<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2758505</hangar_id>
 <dok_id>GB02A20</dok_id>
 <rm>1987/88</rm>
 <beteckning>A20</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1987/88:A20 av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>20</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-12-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-14 09:59:19</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda  regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och  norra Sveriges inland</titel>
 <subtitel>av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A20/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GB02A20</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GB02A20</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1987/88:A20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda&lt;br /&gt; 
regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och&lt;br /&gt; 
norra Sveriges inland&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Utvecklingen i Bergslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergslagsregionen, som en gång i tiden var den svenska industrins hjärta och&lt;br /&gt; 
bar upp en ekonomisk utveckling som gjorde svensk industri mycket&lt;br /&gt; 
framgångsrik, har under de senaste årtiondena utarmats och förlorat sin&lt;br /&gt; 
industriella kraft. Främst är det storfinansen som vänt Bergslagen ryggen när&lt;br /&gt; 
strukturförändringar skett inom branscher som gruv- och stålindustrin. Men&lt;br /&gt; 
även den tekniska revolutionen inom industrin har gått Bergslagen i stort sett&lt;br /&gt; 
spårlöst förbi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storfinansens brist på ansvar för Bergslagen har inte ersatts av statliga&lt;br /&gt; 
styrningar och initiativ. Avfolkning och sysselsättningsproblem kännetecknar&lt;br /&gt;
därför i dag Bergslagen och detta trots en mycket långvarig högkonjunktur.&lt;br /&gt;
Det enda som kan rädda Bergslagen från fortsatt ”kräftgång” är en&lt;br /&gt; 
nyindustrialisering med samhällelig styrning av investeringar, lokalisering av&lt;br /&gt; 
statlig verksamhet och en kraftig satsning på uppbyggnad av en slagkraftig&lt;br /&gt; 
infrastruktur i hela Bergslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu lagda ”Bergslagspaketet” har varit efterlängtat. Det framställs som&lt;br /&gt; 
ett miljardpaket av regeringen där det lovas mellan 1 650 till 2 000 jobb på de&lt;br /&gt; 
berörda orterna. Löften som innehåller många osäkra moment. Den största&lt;br /&gt; 
satsningen i paketet, den som ASEA skall göra i Ludvika, har hittills inte&lt;br /&gt; 
preciserats utan är enbart ett löfte av ASEA, att förverkligas på tre år.&lt;br /&gt; 
Infriande av löften om sysselsättning har tidigare inte kännetecknat storföretagens&lt;br /&gt;
verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Största delen av Bergslagspropositionen är föranledd av förändringarna&lt;br /&gt; 
inom SS AB. Det är förändringar i gruvverksamheten i Grängesberg och&lt;br /&gt; 
stålverksamheten i Domnarvet som ägaren (staten) - huvudägaren till 66 %&lt;br /&gt; 
- skall ta sitt ansvar för. Det var regeringen som bytte ut styrelsen för SSAB&lt;br /&gt; 
för ett år sedan och förhandlade fram ett nytt ägaravtal för SSAB där nya&lt;br /&gt; 
minoritetsägare från pensions- och försäkringsbranschen ingår. De nya&lt;br /&gt; 
målsättningarna för SSAB är att bedriva verksamhet utifrån uteslutande&lt;br /&gt; 
strikta företagsekonomiska principer och att i förlängningen SSAB skall&lt;br /&gt; 
börsintroduceras.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Den nya SSAB-styrelsen beslutade våren 1987 om en ny strukturplan där Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst 2 200 jobb inom SSAB skulle bort. Tillsammans med målsättningen A20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om en femprocentig rationalisering skulle 1 300 arbetstillfällen bort vid&lt;br /&gt; 
SSAB i Borlänge. Dessutom innebär nedläggningen av gruvverksamheten i&lt;br /&gt; 
Grängesberg en förlust av 750 arbetstillfällen. Det är ägaransvaret för denna&lt;br /&gt; 
sysselsättningsminskning som staten i denna proposition skall ta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att när regeringen tvingas till insatser i Bergslagen&lt;br /&gt; 
kommer det att handla om att skapa industrijobb, lokalisering av statlig&lt;br /&gt; 
verksamhet och förstärkning av infrastrukturen. Tyvärr saknar regeringen&lt;br /&gt; 
styr- och maktmedel, men det saknas även en beslutsam politisk handlingslinje&lt;br /&gt;
för Bergslagens framtid. Allt för mycket av regeringens politik sker på&lt;br /&gt; 
storfinansens villkor och genom att locka företagen med frikostiga ”morötter”.&lt;br /&gt;
Det saknas en planerad utveckling som gör insatserna hållbara och&lt;br /&gt; 
verkningsfulla för befolkningen i Bergslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerbergslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till Västerbergslagens utsatta läge är att den industriella&lt;br /&gt; 
utarmningen slagit hårt mot regionen. En nedläggning av gruvan i Grängesberg&lt;br /&gt;
är ett dråpslag mot bygden. Nedläggningen av gruvverksamheten har&lt;br /&gt; 
drabbat hela Västerbergslagen hårt. I Ludvika har ASEA rationaliserat sin&lt;br /&gt; 
verksamhet och kraftigt minskat antalet anställda. Smedjebackens kommun&lt;br /&gt; 
har även varit utsatta för sysselsättningsminskningar, inte minst inom&lt;br /&gt; 
Centro-Morgårdshamar, vilket försatt Smedjebacken i en bekymmersam&lt;br /&gt; 
situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringspropositionens ”guldägg” är ASEA:s löfte till regeringen att&lt;br /&gt; 
anordna 500 arbeten i Ludvika inom tre år. ASEA:s åtagande är kopplat till&lt;br /&gt; 
förutsättningen att regionalpolitisk! och arbetsmarknadspolitiskt stöd utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga ”utflyttningarna” till Ludvika av riksskatteverket med 100&lt;br /&gt; 
jobb, Vattenfalls utlokalisering av sin byggnadstekniska kompetens på&lt;br /&gt; 
vattenbyggnadsområdet med 100 arbeten och Vattenfalls och ASEA:s&lt;br /&gt; 
satsning på högspänningsforskning som beräknas ge 50 jobb, innebär ett&lt;br /&gt; 
värdefullt tillskott till Västerbergslagens arbetsmarknad. Det är samtidigt en&lt;br /&gt; 
breddning av kunskap som gör arbetsmarknaden mer allsidig.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Till regeringens ”paket” skall räknas nedläggningen av Grängesgruvan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen förlängs driften till 1991, men därefter är framtiden oviss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså är Smedjebacken utelämnat i regeringens proposition. Några&lt;br /&gt; 
satsningar på arbetstillfällen eller infrastruktur till Smedjebacken finns inte i&lt;br /&gt; 
regeringsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk:s förslag för Västerbergslagen är att det nya gruvbolaget som skall&lt;br /&gt; 
bildas för Grängesgruvan inte skall bli ett avvecklingsbolag utan skall vara ett&lt;br /&gt; 
utvecklingsbolag som innebär fortsatt gruvbrytning i Grängesberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Smedjebackens vidkommande måste regeringen utarbeta särskilda&lt;br /&gt; 
insatser, både vad avser konkreta arbetstillfällen och satsningar på infrastrukturen.&lt;br /&gt;
Regeringen måste snarast återkomma med förslag till åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ASEA:s löfte om att inom tre år skapa 500 arbetstillfällen i Ludvika är det&lt;br /&gt; 
som räddar regeringen från ett totalt ”fiasko”. Men ”affären” ASEA&lt;br /&gt; 
innehåller flera betänkligheter utifrån skattebetalarnas synpunkt. Det är inte&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;rimligt att ge lokaliseringsbidrag till ASEA på 100 milj. kr. utan att vissa krav Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfylls. Däremot är det riktigt att 100 milj. kr. tillfaller Västerbergslagsre- A20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gionen. Det krav staten skall ställa på ASEA för att ge lokaliseringsbidrag på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 milj. kr. är att 500 nya arbetstillfällen netto tillförs utan att detta skapar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya sysselsättningsproblem på andra sysselsättningssvaga orter i landet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ASEA kan styrka att dessa jobb har belastat verksamheten i sådan grad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att lokaliseringsbidrag kan anses vara skäligt. Om inte ASEA uppfyller dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor bör pengarna ställas till länsstyrelsens förfogande för insatser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ludvika kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag att ge ASEA 100 milj. kr. för arbetsmarknadspolitiska&lt;br /&gt; 
åtgärder är också i högsta grad betänkligt. Det är ett företag med&lt;br /&gt; 
miljardvinster som vill ha samhällsstöd för utbildningsinsatser. Vpk föreslår&lt;br /&gt; 
att ASEA endast beviljas arbetsmarknadspolitiskt stöd för de utbildningsinsatser&lt;br /&gt;
företaget gör för de personer som blivit arbetslösa på grund av&lt;br /&gt; 
förändringarna inom SS AB. Övriga medel bör överföras till länsarbetsnämnden&lt;br /&gt;
för att användas till arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Ludvika&lt;br /&gt; 
kommun. ASEA bör således självt svara för sin egen vidareutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borlänge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSAB-ledningens beslut att 1 300 arbetstillfällen skall bort vid järnverket i&lt;br /&gt; 
Borlänge (Domnarvet) innebär att det är andra gången under en tioårsperiod&lt;br /&gt; 
Borlängebygden drabbas av inskränkningar vid järnverket. Rationaliseringar&lt;br /&gt;
och strukturomvandlingar inom andra näringar har även satt spår i&lt;br /&gt; 
Borlänges utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag för Borlänge innehåller inga nya industrijobb som&lt;br /&gt; 
ersättning för de som skall försvinna från SS AB. Arbetare vid SS AB som blir&lt;br /&gt; 
övertaliga får hålla till godo med förtidspension eller utbildning. Vid SSAB&lt;br /&gt; 
kan möjligen vissa utvecklingsprojekt ge 100 nya jobb. Dessa skall jämföras&lt;br /&gt; 
med den förlust av 1 300 arbetstillfällen, som beräknas ske vid SSAB&lt;br /&gt; 
Domnarvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen aviseras att SJ:s nya banverk kan lokaliseras till Borlänge,&lt;br /&gt; 
vilket ger ca 200 arbeten. Satsningen på teknik och högskolan tillhör&lt;br /&gt; 
framtidssatsningarna som breddar kunnande och arbetsmarknad i Borlänge,&lt;br /&gt; 
men effekterna är helt avhängiga om näringslivet kommer att styras till&lt;br /&gt; 
Bergslagen. Borlänges inplacering i stödområde har av regeringens talesmän&lt;br /&gt; 
beräknats kunna ge 300 jobb. En beräkning som får tillskrivas de mer osäkra&lt;br /&gt; 
delarna av ”paketet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk:s förslag för Borlänge är att regeringen åläggs att skapa nya&lt;br /&gt; 
industriarbeten eller jämförbara arbeten till Borlänge. Eftersom det var&lt;br /&gt; 
Volvo som hjälpte regeringen i Uddevalla, Saab Scania i Malmö och nu&lt;br /&gt; 
ASEA som ger löften till regeringen om jobb i Ludvika, bör regeringen&lt;br /&gt; 
utkräva ansvar i första hand av två tidigare stålägare - STORA och&lt;br /&gt; 
Electrolux Gränges - och kräva dessa på etablering av någon form av&lt;br /&gt; 
industriverksamhet till Borlängeregionen. Eftersom båda dessa företag&lt;br /&gt; 
tidigare av staten fått mycket förmånliga villkor när de lämnade stålbranschen&lt;br /&gt;
är de moraliskt skyldiga att nu ställa upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För SSAB Domnarvet bör staten som huvudägare gå in och förlänga&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;driften för i första hand Elektrostålverket till efter halvårsskiftet 1989. Den Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsperiod som i första hand bör komma i fråga är att Elektrostålverket får A20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara i drift hela sin tekniska livslängd. Eftersom verket är i mycket gott skick,&lt;br /&gt; 
ett av de bästa i Sverige, bör livslängden sträcka sig flera år in på nittiotalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör ta nödvändiga initiativ för att förmå SSAB-ledningen till&lt;br /&gt; 
denna utveckling. Detta skulle även möjliggöra att flera utvecklingsprojekt,&lt;br /&gt; 
som har Elektrostålverket som grund, kunde förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hällefors och Ljusnarsberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller satsningar på Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner finns&lt;br /&gt; 
inga förslag om varaktig sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda kommunerna minskar i befolkning och sysselsättningsmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av oerhört stor vikt att man bryter den trenden genom satsningar på&lt;br /&gt; 
varaktiga arbeten, vilket saknas i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedläggningen av Bångbroverken 1986 har varit negativ för Ljusnarsbergs&lt;br /&gt; 
kommun. Den aviserade neddragningen av arbetskraft på Hällefors järnverk&lt;br /&gt; 
har också medfört problem för Hällefors kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven från regeringens sida att företagen skulle ta det sociala ansvaret i&lt;br /&gt; 
de berörda kommunerna har inte visat sig ha någon nämnvärd effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från vpk:s sida har vi krävt att regeringen engagerar sig på ett mer aktivt&lt;br /&gt; 
sätt för dessa kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen tas upp satsningen på länsväg 709 Loka-Kedjeåsen, där&lt;br /&gt; 
man beräknar kostnaden till 45 milj. kr. i 1987 års prisnivå. Men man anslår&lt;br /&gt; 
endast 25 milj. kr. för en första etapp. Från vpk:s sida anser vi att&lt;br /&gt; 
färdigställande av länsväg 709 i en enda etapp måste vara både ekonomiskt&lt;br /&gt; 
och sysselsättningsmässigt det enda riktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inplacering i stödområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla berörda kommuner i propositionen, utom Borlänge, är tidigare&lt;br /&gt; 
placerade i stödområde. Nu anmäler regeringen att Borlänge också temporärt&lt;br /&gt;
skall komma att placeras i stödområde fram till 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av utgångspunkterna för propositionen är att mildra verkningarna av&lt;br /&gt; 
SSAB:s personalinskränkningar. Två kommuner som i vid mening tillhör&lt;br /&gt; 
Borlänge-regionen är Säter och Gagnef. De har också ett stort antal&lt;br /&gt; 
inpendlare till SS AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Säters del skulle situationen bli än värre om Borlänge kommer in i&lt;br /&gt; 
stödområde och Säter står utanför. Då blir kommunen klämd mellan&lt;br /&gt; 
kommuner som på ett eller annat sätt har regionalpolitisk! stöd. Lägg därtill&lt;br /&gt; 
att Säters arbetsmarknad brottas med enorma problem på grund av&lt;br /&gt; 
utslussningen av patienter från Säters sjukhus. 600 arbetstillfällen förlorar&lt;br /&gt; 
Säter genom omstruktureringen av psykiatrin. Riksdagen bör därför besluta&lt;br /&gt; 
att Säter liksom Borlänge bör inplaceras i stödområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena för Gagnefs kommun är likartade. Även denna kommun&lt;br /&gt; 
kommer att känna av SSAB:s förändringar samtidigt som Gagnef brottas&lt;br /&gt; 
med stora problem inom sin arbetsmarknad. Eftersom det kan bli orimliga&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;tröskeleffekter om inte Gagnef även skulle tillhöra stödområde bör riksda- Mot. 1987/88&lt;br /&gt; 
gen besluta att Gagnef liksom Borlänge placeras i stödområde. A20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya styrinstrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens misslyckade i att skaffa fram industrijobb till Borlänge som&lt;br /&gt; 
ersättningsjobb för förlorade SSAB-arbeten visar den brist på styrmedel som&lt;br /&gt; 
regeringen har. Regeringens flathet visas när storföretag med miljardvinster&lt;br /&gt; 
etablerar sig på orter som har regionalpolitiska problem och då ”smörjs”&lt;br /&gt; 
med allehanda förmåner, frisläppande av investeringsfonder, lokaliseringsoch&lt;br /&gt;
arbetsmarknadspolitiskt stöd etc. Dessutom kräver dessa företag en total&lt;br /&gt; 
uppställning från kommunen. Det gäller flygplatser, vägar och all den service&lt;br /&gt; 
som storföretaget anser sig behöva. Risken med en sådan utveckling är att&lt;br /&gt; 
storföretagen gör kommunerna helt beroende av sin verksamhet och i&lt;br /&gt; 
praktiken styr kommunens handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma ur en sådan utveckling måste det nu tandlösa lokaliseringssamrådet&lt;br /&gt;
ersättas med en direkt styrning av investeringar och nyetableringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje investering av betydelse utanför de regionalpolitisk! prioriterade&lt;br /&gt; 
områdena måste prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonder och statsföretag i ny roll för Bergslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall Bergslagens utveckling vändas krävs nya och kraftfulla åtgärder.&lt;br /&gt; 
Samhällsplanering och regionalpolitiska målsättningar kan inte göras beroende&lt;br /&gt;
av storföretagen och marknadens kortsiktiga villkor. Det gäller för&lt;br /&gt; 
samhället att planera på längre sikt. Instrument som i dag underordnas&lt;br /&gt; 
marknadens villkor kan lösgöras för nya roller, främst gäller det löntagarfondsystemet&lt;br /&gt;
och statsföretagsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löntagarfondsystemet, bl. a. Mellanfonden, spelar i dag ingen regionalpolitisk&lt;br /&gt;
roll. Snarast tar de medel ur avfolkningsregioner och placerar dessa i&lt;br /&gt; 
aktier i storföretag på annat håll. Därför måste löntagarfonderna få en ny roll&lt;br /&gt; 
i regionalpolitiken. Mellanfonden bör t. ex. för Bergslagskommunerna ges i&lt;br /&gt; 
uppdrag att under en treårsperiod skapa ca 1 000 nya jobb genom att satsa sitt&lt;br /&gt; 
kapital på ett helt nytt sätt. Löntagarfonderna måste självklart ändras från att&lt;br /&gt; 
vara kapitalplacerare på aktiemarknaden till offensiva utvecklingsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsföretag skulle i Bergslagen kunna få en ny och helt annorlunda roll än&lt;br /&gt; 
för närvarande. En nationell industriutveckling med utgångspunkt i de nya&lt;br /&gt; 
näringarna i kombination med Bergslagens traditionella näringar förutsätter&lt;br /&gt; 
en stark och målmedveten ägargrupp. Ett statsföretag med mer av samhällsekonomisk&lt;br /&gt;
inriktning än dagens mycket strikta företagsekonomiska inriktning&lt;br /&gt;
skulle kunna vara en av de injektioner Bergslagen behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kombinationen Mellanfonden och Statsföretag i en ny roll, samtidigt som&lt;br /&gt; 
samhället satsar kraftfullt på teknik och högskola i Bergslagen, gör att&lt;br /&gt; 
utvecklingen kan utformas mindre beroende av storfinansen, samtidigt som&lt;br /&gt; 
projekt av denna regionalpolitiska typ skapar en kraftfull regional och&lt;br /&gt; 
nationell förankring.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Investera i infrastruktur&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Trots Bergslagspaketets miljardomfattning saknas de grundläggande riktlinjerna&lt;br /&gt;
och de medvetna satsningarna på infrastrukturen. Kommunikationerna&lt;br /&gt;
med Bergslagspendeln finns inte med, telekommunikationerna saknas,&lt;br /&gt; 
satsningar på vägar är begränsade etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu behövs långsiktiga insatser för att utveckla infrastrukturen i Bergslagen.&lt;br /&gt;
Kommunikationerna måste kraftigt förbättras. Vägar, broar och&lt;br /&gt; 
järnvägar kräver stora insatser. Telekommunikationerna behöver snabba&lt;br /&gt; 
och omfattande åtgärder. Bergslagen måste med det snaraste få en högskola&lt;br /&gt; 
som utbildar högt kvalificerade arbetare, forskare etc., inte bara inom&lt;br /&gt; 
teknikområdet utan även inom ekonomi, samhällsvetenskap och medicin&lt;br /&gt; 
m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över huvud taget måste regionens ungdom kunna erhålla utbildning som&lt;br /&gt; 
även kan avslutas med en attraktiv högskoleutbildning. Naturligtvis skall&lt;br /&gt; 
sedan denna kunskap kunna användas inom Bergslagsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs nu ett samlat infrastrukturpaket för Bergslagen. Riksdagen&lt;br /&gt; 
måste besluta att regeringen snarast skall lägga fram ett samlat förslag, som&lt;br /&gt; 
kan ge Bergslagen den utvecklingsmöjlighet som så väl behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västmanland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergslagspendeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av propositionens förslag faller en mycket liten del på Västmanland. Det&lt;br /&gt; 
gäller upprustning av järnvägen Ramnäs—Kolbäck som i dag har en viss&lt;br /&gt; 
industriell betydelse. Enligt vår mening bör denna upprustning fullföljas&lt;br /&gt; 
snabbt så att den emotsedda ”Bergslagspendeln” kan bli verklighet. En&lt;br /&gt; 
sådan satsning rimmar väl med de i propositionen föreslagna åtgärderna för&lt;br /&gt; 
Ludvikaområdet som genom en effektivare järnväg skulle få en viktig&lt;br /&gt; 
kommunikationsled mot både mälarhamnarna och Västerås-Stockholm.&lt;br /&gt; 
Ett snabbt fullföljande av investeringarna i ”Bergslagspendeln” skulle&lt;br /&gt; 
förutom den infrastrukturella betydelsen det har för området&lt;br /&gt; 
Surahammar-Hallstahammar, även vara viktig för sysselsättning på kortare&lt;br /&gt; 
sikt eftersom Hallstahammar just nu har den högsta arbetslösheten i länet&lt;br /&gt; 
och Surahammar står inför stora förändringar vid SSAB-ägda Surahammars&lt;br /&gt; 
bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privatkapitalets ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ASEA har en mycket stor betydelse för länets sysselsättning, och har genom&lt;br /&gt; 
sitt samgående med BBC hävdat att företaget stärks på lång sikt. Så mycket&lt;br /&gt; 
större anledning för de västmanländska bruksorterna att kräva ett större&lt;br /&gt; 
ansvar för sysselsättningen i länet. Nyligen har man från bolaget sprungit&lt;br /&gt; 
ifrån ansvaret för ersättningsarbeten i Norberg efter nedläggningen av&lt;br /&gt; 
Spännarhyttan. En försäljning av produktionen och därmed en ytterligare&lt;br /&gt; 
minskning av de redan otillräckliga ersättningsarbetena är därmed ett&lt;br /&gt; 
faktum.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Turerna kring nedläggningen av stålverket i Fagersta är väl känt, och Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statens försäljning av boardfabriken i Skinnskatteberg har inneburit att A20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvaret för dessa orters fortlevnad överlämnas i privata händer utan krav på&lt;br /&gt; 
motprestationer eller ansvarstagande utöver aktieavkastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället bör inte acceptera eller medverka i vare sig strukturrationaliseringar&lt;br /&gt;
eller försäljning av företag utan att ställa krav på ett ansvarstagande&lt;br /&gt; 
för bygdens utveckling. Sådana krav/avtal bör inte bestå av löst tal utan av&lt;br /&gt; 
konkreta åtgärder från båda håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts har propositionen sin bakgrund i förändringar som sker inom&lt;br /&gt; 
SSAB. Det är därför anmärkningsvärt att Surahammars Bruk lämnas utanför&lt;br /&gt; 
förslagen i propositionen. Det bör med anledning av ovan nämnda förslag om&lt;br /&gt; 
krav på privatkapitalets ansvar självfallet inte ställas mindre krav på statliga&lt;br /&gt; 
eller samhällsägda företag. Därför ser vi det som en självklarhet att&lt;br /&gt; 
regeringen medverkar till att inga avskedanden sker vid Surahammars Bruk&lt;br /&gt; 
förrän ersättningsarbeten skapats. I detta sammanhang är det nödvändigt att&lt;br /&gt; 
påpeka att inpendling till Västerås inte är någon lösning på längre sikt, lika&lt;br /&gt; 
litet som det är någon lösning att långpendla till Stockholm. Därför måste&lt;br /&gt; 
åtgärder av ”inomregional” karaktär främst komma de berörda orterna till&lt;br /&gt; 
del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma ansvarstagande skall naturligtvis gälla om det blir negativa&lt;br /&gt; 
förändringar vid ASSI:s såg i Skinnskatteberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallstahammar - Surahammar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bergslagsproblematiken diskuterats så har ofta Hallstahammar-Surahammar&lt;br /&gt;
hamnat vid sidan av. Surahammar har inte ansetts behöva&lt;br /&gt; 
stöd medan Hallstahammar fått ändrad stödområdesinplacering, om än&lt;br /&gt; 
tillfälligt. Hallstahammars akuta kris genomlevdes i samband med nedläggningen&lt;br /&gt;
av de största delarna av Hallstahammars bruk. En ständig nedskärning&lt;br /&gt;
av antalet anställda vid ortens övriga stora företag har dock pågått under&lt;br /&gt; 
70- och 80-talen, varför en stor arbetslöshet i förhållande till omgivningen&lt;br /&gt; 
permanentats. Surahammar står inför problem vid bandverket och elektroplåttillverkningen&lt;br /&gt;
som tillsammans berör ca 300 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag om åtgärder som kan trygga&lt;br /&gt; 
och förbättra sysselsättningen på dessa orter. Exempelvis bör frågan om&lt;br /&gt; 
etablering av ”Mälarply” i Hallstahammar prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Heby - Mor gongå va&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västmanland är inte bara Bergslagen. Det finns flera orter som på grund av&lt;br /&gt; 
sin diversifierade industri klarat sig bättre genom strukturkriserna än&lt;br /&gt; 
bruksorterna med ensidig sysselsättning eller ett ensidigt beroende av ett&lt;br /&gt; 
enda företag. Morgongåva kan utan vidare jämföras med en sådan bruksort i&lt;br /&gt; 
dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Morgongåva har kastats ur askan och in i ständigt nya eldar genom en serie&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;ägarbyten och personalförändringar vid fabriken för skördetröskor, nu Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senast ägt av ett finskt företag som inte avser att fortsätta produktionen. I A20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta lilla samhälle, med i huvudsak en enda större industri, hotas nu 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer av avsked om inte annan produktion/ägare kan tillföras orten. Här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krävs ett ansvarstagande av både ägare och samhälle, varför denna nu så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuella och drastiska förändring bör föranleda åtgärder från regeringens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sida. I första hand krav om ägaransvar med konkret innehåll och i andra hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett regeringsinitiativ för att trygga jobben på orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmland&lt;br /&gt; 
Tre snabba åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller i stort sett inga regionalpolitiska insatser för&lt;br /&gt; 
Värmlands del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är om regeringen tar Värmlands situation på allvar? Räcker inte&lt;br /&gt; 
den faktiska situationen att Värmland saknar 5 000 jobb för att komma&lt;br /&gt; 
”upp” i den riksgenomsnittliga arbetslösheten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räcker inte den faktiska situationen att Värmland har en ungdomsutflyttning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räcker inte detta för att regeringen skall inse länets allvarliga läge?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk kommer i januari 1988 väcka förslag om insatser som syftar till&lt;br /&gt; 
långtgående insatser för länet. Vi stannar därför i nuvarande läge vid att&lt;br /&gt; 
föreslå tre åtgärder för länet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* För det första måste länet få del av en större andel administrativa arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Regeringen bör därför utarbeta förslag om utlokalisering av statligt verk&lt;br /&gt; 
eller myndighet till Värmland. I sammanhanget bör det noga prövas om&lt;br /&gt; 
lokaliseringen kan ske till annan ort i länet än Karlstad.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* För det andra måste lokala studiecentra för decentraliserad högskoleutbildning&lt;br /&gt;
i länet byggas upp. Regeringen måste därför till högskolan i&lt;br /&gt; 
Karlstad och berörda kommuner anvisa medel för en sådan åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;* För det tredje måste de mineral- och malmfyndigheter som finns i länet&lt;br /&gt; 
allvarligt analyseras. Därför måste länet få ett särskilt anslag för prospektering&lt;br /&gt;
av intressanta fyndigheter. Inte minst bör i sammanhanget beaktas&lt;br /&gt; 
de guldfyndigheter som finns bl. a. i länets västra delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning som ett verktyg för fördelnings- och regionalpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningspolitik kan rätt använd verka som en utjämnande faktor mellan&lt;br /&gt; 
olika sociala nivåer i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sociala snedrekrytering som i dag kan ses gällande teoretisk utbildning&lt;br /&gt;
i gymnasieskolan och speciellt inom högstatusutbildningar i högskolan,&lt;br /&gt; 
visar klart att utbildningspolitik kan verka i segregerande riktning. Därför är&lt;br /&gt; 
det också enligt vår mening fullt möjligt att använda denna del av politiken i&lt;br /&gt; 
rakt motsatt riktning. Det är vpk:s ambition att så långt möjligt driva&lt;br /&gt; 
utbildningspolitiken i den riktningen att den samverkar med en rättvis&lt;br /&gt; 
fördelningspolitik och förstärker partiets regionalpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;I propositionen föreslår regeringen vissa insatser inom utbildningspoliti- 16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ken för att främja utvecklingen i vissa delar av Bergslagen och norra inlandet. Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr är åtgärderna som föreslås av alltför liten kaliber för att de skall få en A20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftig genomslagskraft. Vi vill därför föreslå vissa förstärkningar. Dessa&lt;br /&gt; 
förslag utgår dels från regeringens förslag, dels för vi in nya egna komponenter.&lt;br /&gt;
Allt detta i syfte att försöka starta en positiv utveckling av berörda&lt;br /&gt; 
regioner och ge människor möjlighet att arbeta och utveckla sina hembygder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag utgår från riksdagens beslut om att också Sveriges&lt;br /&gt; 
norra delar bör bygga upp kompetens inom det informationsteknologiska&lt;br /&gt; 
området. Detta görs via vissa satsningar vid Umeå universitet. Vi välkomnar&lt;br /&gt; 
detta förslag. Uppbyggnaden och framför allt utvärderingen bör dock enligt&lt;br /&gt; 
vår mening löpa under en längre tid än ett budgetår. En längre ”projekteringstid”&lt;br /&gt;
är enligt vår mening nödvändig om informationsteknologisk&lt;br /&gt; 
kompetens skall kunna bli verkningsfull också inom decentraliserad högskoleutbildning.&lt;br /&gt;
Vi föreslår därför att Umeå universitet anvisas 4 milj. kr. för&lt;br /&gt; 
informationsteknologisk forskning. Medlen bör disponeras intill utgången av&lt;br /&gt; 
budgetåret 1989/90. Genom att ange denna tidsperiod får forskningen i&lt;br /&gt; 
Umeå följa den av riksdagen tidigare beslutade treåriga forskningspolitiska&lt;br /&gt; 
perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra och utvinna erfarenheter kring informationsteknologi&lt;br /&gt; 
inom decentraliserad högskoleutbildning är det nödvändigt att ytterligare&lt;br /&gt; 
medel anslås för detta ändamål. Vi ser det som naturligt utifrån den&lt;br /&gt; 
kompetens Umeå universitet har inom bl. a. regionalvetenskapliga områden,&lt;br /&gt; 
att Umeå blir en riksresurs i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1988/89-1989/90 bör anslås för&lt;br /&gt; 
detta ändamål. Verksamhet kring informationsteknologi och högre decentraliserad&lt;br /&gt;
utbildning bör i detta senare avseende riktas mot de mindre&lt;br /&gt; 
högskolorna tillhörande län i Bergslagen och norra inlandet. Detta betyder&lt;br /&gt; 
att också högskolorna i Karlstad och Örebro kommer att få ta del av denna&lt;br /&gt; 
nya resurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det talas ofta om att vi lever i ett informationssamhälle. Somliga vill hellre&lt;br /&gt; 
kalla vår tids samhälle ett kunskapssamhälle. Den senare benämningen är&lt;br /&gt; 
nog den riktiga i kombination med insikten om att kunskapssamhället också&lt;br /&gt; 
är ett klassamhälle. I kunskapssamhället skall information spridas, och&lt;br /&gt; 
denna effekt påverkar naturligt nog klassamhällets struktur. Vad som i&lt;br /&gt; 
sammanhanget saknas är en insikt om att hur än effekterna av kunskapsspridning&lt;br /&gt;
kommer att se ut är det nödvändigt med mottagare. Det är som bekant&lt;br /&gt; 
lönlöst att sända om man inte har mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu föreslår regeringen uppbyggnad av vad som kallas studiecentra. Vi&lt;br /&gt; 
ställer oss dock frågande till varför inte folkhögskolan används som en del i&lt;br /&gt; 
de regionalpolitiska insatserna. Folkhögskolor har exempelvis i Jämtland ett&lt;br /&gt; 
projekt kallat Kvinna i Jämtland år 2010. Projektet är ett gott exempel på&lt;br /&gt; 
folkhögskolans möjligheter till anpassning för de särskilda krav viss vuxenutbildning&lt;br /&gt;
kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förmåga till samverkan inom decentraliserad undervisning som&lt;br /&gt; 
folkhögskolan ger exempel på måste utnyttjas. Vpk menar att folkhögskolan&lt;br /&gt; 
måste få spela en aktivare roll i regional- och fördelningspolitiken. Deras&lt;br /&gt; 
betydelse minskar inte av att Europarådet proklamerat åren 1987 och 1988&lt;br /&gt; 
som landsbygdens kampanjår. I Sverige följs kampanjen upp via projektet&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;”Hela Sverige skall leva” i syfte att sprida kunskap om landsbygdens Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingsmöjligheter. Myndigheternas del i kampanjen benämns ”Lands- A20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygd 90”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att folkhögskolorna på ett aktivt sätt skall tillåtas främja&lt;br /&gt; 
utvecklingen på landsbygden. För detta ändamål föreslår vi att skolöverstyrelsen&lt;br /&gt;
ges ytterligare resurser om 10 000 elevveckor, motsvarande en&lt;br /&gt; 
kostnad på 6 milj. kr. De folkhögskolor som via sin verksamhet vill bidra till&lt;br /&gt; 
en aktiv regionalpolitik bör ur det nämnda anslaget kunna ansöka om medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De studerandes ekonomiska villkor är avgörande för deltagande i denna&lt;br /&gt; 
utbildning. Den utbildningsinriktning vi ovan nämnt bör enligt vår mening&lt;br /&gt; 
kunna jämställas med arbetsmarknadsutbildning-utbildningsbidrag bör&lt;br /&gt; 
därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande regler för rätt till utbildningsbidrag måste ändras så att de som&lt;br /&gt; 
studerar vid folkhögskolor på en för landsbygden anpassad yrkesutbildning&lt;br /&gt; 
skall kunna erhålla utbildningsbidrag. Dessa utbildningsbidrag bör jämställas&lt;br /&gt;
med de som deltagare i reguljär arbetsmarknadsutbildning erhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergslagsdelen av föreliggande proposition - norra Sveriges inland behandlas&lt;br /&gt;
i andra vpk-motioner- kan sammanfattas i att innehålla hårda, mjuka och&lt;br /&gt; 
tomma paket. Till de hårda hör satsning på teknik och utbildning och&lt;br /&gt; 
lokalisering av statlig verksamhet. De mjuka osäkra paketen är ASEA:s&lt;br /&gt; 
löften och följdeffekten i form av regionalpolitiskt stöd. Till de tomma&lt;br /&gt; 
paketen hör avsaknaden av konkreta arbetstillfällen till de SSAB-anställda,&lt;br /&gt; 
som blir övertaliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anvisas över anslag närmare 700 milj. kr. till regionalpolitiska&lt;br /&gt;
åtgärder, och sammanlagt är ”paketen” värda över en miljard kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är värt att notera eftersom den regionalpolitiska debatten det senaste&lt;br /&gt; 
året handlat om regeringens anslag till regionalpolitik och infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriministern begärde våren 1987 300 milj. kr. att användas på tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens majoritet avslog denna begäran med motiveringen att det behövs&lt;br /&gt; 
mer pengar och riksdagen bör vara med och besluta om inriktningen. Ett&lt;br /&gt; 
halvt år efter beslutet kommer regeringen med ett ”paket” som är värt över&lt;br /&gt; 
en miljard. Det får anses som mycket framsynt av riksdagsmajoriteten att&lt;br /&gt; 
begära denna utvidgning av de regionalpolitiska insatserna. Lägger vi därtill&lt;br /&gt; 
att ytterligare ”paket” skall komma, ett till Norrbotten och ett till Östersund&lt;br /&gt; 
enligt vad industriministern anför i propositionen, framstår de av industriministern&lt;br /&gt;
begärda 300 miljonerna på tre år i en något blygsam dager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen berör ett fåtal orter i Bergslagen. Behoven i denna region är&lt;br /&gt; 
åtskilligt mycket större. Det är utifrån dessa utgångspunkter vi föreslår att&lt;br /&gt; 
regeringen återkommer med insatser för hela Bergslagen och att regeringen&lt;br /&gt; 
även skaffar sig styrmedel för att styra och planera industri- och näringslivsinvesteringarna&lt;br /&gt;
i landet. De regionalpolitiska målen kan aldrig förverkligas&lt;br /&gt; 
utan demokratisk styrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur viktigt det är att skapa demokratiska styrmedel visar skillnaden i&lt;br /&gt; 
regeringens uttalade inriktning och det verkliga handlandet. Regeringen&lt;br /&gt; 
säger sig vilja satsa på infrastrukturen och menar att den gamla sexitiotalsme&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;toden och Åslingmetoden, att stödja enskilda företag, är övergiven. Bristen Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på styrmedel tvingar därför regeringen att subventionera storfinansen. I ^20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna proposition får miljardvinstföretaget - ASEA - ett stöd på 200 milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr. Det är ett talande bevis för att regeringens ”tredje väg” är helt beroende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av storfinansens välvilja att ordna jobb. Volvo och Saab-Scania har tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot rikhaltigt stöd och förmåner investerat i konkreta arbetstillfällen. Till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borlänge och övriga Bergslagen räckte inte storfinansens vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående föreslås,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det&lt;br /&gt; 
”nya” statliga Gruvbolaget för Grängesbergsgruvan skall vara ett&lt;br /&gt; 
utvecklingsbolag och att verksamheten med gruvbrytning skall sträcka&lt;br /&gt; 
sig efter 1991,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att skapa nya och&lt;br /&gt; 
varaktiga arbeten samt insatser för infrastrukturen i Smedjebackens&lt;br /&gt; 
kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen beslutar godkänna lokaliseringsbidrag till ASEA&lt;br /&gt; 
Brown Boveri AB endast under förutsättning att de villkor som&lt;br /&gt; 
motionen anger uppfylls och om så inte sker lokaliseringsbidraget på&lt;br /&gt; 
100 milj. kr. skall stå till länsstyrelsens förfogande för insatser i&lt;br /&gt; 
Ludvika kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att anslag enligt B 21 för särskilda arbetsmarknadspolitiska&lt;br /&gt;
åtgärder skall utgå till ASEA/BBC endast för&lt;br /&gt; 
personer som utbildas på grund av förändringar i SSAB och att det&lt;br /&gt; 
övriga anslaget skall ställas till länsarbetsnämndens förfogande för&lt;br /&gt; 
insatser i Västerbergslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om regeringens, SSAB:s och storföretagens ansvar&lt;br /&gt; 
att anordna arbetstillfällen i Borlängeregionen och i Bergslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära åtgärder för att&lt;br /&gt; 
förlänga driften vid i första hand det nedläggningshotade Elektrostålverket&lt;br /&gt;
i SSAB Domnarvet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att skapa nya och&lt;br /&gt; 
varaktiga arbeten i Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;8. att riksdagen beslutar anvisa ytterligare 20 milj. kr. för byggande&lt;br /&gt; 
av statliga vägar enligt B 3 för att färdigställa länsväg 709 i en enda&lt;br /&gt; 
etapp,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att inplacera Säters&lt;br /&gt; 
och Gagnefs kommuner i stödområde enligt vad motionen anför,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att nuvarande&lt;br /&gt; 
lokaliseringssamråd utvidgas till att ge regering och riksdag direkta&lt;br /&gt; 
styrmöjligheter över företagens investeringar enligt vad i motionen&lt;br /&gt; 
anförs,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att Mellanfonden&lt;br /&gt; 
och Statsföretag ges nya uppgifter för att skapa arbeten och regional&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;balans i Bergslagen enligt vad i motionen anförs, 19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;12. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat program för Mot. 1987/88&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;infrastrukturen i Bergslagen och andra regionalpolitisk! prioriterade A20&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;områden enligt vad i motionen anförs,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en snabb&lt;br /&gt; 
utbyggnad av ”Bergslagspendeln”,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;14. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att främja&lt;br /&gt; 
utvecklingen i Hallstahammar, Surahammar och övriga Västmanland&lt;br /&gt; 
enligt vad som i motionen anförs,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs angående tre åtgärder för Värmland,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om resurser för informationsteknologisk forskning&lt;br /&gt; 
vid Umeå universitet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om Umeå universitet som en riksresurs gällande&lt;br /&gt; 
informationsteknologi i decentraliserad högskoleutbildning samt till&lt;br /&gt; 
Umeå universitet för nämnda ändamål t. o.m. budgetåret 1989/90&lt;br /&gt; 
anvisar sammanlagt 6 milj. kr,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;18. att riksdagen beslutar anvisa 6 milj. kr. på tilläggsbudget för&lt;br /&gt; 
innevarande budgetår att disponeras av skolöverstyrelsen för lokala&lt;br /&gt; 
projekt eller yrkesutbildning för landsbygdens behov vid folkhögskolor&lt;br /&gt;
i enlighet med vad som i motionen anförs,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av&lt;br /&gt; 
reglerna för utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen innebärande&lt;br /&gt;
att studerande vid folkhögskolor i enlighet med vad som&lt;br /&gt; 
anförs i motionen skall bli berättigade till utbildningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 december 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars-Ove Hagberg (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl-Erik Persson (vpk) Oswald Söderqvist (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Samuelson (vpk) Hans Petersson (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Hallstahammar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Mabrink (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;gotab Stockholm 1988 14179&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1987-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1987-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1988-01-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars-Ove Hagberg</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl-Erik Persson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Oswald Söderqvist</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Björn Samuelson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hans Petersson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Mabrink</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1987/88:64</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 22:56:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 22:56:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GB02A20</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:09:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 22:56:04</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GB02A20</dok_id>
<subtitel>av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk)</subtitel>
<filnamn>mot_198788_a_20.pdf</filnamn>
<filstorlek>302075</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda  regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och  norra Sveriges inland</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AB09C04A-4E85-499D-AFF0-DC53D3B4CA74</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>