2294708GA03911986/8791propproppropProposition 1986/87:91PropositionProposition9101987-03-12 00:00:002024-12-19 17:28:262008-06-13 08:58:04om aktivt folkstyre i kommuner och landsting.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GA0391/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA0391https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA0391
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1986/87:91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om aktivt folkstyre i kommuner och landsting</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87: 91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsproiokollet
den 12 mars 1987 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Pä
regeringens vägnar Kjell-Olof Feldt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bo
Holmberg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen lägger regeringen fram olika förslag som syftar lill atl fördjupa
demokratin i kommunerna och landstingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvä
huvudvägar förordas. Medborgarna bör få slörre möjlighet lill ett direkt
inflytande på de kommunala tjänsterna och den kommunala organisafionen bör
decentraliseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:61.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen behandlas också en tredje huvudfråga. Enligt propositionen bör
folkstyrets möjlighet lill politisk styrning och ledning av den kommunala
verksamheten förbättras. Förslag läggs därför fram som främjar folkstyret
genom en utveckling mol ökad målstyrning och en utveckling av de
förtroendevaldas roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
förslag fill ändringar i kommunallagen (1977: 179) stärks medborgarnas
ställning som brukare av kommunala Qänster. Enligt förslaget är det en uppgift
för de kommunala nämnderna alt verka för atl samråd sker med brukarna.
Samtidigt införs nya möjligheter atl utveckla brukarinfiylandei genom delegeringsinstiiutet.
Delegering från en nämnd lill en anställd skall kunna förenas med villkor om
krav på samråd med brukarna eller krav på enighet med företrädare för brukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med behandlingen av de kommunala servicefrågorna las även upp den
betydelsefulla roll som personalen har för den kommunala sektorns förnyelse.
Detta markeras genom en ny bestämmelse i kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förslag till lokalnämndslag läggs fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär alt de möjligheter som kommunerna sedan är 1980 haft att decentralisera
sitt nämndarbete nu permanentas och vidareutvecklas. Kommunernas frihet att
organisera sin centrala och lokala nämndverksam-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 91</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>het föreslås bli utökade.
Den nya lagen syftar lill att i organisatoriskt Prop. 1986/87:91 hänseende
i slörre utsträckning likställa specialreglerade och kommunal-lagsreglerade
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär bl.a. atl ansvaret för specialreglerade uppgifter skall kunna lämnas åt
en lokal nämnd även om uppgiften inle i alla avseenden har anknytning fill
kommundelen. Lokala nämnder föreslås vidare kunna ansvara för uppgifter som
avser statligt reglerade tjänster. En annan nyhet i förslaget är att de
kommuner som har geografiskt heltäckande lokala nämnder får större frihet atl
organisera sina obligatoriska specialreglerade nämnder. Förslaget innebär att
socialnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden och
skolstyrelsen blir fakultativa specialreglerade nämnder. Regeringen ges också
befogenhet att medge en kommun alt även i andra fall tillämpa en annan central
nämndorganisation än som är föreskriven i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen
innehåller också förslag som tar sikte pä alt stärka och utveckla de politiska
partiernas och de förtroendevaldas roll. En precisering i kommunallagen när
det gäller de förtroendevaldas huvudsakliga uppgifter föresläs. Därmed betonas
de förtroendevaldas roll som medborgarnas ombud i den kommunala verksamheten.
I syfte alt stödja utvecklingen mol en ökad målstyrning föreslås att
kommunerna och landstingen ges ökade möjligheter alt besluta om ramanslag. I
propositionen behandlas även frågorna om ekonomisk ersättning till de förtroendevalda
och kommunalt partistöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagen
avses träda i kraft den I januari 1988.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:69.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fräga om kommunallagen (1977:179)
dels att 1 kap. 5 6 och 3 kap. 13 8 skall ha följande lydelse, dels atl det i
lagen skall införas tvä nya paragrafer, 1 kap. 6 8 och 3 kap. 13 a 6, av
följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 6'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommuns och landsfingskommuns beslutanderätt utövas av fullmäkfi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=118>
<tr>
<td valign=top align=left height=118 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltning och verkställighet ankommer på styrelsen och
övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av fullmäktige.
För sådan uppgift kan till-sällas särskild beredning beslående av en eller
flera personer.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltning och verkställighet ankommer pä styrelsen och
övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av fullmäktige.
För en sådan uppgift kan filisättas en särskild beredning bestående av en
eller flera personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen och övriga nämnder skall verka för att samråd
sker med dem som utnyttjar deras tjänster.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förtroendevalda i styrelsen och övriga nämnder bör
särskilt ägna sig åt frågor som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning
och kvalitet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen och övriga nämnder biträds av anställda i den
omfattning som behövs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kommuner och landstingskommuner får inrättas
partssammansatta organ med uppgift alt svara för viss beredning, förvaltning
och verkställighet inom styrelsens eller andra nämnders verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige får uppdraga åt styrelsen eller annan nämnd
att i fullmäktiges ställe fatta beslut i viss grupp av ärenden, i den mån ej
annat följer av lag eller annan författning. Sådant uppdrag får ej avse
ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigl av större vikt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med atl budgeten fastställs eller anslag annars
beviljas får fullmäktige uppdra åt styrelsen eller någon annan nämnd alt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senasle lydelse 1979:409,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genomföra en viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer
eller andra generella beslul om verksamheten som fullmäktige har fastställt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige får också uppdra åt styrelsen eller någon
annan nämnd atl i fullmäktiges ställe fatta beslut i en viss grupp av ärenden,
i den mån något annat inte följer av lag eller annan författning. Ett sådant
uppdrag får inle avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars
av större vikt.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:218.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. 13 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige fillsätler nämnder för förvaltning och
verkställighet som enligt särskilda författningar ankommer pä dessa. För sådana
nämnder gäller vad som är föreskrivet i dessa författningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige tillsälta de nämnder
som behövs. Ledamöter och suppleanter i sådan nämnd väljes av fullmäktige till
det antal som fullmäktige bestämmer. Beträffande sådan nämnd skall vad som är
föreskrivet beträffande styrelsen i 2 6 andra stycket, 3 6 första stycket, 4
6,56 tredje stycket, 7-12 85 och, utom i fråga om nämnd i Stockholms kommun, 6
5 tillämpas på motsvarande sätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
vissa lokala organ i kommunerna och särskilda organ i landstingskommunerna
finns särskilda bestämmelser.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda
bestämmelser om nämndorganisationen finns i lokalnämndslagen (1987:000) och
lagen (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Senaste lydelse 1985: 128.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
styrelsen eller någon annan nämnd uppdrar åt en tjänsteman hos kommunen eller
landstingskommunen att besluta på styrelsens eller nämndens vägnar, får
styrelsen eller nämnden ställa upp villkor som innebär att de som utnyttjar
deras tjänster skall beredas tillfälle att framställa förslag eller att yttra
sig innan beslutanderätten utövas.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87: 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen eller nämnden får också föreskriva än
beslutanderätten får utövas endast om företrädare för dem som utnyttjar
styrelsens eller nämndens tjänster har tillstyrkt del beslul som tjänstemannen
avser alt fatta.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1988.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:243.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lokalnämndslag </span><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 6
I denna lag finns föreskrifter om lokala nämnder, centrala nämnder<br>
och särskilda organ i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lokala
nämnder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Kommunfullmäktige fär i en
eller flera delar av kommunen eller för en eller flera anläggningar inrätta
lokala nämnder i enlighet med denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>6 En lokal nämnd får sköta
förvaltning och verkställighet som annars skall fullgöras av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sådana nämnder som avses i 3
kap. 13 8 andra stycket kommunallagen (1977: 179),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>socialnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, trafiknämnden eller skolstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunfullmäktige
får dock inte inrätta institutionsstyrelser för sådana uppgifter som
skolstyrelsen skall fullgöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
I en kommun som inte ingår i en landsfingskommun får en lokal<br>
nämnd sköta också sådan förvaltning och verkställighet som skall fullgöras<br>
av hälso- och sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden eller omsorgsnämn<br>
den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Befogenheter, som en stafiig myndighet har lämnat fill socialnämn<br>
den, miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, trafiknämnden<br>
eller skolstyrelsen, får lämnas över fill en lokal nämnd bara om myndighe<br>
ten medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En lokal nämnd får inte
bestämma rättigheter eller skyldigheter för kommunen i ärenden där nämnden
företräder kommunen som part.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En lokal nämnds närmare
uppgifter och verksamhetsområde bestäms av kommunfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En lokal nämnd får väcka
ärenden hos kommunfullmäktige, om fullmäkfige inte har föreskrivit annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ledamöter och suppleanter i
lokala nämnder utses av kommunfullmäktige för den tid som fullmäktige
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
För de lokala nämnderna tillämpas i övrigt vad som är föreskrivet<br>
för de nämnder vars uppgifter de har tagit över, om något annat inte<br>
framgår av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de lokala nämnder som har tagit över uppgifter från sådana nämnder som avses i
3 kap. 13 8 första stycket kommunallagen (1977:179) skall bestämmelserna i 11
och 12 66 förvaltningslagen (1986:223) om jäv fillämpas också vid
handläggningen av andra ärenden i nämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Centrala nämnder</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ 1 en kommun som har inrättat
lokala nämnder i hela kommunen för sädan förvaltning och verkställighet som
annars skall fullgöras av socialnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden,
byggnadsnämnden eller skolstyrelsen, fär kommunfullmäktige uppdra ät någon
annan central nämnd atl ta över den verksamhet som inle har tagils över av en
lokal nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>5 För sådana uppgifter som
skall fullgöras av socialnämnden, miljö-och hälsoskyddsnämnden,
byggnadsnämnden, trafiknämnden, skolstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden,
tandvårdsnämnden eller omsorgsnämnden fär kommunfullmäktige efter regeringens
medgivande besluta om en annan nämndorganisalion än den som föreskrivs i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>6 En central nämnd med uppdrag
enligt 11 eller 12 8 får inle bestämma rättigheter eller skyldigheter för
kommunen i ärenden där nämnden företräder kommunen som part.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>5 För en central nämnd med
uppdrag enligt </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>eller 12 8 tillämpas i övrigt vad som är
föreskrivet om hur uppgifterna skall skötas för den nämnd vars uppgifter den
har tagit över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
organ</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>5 Kommunfullmäktige får inrätta
särskilda organ för förvaltning och verkställighet under en lokal nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>6 Ett särskilt organ skall
lämna sitt budgetförslag till den lokala nämnden inom den lid som nämnden
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>5 Ett särskilt organ fär
inte väcka ärenden hos kommunfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>8 För särskilda organ tillämpas
i övrigl vad som är föreskrivet för lokala nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Automatiskt
entledigande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 6
Upphör verksamheten hos en central nämnd eller en social di<br>
striktsnämnd som avses i socialtjänstlagen (1980:620), sedan nämndens<br>
uppgifter efter beslut av kommunfullmäktige enligt denna lag hell har lagils<br>
över av en eller flera andra nämnder, skall ledamöterna och suppleanterna<br>
i den centrala nämnden eller sociala distriklsnämnden anses entledigade<br>
utan vidare åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I
januari 1988, då lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna skall
upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De lokala organ som är
inrättade med stöd av den upphävda lagen skall efter ikraftträdandet fullgöra
sina uppgifter med stöd av den nya lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1984: 382) om försöksverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>med en
friare kommunal nämndorganisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1984: 382) om försöksverksamhet med en friare
kommunal nämndorganisation dels att 8 och 9 86 skall upphöra all gälla, dels
att 7 8 skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>78</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige i en
försökskommun får inrätta en institutionsstyrelse som för en eller flera
anläggningar får handha förvaltning och verkställighet som enligt lag eller
annan författning ankommer pä miljö- och hälsoskyddsnämnden, skolstyrelsen
och socialnämnden. Som förutsättning härför gäller atl uppgiften på grund av
sin begränsning till anläggningen och sin beskaffenhet i övrigl lämpar sig för
handläggning i en institutionsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om institutionsstyrelser som inrättas med stöd av denna paragraf skall 2
§ andra styckel, 3 § andra styckel, 4 § andra styckel och 5 § lagen (1979:408)
om vissa lokala organ i kommunerna tillämpas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige i en
försökskommun får inrätta en institutionsstyrelse som för en eller flera
anläggningar fär handha förvaltning och verkställighet som enligt lag eller
annan författning ankommer pä skolstyrelsen. Som förutsättning härför gäller all
uppgiften pä grund av sin begränsning till anläggningen och sin beskaffenhet i
övrigt lämpar sig för handläggning i en institutionsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om institutionsstyrelser som inrättas med slöd av denna paragraf skall
5-10 §§ lokalnämndslagen (1987:000) tillämpas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I januari 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
lokala organ och särskilda organ som är inrättade med slöd av de upphävda
bestämmelserna skall efter ikraftträdandet fullgöra sina uppgifter med stöd av
lokalnämndslagen (1987:000).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 47 8 socialtjänstlagen (1980:620)
skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=27 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>47 6'</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag atl besluta på socialnämndens vägnar får inle
avse vad som ankommer på nämnden enligt 2, 5, 6 och 8 a 88, </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 första och andra styckena, 17 8 iredje
stycket samt 18 6 lagen (1980:621) med särskilda beslämmelser om vård av unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ de kommuner där sociala di-slrikisnämnder inte har
inrättats får dock beslutanderätten i frågor som avses i första stycket uppdras
ål en särskild avdelning som beslår av ledamöler eller suppleanter i nämnden.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges ål
en särskild avdelning som beslår av ledamöler eller suppleanler i nämnden i
ärenden som ankommer på nämnden enligt 2, 5, 6 och 8 a 66, </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 första och andra styckena, 17 6
tredje styckel samt 18 5 lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård
av unga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senasle lydelse 1985: 395.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Civildepartementet</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
25.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Holmberg</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om aktivt folkstyre i kommuner och landsting</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har under de senaste tio åren fattat beslut om en rad reformer av betydelse för
den kommunala demokratin. Den nu gällande kommunallagen (1977: 179, ändrad
senast 1986: 1329) trädde i kraft den I juli 1977. Den syftade främst till att
stärka den kommunala självstyrelsen och den representativa demokratin saml att
minska den statliga detaljregleringen. Genom lagen (1979:408) om lokala organ
(ändrad senast 1983:304) har kommunerna fr. o. m. år 1980 getts stor frihet
alt decentralisera sitt nämndarbete. För landstingens del infördes vidgade decentraliseringsmöjligheler
fr. o. m. år 1986 genom lagen (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna.
Nya förutsättningar har därigenom skapats för allt flera att delta i
samhällsarbetet. Åtgärder har bl. a. ocksä vidtagits för atl förbättra de
förtroendevaldas arbetsvillkor (prop. 1982/83:97, KU 28, rskr. 338).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
tillkallade år 1983 en kommitté för att pröva olika vägar att ytterligare
fördjupa den kommunala demokratin och därmed samhällsverksamhetens folkliga
förankring (dir. 1983:44). Kommittén antog namnet 1983 ärs demokratiberedning
(C 1983:03). Genom tilläggsdirektiv (dir. 1984:1) uppdrogs åt beredningen att
se över lagstiftningen om kommuner och landsfing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
uppdrag enligt ursprungsdirekfiven redovisades i belänkandet (SOU 1985: 28)
Aktivt folkstyre i kommuner och landsting. En sammanfattning av betänkandet
samt beredningens lagförslag rörande lokal nämndverksamhet i kommunerna bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfidigt
redovisade beredningen sill uppdrag enligt filläggsdirekliven i betänkandet (SOU
1985:29) Principer för ny kommunallag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Båda
betänkandena har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande anmäler jag de förslag som beredningen tagit upp i betänkandet Akfivt
folkstyre i kommuner och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
förteckning över remissinstanserna och en sammanställning över deras yttranden
över förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. En
redovisning av decentraliseringsarbetet i kommunerna bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den fortsatta beredningen
av förslagen i betänkandet Principer för ny Prop. 1986/87:91 kommunallag
har av regeringen den 17 april 1986 uppdragits ål en särskild arbetsgrupp,
kommunallagsgruppen (C 1986: A). Arbetsgruppen skall redovisa resultatet av
sitt arbete under första halvåret 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har även övervägt de frågor som informationsdelegalionen (B 1982:</span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>1) </span><span style='font-family:Verdana'>behandlat
i betänkandet (SOU 1984: 68) Samordnad samhällsinfor-mafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
demokratiberedningens utredningsarbete som grund lägger jag i denna proposifion
fram en rad förslag som tar sikte på atl öka medborgarnas, partiemas, de
förtroendevaldas samt de anställdas akfiva medverkan, delakfighel och ansvar i
den kommunala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
riktar i första hand in sig pä atl utveckla den kommunala demokrafin enligt
följande mål:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De som utnyttjar kommunernas
och landstingens tjänster (brukarna) bör fä ett direkt inflytande på de
kommunala Qänster som de är direkt beroende av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den kommunala organisationen
bör decentraliseras sä all besluten förs närmare medborgarna och kontakterna
mellan de förtroendevalda och medborgarna underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Partierna och de
förtroendevalda ges bättre förutsättningar för all klara de krav som ställs på
dem. De politiska partierna måste ange målen för de nödvändiga förändringarna i
den kommunala verksamheten. Förslagen bygger på en stark tro pä människornas
vilja att la ansvar inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bara
för sig själva och sina närmaste utan ocksä för hur hela samhället utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ligger ett väsentligt livsvärde i att tillsammans med andra bestämma över
viktiga gemensamma angelägenheter. Förslagen i denna proposition öppnar
möjligheter till och sfimulerar en sådan utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
och landstingen sörier för en mycket stor del av våra dagliga behov av
tjänster, trygghet och omvårdnad. En fortsatt förnyelse och utveckling av denna
sektor är grunden för välfärdspolitiken. En fördjupning av den representativa
demokratin och en aktiv utveckhng av verksamheten i kommuner och landsting
skapar förutsällningar för enskilda människors möjligheter till ell liv i
social gemenskap, med social och ekonomisk självständighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär att den generella välfärdspolitiken ligger fast. En fortsalt utveckling
av välfärden bygger på principen att de grundläggande sociala nyllighelema
skall vara tillgängliga för alla medborgare på lika villkor och fördelas efter
människomas behov, inte efter deras ekonomiska tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
förändringar som strider mot dessa principer måste avvisas. Det innebär ocksä
att huvuddelen av den gemensamma sektorns service och Qänster även i
fortsättningen skall fillhandahällas av kommuner och landsfing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratin
är inte vunnen en gång för alla. Den måste ständigt värnas.<br>
Samhället förändras och vi påverkas av impulser från omvärlden, den<br>
tekniska utvecklingen går snabbt och medborgarnas behov ändras. Därför<br>
måste demokratin för att bibehålla sin vitalitet ständigt prövas inför dessa<br>
uppgifter i ett föränderligt samhälle.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>2 Nya
vägar för medborgarinflytande i den</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:91</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>kommunala
verksamheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tar nu upp olika frågor som rör den kommunala Qänsleproduktionen ur etl medborgarperspekiiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medborgarna
har rätt atl kräva all den kommunala servicen är av hög kvalitet och bedrivs så
effektivt som möjligt. Diskussionen om den offentliga sektorn har länge
handlat om hur verksamheten skall byggas ut för alt undanröja olika brister.
Men förnyelsen och omprövningen av den kommunala verksamheten är numera också
i högre grad inriktad på atl höja kvaliteten på de tjänster som erbjuds
medborgarna. Samtidigt är medborgarna som skatte- och avgiftsbetalare givetvis
ocksä angelägna om alt den kommunala verksamheten bedrivs pä ell effekfivi och
ändamålsenligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är de politiska partiernas och de förtroendevaldas uppgift atl se till att
utbudet av kommunala Qänster svarar mot de enskilda medborgarnas behov. Det
handlar här i grunden om fördelningspolifiska avgöranden. Jag återkommer i
avsnitt 4 med förslag som syftar till atl förstärka partiernas och de
förtroendevaldas roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
en bra kommunal verksamhet innebär inle endast att utbudet av Qänster skall
vara utbyggt och rättvist fördelat. Det krävs ocksä att de som förmedlar Qänsterna
är serviceinriktade och sätter medborgarna i centrum. Det finns därför stor
anledning all särskilt betona de anställdas avgörande roll för en väl
fungerande kommunal service. I avsnitt 2.2 behandlar jag olika frågor som rör
samspelet mellan medborgarna och de kommunalt anställda. Jag föreslår i samband
därmed att en särskild bestämmelse om personalen tas in i kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig del i den kommunala förvaltningens service till medborgama är den informafionsverksamhet
som kommunerna och landstingen bedriver. Den kommunala informationen har också
en betydelsefull roll för medbor-gamas möjligheter att delta i den demokratiska
processen. Jag kommer i del följande att redovisa olika åtgärder som vidtagits
liksom hur jag avser atl bedriva ett fortsatt utvecklingsarbete pä detta område
(avsnitt 2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Brukarinflytande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunema
och landslingen svarar för en mycket betydande del av de Qänster som är viktiga
för medborgarna. Ansvaret för de flesta av de samhällsuppgifter som direkt
berör den enskilde ligger på kommunal nivå. Del gäller t.ex. social omsorg, hälso-
och sjukvård och grundläggande utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu fill frågan om att utveckla inflytandet för dem som direkt berörs av
olika kommunala Qänster - brukarna. Enligt min mening är det betydelsefullt att
t. ex. elever, föräldrar och värdtagare fär ökade möjligheter till medverkan i
och ansvar för den kommunala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är två huvudsakliga orsaker till att jag här tar upp frågan om ett vidgat brukarinflytande:
- De kommunala Qänsternas innehåll blir allt viktigare för medborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
ökat inflytande för brukarna främjar en god kvalitet på Qänsterna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- Den kommunala
verksamhetens medborgéHiga förankring bör förbätt- Prop. 1986/87:91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ras.
Brukarinflytandel innebär etl värdefullt komplement till den representativa
demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala sektorns Qänster är i regel inte färdiga produkter. Barnomsorg,
undervisning och värd är verksamheter där medborgaren ofta har berättigade
anspråk pä alt fä sina synpunkter tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag finns ca 200000 barn i kommunala daghem, 80000 går pä frilids-hem, 90000
går i deltidsförskolor och 165000 vistas i familjedaghem. Föräldrarna fill alla
dessa barn i den kommunala barnomsorgen har naturligtvis synpunkter på hur den
dagliga verksamheten i dessa institutioner bör fungera för att deras barn skall
trivas och utvecklas på ett posifivi sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
barn i Sverige går i skolan, de flesta i elva eller tolv år. Skolan är barnens
arbetsplats under en stor del av deras liv. För atl barnen skall utvecklas till
mogna samhällsmedborgare måste de fä vara med och la ansvar redan i skolan. För
föräldrarna är del väsentligt med en god kontakt med skolans personal så att
del finns möjligheter att påverka skolans arbeie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ungefär
50000 äldre bor pä ålderdomshem. Lika många vistas i långvårdens sjukhem.
Ungefär 10000 vistas i den psykiska värdens instilufioner. Alla dessa
människor, som lever sitt liv i samhällets institutioner, har berättigade krav pä
att mötas med respekt och hänsyn lill den personliga integriteten. De har ocksä
rätt att själva kunna bestämma över sin dagliga tillvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
pågår runt om i landet försök med att öka deltagandet av dem som direkt berörs
av den offentliga sektoms Qänster. Erfarenheterna är övervägande positiva.
Därför är det vikfigt alt utvecklingen mol ett ökat medbor-gardeltagande i den
kommunala verksamheten påskyndas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
brukare avser jag personer som nära och personligt berörs av en kommunal
verksamhet och som i regel utnyttjar den kontinuerligt under en relafivt lång
period. Del gäller i första hand eleverna i skolan, föräldrarna till barn i
skolan och på daghemmen, de äldre och de handikappade på ålderdomshem, sjukhem
och i servicebostäder saml i den öppna vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
huvuduppgift för 1983 ärs demokratiberedning har enligt direkfiven (dir.
1983:44) varit att studera möjligheterna att inom ramen för det representativa
systemet öka medborgarnas ansvar för de delar av samhällsverksamheten som de
kommer i direkt beröring med i egenskap av brukare. I betänkandet (SOU 1984:84)
Lokalt folkstyre genom brukarmedverkan redovisar beredningen exempel och
erfarenheter från försök med brukarmedverkan i olika kommunala verksamheter.
De berörda sektorerna var barnomsorg, skola, kultur- och frifid, äldreomsorg, hälso-
och sjukvård samt omsorgsverksamhet. I det förut nämnda huvudbetänkandel (SOU 1985:28)
Aktivt folkstyre i kommuner och landsting redovisar beredningen olika vägar att
stimulera till och skapa förutsättningar för ett utvecklat brukarinflytande.
Jag återkommer i det följande till beredningens överväganden och förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i denna fråga samrått med cheferna för social-, utbildnings- och bostadsdepartementen
samt med statsråden Göransson och Lindqvist.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.1 Principiella
utgångspunkter</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning: Ett vidgat direkt medborgerligt deltagande i den kommunala
verksamheten är väsenfiigt och bör stimuleras. Grundläggande är att en sådan medborgarmedverkan
skall vara förenlig med den representativa demokratins och den kommunala
självstyrelsens principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya
möjligheter bör öppnas för brukarna att delta i och utöva inflytande pä de kommunala
Qänster som de är direkt beroende av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skalen
för min bedömning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Representativ
demokrati och brukarinflytande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundläggande
för all kommunal verksamhet är att medborgarnas inflytande primärt kanaliseras
via den representativa politiska demokratin. Den grundlagsfästa kommunala
självstyrelsen och den represenlafiva demokrafin utgör en självklar
utgångspunkt för övervägandena om ett vidgat inflytande för brukarna av
kommunal verksamhet. En given förutsättning är därför enligt min mening att de
nya möjligheterna till aktiv medverkan och inflytande för brukarna skall vara
förenliga med den representativa demokratins och den kommunala självstyrelsens
principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
det kommunala området gäller grundregeln atl de bestämmande organen har en polifisk
sammansättning som avspeglar fördelningen i väljarkåren. Dessa organ företräder
etl allmänt samhällsintresse och därmed alla medborgare. Deras uppgift är att sammanväga
olika särintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt för övervägandena om etl vidgat inflytande för brukarna av
kommunala Qänster är att det finns ett särskilt och avgränsbart "brukarinlresse".
Detta intresse är ett särintresse som aktualiseras först när man direkt berörs
av vissa kommunala Qänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening
bör huvudprincipen vara att särintressen inle skall vara företrädda i organ som
representerar allmänintresset och är sammansatta pä politiska grunder. Därför
bör brukarintresset inte vara företrätt i kommunernas och landstingskommunernas
beslutande organ - dvs. kommunfullmäktige resp. landstinget - eller i de
kommunala nämnderna. De nya möjligheter lill inflytande som öppnas bör enligt
min mening därför utvecklas i första hand genom ell samspel mellan brukare och
anställda. Därigenom åstadkommes en klar gränsdragning mellan den politiska demokratin
och brukarinflytandel. Jag återkommer till dessa frågor i samband med
behandlingen av den rättsliga regleringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket brukare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag fidigare framhållit företräder den representativa kommunala demokratin
samtliga medborgare i kommunen eller landstinget. Inom ramen för denna
sammanvägs olika intressen som berör alla invånare. De beslul som fattas av de
valda organen är ett uttryck för ett generellt intresse, ett samhällsintresse.
Invånarna kan på olika sätt påverka beslutsfattandet via</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det representativa
systemet. Det sker l.ex. sorn väljare, som deltagare i Prop. 1986/87:91 den
kommunalpolitiska debatten, via de politiska partierna och de övriga
folkrörelserna eller som förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Diskussionen
om brukarnas roll i den kommunala verksamheten handlar enligt min mening
ytterst om all vidga medborgarrollen och göra del mera levande. Medborgarna
skall ges ökade möjligheter alt påverka den kommunala verksamheten inte endast
via del representativa systemet utan också i sin egenskap av konsumenter av
kommunala Qänster. Kommunerna och landstingen är inte endast
självstyrelseorgan utan också producenter av samhällsservice. Ett vidgat brukarinflytande
innebär därför atl en ökad vikt läggs på konsumentperspektivet pä den kommunala
Qänsleproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
som utnyttjar den offentliga servicen uppträder i olika roller. Varje roll
ställer olika krav pä förvaltningen och har olika innebörd för medborgaren.
Medborgarens tre olika roller kan beskrivas som klient/part, kund eller
brukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
medborgaren uppträder som klient/part kan relationen till förvaltningen
beskrivas som en "myndighelsrelafion". Som exempel inom det kommunala
området kan nämnas ärenden om byggnadslov, bostadsbidrag och lokala
trafikföreskrifter. Motsvarande relation gäller även för skolplik-figa elever
och deras värdnadshavare i frågor om skolplikten. Förvaltningen och den
anställde har att tillämpa lagar och andra regler. Klienterna skall bli
likvärdigt behandlade. De skall också fä korrekta, snabba och enkla besked samt
bemötas med respekt. Något utrymme för inflytande utöver delta finns i princip
inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
medborgaren är kund är relationen lill förvaltningen mer "affärsmässig".
Den anställde utför en Qänst till kunden på liknande sätt som i privat
verksamhet. Samtidigt måste man komma ihåg att en "kommunal" kund
inte kan jämföras med en "privat" kund i alla lägen. Den kommunala
kunden är i regel samtidigt kommunmedlem och kan utnyttja de rättigheter som
följer med medlemskapet. Han eller hon kan kontakta de förtroendevalda eller
den förvaltning som tillhandahåller Qänsten. Vid sidan av del regelsystem av
normalt privaträltslig karaktär finns ocksä det offentligrättsliga
regelsystemet som gäller all kommunal verksamhet, ocksä affärsverksamhet. Hit
hör l.ex. regler om saklighet och opartiskhet, och om likställighet mellan kommunmedlemmarna.
Även om detta regelsystem inte primärt är inriktat på mer afförsliknande Qänster
kan man inte bortse frän all kommunmedlemmen som kund kan utnylQa bägge
systemen. Det nu sagda gäller t. ex. för de kommunala irafikföretagen saml inom
energidistributionen. Från de synpunkter som nu är aktuella finns emellertid inle
anledning att fillskapa några särskilda former av inflytande vid sidan av dem
som redan finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
rollen som brukare av en tjänst är man nära och personligen berörd av<br>
verksamheten och därmed direkt beroende av dess utformning. Relationen<br>
mellan förvaltningen - dvs. främst de anställda — och brukarna kan<br>
betecknas som en "samverkansrelation". En god kvalitet pä Qänsten<br>
förutsätter nämligen i regel en djupare samverkan mellan den anställde och<br>
brukaren. Kännetecknande är också alt Qänsterna normall utnylQas konfi-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nuerligt
och under en relativt läng period. Detta gäller t.ex. ofta instilu- Prop.
1986/87:91 tionsbundna verksamheter inom skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är i första hand för dessa senare nylQare av kommunal
service som behovet av etl vidgat dellagande är aktuellt. Men bland brukarna
bör även inräknas grupper som omfattas av den kommunala servicen utan all vara
sä beroende av verksamheten som de sist nämnda kategorierna. Hit hör bl.a. de
som utnylQar den öppna verksamheten i fritidsgårdar och andra
fritidsanläggningar liksom dagcentraler för pensionärer. Jag avser att närmare
behandla frågan om avgränsningen av de kretsar av brukare som kan bli aktuella
i anslutning till att den rättsliga regleringen las upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brukarnas deltagande i den kommunala verksamheten — olika
former</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I diskussionen om brukarnas möjligheter all ta del i och
påverka utformningen av den service som den kommunala sektorn producerar finns
en rad begrepp som försöker beskriva olika former och grader av deltagande.
Exempel på sådana begrepp är "medverkan", "delaktighet",
"ansvar", "samråd", "medansvar", "medbestämmanderätt",
"medbeslutande", "beslutsrätt",
"självbestämmande", "självförvaltning" saml "inflytande"
för olika grupper, t.ex. "patientinflytande",
"elevinflytande" och "föräldrainflytande".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheterna atl vidga brukarnas delaktighet i den
kommunala verksamheten utöver vad som för närvarande är möjligt måste i första
hand prövas inom ramen för kommunallagsliftningen. I den fortsalla prövningen
av frågan utgår jag därför från regelsystemet i kommunallagen. De särskilda
frågor som rör den enskilde serviceulnyttjarens inflytande över sin egen
situation regleras dock i olika speciallagar och behandlas därför separat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunallagsliftningen utgår frän atl de förtroendevalda deliar
i och ansvarar för alla led i beslutsprocessen, dvs. förutom i själva besluten
även i beredningen av besluten och i deras verkställande. Delta är ett arv frän
den lid dä den kommunala förvaltningen i regel var en lekmannaförvall-ning.
Numera har de förtroendevalda i praktiken i första hand blivit beslutsfattare
på ett mera övergripande plan. Kvar stär emellertid att politiskt ansvar kan
utkrävas i alla frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kommunala verksamheten bygger väsentligen på beslul
fattade av polittska organ. Förvaltningen kan ses som etl utflöde och en konkrefise-ring
av dessa beslul. Samtliga besluisakler och all verksamhet inom den kommunala
sektorn har med andra ord som ändamål att uppfylla dessa i politisk ordning
fattade beslul. Av praktiska skäl har emellertid ät de anställda successivt anförtrolts
all i allt större utsträckning svara för beslutens genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunallagen utgår frän en funktionsfördelning mellan
kommunens<br>
och landstingets beslutande och förvaltande organ. Enligt I kap. 5 6 utövas<br>
kommunens och landstingets beslutanderätt av fullmäktige medan förvalt<br>
ning och verkställighet ankommer pä styrelsen och övriga nämnder.<br>
Nämnderna bereder även ärenden. Innebörden av begreppen beslutande<br>
rätt, förvaltning och verkställighet definieras inte i kommunallagen.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen och nämnderna
fattar beslut i en mängd frågor inom ramen för Prop. 1986/87:91 sina
förvaltande och verkställande uppgifter. För de specialreglerade nämnderna
tillkommer dessutom alla de beslut som skall fatlas inom ramen för de
förvaltningsuppgifter som regleras i specialförfattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
delegering kan en nämnd lämna uppdrag alt besluta på nämndens vägnar. Adressat
för ett sådant uppdrag kan antingen vara en eller flera förtroendevalda i
nämnden eller en Qänsteman hos kommunen. Delegering avses förekomma främst i s.
k. rutinärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den kommunala verksamheten finns därutöver en mängd beslutsämnen där ärendets
karaktär utesluter behandling på nämndnivå. Dessa ärenden är i kommunallagens
mening att beteckna som ren verkställighet eller rent förberedande. Sådana
uppgifter utförs i dag av anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Brukarmedverkan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brukarna
kan på olika sätt delta i och påverka den kommunala serviceproduktionen.
Kommunallagen medger alt brukarna deltar i den del av verksamheten som faller
utanför beslutanderätt grundad pä delegering. Del gäller vardagsnära frågor som
rör verksamheten och olika akfiviteter. Undantaget är dock ställningstaganden
som direkt eller indirekt handlar om medelsförbrukning. De reslrikfioner som
ligger i kommunallagens bestämmelser behöver således inte iakttas när det
gäller åtgärder som är rent verkställande. En sådan brukarmedverkan innebär
alltså atl brukarna själva utför vissa arbetsuppgifter i den kommunala
verksamheten. Det skall dock noteras atl brukarnas medverkan måste ske med
beaktande av gällande arbelsrätlsliga regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
ett sådant direkt deltagande — brukarmedverkan - kan brukarna givetvis påverka
den löpande verksamheten. Brukarnas insatser kan sägas innebära ett komplement till
de insatser som görs av de anställda. Demokratiberedningen har i
diskussionsbetänkandet (SOU 1984:84) Lokalt folkstyre genom brukarmedverkan
redovisat exempel och erfarenheter från oUka kommunala områden, bl. a. inom
barnomsorgen, från skolan och frän fritidssektorn. Exempel finns ocksä frän
bibliotek där delaktighet, medansvar och service kunnat förbättras genom en
utbyggd samverkan mellan anställda och brukare. 1 detta fall har främst
pensionärerna och deras organisationer medverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har med del sagda velat peka på de möjligheter til! en ökad brukarmedverkan
som kan utvecklas inom ramen för del redan existerande regelsystemet. Jag vill
samtidigt understryka betydelsen av all en ökning av brukarnas medverkan
utvecklas i nära samarbete med de anställda och deras fackliga organisafioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreningsdriven
verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den brukarmedverkan
som jag nyss berört gäller brukarnas deltagande i<br>
verksamhet i kommunal regi. På många områden där kommuner och<br>
landsting är engagerade finns det redan inom ramen för gällande regler<br>
betydande möjligheter för brukarna atl delta genom att själva bedriva</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 91</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhet
i egen regi, l.ex. i föreningsform. Sådana möjligheter finns Prop. 1986/87:91
således inom hela det kommunallagsreglerade området — dvs. främst kultur- och
fritidssektorn — liksom inom de delar av det speciallagsreglera-de området där specialförfattningama
inle innehåller bestämmelser som innebär ett kommunalt driftmonopol. Brukarnas
dellagande i verksamhet i föreningsform är enligt min mening viktigt för atl
fler människor skall kunna delta i, bli delaktiga i och ta ansvar för
gemensamma angelägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1983
års demokratiberedning har i sitt huvudbetänkande behandlat frågan om samverkan
mellan folkrörelserna, föreningslivet och den kommunala sektorn. Beredningen
pekar bl. a. på olika utvecklingsbara områden för folkrörelsemedverkan men
lägger inga förslag till författningsändringar. I rapporten (Ds C 1985: 10)
Föreningarna tar över har beredningen redovisat erfarenheter av
föreningsdriven verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har den 22 maj 1986 pä mitt förslag beslutat att tillkalla en utredare
(1986:01) med uppgift atl föreslå åtgärder för atl undanröja hinder för all
folkrörelser, föreningar och kooperativ skall kunna ta etl ökat ansvar för
olika verksamheter som i dag helt eller delvis bedrivs i framför allt kommunal
regi (dir. 1986:17). Utredaren skall ocksä redovisa erfarenheter av och prakfiska
exempel på ett ökat föreningsansvar. Utredningsarbetet skall enligt direktiven
bedrivas skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Brukarinflytande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
direkt dellagande i den kommunalt drivna verksamheten - brukarmedverkan —
eller genom att själva ta över driften kan givetvis brukarna direkt eller
indirekt utöva inflytande över serviceproduktionen. Som jag nyss sagt finns
redan med gällande regler goda möjligheter atl utveckla etl sådant deltagande.
Jag avser inle atl i nägot av dessa fall nu lägga fram förslag till
lagändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fortsatta behandlingen av frågan om brukarnas delaktighet gäller deras
deltagande i den kommunala beslutsprocessen. Jag reserverar fortsättningsvis
begreppet brukarinflytande för ett sådant formellt inflytande. Med brukarinflytande
förstås i detta sammanhang således att brukarna medverkar i verksamheten inte
endast på verkställighetsnivä utan även i beslutsfattandet. Ett sådant
deltagande är redan i dag i viss mån möjligl när del gäller beredning av
ärenden och samråd före beslut. Kommunallagen medger inte att brukarna deltar i
verksamheten genom att utöva beslutanderätt inom en nämnd. Brukarinflytande
med den innebörd som jag här lägger i begreppet kan också beskrivas som ett
komplement till den representativa demokratin. Jag kommer i det följande atl
föreslå sådana ändringar i kommunallagen att brukarinflytandel i den kommunala
verksamheten förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill redan här stryka under att brukarinflytandel gäller sådana avgö<br>
randen som sker inom ramen för de kommunala nämndernas beslutsfat<br>
tande. Den beslutanderätt som utövas av fullmäkfige berörs inte (1 kap. 5 6<br>
kommunallagen). Jag vill i sammanhanget också peka på bestämmelserna i<br>
I kap. 7 6 regeringsformen där det anges att beslutanderätten i kommuner-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>na utövas av valda
församlingar. Därmed avses fullmäktiges beslutande- Prop. 1986/87:91 rätt
enligt kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Den
enskilde brukarens rätt till inflytande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brukarnas
intresse av att påverka utformningen av den kommunala servicen är både etl
generellt och etl individuellt intresse. Del brukarinlresse som skall las
tillvara i beslutsprocessen - brukarinflytande - gäller elt generellt intresse,
etl gruppintresse. Det kommunala beslutsfattandet regleras främst i
kommunallagen och måste i första hand prövas mot denna bakgrund. Jag återkommer
senare till denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill emellertid först ta upp frågan om den enskilde brukarens intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
etl antal kommunala verksamhetsområden har vi en särskild reglering som
garanterar den enskildes rättighet till inflytande och medbestämmande över sin
egen situafion. Det rör sig i samtliga fall om specialreglerad förvaltning. Medborgaren/serviceulnyttjaren
uppträder här i rollen som brukare Qfr avsnitt 2.1.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här starkt betona att den enskilde brukarens (elevens, målsmannens,
patientens etc.) inflytande inte bara är en demokratifråga utan ocksä handlar
om de specifika verksamheternas mål, inriktning och omfattning. Av t. ex.
medicinska eller pedagogiska skäl kan den enskildes självbestämmande behöva
begränsas. Eventuella utvidgningar eller preciseringar av den enskildes
inflytande måste därför enligt min bedömning i princip behandlas i samband med
en översyn av de berörda verksamheterna och bestämmelser därom tas in i
speciallagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
regler om den enskilde brukarens rätt till inflytande över sin egen situation
finns för hälso- och sjukvärden, socialQänsten, omsorgerna om de psykiskt
utvecklingsstörda och skolan. Regleringen pä skolområdet rör såväl den
enskildes som gmppens inflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Patientens
rätt fill inflytande över den egna vården regleras i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763, ändrad senast 1986: 862). Där finns beslämmelser om all vården
skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vården
skall vidare utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall
också ges upplysningar om hälsotillstånd och behandlingsalternativ (2 a 6). Av
betydelse för den enskilde patientens värd och behandling är ocksä lagen (1980:
11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. (ändrad senast 1986:
1182) samt lagen (1980: 12) om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvärden
(giltighetstiden förlängd senast 1986: 245).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
socialQänstlagens (1980:620, ändrad senast 1986: 1393) inledande bestämmelser
anges bl. a. atl socialQänsten skall främja människornas aktiva dellagande i
samhällslivet. Verksamheten skall vidare bygga på respekt för människornas
självbestämmande och integritet (I 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
lagen (1985:568, ändrad senast 1986: 1192) om särskilda omsorger om<br>
psykiskt utvecklingsstörda m.fl. anges bl.a. atl verksamheten skall vara<br>
grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritei<br>
(3 6).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
skollagens (1985:1100. ändrad senast 1986:1193) målparagraf (I 8) skall skolan
främja elevernas utveckling till dugliga och ansvarskän-nande
samhällsmedlemmar. I läroplanen (Lgr 80 s. 13) anges skolans "skyldighet
all ge eleverna ökat ansvar och medinflyiande i takt med deras stigande ålder
och mognad". Skolan skall också fostra eleverna "till etl demokratiskt
handlingssätt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
skolförordningen (1971:235, ändrad senast 1986:989) skall rektor samråda med
företrädare för elever och föräldrar innan rektor fattar beslut som är av stor
betydelse för eleverna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen har i 1986 års
budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 10 s. 48) aviserat en samlad
beredning av frågor rörande styrningen av skolväsendel. Beredningen skall bl.
a. ta upp frågan om avvägningen mellan politiskt och professionellt ansvar pä
olika nivåer, liksom frågan om hur denna avvägning bör påverka önskemålen om
ökat inflytande för elever och föräldrar. Som underlag för beredningens arbeie
kommer bl.a. all ligga de förslag som en arbetsgrupp inom 1983 års demokrafiberedning
lämnat i betänkandet (SOU 1985:30) Skola för delaktighet och ett inom utbildningsdepartementet
utarbetat beredningsunderiag (Ds U 1987: 1) Ansvarsfördelning och styrning på
skolområdet. Beredningens resultat kommer atl ligga till grund för olika
ställningstaganden från regering och riksdag under innevarande mandatperiod.
Jag avser all noga följa den fortsatta behandlingen av dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äldreberedningen
(S 1981:01) skall i sitt utredningsarbete bl.a. behandla frågor om de äldres
inflytande och delaktighet (dir. 1980:93). Äldreberedningens förslag skall
ligga lill grund för den äldrepoliliska proposition som regeringen aviserat.
Jag kommer även i denna fråga atl uppmärksamt följa del fortsatta
beredningsarbetet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
tre principiella utgångspunkter är sammanfattningsvis vägledande för mina
överväganden om en förstärkt ställning för brukarna av kommunala Qänster. Med
brukare av kommunala Qänster avser jag som tidigare nämnts personer som nära
och personligt berörs av en verksamhet och som i regel utnyttjar den
kontinuerligt under en relativt lång period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ett vidgat deltagande för
brukarna skall vara förenligt med den representativa demokratins och den
kommunala självstyrelsens principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nya möjligheter bör öppnas att
utveckla brukarnas deltagande i den kommunala beslutsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det är angeläget all ingående
pröva möjligheterna till utvidgningar och preciseringar av den enskilde
brukarens rätt lill inflytande över sin egen situation i samband med all
berörda specialförfattningar ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.2 Brukarinflytandet
förstärks</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: De kommunala
nämnderna skall i fortsättningen verka för att samråd sker med brukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny bestämmelse om detta tas in i kommunallagen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
förslag: Brukarinflytandel bör utvecklas genom Prop. 1986/87: 91 atl olika samrädsformer
kopplas till delegeringsinstiiutet (betänkandet s. 31-35).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Etl
antal remissinstanser pekar särskilt pä behovet av klara gränser mellan brukarinflytandel
och den politiska demokratin. Några kommuner liksom ett antal organisationer
menar atl förslagen inle är tillräckligt långtgående. Några remissinstanser
avstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Kommunallagen tillåter inte alt brukarna deltar i de
kommunala nämndernas verksamhet genom att utöva en egen beslutanderätt. Delegeringsreglerna
i kommunallagen är avgränsade så atl de ger en nämnd möjlighet att delegera beslul
i s.k. mfinärenden till en eller fiera förtroendevalda i nämnden eller till
enskilda Qänsteman hos kommunen. Kommunallagens delegeringsbeslämmelser
tillämpas i huvudsak även för de specialreglerade nämnderna. 1 princip saknas
således möjligheter alt överlåta ål personer som står utanför den kommunala organisafionen
atl falla kommunala beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunallagen
medger däremot all bmkarna kan delta i beslutsprocessen i form av samråd eller
i beredningsuppgifter som föregår de formella besluten. Kommunerna och landstingen
utnylQar också i stor utsträckning dessa möjligheter. Mer eller mindre formaliseral
samråd sker med olika bmkargmpper t. ex. patientföreningar, förtroenderåd, omsorgstagarmö-len,
föräldraråd och skolkonferenser. Skolkonferenserna är i motsats fill övriga
samrådsformer förfatlningsreglerade. Bestämmelser finns i skolförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samrådsorganen
har inte nägon formell beslutanderätt. Det förekommer dock att förtroendevalda
eller tjänstemän utövar delegerad beslutanderätt i samband med atl ett samrädsorgan
sammanträder. Detta har bl. a. prövats inom ramen för försök med s. k.
självförvaltning pä olika skolor i landet. Demokratiberedningen har i det
tidigare nämnda betänkandet (SOU 1984:84) Lokalt folkstyre genom brukarmedverkan
och i en särskild skrift om Tranmursskolan i Gävle redovisat olika exempel på
sådana försök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över till frågan om att låta bmkare fatta beslut inom en nämnds
verksamhetsområde. Två alternativa vägar finns. Ett sätt är att inrätta ett
nytt kommunalrättsligl organ där brukama ingår. En motsvarande ordning finns
redan i kommunallagen när det gäller de anställdas inflytande genom
möjligheterna (3 a kap.) att inrätta s. k. partssammansatta organ (PSO-organ).
Ett annat sätt är all öppna möjligheter för de kommunala nämnderna att
delegera vissa beslut till företrädare för brukarna. Detta kan ske genom att
utvidga den personkrets som kan motta delege-ringsuppdrag. Beslutanderätten
skulle i etl sådant fall, i likhet med vad som i övrigt gäller för delegering,
inskränka sig till atl avse s. k. mfinärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningen
har övervägt möjligheterna att fördjupa bmkar-<br>
inflytandet genom alt i någon form ge brukarna egen beslutanderätt. Be<br>
redningen har därvid funnit att del inte finns anledning att föreslå en<br>
möjlighet att inrätta ett nytt kommunalrättsligl organ. Beredningen hänvi<br>
sar till behovet av en klar gränsdragning mellan bmkarinflytandet och den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>politiska
demokrafin. Beredningen har inle heller funnit det lämpligt att utvidga den
krets av personer som kan ta emot delegeringsuppdrag. En sädan utvidgning
skulle enligt beredningen kunna leda till oklara ansvarsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har fidigare (avsnitt
2.1.1) framhållit atl del är av stor vikt att bmkarinflytandet sker i former
som är förenliga med den politiska demokratin. Enligt min mening kan en
utvidgning av bmkarinflytandet till en rält för brukare atl formellt fatta
beslut komma i konflikt med det representativa demokrafiska systemet. Jag är
mot denna bakgrund inte beredd att föreslå sådana lagändringar. Jag har därvid
även tagit hänsyn till att kommunema och landsfingen som jag nyss berört redan
har stor frihet att utveckla alternativa former för bmkarnas aktiva deltagande
i den kommunala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser i likhet med demokratiberedningen att bmkarinflytandet skall fördjupas
genom en utveckling av nuvarande samrådsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att markera behovet av
närmare kontakter mellan brukarna och den kommunala förvaltningen föreslår jag
att en särskild regel tas in i kommunallagen om atl de kommunala nämnderna
skall verka för alt samråd sker med bmkarna. Regeln bör lämpligen tas in i 1
kap. 5 5 kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt förslaget ankommer
det på nämnderna atl själva avgöra formerna för samrådet liksom hur bmkarnas
deltagande skall vägas mol andra hänsyn som är vikfiga i en förvaltnings
verksamhet. På skolområdet finns dock som jag nämnt särskilda regler om rektors
samrädsskyldighet i vissa frågor. Jag återkommer strax till dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att ytterligare
utveckla brukarinflytandet kommer jag i det följande att föreslå en lagregel om
samrådsmöjligheter kopplade till delegerings-insfitutet. Jag går nu över till
att behandla denna fråga.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1.3
Nya möjligheter att utveckla brukarinflytandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Nya möjligheter att utveckla bmkarinflytandet genom delegeringsinslitulet
införs genom ändringar i kommunallagen. Delegering från en nämnd till en
anställd får således förenas med villkor om krav på samråd med brukarna samt
krav på enighet med företrädare för bmkarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett utvecklat
samråd kan ge brukarna ökade möjligheter att påverka verksamhetens uppläggning
och resursanvändningen. De nya inflytandeformerna får särskild betydelse i
verksamheter som barnstugor, skolor, fritidsgårdar, dagcentraler, servicehus
och sjukhem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Ett
flertal av de remissinstanser som behandlat frågan om brukarinflytande har
inte haft något atl erinra mol att regler om delegering med villkor om samråd
införs. Många av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget till lagteknisk
lösning har haft invändningar mol olika delar av förfatlningsförslaget.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Jag förordar i likhet med demokratiberedningen Prop. 1986/87: 91 att brukarinflytandet
utvecklas genom olika samrädsformer. Av kommunallagen bör i fortsättningen
framgå alt del finns möjlighet att förena delegering med villkor om atl samråd
med brukarna skall ské.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag lill ändringar i kommunallagens delegeringsregler återfinns i
betänkandet (SOU 1985:29) Principer för ny kommunallag. Enligt
författningsförslaget skall en nämnd kunna ställa upp villkor för hur delegerad
beslutanderätt skall utövas. Nämnden skall ocksä kunna föreskriva (steg </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-family:Verdana'>samråd
med företrädare för brukarna, (steg 2) krav pä enighet med företrädare för
brukarna eller (.steg 3) skyldighet för beslutsfattaren att följa bmkarnas
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är bmkarnas akfiva medverkan och delaktighet en fömtsättning för att
vissa verksamheter skall fungera bra. Den förvaltning och verkställighet som
främst är aktuell handlar enligt min uppfattning om hur det löpande arbetet
skall läggas upp inom ramen för fastställda mål och riktlinjer. Ansvaret för
sädana frågor ligger genom befattningsbeskrivningar, instruktioner m. m. pä de
anställda. Inte sällan har därutöver beslutanderätten för de löpande
driftfrågorna av nämnden delegerats lill den ansvarige för den enskilda
institutionen eller verksamhetsgrenen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att verksamheten därför bör läggas upp av de anställda och brukarna
gemensamt sä atl den i största möjliga utsträckning fillgodoser bmkarnas olika
behov och önskemål. Detta måste ske inom ramen för de resurser som anvisats
samt enligt de mäl som satts upp för verksamheten i författningar eller genom
beslut av de kommunala organen. I första hand är det de anställda och bmkarna i
verksamheter som barnstugor, skolor, fritidsgårdar, dagcenlraler för
pensionärer, servicehus och sjukhem som bör samråda om hur ekonomiska och andra
resurser skall användas för atl det skall bli en bra verksamhet med god
kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund förordar jag atl brukarinflytandel förstärks genom en
vidareutveckling av samrådsformerna. Kommunerna och landslingen bör genom
ändringar i kommunallagens delegeringsregler ges möjlighet att finna mer fasta
former för samrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar demokrafiberedningens bedömning och föreslår därför att kommunallagens delegeringsbeslämmelser
kompletteras med en regel där det klart framgår atl delegeringsuppdrag får
förenas med villkor om samråd med brukarna. De nya reglerna bör tas in i en ny
13 a 8 i 3 kap. i kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i delta sammanhang stryka under alt ett utvecklat brukarinflytan<br>
de enligt den modell som här föreslås förutsätter atl befogenheter och<br>
ansvar förs ut till den personal som direkt möter brukarna. Jag återkommer<br>
lill frågan om delegeringsinsfilutets räckvidd i samband med min behand<br>
ling av de förtroendevaldas roll i avsnitt 4. Delegeringsinstitulel ger enligt<br>
min mening de kommunala nämnderna icke oväsentliga möjligheter att<br>
delegera t.ex. budgetansvar fill anställda. De anställda får därigenom<br>
möjlighet att inom en given ram besluta om användningen av kommunala<br>
medel för en viss verksamhetsgren eller insfitution. En annan vikfig förut<br>
sättning för att brukarinflytande skall kunna utvecklas är atl de politiska<br>
målen för varje verksamhet görs lydliga. Även denna fråga tas upp i av-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>snitt
4.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att de av mig föreslagna lagändringarna tillsammans med en Prop.
1986/87:91 målmedveten organisationsutveckling avsevärt kan stärka brukarnas
inflytande i mänga kommunala verksamheter. Jag delar beredningens bedömning
att samrådsmöjligheterna har särskild betydelse i verksamheter som barnstugor,
skolor, fritidsgårdar, dagcentraler, servicehus och sjukhem. Genom elt
utvecklat samråd ges brukarna ökade möjligheter atl påverka verksamhetens
uppläggning liksom resursanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
skolområdet gäller som jag nyss erinrade om särskilda regler om samråd med
brukarna. Sedan ett antal år finns för grundskolan, gymnasieskolan, komvux och
grundvux föreskrifter om skyldighet för rektor atl lämna information till och
före beslut samråda med företrädare för elever och i vissa fall med företrädare
för deras värdnadshavare. Föreskrifterna finns i 2 a kap. skolförordningen och
8 6 vuxenutbildningsförordningen (1985:288, ändrad senast 1986:1002). Samrådet
skall äga rum i frågor som är av betydande intresse för eleverna och gäller oavsett
om rektors beslutsbefogenheter grundas direkt pä författning eller pä delegering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag innebär ett komplement till nuvarande regler om samråd enligt
skolförfattningarna. Eleverna och vårdnadshavarnas rätt till samråd och
information rubbas inte. Samrådet kan enligt förslaget även omfatta frågor som
inte regleras av samrådsskyldigheten enligt skolförfattningarna och gäller
dessutom beträffande delegerad beslutsrätt oavsett om denna utövas av rektor
eller annan befattningshavare. Eventuella samordningsfrågor bör prövas inom
ramen för den aviserade översynen av nuvarande regler pä skolområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill betona atl samrådsmöjligheterna inte endast omfattar insfitu-tionsbundna
verksamheter utan också kan användas t. ex. inom hemsjukvård och social hemQänst.
Delegering till den ansvarige för den lokala vårdorganisationen kan förenas med
villkor om samråd med hemsjukvårdens och hemtjänstens brukare. Om brukarna
företräds av t. ex. etl bru-karråd i arbetslagets område kan de äldre fä ett
stort inflytande över riktlinjerna för det praktiska arbetet. Man bör även
kunna få vara med och ge synpunkter i budget- och personalfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till behovet av en klar gränsdragning mol den politiska demokratin
föreslår jag att möjligheten till delegering med villkor begränsas lill atl
omfatta delegering till anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag till lagleknisk lösning innebär olika grader av bindning för den
anställde i samband med atl denne utövar delegerad beslutanderätt. Enligt det
mest långtgående villkoret (steg 3) skall beslutsfattaren följa brukarnas
synpunkter. Förslaget har i denna del mötts av invändningar från flera
remissinstanser. Jag instämmer i dessa remissinstansers synpunkter. Bl. a.
sätts i fråga om regeln är förenlig med den represenlafiva demokratin. Vidare
påpekas all krav på följsamhel till brukarnas krav förutsätter att den som
beslutanderätten delegerats lill befrias frän ansvar. Delegering med villkor
får enligt min mening inte innebära all beslutanderätten förs över till
personer som står utanför den kommunala organisationen och därmed heller inle
är ansvariga inför den berörda nämnden. Jag utvecklar mina skäl närmare i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslär att övriga delar av beredningens förslag (steg 1 och steg 2)</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>genomförs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslaget att villkoren
för delegering begränsas till krav pä icke bindande samråd med brukarna (steg </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-family:Verdana'>har
godtagits av en stor majoritet av remissinstanserna. Förslaget om krav på
enighet mellan beslutsfattare och företrädare för brukarna (steg 2) har
föranlett synpunkter från ell antal remissinstanser. Bl.a. påpekas att ett
sådant krav kan leda till en ökad belastning av rutinärenden i nämnderna.
Vidare framhålls att vissa beslul inte tål fidsutdräkl lill vederbörande nämnd
sammanträder, om inte enighet kan nås. För egen del menar jag dock att frågor
av denna karaktär bör prövas av varje nämnd i samband med alt man överväger om
man vill utnylQa de nya möjligheterna med delegering med villkor. Jag
återkommer till denna fråga i specialmotiveringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 De anställdas roll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Kommunallagen kompletteras med en bestämmelse om den kommunala personalens
roll. Därigenom markeras de anställdas avgörande betydelse för den kommunala
verksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
förslag: Beredningen tar i sitt huvudbetänkande (s. 95) upp de anställdas roll
i förändringsarbetet. Beredningens överväganden i denna del utmynnar dock inte
i något förslag till lagändring.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Del pågående utvecklings- och förändringsarbetet i kommunerna och landstingen
innebär atl de anställdas arbetsförhållanden påverkas. Nya polifiska
styrformer och etl begränsat resursutrymme ställer krav pä en ändrad
verksamhet. Politisk decentralisering och administrativ delegering liksom
behovet av helhetssyn och samordning skärper kraven på elt sektorsövergripande
arbete där fier yrkesgrupper än tidigare måste samverka.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har nyss behandlat
frågan om etl vidgat brukarinflytande genom etl utvecklat samråd mellan
anställda och bmkare. Även den utveckling som pågår med elt ökat inslag av
föreningsmedverkan och kooperativa lösningar i anslutning til! den kommunala
verksamheten påverkar givetvis de anställdas yrkesroller.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De anställda deltar i
denna process tillsammans med de förtroendevalda och medborgarna. Det är en
fråga om etl samspel som måste fungera så friktionsfritt som möjligt. De båda
kommunförbunden och de fackliga huvudorganisationerna har träffat avtal som ger
instrument för finansiering av förändringsarbetet i kommuner och landsfing. År
1984 bildades genom en överenskommelse mellan nämnda parter Stiftelsen
Trygghetsfonden (TF-KL 84) och däri ingår kommuner, landsting samt en del
kommunala bolag och stiftelser. Syftet med fonden är att dess avkastning skall
kunna bidra till att omstmkturera den kommunala verksamheten och stärka anställningstryggheten.
Detta gör trygghetsfonden genom information och stöd till vissa
utvecklingsprojekt och särskilda trygghetsåtgärder. År 1987 disponerar fonden
ca 24 milj. kr. för sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En motsvarighet till de
statliga fömyelsefonderna har på det kommunala området kommit till stånd genom
ett kollektivavtal om Personalutveckling</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
förändring och förnyelse, PUFF-86. Detta avtal omfattar även de Prop.
1986/87:91 kyrkliga kommunerna. Under åren 1986-1989 har kommunema, landsfingen
och de kyrkliga kommunerna åtagit sig att avsätta sammanlagt 420 milj. kronor
för att underlätta förnyelsearbetet. Det är verksamhetens behov av
personalutveckling som skall styra användningen av de avsatta medlen. Genom
lokala kollekfivavtal avgörs hur medlen skall användas pä lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser mycket positivt på det samarbete som pågår mellan partema på den kommunala
arbetsmarknaden kring förnyelsearbetet. Enligt min mening är aktiva och breda
utbildningsinsatser för de anställda den kanske viktigaste förutsättningen för
en väl fungerande sevice på medborgarnas villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser den nya förvaltningslagen (1986:223), vilken har trätt i kraft den 1
januari 1987, som ett viktigt led i strävandena att förbättra servicen i den
offentliga förvaltningen. Samma krav ställs nu pä de statliga och kommunala
myndighetemas serviceskyldighet. Varje sädan myndighet skall lämna
upplysningar, vägledning, räd och annan sådan hjälp fill enskilda i frågor som
rör myndighetens verksamhetsområde. Förvaltningslagen slår fast, atl varje
ärende där nägon enskild är part skall handläggas sä enkelt, snabbi och billigt
som möjligt utan att rättssäkerheten eftersatts. Myndigheterna skall sträva efler
att uttrycka sig lättbegripligt. 1 lagen åläggs myndigheterna atl vara lätt
tillgängliga för den enskilde. Om någon enskild av misstag vänder sig fill fel
myndighet, bör myndigheten hjälpa honom fill rätta. Genom omfattande
utbildningsinsatser har kunskapen om den nya förvaltningslagen nätt ut till förtroendevalda
och anställda i den offentliga sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
anställdas viktigaste uppgift är att förmedla service åt medborgarna. Denna
uppgift styrs av politiska intentioner och beslut. Del är viktigt atl de beslutade
målen för verksamheten är så lydliga att de uppfattas rätt av de anställda. De
får därigenom lättare att klara genomförandel. De förtroendevalda behöver ä
sin sida genom återföring få kunskaper om utfallet av arbetet. Utan sådana
kunskaper blir det mycket svårt för de förtroendevalda att klara sin styrande
roll. Jag återkommer i avsnitt 4 med förslag fill åtgärder för att åstadkomma
en klarare rollfördelning mellan de förtroendevalda och de anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt resursema i kommunerna och landsfingen skall kunna användas bra och effekfivi
är det enligt min mening nödvändigt alt delegera ansvar och befogenheter till
de verksamhetsansvariga ute i arbetsorganisationen. Som jag tidigare redovisat
ger redan nuvarande regler i kommunallagen icke oväsentliga möjligheter alt t.
ex. delegera budgetansvar fill de anställda. Inom ramen för det pågående
arbetet med en ny kommunallag kommer att prövas om dessa möjligheter bör
utvidgas eller preciseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i sammanhanget särskilt stryka under att ett delegerat ansvar i<br>
budget- och personalfrågor liksom i andra förvaltningsfrågor är betydelse<br>
fullt för atl öka bmkarinflytandet. Det delegerade ansvaret är nämligen<br>
basen för ett utvecklat samråd mellan de anställda och brukarna. Ett vidgat<br>
ansvar för de anställda ger således också störte praktiska möjligheter atl<br>
öka brukarnas inflytande.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det finns också ett nära
samband mellan dét JDågäende utvecklingsarbe- Prop. 1986/87: 91 tet mot nya polifiska
styrformer och de anställdas vidgade roll. Jag återkommer senare lill dessa
frågor och vill här endast peka pä atl elt delegerat budgelansvar även kan
underlätta övergången från detaljstyrning lill målstyrning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegering
av befogenheter och ansvar till de anställda är emellertid enligt min mening
framför allt ett viktigt led i atl förbättra servicen och effekfiviteten.
Människor gör ett bättre jobb när de får ökade befogenheter. Jag har med stor
tillfredsställelse kunnat konstatera atl etl snabbt växande antal kommuner och
landsting har valt denna väg även om de inte samfidigt decentraliserar sin
nämndorganisation. Politisk decentralisering och administrativ delegering
utesluter inte utan kompletterar varandra. Decentralisering är kanske främst
ett medel att stärka partierna och de förtroendevaldas roll medan delegering i
första hand är etl medel för all förbättra servicen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här kraftigt betona vikten av att förändringsarbetet kompletteras med en
strategi för personalutveckling. För många kommunala verksamheter har de
senaste åren inneburit stora krav på nytänkande och förändringar. Del har
medfört en ökad känsla av oro och otrygghet för olika yrkesgrupper, ibland
också arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
omfattande förändringsarbetet leder till att stora grupper av anställda direkt
berörs i sin vardagssituation. Decentraliseringsarbetel kan t. ex. medföra att
arbetsplatsen flyttas, att många får ett direkt ekonomiskt ansvar som man inte
tidigare haft, atl seklorsvisa arbetsgemenskaper bryts upp samt att
förändringar görs ifråga om de riktlinjer och normer som är vägledande för
många yrkesgmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningar
har gjorts av hur de anställda ser pä förändringar. Dessa pekar klart på att
del inle sällan råder stor skillnad mellan den ofta övertydliga markeringen av
personalens betydelse i olika programdokument och den roll som personalen pä
basnivå ges i det praktiska arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mot denna bakgrund enligt min mening nu av avgörande betydelse all man i
varje kommun och landsfing tillsammans med de anställda arbetar fram en konkret
strategi för hur personalen skall komma med i förändringsarbetet pä ett mer
aktivt sätt. Annars finns del risk för alt utvecklingsarbetet inte när basen i
arbetsorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för att personalen ges en mera aktiv roll i förändringsarbetet ligger i första
hand på de kommunala arbetsgivarna. På central nivå kan de nyss nämnda avtalen
om förändringsarbetet få en avgörande betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill peka på att det därutöver är lämpligt att arbetsgivare och anställda
lokalt kommer överens om bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hur medbestämmande, samverkan
och inflytande skall ske i förändringsarbetet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hur trygghetsfrågorna skall
skötas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hur jämställdheten skall
främjas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hur utbildning, fortbildning
och personalulveckhngsfrågor i övrigt skall skötas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är för att tydligt markera den avgörande betydelse som de anställda<br>
har för den kommunala verksamheten som jag har föreslagit att en bestäm-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>melse om den kommunala
personalen skrivs in i kommunallagen. Den bör Prop. 1986/87: 91 las in i
dess inledande funklionsavsnitt (1 kap. 5 6). Särskilda regler om den kommunala
personalen och dess roll har hittills saknats i kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Kommunal information</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala informationen är betydelsefull för medborgarna av i huvudsak tvä
orsaker. Å ena sidan bidrar en väl fungerande informationsverksamhet lill att
bredda demokratin på sä sätt atl den medverkar till alt förbättra människornas
möjligheter att ta del i och påverka den kommunala verksamhetens inriktning. Å
andra sidan är informationen ocksä ett vikfigt redskap att utveckla den
kommunala servicen. Detta gäller såväl internt i förhållande till personalen
som externt i förhållande fill medborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Informationsverksamhetens
centrala roll när del gäller samspelet mellan den kommunala förvaltningen och
medborgarna har kommit till uttryck genom att en allmän bestämmelse om
styrelsens övergripande ansvar för informafionen har tagits in i kommunallagen.
Enligt denna bestämmelse (3 kap. 1 8) skall styrelsen ha ansvaret för kommunens
respektive landstingets informafionsverksamhet i den mån uppgiften inte har uppdragits
ät någon annan nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Informafionsdelegationen
(B 1982:01) har som inledningsvis redan nämnts haft i uppdrag atl överväga olika
åtgärder som syftar lill atl förbättra samhällsinformationen på såväl statlig
som kommunal nivå. Delegationen har redovisat sitt arbete i betänkandet (SOU
1984:68) Samordnad samhällsinformation. Betänkandet innehåller en rad
rekommendationer och förslag till åtgärder. Dessa tar sikte på en sädan
samordning av de befintliga informationsresurserna att allmänheten lättare kan
fä tillgäng lill samhällets service och svar pä sina frågor. I betänkandet
behandlas bl. a. frågor om de offentliga förvaltningarnas telefonservice och
service genom lokala informationscentraler samt den förvallningsinterna
informationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av rekommendationerna och förslagen är av sädan karaktär all del ankommer på
berörda myndigheter och kommunala organ att ta ställning till erforderliga
åtgärder. 1 fråga om samhällsinformationens organisation har delegationen
föreslagit att ett centralt samordningsorgan - rådet för samhällsinformation -
inrättas under civildepartementet. Rådet skall enligt förslaget ha formen av en
stiftelse med staten och de båda kommunförbunden som huvudmän. Det skall bl.a.
svara för samordning och utveckling av samhällsinformafionen samt
tillhandahålla vissa konsullQäns-ler och svara för vissa projekt på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegafionens
belänkande har remissbehandlats. Merparten av remiss<br>
instanserna är negativa eller tveksamma fill förslaget om ett centralt infor-<br>
malionsräd. Åtskilliga av dem som är avvisande till förslaget förnekar inle<br>
att det finns ett behov av samverkan och samordning. Andra är tveksamma<br>
beträffande stiftelseformen och anser att andra former bör belysas mera i<br>
detalj. Bland dem som är tveksamma fill den föreslagna organisationsfor<br>
men finns två av de tre tilltänkta huvudmännen, nämligen Svenska kom-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28<br>
munförbundet och Landsfingsförbundet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1983
ärs demokrafiberedning har bland sina uppgifter haft att studera Prop.
1986/87:91 effekterna av de nuvarande reglerna i kommunallagen om styrelsens ansvar
för den kommunala informationen och att redovisa idéer och förslag om hur den
kommunala informationen kan förändras för atl främja med-borgarinflytandet. I
rapporten Öppna förvaltningen har beredningen redovisat en rad exempel på hur
den kommunala informationen kan förbättras och kontakterna mellan medborgarna
och den kommunala förvaltningen underiättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
de av mig nyss redovisade utredningsarbetena har en värdefull grund lagts för
utvecklingsarbetet hos berörda statliga och kommunala organ på
samhällsinformations- och serviceområdet. Jag vill ocksä anmäla atl regeringen
vidtagit olika åtgärder med anledning av informationsdelegationens betänkande,
bl.a. avseende informatörernas grund- och vidareutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är det angeläget med ett fortsatt utvecklingsarbete rörande
informationsfrågorna inom den offentliga sektorn. Jag avser därför att
uppmärksamt följa frågan och återkomma till regeringen med förslag till åtgärder
om jag bedömer del erforderiigl. Jag är således för närvarande inle beredd atl
ta ställning till formerna för central och regional samordning på samhällsinformationsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Större möjligheter att decentralisera nämndarbetet i
kommunerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Inledande överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
kommunindelningsreformerna skapades kommuner med sädana ekonomiska och
personella resurser att viktiga samhällsuppgifter kunde klaras pä kommunal
nivå. 1 mänga andra länder har motsvarande uppgifter i stället lagts på
centrala eller regionala organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
omfattande vetenskaplig utvärdering av den senasle kommunindel-ningsreformen
har genomförts med medel som riksdagen anslog år 1978. Utvärderingen visar bl.a.
pä ökad kommunalpolitisk aktivitet bland medborgarna, liksom bättre kunskaper
om de politiska förhållandena i kommunerna. Medborgarna är ocksä pä det hela
taget nöjda med den kommunala servicen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
indelningsreformerna har också inneburit en del kommunaldemo-kraliska
nackdelar. Bl. a. har antalet förtroendevalda i de nybildade kommunerna
kraftigt reducerats. Därigenom har medborgarnas kontakter med de
förtroendevalda minskat. Ocksä i mänga kommuner som inte alls, eller i mindre
utsträckning, har berörts av indelningsreformerna uppfattar medborgarna
avståndet till politikerna i den kommunala organisationen som alltför stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allt
fler uppgifter har efter hand lagts pä kommunerna. Följden har blivit<br>
att den sektoriserade kommunala organisation som fanns när den senasle</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>indelningsreformen
avslutades i 1970-talets början i mänga fall har kommit Prop. 1986/87: 91 alt
sättas i fråga. Denna organisation har sina rötter i 1800-talets kommunalförfattningar
och bekräftades i sina huvuddelar av 1977 ärs kommunallag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
många kommuner har varken den politiska organisationen eller den kommunala
administrationen motsvarat medborgarnas krav pä fillgänglighet, service och
effektivitet. Sektorsindelningen har ibland upplevts försvära en rationell
användning av de tillgängliga resurserna. För de förtroendevalda kan det i en
sådan organisation ibland vara svårt all finna helhetslösningar pä lokala
problem. Bl. a. detta har lett till del omfattande förändringsarbete som sedan
en längre tid pågår i landets kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förändringsarbetet
har särskilt varit inriktat på att decentralisera den kommunala verksamheten.
Decentraliseringen innebär att beslutanderätten från organisationens ledning
sprids till underenheter inom den kommunala organisationen vare sig dessa
enheter är geografiskt eller verksam-helsmässigl avgränsade. Det är främst den
geografiska decentraliseringen till lokala nämnder som under senare tid
dominerat del kommunala förändringsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Decentraliseringsarbetet
berör såväl stora som små kommuner. Arbetet omfattar även kommuner som inte,
eller endast till mindre del, berörts av den senaste indelningsreformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
bedriver detta decentraliseringsarbete pä eget ansvar. Riksdagen anger ramarna
för och inriktningen av den kommunala verksamheten. En utgångspunkt är därvid atl
kommunerna bör ges största möjliga frihet att själva utforma sin kommunala
organisation. Eftersom den kommunala verksamheten i huvudsak administreras
genom nämnderna, syftar det statliga reformarbetet till att underlätta för
kommunerna atl utforma de kommunala nämnderna efler kommunernas egna förutsällningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har i olika sammanhang ställt sig bakom uttalanden om ökad organisatorisk
frihet för kommunerna och landstingen. Redan i förarbetena fill kommunallagen (prop.
1975/76: 187 s. 256 f) behandlas denna fråga. Föredraganden ansåg sålunda att
en sammanhållen nämndorganisation har många fördelar och ofta är en
förutsättning för att medborgarnas krav pä service skall kunna tillgodoses. En
alltför starkt sammanhållen nämndor-ganisafion kan ä andra sidan enligt
föredraganden ha vissa nackdelar frän demokratisk synpunkt. En sädan är
minskningen av antalet förtroendeuppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
genom lagregler läsa nämndorganisationen eller föreskriva en likformig
organisation för alla kommuner och landsting ansåg föredraganden emellertid
vara olämpligt. Kommunerna och landstingen måste i stället ges frihet atl inom
vidare ramar besluta om organisationen. När kommunala organisationsförändringar
diskuteras bör emellertid de kommunaldemokratiska kraven alllid väga tungt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
frågor har behandlats senast i regeringens skrivelse (1984/85:202) om den offenfiiga
sektorns förnyelse (jfr FiU 1984/85:35, rskr. 407). I detta sammanhang anförs
bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"En viktig
förutsättning för alt verksamheten med kommundelsnämnder Prop. 1986/87: 91 skall
kunna vidareutvecklas är att kommunerna fär större frihet än i dag atl organisera
sin egen nämndverksamhet. Det gäller även den del av den kommunala verksamheten
som staten reglerar, dvs. socialQänsten, skolan, byggandet och
miljöskyddet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
framgår av bilaga 3 bedrivs decentraliseringen av nämndarbelet i kommunerna i
dag pä bred front med slöd av främst lagen (1979:408) om vissa lokala organ i
kommunerna (lokalorganslagen, omtryckt 1979:1167, ändrad senast 1983:304). De
lokala organen är nämnder i kommunalrättslig mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagen (1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation (frikommunlagen,
ändrad senast 1986:97) har nio kommuner (Haninge, Tyresö, Gnosjö, Helsingborg,
Varberg, Ale, Örebro, Sandviken och Bräcke) möjlighet att t. o. m. år 1988
bedriva försöksverksamhet med en annan nämndorganisation än den som föreskrivs
i lag eller annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
maj 1986 genomförde Svenska kommunförbundet en enkät om bl. a. decentraliseringsverksamheten
i kommunerna. Sammandrag av denna enkät redovisas i bilaga 3. Av enkätsvaren
framgår atl det fanns 13 kommuner med kommundelsråd, tio kommuner med institutionsstyrelser,
27 kommuner med distriktsnämnder - flertalet sociala distriktsnämnder enligt socialQänstlagen
— och 22 kommuner med kommundelsnämnder. Under 1970-talel införde ett stort
antal kommuner kommundelsråd, institutionsstyrelser med stöd av kommunallagen
och sociala distriktsnämnder med stöd av den då gällande lagen (1970: 296) om
social centralnämnd m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan konstateras att många kommuner nu avvecklat sina kommundelsråd och
institutionsstyrelser. Kommundelsråd och sociala distrikts-nämnder har i några
fall ombildals till kommundelsnämnder. Efter lokalor-ganslagens tillkomst har decentraliseringsslrävandena
i kommunerna alltmer inriktats på kommundelsnämnder. Några kommuner har dock
vall all decentralisera sin nämndverksamhet via dislriktsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
utesluter inte att intresset för institutionsstyrelser åter kan komma att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundets
enkät visar att drygt 50 kommuner då utredde frågan om atl införa någon form
av lokala nämnder. Huvuddelen av dessa kommuner uppges ha sitt intresse
inriktat på lokala nämnder enligt kom-mundelsnämndsmodellen. Flera kommuner har
därefter fattat beslut om att inrätta lokala nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
utvärderingar av decentraliseringsarbetel har gjorts eller pågår. Erfarenheterna
är i huvudsak goda. Många kommuner har efler försöksverksamhet med kommundelsnämnder
i en del av kommunen beslutat att verksamheten med sådana nämnder skall omfatta
hela kommunen. Exempel på sådana kommuner är Ale, Bräcke, Eskilstuna, Uppsala
och Örebro. Andra kommuner åter har infört kommundelsnämnder i hela kommunen ulan
föregående försöksverksamhet. Exempel pä sädana kommuner är Sandviken och Umeå.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Decentraliseringen
av nämndarbetet har resulterat i nya kommunala uppdrag och en ökad lokalpolitisk
aktivitet. Uppdragen avser närmiljön</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och har därför kunnat
engagera nya grupper av medborgare. Kvinnor och Prop. 1986/87: 91 unga har
blivit bättre representerade i de lokala nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Decentraliseringen
av nämndarbelet har gjort del möjligl att fä till stånd en ökad samverkan
mellan olika kommunala verksamheter i kommundelarna. Genom decentraliseringen
har förutsättningar skapats för en effektivare och kvalitativt bättre kommunal
service. I en decentraliserad organisation blir del lättare all anpassa den
kommunala servicen till medborgarnas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också peka pä all de lokala nämnderna har goda möjligheter att ta
initiativ lill och stödja brukarinfiylandei vid olika kommunala anläggningar
och institutioner. Vidare har nämnderna genom sin närhet till medborgarna goda
möjligheter atl samverka med folkrörelserna för att utveckla kommundelens
fritids- och kulturiiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
mänga kommuner har en organisation med kommundelsnämnder varit särskilt
intressant. Kommundelsnämnderna ger nämligen möjligheter atl under elt lokall förtroendemannaorgan
samordna stora delar av den kommunala verksamheten inom en kommundel. I dessa
nämnder kan förtroendevalda och anställda utveckla samordning, samarbete och
helhetssyn grundad på kunskaper om såväl de egna resurserna som människors
behov och önskemål över seklorsgränserna. Samordningen underiättas om
fullmäktige ger kommundelsnämnden ansvar för såväl budget som personal inom
nämndens ansvarsområde. En kommundelsnämnd uppfattas härigenom som ett
språkrör för kommundelen och har då också slörre möjlighet atl ge kommundelens
samlade syn även pä frågor som inte primärt faller inom nämndens ansvarsområde.
Nämnden kan även bli elt bra instmment i ell syslem med vidgad brukarmedverkan.
En kommundelsnämnd kan också ofta lättare samverka med andra organisationer än
kommunens egna t.ex. inom fritids- och kulturområdena. Dit hör landstingets primärvård,
lokal statlig verksamhet samt föreningar och förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Effekter
för kommunernas centrala organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om erfarenheterna av decentralisering av verksamhet och beslut lill lokala
nämnder i huvudsak är positiva vill jag peka pä några problem som förtjänar
uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
visar sig nämligen att de centrala nämnderna i kommunen ofta blir kvar i samma
form då lokala nämnder införs. Delta är delvis en följd av
speciallagstiftningen som ställer krav på att alla kommuner skall ha skolstyrelse,
socialnämnd, byggnadsnämnd samt miljö- och hälsoskyddsnämnd. Vissa undantag
från denna lagstiftning har gjorts inom ramen för försöksverksamheten med ökad
kommunal självstyrelse, del s. k. frikom-munförsöket. Jag återkommer i avsnitt
3.7 till frågan om de obligatoriska centrala nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan erfarenhet är atl den centrala förvaltningen i kommunen inle<br>
har minskat i den omfattning som skulle vara möjlig då nya lokala nämnder<br>
med lokala förvaltningar har införts. Etl av syftena med decentraliserings<br>
arbetet är atl avbyråkratisera det kommunala arbetet och att decentrahse-<br>
ringen på sikt skall leda lill minskade administrativa kostnader. Jag anser</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
därför angeläget att kommunerna ägnar de centrala förvaltningarnas Prop.
1986/87:91 funktion särskild uppmärksamhet när en betydande del av verksamheten
decentraliseras. Ett heltäckande system med lokala nämnder innebär all antalet
centrala nämnder kan minskas. De centrala nämndernas administration kan också
bantas när en stor del av dess uppgifter flyttas ut fill de lokala
förvaltningarna. En oförändrad central organisation parallellt med den nya
decentraliserade kan enligt min mening leda till ineffekfivitet och onödiga
kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening väsentligt att decentraliseringen fortsätter och att man i
varje kommun för ul verksamhet och beslul så nära medborgarna som möjligt. Den
bör ske med utgångspunkt i de lokala fömtsättningarna och kunna innehålla olika
organisatoriska lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Direktvalda
lokala nämnder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tar nu upp frågan om de lokala nämndernas representativitet i förhällande till
befolkningen inom det lokala området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
lokala nämnderna utses liksom andra nämnder av kommunfullmäktige. Om inle
partierna i kommunfullmäktige kommer överens om något annat, fär de lokala
nämnderna samma politiska sammansättning som fullmäktige. Därigenom kan de
lokala nämnderna fä en sammansättning som avviker från valresultatet inom den
lokala nämndens geografiska verksamhetsområde. Lokal representalivitet kan
emellertid uppnäs, om partierna i fullmäktige är överens om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokal
representativitet skulle också kunna åstadkommas genom direktval. 1 olika
sammanhang har frågan om direktval av lokala nämnder tagits upp. Frågan har
utretts av kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07). Utredningsuppdraget har
redovisats i betänkandet (Ds Kn 1981:8) Direktvalda lokala organ, en
principdiskussion. Betänkandet har remissbehandlats. Remissopinionen var delad
i sin inställning till direktval av lokala nämnder. Frågan har inte föranlett
några lagstiftningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningen
har inte behandlat frågan om direktval av lokala nämnder. Ett antal
remissinstanser har ändå berört frågan i sina yttranden över
demokratiberedningens huvudbetänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill därför redovisa min principiella inställning i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Decentraliseringen
av den kommunala nämndverksamhelen har en slor betydelse för utvecklingen av
den kommmunala demokratin. En sädan decentralisering får dock inte drivas sä
långt att den riskerar atl splittra den kommunala organisationen och göra den
ineffektiv. Avsikten med de lokala nämnderna är atl de skall få ansvara för så
många betydelsefulla uppgifter som möjligt. De lokala nämnderna mäste få ell
reellt politiskt inflytande. En förulsällning härför är enligt min mening atl
de lokala nämndernas politiska struktur harmonierar med den som råder i
kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Skulle detta inte vara fallet kan det
resultera i all decentraliseringsarbetet hämmas. Det finns då risk all
majoriteten i kommunfullmäktige är ovillig att föra ut betydelsefulla
uppgifter till lokala nämnder som har en annan majoritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
av remissinstanserna som yttrade sig över betänkandet Di-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 RiLsdagen 1986/87. / .saml. Nr 91</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rektvalda lokala organ ansåg att principiella skäl talade mol
införande av Prop. 1986/87: 91 direktvalda lokala nämnder. Andra pekade bl. a.
på lagtekniska och valtekniska svårigheter. I debatten under senare år skymtar
delvis nya infallsvinklar. För egen del menar jag att ett system med direktvalda
lokala nämnder aktualiserar frågan om att ocksä pä det kommunala planet införa
ett s. k. upplösningsinstitut och därav följande möjlighet lill nyval.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser därför av framför allt principiella skäl att nägot
system som skulle göra det möjligt all direklvälja de lokala nämnderna inte bör
införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av snara lagsliftningsåigärder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag gär nu över fill frågan om behovet för kommunerna atl
redan fr. o. m. nästa mandatperiod få ökad frihet atl organisera sina centrala
och lokala nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under år 1988 avser jag atl lägga fram de förslag som
föranleds av utvärderingen av de tidigare nämnda försöken i frikommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare redovisat, arbetar på regeringens uppdrag
kommunallagsgruppen (C 1986: A) inom civildepartementet med att bl. a. på
grundval av demokratiberedningens betänkande Principer för ny kommunallag lägga
fram förslag till en ny kommunallag. Gruppen skall såsom nämnts redovisa
resultatet av sitt arbete underförstå halvåret 1988. Proposition i ärendel
planeras kunna föreläggas riksdagen först under näsla mandatperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hittills vunna erfarenheter av förändringsarbetet i
kommunerna gör att jag delar demokratiberedningens och mänga remissinstansers
grundsyn alt det nu behöver vidtas ytterligare lagstiftningsåtgärder för att
stimulera och öppna nya möjligheter för kommunernas arbete med att förändra
nämndorganisationen. Vidare kan sådana åtgärder bli ett särskilt stöd för de
talrika nu pågående decentraliseringsutredningarna i kommunerna. Sådant förändringsarbete
tar tid och det är viktigt all erforderhga lagändringar sker i god lid före
nästa mandatperiod. Det är nämligen ofta lättast att genomföra förändringar av
den kommunala organisationen fr. o. m. en ny mandatperiod. Jag anser därför
att man inle kan avvakta frikommunpropositionen 1988 eller förslaget till en ny
kommunallag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i sammanhanget peka pä mitt uttalande i prop.
1983/84: 152 om försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse (KU 152, rskr.
368). Jag anförde där (s. 12) att försöksverksamheten inle får tas till intäkt
för att man bör vänta med att genomföra förändringar i den statliga regleringen
som pä andra gmnder kan vara motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av mig förordade ordningen innebär således att
kommunerna bör ha goda möjligheter att genomföra en ny nämndorganisation redan
inför valet år 1988. De erfarenheter som kan vinnas av ett decentraliseringsarbele
med stöd i den nya ordningen bör också kunna nyttiggöras vid utformningen av
en ny kommunallag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det följande föreslår jag lagstiftningsåtgärder, som kan
underlätta för kommunema att utforma sin nämndorganisation — lokalt och
centralt -efter kommunemas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.2
Utökad organisationsfrihet genom en ny lokalnämndslag Prop. 1986/87:91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Kommunerna ges störte frihet att bestämma sin nämndorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
en ny lokalnämndslag avskaffas ett flertal av de nuvarande hindren för att
organisera del lokala nämndarbetet. 1 samband därmed ökar också möjligheterna
för kommunerna att själva få avgöra den centrala nämndorganisafionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
förslag: Överensstämmer (betänkandet s. 57— 73) i huvudsak med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser är positiva till demokralibe-redningens förslag till
en utökad organisationsfrihet. Några remissinstanser anser att utvärderingen
av frikommunförsöken bör avvaktas innan ytteriigare lagstiftningsåtgärder
vidtas, att kompetensfördelningen mellan centrala och lokala nämnder bör
klargöras närmare och atl frågan om myndighetsutövning i ett decentraliserat
system bör belysas närmare. Ett antal remissinstanser är tveksamma eller avvisande
till demokratiberedningens förslag att öka kommunernas frihet aU organisera
sina centrala nämnder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Decentraliseringsreformen
bör permanentas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
huvudmotiv för att i en ny lokalnämndslag nu föreslå utökad organisationsfrihet
för kommunerna är följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utvärderingar visar alt
hittillsvarande erfarenheter av decentraliserings-arbetet är i huvudsak
positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det är angelägel att ge i
första hand de kommuner som infört lokala nämnder i hela kommunen möjlighet att
anpassa och utveckla sin centrala organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det är viktigt att ge
kommunerna nya organisatoriska förutsättningar redan inför nästa mandatperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetet med atl
decentralisera nämndarbelet bedrivs på bred front i kommunerna. Många kommuner
anser sig nu ha lämnat försöksstadiet. Det gäller flera av de kommuner som har
infört kommundelsnämnder täckande hela kommunomrädel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Decentraliseringen av
nämndarbetet har i huvudsak sketl med slöd av lokalorganslagen, som vid sin
tillkomst betecknades som en försökslag-sfiflning. Erfarenheterna av decentraliseringsarbetel
i kommunerna har varit goda. Därför anser jag all de lagliga möjligheterna för
kommunerna atl decentralisera sitt nämndarbete nu bör förankras i en
lagstiftning av mer permanent karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inle min avsikt att föreslå all kommunerna måste införa lokala nämnder i
någon form. Därtill är kommunerna alltför olika. Det finns t. ex. ett antal
kommuner som på gmnd av sin struktur inte lämpar sig för lokala nämnder. Jag
anser det dock viktigt att varje kommun - såsom också sker</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt'><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i många kommuner -
ingående prövar om lokala nämnder kan bidra till en Prop. 1986/87:91 fördjupad
demokrafi och effekfivare organisation i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de kommuner som infört kommundelsnämnder i hela kommunen har kunnat
konstaterats atl en fill kommundelarna decentraliserad nämndverksamhet får
återverkningar på den centrala nämndorganisafionen. Frikommunerna har genom frikommunlagen
fått möjligheter att dra konsekvenserna av sina överväganden om den centrala nämndorganisalio-nens
utformning. Ale, Bräcke och Sandvikens kommuner arbetar nu med centrala nämndorganisalioner
anpassade efter kommunernas erfarenheter och behov. Under avsnitt 3.7 föreslär
jag atl kommunernas möjligheter atl utformera sin centrala nämndorganisation
vidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att det saknas anledning alt - som några remissinstanser hävdat - i lag
föreskriva hur uppgifterna skall fördelas mellan centrala och lokala nämnder.
Det bör få ankomma på varje enskild kommun att bedöma dessa frågor. För specialreglerade
uppgifter gäller enligt lokalorganslagen att deras överförande till lokala
organ bl.a. förutsätter att uppgifterna lämpar sig för handläggning i ett
lokalt organ. Denna princip bör gälla för de lokala nämnderna även utan
uttryckligt lagstöd. Jag behandlar denna fråga närmare i avsnitt 3.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområde
för en ny lokalnämndslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
förslag beskrivs närmare i avsnitten 3.3-3.8 och utmynnar i ett förslag till en
ny lokalnämndslag som ersätter lokalorganslagen. Den nya lagen föreslås få
samma fillämpningsområde som lokalorganslagen. Den skall således omfatta all
frivillig kommunal nämndverksamhet och sådan obligatorisk verksamhet som
ankommer på socialnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden,
trafiknämnden och skolstyrelsen. I de landslingsfria kommunerna - Gotland,
Malmö och Göteborg -berörs även den verksamhet som hälso- och sjukvårdsnämnden,
tandvårdsnämnden och omsorgsnämnden svarar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
överväganden rörande del specialreglerade verksamhetsområdet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
förslag bygger på en stark filltro till kommunernas förmåga att ta ell ökat
ansvar för de viktiga samhällsuppgifter som statsmakterna tilldelat dem.
Kommunerna bör därför få ökade möjligheter att friare organisera även de specialreglerade
uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill samtidigt framhålla att den ökade organisatoriska friheten inte<br>
påverkar de nationella målen eller de statliga regler i övrigt som styr de<br>
specialreglerade verksamheterna. Del i lag eller annan författning fastställ<br>
da rikspolitiska eller professionella inflytandet rubbas således inle. Syftet<br>
med att ge kommunerna möjlighet all friare organisera sin nämndverksam<br>
het är att med fördjupad demokrati utveckla innehållet inom t.ex. social<br>
Qänsten eller skolväsendet. Del finns dock anledning att beröra några<br>
frågor som kommunerna kan behöva överväga när de skall ordna sin<br>
nämndorganisation på det specialreglerade området.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
antal remissorgan har hävdat atl myndighetsutövningen kan bli lidande i etl
decentraliserat nämndsystem. Jag vill här peka på den breda och goda erfarenhet
av en decentraliserad myndighetsutövning, som förekommer i de med slöd av socialQänstlagen
inrättade sociala distriktsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill emellertid stryka under att kommunerna när de väljer organisa-fionsform
för den specialreglerade verksamheten särskilt bör beakta myndighetsutövningens
behov av speciahstkompetens och övriga resurser. Ett exempel gäller tvångsvisa
omhändertaganden av barn där det krävs speciell kunskap och erfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också angeläget att sinsemellan svårförenliga funkfioner inle handläggs inom
en och samma nämnd. För att markera detta föreslär jag att det i
lokalnämndslagen - i likhet med i frikommunlagen - tas in en särskild
bestämmelse om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt för mina förslag är att en störte organisatorisk frihet ökar
möjligheterna till utveckling och anpassning lill skiftande lokala förutsättningar.
Samtidigt finns naturligtvis risker för att man får stora lokala olikheter.
Dessa risker mäste ständigt vägas in i del förnyelsearbete som kommunerna
bedriver. Jag vill emellertid framhålla alt regler om en enhetlig organisafion
inte ger garantier för en likvärdig service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill särskilt peka pä alt ändringar i den kommunala nämndorganisationen bör
ske på etl sådant sätt att situationen inle försväras för människor med små
möjligheter att hävda sig och atl behovet av kunskaper och resurser för grupper
med ovanliga och krävande behov av vård, service och utbildning beaktas.
Skillnaderna i vård- och servicenivå mellan en kommuns olika delar fär inle bli
för stora. Det är viktigt atl de enskilda människorna, oavsett i vilken
kommundel de bor, fär tillgäng till den service som är av slor betydelse för
möjligheterna alt leva pä en rimlig nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en decentralisering av nämndorganisafionen kan samrådsformerna mellan kommunen
och olika intressegrupper behöva ses över. Enligt min mening är det av stor
vikt att t. ex. de centrala handikapprådens ställning och uppgifter prövas i
detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening kan del överlåtas lill vaije kommun alt lösa dessa frågor med
beaktande av de statliga föreskrifter som gäller för de specialreglerade
verksamheterna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Institutionsstyrelser inom det specialreglerade
området</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Institutionsstyrelser skall enligt lag kunna inrättas inom det specialreglerade
området med undanlag av skolverksamheten. Lokalnämndslagen skall däremot inte
omfatta sädana särskilda styrelser som kan inrättas för hem enligt 11 8 lagen
om vård av missbrukare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag med undanlag av skolverksamheten
(betänkandet s. 62).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser har inte haft några invändningar mot beredningens
förslag. Några remissinstanser har ställt sig avvisande till beredningens
förslag. Skolöverstyrelsen motsätter sig att uppgifter rörande gymnasieskolan
och kommunal vuxenutbildning anförtros institutionsstyrelse eller någon annan
lokal nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Kommunallagen hindrar inte att insfitutionssly-relser i viss
utsträckning kan inrättas i kommunerna. Enligt lokalorganslagen kan
institutionsstyrelser inrättas inom det kommunallagsreglerade men inte det specialreglerade
området. Däremot får enligt 7 6 frikommunlagen insfitutionsstyrelser inrättas
för en eller flera anläggningar för atl handha förvaltning och verkställighet
som enligt lag och annan författning ankommer på miljö- och hälsoskyddsnämnden,
skolstyrelsen och socialnämnden. Som förutsättning härför gäller att uppgiften
på grund av sin begränsning fill anläggningen och sin beskaffenhet i övrigt
lämpar sig för handläggning i en institutionsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
hittills bedrivna utvecklingsarbetet med lokala nämnder visar hur vikfigt det
är att samtliga kommunala sektorer om möjligt på lika villkor kan medverka i
förändringsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår därför att det enligt den nya lokalnämndslagen skall ges ökade
möjligheter alt inrätta institutionsstyrelser på del specialreglerade området.
Mitt förslag tar i första hand sikte på socialQänsten. Däremot bör inte
lokalnämndslagen beröra de särskilda styrelser för hem som kan inrättas enligt </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>6
lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall (ändrad senast 1984:
366).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frikommunlagen har öppnat
möjligheter att införa institufionsstyrelser inom skolans område. Jag har
emellertid erfarit att ingen kommun har utnyttjat denna möjlighet. Det behövs
närmare överväganden innan ställning tas till frågan om insfitutionsstyrelser
på skolområdet skall få införas med stöd av allmänna bestämmelser. Till det som
behöver övervägas hör bl. a. hur elev- och föräldramedverkan skall kopplas till
eventuella institutionsstyrelser för skolanläggningar. Jag är därför inte
beredd att nu föreslå att institutionsstyrelser inrättas inom skolans område
med stöd av lokalnämndslagen. Däremot bör denna möjlighet givetvis finnas kvar
enligt frikommunlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övriga specialreglerade områden inom lokalnämndens tillämpningsområde (jfr
avsnitt 3.1) ser jag inga svårigheter att medge institufionsstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör således fortsättningsvis bli möjligt att inrätta institutionsstyrelser
enligt lokalnämndslagen för alla former av kommunala insfitutioner och anläggningar
med undantag för skolområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lokalnämndslagen bör utformas så, att insfitutionsstyrelserna genomgående
behandlas som andra lokala nämnder.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.4
Specialreglerade uppgifters anknytning till kommundel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Ansvaret för
specialreglerade uppgifter skall enligt lag kunna lämnas ål en lokal nämnd,
även om uppgiften inte i alla avseenden har anknytning fill kommundelen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
förslag: Överensstämmer med milt förslag (be- Prop. 1986/87:91 länkandel s.
63-68).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser har inle haft några erinringar mot beredningens
förslag. Skolöverstyrelsen har dock motsatt sig all förvaltningen av
kommungemensamma och kommunövergripande anläggningar inom skolan läggs på den
lokala nämnd inom vars område de är belägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Del är viktigt att de olika kommunala sektorerna om möjligt
på lika villkor får delta i förändringsarbetet. Enligt lokalorganslagen gäller
den begränsningen atl uppgifter inom de specialreglerade områden, som ingår i
lagens kompetensområde, får läggas pä lokala organ endast om uppgifterna har
anknytning fill kommundelen och att de i övrigt lämpar sig för handläggning av
lokala organ. Enligt frikommunlagen fär fullmäktige i en försökskommun lägga en
uppgift pä etl lokall organ utan hinder av de inskränkningar som anges i lokalorganslagen.
Dessutom fär detta ske bara om det finns särskilda skäl atl det lokala organet
fullgör uppgiften. Ett sådant beslut kräver dessutom regeringens medgivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag i detta avsnitt berör bara lokala nämnder med geografiskt avgränsade
ansvarsområden. I de kommuner som hittills har utnyttjat lokalorganslagens
möjligheter atl decentralisera specialreglerade uppgifter har det visat sig
svårt att praktiskt tillämpa lagens krav på lokal anknytning. Detta gäller
såväl socialQänsten som skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
socialQänsten kan det finnas behov att t. ex. låta en kommundelsnämnd ansvara
för ett inom kommundelen beläget servicehus som har etl upptagningsområde som
är större än kommundelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundskola inom en kommundel kan omfatta alla tre stadierna -alltså låg-,
mellan- och högstadierna. Låg- och mellanstadiernas upptagningsområde kan då
sammanfalla med kommundelen medan högstadiets elever rekryteras även frän andra
kommundelar. Med nuvarande lagstiftning skulle en kommundelsnämnd kunna få
ansvara för låg- och mellanstadierna medan ansvaret för högstadiedelen måste
läggas pä en central nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
del kommunallagsreglerade området finns inga krav pä lokal anknytning när en
verksamhet decentraliseras lill en disiriktsnämnd eller kommundelsnämnd. Mitt
förslag innebär alt de nuvarande begränsningarna inom del specialreglerade
området slopas. Detta innebär all kommunerna nu fär frihet atl på en lokal
nämnd lägga ul en specialreglerad uppgift även om den inle i alla avseenden har
anknytning till kommundelen. Jag vill dock stryka under att kommunerna även
ulan uttryckligt lagstöd endast bör till lokala nämnder decentralisera sådana specialreglerade
uppgifter som lämpar sig för handläggning av lokala nämnder. Grundtanken med lokala
nämnder med en kommundel som arbetsområde står givetvis fast. Samordnande eller
övergripande uppgifter som rör hela kommunen bör därför i princip inte läggas ul
pä en lokal nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu berörda skillnaden mellan kommunallagsreglerade och special<br>
reglerade uppgifter bör slopas i den föreslagna lokalnämndslagen. Del<br>
innebär dä att de inskränkande beslämmelser i detta avseende som finns i<br>
lokalorganslagen och frikommunlagen inte bör föras över lill den nya</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.5
Statligt reglerade tjänster</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Lokala nämnder ges i lag möjlighet alt handlägga uppgifter som avser
statligt reglerade Qänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag (betänkandet s. 70-71).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:119.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser biträder förslaget. Ett tiotal instanser sätter sig
mot det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:119.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt lokalorganslagen fär uppgifter som avser sådana Qänster
inte handhas av ett lokalt organ. Det är bara inom skolsektorn som det finns
statligt reglerade Qänster. Det gäller huvudsakligen Qänster som rektor,
biträdande skolledare, lärare och syofunkfionär. Regeringen kan emellertid
medge undantag från detta förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:119.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
enda undanlag som har meddelats avser frikommuner. Med stöd av förordningen
(1985:782) om försöksverksamhet beträffande skolväsendet i vissa kommuner och landsfingskommuner
får sålunda de lokala nämnderna i frikommunerna även sköta uppgifter som avser
statligt reglerade Qänster. Några frikommuner har också ulnytQat denna
möjlighet. Lagen (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna
innehåller ingel sådant förbud som lokalorganslagen ställer upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:118.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
med lokala nämnder har visat att många sådana nämnder får ansvara för
personalen inom nämndens verksamhetsområde. Uppgifter som rör statligt
reglerade Qänster handläggs emellertid av skolstyrelserna i de kommuner som inle
är frikommuner. Detta har visat sig innebära omfattande administrativa
olägenheter och har även försvårat skolans integration med annan kommunal
verksamhet i kommundelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att alla kommuner som utvecklar en lokal nämndverksamhet bör fä möjlighet
att låta sina lokala nämnder handlägga uppgifter som rör statligt reglerade Qänster.
Sädan personal skall dock även fortsättningsvis vara anställd i kommunen och inle
vid en särskild lokal nämnd. Den nya lagen bör innebära atl den lokala nämnden
får ansvara för och disponera över all den personal som arbetar inom nämndens
verksamhetsområde. De statliga bestämmelser som reglerar lärartjänsterna gäller
ju oavsett vem som i kommunen har det formella ansvaret. Därför bör lokalorganslagens
inskränkande bestämmelser beträffande stafiigi reglerade Qänster inle föras
över till lokalnämndslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Lokala nämnder i de landslingsfria kommunerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Lokala nämnder i en kommun som inte ingår i en landstingskommun ges i lag
möjlighet atl ansvara även för sådana lokala nämnduppgifter som skall fullgöras
av hälso- och sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden eller omsorgsnämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningen:
Berör inte denna fråga. Remissinstanserna: Ingen instans berör frågan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gotlands
kommun har den 1 oktober I986;héh(iställt att de lokala nämnderna enligt den
nya lagstiftningen skall fä svara även för landstingskommunala uppgifter i de landslingsfria
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Lokalnämndslagen berör bara kommunema. Jag anser att
landslingen genom den tidigare nämnda lagen om särskilda organ i
landstingskommunerna - som gäller fr.o.m. den I januari 1986 - fått betydande
möjligheter att organisera och decentralisera sill nämndarbete. Ytterligare
lagstiftningsåtgärder i delta avseende är därför inte nödvändiga på det
landstingskommunala området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tre landslingsfria kommunerna - Göteborg, Malmö och Golland -intar emellerfid
en särställning. För dessa gäller både lokalorganslagen och lagen om särskilda
organ i landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
det kommunallagsreglerade området innebär nämnda lagar atl dessa kommuner har
valfrihet atl decentralisera sin kommunallagsreglerade verksamhet enligt en av
dessa lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
del specialreglerade området saknas däremot denna valfrihet. Uppgifter som
ankommer pä socialnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, trafiknämiiden
och skolstyrelsen kan decentraliseras med slöd av lokalorganslagen men inte
enligt lagen om särskilda organ. Å andra sidan kan de landslingsfria kommunerna
endast enligt lagen om särskilda organ decentralisera sådan verksamhet som
skall fullgöras av hälso- och sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden eller
omsorgsnämnden. Dessa båda regelsystem gör del sålunda omöjligt att pä lokal
nivå i en landstingsfri kommun samordna de nu nämnda uppgifterna i elt och
samma organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns emellertid enligt min mening mänga kommunala och lands-lingskommunala
uppgifter i de landslingsfria kommunema som kan behöva samordnas i elt organ
på lokal nivå. Jag vill här särskih peka på del samordningsbehov som finns
mellan hälso- och sjukvärden - särskilt primärvården - och socialQänsten.
Motsvarande behov finns när det gäller omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda
ä ena sidan och främst skolan och socialQänsten å den andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
bör enligt min mening en lokal nämnd i en landstingsfri kommun även kunna
ansvara för sädana landstingskommunala uppgifter på del lokala planet som
annars åligger hälso- och sjukvårdsnämnden, landvärds-nämnden eller
omsorgsnämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.7
Centrala nämnder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Kommuner med
geografiskt heltäckande lokala nämnder ges i lag större frihet att organisera
sina obligatoriska specialreglerade nämnder. Förslaget innebär atl socialnämnden,
miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden och skolstyrelsen blir fa-kultafiva
specialreglerade nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
bemyndigas att medge en kommun atl även i andra fall tillämpa en annan central
nämndorganisation än den som föreskrivs i lag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
förslag: Beredningens förslag innebär alt en Prop. 1986/87:91 kommun som har
inrättat lokala nämnder får uppdra åt en eller flera centrala nämnder att helt
eller delvis handha uppgifter som annars enligt lag eller annan författning
ankommer på en viss annan central nämnd (betänkandet s. 60-61). Detta skall
dock inte gälla uppgifter som ankommer på kommunstyrelsen,
folkhögskolestyrelse eller valnämnd. Den föreslagna dispensmöjligheten ingår inle
i beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser är posifiva till beredningens förslag.
Skolöverstyrelsen tillstyrker beredningens förslag. Samtliga kammarrätter
anser sig behöva bättre underlag innan ställning kan tas till förslaget att specialreglerade
nämnder skall få dras in. Socialstyrelsen anser, atl beredningen inte
tillräckligt belyst bl.a. konsekvenserna av en fri nämndorganisation. Ca 15
kommuner anser i sina yttranden över betänkandet om Aktivt folkstyre att
organisationsfriheten beträffande de centrala nämnderna bör gälla alla
kommuner - inte bara de som har heltäckande lokal nämndorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Som framgått av avsnitt 3.2 kan lokala nämnder inrättas för
verksamhet som ankommer pä socialnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden,
byggnadsnämnden, trafiknämnden och skolstyrelsen samt för den verksamhet som
med slöd av 3 kap. 13 § andra styckel kommunallagen kan uppdras ät en kommunallagsreglerad
nämnd. 1 de landslingsfria kommunerna — Gotland, Göteborg och Malmö - kan
lokala nämnder enligt lokalnämndslagen inrättas för verksamhet som ankommer på hälso-
och sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden och omsorgsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
dessa nämnder är byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, skolstyrelsen
och socialnämnden obligatoriska specialreglerade nämnder. Såväl uppgifterna som
nämndorganisationen är obligatoriska. Uppgifterna kan inte uppdras åt någon
annan central nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafiknämnden,
hälso- och sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden och omsorgsnämnden är fakultativa
specialreglerade nämnder. Uppgifterna är obligatoriska medan nämnderna är
fakultativa. Det innebär atl kommunen i stället för att inrätta en särskild
sådan nämnd kan uppdra ät en annan central nämnd att fullgöra nämndens
uppgifter. Har detta inte skett, fungerar kommunstyrelsen som en sådan central
nämnd. Mina förslag avser bara de nu redovisade nämndema. En konsekvent
uppbyggd lokal nämndorganisation kan fä betydande återverkningar på den
centrala nämnd- och förvaltningsorganisafionen. Detta visar bl.a. frikommunförsöken
i Ale, Bräcke och Sandviken. Där har behovet av nya organisatoriska lösningar
kunnat fullföljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ca
15 kommuner - däribland ett tiotal mindre - anser enligt sina remissyttranden
över demokrafiberedningens huvudbetänkande Aktivt folkstyre att
organisationsfriheten beträffande centrala nämnder bör gälla alla kommuner och
inte bara de som har en heltäckande lokal nämndorganisation. Avsaknaden av kommundelsnämnder
får enligt dessa kommuner inte vara etl hinder för utveckling av den centrala nämndorganisafionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den av demokrafiberedningen framlagda principskissen till en ny kom<br>
munallag slås fast att i varje kommun skall finnas en styrelse och en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>valnämnd.
Dämtöver fär fullmäktige inrätta ae'ytterligare nämnder som Prop. 1986/87:91 behövs.
Sädana nämnder kan vara centrala nämnder eller lokala nämnder. Huvuddelen av de
remissinstanser som yttrat sig över betänkandet har tillstyrkt en så
långtgående organisationsfrihet för kommunerna. Den föreslagna principen
innebär bl. a. att kompetensen knyts fill kommunen och inte fill en speciell
nämnd, vilket i stor utsträckning är fallet i speciallagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag innebär att de specialreglerade obligatoriska nämnderna i kommuner med
geografiskt heltäckande lokala nämnder blir fakultafiva. Huvudsyftet är att ge
dessa kommuner möjlighet att friare fördela arbetsuppgifterna på sina centrala
nämnder. Jag fömtsätter således att det även i kommuner med decentraliserad
nämndverksamhet i regel finns behov av förtroendemannaorgan på central nivå vid
sidan av kommunstyrelsen. Jag utgår från att detta särskilt bör gälla
sakområden där likartad bedömning och tillämpning över hela kommunen är
nödvändig fill följd av de nafionella mäl som uppställts för verksamheten
såsom är fallet inom t. ex. social-Qänstens, utbildningens, miljö- och
hälsoskyddets samt byggnadslagstiftningens områden. Jag har i avsnitt 3.2
ingående behandlat de särskilda överväganden i övrigt som kan behöva göras när
kommunerna tar ställning fill ändringar i nämndorganisationen pä det specialreglerade
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
bör enligt min mening få en störte frihet all bestämma sin nämndorganisation.
Den snabba och omfattande utbyggnaden av den kommunala verksamheten medförde
en sektorisering av såväl nämnd- som förvaltningsorganisafionen. Detta har
delvis sin orsak i den stafiiga förvaltningens uppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sektoriserade samhällsorganisationen har oftast fungerat ulomordenfiigt väl i
utbyggnadsskedet av olika verksamheter. I dag är de frågor som möter den
offentliga förvaltningen av en delvis annan karaktär. Målet är att inom i stort
sett oförändrade resursramar åstadkomma en effekfivare verksamhet och en bättre
service. För all klara detta krävs ofta samordning, samarbete och helhetssyn.
I etl sådant arbete kan organisatoriska regler utgöra ett betydande hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
kommun med en decentraliserad nämndverksamhet ställer andra krav pä den
centrala nämndorganisafionen. Detta har jag berört i avsnitt 3.1. Mitt förslag
gäller i första hand de obligatoriska specialreglerade nämnderna. Om en kommun l.ex.
decentraliserat en slor del av sin skolverksamhet befrias kommunen enligt mitt
förslag från kravet atl inrätta en särskild skolstyrelse. De skolstyrelseuppgifier
som kommer atl finnas kvar på central nivå efter en decentralisering fär
kommunen då uppdra åt en annan central nämnd. Detta innebär atl dessa uppgifter
fortfarande hålls samman i en enda nämnd, som dock inte behöver vara
skolstyrelsen. Motsvarande gäller för de andra obligatoriska specialreglerade nämndom-rädena
inom lokalnämndens tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal kommuner har anmält behov av att förändra sin specialreglerade
nämndverksamhet ännu mera. Sädana kommuner önskar efter en decentralisering
till lokala nämnder fördela återstående centrala nämnduppgifter på flera
centrala nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
ytterligare organisatoriska frihet prövas nu inom ramen för fri-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommunförsöket. Jag är
därför inte nu beredd att gä dessa kommuner till mötes. Enligt min mening bör
erfarenheterna av frikommunförsökel avvaktas. Om dessa erfarenheter blir posifiva
ser jag inga principiella hinder atl ge kommunerna full frihet att ordna sin
nämndorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
mitt förslag i denna del får regeringen efter framställning av en kommun medge
en uppdelning av den specialreglerade nämndverksamheten på flera centrala
nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En kommun som inte alls
eller bara i begränsad omfattning inrättat lokala nämnder kan ocksä behöva
tillämpa en annan central nämndorganisation än som föreskrivs i lag. Mitt
förslag innebär därför också att regeringen får medge en sädan kommun att
forma sin nämndorganisation ufifrån de lokala fömtsättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har tidigare (avsnitt
3.1) stmkil under att nödvändiga lagändringar som berör den kommunala
organisationen, måste vidtas i god tid inför nästa mandatperiod. Det gäller inle
minst de nu föreslagna lagändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såväl lokalorganslagen som
frikommunlagen berör de specialreglerade nämnderna. Det har dock inte bedömts
nödvändigt atl med anledning härav vidta några ändringar i de speciallagar, som
även innehåller regler om den kommunala nämndorganisafionen. Jag anser alt inte
heller den av mig nu föreslagna regleringen av de centrala nämnderna behöver
markeras i speciallagstiftningen. Om däremot friheten att organisera nämnderna
får slå igenom generellt, blir del nödvändigt alt vidta ändringar i speciallagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är viktigt atl de kommuner som ändrar sin nämndorganisalion -särskilt den specialreglerade
- informerar såväl allmänheten som berörda stafiiga myndigheter om
uppgiftsfördelningen mellan nämnderna. Jag förutsätter att sä sker ulan att
det behöver regleras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.8 Särskilda organ under lokala nämnder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Särskilda organ skall enligt lag kunna inrättas under lokala nämnder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
förslag: Berör inte denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Örebro kommun har pekat på att institutionsstyrelser skulle kunna underordnas kommundelsnämnder
och bli ett bra komplement till dessa. Bräcke kommun saknar förslag till s. k.
byutvecklingsgmp-per i lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Efter det att demokratiberedningen lade fram sill huvudbetänkande har frikommunlagen
kompletterats med en bestämmelse (9 6, 1986:97) som gör det möjligt att inrätta
särskilda organ under lokala organ/nämnder. Som närmare framgår av prop.
1985/86:70 (s. 9) är dessa särskilda organ närmast att betrakta som nämnder i
kommunallagens mening även om de har en mindre självständig roll än lokala
organ. De har genom 2 6 lagen om särskilda organ i landstingskommunerna fått sin
motsvarighet i landstingen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagändringen föranleddes
av en framslällriihg av Bräcke kommun, som önskade inrätta s. k. byutvecklingsgrupper
under kommundelsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser all även andra
kommuner än frikommunerna skall kunna fä pröva en organisation med särskilda
organ under en lokal nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan kan bli aktuell bl.a.
i vissa befolknings- och ytmässigt stora kommuner. Jag räknar med att endast ell
begränsat antal kommuner kommer all UtnylQa de nya möjligheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot förslaget om ett
särskilt organ under en lokal nämnd kan anföras att härigenom en ytterligare
beslutsnivå införs i kommunen. Jag vill dock betona att de särskilda organen
visserligen kommer att inrättas och väljas av kommunfullmäktige men att de i övrigl
endast kommer att vara bundna till den lokala nämnden. De kommer därför inte atl
påverka verksamheten i andra kommunala nämnder. Jag fömtsätter atl de särskilda
organen inte bygger upp en egen administration.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.9 Följdlagstiftning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Som en följd av den nya lokalnämndslagen genomförs en del smärre
ändringar i kommunallagen, socialtjänstlagen och frikommunlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:119.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Eftersom de föreslagna ändringarna i kommunallagen och frikommunlagen är en
direkt konsekvens av milt förslag lill lokalnämndslag, hänvisas till vad
tidigare anförts. Beredningens förslag fill ändring i socialQänstlagen har
tillstyrkts av de få remissinstanser som uttryckligen yttrat sig över
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
18.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
förslag: Kommunallagens 3 kap. 13 8 Iredje stycket bör ändras sä, all en
hänvisning görs till lokalnämndslagen. Socialtjänstlagens 47 8 bör ändras så,
att möjligheterna atl delegera socialQänstärenden i bl.a. lokala nämnder
utökas. Frikommunlagens 7-986 bör ändras sä, atl lagens reglering av lokala
organ utom vad avser institutionsstyrelser inom skolans område upphör all
gälla, när lokalnämndslagen träder i kraft.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>4 Nya
roller för de förtroendevalda och partierna 4.1 Inledande överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
och landstingen är för medborgarna viktiga i främst två avseenden: dels som
producenter av samhällsservice, dels som självslyrel-seorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag fidigare strukit under sörjer den kommunala verksamheten för en betydande
del av vårt behov av grundläggande samhällsservice. Jag har i avsnitt 2
behandlat olika frågor som syftar lill atl stärka medborgarnas ställning när de
som servicemottagare tar del av samhällets Qänster. Det är i del sammanhanget
som förslagen och rekommendationerna om elt vidgat</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bmkarinflytande, en ändrad
arbetsorganisation med ökat ansvar för de Prop. 1986/87:91 anställda samt
insatser för att förbättra kontakter mellan den kommunala förvaltningen och medborgama
skall ses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detta avsnitt behandlas olika frågor som gäller den representativa kommunala
demokratin. Jag tar i detta sammanhang dels upp den politiska styrningen av den
kommunala verksamheten, dels partiernas och de förtroendevaldas roll i det
pågående förnyelsearbetet pä kommunal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med mina förslag och rekommendafioner är att de Qänster och andra insatser som
kommunerna och landstingen svarar för bättre skall avspegla medborgarnas krav,
önskemål och behov. Det kan ocksä uttryckas sä att medborgarnas inflytande
behöver förstärkas även när det gäller vad som produceras och inte enbart hur Qänsterna
produceras. Det förra mäste i första hand ske genom den representativa
demokratin och det är därför betydelsefullt att dess arbetsformer fortlöpande
ses över och utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
bakom del represenlafiva systemet är att informationen om medborgarnas behov
och krav på den kommunala verksamheten skall kanaliseras in i den kommunala
förvaltningen via de förtroendevalda. Dessa har i sin tur förankring i
partierna. Det kan aldrig bli ett väl fungerande representativt system om
medborgarna intresserar sig för samhällsfrågorna endast i anslutning till de
allmänna valen. Om den kommunala demokratin skall få en verklig genomslagskraft
är det önskvärt att människorna fortlöpande kan engagera sig och göra sig
hörda i olika kommunala frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontakten
med partiernas förtroendevalda har här stor betydelse. Men utvecklingen mot
fler och mer komplicerade ärenden, längre sammanträ-desfider samt den ökande
betydelsen och omfattningen av arbetet i partigrupperna ger begränsad tid för
de förtroendevalda. Del är på sikt en allvarlig fråga i partiernas arbeie som
måste tas upp i diskussionen om nödvändiga förändringar i kommunerna och
landstingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening finns det starka skäl för att utveckla och stärka de förtroendevaldas
ställning i den kommunala organisationen. Del finns som jag ser det minst två
skäl för detta:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De förtroendevalda är demokrafiskl
valda. Vart tredje är ställs de till svars för sina handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De förtroendevalda företräder
helheten och allmänintresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
de förtroendevalda kunna bära ansvaret för helheten, måste de enligt min mening
klart definiera sin uppgift både i förhållande till yttre intressegrupper och i
förhållande till förvaltningen. Del finns i dag en uppenbar risk för att
förvaltning och politik växer samman. Många människor har svårt att skilja
mellan de förtroendevalda och Qänstemännen. Därför är det angeläget att de
förtroendevalda tydligare utvecklar sin roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan huvudfråga gäller de förtroendevaldas förhållande lill medborgarna. Här
har det skett en rad förändringar under senare år som vi behöver ta hänsyn till
när vi diskuterar hur politikerrollen skall utvecklas framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala förtroendemannakåren har minskat kraftigt som en<br>
följd av kommunindelningsreformen är 1974. Före indelningsreformen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fanns
i kommunerna över 100 (X)0 förtroendevalda med ordinarie uppdrag. Efter
reformen fanns det kvar ungefar 42 000 förtroendevalda med ordinarie uppdrag.
Därefter har antalet förtroendevalda ökat något. I dag kan man räkna med atl
del finns ungefär 46 000 förtroendevalda med ordinarie uppdrag saml 37000 med suppleanluppdrag.
Detta innebär all etl färre antal förtroendevalda skall representera
medborgarna än fidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt visar
forskningen att medborgarnas aktivitet och engagemang i samhällsfrågor i ökad
utsträckning går vid sidan av partierna. Del är inle så att medborgarna under
de senaste decennierna blivit mindre aktiva eller mindre engagerade i
samhällsfrågor. Förhållandet är i stället det omvända. Del nya i sammanhanget
är att aktiviteten alltmer kanaliseras lill särskilda opinionsgrupper eller
andra former av ulomparlamentarisk verksamhet. Del blir ocksä allt vanligare
att de som vill påverka samhällsfrågor vänder sig direkt till de anställda.
Detta är särskilt tydligt i större kommuner och i landstingen. Vidare är det
vanligare atl ungdomen går direkt lill de anställda eller engagerar sig i aklionsgmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är därför vikfigt att
utveckla de personliga kontakterna mellan medborgarna och politikerna. De
lokala partiföreningarna bör ha en central roll för atl utveckla kontakterna
med medborgarna i näromrädel. En decentralisering av den kommunala verksamheten
kan bidra till att partiföreningarna blir intressanta för medborgarna atl ta
kontakt med dä man vill påverka en viss lokal fråga. En decentrahsering innebär
att man på partiföreningarnas möten kan få ta ställning till olika lokala
frågor. Genom den lokala nämnden kan många av dessa frågor sedan åtgärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt alt skapa goda yttre förutsättningar för de förtroendevalda och att
sprida uppdragen till sä mänga som möjligt. Ytterligare åtgärder behöver därför
vidtas i syfte att göra det möjligt för fler att engagera sig i kommunalpoliliskl
arbete. Det är av särskild betydelse atl arbetsformerna ses över med hänsyn
till kvinnors möjligheter att delta i kommunalpolitiken på samma villkor som
män. Grunden för del representativa systemet i kommunerna och landstingen är atl
del finns människor som är beredda att ta på sig förtroendeuppdrag. Dessa
människor bör därför ges allt stöd för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter
pä ett tillfredsställande sätt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Ökad målstyrning av kommunal verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Kommunerna och landstingen ges ökade möjligheter atl besluta om
ramanslag och i samband därmed föreskriva villkor för nämndernas frihet atl
disponera anslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
är att stödja utvecklingen mot en ökad målstyrning av den kommunala
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:20.0pt;
margin-left:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En ny bestämmelse om
detta tas in i kommunallagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
förslag: Demokrafiberedningen tar i sitt huvudbetänkande upp frågan om de
förtroendevaldas roll i förändringsarbetet. Beredningen anger atl formerna för
den politiska styrningen behöver utvecklas. Enligt beredningens uppfattning
måste budgeten som styrmedel</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kompletteras
med andra styrinstrument som mer tar sikte på verksamhe- Prop. 1986/87:91
tens innehåll i förhållande till de politiska målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
allmänna förord i belänkandet för ändrade styrformer ges ingel förfaltningsmässigt
genomslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Frågan har uppmärksammats i remissbehandlingen av betänkandet. Flertalet av de
remissinstanser som lar upp frågan är positiva. 1 ett antal remissyttranden
efterlyses konkreta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler
om uppgiftsfördelningen mellan fullmäktige och nämnderna finns i I kap. 5 6
kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
principiella rollfördelningen är att fullmäktige skall falla de i verklig mening
viktiga och övergripande besluten. Det är ofta fräga om avgöranden där det
politiska momentet är betydande. Att genomföra fullmäkfiges beslul ankommer
däremot på kommunstyrelsen och övriga nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktiges
delegeringsrätt regleras i 1 kap. 5 8 Qärde stycket. Fullmäkfige får enligt
denna bestämmelse uppdra åt styrelsen eller annan nämnd att i fullmäktiges
ställe fatta beslut i viss grupp av ärenden. Ärenden av principiell
beskaffenhet eller i övrigt av större vikt kan inte delegeras. Av förarbetena
till kommunallagen framgår att delegering skall användas med stor
återhållsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om delegering inom en nämnd finns i 3 kap. 12 6 och har tidigare berörts i
samband med mitt förslag i avsnitt 2 om delegering med villkor om samråd för atl
stärka brukarnas ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegering
från en nämnd skall alltid ske i tvä steg. Först fordras att fullmäktige bemyndigar
nämnden all delegera sin beslutanderätt i viss grupp av ärenden. Därefter krävs
alt nämnden använder bemyndigandet. Det är därvid nämndens sak atl bestämma
vilka ärenden den vill delegera och fill vilka. Det anses dock atl delegering
bör förekomma främst i mfinärenden (jfr prop. 1975/76:187 s. 260, KU 1976/77:25
s. 77). De närmare gränserna för delegeringens omfattning dras upp i
rättspraxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
viktigaste uppgiften för de kommunalt förtroendevalda är att besluta om mål,
omfattning och kvalitet i den kommunala verksamheten samt att prioritera bland
olika önskemål inom befintliga ekonomiska ramar. De förtroendevalda har enligt
kommunallagstiftningen det politiska ansvaret för den kommunala verksamheten i
sin helhet, dvs. såväl beredning, beslut som genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegering
från fullmäktige fill nämnder och delegering inom nämnderna kan ge de
förtroendevalda möjligheter att koncentrera sina insatser på planering,
riktlinjer och andra principiella frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nuvarande reglerna och deras tillämpning kan enligt min mening emellertid lägga
hinder i vägen för en sådan utveckling. Jag tar därför här upp frågan om
kommunallagen behöver ändras för att stödja utveckhngen mot nya politiska
styrformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Målstyrning och ramanslag.
Fullmäktiges delegeringsrätt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87: 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning är den polifiska styrningen det viktigaste redskap som de
förtroendevalda har för att ange inriktningen av den kommunala verksamheten.
Del är genom den politiska styrningen av verksamheten som medborgarnas i val
uttryckta önskemål förverkligas. Det handlar därför här om en grundläggande
demokratisk fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är ocksä angeläget att de förtroendevalda och de politiska partierna i sitt
förhällande fill den kommunala förvaltningen inte förlorar del politiska perspekfivet.
Även om mängden av ärenden och mångfalden i den kommunala verksamheten liksom fidsätgången
gör det nödvändigt för de förtroendevalda att specialisera sig, kan de som gmpp
inte skaffa sig samma kunskaper som den professionella förvaltningen. Lekmannastyrel
mäste därför med nödvändighet ofta ske genom riktlinjer och mäl. Denna utveckling
ställer också nya krav på förvaltningens arbete. Jag återkommer i del följande
med förslag fill åtgärder som syftar till all underlätta uppgiftsfördelningen
mellan de förtroendevalda och de anställda (avsnitt 4.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns frän medborgarsynpunkt starka skäl som talar för att stärka de
förtroendevaldas roll genom en utvecklad mål- och ramstyrning. Den kan ge de
förtroendevalda och de politiska partierna bättre fömtsättningar atl utöva den
bestämmanderätt över verksamheten som de redan formellt har i
kommunallagstiftningen. De förtroendevalda är demokratiskt valda och har som
uppgift att företräda helheten och allmänintresset. I deras uppgifter ingår
därför att ange verksamhetens inriktning i stort samt att med mål och rikfiinjer
leda den utveckling som är önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
medborgarna och partierna som uppdragsgivare samt för de förtroendevalda som
beslutsfattare är en återkoppling av resultaten i verksamheten av gmndläggande
betydelse. Uppföljningen i form av en utvecklad verksamhetsrevision har enligt
min bedömning en given plats i en mer uttalat polifiskt styrd kommunal
demokrati. En akfivare användning av verksamhetsrevisionen är därför angelägen
för att skapa underlag för en ökad målstyrning. Jag har med tillfredsställelse
konstaterat att en sådan utveckling pägär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfidigt
vill jag peka på att en ökad målstyrning inte får innebära att annan redovisningsverksamhet
eftersatts. Såväl kommunerna och landsfingen själva som statsmaktema har behov
av att följa den reala och finansiella utvecklingen inom olika
verksamhetsgrenar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser jag alltså alt det finns starka skäl att stödja utvecklingen mot en ökad
målstyrning i den kommunala verksamheten. Rättsläget är dock oklart när det
gäller de kommunalrättsliga fömtsättningarna för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kompetensfördelningen
mellan fullmäkfige och nämnderna är grundlag-fäst genom bestämmelsen i 1 kap. 7
6 regeringsformen, där det stadgas att beslutanderätten i kommunerna utövas av
valda församlingar. Av 1 kap. 5 6 kommunallagen framgår att beslutanderätten
utövas av fullmäktige. Härmed åsyftas beslut av mera generell räckvidd. Del är
fråga om avgöranden där det politiska momentet är avgörande Qfr prop. 1973:90 s.
231). Det finns alltså ett visst utrymme för att nämndema har egen beslutande-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 91</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rätt.
Det är emellertid oklart var gränserna går för fullmäktiges möjligheter Prop.
1986/87: 91 atl ge vida anslagsbemyndiganden och därmed öka beslutsulrymmet för
nämnderna. Om de får för fria händer i detta hänseende kan det inkräkta på den
finansmakt som tillkommer fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund behövs enligt min mening ett klarläggande i kommunallagen av
möjligheterna för fullmäktige att ge finansbemyndiganden. Den nuvarande delegeringsregeln
i 1 kap. 5 6 Qärde styckel kommunallagen syftar till atl avlasta fullmäktige
vissa grupper av ärenden som främst är av rutinkaraktär. Frågan om målstyrning
och ramanslag har ett vidare syfte. Jag föreslår därför att del i kommunallagen
införs en ny bestämmelse som är fristående från delegeringsregeln. Den bör utformas
så att den medger att fullmäktige ger nämnderna i uppdrag att genomföra en viss
verksamhet inom ramen för de riktlinjer som fullmäkfige bestämmer. Nämnderna
skulle därmed kunna beviljas ett ramanslag för en hel verksamhet utan att för
den skull det grundläggande förhållandet mellan fullmäktige och nämnderna
rubbas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill framhålla att en störte frihet för nämndema i det hänseende som jag nu har
berört kan ställa krav pä tätare redovisningar frän nämnderna till fullmäktige.
Detta gäller såväl det ekonomiska utfallet som redovisning av hur verksamheten
bedrivs i övrigt. Det är en uppgift för den arbetsgmpp som arbetar med en ny
kommunallag att överväga om detta kan komma att kräva några lagändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nämndernas
delegeringsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över fill frågan om delegering av beslutanderätt inom en nämnds verksamhet
(3 kap. 12 6 kommunallagen). I beslutsbegreppel ingår enligt lagen i princip
endast sädana beslut som självständigt får överklagas. Bestämmelserna om delegering
syftar således inle pä beslut av rent förberedande eller verkställande natur.
Jag har redan tidigare berört dessa frågor i samband med min behandling av bmkamas
inflytande i den kommunala verksamheten (se avsnitt 2.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudsyftet
med delegering inom en nämnds verksamhet är att avlasta nämnden från löpande
ärenden. De förtroendevalda får således inte avhända sig ledningen och
ansvaret för väsentliga delar av verksamheten. Beslut som påverkar
verksamhetens mål, omfattning, inriktning eller kvalitet måste fattas av
nämnden i sin helhet. Vilka ärenden som lämpar sig för delegering och på vilken
nivå beslutanderätten skall ligga, måste bedömas med hänsyn bl.a. fill budgetomslulningen,
förvaltningens verksamhet och storiek liksom hur den är organiserad samt hur
ofta ärendena förekommer och deras karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
etl system där den politiska styrningen sker genom att fullmäktige och<br>
nämnderna lägger fast mål, rikfiinjer och andra principer för verksamheten<br>
är del enligt min bedömning angelägel att ekonomiansvar och andra befo<br>
genheter så långt möjligt delegeras till de direkt verksamhetsansvariga.<br>
Detta underlättar den polifiska styrningen, ger ökade möjligheter för de<br>
anställdas medverkan, ger ett vidgat utrymme för samverkan mellan an<br>
ställda och brukare samt kan förbättra service och effektivitet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De nuvarande delegeringsreglerna
ger redan icke oväsentliga möjlighe- Prop. 1986/87: 91 ter att flytta
ansvaret för den löpande driften till de verksamhetansvariga. I etl antal
kommuner och landsting pågår försök som bl.a. innebär atl daghemsföreständare, hemvårdsassislenler,
klinikchefer och servicehus-föreståndare efter delegering av den berörda
nämnden kan besluta om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anställning av personal,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>inköp av inventarier och
utrustning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>resursfördelningen inom
enhetens budget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>arbetsfördelning inom enheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
detta kommer en mängd beslul av verkställande och förberedande art såsom
upprättande av enhetens budget, budgetuppföljning och ell stort antal personaladministrafiva
ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare berört pägär en översyn av del kommunalrättsliga regelsystemet. I
del sammanhanget kommer reglerna om delegering all prövas med inriktning all
stärka de förtroendevaldas ställning och underlätta deras arbeie. I detta
arbete kommer därför all övervägas om del från demokratiska synpunkter är
lämpligt all ytterligare utvidga eller precisera nämndernas delegeringsrätt
eller all utvidga begreppet ren verkställighet lill alt omfatta flertalet
vardagliga beslut inom förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Förtroendevalda och partier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medborgarinflytandet
i den kommunala verksamheten skall givetvis även fortsättningsvis i första hand
komma till uttryck inom del representativa systemets ram. De politiska
partierna har det grundläggande ansvaret för kommunalpolitikens utformning och
för medborgarnas möjligheter alt påverka den kommunala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommuner
och landsting fär enligt lagen (1969:596) om kommunalt partistöd lämna
ekonomiskt bidrag lill politiskt parti som under den tid beslutet om bidrag
avser är representerat i fullmäktige resp. landstinget. Bidrag skall utgå med
samma belopp per mandat till bidragsberältigal parti. Demokraiiberedningen har
haft till uppgift att kartlägga och belysa frågan om del kommunala partistödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
politiska partierna utgör basen för de förtroendevaldas arbeie. De förtroendevalda
har en central roll för demokratins funktionsrätl. De skall i den kommunala
verksamheten företräda partierna och därmed medborgarna. Samtidigt skall de
ansvara för det direkta beslutsfattandet saml för att besluten verkställs och
får avsedda konsekvenser. Dessa dubbla roller ställer enligt min mening utomordentligt
stora krav på de förtroendevalda. Jag återkommer senare till denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om de
förtroendevaldas arbetsvillkor har uppmärksammats i<br>
olika sammanhang. Kommunerna och landstingen hade redan enligt tidiga<br>
re kommunallagstiftning rätt atl betala arvode, reseersättning, traktamente<br>
m. m. I 1977 års kommunallag (2 kap. 5 6,3 kap. 4 6) infördes en rätt till<br>
ledighet från anställning för alt kunna fullgöra kommunala förtroendeupp<br>
drag. Dessutom tillkom vidgade möjligheter atl ge ersättning för utgifter</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
barnomsorg m. m. och möjlighet alt betala ersättning till förtroendevalda när
de deltar i de politiska parfiernas utbildning i kommunala frågor (2 kap. 29 8,
3 kap. 16 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
redovisade min syn på dessa frågor i prop. 1982/83:97 om de förtroendevaldas
arbetsförutsättningar i kommuner och landstingskommuner m.m. Riksdagen
beslutade i samband därmed - genom en ändring (1983:563) i kommunallagen - atl
kommunerna och landslingen fr.o.m. den 1 juli 1983 skall kunna besluta om
ersättning till förtroendevalda för förlorad arbetsförQänst när de fullgör
kommunala uppdrag. 1 demokratiberedningens uppgifter har ingått alt följa
utvecklingen av de ågärder som vidtagits och vid behov lämna förslag till
ytterligare åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att underlätta de förtroendevaldas uppgifter - såväl i rollen som beslutsfattare
och som företrädare för partierna och väljarna - har genom lagen (1983:565) om polifiska
sekreterare i kommuner och landstingskommuner öppnats möjlighet att anställa polifiska
sekreterare. Deras uppgift är att lämna polifiskt biträde åt de
förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frågor som jag här aktualiserat är i flera avseenden av den karaktären alt det
ankommer på parfiorganisationerna själva atl avgöra hur de bör lösas. När del
gäller de förtroendevaldas arbetsförhållanden är det i allt väsentligt
kommunerna och landstingen, som på grundval av de lokala förutsättningarna och
de möjligheter som lagstiftningen erbjuder, har att besluta om de åtgärder som
behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser att i det följande ta upp olika förslag som syftar till att stärka de förtroendevalda
i deras politikertoll. I det sammanhanget tar jag även upp behovet av en
klarare uppgiftsfördelning mellan de förtroendevalda och förvaltningen.
Slutligen redovisar jag även mina överväganden om de möjligheter som finns för
kommunerna och landstingen att ekonomiskt stödja de politiska partierna och de
förtroendevalda.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>De
förtroendevaldas och partiernas uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: De förtroendevaldas roll som medborgarnas ombud i den kommunala
verksamheten behöver förslärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
markeras genom en precisering i kommunallagen av deras huvudsakliga uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet är ocksä
att främja utvecklingen mot en klarare rollfördelning mellan de
förtroendevalda och de anställda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Demokrafiberedningens
förslag: Beredningen behandlar frågan men lägger inte något förslag till
lagändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Utgångspunkten för mina överväganden om de förtroendevaldas och partiernas roll
och uppgifter är atl värna om den represenlafiva kommunala demokratin som etl
medel att förverkliga medborgarnas politiska önskemål och krav.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening är en
huvudfråga i det pågående förnyelsearbetet att de förtroendevaldas förhållande lill
medborgarna sätts i centrum. Kommunerna och landsfingen befinner sig i en
process med översyn av såväl</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>organisation som styr- och
ledningsformer. Dét är betydelsefullt atl denna Prop. 1986/87:91 vidareutveckling
av välfärdspolitiken inte sker frän snävt förvallningsmäs-siga utgångspunkter
utan all tid och kraft också ägnas åt atl utveckla de förtroendevaldas roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser också att de politiska partierna måste få spela en avgörande roll i
förnyelsearbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
utvecklingslinjer pekar pä att risker finns för atl den representativa
demokratin försvagas. En faktor är atl förtroendemannakåren har minskal kraftigt
bl. a. beroende av den kommunindelningsreform som fullföljdes är 1974. Som jag
tidigare erinrat om har en omfattande vetenskaplig utvärdering av reformens
konsekvenser genomförts. Det finns två saker i dessa undersökningar som bör
framhållas i delta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningarna
visar för det första atl del finns en klar tendens till att medelåldern bland
de akfiva partimedlemmarna ökar. För det andra visar utvärderingen att
medborgarnas aktivitet och engagemang i samhällsfrågor i ökad utsträckning gär
vid sidan av partierna. Detta trots all medborgarnas aktivitet allmänt sett
vuxit under de senaste årtiondena. I samma riktning pekar statistiska
centralbyråns undersökningar om levnadsförhållandena år 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
resultat visar enligt min uppfattning entydigt pä behovet av att stärka
partiernas och de förtroendevaldas ställning i den demokratiska processen. Del
är särskilt viktigt atl utveckla de personliga kontakterna mellan medborgama
och de förtroendevalda. De politiska partiernas lokala föreningar kan här
givelvis ges en viktig roll för all utveckla kontakterna med medborgarna i
närområdet. Mina förslag i del föregående om decentralisering till lokala
nämnder skall inte minst ses mol den bakgrunden. I en organisafion med lokala
nämnder blir det som demokraiiberedningen påpekat naturligt för de lokala parfiföreningarna
att nominera ledamöter, ta ansvar för partigruppverksamheten och ta upp frågor
som aktualiseras bland kommundelens invånare och därmed vitalisera det lokala
partilivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de förtroendevalda anser jag att dialogen med allmänheten försväras
om rollen som politiker blir otydlig. Det är min uppfattning atl
samhällsfrågorna mäste angripas med utgångspunkt i människornas vardag och inte
frän förvaltningens myndighetsperspektiv. Man kan uttrycka del så att det inte
är fråga om hur polifiken bättre skall föras ut till medborgarna. Det handlar
istället främst om hur människornas behov och önskemål skall föras in i
politiken. Polilikerrollen behöver förändras så alt de förtroendevalda
verkligen blir ombud för folkel och inle för förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår mol den anförda bakgmnden att en ny regel införs i kommunallagen för atl
markera de förtroendevaldas huvudsakliga uppgifter. 1 en bestämmelse, som kan
tas in i 1 kap. 5 8, bör anges att de förtroendevalda särskilt bör ägna sig ät
frågor som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av mig förordade ändringen kan ses som en bekräftelse på den<br>
successiva utvecklingen av den kommunala verksamheten frän lekmanna-<br>
förvaltning till pohtikerstyrd Qänstemannaförvaltning. Denna utveckling<br>
har inte hittills fått genomslag i kommunallagen. För att tydliggöra rollför<br>
delningen mellan förtroendevalda och anställda har jag dessutom redan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(avsnitt 2.2) föreslagit
att en särskild regel om de anställda tas in i 1 kap. 5 6 i kommunallagen. Jag
vill därmed samtidigt markera de anställdas avgörande betydelse för den
kommunala verksamheten. För flertalet anställda är den viktigaste uppgiften atl
producera och förmedla service ät medborgama. Dessa frågor har jag tidigare
behandlat i avsnitten om den kommunala serviceproduktionen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Det
kommunala partistödet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning: Frågan om en översyn av det kommunala stödet lill de politiska
partierna bör prövas ytterligare. Lagen om kommunalt partistöd bör därför inte
ändras nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med min bedömning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min
bedömning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare redovisat har demokratiberedningen haft till uppgift all kartlägga
och belysa denna fråga. Resultatet har redovisats i rapporten (Ds C 1985: 8)
Del kommunala partistödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
undersökningen, som utförts vid statsvetenskapliga institutionen i Umeå, var
det primärkommunala partistödet år 1983 131,5 milj. kr. Det landstingskommunala
partistödet var samma är 67,2 milj. kr. Enligt en kartläggning som Svenska
kommunförbundet genomfört under år 1986 uppgick del primärkommunala stödet
detta år till 161,2 milj. kr. Vad som nu anförts gäller det mandatbundna
partistöd som kommuner och landsfing får bevilja enligt lagen (1969: 596) om
kommunalt partistöd. Nägon skyldighet all lämna sådant partistöd föreligger
inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare är har ell antal andra bidragsformer till partierna utvecklats vid
sidan av det mandatbundna kommunala parfistödel. Del rör sig främst om
utbildningsbidrag som kan betalas ut med stöd av kommunallagens bestämmelser
om ersättning till förtroendevalda. I några kommuner förekommer lokalbidrag
samt stöd fill information och administrafion. Totalt anslog är 1983 kommunerna
13,6 milj. kr. och landsfingen 5,1 milj. kr. till dessa ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framgår också av demokratiberedningens rapport all ett 20-tal kommuner och 15
landsting år 1983 stödde de politiska ungdomsorganisationernas allmänpolitiska
verksamhet med sammanlagt 7,5 milj. kr. Detta har av praxis ansetts kompetensenligt
i en rad fall med hänvisning till bestämmelser i den tidigare barnavårdslagen
(1960: 97). I rättspraxis har några kommunala beslut om stöd till politiska
ungdomsorganisationer dock undanröjts, eftersom stödet har ansetts vara ett
otillåtet kommunalt stöd fill politiska partier. När bidragen har ansetts
hänföra sig till organisafionernas rent partipolitiska verksamhet har bidragen
fallit utanför den kommunala kompetensen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt'><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mofionsförslag
om ändringar i reglerna för det kommunala partistödet Prop. 1986/87:91 har
varit en återkommande fråga i riksdagen under senare år. Vid sin behandling av
frågan vid 1984/85 års riksmöte erinrade konstitutionsutskottet (KU 1984/85:6)
om den koppling mellan partistödet på statlig och kommunal nivå som gjordes i
1972 ärs pariislödsbeslul och angav atl det kommunala partistödels konstruktion
endast borde prövas inom ramen för en allmän översyn av partistödet. Utskottet
framhöll ocksä alt del kunde uppkomma behov av partiledaröverläggningar om
formerna för del nuvarande partistödet såsom ett resultat av den kartläggning
som dä skedde inom demokratiberedningen. I detta sammanhang vore det enligt
utskottet också lämpligt att behandla frågan om etl kyrkokommunalt partistöd. Riksdagen
(rskr. 1984/85:13) följde utskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokraiiberedningen
redovisar sina överväganden om del kommunala partistödet i sill
huvudbetänkande. Beredningen anger där (betänkandet s. 116) alt kommunerna och landsfingen
enligt dess mening har tillfredsställande utrymme att ge ekonomiskt slöd lill
de polifiska partierna. Beredningen lägger därför inle fram några förslag fill
förändringar av partistödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
aktualiserades på nytt vid 1985/86 års riksmöte. 1 sitt betänkande 1985/86: 15
behandlar konsfilutionsutskotlel sålunda tre motioner om ändringar av det
kommunala partistödet och en motion om det statliga partistödet. Utskottet
anför följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Utskottet
anser, liksom tidigare, atl en översyn av del kommunala partistödet inle bör
ske isolerat från andra partistödsfrägor. En sådan gemensam översyn bör
föregås av partiledaröverläggningar, vilka enligt utskottets mening nu bör
komma till ständ."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
(rskr. 1985/86: 116) beslöt i enlighet med utskottels hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min bedömning bör frågan om en översyn av den nuvarande kommunala
partistödslagen prövas ytterligare. Genom de undersökningar som genomförts i
demokratiberedningens regi finns numera en god kunskap om inriktningen och
omfattningen av bidragsgivningen till partierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har således för avsikt att ta initiativ till att även belysa olika alternativa
modeller för det kommunala partistödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör olika frågor som rör samordningen av reglerna för det statliga och del
kommunala partistödet prövas. Stödet till de polifiska ungdomsorganisationerna
fyller en viktig demokraliuppgift. Det bör belysas om detta stöd bör få ett
klarare lagstöd än för närvarande. Även formerna för stödet fill de politiska
kvinnoorganisationerna bör omfattas av en sådan översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
anser jag inte att partistödet skall utsträckas till det kyrkokommunala
området med dess skiftande och ofta lokalt betingade grupperingar. Del bör i
sammanhanget erinras om att de kyrkliga kommunema utgörs av 2 565 församlingar
och ett stort antal pastoral och andra samfälligheler. Översynsarbetet bör
således inte omfatta frågan om ett kyrkokommunall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>partistöd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Resultatet av det av mig
här förordade fördjupade översynsarbetet bör ligga fill grund för fortsatta
överväganden om den kommunala bidragsgivningen till slöd för partierna i deras
betydelsefulla kommunaldemokratiska uppgifter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ekonomisk
ersättning till de förtroendevalda</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Kommunerna och landstingen bör i ökad utsträckning utnyttja möjlighetema atl
ge ersättning för förlorad arbetsförQänst. De nuvarande reglerna i
kommunallagen om ersättning till de förtroendevalda bör inte ändras nu.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
förslag: Överensstämmer med min bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningen
har haft fill uppgift att följa tillämpningen av den nuvarande lagstiftningen
på området. Beredningen redovisar i sitt huvudbetänkande att den mot bakgmnd
av de förbättringar som genomförts inte funnit nägon anledning att föreslå
ytterligare lagändringar. Beredningen anser att kommunerna och landsfingen har
stora möjligheter att med nuvarande lagstiftning som grund skapa nödvändiga fömtsättningar
för att underiätta de förtroendevaldas arbete (betänkandet s. 107).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Jag har i det föregående redovisat den utveckling som skett
när det gäller kommunernas och landsfingens rätt att ge de förtroendevalda
ekonomisk ersättning när de fullgör kommunala uppdrag. Jag avser inte atl nu
lägga fram förslag till ändringar av gällande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
en undersökning som kommunförbundet genomfört under år 1986 framgår att 102
kommuner fattat beslut om ersättning för förlorad arbetsförtjänst för de
förtroendevalda. Under första halvåret 1986 betalade 86 av dessa ut sådan
ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
kommuner som beslutat om ersättning för kostnader för barntillsyn ökade frän
130 år 1983 fill 148 år 1986. Antalet kommuner som betalade ut ersättningar
ökade dock endast från 63 första halvåret 1983 till 65 första halvåret 1986.
Antalet kommuner som beslutat om ersättning på gmnd av handikapp ökade frän 110
år 1983 till 115 år 1986, medan antalet kommuner som faktiskt betalade ul sådan
ersättning minskade från sex till tre under samma period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kommuner som beslutat om ersättning för lolkhjälp för handikappade med
förtroendeuppdrag är nägot fler år 1986 än år 1983. Det är en ökning frän 73
till 76 kommuner. Däremot har antalet kommuner med utbetald ersättning minskat
frän fyra fill noll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar demokrafiberedningens mening att kommunerna och landsfingen med den
nuvarande lagstiftningen som gmnd har stora möjligheter att skapa de nödvändiga
förutsättningar som behövs för att underlätta de förtroendevaldas arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Däremot
anser jag att man på kommunal nivå hittills inte i tillräcklig mån utnytQat de
nuvarande möjlighetema. Jag menar också att de politiska partierna i ökad grad
bör uppmärksamma dessa frågor som ett led i an-</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>56</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>strängningarna att bredda
rekryteringen till de kömmunalpolitiska uppdragen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nuvarande ordningen
när det gäller ersättning för förlorad arbetsförQänst innebär atl det är
kommunerna och landstingen själva som får besluta om ersättning skall införas
och i sä fall också vilken form den skall ha. Del framgår av förarbetena till
den nuvarande lagen (prop. 1982/83:97 s. 24-28). En uttalad avsikt med reformen
var att rekryteringsmöjligheterna skulle förbättras. Jag angav i proposifionen
att jag avsåg att noga följa utvecklingen pä området (prop. s. 25).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag är inle beredd att nu
ompröva den nuvarande frivilliglinjen när del gäller ersättning för föriorad
arbetsförtjänst. Jag utgär dock från atl merparten av kommunerna och
landstingen inom de närmaste åren kommer att fatta beslul om all ersättning för
föriorad arbetsförtjänst skall införas. Jag avser att pröva frågan på nytt
senast i samband med att ett förslag fill en ny kommunallag övervägs inom mitt
departement.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Valsystemet i kommunfullmäktigvalen i kommuner som är
indelade i valkretsar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning: De
nuvarande reglerna i vallagen för fördelningen av mandat i valkretsindelade
kommuner bör inte ändras nu.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
förslag: Överensstämmer med min bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning:
Bestämmelserna om en kommuns indelning i valkretsar för val av
kommunfullmäktige finns i 2 kap. 9 6 vallagen (1972:620, ändrad senast 1977:
187). En sådan indelning skall ske om det finns flera än 24000 röstberättigade
invånare i kommunen eller om minst 41 fullmäktige skall utses. Indelning i
valkretsar fär också ske, om antalet röstberätfigade invånare i kommunen översfiger
6000. Andra kommuner får indelas i valkretsar bara om det föreligger synnerliga
skäl. Vidare gäller atl valkretsarna skall utformas pä sådant sätt att varje
krets kan beräknas utse minst 15 ledamöter i fullmäkfige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1970 var 61 av 464 kommuner indelade i valkretsar. Motsvarande antal för åren
1973, 1976, 1979, 1982 och 1985 var 62, 60, 69, 72 resp. 73.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bortsett från de
spärreffekter som smäpartispärrarna på 4 resp. 3 % och första divisorn på 1,4
ger, leder del valsystem som nu används i val till riksdag och landsting i
princip fill fullständig proportionalilet inom valområdet. Varje parti får
alltså del antal mandat som så nära som möjligt är proportionellt mot partiets
sammanlagda röstetal i hela landet resp. lands-finget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samma grad av proportionalilet
uppnås inte alllid i valen av fullmäktige i kommuner som är indelade i
valkretsar. Detta beror på att valen förtättas i slutna kretsar och att man
inte tillämpar någol uQämningsförfarande mellan valkretsarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För de valkretsindelade
kommunerna har 1978 års vallagskommitté, i fråga om resultaten från 1976 och
1979 års val gjort en jämförande mandatfördelning med fillämpning av ett
valsystem med 9/10 fasta valkretsmandat</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
återstoden uQämningsmandat (SOU 1980:45). Resultatet fär enligt Prop.
1986/87:91 beredningen anses visa att det nu fillämpade valsystemet med slutna
valkretsar från proportionaliletssynpunkt fungerar ganska väl. Avvikelser i mandatfördelningen
förekom dock vid 1976 års val i 51 av 60 kommuner och vid 1979 års val i 63 av
69 kommuner. Att man med det nu tillämpade valsystemet ändå kommer så nära en kommunproportionell
fördelning av mandaten kan tillskrivas det förhällandet att antalet mandat i
valkretsarna är relativt stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vallagskommittén
föreslog atl minimiantalet mandat per valkrets i kommunfullmäktigvalen skulle
höjas från 15 till 20 för att få en bättre proportionalilet i varje valkrets
och i fullmäktige som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den proposition (prop. 1980/81:170) som lades fram pä grundval av betänkandet
fanns emellertid inte något sådant förslag. Skälet härtill var atl det under
frågans beredning i regeringskansliet hade visat sig att det inte gick att
uppnå någon bredare enighet om förslaget (prop. s. 38).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
ansåg emellertid att förnyade försök borde göras för att åstadkomma en lösning
av frågan om bättre proportionalilet vid val av kommunfullmäktige i kommuner
som är indelade i valkretsar (KU 1980/81:26 s. 28, rskr. 392). Riksdagen
uttalade atl regeringen borde ta upp frågan med sikte pä atl elt förslag skulle
läggas fram för riksdagen i god tid före 1985 års val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av det uppdrogs ål demokratiberedningen att överväga frågan om en
förbättrad proporfionalitet vid val av kommunfullmäktige i kommuner som är
indelade i valkretsar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
november 1983 anmälde beredningen att den inte funnit all olägenheterna med
nuvarande valsystem kunde anses vara så stora alt eventuella ändringar behövde
genomföras före 1985 års val. Beredningen har redovisat sina slutliga
överväganden i frågan den 30 juni 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för beredningens överväganden har varit att pröva om ändringar i nuvarande
valsystem kan ge en mandatfördelning mellan partierna som bättre än för
närvarande överensstämmer med en proportionell fördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har därför undersökt konsekvenserna av att införa etl valsystem med fasta valkretsmandal
och uQämningsmandat även i kommunfullmäktigvalen eller också föreskriva ett
ökat minimiantal mandat per valkrets.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har i sin utredning prövat ett kommunproportionelll valsystem (fasta
valkretsmandat och uQämningsmandat) på gmndval av valresultaten i valen åren
1976, 1979 och 1982. Mandatfördelningen har gjorts med tillämpning av ett
valsystem av samma typ som i landstingen, alltså med 9/10 av mandaten som fasta
valkretsmandat och återstoden som uQämningsmandat (dock utan treprocentspärr).
Vidare har detta system jämförts med en mandatfördelning som om kommunerna inte
varit valkretsindelade. De sålunda genomförda undersökningarna visar enligt beredningen
atl nuvarande valsystem fyller högt ställda krav pä proportionell fördelning av
mandaten i förhällande till röstresultatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
övergång till ett valsystem med fasta valkretsmandal och uQämnings<br>
mandat i kommunerna skulle nämligen enligt beredningen endast medföra</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vissa,
smärre förbättringar vad gäller propörtionaliteten. Vidare måste Prop.
1986/87:91 enligt beredningen beaklas alt det är mycket små avvikelser från en
proportionell mandatfördelning som tillämpningen av det nuvarande valsystemet
resulterat i vid 1976, 1979 och 1982 års val. Med hänsyn härtill och med tanke
pä att erfarenheterna är begränsade finner beredningen atl tillräckliga skäl ännu
inte föreligger att frångå den överenskommelse som träffades mellan de fyra
största riksdagspartierna år 1975 och föreslå sä genomgripande förändringar att
det kommunala valsystemet som en övergång till ett syslem med fasta
valkretsmandat och uQämningsmandat skulle innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har också prövat konsekvenserna av en höjning av antalet mandal per valkrets
till 20 respektive 25. En sådan lösning har dock beredningen avvisat bl. a. med
hänvisning till att slörre valkretsar är en nackdel ur demokratisynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser liksom beredningen att det gär all åstadkomma en tillfredsställande proportionalilet
med nuvarande kommunala valsystem. En eventuell förändring av detta system mäste
bygga på ytterligare erfarenheter. Jag är därför inle beredd att föreslå
ändrade regler för beräkningen av mandat i valkretsindelade kommuner eher atl
förorda en höjning av minimiantalet mandat i valkretsarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i denna fråga samrått med chefen för jusfitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom civildepartementet upprättats förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i kommunallagen
(1977: 179),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lokalnämndslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i socialQänstlagen
(1980: 620).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
4 har upprättats efter samråd med chefen för socialdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.1 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen
(1977:179)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kap. 5 6 Kommuns och landstingskommuns beslutanderätt utövas av fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltning
och verkställighet ankommer på styrelsen och övriga nämnder. Nämnderna bereder
även ärenden som skall avgöras av fullmäktige. För en sådan uppgift kan fillsältas
en särskild beredning bestående av en eller flera personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
och övriga nämnder skall verka för att samråd sker med dem som utnyttjar deras
tjänster.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förtroendevalda i styrelsen och övriga nämnder bör särskilt ägna sig<br>
åt frågor som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsen
och övriga nämnder biträds av anställda i den omfattning som Prop. 1986/87:
91 behövs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kommuner och landsfingskommuner fär inrättas partssammansatta
organ med uppgift atl svara för viss beredning, förvaltning och verkställighet
inom styrelsens eller andra nämnders verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i tredje, Qärde och femte styckena är nya.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket: Enligt tredje stycket bör styrelsen och
övriga nämnder sträva efter att samråd sker med dem som utnyttjar deras Qänster.
Bestämmelsen tar som närmare framgår av den allmänna motiveringen främst sikte
på den kategori nytQare som betecknas som brukare. Det ankommer på nämndema - om
inte annat framgår av speciallagstiftningen - atl själva avgöra formerna för
samrådet med brukarna. Bestämmelsen har därför fått en allmän formulering. Ell
uteblivet samråd i etl visst ärende innebär därför inle att beslutet blir
ogiltigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som närmare redovisats i den allmänna motiveringen finns
en förfalt-ningsreglerad samrådsskyldighet inom skolområdet som inle påverkas
av bestämmelsen i tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brukarnas inflytande förstärks genom den nya bestämmelsen
i 3 kap. 13 a 6, Den medger en nämnd att delegera sin beslutanderätt lill en Qänsteman
i kommunen eller landstingkommunen och därvid ställa upp som villkor all samråd
sker med brukarna när beslutanderätten utövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fjärde stycket: Bestämmelsen innebär när det gäller
inriktningen av de förtroendevaldas arbete i styrelsen och övriga nämnder atl
tyngdpunkten mera bör ligga på målstyrning än detaljstyrning. De
förtroendevalda är redan i dag oförhindrade att ge arbetet en sådan inriktning.
Lagregeln innebär således inte nägon ändring av det formella ansvaret för
beredning, förvaltning och verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom del specialreglerade området mäste de förtroendevalda
därutöver självfallet beakta vad som föreskrivs i specialförfattningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Femte stycket: Hittills har kommunallagen inte innehållit nägon
bestämmelse om de anställdas ställning i den kommunala organisationen. Såsom
framgår av den allmänna motiveringen är avsikten med den nya bestämmelsen att
framhålla de anställdas avgörande betydelse för den kommunala verksamheten.
Däremot förändras inte härigenom den principiella ansvarsfördelningen mellan
de förtroendevalda och de anställda. Del formella ansvaret för beredning,
förvaltning och verkställighet kommer all alltjämt åvila de förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap. 6 § / samband med att budgeten fastställs eller
anslag annars beviljas får fullmäktige uppdra åt styrelsen eller någon annan
nämnd att genomföra en viss verksamhet inom ramen för de riktUnjer eller andra
generella beslut om verksamheten som fullmäktige harfaslsiälll.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige får också uppdra åt styrelsen eller någon
annan nämnd all i fullmäkiiges ställe fatta beslut i en viss grupp av ärenden,
i den mån någol annat inle följer av lag eller annan författning. Ett sådant
uppdrag får inle avse ärenden som är av principiell beskaffenhel eller annars
av större vikt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket: Bestämmelsen, som är ny, syftar till att
ge uttryckligt stöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för en ökad målstyrning i den kommunala verksamheten,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med stöd
av bestämmelsen kan fullmäktige bevilja nämnderna ett ram- Prop. 1986/87:91
anslag för en hel verksamhet eller för en hel nämnd. Med anslag avses såväl bmtlo-
som neltoanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nödvändig förutsättning för all fullmäktige skall kunna
bevilja ramanslag är att fullmäktige har fastställt riktlinjer eller fattat
andra generella beslul för verksamheten i fråga. Fullmäktige måste alltså ha
tagit ställning till verksamhetens omfattning, inriktning och kvalitet liksom fill
kostnader och intäkter i stort. Riktlinjerna för hur anslagen fär användas kan
bindas genom hänvisning till barnomsorgsplan, äldreomsorgsplan eller andra måldokument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till andra stycket har förts den nuvarande delegeringsregeln
i I kap. 5 6 Qärde stycket. Vissa smärre språkliga justeringar har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. 13 § tredje stycket Ändringen i denna paragraf är
endast av formell natur med anledning av all lokalnämndslagen ersätter lokalorganslagen.
Samtidigt härmed har en mindre redaktionell ändring gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. 13 a 5 Om styrelsen eller någon annan nämnd uppdrar
ål en tjänsteman hos kommunen eller landstingskommunen att besluta på styrelsens
eller nämndens vägnar, får styrelsen eller nämnden ställa upp villkor som
innebär att de som utnyttjar deras tjänster skall beredas tillfälle att framställa
förslag eller atl yttra sig innan beslutanderällen utövas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen eller nämnden får också föreskriva atl
beslutanderätten får utövas endast om företrädare för dem som ulnylijar
styrelsens eller nämndens tjänster har lillslyrkt del beslul som tjänstemannen
avser atl falla.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen får ses mol bakgrund av den nya bestämmelsen i
I kap, 5 6 Iredje slyckel om alt styrelsen och andra nämnder skall verka för
all samråd sker med dem som utnyttjar deras Qänster (brukarna), 1 paragrafen
regleras hur samråd kan ske i beslutsärenden som delegerats lill Qänsteman i
kommunen eller landstingskommunen. Ett delegeringsuppdrag fär enligt denna
bestämmelse förenas med olika villkor om samråd med bmkarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brukarkrelsen har inte avgränsats pä annal sätt än att den
avses innefatta sådana personer som nylQar nämndens Qänster. Det har inle
ansetts möjligt att göra ytteriigare preciseringar med hänsyn till de skiftande
förhållanden som råder mellan olika kommunala verksamhetsgrenar. En allmän
utgångspunkt är atl det gäller sädana personer som normalt nyttjar Qänsterna
kontinuerligt och under en relativt lång period. Detta förekommer främst inom
verksamheter som barnstugor, skolor, fritidsgårdar, dagcenlraler för
pensionärer, servicehus och sjukhem. Det är en viktig uppgift för den styrelse
eller nämnd som vill utnytQa möjligheten att uppställa villkor om brukarmedverkan
att på sitt område ta ställning till hur brukarkrelsen skall avgränsas. Det är
viktigt atl detta kommer lill ullryck i delegeringsbeslulel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen utgär också från bestämmelserna om delegering i
3 kap. 12 8 andra stycket. Den bestämmelsen gäller den kommunallagsreglerade
nämndverksamheten men är i regel även tillämplig på de specialreglerade
nämnderna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
får med stöd av 3 kap. 12 8 andra styckel ge styrelsen och Prop. 1986/87: 91 övriga
nämnder en möjlighet att delegera sin besiutanderält i en viss grupp av
ärenden. En sådan delegering kan ske bl.a. lill en Qänsteman hos kommunen eller
landstingskommunen. Denna möjlighet utnyttjas också i stor utsträckning. Det
framgår inle av bestämmelsen vilka ärendetyper som kan bli föremål för delegering,
men av förarbetena både lill äldre lag och till kommunallagen saml av
rättspraxis framgår alt delegeringen avses omfatta främst mfinmässiga ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av den allmänna motiveringen bör del vidgade brukarinflytande som har
förordats där utvecklas i anslutning lill delegeringsinstiiutet, närmast i form
av elt samrädsförfarande mellan den som utövar delege-ringsrätlen - delegaten -
och brukarna. I och för sig torde det i dag inle föreligga något hinder mol all
förknippa etl delegeringsuppdrag med direktiv till delegaten om samråd innan
beslut fatlas. Del råder dock en viss osäkerhet om i vilken utsträckning
villkoren kan innebära atl brukare av kommunala Qänster kan medverka vid
beslutsfattandet. 1 förtydligande syfte föreskrivs därför atl en nämnd i samband
med att beslutanderätt delegeras lill en Qänsteman fär uppställa villkor för
beslutanderättens utövning som innebär atl bmkarna kan medverka. Denna
medverkan kan formellt ske i tvä former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första styckel kan styrelsen eller annan nämnd föreskriva att den Qänsteman som
fått i uppdrag att besluta i ett visst ärende eller viss ärendegmpp skall
bereda bmkarna fillfälle att framställa förslag och yttra sig innan formellt beslul
fattas. Delegaten har sedan full frihet att själv besluta inom ramen för delegeringsuppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra styckel kan delegeringsuppdraget förknippas med villkor atl den
beslutanderätt som delegerats till en Qänsteman endast fär utövas om
företrädare för bmkarna tillstyrkt det beslut som Qänstemännen avser att fatta.
Det bör ankomma på den delegerande styrelsen eller nämnden att besluta om de
närmare formerna för samrådet. Det får förutsättas att samrådet kan ske på etl
smidigt och obyråkratiskt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
innebär att beslutanderätten ligger kvar hos den delegerande styrelsen eller
nämnden om enighet inte kan uppnås. Ett sätt att lösa detta kan vara att det
ärende varom oenighet råder i sådant fall hänskjuls fill den styrelse eller
nämnd som delegerat beslutanderätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
medger inte att den delegerande styrelsen eller nämnden kan föreskriva att
delegaten skall vara skyldig att följa brukarnas synpunkter. En sädan ordning
skulle i realiteten innebära att beslutanderätten förs över till bmkarkretsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en Qänsteman fattar ett beslut och därvid underlåter att fullgöra en föreskriven
samrädsskyldighet med bmkarna enligt första eller andra stycket, kan det finnas
fömtsättningar att angripa beslutet med kommunalbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Förslaget till lokalnämndslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen gäller bara kommunema och inte landstingskommunerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(1
6). Lagen behandlar lokala nämnder (2—10 56), centrala nämnder (11 —</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>14 65) och särskilda organ
(15-18 66). I 19 8 återfinns gemensamma be- Prop. 1986/87:91 stämmelser för
det fall att organisationsförändringar genomförs under pågående mandattid.
Kommunens frihet alt organisera sina nämnder ökar genom lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokalnämndslagen
ersätter lokalorganslagen och frikommunlagens bestämmelser om lokala organ
utom vad avser institutionsstyrelser för skolor. I de fall där lokalorganslagen
och frikommunlagen åberopas hänvisas för en utförligare kommentar fill de
förarbeten, som ligger till grund för lokalorganslagen (prop. 1978/79:181, prop.
1979/80:54) och frikommunlagen (prop. 1983/84: 152, prop. 1985/86:70).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16
1 denna lag finns föreskrifter om lokala nämnder, centrala nämnder och
särskilda organ i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
paragrafen framgår att lagen endast omfattar kommunerna och inte landsfingskommunerna.
Ordet lokal nämnd ersätter den tidigare benämningen lokalt organ. De lokala
nämnderna förekommer i huvudsak i tre olika former - institutionsstyrelse,
distriktsnämnd och kommundelsnämnd. En institutionsstyrelse är en styrelse för
en enskild anläggning t.ex. ett servicehus eller en idrottsanläggning. En
distriktsnämnd är en lokal nämnd knuten till en geografisk del av kommunen och
med förvaltningsuppgifter inom etl enda fackområde. En kommundelsnämnd är en lokal
nämnd knuten fill en del av kommunen och med förvaltningsuppgifter inom flera
fackområden. Kommunerna är dock inte bundna av dessa benämningar. Med centrala
nämnder avses kommunstyrelsen och övriga nämnder, som har hela kommunen som
verksamhetsområde. Särskilda organ kan inrättas under lokala nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lokala
nämnder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>5 Kommunfullmäktige fär i en
eller flera delar av kommunen eller för en eller flera anläggningar inrätta
lokala nämnder i enlighet med denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>5 En lokal nämnd fär sköta
förvaltning och verkställighet som annars skall fullgöras av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- sådana
nämnder som avses i 3 kap. 13 6 andra stycket kommunallagen<br>
(1977: 179),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>— socialnämnden,
miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden,<br>
trafiknämnden eller skolstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunfullmäkfige
får dock inle inrätta institufionsstyrelser för sådana uppgifter som
skolstyrelsen skall fullgöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kommunallagsreglerade nämndemas ställning regleras i 3 kap. 13 6<br>
andra stycket kommunallagen. Sådana nämnder filisätts enbart med stöd<br>
av denna lag. Kommunen avgör själv om de skall inrättas och bestämmer<br>
nämndemas uppgifter, organisation och verksamhetsformer. I princip kan<br>
samtliga uppgifter som sådana centrala nämnder kan ansvara för skiftas ut<br>
på alla former av lokala nämnder. Centralt kvarstående kommunövergri-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>pande frågor kan då
ombesörjas av kommunstyrelsen eller nägon annan Prop. 1986/87:91 central
nämnd. Detta gäller redan enligt I och 2 66 lokalorganslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
är formellt också en kommunallagsreglerad nämnd med de basuppgifter som framgår
av 3 kap. 1 6 kommunallagen. Dessa uppgifter kan fördelas pä andra nämnder
endast där det särskilt anges i nämnda paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de i 3 6 nämnda specialreglerade nämnderna är socialnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden och skolstyrelsen ob-hgatoriska. Detta
innebär att kommunen måste inrätta dessa nämnder. Trafiknämnden är en
specialreglerad nämnd som inte obligatoriskt behöver vara en självständig
nämnd. Den är fakultativ. Om kommunen inte inrättar en särskild trafiknämnd fär
den uppdra åt någon annan nämnd att vara trafiknämnd. Har så inte skett
fungerar kommunstyrelsen som trafik-nämnd. De specialreglerade nämndemas
uppgifter, organisafion och verksamhetsformer framgår av respektive speciallagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
organisatoriska lösningama enligt nuvarande lokalorganslag har i viss
utsträckning varit beroende av om den uppgift som det lokala organet skall
svara för är kommunallags- eller specialreglerad. Lokalnämndslagen undanröjer i
huvudsak dessa skillnader, vilket framgår av avsnitten 3.3-3.6 i den allmänna
motiveringen. En institutionsstyrelse kommer att kunna inrättas även inom det specialreglerade
området utom vad avser skolverksamheten. Som framhållits i avsnitt 4.3
omfattar lokalnämndslagen inte heller en sådan särskild styrelse som utses
enligt 11 5 lagen (1981:1243) om vård av missbrukare. Ansvaret för specialreglerade
uppgifter skall i fortsättningen kunna lämnas till en lokal nämnd även om
uppgiften inte i alla avseenden har anknytning fill kommundelen. Lokala nämnder
ges nu möjlighet atl handlägga frågor som rör statligt reglerade Qänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lokal nämnd kan utöver förvaltning och verkställighet även ha beredande
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
närmare framgår av avsnitt 3.2 i den allmänna motiveringen överlämnas det ät kommunema
själva - med det undanlag som framgår av 6 6 - att avgöra vilka uppgifter som
skall läggas pä lokala nämnder och vilka uppgifter som skall förbehållas de
centrala nämnderna. Vissa övergripande frågor inom den specialreglerade
verksamheten kan behöva förbehållas en central nämnd. Lokala nämnder kommer på
samma sätt som lokala organ enligt lokalorganslagen att kunna handlägga ärenden
som rör myndighetsutövning. Det är väsenfiigt alt kvalitetskraven vid handläggningen
av sådana ärenden upprätthålls i en organisation med lokala nämnder. Det torde
i många fall inte vara möjligt att ge varje lokal nämnd egna specialistresurser
för alla ärenden som den lokala nämnden skall ansvara för. Det blir därför
många gånger nödvändigt att knyta vissa sådana specialistresurser till en
central nämnd vilka då även kan bistå de lokala nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ I en kommun som inte ingår i en landstingskommun får en lokal nämnd sköta
också sådan förvaltning och verkställighet som skall fullgöras av hälso- och
sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden eller omsorgsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
landslingsfria kommunerna Göteborg, Malmö och Gofiand intar en Prop. 1986/87:91
särställning. De har utöver de kommunala uppgifterna även ansvaret för sådana
uppgifter, som annars ankommer på landstingskommuner. Dessa kommuner kan enligt
lagen (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna fill särskilda
organ decentralisera sädan verksamhet, som skall fullgöras av hälso- och
sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden eller omsorgsnämnden. Däremot kan dessa
uppgifter inle för närvarande decenlra-hseras till lokala organ enligt lokalorganslagen.
Genom denna paragraf öppnas nu möjligheter att låta de lokala nämnderna ta över
ansvaret även för sådana uppgifter. Det får dock förutsättas att dessa landslingsfria
kommuner inle parallellt fillämpar de båda möjligheterna atl decentralisera sin
nämndverksamhet inom angivna verksamhetsområden. Sädana kommuner måste i sina
beslut om decentralisering av nämndorganisafionen ange enligt vilken lag
decentraliseringen sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hälso-
och sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden och omsorgsnämnden är fakultafiva specialreglerade
nämnder. De aktuella kommunerna får tillsätta en särskild sådan nämnd eller
uppdra ät annan nämnd att vara sådan nämnd. Har detta inte skett är
kommunstyrelsen sädan nämnd. I specialmofiveringen till 3 6 och i avsnitt 3.2 i
den allmänna motiveringen har frågan om fördelningen av uppgifter mellan
centrala och lokala nämnder berörts. Vad där sagts skall även tillämpas pä nu
berörda verksamhels-områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 5
Befogenheter, som en statlig myndighet har lämnat till socialnämn<br>
den, miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, trafiknämnden<br>
eller skolstyrelsen, får lämnas över till en lokal nämnd bara om myndighe<br>
ten medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf motsvaras av 3 8 andra stycket lokalorganslagen och är bl.a. tillämplig
inom naturvårdslagens område. Länsstyrelsen kan l.ex. med stöd av 28 8 andra styckel
naturvårdsförordningen (1976:484, ändrad senast 1979: 23) förordna att
beslutanderätten i vissa ärenden enligt naturvårdslagen (1964:822, omtryckt
1974:1025, ändrad senast 1986:262), som ankommer på länsstyrelsen, kan flyttas
över pä den kommunala nämnd som kommunfullmäktige bestämmer. Sådan
beslutanderätt kan bl.a. avse rätt atl medge undanlag från byggnadsförbud inom strandskyddsomräde
(16 6 tredje stycket naturvårdslagen). För att en sådan dispensrätt skall fä
föras över till en lokal nämnd krävs såväl kommunfullmäktiges som
länsstyrelsens medgivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
En lokal nämnd får inte bestämma rättigheter eller skyldigheter för<br>
kommunen i ärenden där nämnden företräder kommunen som part.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf överensstämmer med 4 8 frikommunlagen, där regleringen<br>
avser de centrala nämnderna. Som framgår av motiven till frikommunlagen<br>
(prop. 1983/84:152 s. 20) är föreskriften avsedd alt förhindra att sinsemel<br>
lan svårförenliga funkfioner handläggs inom en och samma nämnd. Del<br>
skulle exempelvis kunna förekomma alt en nämnd först har atl besluta om<br>
ombyggnad av en institution och därefter om byggnadslov för ombygg-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 91</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nadsarbetena. Bestämmelsen
är avsedd all uttryckligen förhindra att en Prop. 1986/87:91 sädan
situation uppkommer. Motsvarande bestämmelse saknas i lokalorganslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
En lokal nämnds närmare uppgifter och verksamhetsområde bestäms<br>
av kommunfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf motsvarar 3 6 första styckel lokalorganslagen. I övrigl hänvisas till specialmofiveringen
till 2-4 66.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
En lokal nämnd får väcka ärenden hos kommunfullmäktige, om<br>
fullmäktige inte har föreskrivit annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
är att de lokala nämnderna skall kunna väcka ärenden hos kommunfullmäktige. För
del fall alt en kommun inrättat elt betydande antal lokala nämnder - t. ex. insfitutionsstyrelser
- skulle det dock kunna störa fullmäktiges arbete om alla lokala nämnder fär en
ovillkoriig rätt att anhängiggöra ärenden i fullmäkfige. Bestämmelsen i denna
paragraf ger en kommun möjlighet att förhindra en sådan situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
undantag av bestämmelsen i denna paragraf är de lokala nämnderna helt
likställda med de centrala nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 5
Ledamöler och suppleanter i lokala nämnder utses av kommunfull<br>
mäktige för den fid som fullmäktige bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
bestämmelse gäller i sak redan enligt lokalorganslagen (jfr 4 8 första stycket
och 5 6 tredje stycket). Denna paragraf innebär att de specialreglerade
nämndernas särskilda regler om en treårig mandatlid inle slår igenom i de
lokala nämnder som ansvarar för specialreglerade uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
För de lokala nämnderna tillämpas i övrigt vad som är föreskrivet<br>
för de nämnder vars uppgifter de har tagit över, om nägot annal inte<br>
framgår av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de lokala nämnder som har tagit över uppgifter frän sädana nämnder som avses i
3 kap. 13 6 första styckel kommunallagen (1977:179) skall bestämmelserna i 11
och 12 56 förvaltningslagen (1986:223) om jäv fillämpas också vid handläggningen
av andra ärenden i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
behandlar de förfaranderegler som skall gälla för de lokala nämnderna. Där
anges atl de lokala nämnderna är underkastade samma bestämmelser som gäller för
de nämnder vars uppgifter de tagit över om inle annal föreskrivs i denna lag.
Undantagen framgår av 8 och 9 68,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
lokala nämnder som ansvarar för uppgifter inom kommunallagsreglerad verksamhet
innebär bestämmelsen att kommunallagens förfaranderegler för kommunallagsreglerade
nämnder kommer att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
nämnder som har hand om uppgifter inom det specialreglerade området gäller de
förfaranderegler som anges i de författningar som reglerar den specialreglerade
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de obligatoriska specialreglerade nämnderna (socialnämnden, miljö-och
hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden och skolstyrelsen) och för de särskilda
fakultativa specialreglerade nämnderna (trafiknämnden, häl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>so- och sjukvårdsnämnden,
tandvårdsnämnden och omsorgsnämnden) gäl- Prop. 1986/87:91</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ler därutöver i huvudsak
kommunallagens regler om kommunstyrelsen. Av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>intresse i detta
sammanhang är all för kommunstyrelsen föreskrivs en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>treårig mandattid och alt
antalet ledamöter skall vara minst fem, medan de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommunallagsreglerade nämnderna
saknar en sådan reglering. Mot denna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bakgrund har i 9 6 denna
lag tagils in en bestämmelse att ledamöter i lokala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nämnder
utses för den fid kommunfullmäktige bestämmer. Däremot skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>antalet ledamöler i en
lokal nämnd vara minst fem sä snart den ansvarar för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
uppgift, som annars enligt lag ankommer pä en specialreglerad nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
förarbetena (prop. 1985/86:80, KU 21, rskr. 202) fill den nya<br>
förvaltningslagen (1986:223) förutsattes det atl lagens jävsregler i 11 och<br>
12 86 skulle omfatta också alla kommunala nämnder. Vid sin behandling<br>
av regeringens förslag till följdlagstiftning lill lagen (prop. 1986/87: 39, KU<br>
11, rskr. 59) konstaterar konstitutionsutskottet visserligen att starka skäl<br>
onekligen talar för enhetliga jävsregler inom hela den offentliga förvalt<br>
ningen. Del är dock enligt utskottet angeläget att reglerna utformas så att<br>
det inle uppstår problem i den oreglerade kommunalförvaltningen. Vilka<br>
konsekvenserna blir för det kömmunalpolitiska arbetet om förvaltningsla<br>
gens jävsregler införs utan begränsningar kan enligt utskottet inte över-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'i.-<br>
blickas på det föreliggande materialet och har heller inle tillräckligt belysts<br>
under utskottets beredning. Utskottet har därför kommit lill slutsatsen att<br>
någon utvidgning av de nuvarande jävsgrunderna i 3 kap. 9 8 andra styckel<br>
kommunallagen inle bör genomföras i delta sammanhang. Frågan mäste<br>
först övervägas ytterligare. I vilket sammanhang detta skall ske bör rege<br>
ringen ta ställning till. Ulskoltel förordade att riksdagen gör ett tillkänna<br>
givande till regeringen om atl ytteriigare överväganden bör göras i frågan.<br>
Riksdagen har beslutat i enlighet med konstilulionsulskottels hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
fråga avses all närmare belysas senast i samband med arbetet med en ny
kommunallag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de kommunala nämnderna gäller därför allQämt tvä jävssystem -förvaltningslagens
och kommunallagens. Jävsreglerna enligt 11 och 12 66 förvaltningslagen gäller
vid handläggningen av samtliga ärenden i socialnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, skolstyrelsen, särskild irafiknämnd och
särskild omsorgsnämnd. De mindre stränga jävsreglerna enligt 3 kap. 9 6 andra styckel
kommunallagen gäller för kommunstyrelsen, de övriga kommunallagsreglerade
nämnderna, särskild hälso- och sjukvårdsnämnd och särskild tandvårdsnämnd.
Lokala nämnder som övertagit uppgifter frän nämnder, där förvaltningslagens
jävsregler gäller, skall enligt andra slyckel tillämpa dessa regler vid
handläggningen av samtliga ärenden hos den lokala nämnden. Motsvarande gäller
för närvarande för de lokala organen enligt 4 8 andra stycket lokalorganslagen.
De lokala nämnderna är givetvis bundna av gällande sekretessregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Centrala
nämnder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>116
I en kommun som har inrättat lokala nämnder i hela kommunen för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förvaltning
och verkställighet som annars skall fullgöras av socialnämn-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden eller skolsiyrel- Prop. 1986/87: 91 sen fär
kommunfullmäktige uppdra åt en annan central nämnd att ta över den verksamhet
som inte har tagits över av en lokal nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
denna paragraf ökar kommunernas organisationsfrihet inom det obligatoriska specialreglerade
nämndområdel vilket närmare framgår av avsnitt 3.7 i den allmänna mofiveringen.
Sä snart en kommun har inrättat lokala nämnder i hela kommunen för uppgifter
som annars ankommer pä en viss obligatorisk specialreglerad nämnd befrias
kommunen frän skyldigheten att ha en särskild sädan nämnd. De återstående
centrala nämnduppgifterna kan då i sin helhet uppdras åt en annan central
nämnd och kan således inle fördelas på flera centrala nämnder. Detta innebär atl
en sådan specialreglerad obligatorisk nämnd i organisatoriskt avseende
jämställs med en fakultativ specialreglerad nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
För sådana uppgifter som skall fullgöras av socialnämnden, miljö-<br>
och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, trafiknämnden, skolstyrel<br>
sen, hälso- och sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden eller omsorgs<br>
nämnden får kommunfullmäkfige efter regeringens medgivande besluta om<br>
en annan nämndorganisation än den som föreskrivs i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf bemyndigas regeringen att medge en kommun rätt att inrätta en
annan central nämndorganisalion än som föreskrivs i lag. Bemyndigandet
begränsas till att avse de centrala nämnder som faller inom lokalnämndslagens fillämpningsområde
och som framgår av 3 och 4 66. Dispensregeln har fått en allmän formulering.
Den förutsätts dock främst avse de situationer som redovisats i avsnitt 3.2 i
det föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 5
En central nämnd med uppdrag enligt </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>eller 12 8 får inte bestäm<br>
ma rättigheter eller skyldigheter för kommunen i ärenden där nämnden<br>
företräder kommunen som part.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
motsvarande reglering för de lokala nämnderna finns 16 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 6
För en central nämnd med uppdrag enligt 11 eller 12 6 tillämpas i<br>
övrigt vad som är föreskrivet om hur uppgifterna skall skötas för den<br>
nämnd vars uppgifter den har tagit över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en central nämnd övertagit uppgifter från en specialreglerad nämnd gäller för
den överlagande nämnden de bestämmelser för skötseln av uppgifterna som framgår
av speciallagstiftningen. Av bestämmelsen följer, att samtliga
handläggningsregler som finns i specialförfattningarna skall fillämpas när en
central nämnd handlägger specialreglerade uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
kommentaren till specialmotiveringen 10 6 framgår att det finns två<br>
jävssystem för de kommunala nämnderna - förvaltningslagens och kom<br>
munallagens. Bestämmelsen i 14 6 innebär för en central kommunallags<br>
reglerad nämnd som ålagts en specialreglerad uppgift med stöd av denna<br>
lag, all förvaltningslagens jävsregler skall tillämpas vid handläggning av<br>
specialreglerade områden för vilka förvaltningslagens jävsregler gäller.<br>
Det lindrigare kommunallagsjävet gäller för övriga ärenden. Motsvarande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gäller för centrala
nämnder enligt 5 8 frikommunlagen (prop. 1983/84:152 Prop. 1986/87:91 S.21).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
lämnas i den nya lagen inga anvisningar för vad som skall gälla för själva
nämndorganisationen. Om en specialreglerad uppgift lämnas över till en
befintlig specialreglerad eller en kommunallagsreglerad nämnd sker ingen
ändring av den övertagande nämndens organisafion såvitt avser t. ex.
ledamotsantal eller mandatfid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
organ</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Kommunfullmäktige får inrätta
särskilda organ för förvaltning och verkställighet under en lokal nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>6 Etl särskilt organ skall
lämna sitt budgetförslag fill den lokala nämnden inom den tid som nämnden
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>6 Ett särskilt organ får inte
väcka ärenden hos kommunfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>5 För särskilda organ tillämpas
i övrigl vad som är föreskrivet för lokala nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15-18
86 motsvaras av 9 8 frikommunlagen. Dessa särskilda organ är -trots sin
osjälvständiga ställning - att anse som kommunala nämnder som underordnas en
lokal nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
15 5 kan ett särskilt organ svara för en verksamhet eller en insfitution som annars
en lokal nämnd ansvarar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
17 6 får det särskilda organet inte väcka ärende hos kommunfullmäktige.
Organets budgetförslag skall lämnas fill den lokala nämnden. Med stöd av 18 6
blir 3-7 66 och 9-10 86 tillämpliga på de särskilda organen. Del innebär bl. a.
att kommunfullmäktige väljer de särskilda organen och bestämmer deras
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Automatiskt
entledigande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
5 Upphör verksamheten hos en central nämnd eller en social distriktsnämnd som
avses i socialQänstlagen (1980:620) sedan nämndens uppgifter efter beslul av kommunfullmäkfige
enligt denna lag helt har tagits över av en eller flera andra nämnder, skall
ledamöterna och suppleanterna i den centrala nämnden eller sociala
distriktsnämnden anses entledigade ulan vidare åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf reglerar den situationen att en förändring av nämndorganisationen
sker under löpande mandatperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
specialreglerade nämnderna har med slöd av speciallagarna tillförsäkrats en
mandattid om tre år. Denna paragraf innebär, att ledamöterna och suppleanterna
i de upphörande nämnderna anses vara entledigade, när den nya nämndorganisafionen
träder i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>SocialQänsfiagen
medger inte att sociala distriktsnämnder och lokala<br>
nämnder med socialQänstuppgifter införs parallellt i kommunen. Det är<br>
dock enligt lokalnämndslagen möjligt att en lokal nämnd helt kan överta en</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>en</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>befintlig
social distriktsnämnds uppgifter. Däremot är del uteslutet att en Prop.
1986/87: 91 lokal nämnd och en social disiriktsnämnd kan ansvara för socialQänstuppgifter
inom samma geografiska område. En lokal nämnd kan givelvis även la över
ansvaret för socialQänsten inom en del av en social distriklsnämnds geografiska
område. 1 etl sådant läge kvarstår självfallet distriklsnämndens ansvar för
återstoden av distriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har inte särskilt föreskrivits atl kommunfullmäktige formellt skall entlediga ledamöler
och suppleanter vars nämnduppdrag upphört. Del fär förutsättas att en kommun
även ulan uttrycklig föreskrift härom tillämpar en sådan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande
och övergångsbestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
skall träda i kraft den 1 januari 1988, då den nuvarande lokalorganslagen
skall upphöra atl gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokala
organ som inrättats enligt lokalorganslagens bestämmelser skall från och med
lokalnämndslagens ikraftträdande fullgöra sina uppgifter med stöd av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984: 382) om<br>
försöksverksamhet med en friare kommunal<br>
nämndorganisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokalnämndslagen
ersätter frikommunlagens reglering av lokala organ utom vad avser institufionsstyrelser
för skolor. 8 och 9 56 upphör därför att gälla när lokal nämnd slagen träder i
kraft. 7 6 får en ändrad lydelse som klargör atl försöksverksamheten med
institutionsstyrelser för specialreglerad verksamhet fortsättningsvis endast
avser skolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
lokala organ och särskilda organ som med slöd av de upphävda bestämmelserna
finns inrättade vid lagens ikraftträdande tillämpas lokalnämndslagens
bestämmelser. Detta framgår av en övergångsbestämmelse fill lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.4 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen
(1980: 620)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>47
§ Uppdrag att besluta pä socialnämndens vägnar fär ges åt en särskild avdelning
som består av ledamöler eller suppleanler i nämnden i ärenden som ankommer pä
nämnden enligt 2, 5, 6 och 8 a 55, 11 5 första och andra styckena, 17 5 iredje
stycket saml 18 5 lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
ändringen i 47 6 socialQänsfiagen blir del möjligt för en social distriktsnämnd
och en lokal nämnd enligt lokalnämndslagen atl delegera beslutanderätten i
vissa i paragrafen angivna ärenden enligt lagen med särskilda bestämmelser om
värd av unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>47
6 första stycket i dess nuvarande lydelse uppställer etl generellt delegeringsförbud
för där angivna ärenden enligt lagen med särskilda beslämmelser om vård av
unga. Del gäller bl.a. ärenden om ansökan om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70 </span><span style='font-family:Verdana'>värd hos
länsrätt, om omedelbart omhändertagande och om upphörande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av vård. Socialnämnden i
en kommun som inte inrättat sociala distrikts- Prop. 1986/87:91 nämnder får
dock för närvarande delegera sädana ärenden. Beslutanderätten fär då utövas av
en särskild avdelning beslående av ledamöter eller suppleanter i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
social distriktsnämnd måste för närvarande avgöra sådana ärenden i den
samfällda nämnden. Vad som gäller för lokala organ på denna punkl har ej
berörts i förarbetena till lokalorganslagen. Möjligheten att bedriva verksamhet
med lokala organ inom det specialreglerade området fanns inte när propositionen
om socialQänsten antogs. I 4 8 andra stycket lokalorganslagen anges att lokala
organ med specialreglerade uppgifter är underkastade samma bestämmelser som
gäller för den centrala nämnden. 1 lagen anges vissa undantag som dock saknar
betydelse i detta sammanhang. Det skulle därför kunna hävdas att ett lokall
organ har samma status som socialnämnden när det gäller att utse utskott enligt
47 8 socialQänsfiagen i dess nuvarande lydelse. Denna fräga bör klargöras i
samband med atl lokalnämndslagen antas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sociala
distriktsnämnder särskilt i stora distrikt och lokala nämnder, som ansvarar för
socialtjänsten och mänga andra verksamheter i en stor kommundel, bör kunna -
ulan att rättssäkerheten eftersatts - jämställas med sädana sociala nämnder som
för närvarande har rält att delegera beslutanderätten i de ärenden som det nu
är fräga om. Del har därför ansetts motiverat att sociala distriktsnämnder och
andra lokala nämnder fär delegera beslutanderätten i ärenden enligt 47 6. Den
nya lydelsen av 47 6 kommer då med stöd av 46 6 socialQänstlagen att gälla
också för sociala distriktsnämnder. Som en konsekvens härav kommer detta atl
gälla ocksä för lokala nämnder med socialQänstuppgifter enligt lokalnämndslagen.
Delegering av beslutanderätten fär ske uteslutande till förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:34.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen all anta förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i kommunallagen
(1977:179),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lokalnämndslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisafion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i socialQänstlagen
(1980:620).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer vidare atl regeringen bereder riksdagen fillfälle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
la del av vad jag i övrigt har anfört under avsnitten 1, 2 och 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>8 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl<br>
genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de<br>
åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-left:262.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilagal
Prop. 1986/87:91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Demokratiberedningens betänkande (SOU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1985: 28) Aktivt folkstyre i kommuner och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattning
och lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1983
års demokratiberedning har redovisat sitt arbete i huvudbetänkandet Aktivt
folkstyre i kommuner och landsting. Beredningens rekommendationer och förslag
presenteras i fem separata avsnitt som behandlar kommunal Qänsteproduktion,
decentralisering, folkrörelsefrägor, de anställdas roll samt partiernas och de
förtroendevaldas roll. Här återges betänkandets sammanfattning av de fem
avsnitten samt beredningens lagförslag rörande lokal nämndverksamhel i
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sammanfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.1
Bra tjänster kan bli bättre</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
och landstingen har i dag etl mycket stort och varierat Qänsteulbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grunden
för nästan all kommunal verksamhet är alt stä till Qänst för kommuninvånarna.
Detta utgör grunden för ett förnyelsearbete som inriktas på tjänsternas
kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bra
Qänster kan alltid bli bättre!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har i detta kapitel angivit en rad åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kontakterna med medborgarna bör
förbättras. Detta kan ske genom ökad tillgänglighet lill kommunens och
landstingets förvaltningar och enskilda handläggare. Kontakterna måste präglas
av ett kundtänkande där den enskilde medborgarens situafion sätts i centmm.
Handläggningen av ärenden måste göras enklare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommunernas och landstingens Qänster
bör i ökad utsträckning anpassas till de enskilda medborgarnas behov och
förutsättningar. Genom ett mer varierat utbud inom t. ex. barnomsorgen,
äldreomsorgen samt hälso- och sjukvården ökar individanpassningen av den
offentliga verksamheten. En viktig förutsättning för flexibla Qänster är atl
arbetsorganisationen utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Genom etl utvecklat brukarinflytande
får medborgarna ökade möjligheter att påverka de Qänster de är beroende av. Elt
ökat brukarinflytande förutsätter att ansvar och befogenheter förs ut lill de
anställda som direkt möter brukama. Genom bättre samråd kan brukarna få ett medbestämmande
i för dem viktiga vardagsfrågor. Beredningen föreslår att kommunallagens
bestämmelser om delegation kompletteras så att möjligheterna till villkor om
samråd klart framgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lokalt baserade kooperativa
lösningar inom barnomsorgen, skolan, fritidsgårdarna och äldreomsorgen kan
ytterligare stärka brukarinflytandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bra service skapas av ett
förhållningssätt inom hela förvaltningen. Vik-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tiga
förutsättningar för ett framgångsrikt arbete med alt förbättra ser- Prop.
1986/87:91 vicen är en tydlig politisk styrning och en medveten
personalutveckling. Alla anställda måste engageras i servicearbetet. De
fackliga organisationerna bör få möjlighet att delta i hela förändringsarbetet
där man samverkar och sätter kunden i centrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.2
Öppna nya möjligheter genom ökad decentralisering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitlet behandlas inledningsvis hur decentraliseringen av den kommunala
organisationen växt fram och utvecklats. Lagen om vissa lokala organ i kommunerna,
lokalorganslagen, som trädde i kraft 1980, gör del möjligt för kommunerna att
decentralisera förvaltnings- och verkställighetsuppgifter till institufionsstyrelser
samt distrikts- och kommundelsnämnder. Ett knappt fyrtiotal kommuner har i dag nägon
form av lokala organ. Mer än hälften av dessa har inrättat kommundelsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
några kommuner med kommundelsnämnder har man mer systemafiskt studerat hur
försöksverksamheten har utfallit. Försöken i Ale, Bräcke, Eskilstuna, Umeå och
Örebro beskrivs och analyseras i kapifiel med hjälp av tillgänglig
dokumentation. Beredningen drar för sin del följande slutsal-ser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
målmedvetna och långtgående insatser gjorts i decentraliseringsarbetel genom
lokala organ, har reformen på kort fid gett förutsättningar för atl fler
medborgare kan medverka, bli delaktiga i och ta ansvar för kommunal
verksamhet. Reformen med kommundelsnämnder ger ökade möjligheter lill
helhetssyn och samordning av kommunala verksamheter. Arbetet över
sektorsgränserna underiättas och ekonomiska samt personella resurser kan
lättare ulnylQas. Förutsättningarna ökar också för att förbättra den kommunala
servicen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
en ny kommunallag kan träda i kraft anser beredningen att det behövs åtgärder
som sfimulerar och underiätlar utvecklingsarbetet med lokala nämnder. Det
gäller framför allt verksamheten i kommundelsnämnder. Beredningen föreslår
därför vissa förändringar av gällande lagstiftning. Förändringarna innebär
främst följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommuner med kommundelsnämnder
eller dislriktsnämnder i hela kommunen får i huvudsak frihet att själva utforma
den centrala nämndorganisafionen. Specialreglerade nämnder får dras in och
deras uppgifter får överföras fill andra nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Del blir möjligt atl lägga ut
förvaltningen av kommungemensamma och kommundelsövergripande anläggningar även
inom skolan och socialQänsten på den lokala nämnd inom vars område de är
belägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Institufionsstyrelser kan inrättas
även inom skolan och socialQänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Begränsningen i lokalorganslagen
beträffande de statligt reglerade Qänsterna slopas. Detta innebär att
kommunerna själva kan avgöra i vilken grad som de lokala nämnderna skall ta
över ansvaret för de statligt reglerade Qänsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lokala nämnder blir helt
likställda med andra kommunala nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 avvaktan på en ny
kommunallag samlas bestämmelserna i en särskild<br>
lag. Denna kallas Lag om lokala nämnder i kommunerna och ersätter den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fidigare gällande lokalorganslagen.
När det gäller speciallagstiftningen fö- Prop. 1986/87: 91 reslås elt
klarläggande i socialQänstlagen avseende möjligheterna att delegera vissa
beslut till utskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.3
Folkrörelserna gör betydande insatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkrörelserna
har ofta lättare än kommuner och landsting att skapa engagemang och kvalitet i
verksamheter som vänder sig till breda befolkningsgrupper. På detta sätt kan
också brukarinflytandet breddas. Fler människor kan direkt vara med i
planeringen, bli delaktiga och la ansvar för gemensamma angelägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala och landstingskommunala verksamheten får inte tränga ut
folkrörelserna. Innan verksamhet byggs ut på områden där folkrörelserna är
verksamma bör man pröva att starta folkrörelseanknulen verksamhet.
Folkrörelserna och det lokala föreningslivet bör också få chans att ta över
ansvaret för vissa verksamheter som nu drivs i offentlig regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kultur- och fritidssektorn
liksom den sociala omsorgen är några områden där folkrörelserna redan i dag
gör betydande insatser men där verksamheten kan utvecklas. För alt underiätta
en sådan samverkan bör kommuner och landsting fastställa målinriktade program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Närmiljön och bostadsområdet
kommer att få ökad betydelse i framliden. Här spelar föreningslivet en viktig
roll för människors möjligheter att medverka, bli delaktiga och ta ansvar för
sin fysiska, sociala och kulturella miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommuner som inrättar dislriktsnämnder
eller kommundelsnämnder fär en ny möjlighet att i närmiljön utveckla en
samverkan med folkrörelserna. Det bör vara ett gemensamt intresse för både den
lokala nämnden och folkrörelserna att ta vara pä de resurser som finns i
kommundelen för alt skapa goda förutsättningar för etl aktivt fritids- och
kulturliv samt god omvårdnad för människor i alla åldrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>För att underlätta
föreningslivets kontakter med kommunen bör en samordning mellan förvaltningarna
komma till stånd vad gäller t. ex. bidrag, lokaler och information. Denna kan
ta formen av en särskild föreningsfunktion vars personal har som sin främsta
uppgift atl stödja och stimulera del lokala föreningslivet i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samhällets ekonomiska bidrag
till folkrörelser och föreningar bör vara enkla och obyråkrafiska.
Folkrörelserna bör få störte frihet att använda bidragen så att de främjar
förnyelse- och utvecklingsarbete och aktiverar nya grupper av människor.
Beredningen föreslår därför att regeringen tar initiativ till en översyn av de
statliga reglerna för stödet till folkrörelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.4
be anställdas roll i förändringsarbetet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har i detta kapitel behandlat de anställdas roll i förändringsar<br>
betet. Deras arbetssituation påverkas av förnyelseverksamhelen med in<br>
slag av serviceutveckling, decentralisering, brukarinflytande och ökad<br>
folkrörelseaktivitet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förändringarna
bör genomföras genom de anställdas aktiva medverkan. Prop. 1986/87:91
Erfarenhetsutbyte och lärande av varandra bör uppmuntras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ökade insatser
bör göras för att utbilda de anställda för nya arbetsuppgifter. Kommuner och
landsting bör bedriva en utbildningsplanering i samarbete med de fackliga
organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En demokratisk
arbetsorganisation med ökat ansvar för de anställda skapar engagemang och
kvalitet i verksamheten. Ett delegerat budgetansvar skapar goda fömtsättningar
för ett ökat brukarinflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett grupporganiserat
arbete stärker det personliga engagemanget i arbetet. Därigenom frigörs
resurser för arbetsledningen atl ägna mer lid åt långsiktig planering och
samordning av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En effektivare
intern information till de anställda är en förulsällning för att de skall kunna
utöva ett mer självständigt ansvar inom ramen för de pohtiska målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är viktigt
att parterna både centralt och lokalt medverkar till en lokal utveckling av
medbestämmandet som präglas av tidig, smidig och välfungerande samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har även konstaterat att de utvecklingslinjer
som redovisats och de förslag som läggs fram inle i sig innebär alt det
behöver uppstå några arbelsrätlsliga problem. Kommunerna och landstingen
ansvarar såsom arbetsgivare för att arbetsrätten upprätthålls. Del innebär att
ell ökat bmkarinflytande inom de kommunala verksamheterna måste ske med hänsyn lill
att kommunen eller landstinget har ansvaret för personalens
anställningsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Nya möjligheter för partier och förtroendevalda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har i delta kapitel pekat på atl
förändringsarbetet i kommunerna och landstingen med inslag av
decentralisering, brukarinflytande och etl ökat föreningsansvar skapar nya
möjligheter för partierna och de förtroendevalda atl utveckla sina arbetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fler
kontaktvägar bör skapas mellan de förtroendevalda och medborgarna. Ett sätt
att åstadkomma detta kan vara att inrätta lokala nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I de fall
lokala nämnder inrättas är del angelägel att partierna lokalt medvetet utnylQar
möjligheten till atl utöva inflytande genom den lokala nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För partierna
är det angeläget all förstärka och effektivisera den politiska
basorganisationen sä att partierna fär bättre kontakter med medborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildning och
information som särskilt riktas till de förtroendevalda kan ha slor betydelse
för de förtroendevalda att mer akfivt delta i det utåtriktade arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De politiska
partierna och studieförbunden bör starta ett brett upplagt studiearbete kring
de frågor som beredningen belyst i detta betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
förtroendevaldas arbete måste i ökad utsträckning inriktas på atl formulera
tydliga mål för den kommunala verksamheten och följa upp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl målen omsätts i den praktiska verksamheten.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Budgeten
som styrmedel behöver kompletteras med andra slyrinstm- Prop. 1986/87:91<br>
ment som mer tar sikte på verksamhetens innehåll. Som underlag för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
politiska styrningen kan det finnas behov av särskilda verksamhetsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- Förhållandet
mellan den politiska ledningen och förvaltningen bör präg<br>
las av följande rollfördelning: De förtroendevalda lägger fast målen för<br>
verksamheten. Förvaltningen väljer metoder och arbetsformer för atl nå<br>
de uppsatta målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
överväganden och förslag om de förtroendevaldas roll i förändringsarbetet har
konsekvenser för innehållet i en moderniserad kommunallag. För att underlätta
övergången till en målstyrd förvaltning i kommuner och landsting föreslår beredningen
i betänkandet (SOU 1985: 29) Principer för ny kommunallag bl. a. atl
fullmäktige och landsting i ökad utsträckning skall kunna delegera
beslutanderätt till styrelsen och nämnderna. Vidare föreslås att revisionen
skall ges en mer framträdande plats i den kommunala och landstingskommunala
verksamheten. Beredningen föreslår också att revisionsansvar skall kunna
utkrävas av den som har den faktiska beslutanderätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Lag om lokala nämnder i kommunerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunfullmäkfige
fär filisätta lokala nämnder med uppgifter som anges i 2 8, även om annat
följer av kommunallagen (1977:179) eller av annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lokal nämnd har till uppgift atl i en del av kommunen eller för en eller flera
anläggningar sköta förvaltning och verkställighet som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kan skötas av en eller flera
sädana nämnder som avses i 3 kap. 13 6 andra stycket kommunallagen (1977:179)
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ankommer på socialnämnden,
miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, irafiknämnden och
skolstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
bestämmer de lokala nämndernas uppgifter och verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Befogenhet
som stafiig myndighet med slöd av författning har lämnat fill sädan nämnd som
finns uppräknad i 2 6 får överföras till en lokal nämnd endast om myndigheten
medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ledamöler och suppleanter
i lokala nämnder väljs för den tid som Prop. 1986/87:91 fullmäktige
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
lokala nämnder som enbart har uppgifter som kan skötas av sådan nämnd som avses
i 3 kap. 13 6 andra styckel kommunallagen (1977:179) gäller bestämmelserna om sädan
nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
lokala nämnder som har uppgifter som ankommer på socialnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, trafiknämnden och skolstyrelsen skall vad
som är föreskrivet om den nämnden gälla den lokala nämnden med det undantag som
framgår av 3 6 tredje styckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en kommun som har inrättat lokala nämnder i hela kommunen får fullmäktige
uppdra åt en eller flera centrala nämnder atl helt eller delvis handha
förvaltning och verkställighet som annars enligt lag eller annan författning
ankommer på en viss annan central nämnd. Detta gäller inle uppgifter som
ankommer på kommunstyrelse, folkhögskolestyrelse och valnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en nämnd fullgör sådant uppdrag som avses 15 5, gäller vad som är föreskrivet i
lag eller annan författning om den nämnd pä vilken uppgifterna annars
ankommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en nämnds uppgifter helt har överlåtits ät en eller flera andra nämnder, fär
fullmäktige entlediga ledamöterna och suppleanterna i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Denna
lag träder i kraft den. , då lagen (1979:408) om vissa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lokala
organ i kommunerna skall upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Om
kommunfullmäktige i en kommun där del finns sociala distrikts<br>
nämnder enligt socialQänsfiagen inrättar lokala nämnder med uppgifter<br>
som enligt lag eller annan författning ankommer på socialnämnden, upphör<br>
distriktsnämndernas verksamhet när Qänstgöringsfiderna för ledamöterna i<br>
de lokala nämnderna börjar. Om fullmäktiges beslul innebär att redan<br>
inrättade lokala nämnder skall sköta sådana uppgifter, upphör distrikts<br>
nämndernas verksamhet, när de lokala nämnderna övertar de nyss nämnda<br>
uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som nu har sagts om att social distriktsnämnds verksamhet upphör gäller dock
endast i fråga om de delar av kommunen där uppgifter som enligt lag eller annan
författning ankommer på socialnämnd skall skötas av lokala nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.2 Lag om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87: 91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs atl 47 6 socialQänstlagen (1980:620) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppdrag
atl besluta pä socialnämndens vägnar får inte avse vad som ankommer på nämnden
enligt 2,5 och 6 55,11 5 första och andra styckena, 17 6 tredje stycket saml 18
6 lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om värd av unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>/
de kommuner där sociala di-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Beslutanderätten i frågor som av-<br>
slrikisnämnder inte har inrättats</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ses i första stycket får dock upp<br>
far dock beslutanderätten i frågor</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>dras åt en särskild avdelning som<br>
som avses i första stycket uppdras</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>består av ledamöter eller supplean-<br>
åt en särskild avdelning som består</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ter i nämnden,<br>
av ledamöter eller suppleanter i<br>
nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Lag om ändring i lagen (1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal
nämndorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs all 4, 7 och 8 86 i lagen (1984: 382) om försöksverk<br>
samhet med en friare kommunal nämndorganisation skall upphöra att gälla<br>
vid utgången av. månad... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:199.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Särskild motivering till lagförslagen </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>3.1 Lagen om lokala nämnder i kommunerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tidigare avsnitt har behandlats vilka förändringar i gällande lagstiftning som
föreslås samt skälen härför. Förändringarna innebär i huvudsak:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det blir möjligt atl lägga ul kommungemensamma/kommundels-övergripande
anläggningar även inom skolan och socialQänsten på den lokala nämnd inom vars
område de är belägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Institutionsnämnder/-styrelser
möjliggörs även inom skolan och socialQänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lokala nämnder blir helt
likställda med andra kommunala nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommuner med kommundelsnämnder/distriktsnämnder
i hela kommunen får i huvudsak frihet att själva utforma den centrala
nämndorganisationen. Specialreglerade nämnder får dras in och deras uppgifter
får överföras till andra nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
förändringar kräver medgivande i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
avvaktan på ny kommunallag bedömer beredningen det lämpligast att</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>no</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samla bestämmelserna i en
särskild lag. När det gäller speciallagstiftningen Prop. 1986/87:91 föreslås nu
endast etl klarläggande i socialQänstlagen avseende möjligheterna att delegera
vissa beslut till utskott när lokala nämnder med socialQänstuppgifter finns
inrättade. Genom förslaget blir även de paragrafer överflödiga som reglerar
lokala organ i lagen om försöksverksamhet med en friare kommunal
nämndorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
5 6 lokalorganslagen föreskrivs att fullmäkfige kan besluta om det lokala
organet/den lokala nämnden fär väcka ärende hos fullmäktige och lämna sitt
budgetförslag direkt fill den centrala facknämnden. De lokala nämnderna bör
enligt beredningens uppfattning handha förvaltning och verkställighet på samma
villkor som andra kommunala nämnder. De bör lämna budgetförslag och kunna väcka
ärende i kommunfullmäktige pä samma villkor som andra nämnder. Del finns därför
ingen anledning all ha kvar dessa särbestämmelser. Om man har kvar en central
nämnd för verksamhetsområdet kan fullmäktige ändå höra nämndens uppfattning om budgetförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagna
l — 7§§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
införs en ny benämning på de lokala organen nämligen lokala nämnder. Genom att
byta ul begreppet organ mot begreppet nämnder fär man en mera enhetlig benämning
på politiskt valda församlingar som sköter förvaltning och verkställighet i
kommunen. Liksom tidigare kan man givetvis kalla dessa lokala nämnder kommundelsnämnder,
dislriktsnämnder, institutionsnämnder (institutionsstyrelser) allt efler deras
funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommundelsråd,
dvs. polifiskt valda beredningar som verkar inom ett geografiskt område, är
inte en nämnd i kommunalrältslig mening. Sådana räd kan inrättas enligt
kommunallagen och behöver därför inle regleras här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sista
meningen i 1 8 lokalorganslagen lyder: "Om det i lag eller annan författning
finns en särskild bestämmelse om att en uppgift av ett visst närmare angivet
slag inle får handhas av lokalt organ, gäller dock den bestämmelsen."
Denna mening har tagits bort här. Beträffande tidigare lagstiftning kan den
vålla oklarhet. Vad gäller kommande lagstiftning har man givetvis alltid
möjlighet att göra inskränkningar av detta slag om man anger alt inskränkningen
avser lokala nämnder enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf regleras vilka uppgifter en lokal nämnd kan ha. För del kommunallagsreglerade
området gäller samma regler som i lokalorganslagen. Pä det specialreglerade
området är det fortfarande samma fem nämnders verksamhet som kan fördelas ul på
lokala nämnder. Nyheterna är dels, att del hårdare kriteriet för utläggning av
specialreglerad verksamhet "som på grund av sin anknytning till
kommundelen och beskaffenhel i övrigt lämpar sig för handläggning i etl lokall
organ" har tagits bort, dels</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att institutionsnämnder
(-styrelser) möjliggörs även på det specialreglerade Prop. 1986/87:91 området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fortsättningen gäller alltså samma regler för ufiäggning av de fem uppräknade specialreglerade
nämndernas verksamhet som för kommunallagsreglerad verksamhet. Detta har
närmare mofiverats i kap. 3. Detta innebär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Att
en lokal nämnd kan vara institutionsnämnd (-styrelse) för en eller<br>
flera anläggningar inom både kommunallagsreglerade och de fem uppräk<br>
nade specialreglerade nämndernas verksamhet. Om öppen verksamhet är<br>
knuten fill insfilutionen kan institufionsnämnden sköta även den. Detta har<br>
närmare motiverats i avsnittet om institufionsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Lokala
nämnder som är verksamma inom ett geografiskt område,<br>
dvs. distriktsnämnder och kommundelsnämnder, kan sköta all förvaltning<br>
och verkställighet som avser kommundelen och hör till kommunallagsreg<br>
lerade eller de fem uppräknade specialreglerade nämndemas verksamhet.<br>
De anläggningar eller instilufioner som är belägna inom en kommundel får<br>
oavsett upptagnings- eller serviceområde skötas av en lokal nämnd som<br>
sköter förvaltning och verkställighet inom kommundelen. Delta har när<br>
mare motiverats i kap. 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokala
nämnder kan också ha beredande och rådgivande uppgifter inom andra
verksamhetsområden än som omfattas av deras förvaltning och verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokalorganslagens
krav pä dispens från regeringen för atl uppgifter som avser statligt reglerade Qänster
skall handhas av etl lokalt organ har tagits bort. Detta har närmare motiverats
i kap. 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket i denna paragraf avser t. ex. befogenheter som länsstyrelsen kan
överföra till en byggnadsnämnd. För atl sådana befogenheter skall få överföras
från byggnadsnämnden fill en lokal nämnd krävs del att fullmäktige och
länsstyrelsen är ense om detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
Iredje stycket kan fullmäktige bestämma mandattid även för lokala nämnder som
sköter specialreglerad verksamhet. Härigenom gäller samma regel för alla lokala
nämnder, oavsett verksamhetsområden. Bestämmelsen innebär inte någon
förändring i förhållande till lokalorganslagens bestämmelser om mandattid.
Ändringen är endast av lagteknisk natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lokal nämnd som enbart har kommunallagsreglerade uppgifter skall<br>
följa samma regler som gäller för kommunallagsreglerade nämnder. Men<br>
om en lokal nämnd har någon specialreglerad uppgift gäller samma bestäm<br>
melser som för den centrala nämnden med del undantag som framgår i<br>
paragrafen. Bl.a.blir bestämmelserna i 4 och 5 66 i förvaltningslagen om<br>
jäv lillämpliga på alla ärenden hos lokal nämnd som har både specialregle<br>
rade och kommunallagsreglerade uppgifter. I övrigt gäller förvaltnings-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagen för lokala nämnder
utom när dessa haiidlägger ärenden i vilka beslu- Prop. 1986/87:91 ten
överklagas genom kommunalbesvär eller besvär hos kommunal besvärsnämnd Qämför
2 8 2 förvaltningslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kommuner som har kommundelsnämnder eller dislriktsnämnder inrättade i hela
kommunen införs här en möjlighet att i hkhel med frikommu-nema göra ändringar i
den centrala specialreglerade nämndorganisationen. Av uttrycket "inrättat
lokala nämnder i hela kommunen" framgår att det inte kan avse
institutionsnämnder (-styrelser) utan endast gäller lokala nämnder som har ett
geografiskt verksamhetsområde dvs. kommundelsnämnder och dislriktsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgifter
som ankommer pä en viss specialreglerad nämnd får enligt paragrafen fördelas
bland andra centrala nämnder. När del gäller uppgifter som sköts av kommunallagsreglerade
nämnder finns inte någol behov av en motsvarande bestämmelse. Det är redan i
dag möjligt all fritt fördela sådana uppgifter mellan olika nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
ger stöd för alt lga ul allt ifrån några smärre uppgifter pä en annan nämnd
till att skifta ut en nämnds samtliga uppgifter pä en eller flera nämnder.
Detta gäller alltså även obligatoriska specialreglerade nämnder. Möjlighet
finns också att inrätta en helt ny nämnd med uppgifter som förs över frän
befintliga nämnder. Man kan också dra in en obligatorisk specialreglerad
nämnd, vilket närmare framgår av 7 6. De uppgifter som ankommer pä
kommunstyrelse, folkhögskolestyrelse och valnämnd omfattas inte av
bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kommentarerna lill 3 6 anges att bl. a. sädana uppgifter som länsstyrelsen
överfört till byggnadsnämnd inle ulan medgivande av länsstyrelsen kan överföras
till lokal nämnd. Någon motsvarande begränsning när del gäller att överföra
uppgifter från byggnadsnämnden lill en annan central nämnd har inte ansetts erforderiig.
Det kan vara vikfigt för länsstyrelsen att avgöra om uppgiften i fråga får
fördelas på lokala nämnder eller om den skall vara kvar centralt i kommunen.
Vilken central nämnd som handhar uppgiften spelar däremot inte nägon roll för
länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
för central nämnd är annorlunda utformade jämfört med dem som gäller för lokala
nämnder 14 5. Här kan alltså olika beslämmelser bl. a. om jäv vara lillämpliga
på samma nämnd i olika typer av frågor. Se även kommentarerna fill 4 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>76</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
ges möjlighet atl dra in en specialreglerad nämnd vars verksamhet hell överlåtits
åt andra nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 91</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande och
övergångsbestämmelser</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag ersätter lagen om vissa lokala organ i kommunerna (1979:408).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om initiativrätt till kommunfullmäktige och budgetgäng, som blir de samma som
för andra nämnder, gäller utan särskild övergångsbestämmelse från och med dagen
för lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra punkten finns intagen en övergångsbestämmelse som är tillämplig om
fullmäktige under pågående mandatperiod i en kommun med sociala distriktsnämnder
enligt socialQänstlagen vill inrätta lokala nämnder med socialQänstuppgifter.
Fullmäktige har då möjlighet att dra in de sociala distriktsnämnderna antingen
i hela kommunen eller också inskränka deras område när man inför lokala nämnder
i delar av kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2 Lagen
om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
ändring medför att nämnda frågor kan delegeras till utskottet även när lokala
nämnder med socialQänstuppgifter finns inrättade i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3 Lagen
om ändring i lagen (1984:382) om försöksverksamhet med en<br>
friare kommunal nämndorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagen om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation är 4, 7 och
8 65 mera inskränkande än motsvarande bestämmelser i förslaget till lag om
lokala nämnder i kommunerna. Det finns ingen anledning att strängare
bestämmelser skall råda för frikommunerna än för andra kommuner. Därför bör
dessa paragrafer upphävas. 4 6 i frikommunlagen innehåller en jävsregel med
avsikt att förhindra att sinsemellan svårförenliga funktioner läggs på samma
nämnd. Beredningen förutsätter att kommunerna själva beaktar detta utan atl en
uttrycklig lagregel införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4 Redaktionella
följdändringar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med att slutligt lagförslag upprättas bör termerna lokala nämnder och
särskilda nämnder i stället för lokala organ och särskilda organ inarbetas även
i kommunallagen (1977: 179) och lagen om särskilda organ i landstingskommunerna
(1985:127).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>82</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-left:257.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Prop. 1986/87:91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över demokratiberedningens
betänkande (SOU 1985:28) Aktivt folkstyre i kommuner och landsting</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivils av
kammarrätterna i<br>
Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Jönköping, civilförsvarsslyrelsen,<br>
socialstyrelsen, skolöverstyrelsen (SÖ), statens kulturråd, statens ung<br>
domsråd, statens invandrarverk, jämslälldhetsombudsmannen (JämO),<br>
statens planverk, statskontoret, riksrevisionsverkei (RRV), statistiska<br>
centralbyrån (SCB), statens institut för personalutveckling (SIPU), läns<br>
styrelserna i Stockholms, Jönköpings, Gotlands, Kristianstads, Hallands,<br>
Göteborgs och Bohus, Västmanlands, Jämfiands och Nortbottens län.<br>
Botkyrka, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Norrtälje, Salems, Sig<br>
tuna, Sollentuna, Solna, Stockholms, Täby, Upplands Väsby, Uppsala,<br>
Eskilstuna, Nyköpings, Strängnäs, Vingåkers, Linköpings, Motala, Nort-<br>
köpings, Eksjö, Gislaveds, Nässjö, Vaggeryds, Vetlanda, Växjö, Emma<br>
boda, Högsby, Kalmar, Nybro, Gotlands, Östra Göinge, Bjuvs, Helsing<br>
borgs, Höganäs, Landskrona, Lunds, Malmö, Svalövs, Falkenbergs,<br>
Halmstads, Göteborgs, Tanums, Uddevalla, Ale, Alingsås, Bengtsfors,<br>
Herrljunga, Marks, Tranemo, Ulricehamns, Falköpings, Skara, Skövde,<br>
Munkfors, Torsby, Hallsbergs, Karlskoga, Kumla, Örebro, Skinnskatte-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bergs, Västerås,
Faluns, Hedemora, Malungs, Bollnäs, Hudiksvalls, Nor<br>
danstigs, Sandvikens, Söderhamns, Härnösands, Sollefteå, Sundsvalls,<br>
Örnsköldsviks, Bergs, Bräcke, Krokoms, Strömsunds, Östersunds, Doro<br>
tea, Skellefteå, Umeå, Vilhelmina, Kalix, Pajala och Piteå kommuner,<br>
Stockholms läns, Uppsala läns, Södermanlands läns, Östergötlands läns,<br>
Jönköpings läns, Kronobergs läns, Kalmar läns, Kristianstads läns.<br>
Malmöhus läns, Hallands läns, Göteborgs och Bohus läns. Älvsborgs läns,<br>
Värmlands läns, Örebro läns, Västmanlands läns, Kopparbergs läns, Gäv<br>
leborgs läns, Västernortlands läns, Jämtlands läns, Västerbottens läns och<br>
Norrbottens läns landsting, Svenska kommunförbundet. Landstingsför<br>
bundet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Tjänstemännens central<br>
organisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisa<br>
tionen i Sverige (LO), Sveriges kommunaljuridiska förening. Föreningen<br>
Sveriges kommunalekonomer. Arbetarnas BildningsFörbund (ABF), Byg-<br>
degårdamas riksförbund. De handikappades riksförbund (DHR), Folkets<br>
husföreningamas riksorganisation. Folkparkernas centralorganisation.<br>
Förbundet Vi Unga, Handikappförbundens centralkommitté (HCK), Riks<br>
förbundet hem och skola, HSB:s riksförbund. Husmodersförbundet hem<br>
och samhälle. Hyresgästernas riksförbund, lOGT-NTO, Kooperativa för<br>
bundet (KF), Kooperativa konsumentgillesförbundel. Lantbrukarnas riks<br>
förbund (LRF), Medborgarskolan, Pensionärernas riksorganisafion<br>
(PRO), Studieförbundet vuxenskolan. Svenska korporafionsidrottsförbun-<br>
del, Sveriges kristna ungdomsråd (SKU), Sveriges riksidrottsförbund,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>ot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU), Unga
örnars riksför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bund, verdandi -
arbetarnas nykterhetsförbund och Våra Gärdar - Riksför- Prop. 1986/87:91 eningen
för nykterhetsrörelsens samlingslokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undertemisser
har inhämtats av länsstyrelsen i Jämtlands län från Bergs, Bräcke, Krokoms,
Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner samt från länsskolnämnden i Jämtlands
län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
föregående remiss har yttranden avgivits av Falu arbetarekommun. Föreningen
Sveriges socialchefer (FSS), Gunnar Imby, Klas Lundkvist,
Medborgarrättsrörelsen, Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar (RSFH),
Socialdemokraterna i Bohuslän, Sveriges psykologförbund, Hans von Ubisch samt
Östersunds arbetarekommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt
har 176 yttranden över betänkandet inkommit. Av dessa har 25 anmodats, 141 beretts
fillfälle och 10 utan föregående remiss avgett yttrande. Därutöver har 4
kommuner utan eget ställningstagande överlämnat yttranden från partigrupper
resp. partiorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanställningen redovisas remissinstansernas synpunkter pä demokrafiberedningens
förslag till brukarinflytande och lokala nämnder i kommunema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Brukarinflytande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1 Beredningens
behandling av frågan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningen
tar upp frågan om ett förstärkt brukarinflytande i ett avsnitt i belänkandet (SOU
1985:28) Akfivt folkstyre i kommuner och landsting som behandlar den kommunala Qänsleproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
anger inledningsvis vissa rikfiinjer för att inom det representativa systemet
utveckla brukarnas medverkan och inflytande. Beredningen förordar att brukarinflytandel
utvecklas genom olika samrådsformer. Kommunallagens delegaiionsregler bör
enligt beredningen ändras så att möjligheten till villkor om samråd klart
framgår. Beredningen anger att man övervägt olika alternativa vägar all ge bmkama
egen beslutanderätt men inte funnit anledning att förorda sädana former av
inflytande. Beredningen redovisar ocksä de möjligheter som enligt gällande
lagstiftning finns atl öka brukarnas delaktighet genom att överföra
verksamheter i föreningsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag lill ändringar i kommunallagens delegaiionsregler återfinns i
betänkandet (SOU 1985:29) Principer för ny kommunallag. Författningsförslaget
ger en nämnd möjlighet att förena delegation med villkor för hur
beslutanderätten får ulnytQas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2 Allmänna
synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statliga
organ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av de statliga organ som avger allmänna omdömen om bmkarin<br>
flytandet ställer sig positiva fill beredningens åtgärdsförslag eller lämnar<br>
dem utan erinran. SÖ menar för sin del att bmkamas akfiva medverkan<br>
och delaktighet är en fömtsättning för att vissa verksamheter t. ex. skolan<br>
skall fungera bra. JämO anser att ett utökat bmkarinflytande är betydelse-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fullt.
Länsstyrelserna i Kristianstads, Jämtlands och Norrbottens län an- Prop.
1986/87:91 sluter sig till de tankegångar som redovisas i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl antal remissinstanser har en positiv gmndinställning
men redovisar samfidigt olika invändningar. Statskontoret har således inget att
erinra mot idéerna men ifrågasätter om regleringen behöver vara så detaljerad.
RRV har inget att invända mot den villkorade delegationen om den begränsas till
krav på icke bindande samråd. Invändningar av motsvarande slag reses från
länsstyrelsen i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
framhåller behovet av klarare gränser mellan brukarinflytandet och den polifiska
demokratin. Statens kulturråd har inget atl erinra mot idén om utvidgad men
begränsad delegationsrätt men med bibehållet politiskt ansvar på respektive
nämnd. Kammarrätten i Stockholm menar atl villkor om samråd bör begränsas till
beslut som är av rent förberedande eller verkställande natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Sundsvall anser atl beredningen har
redovisat ett värdefullt underlag men att förslagen inte är tillräckligt
underbyggda. Kammarrätten anser atl beredningen närmare skulle ha analyserat
och övervägt frågor av grundläggande och principiell betydelse för den
kommunala verksamheten. En sådan genomgäng hade kunnat utgöra underiag för
principiella överväganden i frågan vilka beslutsfunktioner som bör ligga hos
förtroendevalda och i vad män och pä vilket sätt andra grupper bör beredas
möjlighet till deltagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommuner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cirka 70 kommuner har haft synpunkter på beredningens
redovisning av bmkarfrågorna i huvudbetänkandet. Av dessa är cirka 40 allmänt
positiva och cirka 20 positiva med olika förbehåll. Två kommuner menar att
förslagen inte är tillräckligt långtgående. Sju kommuner avstyrker
beredningens förslag eller är allmänt negativa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande kommuner redovisar i sina yttranden en positiv gmndinställning,
tillstyrker förslagen i allmänna ordalag eller anför att de ej har nägot atl
erinra mot beredningens behandling av frågan:Haninge, Salem, Norrtälje,
Sollentuna, Täby, Nyköping, Norrköping, Högsby, Nybro, Golland, Landskrona,
Malmö, Svalöv, Falkenberg, Bengtsfors, Mark, Tranemo, Ulricehamn, Falköping.
Skara, Munkfors, Hallsberg, Skinnskalteberg, Västerås, Falun, Malung,
Hudiksvall. Nordanstig, Söderhamn, Härnösand, Berg, Strömsund, Dorotea, Umeå,
Kalix, Pajala och Pileå.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett antal kommuner anser atl ett vidgat bmkarinflytande är
betydelse<br>
fullt men understryker samfidigl behovet av tydlig ansvarsfördelning och<br>
klara gränser i samband med bmkarnas deltagande i den kommunala<br>
verksamheten. Motala kommun menar t. ex. att det är nödvändigt att klar<br>
göra olika kompelens- och ansvarsfrågor mellan bmkare, förtroendevalda<br>
och Qänsteman. Östra Göinge kommun understryker att bmkarinflytandet<br>
måste utvecklas som ett komplement till den representativa demokratin.<br>
Det behövs enligt kommunen klara gränser mellan olika intressenter samti<br>
digt som ansvaret för verksamheten skall kunna utkrävas. Även Sigtuna<br>
kommun betonar att det är nödvändigt att klargöra i vilka frågor bmkarna</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skall ges inflytande.
Enligt kommunen kan man t. ex. göra skillnad mellan Prop. 1986/87:91 förvaltning
och förvandling av en verksamhet. Brukarna skall ges särskild möjlighet att
delta i förvaltningsfrågor i den verksamhet där de är brukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bräcke
kommun betonar att utvecklingen mol ett ökat dellagande av dem som direkt
berörs av den offentliga sektorns Qänster bör påskyndas. Kommunen anser att
lagen skall utformas sä att den ger utrymme för olika former av bmkarinflytande.
Utformningen får däremot inle bh sådan att den inkräktar pä den polifiska
demokratin. Ale kommun delar beredningens uppfattning att medborgarna mäste ta
akfiv del i samhällsarbetet t. ex. i form av bmkarinflytande. Kommunen finner
att förslaget om villkorad delegation kan vara en smidig form men betonar att
ansvarsfördelningen mellan bmkare och personal måste göras så tydlig som
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
kommun framhåller att begreppet brukare mäste preciseras. Brukare är man i
några avgränsade verksamheter och oftast under en avgränsad tid, t. ex. som
förälder i förskola eller skola eller som boende på servicehus. Beredningen har
inte klart skiljt på begreppen varför förslaget om villkorad delegafion blivit
för vidlyftigt. Stockholms kommun ifrågasätter om brukarinflytandet bör
regleras i kommunallagen och efterlyser klarare förslag. Lunds kommun anser atl
den villkorade dclegafionen lätt kan bli byråkratisk och leda till oklar
ansvarsfördelning mellan brukare och personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
kommuner redovisar en i huvudsak positiv hållning fill ett ökat brukarinflytande
men anser ytterligare utredningsarbete nödvändigt. Botkyrka kommun framför att
förslaget om att brukare genom samråd skall ges rätt atl påverka verksamheten
bör bli föremål för ytterligare överväganden. En såväl ideologisk som juridisk
och praktisk konsekvensanalys behöver göras. Huddinge kommun menar att det bör
prövas om den lagstadgade garanti till föräldramedverkan som i dag finns pä
skolans område kan införas t. ex. inom socialtjänsten. Enligt Upplands Väsby
kommuns uppfattning är brukarinflytandet en central fråga. Kommunen avvisar
dock förslaget att Qänsteman som fattar beslut på delegation skall vara bunden
av brukarens åsikt. Om brukaren har rätt att i praktiken fatta beslul skall han
ocksä bära det fulla ansvaret för besluten. Liknande synpunkter framförs av
Emmaboda kommun som ocksä menar att gränserna mellan delegationsbeslut och
verkställighet kan vara svära all definiera. Järfälla kommun anser att
ansvarsfrågorna måste prövas ytterligare innan försök med villkorad delegafion
genomförs, främst beträffande enighet och självbestämmande för brukarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Halmstads
kommun är allmänt posifiv fill att medborgare får möjlighet<br>
att delta i den kommunala verksamheten. Kommunen är emellertid tvek<br>
sam fill atl låta nyttjarna av kommunala Qänster direkt ingå i den kommu<br>
nala verksamheten. Örebro kommun menar att förtydliganden behövs av<br>
kommunallagens delegaiionsregler. Förutom de synpunkter beredningen<br>
framför bör även studeras om etl meningsfullt delegalionssystem kan<br>
utvecklas inom ramen för den gräns som f.n.gäller i kommunalrätten,<br>
nämligen att det främst är s. k. mtinärenden som kan delegeras. Sollefteå<br>
kommun understryker att bmkarinflytande i en kommunal verksamhet<br>
måste ges en sädan utformning att även svaga grupper har möjlighet atl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
delaktiga i verksamhetens utformning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
gmpp kommuner tillstyrker förslaget om villkorad delegation och är Prop.
1986/87:91 samtidigt tveksamma till mera långtgående former av bmkarinflytande.
Eskilstuna kommun instämmer i beredningens val att avstå från partssammansatta
organ med brukare och anställda. Kommunen menar ocksä atl del är viktigt att
brukarna inte ses som en ersättning för den kommunalt anställda personalen.
Vingåkers kommun bedömer atl förslaget med villkorad delegation är
tillräckligt långtgående. Nässjö kommun anför liknande synpunkter. Kommunen
anser all det är svårt att dra en klar gräns mellan bmkarinflytande och
politisk demokrafi. Det är därför inte lämpligt att delegera sådana beslut till
bmkarrepresentanter att ett nytt kommunalrättsligl organ inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Helsingborgs
kommun anser däremot att förslaget om villkorad delegafion är så omgärdat av
begränsningar att man knappast kan tala om något direkt inflytande. Det blir
enligt kommunen snarare fråga om att i diskussionsform framföra synpunkter.
Krokoms kommun är positiv fill beredningens initiativ till ett vidgat bmkarinflytande
men är tveksam till formen villkorad delegation. Den verksamhetsansvarige kan
komma i en besvärlig mellanställning. En framkomligare väg vore enligt kommunen
atl tillskapa ett nytt kommunalt organ där brukarna ingår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lidingö
kommun avstyrker beredningens förslag om villkorad delegation och ifrågasätter
om ell lagreglerat samråd förbättrar samverkan mellan de anställda och
brukarna. Strängnäs kommun menar att ett verkningsfullt bmkarinflytande kräver
atl medborgarna får större valfrihet när det gäller offentlig service. Det bör
också finnas alternativ fill den service som erbjuds i offentlig regi. Gislaveds
kommun är för sin del inte beredda att acceptera förslaget till ändring i
kommunallagens delegalionsbestäm-melser. Vaggeryds kommun menar att del inte
behövs ändringar i lagar och föreskrifter för att etl ökat bmkarinflytande
skall bli möjligt. Kommunen förespråkar istället en modell där samarbete med
brukarna sker pä informell väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Höganäs kommun ifrågasätter om det finns skäl alt införa nya detaljerade
bestämmelser i kommunallagen. Skövde kommun anser atl det viktigaste är att brukarinflytandel
organiseras efter lokala fömlsättningar och önskemål inte i toppstyrda och konsfiade
former. Hedemora kommun menar att avsnittet om bmkarinflytande i betänkandet är
fyllt av självklarheter som är både enkla att beakta och också ganska onödiga.
Enligt kommunen är det de polifiska partierna som bör vara de organ som fångar upp
medborgarnas både allmänna och speciella behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsting</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
landsfing har behandlat bmkarfrågorna. Av dessa har 14 en i huvudsak positiv
inställning till beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
landsting redovisar en allmänt positiv inställning eller lämnar<br>
förslagen utan erinran. Dessa är Uppsala läns landsting, Östergötlands<br>
läns landsting, Jönköpings läns landsting. Kristianstads läns landsting,<br>
Örebro läns landsting, Västmanlands läns landsting, Gävleborgs läns<br>
landsting och Jämtlands läns landsting.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Några
landsfing behandlar särskilt frågan om avvägningen mellan den Prop. 1986/87:91
representativa demokratin och bmkarinflytandet. Södermanlands läns landsting
understryker alt det är vikfigt att finna en lämplig balans mellan det
demokratiska inflytandet, de anställdas medinflytande och bmkarnas krav.
Kronobergs läns landsting betonar att ett vidgat bmkarinflytande inte får
inkräkta på den politiska demokratin. Liknande synpunkter framförs av
landstingen i Stockholms, Värmlands, Västernorrlands och Norrbottens län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmöhus
och Hallands läns landsting menar att bmkarnas inflytande främst bör ökas genom
atl alternativ skapas till den offentliga servicen eller genom de politiska partiema.
Samråd med bmkare är i många stycken intressant. Förslagen om att en kommunal
beslutsfattare skall vara skyldig att följa bmkarnas synpunkter eller krav på
enighet med bmkama av-slyrkes emellertid. Liknande synpunkter framförs av
Göteborgs och Bohus läns landsting. Problem kan enligt landstinget uppslå i
förhållandet mellan anställda och bmkare om man väljer att låta de anställda
fatta beslut pä villkor atl de beslutar pä bmkarnas vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Älvsborgs
läns landsting avstyrker en formalisering av bmkarinflytandet, Kopparbergs
läns landsting ifrågasätter för sin del de föreslagna formema för brukarinflytande
vid delegationsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
remissinstanser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratiberedningens
huvudbetänkande har i detta avsnitt i huvudsak fått ell positivt bemötande av
övriga remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet redovisar i sitt yttrande över huvudbetänkandet en posifiv
inställning till beredningens idéer och förslag. Landstingsförbundet delar för
sin del beredningens uppfattning atl del är posifivt att ett ökat brukarinflytande
utvecklas som ett komplement fill den representativa demokratin. Förbundet
menar atl det inte är lämpligt att inrätta någol särskilt kommunalrättsligl
organ där bmkarna har säte eller att delegera beslutanderätt till bmkartepresentanter.
Förbundet avstyrker därför en formalisering av bmkarinflytandet och uttalar
samtidigt att man inte har några invändningar mot kooperativa lösningar inom
vårdområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
avstyrker förslaget att villkorad delegafion används som en form av bmkarinflytande.
De föreslagna förändringarna innebär enligt organisafionen en alltför
långtgående form av medbestämmande. SAF uttalar att man i ökad utsträckning bör
kombinera offentliga och privata engagemang. Sker produktion och finansiering kollekfivt
finns enligt SAF bara etl begränsat utrymme för individuell anpassning i form
av s.k. bmkarinflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
delar beredningens mening att ett förbättrat medborgarinflytande<br>
även skall inbegripa bmkarna. Enligt TCO är det emellertid viktigt att<br>
inflytandet inte onödigtvis formaliseras. TCO menar atl förslaget om vill<br>
korad delegafion innehåller många frågetecken kring befogenheter, an<br>
svarsförhållanden saml lednings- och ekonomifrågor. LO anför bl.a. föl<br>
jande:</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"När det gäller brukarinflytande
är det vikfigt att göra skillnad mellan Prop. 1986/87:91 förvaltning och
förvandling av exempelvis skolan. Del är inom ramen för löpande
förvaltningsfrågor i verksamheten som bmkama ska ges möjligheter atl delta.
När del gäller förvandlingen av verksamheten bör ansvaret ligga på politikerna
och förändringar beslutas i den polifiska processen. Föräldrarnas dellagande
blir då inle bara som föräldrar ulan ocksä som samhällsmedborgare. Det är mot
den här bakgmnden en viktig begränsning som beredningen gör i och med att bmkamas
medbestämmande avgränsas till vardagsfrågorna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
antal organisafioner menar att beredningens förslag inte är tillräckligt långtgående.
DHR anser att det är viktigt att finna former för direkt inflytande på de Qänster
som brukarna efterfrågar. Om personal och brukare är av skilda uppfattningar
rörande servicens omfattning och innehåll bör en garanti ges att bmkarna skall
få ärendet prövat av nämnden. Vidare förordas att handikappråden skall knytas
till kommunstyrelserna och att icke kommersiella kooperativ styrda av brukarna
prövas. HCK fillstyrker förslaget atl delegering av beslut till anställda skall
kunna förenas med krav på enighet mellan bmkare och anställd. HCK menar också
att den enskilde bmkaren lätt hamnar i underläge och kan ha svårt alt hävda
sina intressen. Därför fär den enskilde bmkaren inte ha mindre inflytande över Qänsternas
utformning än vad de anställda har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
Vi Unga anser att sä mycket som möjligt av kommunernas nuvarande uppgifter
skall läggas ut på föreningar eller kooperativ. Det som inte går att överföra i
denna form skall stä under bmkarinflytande. Folkparkernas centralorganisation
anför atl beredningens förslag är en vällovlig ansats men alltför begränsat. Delakfighel
och ansvar fömtsätter ytterst ett reellt inflytande över de verksamheter man
engagerar sig i. HSB:s riksförbund har ingen erinran mot huvudinriktningen av
beredningens förslag men anser dem inte tillräckhgt omfattande eller
långtgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
hem och skola anför bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Varje
enskild förälders rätt och möjlighet att följa sitt barn i barnomsorg och skola
och att därmed påverka del egna barnets villkor och förhållanden är det mest
centrala. Därutöver behöver föräldrarna som gmpp också tillförsäkras rätten
till inflytande över gemensamma ställningstaganden och beslut som görs inom
ramen för förskolans, fritidshemmets och skolans verksamhet och planering. På
samma säll som personalen företräds genom sina fackliga organisationer, bör
förutsättningar skapas för föräldrarna att bli representerade genom sina valda
företrädare. Föräldrarnas ansvar för sina barn, motiverar denna särställning
utöver ett allmänt medborgarinflytande. ''</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSU
betonar vikten av en maktförskjutning som innebär att besluten förs över fill
lokala politiker, anställda, brukare och sammanslutningar av bmkare i olika
former. Förbundet anser atl förvaltningsbeslut, dvs. att utföra ett uppdrag
inom de ramar som formulerats pä den polifiska nivån, kan överlåtas åt bmkare
och anställda i samverkan att fatta. I den praktiska verksamheten kan detta
innebära att en del beslut delegeras fill de anställda medan andra beslul
fallas av bmkarna själva. Det är enligt förbundet mycket viktigt i förnyelsen
av den offentliga sektorn att medborgarnas vilja</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>och behov ställs i centmm.
Formerna för inflytande bör utformas så att alla Prop. 1986/87:91 bmkare
får praktiska möjligheter att delta. Vikten av att alla bmkare fär reella
möjligheter att medverka framhålls också särskilt av Unga Örnars riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PRO
anför att ett ökat bmkarinflytande är viktigt som ett komplement till den
representativa demokratin. Pensionärsorganisationerna måste få ett ökat
inflytande när det gäller sjukvården i kommunen för all därmed kunna stödja den
enskilde både individuellt och generellt. Föreningen Sveriges socialchefer
anser att kommunerna under en försöksperiod bör få pröva såväl villkorad
delegation som delegation till bmkarrepresentanter, om de sä önskar. Enligt
föreningen är motiven fill ett utvecklat brukarinflytande såväl demokratiska
som verksamhetsmässiga. En verksamhet som är anpassad till brukarnas behov är i
verklig mening effektiv. Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar
"har inget att erinra mot att brukarinflytandet förstärks och regleras i
lag. Detta alternativ förblir emellertid en form av demokrati pä den offenfiiga
sektorns villkor. Brukarnas medinflytande står och faller med de kommunala Qänstemännens
goda vilja."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
allmänt positiv inställning redovisas av Husmodersförbundet hem och samhälle, lOGT-NTO,
Studieförbundet Vuxenskolan, SKU, verdandi, Svenska
korporationsidrottsförbundet, Sveriges riksidrottsförbund, Våra Gårdar och
Sveriges psykologförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
riksförbund menar att en ökad brukarmedverkan bör kanaliseras genom
folkrörelser och föreningsliv. Förbundet understryker också att medborgarinflytandet
över den kommunala servicen med nödvändighet måste få olika karaktär beroende
på om medborgaren uppträder som kund hos kommunen eller om kommunen har en
myndighetsutövande roll. KF framhåller att bmkarinflytandet är mycket viktigt.
Flera modeller bör prövas. Gränsdragningen mot det politiska inflytandet måste
klargöras samtidigt som det är viktigt att bmkarinflytandet blir reellt.
Kooperativa konsumentgillesförbundel betonar också särskilt betydelsen av att
pröva många varianter av brukarinflytande utifrån olika lokala fömtsättningar. LRF
har uppfattningen att en förstärkning av medborgarnas inflytande över
förhållanden som rör bygden och lokalt baserad kommunal verksamhet är
nödvändig. Förbundet finner emellertid att genomförandefrägoma måste ägnas
större uppmärksamhet än vad som framgår av betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medborgarskolan
anser det vara en svaghet alt beredningen ej sökt lösningar utanför den offenfiiga
sektorns ram. Om konsumenten erbjuds valmöjligheter tvingas den som arrangerar
verksamheten att söka former som konsumenten är beredd att acceptera. Enligt
Medborgarskolans mening behövs information, utbildning och debatt i frågor som
rör den offentligt bedrivna verksamheten och länkbara alternativa former för
denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3
Synpunkter på lagförslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
beredningens författningsförslag skall en nämnd kunna uppställa<br>
villkor för hur delegerad beslutanderätt skall utövas. Nämnd skall kunna<br>
föreskriva (steg 1) samråd med företrädare för nytQare (bmkare), (steg 2)</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>krav på enighet med
brukare eller (steg 3) skyldighet för beslutsfattaren alt Prop. 1986/87:91 följa
brukarnas synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
trettiotal remissinstanser har yttrat sig över förslaget till ändring i kommunallagens
regler om nämnddelegation. Flertalet har invändningar mol olika delar av förfaltningsförslaget
eller anser atl frågan bör prövas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tranemo,
Falköping och Herdemora kommuner samt Kristianstads läns landsting tillstyrker
förslaget eller menar att gällande regler inte utgör något hinder för s. k. villkorad
delegation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Stockholm, Botkyrka kommun. Upplands Väsby kommun, Norrköpings kommun,
Höganäs kommun. Svenska kommunförbundet och Föreningen Sveriges
kommunalekonomer tillstyrker all delegationsuppdrag skall kunna förenas med
krav på icke bindande samråd (steg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Stockholm understryker att villkor bör begränsas lill beslut av rent
förberedande eller verkställande natur. Utan en sådan begränsning kan nämligen
avsevärda problem ge sig till känna vid besvärsprövningen. Botkyrka kommun
pekar på att villkor om krav på enighet med bmkare (steg 2) kan leda till
praktiska komplikationer i form av ökad belastning av mtinärenden i nämndema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrköpings
kommun ifrågasätter om inte villkor som innebär krav på enighet (steg 2) eller
skyldighet att följa bmkarnas synpunkter (steg 3) träder den representativa
demokratin förnär. Liknande synpunkter framförs av Föreningen Sveriges
kommunalekonomer. Svenska kommunförbundet anser att frågan om villkor med krav
på enighet med brukare (steg 2) eller med krav på att delegaten skall följa bmkarnas
synpunkter (steg 3) bör utredas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsryds
och Malmö kommuner tillstyrker förslaget om villkor med krav på enighet (steg
2). Tingsryds kommun anser dock att förslaget bör kompletteras med regler för
delegaten som garanterar beslut i situationer som inte tål fidsutdräkl till
vederbörande nämnd sammanträder, om inle enighet kan nås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Ett antal remissinstanser uttalar sig för ytterligare prövning av
frågan, bl.a. kammarrätten i Göteborg, kammarkollegiet, länsstyrelsen i Jönköpings
län, Stockholms, Emmaboda, Helsingborgs, Göteborgs, Partille, Söderhamns och
Östersunds kommuner, Skaraborgs läns landsting saml SACO/SR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet
samt Stockholms, Emmaboda och Partille kommuner anser t.ex.att kretsen av bmkare
måste fastställas bättre. Enligt bl.a. Söderhamns och Östersunds kommuner bör
gränsen mellan delegationsbeslut och ren verkställighet konkretiseras.
Motsvarande synpunkter framförs av Svenska kommunförbundet. Länsstyrelsen i
Jönköpings län framför att krav på följsamhet till bmkamas krav (steg 3) fömtsätter
att delegaten befrias från ansvar. Konsekvenserna bör enligt länsstyrelsen ytterligare
belysas. SACO/SR betonar för sin del att opreciserade regler kan leda fill
osäkerhet om ansvarsfördelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
avstyrks av Tierps och Gislaveds kommuner samt av TCO.<br>
Tierps kommun menar atl förslaget inte kan läggas till gmnd för lagändring-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ar. Gislaveds kommun kan inle
tillstyrka förslaget eftersom oklara situa- Prop. 1986/87:91 fioner kan
uppstå för den som fått delegationsrätten. Enligt TCO skapar en formell
reglering av bmkarinflytandet oklarheter av så fundamental art att den bör anstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Lokalnämndslag m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokrafiberedningen
har i huvudbetänkandet (SOU 1985:28) Akfivt folkstyre i kommuner och landsting
behandlat nya möjligheter att decentralisera nämndarbetet i kommunema.
Beredningens överväganden utmynnar i tre lagförslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om lokala nämnder i
kommunerna (lokalnämndslagen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen
(1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation (frikommunlagen)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i socialQänstlagen
(1980:620).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser har haft att ta ställning fill demokrafiberedningens
förevarande betänkande om Akfivt folkstyre i kommuner och landsting och dess
samtidigt avgivna betänkande (SOU 1985:29) Principer för ny kommunallag (KL).
Några remissinstanser har "vävt samman" sina ställningstaganden i
ett yttrande. Övervägande antalet instanser har dock lämnat separata
yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det följande sammanfattas remissinstansemas ställningstaganden till de nämnda
lagförslag som redovisas i betänkandet Aktivt folkstyre i kommuner och
landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
avsnitt 3.1 sammanfattas remissinstansernas allmänna synpunkter på förslagen,
under avsnitt 3.2 redovisas remissorganens synpunkter i enskilda frågor såvitt
de inte framgår av avsnitt 3.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1
Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokrafiberedningens
tre lagförslag i huvudbetänkandet har i huvudsak bemötts positivt av flertalet
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.1.11
huvudsak instämmande synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
del följande nämns först de remissorgan, som i sina yttranden redovisat en posifiv
grundinställning, tillstyrker förslagen i allmänna ordalag eller anför att de
ej har något atl erinra mot beredningens behandling av frågan. Här räknas också
upp de remissorgan, som haft en positiv inställning lill förslagen men i
enskildheter, som redovisas under avsnitt 3.2, haft från beredningen avvikande
uppfattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statliga
organ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Civilförsvarsstyrelsen,
SÖ, statens ungdomsråd, JämO, planverket, stats<br>
kontoret, RRV och SIPU samt länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings,<br>
Gollands, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus, Västmanlands,<br>
Jämtlands och Norrbottens län.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommuner</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Botkyrka, Haninge, Huddinge, Järfälla, Norrtälje. Salem.
Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands Väsby, Uppsala, Eskilstuna,
Nyköping, Vingåker, Linköping, Motala, Norrköping, Gislaved, Nässjö, Vetlanda,
Växjö, Emmaboda. Högsby, Kalmar. Nybro, Gotland, Östra Göinge, Bjuv,
Landskrona. Lund. Malmö, Svalöv, Falkenberg, Halmstad, Göteborg, Uddevalla, Ale,
Alingsås, Bengtsfors, Herrljunga, Mark, Ulricehamn, Falköping, Skara, Skövde,
Munkfors, Torsby, Hallsberg, Karlskoga, Örebro, Skinnskalteberg, Västerås.
Falun, Hedemora, Bollnäs, Hudiksvall, Nordanstig, Sandviken, Söderhamn,
Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Örnsköldsvik, Berg, Bräcke, Krokom, Östersund,
Dorotea, Skellefteå, Umeå. Vilhelmina. Kalix, Pajala och Piteå.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsting</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands,
Örebro, Västmanlands, Kopparbergs. Gävleborgs, Västernorrlands. Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga remissinstanser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, TCO, LO,
Föreningen Sveriges kommunalekonomer. Förbundet Vi Unga, Riksförbundet hem och
skola, HSB:s riksförbund. Husmodersförbundet hem och samhälle. Hyresgästernas
riksförbund, lOGT-NTO, LRF. Studieförbundet Vuxenskolan, SSU. Unga Örnars
riksförbund och verdandi.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de spontant inkomna remissyttrandena noteras att
Föreningen Sveriges socialchefer och Riksförbundet Sveriges fritids- och
hemgårdar är positiva till beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ tillstyrker förslaget att kommunen ges rätt atl själv
bestämma sin centrala nämndorganisation i den utsträckning som föreslagits. Del
är naturligt att en förändrad lokal organisation medför behov av en anpassning
även pä det centrala planet i kommunen. För skolans del är del viktigt alt
sektorsöverblicken innefattar att man när en helhetssyn pä eleverna utifrån kommunens
samtliga områden, och detta bör gagnas av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planverket pekar på att den nya plan- och bygglagen medför
ökade möjligheter till lokal anpassning genom alt byggnadsnämnden inte längre
obligatoriskt skall handlägga planläggningsfrågorna. Byggnadsnämndens uppgifter
som specialreglerad myndighet inskränks till ärenden rörande
byggnadsverksamheten och avses kunna överföras till lokala organ. Planverket
har i och för sig ingel att invända mot demokrafiberedningens förslag att
lokalnämndslagen ersätter lokalorganslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JämO anser del betydelsefullt ur jämställdhetssynpunkl att
samhällsfrågorna förs ner på en lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun anser del angelägel att betona att förändringsarbetet<br>
i Eskilstuna och mänga andra kommuner inte längre kan betraktas som</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>försök. Det är fräga om en
radikal förändring av den kommunala verksam- Prop. 1986/87:91 heten. Därför
är det angeläget att lagstiftning och övrig statlig styrning snarast anpassas till
den kommunala verkligheten. Kommunen välkomnar en lagändring, som innebär att
kommunerna själva fär avgöra hur de centrala nämnderna skall organiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun framhåller, atl nu gällande lokalorganslag innehåller reslrikfioner som
tynger del i kommunen pågående utvecklingsarbetet. Kommunen anser det därför
angeläget att dessa begränsningar i den lokala handlingsfriheten avskaffas
snarast och hälsar därför med tillfredsställelse förslaget om förändringar i
den gällande lokalorganslagen. Dessa förändringar bör genomföras så snart som
möjligt och således inte avvakta den mer genomgripande omarbetningen av
kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Järfälla
kommun anser, att den ökade friheten för kommunen alt själv kunna bestämma sin
organisation och ansvarsfördelning i verksamheten som lagen om lokala nämnder
ger, är klart positiv. Den är fill stora delar en förutsättning för att kunna
ge verksamheterna en klar målformulering och en tydlig styrning. Man kan
därigenom undvika en hämmande detaljreglering och en byråkrafisk komplicering
av samspelet med intressenter och individer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Örebro
kommun har ingående redovisat olika frågor som berör nämndorganisationen samt
förhållandet mellan central och lokal nivå i kommunerna. Enligt kommunens
bedömning talar övervägande skäl för en fri nämndorganisation. På sikt bör
kommunstyrelsen och valnämnden bli de enda obligatoriska nämnderna. En
framgångsrik decentralisering fordrar all kommundelsnämnderna ges fulla
ansvaret för sina frågor och att de centrala organen ges en entydig
konsultroll. Kommunen anser att nuvarande uppdelning av centrala nämnder kan
befrämja seklorslänkande. Förutsättningar måste därför ges kommunerna att
själva ufifrån en helhetssyn och strävan fill ökad samordning avgöra var olika
uppgifter skall ligga och vilken central nämndorganisalion som behövs. Enligt
kommunens bedömning innebär en fri nämndorganisation inte någon fara frän
rättssäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller samhällets insatser för barn och ungdom måste strävan vara att
samordna den lokala verksamheten för att åstadkomma bättre levnadsbefingelser
för dessa åldersgmpper. Skolan är härvid en viktig del. Nuvarande
detaljreglering av skolan kan i mänga fall försvåra att uppfylla de
rikspolitiska målen för skolan. Skolan kan inte för närvarande på villkor som
är jämförbara eller likställda med övriga lokala verksamheter delta i lokalt
utvecklings- och samordningsarbete. Detta medför att samhällets resurser inle
kan tillvaratas effektivt. Därför måste bl. a. de av beredningen föreslagna
förändringarna som rör skolan vidtas. Kommunen påpekar vidare att de frågor som
f. n. inte får läggas ut till lokal nämnd har beredningen av fidsskäl inte
hunnit utreda. Det är viktigt att en sädan utredning sker och atl därvid
största möjliga frihet ges kommunerna att själva avgöra fördelningen
centralt/lokalt av olika uppgifter. Om möjligt bör analysen göras i samband med
att en ny lag om lokala nämnder utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun som fillstyrker de föreslagna lagändringarna anser att<br>
det varit värdefullt om beredningen ägnat större uppmärksamhet åt ut-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>formningen av den centrala
nämndorganisafionen i ett läge dä lokala Prop. 1986/87:91 nämnder
genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ale
kommun har som frikommun haft möjlighet att fritt anpassa sin nämnd- och
förvaltningsorganisation till den fidigare införda organisafionen med kommundelsnämnder.
Kommunen redovisar att det numera i kommunen finns tvä nivåer i
nämndorganisationen — dels en central planeringsnivå och dels en
verksamhetsnivå med kommunomfattande nämnder och kommundelsnämnder. I den män
viss verksamhet berör flera kommundelar handhas den i kommunen av en kommunomfattande
verksamhetsnämnd alternativt av en kommundelsnämnd eller av kommunstyrelsen.
De övergripande planeringsfrågorna har överförts till kommunstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sandvikens
kommun anser, att ansvaret för merparten av den löpande verksamheten måste
föras ut lill kommundelsnämnderna. En konsekvens av delta är att den centrala
nämndorganisationen måste förändras i grunden. De centrala nämnderna fär inte
vara överordnade kommundelsnämnderna. Kommunen understryker, att kommunerna
bör få i stort sett full frihet atl utforma sin nämndorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Täby
kommun framhåller att erfarenheterna av den av beredningen föreslagna friheten
att organisera de centrala nämnderna kan bli av värde för utformningen av den
nya kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
kommun sluter särskilt upp kring förslagen som berör de specialreglerade
nämndernas centrala organisation och slopandet av begränsningen i lokalorganslagen
betr. de statligt reglerade Qänsterna. Dessa båda förslag ger kommundelsnämndema
ytterligare möjligheter atl utveckla sina verksamheter och uppnå
samordningsvinster genom effekfivisering och förbättrad service. Ett dubbelt
huvudmannaskap är inte enbart en fräga mellan stat och kommun utan även en
fråga att lösa mellan en central och lokal nämnd. En kommunal verksamhet skall
endast ha en huvudman i en decentraliserad organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Västerås
kommun, som rent principiellt ställer sig bakom beredningens förslag till
decentraliserad kommunal organisation, hade önskat att även fördelama med
nuvarande centrala organisafion skulle ha belysts. Sådana fördelar är enligt kommunen
likhet och likställighet i service, professionellt kunnande hos såväl
förtroendevalda som anställda samt mindre sårbarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
anser atl även negativa effekter av decentraliseringen borde ha berörts. Även
om decentraliseringen av beslutsrätten har många positiva eflekter måste dessa
vägas mol kraven på kompetens, vilka fär allt större vikt i det högteknologiska
och kunskapsintensiva samhället. Inom utbildningsområdet är kravet pä en över
hela landet likvärdig utbildningsstandard etl viktigt mäl. Detta fömtsätter
enligt TCO en betydande likformighet inom skolväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO,
som ställer sig bakom beredningens förslag, vill samtidigt framhålla<br>
de risker som kommunalarbetareförbundet och byggnadsarbetareförbun<br>
det redovisat i sina yttranden fogade till LO:s remissvar. I dessa senare<br>
yttranden framhålls riskerna för s.k.bypolifik, för ökat krångel om cen<br>
trala nämnder bibehålls i en organisation med lokala nämnder och för atl<br>
vissa "smala" verksamheter, t. ex. kulturen, kan komma ikläm.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt HSB:s riksförbund
kan det behöva övervägas ytterligare om Prop. 1986/87:91 beredningens
förslag till lagändringar är tillräckhgt omfattande och långtgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
riksförbund, som framhåller att decentralisering av den kommunala
organisationen är ett sätt att stärka den kommunala demokrafin, anser atl
lokala nämnder inte är en självklar garant för inflytande för alla t. ex. för
de svaga gruppema. Risken för olika servicenivåer i kommunen kan bli en
konsekvens av lokala nämnder. Liknande synpunkter framförs av verdandi som
finner det viktigt att bl. a. socialQänstens mål och anda genomsyrar arbetet i kommundelsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
hem och skola framhåller, att övergripande lokala nämnder för frifid, kultur,
skola och sociala frågor bör kunna underlätta samordningen och därmed ge ell
effektivare resursutnylQande och en bättre service till medborgarna. De lokala
nämnderna får dock inle upplevas som ett ytterligare steg i den kommunala
byråkratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges kommunalekonomer anser, atl det vittnar om realism atl man inte sökt
uniformera eller detaQreglera de lokala organen. En fömtsättning för att lyckas
med dem måste vara atl de fär utformas myckel fritt efter de lokala behoven och
fömtsättningarna. Föreningen finner att kommuner som kommit en bit pä väg i
decentraliseringen förefaller att föredra färte organisafionsnivåer med andra
former för kommunövergripande samordnings- och utvecklingsbehov än de
nuvarande centrala nämndema. En fortsatt dubbelorganisation blir både dyrbar
och ineffekfiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges socialchefer framhåller, att en bibehållen sektorisering på riks- och
länsnivå kan kräva att något organ inom kommunen har fill särskild uppgift atl
bevaka och utveckla socialQänsten samt hålla kontakt med motsvarande organ på
övriga nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.1.2
Övriga allmänna synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Stockholm anser sig behöva bättre underlag innan ställning kan tas lill
förslaget atl specialreglerade nämnder skall få dras in och deras uppgifter
föras över till lokala nämnder. Liknande synpunkter framförs av kammarrätterna
i Sundsvall och Jönköping.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kammarrätten i Stockholm bör obligatoriska centrala nämnder även för framtiden
finnas kvar åtminstone för budgetfrågor, övergripande planering, frågor
gemensamma för en eller flera kommundelar samt frågor rörande Qänster och
personal. Delsamma bör gälla med avseende bl. a. på frågan om byggnadsplan, tillständsgivning
saml förelägganden och fillsyn som ställer krav på rättssäkerhet och
likformighet i bedömningen. Kam-martätten föreslår, att åtminstone intill dess
erfarenhet och rättspraxis har dragit upp gränserna för vad som rimligen bör
ligga kvar på central nivå och vad som kan överföras fill lokala organ,
möjligheten till delegation i aktuellt hänseende begränsas till frågor vars
beskaffenhet otvetydigt lämpar sig för handläggning i ett lokalt organ. De
förutsättningar som skall vara för handen för att delegation skall få ske bör
anges i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Göteborg anser att en långt gående decentralisering bör<br>
prövas och ser därför positivt på att möjligheter skapas för kommunerna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
inrätta kommundelsnämnder och andra lokala organ som beredningen Prop.
1986/87:91 har föreslagit. Kammarrätten är dock tveksam lill om det redan nu
finns tillräckliga erfarenheter för all la mera radikala steg i denna riktning.
Konsekvenserna är svåra att överblicka och frågan behöver därför övervägas
ytterligare. Kammarrätten avvisar beredningens förslag om de stadigt reglerade Qänsterna
men tillstyrker i övrigt beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser, att beredningen inte tillräckligt belyst bl. a. konsekvenserna av en
fri nämndorganisafion. Styrelsen motsätter sig förslaget att miljö- och
hälsoskyddsnämnden samt socialnämnden ej längre skulle vara obligatoriska
nämnder. I avvaktan på att säkrare resultat erhålls från bl.a. utvärderingen av
frikommunförsöken bör därför enligt socialstyrelsen lokalorganslagen tills
vidare kvarstå i oförändrat skick. Styrelsen ifrågasätter de s. k. svaga
gruppernas möjligheter att hävda sina intressen i en situation med slopade
specialnämnder. En samordning av olika förvaU-ningar till en lokal nämnd ökar
risken för integritetskränkningar mol den enskilde. I del fall en kommun väljer
att inrätta kommundelsnämnder och slopa de obligatoriska nämnderna kommer
enligt socialstyrelsens mening behovet av stöd och vägledning från statliga
centrala och regionala organ alt öka. Beredningen borde ha inriktat sig på atl
inte bara avskaffa onödig stafiig reglering ulan borde även ha förtydligat den
statliga styrningen som fömtsatts i bl. a. lagstiftningen pä hälso- och
sjukvärdens samt socialQänstens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
kulturråd finner att beredningen gett en alltför entydigt positiv bild av kommundelsnämnderna.
Sedan kulturrådet redovisat för- och nackdelar med en decentrahsering inom
kulturområdet förklarar sig kulturrådet berett att - efter uppdrag av
regeringen - i samverkan med andra myndigheter med ansvar inom likartade
områden studera effekterna av kommundelsreformen. I en rapport från kulturtådel
1984 konstaterades alt fördelama med en decentralisering trots allt övervägde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Lidingö kommun talar myckel för att nuvarande ordning med specialreglerade
nämnder bibehålls. Kommunen anser att beredningen även borde ha utrett fömtsättningarna
för en decentralisering med utgångspunkt från kommunernas nuvarande gmndstmktur.
Kommunen kan tänka sig att inrättandet av kommundelsnämnder kan vara en lösning
i kommuner med flera funkfionellt bärkraftiga kommundelar. Kommunen pekar dock
på den risk för konflikter som därvid kan uppstå mellan kommundelsnämndema och
de centrala facknämndema i fräga om kompetens och resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Helsingborgs
kommun anser, att lokala nämnder måhända kan vara den rätta lösningen i vissa
fall men det hindrar inte atl andra och mera lättillgängliga lösningar kan
finnas inom ramen av nuvarande förvaltningsorganisation. Detta senare borde ha
belysts av beredningen. Det är annars risk att ett byråkratiskt system avlöses
av ett annat. Kommunen noterar, att beredningen inte studerat hur kostnaderna
för den kommunala verksamheten påverkas när lokala organ införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun, som finner det vara bra att kommunema får större<br>
frihet att forma sin nämndorganisation, vill samtidigt framhålla att de<br>
specialreglerade nämndema finns för att skydda angelägna medborgerliga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7
Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 91</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rättigheter. Dessa nämnder
behöver inte vara något hinder för decenlrali- Prop. 1986/87:91 sering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Höganäs
kommun vill ha kvar de obligatoriska specialreglerade nämndema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Falu
kommun finner det beklagligt alt betänkandet i så stor utsträckning kommit att
handla om kommundelsnämnder. Beredningen borde även ha redovisat andra
modeller, eftersom det inte finns en gemensam modell för hela riket. Kommunen
anser, atl kommundelsnämnderna kan leda till kommunsplillring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulricehamns
kommun framhåller, att det är en uppenbar risk atl en decentralisering av den
kommunala organisationen pä det sätt beredningen redovisat medför ökad
byråkrati. Kommunen anser, att beredningen inte pä ett övertygande säll
redovisat all den pågående försöksverksamheten med lokala organ medför ökat
inflytande för flertalet människor inom försöksområdet. Kommunen tillstyrker
emellertid all kommuner får bestämma sin organisation utifrån de egna fömtsättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skellefteå
kommun, som fillstyrker de föreslagna lagändringarna om lokala organ, anser atl
beredningen alltför mycket uppehåller sig kring beredningens positiva effekter.
Enligt kommunen är del för tidigt att frän den försöksverksamhet som bedrivits
på området dra långtgående slutsal-ser. Det kan också finnas faror med
decentraliseringen såsom exempelvis kostnadsökningar, ökad byråkrafisering (nya
beslutsnivåer) och bristande likställighet. Kommunen anser för sin del att man
bör avvakta hur försöken i sin helhet utfaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tranemo
kommun pekar pä riskerna att den organisation beredningen förordar kan leda
till en form av elitvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmöhus
läns landsting anser, atl det är vikfigt att sträva efter en ökad decentralisering
av politiska beslut, som skall fattas så nära de enskilda människorna som
möjligt. Landsfinget anser att en utvärdering av nu pågående försök fär visa om
t. ex. kommundelsnämnder är rätt väg att gå för att nä nämnda mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Älvsborgs
läns landsting utgår från att frikommunförsökel utvärderas innan lagsfiftning
sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
är tveksam fill förslaget att kommunerna helt fritt skall få utforma den
centrala nämndorganisalionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DHR
ställer sig tveksam till en decentraliserad kommunal verksamhet, eftersom den
kan leda till svårigheter för enskilda och ojämlik service inom kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HCK
vill ha kvar de centrala nämndema. Kompetensfördelningen mellan dessa nämnder
och kommundelsnämnderna måste enligt HCK utredas närmare för att inte minoritetsgmppers
intressen skall eftersättas. När kommundelsnämnder införs mäste centrala
nämnder bibehållas som fattar beslut som garanterar en minimistandard på den
kommunala servicen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
anser att den hittillsvarande försöksverksamheten med kommun<br>
delsnämnder måste fortsätta innan några mer långt gående slutsatser kan<br>
dras. KF stöder kommitténs förslag att kommuner med kommundels<br>
nämnder eller distriktsnämnder i hela kommunen i huvudsak får frihet att<br>
själva utforma den centrala nämndorganisationen och att det blir möjligt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl lägga
förvaltningen av kommungemensamma och kommunövergri- Prop. 1986/87:91 pande
anläggningar även inom skolan och socialQänsten på den lokala nämnd inom vars
område de är belägna. Men fortsall utredning är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Ytterligare synpunkter på särskilda frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under avsnitt 3.1 har remissorganens allmänna synpunkter
behandlats. 1 de där särskilt återgivna yttrandena har även i något fall
remissinstansernas synpunkter på sädana särskilda frågor redovisats, som
behandlas i detta avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 det följande redovisas i huvudsak de ytterligare
synpunkter på enskilda frågor som remissinstanserna haft. Flertalet av de under
3.1.1 redovisade remissorganen har i allmänna ordalag tillstyrkt beredningens
lagförslag. Därigenom har de även ställt sig bakom beredningens
ställningstaganden beträffande de nedan behandlade enskilda frågorna såvitt de
rör beredningens lagförslag (3.2.1-3.2.4, 3.2.7, 3.2.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.1 Institutionsstyrelser inom det specialreglerade
området</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Sundsvall biträder ej nu den av beredningen
föreslagna lagändringen som skulle göra det möjligt att inrätta institufionsstyrelser
inom det specialreglerade området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ:s ställningslagande beträffande institutionsstyrelser
inom skolans område återges under avsnitt 3.2.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anser att beredningens förslag i denna del
föregriper stat-kommunberedningens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF är tveksam till beredningens förslag om institufionsstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Höganäs kommun, som i huvudsak avvisar beredningens övriga
förslag, tillstyrker att insfitutionsstyrelser inrättas för skolan och inom socialQänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vingåkers kommun finner alt förslaget, som gör del möjligt
att inrätta insfitutionsstyrelser inom skolans område, är bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sollentuna, Uppsala, Eskilstuna. Motala, Skövde, Örebro
och Sundsvalls kommuner samt Vuxenskolan har uttryckligen tillstyrkt
beredningens förslag beträffande insfitutionsstyrelser inom det specialreglerade
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.2 Slopande av kravel atl specialreglerad uppgift skall
ha anknytning till kommundelen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Sundsvall motsätter sig — i avvaktan pä en
ny kommunallag — beredningens förslag att förvaltningen av kommungemensamma
och kommunövergripande anläggningar även inom skola och socialQänsten läggs pä
den lokala nämnd inom vars område de är belägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ anför "När demokratiberedningen nu föreslär att
del skall göras möj<br>
ligt att inrätta institutionsstyrelse på skolområdet och vidare att kravet pä</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anknytning till
kommundelen skall slopas framstår det för SÖ som om Prop. 1986/87:91 själva
poängen, den sakliga vinsten med lokala organ - ledamöternas ingående
lokalkännedom etc. - faller bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
huvudsaklig överensstämmelse med de bedömningar som gjordes i propositionen
1979/80:54 kommer SÖ till den slutsatsen att principen om anknytning till
kommundelen bör vidhållas och att detta bör medföra att uppgifter rörande
gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning inte hänförs till ett lokall organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att styrningen av gymnasieskolan bibehålls på central nivå i kommunen talar
också behovet av övergripande planering, som måste finnas inom denna
skolform."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Höganäs
kommun avstyrker lagförslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACOiSR
anser, att förslaget att lokala nämnder skall kunna överta ansvaret för
kommungemensamma anläggningar och verksamheter inte är väl underbyggt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Örebro
kommun framhåller särskilt atl för de kommuner som avser alt helt ändra sin
centrala nämndorganisation torde beredningens förslag i denna del i många fall
vara en nödvändig förutsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sollentuna,
Eskilstuna, Nyköpings, Motala, Norrköpings och Sundsvalls kommuner har
uttryckligen lillslyrkt beredningens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2.3
Uppgifter som avser statligt reglerade tjänster</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätterna
i Stockholm, Göleborg och Sundsvall, RRV, TCO, SACO/SR och Sveriges
psykologförbund motsätter sig beredningens förslag att uppgifter, som avser
stadigt reglerade Qänster (jfr 2 6 tredje styckel lokalorganslagen) läggs på
lokala nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Kammarrätten i Stockholm anser, att författningarna som reglerar de stafiigt
reglerade Qänsterna är så komplicerade och svårtolkade att rättssäkerhets- och
effektivitetssynpunkter talar för att sådana ärenden förbehålls en central
nämnd. Liknande synpunkter anförs av kammarrätten i Göleborg.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
understryker all frikommunförsökel bör avvaktas innan ställning tas till frågan
om en lokal nämnd skall kunna fä i uppdrag att också handlägga ärenden rörande
statligt reglerade Qänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun framhåller, att denna fråga bör ytterligare belysas i arbetet med en ny
kommunallag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JämO
anser, atl ur jämställdhetssynpunkl kan förslaget att de lokala nämnderna skall
kunna ta över ansvaret för de statligt reglerade Qänsterna fä olyckliga
konsekvenser om en sådan ordning också medför atl en lokal nämnd anser sig ha
rätt att göra en friare meritvärdering än som eljest sker vid tillsättning av
sådana Qänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sollentuna
kommun välkomnar beredningens förslag att lokala nämnder<br>
får ta ansvaret för personal med stafiigt reglerade Qänster. Ett samlat lokalt<br>
ansvar för barn och ungdom kräver nämligen att kommunerna själva kan<br>
förfoga bättre över skolans resurser. En naturlig följd av detta borde vara<br>
att kommuner med lokala nämnder mer kan påverka den stora lokala</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>resurs
som skolans personal ulgör. Detta skulle ge de lokala nämnderna Prop.
1986/87:91 möjlighet alt effektivare utnyttja resurserna i kommundelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Uppsala, Nyköpings, Norrköpings, Falköpings, Örebro. Västerås, Sandvikens och
Sundsvalls kommuner tillstyrker uttryckligen beredningens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2.4
Lokala nämnder likställs med centrala nämnder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kammarrätten i Stockholm är det en klar fördel att lagen omfattar alla former
av lokala organ som i princip är underkastade samma regler som de kommunala
nämnderna i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Sundsvall tillstyrker förslaget att de lokala nämnderna bhr hell likställda
med andra kommunala nämnder samt atl de bestämmelser som behövs samlas i en
särskild lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser, att det även fortsättningsvis bör ligga i kommunfullmäktiges händer att
avgöra dels var den lokala nämndens budgetförslag skall lämnas, dels om lokal
nämnd skall få väcka ärende hos fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
har ingen erinran mot beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun framhåller, atl frågan om att likställa lokala nämnder med centrala
nämnder ytterligare bör belysas i arbetet med en ny kommunallag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala,
Norrköpings och Örebro kommuner tillstyrker uttryckligen beredningens förslag
att lokala nämnder likställs med centrala nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2.5
Lokala nämnders myndighetsutövning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Stockholm anser, att lokala organ inte bör få ta över ärenden som är känsliga
frän rättssäkerhets- eller likställighetssynpunkt och i vilka därför betydelsen
av likformighet är särskilt stor. De fömtsättningar som skall vara för handen
när sädana ärenden skall få föras över till lokala nämnder bör anges i
lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län finner det vara av värde om eventuella
problematiska konsekvenser för kommunernas myndighetsutövning i ett decentraliserat
system belyses i samband med förslagens vidare handläggning. Liknande
synpunkter framförs av Lidingö och Falköpings kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Planverket
motsätter sig att lokalnämndslagen inte innehåller en reglering motsvarande 4
6 frikommunlagen, som innebär förbud för lokal nämnd att bestämma om
rättigheter och skyldigheter för kommunen i ärende i vilket nämnden har att
företräda försökskommunen som part. En nämnd, som har att förvalta fast egendom
kan därför inle ocksä fungera som byggnadsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Örebro kommun kan rältssäkerhetskraven tillgodoses lika väl hos<br>
lokala som centrala nämnder. Del finns därför ingen saklig gmnd att<br>
utesluta ärenden avseende myndighetsutövning från de ärenden som kan<br>
överlämnas til! lokala nämnder. En fri central nämndorganisation innebär<br>
inte nägon fara från rättssäkerhetssynpunkt.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.2.6 Särskilda
organ under en lokal nämnd</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Örebro kommuns uppfattning bör det finnas anledning
att ställa sig frågan om institutionsstyrelser (t. ex. för integrerade
anläggningar, stora gymnasieskolor) i framtiden kan utgöra ett bra komplement fill
lokala nämnder och underordnas t. ex. en kommundelsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bräcke kommun saknar "byutveckhngsgmpper" i
lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vetlanda kommun vill ha möjlighet att inrätta s.k.
särskilda nämnder med uppgift att under centrala resp. lokala nämnder sköta en
avgränsad verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.7 Föreslagna ändringar i frikommunlagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm tillstyrker uttryckligen
föreslagna ändringar i frikommunlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.8 Föreslagen ändring i socialljänstlagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm, länsstyrelsen i Gollands län och
Huddinge, Upplands Väsby och Kalmar kommuner tillstyrker uttryckligen av beredningen
föreslagen ändring i socialQänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.9 Alla kommuner bör få frihet att organisera sin
nämndverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Drygt 15 kommuner anser i sina yttranden över betänkandet
om aktivt folkstyre att organisationsfriheten betr. centrala nämnder bör gälla
alla kommuner - inte bara de som har en heltäckande lokal nämndorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland dessa kommuner som - ulan att de har heltäckande
lokala nämnder - vill kunna utveckla sin nämndorganisation efter de lokala
förhållandena återfinns några mindre och medelstora kommuner såsom Bengtsfors,
Berg, Gislaved, Hedemora, Högsby, Kumla, Munkfors, Skinnskalteberg och Tranemo.
Högsby kommuns yttrande är representativt för denna grupp av kommuner:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I en liten kommun som Högsby med sina 7400 invånare
är det inte självklart att demokrati och service utvecklas med hjälp av kommundelsnämnder
som geografiskt läcker hela kommunen. Kommunen borde ändå ges möjlighet att
utveckla den centrala nämndorganisationen. Avsaknaden av kommundelsnämnder fär
inte vara ett hinder för utveckling av den centrala nämndorganisationen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Halmstads kommun anser, att det inte finns anledning att
begränsa försla<br>
get om friare nämndorganisation inledningsvis till att bara gälla kommuner<br>
med fullt genomförd distriklsindelning. En fri nämndorganisation bör vara<br>
lika angelägen oavsett om kommunen har inrättat lokala organ i full ut<br>
sträckning eller inte. Först då kan man fullt ul få möjlighet att i kommuner<br>
na välja den organisationsform som passar den enskilda kommunen bäst.<br>
Enligt Halmstads kommun är det inte självklart att denna form måste vara</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>en organisation med kommundelsnämnder
utan den kan mycket väl funge- Prop. 1986/87:91 ra även i en mera allmänt
fri organisation. Liknande synpunkter anförs av Linköpings, Ale och Örebro
kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun anser, atl lagsfiftningen snarast möjligt ändras så alt det blir möjligt
att genomföra "generella frikommunförsök".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kalmar
kommun konstaterar, alt lagförslaget om lokala nämnder ger kommunema
möjligheter att genomföra etl förändringsarbete. Del är emellertid omöjligt
att fömtsäga vilka krav pä förändringar som kommunernas förnyelsearbete
resulterar i. I dag kan således ej fömtsägas vilka begränsningar lagen ger.
Som en följd av detta borde de kommuner som stöter pä svårigheter i gällande
"regelkomplex" när de vill pröva en ny organisation, verksamhet etc,
kunna få dispenser för sådan försöksverksamhet som har sitt stöd i
demokratiberedningens principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ale
kommun slår fast, att en generösare dispensgivning från statliga bestämmelser
skulle ge ytterligare förutsättningar för att pröva olika former för ökat
kommunalt självstyre och lokall inflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2.10 Direktval
av lokala nämnder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om ev. direktval av främst kommundelsnämnder har tagits upp av statens
ungdomsråd, länsstyrelserna i Jönköpings och Göteborgs och Bohus län, Huddinge,
Strängnäs, Vetlanda, Helsingborgs, Göteborgs, Skövde, Örebro och Nordanstigs
kommuner, Stockholms läns landsting. Förbundet Vi Unga, Studieförbundel
Vuxenskolan och Medborgarrättsrörelsen. I några fall gäller det endast en
propå att frågan kan behöva penetreras ytterligare. Lösningar av sådana problem
påverkar i hög grad utformningen av en ny kommunallag anser Örebro kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal remissinstanser - bl. a. Landskrona och Ale kommuner saml Östergötlands
läns landsting — ställer sig i sina yttranden helt avvisande till tanken att
lokala nämnder skulle kunna direktväljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2.11 Övriga
frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser — bl. a. socialstyrelsen, Lidingö och Höganäs kommuner, TCO,
SACO/SR, HCK, verdandi och Sveriges psykologförbund — pekar på svårigheterna
att upprätthålla kompetensen i ett decentraliserat system med framför allt kommundelsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västmanlands län pekar pä det förhållandet atl länsstyrelsen bl. a. enligt
67 6 byggnadsstadgan får överlämna befogenhet atl medge undantag från visst
förbud till byggnadsnämnd. I paragrafen föreskrivs dessutom som villkor för
delegationer att byggnadsnämnden har fillgång fill personal med den utbildning
och erfarenhet, som kan anses erforderlig för uppgiftens behövliga fullgörande.
Enligt länsstyrelsen bör denna och andra delegationsregler i
speciallagstiftningen beaktas om och innan beredningens förslag genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Stockholm föreslår, att 3 8 iredje stycket lokalnämnds<br>
lagen får följande lydelse: Ledamöter och ...fullmäktige bestämmer,<br>
dock för högst tre år, räknat från och med den Ijanuari året efler del år då<br>
val i hela riket av fullmäktige ägt rum.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs kommun
förutsätter, att den föreslagna lydelsen av 7 6 lokal- Prop. 1986/87:91 nämndslagen
inte hindrar att delar av socialtjänsten t. ex. barnomsorg förs över pä en
lokal nämnd samtidigt som andra socialQänstuppgifter ligger kvar på en social
distriktsnämnd i samma geografiska område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Örebro
kommun anser, atl lokalnämndslagen bör träda i kraft den 1 juli 1987 medan
Hudiksvalls kommun anser att den bör gälla fr. o. m. den I januari 1988.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-left:258.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Prop. 1986/87:91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Promemoria om lokala nämnder i kommunerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1977
års kommunallag liksom dess föregångare - bygger på principen om kommunen som
odelad förvaltningsenhet. Denna enhelsprincip ansågs från början så självklar
alt den egenfiigen inte diskuterades. Senare när kommunerna efter hand blev
allt större och tanken pä en decentraliserad nämndförvaltning utvecklades,
visade sig principen ganska motståndskraf-fig. Detta gjorde det omöjfigt att t.
ex. inrätta lokala områdesnämnder i en kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Lokalorganslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunema (lokalorganslagen, omtryckt
1979:1167, ändrad senast 1983:304) bröts dock denna enhetsprincip. Lokalorganslagen,
som trädde i kraft den 1 januari 1980, har betecknats som en
försökslagstiftning i avvaktan på en definitiv reglering i kommunallagen och
resp. speciallagar. Denna lokalorganslag är inte fidsbegränsad och gäller
endast för kommunerna. Lagen är inte tvingande och ger kommunerna stor frihet
alt inrätta lokala organ. Dessa organ är kommunalrättsligl sett lokala nämnder,
som med något undantag följer kommunallagens regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Socialtjänstlagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
socialtjänstlagen (1980:620, ändrad senast 1986:344), som trädde i kraft den I
januari 1982, får kommunerna inrätta sociala distriktsnämnder. De måste täcka
hela kommunområdet och deras kompetens har begränsats genom regler i
socialtjänstlagen. De sociala distriktsnämndema intar en underordnad ställning
i förhållande till socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
har möjlighet att inrätta distriktsnämnder inom socialQänsten antingen enligt lokalorganslagen
eller enligt socialtjänstlagen. Lokalorganslagen ger kommunerna den största
friheten atl organisera den lokala sociala nämndverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Frikommunlagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
(1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämnd<br>
organisation (frikommunlagen, ändrad senast 1986:97) ger nio kommuner<br>
(Haninge, Tyresö, Gnosjö, Helsingborg, Varberg, Ale, Örebro, Sandviken<br>
och Bräcke) möjlighet att bedriva försöksverksamhet med en någol annan<br>
nämndorganisation än den som föreskrivs i lag eller annan författning.<br>
Kommunstyrelse, valnämnd och folkhögskolestyrelse förblir dock obliga<br>
toriska även i försökskommunema. Frikommunlagen trädde i kraft den 1<br>
juli 1984 och gäller till utgången av år 1988.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>4 Nuläge</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Benämningarna
pä de lokala organen/nämnderna har med undantag av de sociala
distriktsnämnderna enligt socialQänstlagen inte definierats i lag eller
förordning. Ändå har med fiden ett fast språkbmk utvecklats. Med utgångspunkt i
detta används fortsättningsvis följande benämningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommundelsråd:
Ett lokalt organ med enbart rådgivande, informerande eller beredande uppgifter
inom en kommundel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutionsstyrelse:
Ett lokalt organ med förvaltningsuppgifter för en eller flera anläggningar. En insfitutionsstyrelse
kan verka inom ett eller flera fackområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Distriktsnämnd:
Etl lokalt organ knutet till en geografisk del av kommunen och med
förvaltningsuppgifter inom ett fackområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommundelsnämnd:
Etl lokalt organ knutet till en del av kommunen och med förvaltningsuppgifter
inom flera fackområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
slutet av 1970-talet hade drygt 20-talet kommuner kommundelsråd. I maj 1986
fanns det kommundelsråd i 13 kommuner. Nio av dessa kommuner hade kommundelsråd
redan under 1970-talet. Ca tio kommuner har ersatt sin i kommundelsråd med kommundelsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
maj 1986 hade tio kommuner institutionsstyrelser i huvudsak inom sektorerna
äldreomsorg, idrott, frilid och kultur. I två fall - Göteborg och Lidingö - har
institutionsstyrelser inrättats för s. k. integrerade anläggningar (med ansvar
för verksamheter inom flera sektorer). Ell tiotal kommuner har avvecklat sina institufionsstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dislriktsnämnder
fanns i maj 1986 i 27 kommuner. Sociala distrikts-nämnder enligt socialljänstlagen
fanns i 26 kommuner. Tre kommuner (Huddinge, Norrköping och Södertälje) har med
stöd av lokalorganslagen inrättat dislriktsnämnder med ansvar för den lokala socialQänsten.
Dislriktsnämnder inom skolområdet redovisas i fyra kommuner (Stockholm, Göteborg,
Trollhättan och Norrköping). Nämnda fyra kommuner och Malmö kommun har också fritidsdistriktsnämnder.
Distriklsnämnden för fritidsfrågor i Trollhättan har även hand om
kulturadministration. Flera kommuner har omvandlat sina dislriktsnämnder till kommundelsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
1980, då lokalorganslagen trädde i kraft, och fram till maj 1986 har 22
kommuner inrättat kommundelsnämnder. Fyra frikommuner (Ale, Örebro, Sandviken
och Bräcke) och ytterligare fyra kommuner har kommundelsnämnder som täcker
hela kommunområdet. Flertalet kommundelsnämnder har det lokala ansvaret för
sektorerna skola, social, fritid och kultur. Närmare uppgifter om kommundelsnämnderna
och deras ansvarsområde framgår av nedanstående tabell som ställts samman av
Svenska kommunförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommuner med kommundelsnämnder (KDN)/motsvarande den 1 maj
1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Antal in
v.</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Antal KDN/</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.9pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kommun</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(1000-tal) 1985-12-31</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>motsvarande</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhet</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Järfälla</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola.social .fritid,kultur'</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Huddinge</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social,fritid,kultur</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nacka</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social,fritid,kultur</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Upplands
Väsby</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social,frilid,kultur</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala</span></i></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>155</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social,fritid,kultur</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Eskilstuna</span></i></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social,frilid,kultur</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nyköping</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Endasi leknisk verksamhet'</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Norrköping</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>119</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social,fritid,kultur</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:35.05pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Linköping</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>117</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,fritid,kultur 3 KDN Skola,fritid,kuliur, social 1 KDN
Skola,frilid,kultur, miljö-och hälsoskydd 1 KDN</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Motala</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social,fritid,kultur</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vadstena</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Endasi frilidsverksamhei*</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Växjö</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social,fritid,kultur</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Göteborg</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>425</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social,fritid,kuliur 2 KDN Teknisk verksamhet 1 KDN</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Uddevalla</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social.fritid,kultur</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ale</span></i></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social,friiid,kultur samt Teknisk verksamhet</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Borås</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social,fritid,kultur</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Örebro</span></i></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>118</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social,friiid,kullur</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.55pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Västerås</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>118</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social,fritid,kultur saml Park- och
idrottsverksamhet</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sandviken</span></i></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social,fritid,kultur och Fastighetsförvaltning</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hudiksvall</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skola,social ,frilid,kultur</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bräcke</span></i></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>All lokal verksamhel</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.7pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.7pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Umeå</span></i></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fritid.kultur 8 KDN Fritid,kultur, social och Teknisk
verksamhet 1 KDN</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>S: a 22</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1881</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=221 colspan=3 valign=top style='width:165.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kursiverat
= heltäckande i kommunen</span></p>
</td>
<td width=170 valign=top style='width:127.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' 1982-1987 är försöksverksamhet. Från 1988 skall hela
kommunen vara indelad i 4-5 KDN,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Fr.o.m. årsskiftet 86/87 införs full verksamhet i alla 14
KDN. 1 dag är nämnd-strukturen fastställd men inte verksamhetsinriktningen. F. n.
finns två KDN (Kniv-sia och Gottsunda) i full verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Utredning pågår om ulvidgat ansvarsområde såsom kultur
och fritid samt social och skola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>■*
Denna nämnd är verksam inom en sektor. Vadstena kommun har ändå angett nämnden
vara en kommundelsnämnd, eftersom den också svarar för uppgifter, som brukar
ankomma pä kommundelsråd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landstingen
omfattas inte av lokalorganslagen. Fr. o. m. den 1 januari 1986 gäller för
dessa och de tre kommuner (Göteborg, Malmö och Gofiand) som inte ingår i något
landsting, lagen (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna. Ett
särskilt organ fär under en eller flera nämnder handha förvaltning och
verkställighet för del av landstinget eller för en eller flera anläggningar,
eller för en eller flera delar av den landsfingskom-munala verksamheten. Ett
särskilt organ får också handha förvahning och verkställighet under ett eller
flera andra särskilda organ. Särskilda organ fär ges fill uppgift att handha
förvaltning och verkställighet som enligt lag eller annan författning ankommer
pä hälso- och sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden, omsorgsstyrelsen,
utbildningsnämnden och kommunallagsreglerad nämnd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frikommunlagen ger tre
landsting (Göteborgs och Bohus läns, Örebro Prop. 1986/87:91 läns och
Jämtlands läns) möjlighet att bedriva försöksverksamhet med en friare central
nämndorganisation. Regleringen av lokala organ i frikommunlagen är dock tillämplig
endast på de nio kommuner som omfattas av frikommunförsökel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:9i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
proposition ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslag
......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 12 mars 1987 </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nya vägar för
medborgarinflytande i den kommunala verksamheten</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Brukarinflytande............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De anställdas roll ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommunal informafion ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 Störte möjligheter att
decentralisera nämndarbetet i kommunerna</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledande överväganden ............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utökad organisationsfrihel
genom en ny lokalnämndslag </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Institutionsstyrelser inom del specialreglerade
området </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialreglerade uppgifters
anknytning till kommundel </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statligt reglerade Qänster ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lokala nämnder i de landslingsfria
kommunerna.... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Centrala nämnder.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Särskilda organ under lokala
nämnder ............... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Följdlagstiftning ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4 Nya roller för de
förtroendevalda och partierna ..... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledande överväganden ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ökad målstyrning av kommunal
verksamhet ..... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förtroendevalda och parfier............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Valsystemet i kommunfullmäktigvalen
i kommuner som är indelade i valkretsar </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget fill lag om ändring i
kommunallagen (1977:179) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lokalnämndslag .......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget fill lag om ändring i
lagen (1984: 382) om försöksverksamhet med en friare kommunal
nämndorganisation........................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget fill lag om ändring i
socialQänstlagen (1980:620) ....</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan .................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut............................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Demokratiberedningens betänkande (SOU 1985: 28) Akfivt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>folkstyre
i kommuner och landsting</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
och lagförslag .................. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2 Sammanställning
av remissyttrandena ......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3 Promemoria om
lokala nämnder i kommunerna </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
inlamnatavInlämnat avFolkpartiet liberalerna2014-11-22 17:30:38tilldelatTilldelatKonstitutionsutskottet2014-11-22 17:30:38GA0391prop_198687__91.pdf5028493pdfom aktivt folkstyre i kommuner och landsting.https://data.riksdagen.se/fil/9E6B9523-1F5F-45F4-A82D-DF54A1DB99C5följdmotion<br/>
med anledning av prop. 1986/87:91<br/>
Aktivt folkstyre i kommuner och landstingGB02K1mot1987/88K1med anledning av prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landstingMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1986/87:91<br/>
Aktivt folkstyre i kommuner och landstingGB02K2mot1987/88K2med anledning av prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landstingMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1986/87:91<br/>
Aktivt folkstyre i kommuner och landstingGB02K3mot1987/88K3med anledning av prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landstingMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1986/87:91<br/>
Aktivt folkstyre i kommuner och landstingGB02K4mot1987/88K4med anledning av prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landstingMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1986/87:91<br/>
Aktivt folkstyre i kommuner och landstingGB02K5mot1987/88K5med anledning av prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landstingMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1986/87:91<br/>
Aktivt folkstyre i kommuner och landstingGB02K1mot1987/88K1med anledning av prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landstingMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1986/87:91<br/>
Aktivt folkstyre i kommuner och landstingGB02K2mot1987/88K2med anledning av prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landstingMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1986/87:91<br/>
Aktivt folkstyre i kommuner och landstingGB02K3mot1987/88K3med anledning av prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landstingMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1986/87:91<br/>
Aktivt folkstyre i kommuner och landstingGB02K4mot1987/88K4med anledning av prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landstingMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1986/87:91<br/>
Aktivt folkstyre i kommuner och landstingGB02K5mot1987/88K5med anledning av prop. 1986/87:91 om aktivt folkstyre i kommuner och landstingMotion