2758467 GB02A21 1987/88 A21 mot mot Motion 1987/88:A21 av Birgitta Hambraeus och Karl Boo (c) Motion Motion AU 21 0 1987-12-17 00:00:00 2014-10-14 09:59:23 2014-10-13 00:00:00 med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland av Birgitta Hambraeus och Karl Boo (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A21/text https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A21 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02A21 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Motion till riksdagen 1987/88:A21 av Birgitta Hambraeus och Karl Boo (c) med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland </div> <div class="block ml_4">Huvuddelen av statens satsningar sker i södra Sveriges koncentrationsbygder. Det är ett misstag att tro att landsbygden och skogslänen får mest. Vi har en omvänd regionalpolitik. En mil motorväg mellan Uddevalla och Göteborg kostar 300 milj. kr. Hela landet bidrar skattevägen till vissa regioners överhettningskostnader. Det är fördelaktigt för hela landet att motsvarande satsningar sker i Bergslagen och norra Sveriges inland. Regeringens proposition framlägger goda förslag, men ger ett alltför blygsamt bidrag till utvecklingen, bara 675 milj. kr. Grängesberg Det är viktigt att prospekteringsverksamheten utökas i Bergslagen. Vi är t. ex. nu helt beroende av import från Sydafrika när det gäller viktiga spårämnen för industrin. Man bör undersöka noggrant om sådana fyndigheter kan finnas intill Bergslagens gruvorter. Grängesbergs slagg kunde bearbetas för att få fram ett välgörande basiskt fosfat för jordbruket, utan skadliga tungmetaller. Denna möjlighet bör utredas. De regionala utvecklingsfonderna Dessa fonder bör ges utökade resurser och också tillåtas använda dessa som de anser bäst för företagens utveckling. Riksdagen avslog i våras en motion där Karl Boo och jag föreslog att utvecklingsfonderna i hela landet skulle ha rätt att fritt satsa också på andra näringar inom t. ex. servicesektorn. Tills vidare bör en sådan större frihet få tillämpas vid Bergslagens och norra inlandets utvecklingsfonder. Det är också viktigt att utvecklingsfonderna får rätt att stödja marknadsföringsinvesteringar. Arbetslöshetsersättning när man startar eget Det är mycket svårt att starta ett eget företag om man inte har något att leva på under introduktionsperioden. Många goda idéer kan komma att få investeringsstöd genom regeringens förslag till investmentbolag och andra utvecklingsinsatser. Dessutom bör en person som uppbär arbetslöshetser </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_43">Mot. 1987/88 A21-27 </div> <div class="block ml_4">1 Riksdagen 1987/88.3 sami. NrA21-27 </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_48" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">sättning ha rätt att behålla denna under en övergångsperiod när han eller hon Mot. 1987/88 startar ett eget företag, ensam eller i samarbete med andra, och alltså inte A21 ”står till arbetsmarknadens förfogande” i vanlig mening. Skola-näringsliv Propositionen innehåller intressanta, obyråkratiska förslag om samarbete mellan skola och näringsliv. Så är det t. ex. utmärkt att småföretag kan utnyttja gymnasieskolans tjänster. I Orsa kommun planeras ett ”företags-drivhus” i anslutning till gymnasieskolan. Eleverna får en mer levande undervisning genom att arbeta med verkliga företag och uppfinnare och ny-företagare kan använda verkstadsskolans resurser för prototyper och introduktionsexemplar av sin produkt. Samarbete lärare-elever-uppfinnare och företagare borde kunna stimulera samtliga parter. Vi utgår från att man i fortsättningen också kan räkna med en större öppenhet när det gäller vad som skall godkännas som gymnasiekurs. Orsa har fått nej av SÖ på sina knuttimringskurser, därför att de inte anses vara yrkesförberedande. Vi har aldrig förstått denna inställning, eftersom det är vanligt att man tillverkar knuttimrade villor i Dalarna, både som bostäder och fritidshus. Mindre gymnasieskolor bibehålls På s. 28 i propositionen säger föredragande statsrådet: ”Åtgärder av det slag jag nu har föreslagit bör medverka till att gymnasieskolorna skall kunna finnas kvar och utvecklas i de berörda områdena”. Det är viktigt att detta slås fast av riksdagen, eftersom det innebär en ny utvecklingsplanering. Hittills har de mindre gymnasieskolorna känt sig hotade eftersom tendensen från statliga verk och myndigheter varit att vilja koncentrera gymnasieundervisningen till större orter där ett mer fullständigt utbud kan ordnas. För en mindre ort är emellertid gymnasiekurser och KomVux av mycket stor betydelse. Turistlinjen vid högskolan i Falun-Borlänge Linjen föreslås utökas med 20 platser, vilket är utmärkt. Det är emellertid också väsentligt att ett tredje år läggs till utbildningen. Utomlands motsvarar turistutbildningen en treårig linje och det är viktigt för den internationella turismen att vår utbildning är jämbördig. Särskilt anslag till Drevdagen För landsbygden och särskilt mindre byar med långa avstånd till tätort är skolan av avgörande betydelse. I Älvdalens kommun har människorna i Drevdagens by kämpat i årtionden för att få behålla sin skola, så att barnen skall slippa resa långa vägar och för att kunna erbjuda förmånen av en liten </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2">närbelägen skola till personer som vill flytta in i byn. Barnantalet, som var Mot. 1987/88 vikande under en viss tid, ökar nu igen. Skolan bör öppnas i samhällets regi. A21 Statsrådet har visat stor öppenhet i sina förslag i denna proposition. Som en erkänsla för Drevdagens befolknings uthålliga och hängivna kamp för sin bygd bör riksdagen anslå specialdestinerade medel för att öppna skolan. Kommunikationer över hela landet Det är en angelägenhet för hela samhället och det är naturligt att infrastrukturen bekostas av alla solidariskt över skattsedeln. SJ Trafiken på samtliga banor i landet bör upprätthållas av SJ. Det är inte rimligt att på nytt stycka upp järnvägstrafiken genom att föra över den till olika länsbolag och låta SJ ägna sig enbart åt de lönsamma delarna. Inte ens under 40-talet, då det nästan bara var tåg som stod till buds när man skulle åka någonstans, och då tågen var överfulla, gav inte persontrafiken vinst inom SJ. Personbefordran var en tjänst till folket i ”Hela folkets järnväg”. Det var på godset man tog in vinsten. De påkostade järnvägsstationerna och den utmärkta servicen och höga standarden hade vi råd med under en tid då bruttonationalprodukten var blygsam i jämförelse med i dag. Inlandsbanan Riksdagen har upprepade gånger beslutat stödja inlandsbanan mer än SJ begärt. En utveckling av banan och av dess användbarhet har samtliga partier ställt sig bakom. Nu har det glädjande hänt att Uppsala Energibolag sluter avtal med SJ om transport av torv från Sveg till Uppsala. Bolaget har betalat åtminstone en del av SJ:s investeringar för att trafiken skall kunna utökas med torvtåg utan att säkerheten eftersätts. Det har nu väckt bestörtning att SJ planerar att till sommaren dra in två av de fyra dagliga passagerarturerna mellan Orsa och Sveg och ersätta dem med buss. Man säger att det bara kan vara ett tåg i taget på bansträckan av säkerhetsskäl. Vad som behövs är att en av de nedlagda stationerna åter bemannas. Det finns ett stort intresse i bygden att hjälpa till med detta. En del av stationsbyggnaderna är relativt nyreparerade, folk finns som är villiga att bli tågklarerare och ännu en station behövs också för att banarbetena skall kunna ske på ett säkert sätt. Kommunerna längs banan gör stora satsningar på turismen och de har lyckats skapa ett mycket stort intresse kring denna Sveriges ”Transsibiriska järnväg”. Kommunikationsministern svarade i en frågedebatt tidigare i höst att ”riksdagen ändrat reglerna för hanteringen av SJ:s investeringsanslag. Det gjordes 1985 och enligt nuvarande regler skall inte riksdagen eller regeringen </div> <div class="block ml_2">1* Riksdagen 1987/88.3 sami. NrA21-27 </div> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_1" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">gå in och styra enskilda anslag i SJ:s investeringsplan.”(Snabbprotokoll 22, Mot. 1987/88 12 november 1987) A21 Självfallet bör inte riksdag eller regering lägga sig i alla detaljer i SJ:s investeringar. Men inlandsbanan är genom sin längd och sin placering i landet så unik att det inte är orimligt att riksdagen gör ett undantag för denna järnväg. Riksdagen bör alltså besluta att SJ skall vidta de åtgärder som behövs för att en säker trafik skall kunna upprätthållas både med torvtåg och minst fyra dagliga turer på banan mellan Sveg och Orsa. Tågtrafiken på Västerdalsbanan Även denna tågtrafik bör självfallet också i fortsättningen handhas av SJ. Kopparbergs läns länsstyrelse har enhälligt beslutat att anhålla om en utbyggnad av banan till Sälen. Det var ett stort misstag att riva upp spåren till denna Sveriges närmaste fjällort, med 42 000 turistbäddar! Trafiken på vägarna till Sälen är helt olidlig när 42 000 personer skall ta sig till och från Sälen under säsonghelger och veckoslut. Riksdagen bör besluta bygga upp järnvägen mellan Malung och Sälen, med planer på utökning till Särna och Idre. Mora—Siljans flygplats Flygplatsen har visat sig fylla ett stort behov och antalet turer utökas. Det är rimligt att Mora får det regionalpolitiska stöd som lämnas till andra kommunala flygplatser i skogslänen med regionalpolitisk! betydelsefull linjetrafik. En del av investeringsmedlen på 35 milj. kr. bör alltså föras över till bidrag till drift av flygplatser och Mora—Siljans flygplats bli berättigat till detta stöd. Säter Säters kommun bör föras över till samma stödområde som angränsande kommuner. Säter har vissa problem nu när det centrala mentalsjukhuset avvecklas till stor del och mentalvården decentraliseras. Säter bör inte ensam lämnas utanför stödområdet, när alla angränsande kommuner ingår. Hemställan Med anledning av vad som framförts i motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna 1. att prospekteringsverksamheten bör öka i och i närheten av Bergslagens gruvorter och fortsatt fosfatproduktion utredas, 2. att de regionala utvecklingsfonderna i Bergslagen och norra Sveriges inland bör få större frihet, 3. att arbetslöshetsersättning bör kunna utgå när man startar eget företag, </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2">4. att regionala specialiteter, som t. ex. knuttimring, skall kunna Mot. 1987/88 ingå i den ordinarie gymnasieskolan, A21 5. att gymnasieskolor av regionalpolitisk betydelse skall kunna känna sig trygga för sitt fortbestånd i framtiden, 6. att turistlinjen vid Falun-Borlänge högskola bör utökas med ett tredje år, 7. att ett specialdestinerat anslag bör lämnas till Drevdagens by för upprätthållande av skolan, 8. att SJ också i fortsättningen skall driva trafiken på det ickelönsamma bannätet, 9. att SJ skall vidta de åtgärder som behövs för att en säker trafik skall kunna upprätthållas både med torvtåg och minst fyra dagliga turer på banan mellan Sveg och Orsa, 10. att järnvägen mellan Malung och Sälen bör byggas ut, 11. att Mora-Siljans flygplats bör få regionalpolitisk! driftsbidrag, 12. att Säters kommun bör föras in i stödområde. Stockholm den 17 december 1987 Birgitta Hambraeus (c) Karl Boo (c) </div> <div class="block ml_52">5 </div> </div> </div> B Bordläggning 1987-12-17 00:00:00 inträffat 1 INL Inlämning 1987-12-17 00:00:00 inträffat 13 HÄN Hänvisning 1988-01-11 00:00:00 inträffat 2 0 Birgitta Hambraeus c 1 undertecknare 0 Karl Boo c 2 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1987/88:64 2014-11-19 15:49:59 motkat Motionskategori - 2014-11-19 15:49:59 statustext statustext Ärendet är avslutat GB02A21 2019-05-28 12:09:35 tilldelat Tilldelat Arbetsmarknadsutskottet 2014-11-19 15:49:59 GB02A21 av Birgitta Hambraeus och Karl Boo (c) mot_198788_a_21.pdf 152134 pdf med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland https://data.riksdagen.se/fil/3A3962BF-0091-435B-B119-FF4B307338AD