2438350GA091371986/87137protprotprotRiksdagens protokoll 1986/87:137ProtokollProtokoll"13701987-06-05 00:00:002024-06-25 16:24:252009-12-01 17:13:39Riksdagens protokoll 1986/87:137 Fredagen den 5 juniimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GA09137/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA09137https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA09137
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1986/87:137</span></h1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Fredagen den 5 juni</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kl. 09.00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Justerades protokollet för den 27 maj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Upplästes och lades fill hartdlingarna följande från
valprövningsrtämri-dert inkomna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och
ersättare för riksdagsledamöter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket
inkommit bevis om att Inger Koch (m), Täby, utsetts fill ny ledamot av
riksdagert fr.o.m. dcrt 1 oktober 1987 sedan Gunnar Biörck (m), Värmdö, avsagt
sig sitt uppdrag som riksdagsledamot. Till ersättare för riksdagsledamöter har
utsetts Per Naess, Sollentuna, Ulla Voss-Schrader, Djursholm, Nils Oskar
Nilsson, Tumba, Öla Mårtssort, Solrta, Gun Blomberg, Sollenturta, och Rune
Davidsson, Åmotsbruk (alla m). '</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valprövnirtgsrtämndcrt har vid sammartträde dertrta dag
grartskat bevisert och därvid furtnit att de blivit utfärdade i enlighet med 15
kap. 1 § vallagen. Stockholm den 4 juui 1987 Bengt Hult</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/Sven-Georg
Grahn</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt'>■</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Upplästes följartde irtkbmrta skrivelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagert</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härmed begär jag fortsatt tjärtstledighet frårt mitt
uppdrag som riksdagsledamot frårt dcrt 7 oktober 1987 fill valperiodens slut
för att fullgöi"a uppgiften som statssekreterare i socialdepartementet.
Stockholm den 3 jurti 1987 Monica Andersson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dertrta framställrting bifölls av kammarert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talmannert ärtmälde att Sven-Åke
Nygårds (s) ävert uuder denna tid skulle tjänstgöra som ersättare för Monica
Andersson:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-3</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 §
Föredrogs och hänvisades Proposition och skrivelse 1986/87:166 fill
skaffcutskoftet 1986/87:169 fill utrikesutskottet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motionerrta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87;Skl76
och Skl77 fill skatteutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>firtansutskottets
betänkartde</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:30
om de allmänna riktlinjerna för den ekortomiska politikert och för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>budgcfrcglcrirtgcrt
m.m. (prop. 1986/87:150 delvis och 1986/87:100</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>delvis).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 1 LARS TOBISSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi svenskar är vana vid att vara rikast i världen. Men det
stämmer inte jängrc. Med bruffortatiortalprodukfcrt per invånare som mått på
välstånd har vi under senare år fallit tillbaka från den topplacering vi
brukade inta tillsammans med USA, så att vi nu har åtskilliga länder före oss,
blartd dem det rtärbelägrta Norge och det mer exotiska Japart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges utveckling till ledande industrination hade sin
grund i marknadsekonomin. Inom dess ram fick de välståndsbildande krafterrta
arbete, sparande och företagande ett betydande spelrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter hand har dock den offerttliga sektorrts srtabba
e.xpartsion, högskattepolitiken samt regleringar och cenfralstyrnirtg
framkallat ert fortskridartde förkalkrting, som sätter rtcd produkfivkraffcrt.
Gcrtomsrtiftssvenskens materiella standard är därmed inte längre särskilt hög.
Utvecklingert har vänt. Sverige håller på att förlora sin tätposifiort som
välfärdslartd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenske industriarbetarert fjärtar rtu mirtdre ärt
sirta kolleger i USA, Schweiz, Cartada, Norge och Belgien. Mätt på detta sätt
hamnar svenskcrt först på sjätte plats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ärt sämre utfaller jämförelsert, pm mart ser till
irtkomsfcrt efter skatt. Vi sjurtker då rtcr till crt elfteplacering och har
endast Frankrike och Hollartd bakom oss bland viktigare OECD-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges positiort försämras stadigt som ert följd av dert
långsamma produkfionsökrtirtgcrt. Förra året blev vi jumbo i dcrt
irtternationella fillväxtligan, och ävcrt i år väntas vi tillhöra
bottenskikfef.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dcrtna lärtgsiktigt mörka bakgrurtdsbild lättas tyvärr
infe upp av några ljusglimtar i de konjuukfurtcrtdenser som nu är avläsbara.
Jämfört med förvärttningarrta irtför 1987 kart dcrt ekonomiska utvecklingen
hittills i år sammanfattas med det crtda ordet; sämre! Det gäller såväl
intcrnatiortellt som här hemma.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=112 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska poli-tikenm. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Världsekortomirt präglas av dé stora externa obalanser som
råder mellart å Prot. 1986/87:137 erta sidart USA, å andra sidan Japan och
Tyskland, Det ställs ofta krav på de 5 juni 1987 båda senare länderna atf
de skall stimulera sina ekortomier, Mert dert avmattrting som där ägt rum beror
inte så mycket på låg inhemsk efterfrågan, I stället är det minskad export fill
följd av de berörda valutornas appreciering som lett till lägre tillväxttal än
väntat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def grundläggande problemet är i stället def stora
underskottet i USA;s federala budget. Tyvärr talar rent statsrättsliga skäl för
att detta blir bestående. Det kan vara svårt att förstå för oss européer, som
är vaua vid parlamerttariska statsskick, aft den amerikanska förfaffnirtgen
inte artvisar någOrt utväg ur en situation, där presidentert irtte vill höja
skatterrta och kortgressen inte vill sänka utgifterna tillräckligt mycket för
atf återställa balansen. Därför firtns det alla skäl aft räkna med en fortsatt
press uppåt på både räntan och inflationstakten i USA,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan utveckling kommer att ytterligare förvärra den
sedan flera år pågående internationella skuldkrisen. Vissa
latinamerikanska,länders vägran att fullgöra sina betalningar tillsammans med
amerikanska storbankers beslut aft göra betydande riskreserveringar i sina
bokslut är tydliga tecken på att detta problem är mer svårhanterligt än
någonsirt tidigare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Obalanserrta mellan de ekonomiska stormakterrta i förcrtirtg
med skuldkri-sert medför att världshartdelrt utvecklas låugsammare än vad som
tidigare förutsetts. När sedan också tillväxten i våra nordiska grannländer har
kommit av sig, är det inte konstigt att exportprognosen måste revideras rted
för Sveriges del. Trots dert tillfälliga förbättrirtg som neddragningen av
oljelagren medför räknar vi i den gemertsamma borgeriiga reservatiortCrt med
att bytesbalansen mycket väl kan hamna på mirtus redau i år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ävert i artdra avseenden talar sannolikheten för en sämre
utveckling än den regeringen förutser. Ekonomiska bedömare är i allmänhet
betydligt mer pessimistiska beträffande årets investerirtgsökrtirtg, och nästa
år väntas den upphöra helt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa aktuella tcrtdcrtsér urtderstryker ytterligare
misslyckartdct med dcrt tredje vägcrts politik. Den exportledda utbyggnad av
näringslivet som kom i gång fill följd av de stora devalveringarna och en rad
gynnsamma irtterrtafionella faktorer under 1983 och 1984 men sedan avstanrtade
verkar irtte kunna återupptas. Tvärtom blir det även i fortsättningen
konsumtionen som bär upp den svaga tillväxt som kart komma fill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den del av dcrt privata konsumfionsökningen 1987 som beror
på att de disponibla inkomsterna stiger är inte oroande. Däremot är det
allvarligt att hushållen mirtskar sitt sparartde, så att sparkvotert numera är
klart negativ. Likaså är det betänkligt atf regeringens förhopprtirtgar om att
kuuna begränsa den offerttliga konsumtionens ökningstakt gång på gång kommer på
skam. Ännu i januari trodde finartsministern att den statliga kortsumtiortcrt
Urtder föregåertde år t. o. m. skulle ha miuskaf rtågot, Mert sedart de
slutliga siffrorna väl kommit in, visade det sig att det i stället blev en
ökning med 1,7 %, dvs, snabbare ärt hela produktiortsökrtingert i ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av regeringen påbjudna överföringcrt av resurser frårt
kortsumtiort till investeringar och nettoexporf vägrar alltså atf irtfirtna
sig. Den tredje vägen förvandlas snabbt till en otrampad och igenväxt stig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m. -</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def finns naturligtvis flera orsaker, herr talman, till
attden ekortomiska utvecklirtgen tagit ert artrtart kurs ärt dcrt avsedda..
Mert viktigast är regerirtgens oförmåga atf få bukt-med deu alltför srtabba
kosfrtadsstegrirtgen i vårt lartd. Försökcrt att méd upprepade prisstopp
åtmirtstortc dölja symptomen på inflationssjukan är fåfänga och som vi
borgerliga reservanter så många gånger framhållit t. o. m.. skadliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den rtu aktuella priskorttrollen har rtaturligtvis tjänat
som en uppmaning till konsumertterna att skyrtda sig att köpa kapitalvaror,
inrtart regleringen åter måste tas bort. När sedan finansministern långt i
förväg anmäler sin avsikt att höja bilpriserna den 15 juni med hjälp av ért
skärpt accis, verkar det yftcrligarc uppdrivande på deu privata konsumtionen.
Och eftersom de svenska tillverkarna inte har tillräckligt med bilar på lager,
blir effektert av irtgreppet ävcrt ökad import. Hur käurts det att skjuta sig
själv i foten, herr Feldt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyckelproblemet i Sveriges ekonomi är utan tvivel den
jämfört med våra konkurrentländer alltför snabba ökningen av lönekostnaderrta.
På senare fid har flera recept skrivits ut.,Brookingsrapporterts författare
rekommenderade i uppgivenhetens tecken atf den redan i praktiken tillämpade
ordningen med successiva devalveringar skulle upphöjas filt norm: De anrtars så
försiktiga OECD-ekonomerna angav ganska tydligt i sin Sverige-analys en ökning
av arbetslösheten som ofrånkomlig. Regeringens långtidsutredning pekade på
statlig inkomstpolitik som en möjlighet att redan nästa år komma ner fill ert
lönekostnadsstegring på endast 3 % och sedan stanrta dar under åren framöver,
en nivå som man betecknade som nödvändig för att återställa, balanscrt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I alldeles ovanligt hög grad gäller om denna siffra, 3 %,
från långtidsutredningen att den inte'får uppfattas som en progrtos.
Förutsättrtirtgarna att radikalt begränsa lörtcökrtingsfakten är långt ifrån
gynnsamma. Redan i utgångsläget föreligger betydartde spärtningar mellart olika
löntagargrupper, särskilt inom dert offentliga sektorn. Def är alldeles
orealistiskt att såväl ävfalscrtliga lörtcökningar som löneglidning skulle
rymmas inom en ram av 3 % under rtästa. år, som till på köpet är ett valår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till råga på allt har regeringen dessutom tagit i anspråk
nästan halva det filltänkta utrymmet genom.atf höja olika löneskatter. I
kompletfcringspro-posifiortcrt medger firtansmirtisterrt att detta kartske
irtte är så klokt och ställer i utsikt en motsvarande nedsättning av den
allmärtrta löneskatten. Förutsätt-rtirtgcrt är att det över hela
arbetsmarkrtadert sluts avtal som ger ert mycket måttlig total ökrtirtg av
löncrtivån, inkl. lörtcglidning, under 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lårtgt ifrån att skapa klarhet kommer det beskedet att
komplicera nästa års lönerörelse. Vad som blir den totala lörtcökrtingcn kan ju
irtgert veta, förrärt löneglidningen kan avläsas i statistiken en bra bit in på
det följande året, dvs. 1989. Jag arttar att syftet är aft stärka
arbetsgivarrtas motståndskraft mot lönehöjningar. Men för de fackliga
organisationerna innebär det att om de är beskedliga och låter motparten komma
rtågot så när billigt undan, får denrte dessutom i efterhand en skaffesärtkning
som kan'gå till ökad vinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tankegårtgcrt tycks vara aft öm kosfnadssfegringen hålls
rtcre, kart regeringen tänka sig atf sänka den ytterligare, trots att det
egentligen inte behövs, om man bara ser till konkurrenskraftert. Mcrt om
kostrtaderrta efter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vartlighefcrt stiger för
snabbt, skall regeringert irite göra rtågot för att Prot. 1986/87:137<br>
motverka dcrt försvagning av konkurrenskraften som blir följden,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5 juni
1987</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=113 height=32>
<tr>
<td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken
m.m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Resonemanget
förefaller ju alldeles bakvärtt. Irtte blir det lätt att fastställa ert löneram
under sådana förutsättrtirtgar, Riskert är uppcrtbar aft det blir som med
regeringens utfästelse om en skatterabatt på 600 kr. till lörttagarna för några
år sedan. Pengarrta räkrtädes srtabbt irt i det tillgärtgliga utrymmet, och
sedan förhandlade parterna fram ett alldeles för dyrt avtal. Regeringert kände
sig ändå tvingad aft ett valår infria sitt löfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stället är ju den enda rimliga ordningert att regeringen inte inlåter sig på<br>
försök till irtkomstpolifisk styrning utan ser till att i förväg skapa sådana<br>
förutsättningar för avtalsrörelsen att lörtfagarrta kan få sin
köpkraftsförbätt-<br>
rirtg irtom ramert för låga nomirtella lörtchöjrtingar. Det främsta medlet blir<br>
då naturligtvis skattesärtkrtingar, Regeringert bör redart rtu klargöra att<br>
höjrtirtgcrt på löneskattesidan kommer att återfås före ingången av 1988 och<br>
att marginalskatterna då skall sänkas ytterligare, såsom vi moderater<br>
föreslår,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
regeringen anför i den reviderade finansplanen om de statliga förhandlingarna
har av statsfjänstemärtrtcns orgartisafioner beteckrtafs som ett irtgrepp i den
fria förhandlingsrätten. Jag kan dock inte se det så. Finartsministern försöker
här lämna sitt bidrag till formuleringert av ert genomtärtkt
arbetsgivarståndpunkt. Det är ju inte mera märkvärdigt än att en företagsledare
säger att vi har råd att betala si och så mycket i löneökningar, sedan måste
det bli inskränkningar i driften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
även här blir det litet bakvänt. Budskapet fill motparten tycks vara att om
denne driver upp lönerna för mycket, måste krav ställas på ökad effektivitet,
men vid en större återhållsamhet behövs inte det. Självfallet -inte minst mot
bakgrund av den senaste tidens rapporter om negafiv produktivitetsutveckling
inom den offentliga sektorn - behövs.det rafiortali-serirtg och
effektiviserirtg alldeles oavsett hur löneförhandlarna uppträder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
utforma välfungerande cash limits är heller inte alldeles lätt. Den främsta
komplikationen är förstås att löncstrukturcrt i utgårtgsläget uppvisar stora
skevheter, vilka brukar gå under betecknirtgert den dubbla obalansen. Om
anslagstaket skall gälla hela myndigheten, finns det en klar risk aft en allt
större andel av medlen går till löner och att det blir allt mindre över för
verksamhet och service till medborgarna. Med en begränsrting fill enbart
löneanslaget blir beslutssituationert klarare - myndigheten får då frihet att
satsa på färre men bättre betalda anställda. Men det finns en skillnad mellan
verksamhet som endast staten kan utföra och sådan som lika gärna kan anförtros
någori anrtart. Mycket talar för att man bör vänta med t. ex, militär och polis
och börja med statlig verksamhet som kan utsättas för kortkurrerts. Men då
krävs det oCkså att regeringen är villig att bryta de offentliga monopolert och
öpprta möjligheter till privata alternafiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I finartsplan efter finansplan säger sig regeringen föra en stram
finanspolitik. När budgetförslaget presenterades i början av året, betecknade
vi moderater det dock som alltför svagt. Vi lade fram ett motförslag, som
skulle minska budgeturtderskottet med 8 miljarder krortor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föriitsade också att finansmirtisterrt skulle tvingas presentera ett sedvanligt
åtgärdspaket, innan det rtya budgetåret ens startat, alltså nu i vår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men
eftersom värdefull fid då skulle ha hurtnit gå förlorad kunde åtstramningen
inte ske gcrtom besparingar på utgiftssidan. Därför måste man räkna med att def
i stället skulle bli nya förslag fill skattehöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kompletteringspropositionen gav oss rätt i våra
förutsägelser. Det ingav dock inga lyckokänslor på vår kant. Eftersom
socialdemokraterna har så svårt atf förmå sig till besparingar inom den
omhuldade offerttliga sektorrt, blir det till sist alltid skattehöjrtirtgar
rtär det krtiper. Trots allt tal om att skattetrycket irtte kan och inte får
höjas, räkrtar mart i kompletterirtgspropositionen med atf det i år stiger
till rekordsiffrart 53,5 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med Crt så stor skattebörda måste med rtödvärtdighef rtya
skärpningar riktas mot medborgare i vanliga inkomsflägcrt. Det är beteckrtartde
aft regerirtgerts förslag till åtstramrtirtg tog sikte på att höja kostrtaderna
för sådana nödvärtdighetsvaror som bostäder och bilar. Svcrtska folket har all
artledrtirtg till tacksamhet över aft socialdemokraterna tvingades fill
reträtt. Beträffande fastighetsskattert. blev det irtte crts ert kompromiss,
utau regeringsparfiet anslöt sig till den borgerliga ståndpunkten att de nya
taxeringsvärdena nästa år inte bör föranleda högre boendekostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlssons försök aft förklara och försvara
omsvängningen är rena undartflykfer. Vi moderater har ingalunda accepterat
fastighetsskatten som princip utau föreslår aft den successivt skall avvecklas.
Och talet om att fyllnadsbetalningarna blev oväntat stora i vår har inte med
saken att göra -fastighetsskatten skulle ju ha börjat verka först nästa
budgetår för att sedan slå igenom med full kraft först .1989. Den höjda
bilacciscrt kuude regerirtgert visserligen genomföra med hjälp av vpk, men även
här har mart fått göra eftergifter och avdela ert del av merirtkomstcrt till
nya statsutgifter, varför åtstramningen blir avsevärt mindre än planerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svaga finanspolitiken lägger en tung börda på penningpolitiken.
Vi har nu trots långsam tillväxt en fendcrts till stigande räntor i Sverige,
vilket naturligtvis höjer kosfnadsrtivårt och motverkar de investeringar som vi
så väl behöver för framtiden. På den borgerliga sidart råder det enighet om att
ett verksamt medel för att få ned rärttårt - vid sidart av skattesärtkrtirtgar
- är atf ge valutautlärtrtirtgar möjligheter att förvärva svenska
statsobligationer. Finansministern har änrtu inte kunnat visa på vad sätt det
skulle vara mera riskabelt att låta utlärtrtirtgar direkt köpa svcrtska
statspapper ärt att med en hög inhemsk räntenivå förmå svenska företag att låna
utomlartds och sedau placcrapcrtgar i den svenska statsskuldert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varken finansministern eller finansutskottets
socialistiska majoritet har heller kunnat tillbakavisa vår kritik mot den förda
valutapolitiken. Trots de förebråelser som i tidigare debatter riktats mot oss
moderater för atf vi talar klarspråk om den pågåertde smygdcvalvcringen har jag
noterat aft numera även statistiska certtralbyrårt i officiella sammanhang
använder sig av denna benämning. Def kan ju irtte bestridas atf med
valutakorgens konstruktion medför en sjunkande dollarkurs ett extra utrymme för
lönchöjrtirtgar i de stora exportföretagert som sedan spiller över i en alltför
srtabb lörtckosfnads-ökning över hela fältet. Jag skulle vilja ställa frågan
direkt till finansmirtisterrt: Hur skall lörtchöjrtingarna nästa år kunna
begränsas till t. ex. 3 %, som långtidsutredningen har sagt, när
valutapolitiken bäddar för mycket större påslag än så inom den
konkurrensutsatta sektorn?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr falman! Dcrt ekonomiska politikert måste ytterst
syfta till att öka den enskildes frihet och välfärd. Första förutsättnirtgen är
god ekonomisk tillväxt. Vi måste bryta oss ur den förstelnirtg och förkalkrting
som utmärker den socialdemokratiska modellen och som lett till vår
jumboplaccring i den interrtatiortella tillväxfligart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dert första åtgärdcrt blir då att rulla tillbaka
grärtserrta för den offentliga verksamheten och vidga den enskilda sektorn.
Rapporterna om negativ produktivitetsutveckling i den offerttliga sektorrt
visar hur artgeläget det är att vi bryter upp offentliga monopol och öpprtar
för ert konkurrens med enskilda alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta leder direkt över till den artdra typert av
nödvändiga åtgärder, nämligert avreglering: Det gäller atf åter få skilda
nyckelmarknader för t, ex, arbetsliv och boende att fungera smidigt.
Framgångarna med den avreglering som skett på kreditmarknaden och som påbörjats
inom valutaområdet manar till efterföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tredje och kanske viktigaste åtgärden är att sänka
skatterna. Det motverkar inflation samt främjar arbete, sparande och
investerirtgar. Med aktuella strömrtingar på skatteområdet utomlands är det
alldeles nödvändigt aft Sverige snabbt slår in på en kurs mot sänkt
skattetryck. De stora skafteutredningar som nu är på väg aft tillsättas
betraktar vi moderater med blandade känslor. Det har redan dröjt alltför länge
med de angelägna förärtdrirtgarna, och risken är stor att det dröjer
ytterligare på etf sätt som är svårt att godta. Vi moderater har lagt fram
konkreta förslag som sammantag-rta skulle irtnebära en gcrtomgripartde
skattereform. Vi vet alltså vad vi vill och känner inget större behov av ett
mångårigt utredningsarbete. Men om detta är rtödvändigt för att andra partier
skall inse vad situatiortert kräver, är vi naturligtvis beredda atf medverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har sagts att det inte finns något utrymme för
skattesärtkrtirtgar i Sverige. Men de senaste årens utveckling på den
offerttliga utgiftssidan är etf klart vittnesbörd om motsatsen. När vi nu nått
balans i den totala offentliga sektorn, gäller frågan om de resurser som
tillväxten skapar skall användas för nya utgiftsåtaganden alternafivt en ökning
av det offentliga sparandet, sorn socialdemokraterna sikfar fill, eller om
sparandet i enlighet med borgerlig uppfattnirtg skall ske hos företag och
hushåll och resursökrtingen tillfalla den enskilda sektorn gcrtom
skattesärtkrtingar, som gcrtom att stimulera arbetslust och företagsamhet
ytterligare driver på tillväxten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss moderater är svaret givet. Höga skatter och
fortsatta skattehöjningar slår hårt inte minst mot lägre inkomsttagare. Därför
hjälper det inte mycket att särtka marginalskatterna i toppen, om artdra
skatter höjs i motsvarartde grad. Skall vi få bukt med den alltför snabba
kosfrtadsstegrirtgen, skall vi bädda fören lugn lönerörelse nästa år och skall
vi få upp tillväxten till åtminstone det internationella genomsnittet, måste vi
omedelbart börja sänka vårt rekordhårda skattetryck. Vi moderater förordar att
det sker i ert takt av 10 miljarder krortor om året och att detta finansieras
med besparingar till den del def inte kan ske inom ramen för den ekonomiska
tillväxten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På denna avgörande punkt föreligger en grundläggande
skillnad i synsätt mellan socialdemokrater och oss moderater. Vi är beredda aft
myndigförklara Sveriges vuxna medborgare gcrtom aft låta dem själva bestämma
över crt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betydligt
större del av ersättrtingen för sitt arbete. För oss är uttrycket "Mau
skall kurtrta leva på sirt lört" ert bjudaude paroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mert regeringspartiet söker tvärtom hindra vanliga
människor från aft vidga sirt valfrihet och sitt oberocrtde. Det förefaller som
om irtdividuella förmåner av olika slag kan tillåtas ertdast så lärtge de
åtnjuts av ett fåtal. Men rtär samma chanser öppnas för folk i allmänhet, då
störtar socialdemokraterna fram med skattehöjningar eller rentav förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så länge möjligheten fill frivilliga
pensiortsförsäkrirtgar utnyttjades av endast crt lifcrt grupp välbeställda
toppmän i närirtgslivet, fick det passera. Men rtär fler började spara för sirt
ålderdom på detta sätt och det t.o.m. blev föremål för kollektivavtal, då slog
regerirtgert till med crt pcrtsiortsskaff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten att på förmånliga villkor teckna aktier i det egna
bolaget var länge förbehållen de högsta direktörerna. Men när vinstandelssystem
för alla anställda blev populära, då blev det också aktuellt med en särskild
vinstandelsskatt. Nästa steg i utvecklingert blev att systemet med kortvertibler
spreds till löntagare utanför chefsskiktet. Helt följdriktigt har socialdemokraterna
i skatteutskottet nyligen begärt en skatteskärprtirtg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det blev populärt i alla samhällsskikt att bo i
småhus, höjdes också kostnaderrta successivt med allehanda pålagor, blartd
vilka dcrt tilltänkta ändringen av fastighetsskatten endast var en i raden och
- om socialdemokraterna får sitta kvar- säkert infe den sista. Allt fler
människor efterfrågar bostadsrätter, och många hyresgäster vill friköpa sina
lägenheter. Men häromdagen fick vi veta aft jusf de som bor hos allmännyttan i
praktiken skall utestängas frårt rättert aft förvärva lägenheten som sin egert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har lyckats socialdémokraterrta rätt lärtge att på
detta sätt spela på den svenska avundsjukan, att sätta förstelnande likriktning
framför självförverkligande och variationsrikedom, att i stället för att driva
på den svertska välståndsöknirtgert försvaga dess drivkrafter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi moderater kommer att använda det dryga år som återstår
till nästa val för att påvisa dessa konsekvertser av socialdemokratisk polifik.
Vi skall klargöra vad ett byte. av regering skulle betyda för mänrtiskors
frigörelse frårt förmyrtderi och styrrting uppifråu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med det artförda, herr talmart, yrkar jag bifall fill de
reservafioner i firtansutskottets betärtkartde rtr 30 som har moderater blartd
sirta urtderteck-rtare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
2 ANNE WIBBLE (fp);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr,falman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekortomiska debatten har på senare tid kommit att
handla mycket om fillväxt. Nästan alla säger sig vilja ha högre fillväxt. Men
det finns de som hävdar atf ert hög BNP-ökrtirtg bara leder till sämre välfärd
gertom sämre miljö, mera stress, ökade regiortala problem öch likrtaride. Jag
artser att ett sådartt synsätt är felaktigt. Snabbare tillväxt kart mycket väl
förenas med kraven på bättre miljö och ett märtskligare arbetsliv. Tekniska
irtrtovafioner som renar luft och vatten eller ökar utbytet av råvaror kart
skapa både ekortomisk tillväxt och crt bättre miljö. Det är i själva verket så
att en polifik som motverkar fillväxt kommer aft försvåra kampen för en bättre
miljö, genom att de ekortomiska resurscrua för miljöskydd blir helt
ofillräckliga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På likrtande sätt förhåller det sig med den påstådda
motsäffrtingen mellan hög fillväxt och regiortal balarts. Ävcrt i detta fall
skapas mer resurser för aft sprida fillväxtcrts resultat till hela lartdet just
gcrtom ert hög ekonomisk tillväxt. Utan fillväxt finns ingen resursökning att
sprida eller fördela.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det firtrts också en och annan som anser att vi här def så
bra i dag i Sverige att vi kanske infe behöver mer. Men de flesta vanliga
människor tycker inte så ~ och det med rätta. De vill ha mera. De som är
arbetslösa vill ha jobb. De som har jobb vill ha högre lört. Mårtga vill ha mer
och bättre sjukvård, bättre utbildrting åt barnert, mer tid för att vara
tillsammarts med dem, bättre möjligheter för dem som tillhör vad vi i
folkpartiet kallar det glömda Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill bara rtämrta etf litet exempel. Det sägs ofta att
pcrtsiortärer med bara folkpcrtsiort och pensionstillskott irtte betalar någon
skatt. Det är sant för vissa, men inte för alla. Dcrt som har en sparad slant
eller ett eget hem måste ofta betala skatt på folkpensionen. Och det behöver
inte vara några våldsamt stora besparingar eller flotta villor det handlar om -
det räcker rned etf ganska blygsamt värde. De pensionärerna tycker med rätta
att reglerna i dag är orättvisa. Def finns många andra exempel på sådana
orättvisor som det kärtrts angeläget att kunna ta bort. Det enda sättet att
göra det är genom hög tillväxt - bara genom atf hela kakan ökar kan alla få
mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillväxten i dag är tyvärr inte särskilt hög. Vi ligger
faktiskt gartska lårtgt rtcri dert s. k. tillväxfligart. Vi ligger också
betydligt sämre fill rtu än under 50-och 60-talen. Då hade vi tillväxttakter på
både 3 och 4 % eller mer per år. För rtärvarartde pcrtdlar takten mellan 1,5 %
och 2 % per år. Förra året blev def bara 1,3 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad kart mart då göra för att öka dcrt ekortomiska
tillväxten? Def första man måste vara klar över är att vi politiker genom att
trycka på rätt knapp här i kammaren inte kart skapa mer fillväxt. Vad vi kart
göra, gcrtom atf trycka pä rätt krtapp här om några timmar, är att se till att
enskilda märtrtiskor får möjlighet att skapa tillväxt. Alla rtiärtrtiskor har
idéer om förbättrirtgar och rtyheter - de må sedan arbeta som
sjukvårdsbiträden, lågstadiclärare, professorer i teoretisk fysik eller
forskare i informationsbehandling. Det gäller att ge alla dessa människor
möjligheter att få utlopp för sina idéer, att få pröva dem. För att de skall få
göra det krävs rätt många förändrirtgar i de regelsystem som samhället sätter
upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det ekonomiska livet måste vi förärtdra dcrt ekortomiska
politiken så atf det ges bättre förutsättningar för enskildas kreativitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill betorta aft det egerttligen irtte
hartdlar om kortsiktig stabiliserirtgspolitik utan om en lårtgsiktig strategi
för kreativitet och tillväxt. Det är om dertrta lårtgsiktiga strategi som
debattert om dcrt ekonomiska politikens riktlinjer borde handla. Det är dert
lårtgsiktiga strategirt som är viktig för att lägga fast kurscrt - sedan kan
den kortsiktiga sfabiliscrings-politikcrt tillåtas ge krusrtirtgar på ytan, men
krusningarrta bör helst helst hålla samma kurs som den långsiktiga politiken;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagens politik uppfyller inte dessa krav. Krusningarna
verkar gå åt en massa olika håll, och rtågort lårtgsiktig strategi.är svåraff
finna. Socialdemokraterna, överger förslag utan vidare och ärtdrar
uppfattrting litet hur som helst, sanrtolikt för atf kunna sitta kvar vid
makten. Fastighetsskattert övergavs. Principerrta för statsbidragsmirtskningen
till kommurterna över-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gavs. Bilaccishöjrtingcn går delvis åt för att öka
ufgiffsanslagen till kollektivtrafiken. Jag menar aft detta är en ganska
vinglig politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den långsiktiga strategi som behövs finns beskriven i den
gemertsamma borgerliga reservatiortCrt 1. Dert firtrts också gartska väl
analyserad i årets långtidsutredning. Långtidsutredningen tar upp främst tre
aspekter; skaftesystemet, flexibiliteten på marknaderna och den offentliga
sektorns produktivitet. På dessa områden finns med dagens socialdemokratiska
politik en rad fillväxfhinder som vi i folkpartiet tillsammans med moderaterna
och centern vill avskaffa. Socialdemokraterna säger sig också vilja ha tillväxt.
Det vill de nog egentligert, men de saknar en gcrtomfärtkf strategi. Def som
everttuellt görs på rätt sätt görs för sertt och motvilligt, och allt som
oftast tas steg fillbaka åt fel håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om skattepolitikert handlar def främst om atf sänka
marginalskattcrrta och mirtska de srtcdyridande skatfekilarna. Vi i
folkpartiet vill sänka marginalskatterna till 40 % för flertalet
hclfidsarbcfandc och sätta stopp vid 50 %. Alla får då behålla minst hälften av
en extrairtkomst eller crt inkomstökning. Då minskar skattekilarna högst
avsevärt. Enligt studier som refereras i långtidsutredningen, och vars resultat
också stämmer väl med sunt förnuft, ökar då utbudet ay arbetskraft liksom
produktionsmöjligheterna. Det blir ett rejält lyft i tillväxten, kanske på
flera procentenheter. Ökningen motsvarar i runda tal ett par tusen kronor per
vuxen svensk, så den är ingalunda föraktlig. Produktionsökningen kan användas
för förbättringar av skilda slag inom dcrt offerttliga sektorrt eller för
skattesärtkrtingar eller en kombinafion därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Dagcrts margirtalskatter är alltså ertligt
samstämmiga uppgifter alldeles för höga. Vem är det som har drivit upp
margirtalskatterrta och det totala skaftetrycket till dagens höga nivå? Det är
socialdémokraterrta. Det är inget naturligt inslag i socialdemokratisk politik
att kämpa för lägre marginalskatter. Vem är def som ständigt motsatt sig ett
inflationsskydd så atf temporärt sänkta margirtalskatter också skall bli
permartent lägre? Det är också socialdemokraterna. Kan man tro på att
socialdemokraterna nu har frigjort sig från årtiondcrt av förre
firtartsmirtistern Gunnar Strängs skattepolitik? Jag tillåter mig atf känna en
viss skepsis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nästa förändring som krävs är enligt långtidsufredningen
en ökad flexibilitet på marknaderna. Det betyder aft man måste fa bort många
stelheter. Vem är det som har skapat dessa sfelhefer? Vem håller envist fast
vid reglerirtgar -t. ex. prisreglerirtgen och valutaregleringen? Vem värnar om
stafliga pekpirt-rtar fill kommurter och lartdstirtg? Vem vill styra
näringslivets investeringar så aft de utförs "rätt"? Vem vill ha ett
stort kollektivt sparande, hellre än enskilt sparande hos företag och hushåll?
Vem motsätter sig infcrtsivt införande av miljöavgifter som skulle skapa marknadsmässiga
incitament för en bättre miljö?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svaret på dessa och mårtga artdra frågor är att det är
socialdemokraterna. Det framgår med önskvärd tydlighet när t. ex.
statsministern frigör sig från det ekortomiskt nödvändiga och låter ideologin
tala. Det hände t.ex. på Livsmedelsarbetareförbundets kortgress för något år
sedan, när Ingvar Carlsson talade orn cenfralstyrnirtg och planering av
investeringarna eller när han argumenterade för pensiortsskatten som ett
utflöde av medborgarrätten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som han
satte i motsatsställning till den enskilda äganderättert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talmart! Dert 30 jartuari var det fjärde gåugen sedan
regeringsskiftet Som .socialdémokraterrta införde prisstopp. Frågan om prisreglerirtgars
negativa effekter har vi debatterat många gånger. Alla vet att prisstoppet förr
eller senare måste tas bort. Jag hoppas att finansmirtisterrt i dagcrts debatt
kart ta tillfället i akt för att säga att det rtu skall tas bort. Prisstoppet
iunebär en direkt uppmauing att köpa nu innan priserna stiger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talmart! Def tredje område som långfidsufrcdnirtgcrt
särskilt framhåller gäller den offentliga sektorns produktivitet. Där handlar
det enligt folkpartiets menirtg om aft få irt mycket större inslag av
konkurrens. Men vem är det som crtvisas med att avskärma den offentliga sektorn
från sådan konkurrerts? Vem är det som stärtdigt talar om
fördelrtirtgspolitiska motiv irtom vård, omsorg och utbildning, utan att låtsas
förstå att detta inte har def ringaste att göra med vem som producerar
tjänsterna i fråga? Det är socialdemokraterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På dessa och andra områden försöker nu regeringert ge
irttryck av att man har ändrat sig. När det f. ex. gäller marginalskatternas
betydelse för avtalsrörelsen säger socialdemokraterna sig nu ha insikt om att
man måste sänka marginalskatterna för atf t. ex. underlätta avtalsrörelsen. Men
när vi i folkpartiet lägger fram sådana förslag röstas de ned. Så var det med
dert irtsiktcrt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdémokraterrta säger sig rtu ha insikten att mart
irtte bör ytterligare höja arbetsgivaravgifterna för aft finartsiera dyra
utgiffsprogram. Detta står att läsa i kompletteringspropositionen. Men så sent
som under denna vår har majoriteten i kammarert höjt sjukförsäkringsavgiften
för att fiuartsicra timsjukpennirtgsreformert, och delpensionsavgiftcrt kommer
froligert atf Srtart behöva höjas för att betala för den nyligert beslutade
höjningen inom delpcnsioneringcrt. När vi i folkpartiet föreslår att
timsjukpenningsreformen skall firtansieras genom omprioriteringar på
utgiftssidan röstas förslaget ned. Så var def med den insikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna säger sig nu ha iusikt om att man infe
bör höja skattetrycket. Det har de sagt sedan 1982 och sedan dess har
skattetrycket i verkligheten höjts från litet drygt 50 % fill ungefär 53 %.
Bara nu i kompletteringspropositionen föreslog regeringen en rejäl höjning av
fastighetsskatten, höjrting av bilaccisen, höjnirtg av omsättningsskaffcrt för
aktiehandelrt och höjrting av tullavgifterna. Tillsammans skulle dessa
skatte-höjrtingsförslag som regeringen presenterade på sikt ha givit mer än 3
miljarder kronor i ökade skatter. Så var det med den insiktert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna säger sig nu ha kommit till insikt om
att produkfiviteten i dcrt offerttliga sektorn måste öka. Men att döma av
uttalandena i kompletteringspropositionert mcrtar mart att det bara bör ske om
löneökningarna i den offentliga sektorn blir för stora, dvs. går utöver det
utrymme som finansministern förmodligen kommer att slå fast. Aft det skulle
kunna firtrtas ett allmänt intresse av aft produktiviteten höjs i den tredjedel
av ekonomin som produceras inom stat, kommun och landsting har tydligen inte
fallit dem in. Detta trots de studier som visar att produktiviteten har sjunkit
under de senaste decertnierna i den offentliga sektorn. Så var det med den
irtsiktcrt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m, m, .</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m, m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I måndags kväll strax för kl. 11 diskuterade
vi här i kammaren ett annat betänkande från firtansutskottet som jusf handlade
om konkurrens mellan offentlig och enskild produktion. Jag sade då att
firtansutskottets majoritet inte kan skilja mellan fördelningspolitiska motiv
för finansiering av vissa sociala tjänster och ert konkurrensfrämjande enskild
produktion av samma tjänster. Slutsatsen från socialdemokraternas talesman då
var alldeles klar - det skall vara offentlig monopolproduktion i fråga om
sociala tjänster. Högre produktivitet genom konkurrerts frårt ertskilda
alterrtativ gav hart uppertbarligert inte mycket för. Så var det med dén
irtsiktcrt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vjll citera en arfikel av PK bankens chefsekonom,
socialdemokraten Nils Lundgren. Han skrev i Svenska Dagbladet nyligen; "De
ideologiska invändningarna är infe alls så starka som många tror. Även den som
vill att vi skall få vår sjukvård i offentlig regi accepterar att medicinerna
kommer från Astra och Pharmacia, att hygienartiklar komrner från Mölnlycke, att
Skånska och SIAB bygger sjukhusen, atf instrument och skalpcller kommer från
tyska privata företag." Hans slutsats av detta är densamma som många andra
har dragit, rtämligert: "Mera farttasieggartde vägar är aft ändra
organisatiortCrt så att ert mycket större del av de artställda i de
verksamheter som i dag är statliga får arbeta uuder koukurreus." Def vore
tackrtämligt öm Arne Gadd kunde tala om i dag att han förstår denna
grundläggande skillnad mellan finansiering och produktion. Jag tror nämligen
aft han fakfist inser detta, men då, herr talmart, blir det helt omöjligt att
försvara dert offerttliga produktionen i offentliga monopol - annat än med
ideologisk blockerirtg. Där finns en avgörande skillnad gentemot folkpartiet,
som vill öppna för och sfimulera fram fler enskilda alterrtativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talmart! Frågart om den offentliga sektorrts
produktivitet har inte bara effekter på den långsiktiga tillväxtert, utart dcrt
har också implikationer för finartsmirtisterrts lörtepolitik på'dcrt offerttliga
sidart, de s.k. cash limits. Finansmirtisterrt vill sätta etf tak för
lönekosfnadsökningen i dert statliga sektorn och vill att kommuner och
landsting gör detsamma. Om avtalen sedan i praktikert blir dyrare än vad
finansmirtisterrt har bestämt - för mart kart säkert utgå från atf de inte blir
billigare - säger han att detta får mötas med rationaliserirtgar och
besparingar. Detta är ett bakvänt resonemang. Risken är stor atf man då inte
firtrter dessa ratiortaliserirtgar och produktivitetsökningar, utan vad som
händer är att kosfnadsökrtingen övervältras på kunderna, på de individer och
företag som utnyttjar myndigheternas tjänster. Det blir längre
hartdläggrtirtgsfider, kösystem, stigande väntetider och sämre kvalitet. Och
eftersom det saknas alternativ har kunderrta irtget val annat än att finna sig
i försämringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
även i detta sammanhang citera den rtämrtda artikeln av Nils</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lundgren:
"--- förslaget om budgeftak för offentligartställda är därför</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förknippat
med betydande risker för kvalitetssärtkrtirtg i dcrt stafliga sektorrt. Skälet
är aft dess tjärtster inte produceras under konkurrerts."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är tydligen socialdcmokraterrtas avsikt aft om
lörtcfaket irtte håller så skall det bli försämrirtgar i verksamheten. Vi i
folkpartiet tycker atf def vore mycket bättre atf sfimulera fill ökad
produktivitet - genom att tillåta enskilda alternativ - just för att undvika
att servicen försämras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens oförmåga att begränsa de offerttliga
transfererirtgsutgiftefna irtrtebar också att besparirtgskravcrt faller så
mycket hårdare på dert övriga delcrt av de statliga utgifterna. En del av dessa
andra utgifter är sådana som måste skötas av staten - försvar, tull,
rättsväsen, polis etc., dvs. sådant som är ren myndighetsutövning. Det är också
en rtcgativ effekt av dcrt förda politikert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ävcrt i fråga om förslagcrt om lörtebildrtingcrt i
allmärthet resortcrar regerirtgen på ett bakvänt sätt. Man konstaterar först
att det är centralt att få ned lönekostnadsökningen. Det är ingen nyhet. Sedan
sägs att läget inför avtalsrörelsen 1988 är mycket bekymmersamt, framför allt
på grund av den höjnirtg av arbefsgivaravgifterrta som riksdagert på
regerirtgens förslag har beslutat om. Därigenom har mart redart infecknat urtgefär
1 procentenhet av de 3 som enligt lårtgfidsufredrtirtgcrt finns tillgängliga.
Def är värt att notera att den dämpning av lönekosfrtadsökningcn som regeringen
tror på för innevarande år - till ca 5,5 % - inte innebär att en anpassning
sker till utvecklingen i våra viktigaste kortkurrerttländer. Detta markeras
både av socialdemokraterna och av den borgerliga mirtorifefcrt i utskotfet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inför 1988 är läget alltså "mycket besväriigt"
för aft anvärtda majoritetcrts egna ord. Det står så här i betänkandet:
"Def är därför av stor .vikt att om möjligt åtgärder vidtas och incitament
skapas för aft underlätta avtalsförhandlingarna. " Jag instämmer i det.
Men sedan kommer majoriteten genom någort egertdomlig tartkeverksamhet - eller
kartske srtarare brist-på tartke-verksamhef - fram tillatt irtgerttirtg är
möjligt atf göra. Detta, herr talmart, är irtte sartt. Det är fullt möjligt aft
både ta bort arbetsgivaravgiftshöjningen och ytterligare sänka
marginalskatterna till 1988. Men det måste göras nu. Def enda som krävs är
vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad regerirtgert rtu har är - som vi uttryckt det i
reservafiort 5 - crt bakvärtd politik. Om avtalet blir måtfligt skall man i
efterhand ge arbetsgivarrta crt extra bonus genom aft sänka
arbetsgivaravgiften. Om avtalet blir alltför högt är regeringen beredd aft
ytterligare urholka konkurrenskraftert gcuom att låta avgiftshöjningarrta slå
igenom. Det är en kortstig politik, som sannerii-gert irtte underlättar
avtalsrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga' om vårt krav på sänkta margirtalskatter redart
1988 säger socialdémokraterrta i utskottet att detta skulle få "motsatt
effekt mot vad folkpartiet vill upprtå". Men finartsmirtistern har ju
själv argumcrtteraf för att särtkta margirtalskatter skulle underlätta
avtalsrörelsen, visserligcrt 1989 eller 1990, men det som är rätt då kan ju
rimligen inte vara fel 1988. Vad det handlar om är nog atf socialdémokraterrta
i utskottet helt enkelt inte vill genomföra vad de kallar en "isolerad
sänknirtg av margirtalskatterrta". Detta bekräftar dét intryck som gavs i
en irttervju med finartsmirtistern i Svenska Dagbladet nyligen, nämligen atf
det egentligen är försämrade avdragsmöj-lighefer som socialdemokraterna är
intresserade av.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
därför fråga utskottets talesman:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är ni beredda
att medverka fill en margirtalskattesärtkning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är ni beredda
att öka flexibiliteten på marknaderrta gcrtom att ta bort regleringar m.m.?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är ni beredda
att öka kortkurreusen i produktionen av sociala tjänster genom enskilda
alterrtafiv?</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m,m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 Om svaret på dessa frågor är nej-hur i all sin da'r skall ni
bära er åt för atf<br>
5 Juni 1987</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>öka tillväxten i den svenska
ekonomin?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med det
anförda, herr talman, vill jag yrka bifall till reservationerrta 1,4,5,</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m, m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8, 9, 10,
12, 14 och 19.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 3 NILS G. ÅSLING (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talmart! Det kart måhärtda vara befogat att under
vårriksdagens sista arbetsplenum, dcrtna dag av sommarlov och betygsäffnirtg,
göra crt summering också av den ekortomiska politikert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Firtartsmirtistern sammarifaftar själv i inledrtirtgert
till den reviderade finansplancrt med att säga aft vår kostrtadsnivå ligger
över omvärldens och atf tillväxten i alltför stor utsträckrting används för
konsumfion och i aUtför ringa män till kapitalbildning. Kritiken mot den förda
ekonomiska politiken har heller infe uteblivit. I går hörde vi hur dcu tredje
vägcrts ekonomiska politik dömdes ut ganska oförblommerat av LO;s ordförande
Stig Malm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror - och def är kanske den väsentligaste slutsatsen
av vårriksdagen -atf regeringen misslyckats i så stor utsträckning därför att
man haft fel strategi. Med en överraskande okänsla för politiska realiteter och
för mänrtiskors vardag har man sökt tuvhoppa gcuom vårriksdagen, och resultatet
är avslöjande. Utskottsmajoriteten säger i sina kommentarer fill budgetarbetet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vårens budgetarbete i riksdagen har visat att det
föreligger betydande svårigheter att uppnå breda lösningar kring olika
besparingsförslag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Majoriteten bryr sig emellertid inte om varför det blivit
så, utan konstaterar att mycket av regeringens förslag haft karaktär av
provisoriska lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag nu, herr falman, också som ett försök till
summering, uppehålla mig vid inriktningen av den ekonomiska politiken. De
traditionella målen för denna har varit och är hög tillväxt, stabilt
penningvärde, jämn fördelning, full sysselsättning och balans i
utrikesbefalningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig börja med fillväxfmålet. Sveriges tillväxt
startnade under 1986 på 1,3 %, dvs. baralitetdrygthälften av den genomsnittliga
tillväxtert i OECD. Med dertrta siffra ligger Sverige i gärdsgårdsserien bland
industrinationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som vi i centerrt ser det är dock dert låga tillväxtert
kartske infe def allvarligaste problemet i sig. Det är vad denna utveckling kan
föra med sig pä sikt som är det allvarligaste. Fortsätter den låga tillväxten,
kommer budgetunderskottet att öka igen och arbetslösheten att gå upp mot 4 % -
om man får tro de prognoser som finartsdepartemerttet självt har producerat.
Dessutom är tillväxtens sammansättrtirtg i hög grad oroartde. Alltför litet
irtvesterirtgar och export, och alltför mycket kortsumfiou och import - det är
en sammanfattrtirtg av situatiortCrt på tillväxtsidart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen förutspår nu en tillväxt i ekonomin på 2,1 %
under nästkom-martdc år. Den svaga utveckling som väntas internationellt gör
aft detta förefaller vara tilltaget i överkant. Hur det må vara med den saken
får framtiden utvisa. Sanrtirtgert är ändå aft socialdemokraterna hittills har
misslyckats med tillväxtmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def andra målet är full sysselsättning. Den öppna och den
dolda arbetslösheten var tillsammans 3,9 % under den borgerliga regeringsperio-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den, som ju
ofta åberopas i sammarthanget. Motsvarande siffra har uuder den
hittillsvarartde socialdemokratiska periodert varit 5,3 %. Här skall tilläggas
att def under de borgerliga regcringsårcrt rådde den djupaste recessioncrt
sedart 30-falet, irtte bara i svcrtsk ekortomi utan i europeisk, och aft den
socialdemokratiska regeringsperioden har sammanfallit med crt lång
internafionell högkonjunktur. Ändå har arbetslösheten i realifcten ökat Urtder
det socialdemokratiska regerirtgsirtnehavet. Sanrtirtgert är alltså atf
socialdémokraterrta misslyckats även med målet full sysselsättnirtg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def tredje målet är stabilt pcrtningvärdc. Här kan vi
konstatera att inflafiortcrt under den socialdemokratiska periodert sjuukit
betydligt, vilket jag ber att få gratulera finansministern till. Om man
emellertid ser till dess roll i det stora sammanhanget, nämligert hur vår
kostrtadsufvecklirtg ser ut jämfört med omväridens, finner man atf
inflationstakten i Sverige varje år sedan regeringsskiftet har överskridit
omvärldens. Def är ändå detta som är def intressanta, och det är def som avgör
vår konkurrenskraft på lång sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def fjärde målet är balans i utrikesbctalningarna. 1986
blev bytesbalansö-verskoffet 7 miljarder krortor. Inför 1987 förutspår
regeringen att detta minskar till 1 miljard kronor. En rad omständigheter borde
ha gett Sverige ett stabilt överskott i utrikesbetalningarna. För det första
devalverades kronan såväl 1981 som 1982. Dessutom barden svenska valutan
devalverats ytterligare genom den starka krtyfningcrt till dollarkurscrt, som
fallit kraftigt. För det artdra har oljcrtofart gett oss ert förstärkning på
omkring 20 miljarder - alltså ett högst substantiellt bidrag fill förbättring
av våra utrikesbefalningar. För det tredje kommer oljelagren genom
försvarsuppgörelscrt atf säljas ut, vilket beräkrtas ge ert förstärkning av
byfcsbalanscrt på omkrirtg 3 miljarder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdémokraterrta har lyckats uppfylla målet om balans i
utrikesaffärer-rta, mcrt sartningcrt är aft detta inte har skett genom den egna
ekortomiska politikert utan tack vare en rad lyckliga omstärtdigheter i vår
omvärld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det femte målet är jämrt fördelrting. Under de senaste
åren har antalet socialbidragsfagare ökat dramatiskt. Man kart säga att var
femtonde inkomsttagare i lartdet är mottagare av socialbidrag. Samtidigt har
arttalef miljortärer ökat kraftigt -. vilket infe minst Stig Malm påpekade i
går i sin kritik av den tredje vägcrts polifik. Klyftorna i samhället växer.
Detta är självfallet ingerttirtg artnat än ett resultat av socialdemokraternas
ekonomiska politik. Regeringen kart irtte skylla på artdra omstärtdigheter.
Sartrtirtgen är att socialdemokraterna inte längre har jämn fördelning som ett
mål för den ekonomiska politiken - på annat sätt kan man inte tolka dcrt
politik som förs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansminister Feldt fortsätter också på den irtslagrta
vägert i dcrt skiss till skattereform som han lagt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finartsmirtistern - och tydligen även folkparfiledarcrt -
vill finansiera sänkta marginalskatter för höginkomsttagarna med ett slopat grundavdrag.
Folkparfiledarcrt har sagt sig vilja ha ett schablortavdrag, 3 000 kr., lika
för alla. Finansministern vill ha ett schablonavdrag på 10 % av inkomsten, dock
maximalt 10 000 kr. Det är vad vi känner till av de skisser till skattereform
som föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Den blomstertid nu kommer med lust och fägring
stor", sjungs det i dag här och var ute i vårt samhälle, framför allt i
skolorna. Så särskilt stor lust och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987 -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagens protokod 1986/87:137-139</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fägring
ute i solgasset blir det dock infe för de allra flesta skolelever denna sommar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studiemedlen är som bekant inte alltför rikligt
tilltagrta, och de är heller inte tänkta atf räcka för mer än de nio månader
fermirtcrrta varar. Studenterna förutsätts dryga ut kassan genom att
sommarjobba. Grundavdraget och schablonavdrag innebär nu atf de 13 000 första
kronorrta är skattefria. Kortkret innebär följaktligen både socialdemokraternas
och folkpartiets skisser till skattereform att en vartlig studcrtt kommer att
få betala 3 000 kr. mer i skatt om mart gertomför de skattereformer man
lanserar. Det är ingen avundsvärd uppgift finansmirtisterrt får i valrörclscrt
1988, då hart skall övertyga om logiken i att höja skatten för studenter för
att kurtrta särtka den för höginkomsttagare. Jag tror irtte att lust och
fägrirtg kommer att möta hortom när han skall ut och förklara detta i landets
skolor, högskolor och universitet. Själv skulle jag nu bara vilja uppmana alla
studenter att lägga följande ord till aftonbönen; Bevare oss studenter från ért
skatteuppgörelse mellart Feldt och Westerberg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En dylik skatteuppgörelse skulle också innebära en
katastrof för mårtga deltidsarbetande och lågavlönade. Folkpartiefs förslag
skulle ge skattehöjningar på uppemot 3 000 kr, per år för 60 % av
inkomsttagarna. Särskilt kvinnor kommer att förlora på affären, dels för aft de
ofta återfinns i yrkesgrupper med låg lön, dels för att de i större
utsträckrtirtg ärt sirta martliga kolleger arbetar deltid, I vissa
lågirtkomsfkommurtcr kommer nio av tio kvinnor att få höjd skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom dessa fem traditionella mål för den ekonomiska politiken,
som jag här berört, fogade centern i regeringsställrtirtg ytterligare ett mål
fill den ekonomiska politiken, nämligen regional balarts. Detta har frårt och
till också erkärtts av artdra regerirtgar. Det är glädjartde att
utskottsmajoritetert i sin skrivning nu erkänrtcr regional balarts som ett av
de ordirtarie målen. Det har inte alltid varit så.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De senaste årcrt har flyttlassert rirtglaf in mot
storstadsområdena i allt stridare ström - denna gång inte bara från Norriand,
utart frårt hela lartdet. Detta är crt direkt effekt av dert socialdemokratiska
regerirtgens ekonomiska politik. Den tredje vägens politik har ute i lartdet på
något sätt blivit synonym med flyttlass öch fortsatt
befolknirtgskoncentratiort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraterna lägger gång på gång fram förslag som
till sirt karaktär verkar centraliserande i samhället. Man ville spara in på
dert kommunala skatteutjämnirtgert. Visserligen gjordes en satsning på
Norrland, men denna finansierades genom irtdragrtirtgar i de fattigaste
kommuuerrta i söder. Certtern gick emot den typcrt av finansiering. Däremot
accepterade vi den fördelnirtgsmässiga profilert med ökade satsrtirtgar på
Norrlartd, Bergslagen och Blekinge, men ville finansiera genom indragning i
konccrtfrafiortsområ-dena,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stället för att söka samförstånd med centerpartiet gick
socialdemokraterna ihop méd folkparfiet, och gjorde upp om en kraftig
besparirtg på kommurterna utan någort regiortal profil. Här visade
socialdemokrafin upp sitt rätta regionalpolitiska artsikte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centern vill nu också införa ett miljömål för den
ekonomiska polifiken. Miljöproblemet är ett högst reellt ekonomiskt problem.
Skogsindustrin,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jordbruket
och fisket är direkt berörda. Till detta skall läggas produkfions-bortfall,
stora kostnader för sjukvård samt korrosion på byggrtader och utrustnirtgar. De
sammartlagda miljökostrtaderrta har i vissa sammarthang beräknats till 6 % av
bruftonationalproduktcrt, eller närmare 50 miljarder kronor. Ekonomi och
ekologi är ingerttirtg artnat än två sidor av samma sak,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sanningcrt är att socialdemokraterna står lamslagna inför
denna problemafik,.Svavelutsläppen ökar för första gåugcrt på tio år med stora
effekter på skogsfillväxten som följd. För atf minska miljökostnaderna krävs
ingrepp genom ett införande av miljöavgifter. I dag får andra ärt producertter
och konsumenter bära kostnaderrta för förorertingarna. Dessa kostnader måste
återföras till producenfert dels för att priset skall reflektera hela
produkfions-kostnaderi, dels för att stimulera till renirtgsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Certtern har därför i motioner under våren föreslagit att
miljöavgifter på svavelutsläpp skall införas. Vi har också tillgodoräknat oss
dessa intäkter i vårt budgefalternafiv eftersom de är en reell irtkomst. Vi har
emellerfid fått kritik frårt majoriteten, som hävdade atf man irtte skall
använda sig av en skattebas som man önskar skall minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från majoritetcrts sida glömmer mart då atf def j detta
förfarande finns en infäktssida. Minskade utsläpp ger visserligen minskade skatteintäkter,
men det ger också mindre kostrtader försjukvård och korrosion. Ändamålet med
miljöavgifterna är ju att åstadkomma en bättre miljö. E)et ger dessutom ökade
skatteintäkter på grund av färre sjukdagar och bättre förutsättnirtgar för
skogsbruk, jordbruk, fiske och fritidsliv. Om mau gcrtom olika miljöavgifter
skulle kunna minska miljökostnaderna med 10 %, skulle detta ge en samhällelig
intäkt på 5 miljarder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har i mitt försök till summering av
vårriksdagért tvirtgats kortstatera aft dcrt tredje vägcrts polifik slagit fel
på område efter område. Etf mycket påtagligt bevis är en onödigt hög räntenivå
här i landet. Def kan sägas vara riksbartkcrts, mert också marknadens, tysta
men ärtdå illustrativa .kommerttar till regerirtgens alltför svaga
finartspolitik. Man får ibland intrycket av. aft regeringen vill skylla den
svaga finanspolitiken på en illasirtrtad opposifion. Men så är det
rtaturligtvis inte. Den är nämligen helt och hållet en produkt av bristartde
politiskt hartdlag frårt regeringens sida. Under vårriksdagen har vi i
finansutskottet också kurtrtat kortstatera att det också beror på ert rigid
låsrting i vissa politiska frågor, helt enkelt en dålig . beredskap när det
gäller att föra crt dialog för samförstånd pch för posifiva lösnirtgar av de
samhällsekonomiska spörsmålen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den höga rärttårt är emellertid bara ett symtom i
märtniskors vardag på regeringerts misslyckartden. Ert artrtart illustratiort
är ufslagningcrt av bygder och arbetsplatser och dcrt starka koncentratiortert
i samhället. , Den tredje vägens politik har blivit syrtonym med flyttlass,
utarmnirtg av .glesbygd, bostadsproblem i storstad och tätort och med crt
bristande vilja att ta itu med och en, hartdfallenhet att hantera centrala och
artgelägna miljöproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber med detta att få yrka bifall till
reservationerna 1,3,6, 10, 15 och 18 i finansutskottets betänkande nr 30,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m:</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande öyerfog tredje vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Deri
ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anf. 4 HANS PETERSSON i
Hallstahammar (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är lika bra att börja med att säga aft jag kommer att överskrida
den anmälda falarfidcrt litet grand. Men jag skall försöka hålla det inom
rimliga gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Normalt
sett borde ert sådan här avslutningsdcbaff som gäller kompletteringspropositionert
egerttligen kunna avgränsas till de punkter där man skall komplettera budgeten.
Den borde inte kräva alltför många rtya ställningstaganden eller initiativ
eftersom vi redan i januari lägger fast vår syn på den ekonomiska politikcrts
irtriktrtirtg. Om man emellerfid ser aft en regerirtg är helt oförmögen eller
ovillig att utifrån de faktiska omständigheterna förändra sin politik eller ta
några nya irtitiativ som rimmar med verklighetcrt eller det som mart tycker
borde vara riktig politik, måste mart upprepa sirt krifik även i en
kpmpletteringsdebatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker nu att det har mognat fram en situafion där mau allvarligt måste
ifrågasätta regeringens vilja, alternativt förmåga, att föra något annat än en
åtstramningspolitik, som främst är riktad mot den gemertsamma sektorn. Kritiken
är nu stark även inom socialdemokratiska och socialdemokrafiskt behärskade
organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Missnöjet
med finartsmirtisterns ekonomiska pohfik tränger sig fram. Det går inte längre
att täta varje missnöjesläcka med atf hänvisa till budgetunderskottet. Det
argumentet håller på att förlora i värde, i samma takt som budgetunderskottet
nu minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
budgeten lades fram i januari beräknades budgetunderskottet för budgetåret bli
ca 37 miljarder kronor. 1 kompletteringspropositionen anges ca 30 miljarder som
ett troligt belopp. Nu finrts det beräknirtgar som visar att budgetunderskottet
kommer att bli 26—27 miljarder kronor, dvs. ca 10 miljarder under dert nivå som
beräknades i januari.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läget
är så pass förärtdrat atf statsministern i våras hade råd att göra ett lappkasf
och springa ifrån sina förslag på bostadsområdet, där regeringen hade räknat
med budgetårsinkomster på mer ärt 2 miljarder, irtte första året men i
fortsättningen. Detta var naturligtvis en framgång för hyresgästerna-som hade
framtvirtgats av att oppositionspartierna, visserligen frårt olika
utgårtgspurtkter mert ärtdå gemertsamt, yrkade avslag på regerirtgens förslag
på bostadsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialdemokraterna
hade kunnat lägga fram ett bättre förslag tillsammans med vpk som både hade
gett samhället inkomster, hållit tillbaka hyrorna och skapat rättvisa på
området. Regeringen hade kunnat förstärka statens inkomster om den hade velat,
men regeringen bedömer nu uppenbarligen läget så att den kan springa ifrån ett
par miljarder utan att det gör någortting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mart
Urtdrar varifrån alla motiv för en attack mot den gemensamma sektorn kommer.
Regeringens spariver har gått så långt att den under våren har tagit tillbaka
från kommunerna def som först släppts fill för att förbättra på skolans
ohiråde. När det gäller dert kommurtala skatteutjämningen har regeringert
handlöst kastat sig i armarna på folkparfiet för att spara 1,7 miljarder
kronor, när dcrt hade kurtrtat skapa ett mera rättvist skatteutjämningssystem
och en bättre regional utveckUng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
iver att på etf område kasta sig över och i samarbete med borgerliga partier
bekämpa den gemensamma sektorns fillväxt och i ett anrtat fall bara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lämna inkomster hur som
helst, bara därför att det är mofigt när partierna stödjer andra förslag än
regeringerts, stämmer dåligt övercrts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vpk
anser att samhällets finanser kan förbättras genom en rättvis beskattning av
kapital och förmögertheter och gcrtom kamp mot en ökad spekulation och mot den
utsugning som sker på olika områden. Vi har inte gjort det till princip, som
regeringen har gjort, att i huvudsak försöka förbättra budgetsaldot genom att
anvärtda dcrt offerttliga sektorns finanser och ekonomi som något slags timglas
som kan vändas, där det rinner över pengar från den kommuuala sektorn till
staten, och sedart säga att finartserna har förbättrats. Därmed skapas
samfidigt problem - i varje fall förhindras en berättigad fillväxt och
rtödvändig utveckling av kommunsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skulle vara mycket intressant att få en närmare förklaring till att regeringen
inte låter den gemensamma sektorn utvecklas bättre, mot. bakgrund av de ertorma
behov som där finns. Pengar finns uppenbariigen i samhället. Om regeringen
väljer att på ett riktigt sätt finartsiera sina åtgärder finns det utrymme för
deri gemensamma sektorn att expandera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
gemensamma sektorns expansion och den efterfrågart sorn uppstår där är inte
vilken efterfrågan som helst. Det kan infe sägas vara en privatledd
konsumtionstillväxt, som man är orolig för i andra sammanhang, utan det är en
fillväxt som är socialt, samhällsekonomiskt och fördelrtirtgspolitiskt riktig,
samtidigt som dcrt i huvudsak värtder sig mot inhemsk produktion. Det är en
inhemskt styrd efterfrågan som borde vara intressant för den socialdemokratiska
regerirtgen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Transrtationaliseringen
av ekonomin ökar mycket starkt, med regeringens goda mirtrtc och direkta stöd.
Mart har i nyliberal anda avreglerat och släppt krav som förut gällde för
utlartdsirtvesterirtgar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånden
för utlartdsinvesteringar har i löpande penrtirtgvärde nära nog fördubblats
mellan 1985 och 1986, och under 80-talet har investeringarna, mätt på samma
sätt, niodubblats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns alltså enorma ekonomiska resurser, som har skapats under den tredje vägens
period men som inte har använts för utveckling av samhället genom en
förbättring av samhällets ekonomi eller irtvesteringår i tillräcklig grad här
hemma i de regioner som utarmas. Dessa resurser har i stället tillåtits fara
över landets gränser ut till uflandsirtvestcringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan diskutera skäl för och mot utlandsinvesteringar; i vilken grad de är
samhällsekonomiskt nyttiga, hur mycket som är rimligt osv. Jag är beredd att
föra deu diskussionert. Jag säger, inte direkt nej fill utlandsirtvesteringar,,
om någon tror det, men det måste vara någon måtta på utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man ser på utvecklingen under 80-talet, uuder dert period som kart överblickas
gartska bra och då socialdemokraterna har haft regeringsansvaret, finner man
att ökrtingstakten har varit crtorm, samtidigt som regeringen i
kompletteringspropositionen klagar över att de inhemska irtvesferirtgarna
sviktar, att dé inte är tillräckliga och att tillväxten i vårt land har en
felaktig sammansättning - det är för litet kapitalbildning, för litet
investeringar. Ja, tacka för det, när ert så stor del av investeringarrta görs
utomlartds!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
som företagen har berikat sig och det har växt fram en stark likviditet till
följd av den tredje vägens politik, där lönekosfrtaderna har pressats ned och
den gemensamma sektorn har hållits fillbaka, har detta givit utrymme för en
enorm spekulafion.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987 '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nu duger def iute längre med
utsugnirtg gcrtom ägartde av produkfionsme-del på gammaldags
indusfrikapitalistiskf vis eller gcuom spekulatiort i mark och bostäder, :som
också är mycket vartligt och som har ökat. Nu skall det vara optiorts- och
terminskontrakt som byter ägare på en helt nyskapad börs. Det är eh hartterirtg
som ertligt mirt mertirtg irtte skapar rtågot som helst värde för
samhällsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla dessa spekulafionsvinster måste tas ur produktionen.
Det har slarvigt uttryckts så, även från regeringshåll, att detta närmast är en
artgelägerthet för . spekulartterna som byter pengar med varartdra, där den ena
vinner och den andra förlorar, men det är ett felaktigt synsätt. Inga värden
kommer ur intet eller genom ätt mart byter pertgar med varartdra. Allt värde
som är föremål för spekulatiort är resultat av produkfion, och på så vis är de
här. nya spekulafionsirtslagen en förstärkt variartt av utsugning av arbete och
vanliga mänrtiskors ekortomi: Det borde vara ett regeringsintresse att motverka
dessa nya tendenser till spekulation, om regeringert artser att
irtvesterirtgsrti-vårt är för låg och samhällsekonomin behöver filiföras
pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' När def gäller mark och bostäder kan jag passa på att
säga,god morgon till<br>
bostadsministerrt, om han hör detta - annars har han möjlighet att läsa<br>
protokollet. Han har ärttligen lagt fram ett förslag som skall förhirtdra<br>
spekulatiort i allmärtrtyttarts bostäder, och jag vill urtderstryka att det är<br>
mycket bra atf hart kommer med ett sådant förslag - jag skall infe bara skälla<br>
på regeringen:</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jag går in på vårt partis mera långsiktiga syn på
den ekonomiska, politiken vill jag kommentera några, inte direkt nyheter, men
inslag i kompletteringspropositionert som har förstärkts, givits större vikt
och rtya kvaliteter i negativ menirtg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gäller lörtcbildningen och de åtgärder som där
föreslås som begränsar<br>
de anställdas möjligheter att föra en fri facklig lörtckamp. Vi brukar anrtars
i<br>
Sverige vara starkt kritiska när vi ser att den fackliga kampert begrärtsas på<br>
olika sätt i artdra lärtder, där regeringen lägger sig i lönepolitiken och den<br>
fackUgä polifiken.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu kan man säga att firtartsmirtisferrt genom sitt
"cash -limit"-sysfem tar över Margaret Thatchers idéer om en
kassamässig begrärtSrting av löneutr rymmet, som kommer att betydaatt dé
anställda själva, om de kräver mer än vad finansmirtisterrt tycker atf hart
vill ge, får "fa arisvar för aft persortal får sparkcrt", som
TCO-tidrtirtgen mycket klart uttrycker def. Detta ansvar vältras över på
fackförenirtgarrta genom att det görs en sådan begränsning från ett
statsfinartsiellt synsätt, som innebär att den fria förhandlingsrätten hotas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Detta område är för övrigt infe det enda där
firtartsmirtisferrt inför något slags "thafcherism" i politiken: Det
firtns ett anrtat område där man kan sätta likhetsteckert mellart den svenska
ekonomiska politiken och den politik som förs i England - låt vara med
kraftigare styrka, men det är samma art av politik. Det är aft man förbereder
utförsäljnirtg av statliga företag. Man vill förbereda introduktiort på börsen.
Man vill släppa irt privat kapital i tidigare samhällsägda företag. Det är
synonymt med vad de håller på med i Englartd. Jag tycker inte att vi skall göra
det i vårt land. Jag tycker att vi skall använda samhällsägda företag och de
delar av industri och näringsliv som vi faktiskt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan
kontrollera på något annat sätt för att föra en rättvis polifik, för att
utveckla regioner, för att föra en interrtafiortcll politik som gyrtnar det
breda flertalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att i ett så genomkapitalisfiskf samhälle som vårt sälja
ut det lilla som firtns av inflytande över utvecklirtg och näringsliv, det är
enligt min mening en felakfig polifik. Jag kan inte förstå vad som ligger bakom
regeringens tänkartde på dert här purtkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fackföreningspressen har irite heller varit nådig i sin
krifik av den ekonomiska politik som regeringen för. Och även om regeringen
vanligtvis infe bryr sig om den kommunistiska kritiken utan gartska
oreflekterat avslår den på tradifionellt sätt, borde den ändå vara berörd av
att det firtrts så mycket krifik som det gör inom den egna rörelsen, inom de s:
k. sidoorganisationerna, där radikalism och framfidstro brukar få flöda ganska
fritt och där det framställs förslag som sedan aldrig fullföljs av det
socialdemokratiska parfiet. Jag tycker att regeringen borde vara mer oroad över
den ekonomiska och politiska utvecklingen i vårt land än den verkar vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till den ekonomisk-politiska strategin hör - det vill jag
upprepa ännu en gårtg - det som brukar vara grundläggande för regeringeii och
som den också använder sig av i kompletteringspropositionen, nämligen att bygga
den ekonomiska utvecklingen på étt permanertt exportöverskott. Det åstadkoms
genom den tredje vägens polifik, där man håller fillbaka lönerna men främjar de
höga vinsterna. På så vis skall vi vinna det kapitalisfiska kriget om
marknadsandelar, och Sverige skall framstå som något slags segrare i kampen med
andra starka ekonomiska makter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det sägs också i propositionen att den
iriternationella utvecklirtgen har försämrats i jämförelse med tidigare
bedömrtingar. Det är inte särskilt oväntat. Tillväxten i OECD-lärtderrta
förväntas bli lägre än fidigare. U-ländernas bytesförhållande utvecklas fill
ländernas nackdel. De kan inte importera lika mycket som förut. Flera av våra
viktigaste handelspartners, de nordiska länderna och USA, dras med ekonomiska
problem, som gör att de säkert inte heller kan räkna med samma fillväxt som
fidigare. - Och den stora ekonomiska maktfaktorrt USA är mycket Srtabb när det
gäller att ta till angrepp mot frihandeln och begränsa importen från exempelvis
Sverige på stålområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här gör att vi från vårt håll måste med skärpa upprepa
deu kritik som vi många gånger har fört fram om en övertro på att en exporfiedd
fillväxt skall lösa Sveriges ekonomiska problem. Det är i perspekfivet av detta
som jag tycker att det är mycket vikfigt att påpeka att det här måste vara en
tidsinställd bomb - rtär avmaftningen i den internationella ekonomin kommer får
det givetvis väldiga återverkningar också på vår ekonomi. Det måste vara
riktigt atf försöka vrida efterfrågan hemåt genom en utvecklirtg av dcrt
gemensamma sektörn, låta den växa mer än hittills. Det borde vara en riktig
ekonomisk strategi - samfidigt som man försöker sprida lärtderfördel-ningen,
försöker bryta irt på nya marknader såsom Sovjetunionert och Kina, där Crt stor
del av världerts befolkrting finns, med ett vaknartde kortsumtions-behov. Jag
skulle som försäljare i ett företag inte vilja ha bara en kund, som har dålig
ekonomi. Jag skulle vilja ha flera kunder att spela med när det krisår.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kartske måste vi ärtdå lämna det perspektivet och fundera
litet vidare; Var finns idédebatten, var finrts framtiden, var finns
perspektiven i den socialdemokratiska politiken? Jag har mårtga gånger tagit
upp detta och jag har egentligert aldrig blivit bemött med rtågra svar eller
argument. Socialdemokraterna har härtvisat till budgeturtderskottet och
trasslat in sig i den ekonomiska debatten och hänvisat till det aktuella
betärtkartdet. Och visst är det etf betänkande som vi diskuterar - men jag
tycker ärtdå att vi måste lyfta tartkarrta litet grand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det sammanhanget tycker jag att det är framför allt fyra
frågor som är mycket viktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig börja med makt- och ägandefrågorrta. Jag vill fa
upp dem i mirt egenskap av socialist och kommunist, somlever bredvid det stora
arbetarpartiet socialdemokraterna, vilket har ett enormt väljarstöd och
åtminstortc i högtidstalcrt säger sig vilja föra en socialistisk polifik. Vi
kanske i dag kan få klarlagt om socialdemokraterna vill det eller inte.
Regeringens företrädare tar måhända avstånd från dessa uttalanden. Men def
borde vara intressant att fundera över vad makt- och ägandefrågorna betyder för
vårt land. Maktkon-centrafionen ökar ju oerhört snabbt. Bolagen byter ägare
lika snabbt som deras direktörer byter skjortor. Dagligen ser man nya
konstellafioner, nya sammartslagrtingar, nya maktgrupper, som naturligtvis
spelar på sina villkor och över huvudet på statsmakter och regering. Samtidigt
förbereds introduktion av statliga företag på börsen! Detta försämrar
naturligtvis möjligheterna atf föra en riktig näringspolitik och ekonomisk
politik. Jag menar atf makt-och ägandefrågor är vikfiga. De måste diskuteras.
Samhällsägda företag och fondsystem borde anvärtdas till något annat än vad
kapitalisterna gör - fill något artnat än att spekulera på börsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill vidare ta upp det nafiortclla oberocrtdet som jag
redan har varit inne på: Transrtationaliseringen, den kapitalistiska
arbetsdelningen, sönder-delnirtgen av produkfiortcn, uppdeluing och splittring
på olika länder, där en liten del av en produkt tillverkas i etf land, en del i
ett artnat och sammartsäftningen sker i ytterligare ett. Hela dert utvecklingen
gör naturligtvis att det är svårare atf styra den inhemska ekonomiska
politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För varje dag som denna utveckling pågår blir man mer och
mer i händerrta på andras bestämmande. Det är naturligtvis oerhört svårt aft
motverka den utvecklingen. Det är etf stort problem, som accentueras i dag. Men
det borde åtmirtstortc kunna diskuteras och beröras av regeringert, som vill
föra en riktig ekortomisk politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbets- och livsvillkor är ytterligare en viktig fråga.
Det talas mycket om miljön. Vi har efterlyst crt skarpare politik på
miljöområdcrta. Arbetsmiljö och livsmiljö är två sidor av samma sak. I crt tid
av ökad utsuguing av människor, rent ekonomiskt, pågår naturligtvis också en
utarmning av natur och andra tillgårtgar. Det är ert logisk följd. Utsugrtirtgcrt
har de kortsekven-serrta. När profitkvotcrt skall ökas drabbar det också rtatur
och miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför artser jag, precis som Nils Åslirtg, att ekonomi
och ekologi hör ihop. Det borde vara självklart atf de ekologiska sambanden
befraktas objektivt. Det är utifrån dessa som den ekonomiska politiken skall
byggas. Här krävs oerhört starka insatser för att för framtiden bevara de
resurser som vi har i vårt land, så att de irtte föröds i dessa kapifalismcrts
yttersta och spekulafiva dagar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfidigt måste jag återigert i dertrta debatt - liksom i
den föregåertde -komma irt på certterns intressanta dubbelspel i dcu här
frågan. Centern har ju lyckats atf i betänkandet få fram en alldeles egen
reservafion på moment 2 b. Moment 2 a hartdlar om riktlinjer för den ekonomiska
politiken, men sedan har centern lyckats åstadkomma en reservafiort på moment 2
b, där de föreslår en helt annan politik än de artdra borgerliga partierrta,
Nils Åsling var, så aft säga, både röd och grön när han stod här i talarstolen
och talade om kapifalismcrts fördärv. Hart uttryckte sig iute på det viset, men
han använde äridå sådana uttrycksmedel att man förstod att det var vad det
hartdlade om, -Och samtidigt vill han vara grön. Ändå vill han skriva ihop sig
med de mörkblå om dert ekortomiska politikert, och där måste hart dela upp det
hela på två reservationer. Det går inte att både vara röd och grön och sedart
skriva blå reservatiorter! Det rätta vore atf rti tog avstårtd frårt de andra
borgarna och sade: Vi tillhör vänstern - vi kunde skriva ihop oss i en
reservation om den ekonomiska politiken. Det skulle fakfiskt innebära en mycket
ärligare sakbehandling i dessa frågor. Detta måste vara våldsamt svårt för
centern. Det skall bli roligt att höra vad Nils Åsling har att säga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare är fördelningspolitiken mycket viktig; Den talade
Nils Åsling också om i sitt röd-gröna tal. En kamp för en rättvis fördelning
innebär naturligtvis att man gör artsatser mot spekulafiortsekonomin och mot de
krafter som i dag vill föra samhället mot en artrtart irtriktning än en sådan
som innebär en rättvis fördelrtirtg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Var firtns de liberaler som för några år sedan talade så
högt om att det måste lörta sig aft arbeta? Vad säger de om den nya typen av
börsintrodukfiort och penningbyten som sker över huvudena på vanligt folk? Vad
tycker regeringen, som också säger att människor skall arbeta och spara? Alla
får infe arbete, och av dem som har arbete är det bara crt del som kart spara -
det är ju ojämnt fördelat. Man borde vara allvarligt oroad av atf
spekulafiortcrna växer, om man mcrtar allvar med fördelrtingspolitik. Det är
sådana här frågor som borde behandlas djupare, riktigare öch rakare i den
ekortomiska politikert. Jag har crt kärtsla av att regeringen bara flyter med,
surfar så länge det går för att se vad som härtder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall försöka avsluta mitt anförande i
rimlig tid, jag ser att jag överskridit den artmälda talartidert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk:s förslag med anledning av kompletferingsproposifionen
är ett program för regionalpolitiken. Det har varit mycket diskussion om
regionalpolitikert i vår, om vem som har svikit vem, om de 100 miljonerna, om
de nya matematiska lösningarna där man undrar om plus blir minus. Det finns
likviditeter som ligger och flyter ute i bolagen och som till viss del används
för spekulation och till viss del går till utlandsinvesteringar men som också
rtaturiigtvis finrts i statsskulden. Det vore rimligt att ytterligare medel av
detta, ca 10 miljarder kronor, drogs in för etf flerårsprogram för
regiortalpolitisk och irtdustriell utveckling. Det skulle vara ett krafttag
mot spekulationsekonomin och för regional rättvisa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menar att kommurtsektorn måste få växa. En procent är
på stället marsch. Den borde få öka med fre procent. Det målet har vi haft
också under 70-talef. Socialdemokraterna anslöt sig fill två procent när de var
i opposifion, men nu är det en procent som gäller.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det behövs särskilda irtsatser för vård, arbete och omsorg
irtom dert kommurtala sektorn. Vårdkrisen är på lut, det är en fidsinställd
bomb. Man kan säga att man bara ser toppen av ett isberg. Regeringert har varit
föremål för uppvaktningar från Landstingsförbundet, som säger att det infe går
att fortsätta längre på detta sätt. Det måste göras insatser inom dcrt
kommunala sektorn, främst inom vården. Därför vill vi föreslå ett speciellt
anslag om 2 miljarder krortor som första irtsafs på detta område. Kan mari säga
nej till 2 miljarder kronor på bostadsområdet och mena att det inte spelar
någon större rolloch å andra sidan kasta sig över kommunerna och dra in pengar
från dem, så borde mart kurtna se att det firtrts behov och att någorttirtg bör
göras. Mot bakgruud av budgetutvccklirtgcrt borde def irtte vara orimligt aft
göra irtsatser på vårdområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma sak gäller mat och hyra. Herr talmart! Det har
talats mycket om inflation och att inflatiorten hölls på en låg rtivå, ca 3 %.
Mert just på hyra och mat i som är de fyugsta utgifterna för vanligt folk, som
svarar för mer än hälften av utgifterna i en vanlig familjeekonomi, där ligger
inflafionen mycket högre. Om mart ser på konsumtiortcn för olika familjer
drabbas en låginkomsttagare med baskonsumfion av en mycket hög inflation. För
den som kart uuna sig andra varor, kanske köpa nya bilar och TV-apparater eller
förnya kapitalvaror osv. blir inflationen lägre. Man borde försöka motverka
sådartt. Därför finns det skäl atf infe acceptera några höjningar av bostadskostnaderna.
Det har vi föreslagit i vår motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det firtrts också skäl att öka livsmedelssubvcrtfioncrna
och aft sluta med prishöjarpolitiken på matområdet, vilket mart gör gcrtom att
gå åt det artdra hållet och slopa subventionerrta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr falman! Med dessa ord yrkar jag bifall till vpk;s
reservationer, som innehåller både riktlinjer för en ekortomisk polifik och
konkreta förslag till årets budget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 5
ARNE GADD (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Regeringert ger i
komplcfterirtgspropositiortcn sin syn på de frågor som regeringen uppfattar som
strategiskt centrala för vår ekortomi. Därvid kortstaterar regerirtgert att
pris- och kostrtadssfegrirtgcrt i Sverige fortfarande ligger på en nivå
ovartför de viktigaste kortkurrcrtflärtdernas. Tillväxten i den svcrtska
ekortomirt går sedart rtågra år fillbaka mest fill en ökad privat och offentlig
konsumtion, något som på sikt irtte är bra, eftersom en önskad tillväxt bör
grunda sig på en ökning av irtvesteringår och en öknirtg av rtcftocxpprfcri med
utlandet. I proposifionen konstateras: "Skulle denna utveckling bli
bestående, riskerar de hittills vunrta framgårtgarrta att gå förlorade."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stabihseringspolitikens uppgifter är med det fastlagda.
Något reformutrymme, med hjälp av "friska pengar" finns inte.
Möjligheterrta att göra omprioriterirtgar inom den offerttliga sektorn blir då
extra viktiga. Efter alla åren med "osthyvlar" i det statliga
budgetarbetet förstår alla med erfarenhet om förhållandena under vilken
knapphetens kalla stjärna det mesta av offentlig verksamhet rtu bedrivs. Iute
mirtst ur persortalpolitisk syrtvinkel är det nödvändigt aft snart kunna få en
ärtdrirtg fiU stårtd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Budgetpolitiken
har visat remarkabla resultat. Inför budgetåret förutspåd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>des, vilket redan sagts i
debatten, i budgetpropositionert i januari 1986 ett underskott på nära 50
miljarder för budgetåret 1986/87. Den prognos som riksrevisionsverket lär
publicera nu på tisdag tyder på att underskottet stannar vid mellan 26 öch 27
miljarder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytligtsett
skulle utvecklingen kunna tas som ett tecken på att dén statliga budgeten
sanerats extremt snabbt. Så är knappast fallet, eftersom omkring 5 av dessa 25
miljarder går tillbaka på fallande räntor på statsskulden och omkring 15'går
tillbaka på ovärttat kraftiga lörtéökrtirtgar och bolagsvinster -ökningar som
sedan påverkat såväl de direkta som de indirekta skatterna. Förbättringert är
alltså till irtte så litert del inflatorisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
våren har riksdagens behandlirtg av regerirtgens förslag i kompletteringspropositionen
lett till ändrirtgar i 29 av statsbudgetcrts 775 artslag. Mer är det infe. Två
äv dessa 29 ändringar beror på att 120 milj, kr, förts från ett anslag fill ett
anrtat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>.
Ncftobelastrtirtgcrt på utgiftsartslagen har som en följd av riksdagerts
ärtdrirtgar ökat med 900 milj, kr. Dessa utgifter har emellertid i betydartde
utsträckrting finansierats dels genom höjda skatteutjämrtirtgsavgifter, dels
med en minskad kompensation till kommunerrta för avskaffandet av den kommunala
företagsbeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Budgetförsvagningen
begränsas därmed till ca 330 milj, kr., vilket motsvarar 0,9 % av budgetens
totala omslutnirtg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mirtdre
ärt 2 % av arbetskraftert i Sverige är arbetslös, Utvecklirtgert hos oss står i
skarp korttrast mot förhållartdena i andra och borgerligt styrda länder. Det är
ett gott betyg för regeringen och den tredje vägcrts politik att det gått att
klara sysselsättrtingen så väl. Trots allt är fillgången fill arbete för alla
det viktigaste för den socialdemokratiska politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
utomlands är mycket avgörande för hur den svenska ekonomin skall kunna utvecklas.
När därför tillväxten inom OECD avtar och rtågra av våra viktigaste
handelspartner ser framför sig en påtagligt uppbromsad ekonomisk akfivitet
finns det extra anledning för oss att ha en hög beredskap för aft möta
eventuella påfrestrtingar. Av direkt betydelse är utvecklingeri i lärtder som
Norge, Dartmark och Västtysklartd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Norge var utvecklirtgen av BNP 3,3 % år 1986. Den bedömdes i finarisplartcrt i
år komma att stanrta vid 2,5 %, och de uppskattuirtgar som nu görs i
kompletteringspropositionen stannar vid 1,8 %,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
utveckling för Danmark är 3,3 %, 1,3 % och 0,5 %, För Västtyskland är det 2,5
%, 3,0 % och 1,8 %',</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
uppbromsning av utvecklingen i dessa länder fill halva den nivå som förelåg
bara för ett halvår sedan får självfallet också sina konsekvenser för dessa
länders förmåga att köpa de varor som vi vill sälja på deras marknader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns alltså problem för den svenska ekonomirt alldeles rurtt krtuten. Vissa av
problemen kart vi harttera och bemästra på egert hartd, artdra åter har sitt
ursprung utomlands och ter sig då mer komplicerade, eftersom det inte går att
med ejgrta åtgärder och insatser här i landet i god tid förebygga att de
uppkommer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Framfiden
är lättare att möta när nu Sveriges ekonomi på ett annat sätt än 1982 är i ett
åtminstone hanterbart skick. De som nu så starkt här i kammaren har kritiserat
regeringen för aft irtte allt redart är löst hade verkligert ställt till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det 1976-1982. Jag vill påminna om aft vi 1982 måste låna
23 000 milj. kr. utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När socialdemokraterna tog över varnades riksdagen av
ledningen för riksgäldskontoret för en kommande kris för Sverige, när utlandet
skulle börja strama upp sin benägerthef atf lårta till vårt lartd. På den fiden
var inflationert tvåsiffrig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Internationellt bedöms nu dert ekonomiska politik som
förts i Sverige som ytterligt framgångsrik. Redan i den ekonomiska politiska
debatten i mars gick det att citera omdömen från såväl den välrcrtommcradc
britfiska fidskriftcrt Ecortomist som från den s. k. Brookirtgsrapporfcrt,
publicerad av SNS och utförd av ett antal välkända amerikartska ekortomer. Här
räcker det atf åberopa analysen i Economist:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige är en ekonomisk paradox, skriver Economist. Landet
har dert största offerttliga sektorn av alla industriellt utvecklade länder,
def har de högsta skatterna, det är dcrt mest gcrtcrösa välfärdssfafcrt, det
har de mirtsta lörtcskillnadcrrta och de mäktigaste fackförertirtgarna. Får man
tro den förhärskande ekortomiska visdomen borde Sverige lida av akut
euroskleros med en trögrörlig arbetsmarknad och borttynande företag. I stället
har Sverige många stora och livskraftiga företag och etf av de lägsta arbetslöshetstalen
i Europa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dertrta irtgress till Economists analys, så fylld av
lovord och generös bedömning, slås fast dels att starka fackförenirtgar, ert
väl utvecklad social trygghet, ert hög sysselsättning och små löneskillnader
mycket väl kan existera fillsammans med livskraftiga företag, dels att detta
står i strid med "förhärskande ekonomisk visdom", Detta står alltså
att läsa i en tidskrift som irtte bara är kärtd för att som regel företräda
dcrt förhärskande ekonomiska visdomen utan även är allmänt erkänd för aft göra
def på ett intellektuellt stimulerande och begåvat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nu, herr
talman, till reservationerna!</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
utskottets betänkande har fogats 20 reservafioner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservationerrta 1 och 2 presenterar den grurtdsyrt som de
fre borgerliga partierrta resp, vänsterpartiet kommunisterna har på den
ekonomiska politikert,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservafiort 3 tar centerpartiet i grundläggartde
härtsccrtden såsom när det gäller fördelnirtgspolitiken avstårtd frårt moderata
samlirtgsparfiet och folkpartiet. Vi ger centerpartiet en eloge för den
reservatiorten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 4 bekräftar moderata samlingspartiet och
folkpartiet atf de irtser atf centerparfiet nu så smått börjar lämna det
borgerliga samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den allmärtna ekonomiska situatiorten tror
de borgerliga reservanterna inte alls på regeringerts bedömning att vår
bytesbalans kommer att uppvisa ett överskott - låt vara på bara en miljard -
för 1987. Irtte heller artser mart atf regeringens investeringsprognos kommer
att hålla. Utskottet delar inte alls denrta pessimistiska uppfattrtirtg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller exportindustrin vill jag säga atf våra
exportföretags priser rtu har upphört att stiga jämfört med utlandets.
Lönsamhefert i dessa företag är bättre ärt på länge. Så långt det går att nu
bedöma det bör nettoresultatet av vår utlandshandel kunna bli posifivt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgången
i industrins investeringar är ganska jämt fördelad över ohka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>branscher.
Def är endast livsmedelsindustrin som tycks sänka sin invesfe-ringsakfivitet -
med urtgefär 4 %. Däremot ökar dert kemiska irtdustrin sina investerirtgar med
15 % och basirtdustrin och verkstadsindustrirt sirta med 14 %, för att rtu fa
etf par exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa fakta tyder på att ert önskad utveckling är på gång,
def vill säga att vår ekonomiska fillväxt svänger om och i större utsträcknirtg
baseras på irtvesterirtgar och nettoexport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sammanhanget bör det dock konstateras att dert
kortsumtionsledda tillväxten varit en önskad tillväxt, helt i linje med det
program för ekonomisk utveckling på medellårtg sikt som riksdagen i december
1983 ställde sig bakom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sex borgerliga åren av tillbakagång pch förlorad
köpkraft för konsumenterna skair enligt programmet vara i-ehabiliteradc till
början av 1990-talet. Har ni borgerliga något emot att vi när det är gjort
glömmer de årert?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den borgerliga reservationert upprepas det
fempunktsprogram som tidigare presenterats. Det irtrtchåller fem s. k,
tillväxthirtder, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den förda
skattepolitikert,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bristen på en
stram finartspolifik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>behovet av
avmonopolisering av den offentliga sektorn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avskaffande av
byråkrati och regleringar och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en bättre
fungerande lönebildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I det här sammanhanget vill jag nöja
mig med att ställa lika många frågor som de borgerliga satt upp programpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första frågan gäller skattepolitiken. Dcrt riktar jag
till Nils G. Åsling; Är centerpartiet berett att stödja sänkta marginalskatter
också för höga irtkomster och att samtidigt företa radikala förärtdringar i
avdragssystemet och beskattnirtgcrt av kapital?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När dét gäller den andra programpunkten - den som gäller
en stram finartspolitik - skulle jag vilja fråga Lars Tobissort; År moderata
samlirtgspartiet fortfarande av den uppfattningert att det bedrevs en stram
finanspolifik under Gösta Bohmans ekonomimirtisfertid? Det var då som
stafsbudgetcrt försämrades från aft i stort sett vara balanserad till att ha
ett underskott på ungefär 90 000 miljoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den tredje programpunkten - den som gäller
avmortopolise-ring - skulle jag vilja fråga folkparfiet; Är folkpartiet
motståndare fill alla statliga monopol? Vad är i så fall era skäl för att i dag
ha den uppfattningen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den fjärde programpunktcrt, som gäller
avskaffande av byråkrati och krångel, vill jag än en gång värtda mig fill Nils
G. Åslirtg; Är Nils G. Åslirtg mostårtdare fill jordbruksreglerirtgcrt? Var går
gränsen för centerparfiets borgerliga politik?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den femte programpunkten, om lönebildnirtg,
vänder jag mig till alla de tre borgerliga partierna; Vad har rti emot
regeringens förslag till nytt lönebildningssystem? Hur skulle ert eventuella
system för en bättre fungerartde lörtcbildrtirtg urtder dert rtärmaste tidert
se ut?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservatiort 2 anger vpk sina riktlinjer för den
ekonomiska politiken. Vi har alla rtyligert njutit av Hans Peterssons
introduktion fill sin nyideologiska, kroniska debatt med miljöpartiet. Def är
ju infe säkert att den i fortsättrtirtgen kommer att ske här i kammaren.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dcrt
krifik som vpk rtu riktar mot regeringens förslag om åtgärder gäller i första
harid lönebildrtingens område. Sedan för vpk också fram uppfattrtirtgert att
man bör höja omsäftningsskatten på aktier med 6 % och dra irt 10 miljarder
extra av företagens likviditet, för att fa etf par exempel. Vpk anser, som Hans
Petersson med skärpa här framhöll, att det är fel av regeringen att ensidigt
satsa på en exporfiedd fillväxt av Sveriges ekonomi..</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
detta vill jag säga: Regeringerts förslag irtrtebar att löntagarna skall få ut
en lörtcökning som ger en verklig standardhöjnirtg. Det är irtte fråga om
någontirtg annat. Det skall inte vara fråga om löneöknirtgar som smälter bort
på grurtd av att priserna stiger lika mycket som lönen eller mer. Fria
förhandlingar skall det vara, mcrt det gäller då att kunrta förhartdla om påtagliga
förbättringar och inte om hur hög irtflatiortsfaktert i fortsättningert skall
vara. Har vpk rtågot emot det?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visst
skall aktieägarna vara med och betala skatt för att vi skall få en acceptabel
fördelning. Men det skall då ske på ett förnuftigt sätt. Att ytterligare
drasfiskt höja omsättningsskaffcrt på akfier skulle iunebära att
aktieförsäljnirtgen kraftigt minskade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vi inte satsar på en ökad export kommer vi inte atf kunrta betala dcrt
utlartdsskuld vi har. Vi gör det då irtte heller möjligt för folkets breda
lager aft höja sirt standard, eftersom en höjning av standardert för dem kräver
import av varor från utlandet. Mellan var. tredje och varanrtart
industriarbetare är i dag sysselsatt med att framställa varor som skall säljas
utomlands. Inte minst," Hans Petersson, gäller det - på dcrt punkten är vi
helt eniga - Västerås och Västmartland.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Är det något fel med att
skapa fler och bättre jobb i ASEA?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
def gäller lönebildnirtgcrt redovisar regeringen sina planer för atf göra nästa
års avtalsförhandlingar förcrtliga med det ekortomiska utrymme som då kommer
att finnas. Dels säger sig regeringen vara villig aft sänka den allmärtna
arbetsgivaravgiften, om förhandlingarna mellan arbetsmarknadcrts parter håller
sig irtom det fakfiska lörteutrymmet, dels skisserar regerirtgert ett system
med cash limits för aft den offentliga sektorns avtalsförhartdiirtgar skall
följa samma eller åtmirtstortc likartade spelregler som dem som gäller den
konkurrcrtsufsafta sektorrt. Förslagen rätt tillämpade förtjänar verkligen
riksdagens fulla stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkparfiet
och moderaterna accepterar i reservatiort. rtr 5 förslaget vad beträffar dcrt
öffertfliga sektorn, men förordar här liksom så ofta förr främst en
skattesärtkning till de bäst betaldas fördel. Det skall bli fackförenirtgarna
som i högre grad än tidigare genom höjda avgifter till arbetslöshetsförsäkringen
skall betala arbetslöshetens kostnader. På så sätt anser folkpartiet och
moderaterna atf lönerörclscrt skall sluta irtom det samhällsekortomiska
utrymmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Centern
har valt att i en formellt sett egen reservafiort - reservatiort nr 6 -framföra
i huvudsak liknartde synpurtkter. Andart hos de tre borgeriiga parfierna är
uppenbar: fackföreningsrörelsen skall tämjas. Självfallet delar inte
socialdemokrater den uppfattrtirtgert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vpk
har då det gäller lönebildrtingcn crt artnan ansats i reservation 7, där man
framhåller att som vpk ser det "sätter regeringert gcrtom dertrta åtgärd
en ytterligare press på de anställda inom den gemensamma sektorn utöver den
press som redan bristande resurser ger".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En fråga,
Hans Petersson; Kan man ge mer ärt vad resurserna tillåter?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det fill sist gäller budgetregleringen har samtliga
oppositionsparfier valt att denrta gång som så många gånger tidigare gå var sin
väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderata samlirtgspartiet är mest konsekvent av de tre
borgerliga parfierna. Det intressartta med moderata samlirtgspartiet är atf det
nu i realiteten varnar för att finanspolifikert blivit för stark. Moderata
samlingspartiet varnar faktiskt för atf den offentliga sektorn nu visar ett
överskott. Därvid räknar moderaterna in förutom stafcu också kommurterna och
socialförsäkringssckforrt. I stället för dertna polifik vill moderata samlingsparfiet
få fill stånd ett ökat sparande inom den privata sektorn. Därmed är def klart
att den krifik som länge från moderata samlingsparfiet har riktats mot den
ekonomiska politik som socialdemokraterna fört inte varit strikt ekonomisk utan
huvudsakligen varit ideologiskt betingad. Detta är ju inget fel i och för sig -
vi har olika uppfattnirtgar här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad det gäller för moderata samlirtgspartiet är att
försvaga samhället. Det skall ske genom kraftiga skattesänkningar huvudsakligen
till de bäst ställdas fördel. Det försvagade samhället skulle naturligtvis inte
kunna ge folkflertalet det stöd i olika sammanhang som ligger i det
socialdemokratiska begreppet folkhemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klarast uttalas detta i den moderata reservationert nr 13,
där det sägs om förslågeri:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Avvägningen mellan besparingar och skattesärtkrtingar
är gjord så att hushållens ekonomiska situation inte skall försämras.
Åtstramningen träffar i stället staten, kommurterna, företagen och
utlandet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Precis som om inte många htishåll har nytta av staten, av
kommunerrta, av företagert och i det här sammanhartget också av utlandet för
sina jobb, sin sociala trygghet och sirt levnadsstandard! Man förstår
verkligert de fördelningspolitiska ambitionerna bakom den moderata
budgcfpolitikcrt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkparfiet reserverar sig på ett likartat sätt men
uttrycker sig mindre rakt 'på sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centern, sluthgen, fortsätter sirt budgetmässiga
cirkuskortst från fidigt i våras. I det här sammanhanget vill jag bara erinra
om den s, k, firtänsicrirtgcrt av skatteutjämningsbidragert till kommurtcrrta.
Dertna skulle ske genom att de specialdesfineradc bidragert sänktes med 2 800
miljoner. Men något konkret förslag om vilka neddragningar som då var aktuella
angav centern inte alls. Frågan är om man kan ta centerrts budgettekrtik på
allvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk, slutligenj ser inga bekymmer med att kraftigt ösa ut
resurser utöver det som samhällsekonomiskt finns tillgängligt. Den fråga som
Harts Petersson borde svara på är; Vilka drabbas extra svårt om
inflafiortskarusellen kommer i gång igen? Som jag ser det blir det verkligen de
svagaste i samhället - hyresgästerna, barnfamiljerna och de som saknar s. k.
realtillgångar och har svårt att få ett bra betalt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en radikal polifik, Harts Petersson, ser man det som
viktigast att få balans i landefs ekonomi. I ert radikal politik, Hans
Petersson, ser man det som vikfigt att främja en ekonomisk tillväxt. För man en
sådan polifik blir det resurser som gör det möjligt att föra en radikal
omfördelnirtgspolitik. Allt detta är regerirtgert i full färd med aft
genomföra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
finansutskottets betänkartde hemställer vi att riksdagen ansluter sig till en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 sådan politik. Jag yrkar bifall till hemställan i
firtartsutskottets betärtkande 30<br>
5 juni 1987</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i alla dess delar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiskapoli- TOBISSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För ovanlighetens skull innehöll
finansutskottets ordförandes artförande en del intressartta irtfallsvirtklar,
åtminstone inledningsvis, men samtidigt förartledde harts kommcrttarer nya
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ArneCJadd talade om aft utsikterna i våra granrtlärtder
Norge, Danmark och Västtyskland hade försämrats jämfört med bedömnirtgen i
börjart av året. Vi har på den borgerliga sidan dragit den slutsatsen härav att
detta måste påverka bedömningen även av den svenska ekortomirt, men detta
avvisade Arne Gadd fullständigt. Det var otänkbart. Jag måste fråga: Pä vad
grundar Arne Gadd denna bedömnirtg?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ber att få påminna om att det häromdagen i Dagens
Industri fanrts en sammansfällnirtg av de olika progrtoser som gjorts över dcrt
svenska industrins utveckling. Där låg finansdepartementets siffror från den
reviderade finansplartcrt gcrtomgåcrtde över medelvärdena, i många fall långt
över. Vad gäller t.ex. industriinvesteringarna, som Gadd talade om, anger
finansdepartementet 13 % medan den gertomsnittliga bedömrtingen ligger under 10
%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan intressant vinkling var att Arne Gadd avfärdade
den budgetförbättring som man har kunnat konstatera som dels ett utslag av
lägre ränta, dels och framför allt en konsekvens av atf inkomsterna stigit för
snabbt, vilket givit upphov till ökade skatteintäkter för staten. Jag hoppas
att finansministern rtoterar detta irtlägg, så att hart möjligert korrigerar
sirta förberedda tartkar vad gäller talet om dcrt så gyrtnsamma
budgetutvecklirtgen i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligcrt sade Arne Gadd att vi hade haft en besvärande
osthyvelspolifik i den offentliga sektorn under etf antal år, aft man där verkligen
kände av knappheterts kalla stjärna och aft det var svårt atf se hur man skulle
kunrta gä vidare på denna väg. Han hälsade med tillfredsställelse en del nya
grepp som skulle tas. Får jag fråga Arrtc Gadd: Vilka nya grepp är def som han
tänker sig och som på något sätt skulle ge större utrymme irtom den offentliga
sektorn under de närmaste åren framöver?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arne Gadd ställde några frågor om bl. a. finanspolitiken
under gångna år. Får jag påminna om att under de år rtär budgeturtderskoffen
onekhgcrt växte var socialdemokraterna ständigt framme med förslag om
ytterligare höjda statsutgifter. Den inställrtirtg som nu Arne Gadd
karakteriserade med uttryck som "osthyvel" och "knapphefcrts
kalla stjärrta" hade socialdémokraterrta verkligert inte på den fiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arne Gadd frågade vilken uppfattrting de borgerliga
parfierna har om lönesystemet i framtiden. Det ligger något i ordet sysfem som
är betecknande. Vad vi eftersträvar är att organisationerna på
arbetsmarknadert skall få behålla sin fria förhandlingsrätt. De offentliga
organen skall se till att skapa sådana förutsättnirtgar aft den kan utövas. Det
är inte vi som pä det viset som Arne Gadd antydde är ute efter att tämja
fackföreningsrörelsen. Det är tvärtom regeringen som gör detta genom aft vilja
förorda en statlig inkomstpolitik. 32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 7
ANNE WIBBLE (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flerr falman! Arne Gadd sade irtledrtingsvis att
oppositioncrt mest kritiserar och att vi inte har mycket positivt att komma
med. Jag tycker faktiskt inte att det var ert korrekt beskrivning av
oppositionen. Jag minns ganska bestämt att jag inte sade någonting speciellt
negativt om den utveckling som har-varit utan uppgehöll mig rätt mycket vid
framtiden och efterlyste dert strategi som utskotfsmajoritetert till äverttyrs
kart ha någonsfä-des för att beskriva vad för slags ekortomisk politik man vill
föra framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu uppehöll sig Arne Gadd egentligen inte vid de här
riktlinjerrta för den ekonomiska politiken utan pratade mest om
sfabiliseringspolitikcrt. Jag tolkar det som ett irtdirekt erkärtrtartde aft
det är litet si och så med de för det mesta obefintliga riktlinjerna för den
långsiktiga ekonomiska politiken. Det är ju ändå så att Arne Gadd beskrev den
internationella ekonomiska situationert, som har blivit sämre. Hart sade att
def kortimer aft ställa till trassel för den svenska ekonomin, och det kan vi
infe göra något åt. Det var liksom en brasklapp över aft det kommer att gå
sämre framöver. Men def kan manfaktiskt göra något åt, herr Gadd. Man kan skaffa
sig en beredskap, man kan se till atf ekonomin är i ett sådant skick och att
def finns en sådan anpassningsförmåga att ekonomin klarar av att hantera sådana
störningar som förmodligen kommer från uflaudet arttingen nu eller scuare. Jag
tycker def Urtderstryker behovet av aft ha en långsiktig strategi snarare än
att bara uppgivet säga att det kan vi infe göra någonting åt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arne Gadd ställde en fråga. Jag skall svara på den i hopp
om att han dä kartske svarar på min vid något tillfälle. Han frågade om folkpartiet
vill ta bort alla statliga monopol. Jag är ledsen atf han faktiskt behöver
fråga det, för detta har vi debatterat jag vet inte hur många gånger under de
senaste åren. Det handlar om enskild eller offentlig produktion av sociala
tjänster. Jag sade dessutom i mitt anförande - jag pratade om
myndighetsutövning -att det är svårt att tänka sig, i många fall rent av
omöjligt att där tänka sig, enskild produktiort. Arrtc Gadd hade faktiskt infe
behövt ställa en sådan fråga. Däremot är det en mycket tydlig ambition från
folkparfiets sida atf se fill aft vi får fram mårtga fler ertskilda alterrtativ
när det gäller produktion av sociala tjänster. Jag vill faktiskt få bekräftat
om Arne Gadd förstår skillnaden mellan firtartsiering av sociala fjänsteroch produktiort
av samma sak. Det är rtämligert avgörartde för vad slags reaktion man har på
enskilda alterrtafiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom jag ser att tidert är ute vill jag bara påmirtna
Arrtc Gadd om att jag ställde rtågra frågor som det skulle vara trevligt atf få
svar på.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska poli-tikenm. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Urtder detta anförande övertog förste vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 8 NILS G. ÅSLING (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru falman! Def är onekligen intressant atf Arne Gadd nu
försöker se en skillnad mellan oss och de artdra borgerliga parfierna. Det är
fel. Vi har samma grundsyn t. ex. på enskilt ägande och på marknadsekonomi, men
vi har i vär reservafion om ett nyanserat fillväxtprogram tagit upp just
frågorna om miljön, fördelningen av resurserna och den regionala
utvecklirtgert. Vi</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1986/87:137-139</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har vill
jag säga ert mera fördjupad och nyanserad syn än våra borgerliga vänner på
dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också intressant att höra att utskoftets ordförande
ger oss ert eloge för reservationen i dag. I den här reservationen har vi ju
kritiserat regeringen för frånvaron av regionalpolitik och nortchalarts mot
artgelägna miljöfrågor. Vi tackar för det berömmet frårt utskottets
ordförartde. I jartuari lät det artnorlunda. Då häcklades vi väldeliga frårt
socialdemokratiskt håll för vår syrt på miljö- och regionalpolitik. Det kanske
har inträtt crt sinnesförärtdring, och den hälsar vi verkligert med
tillfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom det är skolavslutrtirtg i dag fick vi flera
frågor av biträdade skolmästaren här. År vi i centern för särtkta
marginalskatter också om det innebär avdragsbegränsrtirtgar? Självklart är vi
det, därför att def finns ett matematiskt samband mellan marginalskatter och
avdrag. Den balansen måste man självfallet eftersträva. Men vi är väldigt
angelägrta om - det vill jag gärna säga fill Arne Gadd, och jag hoppas
finartsmirtistern lyssnar- att den skattepolitik man utformar för framfiden har
klara fördelningspolitiska profiler. Det går inte att tro aft man kan, som nu
sker, drabba låginkomsttagare och deltidsarbetande och låta dem betala
marginalskaffesänknirtgar för höginkomsttagare. Jag tog i mitt anförande
exemplet vilken konsekvens det har för skolelever som sommararbetar. En sådan
skattepolitik som regeringen här har skisserat slår ganska förödande på
deltidsarbetande kvinnor och låginkomsfgrupper över huvud taget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet är jag ingen motståndare fill prisreglering på
jordbrukefs område, Arne Gadd. Def är en realitet som vi måste behålla så länge
omvärlden rtär det gäller livsmcdelsexport ser ut som den gör. Vi kan inte
ensamma i världen avveckla en jordbruksprisreglcring och därmed exponera oss
för marknaden med de konsekvenser det skulle ha.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 9
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik; -</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru falman! Jag får dela upp mina svar till Arne Gadd på
två repliker för att göra def möjligt atf svara honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arne Gadd började med atf irortisera litet över mitt gröna
intresse och menade att den här debattert i miljöpartiet kanske vi inte fick
föräi riksdagen i fortsättrtirtgcrt. Hart mertade att vpk räkrtas väl ut ur
riksdagen nu: Men med tanke pä vad Arne Gadd har sagt orn riksdagen som en
hörtsgård som inte går i takt så spelar det väl infe rtågort roll om det firtns
ett vänsterparti eller ett allmänt miljöparti i riksdagen förArne Gadds del.
Den borgerliga politikert kart rti ju föra med hjälp av de andra i alla fall,
så ni har väl inget bekymmer för vår del i den menirtgcrt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men när def gäller den gröna politiken och den påverkan
som miljöpartiets krifik ändå har på de etablerade parfierna tycker jag infe
att man skall nonchalera dcrt, för rtu är miljöfrågorrta vikfiga. Min reflexion
när det gäller socialdemokratins eventuella gröufärg mot bakgrund av
förhalnirtgar och tricks krirtg Tjerrtobyl och avveckling av kärnkraften nu
igen blir atf den enda gröna nyarts man kan iaktta när det gäller
socialdemokraterna är väl att det växer mossa på betongen. Någon artrtart
grörtfärg lär ni väl aldrig kunrta prestera enligt vad jag förstår. Men jag
välkomnar er naturligtvis också i den vänsfergröna falangen, om ni har intresse
av det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så frågar Arne Gadd mig hur i all världeri skall ni klara
er ekonomiska polifik med det stelbenta program ni har-som det framstår!
reservationerna - med en ekortomisk politik som kräver något av dem som har
haft nytta av dert tredje vägens politik och verkligen berikat sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motfrågan är ju; Hur skall Arne Gadd lösa problemen? Är
det optionsbörsen, där man jagar varandra med kontrakten. Är det fortsatta och
ytterligare fördubblade utlandsinvesteringar som skall lösa problemen,
samtidigt som den regionala utarmningcrt pågår? Är det höjda bolagsvinster som
medför en kapitalackumulation och euorma irtflafiortsförvärttrtirtgar, samt
avkastningskrav på insatt kapital som gör att prispressen verkligen går uppåt
- är def det som skall lösa problemen? Eller fordras det i den här ekonomiska
situationen någon form av samhällsekonomiskt och politiskt styrda ingrepp för
att driva utvecklingen rätt? Jag menar att det är det senaste alternativet som
är rätt. Sedan kan man mycket väl diskutera i vilkcu grad, på vilket sätt och i
vilkert takt mart skall gcrtomföra det. Det vore intressant om det över huvud
taget kom till stånd en diskussion om dessa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arne Gadd försökte säga att Västmanland naturligtvis skall
leva på export och att Hans Petersson i Hallstahammar är en inåtvänd person som
infe vill ha någon export. Jag anser aft när det gäller Västmanland är
problemet mycket tydligt. Vad gör vi med Västmanland om amerikanerna sätter
stopp för stålimporten? Det är det amerikanerna kan göra, med sin ekonomiska
styrka. Det är därför bindningen fill etf fåtal starka kapifalistländer är så
farlig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru
talman! Jag återkommer i nästa replik.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
10 ARNE GADD (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru falman! Mart kart fortsätta resortcmanget om vad man
skall göra med Väsfmanlartd med aft säga att ert ekortomisk politik som
stimulerar vår export innebär att man ser fill att stålproduktionen, som kanske
irtte kan. bedrivas på samma nivå i framtiden som hittills, ersätts av annan
produkfion som kan ge människorna i Bergslagen arbete där. Det är ju precis vad
en progressiv socialdemokratisk ekonomisk politik, regionalpolitik och närirtgspolitik
syftar till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När Harts Peterssort i Hallstahammar börjar fala om att
det är ingcrt skillnad på socialdemokrafisk och borgerlig politik och dessutom
kommer in på resonemanget kring vad som händer med kommunerna måste han nog
vara litet försiktig. Det är sällan man i politiska sammanhartg har tillgårtg
fill tryckta alster från utskott som visar hur Hans Petersson ställer sig i den
frågan. Def är han och vpk - infe riksdagen - som på grund av vissa interna
problem enligt min mening betett sig som i crt hörtsgård. Det var detta som
gjorde att man - var tvungen att provisoriskt finna andra lösningar på
kommunernas ekonomi än den socialdemokratiska regeringens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nils G. Åsling! Jag vill komplettera min fråga, så att du
kan svara på den efter hur jag ställde den. Frågan gällde även
förmögenhetsbeskattningen, men Nils G. Åsling valde att enbart ta upp
studcrtter och sådana som lever på låga inkomster. Dessa har i regel ingert
förmögcrthet. Hur ställer sig centerpartiet och Nils G. Åsling till
kombinatiorten inkomst- och förmögenhetsskatter, avdrag och progressivifet?
Det vore mycket intressant aft få en kommentar till detta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artrtc Wibble gjorde gällartde att hort i sitt artförartde
irtte alls kritiserade socialdemokratirt och regerirtgert. Jag måste erkärtrta
att jag irtte trodde att Anne Wibble offcrtfligen ville säga så. Jag tackar för
det. I def sammanhartget vill jag också korrigera Anne Wibble. När jag talade
om att vi inte kan göra något åt det som kommer ufifrån menade jag att vi inte
kan förebygga detta på samma sätt som det som sker inom lartdet. Självfallet
kart vi föra crt ekortomisk politik som gör att vi har goda förutsättningar att
klara problemen när problemen firtns inom våra grärtser. Vi socialdemokrater
artser att dcrt förda ekonomiska polifiken har gett oss mycket bättre
förutsättrtingar i dag än de förutsättrtingar som fanns när de fre borgerliga
partierna lämrtade över regerirtgsartsvaret 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Tobissort ställde i det här sammarthanget en rad
frågor. Jag kart ge precis samma kommentar till honom som jag nyss gjorde fill
Anne Wibble. Def bästa sättet atf i dessa sammanhang rtiöfa de internationella
rtcdgårtgarrta i kortjunkfuren är att föra crt ekortomisk politik som lyckas,
till skillnad från den politik som rti borgerliga svarade för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 11 LARS TOBISSON (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Def var kanske Arne Gadds svårigheter med
titulaturen som gjorde att det inte blev så mycket tid över för aft fa upp de
frågor som bl. a. jag hade ställt. Låt mig återgå fill det anförande Arne Gadd
höll fidigare. Han hade crt tes om att moderaterrta skulle ha varnat för aft
finanspolitiken har blivit för stark. Det är naturligtvis en total
missuppfattning. I början av detta år sade vi - och vi står fast vid den
uppfattrtirtgert - att vi vill minska budgeturtderskottet mer än vad
regerirtgert och firtartsutskottets majoritet vill göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arrtc Gadd har här själv visat att trots de förslag till
ytterligare finanspolitiska åtstramningar som regeringen lagt fram har infe
någort åtstramning skett. Man har fått ta tillbaka en stor del av det man tänkt
sig atf göra. Frågan är nu vad som skall ske i forfsåffningcrt. Det är ett
faktum aft vi står i en situation med uugefärlig balarts i dert offerttliga
sektorn. Socialdemokraterna väljer att gå vidare med rtya offerttliga
utgiffsåfagartdcrt, även om de åtminstone i ord anger att de skall vara
återhållsamma. I stället skall man bygga upp etf nytt kollektivt sparande. Vi
säger då gemensamt från den borgerliga sidan atf sparandet skall äga rum i den
enskilda sektorn, hos företag och hushåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi moderater menar att dcrt ytterligare ram som tillväxten
ger skall genom sänkningar av skatfcuffaget utnyttjas för atf vidga den
enskilda sektorn. Här finns en alldeles klar vaftendelare mellan
socialdemokratisk och borgerlig-moderat politik. Det här kommer vi att få
diskutera mycket i fortsåffningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta vill jag ha sagt - vilket jag var inne på redan
på i mitt anförande -att det firtrts etf klart utrymme för crt särtkrtirtg av
skatfetrycket i svensk ekonomi. Det kommer aft vara nödvändigt för aft klara
den typ av fördelrtirtgspolitiska problem som Nils G. Åsling varit inne på, men
som Arne Gadd och socialdemokraterna egcrttligcrt irtte vill erkärtna. Vi återkommer
till detta, och jag är övertygad om atf dcrt polifik som vi har stakat ut
kommer aft visa sig riktig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arne Gadd
menar aft vi skulle ha avslöjat vår verkliga avsikt, vilken skulle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vara
"aft försvaga samhället". Nej, genom att föra en moderat polifik kan
man stärka samhället, medborgarna, familjerna och företagen. Det gör vi genom
att minska statens inblandrting i det ekonomiska livet och i mänrtiskornas
vardag. Återigert är det denna ständiga sammanblandning mellan samhälle och
stat. Samhället är något mycket mer än staten. Genom att dämpa statens
utbredning kan man frigöra dem som agerar i samhället.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
12 ANNE WIBBLE (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arrtc Gadd frågade vilket alternativ till
löncbildrtirtgert vi har i folkpartiet. Det tycker jag är ert rätt onödig
fråga. Vi har diskuterat den här aspektert och problemet med lönebildningen i
den ekonomiska politiken under många år här i kammaren. Vi har i folkpartiet
mycket länge sagt att vi är intresserade av att föra en ekonomisk politik som
skapar goda förutsättrtingar för parterna atf förhandla, men sedan vill lämna
avtalsförhandlingarna åt dem. Med anledrtirtg av vad firtansutskottets
majoritet har sagt i denna fråga vill jag ställa en motfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 avsrtittet om lönepolitiken står det atf
socialdemokraterna och kommunisterrta tycker det är bra att mart infe klart
säger att arbetsgivaravgifterna skall sänkas och att crt höjning uteblir 1988.
Det blir en förde! att komma i efterhartd därför "att regeringen på
förhand inte måste ange hur stor sänkningen blir. Denna kan göras beroende av
nivån på avtalet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill gärna fråga vad detta betyder, Arne Gadd. Betyder
detta att om avtalet blir måttligt skall mart få denna kompenserande sänkning
på 1,3 procentenheter och om avtalet bara blir litet måttligt, är då tanken att
sänkningen enbart skall bli hälften så stor eller någon anrtan summa? Det
skulle vara intressant att få veta om det ligger någon djupare tanke bakom
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från folkpartiets sida vill vi klariägga reglerna i förväg.
Vi vill nu sänka arbetsgivaravgifterna så att de infe höjs totalt sett 1988. Vi
vill nu få en klar marginalskaffesänkrtirtg från 1988. Vi vill ta bort den
rtyligert beslutade avgiftshöjningen på andel-i-vinsf-systemet. Vi vill
reformera systemet för arbetslöshetsförsäkringert för aft ge "rakare
rör".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill till detta lägga atf vi vill fa bort prisstoppet,
så atf vi slipper ta bort det precis rtär avtalsförhandlingarna börjar. Men,
Arne Gadd, det är faktiskt snart för sent att göra detta. Därför önskar jag att
Arne Gadd tar sin sista replik i anspråk för atf ändå tala om att det är
viktigt att lägga fast förutsättrtingarna i förväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru falman! Jag ställde inledningsvis några frågor. Jag
frågade, Arne Gadd, hur socialdemokraterna skulle bära sig åt för att få en
ökad tillväxt. Vidare frågade jag om rti verkligert vill särtka
margirtalskatterna, om ni verkligen vill fa bort regleringar och få en ökad
flexibilitet och anpassningsförmåga i ekonomirt och om ni verkligen vill öka
produkfivifefcrt i dcrt öffertfliga sektorn genom att sfimulera enskilda
alterrtativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har nu under debatten inte fått något svar på dessa
frågor. Def finns inget svar aft få i betänkandet. I rikflinjerna ingår
nämligen infe någon beskrivning av dessa problem. Det kunde vara intressant aft
höra om finansutskottets majoritet har några tankar om hur man skall lägga upp
den ekonomiska politiken på litet längre sikt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 13
NILS G. ÅSLING (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Arne Gadd återkommer till frågan om en
framfida skaftereform . Jag är beredd att ta upp den diskussionen när vi
ser.hur skattepolifiken är utformad i detalj. Vad vi vet hittills genom dert
skiss som finansministern har presenterat är att låginkomsttagarna skall betala
marginalskaffesänk-ningarna för höginkomsttagarna. Detta har vi alltså sagt nej
fill. Def är emot vårt krav på en fördelningspolitisk profil i skattepolitiken.
- Det är det svar jag är beredd att ge i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande Arne Gadds fråga om lönebildningen vill jag
hänvisa till centerns reservafion i den frågan. Vi tycker atf
firtartsmirtisferrt med sirta "cash limits" här har fört ett ganska
förenklat resonemang. Man måste nämligen när det gäller den offentliga sektorn
också ha i bakgrunden en syn på vilket slags serviccansvar de offentliga
myndigheterna kan ha. Vår filosofi är aft man bör väga in lönebildnirtgcrt i
ramar sorn gäller utgifterna för hela enheter, för hela institutioner. Det går
inte att enbart sätta tak för lönerna. Man måste ha ramar inom vilka de
ansvariga myndigheterna kan röra sig för atf tillgodose medborgarnas
servicekrav. Detta gäller t. ex. sjukvården, som ju är inne i en ganska
allvarlig situatiort för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag noterar med ett visst intresse men med beklagande att
Arne Gadd som ordförartde i finansutskottet i dag inte är beredd att ta upp
diskussionen om regionalpolifiken, som farit så illa under de senaste årcrts
ekonomiska politik. Konsekvenserna har blivit att unga människor i
Storstockholm och i andra stora tätorter i dag kanske har jobb men infen
bostad, medan ungdomarna ute i glesbygden har bostad men inget jobb. Def
illustrerar på ett väldigt effektivt och brutalt sätt bristerna i den tredje
vägens ekonomiska politik. Men detta glider utskotfefs värderade ordförande
förbi. Det tycker jag är beklagligt, eftersom det är en mycket central fråga
hur den ekonomiska politiken slår i människors vardag. I det här avseendet har
alltså den tredje vägens politik enligt min uppfattning havererat. Fråga
människorna! Jag tänker infe bara på ungdomarna i Storstockholm utau t.ex;
också de människor som nu snart står utan arbete i Stekenjokk. Det är de reella
konsekvenserrta av dcrt tredje vägens polifik som vi här bevittnar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 14
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) rephk: Fru talman! I talet om det
socialdemokratiska tvånget atf kasta sig i famnen på folkparfiet lät Arne Gadd
precis som biskop Brask. Härtill var jag nödd och tvungen, var innebörden. Men
def handlar ju om vad man gör av den tidsfrist mart får och om vilkert
inriktning man vill ge polifiken. Def fanns möjlighet för en majoritet i
utskotfet för en regionalpolitiskt riktig profil på den kommurtala skatteutjämningen,
men det fanns också möjlighet för en majoritet, bestående av andra partier, för
en nedskärning gentemot kom-munsektorrt. Det vär def sertare som fick ta
överhanden. Det handlar alltså om orsak och verkan. När vi debatterade den här
frågan i kammaren i onsdags - Arne Gadd var inte närvarande då - var de
socialdemokratiska företrädarna betydligt mer lågmälda orn den tid som har
förflutit sedan det blev återremiss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de regionala insatserna är det som Nils G.
Åsling säger, rtämligen att def handlar om bostad eller jobb. Men jag kan fala
om att det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dessutom
är så att inte ens kommunala bostadsbolag ute i landet ger Prot.
1986/87:137</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ungdomar
en bostad med mindre än att de har ett jobb eller aft föräldrarrta 5 juni
1987</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>går i
borgcrt. Lönen för arbetet i ungdomslag räcker rtämligert inte fill för att</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>]</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betala
hyran, och efter ungdomslag finns inget artnat än socialbidrag. Detta</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>f </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan
möjligen fastställas utifrån vilket hyresbehov man har. Situationen är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alltså t.
o. m. värre än dcrt Nils G. Åslirtg beskrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här är ju en fråga om styrning av politiken. Skall
kapitalets frihet gälla? Skall regionala obalanser förstärkas eller motverkas?
Fordras det några ingrepp i den ekonomiska politiken eller kan man bara köra
med morötter om högre vinst och lägre löner, som ju ärdet väsenfliga i den
socialdemokratiska politiken? Räcker detta för att hirtdra att folk flyr från
de utsatta regionerna och atf kapitalplacerare investerar alltmer utomlartds?
Jag anser att de två sakerna har etf samband.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För aft fortsätta debatten om Västmanland är den
gemensamma sektorn just i det länet mindre utvecklad i förhållande till
industriproduktionen än i riket i genomsnitt. Där skulle verkligen insatser
inom den gemensamma sektorrt som skapar crt inhemsk efterfrågan och infe minst
jobb på orten vara av stor betydelse. I vårt förslag i anslutning fill
komplefteringspropositionert har vi tagit upp insatser för arbete, vård och omsorg
i kommunerna. Jag menar att def är av största vikt att en sådan politik
främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sitt förra inlägg sade Arne Gadd aft mart måste rätta
behovcrt efter resurserna. Jag menar atf mart också måste artslå resurser i
förhållande till behoven. En fördelrtirtgspolitik och ert rättviscpolitik måste
fakfiskt ha sirt utgångspunkt i vilka behov som finrts. Artrtars bäddar mart
för en privatisering, och det vill Arne Gadd säkert inte ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 15 ARNE GADD (s) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det är möjligt att Lars Tobissort och jag
skall artvända begreppen på ett litet mera skärpt sätt. Men def är mycket
intressartt att vi nu har kommit därhärt att moderata samlingspartiet varnar
för atf den socialdemokrafiska politikert har lett så lårtgt aft mart faktiskt
får ert balarts i den offentliga sektorrt relativt srtabbt. Det är crt poärtg i
dcrt här debatten som Lars Tobisson själv säkert mycket väl inser irtrtcbörden
av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anne Wibble förde en diskussion kring dcrt offentliga
sektorns produktivitet. För mirt del tror jag att mart skall vara försikfig
med företagsekortomins begrepp i def här sammanhanget, speciellt' när det
gäller den offentliga sektorns myrtdighetsutövrtirtg. Det är faktiskt mycket
svårt atf mäta produktiviteten i den offentliga sektorn på samma sätt som man
kart göra rtär def gäller etf vanligt företag. De undersökrtirtgar som har
gjorts om dcrt offerttliga sektorns effektivitet - i varje fall de som jag
känrter till - är mer intressanta som mcfodstudier än som studier av de problem
man försöker fillämpa metoderrta på. Vi får alltså lov att vara litet
försikfiga rtär vi artvärtder de här begreppcrt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpartiet måste i-sin liberalism skärpa sig till en
definition när det gäller<br>
talet om statliga monopol. För atf ta ett drasfiskt exempel: Inte kan väl det<br>
gamla frisinrtade folkpartiets tradifion ha glömts bort så totalt atf man
skulle<br>
vilja avskaffa Systembolagefs monopol? Självfallet inte - def är jag övertygad<br>
om. Man kan ta exempel på exempel där det infe går att föra den här</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>diskussiortCrt så ertkelt som dagens folkpartistiska
agitatorer vill göra när de talar om avmonopolisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nils G. Åsling har kommit tillbaka såsom representant för
de små i samhället. Han tolkar rtu Kjell-Olof Feldts och socialdemokratins
förslag fill en skattereform som att arbetarrörelsen skulle vara intresserad av
att sänka skatterna för höginkomsttagarna gertom att höja skatterna för
låginkomsttagarna. Fortsätt gärna med dert argumertfationen, Nils G. Åsling.
Den är litet sned och utanför allting. Då förstår man hur tomhänt Nils G.
Åsling fakfiskt är i sin argumentation. Det var i, det sammanhanget jag kom med
min lilla fundering. Det kan finnas låginkomsttagare som har stora
förmögertheter. Detta var det irtfressanta i diskussionen om skatterna på
arbete och kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härfill var jag nödd och tvungen, sade Hans Petersson i
Hallstahammar och syftade då på mig. Men Hans Petersson var med i två fre
veckor i förhandlingarna med kommunerna om en uppgörelse om kommunernas
beskattning, som skulle ha lett till att Norrland, Bergslagen, Gotland och
Blekinge hade fått det mycket bättre. På grund av vänsterpartiet kommunisternas
interrta motsättrtirtgar ärtdrade Hans Petersson emellertid åsikt några timmar
innan beslut skulle fattas. Får jag be om en liten skärpning, Hans Petersson!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förste vice talmanrten anmälde att Anne Wibble och Harts
Petersson i Hallstahammar anhållit att till protokollet få antecknat aft de
inte ägde rätt fill ytterligare repliker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 16
Finansminister KJELL-OLOF FELDT;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Som åtskilliga redan torde ha noterat är det
avslutning i landets skolor i dag. Barnen sjunger om den blomstertid som nu
nalkas med lust och fägring stor. Också på oss dammiga gamla riksdagsledamöter
väntar ett mer eller mindre välförtjänt sommarlov. Även här i riksdagen har vi
en sorts avslutning - men utan sång. Vi ger irtte erts talmannen ett äpple,
vilket åtminstortc fröken i småskolan brukade få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett avseende påminner dock denrta tillställning om
skolan. Oppositionspartierna ägnar sig åt att dela ut det sedvanliga
underbetyget åt regeringen för dess ekonomiska politik. Oberoende av vad vi kan
tycka om betyg i skolan, borde vi ändå kunrta crtas orti aft betygsäftrting bör
grundas på fakta. Därför tänkte jag ge rtågra fakta om Sveriges ekortomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produkfiortcn har återhämtat sig efter den djupa svackau
mot slutet av 1970-talet. I år beräknas BNP växa med drygt 2 %. Räknat per
invånare är det en fillväxt som väl mäter sig med västländernas genomsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringarna går upp ordentligt i år. I industrirt ökar
de med 13 %. Företagens reala lönsamhet är den högsta sedan 1960-talet. Deras
soliditet ökar, vilket gör dem mer motståndskraffiga mot störningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inflationen är den lägsta på närmare 20 år. Både i fjol
och i år svänger den mellan 3,5 och 4 %. Det betyder atf prisökningsfakfen har
halverats uuder de två senaste åren. Vi närmar oss nu de låga
irtflafiortsnivåerna i omvärlden -men utan att ha behövt gå igcrtom dess
arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvärtom minskar arbetslösheten i Sverige stadigt. Den
ligger nu under 2 %-aft jämföra med 3,5 % för fyra år sedan. Ävert arttalet
märtniskor som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är
beroende av beredskapsarbeten och liknande arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
sin sysselsäftrtirtg mirtskar. Samfidigt fortsätter sysselsättrtirtgen att öka.
Nils G. Åsling sade att arbefslöshcten i själva verket har ökat i Sverige. Det
skulle intressera mig oerhört att höra Nils G. Åsling ge belägg för detta
påstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underskottet i bytesbalansen vändes till ett överskott i
fjol. I år bör vi kunrta rtå åtmirtstone balans. Def betyder att vi inte
behöver öka utlandsskulden och att räntebördan därmed kan lätta något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Budgetunderskottet har gått ned snabbare än i något annat
land i hela västvärlden. Under de sertaste fem åren har det minskat med 10
proccrtterthc-ter av BNP; def motsvarar mer ärt 90 miljarder i dagens
penningvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svcrtska folkets realirtkomster stiger srtabbt. I fjol
ökade de reala disponibla inkomsterna med i genomsnitt 3,5 %, och i år ser
ökningen ut aft bli över 2 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den privata konsumtionen ökar igen efter nästan ett
årtiondes stagrtafion. Hushållen har börjat fylla igen hålen i hushållsbudgeten
igen. I fjol ökade deras konsumtion med 4 %, och i år kommer den att växa med
ytterligare 3 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är fakta. Jag tror inte aft någon kan förrtcka atf
det på alla dessa områdert - tillväxtert, investeringarna, utrikeshandeln,
arbetslösheten och svenska folkets inkomster - har skett stora förbättringar
sedan 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här utvecklingen har som bekant fått åtskilliga
betraktare runt om i världen aft med både respekt och nyfikenhet börja vända
blickarna mot Sverige. Arne Gadd citerade fidskriftcrt The Ecortomist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OECD, dert västra irtdusfrivärldcrts
samarbetsorganisatiort, publicerade sin senaste Sverigerapport för en dryg
månad sedan. Jag skall inte trötta kammarens ledamöter med citat - även om jag
är svårt frestad - utart rtöjer mig med att påmirtna om atf rapportens
författare som särskilt anmärkrtirtgs-värt framhåller att nedgången av
inflationert, förbättringen av bytesbalansen och förstärknirtgert av statsbudgeten
kunnat äga rum utan att arbetslösheten ökat. Tvärtom har den minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är, fru falman, onekligert ert stor framgårtg. Och
det vore både hederligt och klädsamt om oppositionens företrädare någon gång
kunde ge svenska folket, vårt näringsliv och även regerirtgert det erkännandet
- i all synrterhet som de så mårtga gårtger hävdat aft just detta skulle vara
omöjligt att klara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Tobissort, t. ex., sade ju 1985 i en intervju i
Veckans Affärer aft en ökning av arbetslösheten var "nödvändig för aft få till
stånd den vändning av skutan som behövs". Tyvärr var Tobissou vid den
fidpunkten inte ensam om dcrt åsikten. Det är faktiskt mindre än fyra år sedan
som SNS kortjuukfurråd hävdade att massarbetslöshet kanske skulle bli
oundviklig också i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mcrt så har det alltså inte blivit. I stället har
arbetslösheten minskat kraftigt - och def i crt värld där allt fler lärtder
givit upp kampeu för den fulla sysselsättningen. Det ser jag som den största
och vikfigaste framgången för den tredje vägens ekonomiska polifik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt vill jag inte dölja att en del av förbättringen
har berott på hjälp utifrån. Urtder det senaste året har bytesbalansen hjälpts
upp och inflationen hjälpts ned av sjunkande dollarkurs och sänkta oljepriser.
Därför ger årets</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Al</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>siffror
och den statistik jag just redovisade inte hela bilden av hur det står fill med
den svcrtska ekortomin. Under årets första del har en rad saker skett; som
tillsammans visar att vår återvurtrta ekonomiska hälsa fortfarande är ganska
bräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första har prognoserna för tillväxten i vår
omvärld reviderats ned. Irtte minst gäller det våra nordiska granrtlärtder,
fillika stora köpare av svcrtska varor. Världsekonomin lider av svåra
obalanser, som bl. a. yttrar sig i etf gigantiskt bytesbalansurtderskotf i USA
med stora överskott i Japart och Västtyskland såsom spegelbild. Det finns en
uppcrtbar risk för protektiortis-tiska ingrepp och för fortsatta våldsamma kast
i de stora länderrtas valutor. En sådart utveckling skulle kunna ställa till
problem för en så liten och ufrikcshandelsbcrocndc ekonomi som den svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra har visserligen inflationert gått ned - vi
närmar oss, som jag sade, omvärldens nivåer - men fortfarande ligger vi en bit
över den mycket låga inflafiort som våra främsta kortkurrentländer, framför
allt Västtyskland, kan visa upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje år lönekosfnadssfegrirtgcrt för srtabb. I
fjol steg de nominella lönerna med 8,5 %. Det är en bra bit över
konkurrentländernas noteringar. Preliminära och inofficiella siffror tyder på
att lönekostnaderna i år inte stiger mer än vad regeringen räknat med, dvs. drygt
5 %. Skulle def stämma, betyder det atf 1987 blir ett klart trendbrott för
kostnadsutvecklingen. Men det är fortfarande en bit kvar fill den
kosfnadsstegring på ca 3 % som enligt Långtidsutredningen är nödvändig, om
Sverige skall kunna fortsätta på vägen till full sysselsättning och ett stabilt
överskott i bytesbalansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det fjärde går den privata kortsumtionsökningen - hur
välkommen den än är för konsumenterna - för snabbt för att den skall vara
långsiktigt hållbar vid rådande konkurrcrtskraft. Konsumtionsökningen drar med
sig ökad import och riskerar att tränga ut kapitalbildningen. På sikt
undergräver det möjligheterna fill modernisering av näringslivet och hotar
sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammantaget kan man säga att situationen varken är helt
svart - som den tavla oppositioncrt rtyss målade upp - eller helt problemfri,
om uu någon skulle ha trott def. Sanningen är den, att medan den svenska
ekortomirt uuder årcrt efter 1982 stärkts i ert omfattning som jag tror ingert
i den här kammaren hade trott vara möjlig - jag trodde det i alla fall inte -,
finns det nu vissa tecken på aft uppgångcrt i sig själv för med sig rtya
problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till viss del är detta en ganska naturlig utvecklirtg i
det efferfrågelägc vi har. Kapacitetsutrtyttjartdet i den svenska ekonomin är
högre än i våra kortkurrcrttlärtdcr, vinstläget är gott, arbetslösheten låg,
ja, i många delar av landet har vi i dag t. o. m. brist på arbetskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vårt problem är att det är just i denna miljö av god
tillväxt och låg arbetslöshet som vi måste få bukt med inflatiortert. Hur mau
skall åstadkomma detta är den ekonomiska polifikcrts 10 OOO-krortorsfräga,
själva probcr-stenen för varje regering. Det är utifrån förmågan aft besvara
den som de olika alternativen i den ekonomiska politikert i första hartd skall
prövas och vägas mot varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oppositionen pekar också på den svenska ekonomins
benägenhet atf åstadkomma en alltför hög inflation. Men man gör inte några som
helst försök atf seriöst analysera orsakerna till den svenska inflationen och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>undersöka
vad man kan göra åt den. De borgerliga talar bara allmänt om att lägre
offeritliga utgifter och en stramare finanspolitik är nödvändiga. Men någon
analys av hur och varför detta skulle reducera inflatiortcn, och till vilka
kostnader, det redovisas inte. Hur ser då fakta ut i detta avseende?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de borgerliga regcringsårcrt ökade de offerttliga
utgifterna i pengar räknat med i genomsrtitt 15 % om året. Urtder de senaste fem
åren har dert genomsnittliga ökrtingstakten varit 9 %. 1 fjol var den 6 % och i
år beräknas den bli under 5 %, dvs. en tredjedel av vad dcrt var uuder dcu tid
då de borgerliga regerade. Den som menar att det är för srtabba ökrtirtgar av
de offentliga utgifterna som driver upp inflationen borde alltså känna sig
mycket lugrtare nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Budgetunderskottet steg under de borgeriiga regeringsåren
från 3 % fill 13 % av brutfonationalprodukfen. Under de senaste fem årcrt har
det sjunkit från 13 % fill 3 %. Den som tror att def är budgetunderskottet som
ligger bakom inflationert måste rimligen hålla med om att det problemet har
minskat rejält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ser man på finanspolitikens samhällsekonomiska effekter,
så som de brukar beräknas i nafiortalbudgefcn, finner man att det också där har
skett en tydlig omsvängning. Sedan 1982 har finanspolitiken varje år utom 1985
haft åtstramande effekter. För 1986 och 1987 uppgår de till sammanlagt 1,5 % av
bruttonafiortalproduktcrt. Så den som tror att det är finartspolifikcrts
irtriktrting som avgör irtflatiortsfrycket borde alltså tycka att kampert mot
inflationen har gjort stora framsteg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ser vi så fill slut på hur staten finansierar sitt
upplånirtgsbehov, finner vi att det nu inte ökar likvidifcfcrt i ekonomin lika
mycket som förut. Under det sista borgerliga regeringsåret ökade
pcrtrtingmärtgdcrt med 15 %. Ävert om irtflytfningen av grå krediter i
banksektorn det senaste året gör att statistiken är svår att tolka, står det
klart att den siffran nu är betydligt lägre. Sedelprcssarrta rullar avsevärt
långsammare. Även den som tror aft def är likviditefstillväxfen som avgör
inflationert borde därför kuuna sova lugnare om natten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men, fru talman, vad återstår då i sak av den borgerliga
kritiken? Om vi har ett budgcfundcrskoff som minskar kraftigt, om de offentliga
utgifternas ökningstakt har dämpats, om de realekonomiska effekterrta av
finanspolitiken är restriktiva och om statens upplånirtg inte längre driver
upp likviditeten,på vilket irt/r//gf underlag grundar man då påsfåcrtderta att
det skulle vara ert för svag budgetpolitik som ligger bakom inflationen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min bedömning är aft inflationert i Sverige i dag framför
allt beror på dcrt höga efterfrågart i vår ekortomi, och då i synnerhet läget
på arbetsmarknaden. Det är en slutsats som delas också av OECD och av en rad
fristående bedömare, t.ex. Brookings-instifutcf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid första påseendet kan den förklaringcrt verka
glädjartde. Den innebär ju att inflationen delvis kan förklaras med att vi
lyckats så väl med att pressa ned arbetslösheten. Men vid närmare eftertanke är
den analysen i själva verket ganska oroande. Vi vet att en fortsatt hög
irtflatiort blir ett hirtder för att nå full sysselsättning. Men samtidigt
förefaller det alltså vara utomorderttligt svårt aft få ned inflatiorten när
arbetslöshetert är liten. Slutsatsen är uppenbarligen att vi ännu inte har löst
den viktigaste och svåraste uppgiftert</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AA</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för dcrt
ekortomiska politikert: atf förcrta låg inflation med full sysselsättning.
Detta bekräftas om vi studerar de senaste årcrts erfarenheter. De borgerliga
framhåller gärna att prissfegringarrta i Sverige dämpades kraftigt under deras
två sista är vid makten, 1981 och 1982. Det är riktigt. Från hösten 1980 fill
hösten 1982 gick inflationert i Sverige rted frårt 15 % till 8 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vad de borgerliga företrädarna "glömmer" att
tala om är atf dert öppna arbetslösheten under samma period steg med 84 000
personer och att syssclsätfningcrt minskade med 46 000. Den öppna
arbetslöshetert fördubblades alltså på bara två år. Så visserligen lyckades de
borgerliga fa ned irtflationen, men bara genom att låta arbetslösheten stiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är ju den strategi som uuder 1980-talet tillämpats i
många konservativt styrda länder i Europa, fast i långt större skala. Man
trodde till en början att det var just beslutsamheten att begränsa underskott
och pcrtrtingmängdsökning som skulle göra atf inflationert gick rtcd utan stora
kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men vi vet att den strategin har misslyckats. Den här
polifiken har slagit hårt och blint. Vi har fått en kraffig ökrtirtg av
arbetslösheten i hela Västeuropa. Framför allt har den drabbat kvinnor och
ungdomar. Och framför allt har längden när det gäller arbetslöshetsfiden höjts
dramafiskt. I TV häromkvällen talades det om en arbetare i staden Newcastle i
norra England. Han hade varit arbetslös i fio år. Efter denna fid hade han nu
för första gången fått ett erbjudande om arbete. Resultatet ute i Europa har
blivit en ond cirkel, där man har fått en uppdelning av arbetsmarknaden i A-,
B- och t. o. m. C-lag. En stor del av uugdomcrt har på detta sätt dömts till
permanent arbetslöshet och fattigdom, men av kortservafiva ekortomer och
politiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror nog aft jag talar på alla socialdemokraters
vägnar, om jag säger aft det är cyniskt, och t. o. m. reakfiortärt, aft på det
sättet artvärtda arbetslösheten som medel i den ekonomiska polifiken. Bakom
varje anonym tiondels arbetslöshetsprocent finns det ju mänrtiskor av kött och
blod, människor med drömmar och förhoppningar, människor som vill ha arbete och
faktiskt behöver en fast egen inkomst. Vad den här borgeriiga politikert
egerttligcrt har sagt till dessa människor är; Du är ingenting värd. Ditt jobb,
din trygghet måste offras, för att vi skall nå de samhällsekonomiska målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårt främsta mål är i stället arbete åt alla. Vi vägrar
att använda arbetslösheten som medel aft nå artdra mål i dcrt ekonomiska
politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom dert stora devalveringcrt skapades förutsättningar
att få fler jobb utan att försämra bytesbalansen. Det var dert som gjorde att
nedgångcrt i dert svenska ekonomirt kuude brytas. Arbetsmarkrtadert förstärktes.
Sysselsättningen började öka igen. Sedan 1982 har sysselsättningen i Sverige
ökat med över 150 000 personer, samtidigt som arbetslösheten har minskat med 50
000. Väldigt många nya jobb har alltså fillkommit, infe minst inom dcrt privata
sektorn, sedan den tredje vägcrts politik blivit sjösatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självklart är den här - i sig själv glädjande -
utvecklingen en huvudorsak till att inflationert har blivit etf bekymmer. Def
är svårt att nå ned fill omväridens inflation, då vår arbetslöshet bara är en
femtedel av konkurrenternas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om vi
skall klara aft bryta ned inflationen utan att öka arbetslösheten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>krävs inom
ekonomirt ett stort mått av självdisciplirt och ansvarstagande från alla
parters sida. Företagen måste avstå frårt prishöjrtingar, lanfbrukarua måste
hålla tillbaka livsmedelspriserna, politikerna måste undvika skatte-och
taxchöjnirtgar, och lörtcbildningert måste ställas irt på låga nominella
löneöknirtgar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att göra detta möjligt krävs ett brett program med
irtsatser både på utbudssidan och efterfrågesidan i ekonomin. 1
kompletteringspropositiortert har regeringen presenterat huvuddragen i etf
sådant program;.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finanspolifikert skall mirtska staterts upplårtirtgsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Penningpolitiken
utformas så att likvidifctsöknirtgcrt begrärtsas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Irtkomstskaftesatserrta
sänks för både 1987 och 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmarknadspolitiken rikfas in på att bryta upp
flaskhalsar på arbetsmarkrtaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Irtvesteringsfonderna anvärtds för atf dämpa expartsiortcn
i överhettade områden och bygga ut kapacitetcrt i övriga regiorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen förklarar atf dert är villig atf medverka till
att arbetsgivaravgifterna inte höjs 1988, under förutsättning att parterna
sluter avtal som leder till en låg nominell kostnadsökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På den statliga sidan avser regeringen atf tydligare ange
vilkert ökning av lönekostnaderna som är förenlig med en ansvarsfull
finanspolitik. Överskrids detta utrymme, skärps naturligtvis kravet på höjd
produktivitet i den offentliga verksamheten. Det kravet finns redan nu, men ju
mer vi ökar kostnaderna, desto skarpare blir kravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Detta är vårt alternativ. Det är
långt ifrån någon dans på rosor. Men det är ett sammanhärtgande och
kortsistertt program, som irtte väjer för vad som måste göras. Det är ett
program, som klart och uttalat utgår frårt svårigheterrta aft förcrta låg
inflation och full sysselsättnirtg - mert som vägrar släppa efter på
ambitiortcrt aft det är dit vi skall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att det programmet skiljer sig en hel del från
det alternativ som opposifionen företräder här i dag. På en punkt iakttar de
borgerliga fullständig tystnad. Målkortflikterna i den ekortomiska politikert,
svårigheterna atf pressa tillbaka inflationert utart att ge avkall på
sysselsättrtirtgsambi-fionerna, berörs över huvud taget inte. Opposifiortcrt
står helt utau svar på den ekonomiska politikcrts viktigaste fråga. Faktum är
att mart irtte crts bryr sig om att ställa frågart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men inte nog med det. De fre partier som påstår sig utgöra
ett regeringsalternativ har den här gången skapat den mest fulländade röra av
sina olika ekonomisk-politiska förslag som jag tror hittills har skådats i
denrta riksdag, och def säger inte litet. Aft få en klar bild av vad den
borgerliga oppositionen egentligen står för är praktiskt taget ogörligt, om man
läser finansutskottets betänkartde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I firtartsutskottet har de borgerliga visscriigcrt samlat
sig till en gemensam reservation om "de allmärtrta riktlirtjerna" för
den ekonomiska politiken. Men samtidigt har, som Arne Gadd påpekade,
centerpartiet lagt fram en egen reservafion, som även den begåvats med rubriken
"allmänna riktlinjer". Den handlar - i polemik mot den gemensamma
reservationert - om så centrala frågor som miljöpolitik och fördelningspolitik.
Mert dessa "allmän-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiskapoU-tikenm. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>na
riktlinjer" avvisas i sin tur av de tilltänkta koalitionsbröderna i
moderata samlingspartiet och folkpartiet, som tillsammans presenterar
ytterligare en reservation, den tredje reservafionen om de "allmänna
riktlinjerna" i det uttryckliga syftet aft avslå centerrescrvationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vet inte orti rtågOrt kan följa med i det här, men det
betyder åtminstone så mycket som att moderaterna och folkpartiet infe vill ha
miljö- och fördelnirtgspoUtik med i sitt regeringsalternativ. Jag tycker nog,
även om det verkar litet bisarrt, atf det kunde vara intressant att höra om Åsling
har något svar på det erbjudande till centerrt som riktades frårt
värtsterparfief kommunisterna om att göra en liten koalition i de här
frågorna. Inom det borgerliga området tycks centern här vara helt isolerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de allmänrta riktlinjerna har vi alltså
infe mirtdre än fre olika borgerliga reservationer, som polemiserar direkt
rtiot varartdra i gartska certtrala frågor. Samtidigt framhåller mart atf det
behövs "fasta spelregler" i dcrt ekonomiska politiken, för att
undvika "polifisk osäkerhet", som mirtskar irtvesterirtgsviljart i
näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det gör, med förlov sagt, ett rätt komiskt
intryck atf man efter denna uppvisning i oenighet och oklarhet kräver säkerhet
och fasta spelregler. Ta t.ex. den borgerliga Crtcrgipolifikert. Infe är väl
den något mönster av klarhet. Infe tror jag atf de som skall fatta de
långsiktiga invesfcringsbeslufen i näringslivet tycker sig ha fått särskilt
klara besked om hur energiförsörjningen skulle kunna se ut under en framtida
borgerlig regering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte crts i de riktlinjer som man - uppenbarligen med stor
möda - skrivit ihop sig om ges några klara besked om vilken ekortomisk politik
mart vill bedriva. I själva verket är riktlinjerna så allmänna att de blir
meningslösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Där slås t. ex. fast atf regeringen inte gjort någontirtg
för aft "fa itu med de grundläggande sfrukturproblcmcrt" i den
svenska ekonomirt. Som grundläggartde strukturproblem räkrtar opposifiortCrt
uppertbarligert irtte budgetunderskottet, infe byfesbalartsurtderskotfet, ej
heller arbetslösheten, försörjningen med riskkapital eller lönsamheten i
näringslivet- allihop områdert där det skett stora förbättrirtgar uuder scuare
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stället påstår opposifiortcn atf de vikfigaste problemen
i den svenska ekonomin gäller skatterna, de offerttliga utgifterrta och
mortopolert, byråkrati och regleringar samt lönebildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visst ligger det något i att det krävs insatser på flera
av de här områdena. Mcrt vad är def då opposifionen menar skall göras? Vilket
är dess konkreta alternativ fill regeringspolitikcrt? Såvitt jag kan se firtns
det inte något sådant alterrtafiv crts för de områdert som oppositionen själv
pekar ut som de centrala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller skatterna har väl splittringen aldrig varit
så stor som i dag. Centerföreträdare - senast nu Nils G. Åsling - går till
rasande angrepp på moderater och folkpartister för deras förslag till
marginalskaftesänkningar. De olika partierna har olika syn på grundavdragen,
reseavdragen och underskottsavdragen. De har olika förslag fill hur
kommunalskatterna skall utformas. De har skilda uppfattningar om vilket det
totala skattetrycket i ekonomin bör vara.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det andrå
problemet de borgerliga pekar ut är de offentliga utgifterna. De</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>måste
hållas fillbaka, säger mau. Mcrt rtågra konkreta, gemensamma förslag till hur
def skall gå till redovisas inte. Tvärtom går de tre partierna när det gäller
budgetpolitiken fram med tre olika reservationer, just för att de inte kunnat
ena sig om utgiftspolitiken. Låt mig påminna om sådana tvistefrågor som
regionalpolitik, u-hjälp, mjölksubventiorter och försvarsutgiffer, där det
firtns etf par tre borgerliga linjer i varje ämne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kart bara gissa sig till dcrt budgetpolitik som skulle
bli följden om dessa tre partier tvingades kompromissa ihop sig om en, gemensam
politik. Men det troligaste är att det skulle bH en uppreprtirtg av det som
drabbade Sverige uuder de borgerliga koalifiortsregeringarnas år - def som
Bertgt Westerberg så träffartde kallat "dcrt största gemertsamma rtämrtarens
polifik". Allt enligt principen: Om jag får min skaffesärtkning, får du
din utgiftsökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och här finns mycket att välja på, både i form av
skattesänkningar och utgiftsökningar. Moderaterna vill sänka skatterna med 25
miljarder och centern vill öka utgifterna med 10 miljarder. Det skulle nog bli
en härlig soppa av en uppgörelse dem emellan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härnäst på den borgerliga lisfart kommer avmonopolisering
och avreglering. Där inskränker man sig fill allmänna uttalanden som, såvitt
jag kan se, infe betyder någontirtg för dert praktiska politikert. Se t. ex. på
de tre partierrtas högst olika syn på jordbruksregleringen, som är en central
del av den svenska regleringsekortomin. Vi har redan fått Nils G. Åslirtgs
besked om att centern minsanrt inte tänker sig någort avreglerirtg på detta
område, vilket däremot folkpartiet och moderaterna gör. Eller se på
valutaregleringert, etf artnat regleringsområde. Där skiljer moderaterrta ut
sig gcuom aft kräva ert helt annan valutapolitik. Sverige skall ansluta sig till
det europeiska monetära samarbetet, med alla de konsekvertser det får.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sista "fillväxfhinder" som de borgerliga tar
upp i sin gemensamma rescr-vatiort är lönebildningen. Hår har man faktiskt på
en punkt kunnat samla sig till en någorlunda gemensam uppfattrting, som
dessutom ligger nära regeringens. Det äratt statsmakterna i förväg skall anvisa
det belopp som står till förfogande för lörtcökningar i den statliga sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mcrt i övrigt, förutom det gamla kravet på aft höja
cgcrtavgiftcrna i arbefslöshetsförsäkrirtgen, firtrts irtga kortkreta förslag.
Irtte crts hur arbefsgivaravgifterrta skall hanteras inför rtästa
avtalsrörelse har mart kurtrtat crtas om. Här har de borgerliga partierrta två
skilda uppfattrtingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alltså, fru talman; Infe crts på de huvudområdcu som de
borgerliga själva lyft fram förmår de formulera något sammarthållet alternafiv
fill regeringens polifik. I själva verket framstår de borgerliga som mer
splittrade och mer regeringsodugliga än vad de gjort på de senaste 15 åren -
och det vill infe säga litet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man artalyserar opposifiortspartierrtas förslag var för
sig och föreställer sig att de som crtsamt parti skulle styra Sverige, blir
bilden tyvärr inte bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaterna säger att vi måste strama åt konsumfiortcrt,
med motiveringen att vi skall förstärka Sveriges utrikesbalans. Men det som
föreslås leder irtte till rtågort förstärkning av bytesbalansen utan tvärtom
till en försvagning. Det beror på att moderaterna visserligen vill strama åt
den offentliga konsumtiortcrt kraftigt, men samtidigt genom skatfesärtkningar
släppa fram</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Al</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
privata konsumtiortcrt. Det kart inte vara Lars Tobisson obekant aft
importbertägenheten i den privata konsumfiortcn är mycket högre ärt i den
offentliga, vilket gör aft den politik mart rekommenderar skulle leda fill att
importen ökar och byfcsbalanscrt försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moderaterrtas politik skulle också - tvärtemot vad de
hävdar - kraftigt försvaga statsbudgeten. Det mycket omfattande och fleråriga
skattcsänk-ningsprogram som moderaterna föreslår skall i hög grad finansieras
med engångsåtgärder. A la Thatcher skall man sälja ut olika statliga
tillgårtgar, Redart efter ett år kommer budgetcrt, ertligt finansutskottefs
bedömning, aft försvagas och underskottet successivt att växa i takt med att
skattesänkrting-arna får genomslag på budgeten. Om budgetunderskottet skall
kunna reduceras, som moderaterna säger sig vilja, krävs det fortsatta mycket
långtgående, men ännu icke redovisade, nedskärningar av statsbudgetens
utgifter. Jag skulle vilja fråga Lars Tobisson; Vilka är de? Tio miljarder om
året vill ni sänka skatterna med. Och vilka fördelrtirtgspolitiska
kortsekvcrtser kommer det aft få?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Tobissort utvecklade i sitt inlägg moderaternas
omsorg om de vanliga människorna, som skall få moderaternas skattesänkningar
och höjd levnadsstandard i motsats till deras eländiga tillvaro under
socialdemokratins regeringstid. Tobissort sade också att moderaterrta skall
ägrta fiden fram till valet nästa år åt atf klargöra vad ett byte av regering
skulle innebära. Låt mig ge ett bidrag till denna klargörande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förslag moderaterna har framlagt i sambartd med
budgetcrt har crt kraftig profil till de högavlönadcs förmån. Det beror främst
på förslaget till sänkt inkomstskatt. Men man säger också nej fill en höjning
av bostadsbidragen och föreslår sänkt sjukersättrtirtg, som drabbar
LO-kollektivet. Eftersom detta irtte har rtivån garanterad i avtal, förstärks
effekten ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom finartsdepartemerttet har vi gjort beräkningar som
visar att den disportibla inkomsten för en höginkomsttagarfamilj med två barn
ökar med nära 10 000 kr. Däremot får en ensamstående förälder med två barn och
arbefarlört 1 700 kr. mindre per år aft leva på. Alltså: 10 000 kr. till dem
med höga inkomster och 1 700 kr. mirtdre fill dem som har låga irtkomster. Är
detta ett uttryck för omsorg om de vartliga märtniskorna, som plågas av låg
levnadsstandard, Lars Tobisson?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Boertdekostnaderna för en arbetarfamilj kommer att öka med
3 000 kr. om året med Tobissons förslag. Samtidigt har Tobisson mage aft stå
här och hävda att moderaterna jusf vill skära ned levnadskostnaderna för hyresgäster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pensionärerna råkar också illa ut. De som har låg pension
får det sämre med moderaternas förslag. Det är bara rtär man har full ATP eller
därutöver som de sänkta skatterna slår igenom för pensiortärerrta. Men en
pensionär som bara har folkpensiort och lifcrt ATP får crt försämring med drygt
1 000 kr. per år med moderaternas polifik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def kanske verkar småaktigt, fru falman, aft pä def här
viset gräva i moderaternas förslag och avslöja vad de innehåller. Men Lars
Tobisson deklarerade att nu skall klargörande verksamhet bedrivas fram .fill
valet. Vi skall bidra med vad vi kan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har
också försökt se på vad centerrt egentligen vill, och vi begriper inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vad. Man säger
att regeringen inte hållit tillbaka konsumtionert tillräckligt. Det kan ligga
någortfing i det. Men centern föreslår en rad höjda bidrag och
skatfesärtkningar som skulle spä på konsumtionert ännu mer. Sedan vill centern
stimulera sparandet. Det skall man göra genom en "lågräntepolitik".
Dessutom skall penrtirtgpolitikert användas för att underbygga en
"orubblig norm" om fast växelkurs. Hur gör Nils G. Åsling detta om
man öser ut en massa pengar till konsumenterna och för en lågränfepolifik? Det
här påminner litet om det gamla bondeförbundet som drev denna linje tills dcrt
av verkligheten måste underkännas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vårt land står inför en ny anspärtning. Vi
måste öka kapitalbildrtirtgcrt för att förstärka vår yttre balarts. Vi skall
pressa tillbaka irtflationen utan atf öka arbetslösheten. Och vi måste göra det
i ett läge där den internationella situationen är mer osäker än på många år.
För aft klara det krävs det att vi fullföljer den långsiktiga
ekonomisk-politiska strategi som vi har lagt upp. Framför allt får vi inte
gripas av överoptimism och tro aft vi Srtabbt kan ta igen den levnadsstandard
som förlorades under den ekonomiska krisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För regerirtg och riksdag gäller det fakfiskt att hålla
den irthemska efterfrågan under kontroll och framför allt att se till atf
tillväxten och sammartsättrtirtgert av denna efterfrågan inte blir sådan att
Sverige än en gång måste börja låna utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oppositionen verkar infe särskilt intresserad av aft delta
i denna verksamhet. Man har under våren i hög grad ägnat, sig åt taktiska
finfer och blockerirtgar i riksdagert för att fillfoga regerirtgen nederlag i
voteringar, även om man därmed går emot den polifik man själv artser borde
föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall ta två exempel. Man hävdar från den borgerliga
oppositionen att vi måste begränsa de offerttliga utgifterna. Särskilt har man
pekat ut de specialdestinerade bidragert till kommunerna. När regeringen tog
fasta på detta och lade fram ett konkret förslag om nedskärnirtg av ett
specialdestirte-raf bidrag, då crtade sig samtliga oppositiortspartier mot det
förslaget, tydligert inte med någon annan avsikt än att tillfoga regeringen ett
voteringsnederlag, Aft def inte går ihop med dcrt politik mart själv sagt sig
vilja föra struntar man i. Jag tror inte det ökar respektert för riksdagen att
sådana saker görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Priset i principlöshet har nog tagits när det gäller
agerandet i den kommunala skatteutjämningsfrågan. En stor majoritet i riksdagen
är överens om atf det gamla systemet, def vi har förnärvarande, är
bådcirtcffekfivt, orättvist och dyrt, Regerirtgert föreslog att det dels
skiille göras billigare, dels skulle resurser föras över frårt kommurter med
relativt goda ekonomiska förhållandert fill kommunerna i Norrlands irtland.
Bergslagen och Blekinge,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilt vpk och centern brukar tala sig varma för
regional rättvisa. För mig betyder det bl. a. att man tar där det finns och
lägger där det fattas. Men den här gången valde vpk och centern aft göra
motsatsen. Opposifionen tog till de voteringsfakfiska rtiöjligheter som dertrta
riksdag erbjuder. Man klöv sitt yrkande i två delar, där man höll fast vid att
mart skulle skära ned på de specialdestinerade bidragen, trots att man går emot
sådarta förslag, och gjorde ett renodlat yrkande på nej till reformen om den
kommunala skatteutjämningen. Alltså gjorde man det möjligt för Hans Petersson i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska poU-tiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokod 1986/87:137-139</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hallstahammar
och hans partikamrater att rösta pä dert borgerliga reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har ibland försökt att säga att gränsert för
artsfärtdighefen i riksdagen går någortstans där taktiken höjs så långt ovanför
sakfrågan som skedde i det här fallet. Nu sitter vi alltså kvar med ett sysfem
som egentligert ingen vill ha, ett system som tillåter en skillrtad på 6 kr.
mellart hög- och.lågskaftekommurtcr och där fakfiskt de rikaste kommunerna
betalar minst och de fattigaste betalar mest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk brukar påstå - och def gjorde Hans Peterssort i
Hallstahammar också rtu - aft regeringen för högerpolitik. Men de konkreta
insatser vpk gjort i riksdagen denrta vår för atf ärtdra på regeringens politik
har varit atf gå samman med de borgerliga för att votera rtcr
regerirtgsförslaget. Def har bl. a. medfört att vi inte kunde göra den
kommunala skatteutjämnirtgert mer rättvis. Att rösta ner regcringsförslag
fillsammans med högern - är det att angripa regeringen från vänster?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! De borgerliga hade i sex år chanseri att visa
vad de kunde i regeringsställning. Resultatet blev ganska förödande för landet.
Nu är de på god väg atf demonstrera liknande brist på kompetens och artsvar i
opposifion. De har ingenfing lärt men heller ingenting glömt. Jag kan bara säga
atf regeringen ändå i väsentliga delar har kunnat genomföra sin polifik. Vägen
ligger fast vad gäller den ekonomiska polifiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 17 LARS TOBISSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Finansministern låter alltmer som en rysk
partichef inför Högsta Sovjet. Jag tänker då infe bara på talefs längd utan
också på att det är fullt av produktionsstatistik. Men precis som för
förebilden är denna statistik i inånga stycken missvisande. Firtartsmirtisferrt
kart ju irtte komrtia ifrån att Sverige förra året tvingades nöja sig aicd
jumboplatscu när det gäller ekonomisk fillväxt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu säger finansministern aft tillväxten i år blir drygt 2
%. Mcrt det är ärtnu en prognos. De bedömningar som jag återgav fidigare
innebär att medelvärdet bland våra ekonomiska prognosmakare ligger betydligt
lägre. Finansministerns siffra är den högsta. Så sent som i dag läser.vi i
tidningarna om TCO-ekortomerrtas förutsägelse för innevarande år. De ligger på
ungefär halva den ökning som finansmirtisterrt artgett, nämligen 1.2 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till denna svaga tillväxt kan man fråga sig:
Hur kau vi klara att hålla en låg synlig arbetslöshet? Jo, baksidan är den
svaga produktivitetsutveckling som vi får nöja oss med: Det leder fill en
långsam tillväxt. Förklaringen till detta ligger i sin fur i dcrt offerttliga
sektorrts storlek och dcrt fakfiskt negativa produktivitetsutveckling som vi
haft under längre fid inom den offentliga verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var intressant att finartsmirtistern nu för första
gången säger: Vi har infe löst vår viktigaste uppgift, atf förena låg inflation
med full sysselsättning. Det innebär att regeringen nu erkänner att den tredje
vägens politik har misslyckats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern åberopar utländska bedömare som
Brookingsrapportcrt och OECD-ekonomerna. Jag vill då än en gång påminna om att
Brookings-rapporten sade att vi måste acceptera successiva devalveringar. Mcrt
det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>leder till
fortsatt inflation. OECD-ekonomerna föreföll däremot vara inne på spåret att
det inte längre går att klara den ambitiösa sysselsättningspolitik som förs i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern ortdgjorde sig över konservativa
regeringars politik runt om i världert. Han drog också upp-som vanligt, frestas
jag att säga-ett två är gammalt citat av mig, lösryckt ur sitt sammarthang. Jag
vill då fråga finansrtiinistern: Vad betyder uttalandet i den reviderade
firtartsplartcn om cash limits? Om nu lönehöjningarna blir för stora, vilket vi
har all anledning att räkna med, då skall det vidtas produktivitctshöjartdc
åtgärder och rationaliseringar. Vad anrtat är detta än friställningar av
arbetskraft därför atf löncartslagct annars infe räcker till? Är nu infe
finansministern inne pä den polifik som han så kraftfullt fördömer när den förs
pä andra håll?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
18 ANNE WIBBLE (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru
talman! </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill först
göra några konstateranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern påstod detsamma som i debatten i mars,
attde borgerliga regeringarna medvetet använde arbetslösheten som ett medel för
ätt få ner inflationen. Vid det förra tillfället sade han def när jag inte hade
ytterligare replikrätt. Jag är därför tacksam över att få tillfälle att nu
bemöta detta som jag uppfattar som grovt vilseledande påstående. Redan i mitt
anförartde nämnde jag som def första viktiga skälet till att vi vill ha mer
tillväxt i Sverige att de som inte har jobb skall få ett arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern ironiserade litet lätt över att def var så
många olika reservationer i fråga om ekortomiska politiken. Jag vill då tala om
att det inte räcker med atf bara räkna antalet reservationer, utan man måste
också läsa texten. I den reservation från oss och moderaterna där vi anger en
annan mofivering än utskottet uttalar vi oss mer positivt över certterns
uppfattningar än socialdemokraterna, och det var denrta positiva inställnirtg
som vi var angelägna om att markera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern sade också att oppositionen blockerar
finanspolitiken. Som exempel nämnde han atf ert enig opposition har gått emot
besparingar på skolans område. Mcrt def finns faktiskt ungefär 80
specialdestirterade bidrag till kommunerna, och det faktum att man säger sig
vara för en överföring av dessa till generella bidrag betyder inte att man på
varje puukt är beredd aft mirtska ett, två eller flera av dessa bidrag på def
sätt som finansministern själv bedömer rimligt. Problemet ligger faktiskt i att
ni socialdemokrater vill föra en stram finanspolitik i huvudsak genom skattehöjrtingar.
Ni har lagt förslag i kompletteringspropositionen som handlar om
skattehöjningar på ungefär 3 miljarder kronor på sikt. Då kart jag förstå att
ni uppfattar situationen som blockerad. Folkpartiet blockerar alldeles uppenbart
den typen av stabiliseringspolitik med skaftehöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern, uppehöll sig en stund vid de problem som
finns kvar aft lösa. Det skulle vara intressant aft höra om han har några
kommcrttarer till varför regeringen undviker aft genomföra de åtgärder som
faktiskt skulle underlätta problemen. Det handlar om det jag nämnt tidigare:
arbetsgivaravgifterna, marginalskatterna, vinstandelssystemen,
arbetslöshetsförsäkringen och sist men inte minst ett omedelbart avskaffande av
prisstoppet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 19
NILS G. ÅSLING (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag undanber mig finartsminisferns
räknckortsfer av den gamla modellen. Han talar om 10 miljarder i ökade utgifter
fråu certterrt. Bevisa det! Vi har väl att hålla oss till det betänkande som vi
behandlar, där det framgår att vi har föreslagit en uranskatt som ger 2
miljarder, vilket innebär en kortsumfionsindragning, och besparingar på 2,7
miljarder. Tillsammans innebär det reellt en möjlighet till räntesänkningar.
Kom inte med lösryckta påsfåcrtdert, herr finansminister!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den borgerliga crtighetcrt; Se på
socialdemokratirt i dag! Beträffande energipolitikert vill jag fråga; Är def
någon som vet vad socialdemokratin egerttligen står för? Hur är det med höger-
och vänsterfly-gelrt irtom socialdemokratirt? Hur är det beträffartde
fördclrtirtgspolitikcrt, där LO frortderar och där det finns en spärtrtvidd som
är större ärt inom hela borgerligheten? Hur är det med regionalpolitikert?
Fråga folket i Bergslagen vad de anser om socialdemokratiris regiortälpolitik!
Hur är det med skattepolitikert? Och hur är det t. ex. med en sådart fråga som
Sydafrika - var står socialdemokratin egentligen där? Titta på det egna
fögderiet inrtan finansmirtisfern avger något omdöme om borgerlig enighet!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om de fördelningspolitiska aspekterna frågade jag
inledningsvis vilket besked regeringen har att ge de ungdomar som i dag lämnar
skolan för att gå ut i arbetslivet, om finansministern har något besked atf ge
dem beträffande skaftepolitiken. De kommer ju atf drabbas av att ui har tagit
bort grundavdraget. Är det rättvist att de skall vara med och betala
marginalskaf-fesärtkningarrta för högirtkomstfagare?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansmirtisterns tal inrtehöll ett intressant omdöme om
sambandet mellan inflafiort och arbetslöshet. Det kurtde irtte ha uttryckts
klarare av någon nyliberal ideolog: Det finns ett direkt samband mellan
inflation och låg arbetslöshet. Jag häpnar över att finartsrtiirtistcrrt i en
socialdemokrafisk regering infe inser att def egentligen inte finns något
samband mellan inflatiort och arbetslöshet, i varje fall irtte på lårtg sikt.
Det är artdra omständigheter som styr inflationstrycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att vi skulle fa eu orderttlig debatt om detta,
irtte bara i dertrta kammare utan också med ekonomerna, om hur överhettade
regioner i lartdet driver på irtflationen medan andra regioner, som sackar
efter i ekonomisk aktivitet, t. ex. Bergslagen, inte bidrar till inflationsutvecklingen,
och om att Crt effektiv regionalpolitik när allt kommer omkrirtg kanske är ett
av de effektivaste medlen i inflafionsbekämpandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 20
HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talmart! Det är verkligert syrtd att vi inte har
längre tid att utveckla detta mcrtirtgsutbyte med finansmirtisterrt. Det skulle
vara mycket intressant att få göra det, just uär det gäller inflation,
sysselsättning, arbetslöshet och kapitalbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är mycket intresserad av att diskutera hur man skall
öka kapitalbildningen. Finartsmirtistern sade att oppositionen inte var
intresserad av det. Jag vet inte om han bara menade de borgerliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vore intressant att diskutera hur man skall pressa
fillbaka inflationen och, som finansministern sade, hur fillväxten är
sammansatt. Just de sakerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>diskuterar
vi mycket seriöst i våra mofioner. Vi för ett resonemang om vilken tillväxt som
är den rätta och hur dert kollektiva tillväxten genom den gemensamma sektorn
skulle kunrta få betydelse i det ekonomiska läge vi befinner oss i just rtu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller inflation och sysselsättning måste jag
fråga finansmirtisterrt; Vilket kostar mest; produktiort, om dcrt än är
samhällsfinansierad, eller arbetslöshet, som också är samhällsfinansierad? Vid
arbetslöshet får man irtte fillbaka något produkfionsrcsulfaf. Inte heller får
man rtågort skatt eller rtågra bidrag till samhällsrtyftart. Det irttressartta
med regerirtgerts ekortomiska politik just rtu är kanske inte alls hur mycket
av arbetslöshet mau skapar, utan hur mycket mart förhindrar av nytillkommande
arbetstillfällen, genom denna begränsnings- och reduktionspolitik gerttemot den
gemensamma sektorrt. Det är oerhört intressartt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla partier här i lartdet har sagt atf märtrtiskor som är
arbetslösa skall ha ett liv. Det är crt gammal uppfattrting, som finns
lagstadgad. De skall ha kulfur, kläder, bostad och ett drägligt liv i övrigt.
Det innebär en ren kostnad, som också är inflationsdrivande. Den dag vi får
tillbaka arbete, produktion och skatteinkomster blir läget etf helt annat.
Därför menar jag att rättvisa satsningar för att skapa jobb inom vård och
omsorg och även inom den kommunala sektorns olika delar är oerhört viktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern sade att vpk går emot regeringens politik
av faktiska skäl osv. Att ta där det finns, sade finansministern. Han mertar
att man skall ta från en del kommurter och ge fill artdra. Det måste vara ett
oerhört begränsat perspektiv finansministern har. I den mur mot väusferrt som
finansministern har murat är titthålen så små att finansmirtisterrt irtte ser
någon annan inkomstkälla än kommunerrta. Kommuuerrta är också pressade, låt
vara att det finns kommuner som är mindre pressade än andra. Att fa där det
finns, finansmirtisterrt, det är socialistisk politik, och det borde vidga
vyerna utanför kommunsekforrt när det gäller att finansiera den gemensamma
sektorns åtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller utvecklingert av skafteutjämrtirtgen har
ilskan inom socialdemokratirt blockerat taktiken. Det råder inget tvivel om
det. Socialdemokraterna är vågmästare. De kan bestämma om de vill göra upp
till värtster eller till höger. Nu sålde mart bort det värtstra alterrtativet,
dvs. rättvisa, till förmårt för rtcdskärningar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 21
Firtansminister KJELL-OLOF FELDT:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talmart! Lars Tobissort har gjort etf stort rtummer av
nationalräkenskaperna för 1986 och de låga tillväxttal vi hade då. Jag skall
avslöja en hemlighet för Lars Tobisson: Jag tror infe på de där siffrorna. Jag
tror att vi kommer att få revideringar av nafionalräkcnskaperrta som ger ett
annat resultat, som vi har fått så måriga gånger förr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är riktigt att TCO har en lägre progrtos för 1987 än
regeringen. Men Industriförburtdef har crt mycket högre prognos. Det ena kan
väl ta ut det andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man nu vill diskutera den svenska ekonomins
funktionsförmåga i termer av fillväxt och när def gäller genomsrtittliga
prognoser, kan jag i def sammanhanget redovisa två andra genomsnittssiffror.
Mellan 1976 och 1982</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>steg
bruftonationalproduktert i Sverige med i genomsnitt 1 % om året. Sedart 1982
har bruttonationalprodukten ökat med i genomsnitt 2,5 % per år. Om vi skulle
göra den typ av jämförelser som Tobisson ägnar sig åt när det gäller vår
internationella ställning, är det bara att kortstatera aft dert tredje vägens
politik i detta avseende i genomsnitt är mer än dubbelt så bra som den politik
som Tobissons parti förde i regeringsställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan infe begripa hur man kan hävda atf
rationaliseringar och besparirtgar måste leda till arbetslöshet. Vi har
ratiortaliserat kraftigt både i dcrt statliga och i dert privata sektorn och
minskat arbetslösheten. Def är de resultat som dcu ekonomiska politiken leder
fill i stort när det gäller arbetsmarknadsläget som avgör om folk blir
arbetslösa eller infe. Det har de inte blivit med den politik vi har fört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan begripa att Lars Tobissort tycker illa om atf bli
påmind orn sina egna uttalanden, eftersom de var så pass avslöjande. När jag
lyssnar fill Lars Tobisson måste jag dra den slutsatsen att hart egentligen
infe har ändrat uppfattning. Arbetslösheten är, om den inte behövs, i varje
fall ofrånkomlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag så starkt markerar att vi ännu infe har löst
problemen och fått full sysselsättnirtg och låg irtflatiort, vill jag fästa
allas uppmärksamhet på nödvändigheten av att fullfölja de ansträngningar som
har gjorts. Vi har kommit ner från en inflation på 12 % till 3,5 %, men vi
måste ännu längre ner om resultateri skall uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Anne Wibble vill jag säga att vi har redovisat hur vi
vill skapa förutsättningarna för nästa års lönerörelse. Jag redogjorde för det
i mitt irtlägg. Jag kart lägga fill att regeringen nu planerar för avveckling
av prisstoppet. Vi kommer att inom kort lämna besked om hur vi tänker att det skall
gå till. Men vi vill göra avvecklingen på ett sådant sätt atf det bidrar fill
stabiliseringen av vår ekortomi och icke fill en ökad inflation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag blev något förbryllad när Årtrtc Wibble hävdade aft
moderaterna och folkpartiet infe alls har något ofalt med centern. Anne Wibble
säger att moderaterna och folkpartiet ville markera sin sympati för certterrts
politik genom atf reservera sig mot den. Def är nog första gången vi i denna
riksdag använt den typen av åtgärder för aft markera sympatiyttringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anne Wibble bör nog titta i reservation 4 som bl. a. hon
själv har urtderteckrtat. Där avstyrker mart yrkandena 4, 13, 7 och 12 i
ccrttermotio-nen. Det är mycket sympati man visar pä det sättet genom att
avstyrka certterrts mödosamt hopkomna förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle vilja säga en sak till Nils G. Åsling. Han och
jag börjar snart tillhöra en gammal generatiort här i riksdagert. Nu var det
den gamle sluggern som kom fram. Han avvisar indignerat uppenbara fakta, och
säger att så får man minsann infe göra. Men låt mig då omigen läsa ur centerns
egna motioner. Man föreslår atf utgifterna på justitiedepartementets område
skall öka med 51 miljoner, på socialdepartementets område med 7 250 rniljoner.
på kommunikationsdepartemcrttets område med 76 miljoner, på arbets-markrtadsdeparfemcrtfets
område med 57 miljoner, på industrideparternen-tets område rned 572 miljoner,
på civildepartementets område med 100 miljoner och påmiljö- och
energidepartementets område med 150 miljoner. Summerar man detta kommer man
mycket nära siffran 10 miljarder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan är
det också ett gammalt beprövat knep av den gamle sluggern</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åsling,
när han säger att visserligen är oppositionen väldigt splittrad, men ni
socialdemokrater är ju ännu mer splittrade. Hur är def med energipolitiken,
säger han, hur många meningar firtns def? Ja, jag kan säga till Nils Åsling att
fullt så vitt spridda uppfattningar som ide borgerliga lägren har vi icke
närdet gäller energipolitiken. Här står centerrt och kräver att kärrtkraften
skall vara avvecklad 1988, medan moderaterna säger aft den skall vara kvar
bortom år 2010. Om jag räknar rätt är det åtmirtstone 25 år som skiljer er åt
när det gäller avvecklingstakten för kärnkraften. Så splittrade är vi
socialdemokrater definitivt icke, Nils Åsling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill säga några ord till Hans Peterssort i
Hallstahammar. Hart sade i sitt irtlägg här att hart ville lyfta upp debattert.
Det försöket blev mest ert illustration till hur värtsterparfief
kortimurtisfcrrta. går vilse i dag: Hans Petersson säger med rätta att Sveriges
internationella beroende är ett stort problem. Därför lägger vänsterpartiet
kommunisterna fram förslag som skall leda till mindre export och mer offentlig
service. Def skall.göra oss mindre beroende av omvärlden. Men samfidigt har
värtsterparfief kommunisterna en lårtg rad förslag för aft öka dcrt privata
konsumtionen i Sverige. Man vill öka statens bidrag till konsumtion mellan 4
och 5 miljarder kronor. Det är ef t faktum att om man gör så, blir större delen
av denna konsumtionsökning import. Det är här vi har det interrtatiortella
beroendet, Hans Petersson, nämligen atf en mycket stor del av dcrt svenska
levnadsstandarden, av våra levnadsvanor och vår konsumtion, tas frårt uflaudef.
Det är detta fundamentala beroende som värtsterpartiet kommunisterrta
tydligert vill öka och därmed öka vårt beroende inte bara av den otäcka
utländska industrin utan också av den ärtrtu otäckare utlärtdska
kapitalmarkrtaden, def internationella banksystemet, i och med att vpk:s
politik otvivelaktigt skulle leda till att Sverige på nytt måste börja låna
utomlands. Hans Petersson kom alltså inte längre i sitt försök till debatflyft
än fill aft konstatera att det är svårt det där med det internationella
beroendet. Jag kan bara konstatera att vpk gör det ännu svårare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot vill jag hålla med Hans Peterssort om aft
spekulafiortsekonomin i Sverige är ett problem. Den period då vi verkligen hade
en spekulationsekonomi var under den ekonomiska krisens dagar, då man
spekulerade i fastigheter och mark, upplåning, skafteavdrag och inflation. Def
var då spekulatiortsekortomirt växte fram. Def var då de verkligt stora
klippcrt gjordes. Det finns förvisso kvar en del av detta också i dag - nu är
def koncentrerat till penning- och aktiemarknaden. Då är frågan; Är detta ett
uttryck för att för litet pengar går till produktiv verksamhet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan fråga sig om vi verkligen skall hävda atf
industrin infe gör vad man kanske kan begära av den, när den nu på några år har
fördubblat sina irtvesteringår i pengar räknat, ökat sysselsättningen med ca 35
000 personer och medverkat till att höja, reallönerna för sina anställda genom
atf öka produktion och produktivitet. Ändå är det ett problem atf så pass
mycket pengar och intellektuell energi ägnas åt penninghantering. Def är i och
för sig ett internationellt problem som finns i praktiskt taget alla. länder i
västvärlden. Hur de har det i Östeuropa vet jag inte, men där tror jag att man
spekulerar i andra saker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I Sverige
har ändå gjorts en hel del för aft begränsa den här verksamheten</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och
motverka avarterna. Vi har skärpt insiderlagstiftningen. Vi har skärpt reglerna
för kortvertibler, och vi återkommer med nya förslag om beskattningen av dem.
Vi har infört en bättre kontroll av finansbolagcrt. Vi har infört en
omsättningsskatt på aktie- och penningmarknaden, som för närvarande ger oss 3,5
miljarder kronor. Beskattrtirtgert av bolagsvinster har utvecklats så att vi nu
tar in 20 miljarder i infäktsskatt från juridiska personer, jämfört med 9
miljarder 1982. Förnyelscfonderna har tillkommit, och de har dragit in ytterligare
6 miljarder av likviditet och överskott i näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Får jag konstatera, Hans Petersson, ni som brukar kalla
detta för högerpolitik; En sådan politik förs irtte i något land som styrs av
högerrt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></b></p>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
22 LARS TOBISSON (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Finansmirtisfern företer ytterligare en likhet
med pofcrtfafer österöver - rtär fakta blir obehagliga förrtckar han dem. Låt
mig tillägga aft TCO;s prognos för 1987 var från i dag. Industriförbundets från
jartuari, då optimismcrt allmänt var större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kjell-Olof Feldt kommenterade inte atf den dåliga
fillväxten sammanhänger med den offentliga maktens förfall. Detta är rtågot
som människor upplever på nära håll. Brott blir inte utredda och beivrade, i
skolan är det slitna låneböcker, tak som faller ner, lärare som får på käften.
I vården är def anonyma institutioner, nya hemvårdare för varje gång. Allt
detta är symptom på sjunkartde effektivitet, som mänrtiskor märker av.
Produktiviteten föll i den offentliga sektorn med 1,5 % om året under
1970-falet. Många av dessa tjänster, barnomsorg m. m., är dubbelt så dyra i
Sverige som i andra nordiska lärtder. Kjell-Olof Feldt medger att han inte
kommer åt detta. Nu skall han införa "cash limits". Hur kommer def
att fungera? De skall, såvitt jag förstår, vara begränsade till löneanslagen.
Om lönerna höjs över den grärts som angetts, måste def då inte betyda aft det
också blir färre anställda inom den myndigheten? Förklara def! Är det irtte ett
sätt aft komma med just arbetslöshetert som ett hot för atf begrärtsa
irtflatiortcn?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan infe förstå varför def skall vara så svårt att
komma med nytänkande inom den offentliga sektorn, atf öppna möjligheter för
enskilda alternativ inom vård, omsorg och utbildrtirtg. När det gäller
argumentet att detta skulle vara livsnödvändigt kan man peka på parallellen
produktion av livsmedel. Våra livsmedel har i alla tider producerats i crtskild
regi. Där går staten t. o. m. in och reglerar på ett sätt som höjer priserna på
dessa varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansministern kom med en uppradrtirtg av vad hart
mcrtade var fakta om moderat politik. Han sade att vi förordar t. ex. sänkt
sjukersättning. Ja, vi säger att kompensationen bör sjunka från 90 till 80 %,
men samfidigt sänker vi marginalskatten. Det betyder att den genomsrtiftligc
industriarbetaren i stället för 45 kr. får ut 52 kr. enligt vårt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande höjda boendekostrtader vill jag säga; Ingen
gång har väl moderata förslag gått så långt som den höjrting av
fastighetsskatten som firtartsministern föreslog. Dessutom ligger på andra
sidan om våra förslag sänkta skatter, som gör det möjligt för människorna aft
betala högre direkta boendekostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig återkomma till den fråga jag ställde i mitt första
inlägg; Hur känns det aft skjuta sig i foten? Hur känns det aft med prisstopp
driva fram en ökad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kortsumtion,
som när det gäller bilaccisen dessutom rikfar sig mot importen och därmed
ytterligare förvärrar problemen med mycken konsumtiort och dålig kapifalbildrtirtg
i lartdet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 23 ANNE WIBBLE (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talmart! Skall vi först klara ut frågau om vad som
står eller inte står i de olika reservationerrta, Kjell-Olof Feldt? Jag kart
läsa rtågra lämpliga ord frårt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reservafion
4: "Utskottet delar mofionärernas uppfattning ." Vidare står</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det;
"Utskottet delar uppfattrtirtgert ." Och slutligen "Utskotfet,
som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>redan i
det föregående betonat betydelsen av sådarta åtgärder, .".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innehållet
i utskottsmajorifefens text tror jag är omöjligt atf tolka, och därför vill vi
markera vår inställning i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def var intressant atf finartsministern sade att man i
departcmenfet arbetar med frågan hur det skall gå till att avveckla
prisstoppet. Det kan ju inte vara så vansirtrtigt svårt. Ni har ju faktiskt
både infört och avvecklat det fre gånger fidigare sedan 1982. Jag tycker
egentligen atf det inte skulle krävas mycket mer äu etf ganska enkelt beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bollartde med siffror som firtansmirtisterrt ägnade
sig åt, om tillväxttak-fcrt för 1986 var så låg som 1,3% eller irtte och vad
den kan tärtkas bli under 1987, visar enligt mirt uppfattrting en crtda sak;
mart bör vara litet försikfig med hur suabbt mart irtför
sfabiliscrirtgspolitiska åtgärder, för den grund på vilken de bygger kan i efterhand
visa sig vara en artnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därför bör man i stället lägga tonvikten i den ekortomiska
politikert på att hålla en långsiktig kurs, en strategi. Jag försökte få
finansministern att säga någortfing om vad regeringerts kurs irtnehåller. Han
svarade aft det hade han sagt i sitt anförande. Det var många saker som sades
där, men det var faktiskt infe särskilt mårtga saker som handlade om framtiden,
finansministern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det står heller infe särskilt mycket om detta i det
betärtkande vi har att diskutera i dag. Där står väldigt litet om lägre
skatfekilar - ordet är över huvud taget inte nämnt i majoritetsfexten, och
finartsministern rtämrtde def infe heller. Def står väldigt litet om ökad
flexibilitet på marknaderna - fast nu tillade Kjell-Olof Feldt aft mart håller
på atf furtdera över om man så småningom skall avveckla prisstoppet. Samtidigt
uppehöll han sig med en viss förtjusning vid den likviditcfsindragning från
näringslivet som regeringen har gjort - i akt och menirtg aft utöva inflytande
över hur företagens vinstmedel används, får man förmoda - och det tyder ju inte
på någon tilltro till större flexibilitet och ökad anpassrtirtgsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Irtte heller sade finansmirtisterrt någontirtg om huruvida
mau var irttresserad av atf få Crt ökad produktivitet i deu offerttliga
sektorrt - eller i produkfionen av sociala tjänster, för att uttrycka sig
korrekt - genom att sfimulera ertskilda alterrtativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skulle vara trevligt om Kjell-Olof Feldt artvärtde
litet av tidert till att kommerttera detta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 24
NILS G. ÅSLING (c) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talmart! Det firtrts också ert irtkomstsida, och det
kartske en finansminister bör tänka på. När man från finansdeparfemcntet talar
om 10 miljarder i ökade utgifter ertligt certterns alterrtafiv, har mart glömt
vårt budgetalterna-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tiv. För
övrigt underkändes finartsdeparfemcrttefs beräkningar av finansutskottet. Jag
tycker vi skall hålla oss till fakta och till def betänkande vi diskuterar här
i dag. Det är litet genant atf sådana här försök att martipulcra motståndarnas
siffror skall förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man sammanfattar diskussionen, kan man kortstatera att
produkfiortcn växeri vårt land, men mindre ärt i de flesta artdra
irtdusfrilärtder i OECD; att irtvesterirtgarrta ökar, mert oroartde litet för
atf vara i ert modern industrination; att inflafioncrt sjunker, men den är
högre än i våra konkurrentländer, och det är def som är det relevanta i
sammanhanget; atf arbetslösheten är låg, men den dolda och öppna arbetslösheten
under de svåra åren 1976-1982 var 3,9 % medan den dolda och öppna arbetslösheten
i dag faktiskt är så hög som 5,3 %. Man kan alltså konstatera att den tredje
vägens polifik har misslyckats på ert rad väsentliga områden som är angelägna
för en sund utveckling i ett samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har inte lyckats få till stånd någort diskussiort om
arbetslösheten som skulle vara en förutsättning för låg inflation, om jag
fattade finansministern rätt. Det var en ganska sensationell koppling
finartsministern där gjorde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att vi i svensk ekonomisk politik, om vi vill
främja utvecklingen i denna lilla nation, måste noga analysera om det inte är
så att det är koncentrationen till de överhettade regionerna som är
inflationsdrivande medan det är i de regioner där man har en låg ekonomisk
aktivitet, typ Bergslagen, Norrlands inland och avfolknirtgsbygderna, som rnan
har ett lågt inflationstryck men ändå får vara med och betala fiolerna pä grund
av samhällets konccrttrafiortspolitik. Jag tror alltså att regiortalpolitiken
är mycket väsentligare för inflationsbekämpartdet ärt vad finansministern
föreställer sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru falman! Jag har infe rätt till några fler repliker.
Tillåt därför en gammal slugger aft önska herr finansmirtisterrt trevlig
sommar. Def kan behövas tid för bäde vila och kontemplation, förden här
debatten tyckerjag har visat atf den tredje vägens ekonomiska politik har
havererat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 25 HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! De insatser som firtansmirtisterrt berömde sig
för, skattcök-ningen på företag osv., skulle röra sig om ca 20 miljarder
krortor. Det är ett par procent av det samlade skafteintaget, och det är
ungefär vad mau plågar av folk i skatt på mat. I relation till den enorma
vinstutveckling som har varit i företagen under de senaste åren är det ganska
försiktigt i alla fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan försökte han som jag uppfattade det faktiskt
ironisera över.mina bekymmer över dcrt internationella utvecklingen. Han sade
att Hans Petersson försöker lyfta nivårt men att det är svårt - som något slags
undantag, att jag inte skulle ha några lösningar. Och jag tycker att det här är
svårt. Det är utomordentligt besvärligt, eftersom def internationella beroendet
hela fiden ökar så starkt och premieras av en som jag tycker gartska aningslös
regeringspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror nämligen infe att det finns ensidiga fördelar att
vinna på atf avreglera och underlätta en internationalisering på def vis som
sker. Men det betyder inte alls att man skulle vara för en isolationisfisk
politik eller vilja förhindra export. Frågan borde i stället ställas: Hur stor
andel a v vår samlade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>produktion
är det rimligt att ha på export? Kart exporten vara hur stor som helst? Borde
vi inte vrida efterfrågan hemåt för att få en annan balans?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Irtvesterirtgarrta utomlartds ökar srtabbt. Utländska bolag
köper in sig i de svenska lönsamma bolagen. Den svenska exporten är underordnad
amerikansk lagstiftnirtg när det gäller högteknologi. Hartdelrt irtriktas mot
de starkaste kapitalistiska lärtderrta. Valutapolifikcn avregleras, och
storfinartsen och högern vill föra in oss i EG. Jag hävdar att detta är
problem, som arbetarrörelsen borde ta i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi säger ja till internationellt utbyte och samexistens
med andra länder -men på något så när lika villkor. Vi vill rida spärr mot en
ohämmad utveckling som vi infe kan kontrollera. I diskussionerna med EG måste
man t; ex. försöka förhirtdra sådart harmortiserirtg som slår ut framgångar som
arbetarrörelsen har haft vad gäller arbetarskydd, kravert på miljöpolitikert
osv. Man måste satsa på en inhemsk teknikutveckling som kan frigöra oss mera ur
det amerikanska stjärnkrigsberoendet - det är ju dert teknologin som är hirtder
för export. Vi måste bredda handeln till andra länder och försöka medverka i
tredje världens utveckling för en ny ekonomisk världsordning osv. i stället för
att bara haka på de starkaste kapitalisfiska länderna. Vi borde begränsa
utlandsinvesteringarna till en samhällsekonomiskt rimlig nivå och se till att
en del av investeringarna hamnar i just Bergslagen, Norrlartd och sydöstra
Sverige och på artdra ställcrt där def är problem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det jag
talar om irtrtebar sammarttaget crt mirtskad exportfixering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker det här är allvarliga saker, som faktiskt borde
diskuteras i stället . för att avfärdas med något slags ironi.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 26
Finansminister KJELL-OLOF FELDT:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Lars Tobissort vill antyda att jag begagnade
mig av Industriförbundets ekonomer pä ett otillbörligt sätt genom att ta fram
en optimistisk bedömning av Sveriges ekonomi som de gjorde i januari. Det är
bara det att det i dagens tidningar står att de har tillfrågats och sagt att de
inte ser någort anledning att ändra på sin prognos när det gäller fillväxten i
Sverige i år. Så TCO och Irtdustriförbundct är såvitt jag förstår fortfarande
jämförbara vad gäller aktualitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan har herr Tobisson vid ett par tillfällen liknat mig
vid någon potentat från Östeuropa; om det är Gorbatjov som avses vet jag inte
hur jag skall fa det.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Normalt brukar ju herr Tobisson röra sig i helt artnan
riktnirtg när han söker interrtatiortella förebilder. Ett tag var def fru
Thatcher i Storbritannien, men sedan tog hon slut, så att säga. För bara ett år
sedan var det fortfarande Poul Schliiter i Danmark som var förebilden. Nu
erkände herr Tobissort i debatten med Arne Gadd atf det har irtträffat en
kraffig försämring i Danmark. Ja, danskarrta har ett hejduudrartdc underskott i
sin bytesbalans, och de är på väg mot 15 % arbetslöshet enligt sina egrta
bedömrtirtgar, så jag förstår att inte heller Schliiter är användbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År def då potentater från Östeuropa som skall användas, så
låt niig åtminstortc säga att Lars Tobisson skall vara glad att han infe i mig
ser Poul Schlufer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Def är
möjligt att jag har skjutit mig själv i foten. Men mitt huvud är</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987 -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>oskadat
och fuukfionsdugligt, och det säger mig att irtflatiort infe skall bekämpas med
mera inflatiort. Det har legat i de borgerligas rekommcrtda-tioner här i dag;
Släpp bara upp inflationen ordentligt, då begrärtsar rti kortsumfionen. Def är
rtaturligtvis riktigt, eftersom mau beskär realirtkortis-terna för svenska
folket. För mig är det emellertid i dag viktigare att bekämpa inflafiortCrt ärt
att på det viset begrärtsa konsumtionert. Jag kart vidare säga till Lars
Tobisson att när man skjuter sig i foten är def bra att det finns en offentlig
sjukvård - fillgänglig för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har rationaliserat den statliga verksamheten och under
senare år minskat antalet statsanställda. Det är möjligt att det kommer aft
fortsätta. Det har emellertid inte lett till någOrt arbetslöshet. I ett samhälle
som vill ha ökad produktivitet och effektivifef måste det gå att
ratiortalisera. Det var egerttligen dcrt poärtgcrt jag ville ta fram. Men det
skall inte få leda till arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nils Åsling påstår att jag har glömt att certtern har ett
fullständigt budgetalternativ med åtgärder, inte bara utgifter. Nils Åslirtg
skall vara glad över att jag inte redovisade hela centerns budgetpolitik. Det
mest anmärknirtgsvärda i centerns budgetförslag är nämligen att samtidigt som
det ökar utgifterna med ungefär 10 miljarder så innebär def aft statens
inkomster minskar med mer än 2 miljarder, räknat på helår. Jag förstår infe hur
man skall kunna finansiera utgiftsökningarna på 10 miljarder med
inkomstminsk-nirtgarrta på 2 miljarder. Def behövs rtOg mera sluggning här, Nils
Åsling, innan rti kommer fram till hur rti skall kurtna presentera detta som en
rimligt sammanhängande politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan vill jag säga rtågra ord fill Harts Petersson i
Hallstahammar om vänsterpartiet kommunisterna och regionalpolitiken. Jag tror
aft vpk för rtärvarande har problem med dertrta fråga. Vänsterparfiet
kommunisterna kommer inte att under några förhållartden kunna skapa en
värtsterprofil på regiortalpolitikert om ni samarbetar med moderaterna, som ni
nu har gjort denrta vår. Tag nu och diskutera detta i skaran av vpk-are, som
den nu ser ut efter er kongress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ni klagar ofta över atf ni inte praktiskt kan påverka
politiken. Här hade ni en enastående chans att göra det. Som Arne Gadd
redovisade, hade man faktiskt kommit mycket långt på en ganska bra uppgörelse.
Det var en kompromiss vi gjorde för aft tillgodose era örtskemål. Beröertde på
att ni infe längre är ett parti - i dert mcrtirtgen atf ni infe har rtågot
gemensamt mål att sträva efter i er riksdagsgrupp - sprack def hela sedan, och
ni gick ihop med de borgerliga. Irtte minst med tanke på vpk:s
regionalpolifiska profil och utseende var det ett gartska allvarligt misstag.
Vi kart dock återkomma till frågart om hur vi skall få en bättre
regiortalpolifik och crt bättre regiortalpolitisk fördelrtirtg av skatterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Nils Åsling vill jag säga att en stor del av den
ekortomiska politikert i själva verket är irtriktad på atf genom en
effektiviserirtg av regionalpolitiken minska de inflationsimpulser som kommer
från de överhettade områdcrta. Från moderater och folkparfister i Stockholm får
vi ju höra att vi gör fel när vi försöker dämpa expansiortCrt och
överhettrtingen i Stockholmsområdet. Def vore bra om någon centerpartist steg
upp och talade om - även för Lars Tobisson och Anne Wibble - att vi behöver
driva denna politik, och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dessutom
med en viss kraft, för att inte Stockholmsområdet och andra överhettade områden
skall bli en inflationsmotor igen. Där kanske vi har något gemensamt att
diskutera framöver, Nils Åsling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Debatten har pågått länge nu, och den har
visat på ett par saker. Åsling och andra hävdar att vår politik har havererat.
Jag firtrter att det irtte har kunnat beläggas med något annat än att de säger
att den borde ha varit åtskilligt mycket bättre. Vi borde egerttligcrt ha
upprtått det omöjliga. Vi har framför allt infe fått något svar rtär det gäller
frågan om inflafiort och sysselsäftrtirtg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dcrt redovisrting av dcrt ekonomiska politiken som har
gjorts här i dag visar att det är helt nödvärtdigt att dcrt kortsekvens och
fasthet som vi försöker hålla blir bestående. Det är min förhoppnirtg att ert
något ökad insikt i denna fråga också skall sprida sig i de borgerliga leden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ni skulle släppas lösa - dvs. lösa i den mcrtirtgcrt
aft ni skulle ta ansvaret för landets ekonomi - tror jag, som situationen är i
dag, atf ni helt enkelt skulle vara livsfarliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag började mitt anförande med aft likna
debatten vid en skolavslutrtirtg. Jag påpekade att det finns en del skillnader.
En skillnad är aft vi inte ger talmannen något äpple, som man åtminstone på min
tid gav sin skolfröken. Talmannert har visat crtaståertdc tålamod och välvilja
i dcrtna debatt, som jag inte tror har varit alltför upphetsande och
stimulerande. Jag tillåter mig därför djärvheten att påstå att talmanrtert i
alla fall kan förtjäna ett äpple - som jag härmed ber aft få överlämna. Def är
rött, måste jag påpeka, mcrt jag önskar ändå etf trevligt sommarlov.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förste vice talmanrtert anmälde aft Hans Peterssort i
Hallstahammar och Lars Tobisson anhållit atf fill protokollet få antecknat att
de inte ägde rätt till ytterligare repliker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 27
CARL BILDT (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag måste medge atf jag inte har rtågot äpple
till fru talmannen på denna skolavslutning. Riksdagsrestaurantert kan
visserligen tillhandahålla mycket, men mig har de bara kurtrtat tillhandahålla
en lifcrt gummidelfin. Jag tror aft vi skall bespara fru talmanrtert dert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag lyssrtade på debattert kuude jag rtotera aft
firtartsmirtistern av allt aft döma diskuterade evcnfualifcfcrt av att han
skulle stå här i talarstolen och skjuta sig själv i foten, mert ansåg att det
nog skulle klara sig på grund av den offentliga sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulle han rtu råka ut för fafalitcfcrt att skjuta sig
själv i fotcu i denna talarstol, är jag ganska övertygad om att han kommer atf
fara raka vägen fill City Akuten. Den ligger närmast. Där finns inga köer, och
man kart få bra vård. Aft dert råkar vara privat, tycker jag irtte skall behöva
drabba finansministerns eventuella fotskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även för oss folkvalda kommer nu den blomstertid, som
artses brirtga lust och fägrirtg stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När statsministern med ämbetets rätt fick sista ordet i
den allmänpolitiska debatten i februari, förkunnade han något magistralt atf
socialdemokrati och borgerlighet nu funrtit vad han kallade sina naturliga
roller. Vi är bäst på atf</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regera,
sade Ingvar Carlsson. Och ni i borgerlighetert är, förkunnade han vidare, bäst
på att opponera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högmod har sina risker, som de gamla färtkesäftcrt lär
oss. Och kartske har vårmånadcrnas politiska utveckling bidragit till atf något
moderera vinterns socialdemokratiska överord. Jag vill irtte avge rtågra
kategoriska uftalaudcrt om vilken del av vårt polifiska liv som är bäst på vad.
Jag är inte så övertygad om aft def finns några för evigt givna sanningar i
denna fråga. Och jag är fast övertygad om att vi gör klokast i att överlåta den
frågart till väljarrta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots detta finns def rtog skäl att säga att detta
riksmöte krtappast gett något entydigt stöd för den Carlssonska
överlägsenhetsdogmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med största säkerhet kommer statsministerrt strax att
meddela att dcrt borgerliga oppositionen aldrig framstått som mer splittrad,
mer söndertrasad och mer eländig än i dag. Firtansministern har jusf meddelat
att det infe under de senaste 15 årert har stått så eländigt till med
oppositionen som det gör i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allt detta har vi hört många gånger förut. Det tillhör på
något sätt dessa debatters speciella ceremoniel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag medger gärna att jag fillhör dem som tycker att det
borgerliga samarbetet behöver förbättras. Det finns starka skäl för våra tre
partier att tydligt markera def gemensamma politiska alternativ till en alltmer
försfel-rtad, alltmer passiv och alltmer defensiv socialdemokrafisk
maktutövning som vi fillsammans utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är tre partier, med betydelsefulla och berikande
skillnader i historia, tradition och förankring. Våra separata identiteter
skäll vi aldrig försöka att utplåna eller släta över. Att vi i olika frågor kan
ha olika mertirtg är strängt taget infe mer ärt naturligt. Den goda familj där
mart inte då och då har olika meningar finns inte, Ertdast kyrkogårdcrt bjuder
den totala friden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I takt med att socialdemokraterna förstelnas i försvaret
av sin föråldrade politik kommer det som förenar de borgeriiga parfierna att
framstå allt tydligare. Vi är de som vill förändra för att göra bättre i
morgon. Socialdemokraterna är de som vill förhindra för atf låsa fast det som
en gäng var.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är evigt bäst på att regera, förkunnade Ingvar Carlsson
i februari. Ändå är det just regerandet - atf styra landet framåt - som man
kommit atf sakna mer och mer under dessa mårtader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har talats om ett Sverige som vakrtat upp fill en ny
verklighet, Mauritz Edström skrev i DN aft många länge trodde att Sverige var
Medelvägen till Paradiset, Men def gångna årets dimmor, spekulationer och
oklarheter har fått allt fler aft fråga sig om detta verkligen är medelvägen
och om den verkligen leder till paradiset,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en situation som denrta krävs politiskt ledarskap, att
man visar problemen, vågar säga sanningen, vägleder in i framfiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med all respekt för oppositioncrt, för dess betydelse och
för dess polifik är det i första hartd på regeringen som kraven på politiskt
ledarskap riktas. De kraven har regeringen infe förmått att leva upp till under
dessa månader, I en ledare i Aftonbladet talades det om "dimmornas
regering" - tunga, täta dimmor i fråga efter fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag tänker
inte ta upp någort debatt om statsministerns, ufrikcsniirtistcrns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och de
olika utrikeshandelsministrarrtas alltmer komplicerade turer och uttalanden om
den svenska vapenexportert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tänker sanrterligcrt inte heller ta upp någort debatt
om def underliga skådespel som utrikesdepartementet och jusfificdepartcrticnfef
under den senaste veckart spelat upp krirtg missriktade fidningsspekulatiortcr
om en s, k, stafsfjänsteman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror atf jag uttrycker mig mycket försiktigt om jag
säger atf turerrta och skådespelen knappast styrkt den Carlssonska
överlägsenhetsdogm vi hörde lanseras från denna talarstol för bara några
månader sedart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den socialdemokratiska minisfärcrt har, fru talmau, blivit
en i ordets egentliga bemärkelse reaktionär mirtisfär. Den regerar inte. Den
bara reagerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tänker då infe främst på de olika affärerna,
spekulationerna och kontroverserna som har dominerat - kanske alltför mycket -
massmedias bild av def polifiska livet under dessa månader. Jag tänker i
stället på hur socialdemokraterna på område efter område kommit att reagera mot
och ingripa mot de människor som genom egna initiativ och eget ansvarstagande
vill bygga en bättre framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den socialdemokratiska samhällsmodellen förutsätter att
allt skall ske på ett sätt och att detta skall vara offentligt. Enstaka
undarttag kart visst få förekomma, mcrt dä är de just undantag. Enhetlighef,
certtral styrning och kollektivisering är grundelementen i den
socialdemokratiska modellen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna modell reagerar allt fler. Den ger irtte dcrt
valfrihet som blir allt självklarare; den håller på att bli ett hinder för
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I oktober 1983 beslutade den borgerliga majoritetert i
Sollentuna strax norr om Stockholm att försöka sig på nya sätt atf driva
barnomsorgen. Man ville helt enkelt kuuna erbjuda en barrtomsorg som var bättre
och billigare, och man hade funrtit en väg genom enskilda inifiativ. Det var så
Pysslingcrt kom fill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den socialdemokratiska regeringen reagerade hårt. Hotet om
två enskilda daghem i Sollentuna föranledde dåvarande socialmirtisterrt Sten
Andersson atf här i riksdagen lägga fram den speciallag - lex Pysslingen - som
förbjöd jusf denna form av enskilda initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hade väljarrta i någon kommun försökt aft välja sig till
en friare och bättre barnomsorg skulle detta stoppas och förhindras genorn
speciallagar. För socialdemokraterna gällde det atf med speciallagar och
ingripartdert reagera mot och stoppa en utveckling som på grund av
mäuniskorrtas fria val höll på aft glida dem ur händerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När den första borgerliga frepartiregeringen fillträdde
1976 stod det redan i regeringsförklaringen atf sjukförsäkringens
ersättnirtgsregler för privatläkarvård skulle vidgas, så att även
offentliganställda läkare med fritidspraktik fick rätt att arisluta sig till
försäkringen. Syftet var alldeles klart. Det handlade om etf försök att bygga
upp ett husläkarsystem. där vården kom närmare märtniskorna och närmare
familjerna. Det var den dåvarande sjukvårdsmiriisfern Ingegerd Troedssort, fru
talmart, som genomförde denna reform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen blev snabb - så snabb, att när
socialdemokraterna återvände i regeringsställnirtg hösten 1982 uppfattade de
den som etf hot mot sitt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiskapoli-tikenm. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>centraliserade
och offentligmortopoliserade vårdsystem. Åter reagerade de.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I januari 1985 trädde den s. k. Dagmarreformen i kraft.
Även om det kanske fanns de som trodde och syftade till anrtat, var dess
socialdemokrafiska tillskyndares främsta motiv att stoppa denrta srtabba
utvecklirtg i riktning mot ett hus- och närläkarsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsfirtgert gavs makten över privatvården, och på många
håll runt om i Sverige uteslöts fritidspraktikerna helt sonika frårt
sjukförsäkriugcrt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att vården för många människor, inte minst äldre, kom att
försämras betydde föga. För socialdemokraterna gällde det åter att med
specialbestämmelser och lagar reagera mot och stoppa en utveckling som på
grund av människornas fria val höll på att glida dem ur händerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I början av höstert förra året lade regerirtgert
brådstörtat fram förslaget om pensionsskatt på riksdagens bord. Genom en
speciallag skulle en specialskatt ta 15-20 miljarder kronor av de frivilliga
pensiortsspararrtas pertgar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkpension och ATP är för oss alla grundert för den
ekonomiska tryggheten när vi blir äldre, men utöver den har allt fler börjat
att lägga undan en egen slartt i privata pcrtsionsförsäkringar för att genom
att avstå i dag kunna skaffa sig en liten guldkant på fillvaron i morgon. Många
tjänstemärt -framför allt på dcrt privata sidan - har fått in en extra trygghet
för äldre dagar i sina kollektiva avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aft den diskussion som förts under senare år om
ATP-systcmets stora problem i ett längre perspekfiv kart ha bidragit till denna
utveckling är nog också alldeles klart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta kunde inte heller tolereras av socialdemokraterna.
Åter höll det genom individers fria val på att växa fram en trygghet och
valfrihet vid sidan av den som dikterades av den socialdemokratiska
samhällsmodcllcrt. Därför kom pensionsskaften. Den riktade sig mot enskilda
människors frivilliga sparande för deras trygghet på äldre dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motargumcrtfen bara viftades urtdart. Med maktsfafcrts
kraffspråk satte sig socialdemokraterna över rättsstatens skydd för enskildas
ägande. Utan utredrtirtg eller remiss, och med argumertt som visade atf
respekten för det enskilda ägande som ger så många oberoende och trygghet
sitter löst inom socialdemokratin, drevs pensionsskattcrt igcrtom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För socialdemokraterna gällde def åter, att med
speciallagar och bestämmelser och ingripartdert reagera mot och stoppa crt
utveckling som genom människors fria val höll på att glida dem ur händerrta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ortsdags diskuterade vi här i kammarert regeringsförslaget
om en extraskatt för att stoppa de virtstartdelssystem som urtder sertare år
växt fram på företag efter företag ruuf om i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att artställda får crt del i sitt företags vinst tycker
jag är ett fint och bra system. Och det tycker också de som är anställda i alla
de företag där sådana system i dag fortfarartde firtrts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mcrt frårt de certtrala fackliga organisationcrrta har
mart reagerat skarpt mot dertna utveckling. Man har talat om
"kapitalism" och krävt ett stopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och så blev det också. Utan normal utredning och remiss
lades ett hastigt tillyxat förslag på riksdagens bord och klubbades igeuom med
de pålitliga kommurtisfernas entusiastiska stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Raka
rör" mellan ett företags vinster och de anställda ansågs fariigt, och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>måste
stoppas. I stället är det löntagarfonderna - dessa kollektivistiska
konsfrukfiortcr - som skall ha hartd om pengarna. Där vi vill sprida ägande och
inflytande, vill socialister koncerttrera och kollekfivisera def.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vinstandelsdebatten visade därmed samma sak. Åter
tvingades socialdemokraterna att med speciallagar och specialregler reagera
mot och stoppa en utveckling som gcrtom människorrtas fria val höll på att gå
dem ur häudcrrta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och rtu är det dags igen. I onsdags utbröt närmast panik,
vad jag kan förstå, i bosfadsdepartcmentet när det stod att läsa i Svenska
Dagbladet, att regeringen förberedde en undantagslag för att stoppa bildandet
av bostadsrätter i kommunalt ägda fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hastigt skulle prcsskonfercrtsersammartkallas.
Bostadsministern slets upp från ett möte i Malmö, och fick så till den milda
grad bråttom att presentera sin undantagslag atf han tyckte att det var
nödvändigt att t. o. m. flyga helikopter mellart Arlartda och Stockholms irtncrstad
för att hinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När socialismen slår fill är det tydligen bråttom! Ty i en
rad borgerliga kommuner - men också i socialdemokrafiska - har man låtit de
bocrtde i de kommurtalägda husen genom bostadsrättsföreningar överta ägandet
till sin fastighet och sina lägenheter. Kalla det gärna en avkollektivisering
av delar av boendet. En ägandespridning. Ett tillgodoseende av de mycket starka
krav på att kunrta få äga sin bostad som finrts hos allt fler familjer och
individer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och visst är det rätt att det skall få bildas fler
bostadsrätter om de behövs och efterfrågas. Att det sker i privat ägda
fastigheter är alldeles självfallet bra. Att det sker i offentligt ägda
fastigheter är alldeles självfallet lika bra. Men för socialdemokraterna var
detta oacceptabelt. Utveckling mot ett ökat bostadsägande måste stoppas,
eftersom mart strävar efter ett så lårtgt som möjligt kollektivt styrt bocrtde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dert socialdemokratiska motviljart mot den egna ägda
lägcrthcfcrt är ert parallell till motviljan mot def egna ägda huset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi moderater kommer att göra allt vi kan för att stoppa
denna undantagslag mot nya bostadsrätter!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakom förslaget finns infe en antydan fill utredrting.
Inte en tillstymmelse till remissbehandling. Inte skymten av öppen debatt. Def
är en ukas från överheten, riktad mot ertskilda märtrtiskors dröm om dert
trygghet som ligger i aft få äga också sitt hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mcrt åter ser vi då det mörtster som kommit att prägla
socialdemokrafisk politik Urtder dessa scuaste år. Regeringen reagerar inte.
Mcrt den tvingas ständigt att reagera mot och stoppa en utvecklirtg som gCrtom
människorrtas fria val håller på att glida dcrt ur händerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad är mera naturligt ärt att vilja ha mer valfrihet och
kvalitet i barrtomsorgert, rätten att kunrta gå också till eu friståertde eller
fritidsprakti-scrande läkare, möjligheten att utan konfiskafiortcr kunna få
lägga undan litet för äldre dagar, chansen att själv få del i vinsten i def
företag man är anställd i eller rätten att bo i ett eget hus eller en egen
bostadsräftslägenhet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mcrt dcrt nakna sanrtingen förefaller vara, att allt detta
hotar den socialistiska doktrin som fortfarande styr så mycket av den
socialdemokrafiska politiken. Och så har det blivit som det blivit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Människor
vill ha förändringar och förbättringar: Valfrihet. Kvalitet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987 ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1986/87:137-139</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oberoende,
Eget ägande och egen trygghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och därför bryter sig förändrirtgarrta fram urtderifrån:
Alternativa daghem. Hemläkarjourer. Frivilligt pcrtsionssparartde.
Vinstandelssystem. Bostadsrätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men allt detta möts av reakfionen från ovan. Statsrådet
som dårtar rter i helikopter för att förkunna ett nytt förbud, en ny
sfraffskatt, ett nytt ingripartde. Socialdemokratin har blivit en reakfiortär
politisk kraft i det moderna Sverige. Och det förvånar egentligert irtte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var Mark Twain som sade, att vi nog bör koncentrera
oss på framfiden, därför att det är där vi skall tillbringa resten av våra liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men socialdemokraterna gör tvärtom. De blickar bakåt.
Talar om det som varit som om morgondagen kunde byggas med gårdagen som
mönster. Ty deras idéer tillhör en tid som håller på att passera. Def ser vi
ruut om i Nordcrt, i Europa och i övriga världeu. Socialismens förstelnirtg har
blivit ett hot mot irtdividers, familjers, lärtders och regiortcrs fria
utveckling mot en bättre framfid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På SSU-kongressen var det Anna Lindh som påpekade, att def
irtte kommer att gå att vinna val med att bara tala om vad socialdemokraterna
gjorde på 1950- och 1960-talen eller det som de borgerliga anses ha gjort på
1970-falef. - Vilken adress det påpekandet hade skall jag vara försynt nog att
inte ytterligare understryka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi står under de närmaste åren inför stora problem, men
också irtför stora möjligheter. Problemen finns där; Ekonomin, familjernas
situation, vården och inte minst skolan. Vår ekortomi befirtrtcr sig trots ordcrt
rtyss i dertrta talarstol från finansmirtisfern - som nu dväljs på något annat
ställe - i något av smygande kris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårcrts turtga ekonomiska rapporter - från Brookingsinsfit
ut ef i US A, från OECD i Paris, från finansdepartemerttets egert lårtgfidsutredning
- har alla faktiskt gett samma bild: den tredje vägens ekonomiska politik
håller på aft bli en cirkel, som riskerar atf föra oss tillbaka i crt
irtflations- och devalveringsspiral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan fortfarande förhindras. Men när regeringert år
efter år skjuter de nödvändiga marginalskattesänknirtgarrta på framtiden och
vägrar att ens diskutera ert sänkning av skattetrycket, bäddar man för dcrt
kris som förr eller sertare kommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Familjepolitikcrt har i många hänseendert förlorat
korttaktcrt med verklighetcrt. Jag tror att så gott som alla
socialdemokratiska väljare i dag vill ha ert familjepolitik som ger möjlighet
till mer tid med barnen och valfrihet i barnomsorgen. Här visar den-borgerliga
politikert vägert framåt. Vi skiljer oss åt i fråga om detaljer, mcrt vi har en
enad principsyrt, förhopprtirtgsvis i morgort också etf gemensamt program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi står, om jag skall fortsätta med problemen, inför crt
ertorm märtsklig utmaning genom spridningen av HIV-virus och sjukdomen aids.
Detta är en av dcrt uppväxartde gcrtcrafiortcrts allra svåraste och mest
avgörartde utmartirtgar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aids får aldrig bagatelliseras. Ingen vet exakt hur många
i vårt lartd som i dag bär på detta virus. Meu vi vet att det är långt, långt
fler än för bara rtågot år sedart. Och vi vet dess värre aft det kommer att
vara långt, långt fler i morgon ärt i dag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aidsdebatfcrt får inte förfalla till bara sifferexercis
eller preventivmedels-rådgivning. Den är lårtgt viktigare ärt så. Det handlar
om att återupprätta det personliga ansvaret. Att inse att med friheten följer
också ansvaret. Att i det fria personliga umgänget inse atf vi har ett artsvar
också för andra människors liv. Och det kommer i allt större utsträckning att
handla om medmänsklighet, stödet till dem som bär detta virus, vården av,
omtanken om och, glöm aldrig det, känslan för värdigheten hos dem som drabbats
av aids.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ert dag som denna är det många - det har framgått av
debatten - som tänker på skolan. Dcrt egrta skolavslutningcrt, barnens, några
närsfåcrtdes. Dessa tartkar uppstår i syrtrtcrhet när den svenska försommaren
visar sig från sin bästa sida som i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolan är barncrts och urtgdomcrts start i livet. Dert får
inte eftersättas. Ändå är det så att denna vår sett dcrt ena larmrapporten
efter den artdra om tillståndet i våra skolor- om byggnader som infe
urtderhålls, om skolböcker som infe finns eller nödtorftigt måste tejpas ihop,
om våld och vandalisering, om barn och om lärare som far illa, om dåliga kunskaper.
Jag tycker att det är dags atf sätta upp skolfrågorna högt på vår politiska
dagordning framöver. Vi moderater vill ha en skola för kvalitet, med betyg och
med kuuskaper, med lärare som respekteras på grund av sina kunskaper och elever
för vilka respekten för lärare och ordning är lika naturlig som den först efter
kunskaper som finns hos varje barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mert trots alla problem - ekonomin, dcrt rtya vårdkrisen
och utmaningarna, familjernas trärtgda situafion, den bristartde respekten för
lag och rätt, larmrapporterna från skolan - är vår bild av framtidert ljus. Vi
vill bygga ett möjligheternas samhälle. Och det är där vardagsvcrklighcten med
dess problem och utmaningar möter framtidsvisionen som vår moderata politik
står som allra starkast. Ny teknik skapar nya möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagcrts miljödebatt domirteras ofta av de stora hoten, och
främst bland dem kanske den försuruing som hotar våra skogar, våra sjöar och
våra marker; Men lösnirtgarrta firtrts ju faktiskt. Vi kau komma bort frårt det
förödartde beroendet av fossila bränslcrt, om vi är beredda atf utrtyttja den
moderna och nya teknik som nu finrts. Och vi kart komma tili rätta med mycket
av avgasproblcmcrt på samma sätt. Jordbrukets miljöproblem går också att lösa
utart att mau för dcrt skull kastar fartkcrt på etf rafiortcllf och bra
lantbruk i sjöu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mert allt detta kräver ert miljöpolitik som irtte värtder
rty teknik ryggen, och som irtser att den omvandlirtg från gammalt fill nytt
som är den ekonomiska fillväxtens kärrta också är vägert irt i ett
miljövärtligare samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår visiort är visiortCrt av ett samhälle där
möjligheterrta bygger på irtdividerrtas och familjernas fria val. Där de som
vill pröva nytt, göra armorlunda, bygga själva och staka ut cgua vägar för sig
och sirta närmaste skall hjälpas i stället för att hindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och det är där vår vision av ett möjligheterrtas samhälle,
där förärtdring innebär förbättring, kommer i strid med socialdemokraternas i
grunden reakfionära attityd till alla dem som vill göra anrtorlurtda, bygga nytt
och pröva egna vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För oss moderater är politiken ett arbete för att öppna de
möjligheter som socialdemokraterna så ofta vill stänga till, .</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten att välja ett anrtat dagis eller crt anrtart
form av barrtomsorg vill socialdémokraterrta stoppa, men vi vill vidga den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjlighetert att själv välja sirt läkare oavsett om dcrtne
råkar vara offentligt eller privat anställd vill socialdémokraterrta förbjuda
och förhindra. Vi vill vidga och öppna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten att kunrta lägga urtdan en slant för kommande
dagar utan att hotas av påbud, skatter och indragningar, den inskränker
socialdémokraterrta. Dcrt vill vi skydda och underlätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten att kuuna få en egen artdel i sitt företags
vinst; Åter samma mönster, socialdemokraterna kämpar emot och vi kämpar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot möjligheten att få äga sin cgcrt lägerthet eller sitt
eget hus med dert trygghet och det oberocrtde som detta ofta ger reser
socialdémokraterrta spärr efter spärr. Vi vill riva spärrarrta. Och där står
dcrt polifiska stridcrt i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I helikopter dimper statsrådet rtcr med rtya förbud och
pålagor och skatter. När socialismcrt slår till är det som sagt ofta bråttom,
medan vi - ofta gemensamt med centerpartiet och folkpartiet - vill bygga nytt,
och skapa möjligheter för de enskilda människorna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru
talman! Det är ju som Alf Henrikson en gång diktade:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kollektivets historia, om den är sann</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är den
tristaste läsning som tänkas kan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ty allt
roligt som hänt genom tiderna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har att
göra med individerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
28 BENGT WESTERBERG (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den 3 maj 1987 blev en ny bemärkelsedag i svensk
idrottshistoria: Efter 25 år lyckades det vårt ishockeylag Tre Kronor att
ärtrtu en gäng bli världsmästare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De yttre förutsättningarna för Tre Kronor var infe andra
än för de övriga lagen i furncringcrt. Det var irtte sä att Sverige tilläts
spela med fler ufespelarc eller att Pekka Lindmark hade en bredare
målvakfsklubba än de andra målvakterna. Nej, det var spelarnas förmåga fill
individuella prestafioner och samspel, lagledarnas organisatiortsförmåga, och den
lagmoral och motivation som fanns i def svenska gänget, som fällde avgörandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om ishockey är en mycket speciell form av
produktiort, som rtaturligtvis avviker från det mesta av det vi som politiker
beslutar om, så finns det ändå vissa politiska lärdomar att dra av Tre Kronors
framgång:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>o Med en givert resursirtsafs kart det bli mycket olika
resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o Det som avgör resultatets
kvalitet och kvarttifet är kompefens, organisation, sammanhållrtirtg och
motivatiort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o Gcrtom konkurrens, belönirtgar och
orderttlig resulfatbedömrting ökar motivationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom näringslivet är allt det här
oftast självklart. Inom den offentliga sektorn är det sämre ställt, men inte
därför att de offentliganställda är sämre än de privatanställda. Jag är
övertygad om att det finns många potentiella världsmästare inom landstingens
sjukvård, kommunernas barnomsorg och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statens
verk. Problemet är atf man i offentlig förvaltning ofta varit dålig på att. ta
fill vara de anställdas kreativitet och initiativförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt folkpartiefs mening krävs det tvä reformationer för
atf ändra på def. För det första en inre reformation, dvs.
organisatiortsförärtdringar inom den offentliga sektorn. Det måste bli roligare
och mer utmanartdc aft vara offentliganställd. För det andra krävs det en yttre
reformation, dvs. att vi tillåter och uppmuntrar enskilda alternativ till de
offentliga tjänsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Långtidsutredningen påpekar att vi har mycket liten
erfarenhet av effekterna av nya organisationsformer, men den framhåller också,
vilket egentligen är självklart, att det enda sättet att få sådan kunskap är
att pröva sig fram och utvärdera alternativen. Det är just def som vi i
folkpartiet länge pläderat för. Och vi menar aft de många goda exempel på enskilda
alternativ som finns visar att vi här har mycket att hämta. Regeringen verkar
inte bry sig så mycket om vad vi säger, men gå då hem och läs er egert
långtidsutredning!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Ert annan fråga som långtidsutredningen lyfte
fram gäller skattesystemet. Def är helt nödvändigt med en radikal skattereform,
om vi skall kurtrta lärtka irt Sveriges ekonomiska utveckling på ert väg mot
balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det allra vikfigaste inslaget i en sådan skattereform är
att sänka marginalskatterna. Vi i folkpartiet menar att de bör sänkas till 40
% för flertalet heltidsarbetande och att taket bör sättas vid 50 %, dvs. en
inkomsttagare skall alltid få behålla minst häflten av en inkomstökning eller
en extrainkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med crt sådan reform är dels att underlätta
avtalsrörelserna, dvs. aft se till att det blir något kvar även vid måttliga
bruftolöncökningar, dels att uppmurttra arbetsirtsatser och extra
artsträrtgningar som är av värde för hela samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den fråga som är mest korttroversiell i crt sådan
skattereform gäller finansierirtgert. Varje förslag kommer att vara förenat med
atf någort irttressegrupp reser ragg. Samtidigt är rtog de flesta övererts om
att en skattereform inte får utformas så att den äventyrar den sociala
omsorgert och tryggheten eller försvagar den offerttliga sektorrts firtanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från folkpartiets sida är vi beredda att diskutera olika
firtartsierirtgsalterna-tiv, men bara under förutsättrtirtg att de kraffiga
margirtalskattesänknirtgar som jag rtyss redovisade verkligen genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru falman! De sambartd mellart skatter och arbetsutbud
som har redovisats i bl. a. lårtgtidsutrcdrtirtgens material antyder atf crt
sådan skattereform redan på kort sikt skulle ge eu ökning av
bruttonatiortalproduk-tcrt med åtmirtstortc ett par proccrtf. Det motsvarar crt
irtkomstökrtirtg på i genomsnitt ca 3 000 kr. per vuxen sveusk. Det är i ett
sådartt perspektiv de kortsiktiga uppoffriugarrta i sambartd med ert
skattereform skall ses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ifrågasätts ibland i debatten om def verkligen är
möjligt eller ens örtskvärt med ekortomisk tillväxt. Vårt svar på dert frågart
är ett obetirtgat ja. Och vi säger rtaturligtvis irtte def därför att de som
redart har det bäst behöver få det väldigt mycket bättre, utan därför att vi
vet att def bara är genom ekonomisk tillväxt som vi kan klara många av de
verkliga fördelnings- och ofärdsproblem som finns i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vi för 100 år sedan hade nöjt oss med att omfördela de
tillgångar som vi då förfogade över hade vi fortfarande varit ett fattigt land.
Bara genom</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska poli-Ukenm.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillväxt har def varit möjligt atf lyfta de många
människornas standard på det sätt som har skett. Och def förhåller sig på
precis samma sätt i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Tillväxt löser förvisso inte alla problem. Det
fanns säkert de som en gång hoppades aft när vi avskaffat mycket av den
materiella misären skulle också andra problem försvinna av sig själva, t.ex.
brottslighet, missbruk och främlingskap. Så blev det inte. De problemen måste
klaras på annat sätt. Men i många avseenden har tillväxten gjort livet lättare
att leva. Att ekonomisk tillväxt inte löser alla problem är irtget skäl atf irtte
utrtyttja dcrt för atf lösa de problem dcrt verkligert kart lösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de verkliga utvccklingspessimisterrta, som ser näsfan
all ekonomisk tillväxt och teknisk utveckling som något för märtsklighcten
olyckligt, hör den finländske filosofen Georg Henrik von Wright vars bok
Vetenskapcrt och förnuftet har blivit vårens kanske mest uppmärksammade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>von Wright lyfter ensidigt fram de negativa sidorna av
dcrt tekrtiska utvecklirtgert, inte minst miljöförstöringen. Denrta rtegativa
utvecklirtg rullar på mer eller mirtdre på ett automatiskt sätt, utan att
styras av några mål och värderingar. I stället, mcrtar hart, formas dcrt av crt
kortsiktig destruktiv och teknisk rationalitet, von Wright misstror också
demokratins möjligheter aft hantera de mörka hoten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag, som de flesta andra, känner stark oro för
förgiffningcrt av vår miljö öch hoten mot omistliga naturvärden. Men den orort
leder mig irtte fram till vort Wrights och mårtga av hans cftcrsägares
pessimistiska inställrtirtg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första tycker'jag dét finns många exempel på att
ett långsiktigt förnuft verkligen har fått råda över det som kan tyckas
tekniskt rationellt i ett kortare perspekfiv. Det gäller infe minst på
miljöpolitikens område. Och dessa långsiktiga hänsyn är särskilt stora i länder
som är demokratiskt styrda. Där def finns utrymme för fri opiniortsbildning och
debatt fillåts också vanliga människors goda förnuft aft spela en roll för
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ingen tillfällighet att vi i Sverige t. ex. var
tidigt ute med krav på rökgasrcrtirtg i våra industrier och våra
kraftanläggningar eller att vi först av alla länder beslutat avveckla
kärnkraftert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det artdra, fru falmau, är det ertligt mirt mertirtg
orimligt att hävda att dcrt tekrtiska utvecklirtgen huvudsakligen fått
rtegativa effekter för märtsklighcten. Tvärtom har den i hög grad bidragit
till ett lyft ur dcu fattigdom och fidiga död som ofta var våra förfäders lott.
Def som fidigare tillkom bara crt privilegierad elit har blivit var mans, och
infe minst var kvinnas, egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar också aft dcrt fortsatta tekniska utvecklingen
kommer atf kunrta hjälpa oss atf harttera mårtga av de miljöproblem som vi nu
står inför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mcrt ävcrt om jag, fru talmart, är utvecklingsoptimist kan
också jag kärtrta otålighet när regcringskvarrtcrt mal alltför lårtgsamt och
spottar ut alltför tartdlösa förslag. När vi sertast hade crt allmärtpolifisk
debatt här i kammarert ställde jag ett artfal frågor om miljöpolitikert fill
Ingvar Carlsson. De handlade om miljöskyddslagen, miljöavgifter och lärtssfyrelscrnas
naturvårdsenheter. Ingvar Carlssort gav beskedet att det var saker på gång på
alla dessa områdert. Nu har vårcrt gått och vi har irtte sett mycket av det:
Bara ett enda förslag har lagts fram. Det gällde miljöskyddslagen och blev för
alla miljövänner något av en besvikelse. Regeringen tog med ena handen och gav
med den andra. Även om riksdagen bättrade på förslaget finns det mer aft göra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en bilist åker fast för fortkörnirtg tvingas han betala
böter oavsett vilka skäl han har haft för atf köra fort och oavsett vad han
tjänat på sin fortkörnirtg. Jag måste fråga Ingvar Carlsson; Varför kart vi
inte betrakta företag som överskrider tillåtna utsläppsmängder på samma sätt?
Varför skall miljöns "forfkörare" komma lindrigare urtdart än
vägarnas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På de andra två punkterna har vi inte sett skymfen av
några förslag. Miljömirtisterrt har visserligcrt i crt frågedebatt här i
kammarert för ett par veckor sedan visat en mer positiv attityd ärt tidigare fill
miljöavgifter, mcrt i. riksdagert är socialdémokraterrta fortfarande
kallsinrtiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan inte Ingvar Carlsson slå nävcrt i bordet och säga att
rtu får det vara slut med diskussioner inom rörelsen? Det är hög tid att vi
sätter pris på miljön, dvs. aft vi låter företagen betala också för de utsläpp
som de i dag har tillstånd att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och så måste också lärtsstyrelserrtas naturvårdsenheter få
bättre möjligheter att kontrollera efterlevnaden av miljölagarna. Kart Ingvar
Carisson i dag lova att det blir en rejäl förstärkning i nästa års
budgetproposition? Eller skall miljökortfrollcrt förbli otillräcklig ärtnu ett
år?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Ert viktig seger har miljövännerna i riksdagen
vunnit den här våren. Det var när riksdagsmajoriteten körde över regeringen och
beslöt att Råne älv skulle räddas. Jag måste medge att jag käurtcr ert mycket
stark persortlig tillfredsställelse över det beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sommarcrt 1985 var jag uppe vid älven och hälsade på dem
som slagits för atf få behålla den orörd. Då såg det inte så ljust ut förderas
sak. Nu kärtns det skönt att veta.att jag kart återvända dit upp och än crt
gång tillsammans med Gurtnar Westrin, Älvräddarförcningens ordförande, ge mig
ut i kanot på den orörda älven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad är def beslutet om infe ett exempel på att insiktert
om vad som i det. långa loppet är ett gott liv fått råda över mer kortsiktiga
intressen!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt visar Råncälvsärcndcf på mirtorifetsregerartdets
problem och på ett mirtdre gott hartdlag vid regcringsutövandet. Det är bara
ett exempel blartd mårtga på aft regeringen irtte lyckats skapa majoritet i
riksdagert för sina förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I egna ögon är nog regeringen alldeles förträfflig. Men t.
o. m. statsministerrt måste väl rtumera i klarsyrtta ögonblick säga sig att
regeringens rykte och anseende har blivit åtskilligt skamfilat under deu här
vårert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som Carl Bildt erinrade om, gav statsministerrt i februari
i år sin syn på socialdcmokraterrtas och de borgerliga partiernas roller och
kompetens. Vi socialdemokrater, sade statsministern, är bäst på att regera,
borgerliga partier är bäst på att opponera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tyckte redan då atf det var en litet övermaga
beskrivning av sig själv och sitt parti som statsministern gav. Men kanske får
man ert sådart självmedvetenhet om man i nästan hela sitt liv tillhört det
regeringsbärartde partiet, rört sig i maktens korridorer och tagit för
självklart att det egna partiets förslag alltid skall gå igenom. Naturligtvis
blir ingen helt opåverkad av maktutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter den genomlidna vintern och våren tycker jag i likhet
med Carl Bildt aft def står än mer klart att statsministerns uppskattning av
den egna regerirtgens förmåga och handlag var våldsamt överdrivert. Det är, med</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomis ka politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska poU-U ken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förlov
sagt, infe kompetens, stringens och stabilitet som kommer för mig, när jag
tärtker fillbaka på regerirtgens fögderi uuder det senaste halvåret, Def har
tvärtom kännetecknats av schabbel, obeslutsamhet och förvirring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mänga av de förslag som har lagts fram har varit dåligt
förberedda. Åtskilliga har av det skälet, eller av andra, i praktikert fått
dras tillbaka eller omarbetas i riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principer har slagits fast och svikits. Flera gånger har
regeringen hävdat atf skaftetrycket infe bör höjas, men ännu fler gånger har
regeringen lagt fram förslag om nya skatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det senaste förslaget om höjd fastighetsskatt lades
fram sade regeringen atf det behövdes -av samhällsekonomiska skäl, men bara två
veckor senare var det infe så nödvändigt längre utan kunde dras fillbaka:
Statsministerns egen motivering var något kufisk: eftersom det flutit in mer
pengar än väntat i fyllnadsinbetalningar budgetåret 1986/87, kunde man avstå
från en skaftehöjning som skulle slå igenom budgetåret 1988/89,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till detta kommer alla de underliga piruetter som olika
statsråd ägriat sig åt. De statsråd i regeringen Carlsson som klarat sig bäst
är faktiskt de som infe har synts till. De som har framträtt har alltför ofta
lyckats ställa till det för sig själva, för regeringen och för nationen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrarministern har meddelat atf han säger en sak till
utländsk publik och en annan till svensk. Försvarsministern har kallat
ubåtsförsvarefs vikfigaste fartyg för plåtschabrak. Justitieministern har lagt
fram förslag som i så hög grad hotar rätfssäkerheten att hela justitieutskottet
har gått emot hortom. Förre utrikeshandelsministern har av en enig riksdag
uppmanats atf tänka först och fala sedan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsministern har först sökt sfimulera reparationer och
ombyggnader med alla till buds stående medel bara för att sedan slå fill med
tvärstopp. Energiministern lade två rnånader försenad fram en proposifion om
energipolitikert. När den kom var den på sju sidor och saknade innehåll,
Sjukvårdsministérn har försökt tona ned aidsfaran i stället för att sätta fart
på kampen mot aids.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru falman! Visst kan ett eller annat misstag eller
förlupet uttalande accepteras, men när det blir legio finns def anledning aft
rikta kritik rnot regeringen i dess helhet och det sätt på vilket den leds.
Statsministern kan väl i dag infe rimligen upprepa de lovord han gav sig själv
och regeringen för.ett halvår sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdemokraternas favoritgrepp när man skall skyla över
egna sprickor och misslyckanden är atf peka på de skillnader sorn i en del
frågor finns inom borgerligheten. Och visst firtrts det olika mcrtingar mellan
våra parfier. Vi är fre partier med - som Carl Bildt sade - olika historia,
olika traditioner och olika program. Men def finns också mycket som förenar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Själva grundert för att vi har olika regeringsaltcrnativ i
svensk politik - ett socialistiskt och ett borgerligt - är viktiga skillnader i
grundläggande värderingar, men def är givet att detta också återspeglar sig i
konkreta ställningstaganden i riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har gått igenom en del av de gemertsamma
reservatiorter och förslag som de tre borgerliga partierna har lagt fram under
def här riksmötet. De kan sägas utgöra en del av dcrt griirtd på vilken det
borgerliga regeringsalfcrnafi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vet vilar.
Här finrts frågor där srtabba beslut kau fatfas efter ett regeringsskifte. Låt
mig, fru talman, ge rtågra exempel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkparfiet, moderaterna och centern är överens om en rad
åtgärder som syftar till atf öka valfriheten, t, ex, sfimulaus av övergång till
bostadsrätter (också i allmännyttans hus), generösare bidrag till friskolor,
neutrala statsbidrag till olika former av barnomsorg och sådana
stafsbidragsregler inom äldreomsorgen atf inte ålderdomshemmen diskrimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är överens om en rad förslag som syftar till atf stärka
den enskddes rätt, t, ex, att avskaffa bevissäkringslagen och atf förärtdra
bcfalningssäkrirtgsla-gcrt, att irtföra bättre skydd mot retroaktiv
skattelagstiftning, att förbjuda kollektivanslutning fill politiska partier och
atf låta enskilda som vinner skaftemål mot staten få ersättning för
rätfegångskosfrtadcrrta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är övercrts om viktiga åtgärder mot våld och missbruk,
t, ex, att kriminalisera all icke-medicinsk befattning med narkotika och aft
utbilda fler för polisyrket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På miljöområdet har vi infe bara varit överens om att
rädda Råne älv utan också om behovet av stimulanser för avgasrening i den äldre
bilparken, om ökad användning av ekonomiska styrmedel för att begränsa bl, a,
freonan-vändningen och om att anslå särskilda bisfåndspengar till miljö,
markvård och energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är överens om betydelsefulla förbättringar på
handikappområdet, t, ex, att fa bort 60-dagarsgrärtsert för tillfällig
föräldrapcrtrtirtg för dem som har handikappade barn och att förbättra
bilstödef.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är också överens om en rad åtgärder för att förstärka
marknadsekonomin och minska centralstyrningen, bl, a, atf fa bort pris- och
valutaregleringert, atf climirtcra förmögcrthctsskatfen pä arbetande kapital i
småföretag, att avveckla löntagarfonderna och aft uppmuntra individuella
vinstdelningssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! De här ståndpunkferrta - som naturligtvis inte
är någon uttömmande redovisning - speglar den samstämmighet som finns mellan
våra partier. Det är av mycket stort värde att denna samsyn finns. Den har
redan format fungerartde majoriteter i många av våra kommuner, Dcrt kart också
forma en fungerartde majoritet i Sveriges riksdag efter valet 1988, Vi är
beredda att fa vårt artsvar, Avgörartdet ligger hos väljarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! En sak har vi i dag gemensam över alla
partigränser, ochdet är att vi dcrtna dag tänker på situatiortert i den svenska
skolan. Jag har under de senaste årcrt besökt mårtga skolor i Sverige för att
berätta om folkpartiet, mcrt också för att få ert bild av den svenska skolan.
Min uppfattnirtg är att den har blivit väsentligt bättre än vad den var fram
till i mitten av 1970-talet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men allt är inte bra, och framför allt ökar hela tiden
kraven på skolan. Inom folkpartiet har en arbetsgrupp nyligen utarbetat etf
förslag fill hur skolan kan utvecklas och förnyas. Programförslaget, som
presertterades i går, irtrtchåller fyra huvudpunkter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ökad
individualiscring av undervisningen, vilket är viktigt för både de elever som
har de bästa studieförutsättningarna och de som har de sämsta,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ökad satsning
på kunskaper, bl, a, genom skolstart från sex års ålder och som en konsekvens
av det förlängd skolgång.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3, Uppvärdering av lärarnas
insatser. Lärarna,är skolarts vikfigaste resurs,<br>
men de känner alltför ofta brist på uppskattning,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. Större
frihet för skolorna att själva utforma sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fru falman! Ytterligare en puukt
som jag särskilt vill lyfta fram är behovet av en renässans för den egna
skolbokcrt. De täta rapporterrta om hur elever måste hälla till godo med
utslitna, nedkladdade, inaktuella, sönderfallartde och lånade läroböcker är
mycket oroande, I en alldeles färsk rapport från Stockholm kortstateras aft
"nästart alla skolor återanvänder alla böcker". Många elever får inte
ens behålla sin första läsebok,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def här är allvarligt. En lärobok skall man förstås irtte
bara ha för att läsa i, I den måste man få stryka urtder och göra
artteckningar, Anrtars lär mart sig aldrig en vettig studieteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En bra lärobok förlorar inte heller sitt värde när man
läst igenom den en gårtg. Många av böckerna är värdefulla som
referenslitteratur för kommande årskurser och t, o, m, då elevcrua har lämnat
skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den skolboksskandal som tornar upp sig är också en viktig
jämlikhetsfråga. Det är framför allt barn som växer upp i hem med lifcrt
studicvana och få böcker som drabbas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är vikfigt att alla barn får chans aft lära sig umgås
med läroböcker som är deras egna. Särskilt i en tid då ytliga och snabba medier
har så stort utrymme måste barn och ungdomar få fillbaka möjligheten att använda
läroböcker på ett aktivt sätt. Risken är atf de som bara ser trasiga, kladdiga
och inaktuella böcker helt enkelt struntar i dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men ett villkor för atf dcrt här rcrtässartscrt för dcrt
självägda lärobokcrt skall bli möjlig är att böckerna blir billigare. Här har
kommunerna som upphandlare av läroböcker en viktig uppgift att fylla. Med
enklare och billigare böcker får de mer för pengarna. Sedan kan det rtog
tärtkas att man i en hel del kommuner.också måste göra omprioriterirtgar så atf
utrymmet för läroböcker ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det måste, bästa riksdagskolleger, bli ett suabbt stopp
för skolboksskandalen. Låt oss, var och en på sitt håll, se till aft
kommuuerrta så snart som möjligt tänker om. Och nog borde det vara möjligt att
som ett första steg låta redan de barn som börjar skolan i höst få behålla sirt
första läsebok!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talmart! I dcrt politiska debatten framförs ibland
tankar om atf framtiden skulle vara mer eller mindre ödesbestämd. Som liberaler
avvisar vi alla sådana deterministiska tankegårtgar. Varje märtniska, varje
rtatiort. är i stärtdig rörelse. Framtidert formar vi i hög grad själva. Vilken
väg vi väljer beror på vilka värderingar som får bestämma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del har färdiga planritningar för sitt Utopia. De tror
sig veta vad som är bäst för alla. Andra, och vi liberaler hör till dessa, har
irtgen sådart planritning. Vår vision är i stället atf skapa möjligheter för
mänrtiskor att själva forma olika framtider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sker i en utvecklingsprocess där mål och horisonter
ständigt förändras. Och är det infe i just en sådan rörelse framåt, som
tjusningen i politiken, ja, i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>livet
ligger? Eller, om också jag får sluta med en diktares ord, nämligen med
Prot. 1986/87:137</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5 juni
1987</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Karirt Boyes
ord;</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=112 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska poU-tiken m.m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Dcrt mätta dagcrt, dcrt är aldrig störst. Den bästa
dagen är en dag av först.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nog firtrts det mål och mening i vår färd -men det är
vägen, som är mödan värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bästa målet är en nattlång rast, där elden tänds och brödet
bryts i hast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På ställen, där man sover blott en gång, blir sömnen fygg
och drömmen full av sång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt
stora äventyr."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span lang=FI style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 29 OLOF JOHANSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=FI style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fru talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kjell-Olof Feldt erkände för crt sturtd sedau frårt denna
talarstol atf han hade skjutit sig i foten i frågan om prisstoppet. Men huvudet
var oskadat, påstod han. På mig verkar det som om hart drabbats av en
rikoschett. Han ser nämligen snett. När han beskrev våra inkomstförsfärk-ningar
och våra utgiftsbegränsrtingar, som de kommer fram i finartsutskottets
betärtkande, råkade han se i vpk:s kolumn. I varje fall var def de siffrorua
som han använde. Jag hoppas att han tar en titt på våra siffror i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårsessionen har präglats av mirtorifetsregerartdets
värtda, därrtäst av "affärer" och affärsverksamhet, främst på
vapcrtområdet. Förre framtidsmi-nisterrt, numera statsminister Ingvar Carlsson,
har fått ägna sig mest åt det förflutrta och nästan infe alls åt framtiden. Det
är svårt att upptäcka inslag av offensiv politik i regeringens arbete. Däremot
finrts det otaliga exempel på defcrtsiva irtsatser, mer eller mindre
framgångsrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var obetänksamt av Ingvar Carlsson att framhäva sitt
eget partis regeringsförmåga den 4 februari i år. Nu har vi facit frårt fyra
mårtaders regerartde därefter, och det är infe särskilt lysande, rtågot som
Carl Bildt och Bengt Westerberg redan har berört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det började med försvaret - och def skall ju vara
defensivt och fredsbevarande. Men regeringen missade den breda uppslutningen
kring en försvarsuppgörelsc. Det hade haft ett värde i sig, iute mirtst som crt
tydlig signal mot omvärlden. -</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ertcrgirådet och dess majoritet lyckades irtte frigöra sig
från sina gamla bindnirtgar till kärnkraften. Därför arisåg man inte heller att
Tjerrtobylkata-strofcrt innebar någort förärtdring.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sent ortisider blev det partiöverläggningar om
energipolitikert, mcrt socialdemokratirt förmår inte samla sig till en
ertheflig linje. Uttalandcrtas mångfald sedan april 1986 går i alla tänkbara
riktningar. En del socialdemokrater vill inleda avvecklingen av kärnkraften
omedelbart med Barsebäck. Andra vill fortsätta med kärnkraftert så lärtge som
det över huvud taget firtrts tekniskt liv i de nuvarande reaktorerna. Det kan inte
vara lätt aft inom den socialdemokratiska partilcdnirtgcrt harttera
SSU-ordföranden Artna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiskapoU-tiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lindh på
den ena sidart och Byggrtadsarbctareförburtdefs orförartde Bertil Whinberg på
den andra kanten. Det har inte heller Birgitta Dahl klarat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den princippropositiort som har framlagts för vårriksdagen
utan aft kunna behandlas av vårriksdagen innehåller ett antal luftiga
principer, men inga kortkreta åtgärder. Det är ett dokument som helt och hållet
andas förhalning, förscrtirtg och fördröjrting. Efterhand som tidert går dämpas
märtniskors oro, tycks mart resortera från regeringerts sida. Kanske vill man
på det sättet Urtdvika att fä ert öppcrt frortderirtg inom det egna partiet vid
kommartde voterirtgar här i riksdagen. Någon offensiv finns det infe utrymme
för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dcrt öppning i attityden till kärnkraftens problem som
kunde skönjas här i riksdagsdebatten för nästan exakt ett är sedan har irtte
fått fäste i regeringens propositiort. Def är djupt beklagligt. "Det är
kousfigt att så många människor på det här området är alldeles
förstockade", säger Birgitta Dahl. Det är bara att konstatera atf detta
uttalande infe var avsett som självkritik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är i stället så aft regeringens defensiva polifik på
punkt efter punkt har nedrustat energiområdet. Jag skall ge några exempel:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har medverkat till att stimulansen till
energihushållning i bebyggelse har tagits bort. Stödet fill anläggningar för
alternativ energiproduktion har upphört, trots atf riksdagen enhälligt gett
regeringen i uppdrag atf förstärka dessa resurser. I stället har regeringen
beslutat aft ånggeneratorerna i Ringhals skall bytas ut för miljardbelopp.
Marknaden för inhemska bränslcrt och värmepumpar har ryckts urtdart genom
prisutvecklingen på oljemarknaden. Regeringen går baklänges in i
energiframfiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dcrt mest utpräglade defensiven i regerirtgert har Thage
G. Petersort ägnat sig åt inför strukturproblemen i Bergslagen.
Industriministern har barrikadc-raf sig bakom den stärtgda dörrcrt till
akutmoffagrtirtgcrt. Till sist pressades dörren upp på glänt. På samma sätt
förhåller det sig med regionalpolitiken. Riksdagsmajorifefen, bestående av alla
partier utom socialdemokraterna, kunde efter ccrtferinifiativ ena sig om att
begära ökade resurser för sfrukfurinsatser och, infe minst viktigt, rner
detaljerade förslag från regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På kommunikationsområdet har en akut kris värkt fram inom
statens järnvägar. För centerpartiet är det självklart atf vi polifiskt rnåste
värna om en god kollekfivtrafik över hela landet. Då är järnvägen en omistlig
del av denna trafik. Def anmärkningsvärda i def här fallet är att krisen
tillåtits gå så långt utart atf regeringen fidigare har tagit irtitiativ. Ert
mer offertsiv hållrtirtg från regeringert kunde ha förebyggt en del av de
ackumulerade förlusterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På Sydafrikapolifikens område har regeringen mera lagt
tyngdpunktert vid. hinder och problem ärt vid de möjligheter och skyldigheter
som vi har att bistå dcrt förtryckta majoriteten i Sydafrika. Nu har det
äntligen blivit ett beslut om handelsbojkott. Def är bra. Men den självklara
offensivert lyste också här med sirt frånvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I bostadspolitiken tvingades regeringen på defcnsivcrt och
drog tillbaka sitt förslag om höjrtirtg av fasfighetsskattcrt. Det var fjärde
gången på etf år som grundläggande förutsättnirtgar för boendet föreslogs
förändrade. De fasta spelregler som vi betonar i den ekortomiska politikert
måste i högsta grad gälla också de boende. Många villaägare och hyresgäster har
inte några ekonomiska marginaler atf fa fill, när skatter eller hyror ökar.
Dcrt irtsiktcrt borde prägla också bostadspolitiken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom dert misslyckade regiortalpolitiken och ett
stagnerat byggande skapas allt lärtgre bostadsköer i kortcentrafionsområdcrta.
Samtidigt mister avfolkrtingsområdcna sitt befolknirtgsundcrlag och inte minst
sirta urtgdomar. Här i Stockholmsområdet står ca 130 000 människor i
bostadskön. Hur är det möjligt atf försvara en politik med sådana konsekvenser?
Den leder till avsevärt ökade klyftor. En del skor sig på bostadsmarkrtaderts
obalarts gcrtom stora spekulatiortsvinster. Ungdomarna, de som bor här och är
födda här, får allt större problem atf skaffa en egen bostad. I högtidliga
sammarthärtg talas det om allas rätt till egen bostad eller bostaden som en
social rättighet. Gäller infe dcrt räftighefert också storstadens ungdomar? En
sak är klar, det går infe atf bygga bort köerna samtidigt som inflyftnirtgcrt
fill kortccrttrafiortsoinrådcrta pågår ohämmat. Det har regeringen tydligt och
klart bevisat. När tänker ni ställa upp för storstadens unga? Eller skall ni
upprepa alla misstagen från 1960-talets s. k. rekordår?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig förklaring till konccntrafionsutvccklingcrt är
dcrt ekonomiska inriktning som socialdemokraterna lade fast i och med
rekorddcvalvcringcn hösten 1982. Då inleddes en våldsam och ensidigt exporfiedd
expartsion. Vinsterna ökade i de stora exporterartde företagert, börskurserna steg,
penningströmmarna inriktades alltmer mot stora företag i expansiva regioner,
de ekonomiska resurserna omfördelades från de medborgare som inte fick eller
kunde kompensera sig via samhällets inkomsfövcrförirtgar, t.ex.
pcrtsiortärerna, och från de löntagare som hade svag ställning på
avtalsmark-naden, ofta lågavlönade, ofta kvinnor. Den s.k. tredje vägens
politik har varit starkt omhuldad, inte bara av socialdémokraterrta, utau också
av börsmatadorcrna - av självklara skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu-efter fem år-har också LO-ordföranden Stig Malm
upptäckt, attden tredje vägens politik minsann infe gyrtrtar LO-gruppcrua.
Bättre sent än aldrig kan man säga. "Vi kunde inte drömma om aft vinsterna
skulle dra i väg så snabbt och tillföras kapitalmarknaden i stället för att
användas för produkfiva investerirtgar", säger Sfig Malm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det borde infe vara så svårt att förstå att en sådan
utveckling inte kan Urtdvikas vid ert crtsidig devalverirtgspolifik. Def kart
irtte heller vara någon överraskning att produktionens villkor måste förbättras
genom sänkta skatter och avgifter på arbete, på arbetande kapital etc. För att
infe öka budgetunderskottet måste skatter och avgifter i stället höjas på
produktionsfaktorer som energi och artdra resurser. Def skall heller infe vara
gratis att förstöra miljön. Därför krävs miljöavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förefaller som om Stig Malm har en del att fundera
över. Han börjar förstå den tredje vägens ekonomiska politik och dess innebörd,
men han har liksom socialdemokratirt i övrigt mycket lårtgt kvar när def gäller
miljötänkandet. Frågan är vidare när socialdemokratin som helhet skall förstå
hur vikfiga de små och medelstora företagen är för att nå målet full
sysselsättning. Internationella erfarenheter, de svenska erfarenheterna frän
Gnosjö och andra liknande småföretagscenfra, expansionen inom tjänste-,
service- och informationsområdena borde tala sitt mycket tydliga språk, om man
är beredd atf se hur verkligheten är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den här bakgrunden av defensiv socialdemokratisk
politik har def varit svårt för certterpartiet att medverka i några polifiska
uppgörelser under</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vårriksdagen.
Andra partier har då och då bedömt situatiortert artrtorlunda. Det må vara
deras sak. Vid den allmänpolitiska debattert i riksdagert i börjart av februari
fog jag upp några vägval som enligt certterpartiets uppfattrting är särskilt
viktiga och där vi delvis fått veta hur det blev:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. Fortsatt centralisering och
koncentration eller decentralisefing, är ett<br>
sådant vägval. Alla delar av landet har enligt vår uppfattning rätt till<br>
likvärdiga levnadsförhållanden. Särskilt ungdomar ställs i dag inför orimliga<br>
val, som jag nämnde tidigare, att välja mellan arbetslöshet i sin hembygd<br>
eller bostadslöshet i koncenfrafionsområdena. I rader av förslag har center<br>
partiet angett hur målet ett decerttraliserat samhälle, rättvis fördelrting,
god<br>
miljö och livskvalitet måste prägla hela politiken. Då är det också naturligt<br>
och nödvändigt att denrta irtriktrtirtg firtrts med i dcrt ekortomiska
politiken.<br>
Den finns inte med i dag, alltså kritiserar vi regeringerts bristande
helhetssyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bristen på helhetssyn leder bara till att miljökostnaderna
kommer i efterhand, atf de slår hårdare och orättvisare. Det går irtte aft lura
rtaturen. De försöken har kapitalf misslyckats. Försurningen av miljön är ett
övertydligt exempel med dess döda sjöar och döende skogar i släptåg. Då krävs
en ny energipolitik, inriktad pä förnyelsebar, inhemsk, miljövänlig energi.
Dessutom krävs hushållning, sparande och effektivisering på energiområdet.
Miljöavgifter måste införas på utsläpp under koncessionsgränser-na. Det krävs
mycket mera av förebyggande politik. Def räcker infe med atf i efterhand komma
med reparationsåtgärder. Det är alltid svårare, dyrare och har redan inneburit
stort lidande för människor och natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Vi måste prioritera utbildningcrt, både ungdomsskolan
och den högre<br>
utbildningcrt. Gcrtom att låta skolan behålla sina resurser trots minskande<br>
antal ungdomar i skolåldern kan vi öka kvaliteten i utbildrtingen genom<br>
mirtskartde klasser och mindre skolor, som tidigare talare redan har varit inne<br>
på. Det vore väl rimligt, att dagens urtgdomar kuude få egua läroböcker i<br>
mirtst samma utsträckning som vi hade för 30-40 år sedan. På många håll, inte<br>
minst i storstäderna, är skollokalerna svårt nedslitna. Det ger ingen bra<br>
arbetsmiljö, varken för elever eller lärare. Vi har infe under vårriksdagen
sett<br>
någort sinnesförändring, bara en viss justering "under galgen" under<br>
riksdagsbehandlingen då socialdemokraterna tvingades gå upp en del med<br>
sina artslag. Def gläder mig naturligtvis när jag hör att också övriga partier
i<br>
dag lyfter fram läroböckerna. Vi hade ett förslag till årets riksdag som tyvärr<br>
inte gick igenom därför atf andra röstade emot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centern vill införa studielön motsvarartde basbeloppet
kompletterad med stafsgarartferade lårt med avdragsgill rärtta och
sfudieliftcraturkostnader. Utbildnirtg är crt investering för framtiden, och vi
måste satsa på dert framöver. Om det är rtågort fråga som infernafioncllf
spelar stor roll i dag, irtte mirtSt i Europa, är det utbildrtirtgcrt. Vi har
en möjlighet i Sverige, som många andra länder irtte alls har i samma
utsträckning,, att anvärtda utbildrtirtgcn som en hävarm för atf skapa en
bättre framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Kommunikatiortcrna måste förbättras. Vägar, järnvägar
och flygtrafik<br>
liksom telekommunikationer måste stärkas. Kollektivtrafiken måste främ<br>
jas, särskilt i storstäderna. Dcrt nya tekniken och elektroniken måste komma<br>
till artvärtdning också utanför storstadsområdena. Den nya tekniken ger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjlighet
till decentraliserirtg, men det krävs politisk vilja för att det skall fungera.
Vi har tyvärr infe sett så mycket av detta. Vi hoppas naturiigtvis atf
SJ-krisen kommer att leda till en omprövning av trafikpolitiken som ger
företaget förutsättningar att fullfölja sina uppgifter. Järnvägen behövs i hela
landet. SJ;s organisation måste förändras, verksamheten måste anpassas till
kundernas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barnfamiljerna
måste få ökad valfrihet i barnomsorgen. Familjerna måste få mer tid fillsammans
för barnens och föräldrarnas skull. Vi vet aft det firtrts ett brett stöd i
opirtionen för någon form av vårdnadsersättning till småbarnsfamiljer. En
vårdnadsersättning som skulle skapa en rättvisa mellan familjer som väljer
olika omsorg eller som har olika möjligheter till barrtomsorg. Vi kommer också
i fortsättrtirtgen att envist slåss för crt sådart reform. Vi tror aft det
firtrts goda förutsättrtirtgar att tillsammarts med folkpartiet och moderaterna
komma fram til) en gemensam hållning i de här frågorna. Vi vet att alla har
detta krav på oss i riksdagen. På den här punkten stämmer inte riksdagerts
majoritet överens med den opinion som finns ute i landet för en förändrirtg av
familjepolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
fördelningspolitiken har vi särskilt markerat värnet för grundtryggheten i
vårt samhälle. Det innebär att vi måste se till de svagaste och deras situafion
i första hand. Vi måste ge pcrtsionshöjningar till pensiortärer som bara har
folkpcrtsion och pensiortstillskott och låg ATP. Vi måste värrta om friåret på
sjukhus - det lyckades vi inte särskilt bra med den här gången - för dem som
oförvållat blir sjuka. Vi måste värna om valfriheten för våra äldre i vård och
omsorg. Vi minns alla det helt onödiga grälet kring frågan om vi skulle behålla
våra ålderdomshem eller irtte, crt fråga som för mårtga är totalt obegriplig.
Varför skall infe äldre människor också ha chansen att välja den form av
äldreomsorg som passar just dem? Bostadsutskottet tragglade i flera veckor med
frågan vilkert sorts bidragsregler mart skulle ha, där bostadsstyrelsen
tidigare inte hade släppt till särskilt mycket pertgar. I alla dessa frågor har
vi tyvärr fått notera, att vi har haft delade menirtgar i förhållande till
regeringsmajoriteten. Det har inte varit fill de äldres bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
skattepolitiken har vi särskilt markerat fyra hörnstcrtar i en reformering av
skattesystemet. Vi vill arbeta för en kommunal skatteutjämning som vid lika
kommunal startdard ger lika skatt i hela lartdet. Vårriksdagért har tyvärr
irtte gått i den riktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill sänka skattcrt på arbete genom reducerad
inkomstskatt med särtkt marginalskatt för alla och sänkt arbetsgivaravgift
särskilt för egenföretagare och mindre företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet kräver detta sin finartsierirtg. Vi är beredda
att gå mycket lårtgt på det området och vill ordcrtfligf höja skattcrt på
ärtdiiga och miljöskadliga råvaror som olja, kol och uran. Det är infe bara
fråga om beskaftningert av dessa energiråvaror, utau det handlär också om atf
lägga skatten på etf sådant sätt att man pressar rtcr artvärtdrtingen av
kortdcrtskraff, som är det mest irtcffckfiva sättet att producera ertergi och
som ju har utomordentligt låg verkningsgrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill reformera konsumtiortsbeskatfrtirtgcrt, eftersom
utgiffsskatfcufred-nirtgen inte klarade sirt uppgift - det var främst
övcrgårtgsmöjligheterna som vållade problem. Konsumfiortsbeskatfrtingen måste
också få crt fördelrtings-politisk uppgift.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi hoppas naturligtvis att de kommande direktiven på
skatteområdet skall ge möjlighet att fullfölja dertrta inriktning. Vi utgår
från atf regeringen infe begränsar cncrgi-moms-ufredningen till aft bara avse
crt vidgrtirtg av skaftebasen. Men det återstår aft se.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allting kan infe genomföras på en
gång. Men det förhållandet får aldrig innebära att vi som politiker tappar bort
perspektiven och framtidsfrågorna i budgetårets avgränsning. Det är därför vi
måste lyfta blicken och redovisa våra visioner, våra grundläggande värderingar.
Tyvärr har vårriksdagért alltför mycket domirtcrats av gårdagcrts problem.
Framtiden kräver mycket av oss alla, men det borde vara en uppgift för
regerirtgen atf medverka i en framtidsirtrikfad politik. Det har tyvärr saknats
alltför mycket av def under den gångrta vårriksdagért.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Urtder detta artförartde övertog
tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 30
LARS WERNER (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr falman! Olof Johartssort irtledde med att säga aft
hart var bekymrad över att Kjell-Olof Feldt såg snett och hade läst i fel
kolumn, nämligen i vpk :s kolumn. Nu kan det vara så atf Feldt tycker aft vi
småpartier skall hålla ihop. Det var kartske irtte värre än sä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Def går naturligtvis aft beskriva sakernas
fillstånd i Sverige på många sätt. Man kan, som regeringert gör, begrärtsa sig
till statsfinanserna och förnöjt konstatera att inflationert och
budgetunderskottet har minskat och atf det på def hela taget går ganska bra.
Men det är ju långt ifrån en fullstärtdig beskrivning. I varje fall har nog
folk i allmänhet fler synpunkter på sakernas fillstånd i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gångna året har varit mycket omtumlande. En rad
affärer och avslöjanden har skakat om vårt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Irtrtart crts chocken efter mordet på Olof Palme lagt sig
hämmades spaningsarbétet efter mördaren på grund av hårda interna motsättningar
mellan poliscrt och åklagarna. Def framkom atf polisen i sin jakt efter
mördaren mycket ertsidigt hade inriktat sig pä att jaga kurder och uppenbarligen
i flera fall överträff sina befogenheter. Detta blir nu en av de många
uppgifter som den parlamentariska kommissiortcrt har att urtdersöka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senare avslöjades atf det fanns rasistiskå och
pronazistiska grupperingar inom Stockholmspolisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För några dagar sedan avslöjades att en tjänstemärt i
utrikesrtärtinden,som av regeringen misstänktes vara en högerextremistisk
säkerhetsrisk, var agent för säkerhetspolisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under våren gjordes nya avslöjanden om Bofors
vapensmuggling. Det fastslogs aft Bofors under inånga år hade på ett
systematiskt sätt brutit mot den svcrtska vapcrtcxporflagcrt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Urtder vårcrt avslöjades också aft Stockholms stad ägrtaf
sig åt spekulatiort i värdepapper och förlorat uppemot en halv miljard av
skattebetalarnas pengar. En lägre tjänstemärt förlorade sitt arbete, medart den
högre tjänsteman som hade det yttersta ansvaret beviljades en jättepension av
de politiskt ansvariga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens justitieombudsman är misstänkt för ekonomiska
oegentligheter och föremål för utredrting. Den tidigare styrelsen för Fermenta
är misstänkt för ekonomiska brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är också en bild av sakernas fillstånd i Sverige år
1987. Många människor ställer sig naturligtvis frågan: Vad har hänt? Firtns det
ärtnu fler affärer som vi inte känner till? Kommer Bofors atf tvingas till ännu
fler avslöjanden? Varför har regeringert hemligstämplat RRV:s utredning,
samtidigt som man lovat aft byken skall tvättas offentligt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla dessa affärer är teckcrt på att allt inte längre står
rätt till i def svenska "folkhemmet". Visst är det bra aft affärerna
utreds och prövas rättsligt. Men frågorna om de bakomliggande orsakerna, om
skälen, om drivkrafterna, blir ju irtte besvarade med detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är väl medveten om att dessa affärer inte har något
direkt samband med regeringens kompletteringsproposition. Men detta är dert
sista stora riksdagsdebatten före sommaruppehållet, och jag undrar vilket
irttryck det ger allmänheten om vi polifiker då skulle sätta skygglappar för
våra ögon och begränsa debatten fill krortor och örcrt i
kompletterirtgspropositionen, vilket i och för sig är viktigt. Om vi folkvalda
politiker av formella skäl eller bekvämlighetsskäl inte tar folkets oro på
allvar, inte visar en vilja atf gå fill botten med affärerna, infe ser
varrtingssignalerrta, dä kommer sambartdcrt att bli omedelbara och få
oöverblickbara kortsekvenser för hela vårt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mångamärtrtiskor kärtner infe längre igen sig i Sverige.
De kärtrter oro över alla affärerna och över att sådant alls kan inträffa i
vårt land. Många känner heller inte igen den svcrtska socialdemokratirt och den
socialdemokratiska regeringspolitiken. De frågar liksom jag; Vilken profil vill
socialdémokraterrta ha i dag? Och då menar jag inte dcrt profil som
regerirtgert proklamerar utart dcrt profil som regerirtgert har ute bland
folket, inom arbetarrörelsen, ute bland sina väljare på arbetsplatser, i
fackförenirtgar, bostadsområden samt ute i folkrörelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sörert Holmbergs väljarundersökning efter valet 1985 talar
sitt tydliga språk - allt fler har svårt att identifiera sig med
socialdemokratin i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje regering får utstå kritik för sin politik. Det
följer med uppdraget, kan man säga, och varje regering lär sig atf leva med
det. Men när kritiken övergår från enskilda frågor till aft hartdia om hela
politikcrts utgångspunkter och inriktnirtg, måste varje regering som vill
överleva begrunda detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi i vpk har kritiserat regeringen, av omsorg om
riksdagens arbefsmajori-tet och av omsorg om de polifiska förhoppnirtgarrta
inom arbetarrörelsen, som inte minst väcktes efter högerrts nederlag i valet
1985. Det är en kritik som regeringen uppenbarligert har tagit lätt på, och vi
har haft svårt atf få rtågot gehör för vår kritik och våra politiska förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allt fler kritiska röster hörs dock rtu. Johrt-Olle
Persson, tidigare finartsborgarråd i Stockholm, sade rtyligert att det
socialdemokratiska partiet blivit ett parti för den väletablerade medelklassen
i stället för aft vara de svagas parti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSU-ordföranden Anna Lindh kritiserade regeringen
häromdagen för att bry sig mer om budgetfrågor än om folkets problem och
besvär, för att sakna perspektiv på polifiken och framfiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO-ordföranden Björn Rosengren har krifiserat regeringen
för aft slå mot löntagarna och stärka arbetsgivarnas ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagensprolokod 1986/87:137-139</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prof.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def finns samtidigt en bred kritik bland LO-gruppcrna mot
regerirtgerts fördelningspolitik. LO-ordföranden Stig Malm ifrågasätter hela
den tredje vägcrts ekortomiska politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om regeringen tar lätt på vår kritik, borde den rtog ärtdå
ha artledrtirtg att begrurtda dcrt rtu rtär den kommer från stora folkrörelser
och frårt medlemmar i det egna partiet. Det är rätt trist att regeringert
verkar vara oförmögcrt att lyssrta på ärtdras synpunkter, att den så sällart är
beredd till diskussiort och samtidigt så snar när det gäller att inta en
försvarsposition. Jag tycker att regeringen borde inse att de synpunkter som vi
för fram, också kritiska sådana, har andra utgångspurtkter ärt dert borgerliga
krifikcrt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dcrt svertska arbctarrörelscrt har förärtdrat vårt.lartd,
mert det finns fortfarande mårtga stora orättvisor, fel och brister, att rätta
till. Detta visades också med all önskvärd tydlighet i SCB:s stora
undersöknirtg, som presertterades för några veckor sedan. SCB dokumenterade
tydligt att Sverige fortfarande är ett klassamhälle med stora ekonomiska och
sociala skillnader och orättvisor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror atf det var Ernst Wigforss som vid något
tillfälle sade att fattigdom kan fördrasom den fördelas lika. Mcrt irtkomst-
och förmögcrthcfsklyfforna har ju växt. Klyftorna mellan de högst och de lägst
avlönade har ökat. Vi har fått nyrika och nyfattiga. I dag kart mart kartske
säga att orätfvisorrta kan fördras, om det ändå bedrivs ett målmedvetet arbete
för atf fa bort dem. Men finns det någon sådan socialdemokratisk vilja i dag?
Ja, def saknas inte högtidliga uttalandert, mcrt jag tycker att det är sämre
ställt med de konkreta handlirtgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vi gör i dag bestämmer hur det blir i framtiden, och
just därför har också kritiken mot regeringen blivit allt högljuddare. Tidigare
knorrade man över enskildheter i regeringerts politik, vilka man ändå kunde
acceptera, därför ätt man trots allt hade uppfattrtirtgert att regerirtgerts
politik verkade i rätt riktrting. Mcrt när man inte längre uppfattar
färdriktningcrt, eller rcrtt av artser aft den är felaktig, övergår kritiken i
missnöje och passivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vart är socialdemokratin på väg i dag med fortsatta
skattelättnader för de högavlönade, fortsatta indragningar och social
nedrustnirtg i kommurterna, fortsatt kärnkraft, fortsatt miljöförstöring,
fortsatta satsningar på militären och fortsatt anpassning till EG? För allt
fler är detta en felaktig färdriktrtirtg. Mirt fråga blir; Vad har
socialdemokratirt i dag för mål utöver aft sitta i regerirtgsställrting, vad
vill dcrt artvärtda regeringsmakfen fill? Jag fick en gårtg lära mig att
arbetarrörelscrts uppgift är att förärtdra samhället. I dag uppfattas dcrt av
mårtga mera som om det gällde att förvalta dagcrts samhälle. Visiortcrrta
drunknar i det politiska vardagsarbetet. Framtidsperspektiven försvirtrtcr.
Därför måste det politiska vardagsarbetet bli mera visiortärt, och
arbctarrörelscrt måste återta rollen som en radikal samhållsomvartdlare.
Arbetarrörelsen måste infe bara i ord utau ävert i hartdling ta itu med de
stora frågorna, med framfidsfrågorrta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har miljöfrågorna kommit att stå i centrum för den
politiska debatten. T. o. m. Carl Bildt har börjat bekymra sig över
försurningen och skogsdöden. Regerirtgert har skapat ett särskilt
miljödepartemertt och utsett en särskild miljömirtister, mcrt regerirtgerts
miljöpolitik har ju iute för dert skull blivit speciellt mycket bättre. Eu
kortsckvcrtt miljöpolitik kräver ett polifiskt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rtytärtkartde,
crt politisk.vilja och ett politiskt mod aft ompröva gamla sanrtingar. Det
räcker inte med att. utse en miljöminister, till att skriva miljöprogram eller
att tala om en rty miljöpolitik. Det hartdlar inte heller om att stoppa in
ordet miljö litet här och där utan att ge allt politiskt arbete ytterligare en
dimension. Dagcrts markrtadsekortomi, för all del också morgortdagerts
socialistiska plarthushållrtirtg, måste låta miljöhärtsynen väga mycket tyngre
än de gör i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ta t.ex. kärnkraften. Med dagens kortsiktiga
marknadsekortomiska tärtkartde utgör kärnkraften endast en i jämförelse med
andra energislag billig kraftkälla. Def gör den därför att man avstår frårt atf
värdera kärnkfaftens miljörisker. Mart avstår frårt att rätt värdera avfallets
verkliga kostnader, kostnaderna för atf avveckla kärnkraftverken, samhälleliga
merutgifter för olika skydds- och säkerhetsåtgärder. För atf nu bara uppehålla
sig vid de ekonomiska aspekterna på kärnkraften. Till dem kommer ju de mer
miljömässiga faktorerna och konsekvenserna av en kärnkraftsolycka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringert talar ofta om miljört, mert vad gör man j
konkret handling för att stoppa miljöförstöringen? Jag anser att regeringen i
dag i långa stycken lyssnar mer till irtdustrin ärt till miljörörclscrt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Volvo framhålls ofta av regeringen som ett mönsterföretag i
Sverige, som ett företag som gagnar vårt lands intressert och som därför också
förtjärtar samhällets stöd. Mert detta är ju låugf ifrårt hela sartningcrt.
Sanrtingen är ju den aft Volvo är ett stort företag som medverkar till
miljöförstöringert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Volvo är ett av Sveriges vinstrikaste företag. Företaget
har gott om pengar, och tekrtiken för atf rena utsläppen finns. Volvo kan rena
sirta utsläpp meu strurttar i def bara därför att.det skulle mirtska
miljardvinsterna med några miljoner kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad säger regeringen om det? Vad säger de.andra partierna?
Hur lärtge tänkerni acceptera detta? Hur mycket mer skall Volvo få förstöra vår
miljö, irtnan ni firtrter artledrting att irtgripa?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi mcrtar att crt radikal miljöpolifik med nödvändighet
måste medföra ingrepp i dagens s. k. fria marknadsekonomi. Näringslivets frihet
att i sin vinstjakt få förstöra miljön måste avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det någon gång blir tal om att ett företag skall
tvingas atf rena sina utsläpp, hotar mart med avskedanden och nedläggning. Ofta
är detta enbart skrämselpropagartda. Volvo skulle utau vidare kurtrta rcrta
sina utsläpp - infe Crt Crtda märtrtiska skulle behöva bli arbetslös, iute ert
fabrik skulle behöva läggas rtcr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det rtågort gårtg får fill kortsckvcrts atf fabriker
måste stängas, får vi gemensamt betala def priset. För vad är det för mening
med att ha inkomster av ett arbete som på kort sikt förstör vår hälsa och vår
miljö och som på lång sikt riskerar hela vår fortlevnad?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så fill en artrtart sak, herr talman, maktfrågorna i
lartdet. Urtder 70-talet diskuterades makt och ägande mycket livligt. Det
restes krav om demokratiska rättigheter för de anställda. En rad
arbetsrättsreformer genomfördes också. Visserligen blev de aldrig så
långtgående som hade behövts, mcrt demokratiseringen av Sverige fortskred
långsamt framåt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi i vpk
var aldrig riktigt nöjda med den socialdemokratiska regerirtgerts</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska poU-tikenm.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>otillräckliga
förslag, mcrt vi gav dem ärtdå vårt stöd, eftersom alternativet var ingen
förändring alls. I dag konstaterar vi att regerirtgert irtte har några
ambitioner när def gäller frågan om storfirtansens makt och ägande och
löntagarnas demokratiska inflytande över sina arbeten och arbetsvillkor. Jag
återkommer till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudfrågan för regeringen i dag tycks vara att få
fortsätta regera. Mart sätter samförståndet med de borgerliga före det egna
partiets och de egrta väljarnas politiska målsättrtirtgar. Därför får vi
uppleva sådaua märklighefer som att riksdagerts socialdemokrater röstar igcrtom
förslag från moderaterna och hotar oss i vpk med aft rösta igenom olika
folkpartiförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan anklagar regeringen oss i vpk för atf vara
ombyfliga, opålitliga och allmärtt besväriiga, bara därför att vi håller fast
vid vår cgcrt politik i stället för att traska patrull efter regeringert när
den går åt höger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i åratal motsatt oss åtsframnirtgar och social
rtcdrustrtirtg i kommurtcrrta. Därför sade vi nej till regeringens förslag att
minska skatteut-jämningsbidragen till kommunerna, samtidigt som vi sade ja fill
regeringens nya förslag fill fördelnirtg så atf Norrlands- och skogslänen
skulle få mer resurser att bryta den regiortala utarmrtirtgcrt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det var viktigare för regeringert i det läget att
spara crt och crt halv miljard ärt att genomföra det nya fördelningssystemet.
Och regeringen gjorde sedan upp med folkpartiet om nedskärningar i stället för
att diskutera med oss i vpk om det nya fördelningssystemet. Detta är ju
sannirtgen om regionalpolifiken pä det området. Sä blir det, när regeringen
väljer att luta sig åt höger, i stället för att hämta stöd från värtster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I praktiken har vi fått ett politiskt samboförhållande
mellan regeringen och folkparfiet. Folkpartiledaren Bengt Westerberg har ju av
och till uppträtt som etf slags vice statsminister i stället för att framstå
som frejdig anförare av den borgerliga oppositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom regeringen har man glatt sig mycket över aft pä detta
sätt ha splittrat dcrt borgerliga oppositionen. Men frågan är om den
munterheten har fått någon vidare spridnirtg utanför regeringskretsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är infe vi i vpk som slagit igcrt rtågra dörrar, utart
det har rti i regeringen gjort, därför atf ni har föredragit aft söka stöd från
höger i stället för från vänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menar att hela arbetarrörelsen måste fortsätta kampen
för att demokratisera vårt land. Den senaste fidens många affärer, som jag
redovisat, visar att Sverige fortfarande är etf slutet samhälle som behöver
demokratiseras. Näringslivet och myndigheterna måste demokratiseras, folk måste
få insyn och inflytande över sina egrta livsvillkor. 70-talets
arbetsrättsreformer och beslutet om löntagarfonder måste följas av fler
demokratiska reformer som ger folkflertalet ett ökat inflytartde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hela arbctarrörelscrt måste irtse miljöförsförirtgcrts
politiska kortsekvertser. Hela det politiska tärtkandet på det området måste
omprövas. Vi behöver ett ekologiskt tärtkartde, där miljöhärtsynen inte bara
reduceras fill att bli Crt aspekt utan blir till en utgårtgspunkt för allt
politiskt arbete.. Ekortomi, irtdustri, sysselsäftrtirtg, regiortälpolitik,
livsmedels- och jordbrukspolitik, energipolitik - ja, pä alla områden måste
miljöhänsynen ingå som ett naturiigt inslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hela arbetarrörelsen måste på allvar börja diskutera vart
samhällsutvecklingen i dag är på väg och vad vi själva vill skapa för framfid.
I def ingår också aft minska arbetstiden, införa sex timmars arbetsdag och
diskutera hur vi vill aft morgondagens arbetsliv skall vara uppbyggt. Vi måste
diskutera vad den regionala utarmningcrt får för kortsekvcrtser, vad
harmortiseringen till EG kan innebära, vad den pågående transrtafiortaliscrirtgcrt
medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är svåra frågor, mcrt de har crt avgörartde
betydelse för dcrt framtida utvecklirtgen i vårt land. Just därför måste vi
diskutera dem, för att värrta om vår självstärtdighet, för att kurtna förändra
och utveckla hela vårt lartd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbctarrörelscrt måste ta tag i framfidsfrågorrta och
återigert bli crt pådrivartdc kraft för att förärtdra samhället. Detta är vi
skyldiga irtte minst nästa generation. Våra barn lider kartske mer ärt några
andra av den nuvarande politikens kortsiktighet och avsaknad av pohtiska
framtidsperspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När min gcrtcrafiort växte upp, hade arbetarrörelsen
perspektiv på framtiden. Då gällde det att bygga upp vad som förstörts under
krigsåren och bygga för framtiden, det som ni socialdemokrater kallade för att
bygga folkhemmet. Det fanns både krav och visioner. Dagens ungdomar växer upp
under helt andra villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kanske värsta av allt är att dagens ungdomar inte ser
arbetarrörelsen som en samhällsomvartdlartde kraft. I riksdag, kommurter och
landsting finns arbefarmajoriteter, men de nöjer sig många gånger med att
upprätthålla dagens system i stället för att förändra det. Urtgdomarrta vänder
ofta sin ilska mot politiker som talar om allas rätt till arbete, kultur,
utbildnirtg och en egen bostad men som sedan ändå irtget gör åt
urtgdomsarbctslöshefcrt, bostadsbristert och den kulturella utarmningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den stora SCB-undersöknirtg som jag nyss talade om visade
att just ungdomen är de stora förlorarna under den senaste tioårsperioden.
Ungdomcrts ilska är.berättigad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi går rtu Srtart fill något slags halvtidsvila i denrta
valperiod. Nästa år är det val igcrt. Av opinionsmätningarna kan mart bara dra
ert enda slutsats, nämligen att det blir ett ovisst val, precis som det har
varit de senaste åren. Parfipolifikcrt framstår allt som oftast mest som etf
evigt gräl, i stället för aft beskriva ideologiska alternativ och ge politiken
perspektiv på framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De partier som vill förändra samhället måste befärtka
detta och bidra till att höja dert partipolitiska debatten från detaljer och
småfrågor till att hartdia mer om helheter, om polifiska sammanhang och
alternativ. Det är troligt atf de borgerliga partierna infe vill ha en sådan
debatt, därför att de irtte har några andra perspektiv på framtiden ärt att de
vill ha ärtrtu friare markrtadsekortomi. Vi behöver bara se oss om i världert
för att irtse vad slags framtid det erbjuder oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För arbctarrörelscrt är dock en sådan debatt
livsrtödvärtdig, för att återskapa crttusiasm och framfidstro och för atf
förändra def svenska klassamhället i socialistisk riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 31 Statsminister INGVAR CARLSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Under förmiddagcrts timmar har regerirtgens
ekonomiska polifik diskuterats. Siffrorna talar sitt tydliga och posifiva
språk. Sverige står återigen på en stabil ekortomisk grurtd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>86</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När dert socialdemokratiska regerirtgen påbörjade
saneringen av ekonomirt för fem år sedan satte vi målen högt. Vi föresatte oss
aft samtidigt pressa ned inflatiortert och arbetslösheten. Vi sade att vi både
skulle ta ned budgetunderskottet och behålla välfärden och att vi samtidigt
skulle behålla dert offentliga sektorn och utveckla dcrt privata, industriella
sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var en djärv polifik, som dömdes ut på förhand av de
borgerliga partierna här hemma, en strategi som förkastades av internationella
ekonomer och övriga betraktare. Det krävdes faktiskt is i magen att gå en egen
väg. Men vi har lyckats!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D I år beräkrtas vi få en fillväxt
i vårt land på drygt 2 %, Def är en fillväxt som väl mäter sig med genomsnittet
i övriga västländer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>n Budgetunderskottet fortsätter att
niinska snabbare ärt i något anrtat länd i västvärlden,
Irtdustriirtvcsterirtgarrta ökar i år med 13 %,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>D Opposifionens huvudkritik mot
regerirtgerts ekortomiska polifik är att irtflationen fortfarande är för hög.
Visst kan def vara riktigt. Det vet regeringen också. Skillnaden är bara den
atf inflationen under den socialdemokratiska regeringsperioden stadigt sjunkit
år från år - och är nu rtere i knappt A % - medan den under de borgerliga åren
låg på i snitt 10 %, Inflationen är nu dcu lägsta på rtärmare 20 år. Vi närmar
oss, procentcrthet för procentenhet, omvärldcrts lägre inflafionsnivå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>n Samtidigt - och där skiljer vi
oss på ett avgörande sätt från omvärlden -minskar arbetslösheten. Den ligger nu
under 2 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Också bland ungdomar har
ai-betslöshcfcn minskat det senaste året med 1/2 % bland 16-19-åringarna och
med krtappt 1 % bland 20-24-åringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterfrågan på arbetskraft ökar stadigt. I mars i år fanns
det drygt 17 000 fler lediga jobb än vid samma tidpunkt förra året. Sammanlagt
har 120 000 nya jobb tillkommit sedan den socialdemokratiska regeringen återtog
regeringsmakten 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arttalef människor som är beroende av beredskapsarbete har
minskat med drygt 3 000 det senaste året, och ungdomslagen sysselsätter i dag
nästan 5 000 färre ungdomar ärt för ett år sedart. Och bara hälftert så mårtga
är sysselsatta med hjälp av rekryterirtgsstöd som för ett år sedart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta, herr talmart, skall jämföras med att
arbetslöshetert i restert av Europa ligger på i genomsrtitt 11 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det borgerligt styrda Danmark - som av de borgerliga här
i vårt land brukar framhållas som ett föredöme i Norden - är ai-betslöshcfcn
fyra gånger så hög som i Sverige. Skulle deu svenska socialdemokratiska
regeringen ha haft ett sådant bokslut aft lämna här i dag, hade def - med rätta
- beskrivits som en fullständig katastrof. Men när arbetslösheten är hög i etf
borgerligt styrt land, då höjer Carl Bildt, Bengt Westerberg och Olof Johansson
infe crts på ögonbrynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är jusf detta, herr talman, som är den stora och
avgörartde skillnaden mellan det socialdemokratiskt styrda Sverige och de
borgcriigt styrda lärtderna i vår omvärld. Vi har i allt väsentligt haft samma
problem aft brottas med, men vi har valt helt olika sätt atf lösa dem på. För
den svenska socialdemokrafin skulle det vara fullständigt otänkbart atf angripa
problemen i ekonomirt - inflationen, budgefundcrskoftcrt, dcrt rtegativa
bytesbalansen - med ökad arbetslöshet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Få fing drabbar ertskilda mänrtiskor så hårt som att mista
jobbet. Urtgdomsarbefslöshetcrt och lårtgtidsarbetslöshetert gröper ur
märtniskors tro på framfiden och på demokratin. Ingenting är på sikt mer
förödande för etf lands utvecklingsmöjligheter än en hög arbetslöshet. Den är
ett ekonor miskt slöseri av gigantiska mått. Att mänrtiskor har ett arbete och
kart försörja sig är, mertar vi socialdemokrater, dert bästa garantin för att
ett land skall kunrta se framtiden art med tillförsikt. Vårt mål är och kommer
alltid att vara allas rätt till ett arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De borgerliga partierna har det gångrta året ägnat stor
möda åt att kritisera den socialdemokrafiska politiken. Några gemensamma egna
förslag har man däremot inte orkat samla sig kring. Därtill är man i de flesta
sakfrågor alltför ocrtig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan fråga sig hur det skulle gå med
kärnkräftsavvecklingert i Sverige om vi fick ert borgerlig regering. Vi
socialdemokrater har nu lagt fram vårt förslag till hur vi skall ta oss ur
kärnkraftsberoendet och kunna tidigarelägga avvecklingert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det förslaget har centern sagt att det är ett steg i
rätt riktning, men att det fortfarande finrts ett stort avstårtd mellari
socialdemokraterna och centern i den här frågan. Moderaterna däremot har kallat
den socialdemokratiska avvecklingsstrafegin för en katastrof och sagt aft det
är ett jätteavstånd mellan socialdemokraterna och moderaterna rtär det gäller
synen på kärrtkraftert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det är så lårtgt mellart certterrt och
socialdemokrafirt och ärtnu längre mellan moderaterna och socialdemokratin, då
måste det vara ljusårs avstånd mellan centern och moderaterna. Då är min första
fråga: Hur i all sin dar skulle en borgerlig regerirtg kunrta komma övererts om
en kärnkraftsaweck-ling? Detta är ändå en av de stora frågor vi står inför.
Icke med ett ord har denrta fråga berörts av de borgerliga falarrta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På samma sätt är dét med skatterrta. Centern vill särika
skatten för lågirtkomsttagarrta, folkpartiet förde högre fjärtsfemärtnen och
moderaterna för de högavlönade och förmögna. Men det är ju den fakfiska
polifiken som lörtfagarrta skulle få känna av i sina plånböcker, inte vad
certtern är ute och lovar i bygderna. Därför blir min andra fråga till de
borgerhga företrädarna: Vilken av era tre partiers skattepolifik skulle bli den
som ni skulle försöka omsätta i praktisk handlirtg? Då avser jag irtte
detaljerna utan de stora, avgörande fördelrtirtgseffekterna av skatterrta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åvcrt rtär det gäller utrikes- och försvarspoHtikert har
det skiftats hårda ord mellan de borgerliga partierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först till försvarspolitiken. Moderaterna och centern går
emot folkparfiets, uppgörelse med regeringen, en uppgörelse som finartsierar de
rtödvärtdiga förstärkrtingarna för det svenska totalförsvaret. I stället kräver
man ytterligare påslag på det militära försvaret, samtidigt som man har
märkvärdigt svårt att instämma i kraven på ert irtternationell nedrustrting,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Sydafrikafrågan säger moderaterna nej fill en svensk
handelsbojkott av Sydafrika, medan folkpartiet och centern säger ja. Man kan
fråga sig hur Sverige i dag skulle ha förhållit sig till apartheidsystemet i
Sydafrika om vi haft en borgerlig regering. Min tredje fråga blir: Hade det
blivit en bojkott av Sydafrika om Carl Bildt hade varit utrikesminister?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>87.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det någonting, frågar man sig, som de borgerliga
partierna har förutsättrtingar aft komma överens om? Finansministern har
tidigare här i dag redogjort för hur splittrade och tomhänta de borgerliga står
i den ekonomiska politiken, så jag skall inte lägga mer lök på den laxen. Men
ett vill jag ha sagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När de borgerliga partierna artgriper välfärden och påstår
att den är ett hinder för ekonomisk utveckling, då är de ute i ogjort väder. Vi
socialdemokrater har visat att det går att få fart på ekonomin utan aft
försämra människors trygghet. Vi har t. o. m., trots krisbekämpningen,
genomfört en rad angelägna reformer def senaste året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o Barnbidraget har höjts med crt
fusculapp per barn och år. För en frebarnsfamilj betyder det att barrtbidraget
har ökat med drygt 10 000 kr. sedan 1982. Barnbidraget har därmed nått sirt
högsta nivå - såväl i löpande som i fasta priser - sedan det infördes 1948.
Dessutom höjs garantinivån i föräldraförsäkringen frårt 48 fill 60 kr. om
dagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o Pensiortärcrna får etf tillskott
på 2 000 milj. kr. De kommunala bostadstilläggen höjs kraftigt. De pensionärer
som har det sämsta ekonomiska utgångsläget - de med låg pension, höga
boendekostnader och lågt bostadstillägg - kan fakfiskt få uppemot 9 000 kr, om
året i förbättring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o Ersättningsnivån i delpensionen
höjs från 50 till 65 %. Den sänktes under de borgerliga åren. Höjningen gör det
nu åter möjligt för dem som är lågavlönade, t. ex. metallarbetare och
skogsarbetare med slitsamma jobb, atf ta det litet lugnare de sista åren före
pensioneringen. Om Råneälven var en hjärtefråga för Bengt Westerberg är detta
för mig en hjärtefråga - att svcrtska arbetare som slitit hela sitt liv får
rätt till delpension. Den rätten ansåg de borgerliga partierna inte var särskilt
vikfig under sin regeringsperiod. Höjnirtgen av ersäffningsrtivårt gäller för
samtliga delpensionärer, även för dem som redart har delpension, med den lägre,
borgerliga - om jag får kalla den så - ersättningsrtivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o Sjukförsäkringcrt förbättras och
blir mer rättvis genom aft privatanställda arbetare nu äntligen får samma
sjukförmåner som andra grupper på arbetsmarknaden. Det nya systemet innebär
också förbättringar av ersättningen för vård av sjukt barn. Def gäller alla. En
industriarbetare med genomsnittlig inkomst som är sjuk fem dagar får nu drygt
700 kr. mer frän försäkrirtgskassan, och han får drygt 500 kr. rner om han
stannar hemma samma antal dagar hos ett sjukt barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sverige är ett rikt och välmåcrtdc
lartd - ett lartd som har förskonats från krig, diktatur, förföljelser och
andra fasor som tillhör vardagen för många människor på vår jord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla länder där det råder fred och demokrati har en
skyldighet att fa emot märtrtiskor som flytt urtdart krig och förföljelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de 14 miljorter flyktingar som finns i världen i dag
lever 95 % i de fattiga länderna. En liten rännil av dcrt stora
flykfirtgsfrömmcrt söker sig fill Västeuropa. Förra året sökte 185 000
märtrtiskor asyl i något västeuropeiskt land. 15 000 av dessa kom till vårt
land. I år kommer det förmodligen att bli över 20 000. Def är, kan man säga, i
förhållande till det totala antalet flykfingar etf litet artfal. Mcrt sett i
förhållande till folkmängden tar Sverige</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ändå emot
fler flykfingar än något anrtat väsflartd. Förra året fick 17 400 persortcr
uppehålisfillsfårtd här. Def är rtästart 9 000 fler än året innan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FN:s flyktingkommissarie har framhållit den svenska
flykfingpolifikert som ett föredöme, Flyktingkommissariens representant i
Norden, Sören Jessen-Petersen, skrev i en artikel i Dagerts Nyheter för knappt
en månad sedan atf Sverige framstår ''som ett av de mest liberala lärtderna i
Europa vad gäller flyktingpolitiken, Sverige är fill exempel ett av de få länder
i Europa som inte har introducerat oacceptabla åtgärder i sin
flyktingpolitik,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av debatten kan mart emellertid få irttrycket att svcrtsk
flyktingpolitik blivit mer restriktiv. Mot detta talar det för varje år
stigande antalet asylsökande som får stanrta här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ökande mängden flyktirtgar har irtneburit
ansträngningar på våra motiagningsresurscr. Värttefiderrta är kartske det allra
största problemet. Därför har regeringen tillsatt två utredningar för att
kraftigt förkorta väntetiderna. Det är oerhört viktigt aft vi uppmärksammar
alla de problem som kan uppstå. En korrekt och mänsklig behandling av de
asylsökande är en självklarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårt land är - bortsett från några små, högljudda grupper
- tämligen befriat från rasistiskå inslag. Människor i gemen vet aft
invandrarna infe är en belastning utan en tillgång. Vår vaksamhet måste
emellertid hela tiden vara stor på alla tendenser fill främlingsfientlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den vänskapsvecka mellart invandrare och svcrtskar som
ordrtades i maj med folkrörelserrtas hjälp är ett - om än blygsamt - exempel på
hur vi kan motverka atf okurtnighet och fördomar sprider sig. När vi lär känrta
varartdra ökar försfåelscrt. De opersortliga begreppcrt flyktirtgar och
invandrare förvandlas till märtrtiskor med olika erfarertheter och med fel och
förtjärtsfer, märtrtiskor med samma rättigheter, samma skyldigheter och samma
värde som artdra, märtrtiskor som bidrar till att göra Sverige till ett ärtrtu
bättre laud atf leva och bo i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att def kartske var litet onödigt eller illa
valt att Bengt Westerberg som exempel på atf socialdemokratiska statsråd infe
skulle ha skött sig eller uppträtt märkligt tog upp att invandrarministern
säger en sak fill utländsk publik och en artrtan fill svensk. Men för ett
statsråd kan det faktiskt inför en utländsk publik vara rimligt aft försvara
även en tidigare regering och vad som hände under dess tid, medan det är mer
naturligt aft inför en svensk publik säga: Det skedde ju under en tidigare
regering, så def får väl de mirtisfrarrta förklara. Det var precis vad som
skedde. Den händelse som åberopades skedde under crt borgerlig justifieminister
med ansvar för poliscrt, och Crt borgerlig invartdrarmirtisfer. Detta försökte
ändå Georg Andersson ge en förklarirtg till. Hart kuude naturligtvis ha gjort
på etf annat sätt. Han kurtde ha sagt att det fär de borgerliga mirtisfrarrta
förklara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def var kartske inte något särskilt bra exempel, Bengt
Westerberg. Jag tycker nog atf Bengt Westerberg skall kontrollera sina exempel
litet bättre, om han nu fortsätter med sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig så gå över till Carl Bildts inlägg.
Det var 30 minuter långt. Carl Bildt inledde med att fala om det borgerliga
samarbetet. Hart sade att det behöver bli bättre. Då tänkte jag: Änfligert!</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag hade
ju sett de fre herrarrta ute på Råsuuda sitta uppradade bredvid</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot:
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>varandra
och applådera i takt, och där fanns det ju litet att applådera åt, kanske i
motsats till ert del övrigt som de är med om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mert rtär jag lyssrtade fill dem fillsammarts var det enda
jag hörde att de kommit överens om i debatten i dag uppenbarligen att
socialdemokraterna irtte är så bra som Ingvar Carlsson påstod i jartuari.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är klart att jag framhäver våra förtjänster. Det är
väl en sjukdom som vidlåder oss politiker. Naturligtvis gjorde jag def. Men det
var väl ärtdå litet väl tunt att hänvisa bara till detta på 30 år ja, jag
mertar 30 mirtuter, men Carl Bildt hade nog behövt 30 år för att komma fram
fill något mer av innehåll i det borgerliga alternafivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Carl Bildt har försökt att ursäkta detta genom att säga
att det inte kan vara som på kyrkogården, där den totala friden råder. Fyra
borgerliga regeringar har ju gått i graven, så jag kan förstå om Carl Bildts
tartkar leds åt det hållet. Mert det är ärtdå ett väsentligt steg mellan
kyrkogården och sandlådan, Carl Bildt. Det kunde vara artledning att försöka
firtna ert plattform för ett borgerligt alternafiv någonstans där mitt emellan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Carl Bildt lyckades inte ens redovisa moderaterrtas
polifik. Vi fick bara höra Crt crtda lång litania om hur clärtdig
socialdemokratin var. Och så nämndes ett antal konkreta exempel som vi kärtrter
igen; pensionsskattcrt, engångsskatten, eller vad vi nu skall kalla den. Det är
bara det att Carl Bildt har litet otur. I Svenska Dagbladet fanrts nyligen en
helsida med texten; Under tiden du fyller i den här kupongen hinner våra
sparare få runt 40 000 kr. i rärtta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta gäller 1986. Irtte är det så väldigt synd om dessa
sparare. De har tack vare en framgångsrik socialdemokrafisk ekonomisk politik
fått ett sådant oerhört utbyte. Tack vare detta kommer vi faktiskt atf kurtrta
ge de svcrtska pensionärerna 2 000 milj. kr. i förbättringar som de väl
behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett anrtat exempel som Carl Bildt tog upp var
allmärtrtyftan. Han hade väldigt roligt åt att ett statsråd åker helikopter. Vi
skulle kunna se på hur borgerliga statsråd flög omkrirtg, både utom och iuom
lartdet, mcrt jag tycker irtte att det är särskilt intressant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det irttressartta är att detta hartdlar om en vikfig del i
bostadspolifiken. De allmärtrtyttiga bostadsföretagcrt är ett irtstrument för
crt rättvis bostadspolitik. Vi accepterar inte att man säljer bort godbifarna
i det allmännyttiga bostadsbeståndet, av följande skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De allmännyttiga bostadsföretagen har fått statliga
rärtfesubventioner för atf de skall kuuna ha den bostadssocialt viktiga
funkfiortcrt att ta hartd om grupper som samhällets övriga bostadskategorier
icke ställer upp för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man skulle sälja ut de bästa delarna och låta de sämre
vara kvar, skulle dcrt s. k. bruksvärdeshyrart drivas upp, vilket skulle göra
det möjligt för de privata fastighetsägarna att höja sina hyror för crt stor
grupp av märtniskor och samfidigt tjäna ytterligare pertgar på dcrt gruppen
boendes bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ser ingen som helst anledning till aft kommunerna
skall kunrta tjärta pertgar på dessa statliga rärtfcsubvcrtfioncr. Vill de
omvartdia dcrt delcrt av bostadsbestårtdet fill bostadsrätter får de göra det,
mcrt utau de statliga rärttcsubventionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har inget emot det. Det är tvärtom bra om man bygger
nya bostadsrätter. Nu ökar bostadsbyggandet igen. Jag skulle gissa att en stor
del av denna ökning är just bostadsrätter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Carl Bildt klagar också över att det inte blir någon
guldkant på tillvaron för vanliga människor. Ja, vad var det för guldkant ni
föreslog? Att man skulle införa karensdagar i sjukförsäkringcrt, riva upp hela
ATP-systemet som princip, försämra värdesäkringert i pensionssystemet, låta
arbetslösheten stiga för att nå andra, ekonomiska mål, försämra
arbetslöshetsförsäkringen för dem som drabbades av arbetslöshet, driva en bostadspolitik
som ökade hyrorna och ert regiortalpolifik som ökade de geografiska
skillrtaderrta. Vad hjälper def om mart får ert guldkartt på koppen, Carl
Bildt, om det inte finrts rtågot i koppcrt? Det är huvudfrågan för er, att
driva politiken så att själva grundtryggheten i samhället undergrävs. Def kart
man aldrig rätta till i efterhand med några vinstandelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Bertgt Westerberg skulle jag vilja säga rtågot om
fastighetsskatten. Att vi infe har fått igenom dcrt var ett annat exempel på en
misslyckad socialdemokratisk politik som Bengt Westerberg tog upp. Det är
rikfigt att vi irtte fick igenom vårt ursprungliga förslag. Men bet ni inte er
själva i tummen? Ni har i de borgerliga partierna alltid varit emot
fastighetsskatt. Men i er iver att skapa en majoritet mot socialdemokratin
accepterade ni fastighetsskattert. Därmed står rti principiellt bakom den. Vi
har nu sagt; Låt oss göra ett bra system med rullande uppräkningar. Låt oss
fortsätta det resonemartget. Då kart vi kanske, som vi har gjort i en del andra
frågor, komma överens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En artrtan sak som jag tyckte var litet trist i Bengt
Westerbergs inlägg var påståertdet att Gertrud Sigurdscrt skulle ha touat ned
aidsfaran. Hort har redovisat rtya siffror, som vi i och för sig kart vara
något gladare än;tidigare över. Mcrt i samma tag säger Gertrud Sigurdscrt att
situatiorten är allvarlig, mycket allvarlig. Vi kommer att satsa så oerhört
mycket engagemartg och resurser i denrta fråga och tillsammarts göra allt vi
kart för att förhirtdra en svår katastrof. Jag tycker faktiskt att vi i denrta
fråga skulle kuuna undvika de allra enklaste partipolitiska angreppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bengt Westerberg var också irtrte på det borgerliga
alterrtativet. Hart sade; Vi är beredda atf ta vårt ansvar. Avgörandet ligger
hos väljarrta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet att ni är beredda att gå långt när det gäller aft
få s. k. regerings-irtflytartde. Det tvivlar vi inte på. Fortfarande samarbetar
ni med Skånepar-tiet rtcre i Malmö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mcrt rti i de borgerliga partierrta fick möjlighetert
1976. Det var detta som slutade i en stor katastrof. Min redovisning här har
infe visat att rti är ett dugg rtärmare en samsyn i de stora avgörande
frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker aft det var symboliskt att när applåderna efter
Bcrtgt Westerbergs artförartde hade tortät ut och Olof Johaussort skulle gå
upp i talarstolen, gick alla folkpartister ut. Vilken lysande illustratiort av
mittensamvcrkan i svensk politik! Man står inte ens ut med att lyssrta till
Olof Johartsson och hans synpurtkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skulle rtågot utförligare vilja kommerttera det som
Bertgt Westerberg tog upp om miljöfrågorrta och ge några konkreta exempel på
hur vi arbetar med dem. Det finns nu ett förslag fill aktionsprogram mot
havsföroreningar-rta. Regeringen har redan beslutat om långtgåertde insatser
för atf rädda Laholmsbukten. Bl. a. skall kväveutsläppen minskas med 25 % på
kort sikt. Fosforutsläppcn skall ytterligare begränsas. När def gäller
jordbruket har regeringen beslutat om förbud mot att använda
stråförkortningsmedel</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>92</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fr, o, m,
den 1 maj i år, Def finns två motiv till detta. Det minskar risken för gifter i
människokroppen, och det minskar anvärtdrtingen av konstgödsel i , jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller avfall och sopor har regeringen nyligen
redovisat i en skrivelse fill riksdagen de skärpta regler som skall gälla för
avfallsförbränning. På freonsidart har vi nu diskussioner med brartschcrt, och
flera åtgärder har vidtagits, BLa, kommer vägverket i fortsättningen att
anvärtda andra material för vägfyllnad ärt freortblåsta plaster, Kariholms Bruk
har bytt ut freongas mot anrtart gas i sirt tillverkrting av förpackningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På det internationella området är Sverige oerhört aktivt.
Jag vågar påstå att Sverige kanske är mer aktivt än praktiskt taget rtågot
annat land. Vi har lagt fram ett femårigt forskrtirtgs- och biståndsprogram mot
skogsdöden. I fråga om energisystem har vi också redovisat förslag för hur vi
skall tackla den frågan, och vi skall återkomma med ytterligare
konkretiseringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har alltså ert lårtg rad förslag som redart är
framlagda. Vi återkommer till riksdagen med ytterligare förslag. Jag kan
försäkra Bengt Westerberg att vi kommer atf vara utomordentligt aktiva i denna
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Olof Johansson hinner jag bara säga följande: Jag är
djupt besviken över centerns, och för den skull även vpk;s, agerande på två
punkter, nämligert när def gäller regionalpolitikert och rtär def gäller
förslaget om ärtdrade regler för kommuual skatteutjämrting. Båda dessa förslag
hade en tydlig regionalpolifisk profil. I solidaritetens rtamrt skulle de
starkare delarrta av landet hjälpa de svagare. Sammanlagt skulle drygt 2 miljarder
kronor ha omfördelats från i huvudsak södra, mer expansiva delar av Sverige
fill de norra, från kustland fill inland i Norrland. Detta stoppades, och jag
måste säga: Det kart inte vara lätt atf försvara och förklara inför vpk;s
väljare och sympafisörer i dessa delar av Sverige hur man, bara för atf se till
att den socialdemokratiska regeringen icke fick bli för framgångsrik, kunde
svika sina egna landsdelar och sina egna uppdragsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu är min talefid ute, herr talman. Det gick denna gäng ut
över Lars Werner, men jag har mycket intressant att säga till Lars Werner, så
jag skall be atf få återkomma i en senare replik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog andre
vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 32 CARL BILDT (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Statsministern gjorde några försök till
ironiska kommentarer om atf alla borgerliga ledamöter infe hade varit
närvarartde under hela den del av debatten då de borgerliga partiledarna förde
fram vår politik. Låt mig mot dcrt bakgrurtden hälsa de socialdemokratiska
ledamöterna välkomna till kammaren. Ni hade i alla fall möjlighet atf lyssna
till Ingvar Carlsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mart kart möjligtvis säga om Ingvar Carlssons anförande
att det infe bjöd på några större överraskningar. Def är infe alldeles lätt att
veta vad mart skall replikera pä, därför att artförandet innehöll ju praktiskt
taget bara sådant som vi har replikerat på många gånger tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad var def Ingvar Carlsson hade att säga? Jo, def var en
lätt modifierad versiort av högmodsdokfrinen från i februari - vi har gjort
allt, vi hade is i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>magen, nu
har vi lyckats och rtu är det inte mer att göra. Så var det den gamla
doktrincrt om de borgeriiga regeringarnas elände, om -76, om förrtcdringen -78,
om eländet -79, om det bottenlösa elärtdet -82, som vi nu har lyckats häva oss
upp ifrån. Har vi infe hört allt det här förut?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan var det som om fidcrt stod still. Den dag som är i
dag är den sista och def finns ingert framtid. Om det som kommer i somrtiar,
det som kommer i höst, def som kommer rtästa vår och det som kommer i
framtidert fartrts irtfet i def som Irtgvar Carissort hade att säga. Det var c«
tal fyllt av självbcrömmel-se och tillbakablickar. Det var ett tal av dcrt typ
som Artna Lindh hade crt del synpunkter på vid SSU-kongressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så fick vi den vartliga visart om dcrt borgerliga
splitfrirtgcrt. Det ledde till ert del kortkreta frågor frårt Ingvar Carlsson.
Jag skall försöka att åtmirtstone kommentera frågorna, även om de mest var av
retorisk karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carisson frågade: Hur blir det med
kärrtkraftsavvecklingen, om vi får en borgerlig regerirtg? Sedart sade hart: Vi
socialdemokrater har nu lagt fram värt förslag fill hur denna skall gå fill.
Det är möjligt att jag har varit ouppmärksam och aft något konkret förslag har
lagts fram utanför denna kammare under de allra senaste minuterna, men det enda
som denna riksdag har fått - efter månader av överläggningar med partiledarna,
efter månader av överläggnirtgar inom den socialdemokratiska rörelsen - är, som
Bengt Westerberg påpekade, sju futtiga sidor där man förklarar atf regeringen
tänker återkomma om cirka e« år. Om man kallar det förslag så har man gartska
lågt ställda krav, Ingvar Carisson, på vad som egentligen är politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så fill detta med skatterna, där Ingvar Carisson vill ha
besked. Beskedet är, Irtgvar Carlssort, atf vi samtliga borgeriiga partier vill
ha margirtalskattesänknirtgar- i litet olika takt, mcrt vi vill ha dem så
srtabbt som möjligt. Vi talar också om att sänka skattcfrycket. Vi moderater är
litet mer otåliga än de andra partierna på den punkten. Men den typ av politik
som ni för, där ni lägger fram skatt på skatt på skatt på skatt, avvisas från
borgerligt håll. Intressant vore atf få ett besked från Ingvar Carlsson: Vad
härtder i höst?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det riksmöte som ligger bakom oss har inneburit
pensionsskatt, bensinskatt, vinstandclsskatf. Det innebär nu eu sfraffskatt på
bildartde av bostadsrätter i kommuuägda fastigheter. Vad är def för nya skatter
som kommer under dert höst som ligger framför oss, då rti trots allt
fortfarartde har ett regerirtgsartsvar som ni ju är så eminent skickade aft
förvalta?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande Sydafrika frågade statsmirtistern; Hade det
blivit crt bojkott av Sydafrika, om Carl Bildt hade varit utrikesminister? Med
all respekt för utrikesministerpostert så tror jag irtte, herr talman, atf det
är jag som styr väridsufvecklingcn och irtte heller aft det är nuvarande
utrikesministern Sten Anderssort. Men låt mig erinra om att man hade sex eller
sju månaders interrt debatt irtom socialdemokratin, inrtan man lyckades samla
sig kring någonting som kunde liknas vid en Sydafrikapolifik. Då blev det bara
en halv politik, för man var tvingad att tillsätta en kommitté som skulle
utreda resten av det som skulle bli dcu s. k. Sydafrikabojkotfen. Den som
lyssnade fill inledningen av den debatten, när den började förra sommaren,
kunde väl i dag ha anledning att ställa sig frågan; Hade det blivit någon
Sydafrikabojkott, om Ingvar Carlsson hade varit utrikesmirtister?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi står
irtför stora problem. Vi sfär inför utmaningar. Aids är en av dem.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Def var glädjande att Ingvar Carlsson kartske för första
gårtgert berörde det problemet, även om def skedde i en partipolifisk polemik.
Jag tycker irtte att dert frågart lämpar sig för partipolitisk polemik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sorti Gertrud Sigurdsen gjorde, Ingvar Carlsson, var
irtte atf redovisa nya fakta. Hon redovisade bedömnirtgar, saker som hon inte
vet rtågortting om och som jag inte vet någonting om. Vi vet inte hur många som
bär detta virus i dag. Varför skall man då gå ut och säga att det inte är så
farligt som man kanske trodde för ett tag sedan, rtär vi inte vet det och när
nästan alla experter som finns gör olika bedömningar. Det kanske inte var
Gertrud Sigurdsens avsikt atf bagatellisera, men om def inte var det, så tycker
jag att det är viktigt att hon - eller Ingvar Carlsson - korrigerar dcrt här
redovisrtingen. Detta är så allvarligt att det måste hanteras med allra största
försiktighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson talade om.1982, om 1976, om 1978 och om
1979. Tiden var slut, allt hade fullbordats i dag. Nu hade den socialdemokratiska
politikert uppenbarligen reducerats fill att bara förhindra att herrar
Johanssort, Westerberg och Bildt fick något irtflytartde över utvecklirtgert
och - möjligtvis med Crt lifcrt kompletterirtg - att med någon liten
speciallag, någon liten specialskatt och rtågot litet specialirtgripartde
förhindra den valfrihet som finns och den önskart om valfrihet som faktiskt
växer sig starkare ute hos märtrtiskorna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></b></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
33 BENGT WESTERBERG (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ingvar Carlsson berättade atf den förbättrade
delpensionen fillhörde hans hjärtefrågor. Jag har all respekt för att
politiker, också andra än jag själv, kan ha hjärtefrågor av olika slag. Jag har
bara litet svårt aft förstå att det kan vara en sådart stor hjärtefråga att
höja ersäffrtirtgen för någort persort från 80 % till 85 % av den irtkomst hart
hade tidigare. Det irtrtebar inte att def inte skulle vara örtskvärt, om vi
hade oändligt stora resurser. Då skulle vi också gärna medverka till en sådan
reform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårt problem har varit atf def finns andra saker som vi i
högre grad har sett som hjärtefrågor och som vi hellre har velat satsa på. Dit
hör, som Ingvar Carlssort väl kärtner till, att vi har velat höja vårdbidraget
till föräldrar med handikappade barn och att vi har velat införa ett särskilt
statligt stimulansbidrag för att påskynda utbyggnaden av lårtgvårdert så att
de gamla skall få rätt till eget rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag påpekar att detta är våra prioriteringar, brukar
Ingvar Carlsson studsa upp och säga att det är den otäckaste formcrt av
borgerlig debatt hart vet, rtär mart ställer dcrt ena saken mot den andra. Men
vad är det som har hänt under våren i riksdagen? Jo, riksdagsmajorifefen har
bifallit förslaget om förbättrad delpcrtsiort och avslagit förslagcrt om
stimulansbidrag till eget rum och höjt vårdbidrag till föräldrar med
handikappade barn. Riksdagsmajoriteten har gjort sin prioritering, och det är
en annan prioriterirtg ärt dcrt vi hade velat göra. Det artdra är för oss
viktigare hjärtefrågor än delpensionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förstod att infe heller Rårtcälvcn var någon
hjärtefråga för Ingvar Carlsson. Det hade ju varit urtderligf om hart själv
hade lagt fram förslag om att exploatera älvert om det hade varit en
hjärtefråga. Det som bekymrar mig är atf jag infe har någon riktig känsla av
atf någon annan älv heller är någon hjärtefråga för Ingvar Carlsson, men vi
kommer att slåss för att de fyra stora</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>orörda
huvudälvarna skall bevaras för framtidert, ävert om socialdemokratiska
uttalanden antyder att socialdemokraterna fortfarande i verkligheten håller
öppet för en utbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson höll ett väl förberett anförartde, där han
räknade upp en rad åtgärder som regerirtgert har vidtagit på miljöområdet. Def
är helt säkert riktigt atf regerirtgert har gjort ett och annat på
miljöområdet, men det avgörande är att på de punkter som vi diskuterade i
februari har regeringen inte återkommit med några förslag, trots att Ingvar
Carlsson då sade aft det fanrts förslag på gårtg irtom regerirtgskartsliet -
utom uär def gäller miljöskyddslagen, och där var def förslag regeringen kom
med inte särskilt bra. Det blev något bättre genom att riksdagen förärtdrade
förslaget, mcrt tillräckligt bra blev det inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag måste upprepa min fråga till Irtgvar Carlsson, vad det
finns för skäl att företag skall ha rätt att göra utsläpp över de gränser som
koncessionsnämnder och länsstyrelser har satt upp utan att def i så fall
säkert skall leda till att de får betala böter. Varför behandlar man inte
företag på samma sätt som dem som kör för fort på vägarna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag måste också fråga Ingvar Carlssort om det irtte rtu är
dags att sluta bara prata om miljöåtgärder och om att sätta pris på miljört och
i stället komma med kortkreta förslag frårt regerirtgens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedart vore det bra om vi kurtde få ett besked frårt
Irtgvar Carlsson aft det i nästa budgetproposition kommer förstärknirtgar för
lärtsstyrelserrtas rtafur-vårdsenhefer. Det hjälper nämligen inte att stifta
nya lagar och förbättra de lagar som finns på miljöområdet, om vi infe har
myndigheter som kart se till att lagarrta efterlevs. På den punktert är det i
dag ett stort problem, vilket har påtalats av bl, a, riksrevisionsverket. Det
krävs åtgärderom vi skall kunna få en effektiv miljöpolitik, irtte bara
lagstiftning utan också kontroll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlssort upprepade, som så många gånger tidigare,
sin skrytvals om hur det står fill i svensk ekonomi. Jag tillhör dem som ofta
har sagt atf det firirts mårtga Ijuspurtkfer i ekonomin. Jag tycker också aft
regeringen har -fattåt en hel del kloka beslut - litet överraskande kanske -
under de år som har gått. Mcrt iblartd går skrytvalscrt litet för långt, som
när Ingvar Carlsson pekar på att inflationen minsann har sjunkit från 10 % i
början av 1980-talet ner till 3,5 % nu och hela tiden fortsätt att sjunka. Går
vi in och tittar på vad som ligger bakom inflationen, kan vi konstatera
aff.dcrt irtflatiort som vi själva har åstadkommit ligger stilla på urtgefär 5
% alla är, och hela orsakert fill att irtflafiortcrt totalt sett har sjurtkit
är aft den inflatiort vi importerar har sjurtkit mycket kraftigt, från 4,5 %
fill minus 1,5 % förra året. Def är hela förklaringen till den sjunkande
inflationen. Den är på irttet sätt Ingvar Carlssons förfjärtsf, utau det är
helt artdra potentater, som Ingvar Carlsson förmodligen irtte alls har särskilt
mycket gemensamt med, som är orsak till att vi har fått denrta sjurtkande
inflationstakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att det Ingvar Carlssort sade om
flyktirtgpolifik och irtvandring var bra, och jag är beredd att instämma i det.
Däremot blev jag litet nedstämd när Ingvar Carlsson omigen drog upp det här med
Skånepartiet. Ingvar Carlsson vet mycket väl att folkpartisterna i Skåne har
tagit en utomorderttligt hård strid med Skårtcpartief - och irtte bara det:
dessutom har de slagits för Crt generös flyktingpolitik i praktiken. Nere i
Skåne sitter några tiotal</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska poli-tikenm. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>96</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Urtga
bengaler, 20 år eller något däröver, som har vänfat i två och ett halvt till
tre år på aft få besked från regeringert om de skall få stanna. För dem har
folkpartisterna i Skåne engagerat sig konkret. Häromdagen blev jag uppringd av
folkparfiets ordförande i invandrarnämnden, Kent Andersson, som var
utomordenfligt upprörd därför att de första utvisningsbesluten efter två och
ett halvt till tre års väntetid nu hade kommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om regeringen för en gcrterös flyktingpolitik i praktiken,
kan man räkna med folkparfiets stöd, och def är mycket viktigare att göra det
än atf fortsätta denna fåniga politikerpolemik om Skånepartiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 34 OLOF JOHANSSON (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först vill jag liksom Bengt Westerberg något
bemöta det anförartde som statsministerrt höll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frårt socialdemokratisk sida åberopas ofta
Brookirtgsrapporfcrt, och man säger aft den i stort sett bara innehåller beröm
för den svenska regeringspolitiken. Men det finns mycket bra tabeller i den
där rapporten också. En av dessa tabeller visar atf def tyvärr finns ett
betydande avstårtd sedan omkring 1982 mellan konkurrentlärtdernas
genomsnittliga inflationstakt och den inflationstakt som vi har här i Sverige.
I någon mån kan detta bero på den politik som förs i de olika länderna, men här
har man inte precis underlätfat situationert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom har vi under denna tid haft en ständigt pågående
devalvering, på grund av valutakorgens utseende, och för att klara denna klyfta
kan vi infe hålla på så här i längdert; def där har diskuterats tidigare i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson försöker tala om splittringen mellan de
icke-socialistiska partierna. Nu är det så att olika partier skall ha olika
uppfattning, annars är de ju inte olika partier-, utan i så fall är det bara en
orgartisatorisk konstruktion. Def är etf fullständigt grundfel i def resonemang
som socialdemokraterna ofta återkommer till i det här sammanhartget att vi är
tvungna atf ena oss före alla val, medart socialdemokratirt kart vara hur
splittrad som helst internt - def gör tydligen ingenting; det är ju ändå ett
enda parti. Ibland undrar man hur många olika sorters miljöpolitik som finns
inom socialdemokratin, när mart har hört kvinnoförbundet, ungdomsförbundet,
broderskapsrörelsen och partiet. Mcrt det är alltså samma rörelse, Ingvar
Carlsson - det är skillnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje parti har en skyldighet att föra fram sirt politik.
Det finns ingen motsättning mellan den skyldigheten och det andra krav som vi
har, nämligen atf redovisa ett alternativt regeringsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutsatsen av allt detta är enkel; behandla infe ett
flerpartisystem som det vi har i Sverige som om det vore ett tvåpartisystem!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atf återknyta fill den fråga Ingvar Carlsson ställde;
Finns det något parti som har egen majoritet i denna kammare? Vem är det till
sist Ingvar Carlsson har tänkt sig skall hjälpa hortom med kärnkraften? Vi är
alla i samma situafion. Min besvikelse och upprördhet handlar om aft regeringen
inte crts med ert folkomröstning i ryggen under alla dessa år har kunnat komma
fram till en energipolitik som leder oss närmare mot målet -kärnkraftens
avveckling. I grunden har vi en gemensam uppfattning -frampressad efter lång
strid, men ändock - om aft kärnkraften skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avvecklas.
Den sittande regeringen borde känna ett huvudansvar för det. Vi lade fram de
proposifioner som behövdes och vi drev på för en hushållningspolitik och en
effektivisering av sparandet för att uppnå detta. Men vad har sedan hänt? Ni
har avvecklat strängt taget vartenda instrument på energiområdet som skulle
kunna minska nödvändighetert av kärrtkraften, och låtit kraffförefagen bestämma
politikert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig också rtågot kommerttera aidsproblcmatikcrt. Jag
erkärtner utan vidare aft jag personligen blev något upprörd när jag läste
Gertrud Sigurdscrts artikel och det på samma grurtder som Cari Bildt. Varför
skall man försöka åberopa siffror av det slag som hon nämrtde, som fakta rtär
man inte vet rtågortting om hur smiftspridnirtgssituafiortcrt ser ut? Problemet
är ju att vi infe vet något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson sade att han under vårsessioncrt blev
djupt besviken över vårt agerande rtär det gäller regionalpolitiken och den
kommunala skatteut-jämrtirtgcrt. Det finns inslag i den kommunala.skatteufjämrtingspropositio-nen
som är bra, det erkänner jag. Det gjordes en satsning pä Norrland. Den
finansierades dock genom indragningar i de fattigaste kommunerna i söder. Vi
gick emot den sortens finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det grundläggartde var att rti kom med ett sparförslag. Vi
accepterade som sagt dcrt fördelrtingsmässiga profilen med ökade satsningar på
Norrland, Bergslagen och Blekinge, men vi vill firtansiera det gcrtom att vidga
hela systemet fill att omfatta såväl rika som fattiga. Det är det som är gruudcrt
för solidariteten. Socialdemokraterna har änrtu iute dert inriktnirtgert, trots
att deras egen kongress har gett dem mycket klara direkfiv om att man skall
sikta till samma servicenivå i alla delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig också mycket kortfattat kommerttera det gamla
debaffämrtct regiortalpolitikert. Irtgvar Carlssort! Vi har tillsammarts med de
tre övriga opposifiortsparticrrta begärt ett förslag som irtrtebar utökade
satsningar på strukturpolitiken. Vi hoppas verkligert att dcrt propositiorten
skall komma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist vill jag säga att jag blev litet oroad över det
uttalande om miljöpolitikert som statsmirtistern gjorde vid SSU-kongressen i
veckan. Jag vill gärna återkomma fill detta och fä svar på mina frågor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiskapoU-tikenm. </span></i><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>m.</span></i></p>
</div>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span lang=EN-US style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
35 LARS WERNER (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herrtalmart! Ingvar Carlsson och Kjell-Olof Feldt sade att
de har lyckats. Det kommer vi att få höra flera gånger under det närmaste året.
Ja, def är ju ingen som bestrider atf inflationen och budgetunderskottet har
minskat. Och ingen förnekar heller atf detta är bra. Mcrt varför måste
regerirtgert ta så lätt pä de bakomliggartde problem som fakfiskt firtns? Det
gäller de växande fördelningspolitiska klyftorna, arbetslösheten,
bostadsbristen, krisen inom vården, dcrt sociala ufslagrtirtgen osV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ni säger aft ni har lyckats och aft företagen har gjort
rekordvinster, som man huvudsakligert irtte har använt för produktiva
investerirtgar utart på annat sätt. Varför begränsar ni def politiska synfältet
till att enbart gälla statsfinartserna? Varför vägrar ni atf erkänna att
diskutera de problem som faktiskt finns?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ingen som förnekar aft ni har lyckats pressa ned
inflationen och hålla nere budgeturtderskottet. Men hur har regeringen
åstadkommit det och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagens protokod 1986/87:137-139</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
vilket pris? Regeringerts ständiga nedskärningar och sociala besparingar har ju
fått en hel rad negativa och mycket drastiska följder. Den sociala
grurtdtrygghetcrt har börjat urholkas. Kommurtcrnas ekonomi har försvagats. </span><span
style='font-size:9.0pt'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det läget säger Ingvar Carlsson att han är mycket besviken
på vpk och centern för att vi inte gick med på förslaget om kommunal
skatteutjämning, eftersom det skulle ha gynnat vissa kommuner i Norrland. Ja,
detta är riktigt, och jag sade tidigare atf vi tycker att systemet var bra.
Ingvar Carlsson går dock med lätt hand förbi def faktum att man även inom ramen
för det nya systemet skulle riva åt sig 1,2 miljarder från kommunerna. Det var
samfidigt ett besparirtgsförslag, och def var vi motståndare fill. När vi inte
var med på det, gick ni i stället till folkpartiet och tog ifrån kommunerrta
1,6 miljarder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill gärna diskutera det här förslaget ur
fördelningspolitisk synpunkt och som en rättvisefråga mellan kommunerna. Men vi
vill inte pä samma gång fa ifrån kommunerna de miljarder som ni vill beröva
dem. Den tredje vägens ekonomiska politik har skapat fördelrtirtgspolitiska
problem och spänrtirtgar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stig Malm sade häromdagen att man skall stoppa
champagneleveranserna till finansvalparna på börsen. Han ifrågasätter också den
tredje vägens politik, eftersom den har inneburit bördor för många människor,
medan spekulanterna har aft göra nya miljonklipp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vet att ni socialdemokrater ogillar dessa klipp. Jag
påstår inte heller att ni medvetet eftersträvar dem. Mén er ovilja att över
huvud taget diskutera detta skapar ibland misstankar om vad ni egentligen vill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den stora SCB-undersökningen för några veckor sedan visar
med all önskvärd tydlighet atf Sverige fortfarande är etf klassamhälle. Mina
frågor är då; Har regeringen ingert uppfattning om detta och vad man behöver
göra åt def? Ibland kan man ju tro att ni irtte har upptäckt vad som sägs i
denna utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad skall ni göra åt detta? Vad skall ni göra åt dé stora
likviditeferna som finns i företagen, samtidigt som rti berömmer er av tredje
vägcrts polifik? Skall de pertgarrta irtte artvärtdas som produktiva
investeringar någon gång?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Urtder detta anförande övertog förste vice talmannert
Icdrtingcn av kammarens förhandlirtgar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 36 Stafsmirtisfer INGVAR CARLSSON;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talmart! I rättvisarts rtamrt vill jag denna gång
börja med Lars Werner. Lars Werner ställde i sitt första artförartde frågan
varför regeringen har hemligstämplat RRV;s utredning. Regeringen har
hemligstämplat de delar som riksbanken lämnade ut fill riksrevisionsverket
under den uttryckliga förutsättnirtgen att sekretessen skulle bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varför ställde dä riksbanken detta krav? Jo, därför att
man kräver in statistik och uppgifter från bl. a. företag, som def är oerhört
viktigt för den ekortomiska politikcrts och riksbankens åtgärder atf ha
fillgång till. Om regeringen skulle bryta mot detta, vilket i sig vore
utomordentligt allvarligt, skulle detta innebära ett motiv för en massa företag
atf säga att de irtte längre lämnar ut dessa uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag tror
aft Lars Werner vid närmare eftertanke förstår att regeringen gick</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>precis så
långt som man kunde gå på den punkten. Riksbanken har också gått långt för att
skapa klarhet, genom atf lämrta ut dessa uppgifter till riksrevisionsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den part som rtu har artledrting aft sprida det
ytterligare ljus som behövs är Bofors. Jag är litet förvånad över atf Lars
Werrtcr fog så lätt på uppgifter om aft ett stort privat sveuskt företag har
agerat på vapcrtcxportsidart så som Bofors rtu är misstärtkt för, framför allt
på de andra punkter som vi har haft anledning atf diskutera denna vår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Werner sade att det är många som infe känrter igcrt
socialdemokratirt och aft vi inte har en fillräckligt klar profil. Tack för
omsorgen, Lars Werner. Det kanske är någonting som även vpk-arna själva borde
tänka på. Def har nog inte varit särskilt lätt för svenska folket atf under
senare fid se den samlade vpk-profilen. Lars Werner frågade varför regerirtgen
inte lyssnar på vpk. Motfrågan blir då: Skall vi lyssna på Lars Werner eller
Jörn Svensson eller Berfil Måbrink eller Bo Hammar eller rent av Viola
Claesson? Lars Werner, det brusar ibland när jag lyssnar. Def är det som är
problemet när man kommer till de konkreta frågorna. Jag tror att även våra
utskottslc-damöfer har det problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lars Werner sade aft Sverige sist och slutligen är ett
klassamhälle. Jag tror inte att det skapar trovärdighet hos svenska folket atf
ta i så där väldigt. Jag kan på dcrt puukfcrt tärtka mig samhällen i både öst
och väst som är betydligt värre klassamhällen ärt det svenska samhället. Dcrt
vartliga kommentaren från polifiska motståndare, om än inte frän Werner, är att
vi har drivit utvecklirtgen alldeles för lårtgt i riktrting mot jämlikhet.
Förmodligen har vi då träffat ganska rätt. Jag medger visserligen atf dcrt
ekortomiska politikert med irtvesteringsökningarna skapar fördelningspolitiska
problem på kort sikt, men dem kommer vi att angripa - det kan jag försäkra Lars
Werner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Carl Bildt klagade i sitt första inlägg över atf folk inte
har något förtroende för regeringert, och infe heller för mig personligcrt, om
jag förstod honom rätt. Åja, jag klagar infe, Carl Bildt. Det kunde vara värre
- utan namns nämnartde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande Sydafrikapolitiken klagade Bildt över att
socialdemokraterna fog ett halvt år på sig för att fatta beslut. Ja, def är
riktigt. Vi förde en debatt, där vi blev överens om att i första hand gå fram
FN-vägen. När det inte lyckades var vi också överens om aft gå dcrt isolerade
bojkottens väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skillnadcrt mellart oss och de borgerliga partierna är att
ni fortfarande är oense. Det belyser på ett mycket bra sätt den problematik som
även Olof Johansson fog upp. Öet är riktigt att vi socialdemokrater infe är
trädda på etf snöre i varje fråga. Vi driver ofta mycket hårda diskussioner i
vårt verkställande utskott och på partistyrelsen, ja, t.o.m. på forsdagarna i
regeringen, Olof Johanssort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ert väsentlig skillnad mellan socialdemokraterna och de
borgerliga partierna är att vi så småningom slutar debatten och bestämmer oss
för vad som är partiets eller regeringens politik och sedan handlar. De
borgerliga regeringarna däremot satt i sex år och svettades i hissar och hade
presskonferenser, men ni kunde inte komma fram fill beslut. Det var det som
var eländet, Olof Johansson, inte för er i första hand utan för svenska folket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller aids vill jag säga atf situationert är mycket allvarlig. Jag tror</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137. 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>aft
samtliga partier möjligen kan enas om det. Jag vet att Gertrud Sigurdsen står
bakom exakt de orden. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bengt Westerberg var förvånad över att jag hade
delpensioncrt som en hjärtefråga. Jag har det, därför att jaghar träffat så
många enskilda individer - utan aft jag nu nämner Bengt Petterssort i
Österbybruk eller Johart Svertsson i Haparartda -, massvis av metallarbetare,
fabriksarbetare och hartdelsartsfällda, som har sagt att de skulle vilja ta
delpertsion men att de med 50 % ersäftrtingsnivå irtte har råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har full respekt för de exempel som Beugt Westerberg
tog om det egna rummet, men det jag irtte får att gå ihop-allra mirtst rtär
uttalartdet kommer från en tidigare statssekreterarc i firtartsdepartemenfet -
är hur folkpartiets reformer skall kunna kombineras med moderaternas
skattesärtkrtingar på 50 miljarder krortor. Vill ni verkligen vidta dessa åtgärder?
Vill ni vara socialliberala? Då har ni bara en chans, och. det är att samverka
med socialdemokraterna. Ni har icke en chans att genomföra dessa reformer på
något anrtat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är lätt att säga rtcj till Råneälven, Bengt
Westerberg, men inom energipolitiken måste man ibland också säga ja. Jag har
inte så ofta sett folkpartiet uppe på barrikaderrta på sertare tid. Jag sade
nej till Vindclälvens utbyggnad och röstade mot denrta här i riksdagert, mcrt
jag sade samfidigt ja fill kärnkraften och var ute och försvarade den under
några år. Nu skall kärrtkraften avvecklas och 50 % av svensk elenergi fas bort.
Jag har då infe på förhand kunrtat fridlysa varcrtda älv i detta land, vilket
folkpartiet är berett att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min motfråga är därför; Varifrån skall folkpartiet ta
motsvarande energi? Saklighet är bra i teorirt, Bengt Westerberg, men det är
bättre om man lever upp till den i praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När def gäller miljöavgifterna tyckte jag fidigare aft def
var farligt om det skapades ett system där företagen kunde köpa sig fria, men
jag har mycket riktigt blivit mer optimistisk i fråga om möjligheten att skapa
ett system med miljöavgifter som infe får den effektert. Innan regeringert
lägger fram förslaget för riksdagen vill vi emellerfid vara säkra på att det
inte kommer att firtnas för stora kryphål. Därmed hoppas jag att Bengt
Westerberg för dagen är rtöjd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande budgcfanslagcrt får vi återkomma efter
budgetarbetet i höst. Jag vet irtte hur det gick till i de borgerliga
regerirtgarna, men i juni är vi socialdemokrater inte klara med vårt
budgetarbete, som skall pågå uuder hela hösten. Däremot är det riktigt aft vi
kommer ätt prioritera miljöpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olof Johanssort säger att olika partier skall ha olika
uppfattrtingar och att de nu irtte kart ena sig före val. Problemet är att de
inte heller kart crta sig efter val. Def som bekymrar är att rti så hårt låser
fast er i positioner, där ni säger att ni inte kommer att dagtinga med ert
samvete och aft inga statsrådsposfer är så viktiga osv. Det är def som är problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har redovisat hur vi socialdemokrater arbetar. Det
måste givetvis firtrtas olika uppfattrtingar, som måste diskuteras, men
diskussionen måste ha en ärtdc som leder fram till - om man gör anspråk på atf
fa över regeringsmakten - aft man orkar fatta inte bara populära utan också</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>impopulära
beslut. Det är därför min misstro är starkare ärt rtågortsirt efter dagens
debatt. Jag har inte crts i de vikfiga, avgörande frågorna sett konturerna till
en ertig uppfattnirtg eller crt crtig åsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall jag ändå se något positivt i inläggen från vpk och
certtern, är det att de nu erkänner att det i den socialdemokrafiska regional-
och skatteutjämnirtgs-politikcrt firtrts positiva inslag och att de kanske ärtdå
skulle kurtrta titta på detta. Processert kartske har sin verkan, så att ni
kärtrter ett visst tryck från de grupper och'de områden som drabbades negativt
av era beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall irtte polemisera mer på dcrt purtktert. Ha ert
skört sommar, umgås med dessa människor och kom tillbaka! Då kanske vi kan
klara av inte bara atf genomföra den positiva delen, utan också se till att
klara dert totala balartscrt i samhällsekonomin - om man förutsätter att mau
skall driva reformer och vidta åtgärder. Det har irtte varit vpk;s styrka. Def
är irtte certterrts styrka, mirtsf av allt just uu. På deu puukfcrt skall rti
inte räkna med aft vi ger upp försöken att se till att vi har en stabil
samhällsekonomi i grundert för vårt handlande. Har vi inte det, kommer vi bara
att skapa lårtgsiktiga problem, med inflation, arbetslöshet och
fördelningspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anf. 37 CARL BILDT (m) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Statsministerrt avslutade med att klaga, med
adress framför allt till folkpartiet mcrt förmodligen också till hela borgerligheten,
över att vi inte hade någort förmåga att fatta impopulära beslut, som behövs
för att regera lartdet. Om jag förstod harts inledande litania på 30 minuter
rätt, ägnade vi oss under sex år irtte åt rtågortting annat än att fatta djupt
impopulära beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig sedan bara uttrycka min tillfredsställelse över
det som statsmirtistern sade artgåcrtde miljöavgifter. Det visar trots allt
aft borgerlig polifik leder framåt, att trägcrt virtner och att vi så småningom
kan vinrta stöd ävert inom socialdemokratin för tankar som är rikfiga och
sunda. Ett system med miljöavgifter är ett konkret sätt atf förbättra vår
miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt fanns det åtskilligt av mera billig polemik i det
som statsministerrt hade att säga. Det förvårtar mig atf övermodsdoktrinen från
februari lever kvar så tydligt efter denna vår. Jag förstår väl om
statsministerrt inte fäster något större hänseende vid vad jag säger - det
ingår i spelets ceremoniel och i liturgins ritual.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig läsa upp vad någon annan, som brukar tala mera
kritiskt om mig, har skrivit om de frågor jag har tagit upp, nämligert Berndt
Ahlqvist i Östra Småland. Def handlar om regeringerts politiska
hartdläggrtirtg, och hart</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skriver;
"Det som rtu utspelar sig är bedrövligt. Det eua statsrådet säger</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>si, def
artdra säger så och det tredje talar så att mart irtte riktigt förstår vad han</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>säger.--- Slutresultatet
blir att statsråden, i stället för att förmedla intryck</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av fast
ledarskap, nu bidrar till aft öka crt redart stor allmärt förvirrirtg och att
urtdcrblåsa crt redart väl utbredd misstro mot alla slags auktoriteter."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var Berndt Ahlqvisf som recenserade den regering som
enligt statsministern i februari för evigt var bäst skickad atf styra detta
land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall också säga några ord om ekonomirt, dcrt ekortomi
där allt sägs vara lysartde, lyckligt och bra. Vi har under våren fått en serie
vikfiga ekortomiska rapporter. Jag nämnde dem i mitt huvudanförartde. Samfliga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>visar aft
långsikfsfrcrtdcrt för svcrtsk ekortomi inger bekymmer. Kjell Andcrsen, som är
chefsekonom på OECD nere i Paris och ansvarig för länderanalyserna, summerade
upp irttryck av Sverige i crt irttervju i Veckaus Affärer för rtågon månad
sedan. Hart sade; Fortsätter def som det gör rtu går Sverige iu i crt rty
devalverings- och inflatiortsspiral. Mcrt stafsmirtisferrt tycker kartske inte
att det är intressant. Och förvisso krävs det mycket is i magert för atf bara
låta dcrtna utveckling fortgå och låta dcu ekortomiska politikert försjurtka i
passivitet på def sätt som faktiskt har skett under denna förvirringens vår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ställde en fråga till sfafsminisfern artgående skattepolitiken.
Jag förväntade mig egentligen inte svar, eftersom svar icke verkar givas när
det gäller socialdemokratisk polifik i framtiden. Men detta år har inneburit
pensionsskatt, bensirtskaft, båtregister, vinstandclsskaft-och def irtrtebar
rtu sfraffskatt på kommunala bostadsrätter. Vad ligger i förlängrtingen av
dcrtna socialdemokratiska skaftepolitik?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talmart! Innan vi skiljs åt skall jag kortfattat
försöka svara pä frågan; Vad vill vi göra på dcrt borgerliga sidart?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har förmågart att fatta de impopulära bcsluteu. Def
brukar statsministern och finansministern beskriva med all den vältalighet de
förmår. Def positiva är ju atf vi vill förändra för att förbättra. Vi vill ha
den valfrihet i barnomsorgen och den valfrihet för barnfamiljerna som socialdemokrafisk
familjepolitik förvägrar dem år efter år. Vi vill ha den valfrihet i vården som
inte går att förena med def offentliga monopol som socialdemokratin med stor
enveterthet slår vakt om. Vi vill ha rättert att äga sin bostad. Vi vill skydda
dem som äger sitt eget hus mot skattehöjningar och andra dråpslag, mot
avdragsbegränsrtingar. Vi vill ha fler bostadsrätter. Vi tycker att def är bra
när man säljer också kommurtala fastigheter till dem som.bor i dem i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill särtka margirtalskatterna redan 1988. Det är en
förutsättning för en rimlig avtalsrörelse och en förutsättrtirtg för att vi
skall få ned inflatiorten. Vi vill stimulera vinstandelssystem. Vi vill
avskaffa de löntagarfonder som centraliserar och kollekfiviserar ägandet. Vi
vill sprida ägandet fill de anställda, som är med och skapar dessa vinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill ha en bättre skola, en skola med betyg och
kvalitet. Och vi skulle gärna se att även statsministern ville delta i en
skolpolitisk debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi syftar framåt. Vi vill förändra för att förbättra. För
oss räcker det inte aft fala om elände förr eller vår egen självtillräcklighet.
Vi försöker visa visiortcr av etf bättre samhälle</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med ämbetets rätt har statsministern möjlighet att få
sista ordet och vi har infe rättert till replik. Jag tar fillfället i akt att
örtska honom trevlig sommar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf.
38 BENGT WESTERBERG (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru falman! Jag är övertygad om att det firtns mårtga fler
personer i Sverige som har glädje av en förbättrad delpcrtsiort än av
förbättrade vårdbidrag eller eget rum på långvården. Sanrtolikhcfcrt är säkert
störst för att Ingvar Carlsson skall träffa på personer som tycker att det
förstnämnda är en bra reform. Men vi i folkpartiet ser det också som en vikfig
skyldighet för oss att i den politiska debatten föra det glömda Sveriges talan
- dvs. deras talan som inte är med när resurserna skall fördelas, som inte har
samma möjligheter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som andra
aft påverka de politiska reformbesluten. Och dit hör i hög grad föi-äldrar med
hartdikappade barrt och gamla rtiänrtiskor på långvården. Det är därför vi
intensivt förespråkar atf de skall få förbättringar innan andra grupper får
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också lägga fram ytterligare en synpunkt på
frågan om Rårtc älv. Jag fick intrycket aft statsministern ville hävda att det
är Råne älv som skall producera dcrt kraft som skall ersätta kärnkraften. Jag
förstår av det att statsministern aldrig har paddlat på Råne älv, men jag kan
försäkra honom atf den vattenkraft man skulle få därifråu irtte räcker på långa
vägar, utan det stora problemet atf ersätta kärnkraften med hushållning och med
annan energiproduktion återstår, oavsett hur man gör med Råne älv. Och jusf
därför atf Råne älv i def sammarthartget är mycket margirtcll firtrts det irtga
skäl alls för att bygga ut den och på det sättet förstöra värdefull och orörd
natur. Jag fortsätter att glädja mig åt att Råne älv kunde räddas trots Ingvar
Carlssons inställning i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill återkomma till frågart om stafsrådcrt. Ingvar
Carlsson säger att jag skall kontrollera mina exempel bättre. Jag kart upplysa
om att jag kontrollerar dem mycket noggrant. Än så länge har heller ingen
kunnat påtala att något skulle ha varit felaktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag nämnde att jag tyckte aft def var litet märkligt att
invandrarministern anför att han vill säga en sak utåt, till utländsk publik,
och en artnan inåt. Oavsett vad han har för syfte tycker irtte jag att det
är.rtågot bra skäl att säga; Jag trodde inte atf några svenskar skulle höra
mitt uttalande. Därför gjorde jag def.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom ville Ingvar Carlsson påskina aft
invandrarmirtistern hade gjort detta uttalande för aft försvara en borgerlig
justifieminister. Om jag tolkade Ingvar Carlssort rätt var tartken atf razziorna
på def kloster i Uppland som diskuterades hade skett under den borgerliga
regeringstiden. Jag kan bara upplysa Ingvar Carlssort om att det stora
flertalet razzior har skett uuder de allra scuaste åren, i stor utsträckrtirtg
uuder dert tid då Ingvar Carlsson har varit statsminister!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här debatten har i hög grad kommit aft handla om
regeringsalternativen. Def är klart aft alla regeringar och alla partier har
sina förtjänster och sina brister. Det gäller också den nuvarande regeringen,
mert jag vill på irtfet sätt hävda att de partier som finns i oppositioncrt
heller skulle vara undantagna från denrta karakteristik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns irtte bara motsättrtirtgar i politikert, utau vi
kan ofta komma överens över parti- och blockgränser. Det är ingentirtg man skall
beklaga: Def är tvärtom bra om mart kart nå bred enighet för Sveriges bästa.
Många av de stora frågorna är vi överens om. Det firtns en värdegemenskap i
Sveriges riksdag när det gäller synen på freden, demokratin, miljört och
tryggheten i den välfärdsstat som Vi tillsammans har byggt upp. Men det är inte
det som avgör vägvalet när regcringsalternafivcn står emot varartdra, utan då
handlar det om ifall vi skall fortsätta på den smygsocialiscringsväg som vi nu
har beträtt eller om vi skall slå in på en annan mer liberal väg, där människor
får större möjligheter att själva bestämma över sina liv. Får. vi en borgerlig
majoritet, kommer vi att slå in på dertrta andra väg. Jag kan försäkra Ingvar
Carlssort, att då kommer vi också att se till att vi överbryggar de skillnader</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m. -</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87-137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som firtrts
mellan partierna i ett konstruktivt regeringsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tids nog kommer vi tillbaka till debatter där dessa
åsikter kommer aft få brytas ytterligare mot varandra. Jag vill dessförinnan
bara instämma i Carl Bildts önskan om att Irtgvar Carlsson och hans regering
skall få en skön sommar. Jag vill gärna inkludera riksdagskollegerna i den
örtskart. I dag säger vi inte nej, rtej, som vi gjorde häromdagert. I dag säger
vi hej, hej, hemskt mycket hej.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 39
OLOF JOHANSSON (c) replik;.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag skall egentligen inte fortsätta den rtu
pågåertde debattert. Jag vill bara erirtra statsministern om att han har hållit
på och svettats med energipolitikert i sju år. Jag är ytterst allvarlig när jag
säger att jag tycker aft ni går baklänges in i crtcrgiframtidcrt. Det är infe
särskilt mycket som har gjorts under de gångna fem åren med socialdemokratisk
regerirtg. Energipolitiken har i stor utsträcknirtg avrustats, och ni har - i
varje fall i den proposition som nu har levererats till riksdagen - infe klarat
ut vad ni egentligen konkret vill göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ni i riksdagen presenterar ett förslag till att hantera
strukturproblemen i det svenska samhället, skall vi inte rösta rtcr det om det
har ert hygglig volym och inriktning. Det är ju vad vi har begärt - en högre
ambitiortSrtivå ärt den som regeringen har föreslagit, dvs. 300 milj. kr. på
tre år. Kom gärna tillbaka till hösten med minst def beloppet på effårsbasis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag talade i mitt tidigare anförande om bostäder till
ungdomar i storstad och frågade vad regeringen egentligen vill göra med def
misslyckande som det ändå innebär att 130 000 personer står i bostadskö i
Storstockholm samtidigt som många av dessa är ungdomar. Detta är ju ett kvitto
på aft den regionala balartscrt inte fungerar. Och det händer samtidigt som
byggnationen stagnerar. Det går alltså infe att klara bostadskön för de många
bostadslösa ungdomarna om vi samtidigt har en så srtabb inflyttning till
Stockholmsregionert som vi har för rtärvarartde. Det firtns ingen möjlighet
fill detta. Här krävs att regeringen ger klara besked.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är inte oroliga för atf redovisa vår syn när det gäller
skatfeutjämningcn. Den finns återgiven i vår partimotion. Vi har dessutom under
vår tid i regeringen sett till att höja anslagen i det systemet från 2,7
miljarder fill 10,4 miljarder. Därefter har volymcrt legat permanertt stilla i
stort sett. I dag har man nått upp till ca 12 miljarder kronor, vilket med
inflafiortcrts härjningar gör att det reala innehållet har minskat. Det förslag
som ni har lagt fram och som ni därefter kommit överens om med folkpartiet
innebär reduceringar. Det var ett besparingsförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kart aldrig vara osolidariskt atf se till atf
kommurterna i Småland, Västergötland och Östergötland även fortsättningsvis får
en rejäl kommunal skatteutjämrtirtg. Vi kommer att ha partistämma iuom kort i
Kalmar län. Där firtrts det åtskilliga kommuuer som har drabbats av
regeringspolitiken. Sydöstra Sverige är ett av de områden som har haft det
svårast med befolkningsutvecklirtgert. Ta t. ex. Högsby kommurt. Jag har svårt
att tro att denna typiska avfolknirtgskommurt i sydöstra Sverige kommer att ha
crt socialdemokratisk ledrting efter valet 1988 med det kommunala skatteutjämningsförslag
som ni har lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag lovade att ta upp miljöpolitikert. Det var bra att
Ingvar Carlsson bejakade att miljöavgifter kart vara ert möjlighet. Det är
viktigt att säga rertt ut fill alla som funderar på det att detta icke får
innebära att man köper sig fri, utart def är uuder kortcessiortsgrärtserrta som
det gäller att lägga miljöavgifterna, och det är så våra förslag i frågan är
konstruerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag blev litet orolig när jag läste i tidnirtgcrt om
Irtgvar Carlssons fal fill SSU-kongresscrt, Hart sade: Oron för
miljöförstöringen får infe leda oss atf tro att vi måste skjuta alla andra
härtsyrt åt sidart men att vi måste vrida klockan fillbaka och bromsa all
tekrtisk och ekortomisk utvecklirtg. Jag försfår iute vad Irtgvar Carlssort
egcnfhgcrt syftar till med detta uttalartde. Rätfesrtöret måste ju vara att det
som rtaturen inte tål, det får inte heller släppas ut i naturen. Målet för
miljöpolitiken är att medverka till en i verklig menirtg hög levnadsstandard
och en hög livskvalitet. För oss är miljöfrågorna en naturlig övergripartde del
av all mänsklig verksamhet och därmed också i all politik. Def är därför vi
kritiserar er brist på hänsyn när rti inte vill ta in detta som ett mål också
för den ekonomiska polifiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist, fru falman! Skolart slutar i dag. Irtgvar
Carlsson var påfallande tystlåten om skolan. Jag kan förstå varför. Det är
något besynnerligt atf just socialdemokraterna driver en så hård
besparingspolitik riktad mot skolan. Skolan är ju ingen vanlig byråkrati. Där
gäller def ungar av kött och blod. Varför är infe dagens skolungdomar värda
egna skolböcker, bra arbetsmiljö, bra skolmat? Situationen var bättre under vår
skoltid, i varje fall när det gäller skolböckerna, och det tycker jag att
dagens ungdomar också är värda. Def borde vara en hälsrtirtg frårt
statsmirtistern när han talar här. Min hälsnirtg är: Trevlig sommar! Om det
kart urtderlätta att vi försvirtrtcr frårt riksdagert är def bra. Jag vill
utöver miua kolleger irtnefatta regeringen och riksdagens persortal i dertrta
örtskart om crt trevlig sommar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 40 LARS WERNER (vpk) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Vi har gått så långt vi kunnat när det gäller
riksrevisionsverkets utredning, säger Ingvar Carlsson. Mcrt var det då irtte
litet lättsinnigt att rcgcringsreprcscrtfanfcr för bara någon vecka sedan gick
ut och sade; Den här byken skall vi tvätta offentligt. Nu sätter ni er Iif till
att Bofors skall tala om mera, till att Bofors skall lägga pappcrcrt på bordet.
Ärdet irtte att ha litet väl stora illusiortcr om def företaget efter dess
agerande under de sertaste mårtaderna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kommer att angripa de fördelrtingspolitiska
orättvisorna, säger Ingvar Carlsson. Samtidigt tycker han att jag far i när jag
säger att Sverige är ett klassamhälle. Ja, jag hävdar fortfarande atf Sverige
är ett klassamhälle. Jag tycker att det bekräftades av denna utredning, och det
bekräftas av andra utredningar. Jag är infe ensam om aft hävda att Sverige är
ett klassamhälle. Sfig Malm gör det också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så säger Ingvar Carlsson: Vem skall jag lyssrta på i vpk?
Låt rtiig börja med att ställa motfrågart: Vem skall jag lyssna på inom SAP?
Ingvar Carlsson, Stig Malm, John-Olle eller Anrta Lindh? Ni tillhör samma
verkställande utskott. När det gäller frågan om vem Irtgvar Carlsson skall
lyssna på i vpk kan han lämpligen läsa våra parfimofioner. Där finns alla de
namn som han räknade upp i vpk.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. rn.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagensproiokoll 1986/87:137-139</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken in. in.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När ni läser våra motioner staplar ni allfid invändningar
och,har krifik rnot våra förslag. Vi anser inte aft vi har monopol på alla bra
förslag, men när vi ställer förslag om att bryta arbetslösheten avfärdar ni
det. Vilka förslag har ni själva, och varför förelägger ni inte riksdagen dessa
förslag? Vi är ju överens om aft arbete är en mänsklig rättighet. Arbetslöshet
är etf mänskligt ekonomiskt slöseri, och för en socialdemokrafisk regering
borde def vara en huvuduppgift atf skapa nya arbeten och att förverkliga
målsättningen allas rätt till arbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingvar Carlsson har infe mycket atf säga om de sociala
orättvisorna, om alla fel och brister och om de stora hålen i den sociala
grundtryggheten därför atf budgetunderskottet är överordnat allt detta. Jag
påstår infe att regeringen är ensam ansvarig för dessa missförhållanden, men
när regeringen inte ens låtsas om problemen, inte rtied etf ord eller ett
kortkret förslag visar crt väg ur missförhållartdcrta, då blir regeringen
medansvarig. Regeringen måste ju inse att de arbetslösa och de bostadslösa
ungdomarna, inte minst i Stockholm, är mycket mer intresserade av att få reda
på vad man vill göra åt problemen än att få reda på vad man gjorde i går.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Till sist frågan om miljöpolitiken och
rtiiljöförsföringcn. Nu uttrycker också moderaterna och folkpartiet oro för
dagens miljöförstöring. Jag misstror infe denna oro, men jag undrar vad ni vill
göra. Hur vill ni stoppa miljöförstöringen? Jo, enligt ert recept är det med en
allt friare marknadsekonomi. Vi tror inte att socialism automatiskt löser alla
miljöproblem. Vi är mycket medvetna om att de socialistiska staterna inte på
något vis är några föredömen när det gäller dagens miljövård och miljöpolitik.
Vi inser att miljöförstöringen ställer krav pä etf polifiskt nytänkande, och vi
är också beredda och sysselsatta med det. Men när skall ni på borgcriigt håll
inse att värn om miljön och om allmänna livsvillkor också ställer krav på
förändringar av den av er så omhuldade kapitalisfiska marknadsekonomin? Ert
miljöcrtgagcmang blir inte trovärdigt om ni sätter er lit till företagens
frihet atf göra som de behagar, Värrtcf om en god miljö skall gå före allt
annat. Marknadsekonomi innebär ju att företagsvinsterna betyder mer för er än
ren luft, rcrta sjöar och vattendrag, och på denpurtkteri måste ni ju klara ut
vad ni vill göra kortkret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>106</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 41
Statsminister INGVAR CARLSSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru falman! Vi har diskuterat mycket miljö här i dag. Vi
säger ofta atf det är viktigt inte bara vilka krav vi ställer på samhället utan
också hur vi själva agerar, fungerar och uppträder. Jag noterar dä att det bara
är jag som har låtit duplicera mittartförartde på oblekt papper. Välkomna att
nästa gång lämna det bidraget till en bra miljö! Det är de små, små detaljerna
som gör def.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är så också i fråga om energipolitikert, Bengt
Westerberg, Man kan säga: Inte behöver vi ta den saken, och infe behöver vi ta
def, och inte behöver vi göradet-var och en av dessa saker är så liten. Men
tillsartimartsär det detta sorti gör att vi kari avveckla kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gör infe om samma misstag på det här området som i det
borgerliga budgetarbetet, då rti sade; Nog kart vi ge Wikström litet till
kulturen, och Så ger vi ett annat statsråd litet där, och rätt var det var hade
ni hamnat på 90 miljarder i underskott!</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är så politik fungerar, och jag skulle bli
utomordentligt bekymrad om folkpartiet slog in på den linjert när det gäller
energipolitiken. Det är inte helt uteslutet att vi så småningom skulle kunrta
träffa rtågon form av uppgörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall inte fortsätta polcmikcrt om skåncpartiet, men
det blir infe bättre för varje gång vi diskuterar def. Det finns bara en
lösning på det problemet, och det är atf folkparfiet i Skåne slutar att
samarbeta med skånepartiet. Jag är fullständigt övertygad om att Bengt
Westerberg aldrig skulle vilja ta in ett sådant parti i ett regeringsunderlag i
riksdagen. Det är en fläck på folkpartiets namn så länge samarbetet i Skåne
fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till Olof Johanssort skulle jag vilja säga att vi kommer
att satsa på ett ökat bostadsbyggande - vi har redan lagt fram sådana förslag,
och vi har sett positiva effekter. Jag delar uppfattnirtgcrt att det är
utomordentligt viktigt att inte minst ungdomar kan fä en bostad, och vi kommer
atf sätta in ökade resurser på def.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi skulle gärna vilja satsa ännu mer på skolan - det är
bara det atf innan vi påbörjat budgetarbetet skall vi betala 60 miljarder
kronor i räntor på statsskulden. Hade vi inte det borgerliga arvet skulle det
vara betydligt lättare att satsa på skolan. Men i takt med aft ekonomirt förbättras
skall vi göra vad vi kan för aft klara både skolböcker och studiesociala
förmåner och mycket anrtat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kartske ändå innan vi avslutar debattert skall
korrigera Bertgt Westerberg påen punkt: Bengt Westerberg sade ordagrartt att
irtvartdrarministerrt hade meddelat atf han säger en sak till utländsk publik
och en annan till svensk, Def är inte sant. Det har invandrarministern inte
sagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag har sagt är atf dcrt härtdelse som användes som
illustration av hårdheten i svensk invartdrarpolifik enligt de besked jag har
fått inträffade 1981, Det har jag redovisat här i dag, Bengt Westerberg, På den
punkten kunde Georg Andersson bara ha skyllt ifrån sig, mcrt på grund av atf
det var en utländsk journalist han samtalade med försökte hart försvara
fidigare svertska regeringar. Det tycker jag borde betänkas innan man
fortsätter kritiken av Georg Artderssort,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ert fråga som tyvärr irtte alls har kommit upp i
diskussionen trots att jag har tagit upp den vid crt rad tillfällert och ävert
nämnt den i min inledning i dag, och def är nedrusfnirtgsfrågart. På det
området härtder rtu någonfing mycket positivt, Sovjetuniortcn och Förenta
Staterna har äntligen möjlighet aft träffa en övercrtskommelse som innebär att
vi för första gången skulle skrota fullt användbara högteknologiska vapen på
kärnvapenområdet. Bland mycket dystert i världen är det något som vi har
anledning att glädja oss åt denna dag, när riksdagen skall åtskiljas. Det
finrts kanske ändå en chans att vi kan slå irt på crt förrtuftigare väg när det
gäller riskerna för krig, riskerna för crt förintelse av hela mänskligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag medger att def iblartd under denna vår har känts
dystert när det, infe minst i massmedia, har handlat om saker som har mycket
litet med den aktuella politiken att göra - jag tänker då naturligtvis på
polisutredningen och på Boforsaffären, Men min grundläggande uppfattning är
ändå aft människor kan se bakom detta och uppfatta vad politikerna har ett
ansvar för och vad som möjligen kan handla om saker som det parlamentariska
Systemet har svårt att rå på men som givetvis ändå är vikfiga i den offentliga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>diskussionen,
för moralen i samhället och när det gäller demokratins rätt att skydda sig. Min
förhoppning är givetvis att.svensk demokrati skall kunna infe bara bibehålla
sin styrka utan utveckla den vitalitet och handlingskraft som har gjort Sverige
till ett bra land att leva och bo i. Jag fillhör verkligert irtte dem som i det
avseertdet hyser minsta pessimism långsiktigt, I svensk demokrati finns över
partigränserna en sådan styrka att jag är övertygad om att de händelser under
våren som eventuellt kortsiktigt har skadat vårt land inte också på längre sikt
kommer att göra det, vare sig ute i världen eller här hemma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härmed vill jag också tacka för aft en minoritetsregering
inte bara fått överleva utart också ertligt sirt egen uppfattnirtg fått igcrtom
de väsentliga delarna av sin politik, Def kart rcrtt teoretiskt irtte bero
enbart pä den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Därför riktar sig denna
uppskattning i varierande grad även till övriga partier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därmed ber jag att till riksdagsledartiöterna få återgälda
önskart till regeringen om eri trevlig sommar. Frågan om det underlättar för
regeringen att riksdagen nu upplöses tänker jag däremot, fru talman, icke
besvara.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>108</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anf. 42
ALF SVENSSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Jag kan mycket väl förstå om mina värderade
kammarkamrater helst hade sett att jag bara hade sagt amen och knappt det, men
jag vill ändå artlägga rtågra synpunkter på det ärende som nu faktiskt
behandlas, nämligen finansutskottets betänkande nr 30,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Det finns en uppenbar risk att myndigheter och
politiker värtjer sig vid ert viss nivå på arbetslösheten. Nu väutas arttalet
sysselsatta öka med 25 000-30 000 personer under 1987, Men, fru talman, det
uppseendeväckande är att antalet förtidspensionerade, främst av
arbefsmarknadsskäl, Urtder de gångna åren ökat med ca 45 000 personer per år.
Detta är en mycket oroande utveckling, tycker jag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vet atf bakom statisfiken döljer sig en verklighet som
innebär att den enskildes livskvalitet ofta påverkas mycket negativt. Antalet
förtidspensioneringar är uppenbarligert artpassat till växlingarna i den
ekonomiska konjunkturen. Det är oacceptabelt att allt fler medborgare
förtidspensioneras och att detta numera verkar vara ett alltmer etablerat led
i den ekonomiska politiken. Detta är ett tydligt tecken på att människovärdet
måste värnas mer akfivt och aft regeringen inte lyckats upprätthålla full
sysselsäftrtirtg, Ufslagrtingcn på arbetsmarknaden fortsätter på ett helt
oacceptabelt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målet för den ekonomiska politiken måste vara att främja
sysselsättningen och en mer rättvis fördelrting av resurserna i samhället. För
att klara detta måste löne- och prisstcgringsfakten i Sverige rtcd fill samma
rtivå som i våra viktigaste konkurrentländer. För kds är det en oacceptabel
metod att uppnå denna målsättning genom minskade ambitioner på
sysselsättningspolitikens område eller genom att dcvalvcringspolifikcn ånyo
skulle komma till heders.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har nu uuder ett arttal år upplevt en stark fillväxt i
den internationella konjurtkfurcrt. Ert allvarlig invändning mot regeringens
ekonomiska politik är aft man inte i skydd av denna mycket gynnsamma situation
lyckats komma till rätta med de grundläggande strukturproblemen i svensk
ekonomi, Föratt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlätta
avtalsrörelserna krävs marginalskaffesänknirtgar och index-skyddade
skatteskalor, sänkning av ränfcrtivårt och crt rättvisare fördelrtingspolitik.
Vårdlön för småbarnsföräldrar, tudelrtirtgsreform för familjcirtkoms-fen vid
beskatfrtingstillfällef, sänkt matmoms, ökade regionalpolitiska insatser och
olika åtgärder för aft speciellt hjälpa ungdomarna på arbetsmarknadert är
några kds-förslag för en mera rättvis fördelrtingspolitik som främjar både
livskvalitet och tillväxt i ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett fundamertfalt problem är att regeringen nu räknar med
att sparkvoten kommer aft bli minus 1,5 % under 1987, Den medicin som skrivs ut
i propositiorten är en fortsättrtirtg på strategirt att med skaffesubventioner
locka över sparartde frårt dcrt privata fill den offentliga sektorn. Målet
måste i stället vara ett decentraliserat enskilt ägande. Nu måste
hushållssparandet och banksparartdet aktivt stimuleras, Def vore rimligt att
avkastrtirtgen på ett sparbelopp på 75 000 kr, skulle vara helt skattefri
oavsett vilken sparform man väljer. Dessutom måste enskilda sparare uppmuntras
att spara i aktier eller artdelar i akticfortder gcrtom mer ändamålsenliga
beskatfnirtgsrcglcr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Svensk ekonomi har under en lång följd av år
brottats med stora problem. Bl. a. har industrisektorn haft en mycket svag
utveckling, både vid en historisk och en internationell jämförelse. Pris-och
löneöknings-takten har varit snabbare än i omvärldert och har tillsammans med
strukturella förändringar lett fill aft svensk industri tappat marknadsandelar.
Det är värt att notera aft finansministern i årets komplefteringsproposition
själv beskriver misslyckanden i den ekonomiska politikert - något som def
tidigare brukade ankomma på oppositionen att åberopa, främst för att påvisa
behovet av växling vid makten. Finartsministern pekar t. ex. på att vår
pris-och kosfnadsstegring ligger kvar på en rtivå som är betydligt över dcrt i
våra viktigaste kortkurrentländer, samtidigt som en alltför stor del av
tillväxten de senaste åren kommit atf gå fill konsumtion och en alltför litcrt
del till kapitalbildning. Skulle denna utveckling fortsätta, riskerar de
hittills vunna framgångarna atf gå förlorade, konstaterar finartsmirtistern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I långtidsufrednirtgcrt hävdas atf det krävs etf tydligt
trendbrott i pris- och löneöknirtgarna, jämfört med utvecklingert hitfills. För
att komma i samhällsekonomisk balans, med full sysselsättning och överskott i
bytesbalansen, måste timlöncökningarna redan 1988 begränsas till 3 % och
inflationen till 2,5 %. Både långtidsufrcdrtirtgcrt och lårtgtidsbudgefcrt
pekar entydigt på behovet av en mycket stram finanspolitik och på ett
historiskt trendbrott rtär def gäller inflationert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tyvärr måste mart konstatera att de åtgärder som
regeringen föreslår med anlednirtg av bl. a. lårtgtidsutredningens analys inte
är tillräckliga. Tvärtom visar def sig atf löneutvecklirtgen glidit regeringen
ur händerna. Löncglidnirtgcrt översfeg de nivåer som förutsattes i löneavtalen
för både 1986 och 1987. Timlöncrrta beräkrtas i gertomsnitt öka med 5,3 % 1987.
Budgef-propositiortcrts optimistiska anfagandcrt om 4 % ökrtirtg av
konsumentpriserna verkar dess värre inte helt realistiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis måste man konstatera att regeringen
inte lyckats uppnå lårtgtidsutredningens nivåer för kostnadsufvecklirtgen som
skulle leda till ekonomisk balans och att fördelningspolitiken fortsätter atf
missgynna främst barnfamiljer och glesbygdsbor. Den sneda regionala
fördelningen av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetsfillfällen
i landet, barnfamiljernas svåra situafion, speciellt förhållandena för dem med
ert hcrtiarbcfartde eller deltidsarbetande förälder, och def växande antalet
hushåll som infe kan leva på sirt inkomst, visar att fördelningspolitiken inte
är vad den borde vara. Till detta kommer att den ekonomiska politiken snarare
bidrar till aft såväl den yttre som den inre miljön påverkas negativt. Den
ekonomiska politiken måste vara i samklang med naturens spelregler och främja
livskvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talman! Kds budgetalternativ, som presenterades i
januari i motion 1986/87;Fi217, far sikte på att reformera
fördclrtirtgspolitikcrt och att uppnå samhällsekonomisk balans genom aft styra
samhällsutvecklingert mot ökat sparande och resurshushållrtirtg. Därför yrkade
vi också avslag på förslaget om aft höja bilaccisen. Bakgrunden är att vår
miljö kräver aft bilparken förnyas, så atf artdelcrt fordon med katalytisk
avgasrenirtg kart höjas så Srtabbt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fru talmart! Med härtsyn till att det ju iute firtrts
särskilt stora faktiska förutsättrtingar för mig atf här och nu få någon applåd
efter anförandet, ber jag aft få avsluta med atf citera den store Bernhard
Tarschys. Han avslutade en föreläsning i Sveriges Radio med att säga;
"Detta är min mening, och jag delar den."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ber också att få yrka bifall fill mofion Fil 15 och
reservationerna 3,8 och 10 samt att få tillönska en trevlig sommar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2 a (riktlinjerna för den ekonomiska politiken)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först biträddes reservation 2 av Hans Petersson i
Hallstahammar - som ställdes mot motion Fil 15 av Alf Svcrtssort i motsvarartde
del - med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härefter biträddes reservation 1 av Anrtc Wibble m. fl.
med 155 röster mot 17 för reservatiort 2 av Hans Petersson i Hallstahammar. 140
ledamöter avstod från atf rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen bifölls utskottets hemställan med 162 röster mot
151 för reservation 1 av Anne Wibble m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom, 2 b (målen för den ekonomiska politiken m. rn.)
Hcmställart</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskoffefs hemställan bifölls med 252 röster mot 42 för
hemställan i reservation 3 av Kjell A. Matfssort och Rolf Kenneryd. 19
ledrnötcr avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets motivering - som
ställdes mot den i reservation 4 av Anne Wibble m:fl. anförda motiveringert -
godkärtdes med acklamation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom, 3 (lönebildningen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation
5 av Anne Wibble m, fl,, dels reservation 6 av Kjell A, Mattsson och Stina
Eliasson, dels reservation 7 av Hans Petersson i Hallstahammar-bifölls med
acklamation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom, 4
(avskaffande av det allmärtna prisstoppet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - sorti ställdes mot reservafiort 8
av Anne Wibble m, fl, - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 5 (prismätning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 9 av
Anne Wibble m, fl, - bifölls med acklamation.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137 5 juni 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m.m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 6 (kredit- och valutapolitiken)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 10 av
Anne Wibble m.fl, - bifölls med acklamafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 7 och 8 (rärttcsärtkrtirtg samt förbud mot options-
och terminsaffärer) Utskoftets hemställan bifölls med 295 röster mot 17 för
reservation 11 av Hans Petersson i Hallstahammar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 9 (investeringsfonderna)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uskoftets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av
Anne Wibble m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 10 (de allmänna riktlinjerna för budgetreglcringcn)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först biträddes reservafion 14 av Anrtc Wibble och Lars De
Geer - som ställdes mot dels reservatiort 15 av Kjell A. Matfssort och Stina
Eliasson, dels reservation 16 av Hans Peterssort i Flallstahammar, dels motion
Fil 15 av Alf Svensson i motsvarartde del - med acklamatiort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härefter biträddes reservafiort 13 av Lars Tobisson m.fl.
med 68 röster mot 49 för reservation 14 av Anrtc Wibble och Lars De Geer. 195
ledamöter avstod från att rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen bifölls utskotfefs hemsfällan med 145 röster mot
69 för reservation 13 av Lars Tobisson m. fl. 99 ledamöter avstod från aft
rösta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 12 a (bemyndigande aft utnyttja
finansfullmakfcn för arbets-marknadsutbildrtirtg, m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottefs hcmsfällart - som ställdes mot reservation 17
av Lars Tobisson m. fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 12 b (finansfullmakfens begränsrtirtg)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottefs hemställart - som ställdes mot reservatiort 18
av Kjell A. Mattsson och Sfina Eliasson - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 21 b (konkurrensert inom den statliga sfädverksamheten)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som
ställdes mot reservation 19 av Anne Wibble m.fl. - bifölls med acklamation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 21 c
(en ny lokalvårdsorganisation)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 20 av
Hans Petersson i Hallstahammar - bifölls med acklamation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prot.
1986/87:137 7 § Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 juni
1987</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>finansutskottets betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:33 om finansieringen av
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet (förs. 1986/87:22) och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>näringsufskottets betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87:35 om uppskov med behandlirtgen av vissa ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad utskotten hemställt bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skatteutskottets
betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:53
om fullskyddet för tomater (prop. 1986/87:102 delvis).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskotfefs hemsfällan om aft
betänkandet skulle avgöras efter endast en bordläggning bifölls av kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad utskottet i övrigt hemställt bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § På förslag av förste vice talmannen beslöt kammaren
kl. 16.40 att ajournera förhandlingarna fill kl. 16.45, då finansutskottets
betänkanden 1986/87:35-39 väntades föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Förhandlingarna återupptogs kl. 16.45.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Anmäldes och bordlades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansutskottets
betänkandert</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:35
Tilläggsbudget II fill statsbudgetert för budgetåret 1986/87</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:36
Statsbudgeterts irtkomster för budgetåret 1987/88 (prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87:150 delvis) 1986/87:37 Stafsbudgetens utgifter för
budgetåret 1987/88 (prop. 1986/87; 150</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delvis) 1986/87:38 Anslag till rärttor på statsskuldert,
m.m. (prop. 1986/87:150</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delvis) 1986/87:39 Statsbudget för budgetåret 1987/88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Förste vice talmartnen erinrade om aft kammarens
nästa sammanträde skulle ta sin början kl. 16.50.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>13 § Kammaren åtskildes kl.
16.45.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prot. 1986/87:137</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>5 juni 1987</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>In
fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SUNE
K. JOHANSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>/Gunborg
Apelgren</span></p>
</div>
GA09137prot_198687__137.pdf5710832pdfRiksdagens protokoll 1986/87:137 Fredagen den 5 junihttps://data.riksdagen.se/fil/9CAC5AA7-6AEF-4404-B93F-F2479C1BF34F