<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2758510</hangar_id>
 <dok_id>GB02A30</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>A30</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:A30 av Elver Jonsson m. fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>30</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-12-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 10:00:01</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-14 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda</titel>
 <subtitel>av Elver Jonsson m. fl. (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A30/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A30</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02A30</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;av Elver Jonsson m. fl. (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:338px;"&gt;Mot.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;norra Sveriges inland A30-31&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Regeringen föreslår i denna proposition åtgärder i syfte att motverka de&lt;br /&gt; 
negativa effekterna av det minskade personalbehovet vid Domnarvets&lt;br /&gt; 
järnverk i Borlänge samt nedläggnigen av gruvbrytningen i Grängesberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också vissa regionalpolitiska åtgärder för norra Sveriges&lt;br /&gt; 
inland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet anser att det är positivt att Bergslagen och norra Sveriges inland&lt;br /&gt; 
föreslås få ökat regionalpolitiskt stöd. Detta är nödvändigt med tanke på de&lt;br /&gt; 
problem dessa landsdelar konfronteras med. Vi anser dock att den strategi&lt;br /&gt; 
regeringen väljer lämnar en hel del övrigt att önska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen karaktäriseras i sin helhet av en brist på analys och&lt;br /&gt; 
helhetsbegrepp. I stället föreslår regeringen en rad åtgärder som inte bildar&lt;br /&gt; 
något sammanhängande mönster och vilkas långsiktiga effekter framstår som&lt;br /&gt; 
ytterst oklara. Propositionen spänner över vida fält såväl geografiskt som&lt;br /&gt; 
innehållsmässigt, allt från 200 miljoner specialdestinerade för ASEA till 1,2&lt;br /&gt; 
milj. kr. för byggnation vid norra skogsinstitutet i Bispgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt som möjligen skulle kunna räknas som regionalpolitiska insatser&lt;br /&gt; 
under de senare åren redovisas i propositionen. Inget tidigare beslut varken&lt;br /&gt; 
av regeringen eller SIND utelämnas. Däremot är nyheterna få, och någon&lt;br /&gt; 
linje i insatserna är svår att skönja. Vi är kritiska mot detta synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av ett splittrat stödsystem kan lätt bli att ingen regentligen blir&lt;br /&gt; 
hjälpt eftersom insatserna riskerar att bli av alltför ringa omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiska insatser måste i stället bygga på prioritering av de&lt;br /&gt; 
åtgärder som på lång sikt kan komma att ha en positiv inverkan på landsdelen&lt;br /&gt; 
i fråga. Genom regeringens oförmåga att göra dessa prioriteringar försvinner&lt;br /&gt; 
helhetssynen, och de långsiktiga strukturförändringarna blir oförutsägbara&lt;br /&gt; 
och slumpmässiga. De som i slutänden drabbas är givetvis invånarna på dessa&lt;br /&gt; 
orter som under en kort tid invaggas i en falsk trygghet. På detta sätt uteblir&lt;br /&gt; 
strukturella förändringar, och efter några år måste stödet ökas i stället för att&lt;br /&gt; 
avtrappas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciellt påtaglig framstår denna brist på strategi i den del av propositionen&lt;br /&gt;
som behandlar norra Sveriges inland. Dessa delar av landet brottas sedan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lång tid med en rad strukturella problem. I propositionen får dock dessa 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1987188.3sami NrA30—31&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;problem en mycket begränsad uppmärksamhet, och intrycket är att norra Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges inland pliktskyldigast får ett omnämnande i vad som egentligen är A30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en proposition om Bergslagen. Regeringen har endast strött ut några få&lt;br /&gt; 
osammanhängande insatser utan något krav på långsiktig målinriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom folkpartiet har vi med förundran noterat att denna proposition låtit&lt;br /&gt; 
vänta på sig under nästan ett helt år. Redan i våras, i samband med&lt;br /&gt; 
budgetpropositionens förslag om 300 miljoner till infrastrukturella satsningar,&lt;br /&gt;
ansåg sig regeringen ha utarbetat en rad förslag till åtgärder för att lösa&lt;br /&gt; 
akuta problem inom regionalpolitiken. Riksdagen bad regeringen klarlägga&lt;br /&gt; 
vari dessa förslag bestod. Inte förrän nu har regeringen försökt göra detta, så&lt;br /&gt; 
mycket mer klarhet uppnås dock inte. Dröjsmålet ter sig obegripligt mot&lt;br /&gt; 
bakgrund av den brådska att genomföra färdigplanerade projekt som&lt;br /&gt; 
regeringen sade sig ha redan i våras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När riksdagen, efter förslag från bl. a. folkpartiet, avslog regeringens&lt;br /&gt; 
begäran om de 300 miljonerna skedde detta mot bakgrund av flera skäl. Dels&lt;br /&gt; 
framhölls att användningen av dessa medel borde specificeras för riksdagen,&lt;br /&gt; 
dels framhöll arbetsmarknadsutskottet att regeringen skulle återkomma i&lt;br /&gt; 
frågan och man höll öppet för att ett högre belopp än 300 miljoner skulle&lt;br /&gt; 
kunna komma i fråga. Industriministern kritiserade beslutet för att innebära&lt;br /&gt; 
en nedrustning av regionalpolitiken. Den proposition vi nu har att diskutera&lt;br /&gt; 
ger knappast någon stöd för industriministerns uttalande. Vårens riksdagsbeslut&lt;br /&gt;
har uppenbarligen stimulerat regeringen att satsa större medel än&lt;br /&gt; 
tidigare avsetts på infrastrukturella åtgärder, och det har visat sig fullt möjligt&lt;br /&gt; 
att redovisa medlens användningsområde innan riksdagen tar beslut. Riksdagens&lt;br /&gt;
beslut i våras har därför lett till en kraftfullare och mindre improviserad&lt;br /&gt; 
regionalpolitik än vad regeringen var villig att föra innan bakslaget i&lt;br /&gt; 
riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiets regionalpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiken skall öka den enskildes möjligheter att fritt välja arbete&lt;br /&gt; 
och bostadsort samt åstadkomma en mer likvärdig ekonomisk, social och&lt;br /&gt; 
kulturell standard för landets olika delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiken står i dag inför nya problem. Tidigare handlade&lt;br /&gt; 
regionalpolitik i stor utsträckning om att möta problem i samband med&lt;br /&gt; 
lantbrukets rationalisering och tillverkningsindustrins expansion. I dag står&lt;br /&gt; 
vi inför en situation som till stora delar betingas av introduktionen av ny&lt;br /&gt; 
teknik inom informationsbehandling, biokemi och andra kunskapsintensiva&lt;br /&gt; 
eller högteknologiska områden. Även tjänstesektorns ökade möjligheter är&lt;br /&gt; 
av intresse i detta sammanhang. Detta kan leda till en kraftig koncentration&lt;br /&gt; 
av människor, verksamheter och resurser till ett mycket litet antal befolkningstäta&lt;br /&gt;
regioner. De områden som ibland räknas som liggande vid sidan&lt;br /&gt; 
om den egentliga regionalpolitiken kommer därför att få ökad betydelse. Det&lt;br /&gt; 
gäller t. ex. utbildning och infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiken måste framöver handla mer om central omfördelning&lt;br /&gt; 
genom kostnadspåverkan och i ökad utsträckning inriktas på att på lokal och&lt;br /&gt; 
regional nivå stödja nyskapande och kreativitet. En följd av detta blir att&lt;br /&gt; 
regionalpolitiken i högre grad än tidigare måste inrikta sig på mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;En utgångspunkt för regionalpolitiken måste också vara att slå vakt om Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den typ av utvecklingscentra som våra större städer utgör. Utan tvekan finns A30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det verksamheter som är beroende av de stora utbildningsinstitutioner och de&lt;br /&gt; 
speciella kontaktytor som hör storstäderna till. Samtidigt bör understrykas&lt;br /&gt; 
att överhettning i storstäderna inte är bra ur andra aspekter. En politik som&lt;br /&gt; 
ökar möjligheterna att finna sysselsättning och bedriva verksamhet utanför&lt;br /&gt; 
storstäderna är därför till fördel även för storstadsområdena. Det finns alltså&lt;br /&gt; 
ingen anledning att utmåla några motsättningar mellan storstäderna och&lt;br /&gt; 
andra delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyskapande inom olika områden förutsätter i ökad utsträckning tillgång&lt;br /&gt; 
till särskild kompetens och blir därmed allt mer beroende av välutbildad&lt;br /&gt; 
arbetskraft. Detta skapar ett tryck på de orter där högre utbildning finns att&lt;br /&gt; 
tillgå och ställer högskolepolitiken inför nya utmaningar. De regionala&lt;br /&gt; 
högskolorna bör ge regionerna kontakt med de forskningsresultat som nås&lt;br /&gt; 
vid universiteten och de större högskolorna. De regionala högskolorna kan&lt;br /&gt; 
då spela en viktig roll i den teknik- och kunskapsspridning som utgör en&lt;br /&gt; 
central faktor för att företag skall kunna etablera sig utanför universitetsorterna.&lt;br /&gt;
Den regionala högskolan skall bli ett kunskapscentrum där företag och&lt;br /&gt; 
myndigheter får tillgång till tillämpad forskning, utvecklingsarbete, utredningsverksamhet&lt;br /&gt;
och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också behov av fort- och vidareutbildning som vänder sig till&lt;br /&gt; 
mindre och medelstora företag. Folkpartiet ser positivt på den samverkan&lt;br /&gt; 
som vuxit fram mellan de regionala högskolorna och avnämarna i form av&lt;br /&gt; 
bl. a. uppdragsverksamhet. Högskolorna blir på detta sätt en källa till&lt;br /&gt; 
regional förnyelse och kan själva stimulera nyskapande och förändringar i en&lt;br /&gt; 
region. För att detta skall kunna uppnås har folkpartiet bl. a. begärt ökade&lt;br /&gt; 
resurser till de regionala högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödformerna inom regionalpolitiken måste i högre grad än i dag vara&lt;br /&gt; 
generella. Risk finns annars för inslag av godtycke och favoriserande av vissa&lt;br /&gt; 
branscher. Vi har därför tidigare föreslagit att all icke-offentlig verksamhet i&lt;br /&gt; 
stödområde A erhåller nedsatta socialförsäkringsavgifter med 10 procent i&lt;br /&gt; 
stället för det system som i dag tillämpas där denna nedsättning gäller i&lt;br /&gt; 
Norrbotten men endast för industriell verksamhet. Folkpartiet återkommer&lt;br /&gt; 
under den allmänna motionstiden i januari till detta förslag. Vi föreslår också&lt;br /&gt; 
att den mest utpräglat selektiva stödform som administreras centralt,&lt;br /&gt; 
offertstödet, avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har vidare föreslagit att beslut om selektiva stödformer bör&lt;br /&gt; 
decentraliseras. Trots hårt motstånd från regeringen ledde detta under våren&lt;br /&gt; 
fram till att länsanslagen mer än fördubblades. Den kraftiga förbättringen av&lt;br /&gt; 
utvecklingsinsatserna i skogslänen som redovisas i propositionen är ett&lt;br /&gt; 
resultat av dessa ansträngningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som konsekvens av vår syn på stödsystemet är en sänkning av socialförsäkringsavgifterna&lt;br /&gt;
att föredra framför andra mera selektiva stödformer såsom&lt;br /&gt; 
branschstöd. Vi avvisar därför propositionens förslag om ett utvecklingsprogram&lt;br /&gt;
för sågverks- och trämanufakturindustrin i Västernorrlands, Väster&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;bottens och Jämtlands län. Vi utesluter dock inte att det finns ett stort behov Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av snabba insatser. Dessa resurser bör fördelas efter beslut på regional nivå A30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varför vi föreslår att dessa 19 miljoner överförs till anslaget för regionala&lt;br /&gt; 
utvecklingsinsatser m.m. för att fördelas till respektive länsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då riksdagen tidigare i år beslutade att avskaffa sysselsättningsstödet i&lt;br /&gt; 
stödområde C ledde det till att en generell stödform slopades. Folkpartiet&lt;br /&gt; 
anser att detta är beklagligt. Mot bakgrund av ovanstående resonemang&lt;br /&gt; 
föreslår vi därför att sysselsättningsstödet i stödområde C bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör användningsmöjligheterna för regionalpolitiskt stöd vidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödformerna får inte leda till att näringsstrukturer i problemdrabbade&lt;br /&gt; 
områden konserveras. Stödformerna måste i stället förändras så att de kan&lt;br /&gt; 
användas för att understödja etablering och vidareutveckling av de verksamhetsformer&lt;br /&gt;
som i dag är stadda i snabb expansion. Nedsättningen av&lt;br /&gt; 
arbetsgivaravgifter till att gälla all icke-offentlig verksamhet är ett steg i&lt;br /&gt; 
denna riktning, men folkpartiet vill även se en utvidgning av användningsmöjligheterna&lt;br /&gt;
av exempelvis transportstödet. Vi föreslår, med tanke på att&lt;br /&gt; 
mindre företag framöver med stor sannolikhet kommer att spela en än&lt;br /&gt; 
viktigare roll för regional utveckling, att persontransportstödet utvidgas till&lt;br /&gt; 
att gälla även egna företagare. Varje resa i tjänsten som faktureras företaget&lt;br /&gt; 
skall vara underlag för persontransportstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984 års regionalpolitiska utredning föreslog bl. a. en ökad användning av&lt;br /&gt; 
utvecklingsinriktade stödformer. Man kom däremot inte fram till några&lt;br /&gt; 
förslag om förenklingar i stödsystemet. Den nu aktuella propositionen&lt;br /&gt; 
aktualiserar på nytt det stora behovet av sektorssamordning. Det är därför&lt;br /&gt; 
glädjande att riksdagen i våras biföll folkpartiets förslag att inrätta en ny&lt;br /&gt; 
utredning med syfte att bl. a. göra en översyn av de nämnda bristerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ASEA Brown Boveri AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av propositionens 675 miljoner föreslås 490 anslås till åtgärder i vissa delar&lt;br /&gt; 
av Bergslagen. Av dessa skall 200 milj. kr. gå till ASEA Brown Boveri AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De 200 miljonerna fördelas över två anslag. Över anslag B 21 Särskilda&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Ludvika kommun m. m. skall ASEA&lt;br /&gt; 
Brown Boveri AB erhålla 50 miljoner för utbildning och 50 miljoner till&lt;br /&gt; 
utvecklingsprojekt för en expansion av verksamheten i Ludvika. Dessa&lt;br /&gt; 
medel skall betalas ut till företaget efter årsskiftet. Över anslaget C 11&lt;br /&gt; 
Lokaliseringsbidrag m. m. till ASEA Brown Boveri AB föreslås 100 miljoner&lt;br /&gt; 
gå till lokaliseringsbidrag m. m. vid företagets expansion i Ludvika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket värdefullt att företag väljer att expandera just i Ludvika. Vi&lt;br /&gt; 
finner det dock anmärkningsvärt att regeringen är beredd att satsa belopp i&lt;br /&gt; 
denna storleksordning utan att mera ingående redovisa en analys av hur&lt;br /&gt; 
pengarna skall användas eller vilka långsiktiga utvecklingseffekter bidraget&lt;br /&gt; 
kan tänkas få. Den enda vägledning riksdagen får är att föredragande&lt;br /&gt; 
statsrådet ”erfår” att ASEA och Vattenfall planerar ett gemensamt bolag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högspänningsforskning, och ASEA ”kan komma att expandera ( )&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under förutsättning av att bl. a. regionalpolitiskt stöd kan erhållas”. För att&lt;br /&gt; 
skapa klarhet i vad som hänsyftas är det av yttersta vikt att riksdagen genom&lt;br /&gt; 
utskottets försorg får klarhet i vad som döljer sig bakom de svepande&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;formuleringarna och får mera information om vad den uppgörelse som&lt;br /&gt; 
sannolikt ligger bakom detta innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det vara tveksamt att subventionera personalutbildning på det sätt&lt;br /&gt; 
som det föreslagna utbildningsstödet implicerar. Regionalpolitiken måste&lt;br /&gt; 
syfta till likabehandling. Alla företag inom regionen som kan anses ha&lt;br /&gt; 
förutsättningar att expandera bör därför ha möjlighet att erbjudas stöd till&lt;br /&gt; 
utbildning. Detta är inte minst viktigt med tanke på de mindre företagens&lt;br /&gt; 
betydelse i framtiden. En förutsättning för att kunna bedöma förutsättningarna&lt;br /&gt;
för ett företag är en god kännedom om lokala och regionala förhållanden.&lt;br /&gt;
Det nu aktuella anslaget för utbildning och utvecklingsprojekt bör&lt;br /&gt; 
därför överföras till ordinarie anslag för denna typ av åtgärder och fördelas&lt;br /&gt; 
på regional nivå efter sedvnaligt beslut av länsarbetsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare 100 miljoner föreslås anslås till att stödja ASEA Brown Boveri&lt;br /&gt; 
AB verksamhet i Ludvika. Också för detta anslag bör gälla att stöd ges enligt&lt;br /&gt; 
gällande regler inom lokaliseringspolitiken. Det bör understrykas att regionala&lt;br /&gt;
stödformer inte får leda till godtycke och skall bidra till en regional&lt;br /&gt; 
utveckling som står i proportion till kostnaden. Medlen bör därför överföras&lt;br /&gt; 
till ordinarie anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och kultur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att 123 milj. kr. skall anslås för skilda åtgärder inom&lt;br /&gt; 
utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Huvuddelen av dessa medel&lt;br /&gt;
eller 117 miljoner satsas på utbildningsinsatser i norra Sverige och&lt;br /&gt; 
Bergslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare har framfört är investeringar i utbildning och kultur en av&lt;br /&gt; 
de viktigaste och mest produktiva regionalpolitiska satsningar som statsmakterna&lt;br /&gt;
kan göra. Vi motsätter oss därför inte att riksdagen anslår de nu&lt;br /&gt; 
begärda medeln vad gäller ökade insatser för utbildning och kultur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot vill folkpartiet även i denna del rikta kritik mot det underlag som&lt;br /&gt; 
regeringen nu presenterar och på vilket riksdagen förutsätts fatta beslut. De&lt;br /&gt; 
facto tvingas riksdagen - om man godkänner propositionen - att acceptera att&lt;br /&gt; 
anslå medel vars närmare användning inte kan utläsas ut det befintliga&lt;br /&gt; 
förslaget. Frågor som bl. a. uppkommer är vem som skall bära de långsiktiga&lt;br /&gt; 
konstnaderna för de investeringar som nu görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de betydande brister som redan finns vid ekonomiutbildningarna&lt;br /&gt;
på flera håll i landet kan det synas lite motsägelsefullt att nu dra på&lt;br /&gt; 
sig betydande kostnader för t. ex. en utökad ekonomiutbildning i Borlänge.&lt;br /&gt; 
När de nu beräknade medlen för de nya utbildningar som föreslås inrättade&lt;br /&gt; 
är slut måste därför statsmakterna vara beredda att satsa sådana resurser att&lt;br /&gt; 
nu existerande utbildningar inte blir drabbade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad vi nu har anfört finns det skäl att göra några anmärkningar med&lt;br /&gt; 
anledning av några av de konkreta förslag som framförs i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen talas om vikten av vuxenutbildning i olika former. Man&lt;br /&gt; 
talar om komvux och statens skolor för vuxna, som skall få del av&lt;br /&gt; 
resursökningen genom att medverka i projekt som syftar till att uveckla en&lt;br /&gt; 
ort eller region.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget talas inte alls om studieförbunden, vilka dock i andra&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
A30&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;delar av landet aktivt och med gott resultat medverkat till lokal mobilisering. Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant arbete finns dokumenterat bl. a. genom forskningsresultat vid A30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolan i Jönköping. Det är därför önskvärt att också de resurser och&lt;br /&gt; 
erfarenheter som studieförbunden representerar tas till vara i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att skapa förutsättningar för gymnasieskolan att finnas kvar i&lt;br /&gt; 
berörda landsdelar, också i ett läge där ungdomskullarna minskar, föreslås&lt;br /&gt; 
skilda åtgärder för att stärka och vidmakthålla skolornas kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant förslag, den s. k. ekonomi- och teknikservicen, finns det&lt;br /&gt; 
anledning att särskilt diskutera. Denna service syftar till att låta mindre&lt;br /&gt; 
företag utnyttja gymnasieskolans resurser. Detta kan ske såväl genom att&lt;br /&gt; 
företagens personal får särskild utbildning som att skolan hjälper företagen&lt;br /&gt; 
med materialprovning, ritningskonstruktion, offert- och fakturaskrivning,&lt;br /&gt; 
korrespondens på främmande språk etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det angeläget att det ställs klara krav på ekonomi- och&lt;br /&gt; 
teknikserviceverksamheten. Utgångspunkten vid genomförandet av denna&lt;br /&gt; 
skall enligt vår uppfattning vara att ge eleverna tillfälle att få praktik under&lt;br /&gt; 
studierna. Det är därför angeläget att riksdagen uttalar att ekonomi- och&lt;br /&gt; 
teknikserviceverksamheten endast skall ha som syfte att ge adekvat praktik&lt;br /&gt; 
till eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationerna spelar en viktig roll i en effektiv regionalpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i propositionen vissa åtgärder inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen är dock så marginella att regeringen borde ha väntat med att&lt;br /&gt; 
föreslå förändringar inom kommunikationsområdet till den aviserade trafikpolitiska&lt;br /&gt;
propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att anslå mera resurer till vägar och järnvägar är endast en liten del av&lt;br /&gt; 
lösningen för att uppnå en fungerande trafikpolitik. En rad av de stora&lt;br /&gt; 
trafikpolitiska problemen löses inte på detta sätt utan genom nytänkande och&lt;br /&gt; 
avreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på behovet av avreglering utgör SAS och Linjeflygs företrädesrätt&lt;br /&gt;
till koncession inom flygtrafiken. Först om de inte vill driva trafik på&lt;br /&gt; 
en linje är det möjligt för privata företag att driva trafiken. Folkpartiet&lt;br /&gt; 
föreslår därför en uppluckring av detta koncessionssystem då avtalen löper&lt;br /&gt; 
ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag goda möjligheter att flyga till Stockholm från skilda delar av&lt;br /&gt; 
landet. Men det är fortfarande svårt att flyga mellan orter utan att detta sker&lt;br /&gt; 
via Stockholm, trots att det finns uppenbart intresse från mindre flygbolag för&lt;br /&gt; 
sådana linjer. När ansökningar om att få starta sådana linjer har inkommit till&lt;br /&gt; 
myndigheterna har de många gånger avslagits. Innan koncessionssystemet&lt;br /&gt; 
uppluckrats bör luftfartsverket därför tillmötesgå ansökningar om att få&lt;br /&gt; 
starta nya flyglinjer på ett mera positivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också angeläget att de olika trafikgrenarna erbjuds jämbördiga&lt;br /&gt; 
villkor. I och med uppdelningen av SJ i en ban- och en driftdel kan driftdelen&lt;br /&gt; 
med fördel övergå i aktiebolagsform. Driftföretaget skulle därefter betala för&lt;br /&gt; 
infrastrukturen i proportion till utnyttjandet. Denna konstruktion innebär&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;ökade möjligheter för fristående regionalt baserade exportföretag att hyra in Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig på räls och annan infrastruktur. Folkpartiet återkommer med vidare A30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag i motion med anledning av den aviserade trafikpolitiska propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om regionalpolitikens allmänna riktlinjer,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag vad gäller&lt;br /&gt; 
medel till såg- och trävarumanufakturindustrin i Jämtland, Västernorrland&lt;br /&gt;
och Norrbotten och att därmed anslå 121 500 000 kr. på&lt;br /&gt; 
anslag C 12 Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen&lt;br /&gt; 
och norra Sveriges inland,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 19 milj. kr. på anslag C 4&lt;br /&gt; 
Regionala utvecklingsinsatser m.m. att fördelas till länsstyrelserna i&lt;br /&gt; 
Västerbotten, Jämtland och Västernorrland,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs angående återinförande av sysselsättningsstödet i&lt;br /&gt; 
stödområdet C,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att medlen på anslag B 21 och C 11&lt;br /&gt; 
överförs till ordinarie anslag för denna typ av åtgärder vilka därmed&lt;br /&gt; 
förstärks med motsvarande belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs angående studieförbundens roll vad gäller vuxenutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs angående ekonomi- och teknikserviceverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 december 1987&lt;br /&gt; 
Elver Jonsson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Charlotte Branting (fp) Sigge Godin (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Eriksson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1987-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1987-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-01-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Elver Jonsson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Charlotte Branting</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sigge Godin</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl Erik Eriksson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:64</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 06:03:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 06:03:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02A30</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:09:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 06:03:38</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02A30</dok_id>
<subtitel>av Elver Jonsson m. fl. (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_a_30.pdf</filnamn>
<filstorlek>185965</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7EA12F81-7188-46C3-AF74-D00EB4459582</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>