2778108GB02A321987/88A32motmotMotion 1987/88:A32 av Anita Bråkenhielm och Siri Häggmark (m)MotionMotionAU3201988-03-22 00:00:002014-10-14 10:00:022014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken inför 90-taletav Anita Bråkenhielm och Siri Häggmark (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02A32/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GB02A32https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02A32
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">Motion till riksdagen<br />
1987/88:A32</p>
<p style="margin-left:3px;">av Anita Bråkenhielm och Siri Häggmark (m)</p>
<p style="margin-left:3px;">med anledning av prop. 1987/88:105 om<br />
jämställdhetspolitiken inför 90-talet</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:7px;">Mot.</p>
<p style="margin-left:7px;">1987/88</p>
<p style="margin-left:7px;">A32-34</p>
</div>
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">Reell etableringsfrihet inom vårdsektorn är en viktig målsättning för ett<br />
seriöst jämställdhetsarbete.</p>
<p style="margin-left:3px;">Att öka jämställdheten mellan män och kvinnor i arbetslivet handlar inte<br />
bara om att stimulera kvinnor att bryta in i av hävd manligt dominerade<br />
yrken och utbildningar.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det handlar inte heller bara om att på motsvarande sätt ta itu med den<br />
uppenbarligen svårare uppgiften att locka män till kvinnoyrkena. Antalet<br />
manliga elever i gymnasiets klasser för utbildning till barnomsorgen och<br />
äldrevården är fortfarande lika få som antalet kvinnliga elever på skogsbruks-<br />
och byggnadslinjer.</p>
<p style="margin-left:3px;">För lång tid framåt kommer troligen på flera områden en snedfördelning<br />
mellan könen att bestå. Inom vissa yrken går utvecklingen t. o. m. i denna<br />
riktning t. ex. vad gäller lärare för mellanstadiet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Kvinnor kommer säkerligen alltid att visa högt intresse för yrken och för<br />
arbete som innebär omsorg om och vård av människor. Dessa yrken är<br />
ansvarsfulla och ofta väl så fysiskt och psykiskt krävande som många arbeten<br />
inom den moderna tillverkningsindustrin eller inom olika serviceyrken.</p>
<p style="margin-left:3px;">Kvinnor har under de senaste decennierna gjort goda inbrytningar i tidigare<br />
mansdominerade högstatusyrken inom vården och könskvotering eller<br />
andra åtgärder lär inte längre behöva diskuteras vad gäller t. ex. läkare<br />
och tandläkare.</p>
<p style="margin-left:3px;">Männen har inte gjort motsvarande landvinningar. Kvinnor dominerar<br />
fortfarande sjuksköterskeyrket, liksom de är i majoritet bland sjukgymnaster,<br />
logopeder, arbetsterapeuter och laboratorieassistenter. Undersköterskor<br />
och sjukvårdsbiträden är till helt övervägande del kvinnor.</p>
<p style="margin-left:3px;">I propositionen konstateras bl. a. att kvinnor tenderar att stanna kvar i<br />
samma arbete år efter år, medan män avancerar och får mera varierande<br />
arbetsuppgifter.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det understryks också att kvinnor ofta arbetar i yrken där kontakten med<br />
människor utgör det väsentliga syftet med verksamheten.</p>
<p style="margin-left:3px;">De åtgärder som föreslås för att förbättra kvinnors möjligheter till avancemang<br />
eller deras arbetsmiljö just utifrån dessa konstateranden är dock<br />
obefintliga eller vaga.</p>
<p style="margin-left:3px;">Enligt vår mening är det väsentligt från jämställdhetssynpunkt inte bara<br />
att arbeta för att utjämna de olika könens delaktighet i olika yrken utan 1</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr A32—34</p>
</div>
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>också att likställa olika yrkesområden vad det gäller möjligheter till just Mot. 1987/88</p>
<p>avancemang, självförverkligande och möjligheter att starta egen verksam- A32</p>
<p>het. Det är också viktigt att som anställd ha möjlighet att spela ut olika<br />
arbetsgivare eller arbetsgivarkategorier mot varandra för att på så sätt uppnå<br />
bättre arbetsvillkor, löner och mer spännande utvecklingsmöjligheter.</p>
<p>Sådana möjligheter finns på de flesta manliga områden.</p>
<p>Kvinnoyrkena, främst inom undervisning och vård, präglas fortfarande i<br />
motsats härtill av instängdhet och få möjlighet till variation och utveckling<br />
av egna idéer. Genom att man i dessa yrken dessutom oftast är utlämnad till<br />
en monopolarbetsgivare har många yrken, även sådana med höga utbildningskrav<br />
och stort ansvar, förblivit låglöneyrken på ett sätt som inte skulle<br />
ha tolererats om det inte rört sig om kvinnodominerade grupper.</p>
<p>Vägen mellan beslutsfattare och den som utför det praktiska arbetet är<br />
ofta lång och fylld av anonyma mellanhänder. Stora administrativt stela<br />
system och väldiga organisationer gör det omöjligt för den enskilde att<br />
påverka arbetets inriktning och innehåll på ett verkningsfullt sätt.</p>
<p>En effekt av dessa förhållanden är dagens flykt från vårdyrkena. Tyvärr<br />
flyr då kvinnor med en för samhället ytterst värdefull utbildning och erfarenhet<br />
ofta till helt andra yrkesområden — helt enkelt därför att alternativ<br />
arbetsgivare eller möjlighet till verksamhet i egen regi inom vårdområdet<br />
inte finns eller är tillåten.</p>
<p>För att öka jämställdheten krävs likformiga möjligheter för människor i<br />
olika yrken. Det är nödvändigt att ge kvinnor inom vårdsektorn möjlighet<br />
att arbeta i sitt yrke och få utlopp för sin kreativitet också i andra former än<br />
dem som en evig instängdhet utan variation i ett stort offentligt monopol<br />
innebär.</p>
<p>En stor del av nyföretagande sker med kvinnor som initiativtagare. Men<br />
det är främst inom handel och den privata serviceindustrin som kvinnor i<br />
dag etablerar sig. Det är viktigt att stimulera kvinnor att också starta eget<br />
inom t. ex. tillverkningsindustri. Men väl så väsentligt är att ta till vara deras<br />
kunskaper och kreativitet på de områden där de är suveränt överlägsna —<br />
på vård- och omsorgsområdet.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som anförts menar vi att regeringen bör få i uppdrag<br />
att i syfte att stärka kvinnors jämställdhet låta utreda hur statsbidragssystem<br />
och bestämmelser om utnyttjande av sjukförsäkring m. m. snabbt<br />
skall förändras så att etablering i egen regi inom vårdsektorn blir möjlig<br />
t. ex. för enskilda eller grupper av sjukgymnaster, sjuksköterskor och tekniska<br />
assistenter, förskollärare eller vårdutbildade med kompetens för att<br />
t. ex. starta sjukhem eller vårdcentraler.</p>
<p>Läkare och tandläkare skulle givetvis också beröras positivt av en sådan<br />
reform. Även om jämställdhetsaspekten där inte är lika tungt vägande finns<br />
andra skäl att utnyttja deras kompetens för samhällets och människors bästa<br />
på ett så mångsidigt sätt som möjligt. Varje alternativ etablering på vårdområdet<br />
kan erbjuda såväl kvinnor som män möjlighet att välja annan<br />
arbetsgivare eller arbetsform än det offentliga monopolet, en frihetsreform<br />
i sig.</p>
<p>De stödformer som finns inom det regionalpolitiska området bör också<br />
utformas så att de kan stödja inte bara industrietableringar utan också eta- 2</p>
<p>bleringar inom vård- och omsorgssektorn.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Hemställan Mot. 1987/88</p>
<p style="margin-left:338px;">A32</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen hos regeringen begär utredning av hur reella förutsättningar<br />
för egenföretagande för yrkeskunniga i de kvinnodominerade<br />
vårdyrkena skall skapas,</p>
<p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen beslutar att de regionalpolitiska stödformerna i<br />
tillämpliga former skall kunna utnyttjas också till stöd för etableringar<br />
inom vårdsektorn.</p>
<p>Stockholm den 22 mars 1988</p>
<p>Anita Bråkenhielm (m) Siri Häggmark (m)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_39" />
</div>
</div>
INLInlämning1988-03-23 00:00:00inträffat13BBordläggning1988-04-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1988-04-07 00:00:00inträffat20Anita Bråkenhielmm1undertecknare0Siri Häggmarkm2undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1987/88:1052014-11-21 20:12:20motkatMotionskategori-2014-11-21 20:12:20statustextstatustextÄrendet är avslutatGB02A322019-05-28 12:09:42tilldelatTilldelatArbetsmarknadsutskottet2014-11-21 20:12:20GB02A32av Anita Bråkenhielm och Siri Häggmark (m)mot_198788_a_32.pdf101338pdfmed anledning av prop. 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken inför 90-talethttps://data.riksdagen.se/fil/AC1F7E1B-0873-4F7D-A5CB-74CDAA6FECF9