<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2449883</hangar_id>
 <dok_id>GA0352</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>52</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1986/87:52</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>52</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-10-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 15:18:20</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:56:43</publicerad>
 <titel>om exekutionsväsendets organisation m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA0352/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA0352</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA0352</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:21.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
19.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87:52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om exekutionsväsendets organisation m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1986/87:52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagils upp i
bifogade uidrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1986 för den åtgärd och
det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På regeringens vägnar Ingvar Carlsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof
Feldt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen föreslås all nuvarande organisalion för
kronofogdemyn­digheterna ändras så att en kronofogdemyndighet bildas i vatje
län. Försla­get syftar lill atl dels underlätta samarbetet mellan
kronofogdemyndighe­terna och andra organ på central och regional nivå, främst
de blivande länsskatiemyndigheterna, dels komma till rälla med personalproblemen
i exekutionsväsendet, dels effektivisera kronofogdemyndigheternas arbets­insatser.
Genom atl hela länet föresläs bli kronofogdemyndigheternas ar­betsområde kan
lokalisering och bemanning av de lokala enhelerna be­stämmas utifrån de krav
och prioriteringar som verksamheten ger upphov tUl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslås riksskaiteverket fä lill uppgift att leda
verksamheten i exekutionsväsendet. Syftet med detla förslag är att skapa en effekliv
ledningsfunktion som har samma styrmöjligheter i exekutionsväsendet som i
skatteförvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:61.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänheten föreslås få insyn i kronofogdemyndigheternas verksamhel
genom all myndigheterna skall ledas av en lekmannastyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:61.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen föreslås nu ta ställning till dessa principiella
riktlinjer för exekutionsväsendets organisation. En kommitté avses bli
tillkallad för atl lämna förslag till hur den nya organisalionen närmare bör ulformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omorganisationen skall enligl förslagel genomföras den I
juli 1988.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 52&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur prolokoll vid regeringssammanlräde den 31 oktober 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Feldt, Sigurdsen, Guslafsson,
Leijon, Hjelm-WaUén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl,
R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist,
G. Andersson, Lönnqvist&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Feldt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om exekutionsväsendets organisation m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fyra
uiredningar har sedan år 1969 belyst olika problem i nuvarande kronofogdemyndighetsorganisation
och lämnat förslag till lösningar. I de delar förslagen har avsett en ny dislriktsorganisalion
har de inte letl till någon förändring på gmnd av alt de ansells innebära en alllför
långtgående centralisering av den exekutiva verksamhelen fill ell fålal orler i
landel. Sysselsällningspolitiska och lokalpoliliska skäl har anförts mol
förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
om en sammanhållen skatteförvaltning har antagits av riksda­gen (prop.
1985/86:55, BoU 11, rskr. 82) innebärande bl.a. all en länsskat­lemyndighel
skall bildas i varje län och atl riksskatteverket skall leda verksamhelen i
skalleförvaltningen. Riksdagens beslut berör inte krono­fogdemyndigheternas
organisation eller verksamhel. En ändrad organisa­lion av exekutionsväsendet
har emellertid fått förnyad aktualitet genom omorganisationen av
skatteförvaltningen och jag har därför funnil tiden vara lämplig atl nu la upp
denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tidigare
uiredningar har uttömmande redovisat de olika problemen i nuvarande
organisation. Någon ytterligare ulredning harjag inte bedömi vara erforderlig
för mina överväganden och ställningstaganden beiräffande den nu aktuella
omorganisationen. I stället har kontakter lagits under hand med riksskatteverket
såsom centralmyndighet för adminislralionen av exe­kulionsväsendet för atl få
bekräftat all problembeskrivningarna i det tidi­gare utredningsmaterialet
fortfarande har aktualitet. Skalteindrivningsut-redningens arbele har
förutsatts (prop. 1984/85:100 bil. 9) ha viss betydelse för frågan om landets
indelning i kronofogdedislrikt. Jag har därför från utredningsmannen inhämtut
att en kraftig reducering av anlalet distrikt inte negafivt påverkar hans fortsatla
utredningsarbete. Kontakler har vidare förekommit med berörda fackliga
organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kommer att i det följande redogöra för mitt förslag. Då detta grundar sig på
överväganden som har anknytning lill tidigare utredningsmaterial skall jag
inledningsvis sammanfalla de tidigare utredningar som är av intresse i
sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Nuvarande organisation&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Generell organisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landet
är sedan 1 januari 1965 indelal i 81 kronofogdedislrikt. I varje distrikt finns
en kronofogdemyndighet med en chefskronofogde som chef. 1 Stockholms, Göteborgs
och Malmö kronofogdedislrikt har chefen för myndigheten titeln kronodirektör.
På 22 kronofogdemyndigheter är chefen den ende kronofogden. På övriga myndigheler
finns utöver chefen en eller flera kronofogdar. Myndigheterna har dessulom
exekutiv personal och kontorspersonal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Myndighetens
chef, övriga kronofogdar samt huvuddelen av övrig per­sonal är stationerad på
en ort, den s.k. centralorten. I många distrikt finns exekutiv personal och
kontorspersonal stationerad även på andra orter än centralorten, s.k.
stationeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdedisiriklen
är i huvudsak utformade på grundval av polisdis­trikten men ansluter även till
andra administrativa och judiciella indelning­ar i landet. Distriktens gränser
skär således inte i något fall läns- eller kommungränser. De följer vidare i slort
gränserna för fögderier och dom­kretsar. Anlalet dislrikl varierar i länen. 1
fyra län - Uppsala, Kronobergs, Gotlands saml Jämtlands län - utgör hela länet ell
distrikt. I övriga län finns från två upp till nio distrikt, varvid flertalet,
eller tolv län, har tre eller fyra distrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om ytvidd, befolkningstäthet och reseavstånd inom distrikten föreligger slora
skillnader. Ytvidden varierar från knappt 200 kvadratkilo­meter fill över 50000
och befolkningstätheten per kvadratkilometer från en invånare lill 3562. Dessa
geografiska och demografiska skillnader inverkar på kronofogdemyndigheternas storiek
uttryckt i antal tjänsler. I de ylstora distrikten finns de minsta
myndigheterna, omkring 12 tjänster, och det största distriktet Stockholm med ca
340 ijänster har den minsta ytvidden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Administrationen
av exekutionsväsendet är delad mellan kronofogde­myndigheterna, länsstyrelsen i
länet och riksskaiteverket. Riksskattever­ket är centralmyndighet för
administration av exekulionsväsendet. En särskild avdelning inom verkel
(avdelning E) svarar för denna uppgifl. Avdelningen är delad i en exekutionsjuridisk
och en exekutionsadministra-liv sektion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
exekutionsjuridiska seklionen utarbetar föreskrifter och råd för exekutionsväsendet,
bevakar statens rätt i vissa kronomål samt för statens talan vid domstol i
sådana mål. Seklionen handlägger vidare ärenden som rör böleshandräckning i
förbindelse med de nordiska länderna samt fast­ställer innehållet i
fackutbildningen inom sakområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den exekutionsadminislrativa
sektionen planerar och genomför organi­&lt;br&gt;
sationsförändringsprojekt, ulvecklar arbetsmetoder, planerar den exeku­&lt;br&gt;
liva verksamheten, samordnar krav på utveckling av ADB-stödet saml&lt;br&gt;
ansvarar för uppföljning och kontroll av kronofogdemyndigheterna. Vi­&lt;br&gt;
dare utarbetar sektionen rutiner och utformar blanketter, meddelar före­&lt;br&gt;
skrifter och anvisningar, handlägger frågor om personalplanering, rekryle­&lt;br&gt;
ring, Ijänstelillsältningar, löne- och anställningsvillkor samt arbetsmiljö&lt;br&gt;
och samverkansformer inom kronofogdemyndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I riksskalleverkels
uppgifler ingår även all lill regeringen ge in framställ-     Prop. 1986/87:52
ning om medel för exekutionsväsendets gemensamma behov och alt avge
anslagsframställning för kronofogdemyndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i länel svarar för budget och medelslilldelning,
löneutbe­talningar och vissa personaladminislrativa uppgifier. Med slöd av medels-förvaliningskungörelsen
(1964:886) gör länsstyrelsen årlig inventering hos kronofogdemyndigheterna. Den
utövar vidare enligl uppbördslagen fillsyn över skalteindrivningen i länet.
Denna tillsynsfunktion övertas fr.o.m. årsskiftet 1986/87 av länsskattemyndighelen
i avvaktan på att slutlig ställ­ning las lill kronofogdemyndigheternas
organisationstillhörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Intern organisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.1 Kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Göteborg och
Malmö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Organisationen för kronofogdemyndighelerna i Siockholm,
Göteborg och Malmö skiljer sig från övriga kronofogdemyndigheters i landel.
Behoven av organisaloriska särlösningar i de tre storsladsmyndigheterna har i försia
hand hänförls lill deras sloriek i fråga om arbetsvolym och antal anställda.
Vid myndigheten i Stockholm finns f. n. ca 350 anslällda, i Göteborg ca 290 och
i Malmö ca 150. Som jämförelse kan nämnas atl närmasl därefler i
storleksordning kommer kronofogdemyndigheter med cirka sjuttiolalel an­slällda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Storsladsmyndigheterna omorganiserades åren 1978-79 som
ett resullal av den s. k. storstadsutredningen. Förändringar i verksamheten
till följd av ny lagstiftning, särskilt reformeringen av konkurslagstiftningen
1980, ny ulsökningsbalk 1982, införandet av redovisningssystemet för exekutions­väsendet
(REX) i hela landet 1984 saml effeklerna av de åriiga anslags­nedskärningarna
krävde dock en översyn av organisationen. De tre slor-sladsmyndighelerna
utredde därför var för sig förutsättningarna för en förändring av den egna
myndighetens organisation. Delta ledde fram till en ny organisation för de tre storsladsmyndigheterna
som i huvudsak följde en gemensam organisationsmodell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag återkommer senare till hur övriga
kronofogdemyndigheter är organi­serade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.1.1 Kronofogdemyndigheten i Stockholm&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheten fick sin nuvarande organisation den
1 oktober 1985. Jämfört med tidigare organisation innebär den nya en betydande
rationalisering som berör främst ledningspersonalen i myndighelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Myndigheten leds av en kronodireklör som är chef Till
chefens förfo­gande finns en stab för ledningsfunktionerna. Direkt lydande under
chefen finns vidare enheler för adminislralion, kontroll och revision saml fillsyn
i konkurs. Den operativa verksamheten delas på en centralavdelning och två
fältavdelningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enheten för administration delas i en personalsektion och
en ekonomi­sektion. Inom personalseklionen finns en grupp för personalfrågor
och en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grupp
för utbildningsfrågor. Inom ekonomisektipnen finns en ekonomi- Prop. 1986/87:52
grupp och en inlendenlurgmpp. Till skiUnad från övriga kronofogdemyn­digheter i
landet har kronofogdemyndigheten i Siockholm egen personal­administration. Della
innebär all länsstyrelsen i Stockholms län inte befat­tar sig med Slockholmsmyndighetens
personal- och ekonomifrågor på samma säll som med övriga myndigheters i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
centralavdelningen finns en enhet för registrering av mål och ärenden som är
gemensam för hela myndighelen. Vidare finns en enhet för införsel för
underhållsbidrag och en för exekutiv försäljning av fast egen­dom m. m. Försäljningsenheten
åtar sig även fastighetsförsäljningsuppdrag från andra kronofogdemyndigheter i
länet. Slutligen finns en enhel för konkurs och lönegaranti. Till denna är
knuten en specialindrivningsgrupp för bekämpande av ekonomisk brottslighet (S-gmpp).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fällverksamhelen
är organiserad i två fällavddningar. De har vardera en kontorsenhel beslående
av två sektioner. Inom varje sektion finns en grupp för allmänna mål, en för
enskilda mål och en för löneexekulion. Denna senare grupp handlägger dock inle
mål om införsel för underhållsbi­drag utan dessa handläggs, som framgått
tidigare av framställningen, på en särskild enhel i cenlralavddningen. Vardera fällavddningen
har fyra fal­lenheter för den exekuliva fällverksamhelen. Fällavddningarna svarar
för verksamheten i var sin hälft av distriktet. Vatje fallenhet har sedan i sin
tur en geografisk del av fältavdelningens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avdelningscheferna
är kronofogdar med uppgifl atl administrera den egna avdelningen. De skall
också verka för en enhetUg rättstillämpning mellan avdelningarna och samordna
arbetsformerna mellan centralavdel­ningen och fällavddningarna. De deltar i ledningsgmppen
och medverkar därigenom i den totala ledningen, samordningen och uppföljningen
av myndighetens verksamhet. Chefen för cenlralavddningen ansvarar även för ADB-frågorna
inom myndighelen och svarar för kontakten med RSV i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fältenhelscheferna
är kronofogdar med uppgift att svara för att enheten arbelar effektivt.
Ytterligare uppgifter är bl.a. alt följa rättstillämpningen inom sakområdet.
Fältenhetschefen svarar också för enhetens juridiska kompetens i
indrivningsarbetet och företräder staten som borgenär i de allmänna målen
enligt gällande beslutsordning eller tjänsteföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övriga
ledande funklioner på enhetsnivå utövas av kronokommissarier som biträder
avdelningscheferna med det löpande administrafiva arbetet. Inom fältenheterna
fullgör kronokommissarierna dessutom exekuliva upp­gifter av kvalificerad nalur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
varje fältenhet finns en kvalificerad exekutiv tjänsteman (krono­kommissarie)
som är operaliv speciaUst. Han handlägger mål som rör gäldenärer med slora
skalleskulder, mål om betalningssäkring saml mål som rör gäldenärer som kräver
speciella arbetsinsatser. Han svarar dessut­om för sambandet med S-gmppen i cenlralavddningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.1.2
Kronofogdemyndigheten i Göteborg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogemyndighelen
i Göteborg fick sin nuvarande organisation den 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;maj
1986. I likhei med vad som gäUer för kronofogdemyndighelen i Stock-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;holm
innebär den nya organisationen en belydande rationalisering jämfört     Prop.
1986/87:52 med den gamla. Den berör främst ledningspersonal på olika nivåer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
kronodireklör är chef för myndighelen. Till förfogande finns en stab för ledningsfunklionerna.
Ytterligare funklioner som förts till staben är kontroll och tillsyn saml
tillsyn i konkurs. För de administrativa uppgif­terna finns en särskild enhel
som sorterar direkt under chefen. Länsstyrel­sen medverkar i personal- och
ekonomifrågorna vilket innebär att myndig­heten har samma stöd som
kronofogdemyndigheterna i landet i övrigt i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
operativa verksamhelen delas som i Siockholm på en cenlralav-delning och tvä fällavddningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
centralavdelningen ingår enheter för införsel för underhållsbidrag, exekuliv
försäljning av fast egendom m.m. saml konkurs och lönegaranti. Till den senare
enheten aren EK-sektion knuten med huvudsaklig uppgift att bekämpa den
ekonomiska brottsligheten. För den konlorsmässiga han­leringen av de inkommande
målen finns i centralavdelningen en enhet för allmänna mål och en enhet för
enskilda mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
båda fällavddningarna har vardera en expedition, en löneseklion och tre
fallenheter. Eftersom måladministrationen ligger på enheler i central­avdelningen
saknas de kontorsenheter som finns i Slockholmsmyndighe­tens organisation. Två
av fallenheterna består av två fältseklioner vardera och den iredje av en fällsektion
som handlägger mål där gäldenärerna är juridiska personer. 1 Mölndal och Stenungsund
finns lokalkontor (statione­ringar) som är fältseklioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
personal i ledande ställning och deras ansvarsområden hän­visas lill
redogörelsen för kronofogdemyndigheten i Siockholm i föregåen­de avsnitt. De
båda målenheterna i cenlralavddningen leds av vardera en byrådireklör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.1.3
Kronofogdemyndighelen i Malmö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheten
i Malmö fick sin nuvarande organisation den I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;februari
1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Myndigheten
leds av en kronodireklör som är chef Stabs- och admini­strativa funklioner är
organiserade på samma sätt som har beskrivits i föregående avsnitt beiräffande
Göteborgsmyndigheten. Den operativa verksamheten delas på en centralavdelning
och en fältavdelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centralavdelningen
är organiserad i en enhel för exekufiv försäljning, en konkurs- och
lönegarantienhet, en registreringsenhet och en enhet för löneexekulion som, fill
skillnad från myndigheterna i Siockholm och Göle­borg, handlägger all
löneexekution.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fältavdelningen
är delad i tre fallenheter med vardera två fältseklioner. På en av
fältenheterna finns en avhysningsgrupp i stället för en fältsektion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansvarsområdena
för personal i ledande ställning är desamma som för myndigheterna i Stockholm
och Göteborg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.2
övriga kronofogdemyndigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
interna organisafionen av övriga kronofogdemyndigheter följer i slort den
organisationsmodell som beskrivs i 5 § andra stycket kronofogdemyn-dighelsinstruklionen
(1981:1184).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Funktionssambandet
mellan olika arbetsuppgifter är liksom för stor- Prop. 1986/87:52 stadsmyndigheterna
styrande för organisatiorien. Myndigheternas opera­tiva verksamhel delas upp på
en kontorsenhel som svarar för de exeku­tionsadminislrativa arbetsuppgifterna i
målen saml en eller flera fältsek­lioner för den exekutiva fältverksamheten.
Kontorsenheten är delad i en sektion A för allmänna mål och en sektion E för
enskilda mål och löneexe­kution. Inom fältseklionerna utförs det huvudsakliga indrivningsarbelet
och vidtas de exekuliva ålgärder i övrigt som erfordras i såväl allmänna som
enskilda mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
de större myndigheterna handläggs de administrativa uppgifterna inom ett chefen
direkt underställt kansli liksom i förekommande fall även de uppgifter som
åligger kronofogdemyndighet som tillsynsmyndighet i konkurs. Vid de myndigheter
som saknar kansli förläggs kansligöromålen till kontorsenhelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kronofogde som är chef för myndigheten (chefskronofogden) svarar för planering,
ledning, samordning och uppföljning av myndighetens sam­lade verksamhet. Övriga
kronofogdar svarar, jämte chefskronofogden, för den juridiska kompeiensen inom kronofogdemyndighelen.
Arbetsuppgif­terna fördelas mellan kronofogdarna i enlighel med en för
myndigheten gällande arbetsordning. Vanligen innebär delta atl varje kronofogde
tillde­las ell s.k. målområdesansvar för en eller flera fältsektioner eller för
någon viss funktion inom myndigheten, t.ex. exekutiv försäljning av fast egen­dom
eller tillsynsuppgifter i konkurs. I de minsta kronofogdemyndighe­terna är
samtliga chefs- och juristfunktioner samlade i chefskronofogde-ijänsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:233.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Tidigare utredningar &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1  1957 års polisutredning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
organisation av exekutionsverksamheten som rådde när 1957 års polisutredning år
1961 avgav silt principbetänkande Huvudmannaskapet för polisväsendet m.m. (SOU
1961:34) vari korthet följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
1877 års uisökningslag fullgjordes de exekutiva göromålen av en utmätningsman.
Utmätningsman på landel var landsfiskalen som ofta för­enade denna syssla med tjänslen
som polischef och åklagare. Städer ulan magistrat räknades i utsökningslagens
mening fill landet varför landsfiska­len var utmätningsman jämväl i de flesta
sådana städer. I städer med magistrat och i de städer utan magistral som ägde rätl
alt hålla egen utmätningsman sköttes ulmälningsmannagöromålen av en eller flera
stads­fogdar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
utmätningsmannen lydde exekulionsbilräden - och i vissa magis-iralsstäder
särskilt förordnade domsverkslällare - med uppgift att biträda utmätningsmannen
i hans verksamhet. Exekulionsbiträdena (domsverk-slällarna) var anslällda av respeklive
stad. På landsbygden ingick det i den polisiära verksamhelen alt bilräda vid ålgärder
i utsökningsmål. Del var således polismän som på landel utförde exekutionsbilrädesgöromålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisutredningens
huvuduppgift var all uireda frågan om polisväsendets     Prop. 1986/87:52
allmänna organisalion. Del ansågs emellertid att ulredningen även skulle la upp
frägan om de exekuliva arbetsuppgifterna borde föras över pä perso­nal ulanför polisväsendel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
förordade i sitt betänkande atl del dåvarande sambandet mellan polis- och exekulionsverksamhelen
skulle brylas. I samband där­med redovisade utredningen sin uppfattning om
exekutionsväsendets framtida organisalion. En allmän samordning av
exekutionsväsendet i släderna och på landet borde enligl ulredningens mening
under alla om­ständigheter komma lill slånd. Den organisafion av exekulionsverksamhe­len
som gällde på landet, dvs. med landsfiskalen som utmätningsman, borde generellt
lillämpas. Stadsfogdeorganisationen föreslogs således bli avvecklad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisutredningens
förslag innebar att de föreslagna polisdistrikten även skulle bilda utmätningsmannadistrikt
och all utmätningsmannen skulle benämnas kronofogde. Utredningen gjorde en
preliminär indelning av lan­del iill polisdistrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser ansåg emellertid att fögderiindelningen var en lämpligare grund
för indelningen i utmätningsmannadistrikt. Länsstyrelsen i Kristianstads län
anförde bl.a. alt det var i fögderierna som själva grunden - debiteringen av
skatter - lades för utmätningsmannens verk­samhel som skatteindrivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
betänkande lades till grund för prop. 1962:148. Föredra­gande
departementschefen biträdde etl förslag av utredningen att staten skulle överta
huvudmannaskapel för exekutionsväsendet fr.o.m. den I januari 1965. Distriktsindelningsfrägan
sköts pä framfiden i avvakian på elt förslag om distriktens interna
arbetsorganisation. Riksdagen beslöt i enlig­het med propositionen (SU
1962:183, rskr. 387).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2 1962 års polisberedning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
principbeslul år 1962 innebar inte endast all exekutionsväsen­det skulle
förstatligas utan även att det lidigare sambandet mellan polis­och
åklagarväsendet skulle lösas upp. Beslulel angav endast huvudprinci­perna för
den nya organisationen. Ålskilliga omfattande och svårlösta frågor fordrade
ytterligare ulredning innan reformen kunde genomföras. Ett antal sakkunniga
tillkallades därför efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1962, för all
såsom en särskild beredning biträda med det ytterligare utrednings-,
planläggnings- och författningsarbete som krävdes för reformens genomförande.
De sakkunniga kallade sig polisberedningen. Beredningens arbete bedrevs på fem
sektioner varav en svarade för exeku-tionsorganisalionen. Beredningen
överlämnade under tiden augusti 1963 -januari 1964 sammanlagt 20 stencilerade betänkanden
varav fyra rörde exekulionsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förslag som polisberedningen lade fram hade utformats efter samråd med
lagberedningen beträffande distriktens storiek, kompetenskraven för kronofogdar
och biträdande kronofogdar saml principerna för arbetsför-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;delningen dem emellan,
kronofogdarnas arbetsuppgifter samt exekufiva    Prop. 1986/87:52 personalen
och dess uppgifler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
av huvudfrågorna för beredningen var distriktens storlek. Minimikra­vet för etl
dislrikl var alt arbetsbördan skulle ge full sysselsättning åt en kronofogde.
Det var dock önskvärt all så många distrikt som möjligt fick en sådan slorlek atl
det även gav arbetsunderlag för en biträdande krono­fogde. I varje län borde
finnas minsl ett distrikt med biträdande kronofog­de, företrädesvis i del
distrikt där residensstaden ingick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnden av atl flera remissorgan i sina yttranden över 1957 års polisutrednings
principbetänkande hade varnat för alltför stora distrikt log polisberedningen
upp denna fråga för närmare överväganden. Olägenhe­lerna med alltför stora
distrikt angavs vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;svårigheter atl leda och övervaka exekulionspersonalen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;sämre indrivningsresultal i de folkrika distrikten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;försämrad orts- och personkännedom hos exekulionspersonalen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;minskade kontaktmöjligheter mellan allmänheten och de exekuliva befattningshavarna
samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.    belungande
resor för befattningshavarna och slörre resekoslnader.&lt;br&gt;
Följande omständigheter åberopades som fördelar, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lägre kostnader genom rationalisering av kontorsorganisafionen,
mins­kal lokalbehov och specialisering av personalen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;snabbare och enklare handläggning av ärenden i
vilka gäldenären hade sill arbete i stad eller tätort men var bosatt utom denna
i annal dislrikl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;mindre känslighet för mbbningar i det löpande
arbetet på grund av vakanser, sjukdomsfall o.d. saml större elasticitet och
hållbarhet vid felberäkningar av arbetsvolym och vid en utökning av
arbetsuppgifter­na,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;möjligheter till inrättande av befordringsljänster
för den exekutiva per­sonalen och som en följd härav större utsikter all
erhålla duglig personal och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;enhetligare handläggning till följd av ökade
erfarenheter av svårare mål, möjlighet lill samråd och bättre utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom
framhöll polisberedningen att en indelning i stora distrikt torde väsentligl
underlätta det praktiska genomförandet av lagberedning­ens framlagda förslag om
inbördes samarbete mellan utmätningsmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beredningen
vägde för- och nackdelarna mot varandra. Beträffande det&lt;br&gt;
ofta sämre indrivningsresullalet i folktäta distrikt lorde delta enligt bered­&lt;br&gt;
ningen inte bero på distriktens storlek utan snarare på att dessa är centra&lt;br&gt;
för affärsliv och industri samt på befolkningens allmänna inställning och&lt;br&gt;
sociala sammansättning. Den väsenlliga invändningen all konlaklerna mel­&lt;br&gt;
lan allmänheten och myndigheler försvårades i de större distrikten kunde i&lt;br&gt;
stor ulslräckning elimineras genom alt arbelsgrupper ulstationerades på de&lt;br&gt;
viktigaste orterna i distrikten. Beredningen fann sig böra förorda relativt&lt;br&gt;
stora distrikt bl.a. med hänsyn tUl alt del pågående arbetet med en ny&lt;br&gt;
ulsökningsbalk förutsatte dislrikl med rätt slor omfattning. Beredningen&lt;br&gt;
tillmätte vidare det förhållandet stor betydelse att det var angeläget alt&lt;br&gt;
råda bot på de då rådande personalsvårighelerna. I de små distrikten var&lt;br&gt;
det uteslutet alt på elt avgörande säll kunna påverka och förbällra rekryte-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:232.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringen.
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;11    Riksdagen
1986/87. I saml. Nr 52&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beredningen
förslog all landet skulle delas in i 81 kronofogdedistrikt. Prop. 1986/87:52 Indelningen
grundade sig på dess förslag tUl polisdistriktsindelning. Kro­nofogdedistrikten
motsvarade ell eller flera polisdistrikt. En kronofogde skulle föreslå dislriklel.
Om flera kronofogdar fanns i samma dislrikl skulle en vara adminsitrativ chef
för kronofogdemyndigheten och i denna egenskap handlägga och ensam besluta i
ärenden rörande myndighetens förvaltning. Beträffande ulmälningsmannagöromålen
borde kronofog­darna vara hell sidoordnade för all i prakliken inte en ny besvärsinslans
skulle tillskapas och för all en klar fördelning av ansvaret för målens handläggning
skulle kunna uppehållas emellan dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fördelarna
med slora distrikt ansåg beredningen bäst kunna utnyttjas om personalen
koncentrerades till centralorten. Avkall från denna cenlrali-seringsprincip
borde dock få göras när del motiverades av avstånd och kommunikationsförhållanden.
På grund av de ibland belydande avstånd som kunde förekomma i de föreslagna
distrikten var det nödvändigl att stationera personal med full eller begränsad
verkställighetskompetens ulom centralorten. Beredningen föreslog därför atl
omkring 175 slatione-ringar skulle inrättas i landel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
den inre organisationen av kronofogdemyndigheterna var föremål för beredningens
överväganden och förslag. Frän såväl kostnads- som effektivitetssynpunkter
ansåg beredningen alt den konlorsmässiga hand­läggningen borde koncenlreras till
centralorten och alt den faliarbetande personalen huvudsakligen borde
sysselsätta sig med sådana göromål som inte kunde utföras av andra
befattningshavare. För fältarbetet borde dis­trikten enligl beredningens mening
vara uppdelade i etl antal geografiska områden vars omfattning skulle beslämmas
så att befattningshavarna er­höll en så jämt fördelad arbetsbörda som möjligt. Fältindrivningsavdd-ningen
skulle förestås av en kronokommissarie utom i vad avsåg utsök­ningsmålen som
skulle handläggas direkl under kronofogdes ledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beredningen
uppehöll sig även vid kompetenskraven för och utbildning­en av myndighelernas
personal. Som kompetenskrav för kronofogde föror­dade beredningen juris
kandidatexamen med tingsmeritering. Dispensmöj­lighcler från den föreskrivna ulbildningen
borde dock finnas för dem som var uimätningsmän och de som hade
landsfiskalstjänst. Beiräffande den exekuliva personalen förklarade beredningen
all del var en förutsättning för den allmänna rättssäkerheten och för
effektivitet i indrivningen av statens fordringar all den var välutbildad och
föreslog därför all särskild utbildning av exekutiv personal skulle anordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regional
och central organisalion för exekutionsväsendet saknades före&lt;br&gt;
förstatligandet. Beredningen erinrade vid utvecklingen av sina tankar be­&lt;br&gt;
träffande den regionala organisalionen att det enligl ulsökningslagen inte&lt;br&gt;
fanns nägol förmanskap med befälsrätt över utmätningsman så alt han&lt;br&gt;
kunde beordras atl t.ex. företa en förrättning. Utmätningsmannen var&lt;br&gt;
sålunda exklusivt verkställighetsorgan. Någon regional organisation av del&lt;br&gt;
slag som fanns inom polis- och åklagarväsendet var därför enligt bered­&lt;br&gt;
ningens uppfattning inte påkallad av samma skäl som inom dessa verksam­&lt;br&gt;
hetsområden. Exekutionsväsendet ansågs dock böra adminislreras av elt&lt;br&gt;
statligt organ.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var vidare enligt beredningen praktiskt ömitillsynen
som länsstyrel- Prop. 1986/87:52 sen utövade genom åriig inspektion kunde
kopplas samman med den inventering som skulle ske hos kronofogdarna i deras
egenskap av förval­tare av allmänna medel. Dock framhölls alt frågan om
tillsynens fortsatta bestånd var avhängig frågan om överexekutors vara eller
icke vara efter­som tillsynen förutsatte exekutionsrättslig expertis som endast
kunde till­handahållas länsstyrelserna genom överexekutorsfunklionen. Beredning­en
förordade likväl, särskilt med hänsyn till att det inte fanns någon lämplig
centralmyndighet för de adminisiraliva uppgifterna, all administrationen lills
vidare skulle anordnas länsvis. Frågan borde emellertid tas upp till förnyad
prövning i samband med att överexekutorsinslilulionen avskaffa­des.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis uppehöll sig beredningen vid frågan om den
centrala ledningen av exekulionsväsendets organisation. Någon myndighel som var
lämpad alt överlåta denna funkiion på fanns inte. Riksrevisionsverket bedömdes
inte kunna komma ifråga då det inte ansågs förenligt med integriteten hos en
revision atl vara huvudman och ansvarig för ledningen av den verksamhet som
revisionen hade att övervaka. För de angelägenhe­ler som krävde en enhetlig
lösning föreslog beredningen all en särskild nämnd skulle inrättas fr.o.m. den
1 juli 1964.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beredningens förslag remissbehandlades i vanlig ordning.
Remissinstan­serna anslöt sig i allt väsentligt till den framlagda förslagen.
Beredningens förslag förelades därefter riksdagen för beslul. I prop. 1964:100
uppehöll sig föredragande departementschefen i sina överväganden vid bl.a. di­striktsindelning,
arbelsorganisalion, kompelenskrav och administrationen på regional och central nivä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande distriktsindelningen anknöt föredraganden lill
en början till 1957 års polisutredning och de synpunkter han då anlade på de
principer som borde vara vägledande för distriktsindelningen. Beredning­ens
förslag tillgodosåg väl del önskemål om ulslationerad personal som siatsmakterna
uttalade i samband med principbeslutet. Han konstaterade för egen del att i hälflen
av de distrikt som beredningen föreslog uppgick inle exekutionspersonalen till lio
personer. Han ville likväl inle förorda någon nedre gräns för storleken av ett
exekutionsdistrikt ulan ansåg alt de praktiska erfarenheter som kunde vinnas
borde avvaktas. Arbetsbördan borde dock vara utslagsgivande för distriktens
dimensionering. Flerfogde-dislrikten tillstyrkles. Beträffande utstationeringen
av exekutionspersonal anförde föredraganden att genom en i rimlig omfattning
genomförd ulsla-tionering behövde de administrativa och ekonomiska fördelar som
var förenade med stora distrikt inle vinnas på bekosinad av allmänhetens
möjlighet att komma i konlakt med exekutionsljänstemännen eller ett försämrat indrivningsresultal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredraganden anslöt sig sålunda till beredningens förslag
lill distriktsin­delning men framhöll atl i vad mån en yllerligare
sammanslagning av de minsta distrikten kunde vara ändamålsenlig fick
erfarenheterna av den nya organisalionen så småningom utvisa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande
arbetsorganisationen anslöl sig föredragande depar­&lt;br&gt;
tementschefen till förslagel alt i distrikt med fler än en kronofogde en av&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dem skulle
vara administrativ chef medan de skulle vara helt jämställda när Prop.
1986/87:52 det gällde ulmälningsmannagöromålen. Han utvecklade därvid grunden
för sitt ställningslagande på följande sätt. Även om verkställigheien av
allmänna mål hade en viss förvallningsrällslig karaklär var exekutionsvä-sendet
inle en förvallning i vanlig bemärkelse. Verkställigheten var till sin art ett judicieUt
förfarande, vilket särskilt i enskilda mål framstod som en fortsättning på
civilprocessen. Ulsökningslagen förutsatte sälunda atl ut­mätningsmans ålgärd
eller beslul endast kunde ändras av högre instans och ej av förman i ijänslen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beredningens förslag all inrätta 175 stalioneringar ulanför
centralorterna fann föredraganden vara en lämplig avvägning mellan de olika iniressen
som gjorde sig gällande i den frågan liksom även beredningens förslag till
fördelning av arbelsuppgifler mellan personal på centralorten och slatione­ringsorten.
Beredningens förslag om kompelenskrav och utbild­ning vann hans gillande och
kunde därför oförändrade ligga till grund för riksdagsbeslulet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulformningen av den regionala administrationen var enligl
före­dragandens uppfattning beroende av den framtida ställning som exeku­tionsväsendet
skulle få genom reformeringen av ulsökningslagen. Han anförde i denna del
följande. Uppenbari var atl kronofogdeinstilutionen om framlagda förslag
genomfördes blev tyngdpunkten i exekulionsväsen­det. Polisberedningen erinrade
om att en regional organisation såsom inom polis- och åklagarväsendet inle i
och för sig var påkallad för exekutionsvä­sendets del, enär någon befälsräll
över utmätningsman inle fanns och påpekade att en utspridd administration kunde
bli personalkrävande och oenhetlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna regleringen av överexekutorsinstitulet knöl
lills vidare exekutionsväsendet till länsstyrelsernas landskanslier.
Landskontoren hade hand om taxering och uppbörd, vilkel gav exekutionsväsendet
dess kvantitativt slörsia arbetsuppgifier. Länsslyrelserna hade också nu hand
om den administration av exekutionsväsendet som inte ankom pä magis­trater
eller kommunala organ. Någon cenlral myndighet, som var lämpad alt överta dessa
arbetsuppgifter fanns inte. Föredraganden ansåg att del för närvarande inte var
påkallat atl inrätta en sådan utan föreslog i likhet med polisberedningen och
flertalet remissorgan att administrationen av exekutionsväsendet, i vart fall lills
vidare, skulle anordnas länsvis. Frågan borde tas upp till nylt övervägande i
samband med den planerade reformen av överexekulorsinstitutionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot var föredragande departementschefen inle beredd atl
biträda beredningens förslag om inrättandet av ett fast organ för de frågor som
inom exekutionsväsendet måste få en enhetlig lösning. För dessa centrala frågor
borde i stället särskilda sakkunniga tillkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen förelades riksdagen 1964 som beslöl i enlighel
med propositio­nen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3 1969 års utredning rörande centralorgan inom&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;exekutionsväsendet (UCE-utredningen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
beslut den 14 november 1969 bemyndigade Kungl. Maj:t civilde­partementet atl lillkalla
högst tre sakkunniga för atl utreda frågan om centralorgan inom
exekutionsväsendet. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 20 november 1970 vidgades
uppdraget till alt avse även en översyn av landets indelning i kronofogdedislrikt.
Anledningen till att en ulredning borde lillsättas uppgavs vara följande.
Administrationen av exekutionsvä­sendet var delad mellan en centralmyndighet,
länsstyrelserna och krono­fogdemyndigheternas chefer.
Centralmyndighetsfunktionen utövades av en den 29 maj 1964 särskilt inrättad
nämnd 'för rådgivande och samordnan­de uppgifter i samband med genomförandet av
förstatligandet och omor­ganisationen av exekufionsväsendel'. Nämnden, som
kallade sig exeku­lionsväsendets organisationsnämnd (EON), hade inrättats i
enlighet med det av riksdagen godtagna uttalandet av chefen för
inrikesdepartementet i prop. 1964:100 angående organisationen av polis-, åklagar-
och exeku­lionsväsendet m.m. Genom en särskild kungörelse (1964:848) uppdrogs
sedermera åt EON att tills vidare fullgöra de uppgifter som ankom på en centralmyndighet
för exekutionsväsendet. Väsendets centrala organisa­tion uigjorde således etl
provisorium. Tiden var enligt deparlemenlsche­fens uppfattning inne alt
överväga en mera långsiktig lösning av organisa­tionsfrågan. Nya
förutsättningar förelåg för detta i och med att förslag hade lagls (prop.
1969:127) om inrätlandel av en central förvaltningsmyndighet för
skatteförvaltningen, riksskatteverket, som den I januari 1971 skulle ersätta
riksskattenämnden, centrala folkbokförings- och uppbördsnämn­den samt
kontrollstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UCE-utredningens
uppdrag blev alt klariägga vilka uppgifler som borde handläggas centralt. Om
sådana uppgifler konstaterades föreligga skulle utredningen vidare analysera de
funktionella sambanden mellan exeku­tionsväsendet och andra centrala
myndigheter och därav dra slutsatser om vilken myndighet som lämpligen borde
komma ifråga som centralorgan för exekulionsväsendet. Ulredningen skuUe siräva efler
all inle åsladkomma en frislående organisalion ulan som ett alternativ bl.a.
utreda möjligheten alt föriägga uppgiflerna till del föreslagna riksskaiteverket.
Även andra alternativ borde prövas bl.a. med tanke på all en del av
kronofogdemyn­digheternas arbele utgjorde rättstillämpning inom ramen för del
allmänna rättsväsendet. En tänkbar lösning kunde vara alt på lämpligt sätt
fördela tfrågakommande uppgifter på två eller flera organ. Väsentligt var atl
en klar uppdelning kom till stånd av ansvar och befogenheier mellan central­organet
och övriga organ inom exekutionsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I tilläggsdirektiven av
den 20 november 1970 hette del vidare all flera&lt;br&gt;
skäl kunde anföras för all en översyn nu gjordes av landels indelning i&lt;br&gt;
kronofogdedislrikt. Förulom rafionaliseringssynpunkter anfördes atl de&lt;br&gt;
alltmer komplicerade arbetsuppgifterna på kronofogdemyndigheterna&lt;br&gt;
krävde en hög grad av sakkunskap och att denna bäsl kunde utvecklas om&lt;br&gt;
verksamhetsområdet för kronofogdemyndigheterna vidgades. UCE-utred­&lt;br&gt;
ningen fick därför i uppdrag att överväga en ändrad indelning av landel i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kronofogdedislrikt. Allmänhelens
skäliga anspråk på rimliga reseavstånd     Prop. 1986/87:52 till förelrädare
för myndigheterna skulle beaktas genom atl personal sta­tionerades på andra orler
än centralorten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UCE-utredningen
slutförde sitt uppdrag ijuni 1971 genom att överlämna sitl belänkande till
chefen för civildepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
frågan om val av centralorgan för exekutionsväsendet ulgick utred­ningen från
all de administrativa uppgifterna skulle handläggas så effeklivl som möjligt
med beaktande av del funktionella samband som kunde finnas med annan
samhällsverksamhet. Tre allernaliv prövades mot denna bak­grund, nämligen riksskatteverket,
domstolsverket eller en fristående myn­dighel alternativt fördelning av uppgiflerna
på två eller fiera myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
problem som hade att göra med kronofogdemyndigheternas fiskala och judiciella
uppgifter föranledde särskilda bedömningar. Om delta an­förde utredningen bl.a.
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
grundläggande förutsättning för att verksamheten hos kronofogde­myndighelerna skulle
kunna omfallas med förtroende av allmänheten var självfallet atl deras judiciella
funktioner utövades på etl opartiskt sätl. Viklen av detta var påfallande i de
allmänna målen, eftersom utmätnings­mannen i dessa mäl hade att tillvarata
fiskala intressen. Utredningen var väl medveten om de problem som kunde följa
av kronofogdemyndigheter­nas dubbla funkiion i allmänna mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
utredningen hade kunnat finna hade emellertid föreningen av judiciella och
fiskala uppgifler på lokalplanet inte inverkat menligt på förtroendet för
myndigheterna. Det hade inle heller framställts några krav på särskilda
organisatoriska åtgärder för att stödja myndigheterna objekti­vitet i nämnda
mål. Utredningen ville emellertid understryka att de nu gjorda bedömningarna
byggde på förhållanden som förelåg då och inom överblickbar tid. Det fanns enligl
utredningens mening anledning att fortlö­pande vara uppmärksam på dessa frågor.
Det var möjligt att det i framti­den, om den judiciella delen av
kronofogdemyndigheternas verksamhet skulle öka väsentligl, kunde anföras organisaloriska
skäl för att de judi­ciella uppgifterna inom exekutionsväsendet på lokalplanet
avskiljdes från övriga uppgifler. En uppdelning av fiskala och judiciella uppgifler
på skilda myndigheter skulle nämligen i etl sådant läge kunna länkas vara
nödvändig för att lillgodose intresset av effektivitet i skatteindrivningen.
Det var sannolikl att en sådan ålgärd dessulom skulle vara ägnad att stärka
allmän­hetens tilltro lill objektiviteten i den judiciella verksamheten genom
alt den skulle bidra lill att eliminera evenluella risker för en konflikt
mellan intres­set av en effektiv skatteindrivning och intresset av opartiskhet
i de judi­ciella avgörandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
fann atl kronofogdemyndigheternas särpräglade verksam­&lt;br&gt;
het, framför allt blandningen av renodlat judiciella och andra arbetsuppgif­&lt;br&gt;
ter, talade för ett fristående centralorgan för exekutionsväsendet. Exeku-&lt;br&gt;
lionsverksamhetens begränsade omfattning gjorde att en sådan lösning inte&lt;br&gt;
förordades. Några fördelar kunde inte konstateras med all dela de admini­&lt;br&gt;
strativa uppgifterna mellan flera organ. Utredningens återstående alterna­&lt;br&gt;
tiv blev därför att välja mellan riksskatteverket och det under uppbyggnad&lt;br&gt;
varande domstolsverket.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid valel mellan dessa två centrala organ måste enligt ulredningens
Prop. 1986/87:52 mening beaktas att skalteindrivningen representerade en sä
övervägande del av verksamhelen hos kronofogdemyndigheterna och atl skaltemålens
andel och belydelse, oavsell vilken cenlral myndighel som valdes, kom all kräva
särskilt hänsynslagande och speciella åtgärder. Sambandet mellan taxering och
uppbörd, å ena sidan, och indrivning å den andra, fordrade särskilda
samordningsåtgärder främst i fråga om samverkan mellan de verkställande
myndigheterna men också när det gällde priorilering och planering på cenlral
nivå för de olika verksamhetsgrenarna. 1 och för sig skulle dessa intressen
kanske kunna tillgodoses även med domstolsverket som centralmyndighet. Del var
emellertid givet atl den angivna samord­ningen kunde åstadkommas betydligt
lättare och att den borde få en bättre effekt om de centrala uppgifterna föriades
till riksskatteverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De enskilda målen och de renl judiciella avgörandena i
allmänna mäl hade elt nära samband med den verksamhel som bedrevs vid de
allmänna domstolarna. Del blivande centralorganel skulle enligl utredningens
för­slag bl.a. bevaka och informera om den exekutionsrällsliga lagstiftningen.
Detta liksom behovet av all samordna exekutionslagsliflningen med lag­sliftning
på angränsande områden talade för det blivande domstolsverket som centralorgan.
Även den omsländighelen all frågor om bl.a. organisa­tion och utbildning i hög
grad påverkades av den exekutionsrällsliga lag­stiftningen talade i samma
riktning. 1 sammanhanget måste emellerlid beaktas att den judiciella delen av
verksamheten inom exekutionsväsendet hade en betydligt mindre omfattning än indrivningsverksamheten.
Utred­ningen kunde inle heller finna atl del med hänsyn till tilltron lill de
exeku­tiva myndigheternas objeklivitet skulle föreligga avgörande skäl mot att
de centrala uppgifterna i den judiciella verksamheten förlades till riksskatie­verkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslog därför att ceniralmyndighelsuppgifterna
på exeku­lionsväsendets område skulle inordnas i riksskatteverket. Exekulionsvä­sendets
egna experter i ulredningen delade inte denna uppfattning utan förordade i
stället en fristående centralmyndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande frågan om översyn av landets indelning i kronofogdedislrikt
uppehöll sig utredningen inledningsvis vid tidigare utredningar och fram­höll
särskilt att föredragande departementschef i prop. 1964:100 framhållil att erfarenhelerna
av den nya organisationen så småningom fick utvisa i vad mån en ytterligare
sammanslagning av de minsta kronofogdedistrikten kunde vara ändamålsenlig.
Utredningen konstaterade därför atl man redan före förstatligandet hade räknat
med alt frågan om en reducering av antalet distrikt skulle komma att
aktualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av
utredningsmaterialet drog utredningen slutsatsen att de stora och&lt;br&gt;
medelslora kronofogdedistriklens omfång inte fört med sig sådana olägen­&lt;br&gt;
heter som en del remissinstanser hade befarat vid lidigare uiredningar. Inte&lt;br&gt;
i något fall hade de omständigheter som ansågs vara till nackdel för stora&lt;br&gt;
distrikt kunnat konstateras. Däremoi kunde konstateras att de små krono­&lt;br&gt;
fogdedisiriklen dvs. distrikt med mindre än omkring 25 anställda, uppvi­&lt;br&gt;
sade mera väsentliga brister. Redan ganska kort tid efter förstatligandet&lt;br&gt;
företedde många kronofogdedistrikt lecken på atl personalstyrkan inte&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vara
anpassad lill arbelsvolymen. Anledningen till detta kunde enligt ul- Prop.
1986/87:52 redningen härledas till de svårigheter som polisberedningen hade hafl
att rält kunna bedöma arbetskraftsbehoven för varje kronofogdedislrikt efter­som
behovsredovisningen från de olika myndigheler som före förstatligan­det utförde
de exekutiva uppgiflerna uppvisade stora brisier. Framför allt hade expansiva kronofogdedislrikt
som missgynnats frän slarl fortfarande inle den fasta personalstyrka som
fordrades för att åsladkomma önskvärd effektivitet i verksamheten. Å andra
sidan fanns det kronofogdemyndighe­ter som från början blev relativt sett
bättre lillgodosedda och där arbelsvo­lymen hade stagnerat eller gått lillbaka
utan atl personal kunnal omdispon­eras lill mera arbetslyngda distrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
slutsats var att personalresurserna inom exekutionsväsen­det i stort sett
svarade mot det toiala arbetskraftsbehovet. Fördelningen av resurserna mellan
distrikten var dock sådan atl dessa inte kunde utnylljas effeklivl. En
sammanläggning av vissa kronofogdedislrikt skulle kunna skapa möjligheter till
en bättre fördelning av resurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
andra olägenheler hade konstaterats. De små kronofogdedisirik­len uppvisade en
bristande elaslicilet i organisationen. Det fålal tjänsler som fanns i vissa
kronofogdedistrikt visade sig vara så otillräckliga vid sjukdom och annan
oplanerad ledighel alt verksamheten i viss utsträck­ning tvingades upphöra helt
på vissa väsentliga funktioner i myndighelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
hävdade vidare atl de under senare år vidtagna reformerna på det
exekutionsrättsliga området bidrog lill att de mera svårbedömbara målen blev alll
fler. För att garantera säkerhet och snabbhei vid handlägg­ningen gjorde sig
därför kraven på en renodling av arbetsuppgifterna alltmer gällande. I de smä
distrikten saknades förutsättningar för en sådan utveckling eftersom
arbetsuppgifterna där inte hade lillräckligt slor omfall­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brislande
personalresurser bidrog enligt utredningen även till sämre möjligheter alt
följa givna föreskrifter och anvisningar från centralmyn­digheten som i sin föreskriflsgivning
måste ulgå från atl alla kronofogde­distrikt i princip hade en adekvat
bemanning i förhållande till sin arbetsvo­lym. Rekryteringen till
kronofogdekarriären var otillfredsställande beroen­de på all lönelägel i de små
distrikten hölls på en sådan nivå att del motverkade en nöjaktig rekrytering.
Små distrikt ansågs vara mindre lämp­liga från ulbildningssynpunkl för
nyanställd personal i den exekutiva kar­riären och i kronofogdekarriären på
grund av begränsad tillgång lill kvalifi­cerade handledare på myndighelen och
otillräcklig frekvens av vissa i ulbildningshänseende väsentliga lyparbelsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
slutsatser blev att en översyn av kronofogdedistriktsindd-ningen måste syfta mol
väsentligt störte enheter för all vinna slörre effekti­vitet i verksamheten saml
för all skapa bäitre möjligheter atl rekrytera och disponera personalen. En
rationellare organisation skulle enligt ulredning­en medföra inle obelydliga
kostnadsbesparingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grundval av del insamlade utredningsmaterialet föreslog utredningen att en
väsentlig vidgning av kronofogdedisiriklen skulle ske utifrån i hu­vudsak
följande riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Relevant
administrativ och judiciell indelning skulle beaklas. Kronofog-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dedistriklen borde inle bryla länsgräns och helsl inte
heller kommun- eller Prop. 1986/87:52 fögderigräns. Den mest frekventa och
ömsesidigt förekommande kontakt­verksamheten vid kronofogdemyndigheterna
riktades mot länsstyrelsen, lokala skattemyndigheten och domstolen. Elt väl
fungerande samarbete med dessa myndigheter ansåg utredningen vara särskilt
ägnat alt underlät­ta och effekfivera verksamheten hos kronofogdemyndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utformningen av arbetsorganisationen och dimensionering av
personal­resurserna skulle resultera i atl kronofogdedistriktens behov av
vikarier och personal för extra arbetsinsatser i största utsträckning kunde
tillgo­doses inom distriktet. För att underiätta rekryleringen var del
angeläget alt skapa så stora enheter att det gav underiag för befordringsljänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänhelens möjligheter atl komma i konlakt med
myndigheten skulle behållas oförändrade genom att fällverksamhelen behölls på
den orl som till följd av distriktets sammanläggning med annat distrikt
upphörde alt vara centralort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centralort i det nybildade distriktet borde vara
residensstaden i länel om inte ort på grund av myndighelens storlek där eller
ortens näringspolitiska roll inom området var uppenbart bälire lämpad som
centralort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med beaktande av de rikllinjer som utredningen dragit upp
presentera­des ett förslag till ny kronofogdedislriksinddning som mynnade ul i
en reducering av antalet kronofogdedislrikt från 81 lill 35. Sammanlagt 19 län
föreslogs bilda vartdera ett kronofogdedistrikt. I två av länen hade princi­pen
med residensstaden som centralort frångåtts, nämligen i Skaraborgs och Väslernorrlands
län. Centralorter skulle i stället vara Skövde respekli­ve Sundsvall. I
Stockholms län föreslogs sju distrikt, i Malmöhus län tre och i reslerande län,
dvs. Östergötlands, Göleborgs och Bohus samt Älvs­borgs län två kronofogdedislrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna distriktsindelningen förutsattes av
utredningen ge ökade förutsättningar för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en ändamålsenlig och ekonomisk
administration inom kronofogdedis­iriklen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enhellighel i fråga om organisafion,
arbetsrutiner och arbetsmetoder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renodling av arbetet och
specialisering av personalen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillfredsställande personalförsörining
inom varie dislrikl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillfredsställande personalrekrylering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genomförandet av en ändrad distriktsindelning föreslogs
äga mm först sedan tiUräckliga erfarenheler hade vunnits av den planerade försöksverk­samheten
med ADB inom exekutionsväsen del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om centralorgan för exekutionsväsendet och om
landels indel­&lt;br&gt;
ning i kronofogdedislrikt anmäldes i 1972 års budgetproposition (prop.&lt;br&gt;
1972:1 bil. 14). Ell tiotal remissinstanser hade i sina yttranden förordat elt&lt;br&gt;
frislående centralorgan liksom även ett flertal av kronofogdemyndighe­&lt;br&gt;
terna. De alternativ som därför enligt föredragande departementschefens&lt;br&gt;
mening kunde komma ifråga var ett fristående organ och ett inlemmande&lt;br&gt;
av centralmyndighetsuppgiflerna i riksskatteverket. Departementschefen&lt;br&gt;
anförde i denna fråga alt för inrältandet av ett frislående centralorgan för&lt;br&gt;
exekutionsväsendet talade kronofogdemyndigheternas särpräglade verk­&lt;br&gt;
samhet, främst blandningen av renodlat judiciella och andra arbetsuppgif-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;n   Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 52&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ler.
Det organ som hitlills handhaft på centralmyndighet ankommande Prop. 1986/87:52
uppgifter, EON, hade skön dessa uppgifter på elt utmärkt säll. Central-myndighelsfunktionerna
löpte smidigt och effektivt. Sambandet mellan taxering och uppbörd, å ena
sidan, och indrivning å den andra, fordrade emellertid särskilda
samordningsåtgärder främst i fråga om samverkan mellan de verkställande myndigheterna
men också när del gällde priorite­ring och planering på central nivå för de
olika verksamhetsgrenarna. Skal­teindrivningen och indrivningen av andra offenlliga
medel representerade och skulle under överskådlig framlid representera den
övervägande delen av verksamheten hos kronofogdemyndigheterna. Bl.a. från
organisatorisk synpunki var riksskatteverket väl lämpat att ta hand om centralmyndig­hetsuppgiflerna
inom exekutionsväsendet. Della gällde framför allt upp­gifter som avsåg de
lokala myndighelernas organisalion och drifl, lillsyns­uppgifter, ADB-frågor saml
utbildningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övervägande
skäl talade således för att ceniralmyndighelsuppgifterna skulle läggas på riksskalieverkei,
vilkel även blev det alternativ som föredraganden stannade för. Han förordade
att inordnandet i riksskatte­verket skulle ske den I juli 1973.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
behandling av förslaget till ny distriktsindelning medförde inle någon särskild
kriiik av de föreslagna riktlinjerna. Däremoi kritiserades det konkreta
förslaget av flera länsstyrelser som ansåg atl förslagel resulterat i för få
distrikt. Föredragande departementschefen anslöt sig i allt väsenlligl tiU
utredningens förslag om principerna för en dislriklsindelning liksom till
utredningens förslag om tidpunkt för genom­förandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
utskottsbehandlingen i riksdagen (CU 1972:7) tillstyrktes förslaget om val av
centralorgan. Utskottet fann därvid att önskad samverkan mellan taxerings- och
indrivningsmyndigheterna i fråga om informationsut­byte på det lokala planet i
viss mån kunde lala för ett samordnai centralor­gan även om betydelsen därav
inte borde överdrivas. Då del gällde priori­lering och planering var också en
samordning önskvärd, selt ur skatleupp-bördssynpunkt. För en samordning inom riksskatteverket
talade vidare bl.a. önskvärdheten av samverkan i fråga om ADB samt viss
utbildning. Med hänsyn till det anförda ansåg sig utskottet böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag i denna dd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
förhållandet atl kronofogdemyndigheternas arbete hade en speciell och för
allmänna och enskilda fordringar gemensam rättslig reglering borde dock
beaktas. Vidare borde noleras att en omläggning av förfarandet med centrala försia
krav på oguldna skaller ytterligare kunde förskjuta uppgif­ternas tyngd mot den
judiciella sektorn. Detsamma blev förhållandet om i framtiden till
exekutionsväsendet överfördes uppgifter i fråga om betal­ningsförelägganden,
konkurser m.m. Den nämnda möjliga ulvecklingen, ytterligare tänkbara reformer
och länsberedningens arbete kunde leda fill ställningstaganden som inle fick
bindas av den med hänsyn till då rådande förhållanden valda
organisationsformen. Detta talade i sin tur för att cen­iralmyndighelsuppgifterna
även inom riksskatteverket borde anförtros en särskild avdelning e.d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
instämde vidare i alll väsenlligl med vad ulredningen och&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;departementschefen
hade anfört om principerna för en ny distriktsindel- Prop. 1986/87:52 ning.
Utskottet såg dock att det av flera orsaker kunde bli nödvändigt att modifiera
de föreslagna principerna. Bl.a. kunde del av geografiska skäl visa sig
behövligt att inrätta flera distrikt än utredningen föreslagit i län med stort
ytinnehåll. Inte minst viktigt torde vara alt företagare utan alllför tidsödande
resor fick möjligheter att vid behov kunna komma i konlakl med chefen för kronofogdemyndighelen.
Vidare ansåg ulskollet all dislrik­len borde dimensioneras så att arbelsvolymen
inom varje distrikt blev avpassad på etl sådanl sätl all den av
departementschefen väniade rationa­liseringsvinsten ej förlorades. Av utskottet
föreslagna jämkningar borde tas i beaklande vid del fortsatta inddningsarbelet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
beslutade i enlighet med utskottets hemställan (rskr. 1972:70).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 1972 års utredning om distriktsindelning, arbets- och personalorganisation
m.m. inom exekutionsväsendet (DAP-utredningen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anslutning lill riksdagsbehandlingen av principförslaget om ny indelning av
landet i kronofogdedistrikt (prop. 1972:1, bil. 14) uppdrog Kungl. Maj:t ål
exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON) att, med utgångspunkt från
riktlinjerna i det framlagda principförslaget och med beaktande av dels civilulskollels
av riksdagen godkända uttalande i frågan (CU 1972:7), dels erfarenhelerna av
försökverksamheten med ADB inom exekutionsväsen­det, utarbeta förslag om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;indelning av landet i kronofogdedistrikt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;arbetsorganisation i kronofogdedistrikien,
innefattande bl.a. slalione­ringsorler ulanför kronofogdedistriklens
centralorter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;personalorganisation med fördelning av personal på
centralort och sla­lioneringsorler&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lidpunkt för genomförandet av en ny dislriklsindelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av att EONs arbetsuppgifier skulle inordnas i riksskatte­verket den 1
juli 1973 gick uppdraget över på en särskild utredningsman som i oktober 1973
slutförde uppdragel genom atl överlämna ell betänkan­de till chefen för
civildepartementet (Ds C 1973:3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riktlinjerna för DAP-ulredningens
förslag var desamma som föreslagils&lt;br&gt;
av UCE-utredningen och godkänts av riksdagen dock med den modifiering&lt;br&gt;
som civilutskottets uttalande kunde föranleda. Utskottets önskemål om&lt;br&gt;
modifieringar av riktlinjerna hänförde sig i huvudsak lill kronofogdemyn­&lt;br&gt;
digheternas serviceroll. Servicefunktionerna förtjänade därför enligt&lt;br&gt;
DAP-ulredningens mening all bli särskilt belysta. En närmare precisering&lt;br&gt;
av serviceinslagen i verksamhelen gjordes därför i utredningens belänkan­&lt;br&gt;
de. Det konstaterades atl det förelåg etl klarl dokumenterat behov för&lt;br&gt;
allmänheten att få personlig kontakt med en kronofogde i de fall det var&lt;br&gt;
fråga om mera komplicerade rättsfrågor. Frekvensen av sådana silualioner&lt;br&gt;
bedömdes dock som så låg alt del inle var möjligt atl låta detla vara&lt;br&gt;
organisationspåverkande. I stället kunde detta servicebehov tillgodoses&lt;br&gt;
om kronofogdepersonalen bedrev reseverksamhel och träffade dem som&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inle kunde
komma lill centralorten aniingen genom besök hos dem eller     Prop. 1986/87:52
genom all iräffa dem på stationeringskontoren. Utredningen fann atl servi-ceproblemet
inle löstes genom atl skapa ytterligare administrativa enheter kring
kronofogdar med mindre verksamhetsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DAP-utredningen, som efter granskning och analys av UCE-ulredning-ens
principer inte fann anledning atl modifiera dessa, avgav elt distriktsin-delningsförslag
som skiljde sig från UCE-utredningens pä en punkt. Gävle­borgs län föreslogs
delat i två kronofogdedislrikt. Förslaget innebar såle­des en reducering från
81 kronofogdedistrikt till 36.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beiänkandei innehöll vidare förslag om stalionering av
personal ulanför kronofogdemyndigheternas centralorter. Det innebar att samtliga
f.d. cen­tralorter blev slalioneringsorler för den exekutiva verksamheten lillsam­mans
med 54 andra orter som redan var slationeringsorter i rådande organisation. En
av de grundläggande principerna för val av lämplig staiio­neringsort var atl avståndei
endast i undantagsfall ftck översliga 50 kilome­ter för den som hade anledning
all besöka myndigheten. Verksamheten skulle dessutom inom varje arbetsområde så
långl möjligl bedrivas från den ort där huvuddelen av arbeisunderlagel var koncenlrerad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till arbetsorganisation för såväl kronofogdedislrikt
av normallyp som för kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö
avgavs av ulredningen. Förslagel för kronofogdedistrikien av normallyp innebar
all vid varie myndighet skulle finnas en administrativ enhet för allmänna
administrativa göromål av stödjande karaklär, en cenlralavdel-ning med en
sektion A för allmänna mål och en sektion E för enskilda mål och löneexekution
samt en fältavdelning med en eller flera fältseklioner. Utredningen framhöll
all det fanns all anledning att undersöka möjligheter­na att från
länsstyrelserna lill kronofogdemyndigheterna föra över huvud­delen av de
personaladministrativa göromålen som inle ansågs lämpade för central
handläggning om distriktsinddningsförslaget genomfördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande för de tre storstadsmyndigheternas
organisation skulle enligt ulredningen vara alt den bringades i principiell
överensstämmelse med förslaget till normalorganisation av kronofogdedistrikien
och att en enhetlig organisalion av de tre distrikten borde eftersträvas.
Större organi­sationsförändringar borde dock avvaktas tills del planerade ADB-stödet
infördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För beräkning av personalbehovet använde sig utredningen i
sitt förslag om personalorganisalion för kronofogdemyndigheterna av samma poäng­beräkningssystem
som centralmyndigheten använde för atl mäta arbelsbe­laslningen på
myndigheterna. För atl i någon mån råda bot på systemets konstaterade brister
kompletterades detla med ytterligare faktorer som åsattes särskilda poängtal.
Hänsyn togs även till andra dimensionerings­grundande förhållanden såsom
väntade förändringar i arbetsvolym eller befolkningsunderiag, antal
stationeringar, gäldenärsklientdets samman­sättning m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissbehandlingen av DAP-ulredningens förslag resulterade
i åtskillig&lt;br&gt;
negaliv kritik. Flertalel remissinstanser kritiserade förslaget till indelning&lt;br&gt;
av landet i kronofogdedistrikt. Del innehöll för få distrikt vilkel medförde&lt;br&gt;
sämre service för aUmänheten och mer resor för kronofogdepersonalen.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till ny arbetsorganisation godtogs dock av de flesla remissinslan-    Prop.
1986/87:52 serna medan däremot flerlalel ansåg all personalorganisalionen var
för knappt tilltagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remisskritiken
föranledde föredragande departementschefen att i prop. 1974:19 konstatera att
kritiken hade en sådan tyngd alt förslagen inle kunde läggas lill grund för
något ställningstagande från regeringens sida. En översyn av förslagel var i
stället nödvändig. Denna borde ske av en parlamentariskt förankrad utredning
som snarast skulle lillsättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5 1974 års kronofogdemyndighetsutredning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
i prop. 1974:19 av föredragande departementschefen väckta förslaget atl DAP-ulredningens
förslag skulle ses över av en ulredning med paria­menlarisk sammansättning
ledde till atl en ulredning tillsattes den 8 no­vember 1974 för översyn av dislriklsindelning,
arbets- och personalorgani­sation m.m. inom exekutionsväsendet. Ulredningen anlog
namnel krono-fogdemyndighetsulredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
uppdrag var att med ledning av de av riksdagen fastställda riktlinjerna för
indelning av landet i kronofogdedistrikt klarlägga behovet av exekutiv personal
av olika kategorier (kronofogdar, personal för fält-verkställighet m.fl.) på
olika slationeringsorter så atl fullgod service åt allmänheten skulle kunna
lämnas tiU rimliga kostnader för den exekutiva organisalionen. Dessutom borde ulredningen
beakla all kronofogdemyn­digheterna kunde få vidgade arbelsuppgifler till följd
av de reformer som förbereddes inom Kungl. Maj:ts kansli. Som ulgångspunkl för
översynen av arbetsorganisationen gällde att ADB skulle komma att införas som hjälpmedel
inom exekutionsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
uppdrag fullföljdes med ell betänkande ijuni 1977 (SOU 1977:42).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet
i utredningen riktades i första hand in på landets indelning i kronofogdedistrikt
och siaiioneringen av personal i distrikten. Under in­tryck av remisskritiken
av tidigare distriktsindelningsförslag ulgick utred­ningen från att antalet
distrikt inte skulle minskas i den omfallning som lidigare hade föreslagits. De
krav som de förutsedda nya arbetsuppgifterna ställde på
kronofogdemyndigheternas kompetens och behovet av konlinui­tel i verksamheten
kunde emellertid inte i alla avseenden lillgodoses i de relativt många små
kronofogdemyndigheterna som fanns i exekutionsvä­sendet. Det ansågs därför
ofrånkomligt atl minska antalel kronofogdedis­trikt för att därigenom få till
stånd större kronofogdemyndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gällde kronofogdemyndigheternas organisafion strävade utred­ningen efter
att så långt som möjligl anslula fill de förslag som fördes fram i DAP-utredningen.
Organisafionen av kronofogdemyndigheterna i Stock­holm, Göteborg och Malmö sågs
samtidigt över av riksskatteverket i samförstånd med utredningen. Denna översyn
redovisades sedermera av riksskatteverket direkl lill regeringen i en särskild
rapport, den s.k. stor­stadsutredningen, som inte föranledde någon erinran från
utredningens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslog att landet skulle delas in i 65 kronofogdedislrikt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mot
gällande 81 distrikt. En bärande princip var alt, så långt som del var Prop.
1986/87:52 möjligl med beaktande av de särskilda förhållandena, avveckla de små
kronofogdedistrikien med endast en kronofogde. I princip skulle distrikten ge arbetsunderlag
för åtminstone två kronofogdar. Långa reseavstånd och sysselsällningspolitiska
skäl innebar dock att utredningen fann anledning atl modifiera principen i det s.k.
allmänna stödområdet och områden med jämförbara förhållanden. Särskilt slöd i verksamhelen
ansågs vara erfor­derligt för de kvarvarande dislriklen med en kronofogde.
Detta slöd före­slogs ankomma på den största kronofogdemyndigheten i länet att ombe-söija.
Chefen för denna myndighel kunde därigenom på ett naluriigt sätt fördela
stödinsatserna på tillgänglig personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
principer för arbetsorganisationens uppdelning på central­ort och slationeringsorter
överensstämde med DAP- utredningens förslag. Ett upprätthållande av principen
om ett minsta reseavstånd på 50 kilome­ter för allmänheten kunde dock medföra atl
arbeisunderlagel inte räckte för en heltidstjänst på siaiioneringen. En sådan
deltidstjänst borde enligt utredningens uppfattning kunna kombineras på orten
med annan deltids-Ijänsi inom skatleförvallningen, t.ex.
deklarationsgranskning. Utredning­en föreslog atl indragning av stalionering
fick ske endast när det inte avsevärl försämrade den service som
kronofogdemyndigheten kunde läm­na genom siaiioneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens
förslag till ny organisation för kronofogdemyndigheterna i normaldistrikt avvek
från DAP-förslaget såtillvida att i stället för att admi­nistrativa enheter
skulle inrättas på myndighelen föreslog utredningen i stället att de allmänadminislrativa
uppgifterna normalt borde ankomma på en sekreterare hos chefskronofogden eller
vid behov ett sekretariat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belänkandet
remissbehandlades. Den hell övervägande delen av remiss­inslanserna tillstyrkte
huvudprincipen atl dislriklen skulle ha så stor ar­betsmängd atl det gav full
sysselsättning ät minst två kronofogdar. Där­emot var många remissinslanser,
främst etl anlal länsstyrelser, fortfarande kritiska till atl förslaget
innehöll för få dislrikl. Förslagel om bibehållande av nuvarande stationeringar
tillslyrktes av de flesta remissinslanser. Or­ganisalionsförslaget vann allmän
anslutning bland dem som hade ytlral sig i frågan. Förslaget om stödåtgärder
för dislriklen med en kronofogde möttes dock med tveksamhet av flertalet
remissinstanser. Flera länsstyrel­ser ansåg att det ankom på dem alt fördela
personal inom länen. Beman­ningsmodellen i utredningsförslaget godkändes av flertalel
remissinstan­ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande
departementschefen ansåg i prop. 1977/78:129 atl de för­&lt;br&gt;
delar som förslaget förde med sig i vad avsåg förbättrade fömtsättningar&lt;br&gt;
atl möta nya arbetsuppgifter och att bemästra målens ökade komplexitet&lt;br&gt;
inte uppvägde nackdelarna med minskad service och negativa effekler för&lt;br&gt;
regional- och sysselsättningspolitiken. Han förklarade sig därtor inle be­&lt;br&gt;
redd all acceptera de föreslagna förändringarna utan förordade all den&lt;br&gt;
gällande indelningen skulle bestå. Förslaget om stöd för kronofogdedislrikt&lt;br&gt;
med en kronofogde biträddes, dock att länsstyrelsen skulle agera om&lt;br&gt;
sådana ålgärder påkallades. Förslaget om kompletlerande arbetsuppgifier&lt;br&gt;
för innehavare av deltidstjänst på stalionering fann departementschefen så&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;angelägel
alt det tillstyrkles trols remisskritiken. Även organisationsför-     Prop.
1986/87:52 slaget tillslyrktes för genomförande den 1 januari 1979 med undantag
för kronofogdemyndigheten i Siockholm som på grund av inflyttning i nya lokaler
medgavs atl genomföra den nya organisationen den I juli 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Civilutskoliel
hade inle något atl erinra mot del som anförts i proposilio­nen och hemslällde
därför om riksdagens godkännande. Riksdagen biföll sedermera utskottets
hemställan (CU 1977/78:26, rskr. 253).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6 1983 års översyn av kronofogdemyndigheternas arbetsorganisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
januari 1983 uppdrog verksledningen i riksskaiteverket åt en projekt­grupp inom
verkel all i en första etapp göra en översyn av landets indel­ning i kronofogdedislrikt
och därvid även behandla frågan om stalionering­ar utanför centralorten i
distrikten. Vidare skulle förändringseffekterna för personalen beaklas och
handlingslinjer dras upp för atl lösa uppkommande personalfrågor i anledning av
förslaget. Gruppen skulle även utarbeta förslag till besparings- och rationaliseringsålgärder
i enlighet med de direk­tiv som angavs i punkl 8 i regleringsbrevel för
kronofogdemyndigheterna förbudgeiårei 1982/83. Efter statsmakternas
principiella ställningstagande skulle sedan i en andra etapp delaljförslag till
förändringarna redovisas och hur de skulle genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gruppen
ulgick i sitt översynsarbete från vissa grundläggande principer. Kronofogdemyndighelerna
skulle efter reformen ha kompetens och be­manning för alla de uppgifter som en
kronofogdemyndighet hade atl utföra, dvs. även tillsyn i konkurs, exekutiva
försäljningar av fast egendom m.m., handläggning av svårare indrivningsfall saml
medverkan i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Myndigheterna skulle
dessutom i alll väsent­ligt kunna klara sig själva i administrativt hänseende.
Organisationen skul­le dels vara flexibel, dvs. i huvudsak okänslig för
onormala påfrestningar vid arbetstoppar och sjukledigheter för personalen, dels
vara självförsör­jande på rekryleringspersonal. Myndigheten skulle vidare vara
så slor all personalutvecklingen främjades och att befattningshavare på
ledningsnivå kunde beredas adekvata arbetsuppgifter med i huvudsak full sysselsätt­ning.
Den skulle också upprätthålla en viss servicenivå geniemot allmän­heten.
Distriktsgränserna skulle i möjligaste mån ansluta till befintliga administrativa
och judiciella gränser. För atl ge kronofogdemyndighelerna de personella och
formella förutsättningarna atl lösa sina arbelsuppgifler ansåg gruppen alt
distrikten därför måste göras större, i flertalel fall så stora som länsdistriki.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
slalioneringsfrågan fann gmppen atl personalens geografiska placering&lt;br&gt;
måste begränsas till ett förre antal platser med så stor personalstyrka att&lt;br&gt;
myndighetsföreträdare allfid var anträffbara. Först då kunde myndigheter­&lt;br&gt;
na bjuda fullgod service åt allmänheten. Detta innebar alt stationeringsom-&lt;br&gt;
rådena blev relativt stora om arbeisunderlagel dessutom skulle ge full&lt;br&gt;
sysselsättning ål personalen på lokalkontoren. Den enskilda myndigheten&lt;br&gt;
föreslogs själv fä ordna silt serviceutbud, t. ex. genom öppethållande vissa&lt;br&gt;
tider på andra orter än centralorten.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att effektivisera verksamheten i kronofogdemyndigheterna lade Prop. 1986/87:52 gruppen
även fram förslag till en ny organisationsmodell för dessa. Försla­get grundade
sig på en analys av gällande arbelsuppgifler och deras olika samband med
varandra. Även myndighelernas arbetskraftsbehov utreddes. Därvid skedde
bemanningsberäkningarna med utgångspunki i anlalel gäldenärer i stället för det
i tidigare utredningar använda poängbe­räkningssystemet. Resultatet av
beräkningarna visade alt det totala perso­nalbehovet för exekulionsväsendet
minskade med omkring 300 årsarbets­krafter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gruppens
förslag innebar atl anlalet kronofogdedislrikt minskade från 81 lill 33. Inom kronofogdedisiriklen
skulle verksamhelen bedrivas från en centralort och etl eller flera
lokalkontor. Antalet sådana kontor föreslogs bli 57 varav 48 utgjordes av konloren
på de indragna kronofogdemyndighe­ternas centralorter. Nio stalioneringar i den
lidigare organisationen behölls som lokalkontor reslen föreslogs bli indragna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
lill ny arbelsorganisalion för kronofogdemyndigheterna inne­bar all dessa
delades in i en administrativ enhet, en enhel för lillsynen i konkurs, en
särskild fallenhet för komplicerade mål och en eller flera fältenheter
uppdelade i fältseklioner. Lokalkontoren inordnades i fältenhe­terna som
fältsektioner. Chef för administrativa enheten skulle vara en handläggare medan
övriga enheter skulle ledas av vardera en kronofogde. Som chef för fällsektion
föreslogs en kvalificerad exekuliv tjänsteman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksskatteverket
fann vid sin behandUng av gruppens förslag all della innebar alllför
långtgående förändringar. Med bibehållande av kraven på produktivitet och effektiviiei
ansåg verket atl elt större antal distrikt kunde vara inrättade. Även etl någol
större anlal av nuvarande stationeringar borde vara kvar som lokalkontor. På så
sätt kunde behovet av god person-och lokalkännedom ytteriigare tillgodoses.
Beträffande de framlagda or-ganisalionsförslagen ansåg verket sig inte böra
behandla dem förrän stats­makterna lagil ställning till en framlida
distriktsförändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksskatteverkets
förslag till ny indelning av landet i kronofogdedislrikt innebar en minskning
av antalet distrikt från 81 till 45 och alt lokalkontor skulle inrättas på ytteriigare
11 av stationeringsorterna så att antalet lokal­kontor blev 68.
Riksskatteverkets förslag lämnades lill regeringen den 16 juni 1983 och remissbehandlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Etl
flertal remissinstanser, bl.a. 13 länsstyrelser, instämde i att föränd­ringarna
i verksamhelen påkallade en dislriktsreform så att distrikten anpassades till
de nya fömtsättningarna. Den ojämna arbetsbelastningen på olika
kronofogdemyndigheter upplevdes som ell problem. Åtskilliga remissinstanser
framhöll atl del var angelägel alt efter fyra utredningar slutligt la ställning
lill en långsikfig lösning av disiriklsindelningen. Etl genomgående drag i
remissyttrandena var att de kronofogdemyndigheter som skulle få vidkännas
inskränkningar liksom även berörda kommuner i regel var negativa till förslaget
medan de som kunde förvänta sig förstärk­ningar var positiva, Alla
länsstyrelser utom sex avstyrkte emellertid försla­get huvudsakligen av regionalpolifiska
skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.7
Riksdagens revisorers rapporter&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Prop. 1986/87:52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.7.1
Kronofogdemyndigheternas verksamhet och beskattningssystemen (rapport
1983/84:4)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
förslag av riksdagens civilulskoll påbörjade riksdagens revisorer år 1983 en
granskning av exekutionsväsendet, främst kronofogdemyndighe­ternas användning
av sina personalresurser för handläggning av allmänna mål. Granskningen kom
även alt omfatta myndigheler som var verksamma på skatteområdet eftersom
kronofogdemyndigheternas verksamhet var be­roende av förfarandet hos och
organisationen av dessa myndigheter som utgjorde kronofogdemyndigheternas
viktigaste uppdragsgivare. Gransk­ningen var dock inte fullständig eflersom
kronofogdemyndigheternas handläggning av de enskilda målen samt ärendena inte
omfattades av granskningsuppdraget. En sådan granskning skedde senare och
redovi­sades i en särskild rapport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Revisorernas
granskning ledde fram till etl antal förslag till åtgärder, bl.a. en rad
tekniska förbättringar i samband med uppbörd och indrivning av skall. Beiräffande
kronofogdemyndigheternas organisationstillhörighet förordade revisorerna etl
sammanförande av kronofogdemyndigheterna med de lokala skattemyndigheterna så
att de kunde ingå som en del i en regional/lokal skatteadminislralion. På så
sätt skulle del bli möjligl atl få en enhetlig ledning för laxering,
debitering, uppbörd och indrivning med ett totalansvar vid utnyttjandet av de
tillgängliga resurserna. I avvakian på en principplan för organisalionen på beskattningsomrädei
borde enligt reviso­rerna en ny dislriktsorganisalion för
kronofogdemyndigheterna inle ge­nomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
förslag lill riksdagen (1983/84:24) begärde revisorema med slöd av sin rapport elt
lillkännagivande om bl.a. riktiinjema för skatte- och indriv-ningsväsendels
framtida organisation. Skatteutskottet (SkU 1984/85:3) av­styrkte emellertid
förslaget och yttrade i samband därmed atl del inte då var aktuellt alt la
ställning till revisorernas förslag atl kronofogdemyndig­heterna borde inordnas
i någon form av regionala skatteverk. I stället borde man avvakta ytterligare
underlag från de uiredningar som arbetade med dessa frågor. Detsamma gällde
frågan om landels indelning i krono­fogdedistrikt. Till dess etl
ställningstagande förelåg borde den nuvarande distrikisorganisationen i
huvudsak bibehållas. Däremoi förelåg inget hinder enligl utskottets mening att
arbets- och personalorganisationen under tiden successivi anpassades till nya
arbetsförutsättningar. Riksda­gen biföll utskottets hemställan (rskr 1984/85:32).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.7.2
Kronofogdemyndigheternas utnyttjande av personalresurserna (rapport 1985/86:7)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
revisorers granskning av kronofogdemyndigheternas övriga&lt;br&gt;
verksamhel behandlade handläggningen av enskilda mål saml ärenden.&lt;br&gt;
Den belyste även myndigheternas personalresurser ställda i relation till&lt;br&gt;
arbelsvolymen. I rapporlen konstaterades att arbetsbördan sedan 1976&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ökal med omkring 25 procenl
vid kronofogdemyndighelerna medan under     Prop. 1986/87:52 samma period
antalet ijänster ökat med omkring lio procenl. Den senare uppgiften bedömdes
dock inte vara ell rättvisande uttryck för personalut­vecklingen då antalet vakanta
tjänster bedömdes vara avsevärt högre än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Revisorerna
fann atl personalresurserna var mycket ojäml fördelade i förhållande fill
arbetsbördan mätt i såväl anlal gäldenärer som arbets-poäng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Antalel
gäldenärer per årsarbelskraft varierade mellan 209 i Uppsala län och 103 i Nortbottens
län. Medelvärdet för hela landet var 156.1 sju län låg anlalet gäldenärer per årsarbelskraft
över genomsnittet, nämligen förulom i Uppsala län, i Göleborgs och Bohus,
Stockholms, Älvsborgs, Krono­bergs, Malmö och Södermanlands län. Även
Östergötlands och Hallands län lorde höra fill de mera arbetslyngda om arbelspoängen
i stället an­vändes vid beräkningen. En jämförelse mellan arbetsbelastning och indriv­ningsresullalet
mätt i leveransprocenl visade all av kronofogdemyndighe­terna i de nio län som
hade den största arbetsbelastningen hade kronofog­demyndigheterna i sju län
också del lägsta indrivningsresullalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Revisorerna
underströk därför alt det var viktigt att de mest arbets­lyngda
kronofogdemyndigheterna snarast fick personalförslärkningar både genom
omfördelningar och personallillskoli. Del var vidare angeläget atl en mera
permanent lösning kom till stånd av utformningen av kronofogde­myndigheternas
arbetsorganisation. Styrande för utformningen borde vara kravet på effektivitet
och goda samarbetsmöjligheter med skatteförvalt­ningen. En sådan organisation
borde även tillgodose de enskilda medbor­garnas krav på en rättvis och enheilig
tiUämpning av regelsystemet saml en god service inle minst då fräga var om
reglering av skatteskulder. Reviso­rerna knöt därför an lill sitt i den lidigare
rapporten framförda förslag att en närmare knylning av kronofogdemyndighelerna
till den nya regionala/lo­kala skatteförvaltningen borde prövas för att lillgodose
dessa krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutlig
ställning lill förslagen i rapporten kommer all tas efter remissti­dens utgång
under hösten 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Förändringar inom kronofogdemyndigheternas arbetsområde
och problem i nuvarande organisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1 Förändringar sedan kronofogdemyndigheternas tillkomst
år 1965&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
min tidigare redogörelse framgår all dislriktsorganisaiionen för krono­&lt;br&gt;
fogdemyndighelerna inte har förändrals sedan exekutionsväsendets för­&lt;br&gt;
statligande den 1 januari 1965. Kronofogdemyndigheternas arbets- och&lt;br&gt;
personalorganisation har dock successivt kunnat anpassas till de nya ar­&lt;br&gt;
betsförutsättningar som vid varje tid har varil gällande inom myndigheter­&lt;br&gt;
nas verksamhetsområde.&lt;br&gt;
Förändringarna inom verksamhetsområdet har under de senasle 20 åren&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;varit
många. Flera reformer har slälll nya krav på myndigheterna såväl     Prop.
1986/87:52 kompetensmässigl som resursmässigl. I några fall har reformerna
medfört försiärkning av personalresurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
det exekutionsrällsliga området har nya eller ändrade arbets­uppgifter tillförts
kronofogdemyndigheterna genom följande författningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
under 1960- och 1970-talen genomfördes partiella förändringar i 1877 års uisökningslag
bl.a. generösare beneficiebeslämmelser och en modernisering av löneexekulionen.
Den nya ulsökningsbalk (UB) som trädde i krafl den 1 januari 1982 medförde
ytterligare en rad föränd­ringar i kronofogdemyndigheternas verksamhet och arbetsruiiner.
Genom UB övertog kronofogdemyndigheterna uppgiften att exekutivt försälja fast egendom,
luftfartyg och skepp m.m. från överexekulor vid länsslyrelser­na.
Arbetsuppgiften som i princip tillkom varje kronofogdemyndighet ställ­de slora
krav på juridiskt kunnande även utanför del exekutionsrättsliga områdel.
Möjligheterna lill självrätlelse vidgades för kronofogdemyndig­heterna
samtidigt som antalel besvärsinslanser minskade genom alt över­exekulor
avskaffades. Tvångsmedel infördes för kronofogdemyndighe­terna i form av
vitesföreläggande, beslut om hämtning och framslällning hos domstol om häktning
för atl förmå gäldenärer och andra alt lämna upplysningar av ekonomisk nalur.
Den utredningsverksamhet som krono­fogdemyndighelerna bedrev för att nå
resultat inriktades mera på register-kontroller och gäldenärskontakler. Genom
uttalanden i lagutskottet till­sammans med de nya reglerna i UB och utsökningsförordningen
fick kronofogdemyndighelerna slor frihei att själva bedöma hur handläggning­en
skulle ske för att ge bästa resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
och med att ulsökningslagen upphävdes slopades ocksä det exeku-lionsrättsliga
ansvar som hade legat på utmätningsmannen (kronofogden). Ett modernt
myndighetsbegrepp infördes med det exekutiva ansvaret för­delat enligt en
beslutsordning med olika beslutsnivåer i kronofogdemyn­dighelerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
ändring i jordabalken vidgades år 1972 möjligheterna atl utmäta pantbrev och
del därav. Med den nya panträllskonstruklionen blev det möjligl för
borgenärerna alt i större utsträckning än tidigare få betalt för sina
fordringar ur gäldenärens fasta egendom. Samtidigt ökade kravet på
kronofogdemyndigheterna att utföra de ofta mycket resurskrävande uiredningar
som erfordrades för att klarlägga om den fasta egendomen representerade nägot
utmätningsbart värde för borgenärerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Två
förfatiningar som tog sikte på kronofogdemyndigheternas exekutiva befogenheter
men som hade sitl ursprung i skatteprocessen var bevis­säkringslagen
(1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen och lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. Framställningar om
handräckning enligt bevissäkringsla­gen blev aldrig någon resurskrävande
uppgift för kronofogdemyndighe­terna. Anledningen lill detta torde få
tillskrivas det förhållandet att lagens blotta existens i de flesla fall var lillräcklig
för all revisionsljänslemännen skulle få lillgång lill det erforderliga revisionsmateriaiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betalningssäkringslagen
fick däremot stor betydelse i kampen mot den&lt;br&gt;
ekonomiska brottsligheten. Verkställigheten som förutsattes ske skynd-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samt
ställde redan från försia början slora krav på kronofogdemyndighe-     Prop.
1986/87:52 lernas flexibilitet. Del kunde i vissa fall vara fråga om
personalmässigt myckel resurskrävande insalser med kort varsel. Den speciella
handlings­beredskap som delta slag av verkslällighel krävde skulle visa sig
svår att lillgodose.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Två lagar på kreditavtalslagstiftningens område bidrog till
att minska målvolymerna hos kronofogdemyndigheterna. Den lag som visade sig
vara mest verksam i detta avseende var konsumenlkreditlagen (1977:981). Genom
en hänvisning till utsökningsbalkens beneficieregler undantogs en stor del av
del avbetalningsgods som tidigare på ansökan av säljaren hade kunnal tas
tillbaka med hjälp av kronofogdemyndighet vid bristande betalning. I de fall konsumentkreditlagen
inte var tillämplig på upprättade kreditavial lillämpades i slället lagen
(1978:599) om avbe­lalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Lagarna som irädde i krafl
den 1 juli 1979 medförde all del lolala antalet återtagningsmål i landel
minskade från ca 27000 är 1979 till ca 8700 år 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt fick
krono­fogdemyndigheterna en uppgift som inle syftade till att i försia hand
realisera ett rättsanspråk. Myndighetens insats i dessa mål var en ensidig
handling lill arbetslagarnas skydd. Handläggningen hade myckel gemen­samt med
de överväganden som gjordes inom löneexekutionen och målen kom därför alt
handläggas på löneexekutionsenheten. Målens anlal är ringa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ell flertal ändringar har skell på skalle- och avgiflslagslifl-ningens
omräde. Mänga har påverkat kronofogdemyndigheternas ar­betsuppgifter och arbelsvolymer
säsom lagen (1962:381) om allmän försäkring, som trädde i kraft den I januari
1963 men som först några år senare medförde alt myndighelernas balanser ökade,
och förordningen (1968:430) om mervärdeskatt som irädde ikraft den 1 januari
1969. Båda författningarna ledde till att betydande belopp skulle komma alt reslföras
varje år vid kronofogdemyndigheterna. Uppbörden av de prelimi­nära
arbetsgivaravgifterna ändrades den 1 januari 1985. Som en följd av delta
minskade restföringen av dessa avgifter. Restföringarna av de två medelsslagen
uppgår hitlills till betydande belopp. Vid 1985 års utgång var
arbetsgivaravgifter restförda till elt belopp av omkring 2900 milj. kr. och
mervärdeskall med omkring 3000 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom införandel av lagen (1976:206) om felparkeringsavgift
påverkades arbetsvolymerna främst i storstadslänen. Kronofogdemyn­digheterna
fick i uppgift att driva in en mängd restförda avgifter med förhållandevis små
belopp. 1 samband med lagens ikraftträdande den 1 april 1977 förstärktes
kronofogdemyndigheterna i storstadsområdena med 21 tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra reformer fick motsatt verkan på myndigheternas
målvolymer. En&lt;br&gt;
sådan reform genomfördes våren 1983. För att bl.a. förhindra oriklig&lt;br&gt;
restföring började länsstyrelsernas uppbördsavdelningar utfärda betal­&lt;br&gt;
ningspåminnelser om obetalda preliminära, kvarstående eller liHkom-&lt;br&gt;
mande skatter. Påminnelseförfarandel beräknades minska anlalel resl-&lt;br&gt;
förda mål med ca 80000 årligen. Statistik visar att antalet allmänna mål&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;minskade med närmare
420000 under åren 1983-1985 elier med drygt    Prop. 1986/87:52 27%. En stor
del av denna minskning får dock lillskrivas effeklerna av atl datorstöd
infördes för exekutionsväsendet under samma lid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nya
regler om preskription av skatter, lullar och avgifter infördes den 1 juli
1982. Preskriptionstiden fastställdes i princip lill fem år från utgången av
det kalenderår då fordringen förföll lill betalning. Tiden kunde under vissa
förutsättningar förlängas av länsrätten på ansökan av krono­fogdemyndighelen.
Förlängningen var maximall lio år efler ulgången av den ordinarie preskripfionstiden.
Bestämmelserna innebar endasl obetyd­ligt merarbete för
kronofogdemyndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, som Irädde i
krafl den 1 seplember 1985, medförde en effektivi­sering av
kronofogdemyndigheternas indrivningsarbele. Lagen innebar en utvidgning av
statens rätt att vid återbetalning av skaller och avgifter kvitta olika slag av
fordringar som staten hade på den återbetalningsberät-tigade. Avräkningsbestämmelserna
lillämpades i sin nya lydelse försia gången på den överskjutande skatl som
betalades ut enligl 1985 års laxe­ring. Ell visst merarbete av engångskaraktär
krävdes för att aktualisera och göra gäldenärerna medvetna om gamla skattekrav
som kunde bli föremål för avräkning. Besluten enligl avräkningslagen fattades
av krono­fogdemyndighelen och överklagades lill hovrätt och Högsia Domstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reformer
pä konkurs rätlens område förde med sig nya och bely­delsefulla arbelsuppgifler
för kronofogdemyndighelerna. Lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid
konkurs lade i mindre konkurser en utredande uppgift på
kronofogdemyndigheterna. Myndigheterna skulle skyndsamt pröva om belalning
enligt garantin skulle få ulgå för lönefor­dran i konkurs. Regelmässigt mäste
arbetsgivaren och arbetslagaren höras om anspråken. Uppgiften kom således att
kräva betydande utredningsin­satser för varje löneborgenär. På de flesta
kronofogdemyndigheter anför­troddes dessa utredningsuppgifter åt en
kvalificerad exekuliv Ijänslemän. I komplicerade fall som krävde juridisk
kompelens handlades ärendet av kronofogdepersonal. Lönegarantiulredningen
föreslår i sitt betänkande (SOU 1986:9) atl uppgiften skall flyttas över pä
konkursförvaltarna som enligt nu gällande regler gör samma prövning i ordinära
konkurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med tillämpning från den 1
januari 1980 ändrades konkurslagen i flera&lt;br&gt;
avseenden. Syftet med reformen var bl.a. alt åstadkomma en ordning för&lt;br&gt;
förvaltning och tillsyn i konkurs som var effektivare och samtidigt bälire&lt;br&gt;
anpassad fill nutida samhällsförhållanden än tidigare. Förvaltningen skulle&lt;br&gt;
handhas av specialister, i första hand advokater. Tillsynen över förvall­&lt;br&gt;
ningen skulle åvila kronofogdemyndighet. Genom en särskild förordning&lt;br&gt;
(1979:755) bestämdes vilka kronofogdemyndigheter som skulle vara till­&lt;br&gt;
synsmyndighet i konkurs. I princip en myndighet per län utsägs för&lt;br&gt;
ändamålet. Tillsynsmyndigheten skulle övervaka all förvallningen bedrevs&lt;br&gt;
på ett ändamålsenligt sätt och därvid bl.a. se till atl avvecklingen inte&lt;br&gt;
onödigt fördröjdes, att konkurskostnaderna hölls nere så långt della var&lt;br&gt;
möjligl och alt återvinningstalan fördes när detta var befogat. Tillsynsmyn­&lt;br&gt;
digheten skulle dessutom kontrollera atl förvaltaren skötte konkursboets&lt;br&gt;
redovisning och räkenskaper på etl korrekt och tillförlitligt sätl. Tillsyns-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;myndighelen fick ingen
beslutsfunktion men skulle yllra sig i ell flertal     Prop. 1986/87:52 frågor bl.a.
om förvaltarval och om användning av tvångsmedel mol i konkursen inblandade
personer. Olika handlingar skulle lämnas in av konkursförvallaren till
tillsynsmyndigheten under konkursens gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdeorganisalionen
tillfördes 20 tjänster för tillsynen av konkur­serna. Därutöver inrättades ekonomijänster
vid kronofogdemyndighelerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. För närvarande
arbetar ett 40-tal ekonomer i exekutionsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ny lag om näringsförbud Irädde i krafl den 1 juli 1986 och ersatte bestämmelserna
i konkurslagen om samma ämne. Den nya lagstiftningen innebar atl näringsförbud
kunde drabba personer i fler situationer än tidigare, bl.a. om någon i avsevärd
omfattning hade underlåtit att i rätt lid betala sina skatter. Det ankom på kronofogdemyndighelen
atl anmäla sådana fall lill åklagarmyndigheten för prövning av frågan om talan
om näringsförbud skulle anhängiggöras vid domslol. Liksom tidigare ankom det på
tillsynsmyndigheten all övervaka efterlevnaden av förbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i andra sammanhang hade kronofogdemyndigheterna ålagts an­mälningsskyldighet.
Enligt lagen (1977:293) om handel med drycker skulle kronofogdemyndigheterna undertätta
länsstyrelsen när den som hade tillstånd att servera alkoholdrycker brast i
sina åligganden all eriägga skatter eller sociala avgifier. Enligl
upphandlingsförordningen (1973:600) skulle leveranlörer lill staten i princip
inte anlitas så länge som de inte betalade skatter och avgifier i föreskriven
lid och ordning. På förfrågan från den upphandlande myndigheten skulle
kronofogdemyndig­heterna lämna uppgifter om restförda belopp och hur eventuella
avbetal­ningsuppgörelser sköttes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
reform som fick avgörande betydelse för kronofogdemyndigheternas arbetsuppgtfler
och arbelsvolymer var del slulliga införandel av datorstöd för exekulionsväsendet.
Ända sedan sluiet av 1960-talel hade försöksverk­samhet pågått med etl sådant
stöd. Slutlig ställning togs i riksdagen ijuni 1982 (prop. 1981/82: IOO bil.
18, CU 40, rskr. 406). Beslutet grundade sig på de förslag som utredningen om
redovisningssystemet för exekutionsväsen­det (REX) hade lagt fram i sitl
betänkande Datorstöd för exekutionsväsen­det (Ds Kn 1981:5-7). Våren 1984 hade REX
införts vid samtliga krono­fogdemyndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;REX ändrade
arbetsrutinerna både för den exekutiva personalen och för&lt;br&gt;
kontorspersonalen. Många manueUa mtiner i handläggningen av de all­&lt;br&gt;
männa målen ändrades eller föll bort hell. Delta gällde uppdebiiering av&lt;br&gt;
nya allmänna mål, kortregislerhanlering, utsändande av första kravavi,&lt;br&gt;
bokföring och redovisning, begäran om handräckning mellan kronofogde­&lt;br&gt;
myndigheter i allmänna mål, avkortning, kvittning och utmätning av&lt;br&gt;
överskjutande skatt, bevakning av införslar och betalningsuppgörelser&lt;br&gt;
saml sammanslällningar av månadsräkningar. Även för fältseklionerna&lt;br&gt;
förenklades arbetet genom atl tidsödande sorteringsarbeten föll bort, infor­&lt;br&gt;
malion om gäldenärerna blev mer lättillgänglig och bättre förutsättningar&lt;br&gt;
skapades för samordning av enskilda och allmänna mål vid verkställighet. I&lt;br&gt;
en rapport den 25 november 1975 från riksskatteverket beräknades REX&lt;br&gt;
kunna frigöra omkring 375 årsarbetskrafler varav 100 avsåg exekutiv per-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sonal och resten
kontorspersonal. Ytterligare 80 årsarbetskrafter för kon-     Prop. 1986/87:52 lorspersonal
kan enligt riksskatteverket frigöras om de enskilda målen registreras och
behandlas i REX. Delta beräknas kunna ske i full utsträck­ning under 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
senare år har särskilda resurser lillförts vissa kronofogdemyn­digheter för
utredningar av större och svårare indrivningsfall. I prop. 1982/83:100 bilaga 9
förordades att särskilt angivna kronofogdemyndighe­ter skulle tilldelas medel
för alt möjliggöra bildandet av slagkraftiga grup­per med ekonomisk och exekuliv
kompelens för effektivare indrivningsin­satser mol gäldenärer med stora restförda
belopp. Syftet med förstärkning­arna var all myndigheterna skulle anlita funklionärer
med ekonomisk kompetens. Förstärkningarna permanentades följande år på förslag
av föredragande departementschefen (prop. 1983/84: IOO bilaga 9). Någon ytterligare
utbyggnad skedde dock inle i avvaktan på en eventuell omor­ganisation av exekutionsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2 Problem i nuvarande organisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheterna
har under de senaste budgetåren tilldelats me­del som har beräknals enligt det s.k.
huvudförslaget. En viss andel av det belopp varmed anslaget reducerats har varie
år sedan budgetåret 1984/85 ställts fill riksskalleverkels förfogande för
fördelning till de mest resurs­svaga kronofogdemyndighelerna. Trots delta har
de årliga besparingskra­ven lelt lill all kronofogdemyndigheter med knappa
personalresurser har stora problem all klara verksamhelen medan myndigheler med
relativt låg arbetsbelastning i förhållande lill sina personalresurser inle har
berörts i någon slörre omfattning. Förstärkningar av kronofogdemyndigheternas organisation
för att komma till rätta med del alll svårare indrivningsarbelet har likaledes
fått vänla i avvakian på all en slutlig ställning tas till de organisatoriska
frågorna för exekulionsväsendet (prop. 1983/84:100 bil. 9 s. 41). Del har
vidare från olika synpunkter bedömts lämpligl alt avvakta pågående utredningar
om skatteförvaltningens nya organisation innan exe­kutionsväsendets framtida
organisation fastställdes. Även skatleindriv-ningsutredningens arbete kunde
komma att belysa frågan om landels indel­ning i kronofogdedislrikt (prop.
1985/86:100 bil. 9 s. 34).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
särskilda medel som under elt anlal år har ställts fill riksskatteverkets förfogande
har således inte förmått alt helt åstadkomma den önskvärda omfördelningen av
befintliga resurser mellan kronofogdemyndigheterna. Det är svårt atl öka
effektiviteten i nuvarande organisation så länge som myndigheternas sinsemellan
ojämna resursfördelning beslår. Detta förhål­lande har upprepade gånger
framhållits av riksskatteverket i yttrande över länsstyrelsernas anslagsframslällningar
för kronofogdemyndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksskaiteverket
har vidare i sin missivskrivelse lill regeringen i sam­band med överiämnandel ijuni
1983 av översynsrapporten över kronofog­demyndigheternas arbetsorganisation
ytterligare utvecklat sin syn på pro­blemen i nuvarande organisalion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget i rapporlen
skall ses mol bakgrunden av de förändringar av&lt;br&gt;
arbetsförutsättningar och arbetsförhållanden som skell under senare år.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svårighetsgraden i indrivningsarbelet
har ökat under de senasle lio åren.     Prop. 1986/87:52 Gäldenärsstrukluren
har förändrats. Förhållandevis få gäldenärer svarar för den övervägande delen
av det allmännas fordringar. Den ökade sats­ning mol ekonomiskt stora och
kvalificerade gäldenärer som därför krävs ställer i sin tur krav på ny och ökad
kompelens i indrivningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delningen
av länen i flera kronofogdedislrikt har i olika sammanhang påkallal särskilda
lösningar i fråga om specialistfunktioner. Många krono­fogdedistrikt är alltför
små för att kunna ge underlag för vissa arbetsuppgif­ter. Della var anledningen
lill atl tillsynsfunktionen i konkurs är 1980 lades ut på sammanlagt 25
kronofogdemyndigheter, dvs. i huvudsak på en kro­nofogdemyndighet per län.
Resurser har vidare lilldelals länen för faslig­hetsförsäljning och arbetet med
svårare indrivningsfall. Dessa resurser har inte alltid kunnal utnylljas på etl
lillfredsställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
små distrikten saknar reella förutsättningar att själva fullt ut svara för den
egna ekonomi- och personaladministrationen. De är sårbara vid se­mester,
sjukdom och utbildningsverksamhet saml saknar egen lillgång lill vikarier och
rekryteringspersonal. Detta kan i sämsta fall leda till att vissa funklioner
temporärt upphör alt fungera. Förutsättningarna för personalul­veckling saknas eflersom
befordringsmöjligheter i rimlig omfattning inte finns. De anslällda kan inte
heller beredas möjlighet till personlig utveck­ling genom arbetsbyte och kunskapstillväxlen
hämmas genom det ringa erfarenhetsutbyte som verksamheten ger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
revisorer konstaterar andra problem vid granskningen av kronofogdemyndigheternas
verksamhet. De efterlyser etl samlal totalan­svar för laxering, debitering,
uppbörd och indrivning som garanterar att beslul om skatter och avgifier
slutligt kan verkställas. Detta, som skulle ge god effektivitet i
indrivningsarbetet, lillgodoses bäst om kronofogdemyn­digheterna knytes närmare
till den regionala/lokala skatteförvaltningen. Den dokumenterade resursbristen
ger oacceptabelt långa handläggningsli­der för de enskilda målen. Revisorerna
saknar ocksä möjlighelen alt ur kronofogdemyndigheternas redovisning av
förvaltningsanslaget läsa ut kostnader och intäkter för den avgiftsbelagda delen
av kronofogdemyn­digheternas verksamhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har erfarit alt mindre kronofogdemyndigheter med etl begränsai målanlal inte
alllid når upp lill den kompelens som erfordras vid indrivning mot förelag. Den
nuvarande distriktsindelningen försvårar vidare en effek­liv och samlad
indrivning mol gäldenärsförelag och sådana närstående lill förelaget som är restförda
i andra distrikt inom samma län. Färre dislrikl förbättrar dessutom
förutsättningarna för samverkan mellan exekutionsvä­sendet och skatteförvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar den uppfatlningen som har redovisats från olika håll att exeku­&lt;br&gt;
tionsväsendets nuvarande organisation vållar problem av skilda slag. För&lt;br&gt;
egen del ser jag det som angeläget att komma lill rätta med det hinder som&lt;br&gt;
nuvarande organisalion utgör för elt effektivt utnyttjande av tillgängliga&lt;br&gt;
resurser. Del måste skapas bättre möjligheter att kunna styra resurserna&lt;br&gt;
dit där de bäst behövs men även kunna flytta arbetsuppgifter dit där&lt;br&gt;
resurserna finns. Jag länker i detta sammanhang speciellt på de särskilda&lt;br&gt;
grupper som har skapats i en del län med uppgift att arbela med svårare&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;indrivningsfall.
Förutsättningar måste skapas för att grupper av detta slag    Prop. 1986/87:52 skall
kunna arbeta mer effekiivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytteriigare
ett problem rör lednings- och styrfunktionerna inom exeku­tionsväsendet. Som
centralmyndighet för adminislralion av exekutionsvä­sendet har riksskatteverket
begränsad befogenhet atl styra och leda verk­samheten inom exekutionsväsendet.
För riksskatteverkets del innebär det­ta att den del av beskattningsförfarandet
som avser indrivning av skalt och som kronofogdemyndighelerna ombesörjer inte
kan innefattas i det led­ningsansvar som verket har tilldelals i samband med
omorganisationen av skatteförvaltningen. Riksskalleverkels nya roll i
skalteförvaltningen har medfört att det blivil erforderiigl atl mera ingående
analysera kronofogde­myndigheternas arbetsuppgifter för alt belysa vilka uppgifler
som är hän­föriiga till rent exekuliv verksamhet och vilka som innefatlar
ställningsta­ganden som normalt görs av borgenären/ uppdragsgivaren. Skalteindriv-ningsutredningen
är för närvarande sysselsatt med denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
övergår nu till all redogöra för mina överväganden och förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Föredragandens överväganden och förslag &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.1 Utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1.1
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landet
är för närvarande indelal i 81 kronofogdedislrikt. I vatje distrikt finns en
kronofogdemyndighet med en chefskronofogde eller i Siockholm, Göleborg och
Malmö en kronodirektör som chef. Verksamhelen bedrivs från en centralort i
distriktet samt i vissa distrikt även från andra orter där personal är
stationerad. Anlalel sådana slationeringsorter är omkring 80. Myndighetens
administration finns samlad på centralorten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksskatteverket
är centralmyndighet för administration av exekutions­väsendet. Riksskatteverket
svarar bl.a. för utbildning av kronofogdemyn­digheternas personal, tillsätter
vissa tjänster och utövar viss lillsyn över exekulionsväsendet. Verket utfärdar
även råd och anvisningar för att främja en riktig och enhetlig exekutionsverksamhel.
Centralmyndighets-uppgifterna handläggs på en särskild avdelning (avdelning E)
inom verkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionalt
är kronofogdemyndighelerna i vissa avseenden underställda länsstyrelsen.
Länsstyrelsen svarar för budget, medelstilldelning, löneut­betalningar och
utgör slöd för kronofogdemyndigheterna i personaladmini­slrativa frågor saml
utövar genom sin skatteavdelnings uppbördsenhel tillsyn över indrivning och
redovisning av skatter och avgifter i länel. Länsstyrelsen skall vidare enligt medelsförvallningskungörelsen
årligen inventera kronofogdemyndigheternas förvallning av de allmänna medlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exekutionsväsendet
sysselsätter i dag omkring 2800 årsarbelskrafter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheternas
organisation har sedan år 1970 utreits ett&lt;br&gt;
flertal gånger. Jag har i del föregående lämnal en utförlig redogörelse för&lt;br&gt;
tidigare uiredningar (se avsnill 3). De förslag som har lagts fram har inte&lt;br&gt;
lell till någon ändring, ulan distriktsorganisationen har varit oförändrad&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sedan
exekutionsväsendet förstatligades år 1965. Sedan dess har, somjag     Prop.
1986/87:52 tidigare redovisal, en rad ålgärder vidtagits som haft slor
betydelse för verksamheten inom exekutionsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till atl börja med har exekutionsväsendet tiUförts en rad
nya viktiga arbelsuppgifler. Det gäller bl.a. lillämpning av regler om tillsyn
i konkurs, lönegaranii i konkurs, näringsförbud, betalningssäkring,
bevissäkring, preskriplionstidsförlängning av skatlefordringar samt avräkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En del av de nya arbetsuppgifterna gäller som synes
skatteområdet. På detta område har även många andra ändringar vidtagits som
påverkat kronofogdemyndigheternas verksamhet. Nya skatter och avgifter har in­förts
som medfört en betydande ökning av såväl antalet mål som det totala restförda
skatte- och avgiftsbeloppet. Arbelsvolymen har ökat också ge­nom ålgärder på
andra förvaltningsområden. Som exempel kan nämnas införandet av systemet med felparkeringsavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även reglerna för den exekufiva verksamheten och
arbetsmetoderna har genomgått stora ändringar. Utsökningsbalken trädde i krafl
den I januari 1982 och medförde en rad förändringar i kronofogdemyndighelernas
verk­samhet och arbetsrutiner. Vidare bör framhållas alt kronofogdemyndighe­ternas
verksamhet sedan mitten av 1970-talel successivt datoriserats ge­nom inrältandet
av ett särskilt ADB-system omfattande bl.a. utsöknings-registret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av del anförda framgår alt kronofogdemyndigheternas verksamhel
ge­nomgripande ändrals i flera olika avseenden under den senaste tjugoårs­perioden.
Nya komplicerade arbetsuppgifter har tillkommit, arbelsvoly­men har ökat
kraftigt och arbetsmetoderna har förändrats bl.a. så alt man vid eflersökning
av fillgångar inte längre uteslutande förlitar sig till bo­stadsförrättningar
ulan i alll högre grad använder sig av regisierspaning o.d. Allt detta ställer
krav pä ökade utbildningsinsatser, en högre grad av specialisering och en
flexibel och effektiv organisalion. Som nyss har antytts har samtidigt i fråga
om skatter och avgifier anlalet beröringspunk­ter mellan
kronofogdemyndigheternas och skattemyndigheternas verk­samhel ökat betydligt
och ställt allt högre krav på samarbete och på samordning av insatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att tiUgodose de angivna kraven har vissa ålgärder
vidtagits i form av bl.a. utbildning, inrättande av specialistfunktioner och
omfördelning av resurser mellan olika distrikt. Dessa åtgärder har emellertid
visat sig otill­räckliga för atl man på ett bra sätt skall kunna samordna
indrivningsverk­samheten med beskattningsverksamheten och för alt man skall
kunna effektivisera indrivningsverksamhelen och utjämna skiUnaderna i arbets­belastning
mellan olika dislrikl. Jag berör i del följande närmare de pro­blem som finns i
den nuvarande organisalionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.2 Problemen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tidigare utredningsarbete visar lydligl alt det finns två
huvudproblem med exekutionsväsendets organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ena problemet - som bara gäller indrivningen av
skatter och av­&lt;br&gt;
gifter, s.k. allmänna mål - har sin grund i all man inle organisaloriskl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beaktat
del funktionella samband som finns i beskattningskedjan taxering, Prop.
1986/87:52 debitering, uppbörd och indrivning. Den omständigheten atl många myn­digheler
med olika geografiska verksamhetsområden är inblandade i be­skatiningskedjan
skapar stora samordningsproblem. Konlaklerna på fältet mellan beskallningsmyndigheier
och kronofogdemyndigheter försvåras och det blir svårt alt få genomslag för en
enhetlig prioritering. Problemet förstärks av alt det för närvarande saknas
effektiva styrmöjligheter från cenlral nivå nedål på såväl skatte- som
indrivningsområdet. Genom beslu­tet om en sammanhållen skatteförvaltning har
emellertid fr.o.m. den 1 januari 1987 riksskatteverket fått i uppdrag atl leda
verksamheten i skatte­förvaltningen. Länsskattemyndigheterna har fått
motsvarande uppgift i länen. Därmed har styrproblemen avhjälpts inom
skatteförvaltningen. Så­vitt avser indrivningsverksamheten kvarslår problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Indrivning
av skatter och avgifier är en del av kronofogdemyndigheler­nas verksamhet.
Riksskatteverkets centralmyndighelsfunklion utformades i samband med att frågan
om centralorgan för exekutionsväsendet löstes i börian av 1970-lalet. Det
ansågs då lämpligt alt markera den speciella ställning som kronofogdemyndighelerna
har genom all de ensamma tillde­lats de rent exekutiva arbetsuppgifterna. Denna
markering skedde genom alt endast de administrativa frågorna överläts lill riksskatteverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksskatteverket
har för närvarande begränsade befogenheter all utfär­da föreskrifter för den exekuliva
verksamheten. För den del av indriv­ningsverksamheten i de allmänna målen som
inte innefattar exekuliva åtgärder är det oklart om riksskatteverket har någon direktivrält.
Däremot torde verket ha rätt atl ge direktiv i organisatoriska och
administrativa frågor. Avsaknaden av klara och effektiva styrfunktioner över
exekutions­väsendets samlade verksamhel medför att riksskatteverket inte kan
ansva­ra för att inriktningen av indrivningsverksamheten sker utifrån en för
hela förvaltningen gemensam och samordnad målsättning. Detta är enligt min mening
allvarliga brister i ledningsstrukturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
andra problemet gäller generellt för både allmänna och enskilda mål. Det har sin
grund i att många av de nuvarande kronofogdemyndigheterna är för små. Till att
börja med ger detla personaladministraliva problem. Myndigheterna blir sårbara
genom att de inte själva har erforderiiga vika­rier vid sjukdom och oplanerade ledigheler
vilket kan leda lill inskränk­ningar i verksamheten. Befordringsmöjligheter i
rimlig omfallning saknas och personalens egen kunskapsutveckling hämmas genom
del ringa erfa­renhetsutbyte som verksamhelen ger. På chefsnivå är del
svårigheter atl tillsälta tjänster i de små distrikten eflersom kvalificerade
sökande ofta saknas. Chefstjänsterna blir vanligen genomgångstjänster i
kronofogdekar­riären. Detta gör att byte på chefsposten sker med relativt korta
tidsinter­valler, vilket gördel svårt alt tillgodose krav på kontinuitet och
utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare ställer de alllmer
komplicerade indrivningsfallen ökade krav på&lt;br&gt;
kronofogdemyndighelernas kompetens. Ekonomiskt utbildad personal be­&lt;br&gt;
hövs många gånger för atl fä lillräcklig slagkraft i myndigheternas indriv-&lt;br&gt;
ningsverksamhet. Rält utnyttjad är sådana kvalificerade tjänstemän ett&lt;br&gt;
verksamt medel i kampen mol den ekonomiska brottsligheten. Möjlighe­&lt;br&gt;
terna atl lillföra de små kronofogdemyndighelerna sådan personal saknas i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regel på gmnd av att arbetsunderiaget
är för litet. Den personal med     Prop. 1986/87:52 ekonomisk utbildning som
finns vid de största myndigheiema har inte ulnytljals av de små
kronofogdemyndigheterna i önskvärd omfallning. Sammanfattningsvis kan alltså
konstateras atl del inle har varit möjligt att tillföra alla myndigheter
kompletta specialistfunktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör vidare framhållas alt den nuvarande splittringen av de admini­strativa
funktionerna mellan centralmyndigheten, länsslyrelserna och myndigheternas
chefer i hög grad komplicerar det administrativa arbetet vid
kronofogdemyndigheterna. Det är för närvarande inle möjligl att de­centralisera
dessa uppgifler eftersom vissa kronofogdemyndigheter är allt­för små för alt
det skall vara rationellt för dem att sköta sin egen admini­stration.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan negativ effekt av de nuvarande små kronofogdedistrikien är att
organisationen saknar flexibilitet. Det går inte atl på elt enkelt sätt fördela
om resurserna mellan myndigheterna med hänsyn lill ändrade förhållanden som
påverkar arbetsbelastningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1.3
Kraven på en ny organisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
det anförda har framgått all del nu är nödvändigl all ändra organisalio­nen
inom exekutionsväsendet. Tre huvudkrav bör ställas på en ny framtida organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
funktionella samband som finns mellan taxering, debitering och uppbörd å ena
sidan och indrivning å andra sidan ställer krav på samarbete på olika
myndighetsnivåer. Del är därför viktigt atl en ny organisation för kronofogdemyndigheterna
anpassas till skatteförvaltningen så alt samar­betet mellan beskallningsmyndigheier
och indrivningsmyndigheter kan ske på elt enkelt och smidigt sätt. Det är
framför allt på regional nivå som en förändring måsle komma lill stånd för att
underlätta samarbetet och uppnå likformighet mellan länen. Det första kravet
för en ny organisation bör således vara att eftersträva en myndighetsstruktur
på regional nivå som är anpassad IiU skatleförvallningen. Bara med en sådan
struktur föreligger förulsältningar för att etl effektivi samarbete skall kunna
utveck­las mellan beskallningsfunktionerna och indrivningsfunkiionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
del andra måste man öka möjligheterna för riksskatteverket atl leda och styra
indrivningsverksamheten effektivt. Det övergripande ansvar för och den ledning
av skatteförvaltningen i landet som fr.o.m. den 1 januari 1987 åvUar riksskatteverket
måsle således enligt min mening även innefat­ta det sista ledel i
beskattningskedjan, nämligen indrivningsverksamheten. Den likformighet som
därmed kan uppnås med skatleförvallningen har sina klara fördelar från
lednings- och slyrsynpunkt. Etl andra krav somjag vill ställa upp för en
omorganisation är således att den skall leda till att riksskatteverket får
samma ledningsfunktion gentemot exekutionsväsen­det som verkel har gentemot
skatteförvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det iredje måsle problemen med de små kronofogdemyndigheterna&lt;br&gt;
lösas. Myndigheterna bör vara så stora atl de beskrivna nackdelarna med&lt;br&gt;
små distrikt i huvudsak försvinner.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1.4 Olika lösningar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
atl lillgodose de uppställda kraven kan man länka sig flera lösningar. En
lösning är att infoga kronofogdemyndighelerna i skatteförvaUningen.
Samarbetsfrågorna skulle därmed inte kräva särskild uppmärksamhet och riksskatteverkets
lednings- och styrfunktion över skatteförvaltningen i övrigl skulle därmed
direkt bli tillämplig även på verksamhelen i exeku­tionsväsendet. Problemen med
de små myndigheiema skulle då också i princip vara lösla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lösningen
måsle dock enligt mitl förmenande prövas och bedömas även ulifrån andra
utgångspunkter än de rent fiskala. Lösningen berör princi­piella och
grundläggande frågor om exekutionsväsendets uppgifler och ställning i vårt
rättssystem. Kronofogdemyndigheterna är exekutiva myn­digheter som har lill
huvuduppgift alt förverkliga rättsanspråk som har fastställts i domar och
förvaltningsbeslut. Kronofogdemyndigheterna skall därvid med tillämpning av bl.a.
utsökningsbalkens bestämmelser opartiskt avgöra olika tvistiga frägor mellan en
sökande och en gäldenär. Regelsys­temet utgår från atl aUa sökande skall
behandlas lika vid utsökning vare sig det är en enskild person eller siaten som
är sökande. Vid sidan av dessa judiciella uppgifier skall
kronofogdemyndigheterna i indrivningsarbelet med skatter och avgifter dessutom
i belydande omfattning ta till vara slatens intressen som borgenär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
kronofogdemyndigheterna infogas i skatteförvaltningen innebär det att utmätning
och annan exekutiv verkställighet i enskilda mål skall ombe­sörjas av en
skaltemyndighet. Del kan emellerfid länkas atl ell sådant införiivande skulle
kunna mbba allmänhelens tiUtro liU exekutionsväsen­dets opartiskhet.
Skaltemyndigheternas huvuduppgift är ju atl ta till vara statens fiskala
intressen. Jag är därför iveksam till en sådan lösning. Man bör i vart fall
först noga pröva om kravet att regionalt anpassa myndighels-strukturen för
exekutionsväsendet fiU skatteförvaltningen kan tillgodoses på annal sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
lösning kan då vara alt dela verkställigheten mellan skaltemyndighe­lerna och
kronofogdemyndigheterna så att skattemyndigheterna verk­ställer allmänna mål
och kronofogdemyndighelerna enskilda mål. Elt delat exekufionsväsende skulle
emellertid kräva dubbla organisaiioner under olika centralmyndigheter med olika
huvudmän, som var för sig skulle leda och styra sin del av exekutionsväsendet.
En sådan lösning skulle sannolikt medföra ett betydande dubbelarbete och därmed
bli kostsam och jag vill därför inle förorda en sådan lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytteriigare
en lösning är att skilja ut arbetet med de s.k. borgenärsfunk­&lt;br&gt;
tionerna - dvs. de funklioner som alla borgenärer disponerar över t.ex.&lt;br&gt;
avbetalning, uppskov o.d. — och föra över detta lill skatleförvallningen.&lt;br&gt;
De exekutiva arbetsuppgifterna dvs. utmätning, införsel o.d. skulle då&lt;br&gt;
behållas hos kronofogdemyndigheterna. Mönstret för en sådan verksam­&lt;br&gt;
hetsmodell med en renodlat exekuliv myndighel finns i Finland. Enligt min&lt;br&gt;
mening kan del vara en fördel ur fiskal synvinkel att på etl sådant sätt&lt;br&gt;
organisatoriskt samordna indrivningsverksamheten med verksamheten vid&lt;br&gt;
skattemyndigheterna. Det blir på del sättet lättare att t.ex. samordna&lt;br&gt;
uppbörden med indrivningen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
finska modellen kan emellertid även få motsatt effekt och således medföra elt
försämrat ekonomiskt resultat för det allmänna. Jag tänker då i första hand på atl
borgenärsfrågorna skulle få drivas utan det betydelse­fulla stöd som
kronofogdemyndigheten i dag har av atl kunna använda hotel om omedelbara
exekutiva åtgärder. Vidare skulle borgenärsfunkfio-nerna få hanteras utan
tillgång till den information som för närvarande las fram genom den exekuliva verksamhelen.
Del finns en påtaglig risk för atl en uppdelning av borgenärsfunktionerna och
de verkställande uppgifterna på olika myndigheler snarare skulle medföra alt
indrivningen totall sett blir omständligare och dyrare än för närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
bedömningen av den nu aktuella lösningen bör vidare vägas in alt arbelel med
alt gå över till en sådan organisationsform blir belydande. Det blir fråga om
ett omfattande författnings- och organisationsarbete, bely­dande ändringar i
skatteförvaltningens och exekutionsväsendets ADB-sys­tem och stora
utbildningsinsatser samtidigt som många tjänstemän måste byta arbetsplats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
anförda leder fram till att inte heller en verksamhetsmodell enligl finskt
mönster bör förordas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
tänkbara lösningar återstår då för mig att pröva om de uppställda kraven kan lillgodoses
om nuvarande verksamhetsform behåUs, dvs. med verkställighet av såväl allmänna
som enskilda mål saml vissa borgenärs­funktioner samlade hos
kronofogdemyndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
första förutsättning för att en sådan ordning skall fungera är som tidigare
nämnts atl organisalionen av kronofogdemyndigheterna bättre anpassas lill den
regionala organisationen för skatteförvaltningen. Det krävs enligl min mening i
så fall att man helt ansluter sig fill den modell som gäller för den regionala skalteförvaltningen
och således inrättar en kronofogdemyndighet i varje län. Bara härigenom kan man
uppnå de nödvändiga samordnings- och samarbetseffekterna i förhållande lill skatle­förvallningen.
För delta krävs dessutom att man skapar en gemensam ledning av kronofogdemyndighelerna
och skatteförvaltningen. Detta kan åstadkommas genom atl riksskatteverket ges
ledningsuppdraget även i fråga om exekulionsväsendet. Enligt min mening talar
det mesla för all man bör slanna för en omorganisation enligt nu angivna rikfiinjer
och således inte ta det längre gående stegel och inordna kronofogdemyndighe­lerna
i länsskatiemyndigheterna. Mina förslag i del följade är ulformade i enlighet
härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2 Principförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.1
Kronofogdemyndigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Nuvarande organisation ändras så all cn kronofogde­myndighet bildas i
varje län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omorganisationen
genomförs den 1 juU 1988.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag:
Av min tidigare redogörelse beträff&amp;quot;ande problem, krav, lösningar m.m.
framgår huvudskälen för mitt förslag. Jag vill här&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lillägga
följande. Tidigare utredningar och den hittillsvarande utvecklingen Prop.
1986/87:52 visar tydligt att nuvarande kronofogdemyndighetsorganisalion
motverkar ett rationellt utnyttjande av tillgängliga resurser inom
exekutionsväsendet och försvårar en utveckling och utvidgning av dess
arbetsuppgifter. I en organisation med stora enheter kan personalresurserna
genom omfördel­ning efter behov utnyttjas bättre än i en organisation av
nuvarande slag. Del är vidare en avsevärd fördel om endasl en myndighel förelräder
de exekutiva intressena i länel särskilt i kontakterna med övriga länsorgan och
med centrala myndigheter och verk. Inte minsl viktigt är atl en effektiv samverkan
mellan kronofogdemyndigheterna och skaltemyndigheterna främjas på regional
nivå. Från centralmyndighetssynpunkt innebär färre distrikt en fördel vid
administrationen av myndigheterna. Länsvisa krono­fogdemyndigheter med samma arbelsorganisalion
och likartade arbetsru­tiner förenklar utarbetandet av föreskrifter.
Information och kontakter med myndighetscheferna underlättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
myndighelens egel vidkommande innebär större enheter många fördelar från
ledningssynpunkt. Den personal med specialkompetens som fmns behöver inle som
nu arbeta åt flera kronofogdemyndigheter och besluta i deras namn. Kompeiensen
kan i stället effektivi ulnylljas inom länel i en kronofogdemyndighet. Förslagel
innebär i denna del en enklare adminislralion. Del ger också goda möjligheter
alt lösa de nuvarande organisatoriska svårighelerna att skapa enheter som på
ett verksamt sätt kan medverka i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
personal- och ekonomiadministrationen skapar länsmyndigheter fömtsättningar för
atl myndigheterna själva skall kunna sköta den egna administrationen. Detta för
med sig en rationellare medelshanlering. Re­sultatansvaret kan förenas med ett
direkt budget- och medelsförvaltnings­ansvar under centralmyndigheten. På
personalsidan ges bäitre möjligheter till utbildning eftersom underiagel för
egna aktiviteter blir slörre. Personal­utvecklingen och personalrekrytering
underlättas genom atl bälire förut­sättningar för arbetsbyte och
cirkulationstjänstgöring skapas. Personalför-söriningen kan i slörre omfattning
ske internt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har lidigare utvecklat min syn på behovet och nyttan av personal med
specialkompetens. Jag vill tillägga atl inrättandet av länsmyndigheter ger arbetsunderlag
för personal med olika specialkompetens och även ger möjlighet att renodla
vissa arbelsuppgifter. På så sätt kan problemet med dubbla roller reduceras
eller helt undvikas. Det ökar förtroendet för krono­fogdemyndighelernas arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bildandet av
kronofogdemyndigheter som får hela län som sitt verksam­&lt;br&gt;
helsområde ger också möjligheter att pröva nya lösningar beträffande&lt;br&gt;
borgenärsfunktionerna inom ramen för del utredningsarbete som bedrivs i&lt;br&gt;
skatteindrivningsulredningen. Möjlighet torde också finnas att förverkliga&lt;br&gt;
den av lönegarantiutredningen diskuterade men, i avsaknad av egen eko­&lt;br&gt;
nomiadministration på kronofogdemyndigheterna, avvisade tanken atl ul­&lt;br&gt;
belalningarna enligt lönegarantin skall knytas lill exekutionsväsendet. Vi­&lt;br&gt;
dare ges förutsättningar för att länsmyndigheterna skall kunna ta över den&lt;br&gt;
del av personal- och ekonomiadministrationen som nu sköts av länsslyrel­&lt;br&gt;
serna och som skall skötas av länsskatiemyndigheterna fr.o.m. den 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;januari
1987. Ett länsindelai exekutionsväsende lorde även i framtiden vara en
attraktiv organisalion att lillföra nya arbetsuppgifter. Förslaget bör även
kunna öka möjligheterna till omfördelning av arbetsuppgifter mellan de olika
nivåerna i organisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
innebär att 24 kronofogdemyndigheter bildas, en i varje län. Anpassningen till
den judiciella och administrativa indelningen i landet behöver därmed inte brylas.
Det ler sig naturligt att kronofogdemyndighe­tens ledning och administration
lokaliseras till samma ort som övriga länsorgan. Skäl som talar för della är bl.a.
behovel av samverkan med länsskattemyndighelen. Det bör dock ankomma på den
organisationskom­mitté som bör tillkallas alt närmare överväga om del i nägol
län finns skäl att frångå denna huvudprincip.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
förtjänar atl påpekas att verksamheten inom exekutionsväsendet i dag är föriagd
till myndigheter på lokal nivå. Avsikten med mitt förslag är inte atl ändra på
denna arbetsfördelning eller alt dra in den exekutiva verksamhel som i dag
bedrivs på olika orter i landet. Den skall fortsätt­ningsvis bedrivas i
huvudsak med samma personal som tidigare och på samma orter men med beaklande
av att personalresurserna skall användas där de bäst behövs samt all servicen geniemot
allmänheten skall upprätt­hållas i den omfattning som behovel påkallar och lill
rimliga kosinader för statsverket. Utanför den administrativa centralorten är
det meningen atl verksamheten skall bedrivas frän vad som lämpligen kan
benämnas krono-konlor. Om verksamhetens omfattning så kräver kan det bli
aktuellt atl stationera en eller flera kronofogdar på kronokontor. Genom att
hela länet utgör kronofogdemyndighetens arbetsområde kan lokalisering och beman­ning
av kronokonloren bestämmas ulifrån de krav och prioriteringar som verksamheten
ger upphov till. Lokaliseringen får inte låsas lill vissa orler på samma sätt
som i nuvarande organisation utan skall kunna hanleras friare med beaktande av
de regionala iniressen som kan vara gällande från tid till annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
återkommer i ell senare avsnitt till frågor som rör kronofogdemyn­digheternas internadministralion
m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
mitt förslag skall omorganisationen genomföras den I juli 1988. Del i tiden
framskjutna genomförandet bör ge den organisationskommitté somjag anser bör
tillkallas erforderiigl utrymme att utföra sitt arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.2
Ledningen av verksamheten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Riksskatteverket skaU leda verksamheten i exekutions­väsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag:
Kronofogdemyndigheternas verksamhet avser alt författningsenligt förverkliga
rättsanspråk i enskilda och allmänna mål. Verkställigheten skall vara snabb,
säker och effektiv samt syfta till att ge borgenären den belalning som gäldenärens
betalningsförmåga och till-gängssiluation ger möjlighel till. I ett vidare
perspektiv skall ett effektivt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fungerande
exekutionsväsende upprätthålla en betalningsmoral i samhället    Prop.
1986/87:52 som gör att krediimarknad och skattesystem fungerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett grundläggande krav på kronofogdemyndighelerna är all
deras verk­samhet skall präglas av objekiiviiel, enhellighel och konsekvens.
Detta krav gäller oavsett om staten eller enskilda borgenärer står som sökande.
En organisalionsreform måste syfta till alt bereda borgenärerna så goda
förutsättningar som möjligt att få sina anspråk prövade i enlighet med de
intentioner som bär upp vår exekutionsrällsliga lagsliftning. Detta är nöd­vändigl
om man skall kunna upprällhålla allmänhelens förtroende för rättssäkerheten och
effeklivitelen i den exekuliva verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett brislande förtroende för den exekutiva verksamhelen
påverkar ock­så allmänhelens förtroende för ett fungerande skattesystem. Den verksam­hel
som bedrivs i exekulionsväsendet med indrivning av skatter och av­gifter kräver
förutsebarhet, enhellighel och konsekvens i myndigheternas handlande. Annars
finns det risk för all denna verksamhel uppfattas som principlös, orättvis och inkonsekvent.
Jag tänker här på frågor som priori­teringsavgöranden, vilka riktlinjer
myndigheten tillämpar beträffande av-belalningsmedgivanden, val av arbetsmetod
och liknande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atl effektivisera verksamhelen i nämnda hänseenden
krävs ledning och tillsyn från centralt håll av annat slag än som i dag kan
utövas av riksskatieverkel som cenlralmyndighei för administration av
exekutions­väsendet eller av länsskattemyndighelen i sin tillsynsfunktion över krono­fogdemyndighelerna.
Styrfunktionerna måste vara enkla och tydliga samt ansvarsbilden klar. Förulsältningarna
för della är att det finns en central myndighet som har del fulla ansvaret för
ledning, styrning och samord­ning. Riksskatteverket är den enda cenirala
myndighet som kan komma i fråga och bör alltså tilldelas uppdraget.
Riksskatteverket skall i denna nya roU ange mål för verksamheten saml ange
riktlinjer, policies, ramar etc. för alt nå dessa mål. Giveivis är riksskatieverkel
i dessa avseenden bunden av siatsmakternas ställningstaganden såsom de har
kommit lill uttryck i för­fattningar eller på annat sätl. Jag tänker bl.a. på
vad som i samband med införandet av utsökningsbalken och senare uttalats om inrikiningen
och prioriteringen i verksamheten. Uppdraget i denna del innebär därför i
huvudsak ell förtydligande av redan givna riktlinjer. I uppdraget ingår vidare
att ansvara för en ändamålsenlig utformning av organisalion, arbels­former och ruiiner.
Planering, samordning, utveckling och uppföljning är andra uppgifter som
ankommer på riksskatieverkel. Vidare skall i verkets uppgifter ingå bl.a. atl
genom verkslälligheisföreskrifter, allmänna råd eller på annat sätt verka för
en enhetlig lillämpning av materiella bestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom att riksskatteverket får i uppdrag att leda
verksamheten både i skatteförvaltningen och i exekutionsväsendet kan ledning
och slyrning av verksamheten med alt driva in skatter och avgifter ske utifrån
en för hela skatteförvaltningen gemensam och samordnad målsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I länet ankommer det på kronofogdemyndigheten att bedriva
verksam­heten med utgångspunkt i de riktlinjer och ramar som riksskaiteverket
lagt fast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.3 Vissa
konsekvenser av organisationsförändringen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Prop. 1986/87:52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta avsnitt tar jag upp en del frägor som jag inte lidigare har berört men som
är av intresse för att belysa vissa konsekvenser m.m. av den nu aktuella
omorganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.1
Lekmannamedverkan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslular om ledningsfunklionerna i de centrala statliga myndig­heter som lyder
under regeringen. I myndighelernas instruktioner anger regeringen bl.a. om
myndigheten skall ha en slyrelse, hur slyrelsen skall ulses och vilka frågor
som styrelsen skall avgöra. Delsamma gäller i princip statliga myndigheter på
regional nivå som antingen direkt eller via etl centralt ämbetsverk lyder under
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om lekmannainflytande över kronofogdemyndigheternas verk­samhet har inte
berörts i någon av de tidigare utredningarna inom exeku­tionsväsendet.
Anledningen till della lorde vara främsl alt lidigare uired-ningsförslag inte
innehållit etl renodlat länsmyndighelsförslag. Frågan om ökat medborgerligt
inflytande genom lekmän har emellertid under senare tid behandlals vid såväl
omorganisationen av polisväsendet (prop. 1983/84:89, JuU 16, rskr. 182) som skalteförvaUningsreformen
(prop. 1985/86:55, BoU 11, rskr. 82). De skäl som där anförts för lekmannainfly­tande
i verksamheterna har samma aktualitet i den nu föreslagna omor­ganisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheternas
verksamhet har hitfills haft i huvudsak en operativ karaklär som har utövats i
förhållandevis små enheter. Behovel av lekmannainflytande har där inte varit
lika ullalat. En lämplig organisa­torisk form för inflylandel hade säkert också
varil svår att finna. Även om verksamheten inte ändrar karaklär genom den föreslagna
omorganisa­tionen skapas hell andra fömlsätlningar för att organisatoriskt
kunna lösa denna fråga. Med hänsyn till karaklären på den verksamhel som
bedrivs på kronofogdemyndigheterna finns det på samma sätt som vid länsskatiemyn­digheterna
starka skäl att förstärka den medborgerliga insynen i verksam­heten. Den
föreslagna organisationen ger goda förutsättningar för detta om de föreslagna
kronofogdemyndigheterna leds av en slyrelse där lekmän dellar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
risk att denna lösning skall medföra olägenheter för verksamhe­ten i form av
dubbla styrlinjer anser jag inle föreligga med hänsyn lill att det övergripande
ledningsansvaret ligger hos riksskaiteverket. Tvärtom anserjag att det måsle
vara lill fördel för verksamhelen om ledningsbeslu­ten blir behandlade i en
vidare personkrets med det vidgade synsätt på problemen som detla leder lill.
Det medborgerliga inflylandel bör således kunna göra sig gällande i vikligare
frågor som arbelsformer, anslagsfrågor och andra väsentliga ekonomiska frågor
samt frågor om disciplinansvar, avstängning o. dyl. Jag anser det dock inte
vara lämpligt att enskilda indrivningsärenden avgörs i slyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsens
verksamhet bör på så säll fillgodose allmänhelens berälligade&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;krav på insyn i
verksamheten. Styrelsen skall därför hållas informerad om    Prop. 1986/87:52 verksamheten
i stort inom länen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Myndighetens
chef bör ingå i slyrelsen. I likhei med vad som gäller för riksskaiteverket och
länsskattemyndigheterna anser jag det vara lämpligl att ledamöierna i
kronofogdemyndigheternas slyrelser utses av regeringen. Det grundläggande
syftet med styrelsen är all skapa etl forum för medbor-geriigl inflytande över
kronofogdemyndigheten och dess ledning. För att underiälla samordningen och samarbelel
mellan länsskatlemyndighelen och kronofogdemyndigheten anser jag likväl atl
cheferna för de båda myndigheterna i någon form bör delta i den andra
myndighetens styrelsear­bete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.2   Administrationen
av kronofogdemyndigheterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheterna
skall efter omorganisationen självständigt kun­na svara för sin egen
administration. Tanken på frislående kronofogde­myndigheter bygger på principen
om en självsländig administration. Detla medför atl de administrativa uppgifler
som skall fullgöras för kronofogde­myndighelernas räkning av de blivande länsskatiemyndigheterna
flyllas över till kronofogdemyndigheterna. Förändringen medför atl kronofogde­myndighelerna
på vissa håll kan behöva förslärkas med administrativ personal samtidigt som
länsskattemyndigheternas personalbehov kan komma att minska. Etl samarbete
mellan länsskaltemyndigheter och kro­nofogdemyndigheter bör dock kunna ske i
vissa administrativa frågor. Hur ett sådant samarbete skall organiseras får
prövas län för län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.3   Riksskatteverkets
nya roll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
mitt förslag all riksskatteverket skall leda verksamhelen i exeku­lionsväsendet
förvandlas verkets roll i förhållande lill väsendet. Från atl ha svarat för
administrationen av exekutionsväsendet övertar riksskatte­verket det
övergripande ansvaret för hela exekutionsväsendets verksam­het. Verket får
därmed ansvaret som en central förvaltningsmyndighet för kronofogdemyndighelerna.
De slyrlinjer som verket därmed förfogar över ger möjligheter atl på etl
övergripande och samordnai sätt leda och styra verksamheten i hela
skalteförvaltningen däri inbegripet indrivningsverk­samheten. Därmed har en
eftersträvansvärd förenkling och enhellighel åstadkommits i verkets externa
styrsystem. En motsvarande förenkling och koncentration av styrfunktionerna bör
enligl min mening åstadkom­mas i verkets egen organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.4   övrigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
den administrativa styrningen ligger l.ex. frågor om anslagsframställning&lt;br&gt;
och tillsättning av tjänster. Mot bakgrund av mitt förslag till ny organisa­&lt;br&gt;
tion för kronofogdemyndigheterna finns del anledning att något belysa&lt;br&gt;
dessa frågor.&lt;br&gt;
Riksskatteverket samlar enligt nu gällande bestämmelser in underiag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;från
de olika kronofogdemyndigheterna, sammanställer underlagen och Prop. 1986/87:52
ger in en anslagsframställning för kronofogdemyndighelerna till regering­en.
Tidigare samlade länsstyrelserna in underiagel och gjorde egna fram­slällningar
som sammanställdes av riksskatteverket innan de gavs in till regeringen. Jag
ser ingen anledning att ändra på nu gällande bestämmelser för anslagsframslällningen
för exekutionsväsendet. Det får även i fortsätt­ningen ankomma på riksskatteverket
att avge en anslagsframslällning till regeringen för exekutionsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
tjänsletillsättningsfrägorna villjag bara framhålla att fördel­ningen av
ledningsansvaret på central och regional nivå bör förenas med befogenheier i personaladminislrativa
frågor. Frågan om den närmare avgränsningen av vilka Ijänster som riksskatteverket
respektive kronofog­demyndighelerna skall få tillsätta bör bli föremål för
närmare övervägan­den i samband med genomförandel av omorganisationen. Vad som
dock för närvarande framslår som uppenbari är all chef för kronofogdemyn­dighet
skall lillsättas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
cenlralmyndighetsfunktionen ingår även atl ulöva tillsyn och kontroll över kronofogdemyndighelernas
verksamhet. Genom atl kronofogdemyn­digheterna skall vara frislående från
skattemyndigheterna saknas anled­ning atl behålla en tillsynsfunktion hos länsskatiemyndigheterna.
En an­nan sak är atl del även i framtiden kan finnas behov av en
författningsreg­lering av vissa frågor rörande samarbetet mellan
kronofogdemyndigheter och skattemyndigheter. Till denna förfallningsfråga och
de andra författ­ningsändringar som blir aktuella till följd av
omorganisationen avser jag att återkomma i annal sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.5
Genomförandefragor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omorganisationen
bör enligl mitt förmenande genomföras ulan dröjsmål. Riksdagens beslul om en
sammanhållen skatteförvaltning föreligger nume­ra och del är av stor vikl alt
även organisationen av kronofogdemyndighe­lerna får sin lösning i delta
sammanhang. Del saknas anledning all yllerli­gare avvakta annat ulredningsarbele.
Jag har tidigare redogjort för mitt slällningstagande beiräffande
ikraftträdandet av omorganisationen som föreslås ske den 1 juli 1988.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
avser alt senare föreslå regeringen att en kommitté snarast tillkallas för all
lämna förslag lill den närmare ulformningen av kronofogdemyndig­helernas organisalion
m.m. Kommillén bör även överväga och lämna förslag lill de konsekvensändringar
i skattemyndigheternas administrativa arbetsuppgifter och organisalion som den
nu akluella omorganisationen kan ge anledning till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.6
Kostnadskonsekvenser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De kostnadsmässiga
konsekvenserna av mitt förslag gäller framför allt de&lt;br&gt;
administrativa funktionerna vid de föreslagna kronofogdemyndigheterna.&lt;br&gt;
För närvarande finns administrativa resurser på de flesta kronofogdemyn­&lt;br&gt;
digheter som enligt förslaget skall vara administrativt centmm för verk-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samheten
i länen. Omfattningen av de administrativa arbetsuppgifterna Prop. 1986/87:52 kommer
emellertid att öka. Detta lorde kräva ett visst tillskoll av kontors­personal
på de flesla kronofogdemyndigheler samtidigt Som del på några myndigheter även
blir nödvändigl atl lillföra personal med adminislrativi kunnande för arbetsuppgifier
på handläggamivå. Mitt förslag innebär vi­dare atl administrativa uppgifler
skall flyttas från nuvarande länsadminis­tration till kronofogdemyndighelerna.
Detta kan medföra behov av teknisk utrustning vid myndigheterna för de löne-
och ekonomiadminislraliva mli­nema. I den mån det nuvarande arbelet med kronofogdemyndighelernas
administration hos länsadminislrationen sysselsätter personer på hel- eller
deltid torde dessa personalresurser kunna flyttas mellan myndigheterna. Först
under del förberedande arbelet med genomförandet av omorganisa­tionen kan
kostnadskonsekvenserna överblickas mera i detalj. Del bör därför vara en
uppgift för organisationskommittén atl närmare belysa dessa konsekvenser av
milt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Å
andra sidan innebär förslaget möjligheter till ökad effektivitet i in­drivningsarbelet
och på sikt torde även rationaliseringsvinster genom viss omfördelning av
resurser och arbelsuppgifter inom myndigheterna göra sig gällande. Med hänsyn till
detta och all förslaget även innebär förenklingar i samarbete mellan
myndigheter på regional nivå bör enligt min mening reformen långsiktigt rymmas
inom befintliga kostnadsramar även om den initiall kan få en koslnadshöjande
effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning lill vad jag nu anfört hemsläller jag att regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
föreslär riksdagen att godkänna vad jag föreslagil i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bildandel av nya länskronofogdemyndigheter den I
juli 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;riksskatteverkets ledningsuppdrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:49.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt anfört om en
omorganisation av exekulionsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular atl genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den ålgärd och
det ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:282.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition   ........................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposilionens
huvudsakliga innehåll   ....................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Protokoll vid
regeringssammanträde den 31 oklober 1986   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inledning  ......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande organisation  ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Generell organisation   .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Intern organisalion    ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.1..................................................... Kronofogdemyndighelerna
i  Siockholm,Göleborg och&lt;br&gt;
Malmö   ................................................ &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.2.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheten i Stockholm  . &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.2.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheten i Göteborg   .. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.2.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheten i Malmö   ...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.2............................................................ Övriga
kronofogdemyndigheler           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 Tidigare utredningar   .......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1957 års polisutredning   ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1962 års polisberedning ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1969 års utredning rörande centralorgan inom
exekutionsväsen­det (UCE-utredningen)   .................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4   1972
års utredning av dislriklsindelning, arbets- och personal­&lt;br&gt;
organisalion m. m. inom exekulionsväsendet (DAP-utrednin­&lt;br&gt;
gen)   ................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5 1974
års kronofogdemyndighetsutredning   ......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1983 års översyn av kronofogdemyndigheternas
arbetsorgani­sation     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens revisorers rapporter  ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3.7.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheternas   verksamhel   och  
beskatt­ningssystemen           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3.7.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheternas utnyttjande av personalre­surserna   
         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4...................................................................... Förändringar
inom kronofogdemyndigheternas arbetsomrde och&lt;br&gt;
problem i nuvarande organisation   ......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förändringar sedan  kronofogdemyndighelernas 
tillkomst år 1965        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Problem i nuvarande organisation    ................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 Föredragandens
överväganden och förslag    ........... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1                                                                    Utgångspunkter  
       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inledning  .............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Problemen    ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kraven på en ny organisation  ................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.1.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Olika lösningar ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2                                                                    Principförslag  
 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheter   .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledningen av verksamheten  ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3                                                                    Vissa
konsekvenser av organisationsförändringen     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lekmannamedverkan ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Administrationen av kronofogdemyndighelerna            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksskatteverkets nya roll   ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;övrigt    ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genomförandefrågor   ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kostnadskonsekvenser   ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan   ...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut    ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA0352</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198687__52.pdf</filnamn>
<filstorlek>2319027</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om exekutionsväsendets organisation m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/333FEB08-B01F-4869-B87D-6435F51A52CA</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>