<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2438329</hangar_id>
 <dok_id>GA09118</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>118</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1986/87:118</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>118</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-05-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:24:25</systemdatum>
 <publicerad>2009-12-01 17:12:55</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1986/87:118 Torsdagen den 7 maj</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA09118/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA09118</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA09118</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens protokoll 1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Protokoll
1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Debatter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 7 maj&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utökning av antalet suppleanter i trafikutskottet...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;........... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om fyllnadsval ..............    ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;............ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anskaffningav
ADB-utrustning,statistiskacentralbyrånm. m. ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statlig
lokalförsörjning m. m...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;........... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grundläggande
högskoleutbildning m. m................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om svar på interpellation 1986/87:229. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svar på
frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:550
av Knut Wachtmeister (m) om sänkt uttagsprocent&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
fastighetsskatten................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:570
av Bo Lundgren (m) om beskattningen av småhus&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:571
av Bo Lundgren (m) om fastighetsskatten år 1990&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
hyreshus och bostadsrättshus............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:556
av Ingrid Hemmingsson (m) om rätten till avdrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
bilresor................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:553
av Hugo Hegeland (m) om patientens rätt till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;självbestämmande
och integritet vid vård i hemmet. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:557
av Erik Holmkvist (m) om de statliga bidragen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;färdtjänst................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:567
av Margö Ingvardsson (vpk) om rekryteringen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gymnasieskolans
sociala servicelinje......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:559
av Paul Lestander (vpk) om prövningen av vissa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utvisningsärenden..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:562
av Gunnel Liljegren (m) om asylsökande från Chile&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;61&lt;br&gt;
1986/87:568 av Maria Leissner (fp) om avvisningarna till Tur­&lt;br&gt;
kiet av iranska asylsökande...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:529 av Rolf Clarkson (m) om
passkontrollen i Helsing­&lt;br&gt;
borg ....................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:501
av Per Stenmarck (m) om flygtrafik på linjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sturup-London-Southend.......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:511 av Erik Holmkvist (m)
om inrättandet av postkon­&lt;br&gt;
tor i livsmedelsbutik................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:516 av Sigge Godin (fp) om
planerad indragning av viss&lt;br&gt;
postkupé ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;............... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Riksdagens protokoll 1986187:118&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:523 av Sven Lundberg (s) om planerad, indragning av&lt;br&gt;
1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;visspostkupé....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:521 av Ingrid Hasselström
Nyvall (fp) om trafiken på&lt;br&gt;
sjöfartslinjen Oskarshamn-Visby............................................    ............ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:524 av Viola Claesson (vpk)
om förslag om svensk&lt;br&gt;
anpassning tfll ett norskt sjöfartsregister för bekvämlighets­&lt;br&gt;
flagg................................................................      ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:527
av Viola Claesson (vpk) om järnvägspolitiken ....&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:548 av Nils-Olof Gustafsson
(s) om den framtida järn­&lt;br&gt;
vägspolitiken ......................................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:528 av Rune Thorén (c) om
de värnpliktigas veckosluts­&lt;br&gt;
resor ..................................................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:537 av Lars-Ove Hagberg
(vpk) om ersättningsarbete&lt;br&gt;
åt friställda inom SSAB .......................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:564 av Gunnel Jonäng (c) om
regionalpolitiska insatser&lt;br&gt;
i Gävleborgs län.................................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:500
av Margareta Gärd (m) om förslag till viss ändring i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hyresförhandlingslagen............................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:554 av Ing-Marie Hansson
(s) om ombyggnad av vinds­&lt;br&gt;
utrymmen av brandsäkerhetsskäl......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:551
av Ingela Gardner (m) om indragningen av viss&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gymnasieutbildning
.................................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:552 av Ingela Gardner (m)
om intagningen till gymna­&lt;br&gt;
sieskolan............................................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:558
av Pär Granstedt (c) om studiestödet................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:555
av Bo Lundgren (m) om prisstoppets tillämpning .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:531 av Viola Claesson (vpk)
om trafiken med tunga&lt;br&gt;
lastbilar ............................................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:532 av andre vice talman
Karl Erik Eriksson (fp) om&lt;br&gt;
postverkets paketbefordran.................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:542 av Göthe Knutson (m) om
postverkets paketbe­&lt;br&gt;
fordran ...................................................................................    ........... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:544 av Margit Gennser (m)
om postverkets paketbe­&lt;br&gt;
fordran................................................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:546 av Anders Andersson (m)
om postverkets paketbe­&lt;br&gt;
fordran................................................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:539 av Paul Lestander (vpk)
om åtgärder för att öka&lt;br&gt;
tågresandet ....................................................... ;................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:561 av Sigge Godin (fp) om
en sovvagnsförbindelse&lt;br&gt;
mellan Östersund och Umeå.................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:565 av Bruno Poromaa (s)
orn LKAB:s kostnader för&lt;br&gt;
malmtransporter genom Norge.............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:569 av Hans Lindblad (fp)
om ökad säkerhet vid&lt;br&gt;
oljetransporter till sjöss......................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:549
av Siw Persson (fp) om kalkning av Allerumssko-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gen............................................................. :............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:102.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:504 av Elisabeth Fleetwood
(m) om larmsignalen &amp;quot;Vik-2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tigt
meddelande&amp;quot;  .................................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:522 av Lennart AIsén (fp)
om verksamheten vid Karls­&lt;br&gt;
kronavarvet ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;........ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Miljö-och
naturvårdsfrågor......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;........ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskontroll..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trädgårdsnäringen,
m. m........................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
medel för särskilda insatser i södra Afrika &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Viseringsbestämmelser.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bidrag
till viss ortopedteknisk hjälpmedelsverksamhet, m. m  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skadeverkningar
av amalgam.................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgjorda ärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 7 maj&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1986/87:33 Vissa inkomstskattefrågor m. m............. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trafikutskottets betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:16
Anslag till Ersättning till lokal och regional kollektiv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;persontrafik............................................................... &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:17
Telekommunikationer............................. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:18
Anslag till Postväsende.......................... &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansutskottets betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:15
Vissa anslag för budgetåret 1987/88: civildepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:21
Statlig lokalförsörjning och vissa anslag för budgetåret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1987/88
inom civildepartementet.............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 7 maj&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kl. 11.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandlingarna leddes till en början av förste vice
talmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Justerades protokollet för den 28 april.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 § Upplästes och lades till handlingarna följande från
valprövningsnämn-den inkomna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Berättelse om granskning av bevis
för riksdagsledamot och ersättare Till valprövningsnämnden har från
riksskatteverket inkommit bevis om att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Torgny
Larsson (s), Göteborg, utsetts till ny ledamot av riksdagen fr. o. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den. 11 
maj  1987 sedan  Kurt Hugosson (s) avgått. Till ersättare för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksdagsledamöter 
har utsetts  Marianne Carlström,  Göteborg,  Anneli&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hulthén,
Göteborg, Oaes-Göran Brandin, Göteborg, Jouko Karttunen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Göteborg,
Märta Andreasson, Hisings Kärra, och Jan-Erik Pettersson,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Angered (alla s). Valprövningsnämnden
har vid sammanträde denna dag granskat bevisen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och därvid
funnit att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholm
den 6 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stig
Nordlund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/Sven-Georg
Grahn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Utökning av antalet suppleanter i trankutskqttet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 1 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt ett
till kammaren inkommet protokollsutdrag har valberedningen föreslagit att
antalet suppleanter i trafikutskottet skall utökas från 17 till 18. Jag
hemställer att antalet suppleanter i trafikutskottet bestäms till 18..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren biföll denna hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118    4 § Meddelande om fyllnadsval&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=105 height=32&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelande
  om fyll­nadsval&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 2
FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag får meddela att fyllnadsval till trafikutskottet
kommer att ske vid morgondagens sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8 Föredrogs och hänvisades Proposition och skrivelse
1986/87:154 till justitieutskottet 1986/87:161 till socialutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § Föredrogs men bordlades åter
Socialförsäkringsutskottets betänkanden 1986/87:14, 17 och 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 5 Företogs till avgörande skatteutskottets betänkande
1986/87:33 samt trafikutskottets betänkanden 1986/87:16, 17 och 18 (beträffande
debatten i dessa ärenden, se prot. 117).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottets betänkande 33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1
(skatteskala för inkomståret 1988 och inflationsskydd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först biträddes reservation 1 av Knut'Wachtmeister m. fl.
med 80 röster&lt;br&gt;
mot 38 för reservation 2 av Kjell Johansson och Britta Bjelle. 183 ledamöter&lt;br&gt;
avstod fråri att rösta.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;• &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan fned 196 röster mot
69 för reserva­tion 1 av Knut Wachtmeister m.fl. 37 ledamöter avstod från att
rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (tillkännagivande öm marginalskatterna)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av
Kjell Johansson och Britta Bjelle - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. J (begränsningsregeln m.m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av
Knut Wacht­meister m.fl. - bifölls rried acklartiatioh.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 (särtaxering av makars och av föräldrars och barns
förmögenhet&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;m.m.)       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:5.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                                    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;. .&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:5.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;       .&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'Utskottets hemställan bifölls med 156'röster mot 146 för
reservation 5 av &lt;a href="http://knutwachtmeisterm.fi/"&gt;&lt;span style='color:
windowtext;text-decoration:none'&gt;KnutWachtmeisterm.fi&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 5 (underskottsavdrag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först biträddes reservation 6 av Knut Wachtmeister m. fl.
med 75 röster mot 16 för reservation 7 av Tommy Franzén. 209 ledamöter avstod
från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan - som ställdes mot
reservation 6 av Knut Wachtmeister m.fl. - genom uppresning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mow!. 6
(kvittning)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av
Knut.Wacht-      7 maj 1987&lt;br&gt;
meister m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 8 (skattelättnader för barnfamiljer /grundavdrag
eller skattereduk­tion/ m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation
9 av Knut Wachtmeister m.fl., dels reservation 10 av Stig Josefson och Marianne
Andersson - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 9 (barntillsyn)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av
Knut Wacht­meister m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. JO (underhållsbidrag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av
Knut Wacht­meister m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 11 (existensminimum för barnfamiljer)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 13 av
Knut Wacht­meister m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 12 (omkostnadsavdrag för dagmamma)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 14 av
Stig Josefson och Marianne Andersson - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 13 (barnpension)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 15 av
Knut Wacht­meister m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 14 (dödsbo)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 16 av
Knut Wacht­meister m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 18 (förslagsverksamhet)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 258 röster mot 40 för
reservation 17 av Stig Josefson och Marianne Andersson. 3 ledamöter avstod från
att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. /9 (kottplockiiing)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 18 av
Knut Wacht­meister m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 23 (fackliga stipendier)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 19 av
Knut Wacht­meister m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 25 (semesterstöd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan - som ställdes mot reservation 20 av Tommy&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Franzén -
bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118    Mom. 26 (värdering av bilförmån)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som
ställdes mot reservation 21 av Knut Wacht-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;meister m.
fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 27 (beräkning av tidsvinst vid bilresor till och från
arbetet)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 22 av
Knut Wacht­meister m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 28 (beräkning av avdrag för bilresor till och från
arbetet)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 23 av
Knut Wacht­meister m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 30 (hotellkostnader)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som
ställdes mot del.s reservation 24 av Knut Wachtmeister m.fl., dels reservation
25 av Tommy Franzén - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 31 (schablonavdraget i tjänst)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 26 av
Knut Wacht­meister m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 32 (internationellt biståndsarbete)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 27
av, Kjell Johansson och Britta Bjelle - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 34 (skattereduktion för fackföreningsavgift)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation
28 av Knut Wachtmeister m.fl., dels reservation 29 av Tommy Franzén - bifölls
med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 36 (förlust på grund av brott)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 30 av
Knut Wacht­meister m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motn. 37 (förlust vid konkurs)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 31 av
Knut Wacht­meister m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 39 (skattepolitiken på sikt m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation
32 av Knut Wachtmeister m. fl., dels reservation 33 av Kjell Johansson och
Britta Bjelle, dels reservation 34 av Stig Josefson och Marianne Andersson,
dels reserva­tion 35 av Tommy Franzén - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga moment&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trafikutskottets
betänkande 16&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 (anslag till Ersättning till lokal och regional
kollektiv persontrafik)      7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation
1 av Rolf Clarkson m. fl., t/eAv reservation 2av Gösta Andersson m. fl.,
&amp;lt;iWii reservation 3 av Olle Grahn och Hugo Bergdahl - bifölls med
acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (minskad skattefinansiering av den lokala och
regionala kollektiv­trafiken)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 231 röster mot 70 för
reservation 4 av Rolf Clarkson m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3 (nya former för finansering av kollektivtrafiken)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 286 röster mot 16 för
reservation 5 av Viola Claesson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 (lagen om rätt att driva viss linjetrafik)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 159 röster mot 143 för
reservation 6 av Rolf Clarkson m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 5 (konkurrensförhållanden inom kollektivtrafiken)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som .ställdes mot reservation 7 av
Rolf Clarkson m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 6 och 7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trafikutskottets betänkande 17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 4
(ökning av televerkets inleveranser av överskott till statsverket)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation
1 av Olle Grahn och Hugo Bergdahl, dels reservation 2 av Rune Thorén och Bertil
Jonasson -bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 5 (monopol- och konkurrensfrågor)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 156 röster mot 145 för
reservation 3 av Rolf Clarkson m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 18 (statlig teleforskning)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;•   Utskottets
hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Olle Grahn och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hugo
Bergdahl - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga moment Utskottets hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trafikutskottets betänkande 18&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 7
(porto för trycksaker och ekonomibrev m.m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 276 röster mot 22 för
reservation 1 av Viola Claesson. 2 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118     Mom. 12 (anslag till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsän-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;delser)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;~    ]  
~.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; _ _&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 264 röster mot 37.för
reservation 2 av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anskaffning
av ADB-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...        Olle Grahn och Hugo
Bergdahl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utrustmng,
statistiska&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;centralbvrån m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga
moment&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   •&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 § Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;finansutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:15
om vissa anslag för budgetåret 1987/88 inom civildepartementets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verksamhetsområde
(prop. 1986/87:100 delvis) samt 1986/87:21 om statlig lokalförsörjning och
vissa anslag för budgetåret 1987/88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inom
civildepartementets verksamhetsområde (prop. 1986/87:100 delvis).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förste vice talmannen meddelade att
betänkandena skulle debatteras i angiven ordning och avgöras i ett sammanhang
efter avslutad debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Först upptogs till behandling
finansutskottets betänkande 15 om vissa anslag för budgetåret 1987/88 inom
civildepartementets verksamhetsom­råde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anskaffning
av ADB-utrustning, statistiska centralbyrån m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 3 RUNE RYDÉN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Idet betänkande från finansutskottet som vi nu
skallbehandla&lt;br&gt;
finns det sjii reservationer. Fem av dessa är undertecknade av moderata&lt;br&gt;
företrädare, och jag ber inledningsvis att få yrka bifall till de fem
reservatio­&lt;br&gt;
nerna.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-    .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den första reservationen av moderata företrädare är
reservation nr 2, som rör anskaffning av ADB-utrustning. Det har ju alltid
varit så när det gäller ADB-anskaffning för verk och myndigheter, att man måste
samråda med den upphandlande myndigheten, statskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har säkerligen, varit riktigt och rimligt att göra så,
därför att statskontoret har kunnat få en allmän överblick över statens
upphandling av datorer, ge råd, samordna de olika systemen, se till att de har
varit kompatibla med varandra och att någon myndighet inte har skaffat en
utrustning som inte är användbar på någon annan myndighet om man skulle behöva
göra gemensamma körningar eller flytta statistik från en myndighet till en
annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi reservanter tycker inte att det är rimligt att
fortsätta med detta system. Inom de olika verken och myndigheterna finns nu en
stor kompetens på detta område. I propositionen föreslås också att två
myndigheter, statistiska centralbyrån och centrala studiestödsnämnden, skall få
möjlighet att själva upphandla datautrustning. Varför regeringen inte har velat
ta steget fullt ut och tillåta att även andra myndigheter skallfå den chansen
redan nu har vi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte
riktigt kunnat förstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom är det en stor diskrepans i anslagen.
Myndigheterna äskar nämligen 737 milj. kr. för datoranskaffning men får i
praktiken disponera bara omkring 400 milj. kr. Beloppethar först reducerats av
statskontoret och sedan ytterligare av departementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns flera skäl till att vi moderater tycker att de
olika verken och myndigheterna själva skall få bestämma datorupphandlingen. Ett
mycket viktigt skäl är att de kan ta hänsyn till de rationaliseringseffekter
som en datoranskaffning ger och väga dem mot de allmänna förvaltningskostnader
som myndigheten eller verket i fråga har. Det är val som i dagsläget inte alls
ställs mot varandra - tyvärr. Därför tycker vi att denna reservation är
utomordentligt berättigad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra reservationen av moderata företrädare är
reservation 4, som rör statistiska centralbyråns opinionsundersökningar, eller
partisympatiun-dersökningar. Från moderat håll har vi i flera omgångar motsatt
oss dessa undersökningar. Vi anser att sådana här undersökningar skall betalas
av dem som har behov av dem. Det finns ingen anledning att belasta den statliga
budgeten och att använda skattemedel. . ,Det finns flera olika opinionsinstitut
i landet som kan göra sådana här undersökningar. Om någon vill köpa en
opinionsundersökning eller en partisympatiundersökning från SCB går det
alldeles utmärkt att vända sig till statistiktjänsten på verket och göra det.
Vi moderater tycker att det är den riktiga vägen att gå, och därför vill vi
minska anslaget med 2 896 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation 5 rör också statistiska centralbyrån, nämligen
dess avdelning för statistik, register och prognoser, och det gäller företagens
inlämnande av uppgifter för statistiktjänst. Det är i och för sig riktigt och
viktigt att detta görs, men det sker i alltför stor utsträckning. Ibland kräver
verken och myndigheterna, som SCB, alltför slentrianmässigt att få in många
fler uppgifter än som i verkligheten behövs. Vi reservanter vill att
myndigheterna skall vara utomordentligt restriktiva med detta, och vi överväger
om inte delegationen för företagens uppgiftslämnande återigen borde inrättas.  
.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation 6 rör också statistiska centralbyrån, och det
gäller en överflyttning av ungefär 100 tjänster till Örebro. Redan nu har
statistiska centralbyrån flyttat 70 tjänster från Stockholm till Örebro, vilket
har lett till en merkostnad i storleksordningen 4-5 milj. kr. Att nu, så här
snabbt efteråt, flytta ytterligare 100 tjänster skulle säkerligen kosta
statistiska centralbyrån ytterligare ungefär 10 milj. kr., på grund av minskad
effektivitet och på grund av att linjerna mellan Örebro och Stockholm måste
dubbleras för att statistikkörningarna mellan dessa två orter skall klaras
under ett övergångs­skede. Dessutom leder det till ineffektivitet i själva
arbetet under ganska lång tid. Vi tycker att om fler tjänster skall flyttas
över till Örebro skall verket självt få bestämma det, i den takt verket flnner
det lämpligt och på de avdelningar där det är rätt att göra det. Det är inte
riktigt att bara besluta att 100 tjänster i en klump skall överflyttas utan att
ta hänsyn till de sammanlag­da kostnadseffekterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation 7 är den sista reservationen som jag skall
beröra. Den gäller statens person- och adressregisternämnd. Vi har ett s. k.
SPAR-register här i landet, där vi alla finns med och som innehåller flertalet
viktiga uppgifter om oss. Registret har behandlats av data- och offentlighetskommittén,
som till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anskaffning av ADB-utrustning, statistiska centralbyrån m.
in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118    sitt delbetänkande Integritetsskyddet och informationssamhället
hade fogat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
reservation, som gick ut på nedläggning av registret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=113 height=50&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=50 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anskaffning
  av A DB-utrustning, statistiska centralbyrån m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att den reservationen var utomordentligt väl
motiverad, och jag anser att registret i sin nuvarande utformning bör läggas
ned. Däremot är det säkerligen riktigt att vi behöver ett centralt
adressregister- men det skall inte innehålla alla dessa integritetskänsliga
uppgifter, som finns i SPAR-registret. Ett adressregister behöver bara
innehålla namn, adress och yrkesuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med det anförda, fru talman, yrkar jag bifall till de fem
reservationer där moderaterna finns med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 4 LENNART ALSÉN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I finansutskottets betänkande 15 behandlas
anslag för budgetåret 1987/88 inom civildepartementets verksamhetsområde. Jag
kom­mer kort att beröra de avsnitt under vilka folkpartiet har anmält
reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under rubriken Utredningar m.m. yrkar vi att anslaget för
1986/87 minskas med 1 milj. kr. Vi gör det mot bakgrund av att vi anser dels
att finansdepartementets utredningsverksamhet också bör omfattas av det
generella sparmålet 2 %, dels att den oanvända balansen från 1985/86 blir högre
än väntat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller anslaget till statistiska centralbyrån har
vi från folkpartiet anfört reservation på tre punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser för det första att SCB tar för lång tid på sig
att presentera importstatistiken. I dag tar det tolv veckor. Vi anser att det
bör undersökas vilka möjligheter som finns för tullverket och SCB att
effektivisera sitt samarbete för att på så sätt snabbare kunna lämna behövlig
statistik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra anser vi att onödigt uppgiftsinsamlande
måste undvikas. Vi vet att SCB:s uppgiftsinsamlande innebär en belastning för
företagen, i synnerhet de små företagen. Därför bör man noggrant pröva
frekvensen av olika undersökningar och också mer kritiskt än för närvarande
pröva om uppgifterna behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vår sista reservation beträffande SCB har vi för det
tredje ställt oss kritiska till flyttning av vissa tjänster till Örebro på det
sätt som regeringen föreslår. Vi anser att SCB självt utifrån tidigare
erfarenheter skall få avgöra hur tjänster kan överföras och när detta kan ske
utan att något procentmål anges av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen, fru talman, har vi i en med moderata samlingspartiet
gemensam reservation föreslagit att beslut omedelbart skall fattas om
avveckling av SPAR-registret. Detta register är ett av de mest
integritetskänsliga i Sverige. Köpare av uppgifter ur registret är bl. a. flera
direktreklamföretag. Vi ser inga skäl för staten att bedriva denna typ av
kommersiell verksamhet. Riksdagen bör alltså enligt vår uppfattning omedelbart
fatta beslut om att avveckla SPAR.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med det anförda, fru talman, vill
jag yrka bifall till reservationerna 1,3,5, 6 och 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf.
5 ROLF KENNERYD (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det betänkande som vi nu debatterar behandlas bl. a. och
huvudsakligen  anslag till  statistiska centralbyrån.  Statistik  är i  många&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sammanhang
någonting nyttigt och nödvändigt. Den behövs för planering av
samhällsutvecklingen liksom också för stora delar av näringslivets verksam­het.
Men vissa inslag i det statistiska arbetet har på grund av det påtvingade
uppgiftslämnandet en närmast förkvävande inverkan på framför allt de små
företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 5, bakom vilken står representanter för
samtliga borgerliga partier, framhåller vi att det påtvingade uppgiftslämnandet
bör få en mindre omfattning. Man bör enligt vår mening även pröva om inte
uppgiftssamlan-det kan ske med längre intervall. Det är också viktigt att man
endast inhämtar uppgifter som har adekvat betydelse och som uppfattas som
viktiga även av dem som lämnar uppgifterna. Man bör alltså öka motivationen för
vederbö­rande att delta i det här arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Från centerpartiets sida har vi under en följd
av år motionerat om behovet av en bättre kooperativ statistik, som vi anser
vara otillfredsstäl­lande för närvarande. Vi har inte vunnit gehör för motionen
i riksdagen, men i andra fora har vi vunnit ett visst gehör. Därför har vi nöjt
oss med att till det här betänkandet foga ett särskilt yttrande. Vi förutsätter
att bl. a. arbetet i det Kooperativa rådet leder fram till att det blir en mer
utvecklad kooperativ statistik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag vill med det anförda yrka bifall till reservation 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anskaffning av ADB-utrustning, statistiska centralbyrån m.
m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 6
ARNE KJÖRNSBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I detta betänkande behandlas datafrågor och
vissa anslag till civildepartementet och dess myndigheter. Till betänkandet har
fogats sju reservationer och tre särskilda yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 1 föreslår Anne Wibble och Lars De Geer att
anslaget till utredningsverksamheten skall minskas med 1 milj. kr. I den motion
som är upprinnelsen till reservationen föreslogs minus 3 milj. kr. En
neddragning av det begärda beloppet skulle innebära att den pågående
utredningsverksam­heten måste minskas. Eftersom utskottsmajoriteten inte ansåg
att detta var lämpligt avstyrkte den motionen. Jag yrkar avslag på reservation
1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 2, som har undertecknats av utskottets
moderata ledamöter, föreslår reservanterna att regeringen inför nästa budgetår
ändrar budgetsys­temet, så att myndigheterna själva kan köpa även större
datorsystem. Det var detta som Rune Rydén argumenterade för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu är vi redan på väg mot en ökad decentralisering. Ett
ökat ansvar läggs på myndigheterna. Alldeles som Rune Rydén sade kommer under
budget­året 1987/88 två myndigheter, centrala studiestödsnämnden och
statistiska centralbyrån, att få disponera reservationsanslaget för anskaffning
av ADB-utrustning. Detta innebär att utvecklingen går mot en ökad decentrali­sering,
vilket jag tror vi kan vara överens om är bra. Men vi får väl ta ett steg i
taget och avvakta resultatet av vad man nu påbörjar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I reservationerna nr 3,4,5 och 6 samt i de
särskilda yttrandena 1 och 2 behandlas statistik, register och prognoser. Jag
skall säga några ord om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statistiska centralbyrån kommer i fortsättningen att lägga
upp arbetet så, att det mer direkt ansluter till departementsorganisationen.
Detta gör att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anskaffning av ADB-utrustning, statistiska centralbyrån m.
m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;programindelningen
blir tydligare, och den komrrier att mer renodlat ansluta sig till de olika
politiska områdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 3 från folkpartiet argumenterar man för en
snabbare framtagning av importstatistiken. Lennart Alsén berörde ju denna sak.
Skälet skulle vara det - och detta skäl har jag givetvis stor respekt för - att
företagen skulle få bättre möjligheter till marknadsanalys, bedömning av
konkurrensförhållanden o. d. Problemet är dock, att om man absolut måste ha en
snabbare publicering, skulle det med nödvändighet leda till en sämre, ibland
kanske t. o. m. mycket sämre, statistik. Dettaskulle ingen vara betjänt av. Här
måste vi nog konstatera att det är viktigare med kvaliteten än med snabbheten.
Annars kan kvaliteten bli så dålig att företagen leds fel. Med dessa argument
yrkar jag avslag på reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 4 återkommer moderaterna till sitt gamla
yrkande att SCB inte skall göra s. k. partisympatiundersökningar. Utskottsmajoriteten
anser liksom tidigare att det med tanke på mångfalden är bra att dessa undersök­ningar
görs. Undersökningarna är bra från vetenskaplig synpunkt. Det relativt stora
urvalet gör det möjligt att bryta ned resultaten på regional nivå. Dessutom görs
de här undersökningarna, till skillnad från andra, med full insyn i materialet.
Allt detta talar för att SCB bör få fortsätta med verksamheten. Innan jag yrkar
avslag på reservationen vill jag bara påminna om vad vi i slutet av förra
veckan fick ta del av på det här området. Den 1 maj kunde vi - jag tar bara ett
exempel - höra att SEMKA. som hade gjort en undersökning i samarbete med Dagens
Industri, kommit fram till att socialdemokraterna minskat med 6 %. Den 3 maj
fick vi däremot av SIFO reda på att socialdemokraterna hade ökat med 0,6 %. Det
här talar ju för sig' självt. Någon av undersökningarna måste ju vara felaktig.
I detta samman­hang skall jag inte anlägga några synpunkter på vem som har fel.
Mina ärade meddebattörer kan kanske gissa sig till vad jag tror. Det viktiga är
att viniåste ha kvalitet. Alla - även de som tycker att SCB inte skall göra
partisympatiun­dersökningar - tror jag håller med om att SCB:s undersökningar
är av hög kvalitet och att de bygger på ett gott vetenskapligt arbete. Med det
anförda yrkar jag avslag på reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 5, som för resten är den enda gemensamma för
de borgerliga partierna, står det inledningsvis att man måste undvika ett
onödigt uppgifts-lämnande. Detta, mina herrar, är ju en självklarhet. Utgångspunkten
för myndigheternas uppgiftsinsamlande skall vara att undvika att onödiga
uppgifter samlas in. Regeringen har utfärdat en förordning som behandlar
inhämtande av uppgifter från kommuner och företag. Enligt denna skall bara de
uppgifter som med hänsyn till ändamålet är viktiga samlas in. Dessutom skall
uppgiftslämnandet underlättas så långt det är möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör kanske också sägas att i SCB:s delprogram
Civildepartementet ingår att man regelbundet skall se över företagens
skyldigheter att lämna olika uppgifter. Man skall pröva om man kan göra
urvalsundersökningar i stället för totalundersökningar, och man skall noga
tänka igenom så att man inte kräver för mycket. Man skall vidare försöka sprida
uppgiftslämnandet. Vi tycker naturligtvis att det är en självklarhet att
myndigheternas arbete skall &amp;quot;präglas av serviceanda och en positiv
attityd&amp;quot;, som det står i reservationen. Det aren självklarhet som inte
särskilt behöver understrykas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att det var Rolf Kenneryd som sade att
uppgiftslämnandet bör organiseras så, attde som lämnar uppgifterna upplever dem
som meningsful­la. Ungefär så uttryckte sig Rolf Kenneryd. Det är självfallet
bra, men jag tror inte att man kan vänta sig att det alltid blir så, att den
som lämnar uppgift anser att det rör sig om någonting positivt. Ibland finns
det kanske vissa svårigheter att överblicka det hela och förstå användningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottsmajoriteten anser alltså att det inte finns några
skäl att vidta några särskilda åtgärder för närvarande. Därför yrkar jag avslag
på denna gemensamma borgerliga reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I budgetpropositionen informerar föredragande statsrådet
riksdagen om att han har för avsikt att föreslå regeringen att uppdra åt SCB
att överföra sä många tjänster till Örebro från Stockholm under de närmaste tre
åren att, minst 55 % av de anställda, bortsett från dem som arbetar med
intervjuer, kommer att finnas i Örebro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 6 uttalar utskottets moderater och
folkpartister sammanfatt- &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; ningsvis, vilket särskilt berördes
av Rune Rydén, att SCB självt skall få avgöra när flyttning skall ske och, om
jag, har förstått reservationen rätt.-också hur många tjänster som skall
flyttas. Vi som tillhör utskottets majoritet håller före att om man menar
allvar med de regionalpolitiska strävandena måste man ibland, även om det
kostar en del, ta till vara möjligheten att från verk i Stockholinsregionen
flytta ut arbetsuppgifter till landet i övrigt. Därför yrkar jag avslag på
denna reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Därmed har jag kommit till den sista
reservationen i detta betänkande. Den gäller statens person- och
adressregisternämnd, populärt kallad SPAR-nämnden. Ledamöterna från folkpartiet
och moderaterna anser, som framgått av de tidigare inläggen, att SPAR-nämnden
skall avvecklas. Riksdagen har tidigare efter förslag från finansutskottet
beslutat att SPAR-nämnden skall ha en tillfällig status.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt majoritetens uppfattning bör riksdagen invänta
data- och offentlig-' hetskommitténs slutbetänkande innan definitiv ställning
tas. till nämndens fortsatta verksamhet. Kommittén beräknas vara klar med sitt
arbete till hösten 1988. Låt oss avvakta till dess. Då kommer vi att ha ett
ordentligt underlag för att ta ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Med detta tror jag att jag, om också ibland
kanske en smula ytligt, har berört samtliga reservationer i detta betänkande.
Jag yrkar alltså bifall till utskottets hemställan i alla dess delar och avslag
på samtliga reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anskaffning av A DB-uirustning, statistiska centralbyrån
m. rn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 7
RUNE RYDÉN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vill till Arne Kjörnsberg säga att det vad
gäller&lt;br&gt;
reservationen om anskaffning av ADB-utrustning tycks som om vi i viss mån&lt;br&gt;
följer samma linje. Det finns en viss förståelse från socialdemokratiskt håll&lt;br&gt;
för vår uppfattning att verken och myndigheterna själva skall få bestämma&lt;br&gt;
om sina inköp av datorutrustning. Vad jag sade i mitt,anförande och nu vill&lt;br&gt;
upprepa är att det är beklagligt att man för närvarande geren sådan frihet&lt;br&gt;
enbart till två myndigheter, nämligen statistiska centralbyrån och centrala&lt;br&gt;
studiestödsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    ;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är i
detta läge inte bara fråga om att ta ett steg i taget, som Arne&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anskaffning av ADB-utrustning, statistiska centralbyrån
m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kjörnsberg
sade. Jag menar att det är bråttom. Man måste ta steget fullt ut och verkligen
ge myndigheterna och verken en frihet i detta avseende. Det är en för dem
viktig fråga att vid en rationalisering av verksamheten kunna väga
datorkostnader mot exempelvis personalkostnader. Den möjligheten finns inte i dag
med den långa handläggningstid som man får när man måste dels försöka upphandla
datautrustning, dels diskutera detaljerna med statskonto­ret och därefter äska
pengar. Det hinner då förflyta ett par år innan man kan få utrustningen i
fråga. Det är en alldeles för invecklad handläggningsord­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad vidare beträffar statistiska centralbyråns
partisympatiundersökningar vill jag säga att vi på moderat håll inte har
någonting emot undersökningarna som sådana. De är alldeles utmärkta. Vad vi har
emot undersökningarna är att de betalas med skattemedel. Vi menar att så inte
skall vara fallet. Om det finns ett stort intresse för dessa undersökningar är
jag helt övertygad om att exempelvis partierna och andra intressenter är
beredda att betala kostnaden för att ta fram partisympatiundersökningarna genom
att köpa dem via statistiktjänsten på statistiska centralbyrån. Det är den
vägen som man bör gå i stället för att direkt belasta skattebetalarna med
detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad så gäller myndigheternas uppgiftslämnande vill jag bara
säga att det är en stor skillnad mellan små och stora företag i detta
sammanhang. För de stora företagen är problemen inte så besvärliga. De kan ha
för denna uppgift särskilt avdelad personal. De har tid och expertis för att
fylla i alla blanketter som myndigheterna kräver att man skall lämna in i
samband med statistikin-samlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För de små företagen är detta dock ett stort problem. De
har varken personal, tid eller kunskaper att klara detta på ett
tillfredsställande sätt. och därför bör myndigheterna gå dem till mötes genom
att begränsa sin statistikinsamling så mycket som möjligt. De bör samordna sina
uppgiftsbe­hov och samla in statistikuppgifterna vid så få tillfällen som
möjligt. Dessutom bör man verkligen använda de insamlade uppgifterna, vilket inte
sker i dagens läge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller Örebro vill jag bara säga att regionalpolitik
skall vara regionalpolitik och inte SCB-politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 8
ROLF KENNERYD (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Arne Kjörnsberg säger att det förhållandet att
onödigt uppgiftslämnande måste undvikas, såsom framhålls i reservation 5, är en
självklarhet som inte behöver påpekas. Jag håller med om att det borde vara så.
men verkligheten är annorlunda, herr Kjörnsberg. Därför behöver det även i dag
sägas att onödigt uppgiftslämnande måste undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag håller också med om att tillräcklig motivation inte
alltid kan ernås bland de mindre företagarna för utförande av påtvingat
uppgiftslämnande. Men nog behöver den ändå i väsentlig grad ökas. och ettsätt
att förbättra den är att minska uppgiftsinsamlandet och genomföra det på ett.
sådant sätt att företagen i större utsträckning upplever det som meningsfullt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservationen har tillkommit för att bidra till ett större
tryck på såväl regering som SCB. Även om det skulle kunna anses att det är
fråga om självklarheter visar verkligheten att så inte är fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis vill jag fråga Arne Kjörnsberg beträffande
den kooperativa statistiken, eftersom han inte berör denna i sitt inlägg: Kan
man när förslag nu med ganska stor säkerhet kommer att framföras från annat
håll påräkna en positiv grundsyn från socialdemokraternas sida vad gäller
främjande av tillskapandet av en kooperativ statistik? Någon meningsyttring i
detta hänseende redovisas ju icke i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A nskaffning av ADB-utrustning, statistiska centralbyrån
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 9 LENNART ALSÉN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vad gäller reservation 3 hävdar vi
fortfarande, Arne Kjörnsberg, att tolv veckor är en alldeles för lång tid för
framtagande av en tillfredsställande statistik. Arne Kjörnsberg säger att
kvalitet här ställs mot snabbhet. Men vi kräver faktiskt bara att tullverket
och SCB skall se över sitt samarbete. Varje vecka som man kan vinna är
värdefull i detta sammanhang. Jag tycker faktiskt att Arne Kjörnsberg kunde
instämma i reservationens skrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad sedan gäller reservation 5 tror
jag, med all respekt, inte att Arne Kjörnsberg känner till de villkor som
småföretagen lever under. Vart man än kommeri dag stönas det över detta
uppgiftslämnande, som av många upplevs som onödigt och kanske inte så
meningsfullt. Byråkratin på detta område verkar faktiskt åtminstone för
småföretagarna förlamande. Jag tror att Arne Kjörnsberg om han ger sig ut och
studerar förhållandena kommer att snabbt inse att så är fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 10
ARNE KJÖRNSBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Rune Rydén beklagar att det bara är två
myndigheter som får möjlighet att genomföra datorinköpen på egen hand. Men Rune
Rydén kan väl ändå ge mig det erkännandet att detta är ett steg på vägen. Vi
får se hur utfallet härav blir. Jag tycker att det är viktigt att kunna väga
datorkostnader mot personalkostnader, och det är ett av skälen till att man
lämnar denna frihet till dessa båda myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ni har vidare inget emot partisympatiundersökningar och
delar min uppfattning att dessa har en bra kvalitet, men ni är emot att de
skall betalas med skattemedel. Problemet är att dessa undersökningar är ganska
dyra. Det är ju inte en tillfällighet att många av de stora tidningarna
samarbetar om inköpen av dessa undersökningar. Vi tycker att samhället har råd
att satsa de medel som behövs för att få en kompletterande undersökning utförd.
Dessutom borgar denna undersökning för en annan öppenhet än de som köps av
olika uppdragsgivare har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill göra några kommentarer till det Lennart Alsén och
Rune Rydén sade om statistiken. Jag vänder mig till båda samtidigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall inte hävda att jag har speciellt god kännedom om
småföretagens villkor, Lennart Alsén känner säkert till dem bättre än jag. Men
det är onödigt att framställa det som om jag vore helt renons på kunskap och
information. Det kanske är att ta i. Vad mer kan göras än att regeringen säger
ifrån att bara de uppgifter som med hänsyn till ändamålet behövs skall samlas
in och att uppgiftsinsamlandet skall begränsas så långt det är möjligt? Jag
tycker denna strävan är helt klar, och jag tycker inte att det finns skäl att
driva frågan längre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoll 1986187:118&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118        Med detta har jag också till en del kommenterat Rolf
Kenneryds inlägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som svar på frågan från Rolf
Kenneryd om hur vi ställer oss till den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kooperativa statistiken, som det kommer förslag om
frän annat håll, vill jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anskaffning
av A DB-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,     r •       c&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;•   n   j&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r-   i      »&amp;lt;     . = .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:93.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;saga att den frågan far provas som vi alltid provar
torslag. Men lat oss saga att&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;utrustning,
statistiska        .  ,   ,,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;,       „..   ,     .&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;,      ,       ,     o        .    
,..&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:94.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;VI &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall prova detta forslag i positiv anda, om det nu
kan betyda nagontmg tor&lt;br&gt;
centralbyrån m. m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;t  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,r .,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;j&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;, Rolf
Kenneryd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 11 RUNE RYDÉN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Till Arne Kjörnsberg vill jag bara säga att
det i och för sig är bra att de här två verken, SCB och CSN, får en möjlighet
att själva upphandla datorutrustning. Men det stora problemet är att det är
många myndigheter som just nu står inför behovet att förnya sin
datorutrustning, och det kommer att ske mycket snabbt. Det är fråga om ett
eller två år. Sedan kommer samtliga dessa verk och myndigheter att ha ny
utrustning, och då har de inte hafi möjlighet att göra de avvägningar som Arne
Kjörnsberg och jag i och för sig verkar vara överens om vore önskvärda,
nämligen att kunna väga datorutrustningens kostnader och effektivitet mot t.
ex. personalkostnader­na inom verket eller myndigheten i fråga. Därför tycker
vi att man nu inte bara borde ta det här lilla steget på vägen utan ta steget
fullt ut och ge verken och myndigheterna möjligheten att själva sköta
upphandlingen. Kompeten­sen finns numera inom verken och myndigheterna. Att gå
via statskontoret är en onödig och fördröjande omväg. Däremot tycker jag att
det är riktigt att verken och myndigheterna i den mån de önskar skulle kunna få
vända sig till statskontoret, som då kunde fungera som en konsultorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig bara göra det tillägget, fru talman, att vi
beträffande begränsning­en avuppgiftsinlämnandet fick medhåll av Arne
Kjörnsberg.. Det noterar jag som mycket positivt. Jag frågar mig bara varför
inte Arne Kjörnsberg och hans partikolleger kunde ta steget fullt ut och
ansluta sig till den uppfattning som framförs i reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 12 ROLF KENNERYD (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag noterar med
tillfredsställelse Arne Kjörnsbergs besked att man skall pröva förslag om
kooperativ statistik i, som han sade, positiv anda. Jag ser rned spänning fram
emot den tidpunkt då detta kan behöva verkställas. Då kommer det att visa sig
om detta uttalande kan anses ha något värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 13
LENNART ALSÉN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! För att göra den borgerliga samstämmigheten
total vill jag med förtjusning instämma i Arne Kjörnsbergs tankar på att med
välvilja se på småföretagens svårigheter i det sammanhang vi har talat om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 14 ARNE KJÖRNSBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det enda jag inte begriper är att detta är en
överraskning för herrarna. Har ni inte läst majoritetens skrivning i
betänkandet? Därstår ju det jag säger, att man skall ta all rimlig hänsyn och
pröva varje krav pä uppgiftsinlämnande. Om det tillåts mig. vill jag säga att
hade herrarna läst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betänkandet
hade vi inte behövt ta den här diskussionen. Det kanske vi hade sparat litet
tid på, men nu är det som det är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslut fattades efter debatten om finansutskottets
betänkande 21.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stadig lokalförsörjning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren övergick till att debattera finansutskottets
betänkande 21 om statlig lokalförsörjning och vissa anslag för budgetåret
1987/88 inom civilde­partementets verksamhetsområde. I fråga, om detta
betänkande skulle debatten vara gemensam för samtliga punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statlig lokalförsörjning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 15 RUNE RYDÉN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det nuvarande systemet för statsförvaltningens
lokalförsörj­ning bygger på en ansvars-, kompetens- och befogenhetsfördelning
mellan de myndigheter som anskaffar, förvaltar och upplåter lokaler och de som
brukar lokalerna. Inom huvuddelen av den civila statsförvaltningen är
byggnadssty­relsen den som upplåter lokaler, och den förvaltar i dag nästan nio
miljoner kvadratmeter. Byggnadsstyrelsen är uppbyggd på fem regioner och den
centrala förvaltningen på sju byråer. Hela verket har drygt 2 000 anställda.
Med nuvarande ordning saknar byggnadsstyrelsen konkurrens inom sitt område. Därmed
är det svårt att bedöma verksamhetens effektivitet. De skillnader i
redovisningssystem som finns mellan, byggnadsstyrelsen och på marknaden
verksamma fastighetsbolag gör det svårt att påvisa skillnader i lönsamhet och
avkastning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som vid en snabb jämförelse frapperar är den betydligt
större serviceorganisationen hos byggnadsstyrelsen. I stället för att köpa
utred­ningstjänster och projekteringstjänster har man dem inbyggda i den egna
organisationen. Fluktuationen i behovet av tjänster kan därför inte snabbt
avspeglas i sänkta kostnader på de här områdena. Det som behövs är enligt vår
uppfattning konkurrens. Enligt moderaternas mening bör byggnadssty­relsens
förvaltande verksamhet därför överföras till två eller flera fastighets­bolag.
En väg kan vara att göra indelningen regionalt, ungefär i överensstäm­melse med
nuvarande regionala indelning. En annan väg kan vara att dela upp
fastighetsbeståndet i två fastighetsbolag och låta dem arbeta parallellt på.
marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med denna förändring av byggnadsstyrelsens status blir det
en självklarhet att statliga myndigheter, som har konstaterade behov av nya
lokaler,, förutom tillde statliga fastighetsbolagen även-skall vända sig till
privata företag och inhämta offert på bästa och billigaste alternativ. Fastighetsbola­gen
kan då också efter bildandet introduceras på börsen i likhet med andra
fastighetsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till de
reservationer som de moderata ledamöterna i finansutskottet fogat till
utskottets betänkande 21.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118        Anf. 16 LARS DE GEER (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7maj 1987&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det är ett av alla
erkänt faktum att byggnadsmarknaden i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=119 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statlig
  lokalförsörjning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholm
är överhettad och att byggnadsföretagens resurser, kanske framför allt i fråga
om personal, är hårt ansträngda. Från Stockholms kommuns sida har i anledning
av detta dels det pågående reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsprogrammet
bromsats, dels och framför allt antalet nya byggnader av kontorskaraktär
drastiskt skurits ned. I stället skall byggnadsindustrins resurser koncentreras
på byggandet av största möjliga antal bostäder - detta för att vi så snabbt som
möjligt skall kunna avhjälpa eller i varje fall lätta på rådande bostadsbrist i
regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är emellertid endast ett av skälen till att vi i
folkpartiet vill reducera det i budgetpropositionen föreslagna anslaget till
byggnadsarbeten för statlig förvaltning med 20 miljoner. I likhet med vad Rune
Rydén nyss har anfört för moderaterna, anser vi att man bör undvika att
ytterligare utöka statens fastighetsinnehav. I stället bör man undersöka
möjligheterna till fortsatt förhyrning av nuvarande lokaler. Ett annat
alternativ vore att för SCB:s lokalbehov utnyttja de lokaler som FOA inom kort
lämnar i Il:s gamla kaserner på Östermalm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansministern har i olika sammanhang klagat på att
riksdagsbehandling­en av årets budgetproposition försvagat budgeten, genom att
man i vissa fall minskat de besparingar som föreslagits i denna budget. Ett
tredje skäl för reservation 2 är därför att det förslaget skulle förstärka
budgeten för 1987/88 med 20 miljoner, ett i budgetsammanhang ganska obetydligt
belopp, men många bäckar små kan ge en hel å.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arne Kjörnsberg hävdade nyss att vissa extrakostnader för
statistik vore att anse som nödvändiga. Hans yrkande, som heller inte rör något
stort belopp, verkar dess värre åt precis motsatt håll på budgetunderskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag yrkar härmed bifall till reservation nr 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 17 ROLF KENNERYD (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vi har från centern i reservation 3 yrkat
avslag på regeringens förslag till anslag till byggnadsarbeten för statlig
förvaltning och föreslagit ett med 20 milj. kr: nedbantat belopp. Detta har
sitt ursprung i det förslag som innebär en nybyggnad i kvarteret Rosteriet på
Liljeholmen. Vi har anslutit oss till en motion från folkpartiet med en
särskild motivering, nämligen att byggnadsmarknaden i Stockholmsområdet i dag
är i mycket hög grad överhettad, till stor del beroende på den regionalpolitik
- eller snarare brist på regionalpolitik - som regeringen fört under senare år.
Det är desto mer anmärkningsvärt att utskottsmajoriteten vidhåller
regeringsförslaget som regeringen själv har lagt restriktioner på annan
byggnation än bostäder i Stockholmsregionen. Därför anser vi att det hade varit
naturligt att regeringen hade hjälpt till att förbättra bostadssituationen
genom att nu dra tillbaka förslaget om en statlig förvaltningsbyggnad i detta
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill avslutningsvis rikta ett tack till Lars De Geer för
stöd i argumentationen för vår reservation 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 18
ARNE KJÖRNSBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vi behandlar nu ett mycket kort betänkande -
inkl. reservationer är det på fem sidor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 1 vill moderaterna - utan att överraska
någon, antar jag -privatisera. I detta fall skall man ta det i två steg, så det
skiljer sig till en del från det normala förfaringssättet från moderat håll.
Först skall byggnadssty­relsens byggnadsinnehav överföras till fristående fasfighetsbolag,
och i nästa steg skall dessa bolag privatiseras efter det att de har
introducerats på börsen. Utskottets majoritet delar inte reservanternas
uppfattning att en sådan uppdelning axiomatiskt skulle leda till effektivare
förvaltning och allt annat som påstås i reservation 1. Tvärtom anser vi att de
ökade krav som ställs på exempelvis planering och besparingar enklare och
effektivare tillgodoses när förvaltningen är samlad under en enhet. Detta
ställningstagande innebär naturligtvis inte att vi menar att det alltid måste
vara som det är. För effektivitetens skull bör byggnadsstyrelsen kanske
överväga exempelvis försäljning av fastigheter i vissa fall. Det kan finnas
flera skäl för det, men därifrån till moderaternas privatisering är steget
långt..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Därmed
yrkar jag avslag på reservation 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 2 från folkpartiet och moderaterna och
reservation 3 från utskottets centerpartister föreslås med delvis olika
motiveringar att byggan­de av ett förvaltningshus på Liljeholmen inte skall
ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det planerade bygget är avsett för i första hand
överstyrelsen för civil beredskap. Det kanske redan någon har sagt - jag
bekräftar i så fall detta. Denna myndighet finns nu i inhyrda lokaler mycket
centralt i Stockholm. Dessa lokaler är ur säkerhetssynpunkt inte bra. Dessutom
vill hyresvärden sedan flera år tillbaka disponera lokalerna. Under hot om
uppsägning och först efter det att en höjd hyresnivå accepterats har man blivit
överens om att förlänga kontraktet i avvaktan på den byggnation som nu är
aktuell. Det finns alltså starka sakskäl för detta förslag, och därför yrkar
jag avslag på dessa reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill bara något kommentera Rolf Kenneryds resonemang.
Att tala om utebliven regionalpolitik var väl att ta i. Det finns kanske inte
utrymme för en diskussion om detta nu, men jag ville bara göra den markeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare har vi särskilda myndigheter som har att pröva om
och i så fall när en sådan byggnation skall sättas i gång. Jag anser att vi med
varm hand och stort förtroende kan överlämna det till dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Mina yrkanden är alltså: bifall till
finansutskottets hemställan i betänkande nr 21 och avslag på de tre
reservationer som fogats till betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statlig lokalförsörjning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 19
RUNE RYDÉN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Arne Kjörnsberg säger att det inte alltid
måste vara som det är - det hälsar jag med tillfredsställelse. Därför tycker
jag att det är synd att Arne Kjörnsberg inte litet närmare vill analysera vad
vi moderater egentligen vill uppnå med vår reservation när det gäller
byggnadsstyrelsen, dess fastighetsinnehav och fastighetsförvaltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vill att man skall kunna jämföra byggnadsstyrelsen med
övriga fastighetsbolag. Med nuvarande organisation har vi ingen uppfattning i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118     frågan, om det är ett väl fungerande verk eller ett mindre väl
fungerande&lt;br&gt;
7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verk. Om man delar upp
byggnadsstyrelsen på det sätt som har föreslagits i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=118 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statlig
  lokalförsörjning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reservationen
- vi har visat på två alternativa vägar, och vi säger inte att den ena är
bättre än den andra - kan man få en möjlighet att göra en sådan jämförelse. Det
skulle säkerligen leda till att vi fick en bättre fastighetsför­valtning och
framför allt en konkurrens som vore till fördel för de statliga verk och
myndigheter som anlitar byggnadsstyrelsen, och det måste väl vara någonting bra
- eller hur, Arne Kjörnsberg?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det visar sig vara en väg som leder till en effektivare,
billigare och bättre fastighetsförvaltning för staten vill vi - det är helt
riktigt - att de här fastighetsbolagen skall kunna introduceras på börsen och
därmed också sedan kunna privatiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 20 LARS DE GEER (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Arne Kjörnsberg anförde att SCB för närvarande
ligger i lokaler som är olämpliga från säkerhetssynpunkt. Jag har tillhört
ÖEF:s styrelse i åtta år, och jag kan inte erinra mig att vi någon gång har
fått den synpunkten oss serverad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att förlänga hyreskontraktet hos Trygg-Hansa
har jag själv undersökt; de .är ganska goda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arne Kjörnsberg säger att vi anser att man inte någonsin
skall tillåta en nybyggnad i kvarteret Rosteriet på Liljeholmen. Det är
faktiskt fel. Vi säger bara, Arne Kjörnsberg. att det med hänsyn till läget i
Stockholm är fel tidpunkt att just nu, när resurserna behövs till helt andra
saker, sätta i gång byggandet av en mycket stor kontorsbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 21 ROLF KENNERYD (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Arne Kjörnsberg berörde inte med ett ord den
inkonsekvens som ligger i att å ena sidan stimulera byggnation av nya statliga
förvaltnings­byggnader och å andra sidan lägga restriktioner på annan
byggnation med samma syfte och i samma område. Det finns säkert starka sakskäl
även för annan förvaltningsbyggnation än den statliga. I avvaktan på synpunkter
på den inkonsekvensen tillåter jag mig att tolka Arne Kjörnsbergs tystnad på
den punkten så, att han instämmer i att detta är mycket inkonsekvent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 22 ARNE KJÖRNSBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jäg vet inte om Rolf Kenneryd inte lyssnade på
mig eller om jag uttryckte mig så dåligt - det var säkert det senare. Jag sade
att vi har myndigheter som har att pröva om och i så fall när en sådan
byggnation skall sättas i gång. Jag sade att vi med förtroende kan överlämna
den saken till dessa myndigheter. Jag har alltså kommenterat det, och jag
vidhåller vad jag tidigare sade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
Synpunkterna på säkerheten när det gäller SCB har jag faktiskt fått från
människor som sysslar med dessa frågor. Vi får väl då mot varandra väga de
uppgifter jag har fått och de uppgifter som Lars De Geer. som mångårig ledamot
av ÖEF, har redovisat; han hade inte hört de synpunkterna tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jaghar inte varit i kontakt med försäkringsbolaget-det
hade däremot Lars&lt;br&gt;
22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De Geer. Vi har möjligen olika
kontaktvägar. Men jag har på annat sätt fått&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reda på
att försäkringsbolaget vill komma åt lokalerna, och det är först efter det att
man gått med på väsentliga hyreshöjningar som kontraktet har förlängts i
avvaktan på den aktuella byggnationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan till Rune Rydén: Vi har tidigare inte stått så långt
ifrån varandra, men i det här fallet gör vi det. Jag tror inte det är
meningsfullt att vi upptar kammarens tid med en fortsatt diskussion på denna
punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 23 ROLF KENNERYD (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det förefaller somom Arne Kjörnsberg
förutsätter att andra statliga myndigheter skall tillse att den här
byggnationen inte kommer till stånd under det budgetår som vi nu diskuterar.
Hade det då icke varit logiskt att utskottsmajoriteten hade hjälpt
finansministern att göra den besparing som det skulle innebära att icke avsätta
dessa 20 milj. kr.?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 24 RUNE RYDÉN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag kan hålla med om att det tycks vara
omöjligt att övertyga Arne Kjörnsberg om att byggnadsstyrelsen skulle vara ett
undantag, eftersom en så stor och tung organisation tydligen anses effektivare
och bättre än privata företag på fastighetsmarknaden. Jag menar att det hade
varit rimligare att undersöka om byggnadsstyrelsen inte skulle delas upp på
mindre, bättre fungerande enheter, som kunde jämföras med privata
fastighetsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 25 ARNE KJÖRNSBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Till Rolf Kenneryd vill jag säga att jag avser
de myndigheter som har att pröva hurudant arbetsmarknadsläget är just vid det
aktuella tillfället. Detta har vi här i riksdagen inte möjligheter att göra,
och därför finns det skäl att låta ifrågavarande myndigheter svara för denna
prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bara en kort kommentar till Rune Rydén. Ni tycker att
byggnadsstyrelsen nu är mycket dålig. Men om man delar upp den i dessa två
steg, så blir det hela väldigt effektivt enligt er uppfattning, och det går
tydligen att tjäna en massa pengar. Det är symtomatiskt att ni då vill
privatisera verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 26 RUNE RYDÉN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Låt mig till Arne Kjörnsberg säga att vi vill
uppnå den effektivaste möjliga statliga fastighetsförvaltningen. Det är vårt
primära mål, och jag hade hoppats att Arne Kjörnsberg också skulle ha detta
mål. Men tyvärr har vi varit tvungna att uppta kammarens tid med att försöka
övertyga Arne Kjörnsberg om riktigheten härav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren övergick till att fatta beslut i de förevarande
ärendena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansutskottets betänkande 15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 3
(anslag till Utredningar m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av
Anne Wibble och Lars De Geer - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statlig lokalförsörjning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.,1986/87:118   
Punkt 7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 3-5 (anskaffning av
ADB-utrustning)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av
Rune Rydén m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 (tidsfördröjning vid redovisning av
importstatistiken)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av
Anne Wibble och Lars De Geer - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 7(anslagtill Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser) Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4
av Rune Rydén m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 8 (företagens uppgiftslämnande)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 157 röster mot 142 för
reservation 5 av Anne Wibble m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 9 (överföring av tjänster)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av
Anne Wibble m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 13 (anslag till Statens person- och
adressregisternämnd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av
Anne Wibble m. fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga punkter och moment&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansutskottets betänkande 21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 1
(översyn av byggnadsstyrelsens status och organisation)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av
Lars Tobisson m.fl. - bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (anslag till Byggnadsarbeten för statlig
förvaltning m. m.) Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hemställan i reservationerna 2 av Anne Wibble m. fl. samt
3 av Nils G. Äsling och Rolf Kenneryd bifölls med 143 röster mot 141 för utskottets
hemställan. 13 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bo Hammar och Margö Ingvardsson
(båda vpk) anmälde att de avsett att rösta ja men markerats ha avstått från att
rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motiveringen i reservation 2 av Anne Wibble m.fl.
godkändes med 106 röster mot 40 för motiveringen i reservation 3 av Nils G.
Asling och Rolf Kenneryd. 152 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Göthe Knutson (m) anmälde att han
avsett att avstå frän att rösta men markerats ha röstat ja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 3&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utbildningsutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:16
om anslag till utbildning för tekniska yrken (prop. 1986/87:100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;delvis), 1986/87:19   om   anslag   till   utbildning  
för   undervisningsyrken   (prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1986/87:100 delvis), 1986/87:20 om anslag till utbildning
för kultur- och informationsyrken (prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1986/87:100 delvis), 1986/87:21 om anslag till lokala och
individuella linjer och enstaka kurser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(prop. 1986/87:100 delvis) samt 1986/87:23 om anslag till
investeringar, m. m. (prop. 1986/87:100 delvis).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förste vice talmannen meddelade att utbildningsutskottets
betänkanden 16, 19. 20, 21 och 23 skulle debatteras i ett sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grundläggande
högskoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 27 BIRGER HAGÅRD (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det är glädjande att det har varit möjligt att
sammanföra fem betänkanden under en gemensam rubrik, som framför allt avser den
grundläggande utbildningen vid våra högskolor. Det är glädjande, och man skulle
önska att utbildningsutskottet kunde vara ett föredöme för kammaren, eftersom
vi härigenom sannolikt kommer att spara en del tid. Möjligen kan ett sådant
arrangemang också göra debatterna något intressantare. Det kan inte hjälpas,
herr talman - om det tillåts mig att göra några anmärkningar -att det många
gånger ter sig ganska tjatigt när kammaren debatterar betänkanden som kanske
bara innehåller detaljfrågor, om än viktiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Likafullt saknas det några delar. Vi skulle ha haft
ytterligare två betänkanden med när det gäller den grundläggande
högskoleutbildningen, nämligen vårdutbildningen och utbildningen för
administrativa, ekonomiska och sociala yrken. De finns inte med av det enkla
skälet att de redan har debatterats och blivit föremål för riksdagens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall i det följande ändå försöka uppehålla mig vid
några principiella frågeställningar när det gäller den grundläggande
utbildningen, dels dess betydelse för samhället, dels dess betydelse för den
regionala utvecklingen. Därefter kommer jag att övergå till att kommentera en
del av de reservatio­ner som finns i betänkandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är en truism att säga att samhället är beroende av den
högre utbildningen och forskningen. Vi behöver kunskaper och kompetens över
hela linjen. Därför säger vi moderater att den högre utbildningen och
forskningen i första hand skall styras av vetenskapliga mål. Så är det inte i
Sverige för närvarande. Den s. k. högskolereformen vilar på en helt annorlunda
syn och betyder en anpassning till marknadens behov. Det har lett till en
politisering. Vi märker också när det gäller sektorsforskningen hur forskningen
blivit alltmera politiskt styrd. I de yttersta av dessa dagar har vi också
kunnat se hur man från regeringens sida vill få kontroll över
högskolestyrelserna. Majoriteten av styrelserepresentanterna skall enligt ett
förslag utses av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi menar att det är angeläget att gå tillbaka till den
ursprungliga roll som universiteten bör ha. Man bör också se på helheten vad
gäller den grundläggande utbildningen och forskningen. Dess bättre kommer vi
1991 att få uppleva detta. Men hittills i varje fall har vi behandlat dels
grundläggande utbildning, dels forskningspolitik. Som vi moderater ser det
måste ämnesstudierna utgöra grundvalen i den högre utbildningen. Grundli­ga
kunskaper i de olika ämnena frambringar framför allt ett kritiskt tänkande.
Detta i sin tur innebär att de enskilda institutionerna har en viktig roll att
spela. Vi anser att uppbyggnaden genomgående borde vara sådan att man dels
serverar ämneskurser, standardkurser, dels påbyggnadskurser och dessutom
naturligtvis ställer krav på ordentliga förkunskaper hos de elever som påbörjar
sina studier vid universitet och högskolor. Vi hoppas - det är ingalunda säkert
- att den proposition som vi snart kommer att få se som ett resultat av
tillträdesutredningen innebär förstärkta förkunskapskrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det behövs också genomgående en kreativ miljö vid våra
universitetjDch högskolor. Ingen kan säga att vi i dag har någon genomgående
kreativ miljö, utan många gånger är det tvärtom. Det behövs ett erkännande av
universi­tetslärarnas roll, och det behövs en satsning på kvaliteten i
utbildningen över hela linjen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svenska akademiska utbildningen måste hela tiden
sträva efter att vara bäst i världen. Det duger inte att vi nöjer oss med någon
andra- eller tredjerangsplats. Skall vi även i fortsättningen hävda oss måste
vi sträva efter att vara på topp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande den högre utbildningen och den regionala
utvecklingen är det inget tvivel om att den högre utbildningen självfallet
spelar en väsentlig roll som en motor. Utbildningsministern underströk 1975 i
propositionen om förändringen av högskoleväsendet att man under den närmaste
tiden inte avsåg att bygga ut den traditionella universitetsutbildningen utan i
första hand var inriktad på att ute i regionerna försöka tillgodose det växande
och mångskiftande behovet av klart yrkesinriktad utbildning på högskolenivå.
Samtidigt underströks att fasta forskningsresurser bara skulle finnas vid de
sex universitetsorterna samt i Luleå. Detta har alltsedan dess varit en
ledstjärna för riksdagen när den har haft att ta ställning till olika-förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De mindre högskolornas huvuduppgift måste vara att
åstadkomma en kvalificerad postgymnasial yrkesutbildning på låt oss säga 80-100
poäng i normalfallet. Mellaningenjörsutbildningen, som är tänkt att omfatta just
80 poäng, kan ses som ett utmärkt exempel på detta. Samtidigt är det angeläget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för de
mindre högskolorna att skaffa sig någon nisch som gör att man kan erbjuda någon
riksunik utbildning och därmed också kan falla tillbaka på en riksrekrytering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag besökte för ungefär en vecka sedan en av våra allra
minsta högskolor, nämligen den i Halmstad, och kunde där ta del av just två
sådana nischer som man utvecklat där. Det var dels en linje i idrottspedagogik,
dels en linje för att utbilda s. k. utvecklingsingenjörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi moderater har efterlyst ett uttalande från riksdagen
när det gäller de små högskolornas framtida struktur som i huvudsak skulle
överensstämma med de linjer som jag här har dragit upp. Vi har också i årets
budget velat anslå 20 milj. kr. att fördelas mellan de små högskolorna som
skulle syfta till att möjliggöra särskild utveckling av nya utbildningar för
dem. Pengarna skulle också kunna användas för utrustning. I ett andra steg
menar vi att man skulle ge ett klumpanslag till de små högskolorna och också
upphäva skillnaden mellan allmänna linjer och lokala linjer och låta dessa små
högskolor i större utsträckning bestämma själva hur de vill utforma sin
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jagövergårnu. herr talman, till att granska en del av de
reservationer som finns i de fem betänkandena. Jag kommer ingalunda att gå in
på alla reservationer utan bara på några som kanske är av större principiellt
intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag börjar med att se på den tekniska utbildningen. Det
gäller alltså betänkande 16. Här kan jag konstatera att det är positivt att
budgetproposi­tionen nu banar väg för en mellaningenjörsutbildning på
högskolenivå som i sin tur bygger på en treårig teknisk gymnasieutbildning. Det
är också positivt att YTH:s framtid utreds innan några nya beslut om
utvidgningar fattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns emellertid några skönhetsfläckar. Den ena gäller
den dataveten­skapliga linjen, där en minoritet bestående av de borgerliga
företrädarna vill att en sådan skall förläggas till Göteborg och Stockholm,
något som majoriteten motsätter sig med hänvisning till att man vill avvakta
resultatet av naturvetarutredningen, som har initierats av UHÄ, innan man
fattar beslut. Detta är rätt förvånande och något ologiskt, eftersom man
samtidigt vill lägga ner fysikerlinjen i Umeå och ersätta den med en linje för
teknisk fysik, som då skulle kunna betecknas som en civilingenjörslinje. I den
frågan vill man helt plötsligt inte avvakta naturvetarutredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det råkar vara så ätt vi nu har tillgång till naturvetarutredningens
förslag. Det kom den 15 april. Det visar sig att man mycket väl kan inrätta de
datavetenskapliga linjerna i Stockholm och Göteborg utan att ritningarna störs
det allra minsta, medan däremot ett borttagande av fysikerlinjen i Umeå sannolikt
gör det mycket svårt för Umeå att kunna vara med om den nya
naturvetarutbildning som föreslås och där fysiken kommer att spela en väsentlig
roll för just utbildningen i matematik och fysik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan också ställa frågan om det är rimligt att i Umeå
inrätta en civilingenjörslinje som uppenbarligen inte kommer att uppfattas som
en egentlig civilingenjörslinje. Samtliga remissinstanser har avstyrkt, och
bland dem finns också de tekniska högskolornas rektorskonferens, som samman­trädde
i november 1986 och då hävdade att det för att utbilda civilingenjörer också
måste vara fråga om en &amp;quot;gedigen industriell utbildning&amp;quot;. Utbildningen
måste också, slog rektorskonferensen fast, genomföras i en
&amp;quot;ingenjörsveten-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skaplig
miljö&amp;quot;, som man menar helt saknas i Umeå. I den utbildning som föreslagits
finns det nära nog inga inslag av teknisk-industriell utbildning, sammanfattade
också rektorskonferensen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur skall man då klara detta? Ja, man får låna resurser
från Luleå, har det sagts. Men det finns anledning att precis som
remissinstanserna ställa sig tveksam till en sådan lösning. Vi har ju gjort en
uppdelning mellan Umeå och Luleå. Luleå står för den tekniska utbildningen och
för civilingenjörsutbild­ningen och har också fasta forskningsresurser när det
gäller den tekniska sidan, medan Umeå får svara för de andra utbildningsbehoven
i Norrland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om civilingenjörslinjen skulle förläggas till Umeå har man
anledning att befara att det beträffande civilingenjörsutbildningen kan komma
att uppstå något av ett konkurrensförhållande mellan Umeå och Luleå. Man kan
också fråga sig om det kommer att finnas tillräckligt rekryteringsunderlag.
Inte minst mot bakgrund av naturvetarutredningens förslag borde det finnas skäl
att i stället satsa på fysikerlinjen i Umeå. Civilingenjörsutbildningen bör
vidare finnas där det finns fasta forskningsresurser, har vi hävdat från
moderat håll. Det finns alltså anledning att avslå regeringens förslag när det
gäller linjen teknisk fysik i Umeå. Det kan tilläggas att förslaget också
innebär en nedvärdering av ämnet fysik och av fysikerlinjen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av samma' skäl finns det anledning att motsätta sig
uppbyggnaden av en materialteknisk linje vid Uppsala universitet. Rekryteringen
till den materi­altekniska linje som finns vid KTH fungerar dåligt. Finns det
då någon anledning att tro att rekryteringen skulle bli bättre om man inrättar
ytterligare en sådan linje i Uppsala? Remissinstanserna har varit övervägan­de
negativa. Frågan om den materialtekniska linjen utreddes 1980/81.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan alltså konstatera att det inte finns några motiv
för att förlägga en materialteknisk linje till Uppsala. Men orsaken till att
man vill göra det är uppenbar. Man vill på något sätt få linjen anknuten till
högskolan i Falun-Borlänge. Men hur skall man kunna samordna en 4,5-årig
civilingen­jörsutbildning med en 2-årig lokal utbildning? Det vore bra mycket
bättre att satsa på de studerandes möjligheter att utföra examensarbete vid de
industrier som finns i Falun-Borlänge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill som hastigast kommentera även
journalistutbildningen. Här föreligger återigen en borgerlig enighet. Utskottets
borgerliga företrädare vill ha en förbättring av journalistutbildningen och
knyter framför allt an till UHÄ-förslaget 1983 om en kortare
journalistutbildning för personer som avlagt examen och klarat av sin
120-poängsutbildning. Den föreslagna utbildningen skulle alltså vara ett
komplement till den redan existerande journalistutbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det sedan gäller det betänkande som behandlar anslagen
till lokala och individuella linjer och enstaka kurser är det glädjande att
kunna konstatera att utskottet här föreslår ytterligare 25 milj. kr. Utskottet
tillstyrker emellertid inte fullt ut vårt krav att medlen i första hand skall
gå till högskolorna i Karlstad, Örebro och Växjö och till universitetet i
Linköping.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist några ord om anslagen till investeringar. Jag
har här avgivit en reservation som gäller Vadstena slott. I Vadstena fruktar
man att det återigen, eftersom slottet ligger där det ligger och inte i
Stockholm, skall bli en försening av den absolut nödvändiga utbyggnaden av
mellanvallen, som i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sitt
nuvararande skick inte bara ter sig fränstötande ur estetisk synpunkt utan
också innebär att landsarkivet lider stor brist på lokaler. Riksantikvarieäm­betet
har sagt att vallen måste vara utbyggd till i början av 1990-talet för att det
skall kunna anses vara acceptabelt. Det är fortfarande några år kvar till dess,
men tiden går, och alla skall veta att beslut inte fattas alltför snabbt i
riksdagen. Jag hoppas i varje fall att man inomen snar framtid skall kunna få
se vallen återuppbyggd och att landsarkivet därmed skall få sina så hett
eftertraktade lokaler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till samtliga
reservationer där moderata företrädare finns med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog tredje vice talmannen 
ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 28
CARL-JOHAN WILSON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ämnar inte fördjupa mig i någon
omfattande debatt om de fem betänkanden från utbildningsutskottet som nu
behandlas. Jag skall koncentrera mig på att argumentera för några få
reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 5 i betänkande 16 föreslås att riksdagen
skall uttala sig för att engelska skall kunna vara undervisningsspråk under
avslutningsåret vid någon civilingenjörslinje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildningsutskottets majoritet har konstaterat att vilken
högskola som helst kan besluta om att viss undervisning skall hållas på annat
språk än svenska och att riksdagen därför inte behöver uttrycka sig om det. Ja,
den rätten har förvisso varje skola. Utbildningsutskottet besökte för ungefär
ett år sedan Norrköping. Där hade vi bl. a. tillfälle att delta en stund i en
gymnasielektion, som hölls helt på engelska, fastän det inte var en
språklektion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälet till att reservanterna vill ha riksdagens uttalande
i den här frågan är att det skulle kunna innebära litet extra stimulans för dem
som är beredda att sätta i gång försöksverksamhet med undervisning på engelska.
Det vore bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;betänkande 16, reservation 8. föreslår Ylva Annerstedt och Lars
Leijonborg att statens anslag för utbildning för tekniska yrken höjs med 8
milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regering och riksdag kan påstå att vi faktiskt har satsat
ganska mycket på den tekniska högskoleutbildningen. Man skulle t.o.m. kunna tro
att det därför är väl beställt med den. Tyvärr är det inte bra. Låt mig ta
några exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan konstatera att för få av de studerande tar examen.
En orsak till det kan förstås vara att de erbjuds attraktiva jobb så tidigt,
att de inte tycker att det lönar sig att fullfölja studierna. En vanligare
orsak är nog att det brister i undervisningens kvalitet eller att de studerande
tvingas förvärvsarbeta under studietiden för att klara sin ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På flera håll har högskolorna inte haft resurser att bygga
ut den tekniska utrustningen i takt med behovet. Det gäller särskilt
datautrustning. Det är inte ovanligt att s.k. datahallar är inbokade 24 timmar
per dygn för att studenterna skall få plats vid tangentbord och skärmar. Visst
är det bra med en hög utnyttjandegrad av materielen. men det här exemplet torde
vara bevis på att det behövs mer resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet vill medverka till en förbättring av den högre
tekniska undervisningen genom att förorda den här aktuella anslagsökningen med
8 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Betänkande
19:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man arbetar i industri eller i hantverksyrke och vill
utbilda sig till lärare inom de yrkesområdena kan man fr. o. m. den 1 juli 1987
få s. k. utbildnings­arvode. Det skall kompensera det inkomstbortfall som
drabbar den stude­rande under lärarutbildningstiden. Det har visat sig att det
annars är oerhört svårt att rekrytera elever till sådan lärarutbildning,
eftersom man vänder sig till personer som redan &amp;quot;etablerat&amp;quot; sig med
t. ex. fainiljeansvar och &amp;quot;ställt in&amp;quot; familjens konsumtion efter de
resurser som lönen utgör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation nr 3 aktualiseras den orättvisa som ligger i
att utbildningsar­vodet endast gäller lärarutbildning till vilken huvudsakligen
män känner sig kallade. Folkpartiet tycker att samma möjlighet till
utbildningsarvode bör gälla för studerande vid vårdlärarlinje och handels- och
kontorslärarlinje. Även de linjerna rekryterar studerande bland personer,
vilkas yrkesverk­samhet är en viktig grund för lärarutbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är naturligtvis otänkbart att utbildningsutskottets
majoritet skulle lägga större vikt vid typiskt manliga lärarutbildningar än vid
typiskt kvinnliga. Jämställdhet mellan könen är givetvis en självklar
målsättning för allt arbete i utbildningsutskottet. Det A-n/; dock vara så, att
en begränsning av möjlighet till utbildningsarvode enligt utbildningsutskottets
majoritetsför­slag blir uppfattat som ett typiskt exempel på hur kvinnor
diskrimineras. Därför skulle det vara bra för riksdagens rykte, om Ylva
Annerstedts, Lars Leijonborgs och Björn Samuelsons reservation fick stöd av
riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Betänkande
20:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation nr 1 handlar om journalistutbildning. Reservanterna
efterfrå­gar en snabb igångsättning med försöksverksamhet för en förkortad
journa­listutbildning, som bygger på annan yrkesutbildning. I många år har man
efterfrågat en sådan avkortad journalistutbildning. Det borde vara självklart
att det är bra om yrkesutbildat folk med speciellt intresse för information
kunde få en journalistutbildning på den grunden. 1983 föreslog universitets-och
högskoleämbetet att en sådan utbildning skulle startas. Vi tycker att det nu är
dags att sätta i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till samtliga reservationer
där företrädare för folkpartiet finns med i betänkandena UbU 1986/87:16, 19,
20, 21 och 23.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 29
PÄR GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Att centerpartiet prioriterar utbildningen
mycket högt vågar jag tro är allmänt känt. Motivet för detta är att vi anser
att det vi satsar på utbildning är en investering för framtiden. Om Sverige
skall kunna bibehålla en tätposition som kultur- och industrination, måste vi
ha ett utbildningsväs­ende, och naturligtvis också en forskning, av hög
kvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därför som vi kategoriskt säger nej till de olika
besparingsförslag på utbildningens område som andra partier står för. Det här
synsättet gäller hela utbildningsväsendet, ungdomsskola lika väl som högskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sättet att utveckla den högre utbildningen har mycket stor
betydelse för nationen som helhet, men också för olika delar av landet, olika
regioner, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
enskilda människors möjlighet att få syssla med den typ av verksamhet som de
har fallenhet och förutsättningar för. Den långa vägen är inte längre lika
tillgänglig, utan utbildningsmöjligheterna är ofta avgörande för vad man kan arbeta
med senare i livet. Det är därför som vi tycker det är väldigt viktigt att
åstadkomma resursförstärkningar också på högskolans område och få en
högskoleutbildning av hög kvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tyvärr måste man konstatera att samtidigt som
statsmakterna prioriterat forskningen under en mycket lång tid, har
resursutvecklingen när det gäller grundutbildningen släpat efter. Där har man
fått känna av ganska snåla vindar, och det har naturligtvis vållat en hel del
problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centern har tre övergripande mål i högskolepolitiken. Ett
är att satsa på kvalitet, ett annat är att åstadkomma en effektiv
resursanvändning och så litet byråkrati som möjligt; och ett tredje är att
skapa en decentraliserad struktur också inom den högre utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller kvalitetsförstärkningarna handlar det ofta
om pengar. Vi har också förslag, till resursförstärkningar på en rad områden,
varav en del behandlas i de betänkanden vi nu har framför oss. En del av våra
önskemål har blivit tillgodosedda genom riksdagsbehandlingen, men inte alla. Bl.
a. önskar vi en rejäl förstärkning när det gäller resurserna för den tekniska
utbildningen, vilket ju är en fråga som behandlas i dag. Vi har yrkat på
ytterligare 40 milj. kr. till den tekniska sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kvaliteten i högskoleutbildningen är naturligtvis också
starkt beroende av förkunskapskraven, vilket bl. a. Birger Hagård berörde
tidigare. Vi serockså fram mot det förslag som tillträdesutredningens
betänkande kan leda fram till och tycker det är viktigt med ett
tillträdessystem för högskolan som stimulerar eleverna att skaffa sig goda
förkunskaper. Men vad som är inte mindre viktigt är kvaliteten i ungdomsskolan
- att vi har en ungdomsskola med tillräckliga resurser att verkligen ge en god
förberedelse för bl. a. högskolestudier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tyvärr har ungdomsskolan blivit ett populärt område för
nedskärningar och besparingar. Regeringen försökte genomföra besparingar på en
halv miljard på ungdomsskolan. Allt fick man inte igenom, men tyvärr en del.
Moderaterna, som gärna talar om vikten av kvalitet i utbildningen och goda
förkunskaper, leder ligan när det gäller att vilja göra nedskärningar i
ungdomsskolan, och det är klart att detta är ett hot mot kvaliteten också i
högskoleutbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt krav på en effektivare resursanvändning handlar, som
jag sade,&lt;br&gt;
mycket om att hitta mindre byråkratiska arbetsformer. Det är bl. a. därför&lt;br&gt;
som vi förordar en friare studieordning inom det gamla filosofiska fakultets­&lt;br&gt;
området.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.       '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi föreslår att linjernas roll skall tonas ned kraftigt.
Linjerna kan få vara kvar som något slags studievägledande paket, men de skall
inte binda studenternas studieval och heller inte vara avgörande för
resursanvänd­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom att skapa sådana här fria studier tror vi att det
blir lättare för studenterna att finna de utbildningsvägar som .passar deras
intressen och det som de skall syssla med. Dessutom kan det bli en enklare
anslagsordning. Vi kan komma bort från en situation där en institution skall
finansiera sin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verksamhet
genom ett antal linjeanslag - lokala linjeanslag, individuella linjeanslag,
anslag för enstaka kurser etc. Vi kan nå fram till en situation där
grundutbildningen helt enkelt finansieras av ett grundutbildningsanslag på
institutionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Decentraliseringen inom högskolan är en viktig sak. Den
är, naturligtvis, av flera skäl en hjärtefråga för centern. Vi vet ju att
avståndet till högre studier är av väldigt stor betydelse för den enskilde
studentens benägenhet att välja när det gäller att gå vidare till
högskolestudier i någon form. Därför är det viktigt för tillgängligheten till
högskolan att alla har en rimlig chans att förverkliga sina intressen och
också, om det är inriktningen, att skaffa sig en högre utbildning. Det är
således väldigt viktigt att det finns en högskoleut­bildning som är fördelad
över landet och att vi, förutom de stora universite­ten, också har ett antal
mindre högskolor med ett bra utbud och en god kvalitet på sin verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har diskuterats mycket vilken karaktär de mindre
högskolorna skall ha, och det förs fram tankar om att de skulle förvandlas till
något slags college-skolor eller yrkeshögskolor. Vi vill slå fast att vi anser
att också de mindre högskolorna bör ha en viss bredd på sin verksamhet. Det är
viktigt att också bygga ut den kortare, mera yrkesinriktade tekniska och
ekonomiska utbildningen. Vi har under flera år tagit upp den frågan i motioner
till riksdagen. Även i år upprepar vi vår uppfattning om vikten av en vidare
utbyggnad av de här utbildningarna. Det är naturligt att en hel del av dem
skall finnas vid de mindre högskolorna. Men därutöver är det viktigt att de
mindre högskolorna också har ett rejält utbud av mera allmänna kurser på det
filosofiska fakultetsområdet plus på något eller några utbildningsområ­den, där
de kan utveckla en fördjupad och mera forskningsanknuten verksamhet med längre
utbildningar osv., som då baseras på en riksrekryte­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den här uppläggningen underlättas om man har samma syn som
vi på linjesystemet, där kopplingen till allmänna utbildningslinjer inte längre
kommer att vara så betydelsefull. Om man har samma syn som vi på hur utbildningen
på det filosofiska fakultetsområdet skall se ut, blir det. som sagt, lättare
för en enskild student att kombinera en fil. kand.-examen -genom att utnyttja
det kursutbud som finns på den mest närbelägna högskolan, som också kan vara en
relativt liten högskola - med senare studier vid någon annan mindre högskola
eller något större universitet. Det är då viktigt att de små högskolorna får
resurser, så att den här typen av kursverksamhet kan byggas ut. Vi har också
lagt fram förslag om detta. Genom den förstärkning av anslaget för lokala
linjer med enstaka kurser som riksdagen nu föreslår hoppas vi att en del av det
här skall kunna realiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt att högskolan byggs ut på ett planerat sätt
och med hänsyn tagen just till behovet av en fungerande högskoleutbildning över
hela landet. Centern har sedan länge drivit kravet på en strukturplan för
högskolan, och vi anser att en av uppgifterna för denna strukturplan skall vara
just att slå vakt om de mindre högskolornas roll och utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett intressant exempel på hur en decentraliserad
högskoleutbildning kan byggas ut är projektet Bergslagens tekniska högskola.
Den arbetsmetodiken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;borde
prövas också på andra håll i landet, kanske i form av Smålands tekniska
högskola och liknande projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill understryka att det tyvärr har blivit en
felaktighet i betänkande 16 som nu ligger på kammarens bord, där det framgår
att centerpartiet skulle stödja reservation 3, som handlar om den
materialtekniska utbildningen i Uppsala, som ju är ett led i uppbyggnaden av
Bergslagens tekniska högskola. Centerpartiet står inte bakom den reservationen,
och det gör inte heller folkpartiet. Däremot står centern bakom en reservation
som handlar om kvalitetsförstärkningar när det gäller den tekniska utbildningen
i Umeå. Det kommer, såvitt jag förstår, att delas ut ett rättelseblad i
kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns ytterligare några frågor som behandlas i dessa
betänkanden. Ett av de viktiga områdena gäller utbildningen av förskollärare
och fritidspeda­goger. Där har en hel del nedskärningar genomförts, och
utbildningarna i Uppsala och Borås har lagts ner. Nu ser vi att detta var ett
felgrepp - centern motsatte sig också dessa nedläggningar. Efterfrågan på dessa
personalkate­gorier växer, och det finns nu anledning för riksdagen att ompröva
neddragnings- och nedläggningsbesluten. Centern har också reservationer med den
inriktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett förslag som har ett speciellt regionalpolitiskt
intresse är centerpartiets förslag om en arkitektskola för norra Skandinavien,
dvs. i samarbete med våra nordiska grannländer. Villkoren är ju speciella för
byggenskapen på Nordkalotten och de nordliga delarna av Skandinavien, framför
allt av klimatskäl. Det skulle vara ett intressant samnordiskt projekt att utveckla
en utbildning för arkitekter just med den inriktningen. Det vore också
intressant ur energihushållningssynpunkt att göra en sådan satsning. Vi har
fört fram förslaget men har tyvärr inte fått stöd för det och har därför
reserverat oss på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också särskilt nämna frågan om
journalistutbildning, som är en gammal följetong. Det är angeläget att det
finns väl kvalificerade journalis­ter, som inte bara har en god journalistisk
utbildning utan också en gedigen fackutbildning av något slag. Därför är det
önskvärt med en journalistutbild­ning som är speciellt anpassad till personer
som dessförinnan har skaffat sig en akademisk utbildning av något slag. Den bör
rimligen vara kortare än den nuvarande utbildningen på journalisthögskolorna.
Detta är ett förslag som centern har fört fram tidigare men som vi tyvärr ännu
inte har fått något stöd för, och tillsammans med moderater och folkpartister
har vi reserverat oss på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns ytterligare reservationer som centern står
bakom, men av tidsskäl skall jag inte kommentera alla - det går att läsa om dem
i de betänkanden som ligger på riksdagens bord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill avslutningsvis, herr talman, yrka bifall till
samtliga de reservationer som Kerstin Göthberg och jag står bakom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 30 BO HAMMAR (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det börjar visst bli tradition - och en bra
tradition - att vpk tillsammans med de socialdemokratiska ledamöterna i
utbildningsutskottet korrigerar regeringens hudgetproposition och skaffar mer
pengar till högsko­lan än regeringen föreslår. Visst skulle vi gärna vilja gå
längre från vår sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoll 1986187:118&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;men ändå
tycker jag inte att det som vi faktiskt har åstadkommit är så pjåkigt.
Uppenbarligen har dessa uppgörelser mellan vpk och socialdemokraterna i
utskottet och i riksdagen fått ett mycket positivt mottagande inom högskole­världen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förra året lyckades vi tillsammans högst påtagligt
förbättra villkoren för de forskarstuderande. I år får vi bl. a. igenom en
rejäl uppskrivning av anslaget till enstaka kurser och lokala linjer, något som
behandlas i betänkande 21. Utbildningsutskottet föreslår där bifall till
vpk-motionen. vilket betyder att det s. k. LIE-anslaget ökas med 25 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns många goda skäl till att vi har lagt fram det
förslaget. Om det bifalls får de små och medelstora högskolorna, som spelar en
utomordentligt stor regionalpolitisk roll, möjlighet att bredda sitt
utbildningsutbud. De enstaka kurserna handlar ofta om humanistiskt och
samhällsvetenskapligt inriktade ämnen, som har svårt att göra sig gällande i
ett alltmer teknokra­tiskt samhälle. Ett brett utbud av enstaka kurser ger
också människor som är ute i arbetslivet möjlighet att delta i kortare
universitetsstudier. Alla dessa goda argument har utskottet nu ställt sig
bakom, vilket vi tackar för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vår uppgörelse med socialdemokraterna vid förra riksmötet
innebar också att utbildningsarvode skall utgå till studerande på industri- och
hantverkslä­rarlinjerna fr. o. m. den I juli 1987; Förhoppningsvis kommer det
att bidra till att lösa bl. a. rekryteringsproblemen. Nu föreslår folkpartiet i
én motion att utbildningsarvode snarast skall återinföras också på handels- och
kontorslä­rarlinjen samt vårdlärarlinjen. Vi tycker att det är ett helt riktigt
förslag, och vi har själva tidigare också lagt fram ett sådant förslag. Även
när det gäller denna utbildning ,är rekryteringsproblemen mycket stora.
Dessutom är detta, som framhålls i motionen, en jämställdhetsfråga. Dessa
utbildningslin­jer är som bekant kvinnodominerade. och det kan med all rätt
uppfattas som diskriminerande atf utbildningsarvode inte här utgår till
skillnad från på de mansdominerade industri- och hantverkslärarlinjerna.
Utskottsmajoriteten ger i princip motionärerna rätt men vill ändå inte vidta
några omedelbara åtgärder. Det tycker vi att man borde ha gjort, och därför
yrkar jag bifall till reservation 3 i betänkande 19.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I samma betänkande behandlas också
förskollärarutbildningen. För att den utbyggnad av barnomsorgen som riksdagen
har beslutat om skall klaras behöver ytterligare 25 000 förskollärare utbildas.
Vi menar därför att riksdagen bör uttala sig för att utbildningskapaciteten för
personal inom barnomsorgen skall anpassas till den fortsatta utbyggnaden inom
barnomsor­gen. Vi tycker också att utbildningen skall vara enhetlig för
personalen inom barnomsorgen. De nuvarande barnskötarnabör erbjudas
påbyggnadsutbild­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är medvetna om att det också när det gäller denna
utbildning finns stora rekryteringsproblem och för att lösa dem behövs det
självfallet en rad åtgärder på både det studiesociala och lönemässiga området,
vilket vi emellertid inte har att diskutera här. Jag yrkar bifall till
reservationerna 1 och 2 liksom till reservation 5 i betänkande 19.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talmän! Linjesystemet inom högskolan firar i år
tioårsjubileum. Då tycker vi att det finns anledning att närmare diskutera de
erfarenheter som har vunnits. En sådan diskussion pågår inom vpk och inom vår
studentrörel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;se. Vi är
inte alls främmande för att man i vissa avseenden skulle kunna uppluckra ett
alltför stelbent och snävt linjesystem. Sådana tendenser finns också. Vår
satsning på de enstaka kurserna, som jag inledningsvis berörde, skall också ses
mot den bakgrunden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här finns också en viss koppling till den yrkestekniska
högskoleutbildning­en som berörs i betänkande 16. Vi menar att denna utbildning
skall behållas inom högskolan, men vi tycker den skall utvecklas och på sikt få
viss forskningsanknytning. Till den yrkestekniska högskoleutbildningen kunde
man t. ex. knyta kurser i vetenskapsteori, forskningsmetodik och pedagogik. Vi
föreslår att en sådan försöksverksamhet startas vid högskolorna i Karlstad och
Gävle. Det skulle också positivt kunna bidra till de teknikspridningspro­gram
som det så ofta talas om. Det skulle vara viktigt inte minst för de stora delar
av landet som befinner sig i en ganska svår kris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När det gäller Stockholmsområdet kan man
däremot inte tala om kris, såvida man inte menar tillväxtkris. Just nu upplever
vi en boom utan like. Men den gäller framför allt området från Norra
Stationsgatan och norrut mot Arlanda. Alla vi som ofta åker ut med flyghussen
till Arlanda kan konstatera det med våra egna ögon. Vid varje resa upptäcker
man nya projekt och nybyggnationer. Universitetet ute i Frescati spelar därvidlag
också en dynamisk roll liksom Kistaområdet och den utbildning som bedrivs där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åker man däremot söderut i Stockholms län ser det
annorlunda ut. Brist på arbetsplatser, stora problem på många håll. Varför då
inte satsa på en begränsning av expansionen i norr i t. ex.
utbildningshänseende och börja bygga en högskola i södra Stockholmsregionen?
Ett sådant förslag har vpk väckt i Stockholms läns landsting. Motionen har mött
starkt intresse och gensvar. Här i riksdagen har centerpartiet begärt en
utredning i frågan. Det är ett utmärkt initiativ som stöds av både vpk och
enligt vad jag förstår också av folkpartiet, men beklagligtvis inte av
utskottsmajoriteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi diskuterar här i ett svep fem olika och
ganska skilda betänkanden, och jag avser inte att gå in-på alla detaljfrågor.
Jag nöjer mig med att avslutningsvis yrka bifall till samtliga reservationer
till dessa betänkanden där vpk är med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 31 BARBRO NILSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Talmanskonferensen har rekommenderat utskotten
att vidta särskilda åtgärder för att planera sina ledamöters deltagande i
kammardebat­terna pä ett sådant sätt att debatterna koncentreras så mycket som
möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta har utbildningsutskottet gjort vid det här
tillfället. Vi behandlar alltså fem betänkanden i ett sammanhang. Självfallet
blir det hela mycket summariskt. Jag kommer följaktligen att inrikta mig på de
reservationer som är fogade till betänkandena. I övriga avsnitt står utskottet
enigt bakom vad utskottet skriver i resp. betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tar först upp utbildningsutskottets betänkande 16 om
anslag till utbildning för tekniska yrken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande reservationerna 1 och 2 hänvisar utskottet
till UHÄ:s uppdrag öm den mera långsiktiga planeringen förde
matematiskt-naturvetenskapliga utbildningarna. Uppdraget innefattar en särskild
prövning av behovet av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grimdläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;matematisk
utbildning i relation till datavetenskaplig sådan. Innan redovis­ningen skett
anser utskottet det olämpligt att ta ställning till de detaljförslag som läggs
om lokalisering av olika linjer. Jag har erfarit att UHÄ:s förslag skall lämnas
under hösten 1987 på ett sådant sätt att överväganden med anledning därav kan
tas upp i budgetpropositionen 1988.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 3 avstyrks att materialteknisk utbildning
startas i Uppsala den 1 juli 1988. Motivet är att man på motsvarande linje vid
KTH haft rekryteringsproblem. Avsikten med den materialtekniska linjen i
Uppsala är bl. a. att den avslutande delen efter två inledande år i Uppsala
skall förläggas till ett par mindre högskolor i Bergslagsområdet. Vidare skall
samarbete ske med gymnasier i Bergslagen. Denna uppläggning gör att man
sannolikt kan se på rekryteringen i ett ljusare perspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så ett par ord om teknisk-fysiklinjen i Umeå. Upprinnelsen
till förslaget är att man på fysikerlinjen under lång tid, egentligen ända
sedan starten 1977, inte kunnat fylla platserna. Problemet har inte varit
antalet registrerade utan avhoppen efter första året. Detta har inneburit ett
ineffektivt utnyttjande. I längden är det inte rimligt att då ha linjen kvar.
Moderatreservanterna bakom reservation 3 - och enligt upplysning av Pär
Granstedt nu också folkpartiet och centern - inser detta och yrkar att den
skall vara kvar men utvecklas i en riktning som är anpassad till universitetets
profil.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet tillstyrker för sin del försläget i
propositionen att inrätta en teknisk-fysiklinje. Men utskottet gör det med två
viktiga markeringar. För det första; Det är ett undantag. Och för det andra:
Utbildningen bör i så stor utsträckning som möjligt avpassas efter de
utbildnings- och forskningsmässi­ga förutsättningar som redan finns vid Umeå
universitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande reservationerna 5 och 6 kan bara sägas.att det
redan nu finns möjligheter för högskolestyrelserna att ordna sådan utbildning
som föreslås i resp. motioner. Det behövs alltså inte något särskilt
riksdagsuttalande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservationerna 7, 8 och 9 förordar 5, 8 resp. 40 milj.
kr. mer än utskottet, som gör en annan prioritering av resurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till betänkande 19 om anslag till utbildning för
undervisningsyrke har fogats fem reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förskollärar- och fritidspedagogutbildningen är
fortfarande inte i balans. Vi har fattat beslut om utbyggnad av barnomsorgen i
vårt land, och därför behöver vi också framöver välutbildad personal till både
daghem och fritidshem. Utskottet anser att den kvot av nybörjarplatser som
finns, 3 006 resp. 928, skall utnyttjas innan vi går med på att föreslå en
utökning. Våren 1986 fanns sammanlagt 300 ej utnyttjade platser inom
förskollärarutbildning­en och ett fyrtiotal obesatta platser på
fritidspedagoglinjerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande förnyad lokalisering till Borås säger
reservanterna själva att de inte nu biträder yrkandet i motionen, tack vare
socialstyrelsens uttalande om det verkliga behovet av förskollärare och om hur
vi bättre skall få förskollärare att stanna i yrket. Man kan också undra om det
inte räcker med 17 utbildningsorter och, om detta inte är till fyllest, med att
Göteborg lokaliserat en del av sina 240 nybörjarplatser till Borås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildningsarvodets återinförande på industri- och
hantverkslärarlinjen vill fp och vpk beteckna som en diskriminering av kvinnor.
Nej. det är det absolut inte. Det vore önskvärt att kunna ge tillbaka
utbildningsarvodet till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samtliga
lärarutbildningslinjer. Vi har kunnat konstatera att det är vissa svårigheter
att få de väl kvalificerade sökande som utbildningen är avsedd för. UHÄ har
också utvärderat konsekvenserna av slopandet. Den 1 juli detta år återinförs
arvodet för industri- och hantverksyrken. Vi socialde­mokrater, som har ansvaret
för ekonomin i landet, har inte kunnat prioritera några ytterligare arvoden det
kommande budgetåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan inte heller tillskjuta den miljonen kronor som
utskottets folkpartis­ter vill förstärka danshögskolan med. Om UHÄ nyss har
inlett en översyn av dansutbildningen bör vi väl avvakta den. På vilka grunder
bör man ge ett tillskott? Är det inte fråga om litet lösa grunder?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är därmed inne på betänkande 20 om kultur- och
informationsyrken och måste motivera avslag på vpk-reservationen om särskilda resurser
till högskolan i Borås på motsvarande sätt som beträffande förstärkningen till
danshögskolan. Vi har inte dessa resurser nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Journalistutbildningen håller på att utredas för tredje
gången och nu av Bo Präntare. Är det bristen på journalister som gör att ni
moderater föreslår en försöksverksamhet? Det är nog ganska gott om
journalister. Men oenigheten om utbildningens uppläggning och omfång har varit
stor, inte minst inom den egna kåren. Och då kan det vara vettigt att vänta
till hösten och se hur nästa förslag om utbildning ser ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till betänkandet UbU:21 om anslag till lokala och
individuella linjer och enstaka kurser har fogats sex reservationer. Kravet i
reservation 1 att riksdagen skall ge till känna att vidareutbildning på
mellannivå av ingenjörer, tekniker och ekonomer har stor betydelse och skall
beaktas vid den fortsatta planeringen är i praktiken redan tillgodosett. Jag
vill erinra om att kortare utbildningar har tillkommit för t. ex.
verkstadsingenjörer i Kalmar, för driftsingenjörer i Sundsvall/Härnösand och
för dataingenjörer i Gävle/ Sandviken. Dessutom är det så att en mera
översiktlig strukturplan för de små och medelstora högskolornas utveckling
aviseras till nästa budgetpro­position. Utskottet anser det då onödigt att nu
göra några mera principiella uttalanden. Med vad jag nämnt är också
reservationerna 3,4 och 6 egentligen kommenterade. Utskottet anser att den mera
principiella och mera grundliga diskussionen om de små och medelstora
högskolornas utveckling vad avser både inriktning och omfång bör komma i
samband med behandlingen av nästa budgetproposition. Jag konstaterar för övrigt
att m- och c-reservatio-nerna skisserar helt olika inriktningar för de små och
de medelstora högskolorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I anslutning till reservationerna 2,3 och 4 vill jag
markera den ökning på 25 milj. kr. av anslaget som s och vpk blev överens om
vid uppgörelsen om anslagen till grundskolan, gymnasieskolan och högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 5 yrkar företrädarna för centern och vpk
samt Ylva Annerstedt på en utredning av praktiska och ekonomiska
förutsättningar för en särskild högskola i södra delen av Stockholms län.
Utskottet anser det viktigare att regering och riksdag överväger konkreta
förslag till lokalisering av utbildning och forskning till södra delen av
Stockholms län än att man offrar tid på utredning av en särskild högskoleenhet.
Erfarenheten har-visat att det mycket väl går att lokalisera utbildning och
forskning till södra länsdelen. Jag tror det är den vägen man skall gå om det
nu över huvud taget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;är möjligt att få gehör för ytterligare satsningar i
Stockholmsområdet. När centern i andra sammanhang får tillfälle att yttra sig i
lokaliseringsfrägor brukar det inte precis vara Stockholmsområdet som skall
gynnas. Och samverkan mellan högskolor för linjeutbildning och enstaka kurser
fungerar utmärkt på andra håll i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist bara några ord om betänkandet UbU:23 och
investeringsanslagen. Vallarna vid Vadstena slott finns långt ner på
byggnadsstyrelsens projekt­plan. Nu vill Birger Hagård att regeringen skall ge
byggnadsstyrelsen i uppdrag att utarbeta byggnadsprogram och snarast
föranstalta om projekte­ring. Det betyder att vi skall flytta upp det här
projektet och sätta det före ett flertal andra. Vi har inte något underlag för
detta. I reservationen har det inte kunnat göras gällande att vallarna vid
Vadstena slott är viktigare än om- och utbyggnad av KTH, Umeå universitet,
Kalmar högskola eller t. ex. Uppsala universitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i
betänkandena UbU&lt;br&gt;
1986/87:16, 19, 20. 21 och 23 och avslag på samtliga reservationer i dessa&lt;br&gt;
betänkanden.      .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 32
BIRGER HAGÅRD (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Barbro Nilsson vill göra det lätt för sig.
Hon glider väldigt gärna undan frågeställningarna. Jag skall ta dem konkret,
den ena efter den andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller Vadstena slott säger kulturutskottet att det
bör vara möjligt att starta arbetena före 1992. Vidare gav
riksantikvarieämbetet sitt tillstånd endast under förutsättning att man inom en
rimlig tid återuppför mellanval­len. Att inte göra det innebiir en förfulning
som inte kan accepteras, och dessutom kan inte landsarkivet i Vadstena ta emot
mycket mer arkivalier-det är fullt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så det finns alla skäl i världen att se på de
prioriteringar som tidigare har gjorts och som också framgår, som jag sade, av
de uttalanden som vi har här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barbro Nilsson säger att vi inte har någon brist på
journalister. Jo, det kanske vi har. Vi har kanske brist på goda journalister
med en gedigen ämnesbakgrund, och det ärsådana som det är meningen att vi
skulle kunna få genom att ordna kompletteringsutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar de tekniska utbildningarna säger Barbro
Nilsson för sitt vidkommande att man bör avvakta naturvetarutredningens förslag
innan man tar ställning till frågan om datavetenskapliga linjer. Den
utredningen har kommit nu, men det spelar ingen roll. Naturvetarutredningens
förslag påverkar inte alls om vi inrättar datavetenskapliga linjer i Göteborg
och Stockholm. Däremot påverkar det, som jag sade förut, alldeles definitivt
utbildningen i fysik i Umeå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man inrättar en teknisk-fysiklinje i Umeå, så blir det,
i varje fall om man följer naturvetarutredningens förslag, hart när omöjligt
att ordna en matematik-fysikutbildning i Umeå. Den är då uppbunden på den
civilingen­jörslinje som inte någon remissinstans vill ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att det är ovarsamt att inte ta någon som helst
hänsyn till vad remissinstanserna säger. Fysiken i Umeå blir på det här sättet
nedklassad -onödigtvis nedklassad, vill jag säga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rekryteringen är dålig, säger Barbro Nilsson. Ja, det
åberopas i olika sammanhang..men vid den ämneskonferens i fysik som ägde rum i
Göteborg nu i mars konstaterades att linjen fungerade bra. Ser man efter,
finner man att rekryteringen inte är sämre i Umeå än på andra håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samma skäl gör att det inte finns anledning att nu inrätta
den materialtek­niska linjen i Uppsala. Civilingenjörsutbildningen bör finnas
där det finns fasta forskningsresurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För övrigt kan konstateras att också materialtekniklinjen
och dess lokalisering till Uppsala har avstyrkts av de flesta
remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 33 TREDJE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag får meddela att anslag nu satts upp om att detta
sammanträde skall fortsätta efter kl. 19.00:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 34
PÄR GRANSTEDT (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill göra några kommentarer med anledning
av Barbro Nilssons inlägg, men först kanske vi måste klara ut vad som gäller i
fråga om reservationerna och det tryckfel som finns i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centern och folkpartiet stöder inte reservation 4 angående
en teknisk­fysiklinje vid universitetet i Umeå, utan det är enbart moderaterna
som står bakom den reservationen. Däremot stöder vi, vilket inte framgår av det
tryckta betänkandet, reservation 2 som handlar om kvalitetsförstärkningar av
vissa matematisk-naturvetenskapliga utbildningar vid universitetet i Umeå.
Detta klargörs nu i ett rättelseblad som finns utdelat i alla bänkar, så jag
hoppas att det inte skall behöva kvarstå några oklarheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När vi diskuterar betänkande 16 om den tekniska
utbildningen säger&lt;br&gt;
Barbro Nilsson apropå vårt förslag om resursförstärkningar till teknisk&lt;br&gt;
sektor med 40 milj. kr. att socialdemokraterna gjort en annorlunda&lt;br&gt;
prioritering av resurserna. Det. tycker jag är väldigt intressant. Vilken&lt;br&gt;
annorlunda prioritering har socialdemokraterna gjort? Vad använder social­&lt;br&gt;
demokraterna dessa 40 miljoner till för annat ändamål, som inte vi skulle&lt;br&gt;
vilja stödja?&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,  ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har för mig att skillnaden mellan socialdemokraterna
och oss är att socialdemokraterna inte är lika intresserade av att satsa på
utbildningsområ­det och inte vill skaffa fram de resurser som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det gick som en röd tråd i Barbro Nilssons yttrande i
övrigt att det inte fanns resurser. Politik är att vilja, och i detta fall
handlar det om i vilken mån man tycker detta är ett så viktigt område att man
vill satsa på det eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från centerns sida är det klart att vi gärna sparar på
andra ställen för att kunna få loss resurser för utbildningsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller förskollärar- och
fritidspedagogutbildningarna hänvisade Barbro Nilsson till obesatta platser som
ett motiv för att inte anpassa utbildningen efter behoven. Jag tycker det är
ett ganska dåligt motiv. Vi har ett behov och då gäller det att se till att
skaffa utbildningsmöjligheter som står i samklang med detta behov och att man
aktivt försöker rekrytera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett sätt att öka rekryteringen kan vara att anordna
utbildning på fler platser, t. ex. återuppta utbildning i Uppsala och Borås.
Det är ju helt klart att på ju fler platser en.utbildning finns, desto lättare
är det att finna elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller de små högskolorna sade Barbro Nilsson att
vi och moderaterna hade olika inriktning. Det är naturligtvis sant, men jag
vill betona att den skillnaden inte är lika stor som den var för ett par år
sedan, när moderaterna närmast ville lägga ned de små högskolorna och i stället
satsa på distansutbildning. Moderaterna har närmat sig centern högst betydligt,
och det tycker jag är värt all uppskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig till sist angående högskolan på Södertörn säga,
att det handlar om en omfördelning av utbildningsresurser inom regionen och
inte ett nytill­skott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 35
CARL-JOHAN WILSON (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Mina kommentarer nu gäller betänkande 19, reservation 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barbro Nilsson säger naturligtvis att det inte är
diskriminering av kvinnor att bara typiskt manliga lärarutbildningar får
utbildningsarvode. Hon hävdar att anledningen är ansvar för ekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men folkpartiets förslag är också finansierat. Vi vill
inte haspla ur oss förslag för att det skall se bra ut. Man hade kunnat klara
ekonomin även med vårt förslag i detta stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är konstigt att utskottets majoritet visar sitt
ekonomiska ansvar genom att undanta kvinnor från utbildningsarvode. Ni måste
förstå att det kan uppfattas som diskriminering av kvinnor att ni väljer att
undanta just handels- och kontorslärarlinjen samt vårdlärarlinjen från
bestämmelsen om utbildningsarvode.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 36 BO HAMMAR (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Självfallet anser inte vi att det är
könsdiskriminerande att vi har återinfört utbildningsarvodet på industri- och
hantverkslärarlinjen. Det var faktiskt tack vare vpk som vi förra året kunde få
ett sådant beslut. Men självfallet anser vi också att arvodet bör återinföras
även på t. ex. vårdlärar­linjen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det faktum att det är mest kvinnor som genomgår den
utbildningen kan inte vara något avgörande argument för att det inte skulle
behövas utbildningsarvoden också där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Barbro Nilsson vill jag säga att vi har lagt ett
litet blygsamt förslag, som vi tycker att vi har modererat väl, om ett anslag
f)å ytterligare 100 000 kr. till högskolan i Borås för att förstärka
bibliotekarielinjen. Barbro Nilsson har inga synpunkter på förslaget i sig. Hon
bara säger att statsfinanserna inte tillåter detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag gör den reflexionen att det måste kännas ganska
fantastiskt att ha ett sådant grepp om en budget på hundratals miljarder kronor
att man kan avgöra att just dessa hundratusen kommer att knäcka denna budget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 37 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill något kommentera Barbro Nilssons
synpunkter på en utredning om en högskola på Södertörn. Barbro Nilsson säger att
socialde­mokraterna prioriterar en utlokalisering av kurser framför en
utredning om en högskola på Södertörn. Det finns ju en alldeles uppenbar
regional obalans mellan norr och söder som är allom omvittnad. I detta
sammanhang kan man&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;även
påpeka att Stockholms universitet är ett av världens största universitet med
ungefär 30 000 studenter. Stanford och Harvard t. ex. har mellan 11 000 och 14
000 studenter. Om man ser till det antal Nobelpristagare som universiteten
producerar är en mindre enhet alldeles uppenbart inte ett men för kvaliteten.
Tvärtom är detta ett tecken på att mindre enheter befrämjar kreativiteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Två högskolor i Stockholmsregionen kan mycket väl
komplettera varandra när det gäller inriktningen. En utredning skulle ge en rad
intressanta upplysningarom t. ex. kostnader. Den skulle även upplysa om
förutsättning­arna för vilka ämnen och ämnesdiscipliner som kan vara lämpliga
att lokalisera till en högskola på Södertörn. Jag tror alltså att en utredning
om en högskola på Södertörn skulle ge ett utomordentligt gott underlag för ett
senare ställningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För min personliga del yrkar jag därför bifall till
reservation 5 i utskottets betänkande 21.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 38
BARBRO NILSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall börja där Ylva Annerstedt slutade
och ta upp frågan om en högskola på Södertörn. För dem som kommer från andra
delar av landet än Stockholm har avstånden en helt annan betydelse. Jag tycker
därför att det rimligtvis inte borde föreligga några hinder för att samverka
inom den högre utbildningen och på det sättet lokalisera ut linjer och kurser
till den södra länsdelen. Det kan inte vara geografin som utgör ett hinder. Men
är man särskilt angelägen att öka anläggningskostnaderna och att öka den
administrativa hanteringen, då går man på samma linje som centern, vpk och Ylva
Annerstedt har gjort i detta fall. Ylva Annerstedt har inte fått med sin
partikamrat på detta, och då kan man undra hur landet skall kunna enas när inte
ens folkpartiet inom Stockholmsområdet kan enas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är nästan en hopplös uppgift att ensam bemöta fem
repliker på tre minuter. Vi vet dessutom att dessa betänkanden innehåller 28
reservationer. Jag försökte i mitt inlägg att kommentera en del av dessa
reservationer. Sedan kan ju Birger Hagård tycka att jag glider undan. Men jag
tycker att Birger Hagårds anförande var mycket svepande. I sitt anförande
uttalar han sig om i stort sett hela högskoleutbildningen i alla olika
avseenden. Till slut kom han fram till att Vadstena borde prioriteras i
byggnadsstyrelsens sammanhang. Jag vill då fråga Birger Hagård: Vilka objekt skall
i så fall stå tillbaka? Är det inte så att det finns en prioriteringslista som
är uppgjord av byggnadsstyrelsen och som man har tagit alla möjliga hänsyn till
ur olika vårderingssynpunkter? I den listan har det inte funnits utrymme just
för Vadstena vallar, även om landsarkivets behov är mycket stort. Jag skulle
vilja veta vilka objekt som skall stå tillbaka. Är det lärarhögskolan i
Stockholm. Umeå universitet eller Karolinska institutet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Journalistutbildningen har ju nu faktiskt tagits upp i
tredje omgången, men vi måste avvakta Bo Präntares utredning som kommer till
hösten. Eftersom man inom den egna kåren inte har kunnat nå enighet, måste vi
avvakta resultat av utredningen som vi vet kommer till hösten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 39
PÄR GRANSTEDT (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Först en kommentar till frågan om högskolan i
södra Stockholmsområdet. Högskoleverksamheten är, Barbro Nilsson, faktiskt
ingenstans i landet så koncentrerad som i Stockholmsregionen. Visserligen har
vi ganska många högskolor, men de äralla specialiserade. Det innebär att trots
att vi har ett befolkningsunderlag här på 1,5 miljoner människor, i
storleksordning motsvarande sex vanliga län. har vi på varje högskoleområde
bara en enda högskola i denna region. Att då begära att ha en decentralise­ring
här som är jämförbar med den i andra regioner med betydligt mindre
befolkningsunderlag kan inte anses vara orimligt, tycker jag; Det är inte
heller så att stora-enheter och centralisering är administrativt billigare och
enklare. Precis som Ylva Annerstedt sade är Stockholms universitet i dag
egentligen en alldeles förstor enhet. En uppdelning så att man också hade en
högskola av universitetskaraktär söder om staden skulle förmodligen innebä­ra
möjligheter till en större administrativ smidighet och fördelar ur effektivi­tets-
och ekonomisynpunkt. Det är faktiskt så att avstånden är ett problem också i en
region som Stockholmsregionen. Om Barbro Nilsson besvärar sig med att läsa de
motioner som jag skrivit i detta ämne under senare år, finner hon där utförligt
redovisat hur avståndet påverkar benägenheten till högre utbildning också i ett
storstadsområde som Stockholm. Man ser tydligt att benägenheten att söka sig
till en högre utbildning t. ex. i Södertälje bära är hälften av vad den är i
orter som ligger i anslutning till Frescati och universitetet.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande journalistutbildningen säger Barbro Nilsson
att vi måste avvakta Bo Präntares utredning. Varför? Den utredningen tillsattes
av regeringen därför att man inte ville göra någonting. Det fanns redan ett
färdigt förslag tidigare om hur en sådan journalistutbildning skulle kunna
genomföras. Det var bara att sätta förslaget i sjön. Men det ville inte
regeringen utan tillsatte en ny utredning. Så här kan man hålla på om man inte
vill genomföra förslaget. Man kan inte begära att vi skall acceptera den typen
av förhalningstaktik från regeringens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist: Jag frågade Barbro Nilsson vilka andra
prioriteringar socialdemo­kraterna gjorde när de sade nej till de
kvalitetsförstärkningar som vi ville göra.på den tekniska utbildningen. Såvitt
jag förstår- och Barbro Nilssons tystnad får ansesbekräfta detta - vill
socialdemokraterna i riksdagen inte satsa så mycket på högskoleutbildningen.
Man prioriterar ned högskoleut­bildningen: till förmån för andra saker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 40 BIRGER HAGÅRD (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Barbro Nilsson i Örnsköldsvik menar att
återuppförande av vallarna vid Vadstena slott uppenbarligen inte är någon
större fråga. Det må så vara. Om man kommer från Norrland får man anse det.
Kanske tycker också de som bor här i Stockholm så. Men jag kan i varje fall
försäkra att det inte är en uppfattning som delas av så många andra runt om i
landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var litet skrämmande att höra vad Barbro Nilsson här
sade. Hon förefaller vara rent negativ till att denna fråga löses. Därmed
ställer hon sig utanför både vad kulturutskottet och vad utbildningsutskottet i
själva verket säger. Om tiden hade medgivit det, hade jag kunnat läsät upp
kulturutskot-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tets
yttrande. Man hoppas verkligen att frågan om återuppförande av vallarna snart
skall kunna lösas, både för tillgodoseende av landsarkivets lokalbehov och för
kulturmiljön kring slottet. På samma vis säger utbild­ningsutskottet att man
hoppas att detta sker snart, men att man nu saknar underlag för att göra en
bedömning. Det underlaget är självfallet någonting som det åligger
byggnadsstyrelsen att ta fram i det här fallet. Varken Barbro Nilsson eller jag
torde vara sakkunniga att yttra oss över olika, objekts förtursrätt i olika
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan kan jag konstatera att Barbro Nilsson inte heller nu
svarar på min fråga varför naturvetarutredningen skall spela så stor roll när
det gäller datavetenskapliga linjer i Göteborg och Stockholm, när det i själva
verket visar sig att den inte får några konsekvenser alls i det här
sammanhanget. Däremot tas ingen som helst hänsyn till den när man plötsligt hux
flux går mot alla sakkunniga och kastar ut en utbildning i fysik i Umeå, som
ersätts med något annat som ingen tror på här i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samma sak gäller den materialtekniska linjen. Också där är
remissinstan­serna negativa, och inte heller här har vi fått något svar från
Barbro Nilsson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barbro Nilsson sade också att småhögskolorna var något som
inte borde diskuteras i det här sammanhanget. När skall vi då diskutera dem? Vi
har yrkat att 20 milj. kr. skall ställas till förfogande för en utveckling av
de mindre högskolorna, så att de själva skall kunna lägga upp sin utbildning
och komma med förslag till hur frågan skall kunna lösas för framtiden. När
skall vi diskutera detta om inte i anslutning till ett konkret yrkande och en konkret
reservation?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987   .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 41 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Barbro Nilsson säger tvärsäkert att det blir
dyrare med en högskola på Södertörn. Men det finns ingenting i form av vare sig
undersökningar eller erfarenheter som säger att en liten enhet blir admini­strativt
dyrare än en stor-tvärtom. Vi kan nu också se i samhället hur man på olika
områden bryter ned de stora enheterna just för att få en liten, effektiv och
därmed också billigare administration.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är just sådana frågor som en
utredning skulle ge svar på, och det är därför som vi har krävt en sådan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 42
BARBRO NILSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I en sådan här situation skulle man faktiskt
själv behöva en .strukturplan över vad man skall svara på. Jag har emellertid
inte någon sådan utan försöker ta de frågor som har återkommit mest.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande de mindre högskolorna avvaktar vi faktiskt en
bearbetning av de lokala strukturplanerna, för att vi skall hitta det bästa
utnyttjandet av resp. högskolas resurser och behov för att tillgodose
utbildningarna. I avvaktan på det förslaget, som kommer i samband med budgeten
1988, kan det vara bra om de borgerliga partierna får ligga kvar med sina
ekonomiska förstärkningar - de kan vara bra att ta till när vi behöver utnyttja
medel för att bättre strukturera våra mindre och medelstora högskolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man får inte vara lokalpolitiker för mycket. Birger Hagård
ger faktiskt sken av att vara lokalpolitiker när just Vadstenaprojektet
dokumenterats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som så
viktigt. Men kulturutskottet har i sitt yttrande markerat att det finns
viktigare projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan också skönja att moderaterna har varit
lokalpatriotiska när det har gällt förstärkningen beträffande LIE-anslaget, för
där kommer universi­tetet i Linköping och några högskolor i Mellansverige i
första hand, medan de övriga lämnas därhän. Då tycker jag det är dåligt med
solidariteten. Men kanske har moderaterna inte kommit fram till den här sortens
solidaritet än.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnomsorgsutbildningen skall vi förhoppningsvis få nya
utbildningspla­ner för så småningom. Själva barnomsorgsutbildningen bör beaktas
på det sättet att den ger dem som har kommit ut i utbildning större
förutsättningar och vilja att uppehålla sina arbeten. Därför tror jag att
förskollärarutbild­ningen inte behöver ökas i fråga om antalet platser. Man bör
i stället underlätta för dem som har arbeten att verkligen stanna kvar på sina
jobb. Vi vet att det handlar om en fertil yrkesgrupp, men man kan också ur
arbetssynpunkt, tidsmässig synpunkt och lönesynpunkt kanske medverka till att
de stannar kvar i sin yrken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vidhåller fortfarande att det inte på något sätt är ur
negativ jämställdhetssynpunkt som vi inte har lagt tillbaka
utbildningsarvodena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje vice talmannen anmälde att Pär Granstedt och Birger
Hagård anhållit att till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till
ytterligare repliker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 43
ELISABETH FLEETWOOD (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &amp;quot;Så länge utredning pågår anser
utskottet det olämpligt att det inrättas en datavetenskaplig linje i
Stockholm.&amp;quot; Jag citerar Barbro Nilsson och hoppas att hon hör att jag så
gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om en datavetenskaplig linje i Stockholm är en
följetong här i kammaren. Barbro Nilsson hänvisade alltså till utredningen. Jag
vill för det första peka på att utredningsförslaget har kommit och för det
andra säga att jag trodde att Barbro Nilsson kom ihåg att vi har behandlat
frågan under fyra eller fem år. Jag har väckt motioner om den', och det är
glädjande att det nu finns en enhällig borgerlig reservation till förmån för
mitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1984 begärde vi att få den datavetenskapliga linjen till
Stockholm. Den placerades då i Uppsala med motiveringen att man där hade 30
platser och att en förläggning av linjen till Stockholm skulle medföra
initialkostnader, som naturligtvis skulle belasta statskassan. Vi hade en viss
förståelse för det argumentet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kom tillbaka med vårt motionskrav året därpå. Då
placerades linjen i Umeå. Där fanns det inte några 30 platser, och där uppstod
det således initialkostnader. Man gick alltså förbi Stockholm igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Påföljande år blev det tal om Göteborg, men linjen gick då
både Göteborg och Stockholm förbi, precis som i år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ett rättmätigt krav att de studerande i Stockholm
skall få möjlighet till studier på en datavetenskaplig linje. Vi är
underförsörjda, Barbro Nilsson - hör detta ord: underförsörjda - vad gäller
studieplatser inom utbildningen på dataområdet. Samtidigt finns ungefär 50 % av
arbetsplatserna på dataområdet i Stockholmsregionen. Trots detta verkar det
inte som om vi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;någonsin
kommer att få våra krav tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I en
replik till någon av de tidigare talarna tillade Barbro Nilsson:      om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det nu går
att få gehör för ytterligare satsningar i Stockholmsområdet. - Nej, det går nog
inte, så länge den socialdemokratiska regeringen sitter. Det verkar som om
regeringen tror att behovet av den här utbildningen i Stockholm inte existerar.
Men det är i Stockholm vi har de flesta studerande­na, och Stockholm är ett
inflyttningsområde. Vi har skyldighet att ge de studerande möjlighet att
studera det de önskar och det samhället behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sin sista replik till Birger Hagård talade Barbro
Nilsson också om solidaritet. Visa då den solidariteten mot de studerande i
Stockholm, Barbro Nilsson! Och låt majoriteten i utskottet lyssna på våra krav!
Jag säger detta eftersom Barbro Nilsson inte tycks lyssna ett dugg på vad jag
säger från denna talarstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta  anförande övertog andre  vice  talmannen 
ledningen  av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 44
KARL BOO (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Efter &amp;quot;utbildningsproffsens&amp;quot;
debattomgång är det kanske förmätet av mig att ta till orda i denna del av
debatten. Jag vill ändå förmedla några synpunkter utifrån fältet, och det
gäller då naturligtvis Dalarna och Bergslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dalarna och Bergslagen i sin helhet har stora bekymmer
beträffande industriell utveckling och sysselsättning. Med de nu aktuella
omstrukture­ringarna och sysselsättningsneddragningarna inom SSAB synes
svårigheter­na inte bli mindre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ett sådant läge är det självklart att alla åtgärder
måste vidtas för att möta denna negativa utveckling och ge stimulans och
förutsättningar för en positiv utveckling. Som alltid innebär satsning på
utbildning och goda fackkunska­per en väsentlig drivkraft för framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När nu äntligen planerna har tagit fastare former på att
starta en civilingenjörsutbildning med materialteknisk inriktning vid
universitetet i Uppsala och sedan fullfölja denna vid högskolorna i
Falun-Borlänge och, med delvis annan inriktning, i Gävle—Sandviken, är det
beklagligt att inte denna utbildning, som det var tänkt från början, kan starta
den 1 juli innevarande år. Enligt de redovisningar som vi har fått var
förutsättningen just den att verksamheten skulle sätta i gång den 1 juli i år:
högskolorna var inställda på det. Det är således beklagligt att regeringen inte
fullföljer dessa planer utan senarelägger starten ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag blev också något förvånad då jag läste reservation nr
3. Nu har ju Pär Granstedt redovisat - det har också delats ut en särskild
skrivelse om det i våra bänkar - att det är ett misstag att centern och folkpartiet
finns med bakom den reservationen. Självfallet är det meddelandet glädjande.
Kvar vid denna negativa inställning står således endast moderaterna. Det kan
vara skäl i att på hemmaplan ge den upplysningen att så är fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att det föreligger ett stort behov av denna utbildning
visar den efterfrågan på sådan utbildad arbetskraft som råder hos de stora
industrierna inte minst i vårt län. De företag som närmast berörs har redovisat
att de kommer att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kunna
anställa kanske 15 personer per år, utbildade på det sättet. Det skulle
naturligtvis vara mycket positivt för företagen om de kunde erhålla denna
arbetskraft just i ett skede då utveckling är nödvändig för att klara
sysselsättningen i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att i dag yrka bifall till motionerna på detta område är
väl inte praktiskt meningsfullt, eftersom förberedelserna för intagning och
liknande inte tidsmässigt är inställda för start vid den tidpunkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med det sagda, herr talman, har jag ändå velat understryka
det angelägna i att i frågavarande utbildning verkligen kommer till stånd och
att detta är något mycket viktigt i det stora panoramat över Dalarnas och
Bergslagens framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 45
HANS NYHAGE (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Utbildningsutskottet hävdar i sitt betänkande
nr 19 att det under senare år funnits svårigheter att få alla nybörjarplatser
besatta på förskollärar- och fritidspedagoglinjerna och tar detta som skäl för
att ej öka antalet intagningsplatser. Det finns enligt min mening ingen
anledning att ha en annan uppfattning generellt sett än utskottet i detta
avseende. Men påståendet om de angivna svårigheterna måste beaktas med en viss
modifikation. Det förhållandet att det inte går att besätta alla
nybörjarplatser i Stockholmsregionen är ju inte detsamma som att det råder
motsvarande svårigheter i alla andra delar av landet. Stockholm är förvisso
inte Sverige, även om en del tycks föreställa sig det av gjorda uttalanden att
döma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid universitetet i Göteborg och högskolan i Karlstad
fanns t. ex. höstterminen 1986 inte några obesatta platser på
förskollärarlinjen. Högsko­lan i Borås drabbades inte av några
intagningssvårigheter på någon av de båda linjerna, när dessa fick bedrivas
där. Klokskapen bakom riksdagsbeslu­tet om nedläggning av linjerna i Borås är
alltjämt höljt i ett totalt dunkel, ogenomträngligt för alla, inte minst dess
tillskyndare.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det går inte att med rättvisa hävda att det föreligger
rekryteringssvårighe­ter vid alla högskoleenheter. Därtill kommer att det råder
en faktisk brist på behöriga såväl förskollärare som fritidspedagoger i stora
delar av västra högskoleregionen och då inte minst i Boråsområdet. Samtliga
kommuner i Sjuhäradsbygden efterfrågar behörig arbetskraft inom barnomsorgen.
Detta är exakt vad vi, som motsatte oss förslaget om nedläggningen i Borås,
hävdade skulle komma att inträffa den gången det begav sig. Men tyvärr talade
vi för döva öron.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I anslagsframställningen inför innevarande budgetår
föreslog högskolan i Borås i samråd med berörd linjenämnd vid Göteborgs
universitet, att en ökning av planeringsramarna för förskollärar- och
fritidspedagoglinjerna skulle ske vid detta universitet samt att vissa av dessa
platser skulle utlokaliseras till Borås. UHÄ anslöt sig till förslaget
beträffande förskollärar­linjen och förde i sin framställning fram förslag om
en utökning av planeringsramen för denna linje med 60 platser med viss
utlokalisering till Borås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tyvärr togs ingen hänsyn till vare sig UHÄ:s yrkanden
eller förslagen från Borås—Göteborg i årets budgetproposition. Regeringen
visade ingen förstå­else för det verkliga förhållandet utan hängde enbart upp
sig på svårigheterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att fylla
utbildningsplatserna totalt sett. Man hyste då en viss förhoppning att
ledamöterna i utbildningsutskottet skulle medverka till att ett faktiskt
föreliggande behov skulle tillgodoses. Men alls icke så. Utskottet vill inte
medverka till att en omfördelning av intagningsplatser äger rum från
högskoleenheter där de inte blir belagda till den enhet där de med säkerhet
blir ianspråktagna och där ett påtagligt behov föreligger. Filosofin bakom
utskottets ställningstagande är något svårförståelig, och det vore därför
värdefullt om det kloka i utskottets ställningstagande något utvecklades av
utskottets talesman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För undvikande av varje missförstånd vill jag fastslå, att
jag inte begär att antalet intagningsplatser totalt skall öka. Till fullo
stöder jagutskottet i detta avseende. Vad det alltså gäller är en omfördelning
av platser, så att de placeras där de kommer till nytta och alltså blir
utnyttjade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Inte ens i min vildaste fantasi föreställer
jag mig att jag i dag skulle få riksdagens stöd för mitt motionsyrkande, när nu
utbildningsutskot­tet tagit ställning som det gjort. Därför yrkar jag ej bifall
till motionen men hyser den förhoppningen, att det frarridelesskallgå att få
större förståelse för den inställning i sakfrågan som jag här framfört.
Slutligen vill jag uttala att jag känner stor sympati för vad som anförs i
reservation nr 2 till utskottsbe­tänkande nr 19.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 46
ING-MARIE HANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill först, när det gäller
civilingenjörsutbildningen, som tas upp i betänkandet 16, instämma i
angelägenheten av att den materialtek­niska linje kommer till stånd som skulle
starta i Uppsala och vars avslutande delar skulle förläggas till Falun-Borlänge
och Gävle-Sandviken. Planering­en hade kunnat klaras med start redan i år. Jag
tror faktiskt att man hade kunnat minska rekryteringssvårigheterna vid KTH
genom den här linjen. Jag hoppas att det nu kommer att visa sig att
anknytningen till industrier och möjligheterna till examensarbete som påpekas i
den moderata reservationen också med en sådan här linje förlagd ute i denna
industrialiserade region kan innebära förstärkningar både på KTH och vid
ingenjörsutbildningen i Uppsala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fråga som jag sedan vill beröra sammanhänger med
utbildningsut­skottets betänkande 20, där vi har haft en motion om
bibliotekarieutbildning­en. Här är det två frågor jag vill ta upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den första gäller innehållet i bibliotekarieutbildningen.
Utskottet hänvi­sar egentligen bara till att utbildningen skall ge
förutsättningar för alla typer av arbete inom bibliotek och angränsande kultur-
och informationsområden. Motionen betonade, med hänvisning till
folkbiblioteksutredningen, att den stora delen av bibliotekarierna kommer att
arbeta inom folkbiblioteken och att utbildningen därför måste tillförsäkras ett
tillräckligt utrymme. Jag tycker svaret är tunt och magert i det här avseendet.
UHÄ har i sina petita egentligen inte heller tagit ställning till denna fråga,
men ur kultursynpunkt och ur den synpunkten att biblioteken är den
kulturinstitution som har den största spridningen över landet, är det oerhört
viktigt inför det informations­samhälle vi möter att vi kan slå vakt om
folkbiblioteken och deras grundläggande folkbildande uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra frågan som jag vill ta upp - jag vänder mig då
till utbildningsmi­nistern, som finns här i kammaren - gäller förslaget i
propositionen om att man eventuellt skulle ta bort de centrala
utbildningsplanerna. När det gäller t. ex. bibliotekarieutbildningen anser jag
det vara oroande att man inte riktigt förmår att peka ut målen eller att klart
ta ställning till folkbiblioteksut­redningens mål och riktlinjer som någonting
övergripande och därmed också styrande för bibliotekarieutbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bibliotekshögskolan är inte en regional högskola, utan
avsikten med den är kanske i ännu högre grad än som gäller andra högskolor ute
i andra delar av landet att verkligen serva hela landet. Den har en väldigt
väsentlig utbildnings- och kulturpolitisk uppgift. Därför vill jag gärna höra.
utbild­ningsministern, om det inte finns skäl att överväga att särskilt beakta
det förhållandet, när man tar ställning till om det även i fortsättningen skall
finnas centralt fastställda utbildningsplaner eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 47 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM: Herr talman!
Jag vill gärna begagna det här tillfället till att helt kort säga att vi
överväger att avskaffa systemet med centrala utbildningsplaner från
universitets- och högskoleämbetets sida och att göra detta till en lokal
uppgift för de olika högskolorna med den sakkunskap som där finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 48 ING-MARIE HANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att se
bibliotekarieutbildningen som en riksrekryterande utbildning och
biblioteksområdet som ett mycket vitt område i detta sammanhang. Redan i
folkbildningsutredningen fanns det ju förslag om att man skulle ha en
uppdelning på olika linjer för att på det viset kunna strukturera detta i
riktning mot olika avnämarområden. Jag vädjar således till utbildningsministern
om att man verkligen beaktar detta i fortsättningen, för annars finns risken
att folkbibliotekens av tradition viktiga uppgift kommer att riskera att
urholkas och försnävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § På förslag av andre vice talmannen medgav kammaren
att utbildnings­utskottets betänkanden 16,19, 20,21 och 23 samt de ytterligare
ärenden som hann debatteras färdigt under återstoden av dagens sammanträde
skulle företas till avgörande i ett sammanhang i början av morgondagens
arbets-plenum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 §
Kammaren beslöt kl. 14.23 att ajournera förhandlingarna till kl. 14.30, då
dagens frågestund skulle börja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 §
Förhandlingarna återupptogs kl. 14.30 under ledning av andre vice talmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 §
Meddelande om svar på interpellation 1986/87:229&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 49 Finansminister KJELL-OLOF FELDT:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! På grund av att interpellanten Marianne
Andersson var förhindrad att ta emot svaret på föreslagen dag inom den
föreskrivna tiden kommer svaret att avges måndagen den 18 maj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om inter­pellationssvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 § Svar på frågorna 1986/87:550, 570 och 571 om
fastighetsskatten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 50 Finansminister KJELL-OLOF FELDT:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det nya systemet för allmän
fastighetstaxering innebär att olika typer av fastigheter taxeras vid olika
tidpunkter med början 1988, då hyreshusen kommer att omtaxeras. Enligt
uppskattningar baserade på prisstatistik beräknas taxeringsvärdena för hyreshus
komma att höjas med ca 80 %. Om inte några åtgärder vidtogs skulle småhusen
inte alls beröras före 1990, då de skall omtaxeras. För att bl. a. få en mer
rimlig fördelning av fastighetsskatteuttaget mellan olika boendeformer har
regeringen i den nyligen framlagda kompletteringspropositionen föreslagit att
de nya högre taxeringsvärdena inte skall få fullt genomslag i fråga om
fastighetsskatten på hyreshus samtidigt som en viss höjning av
fastighetsskatteuttaget för småhusen föreslås. Självfallet innebär detta att de
höjda taxeringsvärden som blir en följd av den allmänna fastighetstaxeringen av
småhus 1990 inte fullt ut får slå igenom vid fastighetsbeskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eventuella förändringar i fastighetsskatten 1990 för
hyreshus och bostads­rättshus får ske mot bakgrund av den ekonomiska
situationen vid den tidpunkten och av de ändringar som i övrigt kan komma att
ske i skattesystemet. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning i frågan om
eventuell höjning av fastighetsskatten 1990 för hyreshus och bostadsrättshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 51 KNUT WACHTMEISTER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall be att få tacka finansministern för
svaret på min fråga. Den ställdes innan kompletteringspropositionen, som i sig
utgör svar, blev känd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har
dock några skäl till att jag inte har återkallat frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det första skälet är min grundmurade uppfattning att
finansministern alltid med den allra största förtjusning kommer till riksdagens
frågestunder och med liv och lust växlar ord med oss riksdagsledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det andra skälet till att jag inte drog tillbaka frågan är
att jag har ett par följdfrågor. En är om finansministern, förutsatt att han då
är kvar i sitt ämbete, har för avsikt att vid år med fastighetstaxering även
föreslå höjd skatt för de fastighetskategorier som det året inte är föremål för
omtaxering. Reaktionen på den frågan kom i svaret till Bo Lundgren - även om
svaret är ganska svävande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan följdfråga är om småhusägarna som drabbas av höjd
fastighets­skatt 1988 och ytterligare höjd fastighetsskatt och schablonintäkt
1990 - även om finansministern nu säger att de höjda taxeringsvärdena 1990 inte
får slå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoll 1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
fastighetsskatten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om fastighetsskatten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;igenom
fullt ut vid fastighetsbeskattningen - också kan vänta sig ökade kostnader
genom en ytterligare begränsning av rätten till underskottsavdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 52 BO LUNDGREN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill börja med att tacka finansministern
försvaret. I likhet med Knut Wachtmeister ser jag fram mot en livlig och
intensiv debatt kring dessa frågor, som berör hyresgäster, bostadsrättshavare
och småhusägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan det senaste beslutet om fastighetsskatten fattades
1985 har denna ökat mycket kraftigt, både planerat och nu delvis oplanerat
genom taxerings­värdeshöjningen. För en villa med ett taxeringsvärde på 300 000
kr. innebär skärpningen fram till 1990, med de taxeringsvärden som då kommer
att gälla om ingenting görs, en sexdubbling av fastighetsskatten, eller en
ökning från 500 kr. till 2 940 kr. - om man räknar med en uppgång av
fastigheternas taxeringsvärden på ca 40 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Totalt sett har under denna period skatten för småhus, om
man utgår från exemplet med ett taxeringsvärde på 300 000 kr., ökat med 98 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har konstaterat att finansministern tycker att detta
är dyrt. Han har sagt. enligt Expressen, att folk köper fast sig i en
bostadskostnad och en boendestandard som blir orimligt hög. Mot den bakgrunden
måste finansmi­nistern vara medveten om problemet. Jag upplever det åtminstone
så.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag undrar: Vad menar egentligen finansministern med att
den allmänna fastighetstaxeringen av småhus inte fullt ut får slå igenom vid
fastighetsbe­skattningen? När det inte fick slå fullt ut för hyresfastigheterna
blev skärpningen mycket kraftig - mycket högre hyror och effekter även för
småhusägarna. Vad innebär de ord som finansministern använder sig av? Kommer
man över över huvud taget att tillåta en skatteskärpning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller hyreshus och bostadsrättshus, som ju nu har
vidkänts en hyreshöjning, skall det också här bli en höjning av hyrorna i
samband med fastighetstaxeringen 1990, om man får döma av den tidigare nämnda
intervjun med finansministern. Kommer detta att bli fallet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 53 Finansminister KJELL-OLOF FELDT:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag hyser stor respekt-och även en smula
uppskattning- för den debattlusta som Knut Wachtmeister och Bo Lundgren uppger
sig ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nu ligger ju förslaget om
fastighetsskatten på riksdagens bord. Förslaget behandlas i skatteutskottet,
där båda herrarna är ledamöter. Jag föreslår att den första livliga
debattrundan äger rum i skatteutskottet. Sedan kan vi fortsätta här i kammaren
när skatteutskottets betänkande skall behandlas. Jag lovar att jag skall
närvara, fylld av både liv och debattlusta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 54
KNUT WACHTMEISTER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det jag inledningsvis sade, om förhoppningen
att finansmi­nistern med glädje kommer hit och växlar ord med oss, var ju för
att verkligen försöka få till stånd en diskussion, så att finansministern inte
som så ofta tidigare inte bryr sig om att svara på föjdfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu ställde jag ju min fråga, innan
konipletteringspropositionen blev känd. Därför hade jag all anledning att vilja
diskutera saken, innan ett eventuellt förslag kommer till skatteutskottet. När
förslaget väl kommer till skatteut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skottet
skall vi förvisso diskutera det där. Jag fick emellertid inte svar på min
följdfråga om huruvida finansministern avser att vidta ytterligare begräns­ningar
i rätten till underskottsavdrag för redan hårt pressade småhusägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 55 BO LUNDGREN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är glädjande att finansministern kommer
att delta i riksdagsdebatten om den fastighetsskatteskärpning som föreslås i
komplette­ringspropositionen. Mina frågor föranleddes av vad som kommer
därefter. Genom höjningen av fastighetsskatten för småhusen finns det en
uppenbar risk att taxeringsvärdeshöjningen kommer att leda till
skatteskärpningar. Finansministern dementerar inte alls detta utan säger i
stället att det inte skall slå igenom fullt ut. Samma resonemang tillämpades
också när det gällde taxeringsvärdeshöjningen avseende hyreshusen. Då blev det
ändå kraftigare höjningar och som en följd av detta kraftiga hyreshöjningar.
Därför är det naturligtvis litet intressant inte bara för Knut Wachtmeister och
mig utan för medborgarna i allmänhet att få veta vilka tankar som rör sig i
finansminis­terns huvud. I intervjun med finansministern sade finansministern
att bostadskostnaderna är mycket höga. Finns det då anledning att skärpa
beskattningen på det sätt som kan bli fallet? Och skall det också bli en
höjning av hyrorna i hyreshusen 1990? Detta borde finansministern svara på med
tanke på allmänhetens intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 56 Finansminister KJELL-OLOF FELDT:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Läget är ju det att riksdagen har beslutat om
en allmän fastighetstaxering. Den skall enligt riksdagens beslut genomföras.
Jag är mycket noga med detta, så att jag inte hamnar i konstitutionsutskottets
garn. Nu genomförs detta och för att mildra effekterna när det gäller
hyreshusen minskar vi fastighetsskattebelastningen i samband med höjningen av
tax­eringsvärdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har ingen avsikt att i onödan fördyra boendet i
Sverige, men höjningarna av taxeringsvärdena har vi ju bestämt oss för att
genomföra. Därför blir svaret pä Knut Wachtmeisters fråga: Vi skall utreda hela
den svenska inkomstbeskattningen, vilket nog Knut Wachtmeister känner till. Det
är klart att ränte- och underskottsavdragen kommer upp till diskussion i den
utredningen. Men den allmänna förutsättning som jag arbetar med är att ingen
villaägare skall åsamkas sådana kostnadsökningar att hans boende omöjliggörs
eller allvarligt försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 57 KNUT WACHTMEISTER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I sin skiss till en framtida skatteomläggning
har finansminis­tern ställt frågan om man inte ytterligare bör skärpa de regler
som begränsar underskottsavdragen. Nu säger finansministern att detta kommer
upp till diskussion. Jag vill då veta om avsikten är att skärpa bestämmelserna
och i så fall hur mycket finansministern anser att villaägarna tål utöver de
höjningar som de har drabbats av under en följd av år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Öm fastighetsskatten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om rätten till avdrag för bilressor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 58 BO
LUNDGREN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det blev i alla fall två repliker i denna
debatt, och jag tycker att de har varit ganska intressanta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansministern säger att han inte allvarligt vill
försvåra boendet för småhusägare, men det kanske räcker för dem att veta att
finansministern överväger att försvåra boendet, vilket måste bli slutsatsen av
hans yttrande. Hur orden faller visar en del om det som man talar om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansministern säger att han med sitt förslag i
kompletteringspropositio­nen mildrar fastighetsskatten, men så är det inte.
Fastighetsskatten skärps med 50 % till följd av detta förslag. Det blir en
skärpning av skatten därför att man låter taxeringsvärdena slå igenom till 80
%, om också inte till 100 %. Fastighetstaxeringen innebär dock inte med
automatik att alla skatteregler som anknyts till taxeringsvärdena skall vara
oförändrade. Tvärtom har man oftast gjort förändringar av såväl
förmögenhetsbeskattningens regler som andra regler. Eftersom taxeringen av
småhus ligger så nära i tiden borde finansministern kunna vara mera explicit i
det här avseendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15
§ Svar på fråga 1986/87:556 om rätten till avdrag för bilresor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 59
Finansminister KJELL-OLOF FELDT:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Ingrid Hemmingsson har frågat mig om jag avser
att vidta några åtgärder som medför en förändring av reseavdragen för bilresa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I november förra året och så sent som den 2 april i år
svarade jag på frågor som var i det närmaste identiska med denna fråga. Vid de
båda tillfällena var svaret att regeringen inte har några planer på att
avskaffa reseavdraget. Innehållet i svaret var då i huvudsak följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksskatteverket har i sin anslagsframställning för
budgetåret 1987/88 pekat på att det schablonavdrag om 3 000 kr. under inkomst
av tjänst som införts i samband med 1987 års taxering, då den förenklade
självdeklaratio­nen första gången skall användas, snabbt kommer att ätas upp av
ökande kostnader för arbetsresor. Riksskatteverket framhåller därvid att om det
är svårt att genomföra en generell höjning av schablonavdraget, får i stället
en radikal förenkling av avdraget för resor till och från arbetet övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En förutsättning för att den förenklade självdeklarationen
skall fungera på avsett sätt är att schablonavdraget täcker de vanligaste
kostnaderna under inkomst av tjänst. Arbetet med att reformera skattesystemet
kommer att föras vidare i syfte att skapa enklare och rättvisare skatter som
stimulerar arbete, sparande och investeringar. Som jag ser det måste man även
vid en sådan bredare översyn av skattesystemet ta regionalpolitiska hänsyn av
det slag som Ingrid Hemmingsson nämner i sin fråga. Det är dock inte nu möjligt
att precisera vilka ändringar som kan bli resultatet av nämnda arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har inte nu någon annan uppfattning i frågan än den
jag redovisade i april.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog
förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 60
INGRID HEMMINGSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag får tacka finansministern för svaret på
min fråga. Jag noterar att finansministern hänvisar till att han har svarat på
motsvarande frågor två gånger tidigare. Jag tror att finansministern kommer att
få svara på sädana frågor flera gånger till, eftersom avdragen för bilresor
till och från arbetet har så stor betydelse för Norrlandslänen. Detta gäller
speciellt för Jämtlands län, där befolkningen är utspridd över länet i dess
helhet och avstånden är långa. Det är därför oroande när det kommer signaler
från olika håll om att man återigen vill öka schablonavdraget för att förenkla
taxeringsarbetet. Det skulle faktiskt innebära att människorna i glesbygd
återigen skulle få höjningar av sina resekostnader, utöver de fördyringar som
åstadkommits genom ökade bensinkostnader, höjt schablonavdrag osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag noterade också att ministern säger att man inte har
några planer på att avskaffa reseavdraget. Men jag kan inte finna någonstans i
svaret att finansministern säger att han inte ämnar genomföra försämringar i
möjlighe­terna till reseavdrag och därmed följande kostnadsökningar. Egentligen
borde vi här i riksdagen diskutera hur reseavdragen bättre skall anpassas till
de verkliga kostnaderna. Men det är faktiskt en annan fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sak till som i det här sammanhanget är viktig, inte
minst för glesbygdsborna, är att veta vilka regler som gäller på lång sikt.
Även hushållen, finansministern, måste kunna planera sin ekonomi. Bor man i
glesbygd och har åtaganden bör man således få veta vad man har att rätta sig
efter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker inte att jag har fått tillräcklig information
genom detta svar. Jag skulle nog närmare vilja veta vilka försämringar som kan
tänkas bli följden av reformeringen av skattesystemet, som finansministern
talar om, eller kan finansministern lova att det inte skall bli några
försämringar när det gäller reseavdragen för bil?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om patientens rätt till självbestämmande och integritet
vid vård i hemmet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16
§ Svar på fråga 1986/87:553 om patientens rätt till självbestämmande och
integritet vid vård i hemmet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 61
Statsrådet BENGT LINDQVIST:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Hugo Hegeland har frågat socialministern om
hon beaktat de problem som kan uppstå vid tillämpningen av hälso- och
sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen och om hon är beredd att
låta se över gällande lagstiftning i tillämpliga delar i syfte att stärka
patientens rätt till självbestämmande och till integritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som
skall svara på frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill först understryka vikten av den enskildes rätt
till reellt medinflytan-de, självbestämmande och integritet såväl vid service
och vård på institution som i eget hem. Denna rätt är lagstadgad i såväl hälso-
och sjukvårdslagen som socialtjänstlagen. Frågan kommer också att ägnas
särskild uppmärksam­het i äldreberedningens kommande slutbetänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om patientens rätt till självbestämmande och integritet
vid vård i hemmet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommun och landsting har förutom ansvaret för den enskilde
patienten -servicetagaren enligt hälso- och sjukvårdslagen och
socialtjänstlagen - också ett ansvar för sina arbetstagare enligt
arbetsmiljölagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är medveten om att problem kanuppstå vid vård av svårt
sjuka och handikappade människor i hemmet. Problemet har accentuerats i och med
att människor, som har omfattande vårdbehov och som vill värdas hemma, i allt
större utsträckning ges möjlighet till det i enlighet med sin rätt till självbestämmande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som får hjälp måste självfallet kunna bestämma över
hur det egna hemmet ser -ut och utrustas. Samtidigt förutsätter en bra hemvård
och hemtjänst att vårdpersonalen får en arbetsmiljö som bl. a. minskar riskerna
för arbetsskador. Dessa krav på hemtjänstens och hemsjukvårdens utform­ning
måste vägas samman vid tillämpningen av gällande lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingsarbete och informationsverksamhet i syfte att
utveckla till-lämpningen pågår i såväl arbetarskyddsstyrelsens och
socialstyrelsens som Kommunförbundets regi. Ett stort antal kommuner arbetar
också med frågorna. En nyckelfråga är informationen till och samrådet med den
enskilde när utredning om behov av insatser görs. Syftet med samrådet skall
vara att komma överens med den enskilde om hur behovet av service och vård bäst
tillgodoses. Detta skall ske bl. a. mot bakgrund av de bestämmelser som gäller
för arbetsmiljö och arbetarskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill här starkt understryka vikten av att man i detta
sammanhang tar stor hänsyn till den enskildes självbestämmande och integritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis vill jag betona att jag följer det
utvecklingsarbete som pågår och att jag för närvarande inte anser det
nödvändigt att se över gällande lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 62
HUGO HEGELAND (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är
utomordentligt tillfredsställande. Det är sällan man får ett så uttömmande
svar. Jag har fått ett utmärkt svar en gång av bostadsministern men har nyligen
fått ett intetsägande svar på fyra rader av finansministern. Därför är det
angenämt att tillvaron innehåller sådana här glädjeämnen, så att inte
frågestunderna blir meningslösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det gläder mig särskilt att statsrådet betonar att frågan
kommer att ägnas särskild uppmärksamhet i äldreberedningens kommande
slutbetänkande, och vidare att statsrådet påpekar att en nyckelfråga är
informationen till och samrådet med den enskilde när utredning om behov av
insatser görs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Problemet är faktiskt att dessa människor som behöver vård,
antingen av hemtjänst eller av sjukvård, är svaga personer. De är ofta dåligt
informerade och har inte egen kraft att tillvarata sina rättigheter utan får
lita till andra människor som vill ställa upp. Jag vill citera ur en artikel i
Dagens Nyheter den 29 april av docenten Jan C. Biro under rubriken Allt
omänskligare sjukvård. Han skriver: &amp;quot;De flesta patienter vet inte hur
mycket av deras besvär som orsakas av själva sjukdomen eller vad som beror på
att sjukvården fungerar dåligt. Det blir dessutom allt vanligare att äldre inte
tas emot någonstans i vården - ingen vill ha dem. Sjukvården har
avhumanise-rats.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I underrubriken står det: &amp;quot;De som drabbas värst orkar
inte protestera.&amp;quot; Det är därför det är så viktigt att man satsar på en
ökad information. Med delta positiva svar av statsrådet tror jag också att det
blir följden. Jag tackar än en gång för ett utmärkt svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om de statliga bidra­gen till färdtjänst&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17
§ Svar på fråga 1986/87:557 om de statliga bidragen till färdtjänst&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 63
Statsrådet BENGT LINDOVIST:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Erik Holmkvist har frågat mig vilka initiativ
jag avser att ta med anledning av skillnaderna i statsbidrag till färdtjänst
mellan storstads­områden och glesbygd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsbidraget till färdtjänst innebär att kommunerna i
princip får 35 % av sina bruttodriftskostnader täckta av staten. Ju mer
kommunerna är beredda att satsa på färdtjänst, desto större statsbidrag utgår.
Fr. o. m. den 1 januari 1981 infördes en särskild begränsningsregel i
statsbidragssystemet med syfte att bl. a. utjämna de kommunala skillnaderna vad
gäller färdtjänstens utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns i dag relativt stora skillnader kommunerna
emellan när det gäller färdtjänstens utformning. Dessa skillnader - som hänger
samman med bl. a. skiftande ekonomiska förutsättningar och olika
ambitionsnivåer - kan uppfattas som orättvisa och omotiverade. Det är därför
angeläget att en utjämning av olikheterna i färdtjänstens utformning kan komina
till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom såväl riksrevisionsverket som socialstyrelsen pågår
för närvarande översyner av statsbidragsgivningen till färdtjänst. Dessa
beräknas vara avslutade under senhösten 1987 resp. första halvåret 1988. Jag
avser att avvakta dessa båda översyner innan jag tar några initiativ till
förändringar i statsbidraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 64 ERIK HOLMKVIST (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Det var ett positivt och engagerat svar, och det tackar jag för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det framgår med all önskvärd tydlighet av redovisningen i
min fråga till statsrådet att villkoren för gamla och handikappade i vårt land
är mycket olika når det gäller färdtjänsten. I glesbygdskommunerna utnyttjas
färd­tjänsten i betydligt mindre utsträckning, både när det gäller antalet
resoroch när det gäller resornas längd. Gamla och handikappade i glesbygd blir
pä detta sätt mer isolerade än gamla och handikappade i storstadsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver de redovisade skillnaderna i statliga bidrag till
färdtjänst skall också läggas att den kollektiva trafiken är väl utbyggd i
storstadsområdena. Det ger de gamla och handikappade där möjlighet till resande
som ofta saknas i glesbygd. Allt detta sammanlagt beskriver en för de allra
flesta oväntad situation: Gamla och handikappade i glesbygd tvingas av olika
skäl avstå från något som vi upplever som en allmän rättighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alldeles tydligt att de nuvarande bestämmelserna om
specialdestine-rade bidrag slår alltför olika i landets olika delar. En
övergång till ökat skatteutjämningsstöd i kommunerna borde vara att föredra, på
bekostnad av de styrda, specialdestinerade bidragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om de statliga bidra­gen tdl färdtjänst&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När ett landsting eller en kommun - jag tänker på
Stockholms läns landsting, Göteborgs kommun och Malmö kommun - har bidrag på
upp till 105 kr. per person, vilket är cirka tio gånger så mycket i statligt
stöd för att bekosta färdtjänst för gamla och handikappade som
glesbygdskommunerna har, är det hög tid att reagera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nuvarande systemet är inte rättvist, även om vi
accepterar att kommunerna själva skall fatta beslut i kommunala frågor. De
gamla och handikappade i glesbygd har samma värde som de i storstadsområdena.
Det är lika angeläget överallt att kunna resa och besöka släkt och vänner. Jag
vill fråga statsrådet: Vill statsrådet medverka till att mer generella och
därige­nom rättvisa bidragsregler blir en följd av de utredningar som pågår?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 65
Statsrådet BENGT LINDQVIST;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det är en intressant fråga som Erik Holmkvist
ställer, men mitt svar kan.inte bli det som Erik Holmkvist vill ha. Det beror
på två saker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt oss se på utvecklingen av färdtjänsten i kommunerna
sedan statsbidra­get infördes 1975 och fram till 1980! Under den tiden
tredubblades volymen på färdtjänstverksamheten i kommunerna. Statsbidraget har
alltså haft en avsevärd effekt på utvecklingen av färdtjänsten i kommunerna.
Färdtjänst­verksamheten hade funnits under några år dessförinnan och stått
ganska stilla i utvecklingen. - Det är det ena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det andra är att anledningen till att Stockholm får så
mycket mer i statsbidrag än många glesbygdskommuner är att volymen - dvs.
kommunens ambition att bygga upp en färdtjänstverksamhet-är så mycket större.
Det är ju kostnaden per capita i kommunen som är så mycket lägre totalt sett i
de exempel som Erik Holmkvist tar upp. Det ger i sin tur ett proportionellt
bidrag på ungefär 35 % av den av kommunen redovisade kostnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan alltså slå fast att färdtjänstbidraget har haft en
betydelse när det gäller att utveckla färdtjänsten men också att det i första
hand handlar om att försöka få upp ambitionerna i de kommuner som släpar så
långt efter, enligt vad man kan se av den statistik som både Erik Holmkvist och
jag har tillgång till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 66 ERIK HOLMKVIST (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag tycker att statsrådets uttalande att detta
är en intressant fråga borde borga för att vi efter det att utredningen har
kommit får förslag om förändringar till det bättre. Jag konstaterar att,de
specialdestinerade bidragen medverkar till denna orättvisa-där Stockholms
invånare får 105 kr. per person i statligt stöd medan invånarna i Dorotea och
Storuman får 9 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är helt klart att modellen med specialdestinerade
bidrag medverkar till denna utveckling. Även i fortsättningen kommer det
självfallet att finnas kommuner som så att säga släpar efter. En del kommuner
väljer att lägga mer pengar på färdtjänsten än andra. Vad som är viktigt är att
de statliga bidragen är lika per person och kommun, inte att man skall
favorisera storstadsområ­den, vilket nu de facto har skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 67
Statsrådet BENGT LINDQVIST:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag är ledsen, men här är Erik Holmkvist fel
ute. Stockholms kostnad per capita för färdtjänsten är 305 kr. Kommunens totala
verksamhet medför detta. Eftersom kostnaden är så hög får kommunen 105 kr. i
statsbidrag. Statsbidraget är nämligen 35 % av den totala kostnaden. Att märka
är dock att de kommuner som satsar väldigt mycket får en viss nedskärning, som
statsbidraget är konstruerat - man skär av topparna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dorotea satsar inga 305 kr. Den kommunen satsar 22 kr. per
capita på sin färdtjänst och får därför bara 9 kr. i statsbidrag. Statsbidraget
står alltså i proportion till den totala ambition som varje kommun uttrycker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns någon begränsning i detta så är det just till
nackdel för de kommuner som satsar mycket. Statsbidraget skär av topparna.
Exempelvis Stockholm förlorar 25 miljoner. Man får alltså inte ut fullt 35 % i
statsbidrag. Sådan är bidragskonstruktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om rekryteringen till gymnasieskolans sociala servicelinje&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 68 ERIK HOLMKVIST (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag konstaterar att den nuvarande modellen,
som vi väl är överens om inte är riktigt rättvis, faktiskt innebär att
människor i glesbygden bidrar till att betala färdtjänst för människor i
storstadsområden. Med denna konstruktion fungerar det såsom jag säger. När
Dorotea får 9 kr. per person, för att gamla och handikappade skall kunna åka
och besöka sina vänner och bekanta och sin släkt, och Stockholm får 105 kr. per
person för samma ärende och dessutom har en väl utvecklad kollektivtrafik,
måste jag konstatera att glesbygden bidrar till att man har en så bra
färdtjänst i storstadsområdena. Det tror jag inte var meningen med den reform
som gjordes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18
§ Svar på fråga 1986/87:567 om rekryteringen till gymnasieskolans sociala
servicelinje&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 69
Statsrådet BENGT LINDQVIST:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Margö Ingvardsson har frågat socialministern
om regeringen kommer att lägga några förslag, utöver informationskampanjer, för
att öka rekryteringen till gymnasieskolans sociala servicelinje. Frågan har
överläm­nats till mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att rekrytera sökande till gymnasieskolans
sociala service­linje som ett sätt att erhålla kompetent personal till hemtjänsten
påverkas av en mängd faktorer. Som exempel kan jag nämna arbetets innehåll och
organisation samt innehåll och organisation av grundutbildning, fort- och
vidareutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller utbildningens innehåll på den sociala
servicelinjen vill jag erinra om att utbildningsministern har aviserat att han
inom kort avser att framlägga en proposition om en ny treårig yrkesutbildning.
Redan till höstterminen kommer en viss försöksverksamhet att kunna starta med
treåriga yrkesinriktade linjer, bl. a. med vård- och sociala servicelinjerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna
driver sedan flera år ett omfattande utvecklingsarbete i syfte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om rekryteringen till gymnasieskolans sociala servicelinje&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
förbättra äldre- och handikappomsorgerna även vad avser personalpoli­tiska
frågor, i flera fall med statligt stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har också i mars i år gett socialstyrelsen i
uppdrag att till april 1988 genomföra vissa åtgärder och föreslå andra insatser
som syftar till att förbättra personal- och rekryteringssituatipnen inom den
sociala hemtjäns­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I uppdraget ingår att föreslå åtgärder som på kort sikt
kan öka rekrytering­en av såväl vårdbiträden som arbetsledande personal.
Arbetet skall också utmynna i analyser av de faktorer som på längre sikt
försvårar rekrytering och utbildning samt förslag till förändringar i syfte att
undanröja dessa hinder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen kommer äldreberedningen inom kort med sitt
betänkande där hemtjänsten med bl. a. rekryterings- och personalfrågor är en av
huvudfrå­gorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av det jag redovisat, har regeringen ägnat
frågan om rekrytering av kompetent personal särskild uppmärksamhet. Jag vill
avvakta behandlingen av äldreheredningens betänkande och socialstyrelsens
redovis­ning av sitt uppdrag innan jag överväger ytterligare åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 70 MARGO INGVARDSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Den förändring av äldreomsorg och
handikappomsorg som vi planerar inför år 2000 är helt beroende av en utbyggd
hemtjänst, och den utbyggda hemtjänsten står och faller med intresset hos
ungdomar för att söka till utbildning som sedan leder till arbete inom den
sociala hemtjänsten. Låt oss då titta på intresset hos ungdomen. Den enda objektiva
värdemätaren på ungdomars intresse för att söka olika yrkesområden är hur de
söker till gymnasieskolan. Höstens ansökningar är katastrofala när det gäller
den sociala servicelinjen. I Stockholm, där vi hade 135 platser ursprungligen,
finns 38 förstahandssökande till denna linje. I Södertälje finns 30 platser med
6 sökande, och det blir alltså ingen klass inom sociala servicelinjen i
Södertälje. Norrtälje har 15 platser, och där är det också 6 sökande. Hur det
går med den klassen vet man inte riktigt i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att det som händer här i Stockholmsområdet också
säger en del om hur situationen är ute i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ministern tar i sitt svar upp olika åtgärder och insatser
som man skall föreslå på kort och på lång sikt. Men tyvärr konkretiseras inte
dessa åtgärder i svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hur vi än vänder och vrider på oss
kan vi inte komma ifrån att intresset för denna ubildning hänger ihop med
lönen, arbetstiden och möjligheten till vidareutbildning i arbetet. Det är
dessa tre saker som gör att ungdomar inte söker utbildningen i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 71
Statsrådet BENGT LINDQVIST:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Min värdering av situationens allvar avviker
inte från den skildring som vi nu fick av Margö Ingvardsson. Jag kan fylla på
med siffrorna för sökande till höstens utbildningar i hela landet, där vi
totalt förfogar över 2 900 platser vid sociala servicelinjen och där vi nu vet
att vi har 1 400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förstahandssökande,
alltså mindre än hälften av antalet platser. Situationen är alltså
utomordentligt allvarlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag menar också att både lön, arbetstid,
arbetsmiljöfrågor, arbetets organisation och stödet i form av utbildning och.
fortbildning har en helt avgörande betydelse både för rekryteringen och för
möjligheterna att behålla personalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är kommunerna och därigenom Kommunförbundet som har
att ta ställning till löne- och anställningsfrågor. Därför måste vi med
förtroende vänta på de överläggningar som så småningom kommer mellan Kommunför­bundet
och motparterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns naturligtvis också ett intresse av att förbättra
utbildningens innehåll och inte minst att med alla medel söka lätta på trycket
i själva arbetssituationen, så att arbetet blir mindre tungt och mera
stimulerande och givande. Jag tror att de utredningar vi nu har satt i gång
tillsammans med den redovisning som inom kort kommer från olika
projektverksamheter kommer att ge nya impulser på dessa punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om rekryteringen till gymnasieskolans sociala servicelinje&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 72 MARGO INGVARDSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag tycker att situationen är så allvarlig,
när vi inte ens lyckas fylla hälften av platserna på denna linje inom landet,
att regeringen måste göra något omedelbart, t. ex. ta upp förhandlingar med
Kommunförbundet och diskutera vad man skall göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om hälften av utbildningsplatserna inte kan tas i anspråk
utan måste läggas ned, får det konsekvenser också för möjligheten att utbilda i
framtiden. Det kanske blir svårt att på nytt starta dessa utbildningar. Lärare
måste placeras om på andra jobb, osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget att utöka linjen till tre år tror jag kommer att
ha motsatt effekt. Jagskijile kunna tänka mig att om man i början tvingades gå
den andra vägen och kanske bara ha ett första år, sedan arbete med lön och
därefter återkommande utbildning skulle det ge ett bättre resultat. Men först
och främst: Lönen måste höjas och arbetstiden minskas för yrket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 73 Statsrådet BENGT LINDQVIST:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vill kortfattat
säga att de olika synpunkter på hur vi borde arbeta, dvs. att ta upp
kontakterna med Kommunförbundet, ingår i socialstyrelsens uppdrag. I detta
sammanhang finns både Kommunförbundet och de fackliga organisationerna med vid
bordet. På den punkten räknar jag således med att vi får en dialog och att
Kommunförbundet är lika medvetet som vi om hur allvarlig situationen är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 74
MARGO INGVARDSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! De undersökningar som man har gjort om
hemtjänstpersona­lens inställning till sitt arbete visar klart att personalen
anser att arbetet är för tungt. De som arbetar inom hemtjänsten orkar inte
arbeta heltid, men lönen är så låg att de inte kan försörja sig på deltid. Om
regeringen tog initiativ till att starta en försöksverksamhet med sex timmars
arbetsdag inom hemtjäns­ten tror jag att arbetet skulle bli attraktivare. Är
regeringen beredd att ta upp detta vid förhandlingarna med Kommunförbundet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omprövningen av vis­sa utvisningsärenden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 § Svar på fråga 1986/87:559 om prövningen av vissa
utvisningsärenden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 75 Statsrådet GEORG ANDERSSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Paul Lestander har frågat mig om jag anser att
principen om makars rätt att få leva samman har den styrkan att regeringen
kommer att ompröva utvisningar i de fall där utvisningsbeslutet strider mot
denna princip. Frågan har ställts mot bakgrund av ett enskilt fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kan
inte här i kammaren diskutera enskilda ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som är gift med en i Sverige bosatt person får i
allmänhet bosätta sig här. En förutsättning är dock att det inte är fråga om
ett skenäktenskap. En annan förutsättning är att uppehållstillstånd har
meddelats före inresan. Endast i undantagsfall kan sådant tillstånd meddelas
någon som redan rest in i landet. Denna regel infördes år 1982 i
utlänningsförordningen (1982:829) för att förhindra att skenäktenskap används
för att få uppehållstillstånd i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samma
regler gäller för övrigt dem som sammanbor utan att vara gifta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som blivit utvisad av dessa mer formella skäl kan
emellertid efter hemkomsten söka tillstånd på nytt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har inte för avsikt att ändra dessa regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 76 PAUL LESTANDER (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vill först tacka statsrådet för svaret.
Tyvärr väljer ju statsrådet Andersson att mera redovisa gällande bestämmelser
och de överväganden som ligger till grund för gällande bestämmelser i stället
för att ta upp en principiell diskussion om huruvida principerna som gäller
makars och sambors rätt att leva tillsammans är så starka att de kan överväga
jämfört med nu gällande bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag accepterar att statsrådet inte
vill diskutera det enskilda fallet. Men när det har gällt andra internationella
återföreningsärenden där den ena maken eller makan har vistats i Sverige, har
ju den svenska regeringen utfört ett ganska berömvärt arbete för att underlätta
återföreningar. Finns det mot den bakgrunden inte skäl för regeringen att
konsekvent hävda principen om makars och sambors rätt att leva tillsammans i
Sverige? Har inte statsrådet en mycket dubbelbottnad hållning i denna fråga,
eller rättare sagt, har inte regeringen en dubbelbottnad hållning, om den
envist menar att gällande bestämmelser är helt tillräckliga när gällande
bestämmelser uppenbarligen medför att man kan -skilja makar och sambor med
hjälp av nu gällande bestämmelser?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 77
Statsrådet GEORG ANDERSSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Gällande bestämmelser bygger på de principer
som är vedertagna och som godtagits av riksdagen. Det framgår av mitt svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag diskuterar inte det enskilda fallet, men det kan ändå
vara värt att notera att regeringen fattade beslut i fråga om verkställighet i
just det ärende som Paul Lestander bygger sin fråga på den 10 april 1986.
Beslutet fattades på det underlag som fanns vid det tillfället. För att
regeringen skall kunna ta ställning på nytt måste verkställighetsärendet föras
upp till regeringen. I övrigt är regeringen enligt utlänningslagen förhindrad
att på nytt pröva ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 78
PAUL LESTANDER (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Fortfarande går statsrådet Andersson inte in
på någon diskussion om den principiella frågan. Han undviker att ta ställning
till huruvida man, med stöd av denna princip, skulle kunna ändra reglerna, om
regeringen verkligen helt och fullt omfattade denna princip.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är i detta sammanhang ganska poänglöst att hänvisa
till att bestämmel­serna har godtagits av riksdagen. Naturligtvis har statsrådet
Andersson och regeringen full initiativrätt. Vi kan få en proposition endera
dagen om verkligen regeringen vill. Men det är just regeringens vilja det
ytterst hänger på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om asylsökande från Chile&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 § Svar på fråga 1986/87:562 om asylsökande från Chile&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 79 Statsrådet GEORG ANDERSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Gunnel Liljegren har i en fråga till mig
anfört att antalet asylsökande från Chile är stort och ökar, att endast ett
fåtal sökande har starka skäl att åberopa och att avvisningsprocenten har varit
hög. Hon har vidare framhållit att detta anstränger utlänningspolisens resurser
på ett oacceptabelt sätt och att avvisningen innebär en tragedi för många av
asylsökandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund har hon frågat mig vilka åtgärder
regeringen är beredd att vidta för att förbättra situationen. Det är sant att
antalet asylsökande från Chile har ökat kraftigt under senare tid. Många av
dessa har självfallet vägande politiska skäl för sina ansökningar. I åtskilliga
fall har det dock visat sig att deras uppgifter inte är trovärdiga och att vi i
de fallen har att göra med en invandring på i huvudsak andra, främst sociala
och ekonomiska, grunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har'också framkommit uppgifter om att vissa resebyråer
i Chile ställer i utsikt för arbetslösa chilenare attde kan få arbete och
bostad i Sverige. Förde .människor som tar sig hit, men som ändå måste
återvända till Chile efter att ha gjort sig av med sina tillgångar och
skuldsatt sig, medför detta givetvis tragedier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även i denna situation är det dock viktigt att den
enskilde får sin sak ordentligt prövad enligt de regler som gäller och att
rättssäkerheten inte sätts ur spel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kommer bl. a. genom vår
ambassad i Santiago att noga följa utvecklingen. Jag undersöker för närvarande
vilka åtgärder som kan vidtas för att råda bot på den uppkomna situationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 80
GUNNEL LILJEGREN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Det
framgår att statsrådet undersöker vilka åtgärder som kan vidtas. Det har redan
framgått av pressuppgifter den senaste tiden att statsrådet Andersson avser att
skärpa praxis i asylfrågor och ge de berörda myndigheterna instruktioner att
mera strikt hålla sig till Genévekonventionen. Humanitära skäl skulle alltså
beaktas i mindre omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om asylsökande från Chile&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill påminna om att vi från moderat håll under många år
efterlyst större stringens och därför velat avskaffa 6 § som vi anser vara
alltför vag. Det betyder inte att vi inte vill beakta rent humanitära skäl.
Tvärtom anser jag att de ca 1 000 sökande som av rent humanitära skäl fått
uppehållstillstånd i vårt land utgör en relativt liten grupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flyktingkvoten kunde gott höjas, men jag är medveten om
att det för närvarande finns praktiska hinder för att utnyttja hela kvoten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu gäller det de chilenska sökandena, av vilka enligt
pressuppgifter en på tio skulle ha fullgoda asylskäl. Ändå frestar
utredningarna, som resulterar i avvisningar och utvisningar, hårt på
utlänningspolisens samt också på invandrarverkets resurser. Åtgärder för en
bättre tingens ordning måste vidtas. Det säger sig självt att andra flyktingar
blir lidande och får vänta längre när resurserna går till att massavvisa lurade
resenärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under hela juntadiktaturen i Chile har man lyckats
överföra flyktingar via kvoten och med hjälp av internationella
flyktingorganisationér och svenska utlandsmyndigheter. Den som i dag känner
marken bränna under fötterna kan få hjälp att lämna Chile utan resebyråernas
tvivelaktiga insatser. Det finns också möjligheter - sådana som inte fanns för
några år sedan - att fly över gränsen till andra länder och därifrån eventuellt
accepteras som flykting i Europa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
statsrådet över huvud taget övervägt att införa visering från Chile?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 81 Statsrådet GEORG ANDERSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Gunnel Liljegren hänvisar till vissa
tidningsuppgifter som gör gällande att jag skulle ha aviserat en skärpt praxis.
Om det har spritts sådana uppgifter och skapats en sådan uppfattning är jag
glad för att Gunnel Liljegren tog upp denna fråga. Sådana påståenden saknar
nämligen helt grund, och jag får nu tillfälle att här tillbakavisa dem. Jag har
inte genom några uttalanden eller på andra sätt aviserat en skärpt praxis vid
prövning av asylärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har däremot tillsatt två utredningar som har till
uppgift att föreslå åtgärder som skall göra det möjligt att kraftigt förkorta
handläggningstider­na. Dessa två utredningar skall arbeta inom ramen för
gällande grunder i vår utlänningslagstiftning - det framgår klart av
direktiven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta med att kraftigt förkorta
handläggningstidérna kan vara av ett visst värde för att möta de problem som
Gunnel Liljegren tar upp. Korta handläggningstider innebär snabba besked och
ger tydliga signaler till de asylsökandes hemländer om vilka regler som gäller
för fristad i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 82
GUNNEL LILJEGREN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag är väl medveten om de två utredningar som
arbetar med dessa frågor. Men medan gräset växer dör kon, dvs. förhållandena
för­sämras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Två kategorier måste vi värna om. Det är de verkliga
konventionsflykting­arna enligt 3 § och de behjärtansvärda humanitära fallen
som rör barns situation. I dag är det, som statsrådet medgav, många
icke-flyktingar som söker asyl i vårt land och anstränger resurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min fråga huruvida statsrådet över huvud taget har
övervägt visering från Chile förblev obesvarad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 83 Statsrådet GEORG ANDERSSON: • Fru talman! Av mitt
svar framgår att jag överväger vilka åtgärder som kan vidtas för att råda bot
på den uppkomna situationen. Jag är däremot inte i dag beredd att redovisa
några åtgärder. Övervägandena är således inte färdiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om avvisningarna till Turkiet av iranska asyl­sökande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21
§ Svar på fråga 1986/87:568 om avvisningarna till Turkiet av iranska
asylsökande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 84
Statsrådet GEORG ANDERSSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Maria Leissner har frågat mig om regeringen
har för avsikt att ge direktiv om att iranska asylsökande inte längre får
avvisas till Turkiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av den s.k. första asyllandsprincipen följer att
asylsökande får sändas tillbaka till ett annat land än hemlandet om de i detta
land kan anses skyddade mot att sändas tillbaka till hemlandet.. Denna
bedömning görs individuellt i varje enskilt ärende. Några gruppbeslut fattas
inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som huvudregel skall avvisningsärenden där politiska skäl
åberopas överlämnas till statens invandrarverk. I de undantagsfall där polisen
får fatta avvisningsbeslut får verkställighet inte ske förrän invandrarverket
fått tillfälle attöverta ärendet och verket förklarat att det avstår härifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På invandrarverket finns en ingående kunskap om
förhållandena för iranier i Turkiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har i utlänningslagen (1980:377) fastställt de
regler som gäller beträffande avvisningar. Regeringen kan endast genom
avgöranden i enskilda besvärsärenden fastlägga praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 85 MARIA LEISSNER (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag vill tacka för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under en tid har Turkiet betraktats som ett säkert land
att sända tillbaka iranska flyktingar till. Trots att Turkiet inte strikt
formellt kan accepteras som ett första asylland för iranier, eftersom man bara
accepterar europeiska flyktingar, har ändå regeringen och invandrarverket
bedömt att landet ger ett faktiskt skydd åt iranska flyktingar. Det är den
motivering som regeringen har anfört vid ett flertal olika debatter som gällt
lämpligheten av att från Sverige sända tillbaka iranier till Turkiet. Ett
argument för att fortsätta härmed har varit att det inte har funnits någon som
helst dokumentation om att det förekommer deportering av iranier från Turkiet
till Iran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har allt fler källor vittnat om att Turkiets polis
sedan över ett halvår tillbaka har deporterat ett hundratal iranier. De
rapporterna kommer från UNHCR, som hävdar att 250 personer har deporterats
sedan september 1986. Av dessa var 50 registrerade hos UNHCR som flyktingar.
Det finns en rapport från norska UD som hävdar att antalet är betydligt högre -
bortåt 400.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad invandrarministern säger om att det inte finns några
som helst bedömningar av hur säkert Turkiet är för iranska flyktingar
uppfattar-jag som en ren dimridå för att ministern inte skall behöva svara på
min fråga. Om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118     Sverige skall fortsätta avvisa iranier till Turkiet måste Georg
Andersson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=104 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
  passkontrollen i Helsingborg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hävda
antingen att UNHCR:s rapporter är ren lögn eller också att jag har
missuppfattat den lag som säger att man inte får avvisa någon till ett land där
denne inte har något skydd från att utvisas vidare till ett land där han
riskerar förföljelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 § Svar på fråga 1986/87:529 om passkontrollen i
Helsingborg&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 86 Justitieminister STEN WICKBOM;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Rolf Clarkson har frågat mig vilka åtgärder
regeringen avser att vidta för att garantera att passkontrollen i Helsingborg
kan fungera tillfredsställande, särskilt under de intensiva sommarmånaderna.
Enligt Rolf Clarkson saknar polisen resurser för detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill erinra Rolf Clarkson om att den internordiska
passkontrollen under senare år har varit föremål för flera utredningar i syfte
att skapa en mer effektiv organisation. Den lösning som riksdag och regering
har stannat för innebär att verksamheten skall bedrivas genom ett förbättrat
samarbete mellan tull och polis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter riksdagens beslut har de lokala myndigheterna
utvecklat samarbets­former som möjliggör en internordisk passkontroll med en
lägre resursinsats. Jag utgår från att de problem som uppstår till följd av
variationer i trafikströmmarna kan lösas av myndigheterna inom ramen för det
samarbete som förutsätts ske mellan myndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog tredje vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 87
ROLF CLARKSON (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tackar statsrådet Wickbom för svaret på min fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Helsingborg är en mycket betydande, kanske den mest
betydande, inpasseringsstation för resande till och från Sverige. Under året
passerar inte mindre än 18 miljoner människor filtren i Helsingborg. Särskilt
under sommartid är det mycket kraftiga trafikströmmar här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns många platser i Helsingborg där kontroll måste
upprätthållas. Tre olika trafikföretag sköter kommunikationerna. De har att ta
hand om dels bilburen trafik, dels persontrafik. Och så är det sommartid. Det
innebär att resurserna personalmässigt sett som på alla andra ställen är
nedskurna. Tullen skall normalt ha en besättning på 209 tjänstemän, sommartid
har man 140. Ungefär motsvarande siffror gäller för passpolisen. Dessa två myndighe­ter
skall samarbeta och hjälpa varandra - båda två alltså med starkt nedskurna
personalresurser. Det gör att hälften av de olika filtren, om vi kan kalla de
olika inpasseringsstationerna så, förblir obemannade under somma­ren. Jag hade
därför hoppats att statsrådet Wickbom nu skulle ha talat om att man inför denna
sommarsäsong var beredd att sätta in nya resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det är så att man vill ha en generösare
invandrarpolitik, skall man ju inte gå den här vägen, då vi riskerar att få in
invandrare som normalt kanske&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skulle ha
avvisats. Det är naturligt att de söker sig vägar där bevakningen är ringa
eller i varje fall dålig. Om man vill få en bättre tullkontroll, kommer
tullverket huvudsakligen att ägna den åt personbils- och lastbilstrafiken. Det
innebär att de stora strömmarna av persontrafikanter i de filtren blir
obevakade. Då kan man heller inte ha en något så när tillfredsställande
stickprovskontroll när det gäller narkotikasmuggling o.d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att nå ett gott resultat tycker jag att det hade varit
särskilt angeläget att för sommaren få ungdomar anställda till dessa filter.
Det går att med en relativt kort utbildning få dem tillräckligt kunniga för
sitt arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle gärna vilja fråga om statsrådet Wickbom ändå
inte skulle kunna överväga kortfristiga åtgärder av denna typ. Enligt min
mening skulle det vara en dålig sparsamhet att inte göra något sådant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om flygtrafik på linjen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sturup—Lon-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;don-Southend&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 88 Justitieminister STEN WICKBOM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vidhåller att resurserna enligt min
bedömning skall vara tillräckliga. Det är klart att polismyndigheterna, ytterst
rikspolisstyrelsen, har möjligheten att - om det skulle visa sig alldeles
nödvändigt - omdispone­ra resurserna för förstärkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill, herr talman, avslutningsvis säga att så, som jag
uppfattade att Rolf Clarkson gjorde, utan vidare påstå att kontrollen inte
kommer att fungera kan leda till att folk tror att det kommer att vara så. Men
jag försäkrar; så kommer det inte att bli i sommar. Kontrollen kommer att
fungera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 89 ROLF CLARKSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! De aviserade samarbetsformerna mellan
passpolisen och tullpersonalen är positiva. Man vill från båda sidor just
samarbeta, men man har olika prioriteringar. Tullpersonalen kanske tycker att
t. ex. tågtrafiken är viktigare än vad passpolisen tycker. Man får därför ingen
riktigt rationell gemenskap i kontrollåtgärderna. Det är mycket viktigt att
statsrådet känner till att både passpolisen och tullpersonalen anser att man
inte kommer att kunna upprätthålla verksamheten med en tillfredsställande
stickprovskon­troll under sommarmånaderna i Helsingborg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 90 Justitieminister STEN WICKBOM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det beror i så fall på att de inte förmår att
samarbeta på det sätt som regering och riksdag har förutsatt, och det vore att
beklaga. Jag räknar emellertid med att de skall lyckas att göra det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23
§ Svar på fråga 1986/87:501 om flygtrafik på linjen Sturup-London-Southend&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 91
Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM: Herr talman! Per Stenmarck har frågat
mig om jag är beredd att ge ett positivt  besked  angående  
flygtrafiktillstånd  på  linjen  Sturup-London-Southend.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagens protokoll 1986187:118&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om flygtrafik på linjen Sturup-Lon­don-Southend&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ärende som Per Stenmarck tar upp i sin fråga bereds
för närvarande inom kommunikationsdepartementet, och jag kan inte föregripa
regeringens kommande ställningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgått av tidigare debatter här i kammaren om
utrikestrafik från bl. a. Sturup innebär det skandinaviska luftfartssamarbetet
att SAS har företrädesrätt för trafik på utrikeslinjer från Sverige.
Malmöregionen har också genom sin närhet till Kastrup tillgång till ett
omfattande internationellt flygnät.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nu sökta trafiken ligger inte inom ramen för de
riktlinjer som gäller för det skandinaviska luftfartssamarbetet. Medgivande av
trafiken kan därför endast ske om de danska och norska regeringarna ger sitt
godkännande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 92 PER STENMARCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern,
som tagit god tid på sig för att besvara min fråga. Det har uppenbarligen inte
funnits något självklart svar. Statsrådet och hans departement har behövt sin
betänketid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Malmö ligger ju ca 17 km från en internationell storflygplats, strax utanför Köpenhamn. Samtidigt som SAS hänvisar alla i södra Sverige
att flyga från denna flygplats, försämrar man i praktiken möjligheterna för
ordentlig matartrafik dit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är i det läget som andra flygbolag framför intresse
för att utnyttja Sturup. Baltic Aviation är ett sådant bolag. För ett halvår
sedan ansökte man om koncession på flygsträckan Sturup—Southend utanför London.
Nu får vi veta att ärendet fortfarande bereds. Min fråga är: När tänker
regeringen lämna sitt besked?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är efter år framhåller trafikutskottet behovet av
förbättrade förbindelser från Sturup. I ett nyligen justerat betänkande säger
man så här: &amp;quot;I överensstämmelse med sitt tidigare uttalande vill utskottet
understryka vikten av att SAS överväger åtgärder i syfte att förbättra utnyttjandet
av Sturups kapacitet.&amp;quot; Det är bara att konstatera: det kommer SAS inte att
göra. Utskottet skriver vidare så här: &amp;quot;Vidare förutsätter utskottet att
regeringen och luftfartsverket med stor uppmärksamhet följer utvecklingen och
tar de initiativ som kan anses påkallade för att öka utnyttjandet av
flygplatsen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År efter år samma krav, utan något som helst resultat! Ett
aktivt sätt att visa sitt intresse vore att säga ja till den koncessionsansökan
som nu ligger på regeringens bord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Låt mig avsluta med frågan: Vilka
initiativ tar nu kommunikationsminis­tern med anledning av trafikutskottets
yttrande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 93
Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM: Herr talman! Vi skall kanske inte ta
upp någon allmän luftfartspolitisk diskussion med utgångspunkt i detta ärende.
Som jag sade i svaret, förutsätter ett positivt besked i det här ärendet att de
danska och norska regeringarna ger sitt godkännande. Dessutom är det så att det
nya luftfartsavtal som är under utarbetande och som behandlades i denna kammare
förra hösten ännu inte har blivit föremål för behandling i det danska
folketinget. Det är ju både fördelar och nackdelar med skandinaviskt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samarbete.
En av nackdelarna är att det kan ta litet tid ibland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan alltså inte bestämma detta ensamma, och därför är
det inte möjligt för mig att svara Per Stenmarck när ärendet kan tas upp till
slutligt avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 94 PER STENMARCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Kommunikationsministern har fått ett öppet
brev från några framstående representanter för sydsvenskt näringsliv, med Hans
Cavalli-Björkman i spetsen, där krav framförs på direkta flygförbindelser från
Sturup. Är kommunikationsministern beredd att ta hänsyn till krav som framförs inte
bara från politiskt håll utan också från näringslivshåll?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt som Baltic Aviation har ansökt om tillstånd för
flygverksamhet från svensk sida, har ett engelskt flygbolag, British Air
Ferries Ltd, ansökt hos engelska myndigheter om samma sak. I England är det
uppenbarligen bara en formsak innan ansökan beviljas. Låt mig fråga: Hur kommer
den svenska regeringen att ställa sig när de engelska myndigheterna har
beviljat tillstånd för denna flyglinje, vilket de sannolikt kommer att göra
tämligen snart?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om flygtrafik på linjen Sturup-Lon­don-Southend &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 95
Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Som jag sade, är detta inte bara en fråga för
dei svenska regeringen. Eftersom vi har ett luftfartssamarbete är det också en
fråga för de danska och norska regeringarna, och på deras vägnar kan jag inte
svara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 96 PER STENMARCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Nej, jag förstår det, men det vore intressant
att höra om kommunikationsministern kunde svara på den svenska regeringens
vägnar. hur den kommer att ställa sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är uppenbarligen så, som framhålls i det öppna brev
jag nämnde, att den svenska ansökan, som prövas inom ramen för samma
luftfartsavtal som den brittiska, riskerar att avslås på grund av en rigid
luftfartspolitik, som enbart håller SAS om ryggen. Från andra länder i
Skandinavien där, som kommunikationsministern själv nämnde, SAS också arbetar,
tillåts redan i dag mindre flygbolag trafikera s. k..sekundärlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett näraliggande exempel på detta är den linje mellan
Billund på Jylland och London-Southend som danska Maersk Air trafikerar.sedan
1984 -uppenbarligen med god beläggning och god lönsamhet, trpts att underlaget
rimligen är betydligt mindre än det är på trafiken från södra Sverige. Därför
ställer jag frågan; Varför är man helt uppenbart bättre på att tillgodose
konsumenternas behov i Danmark, och förmodligen också i Norge, än vi i Sverige
är?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om inrättandet av postkontor i livsme­delsbutik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24 §
Svar på fråga 1986/87:511 om inrättandet av postkontor i livsmedelsbutik&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 97 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Erik Holmkvist har - med anledning av att
posten i Visätra söder om Stockholm har placerat postkontoret inne i ortens
konsumbutik -frågat statsrådet Bengt K. Å. Johansson vilka åtgärder han är
beredd att vidta för att förhindra att statliga monopolföretags agerande bidrar
till att en handlare ges uppenbara konkurrensfördelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som
skall svara på frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Posten och detaljhandeln samarbetar ibland när kostnaden
för att etablera ett korhplett postkontor är för hög. Den vanligaste
samarbetsformen är att butikspersonalen utför postarbetet på entreprenad åt
postverket. Det förekommer på ca 50 platser i landet. På några enstaka platser
upplåter butiken utrymme där postverket sköter postscivicen med egen personal.
Enligt posten strävar man efter att postkunderna inte skall behöva passera
butikens kassa för att kunna uträtta sina ärenden. För postkontoret i Visätra
har det emellertid varit svårt att ordna servicen på det sättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan hålla med Erik Holmkvist om att en sådan lösning
som används i det här fallet medför vissa olägenheter och givetvis om möjligt
bör undvikas. Arbete pågår också inom postverket för att hitta en lösning som
undanröjer olägenheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 98 ERIK HOLMKVIST (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tackar för svaret; Det här är ingen stor
och livsavgörande fråga. Men det är likväl en viktig fråga, en konkurrensfråga.
Förhållandena i' Visätra medverkar till konkurrens på olika villkor, där andra
butiker inte har möjlighet att konkurrera på just lika villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har varit obetänksamt av postverket att medverka till
en lösning som den i Visätra. Det tror jag mig kunna utläsa också av
statsrådets svar till mig. Detta är allvarligt även av det skälet att
postverket är ett monopolföretag, där protester inte ger genomslag på samma
sätt som de normalt gör på den öppna marknaden. Protestlistor med flera hundra
namnunderskrifter visai&amp;quot; på allmänhetens reaktion i det här fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att svaret är bra, för det visar att statsrådet
har satt fingret på vad som behöver göras. Förhoppningsvis innebär det att den
här typen av etableringar av postkontor i butiker som konkurrerar med andra
butiker skall kunna undvikas. Det är av ganska stort värde att få ett svar av
statsrådet på följande fråga: Man skall alltså här försöka hitta en lösning,
men innebär det att den också omfattar övriga etableringar av postkontor i
butiker?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 §
Svar på frågorna 1986/87:516 och 523 om planerad indragning av viss postkupé&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 99 Kommunikafionsminister SVEN HULTERSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med anledning av att postverket har beslutat
att dra in postkupéerna mellan Stockholm och Boden har Sigge Godin frågat
industri­ministern vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att postverket
skall leva upp till regeringens intentioner i regionalpolifiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetet är
så fördelat inom regeringen att jag skall besvara frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sven Lundberg har frågat mig om jag avser att verka för
att postverket omprövar sitt beslut om att dra in postkupéerna eller om jag
avser att verka för att tillföra Långsele annan verksamhet'som kompenserar
bortfallet av arbetstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sigge Godin är orolig för att indragningen av postkupéerna
skall medföra sämre postservice i Sollefteåregionen och andra inlandskommuner.
Enligt vad jag har erfarit är en sådan oro obefogad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till postverkets beslut är bl. a. att
järnvägstidtabellen kommer att ändras för de tåg som postkupéerna framförs i.
Detta får till följd att viss post måste transporteras med andra tåg eller på
annat sätt för att inte försenas ett dygn. Enligt postverket blir den
resterande postmängd som kan transpor­teras i postkupéerna så liten att det
inte är ekonomisktförsvarbart att behålla kupéerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Effekterna på antalet arbetstillfällen av indragningen av
postkupéerna och övriga omläggningar blir marginella, bl. a. beroende på att
postkontoret i Långsele eller postkontoret i Sollefteå kommer att tillföras nya
arbetsuppgif­ter som i dag utförs i Stockholm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om planerad indrag­ning av viss postkupé&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 100
SIGGE GODIN (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utarmningen av Norrland fortsätter, trots
industriministerns otaliga deklarationer att alla samhällssektorer och
politikerområden måste ta sitt ansvar. Jag hoppas att kommunikationsministern
också delar de synpunkter som industriministern har framfört här vid olika
tillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 arbetstillfällen försvinner från en hårt drabbad bygd.
Det kan ju, precis som kommunikationsministern säger, vara försumbart för
regeringen, men faktum är att Västernorrlands län förlorade 776 personer under
1986, som tvingades flytta på grund av att de saknade jobb. Därför är varje
arbetstillfäl­le i landets mest utsatta län mycket viktigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt som postkupéerna dras in försämras postservicen
för företag och kommuner i Norrlands inland. Statsrådet tror inte det, men det
är självklart att följden blir den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är mycket bekymrad för de små företagen och kommunerna
i inlandet, när det kommer att bli på detta sätt. Jag tror att det är en
ekonomisk besparing som postverket vill göra, och de möjligheterna borde man ha
kunnat hitta på annat håll.-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja fråga statsrådet om han såväl till
postverket som till SJ har framfört regeringens syn på regionalpolitiken och
påpekat att alla, såväl politiker som verk, måste ta regionalpolitiska hänsyn.
Jag skulle också vilja veta varför han inte har gjort det i detta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1980/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om planerad indrag­ning av viss postkupé&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 101
SVEN LUNDBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag får tacka kommunikationsministern för
svaret på min fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Postverkets beslut om indragning av dessa postkupéer har
skapat mycket stor oro bland de anställda i Långsele men också i kommunen. Nu
har det kommit ett besked om en utlokalisering av s. k. B-post, som skall
sorteras i Långsele, och det är glädjande i detta sammanhang. Detta innebär att
nio personer får jobb i den nya verksamheten. Dessutom har meddelats att övriga
sju personer som är berörda skall erbjudas jobb inom posten i Sollefteå, vilket
också är bra..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det hade ändå varit önskvärt att postverket redan vid
planeringen av indragningen av postkupéerna hade vägt inregionalpolitiska
hänsyn, så att beslutet om ersättningsjobb i Långsele hade kunnat fattas i ett
sammanhang. Då hade mycket av den oro som har skapats kunnat undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill ställa följdfrågan till kommunikationsministern,
om han inom sitt ansvarsområde kommer att verka för att regionalpolitiska
hänsyn vägs in vid liknande framtida verksamhetsförändringar. Jag tror att det
är mycket nödvändigt att det görs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 102 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Båda frågorna handlar om huruvida regeringen
tar regional­politiska hänsyn. Sigge Godin frågade om regeringens syn på
regionalpoliti­ken har framförts till postverket, och Sven Lundberg frågade om
regeringen i framtiden kommer att ta regionalpolitiska hänsyn. Svaret på de
båda frågorna är entydigt ja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som har gjorts i detta
avseende- även om.man kan diskutera i vilken ordning det har gjorts - visar att
regeringen tar sådan hänsyn. Denna typ av förändring kommer alltid att
inträffa, och i den mån den drabbar områden där regionalpolitiken är särskilt
betydelsefull får man från fall till fall söka lösningar. Här har lösningen
varit att flytta arbetsuppgifter från Stockholm upp till detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 103
SIGGE GODIN.(fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är mycket bra att Långsele skall få de
nämnda extra arbetstillfällena. Men jag skulle vilja säga till statsrådet att
de är nödvändiga under alla förhållanden - även om man skulle få behålla de 15
arbetstillfällen som nu kommer att försvinna. Precis som jag sade tidigare är
Västernorr­land, och kanske framför allt Sollefteå kommun, det område som har
drabbats värst under de senaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan bara konstatera att just indragningen av den aktuella
postkupén och dessa 15 arbetstillfällen är ett av de slag som man drabbas av i
Västernorrland. Det kommer flera sådana relativt små flyttningar, små enheter
som flyttas- men trots det är det en centralisering till Stockholm. Det är
tydligen detta som är socialdemokratisk regionalpolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min fråga till statsrådet var: Har ni framfört dessa
synpunkter till SJ och postverket, dvs. att de skall ta ansvar för
regionalpolitiken? Jag har inte fått svar på den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 104
SVEN LUNDBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag är glad över den deklaration som
kommunikationsminis­tern här gjort. Jag är också tillfredsställd med att det
blir ersättningsjobb. Men det beslutet togs först sedan kommunen och de
anställda hade reagerat med framställningar och uppvaktningar. Jag skulle ha
önskat att man redan på planeringsstadiet hade tagit denna hänsyn. Jag
förutsätter med utgångs­punkt i kommunikationsministerns svar att det kommer
att bli så i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om trafiken på sjö­fartslinjen Oskars­hamn—Visby&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 § Svar på fråga 1986/87:521 om trafiken på
sjöfartslinjen Oskarshamn-Visby&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 105 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM: Herr
talman! Ingrid Hasselström Nyvall har frågat mig om regeringen är beredd att ge
transportrådet sådana direktiv inför planeringen av trafiken hösten 1987 på
linjen Oskarshamn-Visby att lastfartyget Gute inte sätts in som enda alternativ
flera av veckans dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som framgår redan av frågan är det
transportrådet som skall fatta beslut om färjetrafiken på Gotland. Besluten kan
sedan överklagas till regeringen, som då har att ta ställning. Transportrådet
förbereder för närvarande ett beslut om höstturlista, som blir bestämmande för
i vilken utsträckning Gute skall användas. Som underlag för beslutet görs
bedömningar av bl. a. transportbehovet och av det ekonomiska utfallet av olika
trafiklösningar. En viktig utgångspunkt för denna prövning måste vara en tillfredsställande
trafikförsörjning. Jag utgår i det sammanhanget från att erfarenheterna
hittills från att använda Gute för persontrafik värderas. Några planer på
direktiv från regeringens sida finns inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 106
INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Tack för svaret, statsrådet Hulterström.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om tonnaget på linjen Oskarshamn-Visby har tagits
upp här i kammaren många gånger sedan lastfartyget Gute för snart ett år sedan
sattes in som enda alternativ flera av veckans dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu körs under sommaren med M/S Gotland. Den tid min fråga
avser är därför tre och en halv månader under hösten. Vilken typ av tonnage som
sedan sätts in vet man ju inget om ännu. Det nya rederiet Nordström &amp;amp;
Thulin säger sig ha en hög ambitionsnivå, vilket jag hoppas även omfattar
Oskarshamnslinjen samt sommarlinjerna från Västervik och Öland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gutes 40-tal platser har oftast varit fullbokade under
vintern, och många har nekats plats. Andra har undvikit Gute av skäl som vi
tidigare diskuterat, t. ex. de handikappade, eller har kunnat förlägga resan
till de dagar M/S Gotland gått. Det är därför svårt att få en rättvisande bild
av efterfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsrådet Hulterström har flera gånger sagt att trafiken
skall bedrivas på en nordlig och en sydlig linje. Det är då viktigt att ge även
den sydliga linjen förutsättningar så att där kan bedrivas en fullgod trafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I sitt
svar framhåller statsrådet transportrådets roll. Det hade varit mera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omförstag om svensk anpassning till ett norskt sjöfarts­register
för bekväm­lighetsflagg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;glädjande
om regeringen ändå kunnat ge några signaler om hur trafiken kommer att utformas
i stället för att vänta på ett eventuellt överklagande. Det skulle ha visat
samma positiva inställning som när regeringen gav tillstånd till Ölandstrafik
för sommaren 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det nu åter blir Gute som kommer att trafikera linjen
måste jag ställa frågan: Är fortsatt trafik med den lastbåten ett led i
nedtrappningen av Oskarshamnslinjen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med detta anförande - under vilket
förste vice talmannen övertog ledningen av kammarens förhandlingar - var
överläggningen avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27 §
Svar på fråga 1986/87:524 om förslag om svensk anpassning till ett norskt
sjöfartsregister för bekvämlighetsfiagg&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 107 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Viola Claesson har frågat mig om hur
regeringen kommer att agera med anledning av svenska redares krav på att Sverige
skall anpassa sig till ett norskt sjöfartsregister för bekvämlighetsfiagg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av årets budgetproposition är den svenska
handelsflottans situation för närvarande föremål för utvärdering inom
regeringskansliet. Den norska regeringens förslag om ett internationellt
fartygsregister och dess konsekvenser för svensk sjöfart analyseras och
utvärderas inom ramen för detta arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När detta utvärderingsarbete är avslutat avser regeringen
att återkomma till riksdagen i denna fråga. Jag kan av naturliga skäl inte
föregripa resultatet av detta arbete. Som kommentar till Viola Claessons fråga
kan jag bara nämna att något utredningsarbete för närvarande inte bedrivs med
sikte på att skapa ett öppet svenskt register.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 108 VIOLA CLAESSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag ber att få tacka Sven Hulterström för
svaret, även om jag inte tycker att det var särskilt informativt. Den kommentar
som statsrådet gav i slutet av svaret säger i stort sett inte någonting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Som en hyllning till Svenska sjöfolksförbundet,
som inom några dagar börjar sin kongress, skulle jag med en hälsning från
Anders Lindström vilja påminna Sven Hulterström om hur facket och sjöfolket ser
på dessa frågor. Anders Lindström säger: &amp;quot;Vi har under kongressperioden
konstaterat att socialdemokratin trots många positiva ord under oppositio­nen
hitintills har visat föga vilja att ta itu med sjöfartsnäringens problem. Det
brådskar nu med politiska besked.&amp;quot; - Det är ett politiskt besked också jag
vill ha. Anders Lindström fortsätter: &amp;quot;Internationellt har
avnationaliseringen av sjöfarten fortsatt. Redarnas krav på internationell
frihet innebär för europe­iskt sjöfolk att de kastas i land och ersätts med
underbetald arbetskraft från tredje världen. Idag seglar 30 % av
världshandelsflottan under bekvämlig­hetsflagg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medan riksdag och regering beslutar om lagstiftning mot
handel med apartheidens Sydafrika - accepterar samma politiker att svenska
företag och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;t. o. m.
svenska staten profiterar på svält och arbetslöshet i tredje världen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Han säger vidare beträffande det norska regeringsförslaget
som jag tagit upp i min fråga: &amp;quot;Detta norska regeringsförslag innebär att
den norska arbeiderpartiregeringen aktivt hjälper redarna att sparka i land
norskt sjöfolk från norska fartyg för att ersättas med asiater med 'lokala
löner&amp;quot;. Härigenom ställer sig Gro Harlem Brundtland på redarnas sida mot
sjöfolket. Detta händer 1987 i Norge!&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sven Hulterström! Jag tror nog att man behöver ett något
rakare besked i det här läget. Jag frågar inte huruvida detta utreds eller
inte. Jag efterhör regeringens och statsrådets syn på frågan; Kan det bli ett
öppet register i Sverige lika det som man tänker inrätta i Norge? Det är mycket
viktigt för sjöfolket att få veta detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den framtida järn­vägspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 109 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM: Fru
talman! Till skillnad frän Viola Claesson kommer jag uppenbarligen att få
tillfälle att framföra mina hyllningar till Sjöfolksförbundets kongress direkt
och inte från riksdagens talarstol, eftersom jag är inbjuden,dit när kongressen
öppnas på söndag. Jag skall återkomma till denna fråga något mera utförligt vid
det tillfället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 110 VIOLA CLAESSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag glömde att säga en viktig sak. Det sitter
representanter från Sjöfolksförbundet på åhörarläktaren, och de skulle gärna
vilja ha litet information i förväg. Jag menar att det inte bara är i
högtidliga tal i högtidliga sammanhang som det är viktigt med information, utan
också här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag efterlyser än en gång Sven Hulterströms syn på ett
öppet register. Är det så att redarna kommer att få igenom kravet på det i
Sverige? Kan vi få veta litet mer om det!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan sak - jag har gång på gång när vi har diskuterat
trafikutskottets betänkanden här i kammaren och alldeles nyligen frågat om det
&amp;quot;eventuella&amp;quot; sjöfartspolitiska program som enligt vad man har
aviserat skulle komma i maj månad. Är ett program på gång eller betyder det lilla
ordet &amp;quot;eventuellt&amp;quot; att vi får vänta till valåret 1988 på ett sådant?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28 §
Svar på frågorna 1986/87:527 och 548 om den framtida järnvägs­politiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 111 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM: Fru
talman! Viola Claesson har frågat mig om regeringen är beredd att låta
privatkapitalistiska lönsamhetskriterier styra järnvägspolitiken med risk för
omfattande järnvägsnedläggningar i Norrland samt avskedanden av tusen­tals
SJ-anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nils-Olof Gustafsson har frågat mig om förslaget i
massmedia att lägga ned tågtrafiken norr om Sundsvall har någon som helst
förankring i regeringen och hur det i så fall stämmer överens med regeringens
klart uttalade miljö-och regionalpolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den fratntida järn­vägspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom Viola Claesson och Nils-Olof. Gustafsson tar upp
i huvudsak samma sak, nämligen SJ:s tågtrafik i Norrland, har jag valt att
besvara frågorna samtidigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svaret på båda frågorna är nej. Staten tillskjuter årligen
av regionalpolitis­ka skäl drygt en miljard för att trygga tågtrafik som annars
skulle lagts ned. Detta regionalpolitiska ansvar för landets trafikförsörjning
ligger fast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i sammanhanget också erinra om det
utvecklingsarbete som pågår inom kommunikationsdepartementet med sikte på en
trafikpolitisk proposi­tion nästa år. Ett mål är här att säkerställa en
fortsatt utveckling av ett effektivt transportsystem - ett transportsystem som
också kan förenas med ett ansvarstagande för miljö, säkerhet och regional
balans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 112 VIOLA CLAESSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag ber att få tacka för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja ta upp några exempel på tillämpningen av
lönsamhetskrite­rier och göra en jämförelse mellan SJ i Sverige och järnvägen i
andra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SJ är ett av de mest lönsamma järnvägsföretagen i världen.
Trots alla resonemang om akut kris och liknande går SJ ihop eller är lönsamt
till 80-85 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Italien drivs järnvägen som ett viktigt inslag i en
socialt inriktad politik. Man har låga taxor, och järnvägen går ihop till 40 %.
Vissa försök att lägga ned bandelar har mötts med folkstorm och har varit
politiskt omöjliga att genomföra. Jag hoppas, fru talman, att det i
fortsättningen blir mer av folkstorm i Sverige mot eventuella
nedläggningsförsök.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den schweiziska järnvägspolitiken är den som verkar vara
mest miljöan-passad i Västeuropa. Nyligen sänkte man biljettpriserna med inte
mindre än 30 %. Stora insatser görs för att minska miljöfarliga
landsvägstransporter och privatbilism.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kunde göra listan med helt relevanta jämförelser
mellan SJ och andra länders järnvägstrafik - som visar att SJ hör till de
lönsammaste järnvägsföre­tagen - mycket längre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nu säger Sven Hulterström att man
inte anlägger privatkapitalistiska lönsamhetskriterier när man styr
järnvägspolitiken, och som ett bevis för det säger han att man satsar drygt en
miljard för att trygga tågtrafiken. Det tycker vi i vpk är bra. Men hur mycket
satsar man på landsvägstrafiken och det som kan vara inkörsporten till
landsvägens totala frihet, dvs. det som krafter inom EG kämpar stenhårt för att
få med Sverige på? Det är mycket mer än en miljard som man subventionerar
landsvägstrafiken med - en miljard är faktiskt inte mycket att komma med som
belägg för att det inte är en kapitalistisk typ av lönsamhetskriterier man
anlägger på SJ. Man vill ju pressa det ytterligare, och vad finns det då för
chans att vidmakthålla den järnväg som vi har i Sverige i dag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 113
NILS-OLOF GUSTAFSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern
för svaret på&lt;br&gt;
min fråga.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
.        ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;  
Jag ställde frågan vid den tidpunkt då SJ-ledningen presenterade sin
strukturplan, där man bl. a. för fram idén att lägga ner järnvägstrafiken norr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
Sundsvall, möjligen med undantag för sträckan Sundsvall-Östersund. Som
statsrådet säkert förstår möttes det här beskedet av stor oro och bestörtning i
våra bygder, och vi politiker har fått ta emot många samtal från vreda länsbor.
Man har sagt: Den här järnvägspolitiken kan väl ändå inte regeringen stå bakom.
Det gäller ju en socialdemokratisk regering som i årets budgetproposition slår
fast infrastrukturens stora betydelse när det gäller att klara svaga och
utsatta regioner, där bra kommunikationer innefattande en väl fungerande
järnvägstrafik angivits som en av de viktigaste förutsättning­arna för en
framgångsrik regionalpolitik. Järnvägstrafikens överlägsenhet ur miljösynpunkt
i förhållande till landsvägstrafiken är ju också klart dokumen­terad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På båda dessa områden har ju regeringen redovisat
ambitioner som går stick i stäv mot SJ-ledningens strukturplan i detta stycke.
Under hand har det väl skymtat fram att förslaget om att lägga ner
Norrlandstrafiken inte är förankrat i regeringen, och jag tycker det är
värdefullt att kommunikations­ministern här och nu i Sveriges riksdag har fått
tillfälle att slå fast detta. Jag tackar för beskedet och borde kanske kunna
nöja mig med det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan dock inte underlåta att ändå känna oro med
anledning av de fyra&lt;br&gt;
alternativ som generaldirektör Janérus har när det gäller att granska&lt;br&gt;
Norrlandstrafiken, åtminstone så som de har redovisats i tidningarna. Jag har&lt;br&gt;
svårt att se att något alternativ är särskilt positivt då det gäller att&lt;br&gt;
åstadkomma en utveckling i Norrlands inland. Särskilt i fråga om ett&lt;br&gt;
alternativ har jag mycket svårt att förstå att det behöver utredas, nämligen&lt;br&gt;
alternativet att det inte skall gå några tåg norr om Sundsvall. Den deklaration&lt;br&gt;
som kommunikationsministern har gett här     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot; 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den framlida järn­vägspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 114 FÖRSTE VICE TALMANNEN: Den medgivna taletiden är
tyvärr överskriden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 115 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM: Fru
talman! Jag har redan i svaret sagt att de uppgifter som har gått ut i
massmedia är felaktiga. Det finns inget sådant förslag inom SJ. Det var inte
detta som det framlagda förslaget handlade om, utan det gällde andra i och för
sig viktiga saker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kan väl tillägga med anledning
av det senaste inlägget att det utredningsuppdrag som vi lämnade för ett par
månader sedan när det gäller Norrlandstrafiken syftar inte till att avveckla
Norrlandstrafiken utan det syftar till att undersöka hur rhan på olika sätt
kat\ förbättra trafikförsörjning­en i Norrland. Det är klart att om man skall
ha underlag för en sådan diskussion får man undersöka olika alternativa
trafikförsörjningsmöjlighe­ter. Men inga beslut kommer att fattas utan ingående
diskussioner med bl. a. kommunala företrädare i dessa delar av landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 116
VIOLA CLAESSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Utgångspunkten för min fråga var vilka
signaler SJ självt hade kommit med för några veckor sedan. För att få SJ på
fötter så var den enda chansen en rent affärsmässig drift, sades det, och man
skall bara köra tåg där det är lönsamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den framtida järri-vägspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill haka på där Nils-Olof Gustafsson slutade,
nämligen beträffande de fyra alternativ som bl. a. det privata konsultföretaget
Idevo har lanserat. Är det inte så, Sven Hulterström, att här lanserar man fyra
alternativ, varav ett är så otroligt rått och stentufft att det med detsamma
kan avfärdas? Men vilket alternativ är det näst hårdaste, som regeringen kanske
kommer att stanna för? Jag tror att det, precis som jag har sagt i min fråga,
handlar om rent privatkapitalistiska utgångspunkter. Några som helst garantier
har vi hittills inte fått att järnvägen i Norrland skall få behållas sådan som
den i dag är. Eller hur?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 117
Kommunikafionsminister SVEN HULTERSTRÖM: Fru talman! SJ;s styrelse kan i och
för sig utveckla sina egna synpunkter, men jag har aldrig uppfattat saken så
att SJ:s styrelse har menat att man skall avveckla all olönsam trafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad SJ;s styrelse har sagt är att om SJ skall bedriva
trafik som inte är lönsam, får riksdagen anslå medel för det. Det är bl. a.
därför som vi har överläggningar mellan partierna kring hur mycket resurser som
kan ställas till förfogande för den typen av trafik, och det har alltså Viola
Claesson och andra partiföreträdare här i riksdagen under den närmaste tiden
möjlighet att påverka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 118 VIOLA CLAESSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag ber att få tacka för det. Men jag skulle
vilja ha en sak litet mera klarlagd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan säga att det är Indevos och SJ:s sak att titta
närmare på de fyra alternativ som har presenterats, men samtidigt ingår de i de
överläggningar som skall äga rum framöver mellan riksdagspartierna och
kommunikations­departementet. En sak som många är oroliga över är om man skall
titta på ett alternativ som Indevo väldigt klart har förespråkat men som är
negativt för personalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kanske vi skulle kunna få veta litet grand om var Sven
Hulterström står i den frågan: Kommer man att ta mer hänsyn till SJ-personalen
än till Indevos förslag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 119 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM: Fru
talman! SJ har inte presenterat fyra olika alternativ. SJ har presente­rat,
efter utredning av olika alternativ, en skrivelse med begäran om att ägaren,
ytterst alltså denna riksdag, skall bidra med ett antal miljarder för att
sanera SJ:s ekonomi. Vid de överläggningar som vi har skall jag med stort
intresse lyssna på hur Viola Claesson och andra anser att vi skall få fram de
pengarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29 §
Svar på fråga 1986/87:528 om de värnpliktigas veckoslutsresor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 120 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Rune Thorén har frågat mig om jag avser att
vidta några åtgärder med anledning av att ett regemente i Norrbotten inlett
försök med hemresor för de värnpliktiga med buss i stället för tåg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De aktuella bussresorna är en följd av riksdagens beslut
år 1986 om åtgärder för att få ned kostnaderna för värnpliktigas hemresor.
Beslutet innebär att ett ökat kostnadsansvar läggs på de lokala militära cheferna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man från riksdagens sida säger ja till besparingar och
delegering av beslut kan konsekvenserna bli, som i detta fall, att SJ:s
trafikunderlag minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av att det hela grundar sig på ett
riksdagsbeslut finner jag det inte rimligt att regeringen ingriper i de avtal
som försvarsmakten sluter med olika trafikföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om de värnpliktigas veckoslutsresor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 121 RUNE THORÉN (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag tackar Sven Hulterström för svaret, men
jag är besviken på innehållet. Nog måste det ändå ligga i regeringens intresse
att de värnplikti­gas resor företas med tåg i stället för med buss. Enligt min
mening finns det många orsaker till det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är självfallet tryggare och bekvämare för de värnpliktiga
att åka tåg än att åka denna långa sträcka med buss. Dessutom är det bättre för
SJ på det sättet att det blir mer trafik på järnvägen, och det blir mindre
trafik på vägarna. Vi kan väl inte vara oense om det förhållandet att ju mer
trafik som förs över i &amp;quot;fel&amp;quot; riktning, dvs, från järnvägen till
landsvägen, vilket betyder sämre förutsättningar för järnvägstrafik och sämre
förutsättningar för miljön, desto mer kommer kravet att öka på vägbyggandet -
vi vet att det redan i dag är väldigt stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trafiksäkerhetsskäl talar för, som jag har sagt, att det
vore bättre att resorna företas med tåg i stället för med buss. Jag kan inte
komma ifrån misstanken - flera talare som har varit uppe tidigare i andra
frågor har berört det - att detta kanske är början till att järnvägstrafiken
försvinner norr om Sundsvall, och det vore verkligen att djupt beklaga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att det är litet synd
att kommunikafionsministern skyller på ett beslut som riksdagen har fattat
tidigare. Jag hade faktiskt förväntat mig ett aktivare svar från Sven
Hulterström.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 122
Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM: Fru talman! Om riksdagen beslutarom
decentralisering och delegering till de lokala militära cheferna, kan man inte
sedan komma och säga att man tycker illa om de beslut som man har givit dessa i
uppdrag att fatta. Det är bara på den grunden som jag menar att regeringen inte
gärna kan ingripa i enskilda ärenden av det här slaget. Annars har vi väl
ungefär samma synsätt, nämligen att det är bra att så mycket som möjligt av
transportarbetet sker på tåg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såvitt jag vet pågår för närvarande avtalsförhandlingar
mellan SJ och överbefälhavaren inför nästa utbildningsår. Från SJ:s sida har
man i alla fall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ersättningsarbete åt friställda inom SSAB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förhoppningen
att förhandlingarna på 3-5 år skall kunna ge ett avtal med försvaret. Hur det
kommer att se ut i detalj vet vi givetvis inte ännu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 123 RUNE THORÉN (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag är medveten om att riksdagen har fattat
det beslutet, men jag menade att om man inte bara ser detta rent, som man
säger, företagseko­nomiskt utan ser vad det innebär totalt för landet i fråga
om miljöeffekter, trafiksäkerhet och annat, borde man ju inte minst från
kommunikationsmi­nisterns sida ha litet åsikter om att det som nu håller på att
ske är fel och vara beredd att försöka vidta åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan handla t. ex. om att ge SJ särskilda möjligheter
att ge rabatter och annat. Vi borde vara ense om att det är betydligt bättre
för de värnpliktiga att åka tåg än att åka buss. Det gäller att komma till
rätta med problemet så att det inte blir en fortsättning på det prov man nu
påbörjat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30
§ Svar på fråga 1986/87:537 om ersättningsarbete åt friställda inom SSAB&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 124
Industriminister THAGE PETERSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Lars-Ove Hagberg har frågat mig om det är
SSAB:s ägares uttryckliga vilja som genomförs av dess koncernstyrelse när 2 200
jobb skärs bort inom företaget, samt vilka nya arbetsuppgifter som skall
erbjudas de arbetslösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förslag till strukturplan som ledningen för SSAB
utarbetat syftar till att få ett starkt och konkurrenskraftigt företag inför
1990-talet. Ägarna skall inte godkänna planen. Styrelsen har ägarnas uppdrag
att sköta företaget på ett sätt som innebär att företaget kan överleva på lång
sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;MBL-förhandlingarna angående strukturplanen avslutades i
går utom vad gäller SSAB i Luleå. Förhandlingar om trygghetsfrågorna har ännu
inte påbörjats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen är fast besluten att göra allt för att hjälpa
de människor och regioner, som kommer att drabbas av neddragningarna vid SSAB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 125 LARS-OVE HAGBERG (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag får tacka industriministern för svaret på
frågan. Den kanske kunde ha ställts under SSAB-debatten; i så fall hade vi haft
saken undanstökad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har i alla fall industriministern med klarhet sagt att
det är ägarnas uppdrag som denna styrelse har. Därmed har han också sagt att
det är regeringen som har tillsatt en ny styrelse, vilket medfört
börsintroduktion och att 2 200 jobb försvinner i gruvorna i Grängesberg och
Dannemora, i Morgan-verket och elektrostålverket i Domnarvets järnverk och
frivalsver-ket i Luleå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därmed får man också konstatera att regeringen satt
planlösheten i system. Det är detta frågan egentligen gäller. Regeringen har
tagit initiativ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för mer än
fem månader sedan, men ännu inte gett arbetarna och regionen något besked om
vad man egentligen skall göra med regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några statsråd har-anmält att det i nästa vecka kan komma
svar från regeringen huruvida gruvan i Grängesberg skall få fem års respit
eller kortare, om de arbetande skall få arbetsmarknadsutbildning och därmed
flyttning eller om några andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därmed har regeringens handlande, som jag sagt tidigare,
blivit en politisk terror mot befolkningen. Den oro som nu finns inom företagen
och i omgivningen är oerhört stor. Man är bitter mot regeringen, när den nu
äntligen, som jag tycker, tar bladet från munnen och säger: Det är vi som har
ansvaret för detta - men vi har ingenting att erbjuda!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också ta tillfället i akt att konstatera att
lönsamhetskraven består. Industriministerns frånvaro i SSAB-debatten bidrar
också fill osäkerheten om huruvida lönsamhetskraven i SSAB skulle vara
annorlunda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja fråga industriministern: Är det inte så
att avtalet har gällt och gäller?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ersättningsarbete åt friställda inom SSAB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 126 Industriminister. THAGE PETERSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Låt mig först tillbakavisa att strukturplanen
skulle ha något med börsintroduktionen att göra. Låt mig också tillbakavisa
påståendet att regeringen inte avser att göra några insatser för de människor
och regioner som drabbas. Meri, fru talman, vissa människor, däribland Lars-Ove
Hagberg, gör det lätt för sig. Det enda de gör är att kräva och anklaga. Jag
har aldrig under mina många frågestunder här i riksdagen med Lars-Ove Hagberg
hört honom föra fram ett enda konkret förslag. Han är en av dem som helt
bortser från sjunkande stålpriser, sjunkande malmpriser, sjunkande dollarkurser
och minskad efterfrågan på stål och malm. Detta är rena obetydligheter för
somliga inkl. Lars-Ove Hagberg. Men vi kan ju inte äta upp det stål vi
producerar och den malm vi bryter, även om somliga är mycket stora i mun. Dessa
människor gör företagandet till den enklaste sak i världen. De anser bara att
ägaren är dålig, för passiv eller gömmer sig och att företagsledningen är usel.
Varför inte pröva på att ta över, äga och driva en gruva eller ett stålverk?
Jag kan säga till Lars-Ove Hagberg att den som vill köpa skall få bra villkor
och en rejäl slant med på färden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det går inte att bortse från att
det är stålkris i hela världen. Ingen ljusning är i sikte på den
internationella stålmarknaden enligt OECD,'som förra veckan offentliggjorde
beräkningar som pekar på en mycket stor överkapaci­tet när det gäller stål. I
detta läge gäller det att vi rustar upp svenska stålföretag och ser till att de
investerar så att de blir konkurrenskraftiga. Det är detta som SSAB vill göra,
men det verkar Lars-Ove Hagberg totalt bortse från.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 127
LARS-OVE HAGBERG:(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det var mycket stora ord av en
industriminister som har planlösheten som målsättning när han i dag ställer 2
200 arbetare i ovisshet om vad söm skall hända. Vad jag under lång tid har
föreslagit industriminis­tern när det är kris är att regeringen skall ta till
samhällsekonomin öch inte öka lönsamhetskraven för att på det sättet rädda så
många jobb som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118
7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ersättningsarbete åt friställda inom SSAB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det har
varit receptet. Men det har inte industriministern lyssnat på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Somliga, herr industriminister, det är de fackliga
företrädarna. Vpk:s förslag här i riksdagen är grundat på de fackliga
företrädarnas förslag. Det är en mycket stor oförskämdhet av industriministern
att säga att de har stor mun som de kan äta med. De vill ha sina jobb och ett
besked av landets industriminister om vad som gäller framöver. Men det beskedet
kan industriministern inte ge på fem månader. Detta är den politiska skandalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 128 Industriminister THAGE PETERSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag syftade inte på stål- och malmarbetarna i
Dalarna, utan jag syftade faktiskt på herr Hagberg. Men att göra insatser i
Dalarna har inte precis underlättats av vpk:s och Lars-Ove Hagbergs agerande
när det gäller regionalpolifiken. Jag har förstått att Lars-Ove Hagberg för
vpk;s del är hjärnan bakom beslutet i arbetsmarknadsutskottet. Han har blivit
ordentligt lurad av de borgerliga. Han har gjort sitt eget hemlän och Boriänge
en björntjänst när han medverkat till att minska regeringens möjligheter att
vidta långsiktiga åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsanslagen ökar. Ja, det gör de. Och det kommer att
regna pengar över de län som i dag inte är i behov av högre länsanslag, medan
de behövande i t. ex. Kopparberg kommer att få mindre pengar efter Lars-Ove
Hagbergs inhopp. Och inte är det någon lysande bravad som Lars-Ove Hagberg
utfört för människorna i Borlänge, utan människorna i Borlänge och Dalarna kommer
att få sätta sin tillit till den socialdemokratiska regeringen när det gäller
regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 129 LARS-OVE HAGBERG (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Industriministern riktar sig till mig, men
eftersom mitt agerande grundar sig på de fackliga företrädarnas information och
kunskap slår det vidare än så, herr industriminister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande länsanslagen är det litet patetiskt att
industriministern gör uppvaktningar just i min kommun Borlänge och i Ludvika
och Smedjeback­en om stöd i miljardklassen samtidigt som han nu i riksdagen
ondgör sig över ett anslag under tre år på 300 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När nu riksdagen den 21 maj kommer att beställa mer pengar
till infrastrukturella insatser får vi se om regeringen ställer upp eller inte.
Men det gäller alltså inte min person, herr industriminister, utan regeringens
politik, som i detta avseende sviker de arbetande i SSAB. Intill dags datum har
regeringen inte ett besked att ge dem som skall ställas på bar backe. Detta är
fortfarande den politiska skandalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 130 Industriminister THAGE PETERSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Faktum är, herr Hagberg, att man genom
överenskommelsen med de borgerliga partierna om regionalpolitiken totalt
minskar det regio­nalpolitiska anslaget. Det tycks inte alls bekymra Hagberg,
inte ett dugg, utan det är partitaktiskt motiverat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag läser ett och annat av vad Hagberg säger ute i
bygderna och skriver i spalterna. Han har verkligen medverkat till att sprida
missinformation och skrämma upp de anställda i regionerna. Man får nästan
intrycket att alla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;neddragningar
i SSAB skall ske redan i sommar, när den avvecklingsperiod som diskuterats i
MBL-förhandlingar rör sig om två till tre år och i några fall ännu längre. Jag
känner inte till någon omstruktureringsfråga i vårt land där man har haft en så
lång omställningsperiod som det här är fråga om. Men Hagberg och vissa
massmedia har fått det till att framstå som att neddrag­ningarna redan skall
ske i sommar, när vissa åtgärder verkligen sätts in först om flera år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ersättningsarbete åt friställda inom SSAB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 131 LARS-OVE HAGBERG (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag har inte talat om år, jag har uttryckt mig
om stålrörelsen SSAB. Jag har tolkat industriministerns svar så, att han inte
har några svar alls till de arbetande. Jag tror att industriministern och
regeringen nonchale­rar den oro som en arbetare känner som befinner sig i en
region eller inom en näring med hot att förlora sitt jobb. Man kan inte
handskas med dessa människor hur som helst. Men regeringen ger dem inga besked.
Man för en politik som gör att jobb försvinner. Man har ingenting i beredskap.
Den gamla hederliga principen inom arbetarrörelsen borde naturligtvis gälla,
att man innan man lägger ner arbeten ser till att det finns nya. Att efterleva
denna princip har i varje fall landets industriminister inte bidragit till. Han
försökte här blanda bort korten när det gäller hans egen roll. Men både som
ägare till SSAB och som industriminister gör han platt intet för närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 132 Industriminister THAGE PETERSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag förstår mycket väl att Hagberg inte vill
ta en diskussion om regionalpolitiken. Jag tror att han har börjat få litet
kalla fötter när han skall förklara för människorna i sitt hemlän att han har
medverkat till en överenskommelse som innebär minskat anslag till
regionalpolitiken och mindre möjligheter att sätta in åtgärder. Så enkelt är
det. Dessutom fortsätter Hagberg här att skrämma upp och missinformera
människor som berörs av strukturomvandlingen. Det tycker jag är allvarligt av
en ledamot av riksdagen att både ute på fältet och i riksdagen fortsätta med
den skrämsel­propagandan, som bara har partipolitiska undertoner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna regering har i Uddevalla, i
Malmö och på tiotals orter runt om i landet visat att det verkligen görs stora
regionalpolitiska, och arbetsmark­nadspolitiska insatser för att hjälpa
regionerna och de människor som berörs av strukturomvandlingen. Vi har gett ett
stabilt och säkert löfte till människorna i Kopparberg och påandraSSAB-orteratt
vi skall ställa uppför dem och göra allt för att hjälpa dem framöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 133
LARS-OVE HAGBERG (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! De fackligt ansvariga i Domnarvets Jernverk,
av vilka de flesta har samma partibeteckning som industriministern, säger i dag
att ett tåg, med Björn Wahlström i spetsen, har kört över dem och att det är
regeringen som har skickat det dit. Man säger också att MBL är som en pärm utan
innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag undrar vem det är som skrämmer. Industriministern
anklagar mig för att skrämma, men han slår väldigt brett mot den arbetarrörelse
som känner oro. Han tar inte den oron på allvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan till
länsanslagen, herr industriminister. En uppräkning på 200 milj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagens protokoll 1986187:118&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118    kr. på länsanslaget på tre år betyder 600 miljoner. 300 miljoner
skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=110 height=50&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=50 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
  regionalpolitiska insatser i Gävleborgs län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;industriministern
ge på tre år för infrastrukturinsatser. Och bara tre kommuner begär en miljard!
Vad är detta? Och riksdagen kommer den 21 maj att begära mer. Då är det upp
till regeringens och industriministerns vilja. Men kanske är det så beträffande
de 300 miljonerna att man inte ville satsa något mer på infrastrukturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31 § Svar på fråga 1986/87:564 om regionalpolitiska
insatser i Gävleborgs län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 134 Industriminister THAGE PETERSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Gunnel Jonäng har frågat mig om jag - med
anledning av arbetsmarknadsutskottets, som hon uttrycker det, positiva
skrivningar om infrastrukturella satsningar - är beredd att med det snaraste
lägga fram förslag om ett paket med regiönalpolitiska insatser till Gävleborgs
län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan är föranledd av att de borgerliga partierna och
vänsterpartiet kommunisterna i arbetsmarknadsutskottet har beslutat gå emot det
av regeringen föreslagna nya anslaget för kompetensutveckling öch infrastruk­turella
åtgärder i regionalpolitiskt prioriterade regioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det blir riksdagens beslut kommer det programarbete för
särskilda insatser i Norrlands inland och andra särskilt utsatta regioner som
påbörjats inom regeringskansliet - med utgångspunkt från att de föreslagna
medlen skulle finnas tillgängliga att användas från den 1 juli i år -
naturligtvis att påverkas och försenas. Detta gäller även för insatser i
Gävleborgs län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kan inte hålla med Gunnel
Jonäng om att majoritetsskrivningarna i utskottets betänkande är positiva -
tvärtom. Även om länsanslaget kommer att öka tillhör Gävleborgs län de län som
förlorar på de borgerligas och vpk:s överenskommelse. Den innebär dessutom att
anslagen totalt förregionalpo-litiken kommer att niinska nästa budgetår, vilket
naturligtvis är mycket allvarligt. Uteblivet centralt anslag och minskade
anslag totalt för regional­politiken minskar givetvis utrymmet för
regionalpolitiska insatser, vilket regeringen beklagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 135
GUNNEL JONÄNG (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag ber att få tacka industriministern för
svaret på frågan. Jag blev oroad när jag läste i tidningarna om
industriministerns uttalande att lägga insatserna åt sidan när
industriministern inte fick igenom sina regionalpolitiska förslag i
arbetsmarknadsutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi i Gävleborgs län behöver verkligen stöd. Vi kämpar en
hård kamp för vår framtid. Detta behövs, för vårt län har år efter år den näst
högsta arbetslösheten i landet, och år efter år minskar länet sin befolkning
mest av alla län i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har mycket positivt att falla tillbaka på i vårt län,
men vi behöver också regeringens stöd. I januari i fjol skrev jag en omfattande
motion om länet och begärde ett X-paket. Den frågan har-senare tagits upp av
socialdemokraterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i länsstyrelsen,
och länsstyrelsen har på ett utomordentligt sätt arbetat fram ett förslag till
ett X-paket, vilket industriministern känner till väl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När nu oppositionen.ökar anslagen till regionalpolitiken,
dels genom större länsanslag, dels genom att öppna för pengar till
infrastrukturella åtgärder, utgår jag ifrån att Gävleborgs län äntligen får sin
chans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länet behöver, som jag sade, ökade anslag, och när nu
industriministern t.o.m. kommer att erbjudas mer pengar av riksdagen är det,
som jag ser det, statsrådets skyldighet att lägga fram förslag om pengar till
olika projekt. Framför allt är detta naturligtvis en enastående möjlighet för
industriminis­tern att åstadkomma mycket positivt i länet och att över huvud
taget medverka till en bättre regional balans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att vi i länet skulle kunna förlora på att ökade
regionalpolitiska satsningar görs är en orimlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriministerns svar kan bara tolkas på ett sätt:
industriministern vill inte medverka till en bättre regional balans ute i våra
län. När industriminis­tern säger att anslagen minskar totalt är det fel - det
inser alla som läser arbetsmarknadsutskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om regiönalpolitiska insatser i Gävleborgs län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 136
Industriminister THAGE PETERSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Nej, Gunnel Jonäng, det är inte fel. En sådan
tabell står att läsa i utskottsbetänkandet. Det är 100 milj. kr. mindre i de
borgerligas och vpk;s majoritetsskrivning beträffande regionalpolitiken.
Dessutom är det 300 miljoner anvisade för nästa budgetår, för det centrala
anslag som de borgerliga och vpk nu säger nej till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan inte tolka Gunnel Jonängs i och för sig
balanserade inlägg på annat sätt än att hon i likhet med Lars-Ove Hagberg nu
börjar få kalla fötter och börjar bli rädd för vad hennes parti har ställt till
med i arbetsmarknadsutskot­tet. Kanske hon börjar inse att hennes partikamrat
Börje Hörnlund ännu en gång har fixat en uppgörelse som blir besvärande för
centerpartiet. Det kan inte vara roligt att behöva försvara en nedskärning av
regionalpolitiken, en nedskärning som dessutom tydligen har skett på
centerpartiets initiativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan bara säga som en vädjan till Gunnel Jonäng: Det är
inte för sent att ångra sig och agera. Var med och fäll utskottsmajoritetens
olyckliga beslut och ställ upp för regionalpolitiken, när vi diskuterar den den
21 maj!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 137 GUNNEL JONÄNG (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! En minskning av de regionalpolitiska anslagen
under nästa budgetår kan endast ske under en förutsättning, nämligen att industriminis­tern
inte ställer upp. Alla som läser betänkandet kan konstatera att det står att
utskottet räknar med att det kan komma att behövas större belopp än de 300
milj. kr. som industriministern talar om. Regeringen bör, står det, med det
snaraste återkomma till riksdagen. Dessutom höjs alltså länsanslagen med 200
milj. kr. Vi räknar med att detta kommer att ske under tre år, för jag tror
inte att regeringen är så snål att den minskar länsanslagen till kommande
budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om regionalpolitiska insatser i Gävleborgs län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 138
Industriminister THAGE PETERSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Nu hänger jag inte riktigt med - det är
möjligt att vi har olika utgångspunkter i våra matematiska övningar. Jag
tillämpar den princip söm jag har lärt mig i skolan att lägga ihop de olika
anslagen. Då kommer jag faktiskt fill att de borgerliga och vpk minskar
anslagen till regionalpolitiken med totalt 100 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så säger Gunnel Jonäng: Industriministern måste ställa upp
för regional­politiken. Det är ju det jag har gjort genom att lägga fram ett
förslag om ett särskilt anslag på 300 milj. kr. för nästa budgetår. Men det
säger de borgerliga och vpk nej till. Om Gunnel Jonäng har ändrat sig och
tycker att industriministern och regeringen skall ha pengar för att satsa bl.
a. i Gävleborgs län, var då med den 21 maj och säg nej till
utskottsmajoritetens skrivning och säg ja till anslaget på 300 milj. kr. Säg
nej till en minskning av regionalpolitiken! Jag förstår inte riktigt hur Gunnel
Jonäng kan komma till en annan slutsats än denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 139 GUNNEL JONÄNG (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Varför skulle jag säga nej till någonting som
jag anser är bättre för mitt län? Den skrivning som utskottsmajoriteten gör
innebär mera pengar bl. a. till Gävleborgs län. Jag kan inte gå emot det, och
jag skulle vilja se de riksdagsmän som kan gå emot det förslaget när den dagen
kommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 140 Industriminister THAGE PETERSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag skall gärna vid något tillfälle gå igenom
situationen i Gävleborgs län med fru Jonäng och redogöra för det arbete som vi
håller på med där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är faktiskt så att de
borgerligas och vpk:s förslag innebär att Gävleborgs län kommer att tillhöra de
förlorande länen. Stockholms län däremot kommer att vinna på de borgerligas och
vpk;s förslag. Länsanslagen kommer nämligen att regna över alla län. Jag har
dock en viss kunskap om situationen i landet, och jag hävdar att vissa län inte
behöver ökningar av länsanslagen. Men det kommer de att få till följd av de
borgerligas och vpk:s agerande. Och det går ut över de län som behöver
anslagen, bl. a. Gunnel Jonängs Gävleborgs län. Det går inte att bortförklara
att ni svarar för en minskning av regionalpolitiken, och det är allvarligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 141
GUNNEL JONÄNG (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag beklagar att industriministern både räknar
fel och läser dåligt. Om man räknar rätt och läser vad som står måste man inse
att utskottsmajoritetens förslag innebär en ökad regionalpolitisk satsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriministern sade att en del av anslagen kommer att
gå till överhetta­de regioner. Det står tydligt i utskottsbetänkandet - jag
måste be industrimi­nistern att läsa det! - att den föreslagna nivån på
anslaget skall göra det möjligt att ta nya initiativ för att vända utvecklingen
i utsatta län och regioner, dvs. bl. a. främst skogslänen. Jag menar att detta
är uttryckt på ett tydligt språk. Man måste både läsa och räkna. Då ser man att
det blir en ökad regionalpolitisk satsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan bara hoppas att industriministern tar den chans
som ni har fått att göra en ökad satsning också för Gävleborgs län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 142 Industriminister THAGE PETERSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Om Gunnel Jonäng inte vill tro på mig, så
fråga utskottets ordförande, som befinner sig i kammaren, eller fråga
arbetsmarknadsutskot­tets kansli! Såvitt jag kan räkna är 2 025,2 miljoner mer
än 1 925,2 miljoner, som föreslås i de borgerligas och vpk;s reservation. Det
innebär att ni minskar regionalpolitiken totalt. Jag förstår inte hur 1,9
miljarder helt plötsligt kan bli mer än 2,025 miljarder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 143 GUNNEL JONÄNG (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Tack för rådet, men jag behöver inte
utskottsordförandens hjälp för att läsa. Jag kan faktiskt läsa själv, och jag
förstår vad jag läser. Det står mycket klart i betänkandet att det kommer att
behövas större belopp än de 300 milj. kr. som industriministern föreslår.
&amp;quot;Större belopp&amp;quot; måste vara mer än 300 milj. kr. Vad som fordras är -
och det är tydligen där problemet ligger - att industriministern skall komma
med förslag till riksdagen på olika projekt. Då kan det bli mer än 300 milj.
kr. På annat sätt kan man inte tolka utskottets betänkande; Jag är glad för
majoritetsskrivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 144 Industriminister THAGE PETERSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Nu blir Gunnel Jonängs argumentation möjligen
ännu underligare. Nu är helt plötsligt O kr. mer än 300 milj. kr. Hur i all
världen kan det bli det? Regeringen föreslår 300 miljoner till
infrastrukturella åtgärder. Det säger de borgerliga och vpk nej till. Men visst
skulle väl 300 milj. kr. få stor effekt i Norrlands inland och i Gävleborgs län
för infrastrukturella åtgärder! Det säger man nej till, och i stället blir det
O miljoner, i den kolumnen. Hur i all världen kan Gunnel Jonäng plötsligt få O
miljoner till att vara ett bättre regionalpolitiskt anslag än 300 milj. kr.?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 145 GUNNEL JONÄNG (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jaghar verkligen, industriministern, ett
ansvar för det län som jag bör i. Det har jag haft under lång tid och kommer
att ha det i fortsättningen också. Jag upplever fortfarande att med den
majoritetsskriv­ning som finns i betänkandet är detta positivt. Men det är
fråga om industriministerns vilja att förverkliga de här projekten och se till
att det kommer förslag från regeringen på olika projekt, så att vi kan få de
pengar vi behöver, bl. a. för X-paketet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 146 Industriminister THAGE PETERSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det är inte fråga om industriministerns ansvar
- regeringen har visat att vi är beredda att ta ansvar i regionerna. Här är det
mer fråga om att jag är nyfiken på hur Gunnel Jonäng på hemmaplan skall
förklara för människorna i Gävleborgs län hur O miljoner är mer än 300 miljoner
och 1,9 miljarder är mer än 2,025 miljarder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om regionalpolitiska insatser i Gävleborgs län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omförslag till viss ändring i hyresför­handlingslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 147
GUNNEL JONÄNG (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det går inte att bara räkna, man måste läsa
vad som är skrivet också. Det är faktiskt nödvändigt. När man räknar och när
man läser, kommer man fram till att detta är en bättre regionalpolitisk
satsning. Vi får en ökning. Jag räknar med 600 milj. kr. på tre år i ökade
länsanslag, vilket är jättebra. Vi får genom utskottets skrivning möjligheter
till ökade infrastruk­turella satsningar. Man måste visa litet hederlighet, när
man läser och studerar arbetsmarknadsutskottets betänkande. Då kan jag inte
förstå att man kan komma till någon annan slutsats än jag har gjort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32
§ Svar på fråga 1986/87:500 om förslag till viss ändring i
hyresförhandlingslagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 148
Bostadsminister HANS GUSTAFSSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Margareta Gärd har frågat mig om jag avser att
vidta en ändring av hyresförhandlingslagen så att en hyresgästförening enbart
för­handlar för egna medlemmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till Margareta Gärds fråga är en artikel i
tidningen Hyreskam-&lt;br&gt;
pen där ordföranden i Hyresgästföreningen i Dalarna bl. a. framför åsikten&lt;br&gt;
att hyresgästföreningarna bara skall behöva förhandla för sina medlemmar,&lt;br&gt;
så att de hyresgäster som inte är medlemmar inte längre skall kunna &amp;quot;åka&lt;br&gt;
snålskjuts&amp;quot; på de hyresgäster som betalar sin medlemsavgift till
hyresgästför­&lt;br&gt;
eningarna.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hyresförhandlingslagen, som trädde i kraft den 1 juli
1978, innebar att det frivilliga förhandlingssystem som hade utvecklats av
parterna på hyresmark­naden lagfästes. Lagen ger en organisation av
hyresgäster, som har erforder­liga kvalifikationer och som är representativ för
de boende, rätt att få en förhandlingsordning med hyresvärden. En
hyresgästorganisation som haren förhandlingsordning har rätt att påkalla förhandling
med hyresvärden angående samtliga boendeförhållanden som berör hyresgästerna
gemen­samt. När det gäller hyra föreligger s. k. primär förhandlingsskyldighet
för hyresvärden. Detta innebär att hyresvärd som är bunden av en förhandlings­ordning
är skyldig att påkalla förhandling med hyresgästorganisationen när han vill
höja hyran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid tillkomsten av hyresförhandlingslagen ansågs
övervägande skäl tala för att en hyresgästorganisations förhandlingsrätt enligt
förhandlingsord­ningen skulle omfatta samtliga bostadslägenheter i den eller de
fastigheter som berörs av förhandlingsordningen, oberoende av om de innehas av
medlemmar i hyresgästorganisationen. En sådan ordning gällde redan enligt det
frivilliga förhandlingssystem som parterna på hyresmarknaden hade utvecklat,
och en ändring av detta skulle för de oorganiserade hyresgästerna innebära en
stor förändring av villkoren för hyrans sättande. En begränsning av
förhandlingsrätten till organisationsmedlemmar ansågs kunna medföra att de
praktiska fördelarna med att bedriva hyresförhandlingarna kollektivt gick
förlorade. Det framhölls vidare att det fanns en risk för att det i strid med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bruksvärdesprincipen
skulle kunna uppstå skilda hyresnivåer för likvärdiga lägenheter om en stor del
av lägenheterna undantogs från förhandlingsord­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill med anledning av uttalandet i den aktuella
artikeln i Hyreskampen att de oorganiserade hyresgästerna kan åka snålskjuts på
medlemmarna i hyresgästföreningarna framhålla, att enligt 20 §
hyresförhandlingslagen får genom en förhandlingsöverenskommelse bestämmas att i
hyran för samtliga lägenheter skall ingå visst belopp som utgör ersättning till
hyresgästorganisa-fionen för dess förhandlingsarbete. Det har ansetts rimligt
att även de hyresgäster som av olika skäl föredrar att stå utanför den
organisation som har förhandlingsrätten tar på sig ett visst ekonomiskt ansvar
för att skapa de resurser som behövs för att förhandlingsarbetet skall kunna
bedrivas effektivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har erfarit att frågan, om hyresgästföreningarnas
förhandlingsrätt enligt hyresförhandlingslagen även bör omfatta hyresgäster som
inte är medlemmar nu är föremål för debatt inom hyresgäströrelsen. Det har
emellertid inte gjorts någon framställning till mig eller regeringen i den
frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening har det inte nu framkommit något som ger
mig anledning att frångå de överväganden som låg till grund för utformningen av
hyresförhandlingslagen vad gäller förhandlingsordningarnas omfattning. Jag har
därför inte för avsikt att ta initiativ fill en ändring av hyresförhandlingsla­gen
i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omförslag till viss ändring i hyresför­handlingslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 149
MARGARETA GÄRD (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vill tacka bostadsministern för det
utförliga svaret, men jag beklagar samfidigt att bostadsministern inte är
villig, att redan nu gå Hyresgästföreningen i Dalarna till mötes och upphäva
förhandlingsmonopo­let för hyresgästföreningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordföranden i Dalaföreningen reagerar starkt mot att det
finns &amp;quot;lagar som tvingar oss att sköta hyresförhandlingarna för alla
hyresgäster&amp;quot;. Han anför också - som bostadsministern citerade - att det
inte är rätt att de som inte är med i hyresgästföreningen skall åka snålskjuts
på dem som är med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsministern sade att den lag som kom till 1978
grundade sig på den ordning som hade uppstått på frivillighetens väg. Det
tycker jag är ganska märkligt, med tanke på att jag så ofta får brev och
telefonsamtal från hyresgäster som är missnöjda med nuvarande ordning. De vill
inte ha den här ordningen, utan de vill gärna förhandla för sig själva. De
tycker också att den avgift de skall betala för förhandlingsordningen, och även
för boinflytande och frifidsverksamhet, inte är tillfredsställande. De vill ha
en ökad frihet när det gäller att verka som hyresgäster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tittat litet grand i en forskningsrapport om just
förhandlingssyste­met. Där sägs det att hyreslagstiftningen till stor del är
tvingande för hyresgästerna. Jag vill därför fråga bostadsministern om det inte
är dags att bryta monopolet, att börja,avreglera bostadsmarknaden innan den
totalt havererar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omförslag till viss ändring i hyresför­handlingslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 150
Bostadsminister HANS GUSTAFSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Först beträffande beklagandet att jag inte är
beredd att åstadkomma en särlagstiftning för Hyresgästföreningen i Dalarna. Det
förefaller nämligen inte särskilt ändamålsenligt. Om det är av allmänt intresse
för hyresgäströrelsen att bara behöva förhandla för sina medlemmar, skall jag
naturligtvis överväga den saken. Men någon sådan framställning föreligger inte.
Om det blir aktuellt med en sådan, får vi väl titta på den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller monopolet råder det full frihet för
hyresgästerna själva att ta över förhandlingarna och att träffa överenskommelse
om en förhandlings­ordning med hyresvärden. Men för den skull behöver man inte
vara ansluten till hyresgäströrelsen eller låta den vara företrädare. Man kan
bilda en egen organisation, och det kan jag inte gärna kalla monopol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande den sista frågan, vilken vidgades till att
omfatta hela bostadspolitiken, tror jag att Margareta Gärd förstår att jag just
nu inte kan ta upp den diskussionen. Jag vill bara säga till Margareta Gärd att
den faktiska situationen - och det är inget skryt, utan det kan vem som helst
registrera - är den att Sverige har den bästa bostadsstandarden i världen. Vi
har 441 lägenheter per 1 000 invånare. Inget annat land når upp till det. Det
är bara 4 % av vårt bostadsbestånd som inte är tipptopp i tekniskt avseende och
när det gäller utrustning. Vi har också de lägsta boendehyrorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att i det läget tala om ett misslyckande eller om risken
för ett haveri ger verkligen upphov till frågan om vi inte behöver fler
misslyckanden och fler haverier i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 151 MARGARETA GÄRD (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vill säga till bostadsministern att jag
inte har begärt någon särlagstiftning för Dalarna. Jag tycker dock att det
initiativ som har tagits kan vara värt att anamma när det gäller att gå vidare
med detta arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan hålla med bostadsministern om att vi har en god
bostadsstandard i vårt land. Men vi har också en sådan stark reglering av
bostadsmarknaden att denna faktiskt har blivit väldigt stel och orörlig, och
det är inte bra. Vidare är jag litet förvånad över att bostadsministern
berömmer sig så mycket av att bostadsmarknaden fungerar bra. Vi kan ju bara
titta på förhållandena i Stockholm. Jag kan således inte instämma i talet om
att vi har en väl fungerande bostadsmarknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 152 Bostadsminister HANS GUSTAFSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Margareta Gärd och jag skall kanske inte
avhandla hela bostadspolitiken i dag. Det kan finnas mycket att säga om den,
Margareta Gärd. Vi hade tidigare 40 000 tomma lägenheter. Men vi kan nu utgå
från att vi i dag kanske saknar 40 000 tomma lägenheter. Det motsvarar knappt
1,5 % av det totala beståndet - dvs. vare sig vi har ett överskott på bostäder
eller en brist på bostäder rör det sig om en differens på 0,7 %. Jag tror att
inget system i världen kan göra en kalibrering som är så noggrann.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist beträffande Dalarna och hyresgäströrelsens
ordning där. Margare­ta Gärd vet kanske liksom jag att det pågår en djupgående
diskussion inom hyresgäströrelsen om dessa saker. Man har utarbetat ett
särskilt material. Avsikten är - efter vad jag har erfarit - att detta skall
bli en av de stora&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågorna
på hyresgäströrelsens kongress 1988. Skulle hyresgäströrelsen i sin helhet då
ha samma uppfattning som man har i Dalarna, skall jag självfallet överväga det
hela vid den tidpunkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 153 MARGARETA GÄRD (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag tackar bostadsministern för det löftet.
Jag tror nämligen att många hyresgäster skulle vara utomordentligt glada om de
slapp hyresgästmonopolet, som man rent allmänt säger. Bostadsministern påstår
att det inte är fråga om något monopol. Men som det hela fungerar har det
faktiskt blivit ett monopol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tar dock bostadsministern på allvar och hoppas således
att det skall bli en förändring. Det kan jag då meddela nästa gång hyresgäster
tar kontakt med mig för att iittrycka sitt missnöje:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ombyggnad av vindsutrymmen av brandsäkerhetsskäl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33 §
Svar på fråga 1986/87:554 om ombyggnad av vindsutrymmen av brandsäkerhetsskäl&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 154 Bostadsminister HANS GUSTAFSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Ing-Marie Hansson har frågat mig vilka
åtgärder jag avser att vidta för att sådana ombyggnader av vindsutrymmena i
radhus skall komma till stånd som förbättrar brandskyddet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan ställs mot bakgrund av att eldsvådor i radhus vid
ett flertal tillfällen har blivit omfattande och att flera radhuslägenheter har
blivit övertända. Avsaknaden av eller bristfälligt brandskyddande mellanväggar
i vindsutrym­mena har gett elden en snabb spridning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraven på brandskyddande mellanväggar i radhiis har skärpts
under åren 1960-1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska brandförsvarsföreningen har i en nyligen
publicerad utredning om bränder i radhus konstaterat att de drabbade radhusen
huvudsakligen har byggts före år 1975, då krav infördes på uppdelning av
radhusvindar med brandsektionering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt den svenska byggnadslagstiftningen kan man inte i
efterhand ställa nya krav på hus som har byggts enligt de bestämmelser som
gällde vid uppförandet. Ansvaret för de förebyggande åtgärderna vilar i stället
på radhusägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därför med tillfredsställelse som jag noterar att
Svenska brandför­svarsföreningen i sin utredning också har tagit fram förslag
fill information och rekommendationer om åtgärder till bl. a. radhusägare. Det
är min förhoppning att man nu i kommunerna sprider informafion till berörda
radhusägare om innehållet i utredningen. Kommunens byggnadsnämnd och
brandförsvar bör kunna hjälpa till med att ge råd till radhusägarna om lämpliga
åtgärder i de enskilda fallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118
7 maj 1987    .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ombyggnad av vindsutrymmen av brandsäkerhetsskäl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 155
ING-MARIE HANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag vill.tacka statsrådet för svaret på min fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag råkade nyligen bli vittne till en häftig och mycket
dramatisk radhus­brand. När en lägenhet övertändes ringde man till brandkåren,
som inte fanns så långt borta. Innan den kom fram var tre lägenheter övertända,
och innan släckningsarbetet var klart var fem lägenheter ganska svårt skadade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I svaret hänvisar bostadsministern till den utredning som
nu har lagts fram av Brandförsvarsföreningen och där rekommendationer om
åtgärder har utfärdats till fastighetsägarna. Problemet är att det alltså är
helt upp till den enskilde fastighetsägaren om åtgärder skall vidtas eller
inte. Ibland är det bostadsrättsföreningar, ibland hyresvärdar - i de fall där
radhusen är i hyreslägenhetsform - och ibland friköpta radhus i ett område, som
i det fall jag var med om. Det blir då ganska svårt att få till stånd de
frivilliga insatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är naturligtvis tacknämligt om kommunen och
brandförsvaret gemen­samt går ut med informationsinsatser, men de har väldigt
litet att komma med både när det gäller påtryckningar och när det gäller att
locka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra frågan är hur försäkringsbolagen ställer sig.
Jag har fått upplysning om att denna fråga inte har hög prioritet bland
försäkringsbola­gen, mycket därför att det hittills inte har inträffat några
allvarliga personskador och därför att försäkringsbolagen inte heller har varit
beredda att sänka premierna, dvs. ge en belöning för ombyggnadsinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill ställa frågan till bostadsministern: Skulle det
vara möjligt för departementet att ta initiativ till överläggningar med
försäkringsbolagen för att sfimulera dem att överväga möjligheterna att ge
vissa premier till fastighetsägarna? ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 156
Bostadsminister HANS GUSTAFSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Först och främst vill jag vitsorda att det är
självklart att det finns fall där det är svårt att få till stånd de åtgärder
som kanske en av radhusägarna eller bostadsrättsinnehavaren skulle vilja vidta
men som de andra inte tycker är så angelägna; Gud ske lov, har det, som
Ing-Marie Hansson säger, under den senaste 20-årsperioden vid radhusbränder
inte uppstått några allvarliga personskador eller dödsfall. Vi kommer att se på
problemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På den direkta frågan fill mig, om departementet kan tänka
sig att ta upp denna fråga med försäkringsbolagen, vill jag närmast svara ja.
Vi har anledning att med försäkringsbolagen diskutera skador som ur försäkrings­bolagens
synpunkt är långt viktigare än dessa, nämligen de vattenskador som uppstår i
fastigheterna och som belastar premierna väldigt hårt. Det skulle väl inte vara
ur vägen eller uteslutet att vi vid ett sådant tillfälle också diskuterar dessa
skador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vågar lova Ing-Marie Hansson att vi vid nästkommande
fillfälle då vi träffar företrädare för försäkringsbolagen i andra sammanhang
skall ta upp den här frågan till diskussion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 157
ING-MARIE HANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vill tacka bostadsministern för det
svaret, som jag tycker var mycket positivt. Jag tror att det är helt nödvändigt
att fastighetsägarna om de gör en sådan här insats ändå får en viss belöning i
form av en lägre försäkringsavgift efteråt. Det borde vara ett intresse för
försäkringsbolagen. De borde känna ansvar för att prioritera sådana sänkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När dessa skador har inträffat medför det kostnader för
tre parter. För det första drabbas försäkringsbolagen. För det andra berörs
kommunerna-som gör stora insatser för brandskyddet. Det var otäckt att se vilka
fruktansvärt svåra förhållanden brandmännen arbetar under i dessa sammanhang.
För det tredje drabbas naturligtvis också - och kanske i första hand - den
enskilda människan, som kan förlora precis allt. Det skedde i ett fall, där
bara byxor och skjorta fanns kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
tacka för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om indragningen av viss gymnasieutbild­ning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34
§ Svar på fråga 1986/87:551 om indragningen av viss gymnasie­utbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 158
Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Ingela Gardner har frågat mig huruvida
skolöverstyrelsens (SÖ:s) beslut om avveckling av vissa specialkurser med
anledning av riksdagens beslut om minskning av lilla ramen kommer att föranleda
några åtgärder från regeringens sida. Enligt Ingela Gardner innebär
skolöverstyrel­sens beslut dels att indragningen kommer för snabbt, dels att
den avser utbildningai- där över 90 % av de studerande är kvinnor och att
huvuddelen är kurser inom vårdområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller tiden för genomförandet konstaterar jag,
liksom Ingela Gardner, att utbildningsutskottet förordade en långsammare
avvecklings-takt. Att märka är dock.att när utskottet förordade ett långsammare
genomförande så var det i jämförelse med en minskning med 4 000 platser redan
till läsåret 1987/88. Nu blir den minskning som påverkar läsåret 1987/88 bara 1
000 platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så till den stora andelen kvinnliga sökande till de kurser
som inte längre skall anordnas med statsbidrag. Jag vill betona det sista,
därför att det är det som riksdagen beslutat om, inte att kurserna inte får
anordnas. Det är, som utbildningsutskottet har påpekat, i huvudsak utbildningar
med karaktär av intern personalutbildning. Om huvudmännen - landsfingen - anser
att kurserna bör anordnas, därför att de innebär en bra personalutbildning, så
kan de också anordna kurserna, men utan statsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill för min del förutsätta att de kurser vi hitfills
lämnat statsbidrag fill har fyllt ett behov på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 159, INGELA GARDNER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vill tacka utbildningsministern för
svaret, men jag är naturligtvis inte nöjd med det. Regeringen har sagt att det
är viktigt att ha en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om indragningen av viss gymnasieutbild­ning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;god
framförhållning när det gäller utbildningsplaneringen. Därför arbetar man med
treårsramar vid gymnasieplaneringen. Trots att ramen för läsåret 1987/88
fastställdes så sent som för ett år sedan föreslog regeringen i årets
budgetproposition, dvs. mitt under pågående planeringsperiod, att 4 000 platser
skulle skäras bort från den s.k. lilla ramen utan hänsyn fill att eleverna
redan hade hunnit söka till vad de trodde var befintliga utbild­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visserligen har riksdagen mildrat neddragningen till 1 000
platser, men påfrestningen är ändå stor. Jag tycker att det är ett flagrant
exempel på dålig planering, och framför allt är det hänsynslöst mot ungdomarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av utbildningsministerns svar vill jag fråga
om det kommer att ske några ytterligare indragningar nästa år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det sedan gäller möjligheterna att få en
gymnasieutbildning vet jag att prioriteringen av 16-17-åringarna i huvudsak har
gått ut över flickorna. Därför är jag mycket nyfiken på hur förslaget till
neddragning av platserna egentligen har förberetts i regeringskansliet. Antingen
visste inte regeringen att även en neddragning av lilla ramen skulle drabba
främst kvinnorna, och då är det illa, eller också visste regeringen det och
lade ändå med berått mod fram förslaget, och då är det om möjligt ännu värre.
Därför vill jag fråga utbildningsministern: Visste regeringen eller visste
regeringen inte vilka konsekvenser en neddragning skulle få för flickornas
möjlighet att skaffa sig en gymnasieutbildning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 160 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vad regeringen visste var att många elever på
de s.k. påbyggnadskurserna i själva verket är personer som har anställning hos
en arbetsgivare och genomgår vidareutbildning, t. ex. från vårdbiträde till
undersköterska. Regeringen har klargjort att när vi minskar antalet platser på
påbyggnadsutbildningar med statsbidrag, kan det vara lämpligt att man minskar
just den typen av kurser. Då kan landstingen som andra arbetsgivare genom att
köpa en utbildning bekosta sin egen personalutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har också rekommenderat utbildningsanordnarna
att skära ner sådana kurser där det varit ett lågt platsantal. Om man vidtar
dessa två åtgärder borde en måttlig minskning av antalet
påbyggnadsutbildningar, något som nu sker, inte behöva leda till någon nackdel
för de människor som enskilt söker sig till gymnasieskolans
påbyggnadsutbildningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 161 INGELA GARDNER (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag kan i och för sig hålla med
utbildningsministern om att det kan finnas anledning att anordna vissa
utbildningar utanför gymnasieskolans ram och utan statsbidrag, men vad den här
diskussionen handlar om är att regeringen ensidigt kommer med ett sådant
förslag utan att ha kontaktat huvudmännen för dessa utbildningar. Landstingets
budget är redan lagd när man där plötsligt får besked om att man nu skall ta
över det ekonomiska ansvaret för ett stort antal utbildningar, eftersom det
annars kommer att drabba ett stort antal flickor. Det är den planeringen jag
tycker är så egendomlig. Jag hade tyckt, mot bakgrund av regeringens resonemang,
att det hade varit skäligt att säga att detta planerar vi för, detta är
inriktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;men vi
kommer inte att genomföra det förrän tidigast läsåret 1988/89. Då skulle
huvudmännen ha hunnit anpassa sin ekonomi till de. förändrade
förutsättningarna, och då hade det inte behövt gå ut över flickorna, som ändå
har svårt att få en utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om intagningen till gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35 § Svar på fråga 1986/87:552 om intagningen till
gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 162 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Ingela Gardner har frågat vilka åtgärder jag
överväger för att de yngre sökande som nu inte kommit in i gymnasieskolan skall
få en chans till gymnasieutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En åtgärd vore att nu ytterligare öka antalet
intagningsplatser utöver den ökning som riksdagen nyligen beslutat. Så enkelt
är det dock inte, som jag ser det. Enligt skolöverstyrelsen (SÖ) har nu
länsskolnämnderna fått så många platser som de anser sig kunna lägga ut i
kommunerna. I t. ex. Stockholms län, som fått en tredjedel av de extra platser
som riksdagen tillsköt för hela riket, var det bara med stor ansträngning
regionen kunde ta emot detta fillskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns också - i rena tal - platser för alla 16- och
17-åringar som sökt till gymnasieskolan. Enligt en rapport från SÖ om
intagningsläget den 15 april häri runda tal 118 000 ungdomar i åldern 16-17år
sökt fill 127 000 platser. Drygt 106 500 har tagits in, normalt på sina
förstahandsval, och det är därmed knappt 11 500 som ännu inte kommit in. Jag
säger &amp;quot;ännu inte&amp;quot;, därför att detta ännu bara är eri preliminär
intagning. Den slutliga intagning­en är en process som faktiskt inte blir klar
förrän några veckor in på höstterminen. Det är först då som eleverna kunnat
göra omval, klasserna har justerats och vakanta platser kunnat tas i bruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Så var det förra året, när 7 000
ungdomar i åldern 16-17 år genom olika åtgärder ute i länen och kommunerna fick
en gymnasieplats under tiden från april och till skolstarten. Detta är en
process som måste få ta sin tid, och den måste få genomföras ute i kommunerna,
där elevvalen sker. Mot elevvalen skall balanseras kommunernas möjligheter att
anordna utbildningar och arbetsmarknadens behov. Det är den processen som nu
har börjat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 163
INGELA GARDNER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag ber att få tacka utbildningsministern för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dag räcker inte grundskoleutbildningen till för att
ungdomarna skall få in en fot på arbetsmarknaden och få ett fast arbete. Därför
har gymnasieutbild­ningen blivit allt viktigare. Mot den bakgrunden tycker jag
- till skillnad från utbildningsrhinistern - att det är oroande att drygt 11
000 ungdomar i 16-årsåldern står utan gymnasieplats efter den preliminära
intagningen. Det gör de trots att riksdagen har justerat direktramen - det hade
sett ännu värre ut om regeringens förslag hade gått igenom. Trots denna
justering är det i år 1 % fler som inte kommer in vid den preliminära
intagningen än det var förra året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
Stockholm är det över 1 000 elever från årskurs 9 som inte kan komma in,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om intagningen till gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;även om vi
mellan preliminärintagningen och den slutliga intagningen skulle lyckas fylla
alla platser. Till dessa 1 000 elever kommer ytterligare 900 övriga yngre
sökande som vi skall prioritera till gymnasieskolan här i Stockholm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot den bakgrunden kunde man kanske ha väntat sig att
regeringen åtminstone skulle ha tagit initiativ till en eventuell omfördelning.
Även om vi har lyckats klämma in ytterligare nästan 1 000 elever i systemet här
i Stockholm tror jag att vi om vi fick ytterligare platser skulle klara av att
ta in ytterligare ett antal elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildningsministern säger också att man måste se till hur
situationen är i höst. Javisst, men då är det för sent; då är det - det visar
resultatet av den förra intagningen - ett antal elever som faktiskt inte kommer
in. Finns inte platserna kan vi inte ta in dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot den bakgrunden vill jag fråga utbildningsministern:
Vad betyder egentligen uttrycket En gymnasieskola för alla - betyder det en
gymnasiesko­la för alla, en gymnasieskola för alla som söker eller en
gymnasieskola för alla som kommer in?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 164 Utbildningsminister LENNART BODSTROM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! De som nu har sökt har i allmänhet kommit in
på sitt förstahandsval. Hade de varit beredda att också acceptera ett andra- eller
tredjehandsval skulle flera ha kommit in. När de nu får betänketid under
sommaren och början av hösten kommer fler att acceptera andra- och
tredjehandsval. Därför kommer fler att beredas plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En del elever kommer att säga att de bara kan tänka sig ett
slags plats och ingen annan. Det är möjligt att de inte har någon plats när
gymnasieskolan börjar till hösten. Då får vi vidta s. k. uppföljningsåtgärder,
för att stimulera dem att ta ett arbete eller förbereda sig för andra studier
som de kan gå in på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill också påpeka kommunernas
ansvar för att ordna den typ av utbildning som eleverna efterfrågar, t. ex.
yrkesutbildningar, vilka ofta är mer krävande i fråga om lokaler och
utrustning. Anordnades flera sådana utbildningar skulle fler elever kunna söka
till dessa platser. Nu ökar i stället antalet platser på treåriga linjer. Det
är.enklare för kommunerna, men det är inte alla elever som vill dit eller
passar där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 165
INGELA GARDNER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag förstår ändå inte att regeringen kan känna
sig så lugn som man enligt utbildningsministern gör. Det är klart att jag också
inser att vi inte till 100 % kan anpassa gymnasieskolans organisation till
elevernas första­handsval - det skulle inte gå, bl. a. av arbetsmarknadsskäl. Men
det går naturligtvis att se till att fler kommer in i gymnasieskolan. Det är
faktiskt en hel del elever som inte kommer in trots att de har både ett, två
och tre val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildningsministern säger vidare att man borde lägga de
tillkommande platserna på de tvååriga linjerna. Ja, i Stockholms län är det ca
1 000 elever som står i kö till de tre- och fyraåriga teoretiska
utbildningarna, och jag vet inte om de skulle vara beredda att ta emot en plats
inom en yrkesinriktad utbildning i stället. Här har vi behov av fler platser på
teoretisk linje. Och det är som utbildningsministern också sade: Det är lättare
att anordna sådana platser. Men vi måste få de där platserna, annars kan vi
inte ta in eleverna..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36 §
Svar på fråga 1986/87:558 om studiestödet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 166 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Pär Granstedt har frågat mig om regeringen är
beredd att ompröva sin hittillsvarande negativa attityd fill ett generösare
studiestöd och ge studiestödsutredningen filläggsdirekfiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som Pär Granstedt känner till beräknas
studiemedelskommittén öm några månader lägga fram sina utredningsresultat. Jag
utgår från att kommittén kommer att redovisa faktaunderlag och alternativa
tekniska lösningar, som kan läggas till grund för regeringens ställningstagande
till hur ett nytt eller modifierat studiefinansieringssystem bör se ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostnaden för ett förändrat system måste avvägas mot andra
angelägna statsutgifter inom och utom undervisningsområdet. Denna avvägning
måste göras av regering och riksdag. Jag avser därför inte att genom
filläggsdirekfiv ge studiemedelskommittén i uppdrag att lägga fram förslag som
går utanför nuvarande kostnadsramar. Frågan om en ramvidgning skall ske kommer
att prövas av regeringen i ett senare skede och därefter föreläggas riksdagen
för beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om studiestödet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 167
PÄR GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag ber att få tacka utbildningsministern för
svaret på min fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ju långt ifrån första gången vi diskuterar detta
ämne, och jag får väl nästan be om ursäkt för ätt jag frestar
utbildhingsministerns tålamod genom att återkomma till frågan. Anledningen till
att jag gör det är en undersökning som kom till min kännedom i förra veckan,
genomförd av en amerikansk forskare som heter Bruce D. Johnstone och som är
rektor vid Buffalo State College i USA. Han har jämfört studiestödet i ett
antal länder, närmare bestämt Storbritannien, Frankrike, Västtyskland, USA och
Sverige. Under­sökningen visar att när det gäller studiestöd för gruppen
ungdomar från låginkomsttagarhem ligger Sverige i botten. Sverige har alltså
det sämsta studiestödet för den gruppen ungdomar. Däremot ligger vi bättre till
när det gäller studiestödet till ungdomar från mera välsituerade hem, vilket
natur­ligtvis beror på att vårt studiestöd inte är behovsprövat på sarnma sätt
som studiestödet i andra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det konstaterades också att den ekonomiska bördan på
de studerande själva var tyngst i Sverige vid en jämförelse med förhållandena i
de här länderna. Det var egentligen mot den bakgrunden som jag ville höra om
resultatet påverkar regeringens inställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter det svar som jag fått kan man väl hoppas att regeringen
kan tänkas vara beredd att öka resurserna för studiestödet, även om regeringen
inte vill låta studiestödsutredningen lägga fram förslag i den riktningen. Jag
skulle ändå gärna vilja höra utbildningsministerns kommentar tjll resultatet av
den här utredningen, som säkert studerats också inom utbildningsdepartemen­tet.
Kan det vara en tillfredsställande ordning att Sverige lägger så stora bördor
på de studerande jämfört med vad man gör i andra länder, och i synnerhet på de
studerande från låginkomsttagarhem?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om studiestödet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 168
Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Nästan varje annat land än Sverige prövar
studenternas behov av studiestöd mot bakgrund av föräldrarnas ekonomi. England,
som här nämndes, har t. ex. en regel om 25 års ålder innan den studerande är
friköpplad från föräldraekonomin. Hos oss behandlas alla studenter lika,
oavsett föräldrarnas ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill emellertid påpeka att subventionsmomentet i det
svenska studieso­ciala stödet troligen ligger över 50 % i stället för under 50
%. Högst hälften får staten tillbaka av de utbetalade lånen, i verkligt värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns mycket att omfördela, om det nu är så att
kommittén vill lägga mera på bidragssidan och göra lånet mera konventionellt,
eftersom studen­terna inte tycks uppskatta de stora fördelar som ligger i
fördelaktiga lånebestämmelser. Det är som om ett lån inte vore något stöd alls,
trots att räntan är så låg. Då är det kanske bättre att de får pengar i handen
i form av studiebidrag, och då får lånen mera likna lån i studenternas vanliga
föreställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 169 PÄR GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Den här undersökningen, om jag har förstått
den rätt, skiljer inte så mycket på i vilka former stödet ges, utan den utgår
ifrån så att säga den skattefinansierade delen av studenternas försörjning.
Däri måste naturligtvis ingå dels direkta bidrag, dels subventionselementet i
lånen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det innebär vad jag förstår att antingen måste man göra en
omfördelning mellan olika grupper av studeiiter, dvs. närma sig det engelska
systemet, för att skapa bättre villkor för dem som kommer från miljöer med svag
ekonomi, eller också släppa till mera pengar. Jag tycker - och jag antar att
även utbildningsministern tycker - att det är otillständigt att studenter från
familjer med svag ekonomi har sämre stöd från samhällets sida här i Sverige än
motsvarande i Thatchers Storbritannien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja höra en definitiv kommentar från
utbildningsministern, om han delar uppfattningen att svenska studenter från
låginkomsttagarhem borde få minst det stöd som man får i Storbritannien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 170
Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Först beslöt riksdagen, på studenternas
begäran, att ta bort hänsynstagande till föräldrarnas ekonomi. Därefter har
riksdagen beslutat, också på studenternas begäran, att ta bort hänsynstagande
till andra makens inkomst under studietiden. I år har riksdagen, också på
studenternas begäran, beslutat att ta bort hänsynstagande till andra makens
ekonomi under återbetalningstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det föreligger en absolut klar inställning i Sverige, att
den enskilde studerande skall betraktas som en individ, utan hänsyn till
anhöriga, vare sig under utbildningstiden eller under återbetalningstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig sedan säga att om staten betalar ut ungefär 4
miljarder i studiemedel och får igen ungefär 2 miljarder, då är det bevis nog
att detta är ett system som är generöst. Men dess generositet ligger inte i
dagen för vare sig studenterna eller Pär Granstedt, och därför är en ordentlig
omfördelning befogad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 171
PÄR GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag tror inte heller att lösningen på
problemet är något slags behovsprövning av studiestödet. Principen att
studiestöd skall gå ut lika fill alla, möjligen med hänsyn till barn men i
varje fall utan hänsyn till vare sig makars ekonomi eller föräldrars, bör stå
fast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då blir, såvitt jag förstår, den enda slutsatsen, för att
inte svenska studenter skall vara sämre ställda än låginkomststudenter i t. ex.
Thatchers Storbritannien, att vi måste öka på studiestödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att det är anmärkningsvärt att det inte går att
få ett klart uttalande från utbildningsministern, att en student från ett hem
med svag ekonomi i Sverige inte skall behöva vara sämre ställd än en student i
motsvarande situation i Storbritannien. Men, som sagt var, lösningen på detta
måste vara att öka studiestödet för alla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om prisstoppets till-lämpning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 172 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM: Fru talman!
Hur väl eller illa ställd en student är, kan vi aldrig veta under studietiden.
Det är först efter studietiden, då återbetalning skall ske, som det visar sig
vad studenten har fått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som inte har någon inkomst alls behöver heller inte
betala tillbaka någonting och har fått ett hundraprocentigt stöd. Det är väl då
som det verkliga behovet visar sig. Under studietiden betalar vi ut pengarna,
och vi återkräver dem i den mån det finns någon tillgång hos studenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 173 PÄR GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det som utbildningsministern nu säger är ju
ingen nyhet, och det var naturligtvis bekant även för dem som gjorde
undersökningen. Subventionselementet i det svenska studiestödssystemet är inte
bara de blygsamma procent som betecknas som bidrag, utan även de generösa
återbetalningsreglerna. Det medger jag gärna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men undersökningen har utgått ifrån det totala skattefinansierade
stödet till studenterna. Man har efter vad jag kan förstå tagit hänsyn till det
totala subventionselementet. Jag konstaterar att en svensk
låginkomsttagarstudent får sämre stöd än sin motsvarighet i Storbritannien,
USA, Frankrike och Västtyskland. Det är kärvare att vara student från en fattig
miljö i Sverige än i dessa länder. Jag tycker utbildningsministern borde
konstatera detta och säga att detta måste vi ändra på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37 §
Svar på fråga 1986/87:555 om prisstoppets fillämpning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 174 Statsrådet BENGT K. Å. JOHANSSON;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Bo Lundgren har frågat mig om regeringen avser
att vidta några åtgärder för att förhindra att prisstoppet tillämpas så att en
förändrad vårdinriktning med ökade kostnader som följd inte skall få slå igenom
i priset för de vårdtjänster som enskilda vårdhem erbjuder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett av
syftena med det nu gällande prisstoppet är att förhindra att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Riksdagens protokoll 1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om prisstoppets till-lämpning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inträffade
eller förväntade kostnadsökningar automatiskt förs vidare i form av ökade
priser. Detta gäller på såväl vårdområdet som på andra områden som omfattas av
prisstoppet. Därför är jag inte beredd att medverka till att de allmänna
förutsättningarna för prisstoppets tillämpning ändras i den riktning som Bo
Lundgren förordar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller behandlingen av enskilda ärenden framgår av
förordningen om allmänt prisstopp att statens pris- och kartellnämnd får ge
tillstånd till överskridande av stoppriser. Enligt förordningen bör tillstånd
ges endast om det finns synnerliga skäl till det. I nämndens
tillämpningsföreskrifter till det allmänna prisstoppet finns härutöver
bestämmelser bl. a. om hur prisstoppet skall tillämpas i fråga om varor eller
tjänster som ändrats i utförande eller till sin sammansättning. Det ankommer på
i första hand pris- och kartellnämn­den att efter ansökan pröva om en planerad
prishöjning i ett enskilt fall står i strid med de gällande prisstoppsbestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 175
BO LUNDGREN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Låt mig först tacka statsrådet för svaret. Av
det får jag uppfattningen att statsrådet på något sätt avsäger sig ansvaret för
tillämp­ningen av prisstoppet. Det är ju inte rimligt. Regeringen får ta ansvar
för sina åtgärder, även om den direkt tillämpande myndigheten är statens pris-
och kartellnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ett fall som jag känner till - det finns säkert flera -
har man vägrat tillstånd att höja priset trots att en kraftig kostnadsökning
inträffat i ett enskilt vårdhem till följd av att beställaren, landstinget, har
begärt att en helt annan typ av patienter skall vårdas där. Landstinget har
gått igenom kostnaderna och funnit dem rimliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vet att statsrådet inte kan diskutera enskilda fall,
men det skulle vara intressant att höra hans inställning i följande fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt oss ta ett vårdhem som faktiskt fått denna förändrade
inriktning av vården, mot tyngre patienter och tyngre vård. Man har en klart
dokumente­rad kostnadsökning. Om man inte får tillåtelse att gå över stoppriset
på den tidigare bedrivna inriktningen, kommer man att få negafiva marginaler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är det då enligt statsrådets uppfattning tillåtet att göra
avsteg från prisstoppet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 176 Statsrådet BENGT K. Ä. JOHANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Enligt de bestämmelser som gäller är det
förhållandet att kostnadsökning inträffat inte motiv nog för att få dispens
från prisstoppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det gäller en helt ny vara, eller importerad vara som
inte sålts tidigare, då kan man få dispens och då skall inte prisstoppet
omfatta denna vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då uppkommer frågan i vilken utsträckning som det är en ny
vara eller som väsentliga ändringar i övrigt har skett, och det måste bedömas
utifrån det enskilda fallets förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 177 BO LUNDGREN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag är fullt medveten om att man får göra
denna bedömning. Men jag vill fråga statsrådet om det är möjligt att göra en
bedömning som innebär att man får överskrida stoppriset, om det faktiskt är så,
att det rör sig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=117 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
  trafiken med tunga lastbilar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om en
tjänst med en verklig ändring av inriktningen och med en helt annan     Prot.
1986/87:118 kostnadsstruktur. Det är en situation där det, om man inte får
vidta någon     7 maj 1987 prisändring, de facto blir en negativ marginal i
rörelsen. Jag tar detta extrema exempel, vi diskuterar inte en minskning av
marginalerna. Är det då rimligt med en tillämpning som innebär att man får
överskrida stoppriset?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 178 Statsrådet BENGT K. Å. JOHANSSON: Fru talman! Det
framgår helt klart av de utfärdade tillämpningsföreskrif­terna, att om det rör
sig om en ny vara eller tjänst eller om det har skett mycket väsentliga
förändringar, kan det också ges dispens från prisstoppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38 § Svar på fråga 1986/87:531 om trafiken med tunga
lastbilar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 179 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Viola Claesson har frågat mig om regeringen
avser att ta ytterligare steg på vägen mot allt' tyngre lastbilsekipage.
Bakgrunden till frågan är en artikel i tidningen Lastbilen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Sverige tillåter vi 10 tons axeltryck och 16 tons
boggitryck, medan EG för den gränsöverskridande trafiken inom EG tillåter 18
tons boggitryck. Vidare har EG beslutat att 11,5 tons drivaxelstryck för
fordonskombinationer med fem eller fler axlar skall vara tillåtet fr. o. m. den
1 januari 1992. I Sverige tillåter vi visserligen längre fordon och högre
bruttovikt än i EG-länderna i gemen. Problemet är dock inte högsta tillåtna
bruttovikt eller längsta tillåtna fordonslängd. Problemet är att den låga
bärighetsstandarden begränsar möjliga fordon och fordonskombinationer. Det är
främst de många och svaga broarna som är hindret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen framhåller i årets budgetproposition att det är
angeläget att del svenska vägnätet så långt det är möjligt anpassas till den
standard som gäller inom EG. Det innebär bl. a. att ett stort antal broar måste
byggas om, så att de kan klara de korta och tunga fordonskombinationer som
tillåts i den gränsöverskridande trafiken inom EG. Ett tioårigt
investeringsprogram på 575 milj. kr. per år i 1988 års pris föreslås-för att
genomföra erforderliga broförstärkningar. Programmet skall möjliggöra en
höjning av boggitrycket till 18 ton, medan högsta tillåtna drivaxelstryck
kvarblir vid 10 ton.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åtgärderna möjliggör också en
höjning av den maximalt tillåtna bruttovik­ten. En sådan höjning är av stor
betydelse för svenskt näringsliv och regionalpolitiskt viktig, eftersom den
stärker inte minst skogsbrukets kon­kurrenskraft i de utsatta delarna av
landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 180
VIOLA CLAESSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern
för svaret. Det är ju inte första gången som de här frågorna behandlas i
kammaren. Jag har tagit upp dem ett par-gånger tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan statsrådet och jag senast diskuterade frågan har en
utredning sett dagens ljus. Utredningen har gjorts på initiativ av
kommunikationsdeparte-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot!
1986/87:118     mentet och handlar om just trafikpolitiken och Sveriges
relationer till EG.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det står helt klart för utredningen
att man förväntar sig - och man ser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=117 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
  trafiken med tunga lastbilar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tyvärr
också positivt på detta från den svenska regeringens sida - att
lastbilstrafiken kommer att expandera ytteriigare. Den framtidsparoll om
landsvägens totala frihet som den europeiska åkarunionen - verkligen en mäktig
organisation i Västeuropa - har använt kan också skönjas mellan raderna i
utredningsrapporten. Man kan bl. a. läsa följande: &amp;quot;Lastbilstrafi­ken
utgör redan idag den snabbast växande trafikgrenen inom EG och denna expansion
förväntas fortsätta och troligtvis accentueras.&amp;quot; Vidare står det;
&amp;quot;Den ökning av lastbilstrafiken som en gemensam liberaliserad
trafikpolitik med all säkerhet leder till påverkar även behovet av nya
väginvesteringar.&amp;quot; Här ställer verkligen regeringen upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har under en rad år krävt väginvesteringar, eftersom de
tunga fordonen redan i dag har förorsakat ett enormt slitage, vilket lett till
både fler olyckor och sämre miljö över huvud taget. Betyder det som skisseras i
den här rapporten om EG-modellen, dvs. att de svenska trafikpolitiska målen
måste samordnas med Sveriges relationer till EG:s handels- och industripolitik,
att man ständigt skall tillåta tyngre ekipage i Sverige, bl. a. med hänsyn till
att man helt står på skogsindustrins sida? Vad innebär detta när det gäller
förbättring och utbyggnad av järnvägstrafiken i landet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 181 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM: Fru
talman! EG-studien har gjorts som ett led i det pågående trafikpolitis­ka
arbetet. För närvarande är rapporten ute på remiss. När remissomgången har
avslutats får vi väl se vilka slutsatser vi kan dra av rapporten. Regeringen
har alltså ännu inte dragit några slutsatser med anledning av materialet i
rapporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan i och för sig föra en lång diskussion om tyngre
transporter. Som jag sade i svaret tror jag att det här är mycket viktigt, inte
minst för skogsindustrin, men även från regiönalpolitiska synpunkter. Jag vill
minnas att jag i tidigare diskussioner med Viola Claesson har sagt att man, om
det tillåts tyngre transporter, inte omedelbart får dra slutsatsen att det
också blir fler lastbilstransporter på våra vägar. Den motsatta slutsatsen
borde ligga närmare till hands, nämligen den, att om en viss mängd skall
transporteras, blir det färre transporter, om det tas större last vid varje
transport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 182 VIOLA CLAESSON (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Men, Sven Hulterström, nu är ju inte frågan
riktigt så enkel.&lt;br&gt;
Det handlar ju om de möjligheter som järnvägen skall ha att även i&lt;br&gt;
fortsättningen transportera gods. Här berövar man järnvägen dessa möj­&lt;br&gt;
ligheter i och med att man liberaliserar och harmoniserar i samarbete med&lt;br&gt;
EG. Jag är också medveten om att det rör sig om mycket starka inhemska&lt;br&gt;
krav. Detta lyser igenom när 60 ton skall bli högsta tillåtna bruttovikt,
vilket&lt;br&gt;
är ett enormt rekord, om man jämför med förhållandena i de andra&lt;br&gt;
europeiska länderna. Vi har redan de längsta fordonen, och nu skall man&lt;br&gt;
alltså höja den högsta tillåtna bruttovikten. Ser man på tabellerna i den&lt;br&gt;
utredning som jag nämnde, finner man att det framgår lika klart där som i&lt;br&gt;
100&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tidningen Lastbilens specialnummer
att Sverige redan ligger i topp. Rege-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ringen
måste vara medveten om att detta inte kan kombineras med en politik som gynnar
järnvägen. Om jäg har tolkat rapporten rätt, gäller det naturligtvis att
samordna hela infrastrukturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om postverkets paket­befordran&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39 §
Svar på frågorna 1986/87:532, 542, 544 och 546 om postverkets paketbefordran&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 183 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Andre vice talman Karl Erik Eriksson, Göthe
Knutson, Margit Gennser och Anders Andersson har mot bakgrund av uppgifter i
massmedia ställt vissa frågor till mig om postverkets rutiner för hantering av
paket. Enligt uppgifterna skulle postverkets ledning ha utfärdat direktiv att
vanliga paketförsändelser skall fördröjas, så att de inte delas ut för snabbt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag
besvarar frågorna i ett sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppgifterna i massmedia är inte korrekta. Enligt
postverket har inga sådana direktiv utfärdats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 184 Andre vice talman KARL ERIK ERIKSSON (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det är inte ofta som det ställs fyra alldeles
identiska frågor i riksdagen. Dessutom vet vi att många ledamöter har fått
samma reakfion från sina hemorter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad är det då som har hänt? Jo, det är faktiskt så, att
det har utgått direktiv att posten skall tjuvhålla på paket, så att de inte
kommer fram förrän på den tredje dagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu säger kommunikationsministern att uppgifterna inte är
riktiga. Jag tackar för det svaret och utgår ifrån att kommunikationsministern
går i god för att det kommer nya direktiv, så att inte den situation som nu har
skapats på postterminalerna fortsätter. Det är faktiskt så, herr
kommunikationsmi­nister, att ordföranden i Statsanställdas förbund i Skövde,
Harry Svensson, uttalat t. ex. följande: &amp;quot;Pakethögarna växer nu vid de
regionala terminalerna ute i landet. Paketen måste datummärkas för att inte
skickas ut för tidigt.&amp;quot; Vidare säger Harry Svensson:  &amp;quot;Det här tar
extra tid och därför blir&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hanteringen
dyrare . Dessutom är det problem med att få plats för alla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;paket.&amp;quot;
I min länsstad säger man bl. a. följande; &amp;quot;Vidrunknar just nuipaket, som
under normala förhållanden skickas vidare och når adressaten nästa dag.
Häromkvällen var t. ex. ett 60-tal containers fyllda med sådana försändelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En sådan situation skapas inte,
herr kommunikationsminister, av att man läser felaktiga uppgifter i
tidningarna. Det har kommit direktiv, den saken är klar. Annars skulle inte
paketen hanteras på detta sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är nu, som sagt, mycket tacksam för svaret, och jag
tror också att många ute i bygderna är det. Jag hoppas att
kommunikationsministern i ett ytterligare inlägg bekräftar att det inte blir
någon försämring och fördyring när det gäller postens paketbefordran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om postverkets paket­befordran&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 185
GÖTHE KNUTSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman!.Jag tackar kommunikationsministern för ett
mycket märkligt svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här påstås att uppgifterna i massrnedia inte är korrekta.
Då vill jag fråga: Vad är korrekt? Eftersom det inte står någonting om detta i
statsrådets svar, måste jag säga att svaret är torftigt. Statsrådet är skyldig
svenska folket ett besked, framför allt de personer som har uttalat sig i
massmedia, i TV och i den tidning som jag refererar till i min fråga. Har
statsrådet läst min fråga? Jag återger vad postchefen i Karlstad, som såvitt
jag förstår är regionalchef, har sagt. Han förklarar att det förhåller sig som
vi. bl. a. Karl Erik Eriksson och jag, har sagt. Jag återger vad den fackliga
ordföranden i Karlstad har uttalat. Ljuger han också? Vad är det som föranlett
postverkets företrädare att svara'Som de har gjort? De har ju sagt att
posthögarna skall växa. Det blir en medveten försening. De fackliga
företrädarna var ju bokstavligt i uppror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag konstaterar, fru talman, att det här föreligger
beskyllningar mot företrädare för inte bara massmedia utan också för
postverket. Man frågar sig: Hur är det ställt inom detta statliga verk, då det
kan bli så snett? Jag hoppas att statsrådet verkligen.vill ge svenska folket,
allmänheten, postens kunder svar på denna mycket väsentliga fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 186
MARGIT GENNSER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag tackar för svaret, men jag är verkligen
fortfarande konfunderad. .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Dagens Eko hörde jag hur den tillförordnade
generaldirektören förklara­de varför man gjorde så här - försenade vanliga
paket för att ilpaketen skulle komma fram fortare än de vanliga. Man såg till
att de vanliga postpaketen blev försenade. Han sade att det var fråga om
rättvisa. Detta var också anledningen till att jag använde ordet rättvisa i min
fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste verkligen få en förklaring.
Kommunikationsministern sade att uppgifterna i massmedia inte är korrekta och
att postverket inte har några direktiv att försena vanliga postpaket. Svaret
har kanske hängts upp på ordet /reA/Zv. Posten'har kanske utfärdat något annat.
Vi har ju i dagarna i TV hört hur man vill komma undan något besvärligt genom
att använda ett annat ord. År det en &amp;quot;arbetsorder&amp;quot; i stället för
&amp;quot;direktiv&amp;quot; som man har använt sig av? Här har det redan sagts att de
fackliga företrädarna var förtvivlade. Jag tycker att det behövs ett klarläggande,
inte minst med tanke på de anställda i postverket. Svenska folket har.faktiskt
också rätt att få veta hur posten har fungerat och hur den skall fungera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 187 ANDERS ANDERSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret. Det var, som tidigare talare har
sagt, mycket enkelt. Men jag skulle också vilja rikta ett betydligt större tack
till pressen för att verkligen i hög grad ha uppmärksammat den här frågan. Det
torde vara utomallt tvivel att grund också har förelegat för misstanken att det
system som nu har uppbragt så många var tänkt att genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle bara helt kort vilja sluta mitt lilla anförande
med att säga att det tydligen fortfarände är möjligt i detta land att förhindra
alltför tokiga och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;galna innovationer,
tack vare snabba reaktioner både från pressen och från ledamöter i denna
kammare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 188 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Ingen rök utan eld, brukar man säga. Det är
möjligt att de föreskrifter som postverket har utfärdat för hur paketen skall
hanteras har blivit föremålför en del missförstånd. Men när Karl Erik Eriksson
frågar om det inte är dags att utfärda nya direktiv kan jag säga att posten,
enligt de, uppgifter vi har fått, redan har utfärdat sådana föreskrifter att de
missför­stånd som kan ha uppstått skall vara undanröjda. Då borde väl ordningen
vara återställd på det här området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Göthe Knutson är tydligen litet upprörd över att jag säger
att massmedias uppgifter i det här avseendet inte är korrekta. Jag kan gå Göthe
Knutson till mötes och säga att uppenbarligen är uppgifterna i massmedia i
varje fall inte till alla delar korrekta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har dess värre inte sett vad postchefen i Karlstad har
uttalat. Men jag kan säga så här, att om postverket i Karlstad hade tänkt hantera
dessa föreskrifter på ett mycket oförnuftigt sätt, hoppas jag att postchefen
inte är sämre karl än att han ändrar sig och i fortsättningen tillämpar dem på
ett förnuftigt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 189 Andre vice talman KARL ERIK ERIKSSON (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Kommunikationsministern retirerade faktiskt
betydligt i sitt andra anföi-ande och sade att det tydligen har kommit direktiv
men att de har korrigerats med nya bra direktiv. Då vill jag fråga; Vad
innehåller de nya direktiven? Vilka garantier ger de för att det inte blir
försämringar och fördyringar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är faktiskt inte bara en massa okloka
riksdagsledamöter som har reagerat för detta, utan det är också postmästare på
olika ställen. Jag kan ta som exempel ett uttalande av postmästaren i min
hemkommun. Det står så här i tidningen: Så skall posten avsiktligt försena sin
paketbéfordran. Men postmästaren i Arvika försvarar den nya reformen. Läser man
sedan artikeln ser man att han försvarar den av kostnadsskäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skall bli intressant att höra kommunikationsministern
redovisa de nya direktiv som verkligen garanterar oförändrad och bra service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 190 GÖTHE KNUTSON (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag instärnmer i Karl Erik Erikssons yttrande,
att det skall bli intressant att höra kommunikationsministern berätta om de nya
direktiven. Nu talade ju kommunikationsministern om direktiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det står fel i en tidning eller sägs fel i TV brukar
den som anser sig felciterad höra av sig och komma med dementier. Det finns
etiska regler för detta, och det brukar komma fram. Inga av dem som har intervjuats
i den tidning jag har refererat. Nya Wermlands-Tidningen, har sagt att de är
felciterade. Nu frågar man sig; Är det några egna påhitt av de regionala
cheferna eller av chefen i Arvika, som Karl Erik Eriksson åberopade? Eller är
det som statsrådet säger, att man har tolkat direktiven väldigt oförnuftigt?
Jag uppfattade statsrådet så. Detta är ganska märkligt. Här haglar beskyll­ningarna.
Jag måste säga att detta börjar likna en liten Boforsaffär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om postverkets paket­befordran&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om postverkets paket­befordran&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 191
MARGIT GENNSER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Man skall tydligen uppfatta ord väldigt
noggrant. Vi talar inte om direktiv, har jag förstått, vi talar om
föreskrifter. Det var därför svaret från kommunikationsministern kunde
formuleras på det här sättet. Det var alltså inte fråga om direktiv, utan det
var föreskrifter som dessutom tydligen hade missuppfattats. Efter vad jag
förstår hade de missuppfattats mycket högt upp inom postverket, för det var den
tillförordnade generaldirektören som hade yttrat sig i frågan och menat.att det
var fråga om rättvisa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att kommunikationsministern bör klarlägga den
här frågan ytterligare. Dét är inte bra att man försöker skylla på de
anställda. De har nog inte missuppfattat föreskrifterna. Posten har väl gjort
ett misstag. Rätta till det! Man behöver ju inte tillämpa ilbefordran inom det
egna postdistriktet eftersom posten kommer fram lika snabbt ändå. Så enkelt går
frågan att lösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 192
ANDERS ANDERSSON (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Bara ett litet påpekande rörande
kommunikationsministerns svar. Det står klart och tydligt, för alla oss som har
sett det skrivna svaret, att det aldrig har utfärdats några sådana direktiv. Då
är det något märkligt att säga att det har utgått andra direktiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 193 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM: Fru
talman! Några sådana direktiv som har refererats i massmedia och som skulle gå
ut på att paketen skulle fördröjas, så att de inte delades ut för snabbt, har
inte utfärdats. Det är det jag säger i svaret. Däremot finns det föreskrifter
om hur pakethanteringen skall gå till och hur den servicen skall ordnas. Det har
tydligen uppstått en del missförstånd, men efter komplette­rande uppgifter
fungerar detta såvitt jag förstår som det skall, och det måste väl ändå vara
det väsentliga även för riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 194 GÖTHE KNUTSON (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I likhet med hela svenska folket kunde jag
lyssna till en centralt högt uppsatt chef inom postverket - jag föreställer mig
att det är i Stockholm vederbörande sitter - som tog på sig ansvaret för detta
och försvarade det. Det är ytterligt märkligt, herr statsråd, att man kan
försvara någonting som uppenbarligen har utgått från vederbörande själv men som
sedan förnekas av någon instans, vilken vidarebefordrar sina synpunkter till
statsrådet, som uttalar sig i Sveriges riksdag. Här behövs klarlägganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Just nu börjar klockan glida mot 18-slaget, och av hänsyn
till det skall jag inte förlänga denna debatt. Men statsrådet och postverkets
generaldirektör är skyldiga svenska folket - allmänheten, postens kunder - ett
uttömmande svar. Det vi har fått höra i dag är motsägelser som verkligen skapar
förvirring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 195 Andre vice talman KARL ERIK ERIKSSON (fp): Fru
talman! Jag vill också be kommunikationsministern att tala om för postverket
vad som gäller, så att den informationen kan spridas till deras terminaler och
kontor. Jag har i dag, i eftermiddag för säkerhets skull, talat med postkontor
som inte har en aning om att det är de gamla bestämmelserna som skall gälla. De
har givit konkreta exempel på hur krångligt det är för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dem, och
de har berättat att de tjuvhåller på paketen. Ge dem ett besked! Då blir vi
nöjda, och då har den här frågedebatten verkligen haft effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 196 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag kan inte, Karl Erik Eriksson, ge något klarare besked än&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att de inte skall tjuvhålla pä
paketen. Till Göthe Knutson vet jag inte vad jag skall säga för att vi skall
tala samma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;språk.
Anledningen till att vi inte talar samma språk, utan tydligen talar förbi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;varandra,
kan kanske vara att jag inte är lika imponerad ens av högt uppsatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;chefer som
tydligen Göthe Knutson är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om åtgärder för att öka tågresandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40 § Kammaren beslöt kl. 17.59 att ajournera förhandlingarna
till kl. 19.00 för middagsuppehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41 §
Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00 under ledning av andre vice talmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42 §
Svar på fråga 1986/87:539 om åtgärder för att öka tågresandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 197 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Paul Lestander har frågat mig om jag tänker
vidta några åtgärder för att öka resandet på SJ och om en snabbtågsförbindelse
Luleå-Kiruna är tänkbar i en aktionsplan för ökat tågresande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är riktigt att SJ:s persontrafik minskat i omfattning
under de senaste åren. Detta är naturligtvis inte bra. Det vore tvärtom av
flera skäl önskvärt med en ökad marknadsandel för kollektivtrafik, såväl tåg
som buss och flyg. Jag är av den åsikten att ett större samarbete mellan de
olika trafikslagen behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paul Lestander nämner i sin fråga några förslag till
marknadsföringsåtgär­der. Sådana konkreta åtgärder ligger enligt gällande
ordning inom SJ:s eget beslutsområde. Det kan inte vara rimligt att regeringen
eller riksdagen ger anvisning om detaljer i marknadsföringen. Däremot kan
regering och riksdag medverka till att organisatoriska och ekonomiska
förhållanden skapas, så att järnvägen ges möjlighet att öka sin effektivitet
och attraktivi­tet. För SJ:s del har redan ett omfattande arbete med omstrukturering
av verksamheten påbörjats. Som jag tidigare nämnt för kammaren pågår också ett
utvecklingsarbete inom kommunikationsdepartementet med sikte på en
trafikpolitisk proposition nästa år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På frågan om en snabbtågsförbindelse mellan Luleå och
Kiruna är tänkbar vill jag klargöra följande. Enligt de riktlinjer som för
närvarande gäller för järnvägspolitiken ansvarar länshuvudmannen för
järnvägstrafiken av regio­nal karaktär och SJ för den interregionala trafiken.
Detta ansvarsförhållande bör inte förändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 198 PAUL LESTANDER (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill först tacka
kommunikationsministern fönsvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=119 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
  åtgärder för att öka tågresandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den beskrivning som kommunikationsministern ger
beträffande hur fördelningen av ansvaret mellan de regionala huvudmännen och
staten är stämmer förmodligen. Men det hindrar naturligtvis inte
kommunikationsmi­nistern, som den främste företrädaren för ägaren, att
intressera sig för både strukturinsatser inom SJ och marknadsföringsinsatser
inför en eventuell trafikpolitisk proposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag framför allt tog upp i min fråga var en del olika
åtgärder som SJ skulle kunna vidta för att om möjligt ta tillbaka en del
marknadsandelar. Jag menar att det måste vara möjligt för
kommunikationsministern att ta initiativ i den riktning som jag har föreslagit,
nämligen en snabbtågsförbin­delse. Jag undrar om kommunikationsministern anser
att ett sådant initiativ vore bra för SJ i vid mening. Jag vill precisera min
frågeställning. Avser kommunikationsministern att ta något sådant initiativ,
med hänsyn till den kris som faktiskt hotar SJ och med hänsyn till de
omfattande förändringar som måste ske inom SJ om SJ skall kunna återerövra sin
ställning? Detta är ju något som vi båda vill ur trafikpolitisk och
miljöpolitisk synpunkt och med tanke på att man inte skall förstöra det
infrastrukturkapital som järnvägarna representerar. Bör man inte ta varje chans
att förbättra SJ:s läge?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 199 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM: Herr
talman! De allmänna synpunkter som Paul Lestander anger ligger väl i linje med
diskussionerna om det trafikpolitiska arbetet just nu. SJ har alldeles nyligen
begärt att regeringen och riksdagen gör en klarare uppdel­ning mellan SJ som
affärsverk och det ansvar för infrastruktur i järnvägen som SJ för närvarande
har men söm SJ anser att staten i allt väsentligt bör ha. Vi skall nu föra
diskussionerna om hur denna uppdelning skall genomföras så att vi förhoppningsvis
får ett SJ som är mera offensivt än vad det är i dag. Naturligtvis kan den här
typen av uppslag ingå i den framtida trafikupplägg­ningen för SJ. Som jag
uppfattar det vill inte SJ att man från politiskt håll skall gå in i enskilda
projekt, utan dem bör i första hand SJ ta ställning till. Vad ägaren skall göra
är att ange de allmänna ramarna för verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 200 PAUL LESTANDER (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Självfallet kommer varje SJ-generaldirektör
att tycka att huvudansvaret åvilar oss. Men varje riksdagspolitiker med
självaktning kommer också att tycka att trafikpolitiken är en så viktig
samhällelig fråga att alla bör vara delaktiga i hur den löses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag noterar det positiva
medgivandeit från Sven Hulterström, att han tycker att man kan ta detta som ett
uppslag för framtiden. Jag hoppas att vi också får se konkreta resultat.
Däremot tycker jag inte att man.när det gäller statliga verk och viktiga
trafikpolitiska insatser skall överlämna alltför mycket åt generaldirektörerna.
Även folket måste ha något att säga till om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43 § Svar
på fråga 1986/87:561 om en sovvagnsförbindelse mellan Östersund och Umeå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 201 Kommunikafionsminister SVEN HULTERSTRÖM:.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sigge Godin har frågat mig om jag är beredd
att ta sådana&lt;br&gt;
initiativ att sovvagnsförbindelsen mellan Östersund och Umeå kanåterupp-&lt;br&gt;
rättas.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill här först understryka att regeringen betraktar
goda kommunikafio-&lt;br&gt;
ner sorh en viktig förutsättning för den regionala balansen. Vad gäller&lt;br&gt;
föi-bindelserna mellan Östersund och Umeå har också staten aktivt bidragit&lt;br&gt;
till en förbättring bl. a. genom Linjeflygs s. k. inre Norrlandstrafik. Vidare&lt;br&gt;
finns en direktbusslinje.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.    '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag också tidigare informerat kammaren om pågår för
närvarande ett trafikpolitiskt utvecklingsarbete inom
kommunikationsdepartementet. In­om ramen för detta utvecklingsarbete behandlas
särskilt frågan hur norra Sveriges transportförsörjning kan förbättras.   ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller frågan om sovvagnsförbindelsen mellan Östersund
och Umeå bör varken regering eller riksdag, med den rollfördelning som gäller,
bestärrima järnvägens tidtabeller eller vagnstypér. Detta bör i
ställetirimligen SJ självt bäst kunna bestämma med hänsyn till bl. a.
resandeunderlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 202 SIGGE GODIN (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jämtlands läns landsting har som sitt regionsjukhus Umeå
sjukhus. Många patienter har därför anledning att besöka regionsjukhuset när de
har fått en svårare sjukdom. Självfallet finns det stort behov av så förnämliga
transpor­ter som möjligt. Då är tåg med sovvagn ett utmärkt transportmedel. Man
får en vilsam resa över natten och kommer frami god tid på dagen. Efter
behandlingen kan man åka tillbaka. Det blir inga dyra övernattningar, och
samtidigt blir inte resaii lika arbetsam som då man måste åka bil eller buss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När tågplanen kom 1985 reagerade såväl Jämtlands läns
landsting som&lt;br&gt;
Östersunds kommun. Tyvärr har det inte gett något resultat. Jag kan bara&lt;br&gt;
konstatera att den här frågan inte heller ger något resultat, för statsrådet
bara&lt;br&gt;
hänvisar till att man ser över frågan och till flyget, som ju tyvärr inte är
något&lt;br&gt;
alternativ i Norrland när man skall ta sig tvärs över landet. Flyget fungerar&lt;br&gt;
faktiskt inte, så flyget är ingenting att hoppas på. Att koppla en sovvagn till&lt;br&gt;
befintliga tåg borde vara en självklar service, framför allt för de människor&lt;br&gt;
som är sjuka.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-   .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag beklagar att statsrådet inte på något sätt vill
uttrycka några positiva synpunkter på den här frågan. Tydligen är det så att
persontrafiken ,i Norrland skall självdö genom att servicen successivt
avvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:4.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 203 Kommunikationsminister
SVEN HULTERSTRÖM; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr  talman!  Jag har flera gånger
sagt  att  det inte  alls är så  att järnvägstrafiken i'Norrland skall självdö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SJ har ju inte dragit in en sovvagn för att försämra
servicen för resenärerna, utan anledningen till indragningen är helt enkelt att
det inte fanns någon nämnvärd beläggning. Det är oftast där som det börjar när
det gäller den här&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en sovvagnsför­bindelse mellan Öster­sund och Umeå&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
LKABis kostna­der för malmtrans­porter genom Norge&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;typen av försämringar. Det
har alltså inte funnits tillräcklig efterfrågan för att man skall anse det
motiverat att ha en sovvagnsförbindelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är klart att om inte resenärerna efterfrågar en tjänst, då skall inte SJ hålla
på hur länge som helst och bjuda ut den tjänsten.  .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
204 SIGGE GODIN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag skulle vilja återkomma till det svar som jag fick av statsrådet
tidigare. Han säger att det redan finns en busslinje, men det är inte sant, för
det finns ingen sådan. Man diskuterar möjligheten att ordna en busslinje. Men
som jag sade är det inte lika rationellt och innebär inte lika god service för
sjuka människor att behöva åka buss så många mil för att ta sig fill sjukhuset
i Umeå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker att man borde haft ett positivt samarbete mellan landstinget, SJ och
Östersunds kommun eller samtliga kommuner i Jämtlands län. När man nu, som
jämtarna har gjort, har accepterat att regionsjukhuset skall vara uppe i Umeå
är detta nästan en förutsättning. Det är nämligen inte naturligt att åka från
Östersund till Umeå, eftersom kommunikationerna egentligen är obefintliga.
Därför borde man ha klarat ut den här frågan och åtminstone kunnat ha denna
sovvagn. Det är bara att beklaga att det inte kan bli så.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44
§ Svar på frågan 1986/87:565 om LKAB:s kostnader för malmtrans­porter genom
Norge&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 205
Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM: Herr talman! Bruno Poromaa har, med
hänvisning till LKAB;s höga fraktkostnader, frågat mig om jag är beredd att
uppta överläggningar med min norske kollega i syfte att få till stånd en
reducering av de fraktkostnader som LKAB i dag erlägger till den norska
järnvägen. . Det är riktigt att LKAB har högre kostnader för sina transporter
än konkurrenterna. Jag anser det därför angeläget att alla tänkbara åtgärder
vidtas för att effektivisera och förbilliga malmtransporterna. När det gäller
direkta åtgärder från min sida vill jag dock erinra om att riksdagen med
anledning av den debatt som tidigare förts om enskilda avtal slagit fast att
varken regering eller riksdag bör ingripa i enskilda prisöverenskommelser. Jag
tycker att denna princip är riktig. Jag förutsätter att parterna med sitt
gemensamma intresse tillsammans kan komma fram fill rimliga överenskom­melser
som möjliggör en fortsatt utveckling av LKAB :s viktiga gruvverksam­het i
Norrbotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 206 BRUNO POROMAA
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag skall be att få tacka statsrådet för svaret. Jag är väl medveten om
vad riksdagen har fastslagit, men den här frågan går utanför vad den svenska
lagsfiftande församlingen har sagt. Det gäller förhandlingar mellan LKAB och
den norska järnvägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad jag vill är att
kommunikationsministern skulle försöka övertyga sin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;norske
kollega och den norska regeringen om behovet av att få till stånd rimliga
fraktkostnader även på den norska sidan av malmbanan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läget för LKAB är på sikt ytterst bekymmersamt. Nu säger
man att man måste rationalisera bort ca 30 % av sina kostnader. De
rafionaliseringarna skall väl inte hela tiden gå ut över de anställda i Sverige
och i malmfältskom­munerna, utan alla måste ställa upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt de uppgifter som framkommit arbetar företagsledningen
i dag med två alternativa strukturplaner, en optimistisk och en pessimistisk.
För mig förefaller båda alternativen mycket pessimisfiska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LKAB har i dag gott om pengar, men de pengarna måste
användas till investeringar för framtiden och inte för att täcka omotiverat
höga fraktkost­nader. En sådan kostnad är för transporterna på den norska
sidan, där man i dag betalar mer än dubbelt jämfört med vad man betalar på den
svenska sidan, räknat per tonkilometer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ökad säkerhet vid oljetransporter tillsjöss&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45 §
Svar på fråga 1986/87:569 om ökad säkerhet vid oljetransporter till sjöss&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 207
Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Hans Lindblad har frågat miljö- och
energiministern om de stora oljeskadorna i Gävleområdet föranleder någon åtgärd
från regeringen i syfte att skärpa kraven på säkerhet vid oljetransporter fill
sjöss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan har
överlämnats till mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hans Lindblad refererar i sin fråga till haveriet med
Thuntank 5. Vid olyckan läckte 150 å 200 ton olja ut. En del kunde tas upp i
samband med olyckan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjöfarten är en internafionell näring. I den mån sjöfarten
medför miljörisker av fartygstekniska skäl måste dessa risker i första hand
bearbetas i internationella sammanhang. Så sker också fortlöpande inom bl. a.
den internationella sjöfartsorganisationen IMO. Ett betydelsefullt arbete
bedrivs också inom den s. k. Helsingforskommissionen. Där tar arbetet särskilt
sikte på de specifika förhållanden som råder inom Östersjöområdet. Under det
här året har det väckts förslag om att åtgärder skall vidtas för att höja
säkerheten vid oljetransporter vintertid. En åtgärd som diskuteras är hur man
kan förhindra att olja läcker ut från ett grundstött fartyg. Arbetet har
påbörjats, och det pågår för övrigt ett möte i denna vecka i Hamburg där frågan
diskuteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I viss mån påverkas miljöriskerna av farledsåtgärder, krav
på lotsning m. m. Sjöfartsverket, som är den ansvariga myndigheten, ser
fortlöpande över detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande olyckan med Thuntank 5 vill jag nämna att
sjöfartsverket sammanställt en haverirapport. Den utvärderas för närvarande
inom verket. Om verket finner att ytterligare åtgärder bör vidtas för att
förhindra att olyckan upprepas utgår jag ifrån att verket kommer att vidta
sådana.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från
regeringens sida följer vi naturligtvis utvecklingen, och tjänstemän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118    från berörda departement deltar i det pågående arbetet inom
Helsingfors-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommissionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;_    ...    ,  ...    ,      .,       Jag vill också nämna
att jag redan i mitt svärden 22 januari i år på Viola&lt;br&gt;
Om okad säkerhet vid&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;j&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;p&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;oljetransporter
  till sjöss&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Claessons
fråga om myndighetsansvaret vid oljeskador underströk att jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillsammans
med försvarsministern och miljö- och energiministern kommer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att gå
igenom erfarenheterna av Thuntank 5:s haveri vad gäller bl.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samordningen
mellan myndigheterna och informationsflödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom
departementet förbereder vi också en allmän undersökning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;transporter
av farligt gods.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 208 HANS LINDBLAD (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talmän! Jag tackar statsrådet försvaret. Vi häri
kammaren alla de tre statsråd som kan vara berörda av min fråga. Jag inser att
kommunikationsmi­nistern är ansvarig så länge oljan är i båten. När den har
runnit ut är det miljöministern som har ansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är nog litet chockade inom Gävleområdet. Man sade att
200 ton olja inte skulle kunna leda till så mycket, men det är alltså norra
Uppland, hela Gästrikekusten och en bit av södra Hälsingland som drabbats hårt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har ingen invändning emot något av det som statsrådet
sade, men jag vill gå in på en fråga - navigationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På den här båten påstår man att man har förväxlat en
lotsbåt med ett grund. Sedan körde män på grundet. Man hade dåligt med bestick.
Enligt en uppgift hade man'tänkt navigera utifrån positionen för en annan båt -
och så flyttade den sig. Radarn fungerade inte i det mycket dåliga vädret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Göteborgs hamn vet man precis var båtarna är, och man
har en väldigt fin kontroll på dem. Man kan till båten säga; Du är på fel.väg.
Det är klart att detta är svårare att göra utefter hela kusten, men vad vi
önskar är naturligtvis att få hjälp av teknisk utveckling, kunna hitta navigationssystem
som ger en större exakthet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns naturligtvis nu nya saker som
tröghetsnavigering, satellitnavige-&lt;br&gt;
ring och annat. Det är klart att dessa system är svårare att ordna utefter hela&lt;br&gt;
kusten än i närheten av hamnar: Min extra fråga till kommunikationsminis­&lt;br&gt;
tern är:-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;...;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finns det tankar om när nya system kan komma, och är det i
så fall rimligt att säga att de skall först in på tankfartyg? Det går i
framtiden med ny teknik att komma väldigt långt i fråga om att veta precis var
man är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är det någonting på gång här för att man relativt
snart.skall kunna ställa krav på att just de fartyg som har svåra miljörisker
ombord verkligen har goda navigationssystem?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;:   Anf. 209 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag kanske inte kan ge något exakt svar på
Hans Lindblads&lt;br&gt;
frågor, men vad jag vet - bl. a. efter ett besök på navigationsskolan i&lt;br&gt;
Göteborg rätt nyligen - är att den tekniska utvecklingen på detta som på så&lt;br&gt;
många andra områden går ganska snabbt.. Min förhoppning är att den skall&lt;br&gt;
bidra till att risken elimineras för den typ av förskräckliga olyckor som har&lt;br&gt;
drabbat Gävlékusten i det här fallet. Det är.en väg att gå.&lt;br&gt;
110&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;£11 annan-väg att gå är att vidta
åtgärder på fartygen, exempelvis genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dubbla
bottnar, men det blir svårare att styra internationellt. På svenska fartyg har
dubbla bottnar blivit vanligare och vanligare. Där hänvisar jag återigen till
att det behövs internationella överenskommelser för att komma till rätta med
problemen den vägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan också tillägga utöver det som jag nämnde i svaret
att den här frågan varit uppe till diskussion mellan miljöministrarna på
nordisk nivå och att man där mycket engagerat följer dessa frågor och försöker
påverka utvecklingen, så att sådana här olyckor inte skall behöva hända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om kalkning avAlle-rumsskogen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 210 HANS LINDBLAD (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! På den här båten fungerade inte radarn i det
mycket dåliga&lt;br&gt;
väder som rådde. Då försökte man att titta, vilket naturligtvis är väldigt
svårt&lt;br&gt;
i storm. Man försökte titta efter den båt som visade sig vara ett skär eller&lt;br&gt;
tvärtom.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad man behöver är minst två navigationssystem. När de
inte stämmer överens är det farligt, och då måste man vara mycket försiktig.
Man har inte den tekniska utrustningen i dag, men jag är övertygad orn att den
kommer. Det är naturligtvis dyra system i början, men det är mycket viktigt att
man gör saker och ting på det här området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig göra en korhmentar till detta med dubbla bottnar.
Vi talar ofta om tahkfartyg, och man tänker sig då tusentals ton olja. Här var
det 100 ton olja som läckte ut och ledde till stora problem. Nästan vartenda
fartyg har sin egen bunkerolja på ibland bortåt 1 000 ton. Där har man inte
dubbla bottnar. Miljöriskerna finns alltså inte bara med tankbåtar. Det som
hände vid Gävle kunde ha hänt med vilket fartyg som helst som tappat sin
bunkerolja. Ändå är det naturligtvis särskilt viktigt att fartyg som har mycket
olja ombord.tidigt får förbättrade- navigationssystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46
§ Svar på fråga 1986/87:549 om kalkning av Allerumsskogen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf.. 211
Miljö-och energiminister BIRGITTA DAHL:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Siw Persson harfrågat mig om jag avser vidta
några åtgärder för att statliga bidrag skall kunna utgå till kalkning och
gödsling, av Allerumsskogen i Skåne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt gällande bestämmelser om kalkningsbidrag kan sådana
bidrag endast utgå till kalkning av sjöar och vattendrag. Bidrag till kalkning
eller gödsling av skogsmark lämnas inte. Anslagets utnyttjande har fastställts
av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom ramen för försurningsprogrammet bedriver statens
naturvårdsverk bl. a. forskning och försöksverksamhet med kalkning av skogsmark
i Skåne för att pröva möjligheterna att på detta sätt öka skogens
motståndskraft mot luftföroreningarna. Preliminära undersökningsresultat tyder
på att detta kan ge vissa positiva effekter, men dessa försök är ännu inte
utvärderade. Försöksverksamheten beräknas pågå ytterligare en tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket
kommer att i sin anslagsframställning lägga fram förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om kalkning av Alle­rumsskogen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till nästa
treåriga aktionsplan mot luftföroreningar och försurning från budgetåret
1988/89. Jag har erfarit att naturvårdsverket överväger att i förslaget även
redovisa verkets syn på kalkning av skogsmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 212 SIW PERSSON (fp): Herr talman!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allerumsskogen låter kollektivt hälsa miljöministern,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att man
framför det formella tacket för svaret,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;men&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;träden,
blommorna, fåglarna, för att nämna några invånare i skogen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;undrar med
plågad röst,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;varför,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;varför
skall  inte  vi,  som  har samma  rätt  till  livsrum  på jorden  som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;människorna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;få leva?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redan för 20 år sedan visste vi att
skogen skulle dö framemot 1990-2000-talet, om ingenting gjordes. Nu har denna
tid gått, skogen börjar dö och vad har vi gjort? I stort sett ingenting
bortsett från utredningar och utredningar om utredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Sveriges förmodligen mest försurade skog finns det nu
möjligheter till kontrollerade experiment med detaljerade studier av skog,
markkemi och markbiologi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför måste skogsmarkskalkning, riktad mot de mest försurade
marker­na, komma i gång omedelbart, och man måste säga ja till statsbidrag för
kalkning av bl. a. Allerumsskogen. Annars fortsätter produktionsbortfallet i
skogen, dvs. skogsproduktionen avtar dramatiskt, växter försvinner för att
aldrig komma tillbaka och samma sak sker med ett stort antal djur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också de medicinska effekterna blir alltmer påtagliga.
Redan i dag märks en ökad infektionskänslighet hos många människor. I bl. a.
USA har man konstaterat samband mellan surt vatten med höga aluminiumhalter och
Alzheimers sjukdom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundvattnet kommer att bli förstört inom allt fler
områden i landet. Denna för Sverige ovärderliga tillgång blir mer och mer hotad
och förstörd. Och ett förstört grundvatten går ej att reparera, miljöministern.
•&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nej, de
vackra talens tid är förbi. Nu behövs det handling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 213 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det pågår faktiskt handling. I det första
försurningsprogram­met ingår kalkning - dock inte, enligt det av riksdagen
fastställda program­met, av skogsmark. Detta ingår emellertid som ett led i den
pågående forskningsverksamheten, och där finns även en del av Allerumsskogen.
Det konkreta ärendet gäller om dét skall vara en större yta eller inte av
Allerumsskogen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är i och för sig - och det vet Siw Persson -
förhindrad att lägga mig i enskilda ärenden men Allerumsskogen är med, och
inför det andra försurningsprogrammet kommer vi att pröva om kalkning av
skogsmark skall finnas med på samma sätt som vi i dag kalkar sjöar och
vattendrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
planerar att till nästa års riksmöte framlägga förslag om det andra treåriga
försurningsprogrammet, med ställningstagande också i den här frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 214 SIW PERSSON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det gläder mig att höra detta. Som
miljöministern redan vet har inte effekterna av kalkningen av sjöar och
vattendrag blivit så bra, på grund av att den har störts av utlopp från marker.
Men detta är ingen nyhet i sig, och därför borde man i propositionen ha kunnat
föreslå pengar även för kalkning av marker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också jag vet att det pågår försök i Allerumsskogen, men
det är på ytterst små ytor. Anledningen till att jag har tagit upp denna fråga
är att man här på ett mycket större område tillsammans med universitetet skulle
kunna få det försöket utvärderat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om larmsignalen &amp;quot;Viktigt meddelande&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47 §
Svar på fråga 1986/87:504 om larmsignalen &amp;quot;Viktigt meddelande&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 215 Försvarsminister ROINE CARLSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Elisabeth Fleetwood har frågat mig vilka
åtgärder jag avser vidta för att bidra till att hos allmänheten sprida
nödvändig information om larmsignalen &amp;quot;Viktigt meddelande&amp;quot; och dess
innebörd i vissa katastroflägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Larmsignalen &amp;quot;Viktigt meddelande&amp;quot; är ett
effektivt medel för statsmak­terna att snabbt få kontakt med medborgarna, både
i fred och i krig. Det är viktigt att medborgarna också känner till dess
innebörd. Uppgiften att informera om signalen &amp;quot;Viktigt meddelande&amp;quot;
och dess innebörd faller på statens räddningsverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I telefonkatalogen finns ett avsnitt
&amp;quot;försvarsinformation&amp;quot; där larmsignalen &amp;quot;Viktigt meddelande&amp;quot;
beskrivs närmare. Som informationskanal har rädd­ningsverket använt och kommer
även i framtiden att använda TV-program-met &amp;quot;Anslagstavlan&amp;quot;. Härtill
kommer att radion från mars i år i samband med att signalen &amp;quot;Viktigt
meddelande&amp;quot; testas informerar allmänheten om dess betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag finner
inte att det behövs några särskilda åtgärder från min sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 216 ELISABETH FLEETWOOD (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka försvarsministern
försvaret på min fråga, som jag tycker är mycket viktig. Jag instämmer i mycket
i vad försvarsminis­tern här har sagt om att detta är ett effektivt medel för
att göra allmänheten uppmärksam på om någonting av fara för allmänheten skulle
hända. Men sedan är det nog slut med enigheten. Jag tycker att
försvarsministern underskattar sin egen ämbetsroll här. Jag hade gärna velat se
litet mer av aktion i svaret. '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tror verkligen försvarsministern att allmänheten i dag är
tillräckligt informerad? Jag tror inte det. Jag gjorde en liten privat
enkätundersökning för några månader sedan. Det visade sig då att av ca 40
personer var det en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Riksdagens protokoll 1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;113;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om verksamheten vid Karlskronavarvet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller två
som över huvud taget visste vad jag talade om, och det tycker jag är ganska
skrämmande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att informationen skall intensifieras är vi ju medvetna
om. TV-program-met Anslagstavlan vore bra i detta sammanhang. Det har jag själv
föreslagit räddningsverket, men jag har inte sett någonting av det ännu. Det är
för resten inte räddningsverket som bestämmer detta, utan man får lämna in en begäran
hos Sveriges Radio. Sedan är det bara att hoppas att man bifaller en sådan
begäran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kanske försvarsministern skulle kunna göra ett tillägg.
Jag frågar således: Är försvarsministern beredd att använda sin ämbetsroll och
försöka få i gång den här informationen? Försvarsministern måste väl ändå hålla
med om att det är skrämmande om bara 3, 4 eller 5 % av allmänheten vet vad
detta innebär, om t. ex. ett giftutsläpp, en naturkatastrof av något slag eller
någonting annat skulle ske. Man förstår inte vad man då skall göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48 § Svar på fråga 1986/87:522 om verksamheten vid
Karlskronavarvet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 217 Försvarsminister ROINE CARLSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Lennart Alsén har frågat mig vilka åtgärder
jag avser att vidta för att så långt möjligt fylla beläggningssvackah vid
Karlskronavarvet 1989-1992 öch eliminera risken för en senare överbeläggning
som kommer att uppstå, om marinen skall bibehållas på nuvarande nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom den.ekonomiska ram som - i överensstämmelse med
försvarsöver­enskommelsen mellan socialdemokraterna och folkpartiet -
föreslagits i propositionen om totalförsvarets fortsatta utveckling finns inget
utrymme för nya fartygsbeställningar. Andra funktioner inom marinen har
prioriterats under perioden 1987-1992.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I sin fråga antyder Lennart Alsén
att det borde vara möjligt att tidigarelägga kommande omsättning av marinens
fartygsbestånd till den nu förestående försvarsbeslutsperioden. Jag har
emellertid svårt att se att en sådan lösning är möjlig, eftersom den antingen
kräver ytterligåre ekonomis­ka resurser eller en omfördelning av givna resurser
inom den av majoriteten i försvarskommittén föreslagna inriktningen av det
militära försvaret. En omfördelning av medel skulle innebära att den noga granskade
och avvägda inriktningen av försvaret sätts ur spel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 218
LENNART ALSEN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka försvarsministern för
svaret. Låt mig inledningsvis säga att jag förmodar att försvarsministern känner
stor tillfredsställelse över att socialdemokraterna och folkpartiet har kunnat
träffa en överenskommelse om försvaret för de närmaste åren. Vi kan konstatera
att ordentliga satsningar kommer att ske inom alla tre försvarsgre­narna, och
då inte minst inom marinen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så till anledningen till min fråga. Man kan konstatera att
marinens beställning av fartyg har inneburit att det örlogsmarina varvet i
Karlskrona&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommer att
drabbas av en kraftig beläggningssvacka under 1988-1992.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beläggningssvackan innebär att omfattande friställningar
måste vidtas. Självfallet är oron stor bland berörd personal. Jag vet - och jag
förmodar att också försvarsministern känner till det - att Karlskronavarvet har
gjort och fortfarande gör stora ansträngningar för att självt hitta lösningar
när det gäller beläggningssvackan. Riksdagen har tidigare, under riksmötet
1980/81, uttalat att man känner ett speciellt ansvar för varven. Då angavs ett
riktvärde på 1:200 anställda som lämpligt för varven. Även i propositionen om
totalförsvaret berörs indirekt varvens situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill mot bakgrund av försvarsministerns svar ställa
ytterligare en fråga. Vi har tillsammans kommit överens om ramarna för och
innehållet i det marina försvaret för ganska lång tid framåt. Jag vill fråga om
försvarsminis­tern och regeringen är beredda att medverka till att inom ramen
för denna planering flytta produktion framåt i tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvarsministern antydde själv att det finns små
möjligheter, men såvitt jag förstår kan dessa problem lösas genom att de
kostnader som uppstår, dvs. i detta fall räntekostnader - jag tänker på t. ex.
Landsortsserien - kan klaras på ett speciellt sätt, t. ex. genom ett
leasingförfarande. Jag vill fråga försvarsministern om han är beredd att vidta
åtgärder så att produktion framflyttas, för att man skall få till stånd en
jämnare omsättning på varvet i Karlskrona.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49 § Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jordbruksutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:-5.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:17 om statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 såvitt avser miljö- och , energidepartementets
verksamhetsområde (prop. 1986/87:100 delvis).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andre vice talmannen meddelade att
debatten skulle vara gemensam för samtliga punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Miljö-
och naturvårdsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 219
IVAR VIRGIN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill först yrka bifall till de moderata
reservationerna i jordbruksutskottets betänkande 17.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De tre
första reservationerna speglar en restriktiv budgetbehandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den moderata politiken går ut på att stimulera företag och
enskilda att förbättra miljön och att bygga upp enskilda människors
ansvarskänsla och vilja att medverka till en bättre miljövård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi bör i första hand ägna uppmärksamheten åt de tusentals
anställda i kommunala reningsverk eller energiverk och industrins anläggningar,
som dagligen ägnar miljöfrågorna stort intresse genom underhåll och noggrann
drift av reningsutrustning och andra tekniska hjälpmedel i miljövårdens tjänst.
Alla dessa människor bör få uppskattning av alla oss som drar nytta av deras
fina insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den moderata miljömotionen har vi givit konkreta förslag
på hur denna uppmuntran skall ske. Det är också mot den bakgrunden
besparingarna på de centrala miljöorganen skall ses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller miljöinformationen i skolorna tycker vi
inte att det är lämpligt att ge statsbidrag på 2 milj. kr. till ett informationsprogram
som miljörörelsen har utarbetat. Jag vet att det finns ett utomordentligt fint
informationsmaterial på naturvårdsverket i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om miljöorganisationerna tar fram ett material som
skolorna vill använda i undervisningen kan de redan i dag göra det, men då i
konkurrens med andra. Det behövs ingen styrning i form av statliga bidrag. Det
vore dessutom olyckligt om miljöorganisationerna på något sätt förlorar sin
fristående ställning gentemot staten. Jag tror att de gör bäst nytta genom att bibehålla
sin självständighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rent allmänt har vi moderater uppfattningen att grunden
för en riktig miljöpolitik är kunskap. För att varje människa skall kunna ta
sitt ansvar krävs en god utbildning i naturvetenskapliga ämnen redan i den
obligatoriska skolan. Skolan har helt enkelt en nyckelroll i miljövården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en intressant motion pekar Alf Svensson på
miljöproblemen i Polen, och han föreslår ett tekniskt-ekonomiskt samarbete
mellan Sverige och Polen. Vi är ofta så fångade i våra egna miljöproblem att vi
har svårt att lyfta blicken från våra egna domäner. Om vi gör det, kan vi
konstatera att vi trots allt som sägs i miljödebatten här är mycket lyckligt
lottade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Luftföroreningssituationen i Östeuropa har blivit allt
allvarligare, och på många platser kan man tala om ekologiska katastrofer.
Kombinationen med stora vattenföroreningar gör att människors hälsa hotas. De
södra delarna av Polen är hårt drabbade. Här har man den högsta
barnadödligheten - 285 per 100 000 födslar mot 180 i Polen i övrigt och ca 70 i
Sverige. 35 % av barn och ungdomar har förhöjda halter av bly i blodet. Man har
i de här områdena 40 % högre cancerfrekvens och lika mycket högre frekvens av
luftrörssjuk-domar än genomsnittet. I bladgrönsaker har mätts upp 230 mg
bly/kg, vilket kan jämföras med en norm på ca 3 mg/kg. - Detta är några
exempel, som visar hur svår situationen är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det här sammanhanget kan det vara viktigt att erinra sig
riksdagens beslut om inrättande av en internationell luftvårdsfond för
finansiering av investe­ringar i miljöförbättringar. Vi har för vår del tänkt
oss en finansiering med hjälp av avgifter på den export av luftföroreningar som
resp. land står för. Jag tycker att Polens situation visar hur viktigt det
förslaget är. Jag inbillar mig inte att Polen skulle gå med i ett sådant
system, men om tillräckligt många västländer gör det skulle ändå medel kunna
tillföras, som till en början sannolikt skulle göra stor nytta i t. ex. Polen -
någonting av en Marshallplan för miljövården i östländerna. Det är inget tvivel
om att en sådan plan dessutom skulle kunna bidra till fredlig samverkan mellan
länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan också konstatera att Västtyskland som enskilt land
har slagit in på den här vägen och i form av förmånliga lån och t. o. m. bidrag
till Östtyskland gör mycket stora insatser i miljövårdens tjänst i Östtyskland.
Man har nu också börjat förhandla med Tjeckoslovakien om motsvarande typ av
hjälp. Man gör det självfallet för sin egen skull, men vi måste samtidigt
konstatera att det säkert har en positiv inverkan på samverkan mellan länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ofta ligger enskilda människor före politikerna. I dagarna
startar Svensk­polska miljöföreningen en insamling för att förbättra luftmiljön
i Krakow, en av de värst drabbade städerna i Polen. Jag tycker att det är ett
utomordentligt fint initiativ, som kanske kommer att ge impulser även till oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller kalkning av våra sjöar, som är en viktig
miljöfråga, föreslår vi en minskning av anslaget med lika mycket som tillförs
från gödselskatten. Detta har vi föreslagit i flera år, och det har en
principiell bakgrund. Vi anser det felaktigt att använda medel fill detta
ändamål från gödselskatten, som skall användas för miljöåtgärder inom
jordbruksområdet. Den här bespa­ringen - och mer än så - används till att bidra
till gödselvårdsanläggningar i bl. a. Laholmsbukten, där kväveutsläppen är
stora och där miljöåtgärder behöver vidtas. Man kan dessutom konstatera att vi
vid det löpande budgetårets ingång hade en reservation på anslaget med nära 100
milj. kr, vilket ytterligare understryker möjligheten att genomföra denna
minskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På samma sätt som vi gjort tidigare år har vi även i år
föreslagit mindre anslag till naturvård och ett ökat anslag till skötseln av
naturreservat. Denna inriktning speglar vår uppfattning att ett ökat enskilt
ansvar inom naturvår­den är att rekommendera och att sträva mot. I detta ökade
enskilda ansvar ingår även ett minskat statligt ägande på området. Vi kan också
konstatera att viss skötsel i naturreservaten är eftersatt och att behovet av
tillskott på det anslaget är betydande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den sista reservationen handlar om kemikalieinspektionen.
Vi vill ändra förordningen så att det skall vara möjligt att för mindre företag
nedsätta avgiften. Om ett företag använder många produkter kan det få
utomordent­ligt höga avgifter, och vi tycker att det kan vara skäligt att
hjälpa småföretagen genom en rimlig nedsättning av avgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 220
LARS ERNESTAM (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Dag efter dag, kväll efter kväll tar
riksdagen nu ställning till delar av budgetpropositionen. Nu är det
miljöbudgetens tur. Miljöbudgeten har tidigare varit lillebror i
jordbruksdepartementets budget. Nu är den lillebror hos Birgitta Dahl i miljö-
och energidepartementet. Miljöbudgeten uppgår fill endast ca 10 % av anslagen
där, drygt 500 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Kanske är det riktigt att vi diskuterar
miljöbudgeten en kväll så här, i närvaro av talmannen och de närmast berörda.
Vi ser med glädje att också statsrådet är här. Nu är det inte tid för
parollerna, nu är det inte tid för miljöutspelen, nu diskuterar vi budgeten,
och den är inte särskilt impone­rande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljön är en av de allra mest angelägna samhällsfrågorna.
Samtidigt tar miljöfrågorna endast bråkdelar av den totala statsbudgeten i
anspråk. Alla parfier har sitt ansvar för prioritering. Miljökostnader kan och
skall täckas på olika sätt, genom miljöavgifter, begränsningar av utsläpp och
mycket annat, men staten har naturligtvis sitt ansvar så länge som det inom
vissa gränser är tillåtet att smutsa ned i miljön och exploatera oersättliga
naturintressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan jag kortfattat kommenterar de reservationer som folkpartiet
har till betänkandet vill jag uttala tillfredsställelse på en punkt.
Folkpartiet har år efter år begärt ett särskilt flora- och faunaanslag. Våra
yrkanden har varje år avslagits, men i år finns ett anslag på 2 milj. kr. Det
är tillfredsställande att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118    regeringen sent omsider tar sitt ansvar på det området.&lt;br&gt;
7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I två särskilda yttranden
understryker vi behovet av skydd för hotade arter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=118 height=32&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Miljö-
  och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det räcker
inte att anslå medel för skydd av arterna. Det behövs tillstånds­plikt vid
utfyllnad av våtmarker, våtmarksinventeringen måste fullföljas, och bättre
skydd måste ges i samband med den ganska omfattande utfyllnad av våtmarker och
vattenområden som pågår i stora delar av landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen säger statsrådet att endast ca 20 % av
landets riksobjekt för vetenskaplig naturvård och friluftsliv hittills har
blivit skyddade på ett tillfredsställande sätt. Detta, ställer krav på
fortsatta resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! De resurser sorh enligt budgeten ställs till
förfogande är 40 miljoner. En del av de pengarna skall staten dessutom använda
till att betala sig själv - domänverket skall enligt en plan ha betalt för de
fjällskogsområden som avsatts för skydd. Min,fråga till utskottsmajoritetens
företrädare - i det sammanhanget avser jag socialdemokraterna och vpk - blir
då: Hur skall kraven på att säkerställa de områdena kunna uppfyllas? Vi skjuter
ett berg av otillfredsställda behov framför oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle då särskilt vilja vända mig till vpk, som
ibland utger sig för att vara företrädare för naturvården och värnare av
naturintressena. Nu ser jag att vpk inte ens är med i debatten när vi
diskuterar miljöbudgeten. Jag kommer då tillbaka till skillnaden mellan de paroljer
som framförs ute i samhället och vad man står för när det kommer till konkret
handling. Eftersom vpk inte är här skall jag inte gå längre in i den
diskussionen utan nöjer mig med det konstaterandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet delar uppfattningen att budgetbehandlingen
skall vara snäv. Vissa områden måste få prioriteras. Till de oundgängliga
behoven hör mark för naturvård. I en reservation föreslår vi att anslaget ökas
med 10 miljoner. I en annan reservation föreslår vi tillsammans med centern att
överföringen mellan domänfonden och naturvårdsfonden skall återinföras. 15
miljoner anser vi- är ett lämpligt belopp för nästa budgetår. På det sättet
skulle resurserna för mark- och naturvården kunna öka med sammanlagt 25
miljoner. Det är inte en tillräcklig summa, men den skulle betyda mycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I samband med budgetförslaget på jordbruksdepartementets
område diskuterar vi också om inte skogsbruket med hjälp av skogsvårdsavgiften
kan vara med och göra gemensamma insatser för bevarandeobjekt: Det vore
intressant att få kommentarer också till det förslaget, som har redovisats i
reservation 12.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har redovisat en handlingsplan för
Laholmsbukten. Vi finner det besvärande att regeringen i budgeten föreslår ett
så lågt anslag för särskilda insatser i det sammanhanget. Det räcker inte med
lagregleringar -staten måste också gå in med anslagsmedel. Riksdagens beslut
att handels­gödselavgifterna borde kunna användas till särskilda åtgärder för
jordbruket utanför jordbruksregleringen borde beaktas. Så har inte varit
fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De frågeställningar som tas upp i reservation 6 från
moderata samlingspar­tiet om insatser direkt på de svaveldöda havsbottnarna
borde kunna genomföras om förslaget i folkpartireservationen om anslag bifalls.
När man framlägger förslag är det naturligtvis rimligt att anslag också
föreslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med vad jag nu har sagt yrkar jag bifall till
de reservationer i&lt;br&gt;
11°&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betänkandet som undertecknats av
folkpartister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 221
KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! För första gången tar riksdagen i kväll
ställning till budgeten för miljö- och energidepartementet vad avser
miljöfrågorna. Man kan väl i det sammanhanget konstatera att det inte blivit
någon större förändring eller något större lyft därför att de frågorna har hänförts
till ett särskilt departement. Samtidigt kan det vara värt att komma ihåg att
miljön inte påverkas mest av den här budgeten - den påverkas framför allt av
hur vi organiserar näringsliv och samhälle och hur vi hanterar produktion och
konsumtion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det betänkande vi nu behandlar återspeglar emellertid
ganska väl de olika partiernas inställning till miljöfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag måste erkänna att Ivar Virgins anförande här nyss lät
vackert, likaväl som de moderata motionerna har en vacker text. Men samtidigt
måste jag notera att det från det hållet saknas pengar. De moderata
reservationerna till betänkandet innebär att, mån sparar - på anslaget till
departementet, på naturvårdsverket, på miljöinformationen, på
kalkningsprogrammet och på mark för naturvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag noterar också att regeringen, om propositionens
förslag går igenom till punkt och pricka med vpk;s stöd, intar något slags
mellanställning på den politiska skalan, medan centern och folkpartiet i det
här sammanhanget spelar rollen av pådrivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lars Ernestam tog för ett ögonblick sedan upp frågan om
att även utnyttja skogsvårdsavgiften till mark för naturvård. Från vår sida har
vi ingenting emot att man satsar på naturvården, men vi anser att den särskilda
beskattning av skogsbruket som skogsvårdsavgiften utgör i stället bör
avskaffas. Det har vi anledning att återkomma till i en annan debatt här i
kammaren. Men naturligtvis skall skogsbruket rätta sig efter hänsynspara­grafen
i skogsvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan fråga sig och man kan fråga utskottsmajoriteten
och statsrådet, i det läge som jag har försökt att beskriva med de olika
partiernas ställningsta­gande, om det inte hade funnits ett utrymmeför
regeringspartiet att visa litet mer aktivitet i det här sammanhanget, i
synnerhet som vi i dag har ett nytt departement som skulle köra i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill något beröra de reservationer som vi från
centerpartiet är med på. De gäller bl. a. åtgärderna mot försurningen, där
kalkningsprogrammet tas upp. Utskottet skriver i betänkandet att tillsyn och
kontroll när det gäller kalkningsprogrammet har enligt riksrevisionsverket inte
fungerat tillfreds­ställande. Utskottet förutsätter att man skall ta upp de här
problemen och bristerna och lägga fram förslag till ändringar med syfte att
effektivisera kalkningsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från vår sida tycker vi att det är anmärkningsvärt att mer
än hälften av anslaget har blivit över, att det finns drygt 97 milj. kr.
reserverade. Vi föreslår i reservation 5 att riksdagen gör ett tillkännagivande
om att kalkningspro­grammet skall fullföljas så som det var tänkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan sak, som tas upp i andra sammanhang när vi
diskuterar här i kammaren, är användningen av de s. k. handelsgödsel- och
bekämpningsme­delspengarna. För vår del har vi sagt, i likhet med vad
moderaterna har framfört, att man inte skall ta av de medlen för att finansiera
kalkningspro-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;grammet.
Vi har däremot samma uppfattning som regeringen om behovet av kalkning och
yrkar på samma anslag men inte att man skall ta av gödselmedelspengarna. I
reservationen om mark- och naturvård, som vi har gemensamt med folkpartiet,
yrkar vi att man skall kunna ta i anspråk statlig mark av värde för naturvården
genom att överföra den mellan berörda organ, och att man skall överföra mark
till ett värde av 15 milj. kr. årligen från domänfonden till naturvårdsfonden.
Det är en åtgärd som egentligen inte belastar statskassan utan kan vara ett
uttryck för god vilja. Det borde kunna bifallas av kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta, herr talman, ber jag att få yrka bifall till de
reservationer där centerpartisterna är med och i övrigt bifall till utskottets
hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 222 GRETHE LUNDBLAD (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Miljöskydd och miljövård har under de senaste
decennierna blivit allt viktigare frågor i politiken. Försurning, mera kontroll
av kemika­lier, övergödning av haven och föroreningar i hav och vattenmiljön är
frågor som ständigt diskuteras. I tidningar, radio och tidskrifter finner vi
ständigt artiklar i dessa frågor och utmaningar till politikerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alla säger sig arbeta för en bättre miljö, t. o. m.
industrin. Vi märker också detta ökade intresse på det ökade antalet motioner
här i riksdagen i miljöfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kommer i mitt anförande mest att röra de frågor som
tas upp i reservationerna 1—7, och jag vill med en gång yrka avslag på dessa
reservationer och bifall till utskottets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle gärna vilja säga, herr talman, att egentligen
är det en historisk debatt här i kväll. Det är första gången vi behandlar en
budget för ett miljödepartement. Miljödepartementet inrättades i slutet av
1986, och redan då sade man att det skulle ha både övergripande och pådrivande
ansvar för att samordna miljöfrågorna inom hela regeringskansliet, också inom
andra departements områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har här i riksdagen redan märkt hur miljösynpunkterna
inverkar på arbetet inom både kommunikationsdepartementet,
utbildningsdepartemen­tet och jordbruksdepartementet. Men miljödepartementet
har ännu inte fått så stora resurser. Dock har man fått tio nya tjänster i
starten av sitt arbete. Utskottet säger också att miljöarbetet måste bedrivas
på en mycket bred front i framtiden. Till det behövs resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vet att naturvårdsverket, som också får anslag genom
departementets budget, har en mycket viktig ställning när det gäller
grundläggande undersökningar och åtgärder och kontroll på miljövårdens område.
Centralt är det naturvårdsverket som har den viktigaste rollen i miljövårdsorganisa­tionen,
medan regionalt länsstyrelser och kommuner har ansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför säger man i miljödepartementets budget att man inte
vill godta några besparingskrav på naturvårdsverkets budget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man måste också lägga märke till att de borgerliga partierna
går litet olika vägar både när det gäller den statliga administrationen på
miljövårdens område och när det gäller åtgärder mot t. ex. försurningen,
informationen om naturvård och särskilda miljövårdsprojekt. De är inte överens
om tagen, trots att alla säger att miljövård är ett viktigt kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill speciellt uppmärksamma moderaternas roll. De har
lämnat in en stor miljömotion till årets riksdag och velat redovisa sitt stora
intresse för miljöfrågorna. Men i en annan motion har man visat att när det
gäller ekonomiska satsningar blir det tummen ner: 1 milj. kr, mindre till
miljöde­partementet, 5 milj, kr, mindre till naturvårdsverket, 2 milj, kr,
mindre till miljöinformationen i skolorna och 28 milj, kr, mindre till
kalkning. När man den ena dagen visar sitt stora intresse för miljövården och
den andra dagen vill minska de belopp som skall satsas, tycker jag att
engagemanget i miljöfrågorna inte är riktig renhårigt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 6 vill moderaterna, liksom många andra, visa
sitt stora intresse för vad som pågår i Laholmsbukten och att man har förslag
att komma med. Men man anvisar inte ytterligare pengar. Man uttalar bara sitt
intresse för detta. Jag vill gärna ge folkpartiet en eloge för att man i reservation
7 vill ge pengar till insatser mot havsföroreningarna, Samfidigt vill jag säga
att en av orsakerna till att man inte anslagit pengar till detta i årets budget
är att man väntar på ett handlingsprogram mot havsföroreningarna, och det har -
såvitt jag vet - nu kommit från naturvårdsverket till departementet, I samband
med det kommer det säkert att bli nödvändigt att satsa ytterligare pengar.
Redan häromdagen lade regeringen fram ett program om Laholmsbukten där man kom
med en hel del krav på bl, a, åtgärder från jordbruket och insatser från
kommunerna när det gäller avloppsreningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centern har en reservation om hur man bör fullfölja
kalkningsprogram­met. Jag kan erkänna att det i och för sig är olyckligt att
man inte har lyckats sätta i gång så stora kalkningsinsatser som var avsett.
Det har berott på att det har varit svårt att göra bedömningar och
prioriteringar i dessa många fall. Det är inte heller alltid möjligt att utföra
kalkningen på den tid som pengarna räcker till. Jag hoppas att man, genom att
man får föra över anslag, ändå skall kunna utföra de kalkningsinsatser som har
avsetts. Det ligger åtminstone inte någon medveten önskan att minska ner
anslagen bakom det förhållandet att anslaget inte har utnyttjats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ivar Virgin säger här i debatten att moderaterna anser att
man skall stimulera företag och enskilda att satsa på en bättre miljö. Han
berömmer också de anställda inom den kommunala miljövården. Det tycker jag är
bra. Men de anställda hos naturvårdsverket då? De arbetar också med miljön. Naturvårdsverket
har bl. a. framställt ett fint skolmaterial. Verket har gjort stora
undersökningar och många insatser när det gäller både vattenvården och
luftföroreningarna. Varför skall vi, Ivar Virgin, minska anslaget fill
naturvårdsverket som har en så central roll i hela miljöarbetet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ivar Virgin nämner också Polen, som har en väldigt svår
miljöbelastning. Det är klart att man kan beklaga att Polen har det så
besvärligt. Men jag tror samtidigt att vi skall-ägna en tacksamhetens tanke åt
de politiker som redan på 60-talet började ta itu med luftföroreningarna här i
landet. Hade vi inte börjat sä tidigt hade vi kanske suttit i samma situation i
dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tänker inte bemöta vad Lars Ernestam sade. Det blir
Ove Karlsson som kommer att ta upp frågorna kring naturvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja göra en kommentar till det som Karl Erik
Olsson sade. Det är väl riktigt att hela miljön i samhället påverkas mycket av
produktions- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och naturvårds-frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987   ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;konsumtionsvillkoren.
Men den påverkas framför allt av den teknik vi väljer. Det är mycket viktigt
att man överallt i miljövårdsorganisationerna kan försöka gå in och påverka
tekniken så att den blir mera miljövänlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Karl Erik Olsson säger att det inte är så mycket nytt i
denna budget. Det är ganska säkert så, att det inte syns så mycket på anslagen.
Jag vill emellertid gärna påminna om att vi underden korta tid vi har haft en
miljöminister har fått en bilavgaslag, en lag om miljöfarliga batterier,
bestämmelser om Laholmsbukten och ändringar i miljöskyddslagen. Vi har också i
dagarna fått ett förslag om Laholmsbukten och kommer dessutom att få förslag om
åtgärder mot havsföroreningarna. Mycket är på gång. Jag tror inte att vi skall
döma miljövårdsarbetet enbart efter budgeten utan också se till alla de
propositioner som har lagts fram och de åtgärder som har vidtagits rent
administrativt av niiljödepartementet under den tid det har existerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till
utskottets hemställan och avslag på reservationerna 1-7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har den klara förhoppningen att såväl
miljödepartementet som vi i jordbruksutskottet under det närmaste året skall få
många nya förslag att ta ställning till på miljövårdens område, att vi skall
hålla den miljödebatt levande som existerar ute bland människorna och att vi
skall kunna gå ut till dem med ökade kunskaper, så att alla i Sverige skall känna
att de är med om att utforma en bättre miljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 223
IVAR VIRGIN (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tycker att jag i mitt inledningsanförande
ganska väl redogjorde för hur vi ser på de här frågorna, Grethe Lundblad. Jag
framhöll att vi inte riktigt har samma tro på centrala myndigheters avgörande
roll i miljöfrågorna och att vi har den bestämda uppfattningen att det är de
enskilda människorna liksom industrier,och enskilda kommuner som utför det
tunga miljövårdsarbetet och som där gör fantastiska insatser. Det innebär inte
på något sätt någon ringaktning av den personal som arbetar i departementet
eller i annan statlig organisation, t. ex. naturvårdsverket. Grethe Lundblad
har helt rätt i att naturvårdsverket gör ett fint material bl. a. för skolorna.
Detta sade jag också i mitt anförande, och jag föreslog att man skulle använda
det i stället för att anslå det statliga bidraget på 2 milj. kr. till
miljöorganisafionerna. Bara.därigenom skulle man alltså kunna åstadkom­ma en
besparing på 2 miljoner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har olika uppfattning.om var insatserna skall göras för
att vi skall få en&lt;br&gt;
god miljö. Vi hinner kanske inte gå in närmare på det i den här debatten, men&lt;br&gt;
jag skulle vilja råda Grethe Lundblad att läsa om det styrsystem vi föreslår,&lt;br&gt;
där man med skatterabatter till industrier och kommuner som kommer under&lt;br&gt;
angivna gränsvärden enligt koncessionskrav kan få dem att göra miljövårds­&lt;br&gt;
insatser som självfallet skulle få mycket stor betydelse. Grethe Lundblad kan&lt;br&gt;
vara helt övertygad om att den dag vi verkligen får ett genomslag i budgeten&lt;br&gt;
med minskade skatteintäkter på grund av detta, då kommer vi att täcka detta&lt;br&gt;
i vårt budgetalternativ..Det har vi gjort förut, och det kommer vi att göra&lt;br&gt;
också då.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller Laholmsproblemen tycker jag att vi med
förslaget om omfördelningen av medel från kalkningsanslaget till anslag för
insatser som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;t. ex.
uppförande av gödselanläggningar i framför allt Laholmsbukten visar att vi
verkligen är intresserade av den här frågan och att vi är villiga att anslå
medel där vi anser att de behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingvar Eriksson kommer att gå in närmare på
havsproblematiken, och jag lämnar därför den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 224
LARS ERNESTAM (fp) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall bara kortfattat kommentera något av
det Grethe Lundblad sade om insatserna i Laholmsbukten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har just läst de förslag som statsrådet Birgitta Dahl
har redovisat. En hel del av dem är kloka och bra förslag, medan andra kanske
är mindre övertänkta men i och för sig riktiga-jag tänker på förslaget om
stråförkort-ningsmedlen, som vi visserligen har föreslagit avslag på, men vi
har då naturligtvis förutsatt en rimlig anpassningstid i år, med tanke på dem
som hanterar medlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det viktiga tror jag ändå är om det räcker med att
bara ge direktiv. Jordbruket är berört här i mycket stor utsträckning.
Jordbruket skall givetvis ta sitt ansvar- vi har ställt oss bakom förändringen
av miljöskyddslagen. Man tar in pengar på handelsgödselavgiften. Sedan pytsar
man ut dem på alla tänkbara håll i stället för att göra som riksdagen sade,
nämligen låta dem gå tillbaka till miljöförbättrande åtgärder för jordbruket,
utanför jordbruksreg­leringen. Det är mycket viktigt att det skall vara utanför
jordbruksreglering­en. Dessa medel borde i någon mån komma dessa områden till
godo, så att man kunde göra en rejäl insats i samband med planen för Laholmsbukten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det särskilda anslag som finns för särskilda projekt på
miljövårdens område är på 15 milj. kr. Det skall inte bara täcka kostnader för
Laholmsbukten och Ringsjön. Det skall täcka kostnader även för naturvård,
odlingslandskap och mycket annat. Anser Grethe Lundblad verkligen att detta är
tillräckligt? Vi har föreslagit 10 milj. kr. till. Det är inte rikfigt en
fördubbling av anslaget, men det är en avsevärd förstärkning. Anser inte Grethe
Lundblad att detta anslagsbelopp borde vara högre, för att man skall kunna
klara några delar av de behov som föreligger?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 225 KARL ERIK OLSSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Grethe Lundblad försöker, som vanligt kanske,
att göra ett nummer av att de borgerliga partierna går olika vägar. Men det
vore konstigt annars, eftersom det är fråga om flera olika partier. Som ett led
i det flerpartisystem som vi har i Sverige är det rimligt att de olika
partierna väljer olika vägar i en del frågor, även om de kan ha gemensamma
uppfattningar i andra frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När inte ens hälften av pengarna för kalkningsprogrammet
har använts vidhåller jag, Grethe Lundblad, att det är rimligt att riksdagen,
som har anslagit pengarna, säger ifrån att det inte får gå till på detta sätt.
Riksrevisionsverket har ju också talat om för oss att vi borde kunna göra på
detta sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan håller jag gärna med Grethe Lundblad om att det är
produktion, konsumtion och valet av teknik som är det viktiga. Vi behöver
alltså ha en ren teknik och en hushållande teknik. Det gäller även i fråga om
jordbruket och i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fråga om
Laholmsbukten. Men problemet här är ju att socialdemokraterna är mycket sent
ute. De har faktiskt själva stimulerat just den teknik som har lett till
problemen. Jag tycker att det är bra om åtgärder nu vidtas. Men det vore väl
övervägt om man använde de medel som jordbruket har betalt in via
gödselmedelsavgifter för att täcka dessa kostnader i stället för att använda de
medel som är avsedda för kalkningsprogrammet. Jag tycker att förslagen för
Laholmsbukten inkl. stråförkortningsmedelsförbudet var bra. Men det som
bekymrar mig är regeringens sätt att agera i detta sammanhang, då den ena
veckan slutför en förhandling och lägger fram en proposition om avtal med
jordbruket och den andra veckan förändrar förutsättningarna. Det hade nog varit
bättre att samordna detta i tid. Det hade skapat mindre irritation i
jordbrukarledet. Jag tror nämligen att det finns en mycket stor förståelse för
sakinnehållet, men nu skapades en viss irritation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grethe Lundblad sade att mycket är på gång. Ja, det är en
del på gång, bl. a. på grund av riksdagens arbete. Vi har i dagarna fått en
rapport från naturvårdsverket om åtgärder mot freonerna, vilken jag skall
kommentera i ett annat sammanhang. Denna rapport var en beställning, delvis
till följd av en centermotion. I fjol utarbetade jordbruksutskottet ett enigt
betänkande om havsmiljön. Vidare finns ett förslag om en internationell luftvårdsfond.
Diskussioner förs också om ekonomiska styrmedel, där Ivar Virgin och jag inte
är riktigt eniga om hur ett sådant förslag skall utformas, men principen är vi
överens om. Kanske kommer det ett förslag om detta så småningom från regeringen
- enligt vår modell, hoppas jag. Det har också väckts förslag om en
svavelavgift till årets riksdag. Det skulle, enligt vårt förslag, ge mer
resurser för att hantera miljövården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hoppas, herr talman, att vi som deltar i denna debatt
är miljövänner och entusiaster och att vi i någon mån genom denna debatt kan
hetsa varandra till ett bättre arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 226
GRETHE LUNDBLAD (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I den stora moderata miljömotionen skriver
just Ivar Virgin att man vill ha ett ökat miljöengagemang hos människorna
baserat på kunskap. Om man vill det, måste man också satsa ytterligare på
miljöin­formation. Det har man alltså gjort i årets budget genom dessa 2
miljoner. Det är en god idé, ett gott uppslag att man låter
miljöorganisationerna hjälpa till med information i skolorna. I den moderata
motionen talar rhan så vackert om enskilda människor. Men organisationerna,
speciellt miljöorga­nisationerna, är grupper av mycket engagerade och kunniga
enskilda människor. Det är en mycket bra idé att de får hjälpa till i skolorna
med miljöinformation så att ungdomarna får en engagerad och bra framställning i
dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I moderaternas motion står ett stycke om den
socialdemokratiska miljöpo­litiken som jag tycker man skulle ha tvekat att
skriva. Man försöker framställa det som om socialdemokraterna aldrig har gjort
någonting i miljöpolitiken. Det stämmer inte i historiens ljus. Det är faktiskt
felaktigt. Det är beklagligt att man skriver sådant. Det kan för all del hända
att man i debattens hetta säger sådant, men jag tycker inte att man skall
skriva det i utredningen, eftersom det inte stämmer med sanningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lars Ernestam talar om Laholmsbukten. Det som nu utarbetats
är en räddningsplan för att man snabbt skall kunna sätta in åtgärder. Jag kan
tala om att Stockholm i dag haft besök av tre nordiska miljöministrar. Den
danske miljöministern berömde oss för den långtgående planen - utan att jag
hade talat om den - där vi verkligen försöker påverka jordbrukstekniken så att
den blir mera miljövänlig. Han såg detta som en form av pilotprojekt. Man
skulle kunna inom ett mindre område se hur det går.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker inte det är fel att man inte satsat mer pengar
i detta försök. Jordbrukarna måste lära sig att ändra sin teknik utan att få
speciellt betalt för det. Förr eller senare måste de ändå lära sig att övergå
till en teknik som tar miljöhänsyn. Detta står i lagen, och jordbrukarna måste
följa lagen. Därför tror jag det är bra att man inte går in med aldrig så litet
stimulansbidrag, så att det sedan svider i skinnet när man tar bort det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När jag, Karl Erik Olsson, sade att de borgerliga gick
olika vägar var det en beskrivning av vad som står att läsa i reservationerna.
Jag ville inte på något vis speciellt utpeka någon. Jag bara konstaterar att de
borgerliga inte är överens i dessa frågor. Vi får ständigt höra att
socialdemokraterna stimulerat en teknik som lett till miljöskador. Jag vill då
på det kraftigaste protestera mot detta. Det finns ingen socialdemokrat som
uppmanat jordbrukare att gödsla mer än nödvändigt. Det är alltså inte
socialdemokraterna som skapat en miljöovänlig teknik i jordbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot, 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 227
IVAR VIRGIN (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Grethe Lundblad talade om anslaget på 2
miljoner till miljöorganisationerna. Jag tycker faktiskt att det vore rimligt
att de fick utarbeta ett material och konkurrera med andra på lika villkor.
Upplever skolorna deras material som bra köper man det på så att säga
marknadens villkor. Jag tycker det är en rimlig ståndpunkt i denna fråga. Jag
kan inte se varför staten skall gå in med 2 milj, kr, för att beställa ett
material av miljöorganisationerna. De har full rätt att operera på marknaden,
på samma sätt som enskilda författare av miljöböcker har det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ser detta mer som en markering från regeringens sida,
något slags hjälp till de här organisationerna som jag faktiskt tycker är
direkt olämplig. Det är värdefullt att organisationerna bibehåller sin
självständighet och sin frihet gentemot alla, även staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grethe Lundblad ondgjorde sig över vissa skrivningar i
motionen, men det kan jag egentligen inte förstå. Den beskrivning som görs där
är sann. Beträffande Råne älv var det t. ex. ändå så att majoriteten i
riksdagen gick emot socialdemokraterna i den frågan. Det gällde då exploatering
eller åtminstone förprospektering för några av huvudälvarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker ätt förslagen från socialdemokraterna vittnar
om en okänslighet i viktiga miljöfrågor. Det har vi påpekat i vår miljömotion,
och jag kan inte se något fel i det. Vi säger också att regeringen delvis för
en massmedial miljöpolitik, och det finns mycket starka skäl som talar för att
vi har rätt i det. De frågor som kommer upp i debatten hakar man på. Man gör
olika utspel för att så att säga ligga väl med massmedia i olika frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror faktiskt det är mycket olyckligt att driva
miljöpolitik på detta sätt, men där har möjligen Grethe Lundblad och jag olika
uppfattningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 228
KARL ERIK OLSSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill passa på att säga att jag i varje
fall inte - och det har ingen påstått heller- har sagt att socialdemokraterna
inte har gjort någonting inom miljöpolitiken. Däremot tycker jag att man ofta
vidtagit åtgärder för sent och gjort för litet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande Laholmsbukten är det klart att man skall
påverka tekniken i jordbruket liksom inom industrin och överallt i samhället.
Grethe Lundblad säger att jordbrukarna måste lära sig att använda en teknik som
är lämplig. Så har det låtit länge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När Grethe Lundblad opponerar sig mot att
socialdemokraterna har drivit en annan linje tidigare måste jag opponera mig
mot det. Visst har socialdemokraterna talat om det nödvändiga i en intensiv
produktion, en ökad användning av kemikalier, ökad stordrift och ökad
koncentration för att få fram billiga livsmedel till konsumenterna. Man gjorde
det i en tid då man inte tänkte på de vådor som har uppstått genom detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror samtidigt det finns anledning att inte
överdramatisera den roll som jordbruket spelar här, även om jag inte heller
vill undervärdera den. Övergödningen är ett stort problem i havsmiljön, men den
är ändå begränsad i såväl tid som rum. Den är ett fenomen söm innebär för
mycket växtnäring på fel ställe - det växer ute i havet i stället för på åkrarna.
Det är ett gemensamt intresse för samhället, jordbruket och egentligen alla att
utnyttja växtnäringen där den skall vara, för tillväxt på åkrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande havsmiljön, som är ett stort och viktigt
område, skall vi komma ihåg att där liksom överallt inom miljöpolitiken är det
de oåterkalleli­ga miljöförändringarna.som är de svåraste och allvarligaste.
Det gäller miljögifterna och utsläppen, oftast från industrin, av sådant som
tungmetal­ler, PCB, dioxirier, klorerade kolföreningar etc, som innebär att
livet på lång sikt hotas. Det är viktigt att komma ihåg i denna debatt för att
få den bättre balanserad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det handlar också om avloppen från
befolkningskoncentrationer och kommunala avlopp. Egentligen skulle vi behöva
sluta kretsloppet. Vi måste försöka återföra restprodukterna endera till
naturens kretslopp eller till ny användning. Det måste vara den strävan som
alltihop går ut på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. Anf. 229
LARS ERNESTAM (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall fatta mig mycket kort om det som
Grethe Lundblad sade. Det är självklart att alla näringar måste ta sitt
miljöansvar. Det måste också gälla jordbruket. Vi ställer krav på industrin om
förändrade processer, och vi måste ställa sådana krav också på jordbruket. Men
det utmärkande just nu för de förslag som ligger här beträffande Laholmsbukten
är såvitt jag kan läsa att staten inte annat än beträffande vissa
recipientfrågor m.m. tar något ekonomiskt ansvar, utan man överlämnar
alltsammans till näringen. Jag tror att i ett övergångsskede behövs det
stimulanser. Vi har då i bakgrunden riksdagens beslut om att just de här
handelsgödselmedlen bl. a. skulle'användas till rhiljöförbättrande åtgärder
inom jordbruket. Så har inte skett. Det är därför vi ställer frågan varför man
bara låter detta glida vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det är klart att på lång sikt måste jordbruket som
andra näringar ta sitt ansvar. Vi har inte begärt att de här pengarna skall in
i jordbruksregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi vill bara
veta om regeringen och riksdagen är beredda att ändå fullfölja det&lt;br&gt;
beslut som en gång har fattats om att de här pengarna också skall användas&lt;br&gt;
för åtgärder inom jordbruket.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 230 GRETHE LUNDBLAD (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Till Ivar Virgin skulle jag vilja säga att
jag tycker det fortfarande är utmärkt att miljöorganisationer får lov att
ställa upp. De har ju ofta levt ett liv litet vid sidan om det vanliga
samhället och känt att de inte riktigt har fått det gehör de borde få. Nu är
det många av oss som tycker att de har gjort en fin insats genom att vara
väckarklocka i miljödebatten. Därför tycker jag att de också skall kunna få
förtroendet att t. ex. för skolelever försöka förklara de ofta mycket svåra
sammanhang som finns inom. miljöpolitiken och inom miljövården. Jag tycker det
är en god idé att de får denna uppgift. Det är också ett erkännande åt
miljöorganisafioner av olika slag, både naturskyddsföreningen och
miljövårdsförbundet och andra sam­manslutningar att de har bedrivit en
verksamhet som vi har uppmärksammat och som vi vill understryka har varit av
stor betydelse för samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som står om den socialdemokratiska miljöpolitiken och
som jag tycker&lt;br&gt;
är hemskt är att man säger att den socialdemokratiska regeringen saknar en&lt;br&gt;
genomtänkt miljöpolitisk syn och att betydande resurser satsas på frågor som&lt;br&gt;
är relativt sett av mindre vikt, medan större miljöproblem som ägnas mindre&lt;br&gt;
massmedial uppmärksamhet glöms bort. Det stämmer inte alls med verklig­&lt;br&gt;
heten. Jag tycker det är beklagligt att detta står i en motion till Sveriges&lt;br&gt;
riksdag.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Karl Erik Olsson skulle jag vilja säga att jag inte
tror att Kari Erik Olsson i denna riksdag har,varit med om de diskussioner som
jag syftade på. Det var nämligen närmare bestämt 1976, när jag första gången
tog upp problemen med övergödningen här i kammaren, som jag blev utskrattad av
Karl Erik Olssons partivänner och en del andra jordbrukare. Jag kan ta herr
talmannen till vittne på hur det var i den utredning som arbetade .just med
frågan om växtnäringen, då man från centerpartiets sida helt tog ställning mot
att man skulle göra någonting åt övergödningen. Men det är glädjande att man
har tänkt om. Det är glädjande att centern nu i sina motioner tar upp dessa
frågor. Men Karl Erik Olsson får ursäkta att vi har ett minne från många år då
vi hade hårda debatter här i riksdagen. Men det ärbraatt det har bhvit bättre.
Därför skulle jag vilja säga att det finns också andra partier som kpnimer för
sent och gör för litet vid andra tillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Lars Ernestam skulle jag vilja säga att det ju är så
när det gäller projektet kring Laholmsbukten att det berör lantbruket i tre
kommuner. Man kan ju inte gå ut och göra stora ersättningsanordningar för
lantbruket jnom tre kommuner när man vet att just för de tre kommunerna har
övergödningen lett till enorma utsläpp till Laholmsbukten. Man kan ju bara
ingripa mot dem som använder för mycket och har för rnånga djur på srnå
arealer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andre vice talmannen anmälde att Karl Erik Olsson anhållit
att til protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare
replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 231
INGVAR ERIKSSON (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I jordbruksutskottets betänkande 1986/87:17
om statsbudge­ten för 1987/88 behandlas frågor inom miljö- och
energidepartementets verksamhetsområde. I anslutning därtill behandlas en rad
motioner, bl. a. en som jag står bakom gällande akutinsatser mot bottendöden i
Laholmsbukten med flera vattenområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I motionen framhålls vikten av att angripa de akuta
problemen genom direkta insatser på de svavelvätedöda bottnarna. Idéer och
teknik finns för att göra detta. Insatser som går ut på att med luft syresätta
områden med svavelvätedöda bottnar kan genomföras. Lyckade försök har gjorts
bl. a. i England. Det är angeläget att i den situation som för närvarande råder
beträffande skadorna i havet pröva konstruktiva idéer som kan bli till hjälp i
allas vår strävan att bota skadorna i våra livsviktiga kustvatten. Ett
pilotprojekt eller försök borde inledas inom ramen för de insatser som nu
påbörjas i Laholmsbukten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det finns intresse bland företag och
allmänhet för att göra insatser på området som snabbt skulle kunna ge såväl
miljömässiga, näringspolitiska som samhällsekonomiska vinster. Staten borde
stödja dessa inifiafiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i
bl. a. denna motion och understryker vikten av att kraftfulla åtgärder vidtas
mot havsföroreningar. Man säger också att regeringens förslag i stor
utsträckning tillgodoser syftet i motionen, som rör miljösituationen i våra
kustvatten och havsområden. Det talas om olika åtgärder som vidtagits under de
senaste åren för att motverka föroreningarna av haven nationellt och
internationellt. Förklaringen av Ringsjöområdet och Laholmsbukten som
föroreningskänsli­ga områden, syftet att bättre kartlägga de allvarliga problem
som uppstått; åtgärdsprogram som beslutades i augusti förra året,
aktionsgrupper, aktions­planer osv. anser man vara nog. Under den senaste tiden
har regeringen också kommit med ett åtgärdsprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man har fattat beslut om speciella krav och skyddsåtgärder
för Laholms­bukten, åtgärder som berör inte minst näringslivet och kommunerna i
området utefter bukten. Det är fråga om åtgärder som det kanske finns anledning
att diskutera vidare i annat sammanhang. Det är alldeles uppenbart att dessa på
vissa punkter lämnar en hel del övrigt att önska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grethe Lundblad beskyllde jordbruket för att ha vållat de
stora proble­men, men det är ju så att många bönder har en balanserad
produktion. Inte minst bönder i området utmed Laholmsbukten och även längre upp
i Halland och in mot skogsbygden kommer att beröras mycket negativt av de
föreslagna åtgärderna. Bönder som har en väl balanserad produktion kommer att
drabbas hårt av de kraftiga nedskärningar av antalet djur som föreslås. De
föreslagna åtgärderna kommer inte att innebära några snabba förbättringar, utan
förbättringarna kommer först på litet längre sikt. Det är, herr talman,
beklagligt att man inte inser att snabba åtgärder mot de akuta problem som
redan finns både behövs och kan genomföras. Det skulle kunna vara till stort
värde för framtiden och för andra problemområden om man redan nu kunde utföra
de försök som föreslagits i motionen och därmed skaffa erfarenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag är glad att mina moderata utskottskamrater
förstått vikten av denna fråga och reserverat sig för motionen. Jag beklagar
samtidigt att inga andra i utskottet ännu insett behovet av det särskilda
miljövårdspro­jekt som här föreslagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 6 samt
till samtliga övriga reservationer som är undertecknade av moderaterna i
utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 232
OVE KARLSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bara en kort kommentar till det som
utskottets ordförande Karl Erik Olsson sade. Han tyckte att socialdemokraterna
har varit passiva i natur- och miljövårdsfrågorna. Det är ändå på det sättet
att socialdemokra­terna är de som har varit pådrivande och mest aktiva, både
lokalt, regionalt och centralt, när det gäller miljöfrågorna. Det finns
anledning att notera att vårt parti på olika sätt har försökt ta tag i
naturvårds- och miljöfrågorna och driva på bättre än något annat parti.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljöfrågorna, som vi behandlar i dag, tycker jag är
mycket viktiga. Detta är en fråga som bör ha en självständig ställning inom den
svenska väJfärdspoJit/ken. Det är av mänga skäl angeläget att slå vakt om
naturvår­den, så att vi för kommande generationer kan visa upp en god
livskvalitet som en del av välfärden. Jag har velat säga detta som en
inledning, innan jag kort bemöter reservationerna 8-13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under anslaget B 7. Mark- och naturvården finns ett anslag
på 40 milj. kr. för att förvärva värdefulla naturområden. 1 reservation 8 vill
folkpartiet höja detta anslag till 50 milj, kr., och i reservation 9 vill
moderaterna sänka anslaget till 20 milj. kr. Syftet med anslaget är att det
skall finnas möjligheter att köpa mark för att kunna skydda representativa
områden och unik svensk natur som är av betydelse för artbevarandet, för den
vetenskapliga naturvår­den och för friluftslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är således överens om att skydda områden som är av
särskilt stor betydelse från naturvårdssynpunkt. Det gäller att prioritera
vilka områden som skall förvärvas, och anslaget är så väl tilltaget att det bör
vara möjligt att klara av förvärv av de mest angelägna områdena. Det finns
också en bred majoritet för detta i utskottet. Med tanke på den splittring som
finns på den borgerliga sidan finns det väl anledning att notera att vi har
hamnat på ett rätt väl avvägt belopp. Därför yrkar jag här bifall till
utskottets hemställan och avslag på reservationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller vård av naturreservat finns möjligheter att
samarbeta med arbetsmarknadsmyndigheterna. Utskottet har också hänvisat till
det lämpli­ga i att det sker samarbete med länsarbetsnämnden. Möjligheterna
till vård av naturreservat genom skötselavtal med markägare, som tas upp i
reserva­tion 10, är säkert någonting som kan klaras utan att riksdagen lägger
sig i den frågan. Jag tror säkert att de naturvårdande myndigheterna är
medvetna om möjligheterna att träffa skötselavtal med markägare. Om det i
särskilda fall föreligger möjligheter att träffa sådana skötselavtal, är det
naturligtvis ingenting som hindrar detta, och riksdagen har heller ingen
anledning att motsätta sig det. Med hänvisning till de möjligheter som redan nu
finns att komma överens om skötselavtal och det översynsarbete i form av
naturvårds­förvaltningskommitténs förslag, som för närvarande behandlas i
departe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Riksdagens protokoll 1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 mentet, ser jag ingen anledning till någon åtgärd från riksdagens
sida. Med&lt;br&gt;
7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;detta vill jag yrka avslag också på
reservation 10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=117 height=33&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Miljö-
  och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fråga som behandlas i reservation 11 har varit föremål
för debatt i riksdagen vid flera tillfällen, senast för drygt ett år sedan. Jag
framhöll då att samma principer bör gälla beträffande markägaren. Det som hänt
sedan dess är att även domänverket måste tillerkännas ersättning, om produktiv
skogsmark tas i anspråk för. naturreservat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har samma principiella uppfattning i dag som tidigare,
nämligen att det inte finns någon anledning för domänverket att självmant
överföra mark utan ersättning till naturvårdsfonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation 12 gäller också frågor som har varit föremål
för debatt vid flera tillfällen. Utskottet hänvisar till den översyn av
haturvårdsförvaltningen som har skett. Naturvårdsförvaltningskommitténs förslag
bereds, som jag redan tidigare har sagt, i departementet. Vi får avvakta
eventuella förslag i anslutning till det arbetet. När det gäller möjligheterna
att betala mark genom ett avtalssystem vill jag framhålla att sådana
möjligheter finns redan nu. Det som påpekas i reservationen gäller således
sådant som redan förekommer. Det är därför naturligt att vi följer utskottets
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation 13 handlar om kemikalieinspektionen. Man är
snart klar med första omgången av en avgiftsdebitering. Det bör föreligga
erfarenheter av nuvarande avgiftssystem innan några förändringar av de
nuvarande förhål­landena övervägs. Nuvarande förordning bör gälla, och
kemikalieinspektio­nen bör kunna få besluta om kemikalieavgifterna skall sättas
ned eller efterskänkas - om det nu skulle finnas särskilda skäl därtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till dessa synpunkter yrkar jag avslag på
reservationerna 8-13 och bifall till utskottets hemställan på samtliga punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 233 LARS ERNESTAM (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Ove Karlsson konstaterar att
socialdemokraterna är det parti som driver naturvårdsfrågorna bättre än övriga
partier. Med det konstate­randet låter han sig nöja när det gäller föreliggande
budgetförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill ställa några frågor till Ove Karlsson: Hur är det
med utbyggnads­takten när det gäller nationalparkerna? Hur är det med den
omfattande diskussionen om de fjällnära skogarna? Hur är det med
våtmarksinvente­ringarna? Det här är bara några exempel på frågor där
resultaten inte har varit särskilt lysande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I och för sig kan det vara möjligt att Ove Karlsson tror
på vad han här&lt;br&gt;
säger. Oavsett hur vi för den här diskussionen kommer han bara att&lt;br&gt;
konstatera det faktum som gäller, nämligen att socialdemokraterna driver en&lt;br&gt;
tillfredsställande politik. Jag vill.ändå ställa en konkret fråga till Ove&lt;br&gt;
Karlsson: Statsrådet säger i budgetpropositionen att det bara finns medel för&lt;br&gt;
att säkerställa 20 % av de objekt som det är nödvändigt att bevara i&lt;br&gt;
naturvårdssammanhang. Men på vilket sätt kan de objekten, Ove Karlsson,&lt;br&gt;
säkras inom en rimlig tid med hjälp av de 40 miljoner som finns anslagna?&lt;br&gt;
Och vad skulle det reellt, budgetmässigt, innebära för domänverket, om man&lt;br&gt;
direkt överförde de objekt som skall sparas till naturvårdsfonden - genom en&lt;br&gt;
nedskrivning av budgeten - och på det sättet säkerställde dem? Det här är ju&lt;br&gt;
130&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte sådant som är ekonomiskt
bärkraftigt på vanligt sätt, utan det gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sådant som
direkt kunde avskrivas. På vilket sätt skulle det försämra domänverkets
ekonomiska läge? Det vore intressant att få de frågorna belysta av Ove
Karlsson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf, 234 KARL ERIK OLSSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill säga ytterligare något till Ove
Karisson- om naturvårdsfonden och domänverket. Domänverket är samhällets
egendom, och om det skall ha ersättning - vilket man kan acceptera - innebär
det bara att pengar tas ur den ena fickan och läggs i den andra. Jag kån inte
förstå den motvilja som ni försöker uppbjuda i detta sammanhang. Om det är så
som Lars Ernestam säger, dvs. att många av områdena inte är ekonomiskt
bärkraftiga, skulle det inte spela någon roll - då finns det inte ens några
pengar att flytta mellan fickorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag begärde ordet för att kommentera Ove Karlssons
kategoriska påståen­de att socialdemokraterna är det pådrivande partiet när det
gäller miljöfrå­gor. Det är egentligen ganska meningslöst att diskutera vem som
är bäst. Vid val m. m. vill vi naturligtvis i de olika partierna tala om att vi
är duktiga-jag har respekt för att alla partier gör det. Jag tror säkert att
Ove Karlsson också kan hitta ett antal områden där socialdemokraterna har varit
pådrivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag nämnde tidigare i debatten områden där centerpartiet
har tagit initiativ och drivit på regeringen. Det gäller havsmiljön,
luftvårdsfonden, freonerna, avgasreningslagen för bilar, ett tillägg när det
gäller parken av begagnade bilar. Vi har lagt fram långtgående krav, som inte
kommer att behandlas under vårriksdagen, när det gäller det internationella
iniljövårdsarbetet -som jag tror det blir intressant att föra en debatt om till
hösten. Det har för centerns del gällt inte minst energipolitiken, där ingen
kan säga annat än att vi har drivit på socialdemokraterna och regeringen för
att komma längre både när det gäller hushållning och när det gäller att
avveckla kärnkraften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill bara slå fast att det kategoriska påståendet att
det skulle vara socialdemokraterna som i varje läge skulle vara mera pådrivande
än andra får Ove Karlsson stå för själv - historien visar nog någonting annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot:
1986/87:118 7 maj 1987 /&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 235
IVAR VIRGIN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi har i den moderata partimotionen ett
omfattande avsnitt om nationalparker, naturreservat och andra möjligheter att
vårda vår vackra natur. När det gäller nationalparker konstaterar vi att det
skydd som de skall ha skall vara ovillkorligt. Under årens lopp har betydande
ingrepp skett i nationalparkerna, och de har i allmänhet skett på statligt
initiativ. Det är olyckligt, och därför bör de områden där denna typ av ingrepp
har skett föras till naturreservat och få en annan status, så att respekten för
nationalparker­na bibehålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vår motion föreslår vi dessutom en ny nationalpark,
Sjaunja, som jag tror att alla är medvetna om har de unika egenskaper som
fordras för att ett område skall bli nationalpark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller naturreservat har vi moderater också en
mera restriktiv hållning än vad som har kommit till uttryck i senare tiders
definitioner på naturreservat. Det skall vara till för att bevara särskilda
naturtyper, t. ex. biotoper för hotade arter och geologiska formationer. Man
skall inte bilda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118    naturreservat av friluftsskäl. Det skall heta något annat och
ske på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi pekar i vår motion på
möjligheterna att utnyttja de enskilda i natur- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=117 height=32&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Miljö-
  och naturvårds­frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kulturvård,
I själva verket har lantbrukarna genom århundradena varit de mest effektiva naturvårdare
som Sverige har haft. Hela vår inställning till dessa frågor utgår från att man
skall utnyttja den enskilda människans intresse. På det sättet kommer vi fram
till en annan anslagsstruktur än övriga partier. Vi vill minska det statliga
ägandet och öka det enskilda inflytandet och stimulera den enskilda omsorgen om
vår natur. Det är själva idén bakom den reservation som Ove Karlsson
kommenterade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan konstatera, att där staten har gått in har det
verkligen inte skett med någon större framgång. Jag kan bara nämna ett område -
5:3-bidraget. Där har statliga bidrag styrt naturvården åt ett visst håll. Man
har ersatt fina områden med i vissa fall stötande annan naturtyp. Vår
uppfattning är att man i stället skall Jobba med att stimulera lantbrukare och
enskilda att bevara naturen på ett fint sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 236 OVE KARLSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Låt mig bara helt kort säga något om det som
Ivar Virgin senast nämnde, 5;3-bidraget. Jag tror att det har inneburit mycket
stora fördelar för många skogsbrukare och litet skador i naturvården på de
ställen där det har använts mest, nämligen i de inre delarna av skogslänen, där
man kunnat göra insatser och förbättra skogen på ett förnämligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller mark för naturvård är borgarnas förslag vitt
skilda. Moderaterna vill minska anslaget och folkpartiet vill höja det. Jag
tror att vi har hamnat bra när vi har stannat för 40 milj. kr. Och visst är 50
miljoner mer än 40 miljoner. Men Lars Ernestam säger här att statsrådet har
sagt att 20 % av objekten kan säkerställas med nuvarande anslag. Då skulle man
inte nå så många procent över det med det anslag som folkpartiet vill ha. Vi
driver på i dessa sammanhang och vi kommer att fortsätta att göra det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag vid flera tillfällen tidigare har sagt tror jag
inte att man utan ersättning skulle kunna överföra mark från domänfonden till
naturvårdsfon­den. Vi har vid flera tillfällen - vilket har betonats inte minst
från borgerligt håll - varit angelägna om att ställa stora krav på domänverket
beträffande bra avkastning. Då kan man inte lägga över alltför mycket mark från
domänfon­den till naturvårdsfonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men vi vet att domänverket vid flera tillfällen självt har
överfört mark från domänfonden till naturvårdsfonden. Vi vet också, och det
skall vi vara glada över, att domänverket har avsatt s. k. domänreservat, som
är till stor glädje och nytta för många människor och som de sköter själva på
ett förnämligt sätt. Vi kan gott fortsätta att arbeta så som man har gjort
under många år. Det kommer att kunna fungera. Vi kommer att ha mark tillgänglig
för människor att ströva i och vi kommer att kunna visa upp många reservat, som
människor kommer att vara glada för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 237 LARS ERNESTAM (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi har olika förslag, säger Ove Karlsson, och
det är riktigt.&lt;br&gt;
Jag beklagar det. Jag hade naturligtvis mycket hellre sett att de borgerliga&lt;br&gt;
132&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;partierna varit överens om att
också anslagsmässigt stödja de oundgängliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;behoven
för naturvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section436&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fråga jag ställde till Ove Karlsson och som jag inte
fick svar på var: Inom vilken tidrymd tror Ove Karlsson att man kan säkerställa
de 80 % som finns kvar? 40 milj. kr. i år är inte detsamma som 40 milj. kr. i
fjol. Även om inflationen inte har varit så hög är det reellt en urholkning av
anslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så till överföringarna från domänverket. Jag vet att
domänverket gör mycket bra saker, att det finns domänreservat och mycket annat,
men det räcker inte. Jag sade förut att huvudparten av dessa områden är sådana
som utan vidare kunde föras över. Det är klart att det kan finnas
urskogsområden och annat som också har avverkningsvärde, men det är viktigt att
också sådana områden kan föras över och att man på det sättet sammanlagt kan
göra avskrivningar och överföringar fill naturvårdsfonden. Men frågan gällde
tidplanen, Ove Karlsson, När tror Ove Karlsson att dessa områden kan vara
säkerställda?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section437&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 238 OVE KARLSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Som svar på Lars Ernestams fråga vill jag
säga att varken Lars Ernestam eller jag kan svara på när man kan säkerställa
alla de orriråden söm man från olika håll vill överföra till naturreservat. Men
jag tror att ambitionen från socialdemokraterna är högre än vad den sammantaget
är från de borgerliga partierna för att säkerställa områden av högt naturvärde
för bevarande till eftervärlden.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslut i ärendet skulle fattas vid nästa arbetsplenum.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50 § Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jordbruksutskottets
betänkande 1986/87:18 om livsmedelskontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskontroll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section438&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 239
INGVAR ERIKSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I jordbruksutskottets betänkande 1986/87:18
behandlas motioner och frågor kring livsmedelskontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande importkontroll fungerar i stort sett väl. Den är
dock inte tillräcklig för att garantera konsumenterna produkter fria från
restsubstanser av ämnen otillåtna i Sverige. Kontrollen garanterar inte att
konkurrens på lika villkor skapas mellan inhemsk och utländsk produktion av
livsmedel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Sverige beslutas t. ex. om förbud mot användning av
visst preparat eller viss behandling av livsmedel. Ofta uppstår då en situation
där produkfionen försvåras och fördyras, lagringsförmågan i bufik förkortas
osv. Samtidigt utsätts inte utländska producenter för motsvarande krav, och
importören kan alltså presentera en produkt som har till synes högre kvalitet
och bättre lagringsduglighet. Oftast går det ej att påvisa sådan mängd
restsubstanser i produkten att den kan stoppas. Då får den föras in för konsumfion
i Sverige, trots att varan producerats på sätt som ej är tillåtet i vårt land.
Man säger att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section439&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section440&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987: .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det skulle
uppfattas som handelshinder om man skulle ställa samma krav som för svenska
produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Om'utvecklingen får fortsätta opåtalt i denna
riktning kommer fler och fler varor som producerats i Sverige att slås ut,
Sverige lagstiftar bort sina egna möjligheter- slår undan benen för sig själv.
Risken är stor att vi sedan får ännu svårare att konkurrera och att den
inhemska produktionen blir ännu dyrare. Kraven på lägre gränsskydd kan därvid
komma att öka. Därmed kan produkter som framställs på sätt som man velat skydda
den svenska konsumenten från bli dominerande på den svenska marknaden. Är det
vad regeringen vill?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser att det nu är dags att se till att de högsta
tillåtna halterna av vissa substanser sänks till så låga värden att garantier
därigenom skapas för att i Sverige otillåtna ämnen inte används i produktionen
utomlands. Vi modera­ter samt utskottets folkpartister reserverar oss för detta
i reservation 1, genom vilken vi vill ge regeringen detta till känna. Jag yrkar
bifall till reservation 1 och i övrigt till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section441&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section442&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 240
KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Kvalitet är ettpolitiskt värdeord, och
matkvalitet är i dag betydligt viktigare än kvantitet. Vi vet nämligen att vi
har alldeles tillräckligt med mat i Sverige. Vi vet också att de flesta av oss
äter alldeles tillräckligt med mat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svenska livsmedelsproduktionen är omgärdad av ett
ganska utvecklat regelverk. Det handlar om restriktioner när det gäller
användning av kemikalier, när det gäller användning av kemoterapeutika och när
det gäller hantering och lagring av livsmedel. Syftet är hela tiden att
tillgodose konsumentens krav på bra livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det sammanhanget nöjer vi oss i Sverige inte med att mäta
restsubstanser av exempelvis kemikalier och antibiotika utan vi går längre - vi
t.o.m. förbjuder användningen av vissa medel som vi anser vara särskilt
farliga. Vi har hittills inte heller givit några tillstånd att bestråla
livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns inget jämställt förhållande mellan den svenska
produktionen och importen - på den punkten instämmer jag i vad Ingvar Eriksson
sade. Vid de stickprov som görs när det gäller restsubstanserna upptäcker man
för höga halter i mångdubbelt fler fall när det gäller importerade livsmedel än
när det gäller svenska livsmedel. Men det hindrar inte att vi fortsätter att
importera livsmedel, som alltså genomsnittligt är av lägre kvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' I betänkandet har centern reserverat sig på en rad
punkter. Den första gäller just frågan om restriktioner för importen av
livsmedel. För att skapa jämförbara förhållanden mellan importerade livsmedel
och inhemska livs­medel räcker det inte - jag vill understryka det i
sammanhanget - med att skärpa gränserna för restsubstanser, som Ingvar Eriksson
yrkade på och som krävs i folkpartiets och moderaternas reservation; det går
inte att upptäcka så små mängder som skulle behövas för att garantera att dessa
medel inte används. Med hänsyn til| den svenska konsumentens krav förordar vi
från centern att man inför ett förbud möt import av livsmedel som har
framställts på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige. Det är ju en ganska
enkel regel. Det har anförts att detta-skulle innebära handelshinder, men jag
tycker att det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section443&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section444&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;snarast är
att betrakta som en undanflykt när det gäller människors krav på livsmedel av
god kvalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns några andra områden som vi tror att det är
viktigt att ta ställning till. Det gäller exempelvis frågan om märkning, där vi
förordar ett system med märkning av ursprungsland och även märkning med
viktigare ingre­dienser. Just därför att man vet att det förekommer mera
substanser i importerade livsmedel, skulle konsumenten kunna ta ställning och
kanske välja ett renare och bättre svenskt livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betänkandet behandlar också frågor om
konsumtionsutbildning och konsumentupplysning. Vi menar att
konsumtionsutbildningen har en stor betydelse och att utbildningen i skolan är
grunden för den folkbildningsupp­gift som det faktiskt här är fråga om. Vi tror
att kunskapen hos folkflertalet tyvärr har minskat under senare tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi tar också upp frågan om matkvaliteten när det gäller
storkök och i synnerhet kopplingen till skolmaten. Vi tror att det är angeläget
att eftersträva så stor närhet som möjligt mellan matlagningen och konsumtio­nen,
att försöka komma bort från de riktigt stora köken och den industripro-ducerade
maten vid skolmåltiderna. Naturligtvis har ett småskaligt och decentraliserat
samhälle lättare för att tillgodose kraven på goda livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis vill jag också nämna reservation 6 om
förbud mot bestrålning av livsmedel. Jag nämnde tidigare att det hittills inte
har getts fillstånd för att bestråla livsmedel, men livsmedelsverket har ändå
antytt att det skulle kunna ske i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vet att joniserande strålning kan vara farlig och att
livsmedel som har strålats kan få en konstlat lång hållbarhet, så att
konsumenten egentligen inte kan avgöra om livsmedlet verkligen är färskt och
friskt eller om det är gammalt och dåligt. Av den anledningen vore det bättre
att inte bara som nu ha en möjlighet att ta ställning från fall till fall utan
i stället slå fast i lag att det är förbjudet att bestråla livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till de
centerpartistiska reservationerna i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section445&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog tredje vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section446&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 241
GRETHE LUNDBLAD (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi har en ofta återkommande debatt i frågan
om s.k. restriktioner för importen av livsmedel. Man hävdar att vi skulle
ställa mindre krav på de livsmedel som vi importerar än på dem som vi
producerar här i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har faktiskt i princip samma krav på livsmedel som vi
importerar som på dem vi producerar här i landet, men vi har inte råd att ha
den omfattande kontroll som det skulle innebära att kontrollera vartenda paket
eller varenda låda av t. ex. grönsaker från utlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man nu tycker att det skall vara ytterligare kontroll.
tycker jag att man borde lägga fram förslag om nya laboratorier och flera
kontrollörer och tala om vad det kostar, för det blir dyrt. Jag beklagar själv
att man inte kan ha en noggrannare kontroll. Det görs .stickprovskontroller,
och det är i min egen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section447&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hemstad
som den största verksamheten finns. Men vi är som sagt helt överens om och har
samma uppfattning som ni att kvalitetskravet skall vara detsamma på det vi
importerar som på det vi producerar här i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enda skillnaden är att man i vissa u-länder har problem
med insekter och sjukdomar, vilket kräver speciella åtgärder. Men vi är helt
överens om att det inte får finnas restsubstanser kvar av kemikalier som inte
är tillåtna här i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill gärna hävda att jag egentligen tycker att dessa
reservationer är relativt onödiga. Vi har samma uppfattning, i princip skall
det finnas samma regler. Kommer man på importörer som har restsubstanser i sina
produkter, ger man sig på dem, och man reser också utomlands och kontrollerar
hur det är ställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller märkning av livsmedel vill jag gärna säga
att det i dag finns en märkning av färdigförpackade livsmedel med
ursprungslandet och när det är producerat och förpackat i utlandet. Man kan
dock inte få alla ingredienser angivna, vilket föreslås i reservation 3. Där
krävs också mer kunskap om uppfödningsformer och kvalitetsmedvetande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker det är en intressant reservation. Jag har läst
tidningen Land där man haft en mycket intressant debatt i vilken många
människor krävt att man på livsmedelsförpackningarna talar om att det finns
utländska ingredienser. Men producentföretagen. Slakteriförbundet, mejeriföreningarna
och Lant­männen vill inte gå med på detta. Det är nämligen så att även i en hel
del matvaror som vi tror är svenska-matfett, korv och en del filprodukter-finns
utländska ingredienser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att om ingredienserna fyller uppställda
kvalitetskrav skall vi inte behöva reagera. Det skall vi göra bara om det är
dåliga ingredienser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom kravet ändå framställs i denna reservation skulle
jag vilja fråga: Är de som skrivit på reservationen, Karl Erik Olsson och
Lennart Brunan-der, beredda att gå till jordbrukets kooperativa organisationer
och begära en förklaring till varför de går emot en sådan märkning av
livsmedel?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker, som sagt, att det är viktigast att det är bra
livsmedel vi har. Då kan de också produceras med hjälp av utländska ingredienser,
bara vi har kontrollerat innehållet i dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 5 krävs en decentraliserad samhällsstruktur
när det gäller matkvalitet. Jag kan hålla med om att det vore bra om fler
livsmedel kunde produceras mycket närmare konsumenten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men jag vill gärna säga att det inte är samhällsstrukturen
det är fel på, utan på produktionsstrukturen och handelsstrukturen.
Livsmedelskommittén har begärt en utredning som just nu pågår om hur man skall
kunna få en mera regionalt anpassad produktion av livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker dessa reservationer är intressanta, och jag
skulle gärna vilja se en större spridning för dem. Jag har själv sett hur man
t. ex. på Scan i Kävlinge producerar färdiglagad mat som säljs till
skolmåltider. Tycker man det är fel att producera i storkök under
centraliserade former, då får man också gå till de organisationer man tillhör
och de intressegrupper man har möjlighet att påverka och försöka få dem till en
annan struktur. Man kan inte bara säga att samhället skall ändra sin struktur.
Det är faktiskt fri etablering av produktion här i landet. Man måste angripa
producenterna på detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section449&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section450&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;område.
Men jag skall gärna hjälpa till att få en regionalt bättre anpassad struktur,
även om det är mycket svårt på de ställen där jag representerar konsumenterna
att få gehör för detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservationerna intresserar man sig också för tillsatser
i livsmedel, både när det gäller matkvaliteten och konkurrensen från utlandet.
Jag ställer gärna upp på kravet om mindre kemikalier i livsmedel. Jag har
kämpat för detta i livsmedelsverkets styrelse, men man möter tyvärr dåligt
intresse hos våra producenter för dessa krav. Det vore intressant om många fler
av de ledamöter i denna kammare som här ger uttryck för att man vill främja
matkvaliteten och driva konsumenternas sak också ville göra det när de möter
producentgrupperna. Det är just där man måste ta upp kampen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har t. ex. flera gånger tagit upp frågan om
konserveringsmedel. Ett av de verksamma medlen för att få en mer konsumentnära
produktion är ju att förbjuda den mycket utbredda användningen av
konserveringsmedel. Jag tycker att det skulle vara utmärkt om vi kunde minska
antalet konserverings­medel. Jag tror emellertid att det finns en hel del
personer i denna sal som på grund av sin anknytning till olika producentgrupper
inte vill vara med på det. Jag tror inte att man går in så enhälligt för en
bättre matkvalitet just på det området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att det skall vara möjligt att så småningom få en
bättre struktur när det gäller produktionen och försäljningen av livsmedel
genom påverkan av produktionen och genom olika konsumentkrav. Jag hoppas att
den utredning som pågår och som kommer med sitt betänkande någon gång under
1987 också skall kunna medverka aktivt till det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets
förslag och avslag på reservationerna 1-6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section451&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section452&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 242
KARL ERIK OLSSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Grethe Lundblad säger att reservationerna är
onödiga. Det är i och för sig ingen uppfattning från majoritetsrepresentanten
som förvånar. Men hon säger också att mejerier och slakterier är motsträviga
och att de inte vill märka sina produkter och tala om vad de innehåller för
ingredienser. Det kan vara litet bekymmer med t. ex. Lätt &amp;amp; Lagom, som
innehåller vegetabilisk olja som är importerad. Men det är egentligen detaljer
i sammanhanget. Det kan man väl lösa. Det som förvånar mig är att Grethe
Lundblad tar till detta argument. Hon har väl inte brukat vara särskilt rädd
för att ställa krav på jordbruket eller jordbrukets organisationer. Jag har
litet svårt att förstå detta. Vad beror det på att Grethe Lundblad i denna
debatt tar till det argumentet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag håller med om en sak som Grethe Lundblad tog upp här,
nämligen att man vid import från vissa varmare länder, ofta u-länder, är
tvungen att använda kemikalier som vi inte behöver eller får använda i Sverige.
Det är i och för sig att beklaga att det är nödvändigt. Men här är det inte
fråga om ett ojämlikt konkurrensförhållande. Det gäller ofta helt annorlunda
produkter..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot tycker jag nog att det är något av hyckleri när
Grethe Lundblad säger att hon beklagar att vi inte kan ha en så noggrann
kontroll. Hon tar återigen upp detta att man har kämpat med producenterna, att
de är så motsträviga och inte ställer upp. Men vi kan ta detta med skolmaten
som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section453&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section454&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987   .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;exempel.
Man kan ju inte förebrå en ekonomisk verksamhet, ett företag, för att den
producerar något som efterfrågas. Det är ju egentligen deras skyldighet i en
marknadsekonomi. Det är konsumenten, köparen, man måste påverka, och det är
kommunen. Det är där det fattas politiska beslut om vad man skall ha. Jag har
inte tänkt att, som medlem i Scanek, förorda att man slutar producera skolmat.-
Däremot förordar jag, som medborgare i en kommun, att man lagar maten själv.
Det är nämligen bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan ställs det inte samma krav på importerade livsmedel
som på svenska, Grethe Lundblad. Visserligen är kraven på låga restsubstanser
desamma. Men kraven på att man inte får lov att använda en del kemikalier, som
av odlare ibland upplevs som produktionsmedel, ställs inte på den utländske producenten.
Den olikheten i konkurrensen kommer man inte åt enbart genom en noggrannare
kontroll av restsubstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section455&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 243 INGVAR ERIKSSON (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Grethe Lundblad hävdar att det ställs krav på
importen och att de kraven inte är lägre än kraven på den inhemska
produktionen. Men för importen tillåter man ju faktiskt restsubstanser av.
ämnen som är förbjudna för användning i Sverige. Därför har Grethe Lundblad fel
när hon säger att kraven inte är lägre på importen än de är på de inhemska
produkterna. Om man går så långt i ambitionen att förbjuda allt fler
produktionsmedel som regeringen gör i dag, varför är man då inte beredd att
ställa liknande krav på de utländska producenterna? Ser inte Grethe Lundblad
risken för att konsumenterna drabbas av den socialdemokratiska
&amp;quot;strutspolitikén&amp;quot;? Rege­ringen sticker ju huvudet i sanden och vill
inte se verkligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi moderater kräver att vi i
Sverige så långt möjligt skall få producera på samma villkor som de utländska
producenterna. Risken är annars enormt stor för att vi, som jag sade tidigare,
slår undan benen på den svenska produktionen. Denna bedrivs i dag med en
minimal användning av kemiska substanser. Vi kan alltså garantera de svenska
konsumenterna högvärdiga livsmedel. Det är-just den produktionen som Grethe
Lundblad och socialdemokraterna riskerar att slå undan benen på. Varför, Grethe
Lundblad?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;138,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 244
GRETHE LUNDBLAD (s):   .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är inte tillåtet att till Sverige
importera livsmedel som är behandlade med eller innehåller restsubstanser av
kemikalier som är förbjudna i Sverige. Men vi kan inte stifta lag i andra
länder. Därför måste vi vid import från dessa ha en försäkran om att
produkterna inte är behandlade på det sätt jag nämnde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom gör vi stickprovsundersökningar vid gränserna.
Redovisningen av dem är så öppen att livsmedelsverket varje år i tidskriften
Vår föda redovisar i hur många prov man funnit att de tillåtna mängderna
överskridits. När det gäller de svenskproducerade livsmedlen har detta skett
bara i mycket få fall - det rör sig om tre fyra stycken - medan det för de
importerade varorna rör sig om 50-60 fall. Det är alltså inte fråga om så
oerhört många fall, men de förekommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I andra
länder är man således mer oförsikfig och har inte samma krav på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section457&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section458&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;livsmedelsframställningen
som vi. Därför måste vi försöka kontrollera restmängderna vid gränserna.
Eftersom vi inte kan garantera de svenska konsumenterna t. ex. tomater eller
sallad av svensk produktion under hela året måste vi lita till importen. Vi gör
vårt bästa för att försöka se till att svenska konsumenter får goda grönsaker
öch annat från andra länder. Jag tycker inte att vi i alltför stor utsträckning
skall motverka importen, för vissa produkter måste vi trots allt ta utifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag håller med om att vi skall vara försiktiga, men jag
vill ändå erinra om att det inte var lång tid sedan vi här i landet hade
anledning att diskutera användningen av kemoterapeutika i köttproduktionen.
Detta förbjöds sedan som tillväxtproducerande medel, men inte långt därefter
fann man på möjligheter att i stället använda det som sjukdomsförebyggande
medel. Vi har alltså även här i Sverige haft en liknande situation som man nu
har utomlands och använt kemikalier på ett sätt som vi här i riksdagen inte
fann vara riktigt men som vi haft svårt att komma till rätta med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande utlandsmärkningen vill jag till Karl Erik
Olsson säga att jag har varit stenhård när det gäller att det på en i utlandet
producerad produkt skall stå att den är producerad i utlandet. Men
producentintressena har inte alltid velat gä denna väg. Om vi skulle ha en
blågul märkning på helt svenska produkter som inte innehåller någon utländsk
ingrediens skulle många av våra baslivsmedel inte få någon blågul märkning. Jag
tror att det skulle uppstå en något konstig situation om ett livsmedel som till
kanske 0,05 % innehöll en utländsk ingrediens inte skulle betraktas som ett
svenskt livsmedel. Det måste ändå finnas en gräns för hur långt man skall gå i
sin nationalkänsla när det gäller att på detta sätt märka livsmedel.
Anledningen till att Mejeriförbundet och Slakteriförbundet har sagt sig vara emot
en sådan märkning är förmodligen att mejeriernas och slakteriernas produkter
innehåller små utländska ingredienser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker inte att man i Sveriges riksdag skall reservera
sig för att kommunerna skall använda svenskproducerade produkter i skolmaten. Detta
får tas upp i kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan naturligtvis säga att det vore bättre om de stora
producenterna slutade att producera så mycket färdiglagad mat så att maten
kunde produceras närmare konsumenterna, vilket jag tycker skulle vara en bättre
lösning. Men samtidigt tror jag att det är svårt att förbjuda detta. Karl Erik
Olsson tillhör ju själv ett parti som vill ha en relativt öppen marknadsekono­mi
här i landet. Vi kan därför inte alltför ingående begränsa företagens
möjligheter att producera och sälja mat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men, som sagt, jag ställer gärna upp på att kvaliteten på
mat skall höjas, och jag ställer gärna upp på att livsmedelsverket skall ställa
mycket hårda krav för att vi skall få en bättre kvalitet på maten. Men jag kan
tala om att det finns många svenska företag som försöker, när de har möjlighet,
att försämra kvaliteten på maten genom att använda dåliga råvaror eller genom
att behandla maten på ett sätt som inte alltid är så lämpligt. Jag är glad om
vi tillsammans kan föra kampen mot sädana tendenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section459&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section461&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7majl987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 245
INGVAR ERIKSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Grethe Lundblad säger att vi inte kan stifta
lagar för andra länder. Nej, det är alldeles uppenbart - det kan vi inte. Det
är därför vi reagerar, när man i alla sammanhang talar om att vi skall
konkurrera med dessa andra länder söm har en lagstiftning som inte går så långt
som vår. Vi är oroliga för att den svenska lagstiftningen skall medföra att vi
inte skall kunna ställa våra fina produkter fill konsumenternas förfogande i
framtiden på grund av att socialdemokraterna inte är beredda att ställa de krav
på importerade livsmedel som vi är beredda att ställa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grethe Lundblad säger också att vi inte får omöjliggöra
importen. Nej, självfallet inte. Vi kan t. ex. inte förse oss med svenskodlade
trädgårdspro­dukter året runt. Därför får vi vara försiktiga och inte gå
alltför långt med förbuden, så att vi kommer i ett läge då konsumenterna
använder mindre grönsaker, eftersom detta skulle gå ut över de svenska
konsumenterna och den svenska produktionen. Detta är alldeles uppenbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Exemplet med kemoterapeutika var ett dåligt valt exempel,
Grethe Lundblad. Det förbud som infördes kan leda till en obehaglig
överraskning. Mycket talar nämligen för att dessa restriktioner och detta
förbud har medfört att flera besättningar har fått fler sjukdomar, vilket i sin
tur har medfört att man har tvingats ge starkare doser av dessa medel. Och
ibland när sjukdomarna har brutit ut på allvar har man t.o.m. fått använda
antibiotika. Det kan inte leda till att vi får en bättre kvalitet på de
svenskproducerade produkterna. Jag vill varna Grethe Lundblad och
socialdemokraterna för att här gå för snabbt fram - då kan man ytterligare
försvåra möjligheterna för de svenska livsmedelsproducenterna att produce­ra
sådana livsmedel som vi alla har rätt att kräva och som de svenska
producenterna har möjlighet att producera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section462&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section463&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 246
KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag kan hjälpa Grethe Lundblad litet genom
att ta upp frågan om kemoterapeutika i foder i tillväxtbefrämjande syfte.
Grethe Lundblad framhöll att hon har drivit denna fråga. Jag vill understryka
att vi från centerpartiet under flera år motionerat i denna fråga. Så småningom
kom också ett förslag från regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att vi inte kan ha exempelvis svenska grönsaker hela året
är naturligtvis rätt. Men någonting är galet när vi importerar t. ex.
antigroddsbehandlad lök som vi kunde ha haft i Sverige om sådan behandling
varit tillåten. Likadant är det med utländska äpplen. De svenska äpplena skulle
ha kunnat se precis likadana ut, och kanske ännu bättre, om man hade fått lov
att behandla dem på samma vis som de utländska importerade äpplena är
behandlade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är bra att Grethe Lundblad verifierar mitt påstående
om att man finner restsubstanser i importerade livsmedel mångfalt oftare än vid
kontroll av svenska livsmedel. Jag tror emellertid att vi måste komma fram till
ett system där vi, som vi föreslår i vår reservation, förbjuder import av
livsmedel som är producerade på ett i Sverige förbjudet sätt. Annars hotas den
svenska produktionen, och de svenska produkterna kommer så småningom att
försvinna ur marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är bra
om Grethe Lundblad står på sig när det gäller kravet på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section464&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section465&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;märkning
av utländska varor. Det är också bra om Grethe Lundblad hjälper till att hävda
kraven på färre kemikalier i färdiga livsmedel. Vad vore de stora
centraliserade anläggningarna på exempelvis bagerisidan, såsom Pågens och
Skogaholms, om man inte hade antimögelmedel och plastpåsar? Jag tror att
ingetdera är särskilt nyttigt vare sig för miljön eller för hälsan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section466&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section467&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 247
GRETHE LUNDBLAD (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag hävdar att det är ett absolut
kvalitetskrav att jaga sådana restsubstanser i grönsaker och alla sorters
livsmedel som vi inte godkänner här i Sverige. Däremot tycker jag att det måste
räcka att vi kräver att de utländska livsmedlen skall behandlas på samma sätt
som svenska. Det står också i utskottets betänkande att livsmedelsverket kräver
detta. Vi diskute­rar hela tiden frågan om att vi inte har resurser till en
fullständig genomgripande kontroll vid gränsen. Skall vi ha en sådan kontroll
kommer det att kosta oerhört mycket pengar och fördyra våra livsmedel. Jag
förväntar mig motioner från de borgerliga partierna nästa år med angivande av
vad en sådan kontroll skulle kosta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande kemoterapeutika är det riktigt att det kom
förslag också från annat håll. Vad jag reagerade mot är att man kringgick
beslutet när man tillsatte kemoterapeutika för att öka exempelvis tillväxten på
grisarna och sade att det skedde i sjukdomsförebyggande syfte. Jag har mött
representan­ter för Lantmännen som talat om att detta skedde på hela stora
besättningar. Att på det sättet inom landet kringgå bestämmelserna kan vi ändå
inte acceptera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att den svenska livsmedelsproduktionen i stort
sett är bra. Men det finns ibland tendenser till en mindre bra redlighet mot
konsumenterna. Det måste man ingripa emot. Det gäller exempelvis hur man behandlar
brödet. Nu skall livsmedelsverket i morgon i detta hus ta ställning till frågan
om att märka brödet med bakningsdatum. Men som också Karl Erik Olsson nämnde
vill många mejerier gå emot beslutet, alltså gå emot kravet på en bättre
matkvalitet. Jag tycker faktiskt det är bra att ni uttrycker här att ni är för
en bättre matkvalitet, men gör det också utanför det här huset när ni träffar
representanter för olika företag och har dem på mycket nära håll! Ta då också
upp dessa frågor. Det är litet mer rakryggat än att bara stå här i riksdagen
och säga det men inte vilja ta itu med de människor som i så fall medverkar
till att vi får sämre kvalitet på våra livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skulle vara intressant om.vi fick många av våra
svenska livsmedelsföre­tag alt frivilligt deklarera när de har utländska
ingredienser i sina varor. Det skulle vara utmärkt om de vill göra det. Det är
helt fritt fram för alla sorters frivillig märkning. Det är bara
innehållsdeklarationen som är obligatorisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt oss bli överens om att vi skall medverka till att vi
får en bättre livsmedelskvalitet. Vi skall också medverka till att försöka få
bättre kontroll av importerade livsmedel. Men det får inte undanskymma det
faktum att också svenska livsmedel har brister i kvaliteten. Också på den
punkten hoppas jag att alla som deltar i debatten i dag vill medverka till att
det blir en bättre kvalitet, att vi får en produktion närmare konsumenten, så
att inte maten fraktas över hela landet, och att vi också kan vara säkra på att
de råvaror som används är av god kvalitet. Det skall inte vara
överskottsproduk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section468&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section469&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118    ter som man stoppar i för att så att säga fylla ut litet bättre.
Man har t. o. m.&lt;br&gt;
7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ibland använt ben i svensk korv,
men det har livsmedelsverket stoppat genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Livsmedelskontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ett speciellt beslut. Jag tycker
faktiskt att sådana frågor om bristfällig livsmedelskvalitet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;behöver
tas upp här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 248 INGVAR ERIKSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Grethe Lundblad säger att vi kräver detsamma
för importe­rade produkter som för svenska. Men i praktiken kan vi inte göra
det - det är bara att konstatera detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grethe Lundblad är också inne på vilka följderna kan bli
om vi inte ställer krav också på de svenska livsmedlen. Vi ställer sådana krav,
och vi har ingen annan uppfattning än att man skall ställa stora krav på alla
livsmedel oavsett var de produceras. Det enda vi kräver är att de svenska
producenterna inte får diskrimineras. Men det finns en mycket klar tendens i
dag att man gör det och då skapar svårigheter i fråga om att ge den svenska
marknaden de högkvalitativa produkter som vi har möjlighet att producera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grethe Lundblad säger att det finns stora brister också i
svenska produkter. I den mån det finns brister-1, ex. att det blandas in ben i
korven­är det ingen som försvarar detta, utan det är direkt felaktigt. Jag är
övertygad om att de svenska livsmedelsproducenterna i dag sätter en ära i att
kunna producera de produkter som livsmedelsverket och också konsumenterna har
rätt att kräva. Men vi måste ge de svenska producenterna lika goda möjligheter
som utländska producenter. Får de dessa möjligheter och chanser kommer vi också
att klara uppgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 249 GRETHE LUNDBLAD (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall gärna hålla med om att vi inte
skall diskriminera de svenska producenterna utan behandla dem schyst och se
till att.de har likvärdig konkurrens jämfört med andra länder. Det gäller också
fruktod­lingen, som jag vet att Ingvar Eriksson och jag har diskuterat
tidigare. Men då vill jag också ha Ingvar Erikssons ord på att vi skall gå emot
alla försök att lura de svenska konsumenterna och ge de svenska konsumenterna
livsmedel av en kvalitet som inte motsvarar det som var ursprunget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har tidigare sagts att vi skall ha bättre
konsumentutbildning och bättre konsumtionsutbildning. Men jag har åtskilliga
gånger haft tillfälle att till representanter för, producenter av livsmedel
säga: Det är bra med en god konsumentutbildning, men jag vill varna för om folk
plötsligt skulle upptäcka att kvaliteten på den mat som de får inte stämmer med
vad som står i recepten i kokböckerna, även om det kanske inte är så
intressant. Mycket av den fabrikstillverkade maten motsvarar tyvärr inte de
kvalitetskrav som vi hade på maten förr i tiden och som gäller för mat som
fortfarande förekommer i de svenska kokböckerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fram för en bättre
konsumentutbildning men också för en större redlighet gentemot de svenska
konsumenterna!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslut i ärendet skulle fattas vid nästa arbetsplenum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section471&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section472&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51 §
Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jordbruksutskottets
betänkande 1986/87:20 om trädgårdsnäringen, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trädgårdsnäringen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section473&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section474&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trädgårdsnäringen,
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 250 INGVAR ERIKSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I jordbruksutskottets betänkande 1986/87:20
behandlas motioner som rör trädgårdsnäring och fruktodling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet framhåller att enighet torde råda om värdet av
svensk fruktod­ling. Den svenska frukten ger med sina fina egenskaper och sin
goda kvalitet ett viktigt tillskott till folkhushållet. Fruktodlingen är viktig
från sysselsätt­ningssynpunkt. Det slås fast. Alltsedan tidig efterkrigstid har
också svensk frukt skyddats genom kvantitativa importrestriktioner under
fruktsäsongen. Utskottet utgår från att så kommer att ske även
fortsättningsvis. Tidpunkten för importstoppets hävande bestäms lämpligen bäst
om överenskommelse kan träffas mellan importörer och odlare. Med hänsyn till de
svårigheter att träffa överenskommelse som uppstod under den förra säsongen är
det enligt utskottets mening värdefullt att jordbruksnämnden tagit initiativ
fill samtal med parterna för att informera sig om och närmare analysera den
mångfaset-terade bilden av det faktiska läget på fruktmarknaden. Enligt
utskottets mening är det angeläget att de här samtalen resulterar i en
kartläggning som gör det möjligt att få bättre kommunikationer mellan parterna
och ett förtroendefullt klimat vid överläggningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill gärna instämma i det som utskottet säger, för det
var en mycket obehaglig överraskning när man under den gångna säsongen
plötsligt öppnade gränserna för importen på ett betydligt tidigare stadium än
förr. Det är alldeles uppenbart att vi också i det sammanhanget anser det
angeläget att uppmärksamma vad orsaken är till att just de utländska
producenterna kan producera äpplen som man kan lagra väsentligt längre än vad
vi i Sverige tydligtvis hittills har kunnat. Det märks ju om man får in äpplen
som kan ligga månad efter månad i vanlig luft utan att förändras. Det tyder på
att man på det området använt metoder som vi i Sverige är förbjudna att i dag
använda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn tagen till den debatt som vi tidigare har haft
vill jag inte närmare gä in på det. Jag vill bara konstatera att vi inte har
samma möjligheter som de utländska producenterna. Det måste vi uppmärksamma
även i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigt vill vi på trädgårdsnäringens område ställa de
krav som vi också har berört i den tidigare debatten. Jag skall inte gå närmare
in på det. Vi vill ställa samma krav på importen som man ställer på de svenska
varorna och vill därigenom skapa bättre möjligheter för de svenska
producenterna. De får inte diskrimineras på trädgårdsodlingsområdet. Det är
tyvärr så i dag på många områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill med detta yrka bifall till reservation 2 och i
övrigt till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section475&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section476&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trädgårdsnäringen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 251
OVE KARLSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Enligt arbetsplanen skall kammaren behandla
budgetpropo­sitionen nästa vecka. Då får vi ta ställning till anslaget till
trädgårdsnäringen som helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar reservation nr 1 om en utredning angående
politiken kring trädgårdsnäringen så har riksdagen 1979 angett depna
inriktning: att vi skall ha en trädgårdsnäring här i landet, att samhället
skall stödja trädgårdsnäring­en, bl, a, genom lån och direkta bidrag, att
samhället svarar för rådgivning till trädgårdsodlare och insatser genom
forskning. Dessutom har vi ett skydd för importen genom tullavgifter på
importerade produkter som kan odlas i Sverige, Det finns inget som för
närvarande tyder på att vi i dag skulle ha en annan inriktning än vad vi hade
1979, Läget under senare år har i stället stabiliserats genom lägre inflation
och sänkta energipriser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigt har vi olika myndigheter, som var och en på sitt
sätt har att följa utvecklingen på trädgårdsnäringens område och att framlägga
förslag till förändringar, om det visar sig att de politiska målen för
trädgårdsnäringen inte kan fullföljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande reservation 2 är det självklart att vi inte
skall importera trädgårdsprodukter som inte motsvarar de krav som konsumenterna
har rätt att ställa. Därför har vi samma sorts kontroll som för svenskodlade
produkter. Men vi kan knappast påverka odlingsbetingelserna i andra länder. Man
måste ha rätt att vidta de åtgärder som kan anses nödvändiga för att man inte skall
producera undermåliga produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har i andra sammanhang aviserats att kontrollen av
livsmedel skall skärpas. Då är.det självklart att denna skärpta kontroll också
kommer att omfatta importerade trädgårdsprodukter. Så sent som den 15 oktober
förra året behandlade riksdagen denna fråga, och även då avvisades
reservationer­na av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill med det anförda yrka bifall till utskottets
hemställan och avslag på de reservationer som finns fogade till betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section477&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 252 INGVAR ERIKSSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill bara
konstatera det glädjande i att Ove Karlsson här säger att vi i vårt land skall
ha en trädgårdsnäring även i fortsättningen. Jag hoppas att man då visar större
intresse för att ge trädgårdsnäringen bättre möjligheter för framtiden. Därvid
vill jag hänvisa till den tidigare debatten. Om man inte uppmärksammar de krav
på åtgärder som vi från oppositionen har ställt, finns det risk för att
trädgårdsnäringens möjligheter blir sämre framöver. Jag hoppas verkligen att
Ove Karlsson menar allvar, när han säger att vi skall ha kvar en
trädgårdsnäring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section478&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 253
KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! För ett antal år sedan blev en utredning på
trädgårdsnäring­ens område färdig, men den resulterade aldrig i att någon
politik fastlades för näringen. Vi har därför från centerpartiet i en motion
föreslagit att en ny utredning skall tillsättas och att man i den utredningen
skall ta upp sådana frågor som konkurrensneutraliteten, likartade framställningsvillkor,
möj­ligheter att stimulera regional etablering, ett riktat stöd till
trädgårdsnäring-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section479&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section480&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en för
användning av modern teknik och för energibesparing - för att nämna några av de
saker som vi trycker pä bör tas upp i en förnyad trädgårdsutred­ning. Denna
fråga tar vi också upp i reservation nr 1, som är fogad till betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller import är det snarlika frågor som berörs i
detta betänkande om trädgårdsnäringen som de vilka berörs i betänkandet om
livsmedelskon­trollen, som vi nyss har diskuterat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag noterar att vi i det här sammanhanget har behandlat en
moderat motion av mina länskolleger Wiggo Komstedt och Bo Lundgren, där de tar
upp frågan om gränsskydd för äpple och päron och även frågan om reglerna för
import. Jag tror att det skulle vara värdefullt om man kunde reda ut några
frågetecken när det gäller moderata samlingspartiets ställningstagande på det
här området. Vid tidigare behandling i jordbruksutskottet och i denna kammare av
gränsskyddet har moderata samlingspartiet inte helhjärtat ställt upp. Möjligen
har moderater från de delar av landet som dessa motioner representerar gjort
det, men knappast hela partiet, vilket naturligtvis innebär att tilltron till
förslagen inte är särskilt stark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan fråga som det möjligen kan vara bra att få belyst
under den här debatten är skillnaden i attityd till reglerna för import. Till
min glädje har vi kunnat enas i detta betänkande om en reservation där det
krävs förbud mot import av sådana trädgårdsprodukter som producerats på ett i
Sverige förbjudet sätt. Det är samma formulering som den vi har förordat när
det gäller livsmedel över huvud taget. På det området var det dock inte möjligt
att få ett så brett stöd för denna formulering, vilket visade sig i det förra
betänkandet. Det skulle vara intressant att få veta vad det är som gör denna
skillnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill yrka bifall till de två
reservationer som är fogade till detta betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trädgårdsnäringen, rn. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section482&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 254
INGVAR ERIKSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Karl Erik Olsson påstår att vårt parti inte
helhjärtat ställer upp för de synpunkter som jag har gjort mig till tolk för i
våra reservationer. Självfallet ställer partiet upp för våra reservationer!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Karl Erik Olsson påstår att det skulle vara skillnad
mellan de två reservationerna, dels den i det förra betänkandet, dels den i det
betänkande vi nu behandlar. Vi ställer i princip upp på att det skall gälla samma
krav på importen och att man inte skall importera produkter för vilka det i
produktionen har använts i Sverige förbjudna medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt måste vi dock vara realistiska och konstatera
att om vi går så långt att vi förbjuder allt, kommer vi delvis att slå undan
benen för konsumtionen i Sverige. Vi kan inte under hela året producera alla
produkter, och det tycker jag nog att centerpartiet måste inse. Om vi går så
långt, kommer vi kanske att minska den totala konsumtionen, och det kommer inte
att gagna den svenske producenten heller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att vi försöker komma överens om tagen på
det här området. Annars har vi nämligen i princip samma uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Riksdagens protokoll 1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section483&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare medel för särskilda insatser i söd­ra Afrika&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 255
KARL ERIK OLSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag är tillfredsställd med svaret, att
uppfattningen nu är densamma. Detta är ju det senaste betänkande vi behandlar -
det ligger åtminstone några minuter senare än det förra, där vi inte var
riktigt ense.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är tacksam för var gång vi kan få sympati för de
uppfattningar som centern har drivit. Av Grethe Lundblads inlägg i den förra
debatten förstår jag att hon också i princip delar denna uppfattning med tanke
på den svenske konsumenten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så småningom lär vi nog kunna uppnå en ganska bred enighet
här i kammaren om principen att värna om livsmedelskvaliteten i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section484&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 256 INGVAR ERIKSSON (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill bara understryka att vi i moderata
samlingspartiet alltid har strävat efter att skapa konkurrens på lika villkor,
och det gäller i mycket hög grad även på det här området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslut i ärendet skulle fattas vid nästa arbetsplenum.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52 § Föredrogs utrikesutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:21 om tilläggsbudget &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för budgetåret 1986/87,
utrikesdepartemen­tet (prop. 1986/87:109 delvis).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare medel för särskilda insatser i södra Afrika&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 257 LARS ERNESTAM (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Till detta betänkande har fogats en
reservation av Ingemar Eliasson och Maria Leissner. Reservanterna understryker
behovet av ett ökat stöd till frontstaterna i anslutning till sanktioner mot
Sydafrika. Det är enligt deras uppfattning olyckligt att inte kombinera ett
beslut om handels­bojkott med ytterligare insatser för frontstaterna.
Reservanterna konstaterar vidare' att utvecklingsbiståndet under innevarande
budgetår i praktiken ligger 280 milj. kr. under enprocentsnivån, eftersom
regeringen har dragit in ointecknade reservationer på detta belopp. Därför bör,
i likhet med vad som sägs i folkpartiets motion, ytterligare 280 milj. kr.
anslås på tilläggsbudget för detta ändamål. Regeringen bör ha beredskap för att
återkomma nästa budgetår med förslag om ökade stödinsatser, särskilt i
anslutning, till kommande internationella bojkottåtgärder mot Sydafrika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Att dra in ointecknade reservationer innebär
en urholkning av enprocentsmålet. Jag yrkar bifall till reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
detta anförande instämde Hans Lindblad (fp).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section485&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslut i ärendet skulle fattas vid nästa arbetsplenum.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section486&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section487&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53 §
Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utrikesutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:12
om konflikten mellan Iran och Irak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande detta ärende konstaterade tredje vice
talmannen att ingen talare var anmäld. (Beslut i ärendet skulle fattas vid
nästa arbetsplenum.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Viseringsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section488&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54 §
Föredrogs utrikesutskottets betänkande 1986/87:13 om viseringsbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section489&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Viseringsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 258 BO HAMMAR (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Utskottet visar inte prov på någon större,uppfinningsrike­dom
i sitt betänkande om viseringsbestämmelser. Nästan ordagrant överens­stämmer
betänkande 13 från i år med betänkande 25 vid föregående riksmöte - med
undantag, förstås, av de nya skrivningarna om Frankrike.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu kan man ju gärna upprepa sig, om man hår starka och
slagkraftiga argument. Men det har faktiskt inte utskottsmajoriteten. Den fråga
som behandlas i betänkandet har ju inte bara diskuterats här i kammaren för ett
år sedan utan den har också diskuterats i pressen sedan dess. Starka argument
har framförts mot ojämlikheten i vårt förhållande till USA. Men utskottet
upprepar bara sina slitna argument.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande ordningen är praktisk ur svensk synpunkt,
sägs det. Men&lt;br&gt;
den svenska underdånigheten är inte praktisk. Den kränker vår nationella&lt;br&gt;
suveränitet och värdighet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I visumformuläret kräver USA att svenska medborgare - med
straffansvar för falskt intygande - skall bekräfta att de icke tillhör
&amp;quot;vissa&amp;quot; organisationer samtidigt som Förenta Staternas myndigheter vägrar
uppge vilka dessa &amp;quot;vissa&amp;quot; organisationer är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i det här sammanhanget gärna återge vad Jan
Myrdal säger i ett brev till samtliga riksdagsgrupper:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;En ojämlikhet i rättigheter mellan supermaktens
medborgare gentemot småstaten och småstatens medborgare gentemot supermakten
utgör ett hot mot statens - i detta fall Sveriges - suveränitet. Den stat som
inte håller på principerna utan tillåter att dess medborgare behandlas som
underordnade undergräver sin egen existens.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är för medborgarna direkt rättskränkande och i strid
med varje rättsprincip, skriver Jan Myrdal också. Det understryker Sveriges
klientför­hållande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu säger utskottet att varje stat själv reglerar
tillträdet till sitt territorium och att vi därför inte kan kräva
viseringsfrihet för svenska medborgare som besöker USA. Självfallet bestämmer
varje land, men vi kan mycket väl göra klart för Förenta Staternas myndigheter
att förutsättningen för fortsatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section490&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section491&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118    viseringsfrihet för USA-medborgare som besöker Sverige är
ömsesidighet i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;viseringsfriheten.
Detta resonemang är naturligtvis också tillämpligt i våra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;77     '.     ',     '.        ',   &amp;quot; relationer med
Frankrike.&lt;br&gt;
Viseringsbestämmelser      ,   ,.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.,,
.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slutligen
vill jag ställa en fråga till utskottsmajoritetens representant,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eftersom
ni i betänkandet resonerar mer orn vad som är praktiskt än vad som är
principiellt riktigt: Varför är det inte praktiskt att bevilja den andra
supermaktens medborgare samma privilegier som vi beviljar USA:s medbor­gare?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 259 BENGT SILFVERSTRAND (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vpk återkommer nu med en motion om pass- och
viserings­frihet vilken i stort är identisk med den motion i samma ärende som
riksdagen behandlade i maj 1986. Då något nytt i sakfrågan inte har framkommit
kan jag vara mycket kortfattad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Självfallet är ömsesidig viseringsfrihet att föredra i
relationerna länder emellan. Diskriminering av människor på grund av t. ex.
medlemskap i visst politiskt parti strider mot Sveriges syn på hur
viseringsregler skall tillämpas där de förekommer. Någon möjlighet för Sverige
att kunna utöva inflytande över hur USA skall utforma sina
viseringsbestämmelser föreligger emellertid inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkrättsligt ankommer det på varje enskilt land att
självt fastställa vilka regler som skall gälla för inresa till landet i fråga.
Utskottsmajoriteten kan på mycket goda grunder fastslå att det saknas
möjligheter för Sverige att undantas från de krav på visum som USA ställer för
inresa till landet från alla länder utom från Canada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att Sverige å sin sida däremot skulle införa visumtvång
gentemot USA skulle vara både opraktiskt, kostsamt och fullständigt omotiverat
av invand-rarpolitiska skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då sålunda yrkandet i vpk:s reservation inte har några som
helst utsikter att kunna realiseras vill jag yrka avslag på reservationen och
bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 260 BO HAMMAR (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Ibland är det litet knepigt att diskutera här
i kammaren. Jag försökte nu ta upp vissa principiella resonemang, och vad Bengt
Silfverstrand gör är att i stort sett läsa upp vad som står i utskottets
betänkande. Jag har nog själv redan läst in det, och det kan var och en göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min avsikt med att över huvud taget begära ordet var att
försöka utveckla en principiell debatt kring dessa frågor. Jag ställde bl. a.
frågan om vad som är praktiskt - kan man argumentera på det sätt som ni gör?
Här handlar det om en svensk underdånighet gentemot den ena supermakten. I
förhållandet till den andra supermakten har vi den ömsesidighet som är
huvudregeln i våra förbindelser med andra länder och som också gäller
viseringsfrågorna. Men förhållandet fill supermakten USA präglas alltså inte av
denna ömsesidighet. Jag tycker att detta är en principiellt viktig fråga, som
handlar om Sveriges värdighet och om vår suveränitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skulle vara intressant att få, diskutera de
principiella frågorna med&lt;br&gt;
I&amp;quot;*&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bengt Silfverstrand och inte bara
få höra att detta är praktiskt. Jag tycker inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section492&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section493&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att det är
ett bra argument. Och varför är det i så fall inte praktiskt att ha samma
förhållande gentemot Sovjetunionen? Detta handlar inte bara om att vara
pragmatisk och praktisk utan om att vi för vår egen skull bör hålla fast vid vissa
principer i våra relationer med främmande makter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 261 BENGT SILFVERSTRAND (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag åberopade de sakskäl som finns i
utskottets betänkande, sakskäl mot ett bifall till vpk-reservationen. De
sakskälen är nästan exakt desamma som vi anförde förra gången motionen var uppe
till behandling. Därför finns det ingen anledning att anföra några nya
principiella invända ningar mot att vi inte har ömsesidiga
viseringsbestämmelser. Den logiska följden av Bo Hammars resonemang skulle vara
att alla världens nationer -utom Canada, som har speciella skäl som jag tror
att också Bo Hammar kan förstå för att ha ömsesidiga viseringsregler med USA -
skulle vara underdåniga gentemot USA. Så långt tror jag faktiskt inte att det
har gått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidrag till viss ortoped­teknisk hjälpmedels­verksamhet,
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section494&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section495&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslut i ärendet skulle fattas vid nästa arbetsplenum.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55 § Föredrogs socialutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:24 om tilläggsbudget &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till statsbudgeten för budgetåret
1986/87 (prop. 1986/87:109 delvis).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidrag till viss ortopedteknisk hjälpmedelsverksamhet, m.
m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 262 INGVAR ERIKSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I socialutskottets betänkande 1986/87:24
behandlas filläggs-budget &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87.1 anslutning till betänkan­det har vi
moderater i en reservation tagit upp Bemyndigande för regeringen m.m., som
gäller mom. 1-3 i hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi konstaterar i reservationen att Een-Holmgren Ortopediska
AB var framgångsrikt med stigande omsättning fram till år 1985. Därefter har
företaget hamnat i ekonomiska svårigheter. Nu begär regeringen 3,75 milj. kr. -
tydligen för att Een-Holmgren Ortopediska AB skall undvika konkurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har, anser vi, inte redovisat tillräckliga skäl
för att vi skall kunna godta den förlusttäckning som föreslås i propositionen
och övriga villkor i föreliggande förslag till överenskommelse. Möjliga
alternafiva lösningar har inte heller redovisats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom direkt statligt stöd till företag på marknaden
förändras konkur­renssituationen även för andra företag. Detta är både
olyckligt och oaccepta­belt. Därför vill vi avstyrka förslaget. Vi gör det i
reservation 1, som är fogad till betänkandet och som jag härmed yrkar bifall
till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 Riksdagens protokoll 1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section496&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section497&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidrag till viss ortoped­teknisk hjälpmedels­verksamhet,
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 263 DANIEL TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det här ärendet gäller alltså, som Ingvar
Eriksson sade, ett företag där staten är delägare, ett företag som har gått
dåligt och där likvidationsplikt skulle inträda om inte riksdagen nu beslutar
om ett tillskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har från folkpartiet granskat frågan noga. Vi har fått
in kompletterande upplysningar utöver den bristfälliga information som
regeringen har lämnat i propositionen, och vi har efter noggrant övervägande
kommit fram till att det kan vara motiverat att riksdagen tillskjuter de medel
som behövs för att företaget skall kunna drivas vidare i annan regi utan en
rekonstruktion via konkurs. Men vi har ett krav som varken regeringen eller
utskottsmajorite­ten velat uppfylla, och det är kravet på en hederlig
varudeklaration. Vad det gäller är ett tillskott för att undvika en konkurs,
ett tillskott för att täcka en förlust i ett företag, där staten inte har skött
sitt ägaransvar särskilt väl. Då tycker vi att det är ett minimikrav att man
skall kunna tala om vad det faktiskt handlar om. Vad regeringen har gjort, och
vad utskottsmajoriteten till min bestörtning också vill göra trots att saken
har påtalats, är att försöka ge sken av att detta är en handikappolitisk insats
till förmån för landets handikappa­de. Det är faktiskt inte sant, och därför
har vi i utskottet begärt en sannfärdig beskrivning av det anslag vi nu skall
bevilja. Jag måste säga att jag är litet ledsen över att socialdemokraterna i
utskottet har velat slå vakt om den skenbeskrivning av anslaget som regeringen
har givit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till reservation
2, som ger en sannfärdig beskrivning av bakgrunden, och till reservation 3, som
ger en sannfärdig beskrivning av anslagets ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section498&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section499&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 264
GUNNAR STRÖM (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Fram till 1977 fanns det två ortopediska
verkstäder, dels ortopediska verkstaden på Karolinska sjukhuset, dels
Een-Holmgren Orto­pediska AB, som tillsammans svarade för
hjälpmedelstillverkning inom Stockholms läns landsting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men under 1977 kom man till en överenskommelse om ett
samgående i ett bolag. Denna överenskommelse träffades mellan staten och ägarna
till Een-Holmgren Ortopediska AB och Landstingens inköpscentral. Detta
samgående skulle skapa förutsättningar att nå en rationell patientservice inom
sjukvårdsområdet och skapa anställningstrygghet åt personalen. Där­med skulle
man kunna upprätthålla en tillfredsställande hjälpmedelsproduk­tion vid
Karolinska sjukhusets ortopediska verkstad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom överenskommelsen blev de tre parterna ägare av
aktierna i bolaget. Statens tillskott i det nya bolaget erlades i form av
apportegendom, såsom teknisk utrustning m. m., som fanns vid ortopedtekniska
verkstaden på Karolinska sjukhuset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom fanns det möjligheter till statligt
borgensåtagande på lån till bolaget på högst 500 000 kr. Riksdagen bemyndigade
fullmäktige i riksgälds­kontoret att ikläda staten borgen för lånet. Detta har
dock aldrig utnyttjats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bolaget var framgångsrikt med stigande omsättning fram
till år 1985. Under detta år förlorade bolaget kompetent personal, som startade
konkur­rerande företag. Man tappade marknadsandelar på grund av den nya
konkurrensen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section500&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section501&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År 1986 hamnade man i akuta ekonomiska svårigheter och
hade ett starkt behov av kapitaltillskott. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatt uppgick till en förlust på 1,5 milj. kr. 1985
och 6,2 milj. kr. 1986. Man räknar med att bolaget kommer att gå med stor
förlust även 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingens inköpscentral köpte hösten 1986 och i början
av år 1987 den tredjedel av aktierna som familjerna Een och Holmgren ägde. Den
13 november 1986 fick statens förhandlingsnämnd regeringens uppdrag att sälja
statens aktieinnehav i bolaget men med beaktande av avtalet från den 31 mars
1977, där det stadgas om hembudsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I överenskommelsen som träffades skulle LIC förvärva
statens aktier i bolaget för 500 000 kr. I uppgörelsen ingår också att bolaget
ej får utnyttja statens borgensåtagande som fanns i förutvarande bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överenskommelsen innebär att staten till bolaget ger 3,75
milj. kr. som särskilt driftbidrag för 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet har vid sin behandling erhållit kompletterande
uppgifter, och mot bakgrund av den redovisning som nu föreligger anser
utskottet att en avyttring av statens andel i bolaget är att föredra och att
försäljning skall ske till Landstingets inköpscentral på de föreslagna
villkoren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
hemställan i socialutskot­tets betänkande och avslag på reservationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987 .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidrag till viss ortoped­teknisk hjälpmedels­verksamhet,
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section502&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section503&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 265
DANIEL TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi har nu fått en fullkomligt riktig
beskrivning av vad som har hänt. Då vill jag fråga utskottsmajoritetens
talesman; Varför kan inte uiskottsmajoriteten också ge en fullkomlig riktig
beskrivning av vad anslaget skall användas till? Varför vill ni ge sken av att
det är en handikappinsats och inte ett förlusttäckningsbidrag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 266 INGVAR ERIKSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Gunnar Ström försvarar här regeringens
förslag i propositio­nen. Jag vidhåller vår kritik. Jag anser att det är fel
att skapa ett olyckligt konkurrensförhållande till de företag i övrigt som
finns på marknaden. Vi kan därför inte ställa upp på förslaget. Vi tycker att
det är djupt olyckligt. Därför vidhåller vi vår kritik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 267 GUNNAR STRÖM (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi anser att staten har gjort en bra affär
genom försäljningen till Landstingens inköpscentral. Det skulle ha blivit
betydligt kostsammare om vi skulle ha rekonstruerat företaget. Dessutom var det
hembudsrätt på aktierna i det här företaget. Därför kunde man inte sälja till
något annat företag, utan det måste bli på det sätt som det nu har blivit.
Samtidigt tryggas tillgången till bra ortopediska hjälpmedel. Det.är viktigt
att det finns en sådan tillverkning i Stockholmsområdet - det är absolut inte
det minst viktiga i sammanhanget. Därför är också namnet på anslaget - Bidrag
till viss ortopedteknisk hjälpmedelsverksamhet - helt motiverat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section504&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section505&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987     .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidrag till viss ortoped­teknisk hjälpmedels­verksamhet,
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 268
DANIEL TARSCHYS (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Nu inser väl ändå Gunnar Ström att han inte har rätt!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företaget lever vidare - den saken är klar. Vad det
handlar om är om de skulle ske efter en rekonstruktion eller efter ett
tillskott av den ägare som sedan säljer företaget. Staten har då ansett sig ha
ett ansvar och gått in med ett ägarbidrag. Vi har accepterat detta - vi tycker
att det i det här speciella fallet kan vara motiverat att kasta in pengar i
efterhand för att täcka de förluster som har uppkommit. De handikappade har ju
inte någon nytta av det - det är ett sätt att hjälpa företaget att leva vidare
utan en rekonstruktion som följer ovanpå ett konkursförfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men när man då gör detta av ansvar för företaget, för de
anställda, är det beklämmande att man ger sken av att det är en speciell insats
för de handikappade i Sverige. Det är ett exempel av flera på att
socialdemokrater­na börjar slira på orden. Vi möter ideligen detta. En
polisrazzia är inte en polisrazzia, en absolut förpliktelse gentemot Indonesien
är inte en absolut förpliktelse. Ideligen märker vi att man slirar på orden.
Ideligen försöker man ge sken av att besparingar är reformer. Detta är ett av
många exempel på detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker det hade varit ärligare om Gunnar Ström hade
medgivit att det gäller ett förlustteckningsbidrag och inte ett stöd till
handikappolitiken i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section506&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 269 GUNNAR STRÖM (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När staten gick in i Een-Holmgren Ortopediska
AB 1977, diskuterades det naturligtvis en hel del om staten skulle göra det.
Som framgår av utskottsbetänkandet träffades det ett avtal enligt vilket staten
skulle ingå som delägare i företaget i minst fem år. Det var som sagt 1977, och
staten har nu varit kvar som delägare i snart tio år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Staten gick in för att rädda sysselsättningen
för de anställda och för att se till att det skulle finnas tillgång till
ortopediska hjälpmedel i Storstockholms­området. Det är väl inget fel att göra
en rekonstruktion på det sätt som nu har skett och se till att företaget finns
kvar. Det är nödvändigt att trygga tillgången på hjälpmedel av det slag som
företaget tillverkar, för det är många människor i Stockholmsområdet som
behöver ha sådana. Så jag kan inte förstå Daniel Tarschys inställning i det här
ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section507&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 270
DANIEL TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi är ju överens i sakfrågan. Både Gunnar
Ström och jag vill ge det här anslaget. Vi har samma uppfattning om
historieskrivningen. Vi har samma uppfattning om statens motiv. Vi har samma
uppfattning om vad som har hänt, vad som hände i fjol, vilken förlust som
uppstod och vad staten kan göra för att ta sitt ansvar. Vi har precis samma
uppfattning på alla de här punkterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På en enda punkt skiljer vi oss åt: Jag vill kalla saker
vid deras rätta namn. Om det är ett förlusttäckningsbidrag, skall man tala om
det. Jag vill inte gå med på att regeringen försöker ge sken av att det är en
insats i handikappoli­tiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De
handikappade skulle inte stå utan hjälpmedel, om man i stället hade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section508&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section509&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;valt
likvidations- och rekonstrukfionsvägen. Som Ingvar Eriksson påpekade, finns det
många andra företag som arbetar i branschen. Een-Holmgren Ortopediska AB hade
också kunnat arbeta efter en likvidafion och rekon-strukfion, men när staten
har varit delägare så pass länge i företaget, tycker vi att det är riktigt att
riksdagen medverkar till att klara företaget ur den svacka där det hamnat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det enda krav vi ställer på socialdemokraterna är att de
hederligt talar om vad de begär pengar till. Vi tycker att det kravet har ni
inte uppfyllt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987   :&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skadeverkningar av amalgam&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section510&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Beslut i ärendet skulle fattas vid nästa arbetsplenum.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56 § Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;socialutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:23
om skadeverkningar av amalgam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skadeverkningar
av amalgam&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section511&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 271
INGVAR ERIKSSON (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I socialutskottets betänkande 1986/87:23 om
skadeverkning­ar av amalgam behandlas åtta motioner. Mofionerna tar upp frågor
om forskning i ämnet, produkt- och biverkningsregister, utformningen av
tandvården, rätt att avböja behandling med amalgam, m. m. Utskottet avstyrker
samtliga motioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Riksdagen har vid flera fillfällen behandlat
frågan om oral galvanism och då utifrån betänkanden från socialutskottet.
Utskottet har bl. a. förklarat att det gjorts flera rön kring amalgamets
verkningar på människan och att vissa av dessa rön ger anledning till oro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutskottet sade i sitt betänkande 1985/86:16:
&amp;quot;Utskottet kan med fillfredsställelse konstatera att ytterligare ett
flertal initiafiv tagits under senaste tid när det gäller frågan om verkningar
av amalgam som tandlag-ningsmaterial. Det är viktigt att ansträngningarna
fortsätter för att bringa denna fråga närmare sin lösning. Liksom tidigare vill
utskottet också understryka vikten av att patienter som säger sig lida av oral
galvanism och känner oro inför amalgam och kvicksilvrets skadeverkningar
verkligen tas på allvar. Dessa pafienter måste beredas en adekvat vård och bör
få möjlighet till behandling av personal med erfarenhet av sådana frågor.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta sade alltså utskottet för ett år sedan, och en del
har hänt sedan dess. Trots att en rad åtgärder vidtagits, kvarstår problemet
för många människor som uppger att de lider av kvicksilverförgiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Patienter har upplevt att de inte möts av öppenhet och
förståelse vid besök hos läkare eller tandläkare. Även försäkringskassan har
upplevts som besvärhg. Det har också påtalats problem i kontakter med
folktandvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi moderater anser att det är nödvändigt med övergripande
inifiativ för att lösa patientens problem vid kontakter med hälso- och
sjukvården samt tandvården. Det behövs en samlad översyn av åtgärderna på detta
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section512&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section513&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skadeverkningar av amalgam&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; Vi anser att riksdagen med bifall
till motion 1986/87:So468 från moderater­na i här aktuell deloch rriéd
anledning av ett par folkpartimotioner, 462 och 481, bör ge regeringen detta
till känna genom att bifalla reservation nr 1, Herr talman! Uiider
förutsättning att reservation 1 bifalls anser vi att det avsnitt i utskottets
yttrande på s, 17 som börjar med &amp;quot;Samtliga här&amp;quot; och slutar med
&amp;quot;So478 (c) yrkande 3&amp;quot; bort ha den lydelse som framgår i reservation
2, Jag yrkar även bifall till reservation 5, där vi framhåller rätten att välja
behandling med amalgam. Detta under förutsättning att bifall erhållits på vår
reservation nr 1 i enlighet med vad som framhållits i reservationens text.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section514&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section515&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1'54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 272
STINA GUSTAVSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sedan årtionden tillbaka har forskare varnat
för amalgam som tandlagningsmedel. Men det var egentligen först i början på
1980-talet som debatten kom i gång på allvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Patienter reagerade, tandvårdspersonal reagerade, och
därmed har vi politiker på olika sätt också blivit påminda om hur människor
fått lida på grund av kvicksilverförgiftningar förorsakade av amalgamlagade tänder.
Kvicksilver är ju en av våra giftigaste metaller, och man måste ta den oro som
många människor känner på verkligt allvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som, det är i dag måste patienterna själva ställa sin egen
diagnos när de&lt;br&gt;
söker vård, och i flertalet fall också bekosta provtagningen. När det gäller
att&lt;br&gt;
komma till en hänvisningstandläkare kan också resan utgöra en stor kostnad.&lt;br&gt;
Inte sällanhar arbetsförmågan avtagit till sådan grad att förtidspensionering&lt;br&gt;
är ett faktum.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt uppgift kartlägger riksförsäkringsverket i dag ca 2
000 förtidspen­sioneringsfall på grund av kvicksilverförgiftning/rubbad
mineralbalans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte ovanligt att väntetiden kan överstiga ett år
för ett besök hos hänvisningstandläkare för utredning. Ofta är problemen av
medicinsk art. Från centerpartiet förordar vi därför inrättandet av ett
motsvarande antal hänvisningsläkare. Hänvisningsläkarna kan då ta sig an den
grupp patienter som har allmänna och neurö-fysiologiska besvär orsakade av
kvicksilverför­giftning, medan hänvisningstandläkaren kan ägna sig åt de
patienter som har primärt allergiska reaktioner. Ansvarsfördelningen mellan
tandläkare och läkare bör däi&amp;quot;vid också klargöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dag finns inte i tandvårdslagen någon bestämmelse som
säger att en patient har rätt att avböja viss behandling. Man har ej heller
rätt att få t. ex. amalgam utbytt rhot annat material, såvida man inte står för
hela kostnaden själv. Vi tycker det åren svaghet i tandvårdslagen, och därför
bör regeringen lägga fram förslag härom i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar härmed bifall till reservationerna 3 och 4 i
socialutskottets betänkande nr 23.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När socialutskottet för ungefär ett år sedan
behandlade ärendet om amalgamets skaderisker förklarade utskottet, precis som
Ingvar Eriksson nyss hänvisade till, att det var viktigt att ansträngningarna
fortsatte för att bringa klarhet. Den av socialstyrelsen tillsatta
expertgruppen skall, enligt vad som står i betänkandet, lämna en redovisning i
vår. Det är många i Sverige som med intresse väntar på denna redovisning, inte
minst alla de för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section516&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section517&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vilka
amalgamet utgör ett mycket stort problem. Det torde inte vara en tillfällighet
att gravida kvinnor i Sverige rekommenderas att inte laga tänderiia med
amalgam. Kravet på ett förbud mot amalgam som tandfyllning tycks växa sig allt
starkare. Det vore bra om någon företrädare för regeringspartiet i kvällens
debatt kunde lätta något på föriåten till den redovisning som, enligt vad som
sägs, snart skall komma från socialstyrelsens expertgrupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skadeverkningar av amalgam&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section518&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section519&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 273
CLAES RENSFELDT (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Föreliggande betänkande handlar alltså om
skadeverkningar av amalgam. Först litet bakgrundsfakta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Amalgam består av 50 % kvicksilver, drygt 30 % silver och
mindre &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; mängder tenn, koppar och zink.
Amalgam har sedan ca 150 år tillbaka använts som det mest förekommande
tandfyllningsmaterialet. Varje tandlä­kare i Sverige förbrukar 1,2-1,5 kg varje år. Svenskar i min ålder beräknas i medeltal ha ungefär 16 amalgamfyllningär i munnen. I
debatten i början av 1980-talet har begreppet oral galvanism ofta använts. Oral
galvanism betraktas nu av expertis som ett ganska föråldrat begrepp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den aktuella diskussionen kring amalgamets skaderisker
gäller i stället s. k. mikromerkurialism,dvs. lätt kvicksilverförgiftning som
följd av kvicksil­verånga från amalgamfyllningar. Flera vetenskapliga studier
här visat på förekomsten av denna kvicksilverånga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Olika studier och undersökningar har visat på samband
mellan antalet amalgamfyllningar och halten kvicksilver i utandningsluft och
blod. Andra undersökningar har inte visat sådana samband. Kort sagt:
Forskningsresultat inom olika områden är motstridiga, och den diffusa
sjukdomsbild som karakteriserar mikromerkurialism gör studier av symptomen
svåra. Därför pågår en omfattande forskning om biologiska effekter av dentala
material. En övervägande del av projekten gäller skadeverkningar av kvicksilver
och amalgam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen har i en rapport som redovisades i januari
1986, Kontroll och tillsyn av dentala material, lämnat en redogörelse för dessa
forsknings­projekt. Bl. a. kan nämnas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alternativa material för
tandlagningar studeras och utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I rapporten
understryks vikten av ett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare från
olika områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Icke-metalliska
material och speciella kompositmaterial som alternativ till dentala amalgam bör
enligt socialstyrelsen ägnas större uppmärksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frekvensen av
biverkningar av dentala material bör kartläggas, och hur allvarliga
biverkningarna är måste utvärderas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att kunna
fastställa eventuella samband mellan patienten, symptom och tandvårdsmaterial
måste bättre diagnostiska kriterier utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tandvårdspersonalen
är en grupp vars reaktioner också bör beaktas, enligt rapporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rapporten förordar också att
socialstyrelsen skall införa en obligatorisk registrering av tandvårdsmaterial,
t. ex. amalgam och plaster. En försöks­verksamhet med registrering av
biverkningar av dentala material skall genomföras i ett landsting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section520&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section521&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skadeverkningar av amalgam&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra konkreta åtgärder som socialstyrelsen vidtagit, förutom
att uttala sig för en intensifierad forskning kring amalgam och kvicksilver, är
att man 1985 gav NIOM (Nordiska institutet för odontologisk materialprovning) i
uppdrag att utföra en riskvärdering av kvicksilver i dentalt amalgam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NIOM rapporterade i september 1985, efter vetenskapliga
dokument och rapporter samt internationella jämförelser, att amalgam är ett väl
lämpat tandfyllningsmaterial med mycket få kända biverkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen tillsatte också i slutet av 1985 en
expertgrupp som skall utreda eventuella risker vid s. k. lågdosexponering av
kvicksilver. Expert­gruppen skall särskilt belysa om kvicksilver från amalgam
kan orsaka kvicksilverförgiftning eller kvicksilverallergi och om ett utbyte av
amalgam medfört förbättringar i fall där förgiftning eller allergi kunnat
bevisas. Vidare skall riskerna för tandvårdspersonalen vid användningen av
amalgam, som jag tidigare talade om, belysas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna expertgrupps värdefulla redovisning väntas inom den
närmaste tiden - det har talats om slutet av våren 1987. Därför är det för
mycket begärt att jag i dag skall kunna redovisa någonting av vad denna rapport
innehåller. Den kommer emellertid att få betydelse för bedömningen av
ytterligare forskningsbehov inom området. Utskottet har vidare erfarit att regeringen
skall uppdra åt UHÄ att redovisa ett program för forskning i ämnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till
betänkandet har fogats fem reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 1.kräver moderaterna ett tillkännagivande
till regeringen om en samlad översyn av övergripande åtgärder inom hälso- och
sjukvården samt tandvården vad gäller användandet av amalgam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar avslag på reservationen med den motivering
utskottsmajoriteten anför. Utskottet framhåller att det är angeläget att
påskynda utredningsarbe­tet så mycket som möjligt med hänsyn till människors
oro inför de olika uppgifter som förekommit om risker med amalgamanvändning.
Samtidigt konstaterar utskottet att det behövs ett tillförlitligt vetenskapligt
underlag som grund för fortsatta åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den expertgrupp som socialstyrelsen tillsatt kommer inom
kort att lämna sina resultat, och det är därför meningslöst att dessförinnan
diskutera några, åtgärder. Framtagningen av rapporten är en fråga främst för
socialstyrelsen. När resultaten föreligger kommer också frågan om fortsatta
utredningsinsat­ser på området att bedömas. Utskottet förutsätter att
regeringen och socialstyrelsen utan dröjsmål tar initiativ till
kompletteringsundersökningar, om något i rapporten ger anledning till det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också reservation 2 har avgivits av moderaterna. I reservationen,
som förutsätter bifall till reservation 1, tar man upp frågan om vård av
patienter med symptom från tandfyllningar samt frågan om hänvisningsläkare. Jag
yrkar avslag på reservationen med samma motivering som den som anförts
beträffande reservation 1: vi avvaktar expertgruppens arbete och kommande
rapport. Det är varken möjligt eller meningsfullt för riksdagen att ta
ställning till olika detaljförslag innan grundläggande fakta föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centern framför i reservation 3 krav på tillkännagivande till
regeringen angående hänvisningsläkare, dvs. ett krav liknande det som framförs
i den moderata reservationen nr 2; Socialstyrelsen har i meddelandeblad 4/86
tagit fram ett underlag till vårdprogram för patienter med besvär som kan
sättas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section522&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section523&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samband
med tandérsättningsmaterial. Underlaget vänder sig i första hand till landets
tandläkare, men också till läkare och övrig hälsö- och sjukvårds­personal som
kan komma att ta hand om de patienter det här är fråga om. De olika
landstingsområdena förutsätts bearbeta detta underlag för vårdpro­gram.
Avsikten är att detta inte skall vara styrande utan endast verka informerande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare har socialstyrelsen på uppdrag av regeringen
utarbetat förslag till och genomfört utbildning av s. k, hänvisningsläkare, som
nu finns inom varje landstingsområde. Dessa läkare är speciellt utbildade att
bedöma och informera patienter med besvär som kan sättas i samband med
tandersätt­ningsmaterial. De skall kunna råda allmäntandläkare, och de skall
förmedla kontakter med tandvårdens resp, sjukvårdens specialister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För närvarande finns 40 hänvisningstandläkare i landet. En
förhoppning är att fler kan tillkomma för att man därigenom skall kunna minska
vänteti­derna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottsmajoriteten avvaktar således expertgruppens
arbete, och jag yrkar avslag på reservation 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 4 tar centern och vpk upp rätten att avböja
behandling med amalgam. Reservation 5 behandlar samma ämne, men med en annan
motivering. I reservation 4 krävs en förändring av nu gällande tandvårdslag
genom införande av bestämmelse om rätt att avböja viss behandling.
Reservanterna anför att denna rätt bör kompletteras med en rätt att få t. ex.
amalgam utbytt mot annat material. Som utskottet framhåller.i betänkandet på s.
18 uttalade föredragande statsrådet i förslaget till tandvårdslagen (prop.
1984/85:79) att det är väsentligt för tandvården att den kan genomfö­ras i en
atmosfär av samförstånd och samverkan mellan tandvårdspersonalen och patienten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Patientens självbestämmande kan dock inte vara absolut
utan måste vara begränsat, av flera skäl. Ett skäl är tandvårdspersonalens
yrkesansvar för hur-vården skall utföras. Ett annat skäl är det ekonomiska. Om
tandvårdsförsäk­ringen skall bekosta vården helt eller delvis är det inte
möjligt att låta patienten bestämma vilken behandling han eller hon önskar utan
kostnads­hänsyn . Det måste då vara den som svarar för vården som, med
beaktande av tandvårdsförsäkringens föreskrifter, avgör vilken behandling som
skall väljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om patienten själv däremot svarar för merkostnaderna kan
en dyrare behandling väljas för att tillmötesgå patientens begäran. Om en
avvikande reaktion mot tandmateriel kan konstateras får ju för övrigt patienten
från den 1 februari 1987 enligt tandvårdstaxan avgiftsfri tandvård för
behandling som görs om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet konstaterar att i de aktuella frågorna om
tandbehandling gäller, liksom inom tandvården i övrigt, att vården skall bygga
på respekt för patientens självbestämmande. Det innebär dock inte att patienten
alltid kan bestämma att han eller hon skall ha viss behandling. Självfallet kan
ingen behandling ges som patienten inte accepterar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottsmajoritetens bedömning är att man i den nuvarande
tandvårdsla­gen har gjort en lämplig avvägning mellan de olika intressen som
står mot varandra. Någon lagändring är inte erforderlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skadeverkningar av amalgam&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section524&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section525&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7majl987   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skadeverkningar av amalgam&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
med detta avslag på reservationerna-4 och 5. Herr talman! Sammanfattningsvis
yrkar jag bifall till socialutskottets hemställan i:betänkandet och avslag på
samtliga reservationer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 274 INGVAR ERIKSSON (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Claes Rensfeldt talade i sitt anförande om
vad oral galvanism innebär och vad som sker i verkligheten och på forskningens
område. Vidare talade han om försöksverksamhet och om en expertgrupp som skall
arbeta och belysa frågorna kring dessa problem,   .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt krav på en samlad översyn har Claes Rensfeldt
kommenterat genom att säga att man.vill invänta expertgruppens grundläggande
redovisning, och sedan yrkar han avslag-på vår reservation. Men behövs det inte
snabba åtgärder för att hjälpa de patienter sorn lider så svårt i dag, Claes
Rensfeldt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har tagit tid, och redan i.dag borde det vara möjligt
att ställa upp och hjälpa dem som har det så besvärligt. Vi anser att det är
viktigt att tillmötesgå patienten, vilket även Claes Rensfeldt sade. Men det
gör man ju inte i dag. Patienten har t. ex, inte tillräckliga möjligheter att
få hjälp. Om t, ex, en familj har barn och söker, hjälp privat får familjen
själv helt stå för kostnaderna. Det beror på att folktandvården inte har haft
möjlighet att ta emot familjen. Vi tycker att detta är orimligt. Vi kräver
därför, eftersom det har tagit så lång tid, att man nu mycket snabbt ställer
upp och hjälper de människor som lider så svårt i dag:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section526&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 275 CLAES RENSFELDT (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Som en kommentar till det som.Ingvar Eriksson
sade om snabba åtgärder vill jag säga att det givetvis är landstingen som
huvudmän som i första hand skall svara för de akuta åtgärder sofn det är fråga
om. Men som jag har betonat, och som, utskottsmajoriteten har sagt, måste det
föreligga ett ordentligt-bakgrundsmaterial och ordentliga fakta för att riktiga
åtgärder för framtiden skall kunna vidtas såiatt vi kan komma till rätta med
detta som är ett stort problem för många.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 276 INGVAR ERIKSSON (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tror inte att de
patienter som lider så svårt i dag är nöjda med detta besked. De kräver nog att
få hjälp betydligt snabbare. Jag tror också att vi har möjligheter att ge dem
denna hjälp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section527&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 277
PER ARNE AGLERT (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det glömda Sverige består av ett stort antal
små grupper. Dessa grupper har glömts bort eller försummats av samhället genom
att samhället har undvikit eller inte förstått att ge dem adekvat bistånd,
hjälp eller vård. En sådan relativt liten grupp-utgör de människor som blivit
kvicksilverförgiftade i sitt yrke som tandsköterskor eller på grund av att de
varit allergiska mot amalgam som de har haft i sina tänder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gruppen tandsköterskor som i dag har uttalade och stora
besvär av sitt yrke är liten. 40 personer är registrerade och har vågat tala om
att de lider av olika kvicksilverskador genom sitt yrke,-Ett lika stort antal
vågar i dag inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section528&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section529&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;protestera,
därför att de känner att de skulle få lida smälek bl, a, från sina chefer,
tandläkare eller kolleger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De som lider av sådana här skador och vågar träda fram har
kämpat år efter år för att få sina skador på något vis noterade och för att få
hjälp i sitt betryck. Men de har fått väldigt litet medkänsla vart de än har
vänt sig. De har skrikit högt, en del så högt att de ansetts besvärliga och
psykiskt litet instabila. Detta är en dom som väldigt många som lider av sina
amalgamfyllningar har fått. Denna del av den glömda gruppen består av människor
som inte tål fyllningar av amalgam. Hur stor den gruppen är finns det ingen
säker statistik på, men den är många gånger större än tandsköterskegruppen. 4
000 personer tillhör Tandvårdsskadeförbundet, men antalet kvicksilverförgiftade
genom amal­gam i tänderna torde vara långt större än de 4 000 aktiva
medlemmarna i förbundet. Det är också en försummad grupp, ibland en föraktad
grupp människor som ibland får hjälp, ibland hänvisas till psykvården för sina
tandskador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu börjar det skönjas en förbättring i den allmänna
uppfattningen i denna fråga. Det landstingsråd i Stockholms län som har ansvar
för hälso- och sjukvården, en folkpartist, har i år för första gången utverkat
ett bidrag. Det är visserligen blygsamt, 7 500 kr., men det är ändå ett tecken
på erkännande av de problem som finns och som behöver uppmärksammas. Det är min
förhoppning att andra landsting följer efter och tar fasta på dessa problem så.
att de som lider får möjlighet att föra fram sina synpunkter och kan möta den
allmänna sektorns ganska nedlåtande hållning till dessa problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Claes Rensfeldt talade om Nordiska institutets för
odontologisk material­provning, NIOM:s, utredning. NIOM lämnade sin rapport
1985. När man ser. på vilka som gjort utredningen och vad den har kommit fram
till kan man närmast jämföra rapporten med en utredning som poliser har gjort
om sina egna brott. Det finns ingen känsla för de människor som det gäller,
ingen antydan att det skulle föreligga något fel. Jag vet inte om också
socialstyrel­sen tyckte likadant, eftersom den strax efter det att rapporten
hade lämnats själv fillsatte en expertgrupp med professor Per Olov Lundberg i
Uppsala i spetsen för att utreda frågan. Det har sagts att utredningen skall
lämna sin rapport innan våren är slut. Jag undrar om inte våren redan är slut -
i varje fall upplevde vi vår för några dagar sedan - så att det blir direkt
sommar efter vintern. Då kanske vi får vänta ytterligare på utredningen: Varje
gång jag har frågat har jag fått svaret att den kommer om tre veckor. Det är
ett stående svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag talade med en av ledamöternahäromdagen. Han sade: Före
sommaren skall den komma - det är vi fast beslutna om. Jag vet inte om vi kan
komma överens om när sommaren har kommit, men vi får väl se när rapporten
kommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns vissa oskrivna etiska - om jag får kalla dem så
- lagar som säger att vi här i riksdagen inte skall fatta beslut i ärenden där
utredning har utlovats inom någorlunda bestämd tid. Jag och vi i folkpartiet
har i utskottet tagit fasta på detta och trott på löftet - som i så fall hade
bort vara infriat för länge sedan. I dag kan vi. kanske ha anledning att
beklaga att vi trodde på löftet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Claes Rensfeldt vet inte alls vad utredningen kommer att
innehålla. Det hade han kunnat få klart för sig om han hade velat anstränga sig
litet grand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prot. 1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skadeverkningar av antalgam&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section530&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section531&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.
1986/87:118 7 maj 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skadeverkningar av amalgam&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Han var
säkert, liksom vi alla som sysslar med de här frågorna, inbjuden till Åsö
gymnasium här om lördagen. Där tillbringade jag tre timmar tillsam­mans med 700
drabbade människor, som sannerligen talade om vad det var frågan om och fick
det hela belyst av professorer, docenter, tandläkare och vanliga doktorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag talade med docent Mats Hanson, som sitter med i
beredningen. Han sade: Det blir egentligen inte något nytt, utan det blir i
stort sett som det har varit. Han fortsatte; Jag kommer att lägga en
reservation, men hur ordföranden, som är neutral, ställer sig får vi väl se.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mats Hanson är ordförande i Tandvårdsskadeförbundet och
har ägnat en mycket stor del av sintid åt att försöka hjälpa så många som
möjligt av dem som råkat illa ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För min del tycker jag att det är schyst att vänta på
utredningen. Ambitionen har'varit att utredningen skall ha en delvis annan
sammansätt­ning än den nordiska insfitufionen NIOM. Men de samtal som jag haft
med ett par av utredarna säger mig att vi inte skall ha några överdrivna
förhoppningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att utreda och utreda kan vi hålla på med länge. Att bara
vänta på utredningar hjälper ingen som har ont i huvudet, eksem eller något
annat. Men man kan åtgärda en hel massa saker medan utredningen pågår och även
sedan utredningen kommit och man ännu inte hunnit se på den så mycket. Vad jag
saknar är den goda viljan att över huvud taget göra något. Inte minst Claes
Rensfeldt var ett fint exempel på hur man behandlar sådana här ärenden och
sådana här människor genom att hänvisa till experter och utredningar. Men vad
säger man åt de stackars människorna - kanske 4 000 eller 8 000 - som lider nöd
under detta tryck, (forts. prot. 122)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section532&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section533&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57 §
Kammaren beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas vid morgonda­gens
sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58 § Anmäldes och bordlades Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:
A104 av Alf Wennerfors m. fl, (m) 1986/87;A105 av Elver Jonsson m.fl. (fp)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De statsanställdas medbestärhmande
vid beredningen av regeringsärenden (prop. 1986/87:147)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;59 § Kammaren åtskildes kl, 22,59.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BENGT TORNELL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/Olof Marcusson,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section534&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section535&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förteckning
över talare&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Siffrorna avser sida 1 protokollet)&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 7 maj&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förste
vice talmannen 5, 6, 75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tredje
vice talmannen 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Aglen, Per
Arne (fp) 158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alsén,
Lennart (fp) 12, 17, 18, 114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andersson,
Anders (m) 102, 104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andersson,
Georg, statsråd 60, 61, 62, 63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Annerstedt,
Ylva (fp) 40, 43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bodström,
Lennart, utbildningsminister 48, 91, 92, 93, 94, 95, 96, 97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Boo, Karl
(c) 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Carlsson,
Roine, försvarsminister 113, 114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Claesson,
Viola (vpk) 72, 73, 74, 75, 76, 99, 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Clarkson,
Rolf (m) 64, 65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dahl,
Birgitta, miljö- och energiminister 111, 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De Geer,
Lars (fp) 20, 22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eriksson,
Ingvar (m) 128,133,138,142,143,144,145,146,149,151, 153,158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eriksson,
Karl Erik, andre vice talman 101, 103, 104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ernestam,
Lars (fp) 117, 123, 126, 130, 132, 146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Feldt,
Kjell-Olof, finansminister 49, 50, 51, 52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fleetwood,
Elisabeth (m) 44, 113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gärd,
Margareta (m) 87, 88, 89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gardner,
Ingela (m) 91, 92, 93, 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gennser,
Margit (m) 102, 104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Godin,
Sigge (fp) 69, 70, 107, 108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Granstedt,
Pär (c) 30, 39, 42, 95, 96, 97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gustafsson,
Hans, bostadsminister 86, 88, 89, 90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gustafsson,
Nils-Olof (s) 74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gustavsson,
Stina (c) 154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hagberg,
Lars-Ove (vpk) 78, 79, 80, 81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hagård,
Birger (m) 25, 38, 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hammar, Bo
(vpk) 33, 40, 147, 148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hansson,
Ing-Marie (s) 47, 48, 90, 91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hasselström
Nyvall; Ingrid (fp) 71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hegeland,
Hugo (m) 54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hemmingsson,
Ingrid (m) 53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Holmkvist,
Erik (m) 55, 56, 57, 68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hulterström,
Sven, kommunikationsminister 65, 66, 67, 68, 69, 70, 71, 72,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73, 75, 76, 77, 99, 100, 101, 103, 104, 105, 106, 107,
108, 109, 110&lt;br&gt;
Ingvardsson, Margö (vpk) 58, 59&lt;br&gt;
Johansson, Bengt K. Å,, statsråd 97, 98, 99&lt;br&gt;
Jonäng, Gunnel (c) 82, 83, 84, 85, 86&lt;br&gt;
Karisson, Ove (s) 129, 132, 133, 144&lt;br&gt;
Kenneryd, Rolf (c) 12, 16, 18, 20, 22, 23&lt;br&gt;
Kjörnsberg, Arne (s) 13, 17, 18, 21, 22, 23&lt;br&gt;
Knutson, Göthe (m) 102, 103, 104&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section536&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section537&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prot.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Leissner, Maria (fp) 63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:118&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lestander, Paul (vpk) 60, 61, 106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liljegren,
Gunnel (m) 61, 62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lindblad,
Hans (fp) 110, 111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lindqvist,
Bengt, statsråd 53, 55, 56, 57, 58, 59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lundberg,
Sven (s) 70, 71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lundblad,
Grethe (s) 120, 124, 127, 135, 138, 141, 142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lundgren,
Bo (m) 50, 51, 52, 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nilsson,
Barbro (s) 35, 41, 43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nyhage,
Hans (m) 46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Olsson,
Kari Erik (c) 119, 123, 126, 131, 134, 137, 140, 144, 146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Persson,
Siw (fp) 112, 113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Peterson,
Thage, industriminister 78, 79, 80, 81, 82, 83, 84, 85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Poromaa,
Bruno (s) 108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rensfeldt,
Claes (s) 155, 158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rydén,
Rune (m) 10, 15, 18, 19, 21, 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Silfverstrand,
Bengt (s) 148, 149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stenmarck,
Per (m) 66, 67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ström,
Gunnar (s) 150, 151, 152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tarschys,
Daniel (fp) 150, 151, 152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Thorén,
Rune (c) 77, 78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Wachtmeister,
Knut (m) 49, 50, 51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Wickbom,
Sten, justitieminister 64, 65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Wilson,
Carl-Johan (fp) 29, 40      ',&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Virgin,
Ivar (m) 115, 122, 125, 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section538&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA09118</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198687__118.pdf</filnamn>
<filstorlek>7461557</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1986/87:118 Torsdagen den 7 maj</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/93817564-5B65-4445-87DD-0CC7F32BAF19</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>