<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2449840</hangar_id>
 <dok_id>GA03158</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>158</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1986/87:158</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>158</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-04-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 15:18:10</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:55:58</publicerad>
 <titel>om ny organisation för folkbokföring</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA03158/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA03158</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA03158</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1986/87:158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om ny organisation för folkbokföring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 23 april 1987 för den åtgärd och det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof
Feldt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bengt
K.Å.. Johansson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås att ansvaret för den löpande folkbokföringen förs över
från pastorsämbetena till de lokala skattemyndigheterna. Motivet till
förändringen är framför allt att verksamhetsmässiga skäl talar för att den
löpande folkbokföringen bör handhas av en borgerlig myndighet. Genom att lokal
skattemyndighet föreslås bli ny lokal folkbokföringsmyndighet tillvaratas den
kompetens i folkbokföringsfrågor som redan nu finns på dessa myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
föreslås nu ta slällning till dessa principiella riktlinjer för den löpande
folkbokföringens administration. En kommitté avses bli tillkallad för att lämna
förslag till hur den nya organisationen närmare bör utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omorganisationen
skall enligt förslaget genomföras den 1 juli 1991.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 april 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande och statsråden Sigurdsen, Gus­tafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Johansson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om ny organisation för folkbokföringen 1
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
1900-talet har frågan om folkbokföringen skall handhas av kyrklig eller
borgerlig myndighet berörts i åtminstone elva utredningar. Utredning­arna har
inte föranlett nägon ändring i folkbokföringsorganisationen vad gäller frågan
om vilken myndighet som skall sköta den löpande folkbokfö­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
år 1979 har två utredningar - betänkande av 1979 års folkbokfö­ringskommitté, SOU
1981:101, Folkbokföringens framtida organisation och statskontorels rapport
1984:42, Framtida huvudman för folkbokfö­ringen - belyst möjligheterna att föra
över arbetet med den löpande folkbokföringen från pastorsämbetena till en
borgerlig myndighet. En ut­redning, statskontorets rapport 1986:30,
Folkbokföringen med kyrkan som huvudman, har lämnat förslag om hur verksamheten
med folkbokfö­ringen skulle kunna rationaliseras hos pastorsämbetena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandet
av 1979 års folkbokföringskommitté och statskontorets rapport från 1984 har remissbehandlats.
Remissinstanserna och deras hu­vudsakliga inställning framgår av avsnitt 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om folkbokföringens organisation har inkommit ett antal skrivel­ser från
organisationer, sammanslutningar och enskilda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kommer att i det följande redogöra för mitt förslag. Då detta grundar sig på
bl. a. överväganden som har anknytning till tidigare utredningsmate­rial,
innehåller redogörelsen en sammanfattning av de tidigare utredningar som är av
intresse i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Nuvarande ordning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2,1 Folkbokföringens bakgrund, syfte och nuvarande organisation
i huvuddrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkbokföringens
ursprung är de anteckningar om dop och andra religiösa händelser som tidigt
började föras inom svenska kyrkan. Födelsetid och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bosättning
är andra uppgifter som antecknades. Det borgerliga samhället Prop. 1986/87:158 har
sedan länge använt uppgifterna i kyrkobokföringen som underiag för mantalsskrivning
som i sin tur lades till grund för beskattning. Folkbokfö­ringen är således av
ålder starkt knuten till beskattningen. Också idag har folkbokföringen ett nära
samband med beskattningen. Det finns även ett stort antal andra
verksamhetsområden för vilka uppgifter från folkbokfö­ringen är av
grundläggande betydelse. För administrationen av det omfat­tande system av
regler som avser atl garantera medborgarna ekonomisk och social trygghet krävs
uppgifter om de förhållanden som kan grunda rätt till sådana förmåner. För
detta ändamål hämtas uppgifter ur folkbokföring­ens register.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppgifterna
om bosättning är av stor vikt för samhällets administration, särskilt när det
gäller att avgöra om en person har sädan anknytning till Sverige atl han
omfattas av de rättigheter och skyldigheter som gäller här. Bosättningen har
även betydelse för frågan om var i riket rättigheterna kan utövas eller
skyldigheterna skall fullgöras. Dessa frågor avgörs som regel med utgångspunkt
i folkbokföringens uppgifter om bosättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätten
att delta i allmänna val grundas inte bara på medborgarskap utan även pä vissa
uppgifter om bosättning. Bosättningen har avgörande bety­delse för den
kommunala rösträtten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
beskattningen är det av betydelse om en person skall anses vara bosatt i landet
och inom vilken kommun och församling han i så fall är bosatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bosättningen
används vidare av myndigheterna som kompetensgrund. Myndigheter på regional
eller lokal nivå använder folkbokföringens uppgif­ter om bosättning för att
avgöra vilken myndighet som är behörig att handlägga ett ärende. Som exempel
kan nämnas att mantalsskrivningen som regel är bestämmande för vid vilken
allmän domstol den enskilde skall svara i tvistemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
personuppgifter såsom medborgarskap, ålder och civilstånd har betydelse när det
gäller den enskildes rättigheter och skyldigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
grundläggande bestämmelserna om folkbokföringen finns i folkbok­föringslagen
(1967:198) och folkbokföringskungörelsen (1967:495).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkbokföringen
sker i två former, som kyrkobokföring och som man­talsskrivning.
Kyrkobokföringen ombesörjs av pastorsämbetena i kyrko­böcker och register för
varje församling av svenska kyrkan. I dessa anteck­nas fortlöpande uppgifter om
födelse, civilstånd, bosättning och liknande personliga förhållanden. Dessutom
tillkommer anteckningar av uteslutan­de kyrklig natur, t. ex. uppgifter om dop
och konfirmation. Manialskriv-ningen sker årligen genom att en förteckning
upprättas över de personer som vid en viss tidpunkt, mantalsdagen, skall vara
kyrkobokförda inom någon av Sveriges kommuner. Förteckningen, mantalslängden,
fastställs av den lokala skattemyndigheten med ledning av en stomme som
upprättas av länsskattemyndigheten. Till grund för mantalskrivningen ligger
kyrko­bokföringen som därför kan sägas vara den primära registreringen. Den
lokala skattemyndigheten är emellertid inte bunden av kyrkobokföringen vid
bedömningen av en persons rätta mantalsskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viktig samordnande uppgift för folkbokföringen har de hos länsskat-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;temyndigheterna
med ADB förda regionala registren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl    Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 158&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.2
Kyrkobokföring&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kyrkobokföringen sker i regel församlingsvis. Antalet
församlingar upp­gick år 1986 till 2 565 st. Kyrkoherdens ämbetsområde kallas
pastorat. Det finns 1 138 pastorat. Etl pastorat kan bestå av en eller flera
församlingar. Regeringen beslutar om indelning i pastorat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kyrkobokföringsmyndighet är pastorsämbetet. Arbetet utförs
vid pas­torsexpeditioner. Pastorsexpeditionen kan vara gemensam för tvä eller
flera församlingar inom ett pastorat men kan också betjäna en del av en
församling (kyrkobokföringsdistrikt). Den 1 juli 1986 fanns det 1 483 pas­torsexpeditioner
i landet. Det åligger pastoraten att tillhandahälla pastors­ämbetena
biträdespersonal samt kontorslokaler, inventarier och övrig ut­rustning.
Arbetet hos pastorsämbetena omfattar beslut i vissa typer av ärenden,
registrering av dessa beslut, registrering av andra händelser enligt
anmälningar eller underrättelser från andra myndigheter samt service ge­nom att
lämna uppgifter ur register.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudansvarig för kyrkobokföringen är pastor. Som pastor fiänstgör
kyrkoherde, komminister eller särskilt förordnad kyrkoadjunkt. I de fall annan
än kyrkoherden ansvarar för kyrkobokföringen har kyrkoherden ändå tillsynen
över den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kyrkobokföringen är den del av folkbokföringen som kräver
den största arbetsinsatsen. Kyrkobokföringen ligger till grund för hela den
övriga verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt huvudregeln i folkbokföringslagen skall en person
kyrkobokföras i den församling och på den fastighet där han är bosatt. En
person anses bosatt där han regelmässigt vistas eller, när byte av bostad har
skett, kan antas komma att regelmässigt vistas under nattvilan eller
motsvarande vila (dygnsvila). Frän denna huvudregel finns dock ett flertal
undantag föran­ledda av olikheter i befolkningens arbets- och
levnadsförhållanden. Som exempel kan nämnas att en person som studerar pä annan
ort än hemorten ändå kan vara kyrkobokförd i hemförsamlingen. Den som inte är
bosatt på viss fastighet men ändå kan anses bosatt i församlingen bokförs under
rubriken &amp;quot;pä församlingen skrivna&amp;quot; och den som saknar känt hemvist
bokförs under rubriken &amp;quot;utan känt hemvist&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från kyrkobokföringen avregistreras den som har avlidit
eller kyrkobok­förts i annan församling. Detsamma gäller om en person har
anmält utflytt­ning eller trots avsaknad av anmälan ändå kan anses bosatt i
utlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.1 Kyrkoböcker och register&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De kyrkoböcker och register som förs hos pastorsämbetet
kan delas in i personregister som innehåller den samlade informationen om var
och en av de registrerade och kronologiska register i vilka löpande antecknas
olika händelser, t. ex. födelse, vigsel, flyttning och dödsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personregistren består av de register som bildas av
personakterna, för­samlingsbok samt församlingsregistret. De kronologiska
registren utgörs av inflyttningsbok, utflyttningsbok samt ministerialböckerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personakterna bildar församlingsliggare, obefintlig-,
emigrant- och död-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;register. Ministerialböckerna
är födelse- och dopbok, konfirmationsbok,     Prop. 1986/87:158 äktenskapsbok
samt död- och begravningsbok. :&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Församlingsliggaren består av personakter för alla som är
kyrkobokför­da i församlingen. Pastorsämbetet upprättar personakter för
nyfödda. Om inte personaki finns upprättad för den som flyttar in frän utlandet
eller som har varit registrerad som obefintlig upprättas en sådan akt. Genom
folk­bokföringskungörelsen och föreskrifter som har utfärdats av riksskattever­ket
regleras personakternas innehåll, vilket bl. a. utgörs av namn, person­nummer,
eventuell tillhörighet till svenska kyrkan, inflyttningsdag samt medborgarskap,
nuvarande och tidigare familjeförhållanden. När en per­son flyttar till en
annan församling överförs personakten till denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Obefintligregisiret består av personakter för dem som vid
två mantals­skrivningar i följd har befunnits sakna känt hemvist. Emigrantregistret
består av personakter för personer som har avförts från kyrkobokföringen på
grund av flyttning till utlandet. Dödregisirei utgörs av personakter för
avlidna eller dödförklarade personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Församlingsboken förs normalt i ett lösbladssystem och består
av två avdelningar, aktuella registret och avställningsregistret. Det aktuella
re­gistret innehåller uppgifter om de personer som är kyrkobokförda i försam­lingen.
Till avställningsregistret överförs sådana registerblad på vilka samtliga
personer har strukits. I vissa församilingar förs församlingsboken alltjämt i
bunden form enligt äldre ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Församlingsregistret är ett kortregister med s. k. personavier
för samtli­ga i församlingen kyrkobokförda personer. Avierna framställs av
länsskat­temyndigheternas dataenhet. I inflytiningsboken antecknas när ett
pastors­ämbete beslutar om kyrkobokföring av en person som flyttar till försam­lingen.
Utflyttningsboken består av anteckningar om när en person avförs från
församlingsboken på grund av att han har flyttat till en annan försam­ling,
emigrerat eller har registrerats som obefintlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Födelse- och dopboken innehåller bl. a. uppgifter om
födelsetid, föräld­rar, förnamn och dop för barn som föds i församlingen.
Konfirmation antecknas i konfirmationsboken i barnets kyrkobokföringsort. I
äkten­skapsboken antecknas hindersprövning och vigsel. Död- och begravnings­boken
innehåller uppgifter om dödsfall, jordfästning, eldbegängelse och gravsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.2 Uppgifter till kyrkobokföringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vissa fall ankommer det på allmänheten att göra anmälan till
pastorsäm­betet om sådana förändringar som föranleder anteckningar i registren.
Sä föreligger t. ex. skyldighet att anmäla flyttning. Anmälan om flyttning inom
riket kan ske i samband med adressändring hos postverket. Posten vidare­befordrar
därefter anmälan till pastorsämbetet i inflyttningsorten. I andra fall aviseras
pastorsämbetena om ändringarna genom underrättelser från myndigheter och
domstolar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.2.3
Uppgifter från kyrkobokföringen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom kyrkobokföringen utgör grunden för
folkbokföringen vilken i sin tur utgör grund för en mängd olika register i
samhället är det viktigt att kyrkobokföringen är aktuell och korrekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt folkbokföringskungörelsen åligger det
pastorsämbetet att i vissa fall direkt underrätta olika myndigheter om
förändringar inom kyrkobokfö­ringen och andra förhållanden av betydelse för
myndigheternas verksam­het. Pastorsämbetet skall t. ex. underrätta tingsrätt
och i vissa fall polis­myndighet om dödsfall. Vidare skall polismyndighet
underrättas om en utlänning anmäler sig för kyrkobokföring utan att ha
uppehållstillstånd. På begäran av polis- och åklagarmyndighet eller domstol
skall pastorsämbetet lämna uppgift ur kyrkobokföringen för utredning om brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I mänga fall hämtar allmänheten uppgifter ur
kyrkobokföringen genom beställning av personbevis eller utdrag ur
kyrkoböckerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pastorsämbetena besvarar också många förfrågningar frän
allmänhet och myndigheter. Sådana förfrågningar avser ofta aktuella
upplysningar om adresser o. d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2.4 Kyrkobokföringen i Stockholm och Göteborg&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Stockholms och Göteborgs kommuner är folkbokföringen
organiserad pä annat sätt än i övriga landet. I Stockholm och Göteborg beslutar
lokal skattemyndighet i de frågor som gäller kyrkobokföring i församling inom
kommunen, om avregistrering från kyrkobokföringen av annan än den som har
avlidit och om överföring till obefintligregistret. Till följd härav skall
flyttningsanmälan göras hos de lokala skattemyndigheterna. De lokala
skattemyndigheterna skall föra folkregister, vilket består av registerkort
upplagda för varje familj eller ensamstående person över 18 år. Vidare skall de
lokala skattemyndigheterna föra obefintlig- och emigrantregister och
inflyttningsbok.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigt förs folkbokföringen även i Stockholm och
Göteborg hos pas­torsämbetena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Mantalsskrivning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lokal skattemyndighet förrättar årligen mantalsskrivning.
Genom man­talsskrivningen fixeras befolkningsläget per den 1 november
förrättnings­året för nästföljande kalenderår. Mantalsskrivningens huvuduppgift
är att ligga till grund för beskattningen. Uppgifterna sammanställs i en
mantals­längd. Innehållet i längden regleras genom föreskrifter av riksskatteverket.
Förutom uppgifter om var en person är bosatt innehåller längden även andra för
beskattningen nödvändiga uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetet med mantalsskrivningen inleds vanligen med att
länsskattemyn­digheten (före den 1 januari 1987, länsstyrelsen) i en stomme till
mantals­längd upptar de personer som mantalsdagen (den 1 november förtättnings-året)
är kyrkobokförda i varje församling. Stommen till mantalslängdeo hålls av de
lokala skattemyndigheterna därefter tillgänglig för kommuner-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nas och
allmänhetens granskning. När tiden för granskning har gått ut     Prop.
1986/87:158 prövas kyrkobokföringens riktighet. Efter skriftväxling mellan
olika fögde­rier angående rätt mantalsskrivningsort justerar lokala skattemyndigheten
mantalslängden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom ett av motiven för mantalsskrivningen är att den
skall utgöra en kontroll av och bereda möjlighet till rättelse av den löpande
folkbokfö­ringen, avser den inte den faktiska kyrkobokföringsorten utan den
försam­ling där personen rätteligen skall vara kyrkobokförd. Den faktiska kyrko­bokföringsorten
presumeras dock vara riktig, om inte särskilda skäl till omprövning föreligger.
Om pastorsämbete och lokal skattemyndighet har olika meningar om rätt
kyrkobokföringsort gäller i fråga om mantalsskriv­ning den åsikt som lokal
skattemyndighet har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som tidigare har nämnts används mantalsskrivningen främst
vid be­skattningen men även i andra fall har den betydelse. Den kan l.ex. vara
avgörande för en myndighets kompetensområde. Domstolars behörighet i tvistemål
och registreringsärenden avgörs i regel med ledning av en per­sons
mantalsskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Länsregistrering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsskattemyndigheterna är regional förvaltningsmyndighet
för frågor om skatter, socialavgifter och folkbokföring. Länsskattemyndigheternas
ADB-register för folkbokföringen innehåller ett urval av kyrkobokförings­uppgifter
från pastorsämbetena. Som tidigare har nämnts används regist­ren för att ta
fram en stomme till mantalslängden och för underhåll av personuppgifterna i det
centrala skatteregistret. De används också för framställning av den allmänna
röstlängden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkbokföringskungörelsen föreskriver att registret skall
innehålla namn, personnummer, födelseort och kyrkobokföringsort och de
ytterliga­re uppgifter som riksskatteverket bestämmer. Det är framför allt
behovet inom folkbokförings- och beskattningsområdet som styr valet av
uppgifter som skall ingå i registret. Utöver nämnda uppgifter kan bl. a. nämnas
uppgifter om utländskt medborgarskap, tillhörighet till svenska kyrkan och
mantalsskrivningsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsregistren hålls aktuella genom veckovisa uppdateringar
med uppgif­ter från framför allt pastorsämbetena. Efter varje uppdatering
lämnas uppgifter om genomförda registerändringar till ett flertal myndigheter. Aviseringen
lämnas vanligen på magnetband till statliga myndigheter och på maskinellt
utskrivna registerkort (personavier) till kommunala myndig­heter. Uppgifter
lämnas bl. a. till rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrel­sen, centralnämnden
för fastighetsdata, värnpliktsverket, riksförsäkrings­verket,
trafiksäkerhetsverket, statistiska centralbyrån, riksskatteverket och statens
invandrarverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5 Tillsyn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksskatteverket
är central förvaltningsmyndighet för bl. a. frågor om folk­bokföring. Verket
fastställer blanketter och ansvarar för utbildning av personal inom
verksamhetsområdet. Verket skall vidare genom allmänna råd och uttalanden verka
för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet vid rättstillämpningen.
Riksskatteverket har också ett övergripande ansvar för länskattemyndigheternas
datafunktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
tillsynsfunktionen deltar riksskatteverket i det direkta folkbokfö­ringsarbetet
genom förande av ett personnummerregister. Det ankommer på riksskatteverket att
tilldela dem som flyttar till Sverige personnummer. Med ledning av detta
register bevakar riksskatteverket att en person som tidigare varit bosatt i
Sverige inte tilldelas ett nytt personnummer vid återinflyttning. Även de
personer som inte skall vara kyrkobokförda i riket men som för
beskattningsändamål skall vara registrerade hos lokal skatte­myndighet
tilldelas personnummer av riksskatteverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionalt
är det domkapitlen som inom stiftet har tillsyn över pastors­ämbetenas arbete
med kyrkobokföringen. Härvid biträds domkapitlen av 28
kyrkobokföringsinspektörer (en eller flera i varje stift). Till kyrkobokfö­ringsinspektör
förordnar regeringen en präst i stiftet för en period om fem år.
Riksskatteverket utfärdar instruktion för kyrkobokföringsinspektörer­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6 Överklagande i folkbokföringsärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pastorsämbetenas
och de lokala skattemyndigheternas beslut i folkbokfö­ringsärenden som rör rätt
kyrkobokföringsort kan överklagas hos länsrät­terna. Pastorsämbetenas övriga
beslut överklagas hos domkapitlen. Läns­rätternas och domkapitlens beslut
överklagas hos kammarrätterna. Kam­marrätternas beslut kan överklagas hos
regeringsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
pastorsämbetena har olika uppfattningar i en kyrkobokföringsfråga skall
kyrkobokföringsinspektörens råd inhämtas. Om oenigheten därefter kvarstår,
skall ärendet underställas länsrätten om det rör bosättningsför­hållanden och
domkapitlet i övriga frågor. Har lokala skattemyndigheter olika mening om en
persons rätta mantalsskrivningsort skall frågan under­ställas länsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Folkbokföringsfrågans tidigare behandling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1  1924 års uppbördssakkunnigas förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1924
års uppbördssakkunniga föreslog att det vid sidan av kyrkobokföring och
mantalsskrivning skulle införas en civil löpande folkbokföring, centra­liserad till
länsstyrelserna. Allmänhetens anmälningar skulle göras till pas­torsämbetena,
som skulle vidarebefordra uppgifterna. Förslaget ledde inte till någon åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.2 1936
års uppbördskommitté (SOU 1938:41)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 1936 års uppbördskommitté {SOU 1938:41) borde den
löpande folkbokföringen ombesörjas lokalt av s. k. folkregisterförare.
Folkregister­föraren skulle lyda under länsstyrelsen. Som regel skulle pastor
fungera som folkregisterförare. Dennes förvaltningsområde skulle kallas folkbok­föringsdistrikt
och för varje sådant distrikt skulle finnas en folkbokförings-nämnd med
ledamöter som valls av kommunen. Förutom den civila folk­bokföringen skulle det
finnas viss kyrkobokföring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I remissyttrandena över betänkandet avstyrktes i allmänhet
förslaget. Uppbördskommitténs förslag föranledde ingen åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3 Folkbokföringskommitténs betänkande (SOU 1944:52)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;\ folkbokföringskommitléns betänkande (SOU 1944:52)
föreslogs att den löpande registreringen fortfarande borde handhas av prästerna
utan att någon ändring skulle göras i prästernas ställning som uteslutande
kyrkans ämbetsmän. Förslaget hälsades med tillfredsställelse av det övervägande
antalet av remissinstanserna. 1 några yttranden framkom kritik. Därvid gjordes
gällande att kyrkobokföringen helt borde ersättas med en hos civila myndigheter
verkställd folkbokföring eller att kyrkobokföringen i vart fall borde
bibehållas endast såsom en registrering av kyrkliga förtältningar. Som skäl för
överflyttning av folkbokföringen till civila organ anfördes att det var
organisatoriskt olämpligt atl ta prästerskapet i anspråk för en rent civil
bokföring. Prästernas övriga arbetsuppgifter var väsenskilda från
folkbokföringsarbete och låg pä elt annat plan än det kontorsmässiga. Prästerna
kunde därför ej förväntas besitta den expeditionella färdighet, den erfarenhet
av undersökningsarbete i folkbokföringsärenden eller den kännedom om
författningar och praxis som var erforderliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den med anledning av betänkandet framlagda propositionen
(prop. 1945:282) anförde dåvarande departementschefen bl. a. följande. Felfre­kvensen
inom kyrkobokföringen var inte större än man hade anledning att räkna med. Med
hänsyn särskilt till alt frågan om folkbokföringsreformen med beaktande av den
väntade omläggningen av uppbördsförfarandet ej borde ytteriigare förhalas ansåg
departementschefen alt den lokala löpan­de folkbokföringen alltjämt skulle
ankomma på prästerskapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 1958 års Utredning kyrka-Stat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1958 års utredning kyrka-stat behandlade frågor rörande
folkbokföringen i två av sina betänkanden, dels SOU 1967:16 (om
folkbokföringen), dels i SOU 1968:11 (utredningens slutbetänkande).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4.1 Kyrka—statutredningens delbetänkande Folkbokföringen
(SOU 1967:16)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kyrka-statulredningens delbetänkande om folkbokföringen (SOU&lt;br&gt;
1967:16) anförs i huvudsak följande beträffande frågan om kyrklig eller&lt;br&gt;
borgerlig myndighet skall handha folkbokföringen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som ett argument för att
bibehålla den nuvarande ordningen har åbero- Prop. 1986/87:158 pats att denna
ordning i stort sett fungerar tillfredställande. Vidare har anförts att såväl
enskilda som myndigheter fortsättningsvis måste ha möj­lighet att utan omgång
från ett registreringsorgan erhålla skriftliga bevis och muntliga uppgifter
rörande registrerade förhållanden. Med dagens organisation ges möjlighet till
en nära kontakt mellan dessa organ och allmänheten. I samband med besök på
pastorsexpeditionen i ett folkbokfö­ringsärende kan den enskilde även få andra
ärenden uträttade. Vidare har framhållits alt kyrkans ministeriella
anteckningar om t. ex. dop, vigsel och jordfästning har nära anknytning till
civil registrering, nämligen av namn, äktenskap och begravning. Andra
omständigheter som kan anses tala för att bibehålla kyrkobokföringen är att
kyrkan under alla förhållanden torde vara i behov av en medlemsregistrering för
egen räkning och att en över­flyttning av kyrkans uppgifter beträffande
folkbokföringen därför skulle föranleda viss dubbelbokföring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
att behålla den nuvarande ordningen och för att överföra folkbokfö­ringen till
en borgerlig myndighet har anförts bl. a. att det nuvarande systemet medför
svårigheter i ett så livsåskådningsmässigt och religiöst differentierat
samhälle som det svenska. Att personer som står utanför alla kyrkor eller
tillhör annat trossamfund än svenska kyrkan i medborgarären-den skall behöva
vända sig till ett trossamfunds präster eller annan perso­nal kan upplevas som
otillfredsställande. Denna aspekt har beröring med religionsfrihetsaspekten.
Detta aktualiseras genom den invandring som äger rum. Vidare anförde
kyrka—statutredningen följande. Fastän folk­bokföringen av historiska och
traditionella skäl på det lokala planet i regel handhas av befattningshavare
inom kyrkan är folkbokföringen en borgerlig angelägenhet. Med hänsyn till
folkbokföringens karaktär kan det från principiell synpunkt ligga närmast till
hands att verksamheten i dess helhet handhas av ett borgerligt organ. Andra
synpunkter vilka har samband med religionsfrihetsprincipen måste anses tala för
att svenska kyrkans befatt­ning med folkbokföringen inte bibehålls. Mot
bakgrund av bl.a. angivna synpunkter synes ett bibehållande av kyrkans
medverkan vid primärregi­streringen vara beroende av om vägande skäl av framför
allt praktisk art — ekonomiska, tekniska och organisatoriska - talar för en
sådan ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4.2
Kyrka-statutredningens slutbetänkande (SOU 1968:11)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitt slutbetänkande (SOU 1968:11) erinrade kyrka-statutredningen om att den
primärregistrering som nu sker genom kyrkliga organ på lokalpla­net fyller
såväl ett borgerligt som ett kyrkligt behov. Enligt utredningens mening måste
under alla förhållanden samhällets krav på ett enhetligt folkbokföringssystem
tillgodoses. Detta måste medföra att en enhetlig organisafion har att svara för
folkbokföringen. Valet står mellan å ena sidan att för framtiden i huvudsak
bibehålla kyrkan med dess territoriella organisation vid dess nuvarande
uppgifter beträffande folkbokföringen och å andra sidan att överföra dessa
uppgifter till en borgeriig myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
remissbehandlingen av kyrka-statutredningens slutbetänkande togs frågan om
folkbokföringsuppgifterna borde övertas från pastorsämbe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tena eller ej upp av åtskilliga remissinstanser. Femton
remissinstanser tog Prop. 1986/87:158 ställning för ett överförande av
folkbokföringen till ett borgerligt organ. Som skäl angavs framför allt att
folkbokföringen till sin karaktär var en borgeriig angelägenhet. Även
religionsfrihetsaspekten åberopades. I vissa remissvar angavs bl. a. att den
tekniska utvecklingen på ADB-sidan med­verkade till att det verkade rationellt
med en förändring. Nio remissinstan­ser uttalade sympati för den nuvarande
ordningen. De skäl som angavs var framför allt praktiska fördelar -
serviceaspekter. Vidare framhölls den dubbelregistrering som skulle bli följden
av en överflyttad folkbokföring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gällde frågan om folkbokföringsorganisationens
eventuella sam­band med kyrka-statfrågan ansåg de flesta remissinstanser som
berört frågan att något direkt samband inte förelåg. Beträffande frågan om till
vilket borgerligt organ folkbokföringsuppgifterna skulle kunna tänkas bli
överförda förordades genomgående lokal skattemyndighet som det bäst lämpade
organet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5 Folkbokföringsorganisationen m. m. (SOU 1970:70)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betänkandet (SOU 1970:70) avgavs av centrala
folkbokförings- och upp­bördsnämnden. Som skäl för respektive emot det
förhållandet att kyrkan ombesörjde folkbokföringen anförde nämnden bl. a.
följande synpunkter. Allmän enighet torde råda om att folkbokföringen är en
borgerlig angelä­genhet. Med hänsyn till detta ansåg nämnden att det från
allmänt principi­ella utgångspunkter borde ligga närmast till hands att
verksamheten hand­has av ett borgerligt organ. Religionsfrihetsaspekten kunde
enligt nämn­dens mening endast i begränsad utsträckning tjäna till ledning vid
bedö­mandet. Nämnden anförde att när det gällde religionsfriheten betraktad ur
individens synpunkt hade den gällande ordningen mindre tillfredställande
konsekvenser. Personer som står utanför alla samfund eller tillhör annat
trossamfund än det svenska måste i angelägenheter av den borgerliga natur som
folkbokföringsärendena innefattar vända sig till svenska kyrkans be­fattningshavare
och bli underkastade beslut som fattats av dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av nu nämnda principer syntes enligt nämnden
ett bibe­hållande av folkbokföringsuppgifterna hos pastorsämbetena vara
beroende av om vägande skäl av främst praktisk art - ekonomiska, tekniska och
organisatoriska - för en sådan ordning kunde anföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nämnden konstaterade vidare att det är ofrånkomligt att en
överflytt­ning av folkbokföringsuppgifterna från pastorsämbetena för med sig
ett visst mått av dubbelbokföring. Nämnden har dragit upp riktlinjer för den
församlingsregistrering som kyrkan måste ha kvar. Enligt dessa riktlinjer
kommer dubbelbokföringen alt inskränka sig till de grundläggande person­uppgifterna
(namn, personnummer, civilstånd etc).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller kravet på att ett byte av
folkbokföringsmyndighet inte&lt;br&gt;
borde få till följd att allmänhetens berättigade anspråk på service äventyra­&lt;br&gt;
des, framhöll nämnden alt servicekravet kunde konkretiseras i tvä huvud­&lt;br&gt;
moment. För det första bör den territoriella indelningen i folkbokförings­&lt;br&gt;
områden vara sådan att den enskilde på ett godtagbart sätt kan fä personlig&lt;br&gt;
kontakt med den registrerande myndigheten. För det andra bör det för den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;n   Riksdagen 1986187. I saml. Nr 158&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enskilde
finnas möjlighet att på elt bekvämt sätt få tillgång till de blanketter     Prop.
1986/87:158 som behövs i folkbokföringssammanhang och i förekommande fall få
hjälp med att fylla i blanketterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller det första kravet anförde nämnden att
eftersom kravet på personlig inställelse slopats har risken alt en reducering
av antalet folkbok­föringsmyndigheter skulle medföra en försämrad service för
allmänheten minskat. Beträffande det andra kravet erinrade nämnden om att
blanketter för flyttningsanmälan fanns lillgängliga pä postansialterna. Nämnden
an­förde också att del borde övervägas om inte pastorsexpeditionerna gene­rellt
skulle kunna fungera som serviceorgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare anförde nämnden att ett argument för en överflyttning
var att prästernas arbetsuppgifter i övrigl var väsensskilda från
folkbokföringsar­betet och att kraven på expeditionen färdighet samt kännedom
om författ­ningar och praxis bättre skulle kunna tillgodoses om
folkbokföringsbesty­ren genomgående handhades av befattningshavare som hade
dessa bestyr som enda eller huvudsakliga arbetsuppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande frågan om betydelsen för folkbokföringarbetets
del av den personkännedom som prästen ansågs vara i besittning av anförde
nämnden att detta kunde vara riktigt endast dä fråga är om de mindre
församlingar­na. I de stora församlingarna - framför allt i storstäderna -
ansåg nämn­den alt personkännedomen näppeligen kunde bli så omfattande att den
kunde få någon betydelse för folkbokföringens vidkommande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I bedömningen av frågan om vilken myndighel som skulle vara
lämpli­gast som folkbokföringsorgan resonerar nämnden ingående mellan alterna­tiven
lokal skattemyndighet och allmän försäkringskassa. Nämnden anför bl. a. att en
överflyttning av pastorsämbetenas uppgifter inom folkbokfö­ringen till de
allmänna försäkringskassorna skulle innebära att dessa tillför­des en ny och i
förhållande till redan utövad verksamhet främmande uppgift. För de lokala
skattemyndigheterna skulle en motsvarande över­flyttning innebära en frän mänga
synpunkter naturiig utbyggnad av den folkbokföringsverksamhet som myndigheterna
genom mantalsskrivningen — och i Stockholm och Göteborg även genom handhavandet
av den civila folkbokföringen - redan nu har ansvaret för. Det måste anses som
värde­fullt, bl. a. för att få en enhetlig tillämpning av bosättningsreglerna,
om ansvaret för såväl den löpande folkbokföringen som mantalsskrivningen kunde
läggas hos samma myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande försäkringskassorna framhöll nämnden att dessa
inte är&lt;br&gt;
några statliga organ. Man ifrågasatte lämpligheten av att på icke-statliga&lt;br&gt;
organ lägga statliga uppgifter som inte står i direkt samband med den&lt;br&gt;
verksamhet dessa organ redan bär ansvaret för. Frän en viktig synpunkt&lt;br&gt;
ansåg nämnden emellertid atl försäkringskassorna intog en fördelaktigare&lt;br&gt;
ställning än de lokala skattemyndigheterna. Nämnden syftade härvid på&lt;br&gt;
det förhållandet att den lokala folkbokföringsorganisationen måste vara&lt;br&gt;
uppbyggd på sådant sätt att allmänhetens berättigade krav pä service&lt;br&gt;
kunde anses tillgodosedda. Nämnden ansåg att följande krav måste ställas&lt;br&gt;
på den lokala folkbokföringsorganisationen. Den enskilde måste ha god­&lt;br&gt;
tagbara möjligheter ur främst avståndssynpunkt att uppsöka folkbokfö­&lt;br&gt;
ringsmyndigheten, del måste vara bekvämt för den enskilde att få tag på de&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;blanketter
han kan ha behov av i folkbokföringssammanhang och del Prop. 1986/87:158 måste
gå atl få hjälp med att fylla i blanketterna. Nämnden konstaterar vidare att
vid bedömandet av huruvida en lokalisering av folkbokföringen till lokal
skattemyndighet kan anses tillgodose allmänhetens krav på ser­vice bör
uppmärksammas atl vid den genomförda fögderiindelningen ut­gjorde en av
huvudprinciperna all man skulle tillgodose allmänhetens krav på service. Mot
bakgrund av det som nyss sagts fann nämnden att lokal skattemyndighet kunde
väljas som folkbokföringsmyndighet. Nämnden föreslog med hänsyn till
serviceaspekten att blanketter skulle kunna hållas tillgängliga även på andra
ställen än lokal skaltemyndighet och att pa­storsexpeditionerna skulle kunna
fungera som serviceorgan i folkbokfö­ringsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6    Samhälle och trossamfund, betänkande av 1968 års&lt;br&gt;
beredning om stat och kyrka (SOU 1972:36, 37)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beredningen
ställde sig positiv till ell överförande av den lokala folkbokfö­ringen till
borgerligt organ. Beredningen framhåller att den finner det ställt utom allt
tvivel att den lokala folkbokföringen måsle betraktas som en allmänt
samhällelig uppgift. Frän principiella religionsfrihetssynpunkter bör den
handhas av det borgeriiga samhällets organ. Beredningen ansåg vidare att ett
ställningstagande till frågan om huvudmannaskapet borde ske med beaktande av serviceaspekien,
konsekvenserna för svenska kyrkan och övriga trossamfund samt
kostnadsöverväganden. När det gällde servi­ceaspekten delade beredningen den
bedömning som centrala folkbokfö­rings- och uppbördsnämnden hade gjort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beredningen
fann inte anledning till att la ställning till vilket borgerligt organ som är
bäst ägnat att säkerställa en tillfredsställande service i folk­bokföringsfrågor
till medborgarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.7    Stat — kyrka, betänkande av deltagarna i stat -&lt;br&gt;
kyrkaöverläggningarna (SOU 1978:1-3)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
anslutning till överläggningarna företogs en fristående expertutredning&lt;br&gt;
om organisation för folkbokföringen. Utredningen redovisas i bilaga 9 till&lt;br&gt;
betänkandet. I utredningsarbetet har man utgått från att pastorsämbetena&lt;br&gt;
inte skulle sköta den löpande folkbokföringen. Det konstateras att något&lt;br&gt;
lämpligt kommunalt organ åt vilket folkbokföringsuppgifterna skulle kunna&lt;br&gt;
anförtros inte finns. När det gäller vilket statligt organ som skulle kunna&lt;br&gt;
överta uppgifterna med den löpande folkbokföringen valde man mellan de&lt;br&gt;
allmänna försäkringskassorna och de lokala skattemyndigheterna. Beträf­&lt;br&gt;
fande de lokala skattemyndigheterna anfördes atl en överflyttning av folk­&lt;br&gt;
bokföringsuppgifterna lill dessa myndigheter skulle innebära en frän&lt;br&gt;
många synpunkter naturlig utbyggnad av dessas dåvarande folkbokförings­&lt;br&gt;
verksamhet. Mot bakgrund av att de lokala skattemyndigheterna ansvarar&lt;br&gt;
för mantalsskrivningen samt i Stockholm och Göteborg dessutom för viss&lt;br&gt;
del av kyrkobokföringen ansågs det lämpligt om de lokala skattemyndighe­&lt;br&gt;
terna även kunde sköta den löpande folkbokföringen.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen kom till den
slutsatsen att lokal skattemyndighet vore alt     Prop. 1986/87:158 föredra
framför allmän försäkringskassa vid valet av folkbokföringsmyn­dighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.8 1979 års folkbokföringskommitté (SOU 1981:101)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.8.1   Direktiven&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
direktiven (1979:96) till kommittén anförde dåvarande chefen för budget­departementet
att han såg den civila befolkningsregistreringen som en i princip klart
samhällelig uppgift. Befogade invändningar kunde göras mot atl en ämbetsätgärd
av en pastor i svenska kyrkan kan bli grundläggande för en rad rättigheter och
skyldigheter i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.8.2   Allmänna
överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skillnader
i församlingsstrukturen - en del tätortsförsamlingar omfattar 40000 - 50000
personer medan landsortsförsamlingar kan omfatta ett hundratal församlingsbor -
har medfört att arbetet inom församlingarna bedrivs under olika
förutsättningar. Vid de större pastorsexpeditionerna sköts flertalet
folkbokföringsuppgifter av biträdespersonal medan huvud­ansvaret för
verksamheten åvilar en pastor. Vid mindre expeditioner sköts ofta hela verksamheten
av pastor. Öppettiderna hos de mindre pastorsex­peditionerna kan ibland vara
endast två timmar i veckan. För allmänhetens del kompenseras många gånger detta
genom att expeditionen ligger i präst­gården och den ansvarige prästen finns
att tillgå även utanför angiven expeditionstid. För myndigheter är det
emellertid inte lika naturligt att utnyttja denna möjlighet till kontakt med
lokal folkbokföringsmyndighet. Detta har påpekats av domstolsverket som
framhållit att de korta expedi­tionstiderna ibland vållar problem för landets
domstolar som ofta behöver hämta upplysningar från folkbokföringsregistren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nuvarande urkundssystemet hos pastorsämbetena har utvecklats ur den samling av
kyrkoböcker som sedan länge har förts inom svenska kyrkan. Dessa böcker har
under senare tid kompletterats med andra regis­ter. De lokala registren förs
helt manuellt hos pastorsämbetena. Urkunds­systemet består av en stomme av
kyrkoböcker med en historiskt betingad utformning, vilka gradvis har kompletterats
med andra register. Detta har medfört en inte obetydlig överlappning i
registersystemet. En följd av detta har blivit att det inom kyrkobokföringen
förekommer en tidsödande och kostnadskrävande dubbelregistrering - såväl
församlingsboken som per­sonakterna betraktas båda som huvudurkunder i vilka
anteckningar skall göras samtidigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.8.3  Service&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande
lagstiftning på folkbokföringsområdet har inneburit mycket stora&lt;br&gt;
förenklingar av formerna för allmänhetens kontakter med folkbokförings­&lt;br&gt;
myndigheterna. Endast undantagsvis krävs personlig inställelse. De flesta&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ärenden
kan uträttas per telefon. Även om förenklingar har införts måste Prop.
1986/87:158 en framtida folkbokföringsorganisation vara uppbyggd på så sätt att
all­mänhetens berättigade krav på service kan tillgodoses. Den enskilde skall enkelt
kunna kontakta den lokala folkbokföringsmyndigheten, han skall snabbt få sitt
ärende uträttat, han skall på ett bekvämt sätt ha tillgång till blanketter och
han skall ur avståndssynpunkt ha goda möjligheter att besöka myndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.8.4
Val av myndighet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
av kommitténs huvuduppgifter var att klariägga vilken myndighet som skulle ha
hand om den lokala folkbokföringen. Kommittén fann det olämp­ligt att skapa nya
myndigheter för ändamålet. Någon lösning med kommu­nala organ som lokala
folkbokföringsmyndigheter fann sig kommittén inte kunna förorda. Kommittén fann
att den verksamhet som bedrivs av de lokala skattemyndigheterna och de allmänna
försäkringskassorna hade vissa beröringspunkter med kyrkobokföringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
övervägande av frågan om till vilken myndighet folkbokföringen lämpligen kan
överföras fann kommittén att folkbokföringen borde ombe­sörjas av något organ
som redan har en lokal organisation för en med folkbokföringen likartad
verksamhet. Kommittén fann att verksamheten hos både lokal skattemyndighet och
allmän försäkringskassa är sådan att de allmänt kan antas vara väl lämpade att
handha den löpande folkbokfö­ringen. De lokala skattemyndigheternas verksamhet
har dessutom genom mantalsskrivningen ett sådant direkt samband med den löpande
folkbokfö­ringen att det skulle medföra fördelar om de lokala
skattemyndigheterna valdes. Om de allmänna försäkringskassorna skulle väljas
ansåg kommit­tén att man borde överväga att också flytta mantalsskrivningen
till dessa myndigheter. Såvitt gällde verksamheten fann kommittén således att
det inte skulle ha någon betydelse om de lokala skattemyndigheterna eller de allmänna
försäkringskassorna valdes till folkbokföringsmyndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
en jämförelse av de organisatoriska konsekvenserna som följer av valet av
myndighet fann kommittén att en lösning med de lokala skatte­myndigheterna
skulle vara mindre ingripande. Bakgrunden till detta ställ­ningstagande var att
kommittén ansåg att ett val av de allmänna försäk­ringskassorna skulle föra med
sig bl. a. att ansvaret för mantalsskrivning och den centrala tillsynen måste
omprövas. Vidare skulle kyrkobokföring­en i Stockholm och Göteborg behöva föras
över från de lokala skattemyn­digheterna till försäkringskassorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller kostnaderna för folkbokföringen vid ett ändrat huvudman­naskap fann
kommittén att lokala skattemyndigheterna var det billigaste alternativet både
ifråga om ärliga kostnader och genomförandekostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
fann att ur servicesynpunki är förutsättningarna för ett gynn­samt resultat
störst om de allmänna försäkringskassorna väljs som folk­bokföringsmyndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
sistnämnda förhållandet fann kommittén vara av sådan vikt att den&lt;br&gt;
förordade att de allmänna försäkringskassorna borde handha uppgiften&lt;br&gt;
som lokal folkbokföringsmyndighet.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.9
Statskontorets rapport 1984:42, Framtida huvudman för     Prop. 1986/87:158
folkbokföringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statskontoret fick av regeringen i uppdrag att göra en
närmare analys av kostnads-, effektivitets- och finansieringskonsekvenser av
ändrat huvud­mannaskap för folkbokföringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande den försämrade service som alternativet med
lokal skatte­myndighet skulle kunna medföra anförde statskontoret i huvudsak
följan­de. Den enskilde kan uträtta praktiskt tagel alla folkbokföringsärenden
per post eller telefon. Personlig inställelse krävs i mycket begränsad omfatt­ning.
Personliga besök krävs regelmässigt endast vid inflyttning från utom-nordiskt
land. Servicefrågan bör inle begränsas till enbart närservice utan bör även
innefatta sådant som alt ha expeditions- och telefonlider som passar
allmänheten och andra myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statskontoret gjorde en jämförelse mellan lokal
skattemyndighet och allmän försäkringskassa ur verksamhetsmässiga synpunkter.
Vid denna jämförelse kom statskontoret fram till att den del av
folkbokföringsarbetet som består i att ta emot anmälningar för registrering,
lämna uppgifter och besvara förfrågningar torde kunna integreras med
verksamheten hos båda organen. Genom skenskrivningar har arbetet med
folkbokföring och flytt­ningskontroll fått ett starkt fiskalt inslag. En sådan
flyttningskontroll borde vara en naturligare uppgift för lokal skattemyndighet
än för allmän försäk­ringskassa eftersom lokal skaltemyndighet har
traditionellt fiskal inrikt­ning. Många folkbokföringsärenden är inle av
rutinkaraktär utan kräver t. ex. att utländsk lag skall tillämpas. Med hänsyn lill
detta ansåg statskon­toret att det skulle vara en fördel om verksamheten kunde
organiseras så att en viss specialisering vore möjlig. Om
försäkringskassealternativet skulle väljas blir personaltillskottet så litet på
varje kontor att det skulle bli svårt att skapa bärkraftiga enheter för
folkbokföringen. Enligt statskonto­ret har lokal skattemyndighet bättre
förutsättningar att organisera folkbok­föringsverksamheten i bärkraftiga
enheter som självständigt kan klara arbetsuppgifterna. En övergäng lill färre
enheter och en sammanföring av den löpande folkbokföringen och
mantalsskrivningen borde leda till bety­dande vinster. Behovet av personal blir
lägre i alternativet med lokal skattemyndighet, ca 120 årsarbetskrafter mindre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid en samlad bedömning fann statskontoret att ekonomiska,
rationella, administrativa och organisatoriska skäl talade för att de lokala
skattemyn­digheterna skulle vara bättre lämpade att sköta arbetet med
folkbokföring­en än de allmänna försäkringskassorna. Alternativet med de lokala
skatte­myndigheterna är dessutom mindre ingripande i organisatoriskt avseende
samt billigare och lättare att genomföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.10 Statskontorets rapport 1986:30, Folkbokföringen
med       Prop. 1986/87:158 kyrkan som huvudman&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen uppdrog åt statskontoret atl utreda dels vilka
åtgärder som skulle krävas för alt få en effektiv folkbokföring med svenska
kyrkan som huvudman, dels kostnadskonsekvenserna härav. Statskontoret skulle vi­dare
i grova drag ange hur ett ADB-stöd skulle vara utformat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statskontorets rapport innehåller förslag lill en
rationaliserad folkbokfö­ring med kyrkan som huvudman. Förslagen innebär bl. a.
att antalet folk­bokföringsenheter minskar. Kyrkobokföringsarbetet skall
koncentreras till en pastorsexpedition per pastorat. Antalet enheter som
sysslar med folk­bokföring kommer därigenom att minska från I 483 st till ] 138
st. Expedi­tionstiderna skall förlängas så att expeditionerna kan hålla öppet
under minst halv kontorstid. Beslut i ärenden om rätt kyrkobokföringsort bör
kunna hänskjutas till lokal skattemyndighet. Förslagen medför en åriig
besparing om 36 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare innehåller rapporten en redovisning av
möjligheterna att införa ADB-stöd i folkbokföringen. En grov uppskattning av de
personalbespa­ringar som kan uppnås genom det skisserade ADB-stödet är ca 250
årsar­betskrafter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt statskontoret skulle det skisserade alternativet
med svenska kyr­kan som huvudman för folkbokföringen bli samhällsekonomiskt
billigare än om något borgerligt organ övertog den löpande folkbokföringen.
Anled­ningen till detta var främst att även om en borgerlig myndighet skulle
överta folkbokföringen så måste kyrkan ändå ha kvar en församlingsregist­rering.
Kostnaderna för denna församlingsregistrering belöper visserligen inte på
statsbudgeten men leder till att en lösning med borgeriig myndighet som
huvudman skulle bli samhällsekonomiskt dyrare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Remissinstanser och deras huvudsakliga inställning till
förslagen under avsnitt 3.8-3.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet av 1979 års
folkbokförings­kommitté, SOU 1981:101, Folkbokföringens framtida organisation
och statskontorels rapport 1984:42, Framtida huvudman för folkbokföringen
avgetts av riksförsäkringsverket, riksskatteverket, byggnadsstyrelsen, riksarkivet,
riksrevisionsverket, statskontoret, kammarrätten i Stock­holm,
Försäkringskasseförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pa­storatsförbund.
Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralor­ganisation och Sveriges
akademikers centralorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksarkivet har bifogat yttranden från landsarkiven i
Uppsala, Vadste­na, Visby, Göteborg, Lund, Härnösand och Östersund saml
stadsarkiven i Stockholm och Malmö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landsorganisationen i Sverige har bifogat yttrande från
Försäkringsan-ställdas förbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I remissen angavs att remissinstanserna särskilt borde
analysera och&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aktualisera
de kostnadsberäkningar som redovisas i de två utredningsför-     Prop.
1986/87:158 slagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fem remissinstanser är klart för en överflyttning av den
löpande folk­bokföringen till lokal skattemyndighet. Riksskatteverket (RSV)
förordar alternativet med lokal skattemyndighet. RSV anser att folkbokföringen
har ett naturligare och starkare samband med skatteförvaltningen än med de
allmänna försäkringskassorna - mantalsskrivningen har sin främsta funk­tion
inom beskattningsomrädet, taxeringsarbetet har anknytningspunkter med
flyttningskontroll och även när det gäller arbetet med de allmänna valen finns
ett samband. RSV framhåller att servicen till allmänheten kan förväntas bli
helt tillfredställande och i vissa avseenden förbättrad. Det av
folkbokföringskommittén skisserade ADB-stödet kan förväntas passa väl in i
framtida planerade system och utrustning för skatteförvaltningen. Slutligen
framhåller RSV att de organisatoriska konsekvenserna blir mind­re ingripande om
lokal skattemyndighet väljs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;y?/LvflrÅ:/v'er förordar alternativet med lokal
skattemyndighet. Kostnader­na för arkivfrågorna är svårbedömbara. Enligt
riksarkivet bör folkbokfö­ringsmaterialet i etapper föras över till
arkivmyndigheterna, landsarkiven. Det är viktigt att en utredning om
arkivfrågorna kommer till stånd så snart som möjligt efter ett principbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket (RRV) anser att alternativet med lokal
skattemyn­dighet är mer fördelaktigt - såväl organisatoriskt som ekonomiskt -
än alternativet med allmän försäkringskassa. RRV framhåller att kostnadsbe­räkningarna
kan vara behäftade med viss osäkerhet. RRV bedömer dock kostnadsdifferenserna
mellan alternativen som rimliga. Statskontoret förordar alternativet med de
lokala skattemyndigheterna. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att
principiella skäl talar för att folkbokföringen förs över till borgeriigt organ
och förordar därvid alternativet med de lokala skattemyndigheterna. TCO
framhåller att man vid en förändring måste beakta personalaspekterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tre remissinstanser förordar att alternativet med allmän
försäkrings­kassa skall väljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) ansluter sig till 1979 års
folkbokförings­kommittés bedömning att övervägande skäl talar för att
folkbokföringen förs över till de allmänna försäkringskassorna. Verksamhetsmässiga
och servicemässiga skäl talar för en sådan lösning. Dessa aspekter stöds av att
handläggningen blir billigare och en sädan lösning ligger också i linje med
statsmakternas regionalpolitiska intentioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försäkringskasseförbundet instämmer i 1979 års
folkbokföringskommit­&lt;br&gt;
tés förslag att administrationen av folkbokföringen bör överföras till de&lt;br&gt;
allmänna försäkringskassorna. Försäkringskasseförbundet anför bl. a.&lt;br&gt;
Försäkringskassornas lokala organisation med kontor i varje kommun&lt;br&gt;
innebär att medborgarna kan erbjudas en likvärdig och god service över&lt;br&gt;
hela landet. Förutsättningarna för försäkringskassorna att erbjuda nuva­&lt;br&gt;
rande folkbokföringspersonal fortsatt arbete är mycket goda genom det&lt;br&gt;
vitt förgrenade lokalkonlorsnätet. Försäkringskassorna är en stor använ­&lt;br&gt;
dare av folkbokföringsuppgifter och en överföring av administrationen&lt;br&gt;
skulle vara till stor nytta för verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landsorganisationen
i Sverige (LO) förordar försäkringskassealterna-     Prop. 1986/87:158 tivet.
LO instämmer i de skäl som 1979 års folkbokföringskommitté funnit tala för de
allmänna försäkringskassorna. Härutöver framhåller LO att alternativet med de
allmänna försäkringskassorna är att föredra även ur regionalpolilisk synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fyra av remissinstanserna har funnit sig inte kunna
förorda något av de båda alternativen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Stockholm anför att den nu gällande
ordningen fungerar och har fungerat väl. Det mest ändamålsenliga vore därför
att bevara&amp;quot; denna ordning och aU inom dess ram vidta erforderiiga rafionaliseringsät-gärder.
Kostnadsaspekterna talar för en sädan lösning. Om arbetet med den löpande
folkbokföringen ändå skall föras över till ett borgerligt organ förordar
kammarrätten alternativet med de lokala skattemyndigheterna. Kammarrätten
framhåller därvid att man därigenom kan ta tillvara värdet av de erfarenheter
som de lokala skattemyndigheterna har genom alt de har hand om
mantalsskrivningen. Kammarrätten framhåller också det nära sambandet mellan
folkbokföringen och beskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans församlings- och pasioralsförbund (SKFP)
förordar i första hand ett delat huvudmannaskap mellan pastorsämbetena och de
lokala skattemyndigheterna. Vid ett delat huvudmannaskap skulle lokal
skattemyndighet ta emot flyttningsanmälningar och besluta om rätt folk­bokföringsort.
Pastorsämbetena skulle vara kyrkobokföringsmyndighet och därvid bl. a. svara
för flyttningsregistreringar och den löpande folk­bokföringen. I andra hand
föreslår SKFP alt hela folkbokföringen behålls av pastorsämbetena och
datoriseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadsstyrelsen och Sveriges akademikers
centralorganisation tar inte ställning till vilken borgerlig myndighet som
skulle vara mest lämpad att sköta den löpande folkbokföringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Föredragandens överväganden och förslag &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.1  Utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De grundläggande bestämmelserna om folkbokföringen finns i
folkbokfö­ringslagen (1967:198) och folkbokföringskungörelsen (1967:495).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkbokföringen sker i två former, som kyrkobokföring och
som man­talsskrivning. Kyrkobokföringen sköts av pastorsämbetena i kyrkoböcker
och register för varje församling. 1 dessa antecknas fortlöpande uppgifter om
födelse, civilstånd, bosättning och liknande personliga förhållanden. Härtill
kommer anteckningar av uteslutande kyrklig natur, såsom uppgifter om dop och
konfirmation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pastoraten svarar för biträdespersonal, lokaler och övrig
utrustning hos&lt;br&gt;
pastorsämbetena. Kostnaderna finansieras via församlingsskatten. Ett&lt;br&gt;
pastorat kan bestå av en eller flera församlingar. Antalet pastorat är i dag&lt;br&gt;
1 138. Befolkningsunderiaget i pastoraten varierar från ca 2000 till 60000&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;invånare.
En person som inte är medlem i svenska kyrkan betalar en     Prop. 1986/87:158
reducerad församlingsskatt, avsedd atl motsvara svenska kyrkans kostna­der för
begravningsverksamheten och folkbokföringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mantalsskrivningen sker årligen genom att en förteckning
upprättas över de personer som vid en viss tidpunkt, mantalsdagen, skall vara
kyrkobok­förda inom någon av Sveriges kommuner. Förteckningen som kallas man-lalslängd,
upprättas av den lokala skattemyndigheten i samarbete med
länsskattemyndigheten. Till grund för mantalsskrivningen ligger kyrko­bokföringen
som därför kan sägas vara den primära registreringen. Den lokala
skattemyndigheten är emellertid inte bunden av kyrkobokföringen för beslut i fråga
om en persons rätta mantalsskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En betydelsefull samordnande uppgift för folkbokföringen
har de regio­nala register som förs hos länskattemyndigheterna med stöd av ADB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom varje stift har domkapitlet tillsyn över
pastorsämbetenas arbete med kyrkobokföringen. Vid tillsynen biträds domkapitlet
av kyrkobokfö­ringsinspektörer. Länsrätten prövar överklaganden av
pastorämbetets be­slut i fråga om kyrkobokföringsorl och därmed sammanhängande frägor.
Övriga frägor i kyrkobokföringsärenden överklagas till domkapitlet. Den
centrala folkbokföringsmyndigheten i landet är riksskatteverket. Riksskat­teverket
svarar bl. a. för utbildning av biträdespersonal. Verket utfärdar allmänna råd
för atl främja en riklig och enhetlig folkbokföring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För Stockholms och Göteborgs kommuner gäller i förhållande
till övriga landet avvikande bestämmelser för folkbokföringens organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningsarbete om folkbokföringen har tidigare bedrivits
vid ett flertal tillfällen dels i samband med utredningar om uppbördsväsendet,
dels i samband med kyrka-stat utredningar. De förslag som har lagts fram har
dock inte föranlett något beslut i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1924 års uppbördssakkunniga föreslog att det vid sidan av
kyrkobokfö­ring och mantalsskrivning skulle införas en civil löpande folkbokföring,
centraliserad till länsstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1936 års uppbördskommitté lämnade i sitt betänkande (SOU
1938:41) Omorganisation av uppbördsväsendet och folkbokföringen m. m. ett för­slag
Ull ny folkbokföringsorganisafion. Den löpande folkbokföringen skulle
ombesörjas lokalt av folkregisterförare, regionalt av länsstyrelserna och
centralt av statistiska centralbyrån. Som regel skulle pastor vara folkregis­terförare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den är 1941 tillsatta folkbokföringskommitténs betänkande (SOU
1944:52) innehöll förslag till omorganisation av folkbokföringen. 1 betän­kandet
föreslogs att den regionala registreringen skulle ankomma pä läns­styrelserna.
Beträffande den lokala löpande folkbokföringen föreslogs aU den alltjämt skulle
handhas av präster inom svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 1958 års utredning kyrka-stat behandlades
folkbokföringsfrågan i ett särskilt delbetänkande (SOU 1967:16) Folkbokföringen
och i slutbetän­kandet (SOU 1967:11) Svenska kyrkan och staten. Utredningen
framhöll att folkbokföringen var en borgeriig angelägenhet och att det därför
från principiell synpunkt kunde ligga närmast till hands att verksamheten i
dess helhet ombesörjdes av borgeriiga organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom man i 1958 års utredning inte behandlade frågan
om till vilken&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;statlig
eller kommunal myndighel en eventuell överföring av kyrkans ar- Prop. 1986/87:
158 beisuppgifter inom folkbokföringen borde ske uppdrog regeringen 1967 ät
dåvarande centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) atl utre­da de
frågorom folkbokföringen som inte besvarats av 1958 års utredning. I
betänkandet Folkbokföringsorganisationen m. m. (SOU l970:70) redovi­sade CFU en
modell som etl alternativ till gällande ordning. Den innebar atl pastorsämbetenas
nuvarande folkbokföringsuppgifter fördes över till borgerlig myndighet under
det att pastorsämbetena utförde en begränsad personregistrering -
församlingsregistrering. Som förslag på borgerlig folkbokföringsmyndighet
förordade CFU de lokala skattemyndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1968 års beredning om kyrka och stal föreslog i sitt
slutbetänkande (SOU 1972:36) Samhälle och trossamfund att den lokala
folkbokföringen skulle föras över lill elt borgeriigt organ. Beredningen log
inte ställning till vilket borgerligt organ som skulle komma ifråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De överläggningar mellan företrädare för staten och
svenska kyrkan som inleddes år 1975 utgick från att kyrkans ansvar för
folkbokföringen skulle föras över lill borgerligt organ. Betänkandena innehöll
inte något förslag i folkbokföringsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I betänkandet av 1979 års folkbokföringskommillé (SOU
1981:101) Folkbokföringens framlida organisation hade man enligt direktiven att
utgå från atl den löpande folkbokföringen var en borgeriig uppgift. I betänkan­det
resoneras bl. a. om vilket statligt organ som skulle överta folkbokfö­ringen.
Kommittén kom härvid fram till att de allmänna försäkringskassor­na var
lämpligast, framför allt med hänsyn lill servicen gentemot allmänhe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härefter har statskontoret två gånger utrett
folkbokföringsorganisa­tionen. 1 den första utredningen, 1984:42, Framtida
huvudman för folk­bokföringen, fann statskontoret atl de lämpligaste statliga
myndigheterna för atl handha den löpande folkbokföringen var de lokala
skattemyndighe­terna. På regeringens uppdrag skisserade därefter statskontoret
en modell där pastorsämbetena skulle ha kvar den löpande folkbokföringen men
med en något annorlunda organisation och med etl ADB-stöd (Rapport 1986:30,
Folkbokföringen med kyrkan som huvudman).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkbokföringens organisation har sålunda diskuterats i
åtskilliga utred­ningar under 1900-talet dels organisationen i sig, dels i
samband med utredningar om relafionen mellan kyrka och stat och dels i samband
med utredning om uppbördsväsendets organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inga organisatoriska åtgärder har vidtagits sedan 1967 när
det första ADB-systemet infördes på folkbokförings- och beskattningsområdet.
Sam­tidigt avskaffades de åriiga s. k. mantalsuppgifterna samt
flyttningsbetygen från enskilda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.2 Folkbokföringen en uppgift för svenska kyrkan eller
en borgerlig myndighet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av den av mig lämnade redovisningen av folkbokföringsfrä-&lt;br&gt;
gans tidigare behandling har den bl. a. berörts i de olika stat-kyrkautred­&lt;br&gt;
ningar som arbetat under perioden 1958-1978. Jag vill emellertid framhålla&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att ingen av dessa har
betraktat folkbokföringen som en fräga som berör de     Prop. 1986/87:158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grundläggande relationerna
mellan stal och kyrka. Uppgiften betecknas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som en borgerlig
angelägenhet, som av historiska och traditionella skäl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;handhas
av kyrkliga befattningshavare på det lokala planet. Jag delar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;denna
syn pä folkbokföringen som en borgerlig uppgift. Denna uppfattning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
också varit utgångspunkten för mina överväganden i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
1958 års utredning kyrka - stat var kravet på ett enhetligt folkbokfö­ringssystem
det väsentliga, oavsett om kyrkan eller en borgerlig myndighet skulle ha hand
om uppgiften. 1968 års beredning om stat och kyrka ansåg att folkbokföringen
från principiella synpunkter borde handhas av det borgerliga samhällets organ
och den expertutredning som redovisades i en bilaga till betänkandet från de
senare stat-kyrkaöverläggningarna utgick från atl pastorsämbetena inte skulle
sköta den löpande folkbokföringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkbokföringen
har som tidigare framhållits betydelse både för den enskilde och samhället. Den
enskilde kan i olika sammanhang behöva styrka personuppgifter genom uppgifter
ur folkbokföringen och åtskilliga rättigheter och skyldigheter förutsätter atl
man är folkbokförd i riket. För olika myndigheter används folkbokföringen som kompetensgrund,
t. ex. forumregler för domstolar. Folkbokföringen är också basregister för
många myndigheters register.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till det som jag tidigare nämnt om folkbokföringens betydel­se för
enskilda och myndigheter bör enligt min mening folkbokföringen vara en uppgift
som borde ankomma på en borgerlig myndighet. Det finns flera skäl som talar för
att så bör vara fallet. Folkbokföringen är ju idag av grundläggande betydelse
för t. ex. den enskildes rättigheter och skyldighe­ter gentemot det borgerliga
samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nuvarande systemet kan kritiseras ur en religionsfrihetsaspekt. Att personer
som står utanför alla kyrkor eller fillhör ett annat trossamfund än svenska
kyrkan i medborgarärenden skall behöva vända sig till ett tros­samfunds präster
eller annan personal är otillfredsställande. Det kan vida­re anföras att det är
organisatoriskt olämpligt att ta präster och andra befattningshavare inom kyrkan
i anspråk för en rent civil bokföring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
argument mot en överflyttning av folkbokföringen är att prästerna har ansetts
ha en sådan personkännedom att det skulle ha betydelse i folkbokföringsärenden.
Enligt min mening har detta argument inte någon avgörande betydelse — i de
stora församlingarna kan knappast personkän­nedomen vara så omfattande att det
kan anses ha någon betydelse i folkbokföringssammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har tidigare nämnt något om folkbokföringens betydelse för det borgeriiga
samhället. Jag vill här framhålla all det framför allt är en uppgift inom
folkbokföringen som intar en särställning bland folkbokföringsupp­gifterna. Det
jag syftar på är uppgifterna om bosättning. Dessa uppgifter är ett resultat av
en prövning gjord av den lokala folkbokföringsmyndigheten och de ligger till
grund för flera vikliga rättsförhållanden såsom rösträtt och skattskyldighet.
Många användare inom både den privata och offentliga sektorn är också beroende
av aktuella adresser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Felaktiga
och inaktuella uppgifter om bosättning kan bero på att den&lt;br&gt;
enskilde försummar att anmäla flyttning eller inte gör anmälan i rätt tid.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det största problemet torde dock utgöras av personer, som
med hjälp av Prop. 1986/87:158 felaktiga uppgifter i en flyttningsanmälan eller
genom att underlåta att anmäla flyttning utnyttjar folkbokföringen för att otillböriigt
skaffa sig förmåner i beskattnings- och bidragssammanhang. Genom en skenskriv­ning
kan två föräldrar, som i verkligheten sammanbor men som kyrkobok­förts på
skilda fastigheter, få lägre skatt än de rätteligen skulle ha haft. En lägre
taxerad inkomst kan i sin tur medföra ett högre bostadsbidrag eller en lägre
daghemsavgift. En skenskrivning kan också medföra fördelar som inle är direkt
ekonomiskt mätbara. Ett exempel pä sådana fördelar är möjligheten att stå i tomtkö
i en annan kommun än den där man rätteligen skall vara kyrkobokförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns inga uppgifter på hur stor omfattning
skenskrivningarna har. Vissa kontroller som har utförts i Stockholm visar
emellertid att pro­blemen inte är obetydliga. Ibland kan rättelse åstadkommas
genom åtgär­der och medverkan frän andra myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man överväger att flytta ansvaret för folkbokföringen
måste ut­gångspunkten vara att flyttningskontrollen skall ske hos den primärt
an­svariga myndigheten. En aktiv flyttningskontroll kräver att myndigheter
genom frågor och på annat sätt förvissar sig om att del är fräga om verklig
bosättning. Sådant utredningsarbete kan vara känsligt för pastorsämbete­na;
framför allt den prästerliga personalen har ju i första hand utbildats för
andra uppgifter. Denna synpunkt har också framförts i svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbunds remissvar över 1979 års folkbokfö­ringskommittés
betänkande, SOU 1981:101 och statskontorets rapport 1984:42. Förbundet
framhåller att det inte rimmar med prästens roll som själasörjare att fatta
beslut om folkbokföringsort som står i strid med enskilda personers egen
uppfattning om bosättningen. Förbundet har för­ordat att denna uppgift i
stället borde handhas av lokal skallemyndighet i egenskap av
mantalsskrivningsmyndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De argument som kan åberopas för att bibehålla nuvarande
ordning är bl. a. att kyrkobokföringen har hittills i stort sett fungerat
tillfredsställande. Även om den löpande folkbokföringen förs över till
borgerligt organ måste svenska kyrkan ha kvar en församlingsregistrering - en
dubbelbokföring och kostnadsökning skulle alltså bli följden. Redan nu sker
dock en dub­belbokföring genom att uppgifter registreras manuellt i flera olika
register.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan aspekt som bör tas upp i detta sammanhang är de
möjligheter&lt;br&gt;
som idag finns inom olika regelsystem att frångå den av pastorsämbetet&lt;br&gt;
beslutade folkbokföringen. Som exempel kan nämnas atl lokal skaltemyn­&lt;br&gt;
dighet vid mantalsskrivningen skall mantalsskriva en person på den fastig­&lt;br&gt;
het där han rätteligen skall vara kyrkobokförd. Likaså skall en person&lt;br&gt;
beskattas i den kommun där han rätteligen skall vara mantalsskriven.&lt;br&gt;
Likadana möjligheter att bortse från pastorsämbetes beslut om kyrkobok­&lt;br&gt;
föring och i stället själv ta ställning lill var den rätta kyrkobokföringen&lt;br&gt;
skulle vara, finns inom ett flertal områden. Det finns med nuvarande&lt;br&gt;
ordning en risk att dessa möjligheter kan komma att leda till att den&lt;br&gt;
löpande folkbokföringen i realiteten får mindre betydelse. Det kan också&lt;br&gt;
leda lill att en person i olika sammanhang kan komma att anses rätteligen&lt;br&gt;
skola kyrkobokföras på olika församlingar, t. ex. i beskattningshänseende&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
bidragshänseende, beroende på vilket underlag respektive myndighet     Prop.
1986/87:158 härför sitt beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som nu beskrivits kan motverkas om den löpande
folkbokföringen handhas av en myndighet där folkbokföringsverksamheten kan
organiseras i specialiserade enheter och där personalen är van alt handlägga
ärenden med mer fiskala inslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har framhållit den grundläggande betydelse som
folkbokföringen har för det borgeriiga samhället. De krav som på grund härav
ställs förutsätter en mer rationell hantering av folkbokföringen än vad som är
fallet idag. Behovet av en rationalisering är stort och man kan inte vänta med
åtgär­der. Beslut om folkbokföringens framtida organisation kan därför inte
avvaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid en samlad bedömning av de skäl som talar för
respektive mot en överflyttning av ansvaret för folkbokföringen har jag -
främst av organisa­toriska och verksamhetsmässiga skäl - funnit att en
överföring bör ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.3 Krav på en ny lokal folkbokföringsmyndighet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av det anförda har framgått atl jag anser det lämpligt att
låta en borgerlig myndighel få ansvaret för den löpande folkbokföringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av den uppgift folkbokföringen fyller bör
följande krav ställas på den myndighet som skall sköta den löpande
folkbokföringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetet med den löpande folkbokföringen kan i huvudsak
sägas bestå av tre led, nämligen insamlandet av uppgifter, beredning och
registrering hos folkbokföringsmyndigheten saml tillhandahållande av uppgifter.
Ibland måste registreringen föregås av en prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av praktiska skäl bör eftersträvas att den lokala
organisationen så långt möjligt är enhetlig för hela riket. En enhetlig
organisation underlättar kontakterna med folkbokföringsmyndigheten både för
allmänheten och för myndigheterna. Författningar och allmänna råd behöver
därigenom inte tyngas med en särreglering för vissa fall och blir därigenom mer
lättillgäng­liga. Även verksamheten hos de lokala myndigheterna bör ske på
motsva­rande sätt. Det är också fördelaktigt om verksamhetsområdena för de
lokala enheterna är relativt lika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett grundläggande krav på en ny folkbokföringsmyndighet,
som gäller för samtliga led av hanteringen, måste vara att de anteckningar i
registren som skall göras blir korrekta. Del är vidare viktigt att
författningar och allmänna råd tillämpas enhetligt över landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Långt ifrån alla folkbokföringsärenden är av
rutinkaraktär. Med hänsyn härtill är det fördelaktigt om verksamheten
organiseras sä att arbetet på varje folkbokföringsmyndighel innehåller
tillräckligt antal ärenden av mer komplicerat slag för att personalen skall
uppnå och vidmakthålla erforder­lig kompetens. För att uppnå delta får de
lokala folkbokföringsmyndighe­terna inle ha för litel verksamhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller insamlandet av uppgifter bör man kräva av
myndigheten&lt;br&gt;
att den har sådana öppethållandelider att det blir lätt för dem som skall&lt;br&gt;
lämna uppgifter till myndigheten att göra det. Numera är det ytterst ovan­&lt;br&gt;
ligt atl den enskilde personligen behöver besöka folkbokföringsmyndighe-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ten för
ett ärende men det är dä desto viktigare att myndigheten haren bra     Prop.
1986/87:158 telefonservice.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För hela verksamheten finns ett krav pä tillförlitlighet.
Det gäller att se till alt de uppgifter som skall antecknas i registret
verkligen når folkbokfö­ringsmyndigheten. Vidare är det naturiigtvis viktigt atl
registreringen hos myndigheten blir korrekt och att det finns goda möjligheter till
beredning och kontroll av del material som ligger till grund för
registreringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehållet i de uppgifter som lämnas ur
folkbokföringsregistren måste vara korrekta. 1 detta avseende har kravet på tillföriighel
samband med kravet på snabbhet i hanteringen. Det förhåller sig ju pä det sättet
att förändringar i de förhållanden som ligger till grund för folkbokföringen
först efter en viss lid avspeglar sig i folkbokföringsregistren. Om en skynd­sam
hantering kan begränsa eftersläpningen ökar överensstämmelsen mel­lan
registrens innehåll och den verklighet de avser att beskriva. Det jag nu sagt
leder till att man måste kräva en skyndsam handläggning av folkbokfö­ringsärenden.
Rapporteringen av de uppgifter som skall antecknas i folk-bokföringsregislren
bör ske utan dröjsmål. En rationell registrering är en förutsättning för etl
snabbt tillhandahållande av uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett väsentligt krav är att verksamheten bedrivs så att
kostnaderna blir så låga som möjligt. Från kostnadssynpunkt är det därför
viktigt alt alla möjligheter lill rationaliseringar och förenklingar tas
tillvara. Det är alltså viktigt att den lokala folkbokföringsmyndigheten har
tekniska hjälpmedel i form av ADB som kan utnyttjas vid förandet av
folkbokföringsregistren. Del är slutligen väsentligt att man beaktar
folkbokföringens betydelse för forskning. Del är viktigt att kontinuiteten i
folkbokföringsmaterialet beva­ras vid ett ändrat ansvar för den löpande
folkbokföringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1.4 Möjliga alternativ på lokal folkbokföringsmyndighet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 likhet med vad de flesta tidigare nämnda utredningar
kommit fram till anser jag atl det inte är lämpligt att bilda en ny
organisation för arbetet med folkbokföringen utan det bör föras över till något
befintligt organ. Det finns två myndigheter som har ansetts kunna komma i fråga
för ändamålet, nämligen de lokala skattemyndigheterna och de allmänna
försäkringskas­sorna. 1 deras arbete ingår en omfattande registrering av
uppgifter om t. ex. bosättning och civilstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande alternativet med lokal skattemyndighet kan
följande anfö­ras. Lokal skattemyndighets verksamhetsområde är ett fögderi.
Detta kan omfatta en eller flera kommuner. Landet är indelat i 120 fögderier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Befolkningsunderiaget i de normalstora och större
fögderierna är sädant atl en tillkommande verksamhet med folkbokföringen
tillsammans med mantalsskrivningen kan bedrivas i självständiga enheter om del
anses ändamålsenligt. Personalen kan alltså specialisera sig på vissa arbetsupp­gifter,
vilket bör underlätta folkbokföringsarbelet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Stockholm och Göteborg handhar de lokala
skattemyndigheterna f. n.&lt;br&gt;
de delar av den löpande folkbokföringen som sammanhänger med registre­&lt;br&gt;
ringen av bosättningen. Beträffande organisationsbilden i övrigt kan näm­&lt;br&gt;
nas alt länsskattemyndigheten är chefsmyndighet för de lokala skattemyn-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;digheterna i länet. Pä
central nivå handlägger riksskatteverket uppgifter     Prop. 1986/87:158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom bl. a.
folkbokföringen. Riksskatteverket utövar därmed tillsyn över&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de lokala
skattemyndigheternas verksamhet i dessa avseenden. Dessa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;organisatoriska
förhållanden påverkas sålunda inte av etl överförande av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den löpande
folkbokföringen till skattemyndigheterna. Dessa är redan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom ansvaret för
mantalsskrivningen folkbokföringsmyndigheter under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksskatteverkets
tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verksamhetssambandet
mellan folkbokföringen och de lokala skatte­myndigheternas arbetsområden är
mycket starkt. De lokala skattemyndig­heternas verksamhet består i första hand
av taxering samt debitering och uppbörd av skatt. De bestämmer också
pensionsgrundande inkomst och beräknar avgifter till den allmänna försäkringen.
De områden som i första hand knyter an till den löpande folkbokföringen är
mantalsskrivningen, men även myndigheternas befattning med den allmänna röstlängden
har stark anknytning till folkbokföringen. De lokala skattemyndigheterna för ett
slort antal register, som är avsedda bl. a. för beskattningen. Del finns också
ett centralt skatteregister. Registret innehåller dels folkbokförings­uppgifter
för bl. a. samtliga kyrkobokförda personer, dels uppgifter avsed­da för
beskattning och uppbörd. Samtliga lokala skattemyndigheter har direkt åtkomst
för hela riket beträffande sådana folkbokföringsuppgifter som namn,
personnummer, adress samt kyrkobokförings- och mantals­skri vningsförhällanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller lokal skattemyndighets insamling och registrering av adresser och
liknande uppgifter finns påtagliga likheter med kyrkobokfö­ringen. Det bör
finnas goda möjligheter att utveckla samordningen av denna verksamhet om lokal
skattemyndighet blir huvudansvarig för folk­bokföringen. Som tidigare har
nämnts har den lokala skattemyndigheten ansvaret för den del av folkbokföringen
som består av mantalsskrivningen. Mantalsskrivningen ligger till grund för i
vilken kommun den enskilde skall betala skatt. Av kommunalskattelagen framgår
att denna kommun är den där den skattskyldige författningsenligt skall vara
mantalsskriven för året näst före taxeringsåret. Beskattningsmyndigheten har
alltså möjlighet att frångå den faktiska mantalsskrivningen vid taxeringen.
Vidare skall en person mantalsskrivas på den fastighet och i den kommun där han
rätte­ligen skall vara kyrkobokförd. Även vid mantalsskrivningen kan således ett
beslut om kyrkobokföring prövas. Av det jag nu sagt framgår atl när en person
har anmält flyttning eller när bosättningen av andra skäl skall prövas är det i
första hand pastorsämbetet som tillämpar folkbokföringsla­gens bestämmelser om
rätt bosättning. Den lokala skattemyndigheten kan emellertid, om det föreligger
skäl till det, åter pröva bosättningen. I före­kommande fall kan även
taxeringsnämnden vid taxeringen pröva samma fråga. Vid bestämmandet av rätt
kyrkobokföringsorl, vilket är en betydel­sefull del av kyrkobokföringen,
föreligger sålunda ett starkt samband mel­lan kyrkobokföringen och delar av de
lokala skattemyndigheternas verk­samhet. Om skattemyndigheterna fär ansvaret
för kyrkobokföringen upp­nås en enhetlig organisation i detta avseende vilket
bör främja en enhetlig tillämpning av bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
vid de lokala skattemyndigheternas arbete med de allmänna röst-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;längderna finns ett samband med folkbokföringen. Den
allmänna röstläng- Prop. 1986/87:158 den framställs med hjälp av
länsskattemyndighetens dataregister över den kyrkobokförda befolkningen.
Röstlängden skall vara framlagd för gransk­ning hos den lokala
skattemyndigheten. Om folkbokföringen förs över till de lokala
skattemyndigheterna ter det sig naturiigl att arbetsuppgifterna med röstlängden
handhas av den personal som skall ombesörja folkbokfö­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare, beträffande flyttningskontrollen,
påpekat problemen med de s. k. skenskrivningarna och de möjligheter till
obehöriga vinster i skatte- och bidragshänseende som därigenom kan uppkomma.
Enligt min mening är det en viktig uppgift för folkbokföringsmyndighelen atl
lösa dessa problem. Som jag tidigare nämnt syftar skenskrivningar i regel till aU
få lägre skatt eller högre bidrag. Ofta är bidragens storlek kopplade till den taxerade
inkomsten. En lägre inkomst leder till högre bidrag. Skenskriv­ningarna måste
därför i första hand anses vara ett problem för beskall-ningsmyndigheterna. Det
kan antas att de lokala skattemyndigheterna med sin traditionellt fiskala
inriktning är väl lämpade att komma till rätta med skenskrivningarna.
Flyttningskontrollen kan bli ett naturligt led i verksam­heten med granskning
av t. ex. reseavdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsskatlemyndigheternas länsregister innehåller redan
idag de flesta folkbokföringsuppgifterna. En överföring till de lokala
skattemyndigheter­na skulle därmed underlätta och begränsa kostnaderna för en
vidareut­veckling av ett ADB-stöd för folkbokföringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande försäkringskassealternativet kan följande
synpunkter anfö­ras. De allmänna försäkringskassorna betraktas som
offentligrättsliga juri­diska personer med statliga förvaltningsuppgifter. Det
finns en allmän försäkringskassa för varje landstingkommun och för varje kommun
som inte tillhör landstingskoiumun. Inom varje försäkringskassa finns ett cen­tralkontor
och ett antal lokalkontor och i vissa fall filialexpeditioner. Vid
lokalkontoren sker i huvudsak handläggning av försäkrings- och bidrags-ärenden.
Lokalkontoren som uppgår till 437 st utgör allmänhetens kontakt­punkt med
försäkringskassan. Om folkbokföringen skulle föras över till de allmänna
försäkringskassorna bör den handläggande verksamheten kon­centreras till
lokalkontoren. Lokalkontoren haren skiftande storlek vilket gör att
folkbokföringen inte skulle kunna organiseras enhetligt för hela riket.
Riksförsäkringsverket utövar tillsyn över de allmänna försäkrings­kassorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flyttas den löpande folkbokföringen till
försäkringskassorna måste&lt;br&gt;
övervägas om inte riksskatteverkets uppgifter som central tillsynsmyndig­&lt;br&gt;
het för folkbokföringen skulle behöva flyttas till riksförsäkringsverket. Eu&lt;br&gt;
likartat problem gäller beträffande besvärsordningen för beslut meddelade&lt;br&gt;
av försäkringskassorna. Besvär i folkbokföringsfrågor förs huvudsakligen&lt;br&gt;
hos länsrätterna vars beslut kan överklagas hos kammarrätterna och full­&lt;br&gt;
följas till regeringsrätten. Besvärsbestämmelserna för kassornas beslut&lt;br&gt;
behöver sålunda också övervägas om försäkringskassorna tillförs uppgif­&lt;br&gt;
ten som lokal folkbokföringsmyndighet. Beträffande de allmänna försäk­&lt;br&gt;
ringskassornas verksamhet kan sägas att de ansvarar för handläggningen&lt;br&gt;
av försäkringsärenden som första instans. De tar emot anmälningar, utre-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;der
och fattar beslut i försäkringsärenden. Verksamheten hos försäkrings­kassorna
har vissa likheter med folkbokföringen - detta gäller främst
registreringsarbetet och kontakten med allmänheten. Nägon direkt anknyt­ning till
kyrkobokföringen finns det dock inte. När det gäller arbetet med den allmänna
försäkringen förekommer emellertid frågor om rätt bosätt­ning. 1 dessa fall är
mantalsskrivningen avgörande för vilken försäkrings­kassa en person skall
tillhöra. Däremot kräver beslut om inskrivning av invandrare från utomnordiskt
land ibland en självständig utredning hos försäkringskassorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Problemet
med skenskrivningar berör som jag tidigare nämnt, främst beskattningsområdet,
men det är även ett problem pä bidragssidan. De allmänna försäkringskassorna
torde också ha goda förutsättningar att skö­ta flyttningskontrollen, de har mindre
verksamhetsområden än de lokala skauemyndigheterna och bör därför ha en god
lokalkännedom. Å andra sidan har detta inle så stor betydelse i de fall då en
flyttningsanmälan har underiåtits. Del bör dock framhållas att problemet med
skenskrivningar i första hand är ett tälortsproblem. På sådana orter är det
inte ovanligt med relativt stora lokalkontor. Detta medför att lokalkännedomen
är minst där problemet med skenskrivningar är störst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
kostnadsbedömningar som gjorts av 1979 års folkbokföringskommit­té och
statskontoret i sin rapport 1984:42 visar att såväl de åriiga kostna­derna som
genomförandekostnaderna blir något högre i försäkringskasse­alternativet. Med
hänsyn till att skillnaden mellan alternativen är relativt liten och mot
bakgrund av den osäkerhet som ligger i kostnadsbedöm­ningarna kan inte dessa
läggas till grund för ett ställningstagande. Det är i stället enbart verksamhetsmässiga
och organisatoriska skäl som är avgö­rande i valet mellan lokal skattemyndighet
och allmän försäkringskassa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2 Principförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.1
Folkbokföringsmyndighet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Nuvarande organisation ändras så att de lokala skatt­myndigheterna blir lokal
folkbokföringsmyndighet. Den nya organi­sationen bör gälla fr. o. m. den 1 juli
1991.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag:
Av min tidigare redogörelse för huruvida folk­bokföringen är en kyrklig eller
borgerlig uppgift, kraven som bör ställas på en ny lokal
folkbokföringsmyndighet och jämförelsen mellan alternativen lokal
skattemyndighet och allmän försäkringskassa framgår vissa av skälen för mitt
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill här dessutom
framhålla följande. Den löpande folkbokföringen var ursprungligen betydelsefull
för den verksamhet som bedrevs av kyr­kan. Många av kyrkans tidigare
verksamheter har emellertid tagits över av borgerliga myndigheter. Ett exempel
är skolväsendet. Inom det borgerliga samhället har senare utvecklats ett
omfattande system med rättigheter och skyldigheter för de enskilda. För
bedömningen av dessa rättigheter och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyldigheter
har folkbokföringsuppgifterna stor betydelse. Vidare har upp-     Prop.
1986/87:158 gifterna betydelse för atl bestämma myndigheternas
kompetensområden. Folkbokföringen fungerar också som ett basregister för en
mängd andra register. För svenska kyrkans del har folkbokföringen idag främst
betydel­se som ett medlemsregister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av det anförda framgår atl folkbokföringen idag framför
allt tillgodoser det borgerliga samhällets behov. Det är alltså som också
tidigare nämnts rent verksamhetsmässiga skäl som entydigt talar för att
ansvaret för folk­bokföringen bör föras över till en borgerlig myndighel. Min
ståndpunkt i frågan om kyrklig eller borgeriig myndighel skall ha ansvaret för
folkbok­föringen skall inte ses om ett ställningstagande i kyrka-statfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt att den nya lokala
folkbokföringsorganisationen så långt möjligt blir enhetlig för hela landet.
Därigenom behöver författningar och allmänna råd inte tyngas med
särregleringar. Eftersom ett inle obetydligt antal av folkbokföringsärendena
kan vara av relativt komplicerad natur är det viktigt att verksamheten
organiseras på så sätt att en viss specialisering är möjlig, t. ex. genom att
verksamheten organiseras i självständiga enhe­ter, om det skulle visa sig
föreligga behov av det. De bästa förutsättningar­na för en sådan organisation
har utan tvekan de lokala skattemyndigheter­na. Genom att de är organiserade i
färre och större enheter än försäkrings­kassornas lokalkontor är det på dessa
myndigheter lättare att få bärkraftiga enheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De lokala skattemyndigheterna har redan idag erfarenhet av
och kompe­tens på folkbokföringsområdet. Härigenom bör genomförandekostnaderna
kunna begränsas. Någon risk för att felaktigheter i samband med genomfö­randet
skulle kunna uppstå i registreringen behöver inte befaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom att antalet lokala folkbokföringsmyndigheter minskar
högst av­sevärt kommer t. ex. flyttningsärendena i betydligt större
utsträckning än idag att kunna handläggas inom en myndighet i stället för
mellan flera myndigheter. Detta kommer att kunna leda till en snabbare
handläggning vilket är fördelaktigt ur verksamhetsmässig synpunkt. Registren
kommer snabbare att spegla verkligheten. Det är viktigt mot bakgrund av att
folk­bokföringen utgör basregister för så många andra register. Även denna
omständighet talar för alternativet med lokal skattemyndighet. Det är vidare kostnadsmässigt
fördelaktigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ökade inslaget av skenskrivningar inom folkbokföringen
har lett till att arbetet har fått ett mer utredande inslag. Denna omständighet
gör också att det blir naturligast att välja lokal skattemyndighet som lokal
folkbokfö­ringsmyndighet. Tungt vägande skäl för lokal skattemyndighet är också
naturiigtvis det verksamhetssamband som redan finns mellan folkbokfö­ringen och
de lokala skattemyndigheterna i exemplevis arbetet med de allmänna valen och
framställningen av röstlängder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I stort sett det enda som i tidigare utredningssammanhang
har ansetts&lt;br&gt;
tala emot alternativet med lokal skattemyndighet är serviceaspekten. Det&lt;br&gt;
har ansetts att de lokala skattemyndigheterna med sina 120 kontor skulle&lt;br&gt;
vara alltför fä och atl servicen gentemot allmänheten därigenom skulle bli&lt;br&gt;
försämrad. Enligt min mening kan de befarade negativa serviceeffekterna&lt;br&gt;
elimineras genom att blanketter hålls tillgängliga även pä andra ställen än&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hos
folkbokföringsmyndigheten. Serviceaspekten bör inte heller begränsas     Prop.
1986/87:158 till enbart en fråga om närservice, andra servicefrågor kan t. ex.
vara att ha expeditions- och telefontider som passar allmänheten och
myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:122.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
sistnämnda måste lättare kunna tillgodoses i alternativet med lokal skattemyndighet
med större och resursslarkare enheter. Del bör framhål­las att vid
fögderiindelningen utgjorde tillgodoseendet av allmänhetens krav på service en
av huvudprinciperna. I detta sammanhang bör också nämnas att det endast i
undantagsfall krävs personlig inställelse hos folk­bokföringsmyndigheten. Delta
gäller i slort sett bara vid inflyttning från annat land. Invandrarnas
bosättning är emellertid ofta koncentrerad lill storstadsområden och större
industriorter. I dessa områden finns som regel lokal skattemyndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:122.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller frågor om personal, arkiv, och eventuella regelförändring­ar
återkommer jag till detta i samband med redogörelsen för vad en organisationskommitté,
som jag avser föreslå bli tillsatt, skall syssla med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:122.0pt;margin-bottom:
24.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt mitt förslag
skall omorganisationen genomföras den I juli 1991. Det i tiden framskjutna
genomförandel bör ge organisationskommittén erfoderligt utrymme att utföra sitt
arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.3 Vissa
konsekvenser av organisationsförändringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.1   Genomförandefrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omorganisationen
bör, som tidigare nämnts, genomföras år 1991. Genom att genomförandetidpunkten
ligger så pass långt fram i tiden bör de regel­förändringar som behöver vidtas
hinna beslutas och personal- och arkiv­frågorna bli lösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
avser att senare föreslå regeringen att en kommitté tillkallas för att lämna
förslag pä hur de nyssnämnda frågorna skall lösas. Jag vill dock redan nu
mycket översiktligt peka på några av de viktigaste frågorna för en sådan
kommitté.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.2   Personalfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
lokala skattemyndigheterna kommer givetvis att behöva ett visst till­skott av
personal när de får den nya arbetsuppgiften. Det bör bli en uppgift för
organisationskommittén att utreda vilket tillskott som kan behövas och i vilken
utsträckning man skall kunna ta till vara den kompetens som i dag finns på
pastorsämbetena. Det är rimligt att tillgodose lokala skattemyn­digheternas
personalbehov genom att i första hand rekrytera personal från pastorsämbetena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
civildepartementet bereds f. n. en proposition om ny organisation pä lokal- och
stiftsplanet i svenska kyrkan. Även delta förslag medför att svenska kyrkans
församlingar och pastorat har anledning aU se över siu personalbehov. En sådan
översyn kan nu också inkludera behovet av personal för den framtida
församlingsregistreringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.3.3                                                                                               Regelförändringar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En angelägen uppgift för organisationskommittén blir att
föreslå de författ­ningsändringar som behöver göras med anledning av
omorganisationen. Kommittén bör vidare föreslå förändringar som leder till att
antalet register kan minskas och att folkbokföringsarbetet kan bedrivas snabbi,
enkelt och rationellt och med ett vidareutvecklat ADB-stöd. Jag vill nämna att
det idag hos pastorsämbetena förs ett tiotal register med anknytning till kyrko­bokföringen.
Det blir alltså en viktig uppgift att se över dessa register för att kunna
minska antalet i folkbokföringsarbetet - utöver den minskning som naiurligen
följer av att registren för de rent kyrkliga anteckningarna bortfaller. Med den
genomförandetidpunkt som jag valt bör del också finnas tid för svenska kyrkan
att se över vilka uppgifter som måste finnas i kyrkans församlingsregistrering.
Vidare bör klarläggas hur kyrkan skall få tillgång till uppgifter som finns hos
de lokala skattemyndigheterna. Det är angeläget att det nya folkbokföringsregistrel
och svenska kyrkans försam­lingsregistrering börjar tillämpas samtidigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.4   Arkivfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkbokföringsmaterialet i Sverige är i vissa avseenden
unikt och används vid forskning av skiftande slag. Det är angeläget att
kontinuiteten i detta material så långt det är möjligt behålls i ett nytt
urkundssystem för folkbok­föringen. Del bör bli en uppgift för organisationskommittén
att utreda vilket material som skall föras över lill de lokala
skattemyndigheterna och vad som skall finnas kvar hos pastorsämbetena
alternativt föras över till andra arkiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.5   Kostnadskonsekvenser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna för folkbokföringen kan idag beräknas uppgå till
ca 400 milj. kr. per år. De kostnadsmässiga konsekvenserna av mitt förslag
innebär att det uppstår en merbelastning på statsbudgeten med ca 250 milj. kr.
per år. Inom församlingarna kommer det att frigöras resurser. Det är osäkert
till hur stort belopp - det beror på hur myckel den församlingsregistrering,
som svenska kyrkan behöver i framtiden, kommer alt kosta. De finansiella
resurser som frigörs hos församlingarna får beaktas i annal sammanhang. Min
bedömning är dock att det totalt sett blir samhällsekonomiskt billigare med den
föreslagna formen för folkbokföring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6   Hemställan&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår
riksdagen att godkänna vad jag föreslagit i fråga om ny&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;organisation
för folkbokföringen den I juli 1991,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt anfört om en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ny
organisation för folkbokföringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd och
det ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:281.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition   ..................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Protokoll
vid regeringssammanträde den 23 april 1987 ... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning  ...................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
ordning  ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Folkbokföringens bakgrund, syfte
och nuvarande organisation i huvuddrag             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kyrkobokföring   ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kyrkoböcker och register   ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppgifter till kyrkobokföringen   ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppgifter från kyrkobokföringen  ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kyrkobokföringen i Stockholm och
Göteborg  ... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mantalsskrivning   .................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsregistrering  ...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillsyn........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;överklagande i
folkbokföringsärenden...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 Folkbokföringsfrågans
tidigare behandling .................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1924 års uppbördssakkunnigas förslag 
................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1936 års uppbördskommitté (SOL)
1938:41)   ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Folkbokföringskommitténs betänkande
(SOU 1944:52)    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1958 års utredning kyrka-stat ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:55.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kyrka-statutredningens
delbetänkande Folkbokföring­en (SOU 1967: 16)    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kyrka-statutredningens
slutbetänkande (SOU 1968: 11)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Folkbokföringsorganisationen m. m. (SOU
1970: 70)        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samhälle och trossamfund,
betänkande av 1968 års beredning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om stat och kyrka (SOU 1972: 36, 37)&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stat-kyrka, betänkande av
deltagarna i stat-kyrkaöverlägg­ningarna (SOU 1978: 1-3)      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1979 års folkbokföringskommitté (SOU
1981: 101). &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.8.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Direktiven ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.8.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna överväganden ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.8.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Service............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.8.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Val av myndighet............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statskontorets rapport 1984:42,
Framtida huvudman för folk­bokföringen             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statskontorels rapport 1986:30,
Folkbokföringen med kyrkan som huvudman      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
och deras huvudsakliga inställning till förslagen under avsniU 3.8-3.9           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredragandens
överväganden och förslag................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1 Utgångspunkter   ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning ......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Folkbokföringen en uppgift för
svenska kyrkan eller en borgeriig myndighet &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Krav på en ny lokal
folkbokföringsmyndighet  .. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjliga alternativ på lokal
folkbokföringsmyndighet   ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2 Principförslag   ......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.1  Folkbokföringsmyndighet   ............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3 Vissa konsekvenser av organisationsförändringen... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genomförandefrågor......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Personalfrågor   ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30                                 33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regelförändringar   .......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arkivfrågor ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31     Prop.
1986/87:158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Koslnadskonsekvenser.............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan   ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut ............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:93.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA03158</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198687__158.pdf</filnamn>
<filstorlek>1537393</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ny organisation för folkbokföring</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5C11761A-5703-43A6-B847-CCC3F0AC38E6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>