2438357GA09181986/8718protprotprotRiksdagens protokoll 1986/87:18ProtokollProtokoll"1801986-12-31 00:00:002009-12-01 17:15:102009-12-01 17:13:47Riksdagens protokoll 1986/87:18importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GA0918/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA0918https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA0918
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1986/87:18</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span lang=NO-BOK
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Tisdagen den 4 november</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=NO-BOK style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kl.
15.00</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Upplästes och lades till handlingarna följande frän valprövningsnämnden
inkomna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamöter
och ersättare för riksdagsledamöter</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om att</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-GB style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rfe/,y Kerstin Keen (fp). </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hovas, utsetts till ny ledamot av
riksdagen fr. o, m. den 1 november 1986 sedan Björn Molin (fp) avsagt sig
uppdraget som riksdagsledamot. Till ersättare för riksdagsledamöter har i deffa
fall utsetts Jörgen Weibull, Göteborg, och Gunilla Landergren, Askim (båda fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels Stig Gustafsson (s), Bromma, utsetts fill ny ledamot
av riksdagen fr. o. m. den 5 november 1986 sedan Sivert Andersson (s) avsagt
sig uppdraget som riksdagsledamot. Till ersättare för riksdagsledamöter har i
detta fall utsetts Margareta Persson, Bromma, Bengt Lindqvist, Tyresö, Gerd
Engman, Bandhagen, Erkki Tammenoksa, Skärholmen, Berit Bolander, Vällingby,
Sven-Åke Nygårds, Bromma, Sylvia Lindgren, Enskede, Göran Dahlstrand,
Stockholm, och Monika Wikman, Stockholm (alla s).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat
bevisen och därvid funnit aft de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 §
vallagen. Stockholm den 4 november 1986 Bengt Hult</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/Sven
Georg Grahn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Talmannen anmälde att Berit Bolander (s) fr. o.m. den
5 november skulle tjänstgöra som ersättare för Gertrud Sigurdsen under tid hon
är statsråd samt att Sven-Åke Nygårds (s) - i stället för Berit Bolander- fr.
o. m. samma dag skulle tjänstgöra som ersättare för Monica Andersson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3
§ Svar på interpellationerna 1986/87:6, 17, 20, 33 och 34 om färjetrafiken till
Gotland</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 1
Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ingrid Hasselström Nyvall har frågat mig vad
jag avser att göra för att målsättningen en tillfredsställande
trafikförsörjning fill och från Gotland skall uppnås och vidare om jag är
beredd aft välvilligt behandla en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjeti-aflken till Gotland</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dispensansökan
om trafik mellan Öland och Gotland nästa sommar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gunhild Bolander har frågat mig om jag vill medverka till
att trafikkapaciteten på Oskarshamn bringas att överensstämma med riksdagens
beslut om tillfredsställande trafikförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jerry Martinger har frågat mig om insättandet av M/S Gute
i persontrafik på Oskarshamnslinjen är ett första steg i en successiv
avveckling av den sydgående trafiken mellan Gotland och fastlandet. Vidare har
han frågat om förslaget om s. k. bashamnstrafik mellan Gotland och fastlandet
med Oxelösund som enda fasflandshamn ånyo kommer att aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulla Pettersson har frågat mig om vilka åtgärder som har
vidtagits eller kommer att vidtas för atf den i år genomförda försämringen i
färjetrafiken endast blir tillfällig och för atf Gotlandstrafiken skall få en
bra och långsiktig lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bo Hammar har frågat mig om jag är beredd att återställa
tidigare trafikkapacitet och standard på de södra linjerna i Gotlandstrafiken
samt ta inifiativ till en allmän förbättring av Gotlands kommunikationer med
fastlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kommer
att besvara frågorna i ett sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under år 1985 genomförde transporfrådet på regeringens
uppdrag en översyn av färjetrafiken till Gotland. Orsaken var den snabba
kostnadsutvecklingen i trafiken. Syftet var att undersöka olika
trafikeringsalternativ som kunde tillgodose målet, en tillfredsställande
trafikförsörjning; inom den kostnadsram på ca 40 milj. kr. som riksdagen
fidigare uttalat sig för. Transportrådet belyste bl. a. ett s. k.
bashamnsalternativ som innebar färjefrafik mellan Oxelösund och Visby, kompletterad
med trafik även på Nynäshamn och Oskarshamn/Västervik under högsäsong.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bashamnsalternafivet gav enligt fransportrådet möjligheter
till en mer frekvent trafik och en bättre anpassning av ankomst- och
avgångstider till persontrafikens behov; Bashamnslösningen hade samtidigt
kostnadsfördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bashamnsalternafivet fördes aldrig fram som ett förslag. I
regeringens proposition 1985/86:105 om färjetrafiken fill Gotland förordades i
stället fortsatt trafik på en nordlig och en sydlig linje. Möjligheterna till
besparingar fick då, vilket framgår av propositionen, i stället sökas inom
ramen för nuvarande trafik. Som exempel på möjliga besparingar nämndes i
propositionen indragning av Ölandsfrafiken och utbudsförändringar under lågsäsong
i Oskarshamnstrafiken. Vid riksdagsbehandlingen uttalade trafikutskottet att
regeringens förslag i denna del var en lämplig avvägning i nuvarande ekonomiska
läge mellan de olika kraven på eri fillfredsställande transportförsörjning för
Gptland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förändringar spm nu genomförts i färjetrafiken ligger
följaktligen i linje med både regeringens förslag och riksdagens beslut. Samma
riksdagsbeslut ger även de besked som Jerry Martinger efterlyser om
Oskarshamnstrafiken och det s.k. bashamnsalternafivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnader och tonnagesammansäftning sätter gränser för
utbudet i färjetrafiken. Atf använda färjan Gute för persontrafik bör därför
ses som en övergångslösning.,En långsiktig lösning av frågan om
Gotlandstrafiken, som Ulla Pettersson tar upp i sin fråga, bör därför enligt
min mening bl. a: inriktas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på att få
fram en rationell fartygsflotta för trafiken som helhet. Detta är Prot.
1986/87:18</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=106 height=59>
<tr>
<td valign=top align=left height=59 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4
november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om färjetrafiken till Gotland</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>emellertid
frågor som behandlas inom ramen för fransportrådets uppdrag om ett nytt avtal
för Gotlandstrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det avslutningsvis gäller
Ingrid Hasselsfröm Nyvalls fråga om framtida Ölandstrafik vill jag bara nämna
att två- ansökningar om sådan trafik för närvarande är ute på remiss.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 2
INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Tack för svaret, statsrådet Hulterström. Def
är värdefullt att vi får diskutera Gotlandstrafiken här i dag. Jag är den
första, men troligen inte den sista, att säga att jag hade förväntat ett något
mer positivt och framtidsinriktat svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är naturligtvis riktigt som statsrådet säger, atf
trafikutskottet i våras uttalade att regeringens förslag var en lämplig
avvägning i nuvarande ekonomiska läge. Men samtidigt framkom under riksdagsdebatten
stora farhågor för vad det tonnage som skulle sättas in på södra linjen, dvs.
lastfartyget Gute, skulle betyda för passagerarnas resemöjlighefer och service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man hade väl hoppats att den opinion rriot Gute som
framkom under våren och som inte minst speglades i riksdagsdebatten skulle ha
kunnat medföra en omprövning av turlistans utseende. Denna överklagades därtill
till regeringen under sommaren, men besvären lämnades utan åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gute går alltså denna säsong, från september till maj, 2-3
turer i veckan på linjen Visby-Oskarshamn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För den
som infe känner till det vill jag gärna berätta några fakta om Gute.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta lastfartyg är ett modernt och för sitt ändamål
säkerligen utmärkt fartyg. Att det saknar stabilisatorer är dock ett problem
även för lastfrafiken, liksom det blir för passagerare vid sjögång. Att höga
smala trappor leder upp till passagerarutrymmena har många gånger påtalats. Det
är därför praktiskt taget omöjligt för en rörelsehindrad eller en familj med
barnvagn atf fa sig upp fill dessa utrymmen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Utrymmen" är därtill ett överdrivet ord. Båten
kan officiellt ta 66 passagerare, men på grund av lastbestämmelser är 39
passagerare i allmänhet ett maximum. Enda uppehållsmöjligheten under den fem
timmar långa resan är att vistas i den trånga matsalen. Utrymmen för
ytterkläder, bagage o, d, saknas där helt. Matsalen har nu gjorts rökfri,
vilket är bra, men rökare betalar också sin biljett och är människor - fast
inte så länge, brukar man säga, särskilt inte när de nu måste stå ute på däck i
Östersjöns ofta kärva klimat om de vill dra ett bloss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För natturerna, som vissa veckodagar utgör enda
resmöjlighef, kan man finga hyttplats, och enligt prislistan finns möjlighet
till singel-, tvåbädds- och fyrbäddshyft. På Gute kan man dock.inte tinga annat
än fyrbäddshytt. På grund ay den ringa kapaciteten vill man från bolaget inte
lova bättre, även om detta ibland kan ordnas i sista minuten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i folkpartiet talar i andra sammanhang om att män själv
skall få välja om man vill dela rum med andra. Det är inte heller oviktigt när
man reser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsammantaget måste man konstatera att Gute som
passagerarfartyg inte uppfyller dagens krav, bl. a, för handikappade. Det är
därför inte att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om färjetrafiken till Gotland</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förvånas
över atf handikapporganisationerna lämnat transportrådet med bl, a,
Gutehandläggningen som skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet säger att Gute är en övergångslösning. Men
innan eventuellt nya avtal sluts och eventuellt nytt tonnage anskaffas etc, -
kunde man infe ta upp överläggningar inom den ekonomiska ramen om att
åtminstone på ytterligare någon tur få sätta in fartyget Gotland på linjen i
stället för att den skall ligga i Visby hamn?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därmed vill jag gå över till min andra fråga, den som
gäller Ölandsfrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den sommar som förflutit sedan riksdagen tog beslut om
nedläggning av linjen Visby-Grankullavik fr. o.m. 1987 blev en bra säsong för
trafiken mellan öarna. Från drygt 15 000 passagerare 1985 ökade antalet i år
till 18 000, således en positiv utveckling, därtill för andra året i rad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Turistorganisationerna på de båda öarna arbetar alltmer på
en gemensam turistsatsning och är mycket intresserade av att det finns en
förbindelse under turistsäsongen. Kommunernas ansvariga delar givetvis denna
uppfattning, och man planerar tillsammans olika initiafiv som stöd för en
fortsatt sommartrafik. Statsbidrag kommer, vad jag känner till, inte att
begäras. Det är därför min förhoppning atf de remissinstanser som nu enligt
statsrådet skall behandla de två aktuella dispensansökningarna ser positivt på
frågan och atf det beslutande organet intar samma hållning!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här ta upp något om turlistan för sommaren 1987,
som nu är fastställd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På de södra linjerna, alltså för Oskarshamn och Västervik,
innebär turlistan en minskad kapacitet för bilar med 2 300, Därtill är en del
av turerna mellan Västervik och Visby lagda på verkligt obekväma tider, Atf åka
från Västervik halv ett på natten och vara framme kl, 5 på morgonen, kan
knappast vara attraktivt för en semestrande barnfamilj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är oroande att man minskar möjligheterna för både
gotlänningar och turister atf fa sig till och från ön under den intensivaste
säsongen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I dagarna har vi fått ett pressmeddelande där
statsrådet Hulterström antyder riktlinjerna för den framtida trafikpolitiken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Miljö, säkerhet, kvalitet och regional balans
tillhör de faktorer som måste väga tungt när vi skall formulera en
trafikpolitik för 90-talet", säger statsrådet där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr statsråd! Kunde vi inte redan nu börja med kvalitet i
hela Gotlands-trafiken?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>92</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 3
GUNHILD BOLANDER (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber atf få tacka kommunikationsministern
för svaret, Def gav tyvärr inga löften om förbättringar.
Kommunikationsministern har tolkat riksdagsbeslutet på samma sätt som
regeringens handgångne, generaldirektören i transportrådet, och något annat
var naturligtvis inte att vänta. Intresset för färjetrafiken till och från
Gotland tycks inskränka sig till att densamma måste kosta staten så litet som
möjligt eller helst ingenfing alls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den enda lilla ljusglimt som kunde utläsas i svaret var
att persontrafiken med lastfärjan Gute bör ses som en övergångslösning.
Övergång till vad? måste man då fråga sig, Def arbete som nu pågår inom
transportrådet med ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nytt avtal
för Gotiandstrafiken måste garantera att något sådant misstag som atf sätta in
en lastbåt i persontrafiken aldrig får upprepas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att det är ett misstag, det måste varje normalt funtad
människa inse. Och dess värre kommer detta missgrepp emot gotlänningarna att få
förödande konsekvenser på många sätt och under lång tid framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den springande punkten är egentligen vad som innefattas i
begreppet tillfredsställande transportförsörjning. Varken regeringen i sin
proposition eller trafikutskottet under vårens behandling av frågan har lyckats
precisera deffa. Gotlänningarna tycker, med rätta, atf förbindelser med för
persontrafik avpassade färjor på minst två fastlandshamnar sex dagar i veckan
är ett minimikrav, som det egentligen är ett skamgrepp att ifrågasätta. Ändock
går nu lastfärjan Gute två dagar i veckan på Oskarshamn, och från i dag, den 4
november, fram fill den 26 mars går den tre dagar i veckan samma fur - detta
för att spara pengar åt statskassan i form av minskat behov av transportstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Otaliga protester mot denna åtgärd har avlämnats till
kommunikationsdepartementet och till fransportrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När Gotlandsbolaget den 22 maj erbjöd sig att inom den av
riksdagen anslagna kostnadsramen köra med oförändrad kapacitet, alltså med M/S
Gotland, även i fortsättningen svarade transporfrådet med att peka på att man i
tidtabellsförslagen skall utgå ifrån vad fransportrådet framhållit i
utredningen om Gotiandstrafiken och vad som framgår av proposition 1985/86:105,
Vidare skrev generaldirektören:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Möjligheten
aft realisera andra förslag kan icke anses föreligga,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med litet god vilja kunde def ha gått att resonera sig
samman. Det gav riksdagsbeslutet utrymme för. Men den goda viljan syntes icke
föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag pekat på i min interpellafion innebär
frafikföringen med Gute oacceptabla begränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta gäller till att börja med kapaciteten. Passagerarantalet
får inte översfiga 29 om det är farligt gods ombord, och det är det näsfan
varje dag. Ingen buss med passagerare kan transporteras med Gute, Skolklasser
och idrottsgrupper måste alltså välja bort de dagar Gute går.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan till den obefintliga handikappanpassningen; Den 15
oktober debatterades i denna kammare målsätfningsfrågor avseende landets trafikpolitik,
och många vackra ord kunde läsas i trafikutskottets betänkande om hur viktigt
det är att kollektiva färdmedel är handikappanpassade. Ändock får vi uppleva
att när målsättningar kommer på kollisionskurs med ekonomiska villkor, då är
det målsättningarna som får vika, Gute är ett omöjligt färdmedel för
rörelsehindrade, allergiker och synskadade, men också för barnfamiljer och
äldre människor, om de har någon form av bagage med sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förändrade trafiksituationen har också medfört att
mellan 40 och 45 anställda i rederiet, som inte längre kan sysselsättas i sina
ordinarie arbeten, nu är föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Kostnaden för dessa insatser tillsammans med ersättning från
arbetslöshetskassa, kostnader för förtidspensionering samt förlorade
arbetsgivaravgifter belastar statskassan med, enligt uppgift, 2,5 miljoner.
Kvar för staten blir då en besparing på totalt en knapp miljon. Lägger man
därtill de effekter som nedskärningarna får för näringslivet genom den
destruktiva debatt kring Gotlandstrafiken som förs, blir den samhällsekonomiska
vinsten nätt och jämnt mätbar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om färjetrafiken till Gotland</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om färjetrafiken till Golland</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den bakgrunden vill jag fråga kommunikationsministern
om han vill medverka till att trafikkapaciteten på Oskarshamn snarast återställs
till den som gällde tidigare, när nu inte den samhällsekonomiska vinsten kommer
aft uppgå till de beräknade 3-4 miljonerna utan blir betydligt mindre, om ens
någon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också återkomma till begreppet tillfredsställande
transportförsörjning och be kommunikationsministern att här och nu förklara
varför vi inte kan få en definition på detta begrepp. Att få det definierat kan
väl inte anses som en orimlig begäran från gotlänningarnas sida efter alla de
skriverier som varit om den här frågan och om detta begrepp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf, 4
JERRY MARTINGER (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern
för svaret på min interpellation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunikationsministerns högst allmänna uttalanden om Gotlandstrafiken
ger ytterligare belägg för antagandet atf man satt in M/S Gute i persontrafiken
på Oskarshamnslinjen bara för att kunna påvisa att denna linje är så föga
attraktiv att den kan upphöra, och då till förmån för regeringens och
transporfrädefs vilande förslag om s. k. bashamnstrafik mellan Gotland och
fastlandet med Oxelösund som enda fastlandshamn. Liknande förfarande har ju
använts tidigare när det gäller SJ, där tidtabeller givits en sådan utformning
att def varit omöjligt för människor aft resa med tågen. Sedan har man med
statistikens hjälp kunnat lägga ned vissa järnvägslinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag här passa på att fråga kommunikationsministern:
När blev det egentligen bestämt aft Gute skulle sättas in i persontrafik? '
Trots den korta tid jag har till mitt förfogande skall även jag säga några ord
om M/S Gute.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fartyget är byggt som godsfärja, varför det inte uppfyller
rimliga krav när det gäller tillgänglighet och komfort för människor. Trapporna
är smala och branta. Trösklarna är höga. Hiss och handikapptoalett saknas. För
atf kunna resa med Gute måste man yara ung och frisk och inte ha småbarn eller
bagage med sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gute kan transportera högst 66 passagerare. När fartyget
går med s. k. farlig last får endast 39 personer plats. Detta skall jämföras
med de 80-90 passagerare som i vanliga fall brukar följa med på varje resa
under vinterhalvåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atf komma fill fartygets enda allmänna, utrymme måste
passagerarna först gå ombord på trailerdäck och sedan fa sig uppför en fyra
våningar hög och 70 cm bred trappa. Detta utrymme, som kallas salong, är endast
10x5 meter.- Där skall alltså 66 passagerare frängas. Hundar är inte tillåtna
inne i salongen, varför hundägarna måste sitta ute i korridorerna tillsammans
med sina hundar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan lätt föreställa sig vilket inferno det kan bli i
det lilla utrymmet när det blåser och passagerarna är sjösjuka, när det är för
kallt att gå ut och spy på däck och de få toaletter.som finns är överbelastade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gute saknar stabilisatorer, vilket innebär atf fartyget
rullar och kränger kraftigt när det blåser. När höststormarna sätter in måste
man därför parera</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för
vågorna. Vid en så lång överfart som sträckan Visby-Oskarshamn utgör blir det
då svårt att hålla tidtabellen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krängningarna blir särskilt kännbara i fartygefs s.k.
salong, eftersom denna ligger högt upp i akferbyggnaden. Vid kuling och sidvind
blir det problem atf få möblemanget att stå stilla. Härtill kommer att fartyget
på grund av sina förhållandevis små motorresurser har svårt att bryta is,
varför det förmodligen måste ha ständig isbrytarhjälp om det blir en sträng
vinter. Och kostnaderna härför kan bara de komma att uppgå till sådana belopp
att experimentet med Gute kan bli en dyr affär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom aft sätta in Gute på Oskarshamnslinjen bryter
regeringen och transportrådet inte bara mot lägen om handikappanpassad
kollektivtrafik utan även mot- de föreskrifter som transportrådet självt
utfärdat om handikappanpassning av icke nya fartyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def är märkligt, herr talman, aft transportrådets beslut
har godkänts av en regering som representerar ett politiskt parti som i varje
valrörelse brukar framställa sig självt som den enda garanten för de
handikappades trygghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gotlandstrafiken på Oskärshamnslinjen bör liksom under den
gångna lågsäsongen bedrivas med M/S Gotland eller annat fartyg som är byggt för
personbefordran. Deffa kan också ske inom ramen för de medel som riksdagen
anvisat. Goflandsbolagef har nämligen givit transportrådet en skriftlig
garanti, som innebär aft bolaget förklarat sig berett att självt stå för
eventuella kostnader utöver de 51 milj. kr. som riksdagen anslagit i
transportstöd för 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När regeringen och transportrådet inte accepterat den av
Gotlandsbolaget<br>
ställda garantin förvägrar man inte bara den gotländska befolkningen ett<br>
berättigat krav på mänriiskovärdiga möjligheter att fa sig till södra Sverige<br>
utan också 40-50 av Gotlandsbolagets anställda fortsatt arbete. Så många blir<br>
nämligen Gotlandsbolaget tvunget att friställa pä grund av trafiken med<br>
Gute.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' .</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med Gute i persontrafik och M/S Gotland liggaride vid kaj
flera dagar i veckan sparar man 3 milj. kr., men det lär kosta staten minst
lika mycket atf ge stöd åt de personer som blir utan jobb.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu är det inte bara under lågsäsong som gotlänningarna
fått vidkännas försämringar i persontrafiken. Sommaren 1987 kommer ytterligare
nedskärningar pä sydlinjen aft äga rum, trots att resandestatistiken för denna
linje visar en kraftig ökning av antalet resenärer under juni och juli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedskärningar i Gotlandstrafiken slår hårt mof Gotlands
näringsliv och, turism. Känslan av aft Gotland är en avkrok hotar att sprida
sig och kan leda fill att företag och turister avstår från kontakter med ön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett tecken på oro i den riktningen återspeglas redan i det
stora antal varsel<br>
som föreligger vid företagen på ön. Ungefär 3 000 gotlänningar i åldersgrup<br>
pen 16-64 år står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Def är var åttonde<br>
arbetsför gotlänning.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Gotland har i historien blivit illa behandlat
av väder och vind, av sjörövare och av danskar och ryssar, men av svenska
regeringen aldrig så illa som nu. Def som håller på atf ske är i vissa
avseenden jämförbart med den brandskaftning som danske kungen Valdemar Atterdag
genomförde i Visby år 1361. Nu tar man visserligen inget guld eller silver, man
plundrar inga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Golland</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Gotland</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kyrkor.
Men genom att man steg för steg försämrar Gotlands förbindelser med fastlandet
utarmar man ön på dess näringsliv och turism och gör framtiden svår för
tusentals människor. På sikt kan man ställa fill större skada än den danske
kungen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hade kommunikationsministern varit närvarande vid debatten
om Gotlandstrafiken den 2 juni skulle han själv ha känt stämningarna och med
litet god vilja förmått regeringen atf säga nej till Gute.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men man skall infe vara sämre än att man kan ändra sig och
ge avkall på litet politisk prestige till förmån för en rättvis behandling av
en del av vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag uppmanar därför kommunikationsministern att uppdra åt
transportrådet att snarast avveckla trafiken med Gute och sätta in
passagerarfartyg i stället. Kan vi räkna med aft det blir på def viset, herr
kommunikationsminister?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också fråga kommunikationsministern: Tycker
verkligen kommunikationsministern att de handikappade skall låta sig nöja med
förklaringen att Gute är en övergångslösning?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>96</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 5
ULLA PETTERSSON (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Även jag vill börja med att tacka
kommunikationsministern för svaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom det inte förekom något arbete här i kammaren
under den senaste veckan har jag dagligen träffat mer eller mindre upprörda
gotlänningar, som har framfört många synpunkter på resandet i allmänhet och
Oskarshamnsfra-fiken i synnerhet. Jag har hört många berättelser om resandets
vedermödor. Skolklasser har inte kunnat resa pä skolresa därför att båten inte
samtidigt kan fa en skolklass med lärare och det bara finns en avgång per dygn.
Handikappade har fått bäras ombord. Allergiker har inte vågat åka med Gute
därför att fartyget saknar särskilda utrymmen för husdjur. Dessa reaktioner,
liksom debatten här i dag, visar med all önskvärd tydlighet att lasffärjan
Gutes historia som passagerarfartyg i reguljär Goflandsfrafik måste bli mycket
kort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handikapprörelsen har med all rätt reagerat kraftigt på
den försämring det innebär att personer med rörelsehinder hänvisas till vissa
dagar i veckan eller till att ta omvägen över Nynäshamn. Bl. a. har HCK, som i
sin tur representerar 26 handikappförbund, med detta beslut som utlösande
faktor lämnat fransportrådets styrelse, dit man tidigare var adjungerad. Detta
sker i missnöje över att lagen om handikappanpassning av kollektivtrafiken inte
följs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hade hoppats få höra kommunikafionsministern säga atf
någon sådan här säsong skall vi inte behöva uppleva mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def är bra atf kommunikationsministern vill ha en
rationell fartygsflotta i Gotlandstrafiken. En sådan innefattar enligt min
mening inte något lastfartyg i passagerartrafik. På Oskarshamnslinjen bör ett
rationellt fartyg sättas in så fort det bara låter sig göra. Det skulle vara
upplyftande att få höra om kommunikationsministern delar min uppfattning i det
avseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi gotlänningar är väl införstådda med bakgrunden till
försämringarna i trafiken. Vi känner till den snabba kostnadsutvecklingen och
Gotlandsbola-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gets stora
budgefmiss inför 1984. Men, herrtalman,deftaär ingenting som vi har kunnat
påverka. Det gör inte heller passagerarplatserna fler eller
handikapptillgängligheten större på M/S Gute.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad Gotiandstrafiken egentligen kostar vet vi infe förrän
året är slut och räkningen kommer. Det har diskuterats 3 milj. kr. Flera talare
har här sagt att så stor kommer besparingen inte atf bli, och det tror inte jag
heller. Att man inte kan fastställa vilken summa detta egenfiigen tillför
statskassan, om ens någonting, är ett av skälen till att konkurrensen inom
Gotiandstrafiken bör öka och en annan trafikkonstruktion än den som i dag
gäller skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare sagt här i kammaren atf det bara finns
två möjliga förklaringar till kostnadsläget i Gotiandstrafiken, Den ena är att
det faktiskt kosfar så här mycket aft upprätthålla en tillfredsställande
transporfförsörjning mellan def övriga Sverige och den största ön i landet -
och det är ju någonting som alla säger sig vilja ställa upp för. Den andra
möjligheten är att nuvarande avtalskonstruktion är oförmånlig för staten, och i
så fall bör en annan konstruktion till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunikationsministern säger i sitt svar att den
nuvarande lösningen, att använda M/S Gute i persontrafik, är atf befrakta som
en övergängslösning och att nytt tonnage bör anskaffas. Det är min förhoppning
atf detta kommer att ske snarast på Oskarshamnslinjen och att detta nya, mer
ändamålsenliga tonnage skall ägas av staten i stället för att man som i dag
knyter staten allt starkare till ett visst privat företag, som på så sätt
enbart befäster sin monopolställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi gotlänningar måste kunna räkna med atf
staten garanterar oss en tillfredsställande bastrafik. Vi måste själva engagera
oss i arbetet med att ta reda på hur den här trafiken skall se ut. Ett försök i
det avseendet har gjorts av Gotlands arbetarekommun. Det gäller den
principskiss som jag hänvisar fill i min interpellation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kunde vara intressant att få någon reakfion på nämnda
principskiss från det ansvariga statsrådet, även om - och def kan jag förstå -
det av olika skäl inte kan bli något särskilt ingående resonemang.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Gotland</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 6 BO
HAMMAR (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I våra förhandlingar med Sovjetunionen om
gränsdragningen i Östersjön tycks vi ha stora svårigheter aft få den
sovjetiska sidan aft begripa att Gotland är en integrerad del av Sverige och
att mittlinjen i Östersjön skall dras från denna utgångspunkt. Gotland är
faktiskt ingen obebodd ö i Östersjön. Där bor och verkar närmare 60 000 svenska
medborgare, som har - åtminstone borde de ha - samma rättigheter som alla andra
svenska medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa elementära fakta, herr talman, verkar vara
svårbegripliga infe bara för sovjetiska utan tyvärr också för en del svenska
myndigheter. Häromdagen kunde vi läsa i pressen att socialstyrelsen publicerat
en karta med fakta om sjukvården i krig där Gotland inte existerade som en del
av Sverige. Tyvärr är def infe första gången - men förhoppningsvis är def ändå
sista gången - som svenska myndigheter gör sig skyldiga till liknande fadäser
när det gäller Gotland.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nu är
deffa inte kommunikationsministerns ansvarsområde. Jag tackar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagens protokoll 1986/87:16-18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Gotland</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>honom för
svaret på både min och andra ledamöters interpellationer om Gotlandstrafiken.
Men även när det gäller trafikpolitiken måste man ställa frågan om ansvariga
myndigheter befraktar Gotland som en jämlik del av Sverige. På fastlandet
bygger vi vägar, så att människor fritt kan förflytta sig kors och tvärs över
landet. För stora kostnader byggde yi en bro mellan fastlandet och Öland utan
att ha en tanke på aft ta ut någon avgift av dem som använder bron. Till många
av våra öar - det gäller även små öar - har vi landsvägsfärjor drivna av
statens vägverk, vilka utan kostnad fraktar både passagerare och bilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men när det gäller gotlänningarna är det som bekant sämre
beställt. Trafikstandarden försämras. Tidtabellerna är inte precis
människovänliga. Taxorna är höga, högre än SJ:s tågtaxor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sven Hulterström är självfallet medveten om vilken
betydelse färjefrafiken har för gotlänningarna. Färjan är - som de själva
uttrycker det - deras väg, bro och järnväg. Taxor och bekvämlighet borde
anpassas därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetslösheten är hög på Gotland, och de bristfälliga
kommunikationerna med fastlandet är naturligtvis en akilleshäl för
näringslivet. Det gäller också turismen, som är en av Gotlands allra viktigaste
inkomstkällor. Förbättrade och förbilligade kommunikationer skulle kunna innebära
ett uppsving för turismen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sven Hulterströms svar i dag inger infe mycket hopp om atf
något radikalt nytänkande är på gång i regeringskretsar. Men, Sven Hulterström,
det faktum att företrädare för samfliga parfier i dag vädrar sitt missnöje med
Gotlandstrafiken bör ändå ge en vink om att riksdagen förmodligen är beredd att
ställa medel till förfogande för en upprustning av Gotlandstrafiken, fill
fromma infe bara för gotlänningarna och det gotländska näringslivet utan också
för de hundratusentals fastlandssvenskar som årligen gästar ön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsmakternas fulla ansvar för Gotlandstrafiken borde
markeras genom att Gptlandsbolaget förstatligas och tas över av SJ. Eller kan
kommunikationsministern ange något vettigt skäl fill aft privata intressenter
skall vara inblandade i den livsviktiga trafiken fill och från Gotland?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 7 OLLE ÖSTRAND (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När man lyssnar på denna debatt får man lätt
uppfattningen att Gotlandstrafiken endast har en färja, som heter Gute, men så
är lyckligtvis inte fallet. Jag utgår från atf Jerry Marfingers inlägg infe var
representativt -för moderata samlingspartiet - jag noterade nämligen att
trafikutskottets vice ordförande, moderaten Rolf Clarkson, reste sig och gick
ut ur kammaren när Jerry Martinger öste på som värst. Jag vet inte om det
berodde på Jerry Marfingers inlägg eller på någonfing annat, men jag fick vissa
funderingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orsaken till den debatt om Gotlandstrafiken som har förts
på senare tid är, som kommunikationsministern mycket rikfigt påpekade, den
snabba kostnadsutvecklingen. Statens kostnader för Gotiandstrafiken ökade
mycket kraftigt i slutet av 1970-talef, från ca 20-30 till'80 milj. kr. 1981.
Detta föranledde en enig riksdag aft i flera omgångar uttala atf
kostnadsutvecklingen för Gotlandsfraflken måste hejdas. Transporfrådet fick
också regeringens uppdrag att komma med förslag som skulle reducera statens
kostnader för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gotiandstrafiken
utan att för den skull tumma på kravet på en tillfredsställande
transportförsörjning. Kostnaden kunde också reduceras rätt avsevärt under några
år. För 1984 beräknades statens kostnader fill ca 40 milj. kr., men det visade
sig sedan att utfallet blev hela 71 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var också därför som regeringen förra året skrev till
riksdagen och meddelade att denna kostnadsutveckling inte stod i
överensstämmelse med de riktlinjer som riksdagen tidigare hade dragit upp. Det
var detta som resulterade i den proposition om färjetrafiken till Gotland som
riksdagen behandlade i våras, där ett enigt utskott och en enig riksdag ställde
sig bakom ett anslag på 59 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Det innebar också
att vi ställde oss bakom de förslag i proposifionen som utgick från att man
skulle kunna minska statsbidragen med 10-15 milj. kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
propositionen står följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Jag bedömer det som möjligt atf dra in på deri minst
lönsamma trafiken och därigenom minska anspråken på statsbidrag med 10-15 milj.
kr. per år. Tänkbara åtgärder är att det äldsta fartyget Thjelvar tas ur trafik
och att utbudsförändringar under lågsäsong i Oskarshamnstrafiken genomförs. Det
gäller då turer med mycket låg beläggning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta har också samfliga interpellanter ställt sig bakom -
de som nu på ett radband går upp i denna talarstol och är så missnöjda. Ett
undantag är Ulla Petterssons interpellafion, som är framåtsyftande och där def
också finns förslag till konstruktiva lösningar för framtiden. Övriga
interpellanter gör det litet för bekvämt för sig; först ställer de sig bakom de
anslag som riksdagen beslutar om, och sedan uttrycker de sitt missnöje på detta
sätt. De skulle i stället ha begärt ökade anslag, men det har de inte gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också för att Gotiandstrafiken skall kunna hållas
inom en kostnadsram på 59 milj. kr. som Gute har satts in under lågtrafiksäsong
i det södra omloppet! Det gäller måndag och tisdag under viss fid och måndag
till onsdag under en annan tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också hålla med om, herr talman, att Gute infe är
någon bra långsiktig läsning för det södra omloppet. Jag vill samfidigt
framhålla att Gute inte är enbart ett lastfartyg. Fartyget är anskaffat för
färjetrafiken fill Gotland med både gods- och persontransporter. Def bör också
i detta sammanhang framhållas att det finns alternativ till Gute, nämligen val
av en annan resdag eller möjligheten atf ta fiygef. Det är rikfigt att också
flyget till Gotland är starkt subventionerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I och med utgången av 1987 går.det gällande
avtalet ut. Därför anser man i transporfrådet att det infe nu går aft binda upp
sig för nytt tonnage. Men jag tycker att det viktiga är vad som skall hända
1988. Transportrådet har också fått i uppdrag atf förhandla fram en lösning för
Gotlandstrafiken när det nuvarande avtalet med Gotlandsbolaget löper ut. Jag är
fullständigt övertygad om att vi då kommer aft ha en tonnagesammansättning på
det södra omloppet som alla kommer att vara nöjda och tillfredsställda med.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Gotland</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 8
GÖSTA ANDERSSON (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Regeringen har gjort ett stort misstag när
den har låfit sig ledas av det byråkratiska transportrådet i frågan om
Gotlandstrafiken. Def är</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Golland</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omdömeslöst
atf t. ex. tvinga resenärer att mellan Oskarshamn och Gotland åka med en färja
som främst är avsedd förgodsfrafik. Atf sätta in en färja som gamla,
handikappade och barnfamiljer i princip infe kan åka med måste upplevas som
stötande. Man får närmast intrycket att transportrådets syfte är att avskräcka
en del av allmänheten från att åka färja mellan Gotland och Oskarshamn resp.
Öland. Det är i och för sig inte överraskande att transporfrådet aktivt arbetar
för att avveckla en stor del av Gotiandstrafiken. Def har tyvärr framgått av
rådets agerande under senare tid. Däremot vore det uppseendeväckande om
regeringen väljer samma linje. I så fall försöker regeringen köra över en
majoritet av Sveriges riksdag; def är jag övertygad om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I trafikutskottets betänkande 1985/86:26, som riksdagen
ställde sig bakom så sent som i våras, framgår det tydligt aft man utgår ifrån
aft en god komfort och hög service skall erbjudas alla som reser med färjorna.
Att några månader senare sätta in lastfärjan Gute i trafiken mellan Gotland och
Oskarshamn är, som jag ser def, ett hån mot gotlänningarna och alla andra
resenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förutsätter nu att kommunikationsministern inser att
lasffärjan Gute måste ersättas med färjor som verkligen är avsedda för
persontrafik. Det vore dessutom klokt av regeringen att frikoppla
fransportrådet från atf i fortsättningen reglera och styra Gotiandstrafiken.
Regeringen borde också kunna ge mer utrymme för privata inifiativ rörande
trafiken till Gotland. En sådan ny inriktning skulle kunna ge underlag för en
avsevärt bättre trafik mellan Gotland och fastlandet och även till Öland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunikationsministern har nyligen i ett pressmeddelande
sagt att regionala hänsyn måste tas vid utformningen av trafikpolitiken. Det är
en klok ståndpunkt. Det är ännu viktigare att i konkret handling leva upp fill
sådana ståndpunkter i regionala sammanhang. Såväl Gotlarid som Oskarshamnsregionen
och även Öland tillhör områden av landet som sannerligen är i behov av
regionala insatser. Det gäller också i hög grad på def trafikpolitiska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Debatten omkring Gotiandstrafiken har under senare år gått
snett på en punkt. Den har mest kretsat kring frågan om aft samhället har gjort
för stora ekonomiska insatser för Gotiandstrafiken. Def är givetvis en felaktig
ståndpunkt. För att få en balans i den här debatten borde man ta hänsyn till
aft staten subventionerar t. ex. SJ:s investeringar i Stockholmsområdet. Den
skaffesubventionen sker i ett befolkningsfätf område. Den sker i ett område som
är ekonomiskt starkt. Vid en jämförelse med de ekonomiska insatser som bl. a.
görs för kollektivtrafiken i detta område borde kommunikationsministern inte
ha några större svårigheter atf argumentera för rimliga krav på service och
komfort för Gotlandstrafiken. Att snabbt ersätta Gute med en färja som är
avsedd för persontrafik borde vara en av kommunikationsministerns omedelbara
uppgifter. Jag menar att det är nödvändigt, om Sven Hulterström skall bli
trovärdig i sina regionalpolitiska uttalanden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 9
Kommunikafionsminister SVEN HULTERSTRÖM;</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Efter atf ha lyssnat till de inlägg som
hittills har gjorts i debatten anser jag det motiverat att - liksom Olle
Östrand - påminna om att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det
fakfiskt inte är vare sig transportrådet eller regeringen som driver någon
särskild polifik när det gäller Gotiandstrafiken, utan att det är riksdagen som
tagit de grundläggande besluten. Det var riksdagen som fattade beslutet som låg
till grund för transportrådets uppdrag att finna förutsättningar för trafiken
på en kostnadsnivå av 40 milj, kr. Det var också riksdagen som så sent som i
juni i år - visserligen med något delade meningar i olika delfrågor -i de
grundläggande frågorna enigt slog fast att den trafikuppläggning man planerade
inte kunde anses strida mot vad man lägger in i begreppet en tillfredsställande
trafikförsörjning. När Olle Östrand påminner om att flera av de interpellanter
som i dag framför kritik mot traflken var med om att fatta beslutet skulle jag
för egen del kunna göra det fillägget aft flera av interpellanterna också var
med i den riksdag som fastställde nivån 40 milj, kr,, vilket jag däremot inte
var själv. Det är nyttigt aft påminna om den bakgrunden när orsakerna fill att
det finns ett missnöje med trafiken, såsom den har utformats, nu diskuteras.
Vissa grundläggande förutsättningar har riksdagen beslutat om, och det är infe
så att regeringen låter sig ledas av transportrådet, som Gösta Andersson
menade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som nu framför allt är intressant att diskutera är
givetvis hur trafiken skall utformas framöver. Vi skall heller inte utgå från
aft kommande riksdagar kommer att anse atf det inte finns några begränsningar
för de anslag som kan beviljas till Gotiandstrafiken, Men även med sädana
begränsningar tror jag för min del - och det framgår också av denna debatt, som
är lovande ur den synpunkten atf företrädare för alla fem partier deltaratt
det skall gå att finna fräfikeringsformer när den nuvarande avtalstiden går ut
vilka ger en bättre trafikförsörjning ur servicesynpunkt än den vi har i dag
och vilka vi haft under den gångna avtalsperioden. Om man skall ange några
punkter för en sådan inriktning skulle det vara att en bra och effektiv
trafikförsörjning till en samhällsekonomiskt sett rimlig kostnad bör vara en
förutsättning för en ny avtalsperiod för Gotlandstrafiken - hur den nu skall
gestalta sig. Fortsatt trafik på en nordlig och en sydlig linje året runt är en
annan förutsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har redan i svaret sagt att bashamnsalternafivet infe
längre är aktuellt, men Jerry Martinger återkom till aft de nuvarande
åtgärderna skulle vara ett led i ett återupptagande av detta alternativ. Till
det vill jag säga aft en utgångspunkt för den framtida lösningen bör vara att
man får trafik på en nordlig och en sydlig linje året runt. Man bör hitta
former för ett avtal som skapar incitament för den som driver trafiken att
utveckla och förbättra den, samtidigt som samhällets kostnader på något sätt
skall vara kontrollerbara. Det har de inte varit under den nu pågående
avtalstiden. Dessutom bör man undersöka möjligheterna att förutom ett
statsunderstött basutbud året om erbjuda ett kompletterande trafikutbud under
högsäsong. Detta bör vara rimliga utgångspunkter för en kommande period - vem
man än sluter avtal med, Def är vad man just nu förhandlar om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu sagt kanske också har gett svar på Ulla
Petterssons fråga om inte kommunikationsministern på något sätt har beaktat
Gotlands arbetarekommuns skiss för hur man skulle vilja lösa trafiken
framöver. Jag tror att jag lugnt kan säga aft dessa punkter i rätt hög grad
sammanfaller med den skiss som arbetarkommunen på Gotland har överlämnat till
regeringen och som visar hur trafiken bör vara.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Gotland</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Gotland</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>102</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Det är intressarit atf här höra hur välvillig man från
olika håll är till att vara mer generös både när det gäller anslagen och när
def gäller utformningen av Gotlandstrafiken. Jag tycker då att det är vikfigt
aft påminna om atf om den generositeten finns också i de partier som är
representerade i debatten här i dag och om transportrådet eller regeringen
skulle önska lägga upp trafiken på ett annat sätt, så behöver man faktiskt inte
finna sig i det - då finns det en majoritet här i riksdagen för ett beslut om
en annan anslagsnivå och en annan trafikutformning. I så fall är inte riksdagen
beroende av regeringens åtgärder i dessa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är rädd för att vi när dét kommer till beslut.kanske
trots allt hamnar där vi hamnade i juni, då flera av de partier som delfar i
debatten i dag, trots atf man kritiserar Gotiandstrafiken inte var beredda att
föreslå en mer generös kostnadsram för Gotiandstrafiken: Det är inom den ramen
som regeringen har att hålla sig, och det är inom den ramen som fransportrådet
har att hålla sig. Vi skall se detta som vi nu har åstadkommit som en tillfällig
lösning. Låt oss koncentrera oss på att åstadkomma en bättre lösning i nästa
avtalsperiod!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 10 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det var ett positivt besked som statsrådet
Hulterström lämnade - jag hoppas atf jag får uppfatta det så - att man skall
bedriva trafiken framöver i stort sett som i dag med en nordlig och en sydlig
linje. Men det har vi som sagt redan i dag - det är tyvärr detaljer i trafiken
som vi har hakat upp oss på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill påminna om vad jag sade i mitt inledningsanförande,
nämligen atf jag har ställt mig bakom riksdagens beslut i våras och att jag
vill atf man skall fa upp förhandlingar inom den ekonomiska ramen, Folkparfiet
är i dag infe berett att diskutera höjda anslag, men med tanke på det som
framkom under vårens debatt borde man kunna se över om det inte finns möjlighet
att ordna trafiken bättre inom denna ram, Goflandsbolagef kör redan i dag med
M/S Gotland på dagar när man enligt tidtabellen skulle köra med Gute; när man
vänfar sig många resande går båda båtarna parallellt. Men man får infe företa
sådana förändringar utan att fråga transporfrådet. Man måste för varje beslut
man fattar ha transportrådets fillstånd, t, ex, om man skulle vilja lämna en
rabatt till en gruppresa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker atf det är väsentligt att gotlänningarna inte
känner sig behandlade som "di sma undar jårdi", som de säger; di sma
undar transportrådet. Det är viktigt aft de känner sig jämställda med övriga
svenskar i transporffrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också säga något om taxorna, Olle Östrand tog här
upp flyget. Jag tycker att def är bra att vi har fått mera flyg. Bl. a. har
Gotlandsbolaget saft in flyg på Oskarshamn, och då med en något större maskin
än den som jag själv flög med härom dagen från Kalmar - den var definitivt inte
handikappanpassad. Min tanke var tidigare aft man möjligen skulle kunna
erbjuda de handikappade en flygmöjlighet eventuellt till rabatterat pris, men
den maskinen var ungefär lika svår atf använda sig av som M/S Gute med sina
trappor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, Även
om,flyget är subventionerat har gotlänningarna tyvärr infe den rabattmöjlighef
på flyget som de har på båten. Därför blir taxorna väsentligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>högre. Tur
och retur med hytt ena vägen kan en gotlänning resa för 180 kr. --flyget tur
och retur till Oskarshamn kostar 600 kr.-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 11 GUNHILD BOLANDER (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det stora intresset för Gotlandstrafiken här
i dag är faktiskt glädjande, men nog är det belysande för hanteringen av den
frågan att under sommaren två av riksdagens utskott och flera partiföreträdare
har besökt Gotland och därefter, enligt pressuppgifter, uttalat sin förvåning
över att riksdagsbeslutet kunde få så negativa effekter för oss på Gotland. Jag
vill gärna hälsa kammarens ledamöter välkomna på fler studieresor. Då kan vi förhoppningsvis
få acceptabla kommunikationer till och från Gotland så småningom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nivån för transportstödet fill Gotland fastlades av
regeringen, som tillställde riksdagen en skrivelse som inte medgav motionsräft.
Följaktligen hade man ingen möjlighet att yttra sig den gångeh. Detta var
alltså utgångsläget för den utredning som kom till stånd. Det riksdagsbeslut
som fattades deri 3 eller 4 juni innebar en möjlighet - och den tolkningen har
också andra gjort - till en dialog mellan rederiet och transporfrådet. Rederiet
erbjöd sig att köra med M/S Gotland inom dén av riksdagen fastlagda
kostnadsramen, men fransportrådet sade nej. Detta är, enligt min mening, en
knäckfråga. Eftersom rederiet kom med ett erbjudande, borde man ha tagit upp en
diskussion. Då hade vi haft en oförändrad trafik i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de inskränkningar som gäller Oskarshamn hör också att
M/S Tjelvar fas ur trafik, vilket betyder - som någon antydde - mindre
kapacitet inför nästa års turistsäsong. Vidare innebär def att def inte finns
någon reservkapacitet vid tillfälliga bortfall av någon av de andra färjorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom sker nu en stor del av värnpliktsresorna med båt,
något som har medfört en betydlig ökning av kapacitetsproblemen på
Nynäshamnslinjen. Här hade Tjelvar kunnat ge en inte oväsentlig avlastning
under högsäsong. Med tanke på den gynnsamma utvecklingen av bunkerpriserna
borde det ha varit möjligt att ompröva beslutet. Jag vill fråga
kommunikafionsministern om han är villig att medverka till en sådan omprövning
med tanke på det ekonomiska utrymme som finns tack vare lägre bränslekostnader.
Detta är ingen oväsentlig fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen: Vad är en rimlig kostnad? Det är förmodligen
ett ungefär lika diffust begrepp som "tillfredsställande
transportförsörjning", eftersom det inte går att få någon bättre
definition.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Gotland</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 12
JERRY MARTINGER (m);</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Kommunikationsministern Kar inte svarat på mina frågor;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första frågan, om när det egentligen blev bestämt att
Gute skulle sättas in i persontrafik, förstod jag atf kommunikationsministern
inte ville svara på, eftersom man här gick händelserna i förväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första skrev generaldirektören för fransportrådet
Claes-Eric Norrbom till Goflandsbolagef redan den 22 maj, alltså nästan två
veckor före riksdagens beslut om Gotlandstrafiken, och meddelade att man kunde
kalkylera med Gute i persontrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För def
andra bereddes fakfiskt inte Gotlands kommun och länsstyrelsen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Gotland</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på
Gotland, som tidigare alltid varit fallet, tillfälle att yttra sig över
transportrådets förslag till turlista, innan definitivt beslut fattades. Detta
är ju faktiskt ganska unikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra frågan, om kommunikafionsministern tycker att de
handikappade borde låta sig nöja med beskedet atf Gute är en övergångslösning,
sänder jag än en gång över till kommunikationsministern och väntar nu på svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olle Östrand sade att det faktiskt finns fler färjor än
Gute-färjan i Gotlandstrafiken. Jag känner igen argumentationen från
företrädare för transporfrådet. Man hänvisar de handikappade fill andra
transportmedel. Att hänvisa handikappade resenärer i kollektivtrafiken till
andra färdmedel -som ofta avgår från andra platser- är enligt min mening lika
allvarligt som om ett företag skulle strunta i aft handikappanpassa sina nya
lokaler med hänvisning till aft handikappade kan söka sig jobb någon annansfans.
Jag tycker att det är förnedrande för de handikappade med sådana antydningar
och uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olle Östrand sade vidare atf Gute är anskaffad för att
även kunna ta passagerare. Om Qlle Östrand med passagerare menar
långtradarchaufförer är det naturligtvis riktigt. Färjan är anpassad för att ta
40-50 långtradarchaufförer men infe för passagerare med bagage, barnvagnar,
handikapp osv, Gute är byggd som godsfärja, för atf i första hand transportera
farligt gods.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag väntar
på kommunikationsministerns svar på min andra fråga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 13 ULLA PETTERSSON (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! På Gotland kämpar vi i dag med det'svåraste
arbetsmarknadsläget på mycket länge. Det finns flera skäl till detta, som jag
inte skäll gä in på här och nu. Men faktum är att arbetslösheten stiger,
avflyttningen ökar och befolkningens antal börjar minska. Regeringen har
uppmärksammat detta pch har gett statens industriverk i uppdrag att utreda
möjligheterna atf utveckla och förnya det gotländska näringslivet samt att
medverka till genomförandet av åtgärderna. Resultatet heter Avstamp Gotland,
Det är en utmärkt produkt, som konkret redovisar möjligheter att genomföra
sådant som vi alltför länge bara har talat om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med gemensamma ansträngningar från länet och statsmakterna
kan vi i Avstamp Gotlands anda motverka och vända den negativa trend som för
närvarande är genomgående i gotländskt näringsliv. Senast i går fick vi veta
atf vi får I milj, kr, fill åtgärder i denna anda. Det tackar vi för. Samtidigt
har vi litet svårt att inse logiken i atf det på samma gång har genomförts
försämringar i Gotlandstrafiken, Jag far debatten här i dag fill intäkt för ätt
def nu så att säga kommer att bli samstämmighet i signalerna från
statsmakternas sida på den här punkten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Avstamp Gotland talas def mycket om kommunikationernas
betydelse för def gotländska näringslivet, inte minst på turismens område men
också på många andra områden, I den idéskiss som jag tidigare talade om
framförs bl, a, tanken på en avgiffsfinansierad komplettering till den
bastrafik som vi anser oss ha rätt till. Inom ramen för nuvarande avtal har vi
redan till sommaren 1987 chansen att pröva denna, möjlighet. Jag hoppas att så
kommer atf ske.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar Olle Östrands uppfattning om att det är litet
senkommet att i dag uppröras över konsekvenserna av vårens trafikpolitiska
beslut i riksdagen, T, o, rii, trafikutskottets medlemmar spärrar i dag upp
ögonen och säger: Oj då, blev def så här illa? Som om de infe hade haft
fillgång till transportrådets utredning, som om de inte hade sett def särskilda
yttrande som Birger Rosqvist fogade till betänkandet och som om de inte hade
hört de av mig och flera andra i debatten framförda farhågorna för vad som
skulle komma att hända om de förändringar i utbudet som det taladesom skulle
genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag litar på att den generösa inställning som här i dag
har redovisats kommer att bestå vid kommande behandling här i kammaren. Vi
gotlänningar kommer aft minnas och påminna om detta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Gotland</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 14 BO
HAMMAR (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Kommunikationsministern har självfallet rätt
i att riksdagen verkligen inte kan smita undan sttt ansvar för sakernas
tillstånd i fråga om Gotlandstrafiken, Och Olle Östrand sade också helt riktigt
aft riksdagen borde ha begärt mera pengar till denna trafik. Nu känner jag mig
inte särskilt trampad på tårna, eftersom vpk har förklarat sig berett atf bidra
härvidlag och vara med om atf föreslå att mera pengar anslås. Det löftet står
vi fast vid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag sade i mitt förra inlägg att jag tolkade det faktum
att i dag företrädare för samtliga fem partier här i riksdagen uttrycker sitt
missnöje med och sin kritik mot det nuvarande tillståndet när det gäller
Gotlandstrafiken som ett tecken på att riksdagen är beredd atf ompröva beslutet
och anslå mera pengar. Litet mera pessimistisk blev jag emellerfid när jag
hörde Ingrid Hasselström Nyvall säga aft folkpartiet infe är berett att förorda
högre anslag. Då vet jag inte hur vi skall kunna lösa detta svåra problem, för
jäg tror inte att det bara är fråga om en teknisk konstruktion, om vissa
förändringar i tidtabellerna e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men när det gäller diskussionen om de stora kostnaderna
för Gotiandstrafiken anser jag aft det måste finnas vissa proportioner, för
statsbidraget har ju under årens lopp faktiskt minskat realt. Samtidigt har
taxorna ökat väsentligt mer än konsumentprisindex. Dessutom skulle behovet av
statsbidrag avsevärt förändras om kapitalkostnaden för tonnage och hamnar inte
räknades in i underskottet. Jag vill knyta an fill vad Gösta Andersson enligt
min mening helt riktigt sade, när han gjorde en jämförelse med exempelvis SJ:s
investeringar på andra håll i landet där staten går in med subventioner, inte
minst i dét överhettade Stockholmsområdet, Jag tror att man måste ha det
perspektivet, då man diskuterar vilka subventioner, vilka pengar vi lägger ner
för aft klara kommunikationerna i landet i övrigt. Då blir kostnaderna för
Gotlandstrafiken infe så väldigt förskräckande,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.
Avslutningsvis vill jag säga när det gäller Gute - det är ju så många som
slagit fast att Gute inte är något passagerarfartyg- att naturligtvis kan Gute
ta passagerare, precis på samma sätt som statens järnvägar skulle kunna frakta
människor på fastlandet i godsvagnar. Men ingen skulle komma pä tanken atf
frakta fastlänningar i gödsvagnar mellan Stockholm och Göteborg, för det skulle
då bli ett ramaskri. Gotlänningarna tror man emellertid atf man kan behandla på
det här sättet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>105-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Gotland</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 15
OLLE ÖSTRAND (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tycker det finns anledning att än en gång
påminna vissa av interpellanterna om att det var inom ramen för beloppet 59
milj. kr. som transportrådet hade att administrera Gotlandstrafiken efter
vårens beslut. Def var mot den bakgrunden -jag är själv ledampt av
transporfrådet, och det är ju inte pbekant här i kammaren - vi tvingades att
sätta in Gute under vissa dagar på lågtrafiktid. Gute tar nämligen 39
passagerare och 11 bilar med chaufförer, och för det mesta är det under de
dagar, då Gute trafikerar Gotland, färre än 39 passagerare ombord. Alternativet
hade varit att sätta in fartyget Gotland, som tar 1 400 passagerare. Man skulle
då i ett läge, där det är så här få passagerare ombord, ha begagnat en färja
som tar 1 400 passagerare. Om man hade gjort på detta sätt skulle det ha
inneburit aft samhället fått subventionera varje Gotlandsresenär med ett belopp
i storleken 1 000 kr. Det fanns inte utrymme för detta inom den givna
kostnadsramen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att Gösta Andersson gör det väldigt bekvämt för
sig. Först sitter han som främste ledamot från centerpartiet i trafikutskottet
och föreslår riksdagenatt bevilja ett anslag på 59 milj. kr. Sedan går han helt
oberörd upp i talarstolen och säger atf det bästa som kunde hända vore att
transportrådet frikopplades från att administrera Gotlandstrafiken. Men då måste
det ju bli någon annan som administrerar Gotlandstrafiken inom ramen för ett
anslag på 59 miljoner. Nej, Gösta Andersson, så lättvindigt får man infe
springa ifrån ett ansvar som ledamot i trafikutskottet. Faktum kvarstår: Gösta
Andersson har varit med och fattat ett beslut i trafikufskotfet och även i
riksdagen om en anslagsram på 59 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr falmari! Slutligen vill jag upprepa att - och det
framhöll även kommunikationsministern - om det finns samma enighet här i
kammaren om att förbättra Gotlandstrafiken när vi behandlar anslagsfrågan nästa
gång 1988, kommer vi helt säkert att få en trafik på Gotland som alla kan vara
nöjda och tillfredsställda med.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 16
GÖSTA ANDERSSON (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först några fakta. För det första: Det är
inte riksdagen som fattat beslut om att sätta in Gute. Def är viktigt att
understryka. För det andra: Vad centern bidragit med i trafikutskottet är att
vi fick riksdagen atf behålla det transportstöd som transporfrådet föreslog
skulle avskaffas. För det tredje; Enligt de uppgifter jag fått har bolaget
erbjudit sig att upprätthålla trafiken, utan att sätta in Gute, inom ramen
fördet anslag som riksdagen har givit. Detta är några fakta som kanske tål att
tänka på i den här debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill säga till Sven Hulterström atf det vore bra om
han här i kammaren erkände atf Gute är olämplig för persontrafik. Def vore bra
om han i klartext talade om att både handikappade, äldre och barnfamiljer har
svårigheter att åka med den färjan. Det vore bra om han erkände att färjan inte
uppfyller rimliga krav på komfort och service. Om komrnunikationsministern
intar dessa ståndpunkter är slutsatsen enkelr Då måste han akfivt medverka fill
att vi får en bättre service och andra alternativ för Gotiandstrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutligen
vill jag i all ödmjukhet påpeka för Olle Östrand att transportrådet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har tagit
fel på viktiga punkter. Det kan man väl erkänna. Transportrådet har förordat
att man skall slopa Gotlandssfödet. Där har man fått bakläxa av en enhällig
riksdag. Samma transportråd har förordat en enda hamn på fastlandet. Där har
man fått bakläxa av en stor opinion i Sverige. Transportrådet har förordat
lastfartyget Gute. Det är det tredje stora misstaget. Jag skulle kunna åta mig
att anföra en del andra exempel, men jag skall infe förlänga debatten med
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men till det posifiva: Jag uppfattar ändå
kommunikationsministern så aft han vill ta ett steg åt rätt håll, och det
tycker jag är bra. Jag förväntar mig att hans uttalande kommer atf leda till
konkreta positiva besked.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Gotland</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 17
Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När Gösta Andersson fortsätter sin kritik mot
transportrådet och säger atf det på punkt efter punkt här fått bakslag av
riksdagen, tycker jag atf det är riktigt att fullständiga bilden med aft säga
att transporfrådet lade fram de förslagen utifrån den anslagsnivå som riksdagen
då hade uttalat sig för, nämligen 40 milj. kr. Atf riksdagen senare, under
trycket av den diskussion som uppstod kring transportrådets förslag, var beredd
att höja anslagsnivån så att den hamnade någonsfans mellan 50 och 60 miljoner
kunde rimligen inte transportrådet veta när det lade fram sina förslag. Det
tycker jag i rättvisans namn också bör sägas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har
ställts ytterligare ett antal frågor som jag skall försöka besvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är inte Gute olämplig? frågar Gösta Andersson. Bör
handikappade låta sig nöja med Gute som transportalternativ? frågar Jerry
Martinger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har redari i det första svaret sagt aft Gute får
befraktas som en övergångslösning. Orri Gute hade varit en helt
tillfredsställande lösning hade det inte funnits någon anledning att betrakta
den som en övergängslösning. Men jag vill liksom Olle Östrarid påminna om att
Gute inte är det enda alternativet. Jag skulle ha haft full förståelse för de
beskrivningar som har lämnats i fråga om Gutes olämplighet och konsekvenserna
därav om Gute hade varit det enda alternativet vid resor till och från Gotland.
Men så är det nu inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill emellertid gärna säga aft denna färja - som inte
har byggts väsentligen för passagerartrafik, även om det går att ta passagerare
på den -naturligtvis inte är handikappanpassad på ett sådant sätt som vi anser
att en passagerarfärja skall vara. Detta är inget att sticka under stol med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till den krifik som har förts fram, inte minst
från Jerry Martinger, finns det anledning aft påminna om, även om def redan har
framgått av debatten, att några förslag om en höjning av anslagsnivåerna för
aft lösa dessa problem inte heller fanns från moderat håll när riksdagen
fattade sitt beslut i juni. De enda som kan säga sig ha varit beredda att medverka
till detta är Bo Hammar pch hans parti. De ville inte ha några begränsningar.
Men övriga partier ville ha någon form av begränsning av anslagsnivåerna. Då
går det naturiigtvis infe att komma till rätta med alla problem i trafiken. Det
som nu har skett är ett uttryck för att riksdagen uttalade atf dessa
anslagsnivåer inte skulle få svämma över sina bräddar, och det är ett resultat
av ett besparingsuppdrag som fransportrådet fick, Detta får konsekvenser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Gotland</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad är då en tillfredsställande trafiksfandard och
trafikförsörjning och vad är en samhällsekonomiskt rimlig kostnad, frågar
Gunhild Bolander.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt riksdagens mening var även det beslut som man
fattade i juni uttryck för vad som borde kunna bedömas som en
tillfredsställande trafikförsörjning. Men jag tror inte att vi får någon
slutlig definition på detta, eller, rättare sagt, att vi får någon definition
som alla kan ställa upp på. Det kommer alltid att finnas önskemål som går
längre än def som riksdagen betraktar som en tillfredsställande
trafikförsörjning. Man får säga atf det i fråga om detta finns en viss
definition. Men, Gunhild Bolander, vi får förmodligen aldrig en definition som
alla kan ena sig om. Så mycket pengar tror jag aldrig aft riksdagen kommer aft
vara beredd att anslå till detta ändamål. Det är trots allt ganska stora
underskott i trafiken som man måste finansiera redan i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som har hänt nu till följd av att man överskred de
riktmärken som man hade uppsatt för anslagen är besparingsåtgärder som vi
naturligtvis skall •hoppas att vi slipper leva med i den kontinuerliga
trafikförsörjningen. Men att betrakta de åtgärder som man har varit tvungen att
vidta nu, för att komma i nivå med de belopp som riksdagen har uttalat sig för,
som - förödande för Gotland och att betrakta det som något som är jämförbart
med Valdemar Atterdags brandskaftning av Visby, osv, tror jag är atf föra
debatten på ett sätt som gör att folk i andra delar av landet", som skall
vara med om att bevilja dessa anslag, inte far debatten på allvar. Om vi kan
föra debatten i mer seriösa former tror jag också att det finns förutsättningar
för att vi skall kunna åstadkomma en trafikförsörjning som skapar- med hänsyn
till att det är en ö det handlar om - så likvärdiga förhållanden som möjligt i
jämförelse med övriga delar av landet och som också kan stämma med det som har
åberopats av flera debattörer, nämligen atf vi har vissa ambitioner när det gäller
regionalpolitiken. Dessa omfattar givetvis Gotland, och de har också på många
sätt kommit till uttryck i konkreta beslut när det gäller Gotland,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>108</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 18
INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är så lätt att tala om mer och mer
pengar. Det är vad vi i folkpartiet infe har velat göra. Vi har velat väcka
frågan: Kan man inom ramen för de anslag som riksdagen beslutade om i juni ta
upp nya förhandlingar? Oljepriserna har i alla fall stått sig hela det här
året, även om de väntas gå upp nu, Goflandsbolagef har synpunkter i detta
sammanhang. Det skulle ha varit värdefullt om vi hade kunnat fä ett besked om
att man åtminstone är villig att ta upp en diskussion. Man är under hela den
långa vintern och våren tre dagar i veckan hänvisad till Gute, Visst finns det
andra båtar, men de som bor på det småländska fastlandet, i sydöstra Sverige,
på Gotland och Öland upplever en ofrihetskänsla när de tre dagar i veckan är
hänvisade till en båt vars standard inte motsvarar - jag vill inte precis
jämföra den med en godsfinka - andra klass på järnvägen. Det tycker vi är
normal standard, som man skall kunna få i fråga om kommunikationerna,.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Hulterström är inbjuden att resa efter E 66 den
5 december. Jag vet inte om han skall göra def, men om han gör det hoppas jag
aft han under denna resa inte bara tittar på vägen utan också låter sig
informeras om turistförhållandena i sydöstra Sverige, Västervik och Oskarshamn
samt på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=102 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken
till Gotland</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Öland, Def
är viktigt för turismen både på Gotland och i sydöstra Sverige att Prot.
1986/87:18 vi har en väl fungerande trafik under turistsäsongen, och
naturligtvis också 4november 1986 under övriga delar av året. Här har vi en
unik möjlighet att pröva om turisterna är villiga aft betala för sig på en
linje utan statsunderstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 19 GUNHILD BOLANDER (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först vill jag säga till Olle Östrand aft
alla turer med Gute hittills har varit fullbokade. Något utrymme över har
faktiskt inte funnits,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def handlar inte om högre anslagsnivå. Rederiet har
förklarat sig berett aft trafikera inom den kostnadsram som riksdagen har
angivit. Då förstår jag infe varför man inte låter transportrådet ompröva sitt
beslut om inskränkningarna - rederiet är som sagt berett att trafikera i samma
omfattning som under föregående vinterperiod. Då beredskap från rederiets sida
finns, tycker jag att man faktiskt borde ompröva sin inställning härvidlag. Nu
är ju bränslekostnaderna lägre, varför det hela ryms inom nuvarande kostnadsram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En effekt av dagens debatt borde vara en viljeyttring från
statsrådets sida gentemot transportrådet. När dessutom den samhällsekonomiska
vinsfen infe tillnärmelsevis-avsikten var ju ändå att göra en besparing!
statskassan-blev så stor som man hade räknat med, är det ytterligare en
mofivering aft ompröva beslutet i transportrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kanske inte borde röra oss med begrepp som
fillfredsställande transporfförsörjning om ingen kan definiera vad det står
för. Då tycker jag att vi kan stryka den vokabulären i frafiksammanhang. Det är
tämligen meningslöst att föra en debatt i sådana termer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill jag uttala
förhoppningen atf statsrådet som varande från västkusten så småningom
blirvarmare i kläderna i sin uppgift och förmår atf se till helheten, så att vi
har att emotse en bättre trafik till och från Gotland, Jag ser fram mot ett
förslag atf ta ställning till här i riksdagen efter def nuvarande avtalets utgång.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 20
JERRY MARTINGER (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nej, kommunikationsministern, några förslag
om ökade anslag från moderat håll fanns inte i våras när frågan diskuterades -
det är riktigt. Men vi kunde å andra sidan inte föreställa oss att resultatet
skulle bli som det har blivit. Riksdagen beslutade ju inte att sätta in Gute i
trafik. Och Gotlandsbolaget ställde också sin garanti före debatten i
riksdagen. Garantin finns. Glöm infe def!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def är klart att vissa kanske inte tar debatten på allvar,
Def beror på om man vill det eller inte. Kommunikationsministern vill tydligen
infe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan är hur länge en övergångslösning skall bestå. Det
otillfredsställande är att man enbart hänvisar till en övergångslösning och
inte säger någonfing om hur länge den skall finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande de handikappades situafion säger
kommunikationsministern atf det inte finns så mycket av lyx för de handikappade
pä Gute, Det var väl atf ta till i underkant. Jag vill läsa upp ett stycke i
Gotlands Allehanda som beskriver den första resan med Gute som passagerarfartyg
i höstas:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Synen
när rullsfolsburne Lars Muthas bars ombord var verkljgen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Gotland</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beklämmande.
Han kördes i sin rullstol in på båtens övre trailerdäck - men där var det
stopp. För sedan måste han upp i den omdiskuterade, branta trappan som leder
upp fill båtens salong. Det finns ju ingen hiss ombord. De anställda som
hjälpte honom fick omväxlande släpa, dra och bära honom upp för den långa och
70 cm breda trappan. Sedan återstod två dörrar där man blev tvungen att fälla
ihop rullstolen eftersom den var för bred, eller om man så vill, dörrposten för
trång,,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I transporfrädefs Föreskrifter om handikappanpassad
kollektivtrafik står det beträffande handikappanpassning av icke nya fartyg:
"Beroende på fartygskonstriikfion skall möjlighet finnas för
rullstolsburna och andra rörelsehindrade passagerare atf antingen manuellt
eller med hjälp av lyftanordning eller liknande anordning komma av och på
fartyget."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan står det: "Dörröppningar till
passagerarutrymmen skall vara så breda att en rullstol pbehindrat kan passera
igenom. Dörrar skall vara möjliga att spärra i öppet läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hinder i form av trösklar skall på lämpligt sätt
elimineras genom t ex ramp eller fällbar tröskel. Samtliga trösklar skall vara
kontrastmarkerade."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunikationsministern har gjort ett besök på M/S Gute,
Kommunikafionsministern klarar trösklarna. Men det gör inte de handikappade.
Att bara säga atf def inte finns någon lyx för de handikappade tycker jag
verkligen är aft ta till i underkant.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 21 ULLA PETTERSSON (s); . Herr talman! Man kan
diskutera nästan allting i den här frågan. När Olle Östrand säger aft vi har 1
400 platser på M/S Gotland, säger jag atf.vi har 710 fasta sittplatser. Om man
utnyttjar yarenda en av hyttplatserna får man 379 platser till. Då kommer man
upp i 1 089, Fällsfolar på däck kan möjligen vara någonting för sommartrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att tillägga någonting utan aft upprepa vad andra har
sagt skulle jag vilja säga något om detta med alternativ och om utgångspunkten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I helgen skall en grupp gotländska ungdomar till
fastlandet för att delta i en tävling, så som ofta händer. En del av dem är
rätt unga. De skall tävla på lördag förmiddag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De måste åka hemifrån på fredag eftermiddag. De skall fill
Stockholm och kommer dit sent på fredag kväll. De måste alltså övernatta två
nätter i Stockholm och tillbringa den tredje natten ombord på båten, som kommer
tillbaka till Gotland på morgonen, några timmar innan de skall vara i skolan.
För tävlingarna i Stockholm under lördagsförmiddagen måste de alltså vara
hemifrån under mer än två och ett halvt dygn och bekosta övernatttiing för två
nätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är interner än 12, kanske 13 mil fill fävlingsplatsen.
På alla andra ställen i landet hade en sådan här resa ordnats så att föräldrar
och ledare ställt upp med bilar eller bussar och kört ungarna till och från
tävlingen på samma dag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def här handlar om Nynäshamnslinjen och infe alls om de
indragningar vi har diskuterat i dag. Jag har ändå velat peka på deffa som ett
exempel på den basnivå vi har aft utgå ifrån när man börjar diskutera
försämringar. Jag kunde ha gett fler exempel, som visat vilka kostnader vi har
på sträckor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jämförbara
med dem på fastlandssidan eller hur långt i förväg man på Gotland måste planera
sin semester om man vill ha bilen med sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ville ha detta sagt för att man skall ha det i åtanke
när man diskuterar den här frågan och säger aft def finns alternafiv. Vi är
inga bortskämda barn som surar därför atf man har tagit ifrån oss fördelar. Vi
begär inte att få det bättre än andra, men vi tycker att det är ett rimligt
krav som gotlänningar och andra som nyttjar trafiken ställer, nämligen att en
lägre transportsfandard än den vi hade före de nu genomförda försämringarna
skall betraktas som -oacceptabel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 22 BO HAMMAR (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det går inte att trolla med pengar,
åtminstone infe i statsfinansiella sammanhang. Om vi skall klara
Gotlandstrafiken, då måste vi ställa upp med ökade anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag noterar att Sven Hulterström mycket ärligt har erkänt
atf vpk faktiskt har förorclat ökade anslag, och jag tycker därför att vi från
vår sida nu kan ventilera de problem som har uppstått. Det är nämligen problem
som vi har förväntat oss. Att de har dykt upp är alltså för oss ingen
överraskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill jag säga att jag däremot blir litet
pessimistisk när jag hör företrädare för de borgerliga partierna, som förklarar
aft de inte är beredda att medverka fill ökade anslag. Detta säger de efter en
lång och fidvis ganska uppjagad debatt. Det kan duga att stå här och lufta sin
indignation i en interpellafionsdebatt, men fill vad nyttar det? Jag tror atf
gotlänningarna förväntar sig mera än vackra ord. De hoppas på konkreta åtgärder
när det gäller Gotlandstrafiken, Men sådana kostar faktiskt för det mesta
pengar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfärjetrafiken till Gotland</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 23
OLLE ÖSTRAND (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! De regler om handikappanpassning spm Jerry
Martinger läste upp gäller för nybyggda fartyg. När det är fråga om begagnat
tonnage skall handikappanpassningen vara genomförd senast 1992, och i dag
skriver vi 1986. Jag vill tillägga, herr talman, att jag är fullkomligt
övertygad om att vi aldrig kommer att fä se något förslag från moderata
samlingspartiet om ökade anslag för Gotlandstrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan låta genfilt att Gotlandsbolaget, som Gunhild
Bolander säger, har erbjudit sig atf inom nuvarande kostnadsram trafikera
Oskarshamn med M/S Gotlarid. Nu har bunkerkostnaderna sjunkit, men om de i
stället skulle ha ökat, då hade vi aldrig-def är jag övertygad om-fått detta
erbjudande från Gotlandsbolaget. För vad hände 1984, Gunhild Bolander? Då hade
vi en beräknad kostnadsram på 40 miljoner, och utfallet blev 71 miljoner. Skrev
Goflandsbolagef då ut en räkning på 40 miljoner? Nej, räkningen slutade på 71
miljoner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag tycker
det finns all anledning att påpeka detta i den här debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag säga följande till Gösta Andersson.
Riksdagen har infe beslutat att sätta in Gute i färjetrafiken fill Gotland.
Riksdagen har inte beslutat atf införa ett bashamnsalternativ osv. Däremot är
det Gösta Andersson och jag och alla andra i den här kammaren som har gett
transportrådet i uppdrag atf inom en kostnadsram på 40 milj. kr. framlägga
förslag när det gäller att trafikera Gotland. Def var mot den bakgrunden som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om Bohusbanan</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>transporfrådet
föreslog den här lösningen. Jag är fullständigt övertygad om att om riksdagen
hade beslutat att ge transportrådet i uppdrag att inom en kostnadsram på 70-80
milj. kr. utarbeta förslag på hur man skall lösa problemet med Gotlandstrafiken
hade detta bashamnsalternativ aldrig blivit aktuellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man skall inte ta så lättvindigt på den här frågan som
Gösta Andersson gör. Man skall inte bara sa att säga skjuta skulden pä
transportrådet och tro att man på def sättet kan göra sig fri från ansvar.
Gösta Andersson har precis samma ansvar som alla vi övriga riksdagsledamöter
har. Därför reagerar jag väldigt starkt när han försöker skjuta ifrån sig
ansvaret genom att skylla på fransportrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talmannen anmälde att Gunhild
Bolander,'Jerry Martinger, Gösta Andersson och Ingrid Hasselsfröm Nyvall
anhållit att till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till
ytterligare inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4
§ Svar på interpellation 1986/87:19 om Bohusbanan</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>112</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 24
Kommunikafionsminister SVEN HULTERSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Kenth Skårvik har ställt följande frågor till mig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avser regeringen att låta Bohusbanan förfalla för att
senare lägga ned densamma? Om infe, när kan medel ställas till SJ;s förfogande
för en upprustning av banan?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finns det i dag några planer på att bygga ut Bohusbanan
till en tvåspårig bana eller på annat sätt höja standarden?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finns det möjlighet att denna järnvägslinje kan byggas ut
över norska gränsen fram till Oslo?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill inledningsvis erinra om att Bohusbanan tillhör
riksnätet. Det betyder att banan enligt riksdagens trafikpolitiska beslut år
1979 skall finnas kvar under överblickbar framtid. Regeringen har också nyligen
beslutat aft bibehålla nuvarande tågantal på banan även kommande år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så sent som i maj i år besvarade jag en interpellation om
Bohusbanan. Jag svarade då att det i första hand är SJ som har att väga olika
investeringskrav mot varandra och att upprätthålla en acceptabel
trafikstandard. Jag hänvisade vidare fill den långsiktiga prövning av
investeringar i infrastrukturen soin SJ skulle göra på regeringens uppdrag och
förklarade atf jag infe var beredd att vidta några speciella åtgärder för
enskilda bandelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SJ har nu presenterat sin utredning om de framtida
investeringsbehoven i det svenska järnvägsnätets infrastruktur. Där framgår bl.
a. att det totala behovet av reinvesteringar är mycket stort. Enbart på det
ersättningsberätti-gade bannätets riksnätsbanor, dit Bohusbanan hör, uppgår def
fill över 3 miljarder kronor fram till år 2000. Upprustningsbehoven på
Bohusbanan måste vägas mot andra investeringsbehov som får ses i ett
övergripande perspektiv för vårt järnvägsnät. Jag anser liksom tidigare att det
i första hand</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är SJ:s
sak att väga olika investeringsbehov mot varandra och upprätthålla Prot.
1986/87:18<br>
trafiken på en acceptabel standard.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 november 1986</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
Bohusbanan</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Någon kapacitetsutbyggnad, t. ex.
genom dubbelspår, eller utbyggnad fill Norge är enligt SJ:s planer inte aktuell
för Bohusbanan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 25
KENTH SKÅRVIK (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tackar kommunikafionsministern för
svaret. Som jag uppfattar det är det rakt och korrekt men inte precis positivt
för Bohusbanans standard och framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tåget är det miljövänligaste transpprtmedel som finns både
för persontransport och för godstransport. Ändå förekommer det med jämna
mellanrum atf vi lägger ned järnvägstrafiken på vissa linjer eller låter
järnvägslinjer förfalla i detta land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan en längre tid tillbaka har rädslan ökat mer och mer
bland invånarna i Bohuslän atf deras järnväg skall drabbas av samma öde som
många andra järnvägslinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förstår kommunikationsministerns lilla irritation över
att efter så kort tid återigen få svara på en interpellafion angående
Bohusbanan, men efter den senaste sommarens skrivelser i den bohuslänska
pressen försfår jag bohuslänningarnas rädsla och förundran, och det borde
kommunikationsministern också göra. Eftersom vår kommunikationsminister också
gästar Bohuslän som sommargäst, kan ministern inte ha undgått sommarens alla
arfiklar om den bohuslänska järnvägen. Def är desto mer förvånande att vår
kommunikationsminister infe har gått in i debatten och talat om hur
verkligheten egentligen är och skall bli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ene SJ-tjänstemannen säger att Bohusbanan förfaller
och att hastigheten måste sänkas. Den andre säger aft någon upprustning inte
behövs. Banan har den standard den behöver ha. En tredje säger atf banan
förfaller samt att nya s. k. öronmärkta pengar måste till. Den fjärde säger att
han inte förstår kritiken. Han vill inte upprusta banan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en artikel kan vi läsa oss till atf man från centralt
SJ-håll har hört av sig till Göteborg om man inte kan dra ner på underhållet
med 25 % och sagt att banans dagar är räknade. En SJ-tjänsteman säger att
Bohusbanan håller sekelskiftesstandard. En annan SJ-tjänsteman säger att han
inte kan ansvara för säkerheten och att en sänkning av hastigheten till 40
km/tim kan bli aktuell snarast. Ytterligare en annan säger aft Bohusbanan
klarar många år och att dödsryktet är överdrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En säger atf rapporten som avgivits till regeringen är ett
nödrop och att dagens anslag till SJ från regeringen bara räcker till att hålla
standarden på de stora fågnäten och att en konsekvens kan bli att Bohusbanan
kan läggas ned. En annan säger; "Vi arbetar fortfarande som aft Bohusbanan
skall fortleva i alla tider."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förstå
oron och undran från den bohuslänska befolkningen!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunalråden i de norra kommunerna har reagerat och
uttryckt sin oro över Bohusbanans framtid. Lokförarna har också uttryckt sin
oro över banans dåliga standard och krävt en betydande standardförbättring.
Resenärerna, som enligt tidningarna ökat, har definitivt motsatt sig en
nedläggning och har massor av argument för banans fortsatta framtid.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>113</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagens protokoll 1986/87:16-18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om Bohusbanan</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De som reser anser det vara skandalöst eller kriminellt
aft inte upprusta banan eller att fortsätta att lägga ner stationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De enda som egentligen inte har hörts i debatten är de som
har hand om pengarna och ger anslagen till förbättring eller upprustning av
våra järnvägar, nämligen folk från kommunikationsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som kommunalpolitiker var, sägs det,
kommunikationsministern angelägen om att västkustens järnvägar skulle byggas
ut till två spår och hålla en god standard. Men det var då, det...</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har vi på västkusten fått en direkt busslinje mellan
Göteborg och Oslo, vilket ju vid första påseende kan synas vara en bra och
snabb förbindelse. Men inte kan den ersätta en,bra järnvägslinje med hög
standard, varken ur reskomfort- eller ur miljösynpunkt. Den ger bara
ytterligare en belastning på en förut alltför hårt belastad dålig vägsträcka.
Är detta kanske framtidens Bohusbana, kommunikationsministern?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter alla dessa referat, inse nu varför de bohuslänska
resenärerna är-oroliga! Ge dem ett klart och tydligt, besked här i dag, även
vad gäller upprustningen och standardförbättringen!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atf def inte blir dubbelspår och en sträckning fram till
Oslo har ju . kommunikationsministern givit besked om. Att det inte blir
dubbelspår är i sig en skandal med tanke pä framtiden, men kan det tänkas bli
öronmärkta pengar fill Bohusbanans upprustning? Jag förstår både av citaten
från Bohusläningen och av kommunikationsministerns svar aft alla inser att
pengarna infe räcker för SJ att hålla uppe en godtagbar standard på Bohusbanan,
eftersorn de stora tåglinjerna kräver så mycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Bohusbanan, den sista länken på
västkustbanan, kän bli en rikssträckning från Köpenhamn till Oslo - om bara vår
regering vill. se framtiden i ögonen redan nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi behöver alla Bohusbanan, väl upprustad till en god
standard med två spår, moderna vagnar och med en sträckning fram till Oslo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ge def kollektiva åkandet en chans på ett miljövänligt
sätt och inte med ytterligare belastning på ett dåligt vägnät!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>114</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 26
Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Kenth Skårviks inlägg kan ge intrycket att
det inte sker någonfing när det gäller underhåll och upprustning på Bohusbanan.
Utan att gå in på detaljer vill jag säga att om någon skulle ha fått det
intrycket så är det fel. Det sker nämligen investeringar även på Bohusbanan,
och man gör olika insatser där. Bl. a. pågår nu rälsbyte på vissa delar av
sträckan. SJ har i sin långtidsplan tagit upp planer för en makadamisering av
sträckan Stenung-sund-Uddevalla. Man håller på och byter ut signalsystem, och
man kommer också att successivt byta ut en del av de vagnar och den tågmateriel
som används. Mycket av detta arbete sker i samråd med länstrafikbolaget, som
har aft svara för den lokala trafiken. Från SJ:s sida försöker man atf bedriva
ett samarbete med dem som är ansvariga för den lokala trafiken och att efter
hand göra insatser. Vissa resultat har redan uppnåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att det viktigt att säga detta, eftersom man -
med tanke på alla de tidningsreferat som Kenth Skårvik hänvisade till - lätt
kan få ett intryck av atf det över huvud taget inte sker någonfing när det
gäller Bohusbanan. Men</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>när en
sådan debatt uppstår kan jag förstå att det finns en oro och en undran både
bland kommunalpolitiker och bland andra människor om vart det egentligen skall
bära hän vad gäller de olika bandelarna. Det gäller inte bara Bohusbanan utan
def kan också gälla många andra bandelar inom SJ:s nät. I det sammanhanget
uppstår ju av och till den här typen av debatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför tycker jag att det är angeläget att här erinra om
att riksdagen ganska nyligen - våren 1985 - beslutade om en annan
arbetsfördelning mellan å ena sidan regeringen och riksdagen och å andra sidan
statens järnvägar när det gäller planeringen av SJ:s verksamhet och när det
gäller hur mycket regeringen och riksdagen skall gå in på olika detaljer och
styra var SJ skall göra sina investeringar, hur man skall göra dem och när man
skall göra dem. Den här arbetsfördelningen innebar bl. a. att det är SJ;s sak
att ta fram ett underlag och att i första hand göra sina egna bedömningar och
prioriteringar när det gäller investeringar på olika bandelar ute i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den oro som man känner kan i första hand dämpas genom
konstaterandet att riksdagen har beslutat att denna bana tillhör riksnätet. Det
beslutet kan inte ändras från SJ;s sida. Detta bör alltså dämpa den oro
som.finns. Sedan tror jag att det är riktigt atf det är SJ som i första hand
har ansvaret för de avvägningar som behövs - var man skall göra investeringar
och var man måste avstå från dem. Sådant skall inte i alltför hög grad centraliseras
till beslut i riksdagen, ja, inte ens till beslut i regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi måste göra de grova avvägningarna. Vi måste fastställa
anslagsramarna och därmed ange inriktningen beträffande trafikpolitiken. Men vi
kan inte hålla på och behandla varje enskild investering på varje del av
bannäfet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist vill jag upprepa vad jag tror att jag sade när
vi senast debatterade deri här frågan. Kenth Skårvik sade redan.då atf han och
övriga bohuslänska riksdagsmän minsann kommer att bevaka frågan om Bohusbanan
och dess framtid, och det tvivlar jag inte alls på. Jag tror att jag redan då
sade att de uppvaktningar från bohuslänska kommuner som jag hittills har haft -
i den mån de nu är representativa för opinionen - visserligen också har kunnat
gälla synpunkter på Bohusbanan. Men när det varit fråga om pengarna har det
framför allt gällt bevakningen av anslagen till vägarna. I det sammanhanget
pågår nu fördiskussioner om en väginvestering som väl är den största som över
huvud taget har skett i modern tid i den här delen av landet, nämligen
motorvägen mellan Stenungsund och Uddevalla. Det man från kommunernas sida har
sagt är aft man slår vakt öm löftet aft den här motorvägen skall byggas. I
fråga om den prioriteringen har i varje fall några av kommunerna väldigt
tydligt sagt atf det är vägar och vägförbättringar som man för närvarande
prioriterar. Def behöver ju infe innebära att kommunerna inte anser aft också
Bohusbanan skall upprätthållas. Men det är infe det som man har framhävt när
man har träffat mig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om Bohusbanan</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 27
KENTH SKÅRVIK (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det allra sista som kommunikafionsministern
sade tackar vi allra mjukast för. Vi ser fram emot att få köra på en ordentlig
väg uppför bohuslänska kusten. Jag är också tacksam över det som
kommunikationsministern sade här beträffande järnvägen, nämligen atf det pågår
en upprustning. Utan tvivel är det så, aft man har fått uppfattningen att
ingenting görs</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om Bohusbanan</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>när det
gäller den bohuslänska järnvägen och att ingen upprustning över huvud taget
pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det allra sista som kommunikationsministern sade tolkar
jag så att Bohusbanan inte hotas av någon nedläggning framgent utan atf
Bohuslän kommer att få behålla sin järnväg. Standarden kommer förhoppningsvis
att höjas, som sades här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga: Finns def över huvud taget möjlighet att,
som det har ställts krav på, avsätta öronmärkta pengar för att göra ytterligare
renoveringar på denna bana?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tyvärr måste jag konstatera att det infe kommer aft bli
något dubbelspår på Bohusbanan i framtiden, som jag tycker vore nödvändigt. Det
skulle också ha varit mycket positivt om länken upp mot Oslo från denna järnväg
hade förverkligats, men det är alltså inte aktuellt nu. Jag hoppas aft få komma
fillbaka till denna fråga i andra sammanhang.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>116</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 28
Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! De öronmärkta pengarna som" Kenth
Skårvik syftar på avsätts vid de tillfällen då speciella anslag riktas till
olika delar av landet av arbetsmarknadsskäl. Det går inte att säga något
generellt om dessa pengar, utan det bedöms från tid fill annan var den typen av
insatser behövs. Jag tror infe aft några sådana är aktuella just nu i Bohuslän,
med hänsyn till läget på byggarbetsmarknaden och arbetsmarknaden i övrigt där.
Det har visat sig att när projekt har förelegat har de i vissa fall kunnat
genomföras litet snabbare än vad som avsågs i de ordinarie planerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det slufiigen gäller avvägningen mellan hur mycket
pengar som skall satsas pä vägar resp. järnvägar och över huvud taget inom de
olika trafiksektorerna, skall det nu för första gången göras en samordnad
investeringsplanering, som förhoppningsvis ger underlag för en diskussion om
var det är riktigt att göra insatserna för att åstadkomma bästa möjliga
helhetslösning i trafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 29 KENTH SKÅRVIK (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För att gå tillbaka fill
kommunikationsministerns tidigare anförande, vill jag säga att def är riktigt
att SJ skall få bestämma och prioritera inom sitt järnvägsnät. Jag hoppas bara
att SJ nu förstår hur viktigt det nu är att se till att Bohusbanan får sin del
av de pengar som är anslagna. Jag kan hålla med om att det ur
arbefsmarknadssynpunkt kanske inte behövs pengar i Bohuslän just nu, men
Bohusbanan behöver en ordentlig upprustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag nöjer mig med detta just nu och hoppas att
kommunikationsministern bevakar Bohusbanan i framtiden och att den får skäliga
pengar för de upprustningar som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Svar på interpellation 1986/87:22 om järnvägslinjen
Malmö-Ystad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 30 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ulla Tilländer har frågat mig om jag avser
vidta åtgärder för att åstadkomma en elektrifiering och upprustning av
järnvägslinjen Malmö-Ystad. Som bakgrund fill interpellationen hänvisas bl. a.
fill atf centralt styrda beslut återigen i Malmö-Ystad-fallet visar sin
underlägsenhet gentemot en decentraliserad beslutsprocess som tar hänsyn till
de fakfiska förhållanden som råder på den plats som berörs av besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag håller gärna med Ulla Tilländer om vikten av att vi
har en väl utbyggd infrastruktur som främjar kollektivtrafikens fortsatta
utveckling. Jag är därför facksam för tillfället atf här i kammaren reda ut en
del av de missförstånd som uppenbarligen tycks råda om hur beslut om investeringar
i kollektivtrafiken går till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvariga för den lokala och regionala kollektivtrafiken
är trafikhuvudmännen, som bestämmer hur trafiken skall ordnas med buss och
tåg. Vill huvudmannen använda sig av tåg kan en överenskommelse träffas med SJ
om köp av tågtrafik. För aft underlätta sådana överenskommelser finns enligt
riksdagsbeslut riktlinjer för hur ersättningen fill SJ skall beräknas. Vill man
t. ex. i ett län ha extra tågtrafik som kräver särskilda järnvägsinvesteringar,
skall enligt dessa riktlinjer trafikhuvudmännen svara för merkostnaden. Det
anses alltså vara fel att landefs skattebetalare eller aft SJ:s långväga
resenärer skall betala investeringar som behövs enbart för en viss regions
pendeltågstrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har därför, som Ulla Tilländer efterlyser, redan nu en
långtgående decentraliserad beslutsprocess. Om att denna beslutsprocess också
leder till långsiktiga samhällsekonomiskt motiverade beslut vittnar de många
avtal om utökad tågtrafik för lokala och regionala resor som träffats runt om i
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill vidare nämna atf vi har en väl decentraliserad
beslutsprocess också när det gäller trafikhuvudmännens möjligheter att få
investeringsbidrag. De tidigare möjligheterna att få statsbidrag till
investeringar i tunnelbanor och spårvagnsfrafik har numera utvidgats till att
även gälla spårinvesteringar på SJ:s bannät. För aft bidrag skall kunna lämnas
till en sådan spårinvestering krävs dock aft SJ och trafikhuvudmannen har
träffat en långsiktig trafiköverenskommelse. Vidare krävs atf den aktuella
spårinvesferingen samhällsekonomiskt konkurrerar med övriga väg- och
kollektivtrafikinvesteringar som är aktuella för bidrag i den s. k.
fördelningsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist vad gäller Malmö-Ystad-banan vill jag erinra om
att banan tillhör det s. k. riksnätet. Regeringen har nyligen enligt de
rikfiinjer som gäller för järnvägstrafiken lagt fast hur många tågförbindelser
det skall finnas för att fillgodose det mer långväga resbehovet. Frågan om
ytterligare tågtrafik är för närvarande föremål för förhandlingar mellan SJ och
trafikhuvudmannen. Jag kan också nämna att länsstyrelsen i Malmöhus län
tillsammans med berörda intressenter nyligen vänt sig fill regeringen och
begärt ekonomisk medverkan för att rusta upp och elektrifiera banan. Jag har
mot denna bakgrund och med hänsyn till pågående beredningsarbete ingen
möjlighet att ytterligare kommentera frågan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om järn vägs linjen Malmö-Ystad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om järn vägslinjen Malmö—Ystad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>118</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 31
ULLA TILLÄNDER (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill först tacka kommunikationsministern
för svaret på min interpellation. Jag befraktar inte svaret som negativt, utan
hoppas att statsrådet vid behandlingen av den skrivelse som länsstyrelsen i
Malmöhus län och berörda kommuner har överlämnat fill regeringen, och som det
hänvisas till i svaret, ställer sig positiv till det som begärs, nämligen
ekonomisk medverkan för att upprusta och elektrifiera Malmö-Ystadbanan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är väl medveten om att länshuvudmännen, enligt 1983
års riksdagsbeslut, har ansvaret för järnvägstrafik av lokal och regional
karaktär. Såväl länstrafikbolaget i vårt län som de berörda planeringsorganen
är intresserade av att utöka den lokala tågtrafiken och få en bättre anpassning
av tidtabellen till arbets- och skolpendling. En utredning som har gjorts visar
atf resandefrekvensen i det närmaste kan tredubblas fram till 1990. Man kan
kanske också påräkna en viss förståelse från en kommunikationsminister som
kommer från en annan del av landet äri huvudstaden, där det under årens lopp
har satsats stora belopp på liknande projekt, men av helt andra dimensioner. De
belopp som vi skulle behöva för järnvägen Malmö-Ystad är vid en sådan
jämförelse småsmulor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma tendens som finns i Stockholms och Göteborgs omnejd,
att man vill satsa på spårbunden trafik, finns också i Malmöregionen. Pågatågen
har blivit en succé, trots stor tveksamhet innan de kom i gång. Jag är
övertygad om atf detsamma gäller Malmö-Ystad-banan. Här finns också ett stort
resandeunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till detta kommer de regionalpolitiska aspekterna, som
väger tungt i sammanhanget. Öst och väst i Skåne knyts samman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tåg är miljövänliga. Det är sällan miljövården är mer
motiverad eller lättare att motivera än när det gäller denna järnväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Godstrafiken över Ystad till Polen och tvärtom ökar och
motiverar i sig en satsning på banan Malmö-Ystad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nödvändigt att staten står för kostnaderna för en
elektrifiering- som beräknas uppgå till 40 milj. kr. - för det har infe kommunerna
längs banan Malmö-Svedala-Skurup-Ystad råd med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här frågan har diskuterats i många år. Olika
resandealternativ har varit aktuella, nämligen resa med landsvägsbuss, med
dieselfåg och med eltåg. När man har beräknat kostnaderna för de tre alternativen
har det blivit underskott i samtliga fall. 4 milj. kr. för buss, 6 milj. kr.
för dieselfåg och 14,5 miljoner för eltåg; alltså ett betydligt högre
underskott för elfågsalternativet. Det beror på de 40 miljonerna för
elektrifieringen. Man kan således inte låta underskottet belasta kpmmunerna.
Efterspm tåg - särskilt eltåg - har inånga fördelar är det angeläget att pengar
nu ställs till förfogande för en elektrifiering. Man kan i detta sammanhang med
fördel befrakta eri sådan satsning som en regional grundinvestering. Om infe
annat bör denna för vår region betydelsefulla investering kunna finansieras med
beredskapsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def finns en stark och utbredd strävan att bevara
persontrafiken på järnvägen Malmö-Ystad. I de berörda kommunerna, liksom på
länsstyrelsen, är man djupt engagerad och har med oro sett hur
förutsättningarna för persontrafiken försämras. Man tycker sig känna igen det
mönster som alltför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mänga
gånger lett fill att järnvägslinjer som borde kunnat bibehållas fill slut har
lagts ned. Om liknande statsbidrag som tidigare utgått för uppbyggnad av den
spårbundna trafiken i Stockholm också hade utgått till Malmöregionen hade en
upprustning av persontrafiken Malmö-Ystad varit självklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande pågår en försöksverksamhet med fio
dubbelturer per dag i stället för fyra, och det har medfört en ökning av
antalet resande. Försöksverksamheten upphör tyvärr i maj 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man skulle fä klartecken från kommunikationsministern
om de 40.. miljonerna kunde man satsa på eltåg, vilket skulle innebära aft
Malmö-Ystad-banan kunde trafikeras med s. k. pågatåg framöver. Men det är
bråttom med besked. De X 10-tåg som skall användas måste inom kort beställas
hos ASEA innan tidsfristen går ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ställer min förhoppning till en posifiv behandling i
det beredningsarbete som statsrådet hänvisar till och vill bara fråga om
kommunikationsministern är beredd atf ta de regionalpolifiska hänsyn som jag
har hänvisat fill och som också regeringen måste ha möjlighet att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog andre
vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 32 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr falman! Som jag sade i mitt svar pågår det nu
förhandlingar mellan SJ och de ansvariga för kollektivtrafiken i de berörda
kommunerna i Skåne. Det skulle strida mot de regler som riksdagen fastställt om
Ulla Tilländer och jag flyttade den förhandlingen till riksdagens talarstol och
diskuterade enskilda kostnadsposter här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag sade tidigare har jag blivit uppmärksammad på den
beslutssituation som föreligger. Det är oroväckande att det bara skall finnas
en månads tidsfrist innan man måste bestämma sig för det alternativ man skall
välja för den fortsatta frafikeringen av banan. Enligt vad jag har fått uppgift
om under de allra senaste dagarna finns det en möjlighet att tidsfristen inte
blir så snävt tilltagen, och då ökar utrymmet för att studera alternativen
ytterligare och finna lösningar. Def är naturligtvis inte lätt atf finna en väg
att få fram de 40 milj. kr. som de ansvariga trafikhuvudmännen inte anser sig
ha möjlighet aft tillskjuta för atf åstadkomma en elektrifiering. Min
förhoppning är att tidsfristen inte blir för snäv. Dä skulle det i varje fall
tidsmässigt finnas en möjlighet att fortsätta undersöka förutsättningarna att
åstadkomma en elektrifiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av det som Ulla Tilländer återkom till nu
och som också finns med i interpellationen angående Stockholm vill jag gärna
säga aft det väl inte är riktigt rätt att göra en jämförelse mellan
Malmö-Ysfad-banan och den fjärrtågsfrafik av enormt mycket större omfattning
som dagligen skall in till Stockholms central. Den överenskommelse som träffats
innebär just atf man gjort en kostnadsfördelning där landstinget får svara för
den lokala trafikens kostnader och SJ för fjärrtågstrafiken. Jag har inte
siffrorna fill hands nu, men jag vet att Stockholms läns landsting per invånare
eller per skattekrona eller hur man nu vill mäta det betalar mest för
kollektivtrafiken. Jag är övertygad om atf Stockholms läns landsting ligger
avsevärt högre vad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om järn vägslinjen Malmö-Ystad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åtgärder för att stödja frontstaterna i södra Afrika</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gäller
anslag fill kollektivtrafiken - hur man än mäter - än vad de här berörda
kommunerna gör. Det bör i rättvisans namn sägas att landstinget i Stockholm
inte smiter undan kostnaderna för kollektivtrafiken utan betalar proportionellt
sett mest i landet för den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 33 ULLA TILLÄNDER (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr falman! Jag ber att än en gång få tacka
kommunikationsministern för svaret och för fillägget, särskilt den första delen
av repliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ännu en gång vädja till kommunikationsministern
om att behandla den framställning som länsstyrelsen och de berörda kommunerna
har gjort posifivt. Den jämförelse som jag har gjort med Stockholm tycker jag
atf man mycket väl kan göra. Det är inte i första hand fjärrfågssatsningen som man
skall jämföra med utan den miljardsatsning som tidigare gjorts i Stockholm på
tunnelbanefåg och förortståg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom att en elektrifiering skulle ha stor betydelse för
persontrafiken skulle den också gynna godstrafiken i vår region. Godsfrafiken
över Ystad, främst till Polen och övriga Östeuropa, ökar. För att klara den
beräknade ökningen har de polska myndigheterna beställt en ny stor
järnvägsfärja, som byggs på Falkenbergs varv. Om SJ skall klara den ökningen av
godstrafiken behöver Malmö-Ysfad-banan upprustas och elektrifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare sade betraktas det av alla berörda parter
i Skåne som angeläget att den här banan bevaras. Det skulle vara en bra insats
för den regionala infrastrukturen i Skåne, Aft satsa pengar i Malmö-Ystad-banan
är infe något som i första hand berör SJ, utan det måste befraktas som en
regionalpolitisk åtgärd och är alltså något som regeringen måste engagera sig
i. När jag understryker att det är en regionalpolitisk åtgärd tänker jag
naturligtvis i första hand på Ystad, Svedala och Skurup,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6
§ Svar på interpellation 1986/87:12 om åtgärder för att stödja frontstaterna i
södra Afrika</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>120</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 34
Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jan-Erik Wikström har frågat mig vilka
åtgärder regeringen har fattat beslut om eller planerat för att ytterligare
stödja frontstaterna i södra Afrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länderna i södra Afrika har under de senaste åren spelat
en central roll i svenskt bistånd. I takt med att situationen i regionen
förvärrats har biståndet ökats nominellt och andelsmässigt. I början av detta
budgetår beräknade jag att 43 % av det bilaterala svenska biståndet skulle gå
till SADCC-länderna. Genom de biståndsinsatser som regeringen nyligen beslutat om
kommer denna andel atf stiga ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av den försvårade situafionen i södra Afrika
tillsatte jag den 27 augusti 1986 en särskild arbetsgrupp. Dess uppdrag var atf
föreslå lämpliga biståndsåtgärder för atf minska verkningarna för de människor
och stater som drabbas av Sydafrikas apartheid- och destabiliseringspolitik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På grundval av detta arbete kunde
regeringen den 23 oktober presentera ett paket för samlade insatser i södra
Afrika. Detta paket omfattar insatser uppgående fill 660 milj. kr. Inom det
bilaterala området avser insatserna katastrofhjälp till de svårast drabbade
länderna Mozambique och Angola. Inom samarbetet inom den regionala
sammanslutningen Southern African Development Coordination Conference (SADCC)
fattades beslut om insatser för att förbättra transportmöjligheterna inom
Tazara- och Beria-korridorerna. Vidare ingår insatser inom energiområdet,
handel och industri samt stöd till befrielserörelserna ANC och SWAPO. Dessa
insatser finansieras huvudsakligen över anslagsposterna för regionala insatser
och katastrofbistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FN;s roll är viktig och regeringen avser därför utnyttja
alla möjligheter aft i olika FN-organ verka för ökade biståndsinsatser till
SADCC-länderna och till dem som direkt drabbas av apartheidpolitiken.
Regeringen avser vidare fa upp frågan om förbättrad samordning av FN-systemets
bistånd till södra Afrika. Vissa FN-organ, UNHCR och UNICEF, har nyligen
erhållit extra bidrag från Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas att de extra svenska biståndsinsatserna kan få
andra länder aft vidta liknande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen i regionen är i snabb förändring, vilket infe
minst visas av den senaste tidens händelser i Mozambique. Jag vill därför
understryka hur viktigt det är aft vidmakthålla beredskapen för ytterligare
åtgärder. Jag vill härmed säga att regeringen är införstådd med atf vid behov
återkomma om särskilda åtgärder för södra Afrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar nästa budgetår vill jag hänvisa till den
kommande budgetpropositionen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åtgärder för att stödja frontstaterna i södra Afrika</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 35
JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I dag för precis en månad sedan satt SIDA:s
generaldirektör Carl Tham och jag en timme hos president Samora Machel i
Mozambique. Det var en på många sätt intressant timme. Machel var en
fascinerande personlighet, som jag mötte för första gången. Den oro som han
uttryckte över utvecklingen i södra Afrika var påtaglig. Nästan hela timmen
ägnades åt relationen till Sydafrika och de sankfioner som Sydafrika sedan
många år tillbaka i praktiken har tillämpat mof frontstaterna i södra Afrika.
Det är tragiskt att nu tänka tillbaka på atf han strax efteråt omkom i en
flygolycka, som ännu inte är fullt uppklarad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under vistelsen i Mogambique hade vi tillfälle att besöka
några biståndsprojekt. Det är ju, som statsrådet Lena Hjelm-Wallén vet efter
ett eget besök i Mozambique, förenat med stora svårigheter att ta sig ut på
landsbygden. Jag måste säga att det var en skrämmande bild av effekterna av
Sydafrikas sanktionspolitik som man där kunde se: hungersnöd och undernäring
som inte bara beror på torka utan också på att Sydafrika har saboterat
livsmedelsfransporter och energiförsörjning i Mozambique. Trycket mof
frontstaferna har under de senaste månaderna ökat mycket påtagligt, vilket
naturligtvis är en följd av den diskussion som har pågått i både USA och Europa
om nya sankfionsåtgärder. När Allan Boesak var i Sverige häromveckan kunde han
bekräfta bilden av en hårdnande sydafrikansk politik, som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagens protokoll 1986/87:16-18</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åtgärder för att stödja frontstaterria i södra Afrika</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>naturligtvis
i första hand går ut över frontstaferna och kanske också över svarta och
färgade i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I södra Afrika råder det alltså just nu en reell
katastrofsituation, och den är dubbel. Som så ofta är den delvis orsakad av
naturen. Missväxt, torka och . annat leder fill hungersnöd och undernäring. Men
den är naturligtvis också orsakad av Sydafrikas politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var bl. a. mof bakgrund av besöket i Mozambique som
jag ställde min interpellation till statsrådet Lena,Hjelm-Wallén, och jag tackar
för svaret. Jag tycker att det paket som regeringen presenterade den 23 oktober
i samband med Allan Boesaks besök är bra. Det har ju föregåtts av ett utmärkt
förberedelsearbete inom SIDA och i bisfåndskontoren nere i fronfstaterna. Jag
vill gärna ge en eloge till bisfåndskonforet i Mbgambique för def arbete som
det utför under mycket pressade omständigheter. Det har också varit en relativt
snabb handläggning pä UD av de förslag som i det här sammanhanget kommit från
SIDA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är också tacksam för atf statsrådet Lena Hjelm-Wallén
säger att.det kan bli nödvändigt med ytterligare insatser och att regeringen
därför har en hög beredskap. Jag är alldeles övertygad om att det kommer att
bli nödvändigt med nya insatser. Vi har ju tyvärr ännu inte sett slutet på
apartheidpolitiken, och vi får räkna med att den kommer att skärpas från
Sydafrikas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist vill jag gärna ställa en fråga. Om det nu skulle
bli så som vi hoppas, aft Mozambique kan nå en uppgörelse med Internationella
valutafonden, är, den svenska regeringen då beredd att ge betalningsbalansstöd
till Mozambique efter det mönster som tillämpats när det gäller Tanzania?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>122</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 36
Statsrådet LENA HJELM-W ALLÉN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr falman! Förutom det som jag redogjorde för i
interpellationssvaret, som ju närmast.avsåg Sydafrikas apartheid- och
destabiliseringspolitik och dess inverkan på frontstaterna, har man också att
beakta den mycket dramatiska frågan om skuldsituationen i flera av länderna i
södra Afrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är självklart att vi i Sverige vill stimulera våra
samarbefsländer till uppgörelser med Internationella-valutafonden.-Vi anser
också att det inte räcker med välvilliga ord utan atf def här även behövs ett
särskilt bistånd. Ett sådant bistånd har vi givit Tanzania när landet i augusti
gjorde upp med Valutafonden. Vi är självfallet också beredda att ge sådan hjälp
till andra samarbefsländer. Mozambique beflnner sig nu i förhandlingar med
Valutafonden. Jag hoppas atf en uppgörelse kan komma till stånd. Vi är då
beredda att ställa upp för Mozambique.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 37 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill tacka för detta besked. Jag
försäkrar Lena Hjelm-WaUén att vi från folkpartiets sida är beredda atf ge allt
stöd till de svenska ansträngningarna aft ge ytterligare bistånd till
frontstaferna i södra Afrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 §
Svar på interpellation 1986/87:21 om statsbidrag till kyrklig förskoleverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 38 Statsrådet BENGT LINDQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ulla Tilländer har frågat socialministern om
hon anser att det inom ramen för gällande bestämmelser angående statsbidrag
till alternativa barnömsorgsformer finns möjlighet att räkna in
förskoleverksamhet med svenska kyrkan som huvudrnan och, om så inte är fallet,
en ändring bör ske av bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som
skall besvara frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidrag lämnas till kommunal barnomsorg i form av
daghem, deltidsgrupp, familjedaghem, fritidshem och s, k, öppen förskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidrag lämnas därutöver fill enskilda daghem och
fritidshem som drivs av andra än kommuner under förutsättning atf kommunen
tagit upp daghemmet eller fritidshemmet i kommunens barnomsorgsplan. Som
ytterligare förutsättningar gäller att den som driver daghemmet eller
fritidshemmet är antingen en sammanslutning av föräldrar som gemensamt tar
ansvar för omsorgen om sina egna eller varandras barn, eller en sammanslutning
som har anknytning till en ideell organisation, erbjuder en speciell form av
pedagogik eller arbetar på andra liknande ideella grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening medger sfafsbidragsbestämmelserna inte
att statsbidrag lämnas till förskoleverksamhet som bedrivs med svenska kyrkan
som huvudman. Detta"är också socialstyrelsens tillämpning av de gällande
statsbidragsbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkomötet har, med anledning av motioner, nyligen
hemställt hos regeringen om sådana förändringar av gällande lagstiftning atf
statsbidrag skall kunna utgå för barnomsorg bedriven av svenska kyrkan. Jag har
ännu inte tagit ställning till denna framställning. Statsbidragsreglerna för
barnomsorgen ses över fortlöpande inom socialdepartementet och framställningen
kommer att prövas i detta sammanhang. Jag vill också nämna att riksrevisionsverket
på regeringens uppdrag sett över statsbidragen till barnomsorgen och föreslagit
vissa förändringar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 39 ULLA TILLÄNDER (c): </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> Herr talman! När man fått svar på en
interpellation tackar man traditionellt för svaret, vare sig man tycker att
det är något aft tacka för eller inte. Anledningen fill att man nu verkligen
kan tacka för svaret är att det inte är negativt, och inför det reagerar man
positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan t, o, m, ha en viss förståelse för att regeringen
behöver litet . betänketid innan ett rätt svar kan levereras. Men frågans
beskaffenhet - det handlar ju om svenska kyrkans insats då det gäller
barnomsorg, på många håll livligt efterfrågad av många föräldrar - gör att ett
snabbt och rappt svar i positiv anda skulle välkomnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För övrigt hoppas jag att regeringen inför den här frågan
lär av sin egen erfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller avgörandet i några liknande frågor -
flérbarnsstöd, sextimmarsdag för småbarnsföräldrar, föräldrakooperativa daghem
och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om statsbidrag till kyrklig förskoleverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om statsbidrag till kyrklig förskoleverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>124</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>daghem
drivna av ideella organisafioner - gick regeringen först emot förslagen men
ändrade uppfattning och ståndpunkt efter moget övervägande, I den nu aktuella
frågan vågar man kanske hysa förhoppningen aft det mogna övervägandet får chans
att fälla utslaget och leda till ett positivt svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande, herr talman, byggs barnomsorgen ut.
Samtidigt som det sker ökar intresset för alternativa former. Möjlighet har
också äntligen öppnats för samfund, ideella organisationer och
föräldrakooperafiv aft få statsbidrag under förutsättning att de finns med i
den kommunala barnomsorgsplanen. Men det tycks märkligt nog finnas ett
undantag - svenska kyrkan. Muslimer, mosaiska trosbekännare, katolska
församlingar, frikyrkor och ideella organisationer i övrigt kan få
statsbidrag. Eftersom intresset för och efterfrågan på kristna alternativ i
barnomsorgen kraftigt ökar överallt i landet inställer sig frågan såväl för
enskilda som för församlingar; Av vilket outgrundligt skäl är svenska kyrkan
förhindrad att arbeta på samma villkor som andra?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det måste rimligen utifrån kyrkornas perspektiv framstå
som en skyldighet att på något sätt tillgodose detta behov. Det finns då olika
möjligheter;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
kyrkliga församlingar medverkar i den kommunala förskolan,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atf
förskolor på ekumenisk grund bildas, och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>aft en
församling startar daghem och förskolor i kyrkans regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns en positiv förväntan hos många föräldrar att
kyrkan kan tillföra daghemsverksamheten något väsentligt. En miljö som är
präglad av lek, ansvarstagande, gemenskap, bön och andakt är vad som
efterlyses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att en kyrklig församling har rätt atf bedriva
förskoleverksamhet är självklart. Men vad det kan råda delade meningar om är
huruvida kyrkan kan bedriva sådan verksamhet på samma ekonomiska villkor som
gäller för ideella föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några kyrkliga församlingar har ställt frågan fill
socialstyrelsen om möjligheterna att få statsbidrag, och svaret har varit
negativt. Att detta konstateras är möjligen en korrekt tolkning av gällande
lag, även om tolkningen förefaller snäv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är det viktigt att behovet av och efterfrågan
på barnomsorg med kristen inriktning fillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tveksamheten mot kyrkliga förskolor har på visst håll
motiverats med att församlingarna i stället skulle satsa på att komma in med
sin undervisning i den vanliga barnomsorgen. Men här är det inte fråga pm ett
antingen-eller utom om ett både-och. En satsning enbart på samarbete med den
vanliga förskolan är bra, där det lyckas, men det är bättre för helheten om
kyrkan också kan erbjuda ett kristet alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta har även ett enigt kyrkomöte insett. Kyrkomötet
säger "att det måste skapas möjligheter för de församlingar som vill att
bedriva kristen verksamhet bland barn och ungdom i omsorgsform, Föräldrarna
måste enligt utskottets mening kunna erbjudas en valfrihet," Citatet är
hämtat ur betänkande nr 2 från diakoniutskottet vid årets kyrkomöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är viktiga påpekanden som kyrkomötet gör. Vi kan
nämligen inte i ett pluralistiskt samhälle som det vi lever i bortse ifrån atf
man i den kommunala barnomsorgen har skyldighet att ta hänsyn fill föräldrar som
betackar sig för kristna inslag. Och då finns det risk för atf kyrkan får vika.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund är def bra att förskolor i kooperativ
form eller stiftelseform kan få statsbidrag, också de med kristen inriktning.
Men det måste även vara självklart aft kyrkans församlingar jämställs med andra
trossamfunds församlingar när def gäller möjligheten att få statsbidrag till
barnomsorgsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag utgår ifrån att Bengt Lindqvist förstår hur angelägen
den här frågan är för många och hur ivrigt de vänfar på ett positivt svar.
Därför vill jag ställa frågan: Är statsrådet beredd att mot den bakgrunden gå
dessa människor fill mötes och avge ett svar i det här viktiga ärendet?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot,
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om statsbidrag till kyrklig förskoleverksamhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 40
BARBRO SANDBERG (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Barnomsorgen måste erbjuda plats till dem som
efterfrågar def. Barnomsorgen måste även erbjuda alternativ och valmöjligheter.
Det finns ingen naturlag som säger att kommunen alltid är bäst på att bedriva
barnomsorg. Att såväl föräldrakooperativa daghem och fritidshem .som barnomsorg
som bedrivs av ideella föreningar har en stor funktion att fylla har ju nu t,
o, m, socialdemokraterna erkänt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De försök atf ordna alternativ barnomsorg som redan gjorts
visar atf det nu finns mängder av inifiativ, kunskap och erfarenhet ute i
landet även utanför den etablerade barnomsorgen, Alla alternativa former av
barnomsorg bör få statsbidrag på samma villkor, I dessa villkor skall givetvis
ingå att barnomsorgen skall ha en tillfredsställande kvalitet. På detta sätt
komrner antalet platser att öka avsevärt och en stor efterfrågan aft
tillgodoses. Samtidigt kommer-valfriheten att öka, och den kommunala
barnomsorgen får en välbehövlig stimulans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om Uppsala domkyrkoförsamling bedriver
deltidsförskoleverksamhef som uppfyller alla kvalitetskrav skall denna
självfallet tas med i barnomsorgsplanen och således bli berättigad fill
statsbidrag. Statsrådet Lindqvist hänvisar till att statsbidragsbestämmelserna
inte medger att bidrag utgår till kyrkliga kommuner. Men det är ju faktiskt
regeringen som fastställt dessa bestämmelser, så den centrala frågan är infe
vad reglerna säger utan om regeringen har tolkat riksdagens beslut riktigt när
den fastställt dessa bestämmelser, I det beslut som fattades här i riksdagen i
höstas talades fakfiskt om statsbidrag till kommuner utan att man preciserade
aft det enbart rörde sig om borgerliga primärkommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tycker inte statsrådet Lindqvist att det blir en konstig
diskriminering när statsbidrag kan utgå till frikyrkoförsamlingar men infe till
statskyrkans verksamhet? I statsrådet Lindqvists svar på Ulla Tilländers
interpellation framgår inte vad statsrådet egentligen tycker om det
förhållandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att socialdepartementet ser över frågan fortlöpande är i
och för sig intressant, men vad kommer man fram till? Det kan ju inte vara
rimligt att förvägra barn och föräldrar den möjlighet som bidraget skulle ge,
om' barnomsorgen är efterfrågad och om den uppfyller kvalitetskraven. Är detta
ett uttryck för socialdemokrafisk prestige, och är det i så fall rimligt aft
den skall styra i en så vikfig fråga?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagens protokoll 1986/87:16-18</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om statsbidrag till kyrklig förskoleverksamhet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 41
GÖTE JONSSON (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det här exemplet visar hur horribla
sfafsbidragsbestämmelserna för barnomsorgen är över huvud taget. Vi har gång
på gång i kammaren fått sådana här tokiga exempel på och utslag av stelbenta
och felaktiga statsbidragsregler. Det är givetvis helt orimligt atf svenska
kyrkan inte skall kunna få statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grunden för statsbidrag borde i de nuvarande
bestämmelserna inte i första hand vara anknuten till vem som bedriver
verksamheten. Grunden borde i stället vara på vilket sätt man bedriver
verksamheten, om man gör det på ett rimligt, riktigt och bra sätt. Det är
väldigt mycket som tyder på att just svenska kyrkan med dess olika
församlingar, som har en god kontakt med barn och ungdomar och barnfamiljer,
också är mycket väl skickad att bedriva barnomsorgsverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkan vill, enligt ett enhälligt beslut från kyrkomötet,
få besked i denna fråga, och flera församlingar har skrivit till
socialstyrelsen och hemställt om ett sådant besked. Jag måste fråga statsrådet
Lindqvist: Någon uppfattning måste väl statsrådet ha i själva sakfrågan?
Statsrådet säger i interpellationssvaret att han inte har bestämt sig än, men
något besked måste väl statsrådet kunna lämna när det gäller synen på kyrklig
förskoleverksamhet som sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ställa ytterligare en fråga. Statsrådet hänvisar
till riksrevisionsverket, och min fråga är; Har riksrevisionsverket föreslagit
förändringar som innebär aftjman klarar barnomsorg i kyrklig regi?
Frikyrkosamfurid kan få statsbidrag- och def är bra. Vi vet att det finns väl
fungerande förskolor som bedrivs inom ramen för frikyrklig verksamhet. Men
svenska kyrkan har den största bredden när def gäller verksamhet, och på många
orter i vårt land finns det infe några frikyrkosamfund. Om föräldrar på sådana
orter önskar placera sina barn i kristna förskolor har de inte detta
alterriativ, eftersom svenska kyrkan, som är den enda kyrkan på orten, infe får
de statsbidrag som är nödvändiga för att man skall kunna bedriva sådan
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande, herr talman, upprättar man ute i
kommunerna barnomsorgsplaner, och regeringen och statsrådet är mycket yäl
medvetna om detta. Det är, som jag ser def, utomordentligt viktigt att svenska
kyrkan fär ett snabbt besked i denna fråga. Det är utomordentligt viktigt af t
barnfamiljerna och kommunerna snabbt får ett besked i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan t, ex, hänvisa till Jönköpings kommun, där man
faktiskt har ett majoritetsbeslut i socialnämnden på aft man skall gå ut till
samtliga kyrkor och samfund och aktivt tillfråga dem om de är beredda atf bidra
till barnomsorgsverksamheten när denna verksamhet nu skall byggas ut.
Alternativen är oerhört nödvändiga för atf barn och föräldrar skall få den
valfrihet som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min sista fråga till statsrådet Lindqvist är: Hur lång tid
far def innan regeringen är beredd atf lämna ett besked i denna fråga? Det är
angeläget att svaret kommer så snabbt som möjligt, eftersom kommuner, föräldrar
och andra är i ett sådant planeringsskede atf ett snabbt beslut är mycket
önskvärt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>126</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 42
Statsrådet BENGT LINDQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Får jag först understryka betydelsen av att
de olika möjligheter som i dag finns till aft skapa alternativa
barnomsorgsformer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verkligen
utnyttjas. Det finns möjligheter till större mångfald, inom de ramar som riksdagen
har fattat beslut om, än den som i dag är faktiskt förekommande. Ändå kan vi
konstatera att mångfalden växer, I dag finns def möjligheter för
föräldrakooperafiv, för sammanslutningar som verkar för särskilda pedagogiska
idéer, för kyrkosamfund och för etniska grupper att bedriva barnomsorg, och man
gör det också inom alla dessa områden, '</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När def gäller svenska kyrkan går det inte att komma ifrån
atf den intar en särställning i förhållande till andra kyrkliga samfund, vilket
mina meddebattörer naturligtvis är mycket väl medvetna om. Svenska kyrkan
utgör en förfaftningsmässigt reglerad del av vårt samhälle med egen lag, egen
beskattningsrätt osv,, vilket på ett mycket markant sätt skiljer ut den från
övriga samfund. Frågan gäller också svenska kyrkans roll - inte bara inom
barnomsorgen utan också inom andra, exempelvis sociala, områden. Om man kan
diskutera en parallell verksamhet inom kyrkliga kommuner till det som enligt
socialtjänstlagen åligger primärkommunerna, då borde man kunna tänka sig samma
slags parallell på många andra områden. Med def menar jag att frågan har både
principiella och konstitutionella aspekter, som måste tas med i
ställningstagandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill peka på det som jag uppfattade som en möjlighet i
Ulla Tilländers inlägg, nämligen att också ideella föreningar kan bildas med
värderingar 'byggda på de uppfattningar som finns inom den svenska kyrkan. I
den formen är det redan i dag möjligt att bedriva verksamhet inom ramen för den
alternativa barnomsorg som vi har. Jag tycker atf def ligger en poäng i den
beskrivning som görs här, att det är orimligt att verksamhet skall kunna
bedrivas av pingstmissionen, metodistkyrkan osv., men inte av föreningar sorn
bygger på svenska kyrkans uppfattning. På något sätt skall yi finna en
möjlighet för svenska kyrkan att bedriva verksamhet på detta område. Men jag
understryker igen att denna fråga har också konstitutionella aspekter, varför
den måste beharidlas mycket seriöst.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om statsbidrag till kyrklig förskoleverksamhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 43
ULLA TILLÄNDER (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr falman! Jag vill uttrycka förhoppningen att den här
frågan behandlas i den posiitiva anda som Bengt Lindqvist ger uttryck för här
och att man infe fastnar i formalia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bengt Lindqvist hänvisade till att kyrkan har egen
beskattningsrätt. Men deri har faktiskt kommunerna också - den borgerliga
kommunen har egen beskattningsrätt men kan ändå få statsbidrag för barnomsorg.
Det borde också kyrkan få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill vidare understryka, som också Bengt Lindqvist
gjorde, atf det framstår som mycket märkligt att frikyrkor, muslimer, katolska
församlingar och ideella organisationer kan få statsbidrag till
barnomsorgsverksamhet men inte svenska kyrkan. Den frågan måste vi helt enkelt
lösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan har med anledning av bl. a. centermotioner varit
uppe vid olika tillfällen i socialutskottet. Då har ett enigt utskott uttalat
sig mycket positivt. Jag citerar ett par rader ur socialutskottets betänkande
1983/84:12: "Under den allmänna förutsättningen aft kommunen beslutar att
verksamheten tas med i barnomsorgsplanen kan enligt gällande bestämmelser såväl
kyrkliga som andra enskilda förskolor bli statsbidragsberättigade om förskolan
är</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot;
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om statsbidrag till kyrklig förskoleverksamhet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>öppen och
barnen vistas där i enlighet med de tidsgränser som finns angivna i'
bidragsbestämmelserna." Det är bra att det kan bildas en stiftelse eller
ideell förening där förskola kan drivas med kristen inriktning. Men vad som
också måste lösas är frågan om kyrkan skall kunna vara huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det jag citerade var alltså socialutskottets uppfattning,
och egenfiigen borde den också vara regeringens. Jag tolkade Bengt Lindqvists uttalande
här så.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bengt Lindqvist har tidigare vid flera tillfällen
deklarerat att statsbidrag skall utgå utom till daghem som startas i uppenbart
vinstsyfte. Då måste svenska kyrkan kunna inryrinmas i begreppet ideell
organisation. Def måste väl befraktas som märkligt aft barnomsorg med svenska
kyrkan som huvudman skall betraktas som olaglig. Det är i stället självklart
att kyrkan och frikyrkan skall kunna ta initiativ och gå in i den sociala
samhällsuppgift som man kan bistå med på detta område.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 44 GÖTE JONSSON (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I den kyrkliga historien är den sociala
verksamheten en<br>
mycket viktig del. Vi kan gå tillbaka till den första kristna fiden och följa<br>
kyrkans historia fram fill vår tid i vårt eget land och då finna att kyrkan
under<br>
alla epoker haft social verksamhet som en viktig del. Det har varierat i olika<br>
tider, men den har ändå funnits där.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag är barnomsorg och kontakt med barn och ungdomar en
viktig social verksamhet. Vi skulle också kunna peka på missbrukarvården och se
på äldreomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skulle vara helt orimligt om svenska kyrkan infe
skulle kunna fortsätta att bedriva,viktig social verksamhet för barti,
medelålders och gamla i olika sammanhang, därför att svenska kyrkan arbetar
under en speciell kyrkolag eller därför att det på annat sätt framstår som
problematiskt ufifrån olika författningar. I så fall måste vi ändra på
författningarna. Vi kan ju inte ändra på en mycket viktig del av kyrkans
traditionella verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker inte att detta behöver vara särskilt
komplicerat, och det behöver inte heller ta särskilt lång tid. Jag tycker att
jag hittar en ljusning i statsrådet Lindqvists besked att han tycker att vi på
något sätt måste finna former för detta. Och jag tror att vi kommer att göra
det, för vi måste göra det. Det är orimligt med de förhållanden som vi har i
dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Resultatet får inte bli sådant att
vi stänger möjligheten för alla kyrkor och<br>
samfund att bedriva barnomsorgsverksamhet. Dét skulle vara ett oerhört<br>
steg tillbaka. Det är alltså nödvändigt atf snabbt lösa frågan för svenska<br>
kyrkan.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>128</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 45
BARBRO SANDBERG (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr falman! Jag noterar med tillfredsställelse att
regeringen nu också vill uppmuntra mångfalden inom barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kyrkan har beskattningsrätt, säger statsrådet
Lindqvist, men def har också primärkommunerna. Jag hoppas atf statsrådet också
fortsättningsvis behandlar den här frågan med snabbhet, så aft de föräldrar
som väntar på att få en kristen förskola inom svenska kyrkans ram också skall
kunna få det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 46
Statsrådet BENGT LINDQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr falman! För formens skull vill jag till sist påpeka
aft vad diskussionen gäller är inte om svenska kyrkan skall kunna bedriva olika
verksamheter pä def sociala området, utan frågan är om det skall utgå
statsbidrag fill sådan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också peka på att socialtjänstlagen ger
primärkommunerna mycket bestämda uppgifter på det sociala området. Och jag tror
inte att någon på fullt allvar kan mena aft man i begreppet kommunal verksamhet
i det fallet kan tolka in också verksamhet i den kyrkliga huvudmannens regi.
Det har naturligtvis inte varit avsikten att man skulle kunna göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med det filläggef vill jag upprepa atf jag är beredd att
se på.hela den här problemafiken, méd utgångspunkt från att det borde vara
möjligt att skapa alternativa barnomsorgsformer som bygger på de värderingar
som finns inom statskyrkan också. Jag tycker def är orimligt med de skillnader
som finns i def fallet i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är av den uppfattningen att detta borde gå att
genomföra inom de nu gällande alternativa barnomsorgsformerna, med vissa smärre
ändringar. Detta får vi se på.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orn statsbidrag till kyrklig förskoleverksamhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 47 ULLA TILLÄNDER (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Alternativ inom andra verksamhetsområden är
faktiskt inte främmande för svenska kyrkan. Kyrkan bedriver redari annan
verksamhet, t. ex. bland missbrukare, utslagna och också bland äldre, bl. a.
genom den diakonala verksamheten. Nu gäller det barnen. Det finns många
intresserade föräldrar, och från kyrkligt håll vill man gärna gå in i detta
arbete - jag vill understryka def.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har också ställt sig bakom en positiv
inställning till kyrklig barnomsorgsverksamhet, och ett enigt kyrkomöte har,
som statsrådet nämner i svaret, beslutat atf hos regeringen begära sådana
förändringar i lagstiftningen att svenska kyrkans församlingar skall jämställas
med andra trossamfunds församlingar just beträffande möjligheten aft få
statsbidrag till barnomsorgsverksamhet. Det är självklart att kyrkan får
bedriva sådan verksamhet, men vad vi nu diskuterar är om statsbidrag skall
utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har på senare fid ändrat sitt tidigare
hårdnackade motstånd mot alternativ. Därför vill jag uttrycka förhoppningen att
det verkligen kommer att betraktas som självklart att svenska kyrkan jämställs
med ideella organisationer i stafsbidragshänseende. Jag tycker också att Bengt
Lindqvist låter positiv till detta och tolkar det så att han inte avfärdar en
sådan utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att det går för föräldrar att
starta ett daghem i kooperativ form och med kristen inriktning är helt klart.
Lika klart måste det vara att svenska kyrkans församlingar kan stå som huvudmän
för kristen verksamhet bland barn och ungdom just i omsorgsform. Många är
intresserade av barnomsorgsarbete i kyrklig regi. Det är därför angeläget aft
ett besked kommer snart. Det är också angeläget att beskedet blir positivt, och
efter den här diskussionen kan man säkert utgå ifrån att så blir fallet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om de CP-skadades situation</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Svar på interpellation 1986/87:31 om de CP-skadades
situation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänvisning till
tilläggsbestämmelserna till 6 kap. 1 § riksdagsordningen gjorde statsrådet en
sammanfattning av det interpellationssvar som utdelats fill kammarens ledamöter
öch som nedan intas såsom statsrådets anförande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>130</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 48
Statsrådet BENGT LINDQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr falman! Margareta Persson har frågat mig om
situationen för de CP-skadade enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommer
statsrådet att' fa inifiativ till att en kartläggning av de CP-skadades
situation görs?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder
vill statsrådet föreslå för att kommunernas uppsökande verksamhet skall fungera
så att CP-skadade verkligen ges service och stöd?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder
vill statsrådet vidta för att en samordnad habilitering av CP-skadade över 20
år mellan berörda huvudmän skall komma i gång?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Låt mig inledningsvis säga att jag
är starkt medveten om att kunskaperna om olika handikappgruppers
levnadsförhållanden i många fall behöver </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbättras.
Det gäller bl. a. i fråga om de CP-skadade, om vilka mig veterligen inte någon
mer omfattande studie gjorts. Jag vill dock påpeka att det i Örebro läns landsting
för närvarande pågår ett projekt som syftar till att kartlägga de CP-skadades
sociala situation. Projektet, som fått ekonomiskt stöd av allmänna arvsf9nden,
genomförs i samverkan mellan Neurologiskt handikappades riksförbund, Örebro
läns landsting och socialhögskolan i Örebro,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna av de särskilda kartläggningar som gjorts
på handikappområdet under senare år är mycket goda. Jag tänker t, ex, på de
kartläggningar ay flerhandikappade, dövblinda och psykiskt sjuka med
filläggshandikapp spm utförts av socialstyrelsen och statens handikappråd i
samverkan med berörda kommuner och landsting. Kartläggningar av detta slag ger
ökade kunskaper hos ansvariga huvudmän, som därigenom får ett bättre underlag
för sin planering av insatserna för grupperna i fråga. Men värdet av dessa
verksamheter är, hardet visat sig, större än så. Den ökade medvetenhet som
projekten lett till har ofta resulterat i att olika verksamheter snabbt'kunnat
anpassas till gruppernas förutsättningar och atf behov.som tidigare varit
okända för huvudmännen har kunnat tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den här bakgrunden är jag beredd aft instämma med
Margareta Persson i fråga om betydelsen av aft få en klarare bild av de
CP-skadades situafion. Jag är dock inte beredd att i dag närmare ange hur detta
skall ske. Allmänt vill jag dock framhålla det särskilda ansvar som kommunerna
och landstingen har för verksamheter av detta slag. Jag anser emellertid atf
det i detta fall kan finnas särskilda skäl fill att diskussioner upptas mellan
bl, a, socialstyrelsen, berörda huvudmän och handikapporganisationer för att
utröna förutsättningarna för en kartläggning av de CP-skadades situation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Margareta Persson undrar vidare vilka åtgärder jag vill
föreslå för att kommunernas uppsökande verksamhet skall fungera så aft
CP-skadade verkligen ges service och stöd. Låt mig på denna punkt först med
kraft</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>understryka
den mycket centrala roll som just uppsökande verksamhet här när det gäller
kommunernas möjligheter att ge handikappade stöd i olika former. Den är en,
enligt min uppfattning, grundläggande förutsättning för att kommunerna skall få
kännedom om enskilda funkfionshindrades hjälpbehov och för att deras planering
av olika åtgärder, såväl individinriktade som mer övergripande, skall
underlättas. Det är av dessa skäl som betydelsen av den uppsökande verksamheten
så tydligt markerats i socialtjänstlagen. Även i socialstyrelsens allmänna råd
om socialtjänstens insatser för vuxna handikappade intar uppsökande verksamhet
en central roll, I de fall CP-skadan kombineras med en psykisk
utvecklingsstörning ålägger den nya omsorgslagen landstingen ett särskilt
ansvar för att bedriva en akfivt uppsökande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsökande verksamhet när det gäller CP-skadade och andra
handikappade är en angelägenhet för framför allt kommunerna. Jag är medveten
om att kommunerna hunnit olika långt på detta område. Av en undersökning som
Handikappförbundens centralkommitté presenterade för något år sedan angående
socialtjänsten och handikappade framgår att 133 av landets kommuner bedrivit
uppsökande verksamhet för att ta reda på behovet att speciella insatser. När
det gäller rörelsehandikappade uppgav 55 kommuner att man bedrivit sådan
verksamhet. Dessa resultat avser situationen under 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min bedömning är emellertid att den uppsökande
verksamheten i fråga om handikappade är ett område som är under utveckling i
kommunerna. Medvetenheten hos kommunerna om dess centrala roll på
handikappohirå-det har successivt ökat. Redan i dag har kommunerna möjlighet
att erhålla statsbidrag för uppsökande verksamhet inom ramen för det bidrag som
utgår till social hemhjälp. Jag vill vidare nämna att de särskilda medel som
riksdagen anvisat för utvecklings- och förnyelsearbete inom den sociala hemtjänsten
till viss del har använts för att utveckla metoder i samband med uppsökande
verksamhet för handikappade. Jag vill också påpeka att socialberedningen i sitt
betänkande Aktuella socialtjänstfrågor (SOU 1986:19) redovisat en serie
överväganden angående kommunernas insatser för handikappade, och då bl. a. i
fråga om den uppsökande verksamheten. Remissbehandlingen av beredningens
förslag har i dagarna avslutats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning fill vad jag nu har sagt anser jag atf det
för närvarande infe finns anledning för regeringen att vidta ytterligare
åtgärder på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad slufiigen gäller frågan om en samordnad habilitering
av de CP-skadade över 20 år kan jag även på denna punkt i mycket instämma i vad
Margareta Persson säger i interpellationen. Samhället erbjuder redan i dag en
lång rad insatser även för en vuxen CP-skadad. Vuxenhabiliferingen är ett
landstingskommunalt ansvar och har framför allt på senare år byggts ut inom
många landsting. Jag vet att man hos flera av dessa i samband med att man
organiserat och påbörjat uppbyggnaden av en vuxenhabilitering ägnat mycket
arbete åt samordningsfrågor. Påtryckningar har från landstingens sida gjorts på
övriga myndigheter när det gällt deras ansvar. En utveckling pågår sålunda mot
en,förbättrad vuxenhabilitering, men mycket återstår att göra. I enlighet med
vad jag tidigare har sagt, anser jag att de CP-skadades situation bör ägnas
särskild uppmärksamhet. Detta kan också ge ett bättre underlag för en
utveckling av vuxenhabiliferingen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om de CP-skadades situation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orn de CP-skadades situation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>132</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 49
MARGARETA PERSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber först aft få tacka för svaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortfarande finns def mellan 3 000 och 4 000 CP-skadade
som är födda innan barnhabiliteringen kom i gång under 1950-talet. De,har
aldrig fått någon habilitering över huvud taget under sin barndom. En del av
dem vistas fortfarande på hem för utvecklingsstörda eller på ålderdomshem, där
de en gång placerades, därför att de på grund av motoriska handikapp, talskada
eller nedsatt hörsel ansågs "obildbara". Några få av dem har sent i
vuxen ålder fått sin hörsel förbättrad genom hörapparat, lärt sig att tala förståeligt,
lärt sig att läsa och skriva och kunnat studera vidare. Men dessa hör till
undantagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag vet ingen hur många CP-skadade som finns bortglömda
på institutioner som inte alls är anpassade efter deras behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen vet i dag hur många CP-skadade som fortfarande infe
fått någon utbildning eller endast haft en mycket bristfällig skolgång. Det var
först 1962 som det blev obligatorisk skolgång för alla handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällets kunskaper om hur vuxna CP-skadade har det är
alltså i det närmaste obefintliga. Därför menar jag att en kartläggning över
CP-skadades situation i Sverige måste göras. Kommunerna måste akfiveras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan berätta om några CP-skadade jag mött. I mitten av
1960-talet mötte jag Viola, som då var 50 år. Hon kunde inte läsa, hade svårt
att tala men kunde gå hjälpligt. Hon bodde fortfarande hemma hos sin mamma. Hon
hade aldrig varit ute i en affär och handlat. Jag trodde, precis som alla
andra, att hon var utvecklingsstörd. Sommaren därpå träffade jag henne igen. Nu
kunde hon läsa. Hon hade fått hjälp och rörde sig mer i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan mötte jag Harry. I mitten på 1960-talet var han i
35-årsåldern. Han hade heller aldrig fått gå i skola. Han hade bott hemma hos
sin mamma. I dag är han fil. kand. och förvärsarbetar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag mötte Florence, som bott hela sitt liv på
ålderdomshem, innan hon efter en lång kamp som medelålders lyckades bevisa för
myndigheterna atf hon kunde klara ett eget boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag mötte Jan, som är jämngammal med mig och född i
Stockholm liksom jag. Medan jag som Stockholmsbarn var en av de första som fick
gå igenom den nya fina grundskolan, som kom på 1960-talet, placerades Jan på
Slagsta, en stor institution för utvecklingsstörda. Först när Jan blev vuxen
kunde han på eget initiativ slå sig fram, skaffa bostad och jobb på den öppna
arbetsmarknaden och till sist bevisa vilken förmåga han hade. Men ärren i
själen sitter naturligtvis kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här människorna har lyckats. De har från ett totalt
underläge slagit sig fram. Men hur många finns bakom dem? Ingen vet. Det enda
vi vet är att de finns. Och bara den vetskapen borde vara fillräcklig för oss
för aft nu agera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ovärdigt ett svenskt välfärdssamhälle aft inte ta
vara på dessa människors möjligheter. Det är ovärdigt att låta deras liv gå
utan aft de någonsin fått möjlighet atf leva efter sina egna förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man skall aldrig jämföra handikappgrupper. Men det är
tveksamt om någon annan grupp har sä negativa och dessutom felaktiga
föreställningar om sitt handikapp i omlopp ute i samhället som just de
CP-skadade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I skolorna
är fortfarande "du är CP" beteckningen för den som anses</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=104 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om de
CP-skadades situation</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"knäpp"
och "fånig". Jag vet inte om någon annan handikappgrupp så . Prot.
1986/87:18 uttalat får vara måltavla för vad som anses negativa egenskaper. De
4'november 1986 fördomar och bilder som därmed skapas förs vidare till nästa
generafion och präglar hela vuxenvärldens förhållningssätt. Jag har i år, här i
Stockholm, mött en åttaårig CP-skadad, "lyckligt" integrerad i ett
vanligt fritidshem, och sett hur barnen använder alla de här glåporden mot
honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CP-gruppen har svårt att föra sin egen talan, just därför
att de har fått så dålig utbildning och ofta finns på institufioner. Våra
kunskaper är mycket dåliga. Därför måste samhället fa initiativ till en
kartläggning. Och det är bråttom. Med största sannolikhet sitter just nu flera
tusen CP-skadade, mycket dåligt utbildade, i ett osjälvständigt boende utan
någon meningsfull sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag noterar statsrådets starka inlevelse och förståelse
för situationen. Bengt Lindqvist poängterar också hur lyckosamma andra
kartläggningar på handikappområdet har varit. Kan jag därför tolka Bengt
Lindqvists uttalande så atf en kartiäggning skall ske, utan att han därför tar
ställning till exakt hur den praktiskt skall genomföras?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den uppsökande verksamheten vill statsrådet
med kraft understryka hur viktig denna är. Samtidigt vill han infe aft
regeringen skall göra någonting konkret. Jag tror att det behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Okunskapen hos de uppsökande myndigheterna är så stor -
ja, ibland är man t.o.m. rädd atf möta CP-gruppen - atf de inte kan hantera den
uppsökande verksamheten. Jag tror därför att regeringen måste hjälpa kommunerna
med ganska konkreta råd. Jag vill fråga om statsrådet är beredd att ge ut
sådana konkreta råd, så att kommunernas uppsökande verksamhet kan komma i gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 50 Statsrådet BENGT LINDQVIST:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Får jag, efter den väldigt övertygande
argumentering som Margareta Persson har presenterat och som återigen påminner
mig om vilken allvarlig situation de vuxna CP-skadade befinner sig i, säga att
min mening är att en kartläggning bör komma till stånd. Jag kan däremot inte i
dag ta ställning till hur den skall ske, men def finns ju olika modeller. Både
socialstyrelsen och statens handikappråd har varit involverade i kartläggningar
av det här slaget, som jag har pekat på i mitt svar. Jag menar alltså att ett
sådant initiativ bör tas som resulterar i en kartläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill också påminna om én annan
metod, som visserligen är tidskrävande, nämligen atf göra detta på
landstingsnivå. En sådan kartläggning görs för närvarande med medel från
socialdepartemerifet inom Örebro läns landsting. Självfallet skulle det fa
mycket lång tid om vi skulle vänta på en sådan lösning över hela landet. Jag
tror därför, precis som Margareta Persson, aft det är en riksomfattande
kartläggning vi måste försöka att få fill stånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 51
MARGARETA PERSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr falman! Jag tackar med tillfredsställelse för svaret
att en kartläggning<br>
måste ske.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då vill jag bara återigen fråga hur statsrådet tror aft
kommunerna verkligen skall komma i gång med den uppsökande verksamheten när det
gäller CP-skadade.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 , 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
de CP-skadades situation</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 52 Statsrådet BENGT
LINDQVIST;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Den uppsökande verksamhetens betydelse har ju undersfru-kits mycket
kraftigt i socialstyrelsens allmänna råd. Jag måste utgå från att den markering
av denna verksamhet som de allmänna råden innebär medför en ökad akfivitet på
den kommunala sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
är det så atf socialberedningen i sitt betänkande om vissa socialtjänstfrågor
också har behandlat den uppsökande verksamheten och poängterat dess betydelse.
Detta betänkande remissbehandlas nu, och i uppföljningen av det får vi ta
ställning till om ytterligare markeringar av denna verksamhets betydelse är
befogade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed
avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9
§ Föredrogs och hänvisades Propositionerna och skrivelsen 1986/87:13 till
kulturutskottet 1986/87:20 fill näringsutskoftet 1986/87:36 till
försvarsutskottet 1986/87:37 tilFbostadsutskottet 1986/87:39 fill
konstitutionsutskottet 1986/87:42, 44 och 46 fill skatteutskottet 1986/87:49
fill lagutskottet 1986/87:50 till skatteutskottet 1986/87:51 fill
trafikutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§ Föredrogs och hänvisades Redogörelse och förslag 1986/87:5 till
konsfitutionsutskottet 1986/87:6 fill trafikutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ Föredrogs men bordlades åter Konsfitutionsutskottets betänkanden 1986/87:2
och 4 Finansutskottets betänkanden 1986/87:1 och 2 Socialutskottets betänkanden
1986/87:5 och 7 Kulturutskottets betänkanden 1986/87:1-3 Näringsutskottets
betänkande 1986/87:2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Anmäldes</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse av hemställan
i proposition</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1986/87:18 bil. 3 om
anslag till Utredningar m. m. under tolfte huvudtiteln</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13 §
Anmäldes och bordlades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionerna</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:25
Förslag om tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87 1986/87:41 Godkännande av 1986 års internationella
kakaoavtal, m. m. 1986/87:48 Bostadspolitiken 1986/87:53 Godkännande av en
internationell konvention rörande systemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, m.m.
1986/87:55 Åtgärder mof miljöfarliga batterier 1986/87:56 Bilavgaslag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:57
Vissa frågor om anslag för budgetåret 1986/87 till departementen 1986/87:60
.Tidsbegränsning av anställning som assistenttandläkare inom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>folktandvården</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>,Prot.
1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medelande om interpellation</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Anmäldes och bordlades Motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:Fil01
av Lars Tobisson m.fl. 1986/87:Fil02 av Anne Wibble m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förlängd tillämpning av allmänna
prisregleringslagen (1956:236) (prop. 1986/87:28)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87:N116 av Börje Hörnlund m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:N117
av Hädar Cars m.fl. ,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87;N118
av Anders Björck m.fl.'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbud mot
nya kärnkraftsreaktorer m.m. (prop. 1986/87:24)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § Meddelande om interpellation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades aft följande
interpellafion framställts den 4 november</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:65
av Paul Lestander (vpk) till industriministern om verksamheten vid ASSl Timber;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ASSI Timbers VD har meddelat
pressen atf betydande rationaliseringar och personalminskningar skall
genomföras vid företagets såganläggningar., Man får främst det intrycket att
dessa förändringar i huvudsak omfattar en effektivisering av själva
sågprocessen. Självfallet kan det vara positivt om de planerade investeringarna
innebär ökat sågutbyte och bättre arbetsmiljö. Men strategin för sågverken i
Sverige borde också tveklöst inriktas på en mycket långt driven
förädlingsverksamhet. Statens industriverk har i två mycket omfattande studier
av framtiden för den svenska sågindusfrin pekat på möjligheterna. Där hävdas
bestämt att man skulle kunna både öka sysselsättningen och höja
förädlingsvärdet med mycket betydande belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som
sker i ASSI blir ju ett prov på långsiktigheten i en samhällelig</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 - strategi för de statliga företagen. Här kan inte kortsiktiga
bedömningar av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 november
1986 »hur man snabbt skall förränta disponibelt kapital få styra
inriktningen av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~ri tilltänkta satsningar. I
stället måste ökad förädling, större förädlingsvärde</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor . , , , ,. , „ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>■</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> . u • j</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.
•</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och
behovet av att skapa flera jobb i dessa regioner styra investeringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under hänvisning till ovanstående villjag fråga
industriministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. Har ASSI Timbers planer för
omstruktureringen utarbetats i samråd med<br>
industridepartementet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om inte, tänker
industriministern ingripa för aft ge satsningarna inom detta företag en inriktning
mot högre förädling och flera jobb?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommer
industriministern att i detta sammanhang aktualisera ett genomförande av det
s. k. Tonträprojektet vid någon av ASSLs anläggningar i Norrbotten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om nuvarande
regler förhindrar en tillräckligt effektiv styrning av de statliga företagens
verksamhet från industridepartementet, kan man i så fall förvänta sig något
initiativ från regeringen som innebär atf denna styrning möjliggöi"S?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Meddelande om frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelades
att följande frågor framställts</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den 4
november</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87:113 av,Rune Thorén (c) till
kommunikafionsministern om dubbelspår på järnvägssträckan Göteborg-Kungsbacka;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I Göteborgsregionen har
diskussioner mellan Göteborgsregionens Lokaltrafik AB och kommunerna Göteborg,
Mölndal och Kungsbacka påbörjats angående upprättande av lokal pendeltågstrafik
av samma slag som i dag bedrivs på sträckan Göteborg-Alingsås. En förutsättning
för en sådan trafik är atf. det finns dubbelspår på den aktuella sträckan. I
dag finns endast dubbelspår på en mindre del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av vad jag nu redovisat vill jag fråga
kommunikationsministern följande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När beräknas dubbelspåret för
sträckan Göteborg-Kungsbacka vara utbyggt, och är kommunikationsministern
beredd att vidta åtgärder för att påskynda utbyggnaden?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87:114 av Bertil Jonasson (c) till statsrådet Bengt
Göransson om bevarande av kulturminnesmärken vid skogsavverkning m.m.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det moderna skogsbruket liksom
olika former av exploateringsverksam<br>
het skadar ofta oavsiktligt olika former av kulturlämningar och fornminnen.<br>
Ett vanligt exempel på skador av det extensiva skogsbruket är irreparabla<br>
skador på speciella stengärdesgårdar, husgrunder, olika stenrösen m.m.<br>
Dessa lämningar från gamla fider är vikfiga att bevara för kommande<br>
136</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>generationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vanligen förorsakas skadorna av bristande kunskap och
insikt hos dem som arbetar i exploateringsverksamhefen eller med skogsarbetet.
Inte sällan saknar även markägaren korrekt informafion om vilka fornlämningar
eller gamla kulturminnesmärken han har på sina marker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot den
bakgrunden vill jag ställa följande fråga till statsrådet Göransson:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder är regeringen beredd
atf vidta för att förhindra fortsatt förstörelse av yiktiga
fornlämningar/kulturminnesmärken vid skogsavverkning eller annat
exploateringsarbefe?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87:115 av John Andersson (vpk) till socialministern
om forskningen kring viss amyloidossjukdom;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1952 beskrevs i Portugal en
amyloidossjukdom i primär natur. 1965 upptäcktes de första svenska fallen av en
liknande primär amyloidos vid medicinska kliniken i Umeå. 1983 hade man i
Sverige funnit ca 150 fall, alla från Västerbottens och Norrbottens län. Enligt
vad jag erfarit har man sedan dess också funnit fall i övriga landet. Största
koncentrationen av sjukdomen finns dock i Bureå-Skellefteå-området i
Västerbotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För dagen kan inte läkarna göra något annat än atf
fastställa sjukdomens art. Den forskning som sker pä området bedrivs, enHgt vad
jag vet, helt med insamlade medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande
fråga till socialministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är socialministern beredd att ta
initiativ till aft resurser tilldelas för forskning om denna sjukdom?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87:116 av Paul Lestander (vpk) fill
arbetsmarknadsministern om förbud mot avskedande vid arbetskonflikter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avskedandet av förre
fackordföranden vid Aitikgruvan Lars Karlsson har väckt berättigad harm och
vrede. De frågor som ställs gäller främst hur en enda person kan straffas för
kollektivt beslutade och gemensamt genomförda stridsåtgärder. Strejken i Aitik
var ingen lönekonflikt. Den var politisk i den meningen aft man stred för sina
jobb, sin bygd och sin framtid. Aldrig tidigare har MBL-lagens karaktär av
medel att hindra lokal kamp framstått klarare än i detta fall. MBL:s användande
som ett medel att kväsa och förtrycka de arbetande, att avskeda arbetstagare
och rättfärdiga oförrätter bör stämma till eftertanke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mof bakgrund av händelserna i Aitik vill jag fråga
arbetsmarknadsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan man förvänta sig något
initiativ från regeringen för att förändra lagen om medbestämmande så att
möjligheten att avskeda vid konflikter försvinner?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:18 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 1986/87:117 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) till
kommunikationsminis-4 november 1986- tern om tidigareläggning av planerad
ombyggnad av riksväg 45:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-93.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelande om frågor Bristerna i
Älvsborgs län avseende det befintliga vägnätet är av sådan omfattning att den
nuvarande anslagstilldelningen inte alls motsvarar behoven. Riksvägarna 44 och
45 har inte kunnat utföras enligt nu gällande flérårsplan. Förbifarten vid
Vänersborg av väg 45 är dessutom uppskjuten till efter planeringsperioden
1988..</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norra Älvsborgs lasarett står färdigt 1988. Vid denna
tidpunkt försämras 50 000 dalslänningars möjlighet att snabbt nå det nya
lasarettet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
fråga kommunikationsministern;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är regeringen beredd att nu
medverka till atf byggande av riksväg 45 tidigareläggs? .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87:118 av Elver Jonsson (fp) till
kommunikationsministern om trafiksituationen i Trollhätte- och
Vänersborgsregionerna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafiksituationen är iriom
tvåsfadsområdet alltmer besvärande på grurid av att planerad utbyggnad av
riksvägarna 44 och 45 inte kunnat fullföljas enligt planerna. Den neddragna
budgetramen för vägarna i stort och satsningen pä några strategiska avsnitt av
det svenska vägnätet kan komma att äventyra en angelägen om- och utbyggnad av
genomgångsvägarna i Trollhätte-Vänersborgsområdet. Det synes angeläget atf
regeringen tar särskilda inifiativ för att inte äventyra en rimlig vägutbyggnad
i området.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
anledning härav vill jag fråga kommunikationsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilka åtgärder har regeringen
vidtagit - och kommer aft vidta - för att säkra en accelererande
trafiksituation i Trollhätte- och Vänersborgsregionen?.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87:119 av Hugo Hegeland (m) till industriministern om
ändrade regler för utvecklingsfondernas verksamhet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I en debattartikel i Dagens Nyheter
den 29 oktober skriver industriministern med hänvisning till de regionala
utvecklingsfondernas verksamhet:'</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Jag vill påstå att vi har ett mycket väl utbyggt
kontaktnät mellan politiker, administratörer och företag på olika nivåer i
landet. Detta utesluter emellertid inte att det kan bli bättre. Jag är öppen
för alla konstruktiva idéer och förslag i den riktningen." '</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
anledning härav vill jag fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är industriministern beredd att lägga
fram förslag om ändring i bestämmelserna för utvecklingsfondernas verksamhet
så att inte blott tillverkningsföretag utan även tjänsteproducerande företag
kan komma i åtnjutande av fondernas förmånliga kreditvillkor?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1986/87:120 av Hugo
Hegeland (m) till justitieministern om regeringens praxis i vissa
utvisningsärenden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En av de dömda i den s.k. skomakarligan skulle
efter avtjänat straff utvisas ur riket. Familjen har nu vädjat om att
utvisningsbeslutet ej skall verkställas. Regeringen har den 23 oktober avslagit
denna begäran. Efter én förnyad begäran den 31 oktober har regeringen beslutat
om inhibition utan att något nytt, veterligen, inträffat i saken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med anledning härav vill
jag fråga justitieministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har regeringen infört en ny praxis när det gäller
behandHngen av dylika ärenden?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1986/87:121
av Gunnar Hökmark (m) till civilministern om principerna för bedrivande av
kommunal verksamhet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I tidningen Aktuellt i Politiken har
finansborgarrådet i Stockholms kommun, John-Olle Persson, hävdat att de väljare
som har stått för skattesänkning skall få sämre kommunal service än andra;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"När
staden tvingas till kvalitetsförsämringar och.nedläggning av kommunal
verksamhet ligger det en rimlig tanke i att dessa åtgärder får drabba
stadsdelar där en stor majoritet har uttalat sig för skattesänkning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund vill jag fråga civilministern om
han avser att vidta några åtgärder mot denna planerade diskriminering av vissa
kommuninvånare?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1986/87:122
av Anders Björck (m) fill statsministern om innebörden av visst uttalande om
lagrådets verksamhet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statsministern har uttalat sig om lagrådets
granskning av regeringens förslag till "engångsskatt" på
pensionssparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vill statsministern klargöra om han anser att
lagrådet överträtt sina befogenheter?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:18 . 4 november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>17 § Kammaren åtskildes
kl. 18.02. In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span lang=EN-GB style='font-family:
Verdana'>BERTIL BJÖRNSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span lang=EN-GB style='font-family:
Verdana'>/Olof Marcusson</span></p>
</div>
GA0918prot_198687__18.pdf2505532pdfRiksdagens protokoll 1986/87:18https://data.riksdagen.se/fil/1010A208-75F0-409D-91CA-3CD178536DD3