<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2449872</hangar_id>
 <dok_id>GA0342</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>42</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1986/87:42</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>42</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-10-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 15:18:20</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:56:29</publicerad>
 <titel>om ändringar i vinstdelningsskatten, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA0342/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA0342</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA0342</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om ändringar i vinstdelningsskatten, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen föreslår
riksdagen alt anla dé förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokoUet den 23 oktober 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen
innehåller förslag till ändringar i inkomstskattereglerna vid fusion, i lagen
(1983:1086) om vinsidelningsskall och i de akliebolagsrätls­liga reglerna om
uppskrivning av anläggningstillgångar för förlusttäckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De föreslagna ändringarna av inkomstskattereglerna
vid fusion föranleds av de nya fusionsformer för banker som är avsedda att
införas med verkan fr.o.m. den Ijanuari 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande vinstdelningsskatlen föreslås en
höjning av del fasla fribe­loppet från 500000 kr. tiU Imilj. kr. I samband
därmed preciseras begrep­pet intressegemenskap. Ett annat förslag innebär ökade
möjligheter lill resultatutjämning inom koncerner. Företag skall under vissa
förutsättning­ar vid vinstdelningsbeskattningen kunna bortse från
koncernbidrag. Vi­dare föreslås att fusioner och andra omstruktureringar skall
kunna ske på ett sådant sätt att vinsldelningsunderlagen för de berörda
företagen inte påverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel till ändring av reglerna i
aktiebolagslagen (1975:1385) syftar till att göra det enklare för akliebolag
med undervärderade anläggningsfill-gångar att utnyttja ett uppskrivningsbelopp
för alt täcka en föriusl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna om omstruktureringar är avsedda att
lillämpas redan fr. o. m. 1985 års taxering. Bestämmelserna om koncernbidrag
skall lillämpas försia gången vid 1988 års taxering och reglerna i övrigt
första gången vid 1987 års taxering. De nya uppskrivningsreglerna föreslås
träda i kraft den 1 januari 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
1986/87. 1 saml. Nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslagen
i denna proposition har granskats av lagrådel. Proposi­tionen innehåller därför
- fömtom själva lagförslagen (s. 3-26) -tre huvuddelar: lagrådsremissen (s.
27), lagrådels yttrande (s. 161) och föredragande statsrådets ställningstagande
tiU lagrådels syn­punkter (s. 164).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vUl la del av samtliga skäl för lagförslagen måsle därför läsa aUa tre
delarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 2 och
4 mom. lagen (1947:576) om stafiig inkomstskatt' skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2§ 2 mom. Inkomsi av rörelse som
kommissionärsförelag har drivit för elt kommitlentföretags räkning får
redovisas hos kommittenlförelaget under förutsättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alt
kommissionärsförhållandet är grundat på skriftligt avtal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;all
kommissionärsförelagel inte under beskattningsåret har drivit verksamhel i
nämnvärd omfattning vid sidan av ifrågavarande rörelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att rörelsen
drivits på det angivna sätlel under hela beskattningsåret för båda förelagen
eller sedan kommissionärsförelagel började driva verk­samhel av någol slag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d) all beskattningsåren för båda företagen
utgått vid samma tidpunkt&lt;br&gt;
samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;e) att båda företagen skulle ha
rätl till avdrag enligt 3 mom. för koncern­&lt;br&gt;
bidrag som under beskattningsåret hade lämnats till det andra företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med kommissionärsförelag förstås
svenskt aktiebolag eller svensk eko­nomisk förening, som driver rörelse i eget
namn uteslutande för ett eller flera andra sådana bolags eller föreningars
räkning, och med kommiltent-företag förstås bolag eller förening för vars
räkning rörelsen drivs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har kommissionärsförelag under
samma beskattningsår drivit rörelse för två eller flera kommitlentföretags
räkning, får inkomsten redovisas hos dessa förelag om de förutsättningar som
anges i första stycket a och c - e är uppfyllda i förhållande lill varje
kommitlentföretag och kommissionärs­förelagel inte under beskattningsåret har
drivii verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av rörelse som har drivits
för kommittentföretagens räkning. Har kommissionärsförhållandet tillkommit av
organisatoriska el­ler marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga
skäl, kan riks­skatteverket dock på ansökan av kommittentföretagen medge att
inkoms­ten får redovisas hos dem utan hinder av att förutsättningar för avdrag
som avses i första stycket e inle föreligger. Riksskatteverkets beslut i fråga
som här avses får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inkomst som enligt första eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid prövningen av villkoret iförs-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tredje stycket redovisas hos kom- ta stycket e skall den
rörelse som&lt;br&gt;
mitlentföretag skall hos detla före- kommissionärsförelagel enligl av­&lt;br&gt;
tag behandlas som om företaget lalet skall bedriva för kommiitent-&lt;br&gt;
självt hade drivit rörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;företagets  räkning  anses  ingå  i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;båda företagens verksamhet. In­komst som enligt försia
eller Iredje stycket redovisas hos kommittenl-. företag skall hos delta förelag
be­handlas som om företagel självl hade drivit rörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.  Senaste
lydelse 1984: 1061.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 mom.' Har bolag (dotterbo­lag), som inte driver
penningrörelse eller yrkesmässig handel med fas­tigheter, genom fusion enligl
14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) uppgålt i annat sådanl bolag (moderbolag)
och har moder­bolaget genom fusionen övertagit lager, fordringar och liknande
till­gångar i rörelse, skall såsom intäkt i moderbolagets rörelse räknas be­lopp
varmed dessa lager, fordring­ar m. m. i moderbolagets räkens!&amp;lt;a-per vid
fiisionstillfället upptagits över de hos dotterbolaget i beskatt­ningsavseende
gållande värdena vid samma tillfälle. Vad nu stad­gats skall gälla Jämväl vid
fusion enligl 96 § 1 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska för­eningar och vid
fusion enhgt 87 § 1 mom. lagen (1956:216) om Jord­brukskasserörelsen, oaktat
Jord-bnikskasseföreningarna driver pen­ningrörelse. Ekonomisk förening, som vid
sidan av sin egenlliga vei-k-samhet driver sparkasserördse ge­nom alt från
medlemmar mottaga medel för förvaltning, skall vid tillämpning av
bestämmelserna i della siycke inte på denna grund anses driva penningi-ördse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om moderbolag genom sådan fusion som avses i första
stycket övertagil betalningsansvaret för framtida kosinader, för vilka av­sättning
gjorts i dotterbolagets rä­kenskaper med obeskattade vinst­medel, skall belopp
molsvarande denna avsättning räknas såsom in­läkl för moderbolagel, om inle ut­redning
företes som visar dels att moderbolagel efler fusionen vid-känis eller kommer
att få vidkännas dessa kostnader - varvid i sist­nämnda fall en häremol
svarande avsätining skall ha verkställts i mo­derbolagets räkenskaper — dds ock
alt moderbolaget inte tillgodo-fört sig avdrag för dessa kostnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 m o m . Bestämmelserna 1 and­ra—åttonde
slyckena nedan gäller i fråga om fusioner enligt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 kap.
8 § akliebolagslagen (1975:1385) under förutsättning atl ingel av bolagen
bedriver handel med fastigheter eller penningrö­relse,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;96 §
lagen (1951:308) om eko­nomiska föreningar under förut­sättning atl ingen av
föreningarna bedriver handel med fastigheter el­ler annan penningrörelse än
sådan som beslår i att förvalta medlem­marnas medel,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.11 kap. 1 och 2 §§ bankaktie­bolagslagen
(1986:000),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 kap. 1
och 2 §§ sparbanksla­gen (1986:000),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 kap.
I och 2 §§ förenings­bankslagen (1986:000).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har lager, fordringar och liknan­de
tillgångar i rörelse hos det över­lagande företagel tagits upp till högre välde
än det värde som i be­skattningsavseende gäller för del överlåtande företaget,
skall del övertagande företagel la upp mel­lanskillnaden som intäkt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'
Senaste lydelse 1986: 124.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller denna avsättning. Vad nu sagls gäller också vid
sådan fusion mellan föreningar, som avses i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har sådan fusion som avses i första
stycket ägt rum skall resti­luerad, avkortad eller avskriven skalt, som enligt
1 mom. andra stycket skulle ha utgjort skatteplik­tig inläkt för dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig intäkt för moderbola­get
eller den övertagande förening­en. Vid sådan fusion gäller vidare att
moderbolaget eller den överla­gande föreningen äger åtnjuta av­drag för sådan
dotterbolagets eller den överlåtande föreningens skatt som skulle ha varit
avdragsgill för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen enligt 4 §
första stycket. Vad ovan i detta stycke sagts gäller också vid fusion mellan
sparbanker enligt 78 § lagen (1955:416) om sparbanker sami då ett bankaktie­bolags
hela bankrörelse övertagits av etl annai bankbolag eller ett för­säkringsbolags
hela försäkrings­bestånd övertagils av ett annat för­säkringsbolag och del
överlåtande bolaget inte upplagd beloppet till beskattning respektive avstår
från att yrka avdraget ifråga.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid fusion enligt första stycket
skall intäkt av rörelse för de i fu­sionen deltagande företagen beräk­nas utan
avseende på de i fusions-avtalet angivna värdena på över­tagna tillgångar m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om moderbolag eller överla­gande
förening genom sådan fu­sion, som avses i första stycket, övertar byggnad,
markanläggning, maskin eller annal inventarium, pa­tenträtt, hyresrätt eller
tillgång av goodwiUs natur, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av
vad som återstår oavskrivel av an­skaffningsvärdet av tillgången så anses som
om bolagen eller för­eningarna utgjort en skatlskyldig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har aktiebolag eller ekonomisk
förening övertagit inventarier eller&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:154.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har byggnad, markanläggning, maskin
eller annat inventarium, pa­tenträtt, hyresrätt eller lillgång av goodwills
nalur överlagils skall vid beräkning av värdeminskningsav­drag och av vad som
återstår oavskrivet av tillgångens anskaff­ningsvärde anses som om överlå­tande
och övertagande företag ut­gjort en skattskyldig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har inventarier eller andra till­gångar
som får skrivas av enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;annan tiUgång, som får skrivas av enligl reglerna för
räkenskapsenlig avskrivning, genom sådan fusion som avses i första stycket och
har dessa tillgångar i räkenskaperna ta­gils upp till högre värde än vad som
enligt bestämmelserna i femle stycket skall anses som anskaff­ningsvärde för
bolagel eller för­eningen, får företaget efter yrkande hos taxeringsnämnd
eller, om be­svär har anförts, hos länsrätt medges rält atl även efter fusionen
lillämpa räkenskapsenlig avskriv­ning under fömlsätlning alt skUlna­den mellan
del bokförda värdet och anskaffningsvärdet, beräknat en­ligt femte stycket, tas
upp som in­täkt under det beskattningsår, då fusionen genomförs, eller, om före­taget
begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och etl av de
två närmast följande åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om moderbolag eller överta­gande
förening genom sådan j'u-sion, som avses i första stycket, övertar skog/rån
dotterbolag dier överlåtande förening, skall beträf­fande skogens
anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde anses som om bolagen eller
föreningarna utgjort en skattskyldig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skattepliktig realisationsvinst el­ler
avdragsgiU realisationsförlust skaU i intet fall anses uppkomma, då akliebolag
överiar lillgångar ge­nom fusion, som avses i första stycket. Har moderbolag
avyttrat egendom, som bolaget genom så­dan fusion överlagd från dotterbo­lag,
skall vid bedömandet av frågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;reglerna för räkenskapsenlig av­skrivning övertagits och
har dessa lillgångar i räkenskaperna lagils upp till högre värde än vad som följer
av iredje stycket, får det över­tagande företaget efter yrkande hos
taxeringsnämnd eUer, om besvär har anföris, hos länsrätt medges rätt alt även
efter fusionen tUlämpa räkenskapsenlig avskrivning. Som fömtsättning gäUer alt
mellanskill­naden tas upp som intäkt under det beskaltningsår då fusionen genom­förs
eller, om företaget begär det, med en tredjedel för nämnda be­skattningsår och
vart och ett av de två närmast följande åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har skog övertagits skaU beträf­fande
skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde anses som om överlåtande
och överta­gandeföretag utgjort en skatlskyl­dig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har betalningsansvaret för fram­tida
utgifter övertagits och har det överlåtande företaget medgetts av­drag för
utgifterna skall ett belopp som motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos del
övertagande fö­retaget. Avdragsrätten för det övertagande förelaget prövas med
utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid ulgången av beskatt­ningsåret.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fusionen skaU inte leda tiU nå­gon
skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust för någol
av de dellagande företa­gen. Avyltras tiUgångar som över­tagits vid fusionen
skall vid bedö­mandet av frågan om skattepliktig realisafionsvinsl eller
avdragsgill realisationsförlust uppkommit an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust
uppkommit så anses, som om mo­der- och dollerbolag utgjort en skatlskyldig. Vad
nu sagls gäller också vid sådan fusion mellan för­eningar, som avses i försia
stycket, och vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen om sparbanker el­ler
fusion mellan stadshypoteksför­eningar samt då ett bankaktiebo­lags hela
bankrörelse övertagits av ell annal bankbolag eller ett för­säkringsbolags hela
försäkringsbe­stånd övertagits av ett annat försäk­ringsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överlåts aktie i aktiebolag eller
andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskl bolag till svenskl
förelag inom samma kon­cern, skall — där ej annat följer av bestämmelserna i 35
§ 3 mom. åt­tonde stycket kommunalskattela­gen - beskaltning av realisations­vinst
inle äga rum, om moderföre­taget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk
förening och den över­låtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan
koncernens verksamhet än förvaltning av fas­tighet, värdepapper eller annan där­med
likartad lös egendom. I fall som nu avses skall den överlåtna aktien eller
andelen anses förvär­vad av del övertagande företaget vid den tidpunkt och för
den an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ses som om överlåtande och över­tagande företag utgjort en
skatl­skyldig. Vad nu sagls gäller också vid fusion mellan stadshypoteksför­eningar
samt då ett försäkringsbo­lags hela försäkringsbestånd över­tagits av ett annat
försäkringsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Restiluerad, avkortad eller av­skriven
skail, som enligt 1 mom. andra stycket skulle ha utgjort skat­tepliktig intäkt
för det överlåtande företaget, skall i stäUet uigöra skat­tepliktig intäkt för
dei övertagande företaget. Vidare får det överta­gande företaget avdrag för
skatt som skulle ha varit avdragsgill för det överlåtande företaget enligt 4 §.
Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsbolags hela försäk­ringsbestånd
övertagits av eti an­nat försäkringsbolag och det över­låtande bolaget inte tar
upp belop­pet till beskattning respektive av­står från ait yrka avdrag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överlåts aktie i aktiebolag eller
andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller ufiändskt bolag fill svenskt
förelag inom samma kon­cern, skall - där ej annat följer av bestämmelserna i 35
§ 3 mom. åt­tonde stycket kommunalskattela­gen (1928:370) - beskattning av
realisationsvinst inte äga mm, om moderföretaget i koncemen är ak­tiebolag eUer
ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller ande­len innehas som ell led
i annan kon­cernens verksamhel än förvaltning av fastighet, värdepapper eller
an­nan därmed likartad lös egendom. I fall som nu avses skall det företag som
övertagtt aktien eller andelen anses ha förvärvat den vid den tid­punkt och 
för den  anskaffnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=388&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=388 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skaffningskostnad
  som gälll för det överlåtande företaget. Om överlå­telsen sker till utländskt
  företag, kan regeringen eUer myndighet som regeringen bestämmer medge befri­else
  från realisationsvinstbeskatt­ningen. Bestämmelserna i detla siycke om
  beskaltning av realisa­tionsvinst tillämpas även i fråga om avdrag för
  realisationsförlust. Av­drag för realisationsförlust får dock inte i något
  fall göras på grund av avyttringar av aktier eller andelar till utländskt
  koncernföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskiftar svenskl aktiebolag
  eller svensk ekonomisk förening tillgång på annat sätt än genom sådan fu­sion
  som avses i första stycket och skulle vid en försäljning av tillgång­en
  köpeskillingen ha varit skatte­pliktig i förvärvskällan, anses bola­get eller
  föreningen ha åtnjutit skat­tepliktig inkomst som om tillgången sålts. Som
  köpeskUling gäller där­vid tillgångens verkliga värde vid utskiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kostnad som gällt för det förelag som överlålii aktien
eller andelen. Om överlåtelsen sker till utländskt företag, kan regeringen
eller myn­dighet som regeringen bestämmer medge befrielse från realisations­vinstbeskattningen.
Bestämmelser­na i detta stycke om beskattning av realisationsvinst lillämpas
även i fråga om avdrag för realisationsför­lust. Avdrag för realisationsförlust
får dock inte i något fall göras på grund av avyttringar av aktier eller
andelar till utländskt koncernföre­tag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskiftar svenskt aktiebolag eller
svensk ekonomisk förening en till­gång och skulle vid en försäljning av
fillgången köpeskiUingen ha va­ril skattepliktig i förvärvskällan, anses
bolaget eller föreningen ha åt­njutit skattepliktig inkomsi som om tillgången
sålts //// elt pris molsva­rande tillgångens verkliga värde vid utskiftningen.
Vad nu sagts gäller inle vid utskiftning i samband med sådan fusion som avses i
första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har aktiebolag eller ekonomisk
förening mottagit utdelning i form av tillgång, för vilken det utdelande
företaget vid avyttring skulle ha beräknat vinst eller förlust enligl 35 och 36
i?§ kommunalskattelagen, och är motta­gande företag frikallat från skaUskyldighet
för utdelningen enligt 7 § 8 mom., skaU skattepliktig realisationsvinst eller
avdragsgill realisations­förlust vid avyttring av tillgången liksom
värdeminskningsavdrag beräknas som om del utdelande företaget och det
mottagande förelaget utgjort en skatlskyldig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag
träder i kraft den Ijanuari 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De nya
bestämmelserna i 2 § 2 mom. fillämpas första gången vid 1987 års taxering och
de nya bestämmelserna i 2 § 4 mom. första gången vid 1988 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De nya bestämmelserna
i 2 § 4 mom. tillämpas även i fråga om sådana fusioner enligt 87 § 1 mom. lagen
(1956: 216) om jordbmkskasserö­relsen som avsågs i de äldre bestämmelserna i 2
§ 4 mom. första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Äldre
bestämmelser i 2 § 4 mom. lillämpas alltjämt vid fusioner enligt 78 § lagen
(1955:416) om sparbanker och i fall då ett bankaktiebolag före den 1 januari
1987 övertagit ett annat bankaktiebolags hela bankrörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop- 1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1086) om
vinstdelnings-skatt dels att 2, 3, 6 och 9 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels alt det i lagen skaU införas
två nya paragrafer, 7 a och 7 b §§, av följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsskatlen är 20 procent
av vinstdelningsunderlaget. Detta underlag är företagels reala vinsl lill den
del vinslen överstiger fribeloppel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fribeloppel är 6 procent av före-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fribeloppel är 6 procenl av före­&lt;br&gt;
tagets lönekosinader (lönebaseral&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagels
lönekosinader (lönebaserat&lt;br&gt;
fribelopp) eller - om företagel så&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fribelopp)
eller - om företaget så&lt;br&gt;
önskar - 500 000 kronor (fast fribe-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;önskar
- 1 000 000 kronor (fast fri­&lt;br&gt;
lopp). Förelag mellan vilka intres-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;belopp).
Företag mellan vUka&lt;br&gt;
segemenskap råder (moder- och&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;intressegemenskap
råder vid ul-&lt;br&gt;
dotterföretag eller företag under i&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gången
av beskattningsåret för vart&lt;br&gt;
huvudsak gemensam ledning) får&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och eti av
företagen får dock till­&lt;br&gt;
dock lillsammans tiUgodoräknas&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sammans
tillgodoräknas högst etl&lt;br&gt;
högst ett fast fribelopp. Det fasta&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fast
fribelopp. Det fasta fribeloppel&lt;br&gt;
fribeloppet skall i försia hand lillgo-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall
i försia hand tillgodoräknas&lt;br&gt;
doräknas det förelag inom gruppen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det
förelag inom gmppen som har&lt;br&gt;
som har den slörsia reala vinslen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
största reala vinsten såvida inle&lt;br&gt;
såvida inle yrkande framställs om&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;yrkande
framställs om atl fördel­&lt;br&gt;
alt fördelningen skall ske på annat&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ningen
skaU ske på annal sätt. Har&lt;br&gt;
sätl. Har det lönebaserade fribelop-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det
lönebaserade fribeloppel ut-&lt;br&gt;
pel utnyttjats bortfaller rätten lUl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nyttjats
bortfaller rätten till fast fri-&lt;br&gt;
fast fribelopp för övriga förelag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;belopp
för övriga företag inom&lt;br&gt;
inom gmppen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med real vinst avses företagets
nominella resultat sedan detta minskats med inflationsavdrag för företagets
inventarier, byggnader, markanlägg­ningar och lager enligt 4 och 5 §§ samt
justerats med hänsyn fiU inflations­effekter på företagets monetära fillgångar
och skulder enUgl 6 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Intressegemenskap skall anses råda
mellan företag som ingår i samma koncern enligt aktiebolags­lagen (1975:1385)
eller annan lag. Vid bestämmandet av koncernbe­greppet skaU 1 § lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa fö­retag tUlämpas så alt med handels­bolag
likställs stiftelse och utländsk juridisk person. Åven i andra faU skall
intressegemenskap anses råda mellan två eller fiera företag, om företagen med
hänsyn till vem som har det besiämmande inflytan­det över deras organisation
och verksamhet kan anses stå under i huvudsak gemensam ledning och —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;når denna ledning utövas av staten, landstingskommun eller
kommun -företagens huvudsakliga verksam­hel är av samma eller Ukartai slag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid tiUämpning av andra och tredje
slyckena skaU, såvitt gäller förelag som redovisar inkomst av handelsbolag,
hänsyn tas till så stor andel av handelsbolagets lönekostnader, lillgångar och
skulder som motsvarar före­tagets andel av handelsbolagets inkomsi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:130.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3§' Det nomineUa resultatet är
företagels beskaitningsbara inkomsi eller beräknade förlust vid laxeringen till
statlig inkomstskatt sedan detta be­lopp minskats med beskattningsårets
inkomstskatt samt, i den mån in­komsten eller förlusten påverkats av nedan
angivna posler,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ökats med
påförd kommunalskatt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;minskats med
resfituerad, avkortad eller avskriven kommunalskatt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ökats med
avdrag för lidigare års förlust,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ökats med
avdrag för akfieulddning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:122.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ökats med
investeringsavdrag, särskUt forskningsavdrag och ex­portkreditavdrag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ökats med
belopp varmed lagerreserv, resultaluljämningsfond eller annan liknande reserv
ökat samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:122.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;minskals med
belopp varmed lagerteserv, resultatutjämningsfond el­ler annan liknande reserv
minskat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har eli koncernbidrag ansetts som
avdragsgiU omkostnad för gi­varen och skattepliktig intäkt för mollagaren
enligl 2 § 3 mom. la­gen (1947:576) om slallig inkomsl­skall, skall vid
beräkning av det no­minella resultatet beloppel enligl första slycket för
givaren ökas och för mottagaren minskas med kon­cernbidraget eller del därav.
Som förutsättning för detta gäller dock&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;atl
såväl givare som mottaga­re framställt yrkande om det och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
mottagaren inte för sam­ma beskattningsår erhållit avdrag vid inkomsttaxeringen
för något ut­givet koncernbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid beräkning av det nominella
resultatet skall även bestämmelser­na 17 a och 7 b §§ beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
30.0pt;margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med beskattningsårets inkomstskatt avses 52 procent av
företagets lill statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1984: 1076.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6§ Vid beräkning av den reala vinsten skall del
nominella resultatet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ökas med ell belopp motsvarande förelagels monetära
skulder vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets
inflationstal och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;minskas med ett belopp motsvarande företagets monetära
tillgångar vid beskattningsårets ingång multiplicerat med beskattningsårets
infla­tionstal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
monetära skulderna är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;växel-, leverantörs- och skatteskulder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;upplupna kostnader och förulbelalda intäkter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;förskott från kunder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avsättningar till pensioner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avsättningar liU investeringsfond enligl lagen
(1979:609) om allmän investeringsfond och annan liknande fond samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;övriga skulder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
monetära skulder räknas be-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som monetära skulder räknas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lopp
som under beskattningsåret utomifall som avses i7 b §,helopp&lt;br&gt;
utskiftats tUl företagets ägare.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;som under beskattningsåret utskif-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tats
lill företagels ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
monetära tillgångarna är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;kassa- och banktillgodohavanden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;obligafioner, lånefordringar och liknande
tillgångar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;växelfordringar och kundfordringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;förulbelalda kosinader och upplupna intäkter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;förskott till leverantörer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;värdet av inte färdigställda byggnader,
markanläggningar och inven­tarier som inte ulgör omsättningstillgångar i
rörelse samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;övriga fordringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
monetära lillgångar räknas&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som monetära tillgångar räknas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beskattningsårets
nominella resul- beskattningsårets nominella resul­&lt;br&gt;
tat om det är positivt samt vad före- lat om det är positivt samt vad före­&lt;br&gt;
taget uppburit under beskattnings- taget, / annat fall än vid fusion som&lt;br&gt;
året för aktier som utgetts i sam- avses i 7 b §, uppburit under be­&lt;br&gt;
band med ökning av företagets ak- skattningsåret för aktier som ut-&lt;br&gt;
tiekapital. Råder intressegemen- getts i samband med ökning av fö-&lt;br&gt;
skap mellan ett företag som erlagt retagets aktiekapital. Råder/öre d-&lt;br&gt;
betalning för utgivna akiier och del ler efter ökningen intressegemen-&lt;br&gt;
företag som ökat silt aktiekapital skåp enligl 2 § fiärde slycket mellan&lt;br&gt;
skall det erlagda beloppel dock inte ett företag som erlagt betalning för&lt;br&gt;
räknas som monetär tillgång. Vad utgivna aktier och det förelag som&lt;br&gt;
nu sagls om vad som uppburits vid ökat sitt aktiekapital skall det er-&lt;br&gt;
ökning av aktiekapital gäller också i lagda beloppet dock inte räknas&lt;br&gt;
fråga om ökning av insatskapital i som monetär fillgång. Vad nu sagts&lt;br&gt;
ekonomisk förening.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om vad som uppburils vid ökning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
aktiekapital gäller också i fråga om ökning av insatskapital i ekono­misk
förening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De monetära skulderna får inle las upp till lägre
värde och de monetära tillgångarna får inte tas upp till högre värde än vad de
tagits upp till vid räkenskapsårets ingång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 a§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har etl förelag övertagit ned­skrivna
lagertillgångar mot elt ve­derlag som understiger tillgångar­nas bruttovärde
hos del överlå­tande företaget, får det belopp som motsvarar den till
tillgångarna hän­förliga lagerreserven, dock högst skUlnaden mellan
bruttovärdet och vederiagel, tiUgodoräknas det övertagande företaget vid beräk­ning
av del nominella resultatet. TiUgodoräknande medges endasl under de
förutsättningar som anges i andra stycket och sker på det säll som anges i
tredje och fiärde styck­ena. Med Ullgångarnas brutto­värde förstås deras värde
enligl rä­kenskaperna före avsättning till la­gerreserv.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som förutsätlning för tillgodo­räknande
gäller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att båda
förelagen är skall­skyldiga enligl I §,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alt
vederiagel godtas vid in­komsttaxeringen av de båda förela­gen,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;all
överlåtelsen avsett hela el­ler den huvudsakliga delen av lag­ret I en rörelse
eller gren av en rö­relse som bedrevs av det överlå­tande förelaget,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;atl det
överlåtande förelaget lagit upp beloppel i fråga som en tillkommande post vid
beräkning av del nominella resultatet för det be­skattningsår då överlåtelsen
sketl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har det övertagande företaget vid
överlåtelsetillfället tagh upp tillgångarna i räkenskaperna till ett värde som
översiiger vederiagel och bokfört skillnaden som en la­gerreserv, sker UU
godoräknande I genom att den bokförda reserven behandlas som om den hade re­dovisals
av del överlagande företa­get redan vid ingången av det be­skattningsår då
övertagandet sketl, dock endast till den del reserven inte överstiger det
belopp som avses i första stycket första me­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:169.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I andra fall sker tUlgodoräknan-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det genom att det övertagande fö­retagel får etl särskUt
avdrag. Av­draget får efter företagets val för­delas på del beskaltningsår då
övertagandet sker och del närmast följande beskattningsåret.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i denna para­graf om
lagertillgångar tillämpas även vid överlåtelse av pågående arbelen som är
nedskrivna hos det&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överlåtande
företaget.  Vad som&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sagts om rörelse gäller även ifråga om Jordbruk och
skogsbruk.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7b§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid fusion som avses i 2 § 4 mom.
första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt gäller följande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har nedskrivna lagerUllgångar eller
pågående arbeten övertagits vid fusionen får dei överlagande fö­retaget
lillämpa bestämmelserna i 7 a § om tillgodoräknande på den reserv som är
hänförlig Ull tillgång­arna. Därvid gäller inle de be­gränsningar och villkor
som anges i 7 a § första stycket och andra stycket 1—3. ViUkoret 17 a § andra
stycket 4 gäller inte heller om verk­samheten övertagits från ingången av
beskattningsåret för de delta­gande företagen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fall som avses i föregående
stycke sista meningen skall de över­tagna tillgångarna och skulderna vid tillämpningen
av 4—6 §§ anses ha innehafts av det övertagande fö­retaget vid ingången av
nämnda beskattningsår.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid beräkning av reala avdrag
enligt 4 § för dei övertagande före­taget skall dei omräkningstal an­vändas som
skulle ha gällt för del övertalande förelagel om fusionen inle hade ägt rum.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Belopp som utskifias i samband med
fusionen räknas inle som mo-nelär skuld enligl 6 § iredje siyckei.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:131.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9§&lt;br&gt;
Ett företag som enligt 1 § skall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Etl företag som är skattskyldigi&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;erlägga vinstdelningsskatt är skyl-     enligl 1 § 5Å:a//i
sin självdeklaration&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;digt alt i sin självdeklaration lämna lämna uppgifler till
ledning för be-&lt;br&gt;
uppgifler tiU ledning för beräkning räkning av nominellt resultat, real&lt;br&gt;
av vinstddningsunderlag. Uppgif- vinst och fribelopp. Om företaget&lt;br&gt;
terna skall lämnas på blankett enligt begär att få tUlgodoräkna sig fast&lt;br&gt;
formulär som fastställs av riksskat- fribelopp eller alt som monetär lill-&lt;br&gt;
teverket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gång få räkna belopp som under&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beskattningsåret uppburils i sam­band med ökning av
aktiekapital el­ler insatskapital, skaU uppgifter lämnas som kan läggas till
grimd för en prövning av om dei råder intressegemenskap med annal dier andra
förelag. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av
riksskatteverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1987. De nya bestämmelserna i 3 § andra stycket
tiUämpas första gången vid 1988 års taxering. De nya bestämmelserna i 7 a och 7
b §§ tillämpas - med iakttagande av punkterna 2-4 nedan - första gången vid
1985 års taxering. I övrigt tillämpas de nya bestämmelserna första gången vid
1987 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
överföringen av tillgångar i fall som avses i 7 a och 7 b §§ skett före den 1 januari
1987 gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;all det överlåtande företaget inte
skall ta upp någon fillkommande posl enligt 7 a § andra stycket 4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;all tUlgodoräknande enligt 7 a
eller 7 b § inte får ske i den mån en sådan tillkommande post - om den hade
lagits upp - skulle ha letl till ökad skatt för det överlåtande företagel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;all tUlgodoräknande enligt 7 a §
får ske även om överlåtelsen ägt mm vid en tidpunkt då del överlåtande
förelagel inle var skattskyldigi enligl 1 § samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aff 7 b § tredje slycket tillämpas
endast om det inte leder till ökad skatl för del överlagande företagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skattskyldig
får genom besvär i den ordning som sägs i 100 § taxe­ringslagen (1956:623) föra
lalan om sådan ändring i 1985 eller 1986 års taxering som föranleds av de nya
bestämmelserna i 7 a och 7 b §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hänvisningen i
7 b § försia slycket fiU 2 § 4 mom. försia stycket lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt avser detla lagrums lydelse från och med den 1 januari 1987 men
skall anses omfalta även fusioner som genomförts eller genomförs enligt 78 §
lagen (1955:416) om sparbanker och 87 § 1 mom. lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:206.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs alt 11 kap. 4
§ aktiebolagslagen (1975:1385)' skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=188&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=188 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Ulan hinder av vad i 15 § fjärde stycket bokföringslagen
  (1976:125) föreskrivs om användningen av be­lopp, varmed värdel av där avsedd
  anläggningstillgång uppskrivs, får sådant belopp utnyttjas även till ök­ning
  av aktiekapitalet genom ny­emission eller fondemission eller till avsättning
  till en uppskrivnings­fond, vilken får tas i anspråk endast för ändamål som
  avses i nämnda lagrum i bokföringslagen eller för ökning av aktiekapitalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av vad i 15 § Qärde
stycket bokföringslagen (1976:125) föreskrivs om användningen av be­lopp,
varmed värdel av där avsedd anläggningstillgång uppskrivs, får sådant belopp
utnyttjas även till ök­ning av aktiekapitalet genom ny­emission eller
fondemission eller till avsättning till en uppskrivnings­fond, vilken får tas i
anspråk endast för ändamål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen eller
för ökning av akliekapitalet eller för läckning avförlust enligl faslställd
balansräkning i fall då förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut aii la uppskrivningsfond i
anspråk för täckning av förlust får fattas endast efier revisorernas hö­rande.
Innan tre år har förflutit från beslutet får vinstutdelning be­slutas endast om
rätten ger tUl­stånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minsl elt
belopp som moisvarar den förlust som har bli­vit täckt med uppskrivningsbelopp.
I fråga om rättens tillstånd gäller 6 kap. 6 § tredje—femte styckena.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid värdering av moderbolags aktier
eller andelar i dotterföretag skall aktier, vilka dotterföretaget äger i
moderbolaget, ej anses ha något värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
51.0pt;margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagen
omtryckt 1982:739.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i förordningen (1927: 321) om skatt vid
utskiftning av aktiebolags tillgångar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om
förordningen (1927: 321) om skall vid utskiftning av aktiebolags tillgångar'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dds atl i 1 § 1 mom. och 5 § ordet
&amp;quot;förordning&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;lag&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att rubriken till förordningen samt 1 § 2 mom. skall
ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag om
utskiftningsskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 mom. Utskiftningsskatt skall icke
erläggas, då aktiebolag genom fusion enligl 174 § I mom. lagen den 14 seplember
1944 om aktiebolag upplöses och uppgår i annat bolag, under förutsättning att
moderbolaget alltsedan den 1 janu­ari 1940 eller, om koncernförhållan-del
uppstått senare, alltsedan den dag, då dotterbolaget började bedri­va
verksamhet av något slag, vid varje tillfälle ägt aktier motsvaran­de mer än
nio tiondelar av aktieka­pitalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppgår akliebolag, i annal fall än
i föregående stycke sägs, i annat bolag genom fusion enligt 174 § 1 mom. lagen
om aktiebolag, må riksskattenämnden under nedan angivna förutsättningar medgiva
atl utskiflningsskatteskulden över­tages av moderbolaget efter vad i 3 § 4 mom.
stadgas. Dylikt medgi­vande må lämnas under följande förutsättningar, nämligen
att med fusionen åsyftas att vinna en mera ändamålsenlig organisalion, atl ei-täggandel
av utskiftningsskatten med hänsyn till dennas storlek kan anses utgöra ett
väsentligt hinder för fusionen samt att fusionen icke kan antagas vara ett led
i åtgöran­den, syftande lill att erhålla obe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 mom. Utskiftningsskatt skall icke
eriäggas, då aktiebolag genom fusion enligt 14 kap. 8 § akliebo­lagslagen
(1975:1385) upplöses och uppgår i annat bolag, under förut­sättning att
moderbolaget alltsedan den 1 januari 1940 eller, om kon­cernförhållandet
uppstått senare, alllsedan den dag, då dotterbolaget började bedriva verksamhet
av nå­got slag, vid varje tillfälle ägt aktier molsvarande mer än nio tiondelar
av aktiekapitalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppgår aktiebolag, i annal fall än
som sägs i föregående stycke, i an­nat bolag genom fusion enligt 14 kap. 8 §
aktiebolagslagen eller enligt &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kap. I eller 2 § bankaktie­bolagslagen (1986:000), kan
efter weg/van(ié'utskiflningsskatteskul­den övertas av det övertagande bo­lagel
i enlighel med vad som anges i 3 § 4 mom. Sådant medgivande får lämnas om
fusionen syftar till att uppnå en mera ändamålsenlig organisalion och
betalningen av utskiftningsskatten kan uigöra ett väsentligl hinder för
fusionen saml fusionen inte kan antas vara ett led i åtgärder, som syftar till
att erhålla obehörig skatteförmån för något av bolagen eller för någon som år i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'
Förordningen omtryckt 1950:587.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Senaste
lydelse av förordningens rubrik 1950: 587.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;- Senaste
lydelse 1951:443.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hörig
förmån i beskattningsav­seende för ettdera bolaget eller för någon, med vilken
ettdera bolaget år i intressegemenskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad i detta moment är stadgat skaU icke äga lillämpning,
då mo­der- eller dotterbolaget driver pen­ningrörelse eUer yrkesmässig han­del
med fastigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;intressegemenskap
med någoi av bolagen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i försia och andra
styckena gäller inte vid fu­sion enUgt 14 kap. 8 § aktiebolags­lagen om moder-
eller dotterbola­get bedriver penningrörelse eller handel med fastigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fråga om medgivande enUgt andra stycket prövas av
riksskaite­verket vid fusion enligt aktiebolags­lagen och av regeringen vid
fusion enUgt bankaktiebolagslagen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1960: 63) om förlustavdrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs atl 10 § lagen (1960: 63) om
föriustavdrag' skaU ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:139.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 §2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har ett bolag (dotterbolag) ge­nom fusion enligl 14 kap. 8
§ lagen (1975:1385) om aktiebolag upplösts och uppgåll i elt annal bolag (mo­derbolag),
äger moderbolagel sam­ma rätt till förlustavdrag som - om fusionen ej skelt -
skulle ha tiU-kommU dollerbolaget.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om moderbolaget vid utgången av beskattningsåret eller om
dotter­bolaget vid ingången av förluståret var ett fåmansförelag, skaU vad i
försia stycket sagts om moderbola­gets räll alt ulnyllja dotterbolagets
förlustavdrag gälla endast för del faU ali moderbolaget vid ingången av
föriuslårel ägde mer än nio tion­delar av aktierna i dotterbolaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid sådan fusion, som avses 12 § 4
mom. försia siyckei lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, har del
överlagande förelagel sam­ma rätt till förlustavdrag som det överlåtande
företaget skulle ha hafl om fusionen inle ägt rum.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sker fusionen enligl 14 kap. 8 §
akliebolagslagen (1975:1385) och var moderbolaget vid utgången av
beskattningsåret eller dotterbolaget vid ingången av föriuslårel elt få­mansförelag,
har moderbolaget rält alt utnyttja dotterbolagets föriust­avdrag endast om
moderbolagel vid ingången av förluståret ägde mer än nio tiondelar av aktierna
i dotterbo­laget. Beteckningen fåmansförelag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Senaste
lydelse av lagens rubrik 1983:987.  Senaste lydelse 1984; 1063.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Riksdagen 1986/87. 1 saml. nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har genom fusion enligl 96 § la­gen
(1951:308) om ekonomiska för­eningar en kooperaiiv förening (överlåtande
förening) upplösts och uppgåll i en annan sådan förening (övertagande
förening), äger den övertagande föreningen samma rätt tiU förlustavdrag som —
om fu­sionen ej skell — skulle ha tillkom­mit den överlåtande föreningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad i tredje stycket sagls gäller även vid fusion enligt
78 § lagen (1955:416) om sparbanker saml vid fusion enUgl 87 § lagen (1956:216)
om Jordbrukskasserörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beteckningarna kooperativ för­ening
och fåmansförelag har den betydelse som anges i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om
statUg in­komstskatt respeklive 35 § la mom. sjunde stycket a kommunal­skallelagen
(1928:370).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;har den betydelse som anges i 35 § 1 a mom. sjunde stycket
a kom­munalskaUelagen (1928:370).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sker fusionen enligl 96 § lagen (1951:308) om ekonomiska för­eningar
har den övertagande för­eningen rätt ati utnyttja den överlå­tande föreningens
förlustavdrag endast om båda föreningarna är ali anse som kooperaliva
föreningar enligt 2 § 8 mom. lagen om statUg inkomstskatt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag iräder i kraft den 1
januari 1987 och lillämpas försia gången vid 1988 års taxering. De nya
bestämmelserna tillämpas även i fråga om fusioner enligl 78 § lagen (1955:416)
om sparbanker och 87 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:148.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1979: 609) om allmän
investeringsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs alt 11 § lagen (1979:609) om allmän
investerings­fond skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 §'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmän investeringsfond skall återföras till beskaltning
om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fonden har
tagits i anspråk utan tillstånd och del inte är fråga om fall som avses i 9 §
andra stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medel har
tagits ut från konto för investering med slöd av beslut enligt 4 § och en mot
de utbetalade medlen svarande del av fonden inte har tagits i anspråk i
enlighet med beslutet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1984:1071.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;c) medel har tagits ut från konto
för investering med slöd av 9 § första&lt;br&gt;
stycket och fonden inte har lagits i anspråk i enlighel med 9 § andra&lt;br&gt;
stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d) förelaget har träffat avtal om
överlåtelse eller pantsättning av medel&lt;br&gt;
på konto för investering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;e) företaget vid beskattningsårets
utgång inte driver jordbruk, skogs­&lt;br&gt;
bruk, fastighetsförvaltning eller rörelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;f)  företaget genom fusion enligt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;f) företaget har upplösts genom&lt;br&gt;
14 kap.   aktiebolagslagen   (1975:-     fusion och fonden inte har överta-&lt;br&gt;
1385),      96 §      1 mom.      lagen     gits enligt fjärde stycket,&lt;br&gt;
(1951:308)   om   ekonomiska  för­&lt;br&gt;
eningar eller 78 § lagen (1955:416)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:237.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om sparbanker skall anses upplöst och fonden inte enligt
fiärde stycket har övertagits av det övertagande förelaget,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;g)   beslut har fatlats att företaget skaU träda i
likvidafion eller&lt;br&gt;
h) beslut har meddelals alt företaget skall försättas i konkurs.&lt;br&gt;
Återföringen till beskattning skall göras i den förvärvskälla vari avsätt­&lt;br&gt;
ningen har gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, statens industriverk kan, om särskilda skäl föreligger, medge alt
allmän investeringsfond, som skall återföras till beskattning enligt första
stycket e), får behållas under viss tid. Efter utgången av denna tid skall den
kvarstående fonden åter­föras till beskattning i enlighet med vad nyss sagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid sådan fusion, som avses i 2 §&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid sådan fusion, som avses i 2 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 mom.     första     stycket     lagen     4 mom.    
försia     stycket     lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,     (1947:
576) om statlig inkomstskatt, får moderbolaget eller den överta-     får allmän
investeringsfond över-gande föreningen i beskattningsav-     las. Har fonden
övertagits skall det seende överta allmän invesierings-     anses som om det
övertagande fö-fond. Har fonden övertagits skall     re tage t har gjort 
inbetalning  till det anses som om moderbolaget ef     riksbanken den dag då
det överlå-ler   den   övertagande  föreningen      lande företaget gjorde
inbetalning-gjort inbetalning till riksbanken den     en. dag då dotterbolaget
eller den över­låtande föreningen gjorde inbelal­ningen. Vad som har sagts nu
gäl­ler även i fråga om fusion enligi 78 § lagen om sparbanker.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad i första - fjärde styckena sägs
om allmän investeringsfond skall i förekommande fall gälla del av sådan fond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag Iräder i kraft den 1
januari 1987 och tillämpas i fråga om fusioner som genomförs efter utgången av
år 1986. De nya bestämmelserna i 11 § fjärde stycket tillämpas även på fusioner
som genomförs enligt 78 § lagen (1955:416) om sparbanker och 87 § lagen
(1956:216) om jordbruks­kasserörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:205.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på
tillfälligt vinstkonto&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs alt 11 § lagen
(1980:456) om insättning på tUlfäl-ligt vinstkonlo skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:221.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 §' Vinstfond skall återföras
till beskattning om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fonden har
tagils i anspråk ulan tillstånd och det inte är fråga om fall som avses i 9 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medel har tagits ut från vinstkonlo
med stöd av beslut enligl 6 § utan att en mol de utbetalade medlen svarande del
av fonden har tagits i anspråk i enlighet med beslutet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;företaget har
träffat avtal om överiåtelse eller panlsättning av medel på vinstkonto,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d) företagel vid beskattningsårets
utgång inte driver jordbruk, skogs­&lt;br&gt;
bruk eller rörelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;e) företaget genom fusion
enUgt        e) förelaget har upplösts genom&lt;br&gt;
14 kap. 1, 2 eller 8 § aktiebolagsla-     fusion och fonden inle har överta­&lt;br&gt;
ge/? (1975:1385), 96 § 1 mom. lagen     gits enligt fjärde stycket,&lt;br&gt;
(1951:308)   om   ekonomiska   för­&lt;br&gt;
eningar eller 78 § lagen (1955:416)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:272.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om sparbanker skall anses upplöst och fonden inte enUgl
fiärde stycket har övertagits av det övertagande före tagel,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;f) beslut har fattats att företaget skall träda i
likvidation, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;g)   beslul har meddelats att företaget skall försättas i
konkurs.&lt;br&gt;
Ålerföringen till beskattning skall göras i den förvärskälla där avsätt­&lt;br&gt;
ningen har gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, statens industriverk får, om det finns särskilda skäl, medge att
en vinstfond, som skall återföras till beskaltning enligt första stycket d),
får behållas under viss lid. Efter utgången av denna tid skall den kvarstående
fonden återföras till beskatt­ning i enlighet med vad som nyss sagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid sådan fusion, som avses, i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid sådan fusion, som avses 12 &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28
§ 3 mom. kommunalskattelagen     4    mom.    första    slycket    lagen
(1928:370), får moderbolagel eller     (1947:576) om statlig Inkomslskall, den
övertagande föreningen i be-     får vinstfond överias. Har fonden
skaltningsavseende     överta      en     övertagits skall det anses som om
vinstfond.   Har fonden  övertagits     det övertagande företaget har giort
skall det anses som om moderbola-     inbetalning fill riksbanken den dag get
eller den övertagande förening-     då det överlåtande företaget gjorde en har
gjort inbetalning till riksban-     inbetalningen, ken den dag då dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen gjorde inbelalningen. Vad som har sagts nu
gäller även I fråga om fusion enligl 78 § lagen om sparbanker.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1983:670.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
i första - fjärde styckena sägs om en vinstfond skall i förekomman-      Prop.
1986/87: 42 de fall gälla en del av en sådan fond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och
tillämpas i fråga om fusioner som genomförs efter utgången av år 1986. De nya
bestämmelserna i 11 § fjärde stycket tillämpas även på fusioner som genomförs
enligt 78 § lagen (1955:416) om sparbanker och 87 § lagen (1956: 216) om
jordbruks­kasserörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på
särskilt investeringskonto&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs atl 11 § lagen (1982:1185) om
inbelalning på sär­skilt invesleringskonlo skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:128.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11 §' Särskild investeringsfond skall återföras tiU
beskattning om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;fonden har tagils i anspråk utan lillstånd och del inte är fråga om
fall som avses i 9 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;medel har tagits ut från särskilt investeringskonto med stöd av beslut
enligt 6 § utan alt en mol de utbetalade medlen svarande del av fonden har
lagits i anspråk i enlighel med beslutet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;c)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;förelaget har träffat avtal om överlålelse eller panlsättning av medel
på särskilt investeringskonto,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;d) företaget vid beskattningsårets utgång inle
driver jordbmk, skogs­&lt;br&gt;
bruk, fastighetsförvaltning eller rörelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;e) företaget genom fusion enligt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;e)
företagel har upplösts genom&lt;br&gt;
14 kap. 1, 2 eller 8 § aktiebolagsla-     fusion och fonden inle har överta­&lt;br&gt;
gen (1975:1385), 96 § 1 mom. lagen     gits enligt fiärde stycket,&lt;br&gt;
(1951:308)   om   ekonomiska   för­&lt;br&gt;
eningar eUer 78 § lagen (1955:416)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:242.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;om sparbanker skaU anses upplöst och fonden inte enligl fiärde stycket
har övertagits av del övertagande företaget,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;f) beslul
har fattats atl företaget skaU träda i likvidalion eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;g)   beslut
har meddelats atl företaget skall försättas i konkurs.&lt;br&gt;
Ålerföringen till beskaltning skaU göras i den förvärvskälla där avsätt­&lt;br&gt;
ningen har gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
statens industriverk får, om del finns särskilda skäl, medge atl en särskild
investeringsfond, som skaU återföras liU beskattning enligt första stycket d),
får behållas under viss tid. Efler ulgången av denna lid skaU den kvarstående
fonden återföras lUl beskattning i enlighet med vad som nyss sagls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid sådan fusion, som avses i Vid sådan fusion,
somavses 12 § 28 § 3 mom. kommunalskattelagen     4    mom.   första   
stycket    lagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Senaste
lydelse 1983:671.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse                                Prop. 1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(1928:370), får moderbolagel elter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(1947:576) om statUg inkomstskatt,&lt;br&gt;
den övertagande föieningen i he-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;får särskild investeringsfond över-&lt;br&gt;
skattningsavseende överta en sär-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;tas. Har fonden övertagils skall del&lt;br&gt;
skild investeringsfond. Har fonden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;anses som om dei övertagande/ö-&lt;br&gt;
överlagits skaU del anses som om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;reiaget  har  gjort  inbelalning  fill&lt;br&gt;
moderbolaget   eller   den   överta-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;riksbanken den dag då det överlå­&lt;br&gt;
gande föreningen har gjort inbetal-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;tände företaget gjorde inbetalning-&lt;br&gt;
ning lill riksbanken den dag då dol-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en.&lt;br&gt;
lerbolagel   eller  den   överlåtande&lt;br&gt;
föreningen   gjorde   inbelalningen.&lt;br&gt;
Vad som har sagts nu gäller även i&lt;br&gt;
fråga om fusion enligt 78 § lagen&lt;br&gt;
om sparbanker.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad i första - fjärde styckena sägs om särskild
investeringsfond skaU i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förekommande fall gälla en del av en&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sådan fond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1
januari 1987 och tillämpas i fråga om fusioner som genomförs efter utgången av
år 1986. De nya bestämmelserna i 11 § fjärde slyckel tillämpas även på fusioner
som genomförs enligt 78 § lagen (1955:416) om sparbanker och 87 § lagen
(1956:216) om jordbmks­kasserörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1984: 1090) om inbetalning på
förnyelsekonto&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 11 :}
lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto skaU ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:177.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:131.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 § Förnyelsefond skaU återföras
fill beskattning om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fonden har
tagits i anspråk utan tUlstånd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medel har
tagits ut från förnyelsekonto med stöd av beslul enligt 6 § utan att en mot de
utbetalade medlen svarande del av fonden har tagits i anspråk i enlighel med
beslutet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förelaget har
träffat avtal om överlåtelse eller panlsättning av medel på förnyelsekonto,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d) företaget vid beskattningsårets
uigång inte driver jordbruk, skogs­&lt;br&gt;
bruk, fastighetsförvaltning eller rörelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;e) företaget genom fusion
enligt        e) företaget har upplösts genom&lt;br&gt;
14 kap. 1, 2 eller 8 § aktiebolagsla-     fusion och fonden inte har överta­&lt;br&gt;
gen (1975:1385), 96 § 1 mom. lagen     gits enligt fiärde stycket,&lt;br&gt;
(1951:308)   om   ekonomiska   för­&lt;br&gt;
eningar eller 78 § lagen (1955:416)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
sparbanker skall anses upplöst&lt;br&gt;
och fonden inte enligt fiärde stycket&lt;br&gt;
har övertagils av det övertagande&lt;br&gt;
företaget,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lyddse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;O
beslut har fallats atl företaget skall träda i likvidation eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;g)
beslut har meddelats alt förelagel skall försättas i konkurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Återföringen till beskattning skall göras i den
förvärvskälla där avsätt­ningen har gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
statens industriverk får, om del finns särskilda skäl, medge atl en
förnyelsefond, som skall återföras till beskattning enligt första stycket d,
får behållas under viss lid. Efter utgången av denna tid skall den kvarstående
fonden återföras till beskattning i enlighet med vad som nyss sagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
sådan fusion, som avses i 2 §&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid sådan fusion, som avses i 2 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4 mom. lagen (1947:576) om statlig     4 mom.    försia    
stycket     lagen inkomstskatt, får moderbolaget el-     (1947:576) om statlig
inkomstskatt, ler den övertagande föreningen i     får förnyelsefond övertas.
Har fon-beskattningsavseende   överta    en     den övertagits skall det anses
som förnyelsefond. Har fonden överta-     om det övertagande företaget har gits
skall det anses som om moder-     gjort inbelalning till riksbanken den bolagel
eller den övertagande för-     dag då del överlåtande förelagel eningen har
gjort inbetalning till     gjorde inbetalningen, riksbanken den dag då
dotterbola­get eller den överlåtande förening­en gjorde inbetalningen. Vad som
har sagls nu gäller även ifråga om fusion enligt 78 § lagen om spar­banker.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad i försia - fjärde slyckena sägs om
förnyelsefond skall i förekom­mande fall gälla en del av en sådan fond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 1987 och
tillämpas i fråga om fusioner som genomförs efter utgången av år 1986. De nya
bestämmelserna i 11 § Qärde slyckel lillämpas även på fusioner som genomförs
enligt 78 § lagen (1955:416) om sparbanker och 87 § lagen (1956: 216) om
jordbruks­kasserörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1967: 752) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1967:752) om
avdrag vid inkomst­taxeringen för avsättning tiU fond för återanskaffning av
fastighet' skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:130.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8§' Har skattskyldig tagil avsatta medel i anspråk
i annan ordning än enligt 4 § eller har den skattskyldige trält i likvidalion
eller skattskyldigi dödsbo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:345.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Senaste lydelse 1984: 1073.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=395 height=72&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=72 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skiftats,
  återföres de avsatta medlen till beskattning för det beskattningsår, då
  medlen togs i anspråk eller beslulel om likvidationen fattades eller skiftet
  ägde rum. Till beloppel lägges därvid ränta enligt de grunder som anges i 7
  §. I fall av likvidation eller skifte beräknas dock räntan efter endasl två
  procenl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppgår genom fusion akliebolag eller förening (dotterföretag)
i an­nat aktiebolag respektive annan förening (moderföretag) upptages medel,
som dotterföretaget avsatt IiU återanskaffningsfond, till be­skaltning hos
dotterföretaget för det beskattningsår, då rättens till­stånd IiU fusionen
registreras, i den mån fonden icke övertagits enligt Iredje stycket. Till
beloppel lägges därvid ränta efter två procent om året enligl de grunder som
anges i 7§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid fusion som avses i 2 § 4 mom.
första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får moderföretaget vid
tillämpning av denna lag övertaga åieranskafj'-ningsfonden hos dotterföretaget.
Därvid anses som om fondens me­del avsatts hos moderföretaget un­der det år då
dotterföretaget avsat­te medlen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett förelags återanskaffnings­fond skaU återföras till
beskaltning om företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har överta­gits
enligt tredje stycket. Till belop­pet skall läggas ränta efter två pro­cent om
året enligl de grunder som anges i 7 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid sådan fusion, som avses i 2 § 4
mom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, får
återanskaffningsfond övertas. Har fonden övertagits skall del anses som om det
övertagande fö­relaget har gjort avsättningen un­der del beskaltningsår då
avsätt­ningen gjorts hos det överlåtande företaget.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När medel upptages till beskattning
enligt denna paragraf, äger 7 § tredje stycket motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I
januari 1987 och tillämpas i fråga om fusioner som genomförs efter utgången av år
1986. De nya bestämmelserna i 8 § tredje stycket tillämpas även på fusioner som
genomförs enligt 87 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1981: 296) om eldsvådefonder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs atl 8 § lagen (1981:296) om
eldsvådefonder skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eldsvådefond
skall återföras tiU beskattning om 1) fonden har lagits i anspråk i slrid med 4
och 5 §§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1984: 1072.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=392 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2) hela eller den huvudsakliga delen av den förvärvskälla,
  där avsätt­ningen till fonden har gjorts, under beskattningsåret har
  överiålits eller verksamheten har upphört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3) företagel har upplösts genom fusion och fonden inte
  har överta­gits enligt femte stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dei
företag som innehar fon­den skall anses upplöst genom fu­sion enligt 14 kap.
aktiebolagsla­gen (1975:1385) eller 96 § 1 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar eller 78 § lagen (1955:416) om sparbanker och fon­den inte enligi
femte siyckei har övertagits av det övertagande före­taget,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslut har
fattats om att det företag som innehar fonden skall träda i likvidation,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslul har
meddelats om att den skattskyldige skall försättas i kon­kurs, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fonden inle har
tagits i anspråk senast under det beskattningsår, för vilket taxering sker
under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med överiåtelse som avses i första
stycket 2) likstäUs att hela eller en del av den förvärvskälla där avsättningen
har gjorts tillfallil en ny ägare genom bodelning eller genom arv eller på
grund av förordnande i testamente. Riksskatteverket får dock, om det finns
särskilda skäl, medge att eldsvåde­fonden i stället för atl återföras till
beskattning överias av förvärvskällans nye ägare. I fråga om sådant medgivande
skall bestämmelserna i 10 § Iredje och fjärde slyckena fillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Återföring till beskaltning skaU
göras i den förvärvskälla där avsättning­en har gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksskatteverket kan, om det finns
särskilda skäl, medge atl eldsvåde­fond som skall återföras till beskaltning
enligt första stycket 6) får behållas under viss tid, dock längst tiU och med
det beskattningsår för vUket taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det
då avdrag för avsättning­en har medgetts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=127&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=127 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Vid sådan fusion, som avses i 2 § 4 mom. första stycket
  lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, får eldsvådefond övertas. Har fon­den
  övertagits skall det anses som om det övertagande företaget har gjort
  avsättningen under det be­skattningsår då avsättningen gjorts hos del
  överlåtande före lagei.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid sådan fusion, som avses i 2 § 4
mom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, får moderbolagel
eller den överta­gandeföreningen i beskattningsav­seende överta eldsvådefond.
Har fonden övertagits skall det anses som om moderbolaget eller den övertagande
föreningen har gjort avsättningen under det beskatt­ningsår, då avsättningen
skett hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen. Vad som har sagts nu
gäller även ifråga om fusion enligl 78 § lagen om sparbanker.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad i första - femte styckena sägs
om eldsvådefond skall i förekom­mande fall gälla en del av sådan fond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:376.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
riksskatteverkets beslut enligt andra och Qärde styckena får lalan     Prop.
1986/87: 42 inte föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1. januari 1987 och
tillämpas i fråga om fusioner som genomförs efter utgången av år 1986. De nya
bestämmelserna i 8 § femte stycket lillämpas även på fusioner som genomförs
enligl 78 § lagen (1955:416) om sparbanker och 87 § lagen (1956:216) om
jordbmks­kasserörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:205.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoU vid regeringssammanträde den 9 oklober 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lund­kvisl, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peierson, Anders­son, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Wick­bom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Johansson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremiss om ändringar i vinstdelningsskatten, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hösten
1985 upprättades promemorian (Ds Fi 1985:15) Ny banklagstift­ning -
ikraftträdande m.m. Vissa förslag i promemorian har behandlats i prop.
1986/87:12 om ny banklagstiftning. Jag avser nu alt ta upp de förslag i
promemorian som gäller kompletteringar av inkomstskallereglerna vid fusion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under våren 1986 har en översyn av lagstiftningen
om vinsidelningsskall gjorts inom finansdepartementet. Resultatet har redovisals
i promemorian (Ds Fi 1986:19) Översyn av vinstdelningsskatlen. Jag avser alt i
delta sammanhang också ta upp de frågor som behandlas i den promemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till protokollet i detla ärende bör fogas dels som
bilaga 1 en förteckning över remissinstanserna lill promemorian Ds Fi 1985:15
och en samman­ställning av remissyttrandena (såvitt avser skatteförslagen),
dels som bi­laga 2 ett utdrag ur promemorian Ds Fi 1986:19, dels som bilaga 3
en förleckning över remissinstanserna till sisinämnda promemoria och en
sammanställning av remissyttrandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Inkomstskatteregler vid fusion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: De
särskilda inkomstskallereglerna vid fusioner skall få fillämpas också vid
fusioner mellan banker enligl de föreslagna nya banklagarna. Samiidigi slopas
de beslämmelser som lar sikle på överföring av hel bankrörelse (ulan fusion)
från elt bankaktiebolag till ett annat. Vid fusion mellan bankaktiebolag skall
en mottagande bank efter medgivande från regeringen kunna få överta den överlå­tande
bankens utskiflningsskatteskuld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorieförslaget:
Överensstämmer med mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Remissinstanserna är i stort sett posiliva. Svenska Prop. 1986/87:42 bankföreningen
och Svenska sparbanksföreningen anser att reglerna bör omfatta också fusioner
mellan bankaktiebolag och helägt dotterbolag resp. sparbank och helägt
dotterbolag. Kammarrätten i Stockholm anser att regleringen vid överföring av
hel bankrörelse bör behållas (se bil. 1 avsnitt 3 och 4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till mitt förslag: En
fusion innebär att ett eller flera förelag för över sina tillgångar och skulder
till ett annat företag och i samband därmed upplöses utan likvidation. Oftast
sker fusionen som absorption, dvs. ett företag går upp i ett annat förelag. Vid
kombinalion övertar elt nybildat företag tillgångarna och skulderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 14 kap. I och 8§§ resp. 14 kap.
2§ aktiebolagslagen (1975:1385), ABL, regleras de båda fusionsformerna
absorption och kombination. Det hell dominerande antalel fusioner mellan
aktiebolag sker som absorption i den formen att elt helägt dotterbolag går upp
i sitt moderbolag (14 kap. 8§ ABL). I fråga om ekonomiska föreningar kan fusion
ske genom absorption (96§ lagen /1951:308/ om ekonomiska föreningar, FL).
Enligt ett förslag till ny föreningslag (prop. 1986/87:7) skall i framtiden
också ekonomiska för­eningar kunna fusioneras genom kombinalion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För bankaktiebolag finns för
närvarande inga fusionsregler. Samgåen­den mellan bankaktiebolag har i stället
fått ske så atl en bank övertagit en annan banks rörelse. Likviden (normalt
nyemitterade aktier i den överta­gande banken) har därefler skiftats ul till
den överlåtande bankens aklie­ägare varefter den överlåtande banken trätt i
likvidafion. Enligl banklags-förslaget skall fusionsregler som motsvarar 14kap.
loch 2§§ ABL införas för bankaktiebolag. Möjligheten att överta en bankrörelse
ulan fusion skall finnas kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För sparbanker och föreningsbanker
finns redan i dag regler om fusion genom absorption. Enligt banklagsförslaget
skall fusionsformen kombina­tion införas även för dessa typer av banker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Banklagsförslaget innehåller
ytterligare en principiell nyhet. Om en bank (bankaktiebolag, sparbank eller
föreningsbank) är ensam ägare till aktierna i ell aktiebolag skall bolaget
genom fusion kunna gå upp i moderföretaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skatteregler om fusion fanns före
den 1 januari 1985 spridda på ett flertal ställen i kommunalskattelagen
(1928:370), KL. I samband med att den kommunala taxeringen avjuridiska personer
avskaffades flyttades bestäm­melserna tiU 2§ 4mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, SIL. Bestämmelser om fusion finns också i lagen (1960:63) om
föriustavdrag och i etl stort antal fondförfatiningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid fusion mellan moderbolag och
helägt dotterbolag (14 kap. 8§ ABL),&lt;br&gt;
ekonomiska föreningar och föreningsbanker gäller i huvudsak följande vid&lt;br&gt;
inkomstbeskattningen. Den grundläggande principen är att fusionen skall&lt;br&gt;
kunna genomföras ulan att utlösa någon inkomstbeskattning hos de della­&lt;br&gt;
gande företagen och utan att i övrigt - t.ex. beiräffande restvärden och&lt;br&gt;
avskrivningsunderlag - medföra någon ändring i deras inkomstskattemäs-&lt;br&gt;
siga situation. Beträffande lager, fordringar och liknande tillgångar i rörel­&lt;br&gt;
se föreskrivs att det övertagande företaget som intäkt skall la upp det&lt;br&gt;
belopp varmed dessa lillgångar i företagets räkenskaper vid fusionstillfäUet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tas
upp över de hos överlåtaren i beskattningsavseende gällande värdena Prop.
1986/87:42 vid samma tillfälle. Detta innebär bl.a. alt överlåtaren inte skall
beskattas på grund av överlåtelsen av sådana tillgångar. Saken kan också
uttryckas så atl överlåtaren — oberoende av vad som står i fusionsavtalet -
skaU behandlas som om överlåtelsen hade skett tiU det nedskrivna värdet. I
fråga om inveniarier, byggnader och andra anläggningstUlgångar gäUer alt vid
beräkningen skaU företagen anses ha utgjort eri skatlskyldig. I detla ligger
att inle heUer en överlålelse av l.ex. inveniarier skall ufiösa
rörelse-beskattning hos överlåtaren. Vidare föreskrivs alt fusionen inte i
något fall skall ufiösa någon realisationsvinstbeskattning. Slutligen finns
särskilda bestämmelser om bl.a. behandlingen av avsättningar för framtida
utgifler och av påförda resp. restituerade skatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De särskilda reglerna gäller i princip inte om
något av de fusionerande förelagen bedriver penningrörelse eller handel med
fasligheter. Undanta­get sammanhänger främsl med alt tillgångarna i ell sådanl
fall kan skifta skatlemässig karaklär i och med fusionen. Fusioner av
föreningsbanker omfallas dock av bestämmelserna trols atl föreningsbankerna
driver pen­ningrörelse. Detsamma gäUer ekonomiska föreningar som vid sidan av
sin egenlliga verksamhel driver viss sparkasserörelse. För sparbankernas del
gäller enbart de bestämmelser som medger undanlag från
realisalionsvinst-beskallning och reglerar behandlingen av påförda resp.
restituerade skal­ler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fusionsregler finns också i förordningen (1927:321)
om skatt vid utskift­ning av aktiebolags fillgångar. Syflel med
utskiftningsskatten är att upp­rätthålla del andra ledet i dubbelbeskattningen
av aktiebolagens vinster. Skallen är 40% av skUlnaden mellan utskiftat och
tillskjutet belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid ulskiftningsbeskattningen gäUer vissa särskilda
regler vid fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag (under fömtsättning
atl inget­dera bolaget bedriver penningrörelse eller handel med fastigheter).
För det första blir det inte någon utskiftningsskatt om moderbolagel direkl ägl
akiier molsvarande mer än 90% av aktiekapitalet i dotterbolaget aUtsedan den 1
januari 1940. öm koncernförhållandet uppstått senare gäller i stället att mer
än 90% av aktierna skall ha innehafts under hela den tid dotterbola­get drivit
verksamhet. I övriga fall kan riksskatteverket (RSV) under vissa fömtsättningar
medge att moderbolaget överiar utskiftningsskalteskulden. För sådant medgivande
krävs alt syftet med fusionen är atl åstadkomma en mer ändamålsenlig
organisalion, att utskiftningsskatten med hänsyn liU sin storlek kan anses
utgöra ett väsentligt hinder för fusionen samt att fusionen inte kan antas
medföra obehörig skatteförmån för någol av bolagen eller någon bolagen
närslående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det här sammanhanget bör också nämnas atl
regeringen av riksdagen&lt;br&gt;
bemyndigals atl medge dispens från skyldighet att erlägga inkomstskatt vid&lt;br&gt;
vissa samgåenden mellan banker. Bemyndigandet ger också regeringen&lt;br&gt;
rält att befria från ulskiftningsskatl eller medge uppskov med betalning av&lt;br&gt;
sådan skatt. Bemyndigandet tar sikte på fall &amp;quot;då ett bankaktiebolag över­&lt;br&gt;
låter hela sin rörelse lill ett annal bankaktiebolag och i samband därmed&lt;br&gt;
upplöses&amp;quot; (SkU 1971:72, rskr. 323). Bemyndigandet tillkom i samband&lt;br&gt;
med bildandet av Skandinaviska Enskilda Banken och det gäller alltjämt.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: I det här sammanhanget är
det inte aktuellt med Prop. 1986/87:42 en aUmän översyn av
inkomstskattereglerna vid fusion. Vad det gäller nu är i stället att göra de
kompletteringar av bestämmelserna i 2§ 4 mom. SIL som föranleds av de
fusionsregler som föreslagils i prop. 1986/87:12 om ny banklagstiftning. En
ytterligare komplettering bör för övrigt göras när förslaget till ny
föreningslag har behandlals av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 2§ 4mom. SIL lillämpas i princip
inte på företag som bedriver bl.a. penningrörelse. Bakgmnden är som redan
nämnts främst alt tillgångar som hos ett penningrörelsedrivande förelag är
omsättningstill­gångar kan få karaklär av anläggningstillgångar hos del andra
förelag som berörs av fusionen. Kontinuiteten i beskattningen upprätthålls då
inte. Vid bankfusioner går emellertid två eller flera penningrörelsedrivande
företag samman. Särtegeln för penningrörelse bör alltså inte hindra aft bankfu­sioner
tas med i 2§ 4mom. SIL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redan nu gäller bestämmelserna i 2§ 4mom. SIL när
en föreningsbank fusioneras med en annan föreningsbank. Något krav ställs inte
på att de fusionerande bankerna till någon del skall ha samma ägare. För den
skatle­mässiga bedömningen bör det vara likgiltigt om fusionen sker på detta
sätt eller genom att två eller flera banker bildar en ny bank. Inte bara
absorp-lionsfallen utan också kombinationsfallen bör således omfattas av bestäm­melserna
i 2§ 4mom. SIL. Motsvarande bör gälla vid fusioner mellan sparbanker. Vid dessa
fusioner bör samtliga - och inte som nu bara vissa - fusionsskatteregler gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om bankaktiebolagen kan del i och för sig
hävdas att dessa bolag bör följa reglerna för vanliga akliebolag. I praktiken
skulle i så fall bank­aktiebolagen inte omfattas av reglerna i 2§ 4mom. SIL
eftersom dessa regler gäUer enbart fusion mellan moderbolag och helägt
dotterbolag. Mot en sådan lösning lalar det önskvärda i alt behandla alla
banker på elt likartat sätt. Därtill kommer innehållet i 1971 års bemyndigande
och alt det i dag finns vissa bestämmelser i 2§ 4mom. SIL som syftar till att
upprätt­hålla den skatlemässiga kontinuiteten vid samgåenden mellan bankaktie­bolag.
Jag anser att 2§ 4mom. SIL skall omfalla inte bara fusioner mellan sparbanker
och föreningsbanker utan också fusioner mellan bankaktiebo­lag. Med en sådan
utvidgning av tillämpningsområdet finns det enligt min mening inte längre
anledning atl behålla de nyssnämnda beslämmelser som tar sikte på andra former
av samgåenden mellan bankaktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Banklagsförslaget innebär vidare atl elt aktiebolag
skall kunna fusione­&lt;br&gt;
ras med etl moderföretag som är bankaktiebolag, sparbank eUer förenings­&lt;br&gt;
bank. När moderförelaget är en sparbank eller en föreningsbank innebär&lt;br&gt;
det att tillgångar förs över från ett dubbelbeskaltat subjekt till etl subjekt&lt;br&gt;
som beskattas enligt andra principer. Av bl.a. detta skäl bör reglerna i 2§&lt;br&gt;
4mom. SIL inte nu göras tillämpliga på denna typ av fusioner. Jag vill här&lt;br&gt;
också erinra om atl vissa inskränkningar gäller i avdragsrätten för koncern­&lt;br&gt;
bidrag liksom för skattefriheten för utdelning om en bank är moderföretag.&lt;br&gt;
Den kommitté som arbetar med att reformera företagsbeskattningen (Fi&lt;br&gt;
1985:06) kommer in på denna problematik. Vidare vill jag erinra om atl&lt;br&gt;
bankrörelsebegreppet för närvarande ses över av kreditmarknadskommit­&lt;br&gt;
tén (Fi 1983:06).&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya fusionsformerna föranleder vissa ändringar i lagen om förluslav-     Prop.
1986/87:42 drag och i fondförfatiningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid samgåenden av bankaktiebolag - utan fusion -
kan regeringen med stöd av 1971 års bemyndigande befria från eller medge
uppskov med betalning av utskiftningsskatt. En molsvarande möjlighet tiU
uppskov bör finnas vid fusion mellan bankaktiebolag. Eflersom regeringen ger
lillstånd till fusionen bör också beslut i frågan om utskiftningsskatt fattas
av rege­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det ligger närmast till hands att de här föreslagna
bestämmelserna om beskattningen vid fusioner av bankaktiebolag får ersätta 1971
års bemyndi­gande. Det synes därför lämpligt att bemyndigandet upphävs i
anslutning till antagandel av dessa beslämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Vinstdelningsskatten &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1 Allmänt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsskatten
används för att finansiera de fem löntagarfondstyrel­sernas placeringar.
Skatten är alltså specialdestinerad och skiljer sig redan i del avseendet från
andra inkomstskatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid en jämförelse mellan vinstdelningsskallen och
den slatliga inkomst­skatten för bl.a. aktiebolag (bolagsskatten) finner man
fler olikheter. Vinslddningsskatten beräknas på elt inflationsjuslerat
underlag. I bolags­skatten tas däremot inte någon särskild hänsyn lill
inflationseffekterna. Reserveringsmöjligheterna är mindre i
vinstdelningsskatlen än i bolags­skatten. I vinstdelningsskatten beskattas bara
vinster över elt visst belopp (fribelopp). Något sådanl progressivt inslag
finns inte i bolagsskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsskatten bygger på den modell som
vinstdelningsgruppen lade fram (Ds Fi 1983:13). Syftet med den valda
konstruktionen - en real skatl med begränsade reserveringsmöjligheter - var att
få fram elt skat­teunderlag som i högre grad än den beskattningsbara inkomsien
speglade företagets verkliga vinst. Det finns också skäl atl anta att
kombinalionen av bolagsskatt och vinstdelningsskatt ger en mer rättvis
fördelning av den totala skatten inom företagssektorn än ett system med enbart
bolagsskatt. Realt sett lönsamma företag kan visserligen undgå bolagsskatt i
samma ulslräckning som tidigare men träffas då i stället av vinstdelningsskatt,
i vart fall om de reala vinsterna är av någon betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det finns alltså vissa skäl som talar för en
kombination av bolagsskatt och vinstdelningsskall. Samlidigt är det lätl alt se
nackdelarna. Flera skattebaser kan l.ex. göra del svårt för företagen att
bedöma skatteeffek­terna av ett visst handlande och kan också försvåra
skatlemyndighelernas kontroUarbete. Den omständigheten att bolagsskatten och
vinstdelnings­skatlen är inbördes avdragsgilla komplicerar naturligtvis också
systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den inbördes avdragsrätten gör att merbeskatlningen
fill följd av vinst­&lt;br&gt;
delningsskatten ofta är betydligt lägre än den formella skattesatsen (20%)&lt;br&gt;
antyder. För ett företag som befinner sig i ett sådant vinslläge atl det på&lt;br&gt;
marginalen betalar både bolagsskatt och vinsidelningsskall kan den sam-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;maniagda skattesatsen med
vissa antaganden beräknas öka från 52% till     Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57%. Det extra
skatteuttaget begränsar sig alltså i det fallet till ca fem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;procentenheter. För ett
företag som under överskådlig tid inte kommer atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betala bolagsskatt utgår
emellerlid vinstdelningsskatlen med fulla 20%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatteuttaget kan alltså i
praktiken sägas variera mellan 5 och 20%. Av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;detta följer att en
frikoppling av vinstdelningsskatlen från bolagsskatten —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och en samtidig sänkning
av skattesatsen för vinstdelningen - skulle ge en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;helt
annan fördelning av skatieuttaget än de nuvarande reglerna. Frågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om avdragsrält eller inle
är således inle bara teknisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från teknisk synpunkt är naturligtvis en
sammanslagning eller åtminsto­ne en frikoppling av de båda skatterna önskvärd.
En sådan grundläggande ändring har emellertid inte övervägts i den promemoria
som upprättats inom finansdepartemenlel (Ds Fi 1986:19). Även andra cenirala
frågor har lämnals utanför översynen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid remissbehandlingen har förslagen i promemorian
fått etl relativt positivt mottagande. Flera remissinstanser anser dock att översynen
borde ha omfattat vinstdelningssystemet i dess helhet. Även dessa remissinstan­ser
tillstyrker dock i allmänhel de föreslagna ändringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som redan nämnts pågår ett arbete med att reformera
företagsbeskatt­ningen inom ramen för en särskild kommitté. Det är en uppgift
för den kommittén att ta ställning lill om och i vilken mån
företagsbeskattningen skall baseras på ell realt vinstbegrepp (Dir 1985:30).
Enligt min mening bör man därför tills vidare avstå från mer ingripande
ändringar i vinstdelnings­systemet. De i promemorian föreslagna ändringarna är
inte av detta slag ochjag anser att de bör genomföras med vissa mindre
justeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemorian liksom i åtskilliga remissyttranden
diskuteras behand­lingen av pågående arbeten. Det gäller närmare bestämt i
vilken mån sättet att redovisa indirekta kostnader vid arbelen lill fast pris
skall påverka skatteutfallet. Jag delar bedömningen i promemorian att reglerna
på denna punkt inte bör ändras nu. Vid remissbehandlingen har också framförts önskemål
om klarlägganden beträffande frågor där det i taxeringsarbetet förekommit olika
meningar. Del får - som framhåUits i promemorian -lämnas åt praxis att avgöra
dessa tolkningsfrågor. RSV:s vägledande utta­landen kommer naturligtvis ocksä
att bidra till en enhetlig tillämpning av reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, VDL,
omfattar svenska aktie­bolag, ekonomiska föreningar, sparbanker och ömsesidiga
skadeförsäk-ringsanstaller. Undantagna är livförsäkringsanstalter,
schablonbeskattade bostadsföretag och ett fålal företag som betalar statlig
inkomstskatt enbart på faslighelsinkomster. Under den tid vinstdelningsskatten
funnits har i olika sammanhang framförls krav på att även andra företag skall
undantas från vinsidelningsskall. Jag är emellertid inte beredd atl nu ta
iniliafiv fill atl krelsen av skattskyldiga företag ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En fråga som tagits upp i bl.a. LRF:s
remissyttrande är skattereglerna&lt;br&gt;
för s.k. prisregleringsföreningar. Frisregleringsföreningarna är ekonomis­&lt;br&gt;
ka föreningar som efter direkfiv av statens jordbruksnämnd har tiU uppgift&lt;br&gt;
alt genom marknadsreglerande åtgärder medverka till att den av statsmak­&lt;br&gt;
terna fastställda prisnivån upprätthålls på prisreglerade jordbrukspro-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dukter och fisk.
Föreningarna är i princip oinskränkt skattskyldiga tiU stadig inkomstskatt men
särskilda regler gör det möjligt för föreningarna all med avdragsrält föra över
överskott på regleringsverksamheten lUl en lill resp. förening knuien sliftelse
(konjunktumtjämningsfond). Jag anser att dessa specieUa regler - som kom till
år 1954 - bör slopas och att föreningarna i stället fr.o.m. 1987 års taxering
skall hänföras fill den kategori av skattskyldiga som inkomstbeskatlas enbart
för faslighelsin­komster. Genomförs denna ändring behöver föreningarna inte
heller betala någon vinsidelningsskall. Jag avser all återkomma i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det följande behandlar jag de skattefrågor som
tagils upp i promemo­rian. Jag inleder med etl förslag fill höjning av det
fasta fribeloppet (avsnitt 3.2) och fortsätter sedan med begreppet
intressegemenskap (avsnitt 3.3), resultatutjämning inom koncerner (avsnitt
3.4), behandlingen av kommis­sionärsförelag (avsnitt 3.5) och särskilda regler
för vissa typer av omstmk­tureringar (avsnitt 3.6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2 Det fasta fribeloppet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:19.0pt;
margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Del fasta
fribeloppet höjs från 500 000 kr. till 1 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorieförslaget:
Överensslämmer med milt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Förslaget tiUstyrks allmänt. Lö
tiUstyrker dock en­dast en höjning till 600 000 kr. Några
näringsUvsorganisationer anser att fribeloppet i framtiden skall justeras i
takt med förändringar i penningvär­det. Sveriges industriförbund anser alt
vaije företag - även i koncernför-håUanden och liknande - skall ha rält fill
ett egel fast fribelopp (se bil. 3 avsnitt 3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Det fasta fribeloppet (500
000 kr.) utnyttjas av de mindre företagen medan företag med ett stort antal
anslällda använder det lönebaserade fribeloppet (6% av lönesumman). En höjning
av del fasta fribeloppet är till särskild nytta för små, expanderande företag
med goda vinsler och för företag som har en stor andel lånat kapital (l.ex.
fastighets­förvaltande företag).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En höjning av del fasta fribeloppet till 1 milj.
kr. ger klara förenklings­vinster. Denna möjlighet fill förenkling bör tas tiU
vara. Höjningen kan beräknas leda till alt antalet företag som betalar
vinsidelningsskall minskar med närmare en tredjedel samfidigl som skallebortfallel
blir relativt mar­gineUt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid remissbehandlingen har framförts önskemål om
att del fasta fribe­loppet skall justeras löpande i takt med inflafionen.
Tanken är inte ny. Liksom tidigare (prop. 1983/84:50 del A s. 86) anserjag del
är enklare och naturligare att vid behov höja fribeloppet. Jag vill erinra om
atl den höjning jag nu föreslår väsenlligl översiiger penningvärdeförändringen
sedan VDL:s fiUkomsl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För elt företag som tillhör en företagsgmpp gäller
vissa begränsningar i rätten att utnyttja det fasta fribeloppet. Företagen i
gruppen får tillsam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:115.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mans utnyttja högst etl
fast fribelopp. Syflel med regeln är atl hindra att verksamheten av skatteskäl
delas upp på flera förelag. Även om en sådan uppdelning ofta är förenad med
Vietydande kostnader och besvär behöver det inte alltid vara fallet. Jag är
därför inte beredd att föreslå att regeln slopas (vissa preciseringar av regeln
föreslås i avsnitt 3.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3 Begreppet intressegemenskap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: En
precisering görs av begreppel intressegemenskap. Intressegemenskap skaU allfid
anses föreligga i koncerner och vissa koncernliknande företagsgrupper och
dessutom i andra fall om före­tagen - mol bakgmnd av vem som har det faktiska
inflytandet över företagen - kan anses slå under i huvudsak gemensam ledning.
För stats- och kommunägda företag skall dessulom företagens huvud­sakliga
verksamhet vara av samma eller likarlat slag. En uttrycklig bestämmelse om
företagens uppgiftsskyldighei införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt med
undantag för för­slaget om uppgiftsskyldighei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är positivi i
storl. Några remissinslan­ser anser att bestämmelserna fått en alltför vag
utformning. Kritik riktas mot regeln om statliga och kommunala företag. Från
administrativ sida framhålls viklen av att företagens uppgiftslämnande
förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Det finns i VDL två regler
som tar sikle på företag mellan vilka det råder intressegemenskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den ena regeln gäller det fasta fribeloppet (jfr
avsnitt 3.2). Regeln syftar till atl hindra att en verksamhet av skatteskal
delas upp på flera företag. I 2§ andra slycket VDL föreskrivs därför att
&amp;quot;förelag meUan vilka intresse­gemenskap råder (moder- och dotterföretag
eller företag under i huvudsak gemensam ledning)&amp;quot; får tillgodoräknas högst
ett fast fribelopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den andra regeln avser inflationsavdraget för
monetära tillgångar. I princip skall storleken av de monetära tillgångarna (och
skulderna) be­stämmas efter förhållandena vid beskattningsårets ingång. Etl
undantag gäller för externt kapital som uppbärs i samband med en nyemission
eller en ökning av insatskapital (6§ femte stycket VDL). Här räcker det med atl
beloppet uppburits någon gång under årel. Det har däremoi inle ansells
motiverat all på motsvarande sätt gynna en överflyttning av kapital mellan
förelag som slår i intressegemenskap till varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Erfarenhelerna från taxeringsarbetel visar alt
tolkningen av begreppet intressegemenskap vållat problem vid den praktiska
tillämpningen. Frågan får naturiiglvis en ökad belydelse om det fasta
fribeloppel höjs i enlighet med vad jag nyss föreslagit. Det är därför
angeläget att åstadkomma någon form av precisering av begreppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till alt börja med är det länripligt alt knyta an
tUl det civUrällsliga koncernbegreppet. I lagtexten bör slås fast att det
alllid råder intressege­menskap mellan företag som tillhör samma koncern. Detta
gäller oavsett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:128.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om moderföretaget är t.ex.
ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en     Prop. 1986/87:42 rörelsedrivande
fysisk person eller ett handelsbolag. Innehas aktierna eller andelarna av en
stiftelse eller en utländsk juridisk person bör företagen också aUtid anses slå
i intressegemenskap med varandra och detla trots atl del då inte är fråga om en
formell koncern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är emellertid uppenbart atl intressegemenskap
kan föreligga också i andra fall än de nu nämnda. Spärteglerna bör också Iräffa
de fall där en fysisk person eller en grupp av närstående fysiska personer
direkl eller indirekl har det bestämmande inflytandet över två eller flera
skattskyldiga företag. Avgörande vid bedömningen måsle vara hur det faktiska
inflytan­det över företagen ulövas. Även om det skulle vara önskvärt att på ett
exakt och uttömmande sätl beskriva de fall som avses, är detta med hänsyn till
de skiftande förhållandena knappast möjligt. Del blir nödvän­digt att falla
tillbaka på en allmänt hållen beskrivning. Uttrycket &amp;quot;under i huvudsak
gemensam ledning&amp;quot; får i princip godtas. I lagtexten bör mar­keras att det
faktiska inflytandet och inte de formella förhållandena skaU vara avgörande. I
och för sig torde bedömningen ofta bli densamma oav­sett om den grundas på det
ena eller andra kriieriet. Atl - som någon remissinstans varit inne på -
uteslutande ta fasta på ägarförhållandena skulle enligt min uppfattning kunna
ge elt materiellt otillfredsställande resultat och locka till mer eller mindre
fiktiva överlåtelser av aktie- och andelsposter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Villkoren och förutsättningarna för den slatliga
och kommunala företag­samheten skiljer sig i flera hänseenden från vad som
gäller på den privata sidan. Del övergripande ansvaret för olika
samhällsfunktioner gör det nödvändigt för siaten och ofta också för kommunerna
att engagera sig i skilda verksamheter som saknar egentligt samband. Delta är
bakgrunden till atl det i promemorian föreslagits en något snävare definition
av begrep­pet intressegemenskap för offentlig verksamhel. Endasl sådana stats-
eller kommunägda företag som är verksamma inom samma eller likartade verk­samhetsområden
skall behandlas som en enhel vid vinsldelningsbeskatt-ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget om en särskild regel för offentlig
verksamhel har mötts av kriiik vid remissbehandlingen. Kritikerna menar att
särregeln ger de of­fentligt ägda företagen en konkurrensfördel framför de
privalägda förela­gen. Enligl min mening beaktar man då inte att de ifrågavarande
statliga och kommunala &amp;quot;koncernerna&amp;quot; typiskt selt är av en annan
karaktär än de som förekommer på den privata sidan. Jag anser att
promemorieförslaget bör genomföras även i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sammanhangei uppkommer också frågan vilken
tidpunkt som skall&lt;br&gt;
vara avgörande för bedömningen av om intressegemenskap föreligger eller&lt;br&gt;
inle. Jag delar de uppfattningar som framförts i promemorian. Vad gäller&lt;br&gt;
begränsningen i rätten till fast fribelopp i 2§ andra slyckel VDL bör&lt;br&gt;
bedömningen ske med hänsyn till förhållandena vid utgången av beskatt­&lt;br&gt;
ningsåren för de berörda företagen. För tillämpning av emissionsregeln i&lt;br&gt;
6§ femte slycket bör det vara tillräckligt alt intressegemenskap föreligger&lt;br&gt;
före eller efter ökningen av aktiekapitalet (insatskapitalet). Lagtexten bör&lt;br&gt;
preciseras i dessa hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
företag som är skattskyldigi till vinsidelningsskall enligt 1 § VDL skall lämna
de uppgifter som behövs för att taxeringsnämnden skall kunna bestämma
vinstdelningsunderlagel. Uppgiftsskyldigheten regleras i 9§ VDL och omfaltar
&amp;quot;uppgifter till ledning för beräkning av vinstdelningsun­derlag&amp;quot;.
Redovisningen skall göras på en särskild blankett (RSV 3102) som en bilaga till
självdeklarationen. Uppgifler om förhållanden som har bety­delse för
tillämpningen av begreppet intressegemenskap är avsedda att lämnas som en
upplysning. Från länsslyrelsehåll har man anmärkt att förelagen generellt visar
brister i uppgiftslämnandet. Särskilt framhålls att dessa inte är lillräckligl
uppmärksamma när del gäller all lämna upplys­ningar för att bedöma om
intressegemenskap föreligger. Utelämnandet av sådana uppgifter medför alt
granskningen blir tidsödande eftersom taxe­ringsnämnderna då är hänvisade till
att vända sig till förelagen för att få kompletteringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt att granskningsarbelel inle
försvåras i onödan. Av belydel­se i det sammanhanget är att uppgifter om
intressegemenskap verkligen lämnas av företagen. Jag föreslår därför att
lagtexten i 9§ VDL förtydligas så atl av denna klarl framgår att bl.a.
uppgifter avseende eventuell intres­segemenskap skall lämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 Resultatutjämning inom koncerner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Förelag skall vid vinstdelningsbeskattningen helt eller delvis kunna få bortse
från koncernbidrag. En förutsätlning är att del företag som mottagit bidraget
inte vid inkomsttaxeringen fått avdrag för något utgivet bidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorieförslaget:
Överensstämmer med milt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Allmänt anses alt en
resultatutjämningsmöjlighet bör införas. Endast allmänna ombudet för
mellankommunala mål är negativ. Vissa näringslivsorganisationer anser all
inskränkningarna vid etappvisa koncernbidrag bör las bort. Sveriges
industriförbund föreslår en annan teknik för resultatutjämningen. Enligt
förbundel bör moderföretaget i en koncern vid sin beräkning av
vinsldelningsunderiag få beakta övriga kon­cernbolags posifiva och negafiva
vinstdelningsunderlag (se bil. 3 avsnitt 5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Vid inkomstbeskattningen
finns regler som avser atl göra det möjligt för koncernförelag att genom
resultaluljämning åslad­komma att skattebelastningen för koncernen som helhet
inte blir störte än om förelagens verksamheter hade bedrivits av ett enda företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inför
tillkomsten av VDL diskulerades olika möjligheter tUl utjämning inom koncerner.
En sådan innebar att det - vid sidan av systemet vid inkomstbeskattningen -
skulle införas särskilda koncernbidrag vid vinsl-delningsbeskaltningen. Etl
annat sätt var atl göra en gemensam vinstbe­räkning för hela koncernen. Båda
metoderna avvisades emellertid av bl.a. administrativa skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
resultatutjämning som finns i det nuvarande systemel innebär alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;koncernbidrag
som godtagils vid inkomsttaxeringen accepleras också vid Prop. 1986/87:42
vinstdelningsbeskaltningen. Det är emellertid inte aUlid möjligl alt genom
koncernbidrag utjämna vinster och förluster i båda systemen samtidigt.
Anledningen är att skatterna har olika baser och att ett koncernbidrag alllid
får verkan vid båda taxeringarna. De jusleringar av inkomstskatteunderla­get
som görs vid beräkningen av vinstdelningsunderlaget kan medföra atl underlaget
avviker - i posifiv eller negativ riktning - från vad som beräknals vid
inkomsttaxeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från näringslivels sida har man framhållit att
nuvarande regler för ut­jämning inom koncerner är otiUräckliga. Jag delar denna
uppfattning och anser att möjligheterna till en ökad resultaluljämning bör
prövas. En utjämning mellan olika företag bör dock inle komma i fråga i andra
fall än då koncernbidrag kan godlas vid inkomstbeskattningen. Med en annan
lösning skulle man enligl min mening i alltför hög grad avvika från nuva­rande
principer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om en särskild resultatutjämning behandlas
utförligt i promemo­rian. En för koncernföretagen gemensam vinstberäkning
undersöks och avvisas på nytt. Som ett mindre långtgående alternativ diskuleras
att låta reala vinster föras över från ell koncernförelag till etl annal vid
laxeringen fill vinsidelningsskall. Överföringen skuUe ske på de villkor som
gäller för koncernbidrag och med den prövning som detta fömtsätter. Det skulle
vara fråga om en ren taxeringsålgärd. Del befaras i promemorian alt sådana
vinstöverföringar skulle få minsl samma omfattning som koncem-bidragen men alt
de ofta skulle gå i en annan riklning än dessa. Företag och myndigheler skuUe
således få hantera två olika system för överföring. Antalet kontrollmoment
fömtses öka avsevärt liksom risken för misslag vid taxeringen. Inle heller
denna metod bedöms vara genomförbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna alt använda systemet i en något
begränsad form disku­leras också i promemorian. Exempelvis skuUe
vinstöverföring inte få ske med slörre belopp än som behövs för att täcka real
förlust och outnyttjat lönebaserat fribelopp hos det moltagande företagel.
Alternativt skulle de vinstgivande koncernföretagen kunna få utnyttja andra
koncernförelags förlusler och outnyttjade fribelopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det framhålls i promemorian att införande av beloppsgränser
skuUe medföra nya problem. Det skuUe bli nödvändigt alt se tiU alt del tUlåtna
utrymmet för överföringar inte överskreds genom samfidiga &amp;quot;bidrag&amp;quot;
från flera koncernföretag eller - vid den alternativa utformningen av systemet
- att förluster och fribélopp inte utnyttjades dubbelt inom koncemen. Särskilt
när flera koncernföretag var berörda samlidigt och förlustföreta­gets
deklarerade resultat ändrades vid den ordinarie taxeringen eller i högre
instans skulle betydande fillämpnings- och kontrollproblem upp­komma.
Slutsatsen som dras i promemorian är därför alt denna form av resultatutjämning
inom vinsldelningssystemet inte är godlagbar från admi­nistrativ synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bl.a. Sveriges industriförbund har ytterligare
utvecklat de förslag som&lt;br&gt;
diskuteras i promemorian. Industriförbundels förslag all all uljämning&lt;br&gt;
skall kunna få ske hos moderförelagel innebär i prakliken all en form av&lt;br&gt;
särskilda koncernbidrag införs. Dessa bidrag är inle kopplade till någon&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;direkt
förmögenhetsöverföring. Däremoi medför bidragen all skyldighelen att betala
skatl flyttas över från elt koncernföretag till ett annat. Till sin slorlek
begränsas bidragen fill del över- eUer underskott som resp. kon­cernföretag
redovisar vid laxeringen lill vinstdelningsskatt. Genom atl låla ett på visst
sätt definierat modetföretag vara den ena parten (givare eller mottagare)
uppnås onekligen vissa förenklingar. Det är emellertid i princip fråga om samma
system som beskrivits i promemorian. De synpunkter som framförts i promemorian
mot denna form av resultaluljämning är i alll väsentligl giltiga även i detla
fali. Jag anser därför att industriförbundets förslag inle bör genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det som med dagens regler framstår som mest
besvärande är atl elt koncernbidrag som getts i inkomstutjämnande syfte kan
skapa eller för­stärka en olikhet i vinstdelningsunderlagen, öm man vid
vinstdelningsbe­skaltningen inför en möjlighet att helt eller delvis få bortse
från koncernbi­drag (ålerläggning) undanröjs deivna effekl. Administrafiva
hänsyn gör del emellertid enligl min mening nödvändigl all begränsa systemet.
För att återiäggning av koncernbidrag vid vinstdelningsbeskattningen skall få
ske bör därför - som förordats i promemorian - krävas att det mottagande
företaget inle har fått avdrag vid inkomsttaxeringen för koncernbidrag till
något annat företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser att utökade möjligheter till
resultaluljämning inom koncerner bör införas i enlighet med vad jag nu anfört.
Någon ytterligare rätl lill resultaluljämning - t.ex. i form av fri fördelning
av det lönebaserade fribeloppet - bör inle komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5 Kommissionärsförelag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Några särskilda regler om inflationskortigering m.m. i
kommissionärsförhållanden införs inte i VDL. Däremoi görs en jusiering av
inkomstskallereglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorieförslaget:
Överensstämmer med milt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Några länsstyrelser anser alt uttryckliga regler be­träffande
kommissionärsförhållanden bör införas i VDL. Förslaget till ändring i SIL
tillstyrks (se bU. 3 avsnitt 6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Vid inkomsttaxeringen gäller all rätten till resul­tatöverföring
i kommissionärsförhållanden är beroende av bl.a. att förut­sättningarna för
avdrag för koncernbidrag är uppfyllda (2§ 2mom, första stycket e SIL). En fråga
som uppkommit är om man vid tiUämpningen av koncernbidragsvillkoret skall
bestämma kommiltentföretagets huvudsakli­ga verksamhet med eller utan beaktande
av den rörelse som kommissionä­ren enligt ett ingånget avtal skall bedriva för
kommiltentföretagets räkning. Det har från något håU hävdals alt bedömningen
skall göras med bort­seende från kommissionärsrörelsen. Denna lolkning innebär
att kommis-sionärsrörelsen skall räknas in i kommiltentföretagets verksamhet
endast om och när det har kunnal konstateras alt förulsältningarna för alt
godla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommissionärsförhållandet
- däribland koncernbidragsvillkorel - redan är uppfyllda. Mot detta har sagts
alt en sådan lolkning skulle strida mot syftet med lagstiftningen och medföra
en inte avsedd begränsning i möjlig­heterna atl driva rörelse genom
kommissionärsförelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
rimliga är enligl min uppfattning alt vid bedömningen av vad som är den
huvudsakliga verksamhelen behandla kommissionärsrörelsen som om den bedrevs av
moderföretaget. Ett sådanl beaklande av kommissionärs­rörelsen slår också bäst
i överensslämmelse med den koncernsyn som praxis numera har anlagt vid
avgränsningen av begreppel förvaltningsföre­tag (jfr RÅ 1986 ref 72).
Bestämmelserna i 2§ 2mom. SIL bör därför kompletteras med en regel som
uttryckligen anger atl man vid prövningen av koncernbidragsvillkoret skall
räkna den av kommissionärsföretaget be­drivna rörelsen som en del av
kommiltentföretagets verksamhel. Åven kommissionärsföretaget skall
naturligtvis, liksom hittills, räknas som rö­relsedrivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den inkomstskatterättsliga frågan får betydelse
även för vinstdelnings-skattens del. Resultatöverföringen till
kommittenlförelaget vid inkomst­taxeringen beaklas nämligen också vid
vinstdelningsbeskaltningen. Vissa frågor som enbart gäller denna skalt har
också aktualiserats. Jag syflar på inflalionskortigeringen och beräkningen av
det lönebaserade fribeloppet i kommissionärsförhållanden. Några bestämmelser
som uttryckligen regle­rar dessa frågor finns inte i VDL. I promemorian
konstateras alt de lösningar som förordas där bör rymmas inom ramen för
nuvarande regler. Jag ansluter mig till de bedömningar som gjorts i
promemorian. Någon lagreglering är enligt min mening inle nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6 Omstruktureringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Regler införs som innebär all en överlålelse av elt nedskrivet lager inte skall
behöva leda lill atl vinsldelningsunderla­gen för de inblandade företagen
ändras. Som villkor gäller bl.a. atl både överiåtare och mottagare är
skallskyldiga till vinstdelnings-skatt, all det nedskrivna värdet godlas som
vederlag vid inkomst-laxeringen trots att värdet undersfiger marknadspriset
saml att överlåtelsen avser hela eller den huvudsakliga delen av lagret i en
rörelse eller rörelsegren. Redovisar moltagaren lagret till nedskrivet värde
(utan någon lagerreserv på skuldsidan) medges ett särskilt avdrag under
förutsättning att överiåtaren tar upp motsvarande be­lopp som en tillkommande
posl. Avdraget får utnyttjas överförings­året och det följande året. I princip
gäller reglerna också vid fusion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorieförslaget:
Överensslämmer i huvudsak med mitt. I slället för villkoret att vederiagel
godtagits vid inkomstbeskattningen uppställs (utom vid fusion) som villkor att
intressegemenskap råder mellan överlåtaren och moltagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Remissinslanserna är positiva. I vissa yttranden från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;näringslivsorganisationer
framhålls att kontinuitelsreglerna också bör gälla     Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enslaka lagertillgångar
samt resultatutjämningsfond och inlernvinslkonlo,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att villkoret om
intressegemenskap - som uppställts för andra fall än&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fusioner - är onödigt och
att tiden för att utnyttja del särskilda avdragel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör vara längre än två år.
Från administrativt håll framförs synpunkter på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kontrollen och förordas
att det särskilda avdraget inte skall få utnyttjas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;efler överföringsåret (se
bil. 3 avsnitt 7 och 8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Inom företagssektorn sker
en fortlöpande om­slruklurering. Ofta ingår som ell led i omstruktureringen all
en hel verk­samhet, en verksamhetsgren eller särskilda tillgångar förs över
från ett företag till ett annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Omfattar överföringen lagertillgångar gäUer i
princip de vanliga reglerna för beskattning av rörelseinkomster. Vid en
överlåtelse till marknadspris träffas företaget således av skatt på skillnaden
mellan detta pris och det skatlemässiga restvärdet (normalt lagrets
anskaffningsvärde minskat med lagerteserven). När lagertillgångar överförs
mellan företag fill ell värde som understiger tillgångarnas marknadspris
tillåts ofta att lagrets skatle­mässiga restvärde används som avräkningsvärde
även om del är uppenbari alt marknadspriset är högre. En förutsättning är alt
tillgångarna behåller sin karaktär av lagertillgångar. Vidare får i princip
tillgångarna inle föras från ett dubbelbeskaltat till ett enkelbeskattat subjekt.
I vilken mån ytterli­gare förutsättningar skall vara uppfyllda är inle helt
klart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det som här har sagts har tagil sikle på
inkomstbeskattningen. Vid vinstdelningsbeskattningen blir effekterna vid en
överlåtelse av ett ned­skrivet lager annorlunda. Detta beror på att
förändringar i lagerreservens slorlek behandlas på olika sätt i inkomstskatten
och vinstdelningsskatlen. För det överlåtande företagel leder överlåtelsen till
alt vid beräkningen av det nominella resultatet (vid
vinstdelningsbeskaltningen) den beskattnings­bara inkomsten skall reduceras med
ett belopp som motsvarar den upp­lösta lagerreserven (3§ första stycket 7 VDL).
För det övertagande företa­gel blir det en motsvarande ökning, aniingen direkt
eller i takt med att lagret omsätts. En ulföriig redovisning av dessa
förhållanden har lämnats i promemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är det otillfredsställande all en
överlålelse av lager i samband med en omstrukturering som i det ena systemel
kan ske utan skatlemässiga verkningar leder till skatteeffekter i del andra
systemel. Som framgålt av bl.a. framslällningar till finansdepartementet kan
följden bli atl i och för sig angelägna omstruktureringar inte genomförs. Jag
anser därför att reglerna bör ändras. Reglerna bör ulformas så alt del blir
möjligt att ulan skatteeffekter ta över etl nedskrivet lager inte bara vid
inkomstbe­skattningen utan också vid vinstdelningsbeskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En sådan kontinuitet vid vinstdelningsbeskaltningen
förutsälter till alt&lt;br&gt;
börja med atl det överlåtande företaget neutraliserar avdragsposten (den&lt;br&gt;
upplösta lagerreserven) med en motsvarande tillkommande post. Samma&lt;br&gt;
belopp skall sedan tillgodoräknas det övertagande företaget. Tillgodoräk­&lt;br&gt;
nandet får ske på olika sätt beroende på om lagret - för att använda&lt;br&gt;
lerminologin i promemorian - redovisas enligt netto/netlo-meloden eller&lt;br&gt;
netlo/brutto-metoden.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nettolnetto-metoden innebär atl del övertagande
förelaget lar upp lagret Prop. 1986/87:42 fill skattemässigt reslvärde och inte
gör någon nedskrivning. När lagret säljs kommer en vinst fram som höjer både
den beskattningsbara inkoms­ten och underlaget för vinsidelningsskall.
Engångseffeklen kan här undvi­kas genom att företaget får elt särskilt avdrag
vid beräkning av det nomi­nella resultatet. Avdraget skall molsvara en
lillkommande post hos del överlåtande företaget. Avdraget bör få ulnylljas
fritt under det beskatt­ningsår då övertagandel ägl rum och del närmasl
följande beskattnings­året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När netlo/brutto-metoden lillämpas redovisar del
övertagande företaget efter överföringen en lika slor liUgångspost (lagret) och
skuldpost (lagerte­serven) som tidigare redovisals hos del överlåtande
företagel. Skattemäs­sigt kan detta uttryckas som att lagret övertagits lill
nedskrivet värde och att lagret därefler blivil föremål för både uppskrivning
och nedskrivning. Uppskrivningen ökar den beskattningsbara inkomsten liksom det
nomi­nella resultatet. Nedskrivningen minskar den beskattningsbara inkomsien
men däremoi inle del nomineUa resullatet. Tillgodoräknandet kan här ske mer
formlöst. Det räcker med alt slå fast att den lagerreserv som tUlkom­mil hos
det övertagande företaget inle skall beaklas vid beräkning av nominellt
resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För atl de nya reglerna skall få tillämpas bör det
vara fråga om en reeU omstmkturering. Delta fömlsälter i sin tur alt
överlåtelsen avser en hel rörelse eller rörelsegren och inte enslaka
tillgångar. I likhet med flera remissinslanser anser jag däremot att det inte
finns fillräckliga skäl att upprätthålla etl krav på all intressegemenskap
skall föreligga mellan de båda förelagen. Elt sådanl krav kan i några fall leda
till atl bedömningen blir olika vid inkomstbeskattningen och
vinstdelningsbeskaltningen. Ut­gångspunkten bör i stället vara atl en överföring
som sker fiU skattemässigt restvärde - eller annat värde som understiger
marknadspriset - skall godtas vid vinstdelningsbeskaltningen om den godtas vid
inkomstbeskatt­ningen. De nya reglerna bör gälla - fömtom lager - också
pågående arbeten men däremot inte några andra poster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna bör i princip gäUa också vid fusioner. När
det gäller fusioner bör även några frågor om inflationskorrigering
uppmärksammas. Den in­flation skorrigering som ett förelag gör vid laxeringen
fill vinstdelningsskatt skall avse företagels inveniarier och lager saml
monetära tillgångar och skulder vid beskattningsårets ingång. Tillgångar som
har förvärvats och skulder som har uppkommil under beskattningsåret beaktas
således inte. I fusionsfallen betyder detta att det mottagande förelagel inle
får beakla de vid fusionen övertagna fillgångarna och skulderna vid sin
laxering för fusionsåret. De beaklas i slället vid den laxering av det
överlåtande företa­get som i princip skall göras för samma år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid många fusioner avtalas om att överlagandet
skall ske med verkan&lt;br&gt;
retroaktivt från fusionsårets ingång. Eftersom hela resultatet av fusions­&lt;br&gt;
årets verksamhet i dessa faU redovisas av det mottagande förelagel, lalar&lt;br&gt;
slarka maleriella skäl för all detta företag - och inte överlåtaren - skall&lt;br&gt;
räkna in de lillgångar och skulder som fanns vid årels ingång i sill underlag&lt;br&gt;
för inflalionskorrigering. Har övertagandel däremoi fåll effekl först vid en&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;senare lidpunkl bör
inflationskorrigering göras enligt vanliga regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller byggnader och miukanläggningar skall
reala värdeminsk­nings- och utrangeringsavdrag beräknas med hänsyn tiU
prisutvecklingen från anskaffningsåret. En fusion bör inte medföra atl
kontinuiteten bryts. Del övertagande förelagel bör få beräkna de reala avdragen
med utgångs­punkt i det år då överlåtaren anskaffade liligångarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
allmänna reglerna om omstrukturering och de särskilda reglerna för
fusionsfallen bör las in i två olika paragrafer (7 a och 7 b §§). I 7 b § bör
vidare anges att belopp som i samband med fusion utskiftats fill förelagels
ägare inte skall räknas som monetär skuld enligl 6 § Iredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Uppskrivning av anläggningstillgångar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Efter uppskrivning av anläggningstillgångar i ell aklie­bolag får
uppskrivningsbeloppet utnyttjas för täckning av föriusl enligt fastställd
balansräkning, om förlusten inle kan läckas av fritl eget kapital. Inom tre år
från beslut om sådan förlusttäckning får vinstutdelning beslutas endast om
rätlen ger tillstånd tiU det eUer om aktiekapitalet har ökats med minst elt
belopp som motsvarar förlust-täckningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorieförslaget:
Överensstämmer i huvudsak med mitl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom
Sveriges advokat­samfund tillslyrker i huvudsak förslaget eller lämnar det ulan
erinran. FAR undersiryker vikten av att de nya reglerna inte ulformas så att
uppskriv­ningsbeloppet kan redovisas som intäkt i resultaträkningen (se bil. 3
av­snitt 10).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Som framgår av promemorian får enligl gällande rätl inte
uppskrivningsbelopp - vare sig omedelbart eller via en uppskriv­ningsfond -
användas för alt täcka förluster. Bakgmnden till denna ord­ning är alt en
uppskrivning utgör en orealiserad värdestegring. Ett aktiebo­lag, som redovisar
föriuster men som har en i realiteten god ekonomisk ställning, har dock även
enligl nu gällande regler viss möjlighet atl begagna sig av uppskrivningsbelopp
för att läcka sina föriuster. Detla förutsätter emellertid alt bolagel efter
uppskrivning av någon anläggningstillgång av­sätter uppskrivningsbeloppel till
en uppskrivningsfond som därefter an­vänds för en höjning av aktiekapitalet
(alternativt kan uppskrivningsbelop­pel användas omedelbart till fond- eller
nyemission). Eventuella balansera­de föriuster kan sedan täckas genom att
aktiekapitalet sätts ned. Jag anser - efter atl ha samråti med chefen för
justitiedepartementet - alt detla förfaringssätt är onödigl krångligt och atl
reglerna bör förenklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovel av att förenkla reglerna på detta område
har ökat med införan­det av vinstdelningsskatlen och dess reala vinstbegrepp.
Vid beräkning av vinsldelningsunderiagel beaktar man att skulder som uttrycks i
etl nomi­nellt belopp blir allt mindre betungande vid inflation. Detta sker
genom atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:107.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ett
inflafionstillägg beräknas på skuldsumman, öm skuldema hänför sig fill Prop.
1986/87:42 t.ex. uthyrda fastigheter balanseras tillägget inte av något
inflationsavdrag (bortsett från den beloppsmässigt betydligt mindre
uppräkningen av värde­minskningsavdragen). Ger verksamheten i övrigt elt
noUresultat (hyresin­täkterna motsvarar summan av räntor och andra
driftkosinader) kan infla-fionstillägget leda fill vinstdelningsskatt och till
atl bolaget måste redovisa en föriusl. öm detta upprepas kan det egna kapitalet
enligt balansräkning­en urholkas så att frågan om atl upprätta en
kontrollbalansräkning enligt bestämmelserna i 13 kap. 2§ ABL aktualiseras.
Delta skulle i regel inte behöva inträffa, om bolaget fick möjlighel alt på ett
enklare säll än nu kvitta bort balanserade förlusler mol en försiktig
uppskrivning av anlägg-ningstUlgångarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övervägande skäl talar därför enligl min mening för
att ABL förenklas så atl uppskrivna medel kan användas för läckning av
förlusler utan föregående höjning och nedsältning av aktiekapitalet. En
fömtsättning för att ett sådant förenklal förfarande skall godtas är
emellertid, som framhålls i promemorian, alt förfarandet kan kringgärdas med
regler som motsvarar dem som nu gäller vid nedsättning av aktiekapital. Stränga
restriktioner måste alltså gälla i fråga om dispositionen av
uppskrivningsbeloppet. Jag vill här erinra om alt riksdagen nyligen har understrukit
vikten av atl inte ändra den nuvarande regleringen så all man därmed öppnar
vägar för att föra ut medel ur företagen till nackdel för borgenärer,
aklieägare och andra (LU 1985/86:6 s. 13).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SärskUt viktigt är det enligl min mening atl
vinstutdelning inte får ske inom viss tid efter det att föriusttäckning med
uppskrivningsbelopp har ägl mm, såvida inle rätten ger tillstånd till det.
Uppskrivningen skulle i annat fall indirekt — om den senare följs av vinster -
kunna skapa en utdelnings­bar vinst. Uppskrivningsbeloppel bör inte heUer i
någon annan form än vinstutdelning få föras ut ur förelaget. De nya
bestämmelserna kan följakt­ligen komma i fråga endasl för företag som är
underkastade stränga krav när det gäller bundel eget kapital. Jag delar därför
uppfattningen i prome­morian att möjligheten till förlusttäckning med
uppskrivningsbelopp bör begränsas till att avse enbart akfiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med en lösning enligt de riktlinjer som jag nu
angett är det enligt min mening möjligt att skapa lillfredsställande garantier
för att uppskrivnings­beloppet inle förs ut ur aktiebolaget. Jag kan därför
inle ansluta mig till Sveriges advokatsamfunds uppfattning, att den nya
möjligheten till förlust­täckning kan leda lill en urholkning av ABL:s krav på
eget kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De närmare villkor som bör ställas upp för att etl
akfiebolag skall få använda ett uppskrivningsbelopp lill täckning av förluster
behandlas i författningskommentarerna (avsnitt 7.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redovisningslekniskt bör förlusttäckningen kunna
göras via en upp­skrivningsfond. Frågan är emellerlid om uppskrivningsbeloppet
i enlighet med förslagel i promemorian även omedelbart skall få användas för
läck­ning av förlust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt god redovisningssed får en uppskrivning inle
redovisas som intäkt&lt;br&gt;
i resultaträkningen, eftersom uppskrivningar inte får användas till vinstut­&lt;br&gt;
delning (jfr prop. 1975:103 s. 444 och FAR:s rekommendation i redovis-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningsfrågor
nr 3, Redovisning av materiella anläggningslillgångar). För alt de nya reglerna
inle skall kunna leda till en otillåten intäktsredovisning av
uppskrivningsbeloppet, bör enligl FAR förlusttäckningen alltid ske via en
uppskrivningsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föregen
del ansluter jag mig fiU FAR:s uppfattning. Del bör alltså enligt min mening
inte vara tillåtet atl använda uppskrivningsbeloppet omedel­bart till
föriusttäckning. I stället bör beloppet redovisningslekniskt sell alllid föras
lill en uppskrivningsfond som i sin tur får tas i anspråk för
föriusttäckningen. Jämfört med omedelbar föriusttäckning lorde ett sådanl
förfarande inte innebära någon praklisk olägenhet för företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Ikraftträdande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: De nya bestämmelserna träder i krafl den 1 januari 1987. Vad gäller
vinstdelningsskatten tillämpas reglerna om om­struktureringar fr.o.m. 1985 års
taxering, reglerna om återiäggning av koncernbidrag fr.o.m. 1988 års taxering
och övriga regler fr. o. m. 1987 års taxering. De nya skattereglerna för
fusioner lilläm­pas fr.o.m. 1988 års laxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorieförslagen:
Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Från näringslivels sida anser
man all ålerläggning av koncernbidrag skall fä ske redan vid 1987 års laxering.
I övrigl görs inga erinringar (se bil. 3 avsnill 11).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: De nya banklagarna
föreslås träda i krafl den I januari 1987. De nya inkomstskallereglerna vid
fusion bör därför tillämpas första gången vid 1988 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även förslaget om resultaluljämning inom koncerner
vid vinstdelnings­beskattningen bör tillämpas första gången vid 1988 års
taxering. Tillräck­liga skäl alt börja lillämpa reglerna redan vid 1987 års
taxering anserjag inte föreligga. Vad gäller beskattningen vid fusioner och
andra omstmktu­reringar har del rått en betydande osäkerhet om hur de nuvarande
reglerna skall tillämpas. Jag anser det rimligt att de företag som efter
tillkomsten av VDL genomfört fusioner och andra omstruktureringar får en
möjlighet att dra nytta av de nya reglerna. Reglerna bör därför tillämpas redan
fr.o.m. 1985 års taxering (jfr avsnitt 7.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om övriga ändringar på
vinsldelningsskatlens område - och justeringen för kommissionärsföretagen i SIL
- är det angeläget att nya regler kan lillämpas redan vid 1987 års laxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringen
av värderingsreglerna i ABL bör träda i kraft den 1 januari 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;6
Upprättade lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad jag nu
har anfört har inom finansdepartemenlel upprät­tats förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1947:576) om stafiig inkomstskatt,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinsidelningsskall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i förordningen (1927:321) om skatl vid utskiftning av
akliebolags tUlgångar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;7.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tiUfälligt vinst­konlo,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;8.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbelalning på särskUt invesle­ringskonlo,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;10.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för
avsättning liU fond för återanskaffning av fastighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del under 3 angivna förslagel har upprättats i
samråd med chefen för justitiedepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 4K&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Författningskommentarer&lt;br&gt;
7.1 Lagen om statlig inkomstskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 mom.
Redan i dag gäller all kommissionärsrörelsen skall beiraktas som&lt;br&gt;
en del av kommissionärsförelagels verksamhel. Tillägget i 2mom., som är&lt;br&gt;
all se som elt förtydligande, innebär all rörelsen också skall räknas in i&lt;br&gt;
kommillenlföretagels verksamhet vid prövningen av om koncernbidrags­&lt;br&gt;
villkoret i första stycket e är uppfyllt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4 mom. I samband med att den kommunala taxeringen
av juridiska personer avskaffades sammanfördes ett stort antal fusionsregler i
KL tiU 2§ 4mom. SIL. Bestämmelserna finns för närvarande i de första åtta
styckena av momentet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I förslaget har de nya fusionsreglerna arbetats in.
Hänvisningar görs tUl de aktuella paragraferna i förslaget tUl nya banklagar
(prop. 1986/87:12). Vidare har lagtexten redigerats om i väsenfliga delar.
Samtidigt har den nuvarande bestämmelsen i 2§ 4mom. Qärde stycket tagils bort.
Enligt denna bestämmelse skall intäkt av rörelse för de i fusionen deltagande
företagen beräknas utan avseende på de i fusionsavlalet angivna värdena på
övertagna fillgångar m.m. Bestämmelsen är närmasl avsedd all uttryc­ka atl det
överlåtande förelagel inle skall beskattas i anledning av fusionen (jfr avsnitt
2). Slopandet av bestämmelsen innebär ingen ändring i förhål­lande till vad som
nu gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Av bilagan har här endast tagits med 2 § fjärde stycket, 6 § femte stycket och
7 a §&lt;br&gt;
lagen om vinstdelningsskatt. I övrigt är de remitterade lagförslagen frånsett
redak­&lt;br&gt;
tionella ändringar likalydande med dem som är fogade till propositionen.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första stycket anges de olika fusioner för vilka momentets bestämmel-     Prop.
1986/87:42 ser gäller. Vid fusioner enligt ABL och FL gäller liksom nu att
reglerna inte är tillämpliga om något av de fusionerande företagen bedriver
handel med fasligheler eUer penningrörelse. De ekonomiska föreningarnas spar­kasseverksamhet
är dock inte diskvalificerande i det här sammanhangei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nuvarande bestämmelserna i 2§ 4mom. SIL är inte
i alla delar tillämpliga på sparbanksfusioner. För sparbankernas del gäller
enbari reg­lerna om avdrag för påförd resp. skatteplikt för restiluerad
vinstdelnings­skatt m. m. och reglerna om kontinuiiet vid
realisationsvinstbeskattningen. Enligt förslaget skaU bestämmelserna i momentet
bli tillämpliga fullt ut på alla de ifrågavarande fusionsformerna, således även
på sparbanksfusioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av andra stycket framgår indirekt all fusionen
normalt inle skall utlösa någon beskattning. Övertagandet av lager m.m. får ske
till skattemässigt restvärde hos del överlåtande förelaget, dvs. i förekommande
fall exkl. lagerreserv eller motsvarande. Om det övertagande förelaget lar upp
till­gångarna till högre värde beskaltas företaget för skillnadsbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tredje—femle styckena anges vilka regler som skall
gälla vid överföring av andra typer av tiUgångar. Av sjätte stycket, som
motsvarar nuvarande andra slycket, framgår att fusionen i sig inte utan vidare
föranleder någon definitiv återföring av avdrag för avsättningar för framlida
ulgifter. Den föreslagna lagtexten innebär inle någon saklig ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För närvarande gäller vissa av fusionsreglema också
när ett bankaktie­bolag övertar ett annat bankbolags hela bankrörelse. Den
övertagande banken träder i den överlåtande bankens ställe vad gäller avdrag
och skatteplikt för vinsidelningsskall och beräkning av realisationsvinst eUer
realisationsförlust vid försäljning av övertagna tUlgångar. Eftersom det nu
öppnas en möjlighet för bankaktiebolag att gå samman genom fusion har dessa
kontinuilelsregler vid övertagande av bankrörelse utan fusion slo­pats.
Beslämmelsema i sjunde och åttonde styckena, som motsvarar nuva­rande åttonde
resp. tredje stycket, skall alltså bara gälla i fusionsfallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tionde stycket finns en bestämmelse som innebär
atl utskiftning av rörelsetillgångar kan ufiösa inkomstbeskattning hos det
utskiftande företa­get. Undantag görs när utskiftningen sker genom fusion som
avses i 2§ 4mom. första stycket. Bestämmelsen har formulerats om så att det
klart skaU framgå att en utskiftning av fusionsvederlag tiU delägarna i del
överlå­tande företagel inte skall jämställas; med en försäljning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
punkt 1 anges alt ändringarna i SIL Iräder i kraft den 1 januari 1987.
Tidpunkten sammanfaller med den tidpunkt för ikraftlrädande som föresla­gits
beträffande de nya banklagarna. Av punkt 2 framgår att de nya fu­sionsskattereglerna
tUlämpas fr.o. m. 1988 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl punkt 3 skall de nya reglerna lillämpas även
på sådana fusioner&lt;br&gt;
enligt 87§ 1 mom. lagen (1956:216) om jordbmkskasserörelsen som omfat­&lt;br&gt;
tas av de tidigare bestämmelserna i 2§ 4mom. Åven de fusioner som efter&lt;br&gt;
ikraftträdandet genomförs enligl den äldre lagstiftningen kommer atl&lt;br&gt;
täckas av de nya reglerna.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda regler gäller för närvarande vid fusion
enligt 78 § lagen Prop. 1986/87:42 (1955:256) om sparbanker. Av punkl 4 följer
alt dessa särregler skall tillämpas även fortsättningsvis när fusionen sker
enligt den lagen. Motsva­rande särregler vid vissa samgåenden mellan bankaktiebolag
skall även de fortsätta alt tillämpas, dock bara om övertagandet av
bankrörelsen sketl före den 1 januari 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2 Lagen om vinstdelningsskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
föranleder ändringar i 2, 3 och 6§§. De nya bestämmelserna om beskattningen vid
omstruktureringar och fusion har samlats i två nya paragrafer, 7 a och 7 b §§.
Dessutom föreslås vissa jämkningar av 9§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringarna
avser höjningen av del fasta fribeloppet och begreppet intres­segemenskap. I
andra slycket anges vilken lidpunkt som är relevani för bedömningen av om
intressegemenskap föreligger eller ej. Denna tidpunkt är ulgången av
beskattningsåret för vart och ett av de berörda företagen. Öm beskattningsåren
för två förelag ulgår t.ex. den 30 juni 1987 resp. den 31 december 1987
föreligger alltså intressegemenskap bara om företagen vid båda dessa tidpunkter
står i sådan relation fill varandra som anges i andra stycket. Taxeras ett
företag samtidigt för resultatet under ett bmtet räkenskapsår och för vissa
inkomster som enligt 3 § KL skaU redovisas per kalenderår (l.ex.
realisationsvinster) bör avseende fästas vid de förhållan­den som förelåg vid
räkenskapsårets uigång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Definilionen av begreppel intressegemenskap har
lagils in i del nya fiärde stycket. Enligl försia meningen skall
intressegemenskap alltid anses föreligga i koncerner (med ell svenskl förelag
som moderförelag). Detta led motsvarar uttrycket &amp;quot;moder- och
dotterföretag&amp;quot; i den nuvarande defi­nilionen. Koncernregler finns i ABL,
FL och lagen (1980:1103) om årsre­dovisning m.m. i vissa företag men också i
t.ex. banklagarna. I det här sammanhanget räknas som koncerner också
företagsgrupper med en stif­telse eller en ulländsk juridisk person som
moderförelag. Bestämmelserna i tredje meningen avser de faU där något
koncernförhållande av det här angivna slaget inle föreligger. Uttrycket
&amp;quot;under i huvudsak gemensam ledning&amp;quot; har behållits men elt tillägg har
gjorts för atl markera att det är det fakiiska inflytandet och inle de formella
förhållandena som skall vara avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller förelag där siaten eller en kommun
har det besiämmande&lt;br&gt;
inflytandet fömtsätts för intressegemenskap dessulom atl förelagens hu­&lt;br&gt;
vudsakliga verksamhel är av &amp;quot;samma eller likartat slag&amp;quot;. Avsikten är
att&lt;br&gt;
verksamhelsarten i första hand skaU bestämmas med ledning av den svens­&lt;br&gt;
ka slandarden för näringsgrensindelning (SNl). Till gmnd för bedömningen&lt;br&gt;
bör läggas indelningen i nio oUka näringar. För t.ex. kommunernas del&lt;br&gt;
betyder detta alt de företag som ombesörjer samfärdsel (fillhör näring 7)&lt;br&gt;
normall skall anses ha intressegemenskap med varandra men att de där­&lt;br&gt;
emot skall anses som fristående från förelag som svarar för el-, gas-,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;värme- och
vattenförsörjning (näring 4) eller bedriver holellverksamhel     Prop.
1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(näring 6). Uttrycket
&amp;quot;likartat slag&amp;quot; ger dock utrymme för en något friare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bedömning där hänsyn tas
till olika funktionella och ekonomiska samband.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I regel bör l.ex. ell
rörelsedrivande förelag anses ha intressegemenskap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med ett företag som
förvallar den fastighet på vilken rörelsen bedrivs. I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagtexten anges
uttryckligen all ifrågavarande beslämmelse är fillämplig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;även beträffande
landslingskommuner. Med kommun avses inte kyrklig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
nya andra stycket innehåller bestämmelserna om återiäggning av kon­cernbidrag.
Frågan om återiäggning blir naturligtvis aktueU endast i de fall där
koncernbidraget har beakiats vid inkomsttaxeringen. Som villkor för
återläggningen gäller atl mottagaren inte i sin lur har fått avdrag vid
inkomsttaxeringen för något utgivet koncernbidrag. Har företaget fått kon­cernbidrag
från flera givare, finns det inte något som hindrar att återlägg­ningen
omfaltar samtliga bidrag men den kan också, om förelagen så önskar, begränsas
till att avse nägot eller några av bidragen (eller delar av dem). Ett
ytterligare krav är atl både givare och moltagare yrkar att återiäggning skall
ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I del nya tredje stycket har lagils in en erinran
om att det nominella resultatet påverkas om företag som berörs av
omslruklureringen utnyttjar bestämmelserna i 7 a eller 7 b § om
tillgodoräknande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
belopp som har utskiftats tiU delägare erinras i tredje stycket om det undantag
som enligt den nya 7 b § skall gälla vid de där avsedda fusionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av femle stycket framgår att bedömningen av om
intressegemenskap föreligger skall göras med hänsyn till förhållandena vid
emissionstillfäUet. Det erlagda beloppet får inle räknas som monetär fillgång
om det råder intressegemenskap antingen före eller efter emissionen. Förslagel
innebär en kodifiering av vad som uttalades; i förarbelena fiU VDL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7a§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innehåller de bestämmelser om tillgodoräknande som har före­slagils i avsnitt
3.6. Bestämmelserna går ut på att etl företag, som har förvärvat nedskrivna
lagertillgångar, i vissa fall skall få lillgodoräkna sig ett belopp som i
princip motsvarar den upplösning av lagerreserv som på grund av överiåielsen
skelt hos det överiåtande företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I försia slycket anges de allmänna
förutsättningarna för etl sådant tillgo­&lt;br&gt;
doräknande. Kravel all det skall vara fräga om nedskrivna fiUgångar&lt;br&gt;
innebär atl bestämmelserna blir tilllämpliga bara på fillgångar som det&lt;br&gt;
överlåtande förelagel innehade vid ingången av överlåtelseåret. För att&lt;br&gt;
bestämmelserna skall få tillämpas fordras vidare att vederiagel har under-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stigit tUlgångarnas
bmttovärde hos överiåtaren, såsom detta utiryck har    Prop. 1986/87:42
definierats i sisla meningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av första stycket framgår också hur man skaU
fastställa det belopp som får tillgodoräknas det övertagande företaget. Del är
i första hand fråga om den lagerreserv som är hänförlig till de överlåtna
liUgångarna, dvs. skUlna­den mellan dessa tillgångars brutto- och nettovärde.
Har vederlaget över­stigit nettovärdet, är del dock bara skillnaden mellan
bmitovärdet och vederlaget som får utnyttjas av det överlagande förelaget.
Uppgifl om storleken av lagerteserven kan hämias från föregående års utgående
ba­lansräkning. I många fall måsle del naturUgtvis inlräffa att en del av
tillgångarna har hunnit säljas ul eller förbmkas.före den inlerna överlåtel­sen
eller all denna inle omfallar hela del lager som finns vid
överlåtelsetUl-fället, I sådana fall blir del nödvändigl alt lill en början
faslställa hur slor den i bokslutet gjorda lagernedskrivningen var i
förhållande till det ut­gående lagrets bmttovärde. Den procentsats för
nedskrivningen som då erhålls får sedan appliceras på bruttovärdet av de
tillgångar som omfattas av internöverlålelsen. Har olika grupper av lagertillgångar
behandlats en­ligt olika principer (för vissa varor har t.ex. de särskilda
reglerna för rå-och stapelvaror fillämpats) måsle en molsvarande beräkning
göras särskUl för varje varuslag. Del skall slutligen framhållas att förelagen,
sedan det belopp som får tillgodoräknas mottagaren har räknats fram, har att
välja mellan att överföra hela beloppet eller att avstå från en tillämpning av
de nya reglerna. Avsikten är således inte att tiUåta etl partieUt utnyttjande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra stycket anges de ytterligare villkor som
gäller för ett tillgodoräk­nande. Enligt punkt I fordras atl båda företagen är
skattskyldiga enligl 1 §. Det är däremot inte nödvändigt att de vid taxeringen
för överlåtelseårel faktiskt påförs någon vinsidelningsskall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av punkt 2 framgår alt överlåtelsen inte får
föranleda uttagsbeskattning hos det överlåtande företaget. Lagertillgångarna
får alltså inte - vilkel för övrigt också följer av inledningen tiU försia
stycket - i samband med överlåtelsen byta skatlemässig karaktär tUl
anläggningsfillgångar. Så långl överensstämmer punkt 2 med regleringen i
promemorian. DärtUl täcker punkt 2 också andra faU där uttagsbeskattning skulle
kunna bU aktueU. Som framgått tidigare (avsnitt 3.6) är innebörden av gällande
räll oklar. Genom bestämmelsen i punkt 2 vinner man dock att bedömningen blir
enhetlig vid inkomstbeskattningen och vinstdelningsbeskaltningen. En för­utsättning
för att reglerna över huvud laget skall bli tillämpliga är - som framgår av
punkl 3 - all överiåielsen inte bara avser enstaka lagertillgång­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften i andra stycket punkl 4 förutsätter i
princip att det överlå­tande förelagels vinsldelningsunderiag först beräknas
enligt vanliga regler, dvs. med tUlämpning av bl. a. återläggningsreglerna i 3
§, och alt det belopp som skall tillgodoräknas mottagaren därefter behandlas
som en fillkom­mande post hos överiåtaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tredje och fiärde slyckena anges hur
fillgodoräknandet skall genomfö­&lt;br&gt;
ras. Har moltagaren tillämpat den s.k. netto/brutto-metoden, sker fillgo­&lt;br&gt;
doräknandet genom att metoden godtas vid vinstdelningsbeskaltningen.&lt;br&gt;
Detta gäller dock endast i den mån mottagaren inte tar upp de övertagna&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fillgångarna
fill högre värde än överlåtarens bmttovärde. Håller sig motta- Prop. 1986/87:42
garen inom denna ram skall någon uppskrivning av fillgångarna inte anses ha
skett. Tas tillgångarna upp till högre värde, betraklas däremot det
överskjutande beloppel som en uppskrivning. Har överföringen sketl en­ligt
netto/nelto-metoden får mottagaren utnyttja det tillgodoräknade belop­pet som
ell särskilt avdrag. Avdraget är inle knutet fill vidareförsäljningen av
tillgångarna. Mottagaren får fritt fördela avdraget mellan överlagan-deåret och
det närmasl följande beskattningsåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av femte slycket framgår all bestämmelserna är
tillämpliga också på en överlålelse av pågående arbeten som är nedskrivna hos
överlåtaren. Vad som sagts om lagertillgångar i rörelse gäller enligt samma
stycke även i fråga om lager i jordbmk och skogsbmk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7b§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf finns de särskilda bestämmelserna om beskattningen vid fusion.
Det övertagande företaget skall få lillgodoräkna sig ett belopp som motsvarar
den hos överlåtaren upplösta lagerreserven. Dessutom gäller särskilda regler
för företagets inflationskorrigering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl/ör5/a stycket gäller de rya reglerna
fusioner som omfattas av 2§ 4mom. första slycket SIL enligt momentels lydelse
fr.o.m. den 1 januari 1987. Reglerna kommer också alt bli tiUämpliga på bl.a.
sparbanksfusioner som genomförts eller genomförs; enligt ännu gällande
sparbankslag (se vidare nedan angående övergångsbestämmelserna).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket innehåller bestämmelserna om
tillgodoräknande. Regle­ringen har kunnat göras betydligt enklare än i 7 a §. Hela
den upplösta reserven får genomgående tillgodoräknas det övertagande företaget.
När det är fråga om ett retroaktivt överlagande av verksamheten krävs inte alt
det överlåtande företaget tar upp det fillgodoräknade beloppet som en
lillkommande post.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
iredje—femte styckena finns reglerna om inflationskorrigering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf regleras skyldigheten alt lämna uppgifter till ledning för
beräkningen av vinstdelningsunderlag. Vissa ändringar föreslås nu i för­tydligande
syfle. Bl.a. markeras all del är den subjekfiva skattskyldighe­ten enligt 1 § -
och inle skyldigheten att ett visst år faktiskt betala vinsidel­ningsskall -
som är avgörande för uppgiftsskyldighelen. Vidare slås fast atl
uppgiftsskyldigheten även omfaltar de uppgifter som behövs för att ta ställning
till om intressegemenskap föreligger mellan det ifrågavarande förelagel och
annal eller andra förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av punkt I skall de nya bestämmelserna träda i kraft den I&lt;br&gt;
januari 1987. Huvudregeln är alt bestämmelserna skall fillämpas fr.o.m.&lt;br&gt;
1987 års taxering. Reglerna om frivillig återiäggning av koncernbidrag skall&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dock fillämpas fr.o.m.
1988 års taxering och de regler som gäller omstmk-     Prop. 1986/87:42
tureringsfallen fr.o.m. 1985 års taxering. I fråga om omstruktureringarna
gäller dessutom reglerna i punkterna 2-4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 7 a § andra stycket 4 får det övertagande
företaget fillämpa reglerna om tillgodoräknande endasl om det överlåtande
förelagel tagit upp en motsvarande tillkommande posl. Detta villkor bör inte
utan vidare tillämpas i fråga om överlåtelser som skett före ikraftträdandet,
bl.a. av den anledningen att posten skulle kunna leda till att det överlåtande
företa­gels skatt i efterhand höjdes. Av punkt 2 framgår hur villkoret skall be­handlas
övergångsvis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemorian har fömtsätts atl del överlåtande
företagel skall la upp en tillkommande post även om överlåtelsen sketl under
elt beskaltningsår som redan blivit föremål för laxering. Detta kan leda till processuella
problem. Här har i stället en annan lösning valts. Den innebär alt det
överlåtande företaget inte behöver ta upp någon lillkommande posl om
överiåielsen skett före ikraftträdandet, dvs. före den 1 januari 1987. I
stället skall man vid del övertagande företagets taxering göra en beräkning av
vilkel vinsldelningsunderiag del överlåtande företagel skulle ha fått om posten
hade lagils upp. Tillgodoräknande får inte ske alls om vinsldel­ningsunderiagel
från början var posifivt och bara delvis om vinstdelnings-underlaget från
början var negativt men genom lilläggel av den ifrågava­rande posten blir
positivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den tredje all-satsen klarläggs att villkoret i 7
a § andra stycket 1 - alt de företag som berörs av omstruktureringen är
skattskyldiga tiU vinsidel­ningsskall - inte hindrar alt de nya reglerna
tillämpas även om överlåtel­sen skett under etl beskattningsår som inletts före
den 1 januari 1984. Bestämmelsen i den Qärde alt-satsen syflar fill atl undvika
retroaktiva effekter av de nya reglerna i 7 b § tredje stycket om
inflationskortigering vid fusion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt punki 3 får ett företag som vill fillämpa
bestämmelserna om tillgodoräknande besvära sig i särskild ordning över 1985 och
1986 års taxeringar. Beträffande sådana besvär gäller reglerna i 100 § taxeringslagen
(1956:623). Rätten att anföra extraordinära besvär är i detta fall oberoende av
om det är fråga om elt väsentligt skattebelopp eller (i fråga om 1986 års
taxering) om det framstår som ursäktligt atl besvären inte anförts inom den
ordinarie besvärstiden (jfr prop. 1985/86:131 s. 97).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av punki 4 framgår att de nya reglerna i 7 b §
tillämpas också på fusioner som genomförts eller under ett övergångsskede
genomförs enligt den ännu gällande lagsiiftningen om sparbanker och
jordbmkskassor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3 Aktiebolagslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringarna
i försia stycket av 11 kap. 4§ innebär all en uppskrivnings­&lt;br&gt;
fond får tas i anspråk ocksä för täckning av förlust. En förutsättning för&lt;br&gt;
delta är dock all förlusten inte kan läckas av fritl egel kapital. I praktiken&lt;br&gt;
innebär denna ändring alt belopp som moisvarar det värde varmed en&lt;br&gt;
anläggningstillgång har uppskrivits i vissa fall får användas för förlust-&lt;br&gt;
täckning.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
om dispositioner beträffande ett aktiebolags vinst eller förlust     Prop.
1986/87:42 enligt den fastställda balansräkningen skall fattas av ordinarie
bolags­stämma (se 9 kap. 5§). Det är således den ordinarie bolagsstämman som
skall fatta beslut om föriusttäckning enligl förevarande paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra slyckel anges närmare vilka förutsättningar
som gäller för för­iusttäckningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I normalfallet kommer den av styrelsen upprättade
årsredovisningen alt innehålla förslag till uppskrivning och förlusttäckning. I
sådana fall får det i andra stycket/ör5/a meningen uppställda kravel på
revisorernas hörande anses uppfyllt genom den vanliga revisionsberättelsen. Om
den av styrel­sen framlagda årsredovisningen saknar förslag i nu angivna
hänseenden eller slämman avviker från dessa förslag, måsle revisorerna däremot
höras innan stämman beslutar om föriusttäckningen. Revisorernas ullalande skall
därvid avse huruvida ett visst förslag till föriusttäckning slår i över­ensstämmelse
med bestämmelserna i förevarande paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna i 20§ första slycket punkt 3
bokföringslagen (1976:125) och 11 kap. 8§ första slycket punkt 3 ABL innebär
att upplysning om uppskrivning och avsättning lill uppskrivningsfond skall
lämnas i årsredo­visningen. Det sistnämnda lagmmmet innebär även att upplysning
skall lämnas i årsredovisning om att en uppskrivningsfond tas i anspråk. Genom
de angivna bestämmelserna tillgodoses behovet av upplysningar i årsredo­visningen
om beslul atl läcka förluster med uppskrivningsbelopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i andra stycket andra meningen om
begränsningar i möjlighelen att dela ut vinst efter beslut om föriusttäckning
har en förebild i 6kap. 5§. Vad belräffar rättens tUlstånd gäller enligt iredje
meningen 6kap. 6§ tredje-femte styckena. Rätten skall alltså utfärda kallelse
på kända och okända borgenärer och tillstånd till vinstutdelning skall medde­las,
om fordringsägarna inle bestrider ansökan eller får betalning eller betryggande
säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.4 Övriga författningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förordningen
(1927:321) om skall vid uiskiftning av aktiebolags tillgångar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Författningen
bör i fortsättningen benämnas &amp;quot;Lag om utskiftningsskatt&amp;quot;. I 1§ 2mom.
har den nya dispensregeln tagits in. Dispensfrågan prövas inte - som fallel är
vid vanliga fusioner mellan moderbolag och helägda dotterbolag - av RSV utan av
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
(1960:63) om förlustavdrag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringarna
i 10 § föranleds av de nya bestämmelserna om fusion i 2 § 4 mom. SIL. Åndringar
av redaklionell karaktär har ocksä gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
fondförfatiningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya fusionsformerna föranleder följdändringar i 11§ lagen (1979:609)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
allmän investeringsfond, 11 § lagen (1980:456) om insättning på tillfäl-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligt vinstkonlo, 11 §
lagen (1982:1185) om inbelalning på särskilt investe-     Prop. 1986/87:42
ringskonto, 11§ lagen (1984:1090) om inbelalning på förnyelsekonto, 8§ lagen
(1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning fill fond för
åleranskaffning av faslighet saml 8§ lagen (1981:296) om eldsvåde­fonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemsläller att lagrådets yllrande inhämtas över förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i förordningen (1927:321) om skatl vid utskift­ning av
aktiebolags tillgångar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;7.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på lUlfälligl
vinstkonlo,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;8.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbelalning på särskilt
invesleringskonlo,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;9.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelse­konto,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;10.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxe­ringen för
avsättning till fond för åleranskaffning av faslighel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslutar i enlighel med föredragandens hemsläUan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:261.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilagal    
Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttranden över avsnittet om
skatteregler vid fusion i promemorian (Ds Fi 1985:15) Ny banklagstiftning
-ikraftträdande m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över avsnittet om skatleregler vid fusion i promemorian
(Ds Fi 1985:15) Ny banklagstiftning - ikraftträdande m.m. avgelts av
fullmäktige i riksbanken, kammarrätten i Siockholm, bankin­spektionen,
försäkringsinspektionen, riksskatteverket. Svenska bankför­eningen. Svenska
sparbanksföreningen och Sveriges föreningsbankers för­bund. Post- och
kredilbanken, PK-banken, har instämt i Svenska bankför­eningens yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Den huvudsakliga inställningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
har fått ett i huvudsak positivt moltagande. Förslagen fiUslyrks helt eller
lämnas utan erinran av fuUmäktige i riksbanken, bankinspektio­nen, försäkringsinspektionen,
riksskatteverket och Sveriges föreningsban­kers förbund. Även övriga
remissinstanser har godtagit det mesla av vad som förts fram ulan erinringar.
De avvikande synpunkterna redovisas nedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Fusion mellan bankaktiebolag eller sparbank och helägt
dotterbolag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
bankföreningen motsätter sig att fusionsreglerna i 2 § 4 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt inte avses omfatta fusion mellan ett bankakfiebolag och
ett helägt dotterbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
bankföreningen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
fusionen gäller en sparbank eller föreningsbank, förs tillgångar från ett&lt;br&gt;
dubbelbeskaltat subjekt till ett subjekt, vilket beskattas enligt andra prin­&lt;br&gt;
ciper. Enligt promemorian bör i detla faU av systematiska skäl motsvaran­&lt;br&gt;
de regler gälla när moderföretaget är elt bankaktiebolag. Ell sådanl skäl&lt;br&gt;
kan enligt bankföreningens uppfiittning inte godtas. Enhetliga regler är&lt;br&gt;
visserligen i och för sig eftersträvansvärda; regelsystemet blir enkelt och&lt;br&gt;
lällillämpal. Men konsekvensen fåir inte bli atl samma regler skall tillämpas&lt;br&gt;
på områden, där verkligheten är olikartad. I detla fall finns inga sakliga&lt;br&gt;
moliv att införa den föreslagna ordningen för fall där bankaktiebolag är&lt;br&gt;
moderbolag. Öm den skallemässiga karaktären på tillgångarna i resp rörel­&lt;br&gt;
se inle förändras till följd av fusionen bör, Uksom i fråga om fusion av&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bankaktiebolag, inga
skattekonsekvenser uppstå. Endast de systemafiska     Prop. 1986/87:42 skäl som
anförts kan enligt bankföreningen inle motivera den skatlemäs­siga försämring
för berörda banker som förslagel skulle innebära. Bank­föreningen motsätter sig
aUlså delta förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
sparbanksföreningen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
förslaget fill ny sparbankslag upptas regler som möjliggör fusion meUan
sparbank och helägt dotleraktiebolag. Enligl stencUen skaU 2 § 4 mom SIL inte
gälla fusion mellan sparbank och dess helägda dotterakfiebolag. Den mofivering
härför som anförs på sid 64 i stencilen är inte övertygande. Däremot kan starka
skäl anföras för att 2 § 4 mom SIL skall gälla fusion mellan sparbank och
helägt dotleraktiebolag. Ell skäl är naturligtvis alt en sparbank, som enligl
sina överväganden funnil det vettigt all driva verk­samhet i dotterbolag, inte
skall komma i sämre läge om det vUl fusionera verksamhelen än en sparbank som
från början behållit verksamheten inom sig. Häri ligger också alt
fusionsskatlereglerna inte bör på etl så avgörande säll få styra sparbankens
val av organisationsform för sin verksamhet. Föreningen anser således inte alt
del föreligger några principiella skäl mot atl 2 § 4 mom skall omfatta fusion
mellan sparbank och helägt dotleraktie­bolag. Följaktligen skall enligt
föreningens uppfattning 2 § 4 mom SIL gälla även fusion mellan sparbank och
dess dotterbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 1971 års riksdagsbemyndigande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
etl bemyndigande av riksdagen från år 1971 får regeringen vid samgående meUan
bankaktiebolag — utan fusion - befria från eller medge uppskov med betalning av
utskiftningsskatt. I promemorian sägs alt det ligger närmast till hands att
bemyndigandel upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Stockholm anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
promemorian erinras (s 59) om atl enligt banklagsutredningens förslag en
bankrörelse även i fortsättningen skall kunna övertas utan fusion. Domsto­len
anser att i så fall 1971 års riksdagsbemyndigande för regeringen — alt befria
från eller medge uppskov med betalning av utskiftningsskatt — bör behållas för
sådana faU (jfr s 64 f).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Övrigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Siockholm anför i fråga om förslaget lill ändring i lagen (1967:752) om
avdrag vid inkomsttaxeringen för avsätining till fond för åleranskaffning av
fastighet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket i 8 § i förslaget bör omformuleras enligl följande: Vid sådan&lt;br&gt;
----- avsatts hos det överlagande företaget under det år då det överlå­&lt;br&gt;
tandeförelaget avsatte medlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:262.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2     Prop. 1986/87:42 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;FINANS­DEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:22.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ÖVERSYN AV VINSTDELNINGSSKATTEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:114.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DsFi 1986:19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Lagen om vinstdelningsskatt   ........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det fasta fribeloppet  ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Närstående företag   ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inledning   .................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Begreppet intressegemenskap   ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande regler   ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av översyn   ............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överväganden och förslag  ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3 Resultaluljämning
inom koncerner..................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande regler   ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av översyn   ............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överväganden och förslag ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4 Kommissionärsförelag..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande regler   ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av översyn   ............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överväganden och förslag ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 Omstruktureringar   ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inledning   .................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av lagerteserver m. m.................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande regler   ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovel av översyn   .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överväganden och förslag  ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.3 Fusion  
..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande regler   ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av översyn   ............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överväganden och förslag ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 Värdering av
anläggningslillgångar   ...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:9.0pt;
margin-left:308.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1 Lagen om
vinstdelningsskall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
(1983:1086) om vinsidelningsskall, VDL, omfattar aktiebolag, eko­nomiska
föreningar, sparbanker och ömsesidiga skadeförsäkringsan­stalter. Undantag har
gjorts för livförsäkringsföretag, schablonbeskattade bostadsföretag och vissa
aktiebolag som är skattskyldiga bara för fastig­hetsinkomster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsskatlen tillfaller staten och förs tUl
allmänna pensionsfon­den. Vad gäller taxerings- och uppbördsförfarandet
behandlas vinstdel­ningsskatlen i princip på samma säll som den vanliga
inkomstskatten för juridiska personer (bolagsskatten). Reglerna om
skattetillägg och förse­ningsavgift gäller dock inle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Underlaget för vinstdelningsskatt bestäms av
taxeringsnämnden. De vanliga besvärsreglerna tillämpas. Sedan år 1985 är del
vidare möjligt att få förhandsbesked från riksskatteverkets rättsnämnd i frågor
som gäller vinstdelningsskallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VDL omfattar bara lio paragrafer. All VDL inle är
mer omfattande än så hänger bl.a. samman med alt den stafligt beskattningsbara
inkomsten bildar utgångspunkt för beräkning av underlaget för vinstdelningsskatlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid ulformningen av vinstdelningsskatlen har man
lagl vikt vid att skatten — i högre grad än som är faUet med bolagsskatten -
skall träffa förelagets &amp;quot;verkliga&amp;quot; vinsl. Medan underiagel för
bolagsskatten beräknas helt nominellt ligger en real vinstberäkning till gmnd
för vinstdelningsskat­len. Vidare godlas inte bokslulsdisposilioner i samma
ulslräckning som i bolagsskatten. En annan skillnad är atl bolagsskatten är
helt proportionell medan vinster upp till elt visst belopp (fribeloppet)
undantas från vinstdel­ningsskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten vid beräkning av underlaget för
vinsidelningsskall är aUtså den statligt beskattningsbara inkomsten. Efter
justeringar i tre steg får man fram etl underlag för vinstdelningsskatt.
Skatten är 20 % av detta underlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsskallen är med ell års förskjutning
avdragsgill vid beräk­ning av den statligt beskattningsbara inkomsten.
Samfidigl är årels in­komstskatt - utan förskjutning - avdragsgill vid
beräkning av vinsldel­ningsunderiag. Inkomstskatten beräknas schablonmässigt
lill 52 % av den beskaitningsbara inkomsien. I del försia steget görs också
andra justering­ar. Förlustavdrag liksom Annell-avdrag, invesleringsavdrag och
andra s.k. stimulansavdrag återiäggs. Vidare görs ett lillägg om lagerreserv, resultaluljämningsfond
och annan liknande reserv har ökal och etl avdrag om en reserv av delta slag
har minskat. Vad som återstår efter dessa justeringar utgör del nominella
resultatet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid beräkningen av det nominella resullatet görs
alltså en justering för vissa typer av bokslutsdispositioner. Någon justering
görs däremot inte för s.k. överavskrivningar på inventcirier och avsättningar
till inveslerings­fonder. Koncernbidrag godtas också enligl samma regler som
vid inkomst­taxeringen. Atl inte alla bokslulsdisposilioner återiäggs vid
vinstdelnings­beskaltningen skall ses bl.a. mol bakgrund av alt VDL inte
innehåller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:198.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;några särskilda regler om
utjämning av vinsldelningsunderiag mellan olika     Prop. 1986/87:42
beskattningsår eller mellan olika koncernföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I del andra steget beräknas den reala vinsten. För
byggnader och mark­anläggningar beräknas reala värdeminskningsavdrag med hjälp
av omräk­ningstal som visar utvecklingen av konsumenlpriserna från anskaffnings­året
(som anskaffningsår räknas år 1973 om egendomen anskaffats detta år eller
fidigare). Skillnaden mellan de reala och de nominella värdeminsk­ningsavdragen
tillgodoförs företagel som etl inflationsavdrag. Av prak­tiska skäl beräknas
inflationsavdraget för inveniarier på elt annat sätt. Det för året fastställda
inflationstalet multipliceras med inventariernas skatle­mässiga reslvärde vid
beskattningsårets början.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åven för lager är del ingående värdet avgörande
(före avsättning till lagerreserv). Motsvarande gäller för monetära tillgångar
och skulder. De ingående värdena multipliceras med årets inflafionstal. För
lager och mo­netära fillgångar blir det fråga om elt inflationsavdrag och för
monetära skulder ett inflationstillägg. Årets nominella resultat räknas som en
mone­tär tUlgång (om det är positivt) liksom belopp som uppburits i samband med
ökning av aktie- eller andelskapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från den reala vinsten skall slufligen dras
fribeloppel. Fribeloppel är antingen fast eller lönebaserat. Del fasta
fribeloppet är 500000 kr. (om beskattningsåret är tolv månader). Ingår
företaget i en grupp av förelag mellan vilka intressegemenskap föreligger får
företagen i gmppen inle lillgodoräknas mer än ett fast fribelopp. Har någol av
förelagen utnyitjai det lönebaserade fribeloppet - 6 % av lönesumman - får de
andra förela­gen i gruppen inte utnyttja del fasta fribeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som återstår av den reala vinsten sedan
fribeloppet dragits av ulgör underlag för vinsidelningsskall.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Det fasta fribeloppet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reala
vinster upp till en viss nivå (fribeloppel) är undantagna från vinsidel­ningsskall.
Fribeloppet är antingen lönebaseral eller fast. Det lönebasera­de fribeloppel
är 6 % av lönesumman och del fasta fribeloppet 500000 kr (2 § andra slycket
VDL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Företag med ett stort antal anställda utnyttjar del
lönebaserade fribelop­pet medan de mindre företagen utnyttjar del fasla
fribeloppel. Med en genomsnittlig lönesumma per anställd om IIOOOO kr. går
gränsen vid 75 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För etl företag som tillhör en företagsgrupp
(moder- och dotterföretag&lt;br&gt;
eller företag under i huvudsak gemensam ledning) gäller vissa begränsning­&lt;br&gt;
ar i fråga om möjlighelen att utnyttja del fasla fribeloppet. I dessa fall av&lt;br&gt;
intressegemenskap får del fasta fribeloppet inte utnyttjas så snart något&lt;br&gt;
företag inom gruppen utnytijar det lönebaserade fribeloppet. Vidare gäller&lt;br&gt;
att de företag som tillhör gruppen får tillgodoräkna sig sammanlagt högst&lt;br&gt;
ett fast fribelopp. Dessa regler avser atl hindra att en uppdelning av&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verksamheten på flera
formellt frislående företag skaU medföra inte av-     Prop. 1986/87:42 sedda
skallelättnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;öm förelagen inom en koncern e.d. utnyttjar del
fasta fribeloppet får de själva bestämma hur det skall fördelas, öm inget annat
yrkas skall fribe­loppet i första hand tillgodoräknas del företag som har den
slörsta reala vinslen. Kan detta förelag inte utnyttja hela beloppet får
återstoden tiUgo­doräknas det företag som har näst störst vinst osv..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Omfaltar räkenskapsåret längre period än tolv
månader skall det fasla fribeloppet justeras. År räkenskapsårel t.ex. arton
månader blir det fasla fribeloppet (18/12 x 500000 =) 750000 kr. Motsvarande
jusiering görs om räkenskapsåret är kortare än tolv månader (7 § tredje stycket
VDL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna om fribelopp syftar tiU att definiera den
del av vinsten (&amp;quot;nor-malvinslen&amp;quot;) som inte skall bli föremål för
vinstdelning. I förarbelena fill VDL framhölls alt ett fribelopp om 6 % av
lönesumman normalt var tillräckligt för att etl större industriföretag skulle
kunna behålla sin reala kapacitet och lillgodose aktiemarknadens
avkastningskrav utan att Iräffas av vinstdelningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från principiell synpunkt har det lönebaserade
fribeloppet störst bely­delse. Från andra synpunkter är emellertid del fasla
fribeloppet viktigare. Ell stort antal förelag undanlas genom det fasla
fribeloppel från vinsidel­ningsskall. De företag som undantas måste i och för
sig lämna uppgifler i sin deklaration om vinstdelningsskatten men
uppgiftslämnandet kan i all­mänhet begränsas. Deklarationsblanketten är
nämligen uiformad så alt avdragsposterna (inflationsavdrag för byggnader m. m.)
inte behöver fyllas i om summan av del nominella resultatet och
inflationstillägget för mone­tära skulder inte överstiger fribeloppel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En höjning av del fasla fribeloppet skulle således
förenkla deklarations-och taxeringsförfarandet. Samtidigt skulle villkoren
förbältras för mindre företag som befinner sig i ett expansionsskede. Beloppet
bör därför höjas och höjningen bör inte begränsas till en ren
inflationsuppräkning av det nuvarande beloppet. Lämpligen bör beloppet
bestämmas lill / milj. kr. Antalet företag som betalar vinstdelningsskatt kan
därmed antas minska med närmare en iredjedel men den totala vinstdelningsskatten
inte med merän ca 5 % (dvs. med 75 milj. kr. om skallen ger 1500 milj. kr.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En höjning av det fasta fribeloppet från 500000 kr.
till 1 milj. kr. släller störte krav på en enheilig tolkning av begreppet
intressegemenskap i 2 § VDL. I ett följande avsnitt (avsnitt 5.2) diskuteras
vilka möjligheter det finns atl precisera begreppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Närstående företag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om elt företag ingår i en koncern eller någon annan företagsgrupp&lt;br&gt;
behandlas det vid inkomsttaxeringen i princip som elt självständigt skatte­&lt;br&gt;
subjekt. Någon taxering av koncernen eller företagsgruppen som helhet&lt;br&gt;
förekommer inle.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inkomstskattesyslemet innehåUer emellertid många
regler som på olika Prop. 1986/87:42 sätl tar hänsyn fill att det råder
intressegemenskap mellan formellt frislåen­de företag. Särskilt när det har
varil fråga om moderförelag och helägda dotterbolag eller om andra förelag med
ett kvalificerat koncernförhållande har skattelagstiftaren ofta gelt ultryck
för ståndpunkten alt skattebelast­ningen för koncernen som helhet och dess
ägare inte bör vara störte än om koncernföretagens verksamheter hade bedrivits
av ett enda företag. Öns­kemålel all beskatlningen skall vara neutral i
förhållande liU företagens organisafionsform var ett huvudmofiv när
akliebolagen och de ekonomiska föreningarna ursprungligen generellt frikaUades
från skattskyldighet för utdelning från andra bolag och föreningar och samma
mofiv ligger fiU grund för nuvarande regler om uldelningsbeskatlning.
Sirävandena efler en neutral beskattning har också kommii fill uttryck i
bestämmelserna om öppna koncernbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom bl.a. koncernbidragsreglerna har vissa
närstående förelag fått möjligheter alt utjämna resultatet av en inom
företagsgruppen pågående verksamhet. Skattelagsliftaren har också på olika sätt
försökt tiUse atl beskatlningen inte skall hindra omstmktureringar inom
näringslivet. Som exempel kan nämnas de regler som gör det möjligt all utan
omedelbar realisationsvinstbeskattning överlåta vissa slag av aktier inom en
koncern (2 § 4 mom. nionde slyckel lagen /1947:576/ om stafiig inkomslskall,
SIL), fondförfaltningarnas beslämmelser om överföring av invesleringsfonder
o.d. saml reglerna om beskattning vid fusion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid ulformningen av de nu berörda reglerna har del
anseits nödvändigt att sätta upp särskilda spärtar för atl hindra missbmk. Åven
i andra sammanhang har lagstiftaren haft anledning att uppmärksamma att uppdel­ningen
av en verksamhet meUan flera närstående men formelll frislående förelag kan
utnyttjas för alt uppnå opåkallade skattelättnader. Här kan nämnas
bestämmelserna i 43 § 1 mom. och 57 § 3 mom.' kommunalskalle­lagen (1928:370),
KL, som är riklade mot vissa vinstöverföringar liU utlandet resp. över
kommungränsema, saml de regler som har införts för alt hindra atl
reserveringsmöjligheterna utnyttjas på ett sätt som inte har varit avsett
(punkt 2 sjunde och eU&amp;quot;te styckena av anvisningarna tUl 41 § KL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I VDL finns endast ett par regler som särskiU rör
beskatlningen av närstående förelag. Den viktigaste är den som begränsar
närstående före­tags rätt till fast fribelopp (2 § andra stycket VDL). Den
andra hindrar att den likvid som etl närstående företag belalar för
nyemitterade aktier räk­nas som monetär tUlgång redan under inbetalningsåret (6
§ femte stycket VDL). Den definition av närståendekretsen som dessa regler
bygger på har hämtats från KL. Vid den praktiska tillämpningen har vissa
tolknings- och fiUämpningsproblem uppkommit. Möjligheterna att precisera
definitionen diskuleras i avsnitt 5.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bortsett från de nu berörda spärreglerna innehåller
VDL således inte några särskilda regler för beskattningen av koncernförelag
eUer andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
57 § 3 mom.  KL upphävs med verkan fr.o.m.   1988 års taxering (jfr prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1985/86:150
bil. 1).&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;närstående
företag. Det betyder inte att koncernförhållanden eUer andra Prop. 1986/87:42
slag av intressegemenskap behöver bli obeaktade vid vinstdelningsbeskatt­ningen.
Denna utgår från det underlag som fastställs vid inkomsttaxering­en, öm ett
moderföretag inte har inkomstbeskattats för den utdelning som uppburits från
etl dotterbolag, kommer utdelningen inle heller alt ingå i
vinstdelningsunderlaget. Har etl koncernbidrag godtagils vid inkomsttaxe­ringen,
dvs. medfört avdragsrält för givaren och skalteplikl för motta­garen, kvarstår
dessa resultatutjämnande effekter vid vinstdelningsbe­skattningen. Vid denna
görs emeUertid i andra hänseenden etl stort anlal jusleringar av
inkomstskatteunderlaget. Dessa justeringar kan i vissa faU medföra atl de
resultatutjämnande åtgärder som har gjorts inom en kon­cern med verkan vid
inkomsttaxeringen inle ger avsedda effekler vid vinstdelningsbeskaltningen.
Frågan om det av denna anledning är påkallal att införa särskilda koncernbeskattningsregler
i VDL behandlas i avsnitt 5.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En nära sammanhängande fråga, nämligen hur
beskatlningen skall ske i de fall då en rörelse bedrivs genom elt s. k.
kommissionärsförelag, tas upp i del följande avsnillel 5.4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid vinstdelningsbeskaltningen uppkommer särskUda
problem i sam­band med fusioner och andra omstmktureringar. Eftersom dessa
frågor kan beröra inte endasl närstående företag utan även i viss omfattning
förelag som inte har någon intressegemenskap, behandlas de för sig i kap. 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2 Begreppet intressegemenskap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.1
Nuvarande regler&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alllsedan
KL:s tillkomst har i 57 § 3 mom. funnits bestämmelser som har till syfte alt
upprätthåUa det kommunala beskatlningsintressel i situationer där närslående
förelag som är verksamma i olika kommuner har tillämpat en oriktig prissättning
vid sina inbördes affärer. Den närslåendekrets som bestämmelserna tar sikte på
har definierats som &amp;quot;näringsidkare mellan vilka intressegemenskap råder
(moder- och dotterföretag eller företag un­der i huvudsak gemensam ledning)&amp;quot;.
Senare har samma definition införts i de bestämmelser som skall hindra missbmk
av KL:s reserveringsregler (punkt 2 sjunde och elfte styckena av anvisningarna
tUl 41 § KL). Av definitionens lydelse framgår att den kan omfatta både äkta
och oäkta koncernförhållanden. När det gäller att närmare avgränsa
tillämpningsom­rådet ger däremot varken lagtexi: eller förarbeten någon säker
ledning. Frågan har också blivit sparsamt belyst i praxis (se dock från senare
tid RÅ83 Aa 225 = RSV/FB Dt 1984:20).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åven de beslämmelser i KL som ger korrektiv mot
vinstöverföringar till&lt;br&gt;
utlandet innehåUer etl krav på intressegemenskap (43 § 1 mom.) Bestäm­&lt;br&gt;
melserna har visserligen en annan utformning och funkiion än de nyss&lt;br&gt;
berörda men en jämförelse kan ändå bidra till att konkretisera det när­&lt;br&gt;
ståendebegrepp som brukar användas i KL. Enligt den ursprungliga lydel­&lt;br&gt;
sen kunde ingripande göras när en i Sverige skattskyldig näringsidkare&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hade
fillämpat oriktig prissättning e.d. gentemot &amp;quot;någon, som är ekono- Prop.
1986/87:42 miskt intresserad i hans näringsföretag eller kan öva inflytande på
dess ledning&amp;quot;. År 1965 omarbetades bestämmelserna. I anvisningarna fill 43
§ KL infördes i det sammanhanget en beskrivning av de närståendefall som
avsågs. Enligl denna skulle bestämmelserna gälla &amp;quot;bland annal när en
näringsidkare direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av
en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital liksom
när samma personer direkt eller indirekl deltaga i ledningen eller
övervakningen av de båda förelagen eller äga del i dessa företags
kapital&amp;quot;. Bestämmelserna har åter ändrals år 1983. Numera krävs enligt 43
§ 1 mom. KL att &amp;quot;ekonomisk intressegemenskap&amp;quot; föreligger meUan förela­gen.
Beskrivningen i anvisningama till 43 § KL har emellertid lämnats i sak
oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som tidigare nämnls finns det i VDL två spärregler
som lar sikte på närstående företag. Den ena avser del fasla fribeloppet och
den andra inbetalningar som utgör likvid för nyemitterade akiier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I förarbetena fill VDL framhölls atl ett fast
fribelopp för varje enskilt företag skulle kunna leda lill atl det blev
intressant att dela upp en vinstgi­vande verksamhet på flera mindre företag i
syfte alt komma i åtnjutande av mer än elt fribelopp (Ds Fi 1983:13 s. 44 och
59, jfr prop. 1983/84:50 del A s. 86). För alt hindra detta föreskrevs i 2 §
andra stycket VDL att &amp;quot;företag mellan vilka intressegemenskap råder
(moder- och dotterföretag eller före­lag under i huvudsak gemensam
ledning)&amp;quot; får tillgodoräknas högst elt fast fribelopp. I försia hand skall
beloppet fillgodoräknas det företag inom gruppen som har den största reala
vinsten men företagen har rält alt fördela beloppet på annat sätl. En
ytterligare begränsning gäller. Har något förelag i gruppen utnyttjat det
lönebaserade fribeloppet, får inle någol av de övriga använda del fasla
fribeloppel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den andra spärregeln finns i 6 § femle slyckel VDL.
För alt främja anskaffningen av riskvilligt kapital har föreskrivits att belopp
som etl företag har uppburit under beskattningsåret för aktier som getts ut i
sam­band med ökning av dess aktiekapital skall räknas som monetär fillgång
(motsvarande gäller vid ökning av insatskapitalet i en ekonomisk före­ning).
Det har emellerfid inte ansetts mofiverat att premiera en överflytt­ning av
kapital från elt företag till ett annat inom en företagsgmpp (Ds Fi 1983:13 s.
77, prop. 1983/84:50 del A s. 98). Av delta skäl har undanlag gjorts för
inbetalningar från företag som har &amp;quot;intressegemenskap&amp;quot; med det
emitterande företagel. Sådana inbetalningar räknas alltså inle som monetär
tillgång redan under inbelalningsåret. Enligl ell uttalande i propositionen (s.
98) är det lillräckligt alt intressegemenskap föreligger före eller efter
ökningen av akfiekapitalet (eller andelskapitalet).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VDL:s definition av begreppel intressegemenskap
har, som framgått,&lt;br&gt;
hämtats från KL. I förarbelena till VDL har gjorts några uttalanden om&lt;br&gt;
begreppets innebörd. Det ansågs helt klart att begreppel omfaltade inte&lt;br&gt;
endast företag som ingår i samma koncern ulan även s.k. oäkta koncerner,&lt;br&gt;
t.ex. två akliebolag som ägs av samma fysiska person. Samtidigt under­&lt;br&gt;
ströks att det saknar betydelse i sammanhanget om företagen bedriver&lt;br&gt;
verksamhel av samma slag eller verksamheier som inle har någol samband&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
varandra (Ds Fi 1983:13 s. 60, prop. 1983/84:50 del A s. 86). Vid Prop.
1986/87:42 remissbehandlingen av beiänkandei tog Sveriges föreningsbankers för­bund
upp frågan hur en organisation av den typ föreningsbanksrörelsen ulgör skulle
bedömas. Organisalionen består av lokala föreningsbanker (kooperaliva
föreningar) anslutna till regionala föreningsbanker som i sin tur bildar
förbundet. Departementschefen anslöt sig lill förbundels uppfatt­ning atl varje
förening inom en organisation av detta slag skall anses uigöra en självsländig
enhet och att någon gemensam beräkning av fribelopp följaklligen inte skall ske
(prop. 1983/84:50 del A s. 86).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.2
Behovet av översyn&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
remissbehandlingen av vinstdelningsgruppens betänkande uppehöll sig några
statliga remissinstanser vid begreppet intressegemenskap såsom det används i 2
§ andra slycket VDL (prop. 1983/84:50 del B s. 149 f.). De framhöll bl.a. att
bestämmelserna om fast fribelopp - till skillnad från de regler i KL som bygger
på samma begrepp - leder till en definitiv skatte­befrielse och atl
avgränsningen därmed får större betydelse vid vinstdel­ningsbeskaltningen än
den har haft vid inkomsttaxeringen. Av denna an­ledning efterlyste
remissinslanserna en yllerligare precisering av begrep­pel, i lagtexten eller i
propositionen. Vidare förutsåg de atl del i praktiken skulle bli svårt atl
konlrollera efterlevnaden av den aklueUa bestämmelsen i VDL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De rapporter som har erhållits om erfarenheterna
vid 1985 års taxering besannar remissinstansernas farhågor. Det har sagts alt
både skattskyldiga och granskare i vissa fall haft svårigheter alt avgöra om
intressegemenskap föreligger. Särskilt stor har osäkerheten varit när det har
gällt stats- eller kommunägda företag. Man har också understrukit atl de
prakfiska pro­blemen har varit stora, bl.a. därför att deklarationerna ibland
inte innehål­ler tillräckliga uppgtfler om vilka företag som ingår i en oäkta
koncern. I detta sammanhang har också ställts frågan vilken fidpunkt som skall
vara avgörande vid bedömningen av om intressegemenskap föreligger och vi­dare
frågan hur fribeloppet skall beräknas när de närstående företagen har olika
långa räkenskapsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet har i en skrivelse till
finansdepartementet tagit upp frågan om tillämpningen av den aktuella
bestämmelsen i 2 § andra stycket VDL. Enligt skrivelsen visar uppgifler från
kommunerna att be­stämmelsen kan medföra belydande svårigheler för de kommunala
företa­gen och att det finns risk för atl en kommuns samtliga akliebolag och
ekonomiska föreningar bedöms som ingående &amp;quot;i en koncern&amp;quot;. Förbundet
anser atl varje kommunägt företag bör behandlas som en självständig enhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.3
Överväganden och förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Syftet
med bestämmelserna om öppna koncernbidrag är, såsom tidigare&lt;br&gt;
berörts, att tillse atl beskatlningen blir neutral i förhållande till
förelagens&lt;br&gt;
organisationsform. Förelag som kan ge och ta koncernbidrag mellan sig&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
verkan vid inkomsttaxeringen - och därmed i princip också vid Prop. 1986/87:42
vinstdelningsbeskaltningen - kan genom bidragen åstadkomma alt de bUr
beskaltade som en enhel. Med hänsyn tiU neutralilelskravel är del moti­verat a«
i dessa faU göra en gemensam beräkning av del fasta fribeloppet. En ordning som
medgav all vaije koncernförelag fick elt egel fast fribelopp skuUe gynna en
organisalionsform framför en annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om detta var del enda motivet bakom spärtegeln i 2
§ andra slyckel VDL, skulle regeln kunna ges samma relafivt snäva och
väldefinierade tillämpningsområde som koncernbidragsreglerna. Av del lidigare
sagda framgår emellertid all spärregelns syfle i försia hand är ett annal,
nämligen alt förhindra atl elt förelag skaffar sig skattefördelar genom atl
dela upp sin verksamhel på flera formellt fristående företag. Med ett fast
fribelopp av någon betydenhet är del nödvändigt alt eliminera sådana effekter.
Det är uppenbart alt tillämpningsområdet med denna ulgångspunkl inte kan be­gränsas
till koncernbidragsfallen. Ell stort antal olika situationer måste fångas in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid ulformningen av nya skalleregler är det
naturligtvis en fördel att kunna faUa tiUbaka på redan inarbetade begrepp. Den
definiiion av intres­segemenskap som görs i 2 § andra slycket VDL har sedan
länge funnits i 57 § 3 mom. KL. Att den där har kunnat användas ulan några mer
bely­dande fiUämpningsproblem torde sammanhänga med regelns i övrigt snäva
fillämpningsområde och dess relativt begränsade funktion. Del är möjligl att
definitionen kan komma alt vålla större svårigheter sedan den numera har
överförts tiU reserveringsreglerna i punkt 2 av anvisningarna till 41 § KL (jfr
det förut omnämnda rättsfallet RÅ83 Aa 225) men även dessa regler har trots
allt en ganska begränsad funktion. Saken kommer i ell annat läge när det är
fråga om att vid den åriiga taxeringen definitivt undanta viss inkomst från
beskaltning genom etl fribelopp. Erfarenhetema från 1985 års taxering visar att
definilionen av intressegemenskap i 2 § andra stycket VDL vållat problem vid
den praktiska tiUämpningen. Frågan får naturiiglvis en ökad betydelse om
fribeloppet höjs i enlighet med förslaget i kap. 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgmnd finns det skäl atl ännu en gång
pröva möjligheterna alt på ett tydligare sätt avgränsa begreppet intressegemenskap.
För det ändamålet är det inle nödvändigt att göra någon mer ingående analys av
den hittills använda, från KL hämtade definilionen. Det är mer ändamåls­enligl
atl ulifrån del syfle som bär upp spärtegeln i 2 § andra stycket VDL undersöka
vilka förelagsgrupper som bör omfattas om detta syfte skaU kunna tiUgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Spärregeln har införts i första hand för att hindra
att en uppdelning av en pågående verksamhet skall medföra skattelättnader i
form av flera fasta fribelopp. Med denna utgångspunkt är det önskvärt att
spärregeln träffar de fall där samma person eller grupp av personer har ett
sådant inflylande över verksamhelen i två eller flera företag atl de kan avgöra
hur denna skall vara organiserad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del finns anledning att här anknyta till det
civilräUsliga koncernbegrep­&lt;br&gt;
pet. Som koncern räknas eU moderföretag (moderbolag) och dess dotter­&lt;br&gt;
företag. Om etl akfiebolag äger så många aktier eUer andelar i en svensk&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  
Riksdagen 1986/87. I saml. nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
ulländsk juridisk person alt det har mer än hälflen av rösterna för Prop.
1986/87:42 samtliga akiier eller andelar, är aktiebolaget enligl 1 kap. 2 §
aktiebolagsla­gen (1975:1385), ABL, moderbolag och denjuridiska personen
dotterföre­tag. Som dotterföretag räknas också företag i vUka ett eller flera
dotter­företag eUer moderbolaget tUlsammans med ett eUer flera dotterföretag
behärskar mer än hälften av rösterna. Åven i andra fall räknas etl akliebo­lag
som moderförelag till en annan juridisk person, om bolaget på gmnd av aktie-
eller andelsinnehav eller avtal ensamt har etl bestämmande inflytan­de över
denjuridiska personen och en belydande andel i resultatet av dess verksamhet.
Motsvarande definitioner finns i 1 a § lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar', FL, och 1 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
förelag, ÅRL. Bestämmelserna innebär att en ekonomisk förening resp. ell
handelsbolag under nyss angivna fömlsätlningar beträf­fande rösletal eUer
inflylande och resullatandel kan utgöra moderföretag i en koncern. Enligt I §
ÅRL kan dessulom enskilda näringsidkare och vissa andra juridiska personer än
de hittills nämnda vara moderföretag, dock endast om näringsidkaren resp. den
juridiska personen är skyldig att upp­rätta årsbokslut enligl bokföringslagen
(1976:125), BFL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det civilrältsliga koncernbegreppet tar således
sikte på just de fall där någon har ett besiämmande inflytande över ett eller
flera företag. Med hänsyn till vad som tidigare har sagts om syflel med
spärregeln i 2 § andra stycket VDL och den önskvärda omfattningen av dess
tillämpningsområde är del klarl att de företag som lillhör en och samma koncern
i civilrältslig mening också bör anses ha intressegemenskap enligt VDL. Den
definition av närståendekretsen som skall användas vid vinstdelningsbeskaltningen
bör således i första hand kunna bygga på koncernbegreppet i ABL, FL och ÅRL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del måste samtidigt konstateras att detla begrepp
inle är lillräckligt omfattande för det här aktuella ändamålet. Utanför faUer
bl.a. de fall där en sliftelse eller en ulländsk juridisk person har det
bestämmande inflytan­det över två eller flera företag som är skattskyldiga till
vinsidelningsskall. Även dessa fall måste inbegripas. Lagtekniskl kan della
åsladkommas genom en föreskrifl atl sliftelser och utländska juridiska personer
skall liksläUas med handelsbolag vid fillämpningen av 1 § ÅRL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om det civilrättsliga koncernbegreppet, med den nu
angivna komplette­ringen, hade varit tillräckligt omfattande, skuUe
definitionen av närståen­dekretsen få en tillfredsställande precision. Vid
närmare övervägande vi­sar det sig emellerlid alt så inte är fallet. Utanför
definitionen i 1 § ÅRL ligger l.ex. de fall där en fysisk person har elt
bestämmande inflytande över två eller flera företag men inte själv är atl
belrakta som näringsidkare eller inte är skyldig atl upprätta årsbokslut.
Definitionen täcker inte heller de fall där staten eller en kommun äger ett
anlal formelll fristående förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad först belräffar företag inom den privata
seklorn är det uppenbart alt spärtegeln bör kunna Iräffa ell slort anlal fall
där en fysisk person eller en grupp av närstående fysiska personer direkl eUer
indirekt har det bestäm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Ett förslag till ny lagstiftning finns i lagrådsremiss den 20 mars 1986 om
ekonomis­&lt;br&gt;
ka föreningar,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mande
inflytandet över två eller flera skattskyldiga företag. Del är således Prop.
1986/87:42 inte bara fråga om sådana företagsgrupper som omfattas av 1 § ÅRL.
Avgörande vid bedömningen måste vara hur del fakiiska inflytandet över
företagen utövas, inte vem som formellt slår som aklieägare eller ingår i
slyrelsen. Även om del skulle vara önskvärt att på etl exakt och uttöm­mande
sätt beskriva de fall som avses, är delta med hänsyn lill de skiftande
förhållandena knappasl möjligl. Del blir nödvändigt att falla tUlbaka på en
allmänt hållen beskrivning. Uttrycket &amp;quot;under i huvudsak gemensam led­ning&amp;quot;
får i princip godlas. I lagtexten bör dock markeras all del faktiska
inflytandet och inle de formella förhäUandena skall vara avgörande för
bedömningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller de slalliga och kommunala företagen
bör fill en början erinras om dessa sektorers sammansättning och uppbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den statliga företagssektorn omfattar en mångfald
olika verksamhetsin­riktningar, bl.a. industriföretag, kreditinstitut, förelag
med renodlat kultu-reU verksamhet och bolag som ålagts speciella uppgifter av
staten (t.ex. Systembolaget AB och Penninglotteriet AB). Många företag är
samlade i koncerner i ABL:s mening, l.ex. Procordiakoncernen samt Svenska Varv
AB och Domänföretagen AB med deras resp. dotterbolag. Moderbolagen i dessa
koncerner sorterar i regel under ell departement eller ett verk. Detsamma
gäller ett betydande antal statsägda företag som inte liUhör någon koncern (se
vidare 1985 års redogörelse för de statliga företagen. Skr. 1985/86:20).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En utförlig beskrivning av den kommunala verksamhel
som bedrivs i privaträtlslig form har lämnals av kommunalföretagskommittén i
betän­kandet (SÖU 1982:13) Kommunalföretaget (se särskilt s. 35 ff.). Av be­skrivningen
framgår att kommunerna år 1980 ägde (eller snarare hade del besiämmande
inflytandet i) närmare 800 aktiebolag och ekonomiska för­eningar. Flertalet var
verksamma inom fastighetsförvaltning och bostads­försörjning men elt slort
antal andra verksamhetsområden var represente­rade, alltifrån kommunikalioner
samt holell- och kioskrörelse lill ren till­verkningsindustri. När det gäller
ansvaret och ledningen kan noteras atl fullmäktiges befattning i regel var
begränsad tiU atl utse eller nominera styrelseledamöter och revisorer samt tiU
ställningstaganden i frågor av principiell eller stor ekonomisk betydelse.
Kommunstyrelsen bmkade be­vaka kommunens rält vid bl.a. bolags- och
föreningsstämmor samt ha den fortlöpande tillsynen över företagen (SOU 1982:13
s. 71 ff.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan är nu om rekvisitet &amp;quot;under i huvudsak
gemensam ledning&amp;quot; bör&lt;br&gt;
tillämpas även när det gäller alt bedöma om intressegemenskap föreligger&lt;br&gt;
mellan två eller flera stats- eller kommunägda företag som inte tUlhör&lt;br&gt;
samma koncern. Ser man till de faktiska förhållandena kan man beträffan­&lt;br&gt;
de de statsägda företagen hävda att en gemensam ledning utövas på depar­&lt;br&gt;
tements- eller verksnivå. Samtliga förelag som hör under ett visst departe­&lt;br&gt;
menl eller verk skulle således komma atl tillhöra samma enhet. När det&lt;br&gt;
gäller de kommunägda företagen är det - med hänsyn till kommunfullmäk-&lt;br&gt;
figes och kommunstyrelsens roller i beslulsprocessen och fillsynen -&lt;br&gt;
sannolikt alt en kommuns samtliga företag i regel skulle anses stå &amp;quot;under
i&lt;br&gt;
huvudsak gemensam ledning&amp;quot;. Beträffande båda sektorerna kan starki&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ifrågasättas om resultatet
är rimligl. Villkoren och förutsättningarna för     Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den statliga och kommunala
företagsamheten skiljer sig i flera hänseenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;från vad som gäller på den
privata sidan. Det övergripande ansvaret för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;olika samhällsfunktioner
gör det nödvändigt för staten och också ofta för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunerna atl engagera
sig i skilda verksamheter som saknar egentligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samband.
Mot denna bakgrund är det motiverat att för de stats- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunägda
företagens del ha en något snävare definition av begreppet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;intressegemenskap.
Å andra sidan synes del inte möjligl att tillmötesgå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunförbundets
önskemål att varje kommunägt förelag skall behandlas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
frislående. Det kan inte uteslutas att en del kommuner skuUe vilja&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utnyttja
en sådan särregel för alt skaffa sina företag konkurtensfördelar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;framför
de privatägda företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta läge synes en framkomlig väg vara atl ta
fasta på verksamhetens arl. Bortsett från koncernföretagen skuUe med andra ord
endast sådana stals- eller kommunägda företag som är verksamma inom samma eller
nära besläktade verksamhetsområden behandlas som en enhel vid vinstdel­ningsbeskaltningen.
Svårigheten är att på ett tillfredsställande sätt defini­era verksamhetsarten.
Etl alternativ skulle vara all anse två företags verksamheter besläktade endasl
under förulsältning att de har ett sådant samband med varandra all de skulle
uigöra en förvärvskälla i KL:s mening om de bedrevs inom ett enda företag. En
sådan teknik har använts vid utformningen av de lidigare berörda spärreglerna i
punkl 2 av anvisningar­na tiU 41 § KL. En bestämmelse om förvärvskällesamband
blir emellertid ganska svårtillämpad och skulle dessulom innebära ett alllför
högt krav på integration mellan företagen. En friare bedömning måste göras där
hänsyn tas till om företagens huvudsakliga verksamhet är av samma eller
likartat slag. Till ledning för bedömningen bör läggas den av SCB fastställda standarden
för näringsgrensindelning, SNl (se SCB:s meddelanden i sam­ordningsfrågor
1977:9). Indelningen görs där på flera olika nivåer. Som regel bör den försia
nivån, som ulgörs av nio s.k. näringar, vara avgöran­de. Den närmare innebörden
av detta kommer att belysas i författnings­kommentaren (kap. 9).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del hitlills sagda kan sammanfattas enligt
följande. Intressegemenskap skall anses föreligga mellan företag som lillhör
samma koncern enligt 1 kap. 2 § ABL, 1 a § FL eller 1 § ÅRL. Stiftelser och
utländska juridiska personer skall vid tilllämpning av 1 § ÅRL likställas med
handelsbolag. I övrigt fordras för alt intressegemenskap skaU anses föreligga
mellan två företag att förelagen, med hänsyn till vem som har det bestämmande
inflytandet över deras organisalion och verksamhet, kan anses stå under i
huvudsak gemensam ledning. Beiräffande stats- och kommunägda förelag fordras
dessulom atl företagens huvudsakliga verksamhet är av samma eller likartat
slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna definition har utformats med tanke på
spärregeln i 2 § andra stycket VDL. En definition av närslåendekrelsen behövs
också för til­lämpningen av emissionsregeln i 6 § femte slyckel VDL. För del
ändamå­let skulle möjligen en snävare definiiion vara tillräcklig. Även del
förslag som läggs fram i avsnitt 6.2 fordrar emellerlid en definition av
begreppet intressegemenskap. Som där kommer atl framgå är den redan föreslagna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:206.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;definitionen användbar i
det sammanhanget. Eftersom det är önskvärt alt     Prop. 1986/87:42 ett
enhetligt begrepp används i vinstdelningsbeskattningen bör den ovan föreslagna
definitionen ligga lill gmnd även för tillämpningen av emissions­regeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid den prakfiska fillämpningen har uppkommit
frågan om vUken lid­punkt som skall vara avgörande för bedömningen. För
emissionsregeln i 6 § femle stycket VDL framslår den i prop. 1983/84:50 (del A
s. 98) anvisade lösningen som ändamålsenlig. Det bör således vara tUlräckligt
alt intressegemenskap föreligger före eller efter ökningen av aktiekapitalet.
Inte heller förslagel i avsnitt 6.2 bereder i detta hänseende några svårighe­ter.
Förslaget avser effekterna vid en överlåtelse av rörelsefillgångar mel­lan
närslående företag och förutsälter alt intressegemenskap föreligger vid
överlåtelsefiUfället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om begränsningarna i rätten till fast
fribelopp är del svårare atl besvara frågan. Nära tiU hands ligger att se till
förhållandena under större delen av beskattningsåret (eller kanske hela året).
Argument kan också anföras för en lösning som innebär att förhållandena vid en
viss lidpunkt -ingången eller ulgången av beskallningsårel - får vara
utslagsgivande. När dessa olika alternativ bedöms måsle man hålla i minnet att
de företag som ingår i en grupp kan ha räkenskapsår som inte sammanfaUer. Det kan
inte vara lämpligl att ell förelag, som har lUlhört en sådan gmpp och har
överlåfits under elt löpande beskattningsår, vid taxeringen kan komma all
behandlas som ingående i två olika gmpper samfidigl. Skall detta resullal
undvikas måsle frågan huruvida två förelag har intressegemenskap eller ej
bedömas med hänsyn till förhållandena vid ingången eller ulgången eller under
slörre delen av beskattningsåret för båda företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från materiell synpunki måsle det i normalfallet
vara motiverat all la hänsyn liU förhållandena under slörre delen av (eller
hela) beskallnings­årel. Har ell företag förvärvat ett annat strax efter
ingången av beskatt­ningsåret eller sålt del på årets sista dag är del
principielll mindre tUlfreds­ställande att med hänsyn fill förhållandena vid
ingången (i det första fallel) eller utgången (i det andra fallet) av
beskattningsåret helt bortse från den intressegemenskap som har förelegal under
reslen av året. En undersök­ning av vilka förhållanden som har rått under
slörre delen av beskattnings­året för två eller flera företag kan dock bli
administrativt belungande om företagen har räkenskapsår som inle sammanfaller.
Den här ifrågasatta regeln kan också leda till en inle önskvärd fördröjning.
Anlag alt förelaget A har kalenderåret och företagel B perioden 1 maj-30 april
som räken­skapsår och att B i november eller december år 1 köps upp av A eller
dess ägare. Den därmed föreliggande intressegemenskapen skulle bli beaktad
först vid laxeringen år 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Administrativa skäl lalar för en mer schablonmässig
lösning. Från prak­&lt;br&gt;
fisk synpunkt är de två lidigare nämnda alternativen, beskattningsårets&lt;br&gt;
ingång resp. dess utgång, likvärdiga. FörhäUandena vid årets ingång har&lt;br&gt;
avgörande betydelse vid den inflafionskorrigering som skaU göras enligl&lt;br&gt;
4-6 §§ VDL. De överväganden som har legal fiU gmnd för delta är dock&lt;br&gt;
knappast relevanta för den nu akluella frågan. En regel som innebär att&lt;br&gt;
förhållandena vid årets ingång skaU vara utslagsgivande skulle kunna med-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föra all ett förelag
skaffade sig opåkallade skaitdätlnader genom att efter    Prop. 1986/87:42
årets ingång köpa upp ett annat företag och på det överföra en del av
verksamheten. Denna risk föreligger inte om förhållandena vid årets ut­gång får
vara avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Etl för samtliga allernaliv gemensamt problem
uppkommer om intresse­gemenskap har förelegal under den period eUer vid den
lidpunkt som är utslagsgivande men har upphört vid tiden för deklaration och
taxering. Trots att förelagen vid den senare lidpunkten har skilda ägare kommer
det ena företagets rätt till fast fribelopp att vara helt beroende av om det
andra utnytijar det lönebaserade fribeloppel eller ej. En fördelning av det
fasta fribeloppet mellan företagen förutsätter dessutom att de kan enas om hur
fördelningen skall ske. Risken för alt problem av detta slag skall uppkom­ma
blir minst om förhäUandena vid beskattningsårets uigång läggs till grund för
bedömningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutsatsen av del sagda är att det sistnämnda
alternativet är att föredra och att således förhållandena vid ulgången av
beskattningsåren för de berörda förelagen bör vara avgörande vid lillämpningen
av spärregeln i 2 § andra stycket VDL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare en fråga som har aktualiserats vid 1985
års taxering bör tas upp här. Omfattar beskattningsåret annan lid än lolv
månader, skall del fasla fribeloppet enligl 7 § tredje stycket VDL justeras så
alt del per månad motsvarar en tolftedel av det för helår gällande beloppet.
Frågan är hur denna regel skall fiUämpas när de företag som ingår i en grupp har
olika långa räkenskapsår. Del förefaller rimligl all låla del längsla
räkenskaps­året vara bestämmande. Har någol av förelagen ett räkenskapsår som
omfattar t.ex. 18 månader, blir del gemensamma fasta fribeloppet för gruppen
som helhel således 18/12 av det annars gällande beloppet. Delta resultat synes
kunna uppnås redan med nuvarande regler Ofr RSV:s hand­ledning för rörelse- och
jordbruksbeskattning 1986 s. 601). Det torde vi­dare stå klart att ett företag
inte för egen del kan utnyttja ett större belopp än vad företagel skulle ha
varit berättigat lill om del hade varil frislående. Någon lagreglering av de
akluella frågorna är därför inle påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3 Resultatutjämning inom koncerner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.1
Nuvarande regler&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elt
företag som bedriver t.ex. rörelse eller fastighetsförvaltning har räll till
avdrag för utbetalningar till andra företag - närstående eller ej - om
utbetalningen är att betrakta som driftkostnad i verksamheten. Genom
bestämmelserna om öppna koncernbidrag har de företag som lillhör en och samma koncern
fått möjligheter atl med verkan vid inkomsttaxeringen -dvs. med avdragsrätt för
givaren och skatteplikt för mottagaren - ge bidrag till andra koncernföretag
trots att bidraget inte ulgör driftkostnad i givarens verksamhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Koncernbidragsreglerna infördes år 1965. De har
därefter reviderats vid&lt;br&gt;
några tillfällen och finns numera i 2 § 3 mom. SIL. Avsikten med reglerna&lt;br&gt;
är, såsom redan framhållils, att göra det möjligt för koncernföretagen att&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom
resultatutjämning åsladkomma atl skattebelastningen för koncer- Prop.
1986/87:42 nen som helhel inte blir slörre än om företagens verksamheter hade
bedri­vits av ett enda företag. Ett koncernbidrag är en förmögenhetsöverföring
från del givande lill del moltagande förelaget. Den kan ske i form av t.ex. en
vederlagsfri överlålelse av vissa tillgångar men det accepteras också alt den
verkställs i samband med bokslutet på det sättet att givaren lar upp en skuld
och mottagaren en molsvarande fordran. En formell förutsättning för att
bidraget skall beaklas vid taxeringen är alt båda företagen redovisar bidraget
öppel i sin självdeklaration eller i en bilaga till denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten till resultatutjämning genom öppna
koncernbidrag omfattar inte alla koncernföretag. Man har ansett alt den bör
begränsas fill de faU där företagen på grund av ägarförhållandena står varandra
så nära alt del verkligen är befogal att behandla dem som en enhet. För att ett
öppet koncernbidrag skall godtas vid inkomsttaxeringen fordras därför atl elt
s. k. kvalificerat koncernförhållande har förelegal mellan givare och molta­gare
under hela beskattningsåret för båda företagen. Bidrag tillåts i första hand
inom den grupp av företag som består av ett moderförelag (svenskt akliebolag,
svensk ekonomisk förening eller svensk ömsesidig skadeför­säkringsanstalt) och
dess lill mer än 90 % ägda dotterbolag. Moderföreta­get kan också ge bidrag
lill etl företag längre ner i koncernen, t.ex. ett dotterdotterbolag, om
ägarförhållandena är sådana alt moltagaren genom en eller flera fusioner kan
fås att gå upp i moderföretaget. Det finns inte någol som hindrar atl t.ex. ell
dotterbolag, som har fått koncernbidrag från silt moderföretag, i sin tur
lämnar koncernbidrag till ett systerbolag, ell eget dotterbolag eller - enligl
den nyssnämnda fusionsregeln - elt bolag längre ner i koncernen. Finns del i
ett visst fall förutsättningar för alt på detta sätl slussa koncernbidrag i
flera led från en urspmnglig givare till en slutlig mottagare, är det tillåtet atl
i stället låta bidraget gå direkl meUan de två sistnämnda förelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En genomgående förutsättning för att öppna
koncernbidrag skall godtas vid inkomsttaxeringen är att den huvudsakliga
verksamheten för såväl givare som mottagare avser jordbmksfastighet, annan
fastighet eller rörel­se (dock inte livförsäkringsrörelse). Ett
förvaltningsföretag kan således inte ge eller la emot koncernbidrag. Vidare
finns spärregler som har fill syfle atl förhindra alt bestämmelserna om
utdelningsbeskattning kringgås. Om ett moderföretag skulle vara skattskyldigi
för utdelning från ett visst dotterbolag, får detta dotterbolag inte avdrag för
koncernbidrag som läm­nas till moderföretaget. För atl dotterbolaget i elt
sådant fall skall få avdrag för koncernbidrag lill ett systerbolag fordras atl
moderföretaget är skatt-skyldigt också för utdelning från syslerbolagel. Det
kan slutligen nämnas atl en särskild spärregel ytterligare begränsar
möjligheterna för fastighets­förvaltande fåmansbolag atl ge koncernbidrag med
verkan vid inkomsttax­eringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I del föregående har underslmkits alt VDL, bortsett
från de spärregler&lt;br&gt;
som behandlades i föregående avsnitt, inte innehåller några särskilda&lt;br&gt;
regler om koncernbeskaltning. Koncernbidrag som har godtagits vid in­&lt;br&gt;
komsttaxeringen skall emellertid inle ålerläggas vid taxeringen till vinsi­&lt;br&gt;
delningsskall. Har etl förelag reduceral sin beskattningsbara inkomsi ge-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nom ell koncernbidrag,
kvarstår således denna effekt vid vinstdelningsbe-     Prop. 1986/87:42
skattningen. För mottagaren gäller på motsvarande sätl atl bidraget räknas in i
inkomstskatteunderlaget och därmed också i underiagel för vinsidel­ningsskall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget bör framhållas alt det lönebaserade
fribeloppet — till skillnad mol det fasla - inte får frilt fördelas mellan
närstående företag. Beloppet beräknas individuellt för varje företag och får
således, även om förelaget inle kan utnyttja del, inte föras över till något
annat företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.2
Behovet av översyn&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
förlust som etl förelag redovisar vid inkomsttaxeringen kan i princip inte
utnyttjas av någol annat företag. Ingår förelaget i en koncern kan föriuslen
dock ofta jämnas ut genom koncernbidrag från ett annat företag inom koncernen.
Alternativt kan företaget utnyttja förlusten etl senare år enligl lagen
(1960:63) om förlustavdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid vinstdelningsbeskattningen gäller på
motsvarande sätt atl en real förlust hos ett företag inte kan utnylljas för
avdrag hos etl annat företag. Som framhölls i föregående avsnitt kan inte
heller ett outnyttjat löneba­serat fribelopp föras över liU någon annan. Enligl
nuvarande regler gäller dessulom att etl förlustföretag inte har någon
möjlighet att utnyttja sin förlust ett senare år. I detta läge har koncernerna
naturligtvis inlresse av alt också inom vinstdelningssystemet kunna utjämna de
olika koncernföre­tagens resullal. Detta kan i många fall åstadkommas med hjälp
av koncern­bidragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är emellertid inle alllid möjligt alt genom
koncernbidrag utjämna föriuster i båda syslemen samtidigt. Anledningen är atl
skatterna har olika baser och atl ett koncernbidrag alltid får verkan vid båda
taxeringarna. Den justering av inkomstskalleunderlagel som görs vid
vinstdelningsbe­skaltningen - genom återiäggning av bl.a. avsättningar till
lagerreserv enligt 3 § VDL och genom inflationskorrigering enligt 4-6 §§ VDL —
kan medföra att det resultat som beräknas enligt VDL avviker i posiliv eller
negativ riklning från det underlag som beräknats vid inkomsttaxeringen. Ett
företag som redovisar föriusl vid inkomsttaxeringen kan ha elt bety­dande
vinstdelningsunderlag och vice versa. Om ett koncernbidrag lämnas för all
utjämna en förlust vid inkomsttaxeringen, slår del således igenom också vid
vinstdelningsbeskaltningen och kan där skapa eller öka en real förlust hos del
givande förelagel. På molsvarande säll kan del inlräffa all ett koncernbidrag
som skall jämna ul resultatet vid vinstdelningsbeskalt­ningen skapar eller
förstärker ojämnheter vid inkomsttaxeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av vinstutjämning inom koncernerna
uppmärksammades i di­&lt;br&gt;
rektiven till vinstdelningsgruppen. Där uttalades att syftet kunde nås ge­&lt;br&gt;
nom att man vid vinstberäkningen antingen gör en sammanläggning av alla&lt;br&gt;
ingående koncernbolag eller tillåter en särskild typ av koncernbidrag (Ds&lt;br&gt;
Fi 1983:13 s. 28). I siU betänkande föreslog vinsldelningsgmppen att de&lt;br&gt;
vid inkomsttaxeringen accepterade koncernbidragen skulle godlas också&lt;br&gt;
vid vinstdelningsbeskaltningen. Gruppen konstaterade samfidigl all skUl­&lt;br&gt;
naderna i vinslbegreppen kunde medföra atl koncernbidrag inte alltid kan&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utnyttjas
opfimall i båda systemen. Enligt gruppen hade emeUertid de två i Prop.
1986/87:42 direktiven berörda metoderna för resultaluljämning klara nackdelar.
Kon­cernbidrag som är avdragsgUla i del ena men inte i det andra systemet
befarades göra reglerna svåröverblickbara och leda fiU misslag vid laxe­ringen.
Metoden med en gemensam vinstberäkning för hela koncernen borde enligt gmppens
mening inte komma i fråga så länge vinstberäkning­en i inkomstskattesyslemet
gmndas på resultatet i varje företagsenhet för sig (Ds Fi 1983:13 s. 49 f.). Av
administrativa skäl avvisade gmppen därför tanken på all införa nya
utjämningsmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid remissbehandUngen av vinsldelningsgmppens förslag
pekade några remissinslanser på de begränsningar som finns i rätten fiU avdrag
för koncernbidrag och framhöll all förslaget skulle få till effekl atl
organisalio­nen inom en koncern ofta blir avgörande för vinstdelningsskattens
storlek (se prop. 1983/84:50 del B s. 132 f.). I proposilionen anslöl sig
departe­mentschefen till vinsldelningsgmppens förslag aU koncernbidragen skulle
få verkan även inom vinsldelningssystemet. Han konslalerade också att det i
vissa faU skulle kunna vara tiU fördel för företagen alt kunna lämna
koncernbidrag i särskild ordning för vinsldelningsskatlens del men fann i
likhet med gmppen atl de lösningar som var länkbara skulle medföra sådana
administrafiva komplikationer att de måste avvisas (prop. 1983/84:50dd As. 64).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I skrivelser lill finansdepartementet har bl.a.
ASEA och Telefon AB L M Ericsson tagit upp frågan om koncernbeskatiningen inom
vinsldel­ningssystemet. De framhåller alt nuvarande regler kan medföra alt den
sammanlagda skatten för koncernföretagen blir högre än om verksamheten hade
bedrivits i ett enda företag. Systemet kan enligl båda skrivelserna vålla
siörningar och förhindra eller avsevärt fördyra rationeUa organisa­tionsförändringar.
I den ena skrivelsen yrkas bl.a. alt real förlust hos ett företag skaU få
utnyttjas av andra företag i samma koncem, i den andra att möjligheter tiU en
koncerngemensam resultatberäkning skall införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.3
Överväganden och förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
föregående avsnitt konstaterades att det inle allfid är möjligt för koncer­nerna
att med hjälp av koncernbidragen utjämna vinster och förluster samtidigt i
inkomslskatle- och vinsldelningssystemen. En ofuUsländig re­sultaluljämning
inom en koncern kan få lill följd alt den sammanlagda skattebelastningen blir
störte än om koncernföretagens verksamheter hade varil samlade i etl enda
företag. Skattens slorlek kan bli beroende av sådana omsiändigheter som var de
olika verksamhetsgrenarna är förlagda inom koncemen, hur tillgångar och skulder
är fördelade mellan företagen och - bl.a. på grund av konstruktionen av det
lönebaserade fribeloppet -var personalen är placerad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från materiell synpunkt är det naturligtvis
önskvärt att beskattningen är&lt;br&gt;
neutral i förhållande tiU företagens organisationsform. Del är samlidigt&lt;br&gt;
angeläget alt reglerna för resultaluljämning inom koncernerna inte ändras&lt;br&gt;
på ell sätl som medför någon mer betydande merbelastning vad gäller&lt;br&gt;
adminislralion och kontroll. I detta Ugger bl. a. att man inte bör genomföra&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändringar
som alltför mycket ökar strömmen av koncernbidrag inom kon- Prop. 1986/87:42
cernerna. I förarbetena till VDL vägdes de materiella och administrativa
synpunkterna mol varandra. Slutsatsen blev, som redan nämnts, atl öns­kemålet
om resultaluljämning borde lillgodoses såtillvida att koncernbi­dragen godtogs
även vid vinstdelningsbeskaltningen men alt ytterligare åtgärder av
administrativa skäl inte borde vidtas. Vad som anförts i de tidigare nämnda
framställningarna och de uppgifler som i övrigt lämnats om erfarenhelerna vid
1985 års laxering ger anledning atl ännu en gång la upp frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till en början diskuteras här möjligheterna till en
särskild form av resultatutjämning vid vinslddningsbeskattningen. En
utgångspunkt för denna diskussion är alt en utjämning inte bör medges i andra
situationer än de som godlas vid inkomsttaxeringen. Vid beräkningen av
vinstdelnings-underlaget görs visserligen i andra hänseenden avvikelser från
inkomsttax­eringen men de skäl som ligger bakom dessa avvikelser motiverar inte
atl möjligheterna till resultaluljämning mellan koncernföretagen är större i
vinstdelningssystemet än vid inkomstbeskattningen. De spärrar som har ställts
upp för att t.ex. hindra att företagen med hjälp av koncernbidrag kringgår
utdelningsreglerna bör med andra ord beaktas även vid vinstdel­ningsbeskaltningen.
Har ett dotterbolag på gmnd av spärreglerna inle rält till avdrag för
koncernbidrag till silt moderförelag, skall dotterbolaget således inte heller
kunna föra över vinst lill moderföretaget med verkan vid
vinstdelningsbeskaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I förarbetena fill VDL har möjligheterna till en
för koncernföretagen gemensam vinstberäkning berörts. Enligl del nyss sagda bör
en sådan beräkning inle få leda lill resultat som strider mol
koncernbidragsreglerna. Redan av detta skäl är del — med lanke på de fall där
koncernbidrag kan lämnas från ell företag till ett annat men inte i motsatt
riktning - knappast möjligt att på ett godtagbart sätt avgränsa den grupp av
företag som skulle omfattas av den gemensamma beräkningen. Huvudinvändningen är
dock atl inkomsttaxeringen, som är utgångspunkt för beräkningen av vinstdel­ningsunderlag,
för närvarande görs individuelll för varie företag. En kon­cerngemensam
beräkning enbart vid vinstdelningsbeskaltningen fömtsät­ter således all elt
hell nyll syslem ulformas, i vilket bl.a. inlernvinster samt interna fordringar
och skulder elimineras. Det är uppenbart alt en sådan utbyggnad måsle avvisas i
nuvarande läge, inle minsl av administra­tiva skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett någol mindre långtgående alternativ skulle vara
alt - på de villkor&lt;br&gt;
som gäller för koncernbidrag - låta reala vinster föras över från etl&lt;br&gt;
koncernförelag lill elt annal vid taxeringen till vinsidelningsskall. Det&lt;br&gt;
skulle vara fråga om en ren taxeringsåtgärd som - till skillnad från vad&lt;br&gt;
som är fallet med koncernbidragen - inte återspeglade någon verklig&lt;br&gt;
förmögenhetsöverföring under beskattningsåret. Vid en närmare analys&lt;br&gt;
visar sig även detta alternativ väcka starka betänkligheter från administra­&lt;br&gt;
tiv synpunkt. Koncernbidragen släller redan i dag stora krav på admini­&lt;br&gt;
strationen och kontrollen, särskilt i de fall då koncernföretagen är verk­&lt;br&gt;
samma i olika län och bidragen slussas i många led genom koncernen. Det&lt;br&gt;
kan antas alt de nya vinstöverföringarna skuUe få minst samma omfaUning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som koncernbidragen men
att de ofta skulle gå i en annan riktning än     Prop. 1986/87:42 dessa.
Företag och myndigheter skulle således få hanlera två olika system för
överföring, av vilka det ena ofta hade till uppgift atl vid någon av
taxeringarna molverka effekterna av del andra. Antalet kontrollmoment skuUe öka
avsevärt och risken för misslag vid laxeringen är uppenbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även den nu diskuterade meloden måsle därför
avvisas av administrati­va skäl. Det är möjligt atl systemel skulle kunna bli
något mer hanlerbart om det begränsades ytterligare. Man kunde l.ex. föreskriva
att vinstöver­föring inte fick ske med större belopp än som behövs för atl
täcka real föriust och outnyttjat lönebaseral fribelopp hos det
&amp;quot;mottagande&amp;quot; förela­gel. Alternativt kunde systemel innefatta en rätl
för de vinstgivande kon­cernföretagen att utnyttja andra koncernföretags
förlusler och outnyttjade fribelopp. Åven med sådana begränsningar skulle de
nya reglerna i realite­ten innebära att en ny form av vinstöverföring godtogs
vid sidan av koncernbidragen. Beloppsgränserna skulle kanske göra alt
omfattningen av de nya överföringarna blev mindre, men de skulle å andra sidan
medfö­ra nya kontroUproblem. Det skulle vara nödvändigt alt tillse alt det
tillåtna utrymmel för överföringar inle överskreds genom samtidiga
&amp;quot;bidrag&amp;quot; från flera koncernföretag eller - vid den alternativa
utformningen av systemet - att förluster och fribelopp inte utnyttjades dubbell
inom koncernen. Särskilt när flera koncernföretag var berörda samtidigt och
förlustförela­gets deklarerade resultat ändrades vid den ordinarie taxeringen
eller i högre instans skulle betydande tillämpnings- och kontrollproblem upp­komma.
Slutsatsen är därför att en särskild form av resultaluljämning inom
vinstdelningssystemet inte är godtagbar från administrativ synpunkt ens med de
nu ifrågasatta begränsningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nu sagda har avsett möjligheterna till en särskild form av resultalul­&lt;br&gt;
jämning vid vinstdelningsbeskattningen. I viss utsträckning skulle behovel&lt;br&gt;
av resultatutjämning kunna tillgodoses om företagen i stället fick möjlighet&lt;br&gt;
alt ge de nuvarande koncernbidragen med verkan enbart vid inkomsttaxe­&lt;br&gt;
ringen. Det finns anledning att ytteriigare belysa detta. Antag alt koncern-&lt;br&gt;
företagel A redovisar vinst och koncernföretaget B förlust vid inkomsttax­&lt;br&gt;
eringen men alt båda - på grund av inflationskorrigering m.m. - har&lt;br&gt;
nollresuUal vid vinstdelningsbeskattningen. Om A ger koncernbidrag till B&lt;br&gt;
för alt jämna ut resultatet vid inkomsttaxeringen, leder nuvarande regler&lt;br&gt;
till att A får förlust och B vinst vid taxeringen till vinsidelningsskall.&lt;br&gt;
Utjämning kan således i detla faU inle uppnås i båda syslemen samfidigl. I&lt;br&gt;
den tidigare nämnda skrivelsen från Telefon AB L M Ericsson ges etl&lt;br&gt;
annat exempel som kan ulvecklas enligt följande. A har etl varulager som&lt;br&gt;
är bokfört till 400 milj. kr. och en lagerreserv på 200 milj. kr. Lagret säljs&lt;br&gt;
lill B för 400 milj. kr. Försäljningen skulle på grund av upplösningen av&lt;br&gt;
lagerreserven medföra att A får en beskattningsbar inkomsi på 200 milj.&lt;br&gt;
kr. Denna elimineras genom alt ell koncernbidrag på samma belopp läm­&lt;br&gt;
nas lill B. Hos detta företag kvittas koncernbidraget mol en lagernedskriv­&lt;br&gt;
ning på 200 milj. kr. Försäljningen utlöser således inte någon inkomstbe­&lt;br&gt;
skattning hos de deltagande företagen. Eflersom koncernbidragen slår&lt;br&gt;
igenom vid vinstdelningsbeskattningen och ändringarna i lagerreserven&lt;br&gt;
inte skall beaktas vid denna, kommer transaktionerna att leda till att A får&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ett
negativt (-200) och B elt positivt (-1-200) vinsldelningsunderiag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
situationer som de nu beskrivna skulle den av förelagen eftersträvade     Prop.
1986/87:42 resullatuljämningen kunna uppnås om koncernbidraget lilläls få
verkan bara vid inkomsttaxeringen. Bidragen skulle med andra ord ålerläggas vid
beräkningen av vinstdelningsunderlaget. Frågan är om en sådan ordning kan
genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En förutsättning för alt avdrag för koncernbidrag
skall medges vid inkomsttaxeringen är att bidraget har redovisats öppet av både
givande och mollagande företag i självdeklarationen eller i en
deklarationsbilaga (se avsnitt 5.3.1). Den nu ifrågasatta ändringen av
bestämmelserna skulle innebära att företagen fick möjlighet atl vid
deklaralionstillfällel bestämma om bidraget skall ha verkan vid båda
taxeringarna eller ej. Vill ell förelag att bidragel skall beaktas endast vid
inkomsttaxeringen, skulle det uttryck­ligen yrka detta och återlägga bidraget
vid sin beräkning av vinstdelnings­underlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid första påseende framstår en regel om frivillig
återiäggning av kon­cernbidragen som en ganska begränsad ändring. Några nya
maleriella regler införs inte. I situationer som de nyss beskrivna, där del är
fråga om två företag som har utjämnat sitt resultat vid inkomsttaxeringen med
hjälp av ett koncernbidrag, innebär återläggningen inle något annal merarbete
för laxeringsmyndighelerna än att kontrollera alt båda förelagen genom­fört
återläggningen på ett korrekt sätt. En närmare analys visar emellertid all en
återläggningsregel skulle ge koncernerna avsevärt ökade möjligheter att uppnå
resultaluljämning vid vinstdelningsbeskaltningen. Ett optimalt ulnyttjande
skulle ofta leda till att nya koncernbidrag - dvs. bidrag som inte var
moliverade från inkomstskatlesynpunkt - skuUe slussas i flera led genom
koncernen varefler den eftersträvade utjämningen av vinstdelnings-underlag
skulle uppnås genom återiäggning i något enstaka led i kedjan. Det kan således
förutses att en obegränsad rätt lill återiäggning skulle ge upphov till
belydande nya strömmar av koncernbidrag inom åtminslone de större koncernerna.
Härigenom skulle återläggningen indirekt medföra en avsevärd merbelastning på
administration och kontroll. Skall detta resultat undvikas, måste en
begränsning göras. Som villkor för återiäggning bör fordras att del moltagande
företagel inte har fätl avdrag vid inkomsttaxe­ringen för koncernbidrag till
någct annal företag. Med en sådan inskränk­ning synes systemel få tiUräcklig
stadga för att kunna accepteras från administrativ synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutsatsen är atl en beslämmelse bör införas som medger
alt elt koncern­bidrag hell eller delvis får ålerläggas vid
vinstdelningsbeskaltningen, dock endast under förutsättning alt det företag som
har mottagit bidraget inte vid inkomsttaxeringen har fått avdrag för något
utgivet bidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4 Kommissionärsförelag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4.1
Nuvarande regler&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
skatterättsliga reglerna om kommissionärsförelag har systematiskt etl&lt;br&gt;
nära samband med koncernbidragsreglerna. De innebär alt resultatet av en&lt;br&gt;
rörelse som har bedrivits av ett företag (kommissionärsföretaget) fär redo-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;visas hos ett annat
företag (kommitlentföretaget). Beroende på om verk-     Prop. 1986/87:42
samheten ger överskott eller underskott godtas därmed en vinstöverföring lill
eller från kommillenlförelagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Etl kommissionärsförelag i skatterättslig mening
skiljer sig i regel avse­värt från en kommissionär i civilrältslig mening.
Kommissionärsförelagel är i normalfaUet ett helt osjälvständigt dotterförelag,
som ofta saknar såväl egna tillgångar som egen personal. En skatterättslig
reglering gjordes förs­ta gången år 1965. Reglerna ändrades väsentligl genom
lagstiftning år 1979 och har numera förts över tiU 2 § 2 mom. SIL. Begreppet
kommissionärs­förelag definieras där som ell svenskt aktiebolag eller en svensk
ekono­misk förening som driver rörelse i egel namn uteslutande för ett eller
flera andra sådana bolags eller föreningars (kommitlentföretags) räkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del vanligaste torde vara att
kommissionärsföretaget är verksami för ett enda kommitlentföretag. Denna
situation regleras i 2 § 2 mom. försia slycket SIL. För att resultatet av
rörelsen i delta faU skall få redovisas hos kommitlentföretaget fordras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att kommissionärsförhåUandel är grundat på ett
skriflligl avtal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;all kommissionärsföretaget inle under beskattningsåret
har drivii verksamhel i nämnvärd omfattning vid sidan av ifrågavarande rörelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;c)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;atl rörelsen har bedrivits på del angivna sättet
under hela beskatt­ningsåret för båda företagen eller sedan
kommissionärsföretaget började bedriva verksamhet av någol slag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;d) all beskattningsåren för båda förelagen utgått
vid samma tidpunkt&lt;br&gt;
samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;e) att båda förelagen skulle ha rätt fill avdrag
för koncernbidrag som&lt;br&gt;
under beskattningsåret hade lämnats fill det andra företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Villkoret under e innebär bl.a. alt en resultatöverföring
godtas endast i de fall där de båda företagen har ett sådant kvalificerat
ägarsamband som fordras enligl koncernbidragsreglerna (se avsnitt 5.3.1). I
villkoret ligger också - vilket har särskilt intresse för den fortsatla
framställningen - atl den huvudsakliga verksamhelen för båda förelagen skall
avse rörelse eller fastighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Etl kommissionärsförelag kan också vara verksami
för två eller flera kommitlentföretag samtidigt. Enligt Iredje stycket i del
aktuella lagmmmet gäller i princip samma krav i della fall. Villkoret i första
stycket e hindrar normall all två eller flera förelag driver rörelse genom elt
gemensaml ägt kommissionärsförelag. Med lanke på alt sådana samarbelsformer
ibland kan bäras upp av starka organisatoriska eller marknadstekniska skäl har
en möjlighet öppnats för RSV att dispensera från koncernbidrags villkoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 2 § 2 mom. SIL har utformats så
att det skall framgå att kommissionärsföretaget trots inkomslöverflyttningen är
att betrakta som elt rörelsedrivande förelag. I Qärde stycket har dessulom
föreskrivils all inkomsi, som enligt försia eller iredje slyckel redovisas hos
kommil­lenlförelagel, skall behandlas hos detta företag som om företagel självl
hade bedrivit rörelsen. Godtas kommissionärsförhållandet behandlas såle­des
båda företagen som rörelsedrivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I VDL finns inte några särregler om
kommissionärsförelag. Del betyder&lt;br&gt;
bl.a. alt en resultatöverföring tiU ell kommitlentföretag som godtas vid&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inkomsttaxeringen kommer
all beaklas också vid beräkningen av vinsl-     Prop. 1986/87:42
delningsunderlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4.2
Behovet av översyn&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
en början bör uppmärksammas ett problem som har uppkommil vid
inkomsttaxeringen. Frågan gäller tillämpningen av koncernbidragsvill­koret i 2
§ 2 mom. första slycket e SIL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Villkoret infördes år 1979. I förarbetena framhölls
att särskilda spärrar har ställts upp för att hindra all bestämmelserna om
uldelningsbeskatlning kringgås med hjälp av koncernbidrag och för atl förebygga
risken för missbruk av annal slag. Det ansågs anmärkningsvärt att företagen
genom att ingå kommissionärsavtal kunde sätta spärreglerna helt ur spel. Av
denna anledning gjordes rätten till resultatöverföring i kommissionärsför­hållanden
beroende av att fömtsättningarna för avdrag för koncembidrag var uppfyllda
(prop. 1978/79:210 s. 170 ff.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Etl genomgående krav för att koncernbidrag skall
kunna ges och las med verkan vid inkomsttaxeringen är all den huvudsakliga
verksamhelen för både givare och mottagare avser rörelse eller fastighet (2 § 3
mom. första stycket a SIL). Den fråga som har aktualiserats är om man vid
tillämpning­en av koncernbidragsvUlkorel skall beslämma kommitlentföretagels hu­vudsakliga
verksamhet med eller ulan beaklande av den rörelse som kom­missionären enligl
ett ingånget avtal skall bedriva för kommiltentföretagets räkning. En
uppfallning, som har hävdats av en taxeringsmyndighet vid 1985 års taxering, är
alt bedömningen skall göras med bortseende från kommissionärsrörelsen. Denna
tolkning innebär att kommissionärsrörel­sen skall räknas in i
kommiltentföretagets verksamhet (jfr 2 § 2 mom. fjärde stycket SIL) endast om
och när det har kunnat konstateras att förutsättningarna för att godta
kommissionärsförhållandet - däribland koncernbidragsvillkorel - redan är
uppfyllda. Enligl en annan uppfallning skulle denna tolkning strida mot syftet
med 1979 års lagstiftning och medföra en av lagstiftaren inle avsedd
begränsning i möjligheterna atl driva rörelse genom kommissionärsförelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den inkomstskatterättsliga frågan får naturligtvis
betydelse även för vinstdelningsbeskaltningens del. Blir elt
kommissionärsförhållande under­känt vid inkomsttaxeringen på den grunden all
koncernbidragsviUkorel inle är uppfyllt, kommer förhållandel all underkännas
också vid vinstdel­ningsbeskaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare råder viss osäkerhet om hur reglerna i VDL
skall lillämpas i de fall där kommissionärsförhållandet godtas. Bestämmelserna
i 2 § 2 mom. SIL reglerar endast beskatlningen av rörelseinkomsten. Vid
vinstdelnings­beskattningen skall också tillgångar och skulder
inflationskorrigeras och del lönebaserade fribeloppet beräknas. Frågan har
ställts om kommittenl­förelaget vid dessa beräkningar får eller skall beakta
tillgångar och skulder hos kommissionärsföretaget och löner till personal som
formellt är anställd hos delta företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:206.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4.3 Överväganden och
förslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
föregäende avsnitt framgår atl det råder delade meningar om hur elt av de
grundläggande kraven i bestämmelserna om kommissionärsförelag -nämligen
koncernbidragsvillkorel - skall tillämpas. Det är angelägel att i det nu
akluella sammanhanget ta ställning i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ordalydelsen av bestämmelserna i 2 § 2 mom. SIL ger
möjligen stöd för den tolkning som enligt det föregående har hävdats från en
taxeringsmyn­dighets sida. Enligt fjärde stycket gäller att inkomst som
enligtförsia eller Iredje stycket redovisas hos kommittenlförelaget skall
behandlas hos detla företag som om det självl hade bedrivit rörelsen. I första
stycket anges de villkor som skall vara uppfyllda för atl inkomsten verkligen
skall få redovi­sas hos kommillenlförelagel. Till dessa villkor hör
koncernbidragsvill­koret, som i sin lur fordrar atl kommittentens huvudsakliga
verksamhet avser rörelse eller faslighel. Dessa regler kan läsas så alt
koncernbidrags­villkoret skall prövas utan hänsyn lill kommissionärsrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Konsekvensen av denna tolkning skulle bli att etl
kommissionärsförhål­lande kan godtas endast om kommitlenten vid sidan av
kommissionärsrö­relsen bedriver en verksamhet som huvudsakligen avser rörelse
(eller fastighet). Möjligen skulle det vara tillräckligt att företagel bedrev
sådan verksamhet vid den tidpunkt då kommissionärsavtalel ingicks. Den histo­riska
bakgrunden skulle då få betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del kunde tyckas att tolkningen skulle medföra en
stark begränsning i möjligheterna atl utnyttja kommissionärsinslitutel. Så är
dock knappast fallet. Detta sammanhänger med den förskjutning som under senare
tid har skelt i praxis när det har gällt atl dra gränsen mellan
förvaltningsföretag och rörelsedrivande företag. RSV (nämnden för rättsärenden)
har vid sin prövning av ansökningar om dispens enligt 7 § 8 mom. åttonde
stycket SIL och om förhandsbesked funnit alt elt moderföretag, som i inte
obetydlig omfattning fullgör koncerngemensamma uppgifter (l.ex.
företagsledning, administration, redovisning eller finansiering) för
rörelsedrivande dotter­företags räkning, skall anses delta i den inom koncernen
bedrivna rörelsen på ett sådant sätt att även den koncerngemensamma funktionen
är alt belrakta som rörelse i skatterättslig mening. Regeringsrätten har
godtagit della synsätt (se särskilt regeringsrättens dom den 10 mars 1986 i mål
nr 4862-1985). Det kan med fog antas atl många kommitlentföretag fullgör just
sådana koncerngemensamma funktioner som enligt denna praxis utgör rörelse och
att de därför - även med bortseende från den rörelse som bedrivs genom
kommissionärsföretaget - uppfyUer koncernbidragsvill­korel. Detla hindrar dock
inte alt det fortfarande kan tänkas förekomma fall där elt kommitlentföretag
inte uppfyller vUlkorel om man vid bedöm­ningen av dess verksamhet bortser från
kommissionärsrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan är då vilka krav som med hänsyn lill
lagstiftningens syfte bör&lt;br&gt;
slällas på kommittenlförelaget. Koncernbidragsvillkoret infördes, såsom&lt;br&gt;
redan nämnls, för att hindra all spärreglerna i koncernbidragssystemel&lt;br&gt;
kringgås genom kommissionärsavtal. SkaU delta syfte tillgodoses bör man&lt;br&gt;
alltjämt kräva atl det föreligger ett sådanl kvalificerat koncemförhållande&lt;br&gt;
mellan kommittent och kommissionär som fordras för att de skaU kunna ge&lt;br&gt;
koncembidrag tUl varandra. I princip är det också motiverat alt upprälthål-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'°&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;la
kravet att kommiltentföretagets huvudsakliga verksamhet skall avse Prop.
1986/87:42 rörelse (eller fastighet). Det bör således inte godtas att
resultatöverföring sker till etl moderförelag vars verksamhet huvudsakligen
avser t.ex. vär­depappersförvallning. Däremot synes det inte föreligga något
skäl mot atl vid bedömningen av vad som är den huvudsakliga verksamheten
behandla kommissionärsrörelsen som om den bedrevs av moderförelagel. Etl så­danl
beaktande av kommissionärsrörelsen synes tvärtom slå bäst i över­ensslämmelse
med den koncernsyn som praxis numera har anlagt vid avgränsningen av begreppet
förvaltningsförelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighel med del anförda bör bestämmelserna i 2 §
2 mom. SIL kom­plelleras med en regel som uttryckligen anger atl man vid
prövningen av koncernbidragsvillkoret skall räkna den av kommissionärsföretaget
be­drivna rörelsen som en del av kommiltentföretagets verksamhel. Även
kommissionärsföretaget får naturiiglvis, liksom hittills, räkna in rörelsen i
sin verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härefter återstår frågan hur reglerna i VDL skall
tiUämpas på de kom­missionärsförhållanden som godtas vid inkomsttaxeringen. Det
har redan lidigare konslalerals atl resullalöverföringen lill
kommitlentföretaget skall beaktas också vid vinstdelningsbeskaltningen. Vad
frågan gäller är när­masl hur inflationskorrigeringen och beräkningen av det
lönebaserade fribeloppet skall genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det förekommer all den personal som är sysselsatt i
rörelsen formellt inte är anställd hos kommitlentföretaget utan hos kommissionärsföretaget.
Eftersom hela resultatet av rörelsen skall redovisas hos kommillenlförela­gel,
är del rimligt alt detta företag, oavsett de formella anställningsförhål­landena,
får beakta samtliga lönekostnader som är hänförliga tiU rörelsen vid sin beräkning
av del lönebaserade fribeloppet. När det gäller inflations­korrigeringen är ett
liknande betraktelsesätt motiverat. Åtminslone som huvudregel bör gälla atl
kommittenlförelaget får beakta de lillgångar och skulder som hör till rörelsen.
Poster som inte har samband med denna bör däremoi inle beaktas (några mer
betydande sådana posler lär normalt inte förekomma, eflersom
kommissionärsföretaget enligt 2 § 2 mom. SIL inte får driva annan rörelse än
kommissionärsrörelsen och inte heller får bedri­va verksamhel &amp;quot;i nämnvärd
omfattning&amp;quot; vid sidan av rörelsen). Det som nu har sagts om del
lönebaserade fribeloppet och inflationskorrigeringen synes kunna uppnås redan
inom ramen för nuvarande regler (jfr RSV:s handledning för rörelse- och
jordbruksbeskaltning 1986 s. 602). Någon lagreglering synes inte erforderlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Omstruktureringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
förelagssektorn sker en fortlöpande omstrukturering. Del kan vara&lt;br&gt;
fråga om en omorganisalion inorn en beslående koncern, elt samgående&lt;br&gt;
mellan tidigare fristående företag, en delning av etl företag (s.k. fission)&lt;br&gt;
eller etl byte av företagsform (t.ex. en övergång från enskUd firma till&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;aktiebolag).
Ett viktigt led i omslmklureringen är i många fall att något av Prop.
1986/87:42 de berörda förelagen överlåter hela sin verksamhet, en
verksamhelsgren eller särskilda tillgångar tUl ett annat. Enligt vanliga regler
skulle överlåtel­sen ofta utlösa inkomstbeskattning. Del kan finnas risk för
alt en sådan beskattning hindrar eller försvårar omstruktureringarna. I
lagstiftning och praxis har utvecklats ell regelsyslem som har lill syfte atl
eliminera sådana effekter (i det följande bortses från de
lagstiflningsingripanden som i pre­ventivt syfle har gjorls mol vissa
föreleelser inom fåmansbolagssektorn, l.ex. inlerna aklieöverlåtelser och
vinslbolagstransaklioner).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En genomgående princip vid
realisafionsvinslbeskatlningen är alt någon beskattning av s. k. förtäckt
reaUsafionsvinsl inlé skaU förekomma. Vid en överlåtelse av en tiUgång som
omfattas av realisationsvinstreglerna skall det faktiskt befingade vederlaget
ligga tiU gmnd för vinstberäkningen även om del understiger tillgångens
marknadsvärde. Genom atl överlåta tUl­gångar av del slag som nu avses tiU elt
pris som inte översiiger anskaff­ningsvärdet (eller snarare det
omkoslnadsbelopp som beräknas enligt reali­salionsvinstreglerna) kan företagen
förhindra alt överlåtelsen ufiöser in­komstbeskattning. I 2 § 4 mom. nionde
stycket SIL finns dessulom sär­skilda beslämmelser som gör det möjligl all inom
en koncem överiåla bl. a. organisalionsaklier till ell högre pris än
anskaffningsvärdet ulan alt överlå­telsen leder tUl omedelbar
realisafionsvinslbeskaltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När del är fråga om lager, inveniarier och andra
lillgångar vars avyttring skaU behandlas enligt rörelsereglerna gäller
generelll all en försäljning fiU etl pris som översiiger det skallemässiga
restvärdet leder liU inkomstbe­skattning. Om överlåtelsen sker mellan svenska
företag som fiUhör samma koncern kan beskatlningen ofta eUmineras genom
koncernbidrag. I om-slmklureringsfallen är del emellerlid vanligl all prisei
bestäms tUl elt belopp som inle överstiger överiålarens skatlemässiga reslvärde
eller -vid vissa fusioner - atl någol vederlag inle bestäms. Om vanliga regler
tillämpades, skulle även sådana överlåtelser kunna utlösa en inkomstbe­skattning
som baserades på marknadspriset (s.k. uttagsbeskattning). Ge­nom SärskUda
bestämmelser har lagstiftaren setl till att vissa former av fusioner kan
genomföras ulan sådan beskattning. För övriga omstmklure-ringsfall har i praxis
utvecklats regler som innebär att uttagsbeskattning också i dessa fall ofta kan
underlåtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsbeskaltningen utgår från det underlag
som beräknas vid inkomsttaxeringen. Det betyder att en överlålelse som inte
leder tiU in­komstbeskattning i princip inte heller ufiöser någon
vinstdelningsbeskalt-ning. Hell undantagslöst gäller emellerlid inle detla. De
justeringar av underlaget som görs vid vinstdelningsbeskaltningen kan medföra
alt en överlåtelse som är inkomstskattemässigl neutral medför etl ökal uttag av
vinsidelningsskall hos de berörda förelagen. Särskild betydelse i delta
hänseende har bestämmelserna i 3 § VDL om behandlingen av förändring­ar i
lagerreserver och reserver för pågående arbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I delta kapitel diskuteras i första hand
möjligheterna atl genom ändringar&lt;br&gt;
i VDL eliminera den merbeskaltning som överlåtelser i samband med&lt;br&gt;
omstruktureringar kan ge upphov lill. I avsnill 6.2 uppmärksammas be­&lt;br&gt;
handlingen av lagerreserver och reserver för pågående arbeten vid om-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6    Riksdagen 1986/87. 1 saml. nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stmkturering
inom en beslående företagsgmpp. Vad som där sägs har i Prop. 1986/87:42 princip
tillämplighet på samtliga omstmktureringsfaU, även fusionema. Av både
systematiska och framställningslekniska skäl har emellertid frågan om
beskattningen vid fusion brutits ut. Den behandlas separal i avsnitt 6.3.
Återläggningsreglerna i 3 § VDIL omfallar också andra poster, nämligen
ändringar som avser resullaluljärnningsfonder och internvinstkonton. De
effekler som återläggningen av dessa posler kan medföra är emellertid inle
specifika för omstruktureringarna och förbigås i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2 Behandlingen av lagerreserver m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.2.1
Nuvarande regler&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
merbeskaltning som kan inträda i samband med omslmklureringama beror, som
nämnts i inledningen, främst på de beslämmelser i 3 § VDL som anger hur
förändringar i lagerreserver och reserver för pågående arbeten skall behandlas.
Här görs lill en början en sammanfallning av de bestämmelser i
inkomstskatleförfattningarna och VDL som reglerar dessa poster. En mer
delaljerad analys aiV vissa effekler redovisas i näsla avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lager&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
ersällning som erhåUs för avyttrade lagertillgångar är skattepliktig oavsell om
avyttringen omfaltar enbart sådana lillgångar eller ulgör etl led i en
avveckling eller överlålelse av hela rörelsen. Hela kostnaden för anskaffning
(inköp, tillverkning m.m.) är avdragsgiU enligt 29 § 1 mom. KL men värdet av
utgående lager skall beaktas enligt 41 § samma lag. Innebörden av regelsystemet
kan i själva verket beskrivas på följande sätl. Ulgiften för anskaffning skall
periodiseras. Huvudregeln är att avdrag skall göras när de inköpta
lagertUlgångarna eller de förädlade produklerna avytt­ras (eller utrangeras
eller förbrukas). Under innehavet medges dock av­drag för värdenedgång, oavsett
om denna beror på ändrade marknads­priser eller inkurans. Dessutom har
företagen betydande möjligheter till konsolidering genom nedskrivning. En
nedskrivning innebär atl avdrag görs &amp;quot;i förväg&amp;quot;, dvs. innan
tillgångarna har avyttrats. Enligt huvudregeln i punkl 2 av anvisningarna fill
41 § KL får avdrag göras för nedskrivning med högst 50 % av lägsla värdet (det
lägsta av anskaffnings- och återan-skaffningsvärdena) minskat med inkurans (här
förbigås de s. k. supplemen-tärteglerna och de särskilda regler som gäller för
lager av fastigheter och värdepapper). Det belopp varmed nedskrivning har
gjorts utgör lagerteser­ven. När nedskrivna lagertillgångar avyttras, skall det
avdrag som då medges begränsas lill den inte redan konsumerade delen av
anskaffnings­värdet. Detla åstadkoms genom att de lidigare gjorda
nedskrivningarna återförs (lagerteserven upplöses).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om lagertillgångar överlåts till någon närstående
utan vederlag eller för&lt;br&gt;
ett pris som understiger marknadsvärdet, är huvudregeln att beskattning&lt;br&gt;
skall ske som om en försäljning tiU marknadspris hade ägt rum, s.k.&lt;br&gt;
uttagsbeskattning (här bortses från de fall där hela förvärvskällan överförs&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom en överlåtelse som
skattemässigt betraktas som gåva; i dessa faU     Prop. 1986/87:42 sker inte
någon uttagsbeskattning eflersom gåvolagaren i inkomslskatle-hänseende - dvs.
med avseende på bl.a. avskrivningsunderlag och rest­värden — anses träda i
givarens ställe).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten är således alt en överlåtelse av
lagertUlgångar fiU när­stående för underpris skall leda fill uttagsbeskattning.
Som berörls i inled­ningen medger dock praxis all undanlag i vissa fall görs
från denna princip (se fill del följande Thorell, Skattefrågor vid byle av
förelagsform. Skatte­nytt 1985 s. 369 ff., med hänvisningar). En första
fömtsättning för atl uttagsbeskattning skall underlåtas är atl lagerlUlgången
inle i och med överlåtelsen byter skatlemässig karaklär. Kommer den i
mottagarens hand alt bli anläggningslillgång, skall överlåtaren i princip
utlagsbeskaltas. Vi­dare fordras alt tillgången inte förs över från ett
dubbelbeskaltat till etl enkelbeskattat subjekt. Underläts ultagsbeskattning i
etl sådant fall, skuUe reglerna om dubbelbeskattning kunna kringgås. Slutligen
krävs alt det föreligger en viss grad av ägarsamband eller intressegemenskap
mellan överiåtare och förvärvare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden av del sistnämnda kravet är inte helt
klar. Om överlåtelsen sker mellan två koncernföretag och fömtsättningar finns
atl medge överlå­taren avdrag för öppet koncernbidrag till förvärvaren, har
uttagsbeskatt­ning av naturliga skäl ansetts kunna underlåtas. Även i andra
fall har dock en överlålelse kunnal ske utan uttagsbeskattning. Etl exempel
erbjuder rättsfallet RÅ80 Aa 126 (= RSV/FB Dt 1981:12), där vissa
omsättningstill­gångar överfördes från elt akliebolag lill ett annat som ägdes
av samma fysiska personer. Ett i praxis ofta förekommande fall är att en fysisk
person överför omsätlningslillgångar till etl närslående akfiebolag som avses
fortsätta rörelsen. I regel har det varit fråga om elt av överiåtaren helägt
bolag (jfr det ofta åberopade RÅ83 1:35). Praxis har dock inle upprätthållit
något krav på ägaridenlitel. I RÅ80 Aa 61 (= RSV/FB Dt 1981:10) godtogs en
överlåtelse tiU etl aktiebolag som ägdes av överiåtaren och hans barn. I några
opublicerade förhandsbesked har ullalats att en överlåtelse kan ske ulan
uttagsbeskattning lill elt aktiebolag som ägs av överlåtaren eller av honom
närstående personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det skall tilläggas alt uttagsbeskattning har
underlåtits inte endast i de fall där överlåtelsen har omfattat en hel rörelse
eller rörelsegren utan även när enstaka lagertUlgångar (eller inventarier) har
förts över. Nyssnämnda RÅ80 Aa 61 och även RÅ82 Aa 218 är exempel på detla. De
opublicerade förhandsbeskeden ger ytterligare exempel på samma sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det hittills sagda har avsett villkoren för att
underiåla uttagsbeskattning,&lt;br&gt;
dvs. en beskattning som träffar del belopp varmed marknadsvärdet över­&lt;br&gt;
stiger köpeskillingen för de överlåtna lagertillgångarna. Åven om dessa&lt;br&gt;
villkor är uppfyllda, är därmed inte sagt att köpeskillingen i andra hänseen­&lt;br&gt;
den skall godtas vid inkomsttaxeringen. Antag alt köpeskillingen under­&lt;br&gt;
stiger de överförda lagertillgångarnas nettovärde (lägsla värdet minskat&lt;br&gt;
med inkuransavdrag och nedskrivning; se nästa avsnitt angående termino­&lt;br&gt;
login). Försäljningen leder därmed - även sedan upplösningen av lagerte­&lt;br&gt;
serven beaktats - till en föriusl för överlåtaren. Får denna utnyttjas för&lt;br&gt;
avdrag mot andra intäkter? I praxis har godtagits atl fastigheter som utgör&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;omsättningstillgångar
överlåts till elt pris som motsvarar nämnda nelto- Prop. 1986/87:42 värde
minskat med det belopp varmed värdeminskningsavdrag har gjorts i förvärvskällan
annan fastighet (se bl.a. RÅ79 1:29 och RÅ83 1:35). Detta kan uttryckas så att
förlusten på grund av försäljningen har fått kvittas mot den återföring av
värdeminskningsavdrag som skall göras på gmnd av försäljningen. Det är inte
hell klart om - och i så fall under vilka förutsätt­ningar - en förlust av
delta slag i övrigl kan utnyttjas vid taxeringen. En annan fråga gäller
förvärvarens beskattning. För denne ulgör den överens­komna köpeskillingen
lagrets anskaffningsvärde. Det är ovisst om förvär­varen alltid får basera sin
lagernedskrivning på detla värde eller om hänsyn skall tas även till
överlåtarens förhållanden. Antag att överlåtaren har anskaffat
lagertillgångarna för 1000 och gjort en nedskrivning med 500 samt alt
överlåtelsen sker till elt pris motsvarande nettovärdet 500. Frågan om
förvärvaren har rätt atl göra ytterligare nedskrivning med 250 synes ännu inte
ha besvarats i praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I VDL finns inle några särbestämmelser om
överlåtelser mellan när­stående företag. Har uttagsbeskattning underlåtits vid
inkomsttaxeringen, sker inle någon sådan vid beräkningen av
vinsldelningsunderiagel. När del gäller behandlingen av lagerreserver innebär däremoi
bestämmelserna i 3 § första stycket 6 och 7 VDL att ett betydande avsteg görs
från inkomsttax­eringen. Den grundläggande principen är att
bokslutsdispositioner (fria reserveringar) inte skall påverka
vinsldelningsunderiagel (Ds Fi 1983:13 s. 31 och 63, prop. 1983/84:50 del A s.
60 och 88 f.) och atl förändringar i lagerteserven följaktligen inle skall få
slå igenom vid vinstdelningsbeskalt­ningen. Det betyder alt ett avdrag för
lagernedskrivning som har medgetts vid inkomsttaxeringen skall återföras vid
beräkningen av vinstdelningsun­derlag (punkl 6) och att å andra sidan en
reservupplösning som beaktats vid inkomsttaxeringen skall räknas av från
vinstdelningsunderlaget (punkt 7). Konsekvenserna av dessa beiitämmelser skaU
belysas mer utförligt i nästa avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pågående
arbelen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detla
uttryck syftar på sådana arbeten för annans räkning som elt företag har
påbörjat men inte avslutat vid räkenskapsårets uigång. Företaget har haft
utgifter för arbetet men har samtidigt skaffat sig elt anspråk på ersätt­ning.
Värdel av det utförda arbelet är en tillgång som kan ses som ett mellanting
mellan en fordran och en lagertillgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För vissa verksamheier, nämligen byggnads-,
hantverks-, anläggnings-och konsultrörelser, har frågan om behandlingen av
pågående arbeten numera reglerats i punkt 3 a av anvisningarna till 41 § KL.
Bestämmelser­na skiljer mellan arbete på löpande räkning och arbete till fast
pris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid arbele på löpande räkning i lagstiftningens
mening (se definitionen i anvisningspunktens andra stycke) behöver utgifterna
inte lill någon del aktiveras ulan får belasta rörelsens resultat löpande.
Intäktema beskattas i takt med faktureringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av störte intresse med tanke på
vinstdelningsbeskattningen är betäm­&lt;br&gt;
melserna om arbete till fast pris. Här gäller alt de indirekla kostnaderna&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte
behöver aktiveras. Det föreskrivs nämligen alt värdel av pågående Prop.
1986/87:42 arbeten skall tas upp till lägsl 85 % av nedlagda direkta kosinader
såvitt avser byggnads-, anläggnings- och hanlverksrörelse och till 100 % av di­rekta
kostnader minskat med etl basbelopp när det är fråga om konsultrö­relse. Detla
betyder för t.ex. byggnadsföretagens del atl del finns ett reserveringsutrymme
molsvarande samfiiga indirekla och 15 % av de di­rekta kosinaderna. I prop.
1980/81:68 s. 144 framhöUs att del inte finns något som hindrar all etl förelag
i sina räkenskaper aktiverar samtliga direkta och indirekla kostnader och
därefler gör en öppen reservering i form av en bokslutsdisposilion om delta
överensslämmer med tiUämpad praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av förarbetena till VDL framgår att en nedskrivning
av värdet av på­gående arbelen i princip omfattas av återläggningsreglerna i 3
§ första slyckel 6 och 7. Ell vid laxeringen medgivet avdrag för nedskrivning
skall återföras vid beräkningen av vinstdelningsunderlag och en reservupplös­ning
skall räknas av från detta underlag. Enligt elt uttalande i prop. 1983/84:50
del A s. 90 bör återföringen avse nedskrivningen av direkla kostnader och
dessutom, om även ett belopp molsvarande indirekla kost­nader redovisas som en
obeskattad reserv i bokslulel, de sisinämnda kostnadema. Det framhölls
samlidigt att någon återföring inle skall äga mm om förelaget kan visa att
nedskrivningen har varit nödvändig för atl uppfylla kravet på god
redovisningssed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.2.2
Behovet av översyn&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åven
i detla avsnill behandlas lager och pågående arbeten var för sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lager&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
skrivelser tiU finansdepartementet från Telefon AB L M Ericsson (se även
avsnitt 5.3.2) och FAR har framhållils all reglerna i VDL kan ge oönskade
effekler när lagertillgångar förs över mellan förelag inom en koncern. Samma
fråga har lagils upp i riksdagen och i den allmänna debatten saml vid olika
företags underhandskontakter med departementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I del följande skaU de påtalade effeklerna belysas
med några schema­tiska exempel. Först måste dock terminologin klargöras. Frågan
disku­teras lämpligen i anslulning fiU periodiseringsreglema i punkl 2 av anvis­ningarna
lill 41 § KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dessa regler har formen av föreskrifier om del
lägsta värde fiU vUket&lt;br&gt;
lagret vid beskattningsårels uigång får tas upp. De inneliggande lagertiU-&lt;br&gt;
gångarna skall först identifieras med lillämpning av principen först in -&lt;br&gt;
först ul. Därefler skall del lägsla av anskaffnings- och återanskaffningsvär-&lt;br&gt;
dena för lillgångama fastställas och avdrag för eventuell inkurans göras.&lt;br&gt;
Det värde som då framkommer kaUas här bruttovärdet. Enligt huvudregeln&lt;br&gt;
i anvisningspunkten får lagret inle las upp fill lägre belopp än 50 % av&lt;br&gt;
bmitovärdet. Nedskrivning får med andra ord göras med högst 50 %. Det&lt;br&gt;
värde som återstår efter nedskrivning kallas i fortsättningen lagrets netto­&lt;br&gt;
värde. Lagerteserven är således skiUnaden mellan brutto- och nellovärdel.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som intäkt vid en försäljning av lagerfillgångar
tas upp det vederlag som Prop. 1986/87:42 erhålls vid försäljningen, oavsett om
del beslår av t.ex. kontanter eUer en fordran på köparen eller ges i den formen
atl köparen övertar betalningsan­svaret för vissa skulder (etl &amp;quot;övertagande&amp;quot;
av en lagerreserv kan däremot inte betraklas som elt &amp;quot;vederlag&amp;quot;, se
mera nedan). Avdrag får göras för den utgift som säljaren hafl för
anskaffningen av de sålda tillgångarna i den mån avdrag inle redan fidigare har
gjorts för värdenedgång (l.ex. inkurans) eller nedskrivning. Om tillgångarna
har anskaffats elt tidigare år, vilket förutsätts i exemplen nedan, är deras
bruttovärde vid beskattningsårets ingång en avgående post och den på
tillgångarna belöpande lagerteserven en tUlkommande post. Med tanke på
vinstdelningsbeskaltningen är det viktigt atl hålla isär dessa poster. Med
residtatet av försäljningen menas i exemplen försäljningspriset minskat med
bruttovärdet. Den lillkommande posten kallas upplösning av lagerreserven.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det var lidigare vanligt att lagemedskrivningarna
bokfördes enligl meto­den för direkl nedskrivning. Den innebar bl.a. att
resuhalräkningen belas­tades med en posl som i princip var sammansatt av
anskaffningsvärdet för sålda varor och förändringen i lagerreserven. Vidare
innebar den atl lag­rets nettovärde logs upp som lillgång i balansräkningen och
atl lagerreser­ven inte redovisades öppet. Numera skaU varje bokföringsskyldig
enligt 14 § tredje stycket BFL redovisa lagerteserven öppel i bokslutet Gfr där­emot
beträffande den offentliga årsredovisningen 11 kap. 5 § ABL och 2 kap. 5 §
ÅRL). Detla medför i princip atl lagernedskrivningen görs enligt metoden för
indirekt nedskrivning. Resultaträkningen påverkas av två separata poster, av
vilka den ena avser anskaffningsvärdet av sålda varor (bmitovärdet) och den
andra förändringen av lagerreserven. I balansräk­ningen redovisas del
kvarliggande lagrets bmttovärde som tillgång och lagerteserven som en skuld
(obeskattad reserv).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del står helt klarl att resultatet vid
vinslddningsbeskattningen inte skall påverkas av vilken nedskrivningsmetod som
har använts. Även om ett företag skulle underlåta att redovisa lagerreserven
öppet, måste ändå vid beräkningen av vinstdelningsunderlag klargöras vilka
ändringar som har skett i lagerreserven Ofr definifionen av lagerreserv i prop.
1983/84:50 del A s. 89). Fömtsatt atl ändringarna har påverkat
inkomsttaxeringen skall de ålerläggas enligl 3 § försia slyckel 6 eUer 7 VDL. I
det följande antas för enkelhetens skuU alt lagerteserven redovisas öppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avsikten med de följande exemplen är att belysa de
effekter som in­träder när etl förelag som innehar lagertillgångar för över
dessa tiU ett närstående företag innan en exlern försäljning sker. Det antas
alt del överlåtande företaget (överiåtaren i exemplen) under ett tidigare år
har anskaffat tillgångama för 1000, vilkel också utgör lagrets bmttovärde vid
årels ingång, och gjort avsättning till lagerteserv (nedskrivning) med 500.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beskatlningsresultatel när den externa
försäljningen föregås av en över­&lt;br&gt;
föring till ett närstående förelag (mottagaren i exemplen) bör jämföras med&lt;br&gt;
det som skulle ha erhållits om överlåtaren hade valt att i stället göra en&lt;br&gt;
direkl externförsäljning. Antag atl denna sker till ett oförändrat pris,&lt;br&gt;
1000 kr. Resultatet av försäljningen, såsom det nyss definierats, blir -HO.&lt;br&gt;
Samlidigt sker en uppläsning av lagerreserven (-1-500). Resultatet vid in-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;komsttaxering och
vinsldelningsbeskattning kan sammanfallas enligl föl-     Prop. 1986/87:42 jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Resultat
av försäljningen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;±    O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upplösning
av lagerteserven&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inkomsttaxering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-1-500'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Återiäggning
enligt VDL&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinsldelningsunderiag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;±   O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överiåtaren har på grund av den tidigare
nedskrivningen redan fått avdrag vid inkomsttaxeringen för halva
anskaffningsvärdet. Upplösningen av lagerteserven medför atl det netloavdrag
som erhålls på gmnd av försäljningen inle översiiger den reslerande hälften.
Eftersom avdrag för lagernedskrivning inte har medgetts vid
vinstdelningsbeskaltningen, skall inte heller upplösningen av reserven räknas
in i vinsldelningsunderiagel. Delta påverkas således varken av upplösningen
eller av den tidigare ned­skrivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan är alltså vad som händer om den externa
försäljningen föregås av en överföring av lagret till elt närstående företag.
Med hänsyn till de exempel som har lämnals i de fidigare berörda
framställningarna finns det anledning att belysa tre olika alternativ. En
gemensam ulgångspunkl är alt förelagen vill genomföra den interna överlåtelsen
på elt sådant sätt att den inle utlöser någon inkomstbeskattning hos
överiåtaren. Del antas atl fömt­sättningarna för all underiåla
uttagsbeskattning är uppfyllda (jfr avsnill 6.2.1) och all priset vid den
exierna försäljningen är oförändrat 1000. TiUs vidare antas också all
omständigheterna är sådana att överlåtaren kan få avdrag för koncernbidrag till
mollagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alternaiiv
1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
interna överlåtelsen sker till ett pris som moisvarar lagrets netto­värde.
Mottagaren bokför detia som anskaffningsvärde och gör inie nå­gon nedskrivning
(netto/netto-metoden)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hos överlåtaren medför den interna överlåtelsen —
på samma sätt som den direkta externförsäljningen — en upplösning av
lagerreserven som skall beaktas vid förelagets inkomsttaxering och därmed också
skall föran­leda avdrag enligt 3 § första stycket 7 VDL. Mottagarens
ingångsvärde på lagret är 500. Den efterföljande externa försäljningen (till
priset 1000) medför inte någon reservupplösning hos mottagaren. Resultatet blir
föl­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
I detta och de följande exemplen har bortsetts från att den beskattnings­&lt;br&gt;
bara inkomsten vid beräkningen av vinstdelningsunderlag skall minskas&lt;br&gt;
med årets inkomstskau (52 %).&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överlåtaren&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Resultat av den inlerna
överlåtelsen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upplösning
av lagerteserven&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inkomsttaxering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;±   O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Återiäggning enligt VDL&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsunderlag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mottagaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Resultat av den exierna
försäljningen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upplösning
av lagerreserv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    -_&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inkomsttaxering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ålerläggning enligl VDL&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsunderlag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Företagen kan således åstadkomma att
inkomstbeskattningen skjuts upp till dess den externa försäljningen sker.
Förfarandet är emellertid inte neutralt i vinsldelningshänseende. Överiåtaren
får en negativ post och mottagaren en motsvarande positiv (det senare kommer
inte fram förtån externförsäljningen sker). Kan överiåtaren inte utnyttja den
negativa pos­ten, medför transaktionerna atl koncernen träffas av en
vinstdelningsskatt som inte skulle ha utgått om överiåtaren hade gjort externförsäljningen
direkt (se ovan).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det har hävdats att lagerreserven (skiUnaden mellan
bmtto- och netto­värdet) från koncernens synpunki inte blir upplöst förrän
mottagaren säljer lagret externt och att den återiäggning som i exemplet leder
liU negativt vinstdelningsunderlag för överlåtaren därför i stället borde göras
hos mot­tagaren när detla företag genomför externförsäljningen. I sin nuvarande
utformning synes emellertid bestämmelserna i 3 § VDL inte ge utrymme för en
sådan tillämpning. Överlåtaren och mottagaren är två skilda skatte­subjekt.
Formellt sker hos överlåtaren en lagerupplösning som påverkar dess
inkomsttaxering (resultatet skulle annars bli -500) och därför enligt 3 §
första stycket 7 ger rätl till molsvarande avdrag vid beräkningen av vinst­delningsunderlag.
Utan slöd av uttryckliga regler kan inte detta avdrag &amp;quot;sparas&amp;quot; och i
stället tillgodoföras etl annat skattesubjekt, mottagaren. Det nu sagda har
stöd i ett opublicerat förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Aliernativ
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
inlerna överiåielsen sker UU ett pris som motsvarar lagrets brutto­värde.
Mottagaren bokför detta som anskaffningsvärde och gör en avsätt­ning till
lagerreserv (brulto/brutlo-meloden)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detla fall har diskuierats i avsnitt 5.3.3.
Inkomstbeskattning hos överiå­taren undviks genom all koncernbidrag ges lill
moltagaren. Det antas all den inlerna överiåielsen sker år I och alt mottagaren
gör den externa försäljningen år 2 (till prisei 1000).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;överlåtaren&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultat
av den inlerna överlåtelsen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;±    O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upplösning
av lagerteserven&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Koncernbidrag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inkomsttaxering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;±   O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Återiäggning
enligt VDL&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinsldelningsunderiag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motlagaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Årl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedskrivning av lagret&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Koncernbidrag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inkomsttaxering&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;±   O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ålerläggning
enligt VDL&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsunderlag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resultat av den externa försäljningen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;±    O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Upplösning av lagerreserven&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inkomsttaxering&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Återiäggning enligl VDL&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsunderlag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;±   O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom i alternativ 1 får
överlåtaren en negativ och mottagaren en molsvarande posifiv post vid
vinstdelningsbeskattningen. Av exemplet framgår alt effekten hos mottagaren
inträder redan år 1 även om den externa försäljningen skjuts upp lUl etl senare
år. Det bör filläggas atl snedfördelningseffeklerna i exemplet elimineras om
koncembidrag får ålerläggas vid vinstdelningsbeskaltningen på det sätl som har
föreslagils i avsnill 5.3.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allernaliv 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den intema överlåtelsen sker till eti pris som motsvarar
lagrets netto­värde. Mottagaren bokför emellertid bruttovärdet som anskaffningsvärde
och balanserar deiia med en samiidigi bokförd lagerreserv
(netto/brutto--metoden)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl uppgifl har denna melod
använts vid några förelagsöverlåtelser under senare år. FAR:s inledningsvis
nämnda skrivelse ulgår från etl exempel som bygger på samma melod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad först beträffar överlåtarens
beskattning är utgångspunkten all den&lt;br&gt;
interna överlåtelsen sker fill ett pris som moisvarar lagrets netlovärde. Det&lt;br&gt;
betyder atl del vederlag som lillförs överiåtaren (i form av kontanter, en&lt;br&gt;
fordran på moltagaren, ett övertagande av betalningsansvaret för skulder&lt;br&gt;
e.d.) inle överstiger nettovärdet (500). För överiåtaren leder den interna&lt;br&gt;
överlåtelsen därmed fill en förlust (-500) som vid inkomsttaxeringen ba­&lt;br&gt;
lanseras av upplösningen av lagerreserven (+500). Effekterna har redan&lt;br&gt;
beskrivits vid diskussionen av alternativ 1. Enligt 3 § försia stycket 7 VDL&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
överlåtaren rätt att vid beräkningen av sitt vinsldelningsunderiag räkna Prop.
1986/87:42 av ett belopp som moisvarar reservupplösningen. Man kan enligl
gäUande bestämmelser inle vägra förelaget detta &amp;quot;avdrag&amp;quot;. Det går
t.ex. inle alt hävda atl del &amp;quot;övertagande&amp;quot; av reserven som sker hos
moltagaren (se mera nedan) är en form av &amp;quot;vederlag&amp;quot; som skaU
inkomstbeskatlas hos överiåtaren i slället för upplösningen av lagerreserven
(all &amp;quot;överta&amp;quot; en obeskattad reserv är inte detsamma som all överta
betalningsansvaret för en skuld). Inom ramen för nuvarande regler är det inte
heller möjligt alt på begäran av överiåtaren föra över &amp;quot;avdragel&amp;quot; för
reservupplösningen lill mottagaren (jfr diskussionen av alternativ 1). För
överiåtaren ger överför­ingen av lagret således upphov till en negativ post
(-500) vid vinstdel­ningsbeskaltningen .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller mottagarens förhållanden är osäkerheien
störte. Det har hävdals att bruttoredovisningen av del övertagna lagret och den
samtidiga bokföringen av en &amp;quot;övertagen&amp;quot; kigerreserv står i
överensslämmelse med god redovisningssed. Meningarna synes dock vara delade på
denna punkl. Det råder också oUka uppfattningar om vilken betydelse som skaU
lilläggas förfarandel vid mottagarens beskattning. Enligl en uppfattning bör
man skattemässigt acceptera all anskaffningsvärdet 1000 och lagerreserven 500
har &amp;quot;övertagils&amp;quot;. Finns lagret kvar hos mollagaren vid ulgången av
det år då den interna överlåtelsen har ägt mm (år 1) och förs den övertagna
reserven då till den utgående balansräkningen, anses företaget inle ha gjort
någon egen lagernedskrivning. Någon återföring skall då inte heller göras vid
vinstdelningsbeskaltningen.' Det år då den externa försäljningen sker (år 2)
erhålls följande resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Resultat
av den externa försäljningen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;±   O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upplösning
av den &amp;quot;övertagna&amp;quot; reserven&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inkomsttaxering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Återiäggning
enligt VDL&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsunderlag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;±    O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl en annan uppfattning måsle bokföringen av
lagret lill värdel 1000 betraktas som en uppskrivning. &amp;quot;Övertagandel&amp;quot;
av reserven godlas inte skattemässigt. Om den externa försäljningen sker samma
år som den inlerna (år 1), inträffar detta:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppskrivning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Resultat
av den externa försäljningen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;±_ O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inkomsttaxering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Återiäggning
enligt VDL&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;__ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:24.0pt;
margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsunderlag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;' En konsekvens av detta
synsätt är också att moUagarens rätt till nedskrivning bestäms med utgångspunkt
i anskaffningsvärdet 1000. Den intema överlåtelsen skapar således inte något
utrymme för ytterligare lagernedskrivning inom koncemen (jfr avsnitt 6.2.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finns
lagret kvar vid ulgången av år 1 och lar mollagaren då upp den     Prop.
1986/87:42 &amp;quot;övertagna&amp;quot; reserven i sin ulgående balansräkning, skall
förelaget enligt den nu återgivna uppfaltningen anses ha gjort en egen
nedskrivning av lagret, öm del antas alt den exierna försäljningen sker år 2,
gäller följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Årl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppskrivning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedskrivning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inkomsttaxering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;±   O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ålerläggning
enligl VDL&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinsldelningsunderiag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;År
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Resultat
av försäljningen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;±   O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upplösning
av lagerreserven&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inkomsttaxering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Återiäggning
enligt VDL&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsunderlag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;±   O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den försia uppfatlningen, nämligen all
&amp;quot;övertagandet&amp;quot; av reserven skall godlas skattemässigt, innebär
således alt förfarandet inte utlöser någon vinsldelningsbeskattning hos
motlagaren. Enligt den andra får mot­tagaren, oavsett om den externa
försäljningen sker samma år som den inlerna eller skjuts upp, redan det första
året ett posifivt vinstdelningsun­derlag (+500). Vid etl stäUningstagande måste
beaktas vad som nyss sagls om överiålarens beskattning. Denna skall beslämmas
med utgångspunkt i ell vederlag som motsvarar lagrets nettovärde, vilket för
della företag leder till en &amp;quot;avdragsposl&amp;quot; vid
vinstdelningsbeskaltningen. Konsekvensen fordrar all man även vid mottagarens
beskattning belraklar nettovärdet (500) som utgivet vederlag för lagret. Bokför
moltagaren detla värde som anskaffningsvärde, kommer det negaliva
vinstdelningsunderlaget hos överlåtaren att balanseras av en motsvarande
posiliv post hos mottagaren (se alternativ 1). Om del senare företaget kunde
undvika denna effekt genom en bokföring enligt netto/bruttomeloden (allernaliv
3), skuUe den inlerna överlåtelsen från koncernens synpunkt medföra ell
underskott vid vinstdelningsbeskaltningen (—500 för överiåtaren, +0 för
mollagaren). En sådan konsekvens kan inle accepleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutsatsen är alt det med nuvarande regler inle kan
accepleras all ett &amp;quot;övertagande&amp;quot; av lagerreserven får de konsekvenser
som hävdas enligt den först återgivna uppfattningen. Åven om motlagaren bokför
övertagan­del enligl allernaliv 3, måsle den interna lageröverlåtelsen leda tiU
atl företaget får etl posifivt vinsldelningsunderiag av samma storlek som det
negativa belopp som framkommer vid överlåtarens vinsldelningsbeskatt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan således konstateras aU en inlern
överiåtelse av lagertUlgångar, Prop. 1986/87:42 om den genomförs på ett sädant
sätt att den inte utlöser inkomstbeskatt­ning hos överlåtaren, får
snedfördelningseffekter vid vinstdelningsbeskatt­ningen. På grund av
överföringen av lagret får överiåtaren en negaliv och motlagaren en lika stor
posifiv posl vid vinstdelningsbeskaltningen. Förtit-satt att överiåtaren kan
utnyttja den negativa posten för kvittning mol andra inkomsler medför
överföringen från koncernens synpunki inte nå­gon ökad skattebelastning. En
omstrukturering innebär emellertid ofta att det överlåtande företagel avvecklar
sin rörelse och övergår tiU annan verksamhet. Det kan i sädana fall inlräffa
alt överlåtaren inte kan utnyttja den negativa posten för kvittning mot andra inkomster
vid den vinsldel­ningsbeskattning som sker för överlåtelseårel. Resultatet blir
då alt kon­cernen träffas av cn merbeskaltning, eftersom överiålarens reala
förlust inte får sparas tiU ett senare år och inte heller får utnyttjas av
andra koncernföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det hitfills sagda har avsett överiålelser nieUan
företag inom en koncern. Samma snedfördelningseffekter kan naturligtvis inträda
också vid lager-överlåtelser mellan andra företag, Ett specialfall är
fusionerna; dessa be­handlas separat i avsnitt 6,3. Det kan också vara fräga om
t.ex, en överlåtelse meUan två aktiebolag i cn s.k. oäkta koncern. Som framgår
av avsnitt 6.2.1 behöver en lageröverlåtelse mellan sådana företag, om den
genomförs enligt alternativ 1 eller 3 ovan, enligt praxis inte ufiösa någon
uttagsbeskattning hos överlåtaren. Ett annat exempel är att en fysisk person -
t.ex. som ett led i ett byte av företagsform - för över lagertill­gångar liU
ett helägt (eller ell tillsammans med närstående ägt) aktiebolag. Inte heller i
detta fall behöver en överlåtelse som görs enligt alternativ 1 eller 3 medföra
någon uttagsbeskattning (avsnitt 6.2.1). Överlåtaren är inte skattskyldig till
vinstdelningsskatt men för mottagaren leder överlåtelsen till en
vinstdelningsbeskattning som inte skulle ha ägt mm om överlåtaren hade gjort en
direkl exlernförsäljning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de inledningsvis nämnda skrivelserna m. m. har de
nu berörda effekter­na påtalats. Det har hävdats att återläggningsreglerna i 3
§ VDL leder till elt resultat som slrider mot lagstiftningens syfte och att
effekterna kan vara ett allvarligt hinder mol omstruktureringar som är
önskvärda från företags­ekonomiska synpunkter. Exempel har lämnats på koncerner
som på gmnd av beskaltningskonsekvenserna har avstått från planerade
ralionaliserings­ålgärder. Det finns också exempel på företag som under de
senasle åren har genomfört omstruktureringar och nu befarar alt ställas inför
betydande skattekrav som inle fömtsågs när transaktionerna genomfördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pågående
arbeten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
avsnitt 6.2.1 har framhållits att en nedskrivning av pågående arbeten i&lt;br&gt;
princip omfallas av återläggnings.reglerna i 3 § VDL. Del betyder all&lt;br&gt;
samma effekter som vid en lageröverlåtelse kan inlräffa när t.ex. ett&lt;br&gt;
byggnadsföretag överför sina rättigheter och skyldigheter med avseende&lt;br&gt;
på pågående arbelen lill ett närstående företag. I den delen räcker det&lt;br&gt;
således alt hänvisa till den redan lämnade redogörelsen.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I förarbelena lill VDL uppmärksammades särskilt
frågan om återlägg- Prop. 1986/87:42 ningsreglernas tiUämpning på
nedskrivningen av indirekta kostnader. Två olika redovisningsmeloder kan
användas. Etl förelag kan räkna in även de indirekta kosinaderna i värdel på
pågående arbelen (aklivering) och göra en öppen nedskrivning (obeskattad
reserv). Alternativt kan företagel välja all inle aklivera de indirekla
kostnadema ulan i stället omedelbart kosl­nadsföra dem. Med denna metod kommer
således nedskrivningen av indi­rekla kosinader inle alt redovisas öppet som en
obeskattad reserv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I prop. 1983/84:50 inlogs ståndpunkten att
nedskrivningen i det först­nämnda men inle i del sisinämnda fallel skall
ålerläggas vid vinstdelnings­beskaltningen (se avsnill 6.2.1). Denna
uppfallning har krifiserals. Det har hävdats alt god redovisningssed kräver -
eller alt det i vart fall står bäst i överensslämmelse med god redovisningssed
- all redovisa även nedskriv­ningen av indirekta kosinader öppel som en
obeskattad reserv. Den i förarbetena förordade lillämpningen av 3 § VDL medför
emellertid all förelagen har inlresse av all välja meloden för direkl
kostnadsföring. Beskattningsreglerna skulle därmed kunna leda tiU en
redovisningspraxis som står i strid mol god redovisningssed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.2.3
Överväganden och förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
redogörelse har nyss lämnals för de effekler som kan inträda på gmnd av att
nedskrivningen av lager och pågående arbeten saml upplösningen av motsvarande
reserver behandlas olika i inkomstskatte- och vinstdelnings­systemen. I detta
avsnill diskuleras behovel av ålgärder för all eliminera dessa effekler vid
överiålelser som ulgör led i en omstmkturering mellan närstående förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna om inflationskortigering i 4-6 §§ VDL
lenderar all i vissa faU förstärka effekterna. När det gäller omstruktureringar
inom en beslående företagsgmpp är det dock knappasl motiverai att överväga
några ändringar beträffande inflationskorrigeringen. Saken kommer i ett annat
läge när omstmktureringen sker genom fusion. I avsnitt 6.3, som behandlar
be-skatlningsproblemen vid fusion, kommer även effekterna av inflationskor­rigeringen
att uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lager&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förhåUandet att inkomstskatte- och vinstdelningssystemen har olika&lt;br&gt;
baser märks inte minsl vid en försäljning av lagertillgångar. Vid inkomst­&lt;br&gt;
taxeringen medges konsolidering genom nedskrivning av lagret. Del bety­&lt;br&gt;
der alt utgiften för anskaffning får dras av tUl viss del &amp;quot;i förväg&amp;quot;,
dvs.&lt;br&gt;
redan innan tillgångarna har avyttrats. Vid en försäljning återförs lagerte­&lt;br&gt;
serven lill beskattning, vilket medför att det avdrag som företagel då får&lt;br&gt;
göra begränsas till den tidigare inte konsumerade delen av anskaffnings­&lt;br&gt;
värdet. Vinstdelningsskatlen, däremot, är avsedd alt Iräffa det
&amp;quot;verkliga&amp;quot;&lt;br&gt;
resultatet. Avdrag för lagernedskrivning medges inle (del vid inkomsttax­&lt;br&gt;
eringen medgivna avdraget återiäggs). Hela utgiften för anskaffningen får i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stället dras av på en gång
vid försäljningstillfället (den upplösning av     Prop. 1986/87:42
lagerreserven som påverkat inkomsttaxeringen återiäggs).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Följden av alt lagernedskrivningarna behandlas på
olika sätt i de båda systemen blir att det framräknade resultatet av en
försäljning av ett ned­skrivet lager genomgående blir högre vid
inkomsttaxeringen än vid vinst­delningsbeskattningen. Med den terminologi som
har använts i föregående avsnitt kan saken uttryckas så att
inkomstbeskattningen kommer atl träffa försäljningspriset minskat med lagrets
nettovärde medan underiaget för vinstdelningsskatt utgörs av försäljningspriset
minskal med bmitovärdet. Dessa skillnader är således en konsekvens av att
systemen har olika principiell uppbyggnad. Avsiklen är inte att här ompröva de
grundläggande principerna bakom VDL:s återiäggningsregler. Vad som skall
diskuteras är en mer begränsad justering för atl eliminera de effekter som kan
vara särskilt besvärande i omstruktureringsfallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid en omstrukturering inom en företagsgrupp brukar
företagen av naturliga skäl försöka se lill all den interna överföringen av
lagertUlgångar inle ufiöser någon inkomstbeskattning hos överlåtaren. Detta kan
åstad­kommas på olika sätl. Ibland sker del genom alt prisei vid
internöverlåtel­sen bestäms så att del inle översiiger lagrets skallemässiga
restvärde hos överlåtaren, dvs. överlåtelsen sker till netlovärde (se
alternativen 1 och 3 i föregående avsnitt). I andra fall kan priset sättas
högre och den vinst som då framkommer vid lageröverlåtelsen i stället
elimineras av andra poster, l.ex. koncernbidrag (se allernaliv 2 i föregående
avsnill).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med tanke på effeklerna vid
vinstdelningsbeskaltningen finns det anled­ning all här först se på de fall där
priset vid internöverlålelsen understiger lagrets bruttovärde (i allmänhel
anskaffningsvärdet). Vid inkomsttaxering­en medges under vissa förutsättningar
att en sådan överlåtelse får genom­föras utan s.k. uttagsbeskattning (se
avsnitt 6.2.1). Detla betyder alt den del av överiålarens lagerteserv som
motsvarar skillnaden mellan lagrets bruttovärde och priset vid
internöverlålelsen (hela reserven i alternativ 1) inle blir föremål för
inkomstbeskattning i samband med överlåtelsen. Be­loppet kommer i stället fram
lill beskattning när motlagaren säljer lagret vidare fill utomstående. Även om
överlåtarens hela lagerreserv formellt blir upplöst redan vid
internöverlålelsen kan förfarandet från företagsgmp­pens synpunkt sägas
innebära alt reserven hell (i alternativ 1) eller delvis &amp;quot;övertas&amp;quot; av
mottagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid vinstdelningsbeskaltningen gäller emellertid,
såsom redan framhål­lits, att lagrets hela bruttovärde dras av på en gång vid
inlernförsäljningen. En försäljning på de förulsatia villkoren medför således
genomgående alt en förlust (internprisel minus det högre bruttovärdet)
framkommer vid vinstdelningsbeskaltningen. När mottagaren säljer lagret vidare
externt Iräffas hela skillnaden mellan externpriset och det pris som lUlämpades
vid internöverlålelsen av såväl inkomsi- som vinsldelningsbeskattning'. Vid
diskussionen av allernaliv 1 uttrycktes delta så atl överiåtaren får en negativ
och mottagaren en motsvarande positiv post vid vinslddningsbe­skattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Liksom i det föregäende bortses här från att den beskattningsbara inkomsten vid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beräkningen
av vinstdelningsunderlaj; skall minskas med årets inkomstskatt.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om överiåtaren kan utnyttja den förlust som
framkommer vid inlern- Prop. 1986/87:42 överlåtelsen för kvittning mot andra
posler blir företagsgruppen kompen­serad. Omstmktureringen medför inte någon
merbeskaltning för gmppen som sådan. I många fall, t. ex. när del överlåtande
förelaget i samband med omstmktureringen upphör att driva rörelse, kan del dock
inträffa atl över­låtaren inte kan utnyttja den negativa posten. Den reala
förlust som dä framkommer hos överlåtaren får inte utnyttjas av andra företag
inom gruppen och kan inte heller utnyttjas för avdrag ett senare år. Omstmktu­reringen
leder med andra ord till en merbeskaltning. I några av de fall som rapporterats
liU finansdepartementet har del rört sig om avsevärda skatte­belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beskattningsreglerna bör så långt möjligt ges en
sådan utformning att de inle hindrar eller allvarligt försvårar
omstruktureringar som från andra synpunkier är önskvärda. Del är därför
angeläget alt försöka jusiera åter­läggningsreglerna i 3 § VDL så att de
beskrivna effekterna elimineras i omslruktureringsfallen. Anledningen tiU alt
inlemöverlåielsen i de hitfills behandlade fallen leder till etl negaiivt
resultat vid överlåtarens vinsldel­ningsbeskattning är, som framgått av den
redan lämnade redogörelsen, atl hela anskaffningsvärdet för lagret
(bruttovärdet) dras av på en gång vid internförsäljningen. Den närmast lill
hands liggande lösningen är därför att låta förelagsgmppen &amp;quot;spara&amp;quot;
den del av avdraget som överiåtaren inte behöver utnyttja lill dess mottagaren
säljer lagret vidare. Om inlernförsälj­ningen sker till nettovärde (alternativ
1 i föregående avsnUt) bör således elt belopp motsvarande hela den hos
överlåtaren formellt upplösta lagerreser­ven få &amp;quot;sparas&amp;quot; för ett
senare utnyttjande hos moltagaren. Har internöver­lålelsen sketl till ell pris
som visserUgen översiiger det överlåtna lagrets netlovärde men inte motsvarar
hela dess bruttovärde, bör skillnaden mel­lan bruttovärdet och internprisel få
&amp;quot;sparas&amp;quot; på molsvarande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del hillills sagda har avseit de faU där
internprisel understiger lagrets bruttovärde hos överiåtaren. Lägel blir ett
annat när priset uppgår tiU eller översiiger bruttovärdet. Vid
inkomsttaxeringen kommer överlåtarens hela lagerreserv i detta fall att Iräffas
av beskaltning i samband med internöver­låtelsen. Man kan inte - som i de fömt
behandlade fallen - hävda alt någon del av reserven &amp;quot;överias&amp;quot; av
moltagaren. Internförsäljningen leder inle till förlust vid överlåtarens
vinstdelningsbeskattning trols atl hela anskaffningsvärdet (bmitovärdet) dras av
på en gång. Den beskattning som sker hos moltagaren vid en senare
vidareförsäljning av lagret träffar inte heller något annat än förelagsgruppens
&amp;quot;verkliga&amp;quot; vinst. De skäl som i det föregående har ansetts motivera
att gmppen får &amp;quot;spara&amp;quot; viss del av det avdrag som tillkommer
överiåtaren föreligger således inte längre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta hindrar i och för sig inte att förelagen även
i de nu avsedda fallen&lt;br&gt;
skulle kunna ha inlresse av all få utjämna sina resullal vid vinstdelnings­&lt;br&gt;
beskaltningen. Ell exempel kan belysa della. Antag alt ett företag har&lt;br&gt;
anskaffat sitt lager för 1000, skrivit ner det med 500 och nu överlåter del&lt;br&gt;
fill elt närstående företag för etl pris som motsvarar bmitovärdet 1000.&lt;br&gt;
Antag vidare att företagel vid sidan av lagerförsäljningen redovisar ett&lt;br&gt;
underskott med 500 vid såväl inkomst- som vinstdelningsbeskaltningen.&lt;br&gt;
Resultatet blir då följande.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Resultat av
lagerförsäljningen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+   O     Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upplösning av
lagerteserven&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;+500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Underskott av &amp;quot;annan
verksamhet&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inkomsttaxering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;±   o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Återiäggning enligt VDL&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsunderlag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I exemplet har lagerförsäljningen som sådan inle
skapat del negativa vinsldelningsunderiagel. Skillnaderna i underlagen för
inkomsi- och vinst­delningsbeskattning beror visserligen även i detta faU på
att lagernedskriv­ningarna behandlas på olika sätt i de båda systemen men
effekterna är inte specifika för omstruktureringsfallen utan kan lika väl
inlräffa när lagret säljs externt till marknadspris. Exemplet illustrerar
närmast det generella förhållandel att företagen - på gmnd av att systemen har
olika baser -kan ha behov av särskild resultaluljämning vid
vinstdelningsbeskaltning­en. I avsnitt 5.3.3. har frågan om resultaluljämning
inom koncernerna behandlals. Del har föreslagils atl koncernbidrag skall få
ålerläggas vid vinstdelningsbeskaltningen. Beror den negativa posten i exemplet
på att överlåtaren har gjort avdrag för koncernbidrag, kan ojämnheterna således
elimineras genom en sådan återiäggning. Del finns inte anledning att i detta
sammanhang överväga ytterligare åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutsatsen av det hittills anförda är atl särskUda
regler är mofiverade&lt;br&gt;
endast för de fall då elt nedskrivet lager överförs till ett närstående företag&lt;br&gt;
för elt pris som understiger lagrets bmttovärde. I sådana fall bör överiå­&lt;br&gt;
taren få möjlighel alt lill förmån för motlagaren avstå från avdrag för den&lt;br&gt;
del av bruttovärdet som översfiger priset vid internförsäljningen. Av admi-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;~&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nistrativa
skäl bör gälla att etl avslående måste avse delta avdrag i dess helhet.
Företagen får alltså välja mellan att låta avdraget (återläggningen) ske hos
överlåtaren enligt vanliga regler och all tillgodoföra mottagaren hela det
belopp varmed bmitovärdet överstiger internprisel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan är nu när och på vilket sätt motlagaren
skall få tillgodogöra sig beloppet vid sin vinsldelningsbeskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid diskussionen av den frågan antas lill en börian
att mottagaren&lt;br&gt;
redovisar det övertagna lagret netlo, dvs. till det pris som har tillämpats&lt;br&gt;
vid internförsäljningen (alternativ 1 i föregående avsnitt). Avdraget borde&lt;br&gt;
under denna fömtsättning i princip utnyttjas när det övertagna lagret&lt;br&gt;
avyttras (eller utrangeras). Detta medför inga speciella problem när lagret&lt;br&gt;
omsätts relativt kort tid efter öveilagandet. Vissa lagertillgångar kan dock&lt;br&gt;
komma atl behållas av moltagaren under en avsevärd lid. Ju längre tid som&lt;br&gt;
förflyter mellan den interna överlåtelsen och externförsäljningen, desto&lt;br&gt;
större blir svårigheterna alt vid det senare tillfället bedöma om samtliga&lt;br&gt;
villkor för överföring av avdraget (se vidare nedan) är uppfyllda och att&lt;br&gt;
bestämma vilket avdragsulrymme som finns tillgängligt. Valel synes stå&lt;br&gt;
mellan all föreskriva att avdragsbeloppel skall fastställas särskilt redan i&lt;br&gt;
samband med internöverlåtelsen och atl kräva atl avdraget utnyttjas inom&lt;br&gt;
så korl tid efter internöverlålelsen alt samtliga relevanta uppgifler finns
lätt&lt;br&gt;
åtkomliga för taxeringsmyndigheten vid avdragstillfället. Det förfaller inte&lt;br&gt;
lämpligt atl för det nu aktuella ändamålel belasta systemet med någon form&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
fastställelseförfarande. Del andra alternativet är därför att föredra. Prop.
1986/87:42 Mottagaren bör få utnyttja avdraget del beskattningsår då
internöverlålel­sen sker eller det närmast följande året. Denna tvåårsregel
torde normall ge förelagen tiUräckliga möjligheter att utnyttja avdraget.
Avyltras inte lagertillgångarna under tvåårsperioden och har förelaget inte i
övrigt till­räckligt vinstdelningsunderlag för alt utnyttja avdraget, kan
förelagel - i den mån det är förenligt med god redovisningssed - välja att
skriva upp lagret och samtidigt göra en lika stor nedskrivning. Den senare
skall ålerläggas vid vinstdelningsbeskaltningen men kan då kvittas mot det
övertagna avdragel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härefter återstår frågan hur man skall förfara när
motlagaren bmltore-dovisar del övertagna lagret, dvs. lar upp det tiU fulla
bmitovärdet och samtidigt bokför en &amp;quot;övertagen&amp;quot; reserv som motsvarar
skUlnaden meUan bmitovärdet och priset vid internöverlålelsen. Denna redovisningsmelod
har diskuierats i föregående avsnitt (ahernaliv 3, den s. k.
nelto/bmlto-me-toden). Där hävdades att det med nuvarande regler inle är
möjligl alt godla meloden vid vinstdelningsbeskaltningen. Ståndpunkten innebar
närmare bestämi följande. Bruttoredovisningen av det övertagna lagret skaU i
vinst­delningshänseende anses innebära att en uppskrivning har gjorts.
&amp;quot;Överta­gandet&amp;quot; av reserven godtas inle. Om mottagaren i bokslutet
för över den &amp;quot;övertagna&amp;quot; reserven eller del av denna till utgående
balans skall företaget därmed anses ha gjort en egen nedskrivning. Delta kan
också uttryckas så atl man vid fastställande av vilken ändring i lagerreserven
som har sketl i förhållande till föregående år bortser från den kreditering av
kontot för lagerteserv som gjordes vid övertagandel av lagret. Frågan är nu hur
del här diskulerade övertagandet av överlåtarens avdrag skall genomföras.
Närmasl lill hands ligger all i detta fall hell enkelt godta
netlo/bmlto-meto-den. Lagrets bmttovärde godlas som anskaffningsvärde för mollagaren
och den &amp;quot;övertagna&amp;quot; reserven behandlas som om den hade redovisals av
moltagaren redan vid ingången av överlåtelseårel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Framställningen har hittills rört endast de
allmänna grunderna för atl medge elt &amp;quot;sparande&amp;quot; av överlätarens
avdrag och formen för utnyttjandet hos mottagaren. Det är nödvändigt atl nu
ytterligare precisera fömtsätt­ningarna. Först sedan det har skelt kan avgöras
om reglerna bör få formen av generellt verkande föreskrifter eller om det är
nödvändigt att låla rätten till sparande genomgående vara beroende av dispens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Följande
punkter måste uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;- Enligt nuvarande regler skall överiåtaren vid
vinstdelningsbeskalt­ningen räkna av hela anskaffningsvärdet (bruttovärdet) för
det överlåtna lagret, dvs. atl återlägga upplösningen av lagerreserven. En
förutsätlning för att avdraget i stället skall tillgodoräknas mottagaren måsle
vara atl överiåtaren i sin deklaration återför avdraget, dvs. tar upp ett
belopp motsvarande det &amp;quot;överlåtna&amp;quot; avdraget som en fillkommande post.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kunde övervägas alt också kräva att
förhållandena är sådana all del&lt;br&gt;
överlåtande företaget inte självt kan utnyttja avdraget. Ett avdrag skulle&lt;br&gt;
med andra ord få sparas endast i den mån överiåtaren vid ett eget utnytt­&lt;br&gt;
jande av avdraget får en real föriusl (möjligen skulle hänsyn få tas också fill&lt;br&gt;
outnyttjat lönebaserat fribelopp). Varje sådant ytterligare krav kompli-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7  
Riksdagen 1986/87.1 saml. Nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;cerar emeUertid
fillämpningen. Eflersom man kan räkna med atl överiå-     Prop. 1986/87:42
tåren normalt inte avstår från ett avdrag som förelagel självt har nytta av är
det knappast motiverat att ställa upp något uttryckligt krav i det nu berörda
hänseendel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna ordningen för &amp;quot;sparande&amp;quot;
av överiålarens avdrag bygger givetvis på förutsättningen att de överlåtna
tillgångarna behåller sin karaktär av lagertiUgångar i mottagarens hand. Som
nämnts i avsnitt 6.2.1 är detta också cn gmndförutsättning för att man vid
inkomsttaxeringen skall underlåta uttagsbeskattning i de situafioner som här är
aktuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av redogörelsen i avsnitt 6.2.1 har framgått att
uttagsbeskattning i praxis har ansetts kunna underlåtas även i de fall där
internöveriåtelsen inte omfattar en hel rörelse eller rörelsegrcn utan bara enstaka
lagertill­gångar (eller inventarier). De undantagsregler som nu är aktueUa för
vinst-delningsskattcns del behöver dock knappast vara lika generösa på denna
punkt. Syftet är i första hand att undanröja visssa hinder för sådana
överlåtelser som verkligen utgör led i en &amp;quot;omstrukturering&amp;quot; inom en
grupp närstående förelag. Mot denna bakgmnd bör krävas att det avdrag som skall
&amp;quot;sparas&amp;quot; hänför sig fill hela eller den huvudsakliga delen av överlå­tarens
lager. Är verksamheten uppdelad pä flera separata grenar, bör det dock vara
tillräckligt alt inlemöverlåielsen avser hela eUer den huvudsakli­ga delen av
lagret i en rörelsegren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En genomgående förutsättning för de hitfills förda
resonemangen har varit att överföringen av lagertUlgångar sker mellan företag som
tillhör samma grupp eller på annat sätt har intressegemenskap. Detta krav måste
preciseras. I de förut nämnda framställningarna till finansdepartementet och i
debatten är det i första hand lageröverlåtelser mellan företag inom en och
samma koncern som har uppmärksammats. Det är sannolikt också så att behovel av
etl &amp;quot;sparande&amp;quot; av överlåtarens avdrag är mest påtagligt i
koncernfallen. Man kan å andra sidan inte bortse från alt nog så angelägna
omstmktureringar kan aktualiseras i andra företagsgmpper, t.ex. inom en oäkta
koncern. I praxis har, som lidigare nämnts, ultagsbeskattning under­låtits vid
överlåtelser inom oäkta koncerner. Övervägande skäl synes tala för alt även de
nu diskulerade undantagsreglerna får tillämpas vid sådana överiålelser. Det bör
vara tillräckligt att intressegemenskap av det slag som har definierats i
avsnill 5.2.3 föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det hittills sagda har avsett de fall där både
överiåtare och mottagare är&lt;br&gt;
skattskyldiga lill vinstdelningsskatt. I sammanhanget bör även uppmärk­&lt;br&gt;
sammas de effekter som inlräder när en fysisk person överför sin rörelse&lt;br&gt;
till ell helägt (eller ett tillsammans med närstående ägl) aktiebolag. Även&lt;br&gt;
dessa överlåtelser får i praxis ske ulan uttagsbeskattning. Överiåtaren är i&lt;br&gt;
detla fall inte skattskyldig till viinstdelningsskatt. Som påpekats tidigare&lt;br&gt;
kommer en överiåtelse av lagret till nettovärde att medföra att bolagel vid&lt;br&gt;
en senare externförsäljning Iräffas. av en vinsldelningsbeskattning som inte&lt;br&gt;
skulle ha skett om överiåtaren hade sålt lagret direkt fill en utomstående.&lt;br&gt;
Detla förhållande synes dock inle utgöra lillräckligl skäl för atl låla även&lt;br&gt;
överiålelser från fysiska personer omfattas av den nya regeln. Etl rimligl&lt;br&gt;
krav för att avdrag skall få tillgodoräknas mottagaren måste vara att både&lt;br&gt;
överiåtare och mottagare är skatl;;kyldiga enligt VDL.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
i detta avsnitt kan sammanfallas enligl följande.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De föreslagna reglerna tar sikte på de fall där
nedskrivna lagertiUgångar har överlåtits lill elt pris som understiger
lillgångarnas bmttovärde (lagrets värde enligl räkenskaperna före avsällning
fiU lagerteserv, se 5 § försia stycket VDL). I dessa fall får ett belopp som
moisvarar den liU tillgångarna hänförliga lagerreserven, dock högsl skillnaden mellan
lillgångarnas brut­tovärde och prisei vid överlåtelsen, tillgodoräknas
mottagaren vid dennes laxering till vinsidelningsskall. Detta gäller dock
endast under förutsätt­ning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;atl både överiåtare och mottagare är skattskyldiga
tiU vinstdelnings-skatt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;all del vid överlålelselillfället råder
intressegemenskap (definierat i avsnitt 5.2.3) mellan överlåtaren och
motlagaren,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;c)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;atl överlåtelsen avser hela eller den huvudsakliga
delen av lagret i rörelse eUer gren av en rörelse som överlåtaren bedrev vid
tiden för överlåtelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;d) att de överlåtna tillgångarna behåller sin
karaklär av lagertillgångar i&lt;br&gt;
mottagarens hand och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;e) atl överlåtaren tar upp del belopp som skall
lillgodoräknas motta-&lt;br&gt;
gaien som en tillkommande posl vid sin beräkning av vinstdelningsunder­&lt;br&gt;
lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har mollagaren redovisat övertagandel enligl
netto/bmtto-metoden, sker tillgodoräknandet på så säll atl bruttovärdet godtas
som mottagarens anskaffningsvärde för det övertagna lagret och den övertagna
reserven behandlas som om den hade redovisats av mollagaren redan vid ingången
av det år då överlagandet sker. I andra fall får moltagaren ett särskilt avdrag
som skall utnylljas vid laxeringen för övertagandeårel eller del närmast
följande beskallningsårel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härefter återstår frågan om bestämmelserna kan
göras generella eller om de bör få formen av dispensregler. Det kan inte
bestridas att reglerna blir ganska komplicerade. Svårigheterna ligger
emellerlid inte så mycket i att pröva de materiella förutsättningarna som i att
kontrollera alt del överförda avdraget utnyttjas på rätt sätl vid mottagarens
laxering. Kon­irollsvårigheterna blir knappast mindre efter elt
dispensförfarande. Efler­som generella regler från andra synpunkter är atl
föredra, förordas del alternativet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pågående
arbeten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedskrivning
av pågående arbelen som utförs lill fast pris skall, som&lt;br&gt;
nämnts i avsnitt 6.2.1, enligt nuvarande regler i princip behandlas på&lt;br&gt;
samma sätl som en lagernedskrivning. Del betyder atl avdrag för nedskriv­&lt;br&gt;
ningen inte medges vid vinstdelningsbeskaltningen (det vid inkomsttaxe­&lt;br&gt;
ringen medgivna avdraget återiäggs) och alt i stället de nedlagda kostna­&lt;br&gt;
derna i sin helhel får dras av i samband med slutredovisningen (den&lt;br&gt;
reservupplösning som påverkar inkomsttaxeringen återiäggs). öm elt före­&lt;br&gt;
tags rättigheter och skyldigheter med avseende på pågående arbeten över­&lt;br&gt;
förs tiU ett närslående företag kan således samma effekler som vid en&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lageröverlåtelse inlräffa.
De nyss föreslagna reglerna bör därför få tilläm-     Prop. 1986/87:42 pas
också beträffande pågående arbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang finns det anledning atl också
beröra frågan om behandlingen av indirekta kosinader. Den ordning som
förordades i prop. 1983/84:50 (se avsnitt 6.2.1) innebär att den redovisningsmelod
som före­tagel använder tillmäts slor betydelse. En direkt kostnadsföring skall
inte ålerläggas. Används den meloden kommer avdrag således att medges vid
vinstdelningsbeskaltningen i samma takt som vid inkomsttaxeringen, öm de
indirekta kostnaderna i stäUet aktiveras och nedskrivningen görs i form av en
bokslutsdisposition (obeskattad reserv), skall återiäggning ske om inle
förelagel kan visa atl nedskrivningen är nödvändig för all lillgodose kravet på
god redovisningssed (dvs. moisvarar en påvisbar föriuslrisk). Denna ordning har
kritiserats. Man har hävdat att företagen med den nu beskrivna tillämpningen av
bestämmelserna får elt incitament att välja metoden för direkt kostnadsföring
trols all en aklivering och öppen ned­skrivning stämmer bättre överens med god
redovisningssed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kritiken ger anledning tUl följande synpunkter. Det
är i och för sig olyckligt om beskattningsreglerna skulle få lill effekt att
redovisningen styrs i en inte önskvärd riktning. Samiidigi måsle konstateras
alt det är en grundläggande princip vid vinstdelningsbeskaltningen atl ålgärder
som företagen redovisar som bokslucsdispositioner inte skall påverka vinsl­delningsunderiagel.
Väljer elt företag att inte belasla rörelseresultatet med en viss post ulan att
i stället redovisa den som en obeskattad reserv måste presumlionen vid
vinstdelningsbeskaltningen vara atl poslen skall omfat­tas av
återläggningsreglerna i 3 § VDL. Tillräckliga skäl att nu föreslå någon ändring
föreligger inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3 Fusion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.3.1
Nuvarande regler&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fusion är ett förfarande som innebär atl etl eller flera företag för över sina
lillgångar och skulder lill etl annat företag och i samband därmed upplöses
ulan likvidation. I detla avsnitt görs en kort sammanfattning av de civil- och
skatteräitsliga reglema. Tillämpningen av effekterna av några
beskattningsregler kommer atl belysas något mer utföriigt i nästa avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;CivUrätl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I 14
kap. 1 § ABL regleras den Fusionsform som kallas absorption. Den&lt;br&gt;
innebär att ett aktiebolag går upp i etl annal. Del behöver inte ha förelegat&lt;br&gt;
någon ägar- eller intressegemen;&amp;gt;kap mellan bolagen före fusionen. Fu­&lt;br&gt;
sionsvederlagel kan beslå av aktier i det moUagande företagel eller utgå i&lt;br&gt;
annan form. Den andra huvudformen av fusion, s.k. kombinalion, regleras&lt;br&gt;
i 14 kap. 2 § ABL. Det är här fräga om två eller flera aktiebolag som&lt;br&gt;
överför sina tiUgångar till eU nybildal akliebolag mol akiier i della bolag&lt;br&gt;
(apport). Inte heller i detta fall behöver någon intressegemenskap ha före­&lt;br&gt;
legat. Vid båda fusionsformerna gäller atl lillgångar och skulder går över&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fill moltagaren vid den
tidpunkt då rättens lagakraftvunna beslut om tUl-     Prop. 1986/87:42 slånd
fill fusionen har registrerats. Därefter skaU fusionsvederlaget skiftas ut tUl
aklieägarna i det eUer de överlåtande bolagen. När sedan slulredovis­ningen har
lagls fram på bolagsslämma anses dessa bolag upplösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Etl specialfall av absorption - och den i praktiken
enda förekommande eller i vart fall hell dominerande formen av fusion mellan
akfiebolag - är alt etl helägt dotterbolag går upp i sitl moderbolag. Detta faU
regleras i 14 kap. 8 § ABL. Något vederlag behöver inte beslänimas. TUlgångar
och skulder övergår och dotterbolaget anses upplöst när rätlens beslut om
fillstånd till fusionen har registrerats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 96-98 §§ FL finns beslämmelser om fusion mellan
ekonomiska för­eningar. Det är här fråga om en absorption vid vilken tillgångar
och skulder överförs och medlemmarna samiidigi går över från den överlåtande
tUl den moltagande föreningen. Samma beslämmelser lillämpas i huvudsak vid
fusion mellan föreningsbanker enligt 87 § lagen (1956:216) om jordbmks­kasserörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åven mellan sparbanker kan fusion äga mm genom
absorption. Bestäm­melser om detla finns i 78 § lagen (1955:416) om sparbanker,
SpL. Fu­sionsavtal träffas mellan de berörda bankerna och skall godkännas av
huvudmännen i den överlåtande banken. En sparbank har inte några ägare och
något fusionsvederlag utgår följaktligen inte. När rättens lagakraft­vunna
beslut om lUlslånd har registrerats anses den överlåtande banken upplöst och
dess tUlgångar och skulder övertagna. Åven om bestämmelser­na i 78 § SpL - i
likhei med absorplionsreglerna i ABL och FL - reglerar endasl del fallet då eit
företag går upp i elt annal, finns del självfaUet inte någol hinder mol all
flera överlåtande sparbanker samiidigi träffar fusion­savlal med en och samma
övertagande bank. Etl sådant samgående mellan flera sparbanker har varit en
inte ovanlig föreleelse under senare år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ekonomiska föreningar, föreningsbanker och
sparbanker har således i dag möjlighel lUl fusion genom absorption. De kan
däremot inte använda fusionsformen kombinafion. För bankaktiebolagen finns för
närvarande inga fusionsregler. I lagrådsremisser som beslutals under våren har
före­slagils alt de båda fusionsformerna i framtiden skall kunna användas såväl
av de ekonomiska föreningarna som av de tre typerna av banker. Enligl förslag i
Ds Fi 1985:15 skaU de nya reglerna för bankernas del träda i krafl den 1
januari 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatterätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
vikligl led i en fusion är således all del överlåtande företagels tUlgångar&lt;br&gt;
och skulder förs över till mottagaren. Skalterättsligt betraklas överföring­&lt;br&gt;
en som en avyttring som i princip kan utlösa inkomstbeskattning hos&lt;br&gt;
överlåtaren enligl rörelse- eller realisalionsvinstreglerna. Utskiftningen av&lt;br&gt;
fusionsvederlag i de faU som avses i 14 kap. 1 och 2 §§ ABL resp. den&lt;br&gt;
överföring från dotterbolag till moderbolag som sker vid fusion enligl&lt;br&gt;
14 kap. 8 § ABL skuUe dessulom enligt vanliga regler kunna utlösa både&lt;br&gt;
ulskiflningsbeskatlning hos överiåtaren och realisationsvinstbeskattning&lt;br&gt;
hos aklieägarna (moderbolagel). En sådan beskaltning skulle kunna uigöra&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ell hinder mol fusion.
Särskilda undanlagsregler har därför införts för vissa     Prop. 1986/87:42
fusionsfaU. De beslämmelser sorn reglerar inkomstbeskattningen vid fu­sion har
numera samlats i 2 § 4 mom. SIL. Undanlagen vid ulskiftnings­beskattningen kan
här förbigås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det bör till en början framhållas att
bestämmelserna i 2 § 4 mom. SIL inte reglerar annat än
beskattningskonsekvenserna av själva överlåtelsen av tillgångar och skulder.
Sker en fusion under elt löpande beskattningsår, skall den inkomst som
överlåtaren har förvärvat före överlåtelsen i princip beskattas hos del
förelagel enligl vanliga regler (retroaktiva övertaganden har dock i många fall
godtagils). Det betyder atl överlåtaren efler fusionen skall åsättas taxering
även för det beskattningsår då fusionen har ägt rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid fusion mellan dotter- och moderbolag enligt 14
kap. 8 § ABL (ulom i de fall då dotterbolaget bedriver penningrörelse eller
handel med fastighe­ter) och vid fusion mellan ekonomiska föreningar (med i
princip samma undantag) och mellan föreningsbanker gäller i huvudsak följande
vid in­komsttaxeringen. Den grundläggande principen är atl fusionen skall kunna
genomföras utan atl ufiösa någon inkomstbeskattning hos de deltagande företagen
och utan att i övrigt - t.ex. beträffande restvärden och avskriv-ningsunderiag
- medföra någon ändring i deras inkomstskattemässiga siluation. Beiräffande
&amp;quot;lager, fordringar och Uknande tiUgångar i rörelse&amp;quot; föreskrivs i 2 §
4 mom. första stycket SIL att det övertagande företaget som intäkt skall ta upp
det belopp varmed dessa tillgångar i företagets räkenskaper vid fusionstillfällel
las upp över de hos överlåtaren &amp;quot;i beskatt­ningsavseende gällande
värdena&amp;quot; vid samma tUlfälle. Även om det inte sägs uttryckligen, är
innebörden bl.a. atl överiåtaren inle skall beskattas på gmnd av överlåtelsen
av sådana lillgångar. Detla kan också uttryckas så att överlåtaren - oberoende
av vad som står i fusionsavlalet - skaU behandlas som om överiåielsen hade
skelt till vad som i föregående avsnitt har kallats nettovärde. När det gäller
det övertagande företagets inkomst­beskattning är läget på en punkt oklart.
Enligt en uppfattning får nettovär­det av överlåtna lagertillgångar, även om
överlåtaren har gjort maximal nedskrivning, ligga lill gmnd för ytterligare
nedskrivning hos mottagaren. Denna uppfattning är dock inle obestridd. I fråga
om inventarier, byggna­der och andra anläggningstillgångar gäUer enligt femle
slyckel att man vid beräkningen av mottagarens värdeminskningsavdrag m.m. skall
fillämpa den s.k. enhetsprincipen, dvs. vid beräkningen skaU &amp;quot;så anses som
om bolagen eller föreningarna ulgjorl en skatlskyldig&amp;quot;. I detta ligger att
inte heller en överlåtelse av l.ex. inventarier skall utlösa rörelsebeskattning
hos överlåtaren. Vidare föreskrivs i åttonde slyckel att fusionen inle i något
fall skall utlösa reaUsationsvinstbeskattning för någol av de delta­gande
företagen. När mollagaren avyttrar övertagna lillgångar som faller under
realisalionsvinstreglerna skaU enhelsprincipen liUämpas vid bestäm­mande av
innehavstid och anskaffningsvärde. Slutligen finns särskilda beslämmelser, som
här kan förbigås, om bl.a. behandlingen av avsättning­ar för framtida utgifter
och av påförda resp. restituerade skatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller fusioner mellan .sparbanker var
lagstiftarens ståndpunkt&lt;br&gt;
urspmngligen att några särregler inte behövdes. Eftersom några ägar­&lt;br&gt;
intressen inte finns i dessa fall ansågs det att en fusion även utan särtegler&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;borde
kunna genomföras till bokförda värden ulan skattekonsekvenser. Prop. 1986/87:42
Senare har del visal sig påkallat alt göra de bestämmelser som medger undantag
från realisationsvinstbeskattning och reglerar behandlingen av påförda resp.
restituerade skatter tillämpliga också på sparbanksfusioner­na. I övrigl gäller
bestämmelserna i 2 § 4 mom. SIL forlfarande inte vid dessa fusioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I anslutning till banklagsutredningens ovannämnda
slutbetänkande har i Ds Fi 1985:15 föreslagits alt fusionsreglerna i 2 § 4 mom.
SIL skall göras genereUt tillämpliga på fusioner mellan bl.a. sparbanker och
bankaktiebo­lag. De nya reglerna är avsedda atl gälla fr.o.m. 1988 års
laxering. I VDL finns inle några särbestämmelser om beskatlningen vid fusion.
Frågan berördes inle i förarbetena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.3.2
Behovet av översyn&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
sparbanksföreningen har i en skrivelse till regeringen framhållil all återläggningsreglerna
i 3 § VDL, tolkade efler sin ordalydelse, kan få orimliga konsekvenser vid
sparbanksfusioner. I underhandskontakter med finansdepartemenlel och i debatten
har hävdats alt VDL:s brist på sär­regler för fusionerna kan få besvärande
effekter även i andra fusionsfall. Förutom återläggningsreglerna har
bestämmelserna om inflationskorrige­ring ansetts ha särskild betydelse i
sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Återläggningsreglerna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sparbankernas
förhållanden skaU först uppmärksammas. I regel har spar­&lt;br&gt;
bankerna gjort betydande avsättningar till lagerreserver, s.k. värderegle­&lt;br&gt;
ringskonlon. Av dessa synes värderegleringskonlol för utlåning ha störst&lt;br&gt;
betydelse. Dessutom förekommer värderegleringskonlon för ufiändsk va­&lt;br&gt;
luta och för obligationer (i balansräkningen bmkar obligationerna dock&lt;br&gt;
redovisas netlo, dvs. de tas upp tiU belopp motsvarande bmtlobokförings-&lt;br&gt;
värdet minskat med värderegleringskonlol för obligationer). Av spar­&lt;br&gt;
banksföreningens skrivelse och de kompletlerande uppgifter som har läm­&lt;br&gt;
nats under hand framgår bl. a. följande. En fusion som genomförs under elt&lt;br&gt;
löpande räkenskapsår bmkar ges verkan retroaktivt från årets ingång. I&lt;br&gt;
fusionsavtalet föreskrivs nämligen atl den eller de överlåtande bankerna&lt;br&gt;
från den lidpunkten skaU anses ha bedrivit sin rörelse för den mottagande&lt;br&gt;
bankens räkning. De deltagande bankerna gör var sitl bokslut för del&lt;br&gt;
närmasl föregående räkenskapsårel. Den moltagande bankens ingående&lt;br&gt;
balans ökas per den 1 januari fusionsåret med de överlåtande bankernas&lt;br&gt;
ulgående tillgångar och skulder. Normalt flyttas balansräkningarna över&lt;br&gt;
&amp;quot;post för posl&amp;quot;, vilket innebär alt fillgångar och skulder - inkl.
värdereg­&lt;br&gt;
leringskonlon och andra obeskaltade reserver - förs över liU de värden&lt;br&gt;
som redovisals i de överlåtande bankernas ulgående balansräkningar. Det&lt;br&gt;
har dock förekommit alt man - med tanke jusl på VDL:s återiäggnings­&lt;br&gt;
regler — har valt att i stället föra över omsättningstillgångarna till nettovär­&lt;br&gt;
den och således har avstått från atl låta mottagaren ta över värderegle­&lt;br&gt;
ringskontona. Vid de fusioner som har genomförts under de senasle åren -&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fyra under 1984, sju under
1985 och hittUls en under 1986 - har den     Prop. 1986/87:42 sisinämnda
meloden använls i två fall. Vid fyra fusioner har mer än en överlåtande bank
deltagit. De överförda värderegleringskontona har ofta avsett betydande belopp,
i ett fall mer än 130 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De överlåtande bankerna torde inle ha redovisat
någon skattepliktig intäkt på grund av överlåtelsen av omsättningstillgångar.
Med den termi­nologi som har använts i avsnitt 5.2 kan förhållandel beskrivas
så atl överlåtaren har handlat som om överlåtelsen har sketl lill nettovärde
medan motlagaren i regel har bokfört övertagandet enligt netto/brutto-me­toden.
Sparbanksföreningen befarar atl den ökning av lagerteserverna som mottagaren
med denna metod redovisar vid ulgången av fusionsåret skall ålerläggas vid
vinstdelningsbeskaltningen. Anlagandel stämmer med den uppfattning om
rättsläget som har redovisats i avsnitt 6.2.2. Fusionema kan med denna
fiUämpning av återläggningsreglerna medföra mycket bety­dande skattekostnader
för de moltagande sparbanker som har använl netlo/brutto-metoden. Åven de
sparbanker som har tillämpat netto/netto­metoden kommer emellertid, om än på
ett senare stadium, alt träffas av en motsvarande merbeskaltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del hittiUs sagda har avseit sparbanksfusionerna.
Samma effekter in­träder i andra fusionsfall. För de fusioner som avses i 2 § 4
mom. första stycket SIL - dvs. fusioner mellan moder- och dotterbolag enligl 14
kap. 8 § ABL saml mellan ekonomiska föreningar och mellan föreningsbanker — har
uttryckligen föreskrivits att motlagaren skall beskattas om över­tagna
omsättningstillgångar vid fusionstillfället tas upp till belopp som överstiger
de hos överiåtaren &amp;quot;i beskattningsavseende gällande värdena&amp;quot;.
Eftersom bestämmelserna gmndas på förutsättningen att överlåtelsen inte skaU
ufiösa någon inkomstbeskattning hos överlåtaren, måste det citerade uttrycket
syfta på lagertillgångarnas netlovärde. Det har hävdats att motta­garen inte
skall anses ha överskridit detta värde om de övertagna tillgång­arna
visserligen las upp till bruttovärde men detta balanseras med en
&amp;quot;övertagen&amp;quot; lagerreserv. Av skäl som har redovisats i avsnitt 6.2.2
lorde detla synsält inte kunna accepteras vid vinstdelningsbeskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inflalionskorrigering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
inflationskortigering som skall göras med avseende på värdet av inventarier,
lager samt monetära tillgångar och skulder utgår från de poster som den
skattskyldige har redovisal vid ingången av beskattningsåret. Åven om rörelsen
har överlåtils under årel är det alltså överlåtaren - och inte motlagaren - som
vid taxeringen för överlåtelseårel skall beakta posterna vid
inflationskorrigeringen. Det nu sagda måsle i princip antas gälla även i de
fall då överlåtelsen har genomförts med verkan från årels försia dag.
Åtminstone vid sparbanksfusionerna kan detla få lill följd att de dellagande
bankerna förlorar elt inflationsavdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För byggnader och markanläggningar gäUer enligt 4 §
VDL atl reala&lt;br&gt;
värdeminsknings- och utrangeringsavdrag skall beräknas med hänsyn lill&lt;br&gt;
prisutvecklingen från del år då byggnaden eUer markanläggningen anskaf­&lt;br&gt;
fades. VDL innehåller till skillnad mot 2 § 4 mom. SIL inte någon före-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skrift
om atl den s.k. enhelsprincipen (se föregående avsnitt) skaU tUläm- Prop.
1986/87:42 pas. Delta kan möjligen uppfattas så att ett förelag, som vid en
fusion har övertagil byggnader eller markanläggningar, vid sin beräkning av
reala avdrag för de övertagna tillgångarna inte får ta hänsyn till den
prisutveck­ling som har skett under åren före fusionsåret. Den i 2 § 4 mom. SIL
fömtsätta kontinuiteten skulle med andra ord inte upprätthållas vid vinst­delningsbeskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl 6 § Iredje stycket VDL skall som monetär
skuld räknas belopp som under beskattningsåret har utskiftats tUl förelagets
ägare. Bestämmel­sen är enligl förarbetena en &amp;quot;konsekvens&amp;quot; av alt
inbelalning för nyemitte­rade aktier får räknas som monetär tUlgång (Ds Fi
1983:13 s. 75, prop. 1983/84:50 del A s. 97). Det har hävdats att bestämmelsen
saknar gmnd i fusionsfallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.3.3
överväganden och förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
problem som Svenska sparbanksföreningen har beskrivit är inte speci­fika för
fusionema. Återläggningsreglerna i 3 § VDL ger i princip samma effekter vid
andra omstmktureringar. De synpunkier på behandlingen av lagerreserver m.m. som
redovisades i avsnitt 6.2.3 har därför sin giltighet även vid diskussionen av
fusionsproblemen. En fusion innebär emellertid alllid atl det överlåtande
företagets samtliga lillgångar och skulder förs över och alt förelagel efler
överföringen inle kommer all bedriva någon som helsl verksamhel utan i stället
upplöses. Av denna anledning finns det i fusionsfallen behov av vissa ändringar
också i beslämmelsema om infla­tionskorrigering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En utgångspunkt för den fortsatla diskussionen är
att de nya reglerna skall omfatta sparbanksfusionerna, de fusioner som för
närvarande regle­ras i 2 § 4 mom. försia stycket SIL (moder- och dotterbolag,
ekonomiska föreningar och föreningsbanker) samt även de fusioner i övrigl som
enligt förslaget i Ds Fi 1985:15 kan komma alt omfattas av lagrummet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
terläggningsreglerna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förslag som har lagls fram i avsnitt 6.2.3 bör således i princip tUlämpas även
i fusionsfallen. Frågan i det följande är närmasl om de föreslagna reglerna
behöver modifieras med lanke på de särskUda förhållandena vid fusion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som nyss framhölls måsle bestämmelserna i 2 § 4
mom. första stycket&lt;br&gt;
SIL anses innebära atl de i fusionen deltagande företagen skall behandlas&lt;br&gt;
som om överlåtelsen av lagertillgångar m.m. hade sketl fill nettovärde&lt;br&gt;
(överlåtelsen skuUe annars utlösa inkomstbeskattning hos överlåtaren).&lt;br&gt;
Enligt förslagel i Ds Fi 1985:15 kommer bestämmelserna alt bU tiUämpliga&lt;br&gt;
även på sparbanksfusionerna men oavsell delta måsle samma synsätt&lt;br&gt;
anläggas i dessa fall om överiåtaren skall undgå inkomstbeskattning. Det&lt;br&gt;
nu sagda betyder atl ett belopp motsvarande hela den hos överlåtaren&lt;br&gt;
redovisade lagerteserven i samfiiga nu aktuella fusionsfall bör få lillgodo­&lt;br&gt;
räknas del mollagande förelagel. Del krav som i avsnill 6.2.3 föreslogs&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beiräffande vederiagel vid
överlåtelsen saknar således aktualitet i fusions-     Prop. 1986/87:42 fallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som viUkor för fillgodoräknandet föreslogs i det
föregående atl båda företagen skaU vara skallskyldiga tiU vinsidelningsskall
och atl överlåtel­sen skall omfalta hela eUer den huvudsakliga delen av lagret
i rörelse eller gren av rörelse som bedrevs av överlåtaren. Båda dessa villkor
kommer genomgående att vara uppfyllda i f jsionsfallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet atl lagertillgångarna skaU behålla denna
karaktär i det överta­gande företagets hand måste upprätthållas även i
fusionsfallen. När det gäller villkoret att överlåtaren skall la upp del tillgodoräknade
beloppet som en tillkommande post vid sin taxering blir bedömningen beroende på
omständigheterna. Sker överlåtelsen under ell löpande beskattningsår och utan
retroaktiv verkan, skaU del överlåtande företaget taxeras för resulta­tet av
sin verksamhet under tiden fram fill överlåtelsen. I ett sådanl fall måste
villkoret upprätthållas. Om överlåtelsen däremot enligt fusionsavta­let har
verkan från ingången av fusionsåret, bör villkoret inte gälla. Någon
vinstdelningsbeskattning av överlåtaren blir då inte aktuell vid taxeringen för
fusionsåret (se vidare nedan angående inflationskorrigeringen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I flertalet sparbanksfusioner och säkerligen vid
många andra fusioner bokför mottagaren de övertagna tillgångama enligt
netlo/brutto-metoden, dvs. tar upp tillgångarna till bmttovärde och bokför
samlidigt en &amp;quot;överta­gen&amp;quot; reserv. Enligt förslaget i avsnitt 6.2.3
sker tillgodoräknandet i dessa fall genom atl metoden godtas skattemässigt. Om
motlagaren i slället lillämpar netto/netlo-meloden, får det överförda beloppet
enligt förslaget utnyttjas som etl särskilt avdrag vid laxeringen för
fusionsåret eUer det närmasl följande beskattningsåret. De i avsnitt 6.2.3
anvisade formerna för tillgodoräknande kan således lillämpas även i
fusionsfaUen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inflationskorrigeringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
inflalionskorrigering som elt förelag gör vid laxeringen fill vinsidel­ningsskall
skall, som lidigare nämnts, avse företagets inventarier och lager saml monetära
tillgångar och skulder vid beskattningsårets ingång. Till­gångar som har
förvärvats och skulder som har uppkommit under beskatt­ningsåret beaktas
således inle. I fusionsfallen betyder detta alt det molta­gande företaget inte
får beakta de vid fusionen övertagna tillgångarna och skulderna vid sin
taxering för fusionsåret. De beaktas i stället vid den taxering av det
överlåtande företagel som i princip skall göras för samma år. Betydelsen av
detta förhållande för de berörda företagen blir beroende av omständigheterna i
det enskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid sparbanksfusionerna har överlagandet
regelmässigt sketl med ver­&lt;br&gt;
kan retroaktivt från fusionsårets ingång. Åven vid många andra fusioner&lt;br&gt;
torde övertagandel göras retroaktivt. Eftersom hela resultatet av fusions-&lt;br&gt;
årets verksamhet i dessa fall redovisas av del mottagande företaget, talar&lt;br&gt;
slarka maleriella skäl för all detla företag - och inte överlåtaren - skall&lt;br&gt;
räkna in de lillgångar och skulder som fanns vid årets ingång i silt underiag&lt;br&gt;
för inflationskorrigering. Har övertagandet däremoi fått effekl först vid en&lt;br&gt;
senare tidpunkt blir bedömningen en annan. Det överiåtande förelaget&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall då taxeras för
resultatet av den verksamhel som förelaget har bedrivit     Prop. 1986/87:42
fram till övertagandet och bör därvid göra inflafionskortigering enligl van­liga
regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När del gäller byggnader och markanläggningar skall
reala värdeminsk­nings- och utrangeringsavdrag beräknas med hänsyn tiU
prisutvecklingen från anskaffningsåret. En fusion bör inte medföra att
kontinuiteten bryts. Del övertagande förelaget bör få beräkna de reala avdragen
med utgångs­punkt i del år då överlåtaren anskaffade tillgångarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En fusion enligt 14 kap. 8 § ABL innefattar en
utskiftning från dotter- tiU moderbolagel. Åven vid eh fusion mellan ekonomiska
föreningar kan en form av utskiftning ske lill medlemmarna i den överlåtande
föreningen (jfr 38 § 1 mom. sisla slyckel KL). I 6 § iredje stycket VDL
föreskrivs gene­relll att de belopp som under beskattningsåret har utskiftats
tiU företagets ägare skall räknas som monetär skuld. De moliv som föranledde
att be­stämmelsen infördes (se föregående avsnitt) synes sakna relevans i fu­sionsfaUen.
Belopp som har utskiftats i samband med fusion bör således uttryckligen
undanlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De ändringar som enligt det nu sagda bör vidtas
beträffande inflalions­kortigeringen kan sammanfattas enligt följande. Har
övertagandet av till­gångar och skulder enligt fusionsavtalet sketl med verkan
från ingången av fusionsåret, skall de tillgångar och skulder som del
överlåtande förelagel vid den lidpunkten innehade beaktas enligl 4-6 §§ VDL vid
mottagarens taxering för fusionsåret. Reala värdeminsknings- och
utrangeringsavdrag för övertagna byggnader och markanläggningar skall av
mottagaren beräk­nas med hjälp av omräkningstalet för det beskaltningsår då
överlåtaren anskaffade tillgångarna (dock enligt ikraftlrädandebestämmelserna
tUl VDL ej för tidigare år än 1973). Bestämmelsen i 6 § tredje stycket VDL
skall inle tillämpas på belopp som har utskiftats i samband med fusionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Värdering av anläggningstillgångar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
BFL får en anläggningstillgång normalt tas upp tiU högst anskaff­ningsvärdet.
Högre värde än värdet i närmasl föregående fastställda ba­lansräkning godtas i
princip inte. Mofivet för dessa regler är alt etl förelag inte skall kunna
skapa utdelningsbar vinsl genom atl skriva upp värdel på anläggningstillgångar.
Om en anläggningstillgång kan anses ha ell beslåen­de väsentligt övervärde, får
emellertid uppskrivning av tillgången ske under förutsättning atl
uppskrivningsbeloppet används tiU erforderlig nedskrivning av värdet på andra
anläggningstillgångar och särskilda skäl föreligger för sådan uljämning. Fast
egendom, som åsälts taxeringsvärde, får dock inte skrivas upp över
laxeringsvärdei (15 § BFL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I ABL finns särskilda regler som lar över regleringen
i BFL. Utan hinder&lt;br&gt;
av BFL:s bestämmelser får uppskrivningsbeloppel användas också till&lt;br&gt;
ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission eller tiU&lt;br&gt;
avsättning till uppskrivningsfond (11 kap. 4 § ABL). Medel som avsätts till&lt;br&gt;
en uppskrivningsfond får senare tas i anspråk till erforderiig nedskrivning&lt;br&gt;
av värdet på andra anläggningstillgångar om det finns särskilda skäl för en&lt;br&gt;
sådan uljämning. Medlen får också nyttjas för ökning av aktiekapitalet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom nyemission eller
fondemission. Uppskrivningsfonden tillhör bola-     Prop. 1986/87:42 gets
bundna egna kapital (11 kap. 7 § ABL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En fondemission kan ske genom överföring till
aktiekapitalet av bl.a. medel i uppskrivningsfond eller genom uppskrivning av
anläggningsliU-gångs värde (4 kap. 16 § ABL). Beslut om fondemission, som skall
fattas av ordinarie bolagsstämma då balansräkningen fastställs, får ej
verkställas förrän del registrerats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nedsättning av aktiekapitalet fiir enligl 6 kap. 1
§ ABL ske för avsätt­ning till reservfond eller för omedelbar täckning av
förlust enligt fastställd balansräkning under förulsältning alt förlusten inte
kan täckas av fritl eget kapital. Beslut om dispositioner beträffande bolagets
vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen skall fattas av
ordinarie bolags­stämma (9 kap. 5 §). Av 6 kap. 5 ?&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;
framgår att aktiekapitalet är nedsatt när beslutet om nedsätlning registrerats.
Innan tre år förflulil från registrering­en får vinstutdelning beslutas endasl
om rätten ger tillstånd därtiU eller om aktiekapitalet ökats med minst
nedsättningsbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I ABL finns vidare bestämmelser om
tvångslikvidation (13 kap.). Så snart del finns skäl att anta att bolagets eget
kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet skall en
särskild balansräkning (kontrollba­lansräkning) upprättas. Vid upprättandet av
konlrollbalansräkningen skall inom linjen anmärkas den ökning av tillgångarnas
sammanlagda värde som skuUe följa om de redovisades lill försäljningsvärdet med
avdrag för för­säljningskostnaderna. Efter en sådan marknadsvärdering av
fillgångarna står det ofta klart att någon likvidationsskyldighel inte
föreligger och förfarandel kan då avbrytas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett aktiebolag som redovisar föriuster men som har
en i reaUteten god ekonomisk ställning kan undvika att hamna i en situation där
bolaget blir skyldigt alt upprätta en konlrollbalansräkning. Detta förutsälter
emellertid att bolaget skriver upp tillgångarna och avsätter beloppet lill en
uppskriv­ningsfond som därefler används för en höjning av akfiekapitalet genom
fond- eller nyemission (alternativt kan uppskrivna medel användas ome­delbart
lill fond- eller nyemission). EventueUa balanserade förlusler kan sedan läckas
genom alt aktiekapitalet sätts ned. Från flera håll har fram­hållits alt etl
sådanl förfaringssätt är krångligl, byråkratiskt och onödigt kostsamt. Man har
i stället föreslaigit att ABL skaU ändras så att täckning av förluster kan ske
genom uppskrivning eller via en uppskrivningsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det finns alltså skäl att pröva vilka möjligheter
det finns alt förenkla&lt;br&gt;
reglerna på detta område. Behovet av en förenkling har ökat med införan­&lt;br&gt;
det av vinstdelningsskatlen och dess reala vinstbegrepp. Vid beräkning av&lt;br&gt;
vinstdelningsunderlaget beaktar man all skulder som uttrycks i etl nomi­&lt;br&gt;
nellt belopp blir allt mindre betungande vid inflation. Detta sker genom att&lt;br&gt;
ett inflalionslillägg beräknas på skuldsumman. Om skulderna hänför sig till&lt;br&gt;
t.ex. uthyrda fastigheter balanseras lilläggel inle av något inflalionsavdrag&lt;br&gt;
(bortsett från den beloppsmässigt betydligt mindre uppräkningen av värde­&lt;br&gt;
minskningsavdragen). Ger verksamheten i övrigt ett nollresultat (hyresin­&lt;br&gt;
täkterna moisvarar summan av ränlor och andra driftkostnader) kan infla-&lt;br&gt;
lionsfilläggel leda fill vinstdelningsskall och fiU alt bolagel måsle redovisa&lt;br&gt;
en förlust. Om delta upprepas kan det egna kapitalet enligt balansräkning-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en urholkas så att bolaget
bUr skyldigt atl upprätta en kontroUbalansräk-     Prop. 1986/87:42 ning. Samtidigt
kan de bokförda värdena på fastigheterna ligga långt under marknadsvärdenivån. 
Någon kontrollbalansräkning skulle inte behöva upprättas om bolaget fick
möjlighet alt kvitta bort de balanserade förlus­terna mol en försiktig
uppskrivning av fastigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övervägande skäl talar för att ABL förenklas så att
uppskrivna medel — antingen omedelbarl eUer via en uppskrivningsfond - kan
användas direkt till täckning av förluster. En förutsättning för atl ett sådant
förfarande skall kunna godtas är emellerlid alt del kan kringgärdas med regler
som motsva­rar dem som nu gäller vid nedsättning av aktiekapital. Stränga
reslriktioner måste alltså gälla i fråga om disposifionen av
uppskrivningsbeloppet. Riks­dagen har också nyligen understrukil viklen av att
inte ändra den nuvaran­de regleringen så alt man därmed öppnar vägar för att
föra medel ut ur förelagen till nackdel för borgenärer, akfieägare och andra
(LU 1985/86:6 s. 13).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tillräckliga garantier mot missbmk torde skapas, om
följande villkor stäUs upp för att elt aktiebolag skall få använda uppskrivna
medel tUl täckning av förlusler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppskrivning av en anläggningsfillgång får användas
för kvittning av en förlust om företaget saknar fritt egel kapital atl täcka
förlusten med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättning för en sådan uppskrivning är vidare
att företagets revi­sor/revisorer i en särskUd handling har uttalat alt
uppskrivningen ligger inom tillgångens bestående värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppskrivningen för alt kvitta föriuslen skall
särskilt anmärkas i årsre­dovisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vinstutdelning får inle ske inom viss tid efter det
att uppskrivning har sken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om uppskrivning av en anläggningstUlgång skall få
användas för kvitt­ning av en föriusl är del särskilt viktigt alt
vinstutdelning inte får ske inom viss tid efler det att uppskrivningen har
skett. Uppskrivningen skulle i annat fall indirekt — om uppskrivningen följs av
vinster — kunna skapa en utdelningsbar vinst. Det belopp som uppskrivningen
avser bör inte heller i någon annan form än vinstutdelning få föras ul ur
förelagel. Den nya uppskrivningsmöjligheten bör därför komma i fråga endast för
förelags­former med bundet kapital. TUl dessa företagsformer hör aktiebolag och
ekonomiska föreningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ekonomiska föreningar kan liksom andra
förelagsformer utnyttja regler­na i 15 § BFL om uppskrivning av
anläggningstillgång och samtidig ned­skrivning av andra anläggningstillgångar.
Dessutom kan ekonomiska för­eningar - liksom aktiebolag - sätta av
uppskrivningsbeloppet fill en uppskrivningsfond. Denna hänförs fill föreningens
bundna kapital (se 39 och 41 §§ FL) och får bara användas för de ändamål som
anges i 15 § BFL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En ekonomisk förening kan alltså inte utnyttja elt
uppskrivningsbelopp&lt;br&gt;
tUl &amp;quot;fondemission&amp;quot; av medlemsinsalser. Denna skiUnad i förhållande
tiU&lt;br&gt;
akfiebolagsrälten beror på atl medlemsinsatskapitalet i en ekonomisk före­&lt;br&gt;
ning inte är bundet på samma säll som aktiekapitalet i ett aktiebolag.&lt;br&gt;
Insatskapitalet är i viss mån rörligt. Vidare kan överskottet av verksamhe­&lt;br&gt;
ten komma medlemmarna till godo även i annan form än traditionell&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vinstutdelning och etl
eventuellt utdelningsförbud blir därför i praktiken     Prop. 1986/87:42 svårt
all upprätthålla. Den nya uppskrivningsmöjlighelen bör mol denna bakgrund
begränsas fill all gälla enbart akfiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:194.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3    Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds Fi
1986:19) Översyn av vinstdelningsskatten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över promemorian (Ds Fi 1986:19) Översyn av
vinstdelningsskatten avgetls av kammarrällen i Siockholm, bokförings­nämnden
(BFN), riksskatieverkel (RSV), länsslyrelserna i Stockholms, Jönköpings,
Göteborgs och Bohus, Väslmanlands och Västerbottens län, allmänna ombudet för
mellankommunala mål, slatens induslriverk (SIND), Centralorganisationen SACÖ/SR
(SACO/SR), Föreningen Auklo­riserade revisorer FAR (FAR), Kooperativa förbundet
(KF), Landsorgani­sationen i Sverige (Lö), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Svensk industriförening. Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Svenska kommunförbundet, Svenska revisorsamfundel SRS, Svenska
sparbanksföreningen, Sveriges advokaisamfund, Sveriges fastighetsägare­förbund,
SHIO-Familjeföretagen, Sveriges industriförbund, Sveriges köp­mannaförbund,
Sveriges redovisningskonsullers förbund och Taxerings­nämndsordförandenas
riksförbund. LRF har såsom eget yttrande hänvisat till ett inom Lantbmkamas
skattedelegation upprättat utlåtande. Svensk induslriförening, SHIO-Familjeföretagen
och Svenska köpmannaförbun­det har avgetl elt gemensamt yttrande. Yttranden har
också kommit in från slatens vattenfalls verk. Entreprenörföreningen,
Nordbanken, Sveriges ho­tell- och restaurangförbund, från investmentbolag vars
aktier är noterade på Stockholms fondbörs (gemensamt) samt från AB Electrolux.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
i promemorian har fått etl i huvudsak posifivt mottagande. Förslagen fillstyrks
hell eller lämnas utan erinran av RSV, länsslyrelserna i Väslmanlands och
Västerbottens län, SIND, Landstingsförbundet och Svenska sparbanksföreningen.
Flertalet övriga remissinslanser har godta­git förslagen med endast smärre
synpunkier. Näringslivsorganisationerna förordar mer långtgående ålgärder medan
skatteadministrationen fram­håller att lagsiiftningen blir mer komplex och att
kontrollproblemen ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrälten
i Stockholm anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
utredningen har konslalerat medför kombinationen bolagsskatt —&lt;br&gt;
vinsidelningsskall sådana svårigheter. Dessa båda skatter tas ul på olika&lt;br&gt;
underlag och kräver därför var och en särskild redovisning. Eftersom&lt;br&gt;
skattesubjektet är detsamma fordras också en samordning mellan syste­&lt;br&gt;
men för atl inle leda till oönskade skatteeffekter. Sådana effekler har&lt;br&gt;
uppmärksammats under den fid vinstdelningsskatlen fillämpats och syftet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
de nu akluella förslagen är alt undanröja vissa av dessa genom Prop. 1986/87:42
ändringar i vinstdelningsskattelagen (VDL). Mot den angivna bakgrunden är del
lillfredsställande att notera alt ulredningen om reformerad företags­beskattning
(Dir 1985:30) kommer atl la sig an samordningsproblemen och därvid bl.a.
studera och belysa de olika vinstbegreppen i de båda syste­men. Eftersom
företagsskalteutredningens arbele är mera långsiktigt, är det dock givetvis
angeläget atl man på sätt som skelt i föreliggande betän­kande försöker komma
lill rätta med de delproblem som upplevs vålla svårigheter vid tillämpningen av
nuvarande VDL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till den förhållandevis korta tid som
stått till förfogande för granskningen av betänkandet, har kammarrätten inte
kunnal bedöma kon­sekvenserna av förslagen i dess detaljer. De olika förslagen
synes i och för sig logiski uppbyggda. De Ijänar, såvitt kammarrätien kan
bedöma, syftet att lösa vissa av samordningsproblemen mellan bolags- och
vinstdelnings­skatten och innehåller också förenklingselemenl (framför allt
höjningen av fribeloppet), vilket hälsas med tUlfredsstäUelse. Kammarrälten kan
dock inte underlåta att påpeka att vissa av de föreslagna ändringarna verkar i
komplicerande riklning (t.ex. i fråga om koncernbidragens behandling) medan
andra (exempelvis beträffande begreppet &amp;quot;intressegemenskap&amp;quot;) inte kan
sägas fuUt ut lösa de tolknings- och tillämpningsproblem som förelegal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BFN
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belänkandet
innefaltar en teknisk översyn av vinstdelningsskatten. De mer principiella
frågorna kring skattens beräknande skall behandlas av den nu sittande
företagsskalleulredningen. Nämnden vill ändå inledningsvis undersiryka de
svårigheler vinstdelningsskatlen föranlett ur redovisnings­synpunkt. I huvudsak
uppkommer två vikliga olägenheter till följd av atl vinslddningsskatten bygger
på ett realt resultatbegrepp i ett i övrigt no­minellt skattesystem. Dels
komplicerar detta avsevärt arbelet med utveck­lingen av god redovisningssed,
dels försvåras företagens inkomslskattekal-kyler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Stockholms län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
avseende underlaget för vinstdelningsskatlen inom koncerner och vid
omstruktureringar leder lill ökade kontrollsvårigheter vid deklara­tionsgranskningen.
Andra förslag, såsom höjningen av fribeloppet, leder däremot till minskade
kontrollproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen finner dock att de förslag som leder
till ökade konlrollsvå-righeter är av sådan arl atl de framförda kraven på
ändringar är berättiga­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis har länsstyrelsen inga
invändningar mot de förslag som framförs i betänkandet. Det finns dock skäl
till vissa smärre komplet­teringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länssiyrelsen
i Göteborgs och Bohus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
anser att en rejäl översyn i stället borde ha gjorls, för all undvika
deländringar i lagen. Dylika ändringar får lill följd administrativa
kontrollproblem mellan olika beskattningsår för taxeringsmyndigheterna. Vidare
blir regelkomplexet mer betungande för näringslivet än vad som skulle vara
nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i
Väslmanlands län anför:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förslag lill ändringar av lagen om vinstdelningsskall som läggs fram i
promemorian löser en del av de problem som framkommit i den prakliska
taxeringsverksamheten. Länsstyrelsen har inle något alt invända mot ar­betsgmppens
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
ombudet för mellankommunala mål anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
(1983:1086) om vinsidelningsskall gäller fr.o.m. 1985 års laxering. Den har
inneburit ett markant merarbete både för taxeringsnämnderna och
taxeringsintendenier i samband med skalleprocesser. Åven domstolarnas
arbetssituation påverkas givelvis. Del finns en påtaglig risk alt en yllerliga­re
komplicering av systemet leder liU att nödvändig kontroU inte kan
upprällhållas. Jag viU i della sammanhang specieUt påpeka de svårigheler som
kan uppkomma i koncerner där förelagen lämnar deklaralioner i olika län. Del
måsle i sådana fall finnas någon myndighet som har del övergri­pande ansvaret
för kontroUen. För närvarande ligger detta ansvar hos allmänna ombudet för
mellankommunala mål (AÖ). Skatleprocesser i förs­ta instans för dessa mål förs
hos mellankommunala skatterätten (MKSR). Både AÖs och MKSRs framtida situafion
är under ulredning hos finansde­partementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgmnd av det anförda kan endast sådana
förändringar accepteras som är synnerligen moliverade ur materieUa synpunkier
enligt min me­ning. Del kan inle förnekas, alt de nuvarande maleriella reglerna
i vissa fall leder tiU icke önskvärda konsekvenser och atl vissa lagändringar
därför bör ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SIND
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SIND
har i elt fidigare remissvar avvisat förslaget om vinsidelningsskall (se
yttrande över Ds Fi 1983:13 &amp;quot;En modell för vinstdelning&amp;quot;). Däremot
har SIND från industripolitisk synpunki inga invändningar mol att margi­nella
redovisningstekniska förbättringar sker av nuvarande lagsliftning. Positivt är
alt i föreliggande promemoria det s. k. fasla fribeloppel föreslås bli
fördubblat tUl I miljon kronor varvid anlalet förelag som skall betala
vinsidelningsskall uppskattningsvis reduceras med 1/3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACOISR
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACÖ/SR
har inget all erinra mol de föreslagna förändringarna av vinst­delningsskallen
men vill påpeka de negativa konsekvenserna av atl de offenfiigägda företagen
särbehandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KF
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
från början kunde det antas att lagen om vinsidelningsskall skulle förorsaka
företagen ell betydande merarbeie vid bokslulsdisposilioner och
skatteberäkningar. Dessa farhågor har vid den prakfiska fillämpningen i hög
grad besannats. Del nu föreliggande förslaget får anses syfla lill all
neutralisera vissa av ofullkomligheterna. Andra kvarstår emellerlid. KF vUl
betona vikten av all den ytterligare översyn som förutskickas i prome­morian
verkligen kommer lill slånd, även om del återstår en begränsad lid då
vinstdelningsskatlen är tänkt att ulgå. Del kan l.ex. inte slå i
överensstämmelse med lagens syfte att skuld-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8   Riksdagen 1986187. I saml. Nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tyngda företag skall eriägga
vinsidelningsskall så snart de visar viss resul-     Prop. 1986/87:42
talförbätlring. Möjligheter atl modifiera inflationskorrigeringen i dessa fall
bör finnas. En höjning av fribelopipel skulle visserligen verka i rält riklning
men undanröjer på intet säll problemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det förhållandet att vinstdelningsskatlen är
beroende av inkomstskatten och vice versa ställer till stora bekymmer. Det är
olyckligt att företagsskat-lekommitténs belänkande om företagsbeskattningen i
sin helhet och efter­följande lagstiftningsarbete skall behöva avvakias innan
en ändring på denna punkt kan komma lill slånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lanibrukarnas
skaiteddegation anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatledelegationen
ser i huvudsak posilivi på de framlagda förslagen. Arbetsgmppen har i en del
väsenfliga frågor beaklal den kriiik som riktals mol lagen och dess i många
fall orimliga effekler. Del kan emellertid konstateras atl arbetsgmppen dra:git
gränserna för sin översyn av lagen väl snävl. Ändringsförslagen berör områden
där det i och för sig är angeläget med skyndsamma åtgärder, men borde ha gjorts
heltäckande med en lotal inventering av de problem som tillämpningen av lagen
medför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skälel lill atl översynen begränsats till de frågor
som redovisats i prome­morian anger arbetsgmppen vara att en särskild kommitté
arbetar med reformeringen av företagsbeskattningen (Dir 1985:30). Nämnda
kommitté väntas framlägga silt förslag vid årsskiftet 1987-1988. Efter
sedvanlig remissbehandling kan en eventueU lagstiftning tidigast träda i kraft
vid 1990 års taxering. Skatledelegationen anser att de cenirala frågorna inom
vinstdelningsskatten (del reala vinslbegreppel m.m.) måsle lösas omgåen­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SAF
kritiserar atl den utredning som remissbehandlats avser endast en genomgång av
etl anlal detaljer i vinstdelningslagstiftningen i stället för att behandla den
cenirala frågan om löntagarfondssyslemet bidragil tiU all realisera de mål som
regeringen angav i sin proposition om löntagarfonder. SAF är också mycket
negativ till atl de effekler av det reala vinslbegreppel i vinstdelningsskatlen
som medför att t.ex. bostadsförelag och förlustföre­lag Ivingas beiala
vinstdclningsskatt inte alls las upp i översynen. SAF anför vidare:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgmnd av Svenska Arbetsgivareföreningens definitiva motstånd mol införandel
av löntagarfonderna och vinstdelningsskatlen har förening­en givetvis inga
invändningar mot att det fasla fribeloppet höjs eller mot korrigeringar av
oklarheter och tekniska brister i vinstdelningsskattelag-sliftningen för all
förhindra ell inte avsett uttag av vinsidelningsskall. Samtidigt noterar vi
dock, alt de föreslagna förändringarna leder till, att en redan från början
långt ifrån lättillämpad lagsliflning blir än mer komplice­rad. Som ett mått på
detta kan noteras, att textmassan i vinstdelningsskat­telagen genom de
föreslagna tilläggen ökar med ca 40 procent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska Arbetsgivareföreningens remissvar i
löntagarfondsfrågan år&lt;br&gt;
1983 avslutades med en vädjan fill regeringen &amp;quot;att inle genomdriva de ur&lt;br&gt;
avgörande synpunkter destruktiva löntagarfonderna mot elt enat närings­&lt;br&gt;
liv. ---- Ett undanröjande av löntagarfondshotet är        den vikti­&lt;br&gt;
gaste ekonomiska åtgärden för alt ge Sverige en ljusare framtid.&amp;quot; Delta
har&lt;br&gt;
fortfarande giltighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundei (majoriteten), som inte har några erinringar     Prop.
1986/87:42 mot förslagen, anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
kommunal verksamhel gäller självkostnadsprincipen. Denna princip innebär atl
kommunen inle får ta ut taxor och avgifter av sådan storiek att vinst
uppkommer. Åven när kommunal verksamhet bedrivs i bolagsform gäller
självkostnadsprincipen. Kommunema väljer ibland att bedriva delar av sin
verksamhet i bolagsform. Delta betingas oftast av organisatoriska skäl. Enligt
styrelsen bör kommunal verksamhel även om den bedrivs i bolagsform inte
omfattas av vinstdelningsskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunala bolag kan arbeta med mycket små egna
kapital vilket inne­bär att inflationslillägget som beräknas på skulderna blir
relafivt sell betyd­ligt större för kommunala bolag än för vanliga
näringslivsföretag. Della berör del reala vinslbegreppel som inle behandlals
vid den nu gjorda översynen. Slyrelsen anser alt även del reala vinslbegreppel
borde ha omfattats av översynen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
minoriiei (c, fp, m) inom kommunförbundets styrelse anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel
om en översyn av vinstdelningsskallen innebär en förbättring mot det nuvarande
systemet. I sak har vinstdelningsskatten skapat alla de problem som
motståndarna till vinstdelningen anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förbundsstyrelsen föreslår därför all
vinstdelningsskall omgående av­skaffas. Detta ger fördelar både för
samhällsekonomin och sysselsätlning­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
sparbanksföreningen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
har i skrivelse till regeringen den 21 oklober 1985 påtalat bl.a. att vissa
regler i lagen om vinsidelningsskall (LVsk) har sådana orimliga och sannolikt
inte förutsedda konsekvenser vid fusion, att elt flertal slörre, även ur
samhällssynpunkt, önskvärda sparbanksfusioner inte kan komma lill stånd.
Föreningen hemställde om sådana ändringar i LVsk att spar­banksfusioner inte
hindrades. Den arbetsgrupp inom finansdepartementet som gjort översynen av
LVsk, har på elt utmärkt och grundligt sätt analyserat föreliggande problem och
föreslagit sådana ändringar som, om de antas av riksdagen, medför atl arbetet
med de planerade slora spar­banksfusionerna kan återupptas och fusionerna
genomföras. I stencilen beaktas även att angivna icke fömtsedda effekter kunnal
inträda även tidigare. Därför föreslås regler av en posiliv, retroaktiv
innebörd så att de föreslagna reglerna skall kunna tillämpas även för lidigare
år. Föreningen tillstyrker förslaget och förväntar sig att proposition i ämnet
överlämnas till riksdagen snarast. Föreningen tillstyrker även övriga i
stencilen fram­förda förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
advokatsamfund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandet
anges utgöra den översyn av vinsldelningsskatlens konstruk­tion och effekter
som fömtskickades redan när löntagarfondsförslaget lades fram. Översynen har
emellerlid fått en begränsad omfattning och berör inte de grundläggande
principer på vilka vinstdelningsskatlen vilar. Detta har lett till atl
åtskilliga frågor, vilka ej alls eller endast ofuUständigt analyserades då
lagstiftningen ursprungligen genomfördes, fortfarande inle tillräckligt
belysts. De nu framlagda förslagen får därmed karaklär av nödlösningar på
speciella problem vars rot ligger i att den urspmngliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagsiiftningen om
vinstdelningsskatt fåll en djupt olämplig ulformning.     Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsskattelagens
(VDL) karaktär av hybrid mellan nominell och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;real beskattning leder
till påtagliga hanleringssvårigheter. Samfundet vill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;här bara peka på de
problem, som uppkommer när den nomineUa vinslen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;exkluderar rörelser i fria
reserver men inkluderar en skatteeffekt om 52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;procent på en skattebas
som tar hänsyn till dessa rörelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det olämpliga i att VDL-systernel hittills bortsett
från berättigade krav på hänsynstagande lill föriustuljämning är uppenbart. De
motiveringar som 1983 framfördes för att investmentföretag och andra
förvaltningsföre­tag skulle ingå i VDL-systemet, framslår i ljuset av senare
vunna erfaren­heter - se lill exempel tabell 6 på sidan 35 i det nu remitterade
förslaget - som grundlösa. VDL har dessutom lett tUl påtagliga orättvisor för
sådana förelag som driver sin verksamhel i koncern och därvid med speciella och
opåräkneliga effekter för sådana koncerner som omfattar utländska dotter­bolag.
Det måste ifrågasättas om inte koncernbalansräkningar och
kon-cernresuliaträkningar skulle vara en bättre utgångspunkt för beräkningen av
de i koncernen ingående svenska förelagens vinstdelningsskatlegmn-dande
resultat än när som nu beräkningen sker för varje företag för sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samfundet vUl lor sin del peka på några möjliga
enkla ändringar som dramatiskt skulle förenkla systemet utan att göra det
väsentligt annoriun­da. En ändring vnrc att tills viaare inte särbehandla s. k.
fria reserver, detta tUl dess en genomgående översyn av samspelet och
effekterna av cn sammaniiliiBniny av de två systemen prövats av den kommiué
(Dir. 1985:30) som redan synes arbeta med frågan. En annan möjlig ändring vore
att behandla akiier i dotterbolag som monetär tillgång. Detta skulle bland
annat innebära att svenska företag ej på grUnd av VDL nödgas återgå till det i
sig inte särskilt lyckade systemel med s.k. kommissionärsförhål­lande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
fastighetsägareförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är beklagansvärt att vinstdelningsskatlen har fått verka under så lång lid att
en översyn blivit nödvändig. När nu ändå en sådan översyn har vidtagits är det
anmärkningsvärt atl denna varit så begränsad. Cenirala och viktiga frågor har
lämnats utanför översynen. Hit hör det reala vinstbe­greppet och sambandet
mellan vinstdelningsskatten och den vanliga in­komstskatten. Till yttermera
visso har vinstdelningsskattens effekter inom fastighetssektorn hell utelämnats.,
trots att en sådan översyn fömtskicka­des i förarbelena fill lagen (1983:1086)
om vinsidelningsskall (VDL) samt all bostadskommittén förutsatte alt de
bostadspolitiska hänsynstagandena tillgodosågs i översynen. Över huvud tagel
saknas i översynen en analys av vinsldelningsskatlens effekter inom olika
seklorer av det svenska nä­ringslivet och samhällsekonomin i stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redovisningen (i kap. 2) har, enligt förbundets
mening, främst två svag­heter. För det första avspegler den endasl
förhållandena del försia år som vinstdelningsskatten har tillämpats. Delta
snedvrider resultaten på ett sådant sätt att det blir omöjligt all dra kortekla
slutsatser därav. Skatteut-fallet under en längre lidsperiod måsle rimligen
läggas till grund för en kortekt analys.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det andra saknar förbundet en redovisning av
skattens storlek i&lt;br&gt;
förhållande till andra faktorer än antalet anställda. Hur har skatten påver­&lt;br&gt;
kal bolagens lönsamhel, likviditel etc? Eftersom översynen, enligt vad&lt;br&gt;
som framfördes i prop. 1983/84::50 del A s. 64, skulle omfatta vinsldel-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningsskattens
konsimktion och effekter finner förbundel det anmärknings-     Prop. 1986/87:42
värt all effeklerna av skatten inle redovisas eller analyseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I della sammanhang bör del än en gång påpekas alt
de bostadspolitiska effekter av vinstdelningsskatten som bosladskommiitén har
redovisat i sitt slutbetänkande över huvud inle lagls lUl gmnd för översynen.
Denna fråga, som urspmngligen behandlades i den ovan nämnda proposifionen och
som hänvisades lill arbetsgmppen av bostadskommittén, har inle ens hållils vid
liv genom att visas vidare lill något pågående eller tiUtänkt utredningsarbete.
Förbundet fömlsälter därför alt denna fråga behandlas i det lagstiftningsarbete
som eventueUt följer på arbetsgmppens översyn. Hit hör l.ex. frågan om del
reala vinslbegreppets inverkan på en så kapitalintensiv marknad som
fastighetsmarknaden samt det orimliga för­hållandet all den hyresledande
allmännyttan inte omfattas av skatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svensk
industriförening, SHIO-Familjeföretagen och Svenska köpmanna­förbundet anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Familjeföretagens
skalteberedning (FAMS) bevakar familjeföretagens skattefrågor för
SHIO-Familjeföretagen, Sveriges Köpmannaförbund, Svensk Induslriförening och
Svenska Arbetsgivareföreningen. FAMS har gjort en sludie om familjeföretagens
ekonomiska situation på gmndval av SCBs finansslafistik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I en jämförelse mellan dem som betalar
vinsidelningsskall visar det sig enligl undersökningen att mindre
familjeföretag betalade högre andel av resultatet i vinstdelningsskaU än de
större. Vinstdelande familjeföretag med 5-19 anställda belalade 8,0 procent och
förelag med 20-49 anslällda 3,8 procenl. Familjeföretag med över 200 anstäUda
belalade 2,9 procent av resultatet i vinstdelningsskall. Övriga förelag, som
inte är familjeföretag, betalade 3,2 procenl av resultatet i
vinsidelningsskall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är således de mindre företagen som bär den
tyngsta bördan av skallen. Detta är anmärkningsvärt mol bakgmnd av alt det i
den föregåen­de debatten om löntagarfonderna framfördes alt syftet med fonderna
var alt dra in s. k. övervinster från storföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;- Vinstdelningsskallen ger en rad skeva effekter
som speciellt missgyn­&lt;br&gt;
nar småföretagen. Exempelvis slår infiationsfilläggel speciellt hårt mot&lt;br&gt;
småföretagen eflersom dessa regelmässigl har en lägre soliditet, dvs. är&lt;br&gt;
mer beroende av främmande kapital, än övriga företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsskatlen har också visal sig ha svagt
samband med räntabi­liteten. Dåligt konsoliderade och svaga förelag, exempelvis
expanderande mindre förelag med hög skuldsättning, drabbas hårt av skallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;- Vinstdelningsskatten missgynnar generellt
serviceföretag i jämförelse&lt;br&gt;
med förelag med annan verksamhel. Della beror på alt serviceföretagen&lt;br&gt;
inte har samma skatleplaneringsmöjligheler eflersom dessa i prakfiken&lt;br&gt;
endasl kan utnyttja resultaluljämningsfond för vinslreglering. En sådan&lt;br&gt;
vinstreglering har inle någon effekt för beräkningen av vinsldelningsunder­&lt;br&gt;
iagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;FAMS sludie visar att av de undersökta branscherna hade
familjeföreta­gen inom detaljhandeln den högsia vinstdelningsskallen. Företag
med fler än 20 anslällda betalade 7,8 procent av resultatet i
vinstdelningsskatt medan t.ex. förelag i industrin betalade 3,6 procent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;- Vinstdelningsskallens konsimktion har lett till
alt generationsskiften&lt;br&gt;
ytterligare försvårats. Detta beror på atl aktiema vid s.k. interna aktie­&lt;br&gt;
överlåtelser inte är en sådan monetär tillgång som skall inflationsjusleras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
beräkningen av vinstdelningsskatt.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;- Sammanfattningsvis framstår vinstdelningsskatten
som en konstlad Prop. 1986/87:42 form för att ur förelagen ta mede! tiU
systemet med löntagarfonder. Skal­len medför nackdelar för näringslivet.
Småföretagen är specielll missgyn­nade. Beskattningen till löntagarfonderna
medför sfigande kapitalkost­nader och en sjunkande avkaslning på del egna
kapitalel. Detta får nega­tiva effekter för investeringar och sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
industriförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
ur renl skatteteknisk synvinkel i och för sig angelägna förändringar som
föreslagils är därför helt otiUräckliga för att komma tiU rätta med de
Ukformighets- och rältviseproblem som vinstdelningsskatten innehåller. Sålunda
löser förslaget beträffande koncernbidrag, omstruktureringar och fusioner icke
de generella resultatutjämningsproblem som är en konse­kvens av att negativa
och positiva underlag inte får kvittas mellan olika beskaltningsår och mellan
olika koncernbolag. Även om förslaget genom­förs kommer därför
vinstdelningsskatten atl innehålla mycket aUvarliga brisier ur
konkurrensneutralitets- och rättvisesynpunkt. Ur såväl skattead­ministrationens
som berörda företags synvinkel kommer dessutom ett genomförande av förslagel
att leda fill ökad arbelsbelaslning i fråga om kontroll och skatteplanering.
Detla gäUer inte minst på grund av de be­gränsningar som föreslås beträffande
den frivilliga återläggningen av kon­cernbidrag. Redan förekomslen av två olika
skattesystem inom akliebo-lagsseklorn gör alt företagens skalteredovisning är
myckel belungande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alla förändringar av vinstdelningsskatten måste
därför inriktas på atl förenkla reglerna, göra dem neutrala i förhåUande till
olika företagsformer och möjliggöra full resultalutjämniing mellan olika
beskattningsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redovisningskonsuliers förbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såväl
våra ledamöier som de flesla av deras kunder är motståndare lill
löntagarfonder. Trots att ledamöternas kundkrets består av små förelag
förekommer del att den drabbas av vinstdelningsskatt, ett förhållande som inte
avsetts vid skattens införande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemorian föreslås vissa förändringar. Dessa
äro vi positivt instäU­da fiU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Taxeringsnämndsordförandenas
riksförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
administrativa svårigheter som kunde förutses när systemel med vinsi­delningsskall
infördes har uppkommil. Del har även uppstått osäkerhet och debatt kring flera
tillämpningsfrågor (se t.ex. Skattenytt 1986 sid. 310).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemorian föreslås ändringar som medför
administrativa lättnader. Det finns även förslag till ändrade regler som
yllerligare kommer all komplicera systemet. TOR är fortfarande motståndare till
att ha ell vinst­delningssystem vid sidan av bolagsskatten. Mol bakgmnd av atl
ulredning­en om reformerad företagsbeskattning skall ta stäUning tiU om
vinstdel­ningsskatlen och bolagsskatten skall slås samman lillslyrker TOR ändå
alt samtliga förslag i promemorian genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enlreprenörföreningen
anser all en mer gmndläggande översyn av vinst­&lt;br&gt;
delningsskatlen bör genomföras ulan alt först avvakla atl kommillén som&lt;br&gt;
ser över företagsbeskattningen avslular sitl arbete. Det är enligt förening-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 jg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ens
mening angeläget atl åtgärder vidtas för att förbättra situationen för de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enskilda
fastighelsförelagen som missgynnas i det nuvarande systemel.     Prop.
1986/87:42 Föreningen anför vidare:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Över
huvud tagel finns enligl Enlreprenörföreningens mening skäl all företa en mera
grundläggande översyn av lagen om vinstdelningsskall. All lagen kommer alt
upphöra om några år är inget skäl för all acceptera bristfälligheler i den.
Bland de brister som bör rättas fill är atl vinstdel­ningsskatlen och dess
beräkning av real vinsl t.ex. inte tar hänsyn lill atl inkomstbeskattningens
regler för beräkning av realisafionsvinsl vid försälj­ning av faslighet inte
medger indexuppräkning för de fyra första innehavs­åren av en fastighet. Vidare
anser föreningen atl den genereUa inflations­uppräkningen av ett förelags
skulder - som alltså är en tiUäggspost vid beräkning av vinstdelningsskatt -
måste ses över. Föreningen anser över huvud atl vinstdelningsskattens metod att
beräkna en &amp;quot;real vinst&amp;quot; inte ger elt korrekt och tillfredsställande
ultryck för vad som egentligen är etl företags reala vinsl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
hotell- och reslaurangförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
införandet av vinstdelningsskatten kom företag som arbetar med en stor andel
fast egendom av de toiala tillgångarna alt beskattas hårdare än förelag med
exempelvis stor andel lager eller maskiner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;HoteU- och restaurangföretag har begränsade
möjligheter lill konsolide­ring, samiidigi som en fasfighel ofta ingår som en
ren produktionsfaktor i rörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare kom vid vinstdelningsskattens införande
företag som äger låne­finansierad fast egendom att beskattas hårdare än företag
som hyr motsva­rande egendom. Därigenom påverkas konkurrensförhållandel mellan
bran­schens företag på sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SHR konstaierar att dessa för branschen ogynnsamma
effekter inle diskuterats i ovanstående promemoria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Det fasta fribeloppet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
fasla fribeloppet föreslås i promemorian höjt från 500000 kr. till 1 milj. kr.
Förslaget tillstyrks. LO vill dock ha en mindre höjning och bl.a. SACÖ/SR en
större höjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätien
i Siockholm anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens
redovisning av utfallet vid 1985 års taxering (s. 30 ff.) visar atl den
företagna höjningen av det fasta fribeloppet skulle påtagligt förenk­la
taxeringsförfarandel utan aU skaUebortfaUet skulle bli särskilt stort.
Höjningen lorde därjämte komma all medföra all en del företag med slor
skuldbelastning och som i själva verket går med föriusl men som genom
inflalionsjusleringen drabbats av vinsidelningsskall i fortsättningen undan­tas
från sådan beskattning. Kammarrätien lUlstyrker därför förslagel i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna
i Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län har inget atl erinra mot förslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i
Västerbottens län anför:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
ulredningen innebär höjningen av fribeloppel alt antalel företag som skall
betala vinsidelningsskall minskar med närmare 1/3 medan skattebort­fallet
endasl blir ca 5 %. Förslagel innebär m.a.o. etl väsenlligl förenklal
deklarations- och taxeringsförfarande lill priset av ett måttligt skattebort­fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
ombudet för mellankommunala mål har inga erinringar mot förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Taxeringsnämndsordförandenas
riksförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TOR
hälsar således med tillfredsställelse del från administrativ synpunkt
väsentliga förslaget att del fasla fribeloppet höjs från 500000 kr. tiU 1000000
kr. Höjningen kommer att medföra att ett stort antal företag befrias från vinsidelningsskall,
vilkel ur laxeringssynpunkt medför viss arbetslättnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
avstyrker som enda remissinstans förslaget. Organisationen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
lill höjning av fribeloppet avhandlas i promemorian på två sidor av lolall 145.
Argumenten för en böjning är också närmast obefintliga. Det är en truism alt
anföra atl antalet berörda företag ökar mer än minskningen i skatteintäkter.
Samma förhållande skulle inträffa om fribeloppet höjdes med ytterligare en
miljon, yllerligiire en, osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till bilden hör också all den förevarande
ulvecklingen av vinstdelnings-skatten inte nämnvärt skiljer sig ifrån vad som
prognoslicerades i vinsldel­ningsgmppens belänkande (Ds Fi 1983:13). Mol
bakgmnd av all ambitio­nen i huvudsak var alt undanta små företag med produktiv
verksamhet synes de hittills vunna erfarenhelerna snarasl peka på att
vinstdelnings-skatten i delta avseende fått mildare konsekvenser än beräknat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Små företag i meningen få antal anställda som
berörs av vinstdelnings­skatten finns t.ex. så gott som uteslutande att söka i
kretsen fastighets-och kapitalförvallande företag. Nästan alla av dessa ingår
dessulom i en koncern. Små företag med få anställda som inte tillhör dessa
kategorier och inte ingår i någon koncern är mycket få. Farhågorna beträffande
mindre induslriföretag i ell expansionsskede synes därför knappast väl­grundade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lö anser mol bakgmnd av delta atl
vinstdelningsskattens fribelopp inte bör höjas till del föreslagna beloppel. En
viss uppjustering med anledning av penningvärdeförsämringen bör dock vidtas.
600000 är då etl rimligt belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gruppen
föreslår alt det fasla fribeloppel ökar från 0,5 miljoner kronor till 1 miljon
kronor. Skälen till denna förändring är huvudsakligen administra­tiva. SACO/SR
lillstyrker att fribeloppet höjs, men anser atl höjningen borde vara större.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet
tillslyrker en höjning av del fasta fribeloppet med&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hänsyn Ull atl
deklarations- och taxeringsförfarandel förenklas och alt     Prop. 1986/87:42
vUlkoren förbältras för mindre företag som befinner sig i elt expansions­skede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FAR
tUlstyrker förslaget. Sveriges redovisningskonsulters förbund anför.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
höjning av fribeloppet är nödvändigt om de små företagen skaU undgå
vinsidelningsskall. Föreslaget belopp 1000000 kr. mot nuvarande 500000 kr. är
elt sleg i räll riklning. I princip anser vi dock att beloppsgränsen icke skall
vara fastställd i kronor utan i slället knytas lUl basbeloppet. Härige­nom
kommer nivån att följa den aUmänna prisutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svensk
industriförening, SHIO-Familjeföretagen och Svenska köpmanna­förbundet anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
i yttranden över förslagel till vinsidelningsskall påpekades att fribe­loppel
föreföll atl vara godtyckligt vall. Delta har nu bekräftats när man vid en
översyn ulifrån prakliska ulgångspunkler vill göra förändringar av beloppets
storlek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Organisalionema är i och för sig posiliva lill en
höjning av fribeloppet. Della motverkar en del av de negaliva konsekvenserna av
vinstdelnings­skatlen av det enkla skälet att flera förelag blir undanlagna
från beskatt­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Huvudskälet lill alt höja fribeloppel är enligl
promemorian alt deklara-fions- och taxeringsförfarandel förenklas. Även med den
föreslagna för­ändringen måste dock förelagen lämna uppgifter i deklarationen
lUl ledning för laxeringen av vinstdelningsskall. Inte ens för myndigheiema
innebär höjningen av fribeloppel någon större förenkUng eflersom de fortfarande
måsle utöva en kontroU av uppgiflerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fribeloppet är konstruerat som ell gmndavdrag.
Penningvärdeförsäm­ringen gör alt detla gmndavdrag urholkas över liden. Detta
innebär i realiteten en smygande skattehöjning. Därför borde fribeloppel vara
realt i stället för nomineUt. Fribeloppet kan exempelvis konstrueras som elt
visst antal basbelopp, l.ex. 50 basbelopp, som i stort sell moisvarar del i
promemorian föreslagna fribeloppel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vinstgruppen ansåg i sitt urspmngliga förslag tiU
vinstdelningsskatt atl ell realt fribelopp skulle vara aUlför komplicerat. Del
förefaller dock verklighetsfrämmande att på detta sätl avfärda ett realt
fribelopp. SpecieUt mot bakgrund av att lagen i övrigt är mycket komplicerad
och diffus. Dessutom är lagen som helhel uiformad med syfle all träffa en real
vinsl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;öm del föreslagna undantaget för småföretag inle
genomförs anser orga­nisafionerna all fribeloppel skall höjas yllerligare
uiöver den i promemo­rian föreslagna nivån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
hotell- och reslaurangförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SHR
anser alt den föreslagna ökningen av fribeloppet är ell steg i räll riklning
men beloppel är för lågl tilltaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PrincipieUl bör fribeloppel som nu är konstmerat
som ell grundavdrag göras realt så all inflationseffekler över liden
elimineras. Exempelvis skulle det kunna knytas lUl förändringar av nuvarande
basbelopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KF har inga invändningar
mot höjningen av fribeloppel men lUlägger:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller fribelopp, gmndavdrag eller liknande inom förelagsbeskatt­ningen viU
KF emellerfid, liksom i tidigare sammanhang, påtala alt en sådan bestämmelse
missgynnar de företag, bl.a. konsumentföreningarna, som har ett stort anlal,
geografiskt spridda, verksamheier samlade inom den juridiska enheten. I de fall
det av olika skäl är motiverai att på elt schablonmässigt säll reducera
skaUebasen borde därför från konkurrens­synpunkt hänsyn tas även lUl anlalel
verksamhelsslällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
industriförbund, som i och för sig lillslyrker förslagel, anser all varje
förelag bör få ell fast fribelopp, även om det ingår i en koncern e.d.
Induslriförbundel anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälel
till att endast ett fast fribelopp medges för koncerner är atl del ansetts atl
del annars skulle vara fördelaktigt att dela upp verksamheten på formelll
fristående företag. Denna invändning torde väl teoretiskt vara riktig men i
verkligheten lorde den lindring av vinstdelningsskatten som skulle kunna uppnås
inte uppvägas av de ökade kostnaderna och andra nackdelar som en icke
företagsekonomiskt motiverad bolagisering skulle medföra. Två betydligt
siarkare skäl för att samtliga koncernbolag skaU ha rätl fill fast fribelopp
bör man i stället la fasla på. Del ena är all man först härigenom skapar
konkurtensneutralitet mol andra verksamheier som inle ingår i koncernen. Det
andra är alt resultatutjämningsmöjligheterna inom koncernen är starkt
begränsade och att det därför bör finnas möjlighet för samfiiga koncernbolag
att genom del fasta fribeloppet uppnå åtminslone någon resultaluljämning. Detta
skulle också bättre överensstämma med intentionerna bakom vinstdelningsskatlen
nämligen atl endast &amp;quot;normal-vinsler&amp;quot; skall beskattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
advokaisamfund tUlstyrker förslaget men ifrågasätter om inle elt fribelopp i
intervaUel 3-5 miljoner kunnat genomföras ulan att gmndvalar-na för VDL-system
rubbats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lanibrukarnas skaiteddegation anser att förslaget
kan läggas till gmnd för lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
fastighelsägareförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fastighetsägareförbundet
ser positivt på en höjning av det fasta fribelop­pet. Däremoi saknar förbundel
en analys av fribeloppets funkiion att undanta &amp;quot;normalvinst&amp;quot; från
vinstdelning. Det lönebaserade fribeloppet -6 % av lönesumman - ansågs
ursprungligen molsvara normalavkastning­en på det egna kapitalel i
industriföretagen. Med hänsyn till atl faslighets-seklorn skiljer sig från
övrig näringsverksamhet när det gäller sysselsält-ningsintensitet saml graden
av egenfinansiering torde en analys av fribe­loppets konstruktion och storlek
vara oundgänglig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Entreprenörföreningen
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
anförs i promemorian finns starka skäl för en höjning av det fasta fribeloppel.
Föreningen lillstyrker därför förslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare anser föreningen att ytteriigare höjningar
av det fasla fribeloppet&lt;br&gt;
kan vara en väg, som ju också antyds av bostadskommittén, att komma lill&lt;br&gt;
rätla med den ovan påtalade bristande neutralUelen mellan oUka faslig-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;j22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;helsägarkalegorier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;4
Begreppet intressegemenskap&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
innebär vissa preciseringar i fråga om begreppet intressegemen­skap, öm
ledningen ulövas av stat eller kommun förutsätter intressege­menskap även alt
förelagens verksamhel är av samma eller likartat slag. Remissinslanserna
acceplerar förslagel i slort. Från adminislralivt håll framhåUs
kontrollproblemen och behovel av all förelagens uppgiftsläm­nande förbättras.
Främst från näringslivshåll framförs atl stafiiga och kommunala företag inte
skall särbehandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Stockholm anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätien
viU för sin del tillstyrka en precisering av begreppet vilket för övrigt är
befogat oavsett höjningen av fribeloppel. Domstolen vill emellertid samtidigt
påpeka att en ej önskvärd konsekvens av den kompli­cerade lagstiftningen är att
man i VDL måste laborera med elt särskiU begrepp som skiljer sig från vad som
avses med begreppet i annan skatte­lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den närmare preciseringen av begreppet
intressegemenskap inriktar sig i 7 c § andra stycket av förslagel på hur del
fakiiska inflytandet över företaget utövas. Utredningen konslalerar (s. 57) att
del knappast är möj­ligt att exakt och uttömmande beskriva de fall som avses
utan att det blir nödvändigl atl faUa fillbaka på en aUmänl hållen beskrivning
som för den privata sektorn fått utformningen &amp;quot;om företagen med hänsyn tiU
vem som har det bestämmande inflytandet över deras organisation och verksamhet
kan anses stå under i huvudsak gemensam ledning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten anser atl begreppsbestämningen dels är
alltför vag och till följd av detta kommer atl kräva omfattande
utredningsinsatser och föranleda gränsdragningsproblem. Kammartätten har inte
något klart ut­format alternativ till annan formulering men ett sätt atl ge
begreppet mera stringens vore all kräva att intressegemenskap skall anses råda
&amp;quot;om före­tagen med hänsyn till vem som har det besiämmande inflytandet
över deras organisalion och verksamhel uppenbarligen slår under gemensam
ledning&amp;quot;. Utredningen synes ha haft ambitionen att få begreppsbestäm­ningen
heltäckande. Kammarrätten finner dock alt fördelen med en klar bestämmelse
skuUe uppväga nackdelen med alt eventuellt några enstaka fall, som inte täcks
av ordalydelsen, faller utanför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Intressegemenskap inom den slalliga och kommunala
verksamhelssek-&lt;br&gt;
lorn har föreslagits råda när &amp;quot;företagens huvudsakUga verksamhet är av&lt;br&gt;
samma och likartat slag&amp;quot;. Tolkningssvårigheterna torde här göra sig gäl­&lt;br&gt;
lande främst på den slatliga sidan där antalet verksamma bolag är stort och&lt;br&gt;
innefaltar affärsdrivande verksamhel under sedvanliga marknadsmässiga&lt;br&gt;
villkor. Vissa av dessa förelag driver verksamheten i företagsgrupper&lt;br&gt;
under samma villkor som på den privala sidan drivs i koncernform och i&lt;br&gt;
många faU i konkurtens med del privata näringslivel. I promemorian (s.&lt;br&gt;
141) uppges atl uttrycket &amp;quot;likartal slag&amp;quot; i den föreslagna lagtexten
skulle&lt;br&gt;
ge utrymme för en någol friare bedömning än ren näringsgrensindelning&lt;br&gt;
där hänsyn tas fill olika funktionella och ekonomiska samband. Kammar­&lt;br&gt;
rälten anser dels atl förslagel även i denna del är alltför vagt dels att del i&lt;br&gt;
promemorian saknas maierial som skulle göra del möjligl alt bedöma&lt;br&gt;
konsekvenserna av skilda begreppsbestämningar för de ohka förelagssek­&lt;br&gt;
torerna, bl.a. från konkurrenssynpunkt. Som exempel kan nämnas alt del&lt;br&gt;
såväl i en koncern inom del privata näringslivel som inom den statliga&lt;br&gt;
sektorns industriföretag förekommer divisionsindelningar med exempelvis&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;producerande bolag och
försäljningsbolag. Det vore önskvärt med en likvärdig bedömning oavsett ägare
förhållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Siockholms län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förtydligandet
av begreppel intressegemenskap och införandel av en ut­trycklig tidpunkt för
avgörande om när intressegemenskap föreligger är bra. Det ar dock önskvärt med
ett förtydligande uttalande i propositionen av den innebörden att ett
aktieägande överstigande 50 % av röstantalet i etl bolag är ett tecken på ett
faktiskt inflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
finner atl det förslaget som lämnas i betänkandet om lidpunkten för
intressegemenskapens inträdande leder till att reglerna för vinsidelningsskall
kan kringgås vid ett års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exempel:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ABA&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räk. år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.3pt'&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1/7-30/6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.3pt'&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ABB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räk.år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1/1-31/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:26.4pt'&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;860701     861231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;870630    871231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;880630    881231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:18.25pt'&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AB
A förvärvar aktierna i AB B 1/10 1987. Enligt förslaget skaU intresse­gemenskap
anses föreligga först den 30/6 1988. Vid 1988 års taxering föreligger således
möjlighel att legalt kringgå reglerna för vinstdelnings­skaU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings
län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åven
om vinstdelningsskatlen renl tekniskl i vissa avseenden kan uppfat­tas som
enkel i jämförelse med andra lagar inom skatteområdet, har den enligt
länsstyrelsens uppfattning skapat etl slörre merarbete än vad som ursprungligen
beräknades för respektive granskare. Erfarenheterna från granskningen av
deklarationer avseende taxeringsåret 1985 och hitintills avseende 1986 års
taxering i länet visar dels alt slora brister föreligger i själva
uppgiftslämnandet (= uppgifter för beräkning av vinstdelningsskatt saknas) dels
atl upplysningar saknas om förelag mellan vUka intressege­menskap föreligger.
En precisering av begreppel intressegemenskap är därför nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avsaknaden
av uppgifler om intressegemenskap torde bero på bl. a. den oklarhet som råder
kring begreppet. Den omständigheten atl sanklionsbe-stämmelserna i
taxeringslagen inte är tillämpliga kan också ha inneburit mindre noggrannhet i
uppgiftslämnandet. I taxeringsarbetet i försia instans ställs f.n. sådana krav
på effektivitet, oavsett hur denna mäts, att varje konlrollmomenl måsle vägas.
En kontroll av huruvida intressegemenskap föreligger är tidsödande, eflersom de
deklarationer som eventueUt kan inordnas i intressegemenskapen ofta är spridda
på flera granskningsmyn­digheter i olika län. Ett viktigt effektiviletsmåtl är
de skattemedel som kan förvänlas som en följd av kontrollen. Slälll mol den
övriga intäktskontroll och kontroll av avdrag som sker utanför
vinstdelningsskattesystemet är den kontroll som sker exempelvis av
intressegemenskapen totalt sett tids-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ödande
och mindre effektiv. När kontroll sker finns det dessutom skäl att Prop.
1986/87:42 anla atl del går ul över angelägnare konlrollålgärder, ålminstone
setl från del ovannämnda effektivitetsmåttet. Även om höjningen av del fasta
fribe­loppet kommer atl minska antalel förelag som belalar vinsidelningsskall
ökar betydelsen av begreppel intressegemenskap då det fasla fribeloppet
utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De rapporter som arbelsgruppen erhållil om
erfarenhelerna vid 1985 års taxering överensslämmer i ifrågavarande avseende
med erfarenhelerna från Jönköpings län. Ur ren kontrollsynpunkl anser
länsstyrelsen all ett sätt att göra de som omfattas av lagstiftningen mer
uppmärksamma på den upplysningsplikt som föreligger beträffande
intressegemenskapen, kan vara att införa en liknande uppgiftsskyldighei som
f.n. finns i 26 § laxe­ringslagen. Rent tekniskt kan uppgiftsskyldigheten
ulformas på flera olika säll aniingen på bilagan för vinstdelningsskall eller
på den aUmänna själv­deklarationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-63.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Exempelvis - &amp;quot;Har vid beräkningen av underlag
för vinsidelningsskall avdrag gjorts för s. k. fast fribelopp och föreligger
intresse­gemenskap enligt 7 a § VDL. öm svaret är ja skall närmare uppgifler
lämnas på...&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
har ingel att erinra mot förslaget. Dämtöver föreslår läns­styrelsen att
uppgiftsskyldighei införs avseende intressegemenskap då fast fribelopp
utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
noggrann och utförlig definition av ovannämnda begrepp är av stort intresse för
såväl näringsliv och stats- och kommunalägda förelag som för
skattemyndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I praktiken förekommer en mängd ägarkonstmklioner
som är hart när omöjliga atl greppa ur kontrollsynpunkl, eftersom någon fast
och utförlig definiiion av begreppet intressegemenskap ej funnits alt lUlgå i
vinsldd-ningsskattelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detla sammanhang borde RSV lidigare ha meddelat
anvisningar för en enheilig lillämpning av lagen om vinsldelningsskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen har knutit an lill del civilrältsliga
koncernbegreppet i aklie­bolagslagen, föreningslagen samt lagen om
årsredovisning i vissa företag, vilkel i slort bekräftar den praxis som
lidigare utvecklats vid kontrollverk­samheten vid 1985 års laxering. Tillägget
beiräffande sliftelse eller ul­ländsk juridisk person finns ingel atl erinra
om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beiräffande privala seklorn och där en fysisk
person har besiämmande inflytande, men inle är näringsidkare eller inle är
skyldig alt upprätta bokslut går ulanför den definition som ovan nyss nämnts.
Här har utred­ningen föreslagit, atl uttrycket &amp;quot;under i huvudsak gemensam
ledning&amp;quot; skall gälla. Enligl ulredningen skall en avgörande betydelse
läggas på del fakfiska inflytandet och ej del formella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En sådan bedömning torde dock medföra betydande
svårigheler ur konlroUsynpunkl vid fastställandet av intressegemenskap.
Härvidlag bör i stället huvudregeln vara att formella förhållanden skall
presumera det bestämmande inflytandet i första hand. Därefter kan även hänsyn
tas tUl del reella inflytandet om detta kan konstaleras (altemativregel).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beiräffande stats- och kommunägda förelag föreslår
ulredningen en&lt;br&gt;
snävare definition av begreppet intressegemenskap. Härvidlag har föreslå-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gits,
att en bedömning av förelagens verksamhel och en klassificering bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ske efter SCB:s SNl
kodförteckning, första grundnivån. Faller förelagens     Prop. 1986/87:42
verksamhet under samma SNI-gren skaU intressegemenskap anses förelig­ga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan har lidigare ej reglerats i vinstdelningsskallelagen.
Ej heller har man i prop. 1983/84 nr 50 kommenterat den offentliga seklorns
behandling i detla avseende. I oUka sammanhang har diskuterats de fall då
slalliga eller kommunala bolag hafl slal eller kommun som ägare. Härvidlag har
utbil­dats en praxis, där alla ägare utom staten har ansells innefattas i
reglerna för intressegemenskap. Ur konkurrenssynpunkt mellan näringsliv och of­fentliga
sektorn torde delta synsält vara del eftersträvansvärda altemati­vet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åven inom näringslivel förekommer all en koncern
kan omfalta företag vilka driver verksamhet som spänner över vitt skilda
områden och ej faller inom samma SNl begrepp som ovan föreslagils av
utredningen beiräffande den offenlliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis föreslås, all endasl staten som
ägare skaU undantas från koncernlänkandel och reglerna om intressegemenskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enhelliga regler vid lillämpning av fribelopp och
vid emission som ulredningen föreslagil är önskvärda. Mot förslaget i denna del
finns inget alt erinra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tidpunkter när intressegemenskap skall anses
föreligga bör bedömas vid räkenskapsårels uigång, vid fråga om fribelopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För bedömning av emissionsregel bör tidigare
uttalande i prop. 1983/84 nr 50 stå fast, nämligen &amp;quot;det är därvid
tillräckligt att intressegemenskap föreligger antingen före eller efter ökning
av aktiekapitalet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid överlålelse av rörelsetillgångar mellan
närstående företag bedöms intressegemenskap vid överlåtelsefiUfället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag enligt ovan kan godtas ulan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;- På sidan 63 i departemenlsslencilen har
ulredningen behandiai frågan&lt;br&gt;
om olika räkenskapsår för bolag i koncern och dess belydelse för jämkning&lt;br&gt;
av fribelopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen föreslår, att det längsta
räkenskapsåret bestämmer maxi­malt fribelopp och att inget bolag äger rätl tiU
slörre fribelopp än vad som skuUe bli fallet om bolaget var självständigt.
Samma synsätt läggs på de fall där etl bolag köps in fill koncemen. Ej heller
har del någon belydelse för fribeloppet om något av bolagen i koncernen driver
ringa eUer ingen verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mol ovannämnda förslag finns inget alt erinra, då
den stadfäster lilläm­pad praxis vid 1985 års laxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länssiyrelsen
i Västerbottens län, som tillslyrker förslaget, anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beiräffande
fribeloppel föreligger dock för närvarande svårigheler all kon­trollera hur det
fasta fribeloppet fördelats mellan företag i intressegemen­skap. Vid
taxeringsarbetet använder granskarna elt särskUt uppräftat frå­geformulär som
utsänds tiU berörda förelag. Länsstyrelsen föreslår att företagen redan i
deklarationen åläggs all lämna för kontrollen nödvändiga uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
ombudeiför mellankommunala mål anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
§ 7 c sker en precisering av begreppet intressegemenskap, vilket är&lt;br&gt;
behövligt. Begreppet kommun i sista slycket bör preciseras. Det bör anges&lt;br&gt;
att med kommun förstås även landsiingskommun (jfr anv. lill 2 § lagen&lt;br&gt;
(1968:430) om mervärdeskatt). Vidare bör anges om även kyrklig kommun&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ingår (jfr RSV/FB IM
1981:7) samt om lagregeln kan fillämpas även vid     Prop. 1986/87:42 samgående
mellan stal, kommun och privata företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Taxeringsnämndsordförandenas
riksförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
anser vidare att den precisering som görs av begreppet intresse­gemenskap är en
förbättring genom all större klarhet vinns när det gäller tillämpningen
beiräffande de slalliga och kommunala bolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACOISR
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorian
föreslår atl rätten att utnyttja det fasta fribeloppel för företag begränsas i
de fall då intressegemenskap finns mellan företag lill elt avdrag lolaU för
såväl äkta som oäkta koncerner. Principielll ansluter sig SACO/SR lill denna
spärregel för den privala seklorn, då den faktiska skillnaden mellan en koncern
enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen (äkta) och ett antal fristående företag med
samma ägarkonslellafion (oäkta) är för­sumbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna för intressegemenskap mellan de kommunala
respektive slat­liga förelagen skall enligt promemorian inte bygga på
ägarsituationen utan på branschtillhörighet i den mån de inte ingår i
etablerade offentligägda koncernbildningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna förmånligare behandling utifrån ägar- och
intressegemenskap gynnar slalliga och kommunala företag och har ingen annan
grund än alt det finns politiska motiv tUl en positiv särbehandling av de
offentligägda förelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SACÖ/SR hävdar all konkurrensen mellan företag,
oavsell ägarslmktur, skall ske på lika villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FAR
tillstyrker förslaget. Sveriges redovisningskonsulters förbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
precisering av vad som menas med intressegemenskap i sam­band med bedömandet av
om fast fribelopp kan utnyttjas bedömer vi som rikligt vad del avser försia
stycket i 7 c par. Andra stycket i nämnda paragraf kommer dock atl ge stora
möjligheter till olika åsikter mellan beskattande myndighet och deklaranten.
Detta stycke borde helt utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutsatsen
av 1985 års taxering är alt betydande svårigheler föreligger för både
skattskyldiga och granskare atl avgöra när intressegemenskap råder i lagens
mening. Åven tidpunkt och beräkning av fribelopp i närslående förelag med
skilda räkenskapsår har vållat problem. Som Kommunalarbe­tareförbundet påpekar
i sitt remissvar är det rimligt att stats- och kommu­nalägda företag med
verksamhet som är av samma eller likartat slag behandlas som en enhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO finner därför de förslag lill klargöranden som
ställs i promemorian vara tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lanibrukarnas
skalledelegation har vissa synpunkter på kravet alt intres­segemenskap skall
föreligga vid omstmktureringar (se avsnitt 7). Delega­tionen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skalledelegationen
kan av lagiextförslaget inle ufiäsa att definitionen i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;andra
stycket skuUe innebära någon nämnvärd uividgning av begreppet i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sak frånsell vad som sägs
om slal och kommun. Enär det är viktigt att     Prop. 1986/87:42 begreppet
definieras entydigt bör del preciseras ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SAF
refererar innehållet i lagtexten och motiveringarna i promemorian. SAF
tillägger:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
långt torde preciseringen kunna sägas vara ett förtydligande av inten­tionerna
bakom vinstdelningsskatlen. HärtiU föreslås emellertid också en särbestämmelse
för stafligt och kommunalt ägda företag: intressegemen­skap skall i det fallet
anses föreligga endasl om &amp;quot;företagens huvudsakliga verksamhet är av samma
eller likaital slag&amp;quot;. Enligt Svenska Arbetsgivare­föreningens uppfattning
kan det inle anses mer orimligl att två kommunall ägda företag med olika
verksamhetsinriktning blotl får lillgodogöra sig ett fast fribelopp än att så
är fallet för två privatägda företag med &amp;quot;intressege­menskap&amp;quot; i samma
situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
advokatsamfund anser att den i specialmotiveringen fill 2 § VDL intagna
bestämmelsen om att förhållanden vid räkenskapsårets utgång är avgörande bör
intas i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
fastighetsägareförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är en fördel atl begreppet intressegemenskap preciseras. Arbetsgrup­pen har
dock vall atl behandla den slatliga och kommunala företagssektorn annorlunda än
den privata. För den förslnämnda kategorin krävs all före­lagens huvudsakliga
verksamhet är av samma eller likartat slag. För pri­vata företag görs inte
någon åtskillnad med hänsyn lUl verksamhetens art. Såväl siaten som kommunerna
bedriver verksamhet inom vitt skilda områden, ofta i bolagsform. Såvitt avser
den kommunala sektorn nämns i promemorian atl flertalet bolag var verksamma
inom faslighelsförvallning och bostadsförsöijning men även inom andra
verksamhetsområden såsom kommunikationer, hotell- och kioskrörelse samt ren
liUverkningsindustri. De flesta av dessa verksamhetsområden kan inte anses
uigöra sådana samhällsfunktioner som exklusivt åvilar dessa organ. Inom många
områ­den bedrivs verksamheten under identiska former som den privala före­tagssektorns.
Genom den snäva definitionen på intressegemenskap som arbetsgruppen föreslår
beträffande stats- och kommunägda företag kom­mer dessa att få gynnsammare
behandling i vinsldelningsskattehänseende än de molsvarande privata företagen.
De senare kan ju inte dela upp bolagen efter verksamhetsområde För atl på så
sätt komma i åtnjutande av individuella fribelopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Entreprenörföreningen
anser att det inte finns något behov av särskilda regler om intressegemenskap.
Föreningen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enlreprenörföreningen
anser inle att den föreslagna uttryckUga definitio­&lt;br&gt;
nen av begreppel eller vad som sägs i övrigl i promemorian innebär något&lt;br&gt;
egentligt förtydligande. Såvitt Entreprenörföreningen kan finna innehåller&lt;br&gt;
den föreslagna 7 c) § i lagen om vinsidelningsskall i princip inle någol&lt;br&gt;
annat och mera upplysande än vad man kunnat sluta sig till eller som&lt;br&gt;
framgårav doktrinen (se l.ex. &amp;quot;Beskattningav byggnadsrörelse&amp;quot;, s.
121-&lt;br&gt;
122). Enligt föreningen skulle del vara önskvärt med en klarare och preci­&lt;br&gt;
sare definition av intressegemenskapsbegreppet. Föreningen kan inte hel­&lt;br&gt;
ler dela den uppfattning som framförs i promemorian (s. 57 och 58) om att&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte det formella ägandet
skall vara avgörande för om intressegemenskap     Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall anses föreligga.
Enligl föreningens mening måste själva ägandet vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den omständighet som
tillmäts störst betydelse eftersom del så goll som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alllid är själva ägandet
som ger den reella beslutanderätten. All lillmäla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;andra fakiorer betydelse
riskerar enbart att öka tolknings- och tiUämp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningsproblemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Entreprenörföreningen kan inte heller dela
uppfaltningen atl del gene­reUt finns anledning tUl en snävare definifion av
inlressegemenskapsbe-greppel för statligt och kommunalt ägda förelag. I slället
riskerar della att leda lill konkurtensfördelar framför privalägda förelag.
Entreprenör­föreningen anser därför att promemorians förslag i berört hänseende
inte bör genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
industriförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viklig princip inom all företagsbeskattning är atl beskattningen är neutral i
förhållande lill organisationsformerna. Vinsldelningsskatlens regler för det
fasla fribeloppel missgynnar verksamheter som bedrivs i olika koncernbolag
jämfört med verksamheter som inle ingår i en akliebo­lags koncern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel innebär alt närslåendebegreppet blir
snävare för stafligt och kommunall ägda akliebolag än för privala aktiebolag.
Del gynnar alltså den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel innebär i realiteten all statligt ägda
bolag, som konkurterar med privalägda bolag, skulle erbjudas lättnader i
vinstdelningsskallen som inle tiUkommer privata företag. Detla kan inle godlas.
Samma regler aniingen dessa ulgår från de som föreslås för den privala seklorn
eUer de som föreslås för statligt och kommunall ägda företag måste därför
gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del föreslagna närslåendebegreppet skiljer sig från
del som fillämpas vid inkomsttaxeringen. Vi har i och för sig ingenting att
erinra mot att när­slåendebegreppet ges en klarare definition. Förslaget löser
emellertid inte de verkligt svåra tolkningsproblemen, nämligen när etl företag
i andra fall än de i lagtexten explicit angivna skall anses stå under &amp;quot;i
huvudsak gemensam ledning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vi vill emellertid starkt ifrågasätta om några
särregler över huvud taget behövs för närstående företag. Som vi ovan redovisal
bör del fasta fribe­loppet få åtnjutas av alla akliebolag oavsett
ägareförhållande. Beträffande del andra skälel för särskilda regler för
närslående förelag, nämligen i fråga om rätten att behandla likvid vid
nyemission som monetär fillgång, bör följande beaklas. Den årliga volymen på
nyemissioner i Sverige har från loppåret 1984, då den uppgick till 4 miljarder
kronor, sjunkit kraftigt. Samiidigi har inflalionen också minskat krafligl lill
ca 4 procent. Eflersom endast en myckel ringa del av den toiala
nyemissionsvolymen avser lik­vider mellan företag i intressegemenskap torde
inflalionskortigeringen i samband med nyemissioner belöpa sig fill näsl inlill
försumbara belopp. Beaktar man dessulom alt den fakiiska vinstdelningsskatlen
uppgår till mindre än 10 procenl av underiagel framstår de särtegler som finns
för närstående förelag som hell obehövliga. Även om de förändras enligl del
föreliggande förslaget uppstår nämligen komplicerade tolkningsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av förenklingsskäl och då del inte nämnvärt kommer
att påverka skat­teullaget bör därför de specialregler som gäller för
närslående företag slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9  
Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;5
Resultatutjämning inom koncerner&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
innebär att en räll införs att vid vinstdelningsbeskaltningen få återlägga ell
koncernbidrag helt eUer delvis. Endast en remissinstans anser att en
resultaluljämningsmöjlighel inle bör införas. Vissa näringslivsorga­nisaiioner
anser all möjlighelen liU resultaluljämning bör göras slörre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vinstdelningsskallelagen återfinns spärtegler för koncerner beträffande fast
fribelopp och vid emissioner. För en kontroll härav erfordras betydan­de
insatser, då en koncern kan ha förgreningar över hela landel. I anled­ning
härav lorde kanske koncernlanken inle te sig alllför främmande. Liknande
beskattningsregel återfinns vid aktievärderingen redan nu. Ur konlrollsynpunkt
vore en beskattning vid vinsidelningsskall för en kon­cern som helhel vara all
föredraga med lanke på frågor om fribelopp, emission saml klassificering av
olika fillgångars status.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av utredningens fyra alternafiv är det föreslagna
alternativet och slufliga förslaget, att etl koncernbidrag helt eller delvis
kan frivilligt ålerläggas under förulsältning att bidraget inte slussals iväg
lill annat bolag samma beskattningsår, naturligtvis det enklaste alternalivel
utan att några störte ingrepp i vinstdelningsskallelagen behöver tillgripas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Taxeringsnämndsordförandenas
riksförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förbundets mening framstår det som skäligt att den föreslagna regeln genomförs.
Åven om förslaget kommer atl medföra ökade granskningsin­satser vill TOR därför
inle motsätta sig denna ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR
har inget alt erinra mot förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
lillslyrker förslaget och anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lö
inslämmer i att det är önskvärt att beskattningen är neutral i förhållan­de
till sättet att organisera verksamheten, dvs. den ena organisationsfor­men bör
inle beskattas högre än den andra. Som påpekas i promemorian kan det emellertid
finnas risk för att återiäggningsregeln kan komma att utnyttjas på ett icke
avsell sätl, t.ex. genom atl koncernbidrag slussas i flera led genom en koncern
med enda syfte att i något led undvika vinsidel­ningsskall. Detta måsle
givetvis förhindras och i promemorian föreslås därför alt ålerläggning får ske
endasl om del förelag som mottagit bidragel inte i sin tur får avdrag för
utgivet bidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redovisningskonsulters förbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
förändring innebärande atl koncernbidrag kan vid beräkning av del nominella
resullatet av givare och moltagare fördelas dem emellan efler önskan är bra.
Härigenom undanröjes ell problem som påverkal intresset för koncernbidrag vid
tillfällen där negaliva effekter på den totala vinstdelningsskatlen uppståti
trois aU bidrag ur andra synpunkter t.ex. förelagsekonomiska eller samhälleliga
varil sakligt betingade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
remissinslanser framför krifik.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FAR
anser alt särskilda koncernbidrag eller en fördelning av del lönebase-    
Prop. 1986/87:42 rade fribeloppet bör övervägas. FAR anför vidare:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de föreslagna ändringarna i lagen (1983:1086) om vinsidelningsskall har
inlagits en beslämmelse i 3 § 2 st. 2, 1 punkten, där del föreskrivs att
koncernbidragels mottagare inte för samma beskattningsår får ha lämnal
koncernbidrag om avdrag skall medges givaren. Molsvarande bestämmel­se finns
inle längre i fråga om inkomstskatten, och anledning saknas all införa den
beiräffande vinstdelningsskatlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
fastighetsägareförbund är också av uppfattningen att det löneba­serade
fribeloppel bör få fördelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KF
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller möjligheterna alt kunna korrigera de negativa effekler på det
samlade vinsldelningsunderiagel inom en koncern som koncernbidrag kan få, vill
KF förorda en annan lösning än den som föreslås i promemorian. Förslaget
innebär att förbudei mot s.k. etappvisa koncernbidrag äterin­förs, något som
liU stor lättnad för företagen kunde utmönstras ur in-komstskatlelagstiftningen
när kommunalbeskattningen slopades. Argu­menten är atl del ulan en sådan
begränsning vid tUlämpningen skulle ge företagen ökade möjligheter att uppnå
resultaluljämning vid vinstdelnings­beskaltningen samt atl del skulle medföra
merbelastning på administration och kontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Själva syftet med koncernbidragen är att ge
möjlighet lill resultatutjäm­ning. Man kan då fråga sig varför det någonstans
skaU sältas en gräns för detta. Huvudmotivet för ståUningstagandet i
promemorian får därför antas vara befarade kontrollproblem. Inle heller detla
argument är emellertid enligt KFs uppfattning bärande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om ett förelag vid inkomsttaxeringen yrkat avdrag
för ett koncernbidrag gör taxeringsnämnden - förutom kontroUen att
fömtsättningar för kon­cernbidrag över huvud tagel föreligger de två akluella
förelagen emellan -den kontrollen atl det mottagande förelaget tagit upp
koncernbidraget till beskaltning. Denna kontroll görs givetvis oavsett om de
båda förelagen har sina säten i olika län eller inte. Att samlidigt göra
erforderlig kontroU hos givaren för det fall det mottagande företaget utnyttjat
möjligheten lill avdrag enligt det föreslagna andra slycket av 3 § lagen om
vinsldelnings­skatt kan inte kräva annat än en renl marginell arbelsinsats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna ytterligare kontroll anses, enligt
promemorian, helt acceplabel i vissa situationer, nämligen i de fall då
motlagaren inle i sin lur givit koncernbidrag och yrkat avdrag för detla. Men
redan förekomslen av bestämmelsen i 3 § andra stycket p. 2 innebär ju ett
ytterligare kontrollmo­ment - det skall kontrolleras att denna lyp av etappvisa
koncernbidrag inte föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Promemorians argument att kontroUen inte bör bli
för omfattande leder alltså till en ny bestämmelse vars efterlevnad kräver
ytterligare kontroll. TUl detla kommer atl ell förbud mol etappvisa
koncernbidrag medför etl avsevärt krångel för de berörda förelagen. KF föreslår
därför alt kravet i p. 2 i del aktuella lagrummet utgår. Skulle bestämmelsen
ändå införas bör utformningen av lagtexten vara &amp;quot;erhållil avdrag vid
inkomsttaxeringen för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges advokatsamfund
anför:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därutöver
skulle man kunna tillåta &amp;quot;koncernbidrag&amp;quot; vid taxering till VDL, vilka
ej behöver ha någonting iitl göra med koncernbidrag enligl SIL. Denna lösning
har lidigare avvisats såsom administrativt komplicerad. Nu föreslår emellertid
det remitterade betänkandet atl koncernbidrag enligl SIL skall kunna negligeras
vid VDL-laxering. Det är svårt all se alt del blir mer adminislrativi
komplicerat om man även tillåter ett omvänl förfaran­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
industriförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna principen atl koncernbidrag frivilligl skall ålerläggas är bra.
Förslaget innehåller emellertid en begränsning av innebörd atl del molta­gande
bolagel inle för samma beskattningsår får ha erhållil avdrag för utgivet
koncernbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skälet lill atl en sådan begränsning föreslås är
atl utredarna befarat att koncernbidrag i annat fall skulle användas för att
uppnå optimal utjämning av vinstdelningsunderlaget och alt kontrollen härav
skulle leda liU merbe­lastning för skattemyndighelerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Elt införande av en dylik begränsningsregel innebär
etl klart avsteg från de principer för företagsbeskattningen som riksdagen
beslutade om i sam­band med reformeringen av koncernbidragslagstiftningen 1981.
De grund­läggande principerna för denna lagstiftning var atl beskattningen
skall vara neutral i förhållande till organisationsformerna och att därför
skattebelast­ningen skall vara densamma antiingen verksamheten inom en koncern
av organisatoriska skäl förlagts lill två eller flera formellt fristående
förelag eller verksamheten samlats i ett enda företag. För att förhindra
missbruk finns vid inkomsttaxeringen ett antal särregler. Genom slopandet av
den kommunala taxeringen av juridiska personer har dessa dock blivit färre och
förbudet mot s.k. slussning slopats. Slopandet av slussningsförbudet har inneburit
en planeringsmässig fördel genom att koncernbidrag kan &amp;quot;poolas&amp;quot; genom
t.ex. moderboUiget. Delta underlättar för såväl företagen som
skatteadministrationen. Alt nu åierinföra slussningsförbud är föga rationellt
och sakUgt selt omotiverat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De grundläggande principer som gäller vid
inkomsttaxeringen att be­skaltningen skall vara neutral oavsett
organisalionsform måste gälla även för vinstdelningsskatlen. Kravet på atl
mottagare under samma beskatt­ningsår inte erhållit avdrag för utgivet
koncernbidrag strider mot neutrali­tetsprincipen. Som tidigare nämnts är del
merbelaslningen på skattemyn­dighelerna som utgjort del avgörande skälet för
den föreslagna begräns­ningsregeln. Detta motiv kan inte godlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I valel mellan skatteregler som brister i neutralitet
och regler som innebär merbelastning för skatteadministrationen är det ett
oeftergivligt krav - om man inle i stället väljer alt slopa skatten - atl
neutraliteten prioriteras. Alla skatter som brister i neutralitet upplevs som
orättvisa och leder ofrånkomligt till sofistikerad skatteplanering eller
skatteflykt vilket blir än mer belungande ur kontrollsynpunkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den uppställda förulsällningen för
resultatutjämning av vinsidelnings­&lt;br&gt;
skall inom en koncern, nämligen alt samtidigt slussning av koncernbidrag&lt;br&gt;
inle får ske inom inkomslskallesyslemel innebär en kraftigt ökad komplex­&lt;br&gt;
itet. Man måste hilta optimala direkla vägar för koncernbidrag mellan olika&lt;br&gt;
koncernföretag med beaktande av den normala inkomstskatten och vinst­&lt;br&gt;
delningsskatlen och även la hänsyn lill all samtliga koncembidrag hell&lt;br&gt;
eller delvis får ålerläggas vid beräkning av vinstdelningsskatlen.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åven vid ett skattemässigt optimalt nätverk av
direkta koncernbidrag Prop. 1986/87:42 inom inkomslskallesyslemel vilka helt
eller delvis återlägges inom vinst-delningsskattesystemel kommer koncernföretag
fortfarande ofta alt sam­manlagt bU högre beskaltade inom
vinstdelningsskattesyslemet än om verksamheten bedrives i etl enda företag. Det
är fel som angetts i betän­kandet alt den uppställda förutsättningen är
nödvändig för skattemyndig­helerna av administrativa skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Begränsningen innebär därför tvärtemot vad som sägs
i betänkandet atl belastningen ökar på såväl administration som kontroll. Den
föreslagna begränsningen avvisas därför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriförbundet
för fram etl alternativt förslag liU resultaluljämning. Industriförbundet
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
fidigare nämnts är den gmndläggande principen för all företagsbe­skattning atl
den skall vara neutral oavsett vUken organisationsform som väljs för
verksamheten. Inkomstbeskattningen bygger i huvudsak på denna princip och
avsteg härifrån har gjorts endast för alt undvika missbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I direktiven tiU vinstdelningsgruppen angavs två
alternativ atl åsladkom­ma resultaluljämning inom koncerner. Det ena var atl
införa särskilda regler för koncernbidrag i vinstdelningssystemet och del andra
alt liUåta en gemensam vinstberäkning för hela koncernen. Vinsldelningsgmppen
avvi­sade båda alternativen och ansåg att nuvarande koncernbidragsmöjligheter
inom inkomstskattesyslemet gav lillräckliga möjligheter till vinstutjäm­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det nu framlagda belänkandet visar att
vinsldelningsgmppens antagan­de var oriktigt. I stället föreslår utredarna nu
därför ett annat och kompli­cerat regelsystem som endast i mycket begränsad
omfattning löser de grundläggande problem som utgör hinder för en
konkurrensneutral vinsl­delningsskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enda alternativet fiU hittills prövade alternafiv
är atl tiUåla en gemensam vinstberäkning för hela koncernen. Härigenom skulle
flertalel av de frågor som aktualiserats i beiänkandei och i vårt remissvar
lösas. Såväl koncern­bidrags- som omstruktureringsproblematiken skuUe lösas
genom att nega­tiva och positiva underlag kvittades på moderbolagsnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsgruppens avvisande motiverades med att
vinstberäkningen i inkomslskallesyslemel grundas på resullatet i varje
företagsenhet för sig. Vinstdelningsgruppens inställning synes bygga på
fömtsättningen att en gemensam inkomslskatteberäkning måste göras för hela
koncernen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att lösa problemet med resultaluljämning är
detta emellertid hell onödigt. I stället skulle moderbolaget inom koncernen vid
beräkning av del egna vinsldelningsunderiagel fä beakla övriga koncernbolags
posiliva och negaliva underlag för vinstdelningsskatlen. I prakliken skulle
därigenom de enskilda koncernbolagen på egen blankett redovisa sin
vinstdelnings-skatt med en nolering all moderbolaget skulle la upp underiagel
vid sin taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AB
Electrolux har fört fram liknande synpunkter som industriförbundet. Statens
vallenfallsverk anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;VattenfaU,
som affärsdrivande verk inom energisektorn, fömtsättes leva&lt;br&gt;
under i princip samma konkurrensregler som verkets privala och kommu­&lt;br&gt;
nala konkurtenter. Detta framför allt om ekonomiskt meningsfulla effekli-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.,,&lt;br&gt;
viletsmått skall kunna slällas för jämförelse mellan de olika partema på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;energisidan. Del är även
av största vikl atl olika skatter inte snedvrider     Prop. 1986/87:42
kostnadsbilden, när nya energikällor prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som ledande inom energisektorn, har VattenfaU många
helägda produk­tions-, disiributions- och utvecklingsbolag. Dessutom är verkel
delägare i etl stort antal bolag, tUlsammans med näringsUvet och/eUer kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt vinsldelningsskatlelagens definiiion ingår
som inlressebolag i &amp;quot;koncernen VattenfaU&amp;quot; alla de bolag där verkets
samlade röstvärde upp­går lill minst 50 %. För denna slora &amp;quot;koncern&amp;quot;
gäller begränsningar i fråga om möjlighelen all ulnyllja del fasla fribeloppel.
Högsl elt fribelopp får utnyttjas inom hela Vattenfalls förelagsgrupp. Denna
räll bortfaUer om någol företag hos Vattenfall utnyttjar del lönebaserade
fribeloppet. I de fall där Vattenfall är huvudaklieägare, missgynnas övriga
aklieägare av atl ha Vattenfall som huvudaklieägare, genom all dessa bolag inle
kan ulnyllja del fasla fribeloppel. Indirekl belastas de uiomslående
intressenterna av den omständigheten all Vattenfall som huvudakfieägare
&amp;quot;smittar&amp;quot; ner det gemensamma bolaget enligl vinstdelningsskalldagens
definiiion. Ur sam­hällssynpunkl kan del inle vara bra all ha en skall som kan
länkas påföras enbart av den omständigheten att huvudaklieägaren
definitionsmässigt är &amp;quot;intressebolag&amp;quot;. Förutsatt atl huvudägarskapel
baseras på strikt affärs­mässiga grunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vattenfall har en organisatorisl; uppbyggnad som ur
vinsldelningsskalle-synpunkt misskrediterar verket i jämförelse med
näringslivel men även kommunerna. Verkel har etl verksamhetsområde, nämligen
energiproduk­tion med lillhörande distribution, varför den enligl förslagel
blir etl verk­samhelsområde. Vidare ingår Vattenfall definitionsmässigt som
enhet i intressegruppen, utan möjlighet iUl utnyttja de lättnader som föreslås
vad gäller &amp;quot;rena koncerner&amp;quot; i fråga om atl frilt överföra reala
förlusler inom koncernen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avsikten med lagen kan inte vara alt diskriminera
den statliga företags­verksamhet som drivs av de affärsdrivande verken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För alt eliminera ovanstående påtalade
konkurrenssnedvridning måste anfingen koncernbolag inom Valtenfallkoncernen
lagtekniskl enligt vinst­delningsskallelagen beiraktas som en enhet, med
möjlighet att mellan koncernbolagen internt fördela sitt reala resultat, eller
också kan man utöka möjligheten till alt erhålla fribelopp genom att ändra
begreppet verksamhelsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AUmänna
ombudet för meUankommunala mål, som är avvisande fill för­slagel, anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
3 § har införts en ny regel som innebär att koncernbidrag som beskattats&lt;br&gt;
vid inkomsttaxeringen heU eller delvis inte behöver beaktas vid beräkning&lt;br&gt;
av VDS. Som framgår av beiänkandei (sid. 68) har koncernbidragens&lt;br&gt;
ställning i vinsldelningsskaltesystemel diskuterats fidigare men inle föran­&lt;br&gt;
lett lagstifining. Enligt min mening kvarslår mofiven mot särskild lagsfift­&lt;br&gt;
ning i detta avseende. Koncernbidragen behandlas i inkomstskattesysle­&lt;br&gt;
met som en driftkostnad hos givaren och en intäkt hos motlagaren. De får&lt;br&gt;
därför samma effekl som om exempelvis en försäljning av tjänsler skett&lt;br&gt;
mellan förelagen. Alla ekonomiska mellanhavanden mellan företagen får&lt;br&gt;
konsekvenser, vilket ligger i systemens uppbyggnad. Om koncernbidragen&lt;br&gt;
specialbehandlas i vinstdelningss.kattesystemel skulle del vara motiverat&lt;br&gt;
att beakta även andra resultalreglerande ålgärder såsom avsätining till&lt;br&gt;
investeringsfonder m.m. En beslämmelse om koncernbidrag kommer såle­&lt;br&gt;
des alt medföra alt andra kombinationer av resultatutjämnande ålgärder&lt;br&gt;
kommer atl vidlas för att på maximalt sätt kunna begränsa vinstskatten&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
inkomstskatten. Del är då inte uteslutet att andra problem uppstår som Prop.
1986/87:42 medför alt vinstdelningsskatten på någol annat sätt kan få olämpliga
inte förutsedda effekter. Det ligger i sakens nalur att vinslskatten med hänsyn
till den uppbyggnad som den har på ett eller annat sätt aUtid kommer atl
påverka resultatutjämningen inom en koncern. Enligt min uppfattning är det
således tveksamt om det bör införas en beslämmelse som exklusivt behandlar
koncernbidrag i förhållande tiU vinstdelningsskatten. Därtill kommer att det
uppstår administrativa och processuella problem. Vad händer t.ex. om ett bolag
efter yrkande av taxeringsintendent inte får avdrag för etl koncernbidrag.
Skall vinstdelningsskatten för mottagaren då räknas om? Med stöd av del anförda
anserjag att det är mycket tveksamt om förslaget om behandling av koncernbidrag
i vinstdelningsskattesysle­met bör genomföras, öm beredningens förslag i detta
hänseende ändå föranleder lagstiftning anför jag följande. I 2 § 3 mom. sjunde
stycket SIL beträffande koncernbidrag anges som ulredningskrav: Avdrag för kon­cernbidrag
får åtnjutas endast av den som visar att fömtsättningar för sådant avdrag
föreligger. Ett likartat utredningskrav bör ställas i anslutning lill de
föreslagna reglerna i texten under punkt 7 i 3 §. Jämför även texten rörande
ulredning beträffande koncernbidrag på sidan 4 i deklarationsfor­muläret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Kommissionärsförelag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
promemorian föreslås att man i SIL uttryckligen anger att man vid prövningen av
koncernbidragsvillkoret skall räkna den av kommissionärs­företaget bedrivna
rörelsen som en del av kommitlentföretagels verksam­het. Något förslag till
reglering i VDL av inflationskorrigering m.m. vid vinstdelningsbeskaltningen av
kommissionärsförhållanden lämnas inte. Remissinstanserna har inte någon erinran
mol förslaget om ändring i SIL. Två länsslyrelser anser all en reglering
beträffande kommissionärsföreta­gen bör ske i VDL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Jönköpings län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
länsstyrelsens uppfattning kan skäl anföras för en utirycklig bestäm­melse i
VDL avseende inflationskorrigeringen och det lönebaserade fribe­loppet för
kommittenlförelaget. Främsta skälet härtill är att undvika tolk­ningar,
Ukarlade de som den ovannämnda föreslagna bestämmelsen i 2 § 2 mom. SIL ger
utiryck för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
har återgelt de skatleregler som gäller för kommissionärsföre­lag och ansett
att någon lagreglering inte synes nödvändig, ulan endast hänvisat till
riksskalleverkels tolkning i handledning för rörelse- och jord-bmksbeskatlning
sid. 602 i 1986 års upplaga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl länsstyrelsens mening bör etl tUlägg tUl 2
paragrafen Qärde stycket lagen om vinstdelningsskatt ske, vari stadgas
ovannämnda förhål­landen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
advokatsamfund och Sveriges industriförbund tillstyrker den fö­&lt;br&gt;
reslagna ändringen i SIL.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;7
Omstruktureringar&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regler
föreslås som möjliggör atl lager överförs lill bokförda värden mellan förelag
utan skatteeffekter vid vinstdelningsbeskaltningen. Remissinstan­serna är
genomgående posiliva. Synpunkter på vissa smärre ändringar förs fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länssiyrelsen
i Jönköpings län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
utredningen anser länsstyrelsen att en lagstifining inte får vara så utformad
att den omöjliggör nödvändiga omstruktureringar inom näringsli­vet. Samlidigt
torde del knappasl vara möjligt att i en lag som VDL, utforma bestämmelser som
reglerar alla länkbara silualioner. Mol bak­grund av bl.a. praktiska
erfarenheter anser länsstyrelsen all de föreslagna reglerna i sig är
moliverade. Länsstyrelsen inslämmer därför i nödvändig­helen atl försöka finna
former för en lagstiftning som är hanterbar både i materiellt hänseende och
från kontrollsynpunkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagets innehåll är emellertid som utredningen
framhäller på sid. 114 &amp;quot;ganska komplicerad&amp;quot;. Förslaget är visseriigen
utformat på ett sådant sätl att de maleriella förutsättningama är
&amp;quot;konslaterbara&amp;quot; även om lagtextens utformning är svårhanterlig och
medför tolkningssvårigheter. Ur kontroll­synpunkt ställer förslaget stora krav
på den kontrollerande myndigheten. Delta gäller inte minst genom att förslaget
avses vara tillämpligt på samtli­ga som omfattas av intressegemenskapen enligt
den föreslagna definitio­nen i 7 c §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;F. n. torde det vara omöjligt att närmare bedöma i
vilken utsträckning de föreslagna reglerna kommer att användas. Relativt setl
torde reglerna inte komma fill användning i någon slörre omfattning. Å andra
sidan finns del skäl att anta att den beloppsmässiga betydelsen kommer atl vara
stor då reglerna kan komma att användas. Ambitionsnivån vid granskning m.m. bör
i sådana fall vara hög. Den gällande företagsbeskattningens komplexi­tet medför
f.n. problem att hålla en ambitionsnivå som är tillfredsställande ur alla
synpunkter. Det är därför förenklingar som bör eftersträvas i slället för en
ökad administrativ belastning med ytterligare kontrollmoment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen finner det därför angelägel att det i
det fortsatta lagsttft­ningsarbetet i denna fråga, beaktas om och i vilken
utsträckning kontroll-momentet skall ha en avgörande betydelse. I förslagels
nuvarande form föreligger det enligt länsstyrelsen stor risk att kontrollen, av
hur det till motlagaren överförda avdragel utnyttjas, blir otillräcklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
punkl a) anges alt både överiåtare och moltagare skall vara skallskyldiga till
vinstdelningsskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget punkten a) bör enligt länsstyrelsens
mening i denna del ändras till atl även-omfatta överiåtare sorn f.n. är utanför
vinstdelningsskattesys­lemet, vid l.ex. byte av förelagsform, då en fysisk
persons rörelse övergår till aktiebolagsform dvs. från ett enkelbeskattat till
ett dubbelbeskaltat subjekt. Moliveringen till detta skulle vara att molverka
hinder mot om­strukturering av näringslivel vad avser mindre företag. Denna
form av företagsbyte är mycket vanligen förekommande och medför ingen nackdel
ur beskaiiningssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna ombudei för
mellankommunala mål anför:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
godlar i huvudsak de förslag som lämnas i § 7 a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller ivåårsregeln 7 a § fjärde slyckel anser
jag dock all den bör utgå. Den fyller enligl min mening inle en funkiion då
förelagen själva genom bokföringsåtgärder kan disponera avdragel (jfr
föregående stycke på sid. 16 saml sid. 109). Tvåårsregdn bör omvandlas liU en
ettårsregel, dvs. jusiering bör ske samma år som övertagandet skelt.
Tvåårsregdn blir enbart administrativt betungande. Del är för övrigl inle klarl
hur lagregeln får användas om del av lagret säljes år 1 och resten år 2 eller
3. Kan i sådana fall en uppdelning ske av avdragel på år 1 och 2 och i så fall
efler förelagens fria val?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Taxeringsnärnndsordförandenas
riksförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
regler som föreslås för all undvika att omstruktureringar leder lill ökat uttag
av vinsidelningsskall är mycket komplicerade. I promemorian pekas också på en
del kontrollsvårigheter. Det kan således konstateras att även denna del av
förslagel kommer att leda till en ökad belaslning på gransk­ningsorganisationen.
De materiella skälen som ligger till grund för förslaget framslår emellertid
som så tungt vägande atl TÖR tillstyrker förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BFN
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller behandlingen av obeskattade reserver ges i betänkandet en rad exempel på
hur lagerreserven, och andra liknande reserver, skall behand­las (redovisas)
vid ombildningar av företag (s. 84 ff.). Nämnden välkomnar här det förslag som
möjliggör en överföring av lagerreserven i vissa fall (s. 103 ff.). God
redovisningssed är i myckel uppbyggd kring all redovisning­en av olika
transaktioner skall ske så öppet som möjUgt. Överföringar i form av försäljningar
till nettovärden, där den skatlemässiga behandlingen av olika obeskaltade
reserver påverkal värdesältningen, kan leda lill en vilseledande redovisning
och en rad komplicerade redovisningsproblem. Skalleregler som möjliggör en
överföring av olika poster lill bmtlovärden är därför ur redovisningssynpunkl
önskvärda. På områden där man i praktiken redan tillåter transaktionen, om den
sker tiU nettovärden, är förändringar i reglerna naturiiglvis välmotiverade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FAR
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
föreslagna bestämmelserna i lagen om vinsidelningsskall, 7 a § kan leda till
skillnad mellan den inkomstskattemässiga och den vinstdelnings-skaltemässiga
definilionen av inkurans. I ett företag där varulagrets verk­liga inkurans
understiger 5 % är del god redovisningssed att från tillgångs­värdet endast dra
av den verkliga inkuransen och lägga skillnaden till lagerteserven. Den
schablonmässiga inkuransen accepteras för inkomst-beskaltningsändamål oberoende
av redovisningstekniken. Som 7 a § utfor­mats i förslaget kan denna teknik
såvitt FAR kunnat finna ej användas. Inkuransberäkningen kan därför komma att
skilja sig mellan inkomstskat­ten och vinstdelningsskatlen, vUket redan i sig
framstår som opraktiskt. Dessutom kan det leda till ett betydande motstånd mot
utvecklingen av god redovisningssed, vilket vore olyckligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
revisorsamfundet SRS anför:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svensk skaltelagstiflning bygger på en stark koppling
mellan bokföring och beskattning. Redovisningslekniska bedömningar och ålgärder
ger således skatlemässiga effekler. Den slarka bindningen mellan bokföring och
be­skattning kan i många fall påverka utformningen av förelagens redovisning på
ell sätl som inte är önskvärt för utvecklingen av god redovisningssed. Detta
gör sig gällande så mycket starkare, då redovisningen skall utgöra bas för två
olika skallesystem, som bygger på hell olika principer. In­komstskatten är
neutral lill redovisningens ulformning och ger möjlighel atl göra korrekta
beräkningar av förelaget åvilande skalleskulder vid bok-slulstillfället. Den
Iradilionella inkomslskallen motverkar inle heller den informaliva öppenhet i
redovisningen, som är etl utiryck för god redovis­ningssed. I della avseende
har tUlämpningen av vinstdelningsskatten gått i rakt molsatl riktning, vilket
inle hell får sin lösning genom det föreliggande förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I belänkandet redovisas utförligt
olika alternativ för behandlingen av obeskattade reserver i samband med
ombildning av företag. Samfundel ser med tillfredsställelse på arbetsgruppens
förslag, som ger möjlighel fill öppen överföring av dold reserv i varulager i
dessa fall. Som tidigare framhållits är det önskvärt att skattesystemen släller
sig neutrala fill redo­visningens utformning och i vart faU inte motverkar god
redovisningssed. Ur redovisningssynpunkt får en bmttoredovisning av varulager
med en öppen redovisning av dold reserv i varulagret vara att föredra framför
en nelioredovisning. Samfundel tillstyrker arbelsgmppens förslag på denna
punkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges redovisningskonsullers förbund ser posilivi på de
föreslagna reg­lerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SACO/SR lillstyrker förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom LO delar ståndpunkten atl beskaltningen bör vara
neutral oav­sett organisalionsform tillstyrkes även delta förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KF har ingel all invända mot förslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lanibrukarnas skattedelegation anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delta ändringsförslag lar endast sikle på lagerreservens
behandling i om-slmktureringsfallen. Anledningen tiU att inle även motsvarande
ändringar beiräffande resultatutjämningsfonder och internvinstkonton föreslås
är, alt de effekter som åleriäggningen av dessa poster kan medföra, inle är
speci­fika för omstmktureringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skatledelegationen delar inte denna
uppfattning eftersom resultatutjäm­&lt;br&gt;
ningsfondernas behandling kan vara elt problem för företagen i samband&lt;br&gt;
med fusioner. Resullaluljämningsfonderna har tillskapats för atl bereda&lt;br&gt;
även de löneinlensiva företagen möjligheter fill resultatutjämning och kon­&lt;br&gt;
solidering. Den fyller därmed samma funktion för dessa förelag som av­&lt;br&gt;
sättningen lill lagerteserv gör för produklionsintensiva företag. Reglerna&lt;br&gt;
om avdrag för avsätining lill inlernvinslkonlo har också liknande funktion.&lt;br&gt;
Skatledelegationen anser därför aU resullaluljämningsfonderna och intern-&lt;br&gt;
vinstkontona skall omfattas av de föreslagna justeringarna av återlägg-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-
En av förutsättningarna för alt mollagaren skall kunna lillgodoräknas     Prop.
1986/87:42 den övertagna lagerreserven är, att överlåtelsen avser hela eller
den hu­vudsakliga delen av lagret i en rörelse eller rörelsegren som bedrivs av
del överlåtande företagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som arbetsgruppen mycket riktigl konstaierar har
ultagsbeskattning ansetts kunna underlåtas också i de fall, där
internöverlålelsen inte omfat­tar en hel rörelse eller rörelsegren ulan bara
enslaka lagertillgångar. Ar­betsgmppen anser dock all de föreslagna
undanlagsreglerna för vinsldel­ningsskatlens del inle behöver vara lika
generösa. Del avdrag som skall &amp;quot;sparas&amp;quot; måsle därför hänföra sig tiU
hela eller den huvudsakliga delen av överiålarens lager. År verksamheten
uppdelad på flera separata grenar, anses del dock vara tillräckligt atl
internöverlålelsen avser hela eller den huvudsakliga delen av lagret i en
rörelsegren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Erfarenheten visar att det oftast är olyckligt att
samma företeelse drab­bas av olika skatlemässig behandling i olika
beskaltningsformer. Det resul­terar i osäkerhet om gäUande rätl och skapar
tUlämpningssvårigheter. Skatledelegationen anser alt särregler är onödiga. Vad
som gäller vid inkomstbeskattningen bör kunna accepteras även vid tillämpningen
av lagen om vinsidelningsskall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som ytterligare fömtsättning för tiUämpningen av
förslagel om lagerre­servens behandling i omslruktureringsfallen anges all del
vid överlålelse­tillfällel skall råda intressegemenskap mellan överlåtaren och
mollagaren. Begreppel intressegemenskap definieras i förslagel lill en ny
paragraf 7 c. I författningskommentaren anges all del civilrällsliga
koncernbegreppet skall tUlämpas enligt paragrafens försia siycke. Andra stycket
avser de faU där något koncernförhållande inte föreligger. Uttrycket
&amp;quot;under i huvudsak gemensam ledning&amp;quot; har behållits men ell tillägg har
gjorts för all markera alt det är det faktiska inflytandet och inte de formella
förhäUandena som skall vara avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av lagtexten bör exempelvis klart kunna utläsas om
intressegemenskap föreligger i nedanstående fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De tre självständiga ekonomiska föreningarna
Skanek, KBS och Scan-KLS har under 1986 bildal etl gemensamt
förädlingsaktiebolag dil respeklive förenings förädlingsverksamhet överförts.
Bolagel ägs av för­eningarna gemensaml med olika stora andelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nya organisationen är inte någon koncern,
varför den inte faller under definitionen i första slycket. Ingen av
föreningarna har någol be­stämmande inflytande över vare sig de andra eller
förädlingsbolaget. De står heller inte &amp;quot;under i huvudsak gemensam
ledning&amp;quot; eftersom de tre delägarna i bolaget är helt självständiga. Det är
dock fråga om en renodlad strukturrationalisering där tre självsländiga parter
gemensaml söker uppnå raiionaliseringsfördelar genom att tillsammans bilda etl
rörelsedrivande akliebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna form av omstruktureringar utmynnar i en
ingressegemenskap som enligl delegaiionens mening skall omfattas av begreppet i
vinsldel­ningsskattehänseende. Av den i andra stycket föreslagna definifionen
här­av kan emellertid inte utläsas atl så skulle vara fallel.
Skattedelegationen anser därför att definilionen av begreppel intressegemenskap
skall utfor­mas så atl också omstruktureringar av den lyp som delegationen
exemplifi­erat faller in under det utvidgade inlressegemenskapsbegreppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
industriförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
förslaget - i vars syfte vi lill fullo instämmer - kan följande invänd­&lt;br&gt;
ningar riklas. Reglerna är alldeles för komplicerade och otillgängliga. Det&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan visserligen hävdas alt
de vänder sig till specialister med mycket goda     Prop. 1986/87:42 insikter i
redovisning och tolkning av skattelagar men torde för en vanlig företagsledare
vara fullkomligt obegripliga. En skatt som nödvändiggör ett så invecklal
regelsystem för att komma lill rätta med de värsta bristerna måste snarasl
slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt förslaget måsle det överlåtande bolaget
avslå från avdragel i dess helhet. En sådan begränsning är hell onödig.
Övertagandet bör i stället kunna avse den del av avdraget som inte utnyttjas av
det överlåtande företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna begränsningen till närslående
företag saknar i praktiken belydelse. Överlåtelser lill underpris sker nämligen
utom i gåvofallen alllid mellan närslående företag. För överlåtelser genom
gåvor finns redan klara regler. En begränsningsbestämmelse till
närståendefallen är därför hell onödig och därest de av oss ovan föreslagna
begränsningarna av det fasta fribeloppet och likvid vid aklieemission slopas
behöver lagen inte belastas med en särskild närslåendedefinition. Reglerna
skulle härigenom kunna förenklas i stället för att kompliceras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt förslaget skall det övertagna avdraget
endast få utnyttjas under överiålelseåret och del därpå följande året. Denna
regel torde i de flesta fall vara tillräcklig för förelag med snabb
lageromsällning. För företag med lager av omsättningsfastigheler eller med
pågående arbelen är den emeller­tid helt OtiUräcklig. Beiräffande
omsätlningsfasligheter gäller dessulom att dessa inte får skrivas upp över
taxeringsvärdet varför den i betänkandet på sidan 109 antydda möjligheten - som
dessulom har ifrågasatts ur redovis­ningssynpunkt - endast får begränsad
lillämpning. Med hänsyn härtill är den föreslagna Ivåårsgränsen för kort.
Eftersom vinstdelningsskallen är begränsad lill atl gälla under 80-lalel bör
del kunna godtas atl övertagan­deregeln får en i tiden obegränsad tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enlreprenörföreningen
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
ställer sig vidare något frågande lill att rätlen till nedskrivning för den som
förvärvat lagertillgångar för etl pris motsvarande överlåtarens bokförda
netlovärde (dvs. bokfört anskaffningsvärde ./. lagerteserv) ifrå­gasätts i
promemorian. Sålunda uttalas att rätten för förvärvaren till ned­skrivning av
lagret inte är lösl i praxis. Förutom alt rätten lill nedskrivning i etl dylikt
fall lorde framgå direkt av kommunalskattelagens beslämmelser om
lagernedskrivning finns när det gäller lager av fasligheter även opubli­cerade
förhandsbesked, enligt vilka förvärvaren förklarals vara berättigad till
nedskrivning. Att dessa senare inle redovisas i promemorian är måhän­da någol
märkligt med hänsyn lill alt det beträffande andra frågor i prome­morian
hänvisas till opublicerade förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller själva meloden att komma till rätta
med den merbeskalt­ning som kan uppstå vid omstruktureringar kan konstateras
att den är myckel komplicerad. Föreningen anser också all den föreslagna liden
om två år för atl utnyttja del särskilda avdragel är för kort, åtminstone för
byggföretag. Della sammanhänger i sin tur med alt lager av fastigheter av
naturliga skäl inte omsätts i samma takt som etl vanligt varulager och alt
många entreprenadprojeki kan pågå flera år innan projektet är avslutat och
vinstavräkning sker. Med hänsyn lill delta anser föreningen atl en längre tid
för att utnyttja avdraget behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
fastighetsägareförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att inte hämma eftersträvansvärda omstruktureringar har arbetsgrup-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pen
nödgals ta fram relativt komplicerade regler för hur lager och på-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gående arbeten vid
överiålelser skaU behandlas inom vinstdelningsbeskatt-     Prop. 1986/87:42
ningen. Atl sådana regler behövs är en följd av del förhållandet all in­komslskatle-
och vinsldelningssystemen har oUka baser. I del förstnämnda systemet främjas
konsolideringar medan däremoi del sisinämnda systemet har en motsatt effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fastighetsägareförbundet delar åsikten att
särskilda regler behövs. Be­hovet påvisar ytterligare vinstdelningssystemels
brislande samklang med övrig beskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nordbanken
(tidigare SundsvaUsbanken) har i elt yttrande hemställt atl de lättnadsregler
som föreslås i promemorian i fråga om omstruktureringar görs tillämpliga även
på samgåendet mellan SundsvaUsbanken och Uplandsbanken. Nordbanken anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
promemorian föreslås bl.a. regler som lar sikte på beräkningen av vinst­delningsunderlag
i samband med fusioner och andra omstmktureringar inom koncerner m.m. Nuvarande
regler för behandlingen av förändringar i lagerreserv har i
omslmktureringsfallen visal sig ge upphov liU en ökad skattebelastning som inle
varil avsedd. De nya reglerna syflar lUl alt undanröja dessa effekler och
föreslås få retroaktiv tUlämplighet från lid­punklen då lagen om
vinsidelningsskall trädde i krafl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nordbanken bildades den 1 januari 1986 genom ell
samgående av Uplandsbanken och Sundsvallsbanken. Del är den enda sammanslagning
av affärsbanker som ägl mm i Sverige sedan början av 1970-lalet. Sam­gåendet
har skell på del sättet all Sundsvallsbanken den 1 januari 1986 bytt namn lill
Nordbanken och samlidigt övertagil Uplandsbankens hela bank­rörelse mol likvid
i form av nyemitterade akiier i Nordbanken. Uplands­banken har därefter trätt i
likvidation och utskiftat sina tiUgångar, dvs. de nya aktierna i Nordbanken,
lUl sina aklieägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom beslul den 12 seplember 1985 har regeringen
medgell Uplands­banken bl.a. befrielse från den skyldighel all erlägga
inkomstskatt som kan uppkomma för banken på gmnd av alt den överlåter sin
rörelse lill Sundsvallsbanken och därefler utskiftar sina tillgångar lill
aklieägarna. Som villkor för medgivandel har föreskrivils all tillgångarna
efter överlå­telsen tas upp av Sundsvallsbanken liU de värden som gäller i
beskattnings­hänseende för Uplandsbanken. — — —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överlåtelsen har i enlighet med dispensbeslulel hos
bankerna redovisats enligt den s.k. netto/netto-metoden. Tillgångarna har
således hos såväl överlåtande som övertagande bank avräknats tUl elt nettovärde
motsva­rande tillgångarnas hos Uplandsbanken bokförda värde minskal med av­sällningar
till värderegleringskonlon för ullåning och valutor. Dessa av­sättningar
uigjorde per överlåtelsedagen 616,8 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt nuvarande regler får Uplandsbanken vid
beräkningen av vinsl­delningsunderiagel för år 1986 en avgående posl på 616,8
milj. kr. liU följd av upplösningen av sina värderegleringskonlon. Denna
avgående posl kan banken inle lill någon del utnyttja. Nordbanken får
omedelbart eUer på sikl en molsvarande tUlkommande posl. Samgåendet medför
således en avse­värt ökad skattebelastning i form av vinstdelningsskatt. Detta
förhållande uppstår på leknisk grund enbari i anledning av samgåendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Banklagsutredningens förslag fill ny
banklagstiftning (SOU 1984:26-29) innebär alt fusionsregler som motsvarar 14
kap. 1 och 2 §§ aktiebolagsla­gen införs för affärsbankerna. Reglerna har
lagits in i 14 kap. 1 och 2 §§ förslaget tiU bankakliebolagslag. Den nya lagen
föreslås träda i kraft den 1 januari 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den av arbetsgmppen föreslagna nya bestämmelsen i 7
b § lagen om Prop. 1986/87:42 vinstdelningsskatt om beskattningen vid fusioner
omfattar sådana fusioner som avses i 2 § 4 mom. första slyckel lagen (1947:576)
om statlig inkomst­skatt, SIL. Del har då förutsatts att della lagrum kommer
atl ändras i enlighel med förslagel i Ds Fi 1985:15 och atl SILs fusionsregler
således kommer alt bli tiUämpliga på bl.a. fusioner enligt 14 kap. 1 och 2 §§
bankaktiebolagslagen. Enligl femte slycket av övergångsbestämmelsema avser
hänvisningen i 7 b § försia stycket lill 2 § 4 mom. SIL i samtliga fall detla
lagrums lydelse efler utgången av år 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med den ulformning författningsförslagel erhållit
kommer Nordbanken inle kunna dra nytta av de nya reglerna. Sammanslagningen har
inte skelt genom sådan fusion som avses i 2 § 4 mom. försia slyckel SIL i dess
lydelse efter ulgången av år 1986. Del fusionsinstilul för banker som omfattas
av nämnda beslämmelse införs först den 1 januari 1987 och saknar motsvarighet i
gällande rält. Inte heller den nya bestämmelsen för omstruktureringar inom
koncerner i 7 a § är tillämplig på Nordbanken. Villkoret i andra slycket 2
nämnda lagmm om viss intressegemenskap mellan överlåtande och övertagande
förelag är nämligen inte uppfyllt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det framstår som klarl omotiverat om inte de nya
reglerna gjordes tillämpliga även på en sådan sammanslagning av affärsbanker
som sketl i fallet Nordbanken. Reglerna syftar lUl all undanröja - även
relroaklivi -vissa inte avsedda skattekonsekvenser vid fusioner och andra
former för samgående. Dessa skäl gör sig gällande med samma lyngd vid det nu
akluella samgåendet. Den nya bestämmelsen i 7 b § om beskaltningen vid fusioner
bör därför få lillämpas också då etl bankaktiebolags hela bankrö­relse före den
1 januari 1987 övertagits av ett annat bankaktiebolag enligt 189 § lagen
(1955:183) om bankrörelse. En föreskrift om detta torde lämp­ligen kunna
införas i övergångsbestämmelserna, t.ex. genom att femte stycket kompletteras
med en mening av följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;De nya bestämmelserna i 7 b § skall, med
iakttagande av andra - fjärde slyckena ovan, dock fillämpas även i fall då etl
bankaktiebolag före den 1 januari 1987 övertagil etl annat bankaktiebolags hela
bankrörelse.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Fusioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regler
föreslås som ger samma effekter som vid omstmktureringar i öv­rigt. Förslaget
har godtagits av samtliga remissinslanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings län hänvisar i fråga om
återläggningsreglerna lUl vad man anfört beiräffande behandlingen av lager. Mot
förslaget i övrigl har länsstyrelsen ingen erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har inga
erinringar mol försla­get.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
fusioner mellan hell frislående förelag ulan ägargemenskap har vinst­&lt;br&gt;
delningsskallen en hämmande effekl. Före fusionen har vart och ett av&lt;br&gt;
företagen rält att utnyttja var sitl fribelopp. Efter fusionen kan endast ett&lt;br&gt;
fribelopp utnyttjas även om det fusionerade företaget är självständigt skat­&lt;br&gt;
tesubjekt, dvs. dotterbolag till det köpande företagel. Vinstdelningsskatten&lt;br&gt;
inverkar med andra ord negaiivt på omslmklureringen av näringslivet och&lt;br&gt;
de progressiva inslagen i skallens utformning förstärks vid ovan beskrivna&lt;br&gt;
fusioner.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges advokatsamfund
anför:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samfundet
instämmer i förslaget att reglera fusionsfall på ett sätt som principiellt är
kongmenl med molsvarande regler i SIL även om den komplexitet de föreslagna
reglerna uppvisar enligt samfundel utgör etl bevis för det olämpliga i VDL:s
grundläggande utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
industriförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel
är enklare och bättre än de regler som föreslagits för omstmklu-reringsfallen.
Vi har därför ingenting atl erinra mot att de blir föremål för lagsliflning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anslutning lill förslagel om behandling av lager vid omstruktureringar har
flera remissinslanser diskuterat pågående arbelen m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundskälel
lill atl företagen redovisar pågående arbeten på i regel två olika sätt är
uppfattningen om god redovisningssed. Atl fortlöpande vid­hålla den
uppfaltningen all åtskillnad skall göras på gmndval av den redovisningsmelod
förelaget ifråga väljer, får anses djupt olycklig. Enligt länsstyrelsens
uppfattning skall god redovisning ej medföra oUkheler i skatteuttag genom vinsidelningsskall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BFN
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
gäller om man vid vinstdelningsbeskaltningen endasl skall åter­&lt;br&gt;
lägga den del av nedskrivningen (obeskattade reserven) som ulgör direkla&lt;br&gt;
kosinader på del pågående arbelel. Detla skuUe öppna en (praklisk) möj­&lt;br&gt;
lighel alt låla de förelag som så önskar beräkna anskaffningsvärdet av&lt;br&gt;
pågående arbeten på så sätt, att detta även inkluderar indirekta kostnader.&lt;br&gt;
Nedskrivningen skulle då bestå dels av den i KL uttryckligen medgivna&lt;br&gt;
nedskrivningsrälten av de direkta kostnaderna, dels de indirekta. En sådan&lt;br&gt;
redovisning är ur redovisningssynpunkt eftersträvansvärd, eftersom den&lt;br&gt;
innebär en öppnare redovisning av omständigheterna kring värderingen.&lt;br&gt;
Den skulle också bäitre slå i överensslämmelse med bokföringspraxis vid&lt;br&gt;
värdering av lagertillgångar och andra omsättningstUlgångar. Dessa skall&lt;br&gt;
såväl bokföringsmässigt som skattemässigt värderas så, att värdet inklude­&lt;br&gt;
rar direkta kosinader saml en skälig andel indirekla kosinader (Se FARs&lt;br&gt;
rekommendalion nr 2 p 1 och anv p 2 till 41 § KL). I hittiUsvarande&lt;br&gt;
bokföringspraxis hör det emellertid fill undantagen atl indirekta kostnader&lt;br&gt;
ingår i värdet på redovisade pågående arbelen till fast pris (SBEFs årsredo­&lt;br&gt;
visningspraxis s 238). Främst lorde dock denna praxis ha utvecklats i&lt;br&gt;
byggbranschen, där de indirekla koslnadema som regel är relativt obelyd­&lt;br&gt;
liga. En akfivering är då inte lika moliverad som den skuUe vara i bran­&lt;br&gt;
scher där de indirekta kosinaderna utgör en störte, och ibland väsenllig,&lt;br&gt;
andel av värdet av pågående arbelen. En rättvisande och informaliv redo­&lt;br&gt;
visning bör m a o eftersträva en aklivering och öppen nedskrivning av de&lt;br&gt;
indirekla kosinaderna. Härigenom ges en klarare bild av bolagels ställning&lt;br&gt;
och företagna bokslulsdisposilioner. Givelvis står det företagen frilt all&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utveckla
en redovisningspraxis i linje med det sagda. Vid valel av redovis- Prop.
1986/87:42 ningsmelod föreligger dock oftast Flera alternativa lösningar. Om en
metod därvid kan leda till en ofördelaktig beskattning, här i form av
vinstdelnings­beskattning, talar det naturligtvis starkt mol denna metod. Del
är därför att beklaga, att man i betänkandet avvisar valmöjligheten till
aktivering och en öppnare redovisning av indirekta kosinader (s 114). Detta
kommer Iroligen få till följd, atl en öppen redovisning inte kommer till slånd,
någol som vare sig är posilivi för fiskus eller för ulvecklingen av god
redovisningssed. Alla har att vinna på regler som stimulerar lill en öppnare
redovisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
revisorsamfundet SRS anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
särskild fråga är behandlingen av dolda reserver i pågående arbeten. Företagen
har här möjlighet alt vid beräkningen av anskaffningsvärdet antingen
koslnadsföra indirekta kostnader eller atl låta även dessa kostna­der ingå i
det aktiverade anskaffningsvärdet och därefter avsätta motsva­rande belopp som
en obeskattad reserv. Denna skulle därefler bestå av dels en vid
inkomsttaxeringen medgiven nedskrivning på direkta kostna­der, dels samtliga
indirekla kostnader. Ur redovisningssynpunkt är en sädan öppen redovisning
önskvärd, då den dels ger bättre informalion rörande tillgångarnas värdering
samt företagna bokslutsdispositioner, dels slår i överensslämmelse med praxis
vad avser värdering av andra lagertill­gångar, som förutom direkla kostnader
även skall inkludera skälig del av de indirekta. Ulformningen av
vinstdelningsskatlen motverkar emellertid på denna punkt en önskvärd
redovisningspraxis. Bestämmelserna om åler­läggning av dold reserv vid
beräkning av underiagel för vinsldelningsskatt medför atl - under i övrigt lika
förhållanden - vinstdelningsskatlen blir slörre, om företaget väljer den öppna
redovisningsmetoden än om de indirekla kosinaderna omedelbarl kostnadsföres.
Självfallel väljer företa­gen att i detla läge använda sig av en ur
redovisningsteknisk synpunkt sämre men ur vinsldelningsskattesynpunkl mindre
skatlekrävande redo­visningsmetod. Arbetsgmppen avvisar möjligheten till
aktivering av de indirekla kostnaderna utan alt detta återverkar på
vinstdelningsskatten. Samfundel finner på ovan angivna grunder arbelsgruppens
ställningstagan­de olyckligt och hemställer om en sådan utformning av
regelsystemet att en öppen redovisningsmetod ulan negativa effekter vid
vinstdelningsbe­skaltningen möjliggöres.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lantbrukarnas
skaltedelegation anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen
konstaierar att direkt avdragna indirekta kostnader inte skall ålerläggas vid
vinstdelningsskatten. Indirekla kosinader som aktive­rats och därefter
nedskrivits som en bokslutsdisposilion skaU ålerläggas. I del senare fallel
behöver återiäggning inle ske om företaget kan visa att nedskrivningen är
nödvändig för atl tillgodose kravet på god redovis­ningssed. Arbetsgruppen
redogör vidare för den kritik som har riktats mot denna ordning, men slår fast
all det är en grundläggande princip vid vinstdelningsbeskaltningen att åtgärder
som företagen redovisar som bokslulsdisposilioner inle skall påverka
vinsldelningsunderiagel. Tillräck­liga skäl all föreslå någon ändring av
reglerna anser arbelsgruppen inle föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delegationen konstaterar för sin del att
bestämmelserna i sin nuvarande&lt;br&gt;
utformning resulterar i ett konstlat beteende från förelagens sida i avsikt&lt;br&gt;
atl minimera vinstdelningsskatleeffekterna i slället för atl redovisa de&lt;br&gt;
indirekla kosinaderna enligt god redovisningssed. Delegationen anser att&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en sådan ordning inte är
acceptabel. Reglema bör ändras så att återlägg-     Prop. 1986/87:42 ning av
nedskrivna indirekta kosinader vid pågående arbeten inte skall ske i något
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
industriförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
sidan 115 i betänkandet sägs följande: &amp;quot;Väljer etl förelag att inte
belasta rörelseresultatet med en viss posl utan all i stället redovisa den som
en obeskattad reserv måsle presumlionen vid vinstdelningsbeskattningen vara atl
posten skaU omfattas av återläggningsreglerna i 3 §. Tillräckliga skäl att nu
föreslå någon ändring föreligger inte.&amp;quot; - Vi anser tvärtom att del finns
starka skäl för en ändring. Skatlemässiga skäl borde inte tvinga ett förelag
att avstå från atl redovisa en reservering som bokslutsdisposi­lion om en sådan
reservering står i överensstämmelse med god redovis­ningssed. Såvida
ackumulerade avskrivningar utöver planenliga redovisas som bokslutsdisposition
föranleder inte delta någon särskUd åtgärd vid beräkning av vinstdelningsskall
utan denna grundas helt på bedömningen av inkomstbeskattningen. Samma borde
gälla för reservering av indirekla kosinader avseende pågående arbelen och
andra reserveringar av sådan typ. Behöver reserveringen inte ålerläggas vid beräkning
av vinsldel­ningsskatt bör det alllid stå förelagel fritt atl likväl redovisa
den som bokslutsdisposilion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget är begränsat lUl lager och pågående
arbelen. Samma och likartade problem uppkommer också i samband med övertagande
av före­tag med internvinstreserv och resultaluljämningsfond. Åven dessa pro­blem
måsle lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med beaktande av de invändningar vi ovan redovisat
bör de föreslagna reglerna kunna godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Entreprenörföreningen
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
vill framhålla att god redovisningssed för pågående arbeten i byggnadsrörelse
är att aktivera endast direkta kostnader och att alltså omkostnadsföra de
indirekta kosinaderna. Den främsta anledningen härtiU är atl en aktivering av
endast direkta kostnader minskar risken för övervär­dering av pågående arbeten.
Av betydelse därvid är givelvis de mycket små vinstmarginaler som de svenska
entreprenadföretagen genomsnittligt sell uppvisar i entreprenadverksamheten.
Nämnas kan att branschens redovisningsrekommendation finns i
&amp;quot;Byggföretagets årsredovisning, En rekommendalion från SBEF&amp;quot;, vars
senasle upplaga utkom 1985 på Bygg-förlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
vissa remissinstanser har önskemål framförts om atl vissa kategorier av företag
skall undantas från vinsldelningsskatt. En sådan gmpp är pris­regleringsföreningar:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lantbrukarnas
skaltedelegation anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatledelegationen
vill slutligen rikta uppmärksamheten på etl konkret fall där
vinstdelningsskattens effekler framslår som uppenbart obilliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det gäller Sveriges sju halvstatliga
regleringsföreningar inom jordbmks­sektorn, vilka bedriver verksamheten i den
ekonomiska föreningens form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreningarna har att i sin verksamhet följa av
regeringen fastställda&lt;br&gt;
stadgar och av jordbmksnämnden utfärdade föreskrifter eller anvisningar.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
marknadsreglerande åtgärder som regleringsföreningarna handhar fi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10  
Riksdagen 1986187.1 saml. Nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nansieras med interna
avgifier, införselavgifier och livsmeddssubven-     Prop. 1986/87:42 tioner.
Enligl avtal med Slalens Jordbmksnämnd förs överskott i den av föreningarna
bedrivna verksamhelen lill en särskild konjunktumtjämnings­fond. Vid underskott
skall medel i mån av tillgång föras från fonden tillbaka till föreningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I normala fall kommer inte regleringsföreningarna
att erlägga vinsldel­ningsskatt. För en av föreningarna Svensk Spannmålshandel,
SSH, har det emellertid nu uppståti problem till följd av alt underskott i
verksamheten balanserats i räkning. Verksamlnelen har, efter medgivande från
staten, finansierats med lån fill dess att frågan om hur underskottet skaU
regleras har lösls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid ulgången av räkenskapsåret 1984/85 uppgick det
balanserade under­&lt;br&gt;
skollet i SSH lill 555 miljoner kr.- Beräkningen av vinsldelningsun­&lt;br&gt;
deriagel ger vid handen att föreningen skall betala vinstdelningsskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt skalledelegationens mening är del med hänsyn
till reglerings­föreningarnas verksamhel inte rimligt att dessa skaU erlägga
vinsldelnings­skatt. Betämmelserna bör därför omgående ändras så alt
föreningarna frikopplas från vinstdelningsskattesystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
fastighetsförvaltande företagen och då främst de bostadsförvaltande företagen
är en annan kalegori som några remissinstanser anser bör slippa
vinsldelningsskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
fastighetsägareförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
takt med alt produkiionskostnaderna stiger inom byggbranschen ökar också
behovel av lånefinansiering vid såväl nyproduktion som s.k. ROT-ålgärder. För
detta ändamål har staten beslulat om särskilda finansierings­former med
räntesubvenlioner. Därvid beaklas inte att vissa låntagare är skattskyldiga lill
vinstdelningsskatt. Härigenom försämras konkurtensneu-tralitelen avsevärt
mellan olika ägarekategorier inom fastighetssektorn samtidigt som skatten
motverkar syftet med subventionerna. Del är var­ken effektivt eller rättvist
med ell sådant syslem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som tidigare nämnts har översynen inle omfattat
företagskretsen. Detta måste anses uigöra en fundamental brist i arbetet. Det
lorde vara oslridigi att de nuvarande förhållandena försämrar neutraliteten
mellan olika ägare­kategorier. I konsekvens härmed borde arbetsgmppen ha lagt
fram förslag i dessa delar. Det finns därvid egentligen endast två vägar som
synes framkomliga. Den ena är alt helt slopa vinstdelningsskatlen och den andra
att låta även de allmännyttiga bostadsföretagen omfattas av systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet förespråkar i första hand alternativet
atl helt slopa denna skalt. Om detta inte vinner tillräckligt gehör återstår
endast det andra alternativet. Det är orimligt atl de allmännyttiga förelagen
varken skall betala skatt på sina nominella vinsler eller på sina reala
vinsler. För att neutralitet skall råda krävs likabehandling i såväl skatte-
som finansierings­systemen. Förbundel hemsläller därför alt regeringen
allvariigl överväger frågan om konventionell beskattning av de allmännyttiga
bostadsföretagen och den därmed förknippade frågan om all dessa förelag
inlemmas i vinsldelningssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förbundel vill i delta sammanhang nämna alt del för
närvarande, i&lt;br&gt;
förbundels regi, pågår en undersökning av vinsldelningsskatlens effekler&lt;br&gt;
på faslighelsakliebolagen. Undersökningen är ännu inte avslulad men av&lt;br&gt;
hittills inkomna svar på utsända frågeformulär framgår bl.a. all ell flertal&lt;br&gt;
fastighetsbolag, framför allt de renodlade förvaltningsföretagen, har fått&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vidkännas
avsevärda likviditelsproblem till fölid av vinstdelningsskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Investeringsviljan synes
ha försämrals på ett avgörande säU, främst beträf-     Prop. 1986/87:42 fande
bosladsfasligheler. Likaså framgår aU bolagen i ytterst begränsad omfaUning
kunnal utnyttja de möjligheter till resultaluljämning som var länkta inom
systemet. Förbundel hoppas atl inom en snar framtid kunna lägga fram
undersökningsresultaten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunala
bolag har ofta slora lågavkaslande faslighelsinnehav t.ex. idrottsanläggningar,
djurparker och museer. Fastigheter är enligt styrelsen särskilt missgynnade vid
beräkning av inflafionsavdrag. Slyrelsen föreslår den lösningen atl skulder
hänförliga till fastigheter som vid fastighetstaxe­ringen behandlas som specialbyggnader
undantas vid beräkningen av infla­tionstillägg och att något inflationsavdrag
inte beräknas på värdeminsk­ningen på dessa fasligheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
revisorsamfundel SRS anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutom
de frågor utredningen behandiai vill samfundet fästa uppmärk­samheten på
förhållandel atl exempelvis en kommun tillsammans med privata och/eller
allmännylfiga byggnadsföretag äger fasligheter eller cen­trumanläggningar. I
dessa företag redovisas ofta driftmässiga förluster. Eftersom fastigheterna är
bokförda som anläggningstillgångar uppkommer emellertid i många fall överskott
vid beräkning av vinstdelningsunderlag. Detla förhållande får orimliga
konsekvenser och bör enligt samfundels uppfattning beaktas i anslutning till
översynen av vinstdelningsskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Investmeniföretagens
situation tas upp i några remissyttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Industriförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
proposition 1983/84:50 diskulerades frågan om investmentförelagen borde ingå i
vinstdelningssystemet. Dessa företag saknar hell de om än mycket begränsade
resullalutjämningsmöjlighelerna som andra företag har. Under åberopande av att
karaklären för förvaltningsföretagen inle nödvändigtvis är varaktig och dä
värdepappersförvaltning förekom även hos rörelsedrivande bolag ansåg
departementschefen att även förvaltnings­företagen borde omfattas av systemet.
Enligl vår uppfattning är de åbero­pade skälen inte tillräckliga såvitt avser
de s.k. investmentförelagen. Dessa förelag är nämligen väl definierade i 7 § 8
mom tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt och deras verksamhet är
varaktig. Definitionen i lagen utesluter dessutom att rörelsedrivande bolag
behandlas som invest­mentföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Eflersom utgångspunkten för vinstdelningsskatlen är
att den endasl skall omfalta företag med möjlighet till resultaluljämning bör
investment­förelagen undantas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vi yrkar därför alt investmentföretag som avses i
ovannämnda stad­gande i lagen om statlig inkomstskatt undanlas från
vinstdelningsskatlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
etl gemensamt yttrande yrkar Investment AB Argenius, AB Ariimos,&lt;br&gt;
Investment AB Asken, Investment AB Cardo, AB Custos, AB Export-In-&lt;br&gt;
vesl, AB Industrivärden, AB Investor, Invesimeni AB Promotion, Förvall­&lt;br&gt;
nings AB Provideniia, Rang Invest AB, Förvallnings .AB Raios och Invesi­&lt;br&gt;
meni AB Öresund atl investmentbolag icke skall ingå bland de förelag, som&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligl
I § i lagen om vinsldelningsskatt skall erlägga sådan skatt eller - i Prop.
1986/87:42 andra hand - att vid beräkning av underlaget för
vinstdelningsskatlen inflationskorrigering får ske även för aktier, som ulgör
anläggningstillgång­ar. Bolagen framhåller all deras utgångspunkt har varit att
de förelag som skall kunna träffas av vinstdelningsskatt bör begränsas till
förelag som kan ge och ta emot koncernbidrag eller utnyttja
investeringsfondssystemet. De anför vidare:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eflersom
investmentbolagen är en i Kommunalskattelagen väl definierad grupp, som just
kännetecknas av atl de varken kan ge eller la emot koncernbidrag och inle
heller lillåts göra avsättningar lill investeringsfond, borde den naturliga
slutsatsen ha varit atl förvaltningsbolagen skulle ex­kluderas från de företag,
som blev skyldiga att erlägga vinstdelningsskatt. Eftersom ulredningen
moliverade sin konstruktion med förekomslen av dessa båda uljämningsmekanismer,
borde den ofrånkomliga konsekvensen ha varil alt företag, som icke kan utnyttja
dessa mekanismer, skulle undan­tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett ytterligare stöd för en sådan slutsats får man
i del förhållandet alt ulredningen särskUt påpekade att endasl förelag som
bedriver rörelse, jordbruk eller skogsbmk har räll att utnyttja
investeringsfondssyslemel. Man föreslog därför en lagändring, som ulvidgade
rätten att utnyttja inves­teringsfonder lill all omfalla även
fastighetsförvaltande företag och ömse­sidiga försäkringsanstalter, varigenom
man fick motiv för att även dessa skulle falla under reglerna för
vinstdelningsskatten. Någon motsvarande åtgärd föreslogs inte för
investmentbolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;— I remissbehandlingen av den Edinska utredningens
betänkande har Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Svenska Bankföreningen
och professor Dag Helmers i elt särskiU yttrande i RSV:s remissvar påtalat
inkonsekvensen och oklarheten i det framlagda förslaget och påpekat att den
enda rimliga tolkningen, nämligen att förvaltningsbolag icke skulle omfattas av
vinstdelningsskatten, klart borde framgå av den slulliga lagtex­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I propositionen log statsrådet upp denna fråga och
konstaterade att med hänsyn till de faktiska förhållandena det skulle
&amp;quot;kunna hävdas att de (förvaltningsbolagen) inle borde ingå i
vinsldelningssystemet&amp;quot;. Samiidigi konstaterades att en sådan lösning
skulle vara förenad med väsentliga problem &amp;quot;eftersom karaklären av
förvaltningsföretag icke nödvändigtvis är varaktig&amp;quot;. Vidare omnämndes att
värdepappersförvallning även före­kommer hos bolag som är rörelsiedrivande,
vilket skulle kunna medföra ojämnheter i beskaltningen. Statsrådets slutsals
blev därför att förvalt­ningsföretag borde omfattas av skatteplikten. Samtidigt
påpekades atl detla ställningstagande &amp;quot;kommer all sakna praklisk belydelse
eftersom vinstdelningens konsimktion medför all de (=förvallningsbolagen) inle
normall kommer alt påföras någon skall&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vi anser aU det inte finns saklig gmnd för de
slutsatser och ställningsta­ganden som görs i proposilionen. I fall elt förelags
karaklär av förvalt­ningsförelag skulle ändras, skall givelvis skyldighet aU
betala vinstdel­ningsskaft inträda. År elt företaig i beskaftningshänseende
klassificerat som rörelsedrivande (även om det förvaltar aktier) är det inte
etl förvalt­ningsföretag och skall inte vara undantaget från
vinsldelningsskatt. I pro­positionen uttalade farhågor för
gränsdragningsproblem synes vara obefo­gade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om trols alll gränsdragningen bedöms vara elt
problem, kan en lösning i&lt;br&gt;
hög grad underlättas genom atl definilionen av de förvaltningsföretag som&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
undantas från skyldigheten atl eriägga vinsldelningsskatt görs så atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;undantag från
skaUskyldighet endast gäller den speciella kategori av för-     Prop.
1986/87:42 vaUningsbolag som enligt KommunalskaUelagen § 54 är klassade som
investmentbolag. För en sådan gränsdragning talar bl.a. del förhållandet all
investmentbolagen sedan länge och av aUmänl accepterade skäl har en särskild
ställning i skattehänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare bör framhållas aft det icke är betydelselöst
för skattebelastningen på förvallningsbolagen om de omfattas av
vinstdelningsskatten eller ej. Del är visseriigen sant alt en stor del av
bolagens intäkter (=utdelningar av aktieportföljen) med den valda
konstruktionen icke belastas med vinsldel­ningsskatt. Andra betydelsefulla
resultatkomponenter', främst de skatte­pliktiga realisationsvinsterna men även
posifiva finansnetton, drabbas där­emot fullt ut av vinstdelningsskatlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;- Vinsldelningsskatt på de skattepliktiga
realisafionsvinsterna åstad­kommer en inlåsningseffekt i förvaltningsbolagens
akfieportföljer. Denna effekt är särskilt olyckUg för investmentbolagen. Dessas
skatlemässiga särbehandling har främst motiverats av deras aktiva roU i
näringslivets slmkluromvandling. Etl viktigt element i denna roll är
möjligheten till omfördelning av investmentbolagens kapital från stagnerande
till tillväxt-betonade företag. Skattebelastningar av sådana omfördelningar
minskar investmentbolagens möjligheter att utöva ett aktivt ägande och att
medver­ka tUl en önskvärd, effektiv allokering av riskkapilal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsskattens inlåsningseffekt minskar
också bolagens möjlig­heter atl dämpa kursrörelserna på aktiebörsen. I en
professionell portfölj-förvaltning eftersträvas alltid atl sälja, när kurserna
är höga och börsen slark samt att köpa vid låga kurser och en svag börs.
Eflersom vinstdel­ningsskatlen fungerar som en förhöjd skatl på
realisationsvinster, minskar incitamentet för bolagen att agera på detta
anticykliska sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De börsnolerade investmentbolagens akiier åsälts
som regel av markna­den värden som är lägre än som vore motiverat av det
faktiska värdet på deras aktieportföljer. Den främsta förklaringen fill denna
så kallade invesl-mentbolagsrabalt torde vara den störte latenta reavinslskalt,
som vilar på elt indirekt innehav av en viss aktieportfölj via akiier i etl
investmentbolag jämfört med etl direkl innehav av molsvarande akiier.
Vinstdelningsskat­len ökar skattebelastningen tiU investmentbolagens nackdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inveslmentbolagsrabatlen utgör ett allvariigl
hinder för investmentbola­gen all fullgöra sin centrala funktion som omvandlare
av riskobenäget hushåUssparande fill riskbärande kapital i näringslivet.
Rabatten gör det nämligen mycket svårt för investmentbolagen alt attrahera nytt
kapital genom nyemissioner, vars tillskolt av medel sedan skulle kunna
investeras i utvecklingsbara företag. Investmentbolagen hindras härigenom atl
spela sin nalurliga roll som förmedlare av nyll riskkapital tUl näringslivet.
Denna funktion har ytterligare försvårats genom vinsldelningsskatlens negafiva
effekler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svensk
industriförening, SHIO-Familjeföretagen och Svenska köpmanna­förbundet anser
att fåmansföreiagen bör undantas från vinsldelningsskatt. Organisationerna
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
väg som organisationerna vill anvisa är all småföretagen generelll blir&lt;br&gt;
undantagna från vinstdelningsskall. Denna lösning är naturlig med tanke&lt;br&gt;
på atl syftet med vinstdelningsskatten och löntagarfonderna bl.a. var att&lt;br&gt;
kapa s.k. övervinster i de stora vinstgivande företagen. Det prakliska&lt;br&gt;
resultatet lorde bli i stort setl detsamma vad gäller skattebortfall m.m. som&lt;br&gt;
vid den i promemorian föreslagna höjningen av fribeloppet men förenk­&lt;br&gt;
lingsvinsterna skulle bU avsevärt störte.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om den avgränsningsmelod som kan användas i
slället för etl Prop. 1986/87:42 fribelopp anser organisationerna atl man kan
knyla an till kommunalskal-lelagens beslämmelser om fåmansförelag. Fåmansföretagens
deklaratio­ner, där det då inte skaU bli någon taxering tUl vinsldelningsskatt,
är lätl urskiljbara genom den kodmarkering på deklarationen som används i laxe­ringsarbelel.
Det krävs således inte något ytterligare administrativt förfa­rande med registrering
eller liknande utöver vad som redan finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För övriga företag, som inte är fåmansförelag, bör
konstmktionen med ell fribelopp vara kvar med hänsyn lill dess karaktär av
grundavdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Siockholm för fram tankar på en viss uividgning av kretsen skattskyldiga.
Kammarrätien anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sammanhangei vill domstolen ändå påpeka alt konkurrenssynpunkterna gör sig
gällande också med avseende på ulländska företags verksamhel vid filialer etc i
Sverige. Det vore enligl kammartällens uppfallning logiski om även sådan
verksamhel iräffades av vinstdelningsskatlen. En uividgning av företagskretsen
på angivet sätt kan dock ha oönskade effekter av ett slag som inte kan
överblickas men frågan bör kunna tas under övervägande i del fortsatta arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser tar upp frågan om möjligheter till utjämning meUan olika år.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ett entreprenadföretag som har slora arbelen i fast räkning skriver ner
pågående arbelen med indirekla kosinader, innebär detta all bolagel kan erhålla
en slörre förlust år I som kan återvinnas år 2 genom ordinarie
beskattningsregler. Vid vinstdelningsskatlen innebär delta atl elt outnytt­jat
avdrag uppkommer år 1 medan etl slörre överskott uppkommer år 2 pga. att
förlustavdraget återiäggs. Konsekvensen blir att företaget har att erlägga en
kanske betydande vinsldelningsskatt pga. olikheterna mellan de två
skattesystemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I och med förslagen om anpassning av
vinstdelningsskatten i förhållande lill inkomstbeskattningen borde även denna
fråga ha prövats av ulredning­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dessulom vore ell förtydligande på plals
beträffande underskott i rörel­se och fastighet i utlandet samt att
realisafionsförlust som fidigare ej kunnat utnyttjas, ej anses innefattas i
begreppet förlustavdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FAR
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlustavdrag
under efterföljande år bör tillålas vid negativt underlag till
vinstdelningsskatt. Vidare bör vid inkomsttaxeringen erhållet förlustav­drag
inte behöva återiäggas vid beräkningen av underiagel lill vinsldel­ningsskatt
på etl sådanl sätt all föriustavdraget kan leda fill skall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lantbrukarnas
skaiteddegation anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elt
företag vars resultat omväxlande visar överskott och underskott, men&lt;br&gt;
som genomsnittligt sell endasl uppnår en vinst som i normala fall inte&lt;br&gt;
skulle drabbas av vinsldelningsskatt, hamnar i en betydligt sämre konkur-&lt;br&gt;
renssiluafion än etl förelag som har en jämn och medelmåttig vinsl, fömt-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;san givetvis aU vinslen
vid &amp;quot;goda år&amp;quot; är så hög alt förelagel skall eriägga     Prop. 1986/87:42
vinsldelningsskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande beslämmelser medger inle alt förelag med
denna resultatpro­fil genom någon form av förlustavdrag kan utjämna inkomsterna
så atl de även i vinsldelningsskattehänseende beskattas för sill egentliga
resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delegationen anser all denna brist i lagen är
allvarlig. Regler bör lillska­pas som möjliggör föriustuljämning för förelagen
vid beräkningen av vinsl­delningsunderiagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
fastighelsägareförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
saknas således i storl sett möjligheter alt utjämna ett positivt resullal inom
vinstdelningssystemet. Detsamma gäller förluster. Speciellt i sam­band med
större reparationer uppkommer ofta underskoll. Vid inkomst­taxeringen kan dessa
genom förlustavdrag utjämnas mot senare års över­skott. Eftersom ett sådant
utjämningssystem saknas i vinstdelningsskatten har denna skatt en återhållande
effekt på fastighetsunderhållet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Elt företags resultat kan, enligt förbundets
mening, inte bedömas enbart utifrån förhållandena elt enstaka år. Del är därför
nödvändigt med en resultaluljämning över liden, inte endast i
inkomstskattesyslemet utan även i vinsldelningssystemet. I annal faU ävenlyras
företagets fortbestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
industriförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
möjlighel till resultaluljämning mellan åren finns f.n. inte. I den proposition
som låg fill grund för vinslddningsskatten avvisades en sådan utjämning under
åberopande av atl reglerna för avskrivning av inventarier och
investeringsfondssystemet erbjöd tillräckliga möjligheter. Vi delar inte denna
uppfattning. SjälvfaUet finns inget behov av resultaluljämning mel­lan åren i
de fall avskrivningar och investeringsfonder kan utnyttjas för sådan utjämning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För företag som inte kan utnyttja dessa möjligheter
t.ex. personalinten­siva förelag inom tjänstesektorn är det däremot nödvändigt
med särskilda regler. För dessa företag upplevs avsaknaden av
resultatutjämningsmöj­ligheter som orätlvis varför särskilda möjligheter vid
sidan av investerings­fonderna och avskrivningarna behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
I Siockholms län anger avslutningsvis i sitt yttrande att det hade varit
önskvärt med vissa yllerligare förtydliganden och klargöranden i samband med
översynen och nämner som exempel atl lillämpningssvårig­heler föreligger när
ell handelsbolag år inblandat. Länsstyrelsen i Göte­borgs och Bohus län tar
också upp denna fråga. Länsstyrelsen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
fördelningen av resultat och andel i tillgångar och skulder m.m. hos handels-
och kommanditbolag föreligger praktiska problem vid konlroll­verksamhelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Problemområden föreligger vid t.ex. O resultat i
bolagens verksamhel eller vid de fall ett kommanditbolags negaliva resultat
ökas med delägares löneuttag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagsvis bör i förevarande fall vid O resultat
handelsbolagslagens civilrättsliga beslämmelser gälla om fördelning av
resultatet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid de fall att ett kommanditbolags redan negaliva
resultat ökas med&lt;br&gt;
löner lill kommanditdelägare bör fördelningen av det sammanlagda resulla­&lt;br&gt;
tet styra fördelningen av bolagets monetära tiUgångar, skulder m. m.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ex.
Ett kommanditbolags resuUat utgör eU underskoft om 109000 kro-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nor,
kommandildelägarna lillgodoför sig lön för utfört arbete med 131000     Prop.
1986/87:42 kronor. Totalt underskott uppgår till 240000 kronor, vUket
tUlgodoförs komplementären. I förevarande fall får komplementären (elt
aktiebolag) anses ha lillgodofört sig 100 procent av föriuslen och av bolagels
resullal, vilkel Ulgör grund för fördelning i vinstdelningsskatlesammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen pekar också på några frågor kring begreppet
monetära tUlgångar. Länsstyrelsen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen efterlyser en definiiion av när en byggnad
anses färdig alt las i bruk för sitl ändamål och kan läggas på
avskrivningsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid 1985 års laxering har ofta
förekommil prakliska problem i samband med avgörande om en byggnad får las upp
som en monetär lillgång i form av en färdigställd byggnad eller ej&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Problemet har ofta en avgörande
belydelse om vinsldelningsskatt skall utgå eller ej. Förslagsvis bör en byggnad
anses kunna läggas på plan när 80 procent av byggnad kan las i bmk för silt
ändamål och då ej längre räknas som en monetär tillgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare torde ett förtydligande fill
4 paragrafen göras, i det fall då en byggnad redan är slutavskriven och
härigenom ej berättigar lill inflations­avdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;- Det erfordras en ytterligare
exemplifiering, gärna i form av en anvis­ning, beträffande olika tillgångars
klassificering såsom varande monetära lillgångar eller ej. Nedan följer en
specifikation över vissa exempel, som medfört diskussioner vid granskningsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;andel i handelsbolag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;andel i ekonomisk förening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;andel i avkastningsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;option&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;swilchrält&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avverkningsrätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bostadsrätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;andelsrätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gruva&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lorvtäkl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utbyte av konvertibla skuldebrev mol aktier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uppburen överkurs vid emission av aktier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;apportegendom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Två länsstyrelser lar upp några frågor kring
infiationskorrigering.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har uppmärksammat ytteriigare ett problem i
anslutning till vad som sägs i författningskommentaren lill 2 § VDL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Aktiebolaget AB A har förvärvat ett
bolag med räkenskapsår per kalen­derår. AB A som är moderbolag har räkenskapsår
per 30 juni. Räkenskaps­året för det &amp;quot;nya bolaget&amp;quot; anpassas till
moderbolagels räkenskapsår ge­nom en förlängning till 18 månader. Redovisning
av det nya bolagets rörelse kommer därför alt göras först vid 1987 års
taxering. Del nya bolaget har avyttrat fastigheter som skall redovisas per
kalenderår i in­komstslaget tillfällig förvärvsverks.amhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fråga uppkommer nu hur underlaget
för vinsldelningsskatt skall beräk­&lt;br&gt;
nas och då främsl inflalionskortigeringen. Om hänsyn las liU ingående&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;j2&lt;br&gt;
balanser exempelvis 1986 års taxering kan då bolaget använda sig av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samma
ingående balanser när bolagets rörelse skall inflationsjusleras vid     Prop.
1986/87:42 1987 års taxering?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Västmanlands län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
vill dock peka på ytteriigare ell problem. När det gäller byggnader som skrivs
av enligl plan skaU värdeminskningsavdragen vid bestämningen av den reala
vinslen uppräknas så alt de i fast penningvärde tUlsammans moisvarar
tillgångens anskaffningsvärde. Medgivna värdeminskningsav­drag vid
inkomstbeskattningen räknas om med hänsyn lill förändringarna i del allmänna
prislägel under innehavsliden. Eflersom förelagel tillgodo­räknas nominella
värdeminskningsavdrag vid inkomstbeskattningen blir den reala korrigeringen
skillnaden mellan det reala och det nomineUa avdragel. I byggnadsrörelse ulgör
byggnaderna i regel vamlager. Infla-lionskortigeringar sker i sådana faU enligl
bestämmelserna i 5 § vUkel innebär ell betydligt generösare avdrag. Det kan
därför ifrågasättas om inle byggnadsföretagens lager av fasligheler borde
behandlas som anlägg­ningslillgångar vid beräkning av vinstdelningsunderlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lantbrukarnas
skaltedelegation anser att regeln om återföring av invesle­ringsavdrag i 3 §
VDL bör slopas. Delegationen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
3 § lagen om vinsldelningsskatt skall vid beräkningen av företagets nominella
resultat, dess beskattningsbara inkomst eller beräknade föriusl vid taxeringen
fill statlig skatt, bl.a. ökas med belopp motsvarande vid taxeringen medgivet
investeringsavdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Invesleringsavdragens syfte är normalt atl
stimulera företagen tiU nyin­vesteringar. Att vid sådanl förhållande åierföra
medgivna investeringsav­drag vid beräkningen av vinsldelningsunderiagel
framstår som inkonse­kvent. Eftersom denna omständighet reducerar den
ekonomiska effekten av investeringen är det uppenbart att de nuvarande reglerna
hämmar investeringsviljan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn härtill anser skatledelegationen all
regeln i 3 § om återfö­ring av investeringsavdrag bör slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
fastighetsägareförbund har synpunkter på möjligheterna alt ta i anspråk en
allmän investeringsfond som avsalls i inkomstslaget annan fasfighet. Förbundet
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samband med all VDL infördes öppnades också möjligheter för faslig-hetsbolag
att avsätta medel lill allmän investeringsfond. Som moliv härför angavs jusl
del befogade i all utjämna resultatet även inom vinstdelnings­systemet. Denna
möjlighet får dock anses ha en synnerligen begränsad belydelse för flertalet
fastighetsförvaltande bolag. Fondmedel får nämligen inte användas för
fastigheter som innehåller bosläder. Vidare är tiUstånds­givningen för
användning lill industribyggnader för uthyrning myckel re­strikfiv. Syftet med
avsättningsmöjligheterna, nämligen all underiälla en viss, om än begränsad,
resultaluljämning, har därför inte uppnålls. För­bundet, som även lidigare har
påtalat förhållandel och hemställt om änd­ringar härvidlag, vill på delta sätt
ånyo framhäva det berättigade i att fondmedlen får las i anspråk även för
hyreshus, såväl med som ulan bosläder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11   
Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Värdering av anläggningsdllgångar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
innebär all en direkl uppskrivning av fastigheter och andra lillgångar skall
lillålas för all läcka förluster. Remissinslanserna är relativt posiliva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelserna i Jönköpings siiml Göteborgs och
Bohus län har ingel alt erinra mot förslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
lillslyrker förslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundei år posilivi tiU förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BFN
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
föreligger alllid en risk med redovisning av orealiserade vinsler. Delta gäUer
även om medlen binds på visst sätt i bolagel. På sikl öppnar della nämligen
möjligheter lill utdelning av vinster som ännu inle är intjänade. Sedan länge
medger dock bokföringslagstiflningen en sådan uppskrivning. De föreslagna
reglerna beaklar de aspekler som är av vikl vid värderingen och överensslämmer
väl med nämndens svar på molionen 1984/85:590, som lagil upp frågan. (Jfr LU
1985/86:6.) Nämnden vill dock understryka, all man ser förslagel som en
förenkling av nuvarande omotiverat krångliga regelsystem i ABL angående
föriusttäckning med uppskrivningsmedel. Någon utvidgad rält till uppskrivning
av anläggningstillgångar bör inte införas som en följd av vinstdelningsskattens
effekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
revisorsamfundet SRS anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
angår förslagel till ändring av 11 kap. 4 § akfiebolagslagen innebäran­de en
förenkling av reglerna för utnyttjande av det belopp, varmed upp­skrivning
skett av värdet av anläggningslillgång, kan samfundet tillstyrka delsamma.
Samfundet vill dock med kraft framhålla alt förslaget inte får ges en sådan
lolkning att en utvidgad rätt till uppskrivning för att komma ifrån
vinstdelningsskallens effekter accepteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
redovisningskonsulters förbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
arbetsgruppen föreslagen förändring i aktiebolagslagen avseende möj­lighelen
att på etl enklare sätl täcka balanserad föriusl genom en försiktig
uppskrivning av anläggningstillgångar anser vi riklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FAR
har invändningar mol förslagel och anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
atl uppskrivning skall få användas för täckning av förlust respek­tive alt
uppskrivningsfond skaU f;i användas för detta ändamål har slora likheler med en
motion som FAR avstyrkte 1985 (motion 1984/85:590 av K Wachtmeister). Del nu
föreliggande förslagel skiljer sig från molionen därigenom att vissa
skyddsregler i form av utdelningsförbud ingår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gemensamt för båda förslagen iir en oriktig
huvudmotivering, nämligen&lt;br&gt;
att etl förelag som redovisar föriusl men samfidigl har anläggningsfillgång­&lt;br&gt;
ar med betydande övervärde i onödan skulle bli skyldigt att upprätta&lt;br&gt;
kontrollbalansräkning. I sista stycket på sid 129 förutsätts tUl och med en&lt;br&gt;
komplicerad omgång via uppskrivning, överföring till aktiekapitalet och&lt;br&gt;
nedsättning av detta för atl undvika likvidationshot. Detta är helt onödigl,&lt;br&gt;
eftersom likvidationspliklen inte bygger på den redovisade förlusten utan&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på en jämförelse mellan
aktiekapitalet och &amp;quot;bolagets eget kapital&amp;quot;, beräk-     Prop.
1986/87:42 nat efter de specifika värderingsreglerna i ABL 13 kap. 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad först angår direkt användning av uppskrivning
för läckande av föriusl avstyrker FAR bestämi förslaget, inte minst därför alt
detta kan leda till alt uppskrivningen redovisas i resultaträkningen. Del kan
inle vara några olägenheter förknippade med att genomföra en föriusttäckning
via en uppskrivningsfond, eftersom del är dit uppskrivningen normall i första
omgången förs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med tanke på de skyddsregler i form av
uldelningsförbud som föreslås anser sig FAR kunna tillstyrka den föreslagna
möjlighelen lill föriusttäck­ning via uppskrivningsfond. Eftersom
formuleringarna i lagtext och betän­kande bygger på tanken all uppskrivning
normalt sker genom ett beslut på (den ordinarie) bolagsstämman vill FAR dock
påpeka följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppskrivning av anläggningstillgång kan endast
göras i samband med upprättande eller fastställande av årsbokslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det vanligaste är att uppskrivning görs i framlagd
årsredovisning, varvid uppskrivningsbeloppet förts till uppskrivningsfond. I
detla fall saknas be­hov av punklerna I och 2 i den föreslagna lydelsen av 11
kap. 4 § andra stycket. Punkt 1 läcks av revisionsberättelsens uttalande om att
årsredo­visningen är upprättad i enlighet med aktiebolagslagen, och punkt 2
täcks i fråga om uppskrivningen av 20 § bokföringslagen (med den fördelen alt
uppgiflen lämnas etl år tidigare) och i fråga om förlusttäckningen av 11 kap. 8
§ 3 punkten. Vid bolagsstämman kan i delta fall belopp ur uppskriv­ningsfonden
beslutas överfört för täckning av förlust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skulle den framlagda balansräkningen inte innehålla
uppskrivningen, utan denna görs först genom all bolagsslämman beslutar den och
sålunda ändrar balansräkningen per balansdagen, anser FAR punklerna 1 och 2
lämpliga. De bör alltså endast göras tiUämpliga på detla fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i den föreslagna formuleringen av 11
kap. 4 § andra slycket 3 punkten är felaktigt utformad. Höjningen av
aktiekapitalet skaU inte vara &amp;quot;minst uppskrivningsbeloppel&amp;quot; utan
&amp;quot;minst det förlustbelopp som blivit täckt (från
uppskrivningsfonden)&amp;quot;. En uppskrivning kan ju ha gjorts flera år tidigare
och slå i uppskrivningsfonden - föriusttäckningen behöver inte motsvara någon
speciell uppskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
advokatsamfund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samfundel
kan inle instämma i förslagel till förändring i aktiebolagslagens
uppskrivningsregler. Förslagets verkningar har inle tillräckligt belysts.
Ändringen bör ej genomföras utan en ingående ulredning av ändringsbeho-vel och
av alternativa lösningar. De krav akliebolagslagen uppställer på eget kapital
bör inte urholkas enbart därför atl en skatterättslig lagstifining visar sig
leda lill orimliga resultat. Förslaget i denna del måsle till undvi­kande av
missbruk belysas med väsentligt störte omsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
fastighetsägareförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbelsgruppen
har uppmärksammat de särskilda problem som blir en följd&lt;br&gt;
av atl inflationen på skulder läggs till vid beräkning av vinstdelningsunder­&lt;br&gt;
lag (VDU) medan det däremot saknas elt motsvarande avdrag på tillgångs­&lt;br&gt;
sidan, såvitt avser anläggningstillgångar. Delta kan medföra att elt företag&lt;br&gt;
som redovisar ett nollresultat eller ett underskott vid inkomstbeskattning­&lt;br&gt;
en trots det kan redovisa elt posifivt VDU. Följden kan bli att företagel blir&lt;br&gt;
likvidalionsplikligl enligt aktiebolagslagen.&lt;br&gt;
I promemorian föreslås därför all värdel på anläggningslillgångar, under&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vissa
förutsättningar, får skrivas upp. Åtgärden är en ren bokföringstrans-     Prop.
1986/87:42 aktion och påverkar inte vinstdelningsskatleuttaget som sådant. En
följd av uppskrivningsbeslutet är bl.a. atl vinstutdelning i princip inte får
beslu­tas innan tre år har förflutil från del förslnämnda beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del lorde vara mindre lyckligt iXt knyta
tidsfristen för vinstutdelning till de skilda beslutstillfällena dvs. dagen för
beslul om uppskrivning respekti­ve dagen för beslut om vinstutdelning. Detta
lorde medföra onödiga lås­ningar beträffande val av dag för bolagsstämmor.
Förbundet föreslår där­för, om en sådan lidsfrist verkligen anses nödvändig,
atl fristen i stället knyts an till räkenskapsåren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del faklum atl arbelsgruppen nödgats föreslå
uppskrivningsregler för anläggningstillgångar visar yUeriigare på
inkonsekvenserna inom vinsldel­ningssystemet. All bolagen i ovan nämnda fall
drabbas av likviditelsprob­lem till följd av vinstdelningsbeskattningen är elt
resultat av atl denna skalt strider mot realisationsprincipen. Förfarandet att
la upp hela den s.k. infiationsvinsten på skuldsidan som en inkomst och att
inte ta hänsyn tiU hela den s.k. inflationsförlusten på tillgångssidan innebär,
enligl förbun­dets mening, en beskattning av orealiserade vinster. Eftersom
inflationen på skulderna läggs lill vid beräkning av VDU är det enda
konsekventa atl också inflationen på tillgångarna får dras av, oberoende av om
tillgångarna ulgör anläggnings- eller omsätlningslillgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detla sammanhang vill förbundel peka på del
missförhållandet inom det rådande vinsldelningssystemet som ligger i alt
inflalionsomräkningen av värdeminskningsavdragen på anläggningsfastigheler är
begränsad bakåt i tiden till år 1973. Detta missgynnar sådana skattskyldiga som
innehar äldre fastigheter. Några bärande sakliga skäl för begränsningen har
inte anförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Entreprenörföreningen
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Entreprenörföreningen
har i olika sammanhang påtalat de effekter vinst­delningsskatlen kan få för
fastighetsförvaltande förelag. Inte ovanligt är sålunda atl sådana företag
trots föriuster (även reala) ändock får beiala vinstdelningsskall. Alt detta
kan bli fallel sammanhänger i försia hand med det redan förut berörda
inflationslillägget för skulder som skall göras vid
vinsldelningsskatteberäkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som ovan anförts är det en oacceptabel brisl i
promemorian alt det inte läggs fram förslag som rättar lill de berörda
effekterna av vinstdelnings­skatten. 1 stället för aU angripa den grundläggande
orsaken - alltså meto­den för alt beräkna en real vinst - föreslås regler som
skall göra del möjligl för förelagen alt undvika likvidalionsplikt genom
utvidgade möjligheter lill uppskrivning av anläggningsfillgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
sådant förslag löser givetvis inle del grundläggande problemet atl
vinsldelningsskatt kan utgå trots iitt företaget inte har några reala vinster.
Inte heller löser förslaget den bristande konkurtensneulralileten mellan
privala och allmännyttiga bostadsföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 Ikraftträdande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya reglerna skall tillämpas försia gången vid 1987 års taxering. Regeln om
ålerläggning av koncernbidrag fillämpas dock först fr.o.m. 1988 års taxering
och reglerna om omstmktureringar redan fr.o.m. 1985 års taxe­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna
i Jönköpings saml Göteborgs och Bohus län har inget     Prop. 1986/87:42 att
erinra mot förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
industriförbund anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
förslaget skall reglerna om återiäggning av koncernbidrag få lilläm­pas fr.o.m.
1988 års taxering medan övriga delförslag skaU få tillämpas fr. o. m. 1987 års
taxering och i vissa fall fr. o. m. 1985 års laxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De i betänkandet föreslagna reglerna om
koncernbidrag syftar lill alt korrigera elt ursprungligt fel i lagen. Någon
anledning atl dröja med ikraft­trädandet finns därför inte. En relroaklivitet
missgynnar inte heller de skattskyldiga. Något gmndlagsenligt hinder föreligger
därför inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Etl uppskjutande av ikraftträdandet fill 1988 års
taxering kan dessulom förhindra genomförandet av angelägna omstmktureringar av
koncerner under 1986. Dessa regler bör därför träda i krafl vid 1987 årS
taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AB
Electrolux anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motivet
för att särbehandla koncernbidragen anges vara atl &amp;quot;Ändringarna har inte
sådan karaktär att det finns skäl alt överväga en retroaktiv tillämp­ning&amp;quot;.
Vi vill dock påpeka att koncernbidragsreglerna har haft och kom­mer att få stor
belydelse i omslmktureringsfallen. Eflersom översynen av vinstdelningsskatlen
syftat liU all undanröja bl.a. problem vid omstmktu­reringar viU vi med
besiämdhei hävda alt även koncernbidragsregler bör få verka retroaktivt fr.o.m.
1985 och 1986 års laxeringar. Skulle så inle bli fallel uppkommer en olikformig
behandling av de skattskyldiga. Har i samband med omslruklurering
lagertillgångar eUer molsvarande överiålits fill bmttovärde, säger nämligen
arbetsgruppen all dessa faU löses genom frivillig ålerläggning av
koncernbidrag. Det skulle därmed inle finnas an­ledning alt föreslå några
särskilda regler för dessa fall. Detta innebär således all överlåtarens
negativa vinsldelningsunderiag inte får lillgodo­föras överlagande förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:230.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BUaga4 De remitterade förslagen (delar av)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Intressegemenskap skall anses råda
mellan företag som ingår i samma koncern enligt aktiebolags­lagen (1975:1385)
eller annan lag. Vid bestämmandet av koncernbe­greppet skaU 1 § lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa fö­retag tUlämpas så ait med handels­bolag
likstäUs stiftelse och utländsk juridisk person. Åven i andra fall skall
intressegemenskap anses råda mellan två eller fiera företag, om företagen med
hänsyn tiU vem som har det bestämmande inflytan­det över deras organisation och
verksamhet kan anses stå under i huvudsak gemensam ledning och — när denna
ledning utövas av staten, landstingskommun eller kommun — företagens
huvudsakliga verksam­het är av samma eller likartat slag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:145.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som monetära tillgångar räknas beskattningsårets nominella
resul­lal om det är positivt samt vad före­lagel uppburil under beskattnings­året
för aktier som utgetts i sam­band med ökning av företagels ak­tiekapital. Råder
intressegemen­skap mellan ell företag som eriagt betalning för utgivna aktier
och det företag som ökat sitt aktiekapitiU skall del erlagda beloppel dock inte
räknas som monetär tillgång. Vad nu sagts om vad som uppburits vid ökning av aktiekapital
gäller också i fråga om ökning av insatskapital i ekonomisk förening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som monetära tillgångar räknas beskattningsårets nominella
resul­tat om del är positivt samt vad före­taget uppburit under beskattnings­året
för akiier som utgetts i sam­band med ökning av förelagels ak­tiekapital.
Råder/ö;-e eller efter ök­ningen intressegemenskap enUgt 2 § fiärde slycket
mellan etl företag som erlagt betalning för utgivna ak­fier och det företag som
ökat sitt aktiekapital skall det erlagda belop­pel dock inle räknas som monetär
tillgång. Vad nu sagts om vad som uppburils vid ökning av akfiekapi­talet
gäller också i fråga om ökning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av insatskapital i ekonomisk före­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 a§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har elt företag övertagit ned­skrivna
lagertillgångar mot ett ve­derlag som understiger tillgångar­nas bruttovärde
hos det överlå­tandeföretaget, får det belopp som moisvarar den lill
tillgångarna hån-förliga lagerreserven, dock högst skUlnaden mellan
bruttovärdet och vederlaget, tillgodoräknas del övertagande företaget vid beräk­ning
av det nomineUa resultatet. Tillgodoräknande medges endasi under de
förutsättningar som anges i andra stycket och sker på dei sätt som anges i
tredje och fiärde styck­ena. Med tillgångarnas bruito-värde förslås deras värde
enligl rä­kenskaperna före avsällning UU la­gerreserv.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som förutsätlning för tillgodo­räknande
gäller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alt båda
företagen är skatt­skyldiga enligt 1 §,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
vederlaget godtas vid in­komsttaxeringen av de båda förela­gen,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alt
överlåtelsen avsett hela el­ler den huvudsakUga delen av lag­ret i en rörelse
eller gren av en rö­relse som bedrevs av det överlå­tande förelagel,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att del
övertalande företaget tagil upp beloppet i fråga som en tillkommande posl vid
beräkning av del nomineUa resultatet för det be­skattningsår då överlåtelsen
skett.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har det övertagande företaget&lt;br&gt;
vid överlåtdsetillfällei lagit upp&lt;br&gt;
tillgångarna I räkenskaperna tUl ett&lt;br&gt;
värde som överstiger vederlaget&lt;br&gt;
och bokfört skUlnaden som en la­&lt;br&gt;
gerreserv, sker tiUgodoräknandet&lt;br&gt;
genom alt den bokförda reserven&lt;br&gt;
behandlas som om den hade re­&lt;br&gt;
dovisats av del övertagande företa­&lt;br&gt;
get redan vid ingången av det be­&lt;br&gt;
skattningsår då överlagandel skett,&lt;br&gt;
dock endast till den del reserver&lt;br&gt;
inte   överstiger   del   belopp   som&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avses i första stycket första me­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I andra fall sker tillgodoräknan­det
genom att del övertagande fö­relaget Jår ett särskili avdrag. Av­dragel får
efter företageis val för­delas på det beskattningsår då övertagandet sker och
det närmast följande beskattningsåret.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i denna para­graf om
lagertillgångar liUämpas även vid överlålelse av pågående arbeten som är
nedskrivna hos det överlåtande företaget. Vad som sagts om rörelse gäller även
ifråga om Jordbruk och skogsbruk.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:206.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:185.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag ur&lt;br&gt;
LAGRÅDET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:186.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
sammaniräde 1986-10-22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
justitierådet Mannerfelt, regeringsrådet Voss, justitierådet Broomé.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt prolokoll vid regeringssammanlräde den 9
oktober 1986 har rege­ringen på hemställan av statsrådet Johansson beslutat
inhämta lagrådels yttrande över förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1947:576) om slallig
inkomstskatt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1983:1086) om
vinsldelningsskatt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i akfiebolagslagen (1975:1385),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i förordningen (1927:321) om skall
vid uiskiftning av aktiebolags lillgångar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;7.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på
tiUfälligt vinst­konlo,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;8.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbelalning
på särskilt invesle­ringskonlo,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning
på förnyelsekonto,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;10.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för avsättning lill fond för åleranskaffning av faslighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1981:296) om
eldsvådefonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen har inför lagrådel föredragils av
kammarrättsassessorerna Johan Svanberg och Peder André samt hovrättsassessorn
Per Pettersson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
föranleder följande yltrande av lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådel anmärker inledningsvis, all i fråga om
kontrollen av ej ändrad laglexl, som ingår i remissförslagen, lagrådet har
förfarit på samma sätt som angells i prop. 1984/85:70 s. 252 milten. Nämnda
förfaringssätt får numera betraklas som vederlagen praxis i lagrådsarbelel, en
praxis som är avsedd atl iakttas även om lagrådel inle uttryckligen anmärker
del på sätt som skett ovan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
paragrafens fjärde stycke andra meningen finner lagrådel alt en lämpligare
formulering än förslagets är följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vid bestämmandet av koncernbegreppet skall 1
§ lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa förelag ges vidgad
lillämpning, så all med handelsbolag likställs stiftelse och ufiändsk juridisk
person.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fjärde styckets Iredje mening anges när
intressegemenskap mellan två&lt;br&gt;
eller flera förelag skall anses råda ulanför koncernförhållande. Liksom&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt paragrafens
nuvarande andra stycke skaU så vara fallet om företagen     Prop. 1986/87:42
kan anses slå under i huvudsak gemensam ledning. Nyheten är alt det
förhållandet skall avgöras med hänsyn lill vem som har del besiämmande
inflytandet över företagens organisalion och verksamhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ullryckel &amp;quot;under i huvudsak gemensam
ledning&amp;quot; är hämtat från kom­munalskallelagen, där det förekommer i 57 § 3
mom. och i punkt 2 sjunde och elfle styckena av anvisningarna till 41 §. Det
skulle kunna ifrågasättas om det är lämpligt alt i en annan skatteförfattning
använda samma utiryck men med en mer preciserad innebörd. Osäkerheien om
uttryckets inne­börd i kommunalskattelagen skulle då kunna uppkomma. Emellertid
lorde nämnda paragrafer i kommunalskallelagen inte lillämpas så atl uteslutande
ägareförhållandena skall vara avgörande vid bedömningen om två eller flera
förelag slår under i huvudsak gemensam ledning. Det avgörande lorde vara del
fakiiska inflylandel (jfr RÅ 1983 Aa 225). Lagrådel har därför ingen erinran
mot den föreslagna definifionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den i paragrafen föreslagna snävare definitionen av
intressegemenskap i fråga om offentligt ägda företag motiveras med alt dessa
lypiskl sett är av annan karaklär än de som förekommer på den privata sidan.
Åven om detta onekligen är riktigl, hindrar del inte alt etl statligt eller
kommunalt företag driver sin verksamhet på marknadsmässiga grunder och därmed
genom särregeln skulle kunna få en konkurrensfördel framför ett privat företag
på samma område. Statens engagemang i affärsdrivande verksam­het bör emellertid
oftast ses som led i dess övergripande ansvar för olika samhällsfunktioner. En
grupp fristående statliga företag som skulle kunna anses stå under i huvudsak
gemensam ledning - ett departement eller ell verk — kan därför inte direkt
likställas med en oäkta koncern, som beting­as av andra bevekelsegrunder.
Eielsamma gäller kommunalt eller lands­tingskommunalt ägda företag, varvid även
måste beaklas atl en kommuns eller en landstingskommuns möjligheter atl driva
affärsverksamhet är un­derkaslad kommunallagens kompetensregel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den konkurrensfördel som offentligt ägda förelag
faktiskt skulle kunna få i någol fall får därför anses godlagbar. Lagrådet vill
emellertid under­stryka att den svenska slandarden för näringsgrensindelning
endast bör tjäna som vägledning vid bedömningen av om statliga eller kommunala
företags huvudsakliga verksamhel är av likartal slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7a§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
tillgodoräknande av lagerteserv som paragrafen åsyftar skall tydligen komma
till stånd genom alt beräkningen av det nominella resultatet påver­kas. Att så
är fallel bör lämpligen anges redan i första stycket, något som leder lill
jusiering i fjärde stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tredje stycket sista meningen sägs att den hos
det överlagande företa­&lt;br&gt;
gel bokförda lagerreserven &amp;quot;i samma mån&amp;quot; skall behandlas som om den&lt;br&gt;
hade redovisals av del övertagande företaget redan vid ingången av det&lt;br&gt;
beskattningsår då övertagandet skett. De citerade orden innefattar elt&lt;br&gt;
förbehåll och hänför sig lill den närmast föregående meningen i stycket.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den närmare syftningen är
emellertid språkligt någol oklar. Vad som torde     Prop. 1986/87:42 avses är
att regeln i sisla meningen inle skall gälla elt belopp som är störte än
lagerteserven hos del överlåtande företaget. Denna innebörd kommer tiU klarare
ullryck, om en hänvisning görs lill del belopp som anges i första slycket
försia meningen, varvid orden &amp;quot;i samma mån&amp;quot; utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den sålunda förordade utformningen av tredje styckets
sista mening ger anledning att ställa frågan, om inte den föregående meningen
angående tillgångarnas anskaffningsvärde kan utgå. Föreskriften där ger utiryck
för ett synsätt om kontinuitet i den skatlemässiga behandlingen i förhållandet
mellan det överlåtande och del övertagande förelaget. Det torde emellertid inte
vara nödvändigt atl man anger verkan härav i fråga om besiämmande av
anskaffningsvärdet för atl nå fram fill den relevanta slutsatsen i sista
meningen angående beräkningen av det nomineUa resullatet vid vinstdel­ningsbeskaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om den nämnda meningen får ulgå och vad lagrådet i
övrigt har anfört i del föregående godlas, skulle paragrafen få följande
lydelse: &amp;quot;Har ell&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.....  överlagande
förelaget vid beräkning av del nominella resultatet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TiUgodoräknande
medges tiU lagerreserv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
fömtsättning.. överlåtelsen skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
det.... sker fillgodoräknandet genom atl den bokförda reserven&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behandlas
som om den hade redovisats av del övertagande förelaget redan vid ingången av
del beskattningsår då övertagandet skett, dock endast till den del reserven
inte överstiger det belopp som avses i första stycket första meningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra ....  särskilt avdrag. Avdraget får   följande
beskatt­&lt;br&gt;
ningsåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i.. och skogsbruk.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
lämnas utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 oklober 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Göransson, Gra­din, Dahl, R. Carisson,
Holmberg, Hellslröm, Wickbom, Johansson, Hul­terström, Lindqvist, G. Andeisson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Feldt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om ändringar i vinstdelningsskatten, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Anmälan av lagrådsyttrande, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslul om lagrådsremiss faitat vid
regeringssammanträde den 9 oktober 1986) över förslag lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1947:576) om stafiig
inkomstskau,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1983:1086) om
vinsldelningsskatt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i aktiebolagsl.agen (1975:1385),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i förordningen (1927:321) om skatl
vid utskiftning av aktiebolags tillgångar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;7.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1980:456) om insäUning på
fillfälligl vinst-konto,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;8.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning
på särskiU invesle­ringskonlo,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning
på förnyelsekonto,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10.  lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag
vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;
för avsätining lill fond för återanskaffning av fastighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.  lag
om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder.&lt;br&gt;
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har lämnat förslagen om ändrade
inkomstskalleregler vid fu­sion utan erinran. I anslutning till 2 § VDL har
lagrådel bl.a. kommenterat begreppet intressegemenskap för de statliga och
kommunala förelagens del. Som lagrådet framhållit bör den svenska standarden
för näringsgrens­indelning här endasl tjäna som vägledning vid bedömning av om
förelagens huvudsakliga verksamhel är av likartat slag. Vad lagrådet anfört i
övrigt föranleder inget särskilt uttalande från min sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om två beslämmelser i lagen om
vinsldelningsskatt har lagrådet&lt;br&gt;
föreslagil ändringar av förtydligande karaktär. Jag kan ansluta mig till vad&lt;br&gt;
lagrådet har anfört. Bestämmelsen i 7 a § bör få den utformning lagrådet&lt;br&gt;
föreslagit. Detsamma gäller, med en mindre jämkning, 2 § Qärde slyckel.&lt;br&gt;
Uiöver nämnda jusleringar har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagfor-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag viU här också föreslå atl eU tillägg görs i 6 §
femte slyckel VDL. I Prop. 1986/87:42 detta stycke behandlas bl.a.
förulsältningarna för att belopp som under beskattningsåret uppburils i samband
med ökning av aktiekapital e.d. skall få räknas som monetär tillgång. En sådan
ökning kan också förekomma vid fusion. Normall sker fusionen så alt del
överlåtande företaget upplöses samlidigt som tUlgångarna och skulderna övergår
liU del överlagande förelaget. Det är i sådana fall uppenbart att den överförda
nettoförmögen­heten inle redan vid laxeringen för överföringsåret skaU räknas
som mone­tär tillgång. Fr.o.m. år 1987 skall emellerlid också bankaktiebolag
kunna gå samman genom fusion. Dessa fusionsfaU regleras i den nya lydelsen i 2
§ 4 mom. SIL Uksom i 7 b § VDL. Vid sådana fusioner kan det gå en tid mellan
den lidpunkt då den överlåtande bankens lillgångar och skulder överias av den
andra banken och den tidpunkt då den överlåtande banken skiftar ut
fusionsvederlaget till sina aktieägare och styrelsen lägger fram sin
slutredovisning, öm man ser strikt fill de formella ägarförhållandena kan det
vara så alt någon intressegemenskap inte föreligger meUan ban­kerna vare sig
omedelbart före eller omedelbart efter ökningen av aktieka­pitalet. Del skulle
därför kunna hävdas alt den överförda nettoförmögen­heten bör få räknas som
monetär tillgång. Malerielll kan detta inte vara rikligl. För atl undanröja den
oklarhet som kan råda på denna punkt har därför i 6 § femle slycket angetls alt
den ifrågavarande bestämmelsen inle skall fillämpas vid fusioner som avses i 7
b § VDL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En annan fråga som lagrådel inte haft all yttra sig
över gäller regeringens dispensmöjligheter vid vissa samgåenden mellan
bankaktiebolag enligt ell bemyndigande från riksdagen år 1971 (jfr s. 31). Som
uttalats i lagrådsre­missen synes del lämpligl alt riksdagen nu upphäver delta
bemyndigande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemsläller jag all regeringen föreslår
riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dels alt anla de av lagrådet granskade förslagen
med vidlagna ändringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dels aU återkalla bemyndigandet (SkU 1971:72, rskr.
323) för regeringen alt medge befrielse från skyldighet atl erlägga inkomst­skatt
saml utskiftningsskatt eller uppskov med alt eriägga ulskift­ningsskatl i fall
då eU bankakfiebolag överiåter hela sin rörelse till ett annal bankaktiebolag och
i samband därmed upplöses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl&lt;br&gt;
genom proposiiion föreslå riksdagen alt anla de förslag som föredraganden&lt;br&gt;
har lagl fram.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposiiion .........................................................       1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll ........................       1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1086) om
vinsldelningsskatt       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) ...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i förordningen (1927:321) om skalt
vid utskiftning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
akliebolags lillgångar ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond ....&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på
fillfälligl vinst­konlo         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbelalning
på särskilt investeringskonto      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;..................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbelalning
på förnyelse­konto           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10 Lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid
inkomsttaxe­&lt;br&gt;
ringen för avsätining lill fond för återanskaffning av fastighet  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;It
Lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regerings;;ammanträde den 9 oktober 1986 ...&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inledning......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inkomstskatteregler vid fusion............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vinstdelningsskatten ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det fasta fribeloppel .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Begreppet intressegemenskap ........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Resultatutjämning inom koncerner................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommissionärsförelag ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Omstruktureringar......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppskrivning av anläggningstillgångar ................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftlrädande .................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Upprättade lagförslag ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Författningskommentarer ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagen om stafiig inkomstskatt......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagen om vinstdelningsskatt........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Aktiebolagslagen ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övriga författningar ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan ...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1   Sammanställning av remissyttranden över avsnittet om&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skatteregler
vid fusion i promemorian (Ds Fi 1985:15) Ny&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;banklagstiftning
- ikraftlrädande m.m............. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2   Promemorian (Ds Fi 1986:19) Översyn av vinstdelnings-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skatten
(s. 27-29 och 44-132)  ................... &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3   Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fi
1986:19) Översyn av vinstdelningsskatlen .. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
4  De remitterade förslagen (delar av)............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur lagrådels prolokoU den 22 oktober 1986....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:24.0pt;
margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag ur protokoU vid
regeringssammanlräde den 23 oktober 1986 ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA0342</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198687__42.pdf</filnamn>
<filstorlek>7977156</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändringar i vinstdelningsskatten, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B82091EE-513B-4E10-BA3B-CF8B4861A078</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>