränsade och verkningslösa&lt;br /&gt;
för att få någon större effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under allmänna motionstiden 1988 har vpk lämnat in olika motioner&lt;br /&gt; 
med krav om forskning angående könsperspektivet i undervisningen och&lt;br /&gt; 
läromedlen, ökad satsning på kvinnoforskning samt om att överföra vårdhögskolorna&lt;br /&gt;
till statligt huvudmannaskap för att stärka forskningsanknytningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma förändrade attityder gäller det också att de redan&lt;br /&gt; 
yrkesverksamma utbildas i jämställhetsfrågor. Personalutbildningen kommer&lt;br /&gt;
nu oftast de redan högutbildade till del. Även här är det viktigt att&lt;br /&gt; 
belysa frågan ur könsperspektiv. Arbetsgivarna satsar nämligen minst på de&lt;br /&gt; 
lågutbildade. Allra sämst till ligger de privatanställda kvinnorna inom LO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig grupp att satsa på är barnomsorgspersonalen, som har en strategisk&lt;br /&gt;
betydelse när det gäller att forma barnens inställning till jämställdhet&lt;br /&gt; 
mellan könen. Barnomsorgspersonalen utgör ju levande förebilder för barnen&lt;br /&gt;
och kan på ett tidigt stadium grundlägga barnens värderingar om människors&lt;br /&gt;
lika värde. Vi föreslår därför att det statliga fortbildningsbidraget&lt;br /&gt; 
bl. a. används till utbildning i jämställdhetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnors inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hindra att även morgondagens samhälle enbart formas av män har&lt;br /&gt; 
utredningen om kvinnorepresentation gjort en avslöjande kartläggning av&lt;br /&gt; 
könsfördelningen i central och regional statsförvaltning. Medan kvinnorepresentationen&lt;br /&gt;
i direktvalda församlingar har ökat under 1970- och 1980talet&lt;br /&gt;
(1985 fanns 31 % kvinnor i riksdagen, 30 % i landets kommunfullmäktige&lt;br /&gt;
och 37 % i landstingen) var kvinnorna sällsynta i de indirekt valda&lt;br /&gt; 
församlingarna (endast 16%).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till åtgärder som föreslogs i betänkandet Varannan damernas&lt;br /&gt; 
är därför välbehövliga. Målsättningen att kvinnor och män skall vara lika&lt;br /&gt; 
representerade i statliga organ ställer vpk sig självfallet bakom. Till skillnad&lt;br /&gt; 
mot vad som sägs i propositionen, där man vill låta åren gå utan att vidta&lt;br /&gt; 
några lagstiftningsåtgärder, föreslår vpk att man redan nu beslutar lagstifta&lt;br /&gt; 
om att genomföra jämn könsfördelning inom statliga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebilder kan hämtas i de nordiska länderna, som samtliga har lagregler&lt;br /&gt; 
om jämnare könsfördelning. Trots undantagsregler och bristande efterlevnad&lt;br /&gt;
har det visat sig att kvinnorepresentationen förbättrats betydligt på&lt;br /&gt; 
grund av lagstiftning. Utredningen om kvinnorepresentation har också&lt;br /&gt; 
framfört som sin övertygelse att lagstiftningen är den enda metod som&lt;br /&gt; 
snabbt leder till ökad kvinnorepresentation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen tas också upp regeringens egna bristande rutiner vid&lt;br /&gt; 
utnämningar. I Varannan damernas förslogs en skärpning. I vpk ställer vi&lt;br /&gt; 
oss bakom metoden att regering och departement begär in namn på både en&lt;br /&gt; 
kvinna och en man från de nominerande organisationerna. Vår erfarenhet&lt;br /&gt; 
är att denna metod ger direkta resultat till kvinnornas fördel och vi föreslår&lt;br /&gt; 
därför omedelbar lagstiftning om detta. Att kvinnorna, som utgör hälften&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;av befolkningen och arbetskraften, även fortsättningsvis skall utestängas Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från samhällets maktpositioner är enligt vår mening djupt odemokratiskt. A34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motståndet från bl. a. fackliga organisationer och SAF mot en lagstiftning&lt;br /&gt;
är svårt att förklara annat än att det är svepskäl för att inte lämna ifrån&lt;br /&gt; 
sig olika maktpositioner till kvinnor. Att SAF har svårigheter att få fram&lt;br /&gt; 
kvinnor som företrädare har naturligtvis en koppling till den urusla kvinnorepresentationen&lt;br /&gt;
på beslutande nivåer inom det privata näringslivet över&lt;br /&gt; 
huvud taget. Detta faktum får dock inte hämma en demokratisk och mer&lt;br /&gt; 
jämställd utveckling av samhällets beslutsfunktioner i övrigt. Kvinnor har&lt;br /&gt; 
lika stor rätt som män att forma morgondagens samhälle!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att staten&lt;br /&gt; 
i egenskap av arbetsgivare skall föra en personalpolitik som innebär&lt;br /&gt; 
uppvärdering av kvinnoyrkena,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till att utarbeta ett&lt;br /&gt; 
nytt arbetsvärderingssystem i syfte att få slut på den kollektiva lönediskriminering&lt;br /&gt;
som de typiska kvinnoyrkena utsätts för,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fortbildningsbidraget&lt;br /&gt;
inom barnomsorgen bl. a. bör användas för utbildning&lt;br /&gt;
i jämställdhetsfrågor,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om att&lt;br /&gt; 
genomföra jämn könsfördelning inom statliga organ,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om att&lt;br /&gt; 
nominerande organisationer skall föreslå både en man och en kvinna&lt;br /&gt; 
vid val till olika statliga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 april 1988&lt;br /&gt; 
Lars Wemer (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berdt Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1988-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1988-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-04-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Wemer</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Berdt Måbrink</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Berndtson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jörn Svensson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Inga Lantz</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:105</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 11:59:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 11:59:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02A34</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:09:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 11:59:56</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02A34</dok_id>
<subtitel>av Lars Werner m. fl. (vpk)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_a_34.pdf</filnamn>
<filstorlek>165153</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:105 om  jämställdhetspolitiken inför 90-talet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/407A7C19-643D-4146-8B60-A1D1A30721C9</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>