2225414GA031511986/87151propproppropProposition 1986/87:151PropositionProposition15101987-04-02 00:00:002024-12-27 15:18:102008-06-13 08:55:52om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GA03151/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA03151https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA03151
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1986/87: 151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om ändringar i tryckfrihetsförordningen m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87: 151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 2 april 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:259.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sten
Wickbom</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen föreslås vissa ändringar av grundlagsskyddet för tryckta skrifter
pä grundval av förslag som lades fram av yiirandefrihelsutredning-en i
belänkandet (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
att genom straffbestämmelser i vanlig lag inskränka tryckfriheten skall enligt
propositionen begränsas mer än i dag. Del skall göras genom all de otillåtna
offentliggöranden som innefattar brott mot rikets säkerhet beskrivs fullständigt
i tryckfrihetsförordningen. På så sålt uppnås att slraffbarheten inte kan
utvidgas utan grundlagsändring. Endast för krig och omedelbar krigsfara behålls
den nuvarande ordningen att de närmare förutsättningarna för straffbarhel
bestäms genom vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
möjligheterna atl föreskriva straff för l.ex. tidningsutgivare som offentliggör
hemliga handlingar begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsbestämmelserna
i den s. k. videovåldslagen förs över till brottsbalken. Ett nytt brott, olaga
våldsskildring, införs. Det får etl vidare tillämpningsområde än
videoväldslagens motsvarande regler. En ändring i tryckfrihetsförordningen
innebär att också s. k. våldspornografi i tryckta skrifter blir kriminaliserad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär också att straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp skärps. Något förbud
mot rasistiska organisationer föreslås inte i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de undanlag från meddelarfriheten som avser vissa s. k.
kvalificerade tystnadsplikter som räknas upp i sekretesslagen, föreslås att
reglerna i regeringsformen om uppskov med rältighelsbegränsande lagstiftning
skall bli tillämpliga. Det betyder atl en minoritet i riksdagen i framtiden
skall kunna få etl lagförslag, som går ul på att en tystnadsplikt skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vara kvalificerad,
vilande i ett är innan riksdagen tar slutlig ställning lill Prop.
1986/87:151 del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principen om allmänna handlingars offentlighet skall
enligt propositionen ges ett vidare tillämpningsområde utanför
myndighelssektorn. Genom ändringar i sekretesslagen görs den tillämplig också
hos vissa aktiebolag, föreningar och stiftelser som på statens uppdrag handhar
förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning eller liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En mindre justering av regeringsformens bestämmelser om
mötes- och demonstralionsfriheterna förordas också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrandefrihelsulredningens förslag om ändrade
grundlagsregler för radio, TV, filmer, videogram m.m. tas inte upp i
propositionen. Frågan om ett utbyggt grundlagsskydd för dessa medier skall i
stället beredas ytterligare under pariamentarisk medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya reglerna föresläs träda i kraft den 1 januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslagen i propositionen har granskats av lagrådet.
Propositionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 18), lagrådets
yttrande (s. 291) och föredragande statsrådets ställningstagande till lagrådets
synpunkter (s. 319).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen
måste därför läsa alla tre delarna. Därvid bör särskilt observeras atl i
propositionen läggs fram endast delar av de lill lagrådet remitterade
förslagen. Det förslag lill en ny andra avdelning lill tryckfrihetsförordningen
som lades fram i lagrådsremissen återfinns sålunda inte i propositionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:68.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fräga om tryckfrihetsförordningen'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 1 kap. 8 §, 5 kap. 1, 2, 8, 9 och 14 §§, 6 kap. 3
§, 7 kap. 1,3-6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och 8 §§, 10 kap. 11 § samt 12 kap. 3 § skall ha följande
lydelse, dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 12 kap. 16
§, av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>följande
lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse I kap. 8§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Privilegier
ä skrifters utgivande må icke meddelas; regeringen dock obelaget att förnya
sådana till allmänna inrättningars understöd redan förlänta privilegier,
varje gång på högst tjugu år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den rätt, som tillkommer upphovsman lill litterärt
eller konslnärligt verk eller framställare av fotografisk bild, och om förbud
mot alt återgiva litterärt eller konst-näriigl verk pä ett sätt, som kränker
den andliga odlingens intressen, gälle vad i lag är stadgat.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den rätt, som tillkommer upphovsman lill litterärt
eller konstnärligt verk eller framställare av fotografisk bild, om upphovsrätten
närstående rättigheter och om förbud mot att återgiva litterärt eller konstnärligt
verk på ett sätt, som kränker den andliga odlingens intressen, gälle vad i lag
är stadgat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:141.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ägare
till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk
person, om ej annal föreskrives i lag.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ägare
till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk
person. / lag får föreskrivas att även utlänning med hemvist i riket får vara
ägare till sådan skrift.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För periodisk skrift skall finnas en utgivare</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=85>
<tr>
<td valign=top align=left height=85 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgivare
skall vara svensk medborgare. / lag får föreskrivas att även utlänning får
vara utgivare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgivare
skall äga hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare som är omyndig eller i
konkurstillstånd.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:39.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgivare skall vara svensk medborgare, om ej annat
föreskrives i lag. Han skall äga hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare
som är omyndig eller i konkurstillstånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är utgivaren ej längre behörig eller kommer hans uppdrag
eljest atl upphöra, åligge ägaren alt genast draga försorg om atl ny utgivare
utses saml att därom göra anmälan hos myndighet som avses i 4 §. Angående sådan
anmälan äge vad i 4 § är föreskrivet motsvarande tillämpning; vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1982:941.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anmälan skall, om det kan ske, fogas bevis atl den förre utgivaren
erhållit del av anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utgivningsorten eller utgivningsplanen ändras, skall
ägaren genast anmäla det till den myndighet som avses 14 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§ För utgivare av periodisk skrift må finnas en eller
flera ställföreträdare. Ställförelrädare utses av utgivaren. Då
ställföreträdare utsetts, skall anmälan därom göras hos myndighet som avses i
4 §. Vid anmälan skall fogas bevis att ställföreträdaren fyller för utgivare
föreskrivna behörighetsvillkor saml förklaring dels av ställföreträdaren atl
han åtagit sig uppdraget och dels av ägaren all han godkänt ställföreträdaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående ställförelrädare gälle i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Angående ställföreträdare gälle i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övrigt vad i 2 § andra stycket är</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övrigt vad i 2 § andra och tredje</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stadgal. Kommer utgivarens upp-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>styckena är stadgat. Kommer utgi-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>drag alt upphöra, vare även upp-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>vårens uppdrag att upphöra, vare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>draget som ställföreträdare förfal-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>även uppdraget som slällföreträ-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>let.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dåre förfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underlåter ägaren till en peri<br>
odisk skrift att enligt 8 § anmäla ny<br>
utgivningsorl eller ny utgivnings-<br>
plan, skall han dömas till böter,<br>
högst ettusen kronor.<br>
Överträder utgivare vad i 11 § är</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överträder
utgivare vad i 11 § är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreskrivet, vare straffet böter, föreskrivet,
vare straffet böter, lägst femtio och högst femhundra högst ettusen
kronor. Vad nu sagts kronor. Vad nu sagts gälle ock ställ- gälle ock
ställförelrädare, vilken in-företrädare, vilken inträtt som utgi- trätt som
utgivare, vare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:144.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Saknar skrift, som avses i 4 kap.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Saknar skrift, som avses i 4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § första stycket, där föreskriven</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>2 § första stycket, där föreskriven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgift eller är sådan uppgift eller</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>uppgift eller är sådan uppgift eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgift enligt 1 kap. 5 § första</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>uppgift enligt I kap. 5 § första</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stycket 2 å skrift, som där åsyftas,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>stycket 2 å skrift, som där åsyftas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ulspridaren veierligt, oriktig,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ulspridaren veterligt, oriktig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>straffes ulspridaren med böter,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>straffes ulspridaren med böter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lägst femtio och högst femhundra</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>högst ettusen kronor.<br>
kronor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För spridande av tryckt skrift som, ulspridaren veterligt,
lagts under beslag eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot
förbud som enligt denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart
utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet böter
eller fängelse i högst ett är.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 kap. 1 § Med tryckfrihetsbrott förstås i .
Med tryckfrihetsbrott förstås i denna förordning brotl. som inne-
denna förordning c/e gflni(«gflr iotrt fattar otillåtet yttrande i
tryckt anges i 4 och 5 §§. skrift eller otillåtet offentliggörande genom
sådan skrift.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§ Om nägon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 §
tredje stycket, eller, utan alt svara enligt 8 kap., medverkar till
framställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, säsom författare
eller annan upphovsman eller säsom utgivare och därigenom gör sig skyldig lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>\.\\ögförriidcr\, uppror, landsför-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1. högförräderi, spioneri, grovt<br>
räderi. landssvek, spioneri, grovt</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>spioneri,
grov obehörig befattning<br>
spioneri, grov obehörig befattning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med
hemlig uppgift, uppror, lands<br>
med hemlig uppgift eller försök,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förräderi,
landssvek eller försök,<br>
förberedelse eller stämpling till så-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förberedelse
eller stämpling lill så<br>
dant brott;</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dant brott;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>oriktigt
utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller
tillhandahällande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess
utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppsälligt
åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i särskild lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant
syfte som avses i 1 kap. 1 § fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig lill
brotl som angives i förevarande paragrafs första stycke I, gäller om ansvar
härför vad i lag är stadgat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som sägs i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen
skall gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första
stycket 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§<br>
Med beaktande av del i 1 kap.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med beaktande av del i 1 kap.<br>
angivna syftet med en allmän tryck-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>angivna syftet med en allmän tryck<br>
frihet skall såsom otillåtet yttrande</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>frihet skall såsom tryckfrihetsbrott<br>
i tryckt skrift anses sådan enligt lag</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anses följande gärningar, om de<br>
straffbar framställning som inne-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>begås genom tryckt skrift och är<br>
fattar:</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>straffbara enligt lag:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. högförräderi, förövat med uppsåt atl riket eller del
därav skall med<br>
våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas<br>
under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller atl del<br>
av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen,<br>
regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med utländskt bi<br>
stånd framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppså<br>
tets förverkligande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försök, förberedelse eller stämpling lill sädant
högförräderi;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. krigsansliftan, såframt fara för att riket skall
invecklas i krig eller<br>
andra fientligheter framkallas med iitländskl bistånd;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. uppror, förövat med uppsåt att statsskicket skall med
vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller atl åtgärd eller beslut
av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda
framtvingas eller</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. spioneri, varigenom någon för<br>
alt gå främmande makt till hända<br>
obehörigen befordrar, lämnar eller<br>
röjer uppgift rörande försvarsverk,<br>
vapen, förråd, import, export, till-<br>
verkningssäit, underhandlingar,<br>
beslut eller något förhållande i öv<br>
rigt, vars uppenbarande för främ<br>
mande makt kan medföra men för<br>
totalförsvaret eller eljest för rikets<br>
säkerhet, vare sig uppgiften är rik<br>
lig eller ej;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försök, förberedelse eller stämpling lill sådant
spioneri;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. obehörig befattning med hem<br>
lig uppgift, varigenom någon utan<br>
syfte all gå främmande makt lill<br>
hända obehörigen befordrar, läm<br>
nar eller röjer uppgift rörande nå<br>
got förhållande av hemlig natur,<br>
vars uppenbarande för främmande<br>
makt kan medföra men för rikets<br>
försvar eller för folkförsörjningen<br>
vid krig eller av krig föranledda ut<br>
omordentliga förhållanden eller el<br>
jest för rikets säkerhet, vare sig<br>
uppgiften är riktig eller ej;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning
med hemlig uppgift;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stämpling till sådant brott, om detta är att anse som
grovt, vid vilken bedömning särskih skall beaktas om gärningen innefattade
tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet
med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller
om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst beträtts
honom;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vårdslöshet
med hemlig uppgift, varigenom någon av grov oaktsamhel begår gärning som avses
under 4;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppror, förövat
med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma
medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen,
riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda framtvingas eller</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets
förverkligande;</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets
förverkligande;</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försök, förberedelse eller stämpling lill sådant uppror;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=200>
<tr>
<td valign=top align=left height=200 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7.
landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller
eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon
missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller
förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet, förråder egendom som är
av betydelse för totalförsvaret eller begår annan liknande förrädisk gärning
som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar bistånd åt
fienden;</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. landsförtäderi eller landssvek, i vad därigenom, då
riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga
tillämpning, någon förleder krigsfolk hörande till rikets eller med riket förbunden
stats krigsmakt eller andra som äro verksamma för försvaret av riket till
myteri, trolöshet eller modlöshet eller genom osann framställning sprider
misströstan bland allmänheten eller begår annan dylik förtädisk gärning som är
//// men för försvaret eller för folkförsörjningen eller, om riket är helt
eller delvis ockuperat av främmande makt ulan att militärt motstånd förekommer,
för motståndsverksamheten;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försök,
förberedelse eller stämpling till sädant landsförräderi eller landssvek;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av
oaktsamhel begär gärning som avses ur\der4;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. ryktesspridning till fara för rikels säkerhet,
varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om
sådant brott äga tillämpning, någon sprider falskt rykte eller annat osant
påstående, som är ägnat all framkalla fara för rikets säkerhet, eller till
främmande makt framför eller låter framkomma sådant rykte eller påstående;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. uppvigling, varigenom någon söker förleda till
brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldig-hel eller ohörsamhet mot
myndighet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8. hot mot eller missaktning för folkgrupp eller annan
sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller
etniskt ur-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>landsskadlig
vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhel begår gärning som avses under
7;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ryktesspridning
till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i
lag meddelade bestämmelser om sådant brotl äger tillämpning, någon sprider
falska rykten eller andra osanna påståenden, som är ägnade att framkalla fara
för rikels säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma
sådana rykten eller på-ståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten
eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. uppvigling, varigenom någon<br>
uppmanar eller eljest söker förleda<br>
till brottslig gärning, svikande av<br>
medborgerlig skyldighet eller ohör<br>
samhet mot myndighet eller åsido<br>
sättande av vad som åligger krigs<br>
man i tjänsten;</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11. hets
mot folkgrupp, varige<br>
nom någon hotar eller uttrycker<br>
missaktning för folkgrupp eller an<br>
nan sådan grupp av personer med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sprung eller med viss trosbekännelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12. barnpornografibroll, varigenom någon skildrar barn i
pornografisk bild med uppsåt alt bilden sprides, om inte gärningen med hänsyn
till omständigheterna är försvarlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9. förtal, varigenom någon utpe<br>
kar annan såsom brottslig eller<br>
klandervärd i sitt levnadssätt eller<br>
eljest lämnar uppgift som är ägnad<br>
alt utsätta denne för andras miss<br>
aktning, dock ej om det med hän<br>
syn lill om'tändighelerna var för<br>
svarligt all lämna uppgift i saken<br>
och han visar att uppgiften var sann<br>
eller atl han hade skälig grund för<br>
den;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. förtal av avliden, om gärning<br>
som avses under 9 är sårande för de<br>
efterlevande eller eljest kan anses<br>
kränka den frid, som bör tillkomma<br>
den avlidne;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>//. förolämpning, varigenom nägon smädar annan genom kränkande
lillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom;
eller</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt
ursprung eller trosbekännelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>barnpornografibrott,
varigenom någon skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt alt bilden
sprides, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>olaga våldsskildring, varigenom
någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids,
om inle gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förtal, varigenom nägon utpekar
annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar
uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, och, om den
förtalade är avliden, gärningen är sårande för de efterlevande eller eljest kan
anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne, dock ej om det med
hänsyn til! omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han
visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15. förolämpning, varigenom nå<br>
gon smädar annan genom krän<br>
kande lillmäle eller beskyllning el<br>
ler genom annat skymfligt beleende<br>
mot honom.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:143.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom oliUåtet offentliggörande i tryckt skrift skall
anses sådan enligt lag straffbar gärning som innefattar:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>offentliggörande
av uppgifter rörande förhållanden, vilkas röjande skulle enligt lag innefatta
brott mot rikets säkerhet;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppsåtligt
offentliggörande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. röjande av uppgift, varigenom</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sotn tryckfrihelsbrolt skall anses också sådana gärningar,
begångna genom tryckt skrift och straffbara enligt lag, som innebär atl någon</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. uppsåtligen offentliggör all<br>
män handling som ej är tillgänglig<br>
för envar, om han fått tillgång till<br>
handlingen i allmän tjänst, under<br>
utövande av tjänsteplikt eller i där<br>
med jämförbart förhållande;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. offentliggör uppgift och därvid</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den som enligi 8 kap. svarar för skriften uppsåtligen
åsidosätter tystnadsplikt som avses i den i 3 § första stycket 3 angivna
särskilda lagen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt som avses i den i 3
§ första stycket 3 angivna särskilda lagen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. när riket är i krig eller omedelbar krigsfara
offentliggör uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar
annal brotl mot rikets säkerhet än som anges 14 §.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i lag är stadgat angående påföljd för brott, som avses
i 4 och 5 §§, gälle ock då brottet är alt anse som tryckfrihelsbrolt.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=186 height=98>
<tr>
<td valign=top align=left height=98 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Angående
enskilt anspråk pä grund av tryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den
tilltalade för brott, som avses i 4 § 9, 70 eller //, må ock, då fråga är om
periodisk skrift, på yrkande förordnas att domen skall införas i skriften.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående enskilt anspråk på grund av iryckfrihelsbrolt
stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för brott, som avses i 4 § /4 eller 15,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:151.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>må ock, då fråga är om periodisk skrift, på yrkande
förordnas atl domen skall införas i skriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=171>
<tr>
<td valign=top align=left height=171 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om något av de
brott som avses i 4 § 1-3, 4, såvida det brottet är att anse som grovt, saml
6 och 7, meddelas förbud alt utgiva skriften under viss, av rätten bestämd
tid, högst sex månader från del domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft.
Förbud som nu sagts må dock meddelas allenast dä riket befinner sig i krig.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då
fråga är om otillåtet yttrande, som avses i 4 § / -4, eller sådant enhgt 5 § 1
otillåtet offentliggörande som innefattar spioneri eller grov obehörig befattning
med hemlig uppgift, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten
bestämd tid, högst sex månader från det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga
kraft. Förbud som nu sagts må dock meddelas allenast dä riket befinner sig i
krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Angående
konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud
eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, gälle
vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål på grund av brott.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=38 height=37>
<tr>
<td valign=top align=left height=37 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 kap. 11 §</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är riket i
krig eller krigsfara och anträffas vid avdelning av försvarsmakten tryckt
skrift, som uppenbart innefattar sådan enligt 7 kap. 4 § straffbar uppvigling
atl krigsman därigenom kan förledas åsidosätta sin tjänsteplikt, må skriften
efter beslut av befattningshavare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid
avdelning av försvarsmakten tryckt skrift, som uppenbart innefattar sädan
enligt 7 kap. 4 § straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas
åsidosätta vad som åligger honom i tjänsten, får skriften efter beslut av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=76>
<tr>
<td valign=top align=left height=76 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som enligt lag har bestraffningsrätt över personal vid
avdelningen, i av-bidan på förordnande om beslag tagas i förvar.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>befattningshavare, som enligt lag skall avgöra frågor om
disciplinansvar beträffande personal vid avdelningen, i avbidan på förordnande
om beslag lagas i förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är fara i dröjsmål, må även utan sädant beslut som avses i
första stycket åtgärd som där sägs vidtagas av annan befattningshavare enligt
bestämmelser som meddelas i lag. Anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos
befattningshavare som avses i första stycket. Denne har att genast pröva om
skriften skall kvarbliva i förvar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:142.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
varje län skola utses jurymän, fördelade i två grupper med sexton jurymän i
första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen i andra gruppen
skola vara eller hava varit nämndemän vid allmän underrätt.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
varje län skall utses jurymän, fördelade i två grupper med sexton jurymän i
första gruppen och älta jurymän i andra gruppen. Jurymännen i den andra
gruppen skall vara eller ha varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän
förvaltningsdomstol.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För fall då riket är i krig eller krigsfara eller det
råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller
krigsfara vari riket har befunnit sig får föreskrifter om anstånd med val av
jurymän och om undantag från jurymäns rätt att avsäga sig sitt uppdrag
meddelas i lag eller, efter bemyndigande i lag, av regeringen genom
förordning.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i regeringsformen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl 2 kap. 12 och 14 §§
regeringsformen' skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:253.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap. 12 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De fri- och rättigheter som avses</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>De fri- och rättigheter som avses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i 1
§ 1-5 saml i 6 och 8 §§ och i i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra
stycket får, i den ut- 11 § andra stycket får, i den ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'
Regeringsformen omtryckt 1985:866.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sträckning som 13-16 §§ med- sträckning som 13-16 §§ med<br>
giver, begränsas genom lag eller ge- giver, begränsas genom lag. Efter<br>
nom annan författning efter bemyn- bemyndigande i lag får de begrän-<br>
digande i lag enligt 8 kap. 7 § förs- sas genom annan författning / de<br>
ta stycket 7 eller 10 §.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fall som anges i 8 kap. 7 § första</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stycket 7 och 10 §. / samma ordning får mötesfriheten och
demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 14 § första
stycket andra meningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begränsning som avses i första stycket får göras endast
för att tillgodose ändamål som är godtagbart i etl demokratiskt samhälle.
Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det
ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt atl den utgör
ett hot mot den fria åsiktsbildningen säsom en av folkslyrelsens grundvalar.
Begränsning får ej göras enbart pä grund av politisk, religiös, kulturell
eller annan sådan åskådning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag
om ändring eller upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av
riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader
från del att del första ulskoltsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens
kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minsl fem
sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsalt
giltighet i högst två är av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som
enbart angår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. förbud all röja sådant, som nägon har erfarit i
allmän tjänst eller under<br>
utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn lill<br>
intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>husrannsakan
eller liknande intrång eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frihetsstraff
som påföljd för viss gärning. Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens
vidkommande huruvida</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>14 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mötesfriheten och demonslra-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Mötesfriheten och demonstra-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tionsfriheten får begränsas endast tionsfrihelen får
begränsas av hän-<br>
av hänsyn lill rikets säkerhet, till syn till ordning och säkerhet vid<br>
ordning och säkerhet vid samman- sammankomsten eller demonstra-<br>
komsten eller demonstrationen el- tionen eller till trafiken. I övngr/år<br>
ler till trafiken eller för all motver- dessa friheter begränsas endast av<br>
ka farsot.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hänsyn till rikets säkerhet eller
för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att motverka farsot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller
sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller
innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst
etniskt ursprung.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i brottsbalken</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 16
kap. 8 § skall ha följande lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:109.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att det i balken skall införas tre nya paragrafer, 16
kap. 10 b och c samt 19 §§, av följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som offentligen eller eljest i uttalande eller annat
meddelande som sprids bland allmänheten hotar eller uttrycker missaktning för
folkgrupp eller annan sädan grupp av personer med anspelning pä ras, hudfärg,
nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse, döms för hets mot
folkgrupp lill fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids
hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av
personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller
trosbekännelse, döms för hets mot folkgrupp lill fängelse i högst två år eller
om brottet är ringa, till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 b §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som i stillbild eller i en film, ett videogram, ett
televisionsprogram eller andra rörliga bilder skildrar sexuellt våld eller
tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan
skildring, döms, om inte gärningen med hänsyn lill omständigheterna är
försvarlig, för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst sex
månader. Detsamma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget
skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids
eller som sprider en sådan skildring.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket gäller inte filmer eller videogram som
statens biografbyrå har godkänt för visning. Det gäller inte heller en
upptagning av rörliga bilder med samma innehåll som en film eller ett
videogram som har godkänts av biografbyrån. Vidare gäller första stycket inte
offentliga förevisningar av filmer el ler videogram.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en upptagning av rörUga bilder försetts med ett intyg
om att</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Senaste
lydelse 1982:271</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:148.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en film eller elt videogram med samma innehåll har
godkänts av . stålens biografljyrå. skall inte dömas till ansvar enligt första
stycket för spridning av upptagningen. Vad som har sagts nu gäller dock inte om
intyget var oriktigt och den som har spritt upptagningen har insett eller bort
inse detta.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 c §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhel i yrkesmässig
verksamhet eller annars i förvärvssyfte till den som är under femlon år lämnar
ut en film, ett videogram eller en annan upptagning av rörliga bilder med
ingående skildringar av verklighetstrogen karaktär som återger våld eller hot
om våld mot människor eller djur döms för otillåten utlämning a v film eller
videogram till böter eller fängelse i högst sex månader.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket gäller inte filmer eller videogram som
statens biografbyrå har godkänt för visning för någon åldersgrupp av barn underfemton
år. Det gäller inte heller en upptagning av rörliga bilder med samma innehåll
som en film eller ett videogram som har godkänts av biografbyrån. Vidare gäller
första stycket inte offentliga förevisningar av filmer eller videogram.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en upptagning av rörliga bilder försetts med ett intyg
om att en fdm eller ett videogram med samma innehåll har godkänts av statens
biografbyrå för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år, skall
inte dömas till ansvar enligt första stycket. Vad som har sagts nu gäller dock
inte om intyget var orikligt och den som har lämnat ut upptagningen har insett
eller bort inse detta.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt åtal för brott som avses i 10 b och c §§får såvitt
avser filmer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller videogram väckas endast efter medgivande av statens
biografbyrå.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:168.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'
dels att 1 kap. 8 §, 8 kap. 7 § och 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att
det i lagen skall införas en bilaga av följande lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 kap.
8§ Vid tillämpningen av denna lag skall med myndighet jämställas riksdagen,
kyrkomötet och beslutande kommunal församling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som
föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt alt ta del av handlingar hos
myndighet skall i tillämpliga delar gälla också handlingar hos notarius
publicus och, såvitt avser verksamhet för officiell provning av fordon.
Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Nu angivna organ skall vid tillämpningen av
denna lag jämställas med myndighet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som
föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att la del av handlingar hos
myndighet skall i tillämpliga delar gälla också handlingar hos de organ som
anges i bilagan till denna lag, i den mån handlingarna hör till den verksamhet
som nämns där. De i bilagan angivna organen skall vid tillämpningen av denna
lag jämställas med myndighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=72>
<tr>
<td valign=top align=left height=72 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sekretess
gäller i verksamhet, som bedrivs av annan än statlig myndighet och som består
i tillsyn eller stödverksamhet med avseende på näringslivet, för uppgift om</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretess gäller i kommunal myndighets verksamhet, som består
i tillsyn eller stödverksamhet med avseende på näringslivet, och i
tillsynsverksamhet, som annan än statlig eller kommunal myndighet utövar med
avseende på näringslivet, för uppgift om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enskilds
affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det
kan antas atl den enskilde lider skada om uppgiften röjs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:20.0pt;
margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>andra ekonomiska eller personliga
förhållanden för den, som har trätt i affärsförbindelse eller liknande
förbindelse med den som är föremål för tillsyns- eller stödverksamhet som avses
i denna paragraf.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 Lagen
omtryckt 1985:1059.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från
sekretessen enligt första stycket 1. om den finner del vara av vikt atl
uppgiften lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:9.0pt;
margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga
om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att
friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen att meddela och
offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första
stycket 1 och 2 samt 5 § 1 och 2 samma förordning. De fall av uppsåtligt
åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första
stycket 3 och 5 § J tryckfrihetsförordningen i övrigt är begränsad, är de där
lystnadsplikten följer av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att
friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen att meddela och
offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första
stycket 1 och 2, 4 § 1—8 samt 5 § 1 och 3 samma förordning. De fall av
uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.
3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen i övrigt är
begränsad, är de där tystnadsplikten följer av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8. 6 lagen
(1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8. 6 och 6
a §§ lagen (1980:11) om tillsyn Över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
enlighet med vad som anges i I kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen
om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också
handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör
till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall
med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den
författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits ät organet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organ Folkbildningsförbundel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handelshögskolan i Stockholm</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kungliga Musikaliska akademien</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kungliga Svenska Aero-klubben</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fördelning av statliga medel mellan länsbildningsförbunden
för stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd i form av utbildningsbidrag för doktorander
(SFS 1976; 1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd till utbildnings- och utgivningsverksamhet
(SFS 1976; 1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra
frågor som rör statligt reglerad anställning hos akademien</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>besiktning och tillsyn av luftfartyg samt utfärdande och
förnyande av luftvärdighetsbevis (SFS 1957:297)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsbildningsförbunden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Notarius publicus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regleringsföreningarna Föreningen för mejeriprodukter,
ekonomisk förening. Svensk költhandel, förening u.p.a., Sveriges
oljeväxlintressenter, förening u, p. a., Sveriges potatisintressenter,
ekonomisk förening. Svensk sockerhandel ekonomisk förening. Svensk
spannmålshandel, ekonomisk förening, och Svensk ägghandel, förening u.p.a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksprovplatserna Aktiebolaget Statens Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolor med enskild huvudman och statligt reglerade
anställningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen Svenska institutet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen Svensk-norska samarbetsfonden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelserna Nordiska museet. Riksutställningar,
Stockholms internationella fredsforskningsinstilut (SIPRI), Sveriges Tekniska
museum och WHO Collabora-ting Center on International Drug Monitoring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska föreningen Norden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska institutet i Rom Svenska språknämnden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd till kulturverksamhet genom ideella
föreningar (SFS 1976; 1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all verksamhet som notarius publicus (SFS
1981:1363)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd i marknadsreglerande syfte (SFS 1967:340)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd i marknadsreglerande syfte (SFS 1974:226)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>obligatorisk kontroll (SFS 1985; 1105)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra
frågor som rör statligt reglerad anställning hos skolan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd i form av stipendier (SFS 1976; 1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra
frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1976; 1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd i form av bidrag lill resor och sfipendier
(SFS 1976; 1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd i form av stipendier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor
som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1976; 1046)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om upphävande av lagen (1981:485) om förbud mot
spridning av filmer och videogram med våldsinslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att lagen (1981:485) om förbud mot
spridning av filmer och videogram med våldsinslag skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1988. Lagen tillämpas dock fortfarande i fråga om gärningar begångna
före nämnda tidpunkt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs alt 2 § radioansvarighelslagen (1966:756) skall ha följande lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Missbruk
av yttrandefriheten i radioprogram medför ansvar och skade-ständsskyldighet
endast när gärningen innefattar yllrandefrihelsbrott. Vad som sagts nu gäller
även förverkande av egendom och annan särskild rättsverkan av brott.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
yllrandefrihelsbrott i radioprogram avses i denna lag framställning eller
offentliggörande, som enligt 7 kap. 4 eller 5 § tryckfrihetsförordningen
skulle ha varit att anse som tryckfrihetsbrott, om gärningen begåtts genom
tryckt skrift. Yllrandefrihetsbroll föreligger endast om programmet blivit
sänt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelse i brottsbalken eller annan lag om påföljd för
brott, som avses i 7 kap. 4 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen, eller om förverkande
av egendom eller annan särskild rättsverkan av sådant brott gäller även när
brottet är atl anse som yllrandefrihetsbroll i radioprogram.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
yllrandefrihelsbrott i radioprogram avses i denna lag framställning eller
offentliggörande, som enligt 7 kap. 4 eller 5 § tryckfrihetsförordningen
skulle ha varit att anse som tryckfrihetsbrott, om gärningen begåtts genom
tryckt skrift. Som yllrandefrihelsbrott i radioprogram anses också sådan olaga
våldsskildring i rörliga bilder som avses i 16 kap. 10 b § brottsbalken.
Yllrandefrihetsbroll föreligger endast om programmet blivit sänt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelse
i brottsbalken eller annan lag om påföljd för brotl, som avses i andra stycket,
eller om förverkande av egendom eller annan särskild rättsverkan av sådant
brott gäller även när brottet är atl anse som yttrandefrihetsbrott i radioprogram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Justitiedepartementet</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:15i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27
november 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande; statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden
Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Bodström, Dahl, Hellström, Wickbom,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande; statsrådet Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss om förstärkt grundlagsskydd för
yttrandefriheten, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vårt land har friheten att yttra sig i tryckt skrift etl
särskilt starkt grundlagsskydd. Sedan år 1810 har vi fortlöpande haft en
särskild tryckfrihetsförordning av grundlags karaktär. Den nu gällande
tryckfrihetsförordningen (TF) är frän år 1949.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den växande betydelsen av andra medier än del tryckta
ordet, såsom radio och TV. har aktualiserat frågan om alt utvidga de
grundlagsfästa garantierna för yttrandefriheten till nya områden. Dessa medier
har i dag ett mera begränsat grundlagsskydd genom regeringsformen (RF). Även i
övrigt har en översyn av gällande regler om yttrandefriheten i massmedier med
tiden blivit aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer i nästa avsnitt att närmare redogöra för det
reformarbete som har pågått på detta område. Jag nöjer mig därför nu med att
nämna att detta arbete senast har bedrivits i en kommitté som tillkallades år
1977 av chefen för juslitiedeparlementet efter bemyndigande av regeringen. Kommittén
antog namnet ytirandefrihetsutredningen (YFU) och har som ledamöter haft
chefredaktören Hans Schöier, ordförande, författaren Anders Ehnmark,
riksdagsledamoten Bertil Fiskesjö, informationschefen Anders Ljunggren samt
riksdagsledamöterna Lisa Mattson, Olle Svensson, Per Unckel och - fr. o. m. den
20 december 1982 - Lars Hedfors.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU avlämnade i augusti 1979 ett delbetänkande (SOU
1979:49) Grundlagsskyddad yttrandefrihet. Detta belänkande var avsett som ett
underlag för debatt i frågan om hur grundlagsskyddet för yttrandefriheten
skulle förstärkas. Det blev föremål för en omfattande remissbehandling.
Yttrandena finns sammanställda i departementspromemorian (Ds Ju 1980:5)
Remissyttranden över yttrandefrihetsutredningens betänkande (SOU 1979:49)
Grundlagsskyddad yttrandefrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU avlämnade därefter i januari 1984 betänkandet (SOU
1983:70) Värna yttrandefriheten, som innehåller förslag lill en ny
yttrandefrihetsgrundlag saml förslag till ändringar i TF och RF. Den nya
grundlagen bygger pä de bärande principerna i TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU;s sammanfattning av innehållet i belänkandet bör fogas
lill proto-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kollet i detta ärende som bilaga I. De av YFU framlagda
lagförslagen bör Prop. 1986/87:151 fogas till protokollet som bilaga 2.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna bör
fogas som bilaga 3 till protokollet i detta ärende. Även dessa remissvar har
sammanställts i en departementspromemoria (Ds Ju 1985:4) Remissyttranden över
yttrandefrihelsulredningens betänkande (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avser atl nu ta upp frågan om ett förstärkt
grundlagsskydd för yttrandefriheten. Jag kommer också alt behandla vissa andra
frägor som har samband med denna fråga. Först bland dessa frågor vill jag nämna
etl förslag lill ändring i TF som har en viss anknytning till de förslag som
YFU har lagt fram men som har utretts särskilt. Del gäller en utvidgad tillämpning
hos enskilda rättssubjekt av den princip om allmänna handlingars offentlighet
som f. n. gäller hos myndigheter och andra offentligrättsliga organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I april 1978 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för
kommundepartementet att tillkalla en kommitté för att utreda frågor om
kommunala företag m.m. Kommittén, som antog namnet kommunalföretagskommit-lén
(ledamöter: regeringsrådet Gustaf Petrén, ordförande, kommunalrådet Axel
Gisslen och riksdagsledamoten Stig Josefson), avlämnade i november 1983 sitt
slutbetänkande (SOU 1983:61) Handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs sammanfattning av innehållet i betänkandet bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4. Kommitténs förslag till lag
om ändring i TF, lag om allmänna handlingars offentlighet hos andra organ än myndigheter
och lag om ändring i sekretesslagen (1980; 100) m.fl. lagförslag bör fogas
till protokollet som bilaga 5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna bör fogas som bilaga 6 till protokollet i detta ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom
jusliliedepartemenlel och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr
3500-83).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslutade år 1984 att överlämna betänkandet,
såvitt angår frågan om tillämpning av offentlighetsprincipen hos privaträttsliga
organ med kommunala förvaltningsuppgifter, till stal-kommunberedningen (C
1983:02). Beredningen har i juni 1985 avgett betänkandet (Ds C 1985:13)
Kommunala förelag. I betänkandet har beredningen lagt fram förslag i denna
delfråga. Belänkandet har remissbehandlats och övervägs f. n. inom
civildepartementet. Jag tar i det följande inte upp den frågan till särskild
behandling ulan begränsar mig i denna del till frågor som rör offentlighetsprincipen
hos privata organ med statliga förvaltningsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justitieombudsmannen Holstad (JO) har i december 1984 lill
justitiedepartementet för kännedom överlämnat ett beslut som bl. a. rör
skyddet för den som anskaffar uppgifter för offentliggörande i massmedierna. JO
anser atl det kan finnas skäl för statsmakterna all i lämpligt sammanhang överväga
om inte en författningsändring behövs. Svenska journalistförbundet har i
januari 1985 kommit in med en skrivelse föranledd av JO-beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dalainspektionen har i maj 1984 kommit in med en skrivelse
angående<br>
förhållandel mellan kreditupplysningslagen (1973:1173) och TF. Justilie-<br>
kanslern (JK), Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt. Soliditet AB, AB</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svensk
upplysningstjänst och Upplysningscentral UC AB har yttrat sig Prop.
1986/87:151 över skrivelsen. Yttrandena finns tillgängliga i det ärendet (Dnr
1335-84).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen bör nämnas att det till justitiedepartementet
från enskilda personer och organisationer har kommit in ett stort antal olika
skrivelser med anknytning lill YFU;s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fortsättningen redogör jag först korlfallat för gällande
rätt och reformarbetet (avsnitt 2). Därefter diskuterar jag behovet av ett
förstärkt grundlagsskydd för yttrandefriheten samt den principiella
utformningen och omfattningen av elt sådant skydd. Jag diskuterar också vilken
grundläggande lagteknisk lösning som bör väljas (avsnitt 3.1 och 3.2).
Därefter presenterar jag mina överväganden och förslag under sex huvudrubriker
med utgångspunkt i de grundläggande principerna inom det tryckfrihets-rättsliga
systemet, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>censurförbudet
(avsnitt 3.3)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>etableringsfriheten
(avsnitt 3.4)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det speciella
ansvarighetssystemet (avsnitt 3.5)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den särskilda
regleringen av yttrandefrihetsbrotten (avsnitt 3.6)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skyddet för
meddelare m. fl. (avsnitt 3.7)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den särskilda
rättegångsordningen (avsnitt 3.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sist i den allmänna motiveringen lar jag upp frågan om
handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet (avsnitt 3.9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Gällande rätt och reformarbetet m. m. </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.1 Gällande grundlagsregler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En översikt av regelsystemet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan i den inledande bestämmelsen i RF slås fast alt en
fri åsiktsbildning är en av grundvalarna för den svenska folkstyrelsen. Den
fria åsiktsbildningen skyddas framför allt genom bestämmelserna om de
grundläggande medborgerliga fri- och rättigheterna i 2 kap. RF. Det skydd som
dessa bestämmelser ger har byggts ut och förstärkts genom grundlagsändringar
åren 1976 och 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna intar
yttrandefriheten och informationsfriheten en central ställning.
Yttrandefriheten beskrivs i 2 kap. 1 § RF som en frihet all i tal, skrift eller
bild eller pä annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och
känslor. Informationsfriheten anges på motsvarande sätt bestå i frihet att
inhämta och motta upplysningar saml all i övrigt la del av andras yttranden.
Liksom flertalet andra fri- och rättigheter i 2 kap. RF är medborgarna
tillförsäkrade dessa friheter gentemot "del allmänna", och inle
gentemot andra enskilda. Yttrandefriheten och informationsfriheten kan
begränsas genom lag inom vissa ramar som anges främst i 2 kap. 12 och 13 §§ RF.
Det finns ett särskilt kvalificerat beslutsförfarande som kan tillämpas i
riksdagen när sådana begränsningar är aktuella (2 kap. 12 § tredje- femte
styckena RF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan lång tid tillbaka har det tryckta ordet en
dominerande ställning när<br>
del gäller förutsättningarna för en allsidig upplysning och opinionsbildning.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tryckfrihetens
grundläggande betydelse för en fri samhällsdebatt och ett Prop. 1986/87:151
fritt samhällsskick har föranlett lagstiftaren att omgärda de tryckta skrifterna
med ett särskilt starkt rättsligt skydd. Tryckfriheten skyddas mot ingrepp från
del allmänna genom detaljerade bestämmelser i TF. Beträffande tryckfriheten
hänvisar 2 kap. 1 § RF därför till TF, som också innehåller bestämmelser om
allmänna handlingars offentlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
alt TF är en grundlag ger den utförliga regleringen där etl gott skydd för det
tryckta ordet. Elt utmärkande drag för en grundlag är ju att den kan ändras
endast genom likalydande beslut vid två riksmöten med nyval emellan. När en
vanlig lag skall ändras räcker det att riksdagen beslutar om ändringen vid ett
tillfälle. Förfarandet vid ändring av en grundlag ger en särskild stabilitet åt
de gällande bestämmelserna och utgör ett skydd mot förhastade ändringar l.ex.
på grund av tillfälliga opinionsvindar. Väsentligt är också att
grundlagsbestämmelser är överordnade bestämmelser i vanlig lagstiftning och
således i princip har företräde vid eventuella lagkonflikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttrandefriheten
i övrigt skyddas visserligen också av grundlagsbestämmelser. Men del skyddet
består som antytts av färre och mera allmänt hållna bestämmelser i RF. För
främst radio och TV är grundlagsskyddet dessutom kompletterat med bestämmelser
i vanlig lag. Det råder alltså en viktig skillnad i del rättsliga skyddet för
yttrandefriheten. Friheten att yttra sig i tryckta skrifter kan begränsas bara
genom ändringar i TF. När det gäller t. ex. sändningar i radio och TV kan
yttrandefriheten däremot begränsas genom ändringar i vanlig lag inom de ramar
RF anger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tryckfrihetens
syfte</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tryckfrihetens
syfte är enligt 1 kap. 1 § andra stycket TF att säkerställa elt fritt
meningsutbyte och en allsidig upplysning. Genom bestämmelserna i TF skyddas i
första hand den fria debatten och det fria informationsflödet i olika
samhällsfrågor. Men skyddet är inle begränsat lill detta område. Friheten atl
yttra sig i tryckta skrifter gäller "vad ämne som helst". Detta
innebär att t. ex. religiösa, konstnärliga och vetenskapliga framställningar
omfattas av skyddet lika väl som framställningar av ren underhållningskaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
TF skyddas tryckta skrifter och skrifter som har framställts på elt jämförbart
sätt, om vissa förutsättningar är uppfyllda (1 kap. 5 §). TF är exklusiv i den
meningen atl bara ingripanden som har stöd i grundlagen får göras mot tryckta
skrifter. En viss begränsning i skyddet är dock att ingripanden som inte
grundas pä "missbruk av tryckfriheten" är tillåtna vid sidan av TF (1
kap. 3 §). Om en tryckt skrift används som ett led i t. ex. ett bedrägeribrotl,
kan gärningen sålunda beivras utan att del finns något särskilt stöd för detta
i TF. Likaså anses ingripanden i viss utsträckning kunna göras mot kommersiell
reklam, även utan att det finns någon bestämmelse i TF som uttryckligen
tillåter det (se dock 1 kap. 9 § 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyddet
för det tryckta ordet mot ingrepp frän del allmännas sida bygger<br>
på vissa grundläggande principer. Det finns särskilda bestämmelser i TF<br>
om censurförbud, etableringsfrihet, etl speciellt ansvarssystem med ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ensamansvar,
en särskild och uttömmande reglering av iryckfrihelsbrot- Prop. 1986/87:151
ten, skydd för meddelare m.fi. genom ansvarsbegränsning och anonymitetsskydd
och en särskild rättegångsordning i tryckfrihetsmål med bl. a. jury.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Censurförbudet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av tryckfrihetens viktigaste principer är
censurförbudet. Av bestämmelserna i 1 kap 2 § TF följer att det allmänna inte
får förhandsgranska en skrift som skall tryckas. Det allmänna får inte heller
ulan stöd av bestämmelserna i TF hindra en skrifts mångfaldigande, utgivning
eller spridning pä grund av skriftens innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etableringsfriheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett grunddrag i tryckfriheten är enligt 1 kap. 1 § andra
stycket TF att alla har frihet att i tryckt skrift framföra tankar och åsikter,
offentliggöra innehållet i myndigheternas allmänna handlingar saml meddela
uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst. Vidare följer av 4 kap. 1
§ TF att etableringsfrihet gäller för den som vill framställa tryckta skrifter.
I 6 kap. finns motsvarande bestämmelser om rätlen att sprida tryckta skrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det speciella ansvarighetssystemet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det speciella systemet med ett principiellt ensamansvar
utgör också etl skydd för tryckfriheten. Ansvarighetssyslemet innebär enligt 8
kap. TF atl endast en person normall är slraffrättsligt ansvarig för vad som
trycks i en skrift. Ansvaret vilar i första hand på en särskilt utsedd
utgivare, om det är en periodisk skrift enligt 1 kap. 7 § TF, och i andra fall
på författaren (8 kap. 1 och 5 §§ TF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som är slraffrättsligt ansvarig har i allmänhet också
enligt </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. TF det skadeständsrältsliga
ansvaret även om han delar det med andra personer, t. ex. med ägaren till en
periodisk skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med ensamansvaret följer också i princip en frihet från
slraffrättsligt ansvar för den som har medverkat till en skriftlig
framställning, t. ex. genom tryckning, utgivning eller spridning. I
undantagsfall kan dock ansvar utkrävas av personer som har medverkat till en
framställning i tryck enligt bestämmelserna i 7 kap. 3 § TF och 11 kap. 1 §
tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den särskilda regleringen av iryckfrihelsbrotten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett inslag i skyddet för tryckfriheten är att ingripanden
på grund av missbruk av tryckfriheten får ske bara om tryckfrihetsbrott
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns tvä olika slags tryckfrihetsbrott; otillätet
yttrande (7 kap. 4 § TF) och otillätet offentliggörande (7 kap. 5 § TF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som otillätet yttrande i tryckt skrift anses gärningar som
är straffbara på<br>
grund av yttrandenas innehåll. Gärningarna anges genom att rekvisiten för<br>
motsvarande brott i brottsbalken (BrB) återges i TF. Det är fråga om<br>
högförräderi, uppvigling och andra liknande brott samt hets mot folkgrupp,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ärekränkning
och barnpornografibrott. För straffbarhet krävs att gärning- Prop.
1986/87:151 en är kriminaliserad också i vanlig lag, dvs. i praktiken BrB.
Genom detta krav på dubbel straffbarhel uppnås den värdefulla effekten att det
straffbara området inte kan utvidgas iitan grundlagsändring men däremot inskränkas
redan genom en ändring i vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som otillåtet offentliggörande straffbeläggs i första hand
offentliggörande av uppgifter rörande förhållanden, vilkas röjande skulle
enligt lag innefatta brott mot rikets säkerhet, l.ex. obehörig befattning med
hemlig uppgift. Bestämmelsen omfattar vidare uppsåtligt offentliggörande av allmänna
handlingar som är hemliga samt brott mot tystnadsplikt i vissa fall. Ansvar för
otillåtet offentliggörande kan utkrävas bara om gärningen också är straffbar
enligt vanlig lag. I 7 kap. 5 § TF saknas dock motsvarighet till de detaljerade
brotlsbeskrivningar som finns i 7 kap. 4 §. Vad som skall anses som elt
otilläiet offentliggörande bestäms därför i ganska stor mån av regler i vanlig
lag. Av särskilt stor betydelse i detta sammanhang är sekretesslagen, som anger
både vilka allmänna handlingar som är hemliga och i vilka fall tystnadsplikter
inte får brytas av meddelare m.fl. Det straffbara området kan här vidgas redan
genom en ändring i BrB eller i nägon annan vanlig lag. Någon grundlagsändring
är alltså inte nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I TF regleras också exklusivt när en tryckt skrift får tas
i beslag eller konfiskeras. Även utkrävande av skadeståndsansvar för missbruk
av tryckfriheten fordrar stöd av bestämmelserna i TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyddeiför meddelare m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Var och en har enligt 1 kap. 1 § tredje stycket TF frihet
att till författare, utgivare, redaktioner och nyhetsbyråer lämna meddelanden
för offentliggörande i tidningar och andra tryckta skrifter. Dessutom är
enligt paragrafens fjärde stycke den skyddad från påföljder som anskaffar
sädana uppgifter och underrättelser för att själv offentliggöra dem eller för
atl lämna elt sådant meddelande som nyss har nämnts. Inga andra begränsningar i
dessa rälligheter gäller än de som är tillåtna enligt TF (jfr dock I kap. 9 § 3
TF). I 7 kap. 3 § och 11 kap. 1 § TF finns angivet i vilka fall meddelare och anskaffare
kan fällas till ansvar för att de har lämnat resp. anskaffat uppgifter för
publicering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytteriigare etl grunddrag i skyddet av tryckfriheten är
bestämmelserna i 3 kap. TF om räll lill anonymitet för författare lill tryckta
skrifter och för dem som lämnar uppgifter för publicering i sådana.
Anonymitetsskyddet innebär också att en myndighet i princip inte får
efterforska vem som har lämnat uppgifterna annat än när ett ingripande mot
denne är tillätet enligt TF. Avsikten med dessa bestämmelser är att ingen skall
behöva avstå från att vidarebefordra information till bl. a. pressen på grund
av rädsla för repressalier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den särskilda rättegångsordningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För tryckfrihetsmål, till vilka räknas främst mål om
ansvar för tryckfrihets-<br>
brott, gäller en särskild rättegångsordning som också den utgör ett skydd<br>
för tryckfriheten.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tryckfrihetsmålen
är till stor del undantagna från den vanliga polis- och Prop. 1986/87:151
åklagarorganisalionens verksamhet. I stället är JK i princip ensam åklagare.
Endast JK får inleda förundersökningar i fråga om iryckfrihetsbrott (9 kap. 2
§TF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tryckfrihetsmål
handläggs i första instans av vissa tingsrätter, s. k. tryckfrihetsdomstolar, i
regel en i varje län (12 kap. 1 § första stycket TF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mål om ansvar för tryckfrihelsbrolt prövar i princip en jury bestående av valda
lekmän frågan om en skrift är brottslig. Tanken bakom jurysystemet är atl
lekmännen i jämförelse med juristdomare antas vara friare i sin bedömning till
förmån för tryckfriheten. Om juryn friar från ansvar är juryns utslag
slutgiltigt. Konstaterar däremot juryn alt innehållet eller offentliggörandet
är brottsligt prövas ansvarsfrågan av juristdomare. Dessa kan fria eller
fälla. Deras dom kan överklagas i vanlig ordning till högre instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
betydelse för tryckfrihetsmålen är också den s. k. instruktionen i 1 kap. 4 §
första stycket TF. Det följer av instruktionen all de som dömer över missbruk
av tryckfriheten skall ha i minnet att tryckfriheten utgör en grundval för etl
fritt samhällsskick och därför mera bör fästa uppmärksamheten på ämnets och
tankens än på uttryckets lagslridighet. Vidare bör de dömande mera ta hänsyn
till syftet än till framställningssättet. Slutligen understryks i instruktionen
att rätten vid ivivelsmål hellre bör fria än fälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Det rättsliga skyddet i vanlig lag för övriga
uttrycksformer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
grundlagsreglering, som motsvarar den som finns i TF för tryckta skrifter,
finns inte för övriga uttrycksformer. För vissa medier ges dock i vanlig lag
etl skydd som påminner om det tryckfrihetsrältsliga. Detta gäller för radio-
och TV-sändningar från Sveriges Radio-koncernen, lokala kabelsändningar av
radio- och TV-program och radiosändningar i närradion. Ett liknande regelsystem
finns också för radio- och kassettidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
8 § radiolagen (1966:755, omtryckt 1972:240) finns ett censurförbud som gäller
rundradiosändningar och som motsvarar det i TF. Pä i stort sett samma sätt som
i TF finns det regler om ensamansvar, en särskild reglering av
ytlrandefrihetsbrolt, elt meddelarskydd och en särskild rättegångsordning.
Bestämmelserna finns i radioansvarighetslagen (1966:756), i lagen (1985:1057)
om ansvarighet för lokala kabelsändningar, lagen (1982:460) om ansvarighet för
närtadio och lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och kassettidningar
(omtryckt 1985:373). Dessa lagar bygger pä TF:s regelsystem och hänvisar i stor
utsträckning till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig skillnad mellan denna radiorättsliga reglering och TF är att någon
etableringsfrihet inte gäller. Enligt 5 § radiolagen krävs det i princip
tillstånd för att sända radioprogram i rundradiosändning från sändare här i
landet. Särskilda regler om sådant tillstånd finns i lagen (1985:677) om lokala
kabelsändningar (omtryckt 1985:1056), närradiolagen (1982:459), lagen
(1981:508) om radiotidningar och lagen (1986:3) om rundradiosändning av
finländska televisionsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
reglering efter mönster frän TF saknas för t. ex. filmer, videogram,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>grammofonskivor
och inspelade ljudkassetter (bortsett frän de nyss Prop. 1986/87:151 nämnda
kassettidningarna). Om sådana upptagningar spelas upp vid en allmän sammankomst
finns del visserligen ett visst skydd utöver det som enligt RF gäller
yttrandefriheten i allmänhet. RF ger nämligen snävare ramar för begränsningar i
mötesfriheten, som omfattar också dessa situationer, än för begränsningar i
yttrandefriheten (2 kap. 14 S första stycket RF). Den närmare regleringen av
mötesfriheten finns emellertid i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster där
del bl. a. föreskrivs om tillståndsplikt för allmänna sammankomster pä
allmänna platser. För biograffilmer och videogram som är avsedda för offentlig
förevisning finns det vidare bestämmelser om förhandsgranskning i förordningen
(1959:348) med särskilda bestämmelser om biografföreställningar m. m.
(biografförordningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns inle heller något särskilt regelsystem som avser teaterföreställningar,
utställningar eller demonstrationer och liknande allmänna sammankomster utöver
lagen om allmänna sammankomster. Allmänna bestämmelser, t. ex. i BrB, reglerar
därför yttrandefriheten i dessa uttrycksformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Lagstiftningsarbetet på området</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppdraget
alt utreda en utvidgning av del grundlagsskydd som finns för tryckta skrifter
lill alt omfatta också yttranden i andra former gavs först till
massmedieutredningen (MMU) som tillkallades år 1970. Utredningen avlämnade i
juli 1975 sitt huvudbetänkande (SOU 1975:49) Massmediegrundlag. Betänkandet
innehöll förslag till en ny grundlag, massmediegrundlagen, avsedd att ersätta
TF. I den nya grundlagen ingick bl. a. bestämmelser om yttrandefriheten i
tryckta och vissa andra skrifter, i radio och TV och i film.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU;s
belänkande remissbehandlades. En utförlig sammanställning av remissyttrandena
upprättades inom justitiedepartementet och offentliggjordes särskilt (Ds Ju 1976:2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
att ge ett grundlagsskydd av det slag som återfinns i TF också till andra
medier än tryckta skrifter mottogs myckel positivt både av remissinstanserna
och i den allmänna debatten. MMU;s förslag utsattes emellertid för kritik i
främst två hänseenden. Den första frågan gällde urvalet av medier som skulle
omfattas av det särskilda grundlagsskyddet. Från etl par häll anfördes sålunda
att radio och TV borde hållas utanför detta åtminstone till dess resultatet av
den då pågående radioutredningens arbete förelåg. Å andra sidan hävdade
åtskilliga remissinstanser atl grundlagsregleringen borde få etl avsevärt
vidgat tillämpningsområde. Sådana medier som fono-gram, videogram,
utställningar, teaterföreställningar och demonstrationer nämndes. Den andra punkten
i förslaget som särskilt drabbades av kritik avsäg rättegångsordningen i
yttrandefrihetsmål. Ett stort antal remissinstanser ville inte godta MMU;s
förslag alt del skulle inrättas en för hela riket central
yttrandefrihetsdomstol.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kritiken mot MMU;s förslag
ledde lill att frågan om en mera genomgri<br>
pande reform på detta område ansågs böra anslå. På grundval av förslaget<br>
genomfördes emellertid under år 1976 en omfattande partiell reform av TF.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl. a. utvidgades TF;s tillämpningsområde till att i
princip avse också Prop. 1986/87:151 skrifter som har mångfaldigats genom
stencilering. fotokopiering eller liknande förfarande. Vidare förstärktes
skyddet för dem som anskaffar eller meddelar uppgifter för offentliggörande i
tryckt skrift. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 1978 (prop.
1975/76:204, KU 54, rskr. 394, KU 1976/77; 1, rskr. 2, SFS 1976:955).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsmakternas ställningstagande till MMU;s förslag
innebar inle att planerna på en ny grundlag av TF:s typ men med vidare syftning
skrinlades. Enligt elt uttalande i propositionen med förslaget till partiell
reform av TF (prop. 1975/76:204 s. 38) hade skälen för en sädan grundlag efter
hand snarare vunnit i styrka. En proposition i ämnet borde emellertid föregås
av ytterligare utredning i en parlamentariskt sammansatt kommitté. Del var mot
denna bakgrund som YFU tillsattes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av de frågor som har behandlats av YFU är frågan om
åtgärder mot våldsskildringar i filmer och videogram. YFU har i sitt
huvudbetänkande bl. a. föreslagit att förhandsgranskning av filmer och
videogram i fortsättningen skall ske i begränsad utsträckning. Utredningens
förslag i denna del utsattes emellertid för betydande kritik. Då det ansågs
angelägel att så snart som möjligt komma till rätta med vissa ölägenheter som var
förenade med de då gällande reglerna om ingripanden mot våldsskildringar i
videogram lade regeringen i november 1984 fram en proposition (prop.
1984/85:83) med förslag till en ändring av övergångsbestämmelserna till lagen
(1976:871) om ändring i regeringsformen. Därigenom blev del möjligt alt införa
bestämmelser om förhandsgranskning av videogram som skall visas offentligt. I
januari 1985 lade regeringen fram en proposition om åtgärder mot
våldsskildringar i videogram (prop. 1984/85:116).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna ändringarna antogs av riksdagen och trädde i
kraft den 1 januari 1986 (KU 1985/86:11, rskr. 40, SFS 1985:990). De innebär i
korthet atl även videogram som visas offentligt skall vara förhandsgrans-kade.
Undantag görs för vissa typer av visningar vid varumassor, utställningar eller
sporlevenemang. Vidare har en möjlighet till frivillig granskning av videogram
som sprids på annal sätt än genom offentlig visning införts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare bemyndigade regeringen i maj 1985 statsrådet
Göransson att tillkalla en särskild utredare för att utreda frågor om åtgärder
mot våldsskildringar i inspelningar av rörliga bilder (dir. 1985:29).
Bakgrunden till detta var att regeringen ansåg att de starkt delade meningar
som hade kommit till uttryck i frågan om förhandsgranskning av filmer och videogram
kunde ses som ett uttryck för oro och osäkerhet inför den snabba framväxten av
nya medier för spridning av program med rörliga bilder. Del ansågs därför
angeläget att dessa frägor gavs en mer ingående belysning än som hittills
skett. Utredningsarbetet kan beräknas pågå åtminstone till halvårsskiftet 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sammanhanget bör nämnas att föredragande statsrådet i
den proposi<br>
tion i vilken regeringen lade fram förslag till lag om lokala kabelsändningar<br>
anförde att det kunde bli nödvändigt att göra ändringar i den lagen efter<br>
förhållandevis kort lid. Ändringar kunde också aktualiseras i samband med<br>
beredningen av YFU:s betänkande Värna yttrandefriheten (prop.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85:199 s. 18 f). Uttalandet lämnades utan erinran av
riksdagen (KU Prop. 1986/87:151 1984/85:37 s, 7, jfr KU 1985/86:7 s. 8 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anslutning till atl regeringen fattade beslut om
propositionen bemyndigades statsrådet Göransson atl tillkälla en särskild
utredare för att företa en översyn av den radiorätlsliga lagstiftningen (dir.
1985:21). Utredaren, som arbetar under beteckningen radiolagsutredningen (U
1985:05), avlämnade i slutet av 1985 delbetänkandet (Ds U 1985:12)
Kabelsändningarna och videocensuren. Efter remissbehandling har betänkandet
lagts till grund för prop. 1985/86:109 om ändring i radiolagen m.m.
Propositionen behandlas f. n. av riksdagen. Utredningen har nyligen fåft
tilläggsdirektiv (dir. 1986:3). Utredningsarbetet väntas pågå under hela år
1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Allmän motivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Mina allmänna utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett samhällsskick som bygger på fri åsiktsbildning är
det en gaindläggan-de förutsättning alt det råder en vidsträckt yttrandefrihet.
Sedan länge har den svenska rättsordningen gett samhällsmedlemmarna slora
möjligheter att uttrycka sina åsikter och meddela upplysningar i olika frågor
utan risk för ingripanden från myndigheternas sida. Under lång lid har
tryckfriheten som en central del av yttrandefriheten haft ett särskilt skydd
genom 1949 års TF och dess föregångare. Yttrandefriheten i övrigt var länge
reglerad bara i vanlig lag, men ett grundlagsskydd infördes på detta område
genom 1974 års RF. Härigenom har denna frihet pä ett annat sätt än tidigare
kommit till ett positivt uttryck i rättsordningen. Det framgår sålunda direkt
av RF att yttrandefriheten gäller, om det inle finns särskilda lagbestämmelser
som begränsar den. Grundlagsskyddet för yttrandefriheten och övriga
grundläggande fri- och rättigheter har sedan byggts ut och förstärkts genom
reformer under 1970-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parallellt med del arbete att förslärka grundlagsskyddet
för bl. a. yttrandefriheten som nu har nämnts har man sökt skapa elt
grundlagsskydd efter mönster av TF också för andra uttrycksformer än tryckta
skrifter. MMU;s utredningsarbete omfattade inte bara tryckta skrifter utan även
andra medier. Utredningens förslag ledde visseriigen till relativt omfattande
grundlagsändringar angående tryckfriheten år 1976, men ändringarna avsåg
enbart tryckta skrifter. Frågan om ett grundlagsskydd för andra medier har
därefter utretts av YFU som har lagt fram förslag som har fått ett övervägande
positivt mottagande av remissinstanserna. Förslaget går främst ut på att del i
en ny yltrandefrihetsgrundlag skall ges ett grundlagsskydd som motsvarar TF;s
och som gäller radio och TV, film och videogram m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det omfattande arbete på alt bygga ul och förstärka
grundlagsskyddet<br>
för de medborgerliga fri- och rättigheterna som jag nu har berört har inte<br>
varit betingat av atl det har funnits sådana inskränkningar i fri- och rättig<br>
heterna att reformer av det skälet har varit behövliga. Tvärtom har det<br>
varit en utgångspunkt i arbetet att det bara i undantagsfall har behövts</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förbättringar av rättighelsskyddei under normala
förhållanden. Att riksda- Prop. 1986/87:151 gen i lider av inre och yttre lugn
skulle missbruka sina beslutsbefogenheter framstår nämligen som höggradigt
osannolikt. Man måste emellertid räkna med möjligheten all del demokratiska
styrelseskicket med ett fritt och öppet samhälle kan komma atl hotas av
antidemokratiska och yttrandefrihetsfientliga rörelser inom landet eller t.
ex. i tider av krigsfara utsättas för påfrestningar till följd av tryck
utifrån. Det är främst i sådana lägen som etl förstärkt grundlagsskydd för fri-
och rättigheterna kan vara en värdefull tillgång. Del kan konstaleras all 1949
års TF delvis har fåll sin utformning mot bakgrund av de erfarenheter som
gjordes under andra världskriget. Som YFU uttrycker det är del i de extrema
lägena och de obestämda mellanlägena som det är särskilt viktigt att
förutsättningarna för alt försvara yttrandefriheten finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdet av en vidsträckt yttrandefrihet är oomtvistligt.
Givetvis är det elt utomordentligt starkt önskemål att den yttrandefrihet som
råder i vårt land har etl så bra grundlagsskydd som möjligt mot ingrepp, och då
särskilt mot åtgärder från det allmännas sida. Jag delar därför YFU;s och
remissinstansernas uppfattning atl grundlagsskyddet för yttrandefriheten bör
förslärkas. Diskussionen bör enligt min mening koncentreras till frågan om
vilken omfattning och utformning skyddet bör ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jag går in närmare på denna fråga vill jag ange
några principiella synpunkter som bör vara vägledande när man överväger hur man
skall åstadkomma en utvidgad grundlagsreglering av yttrandefriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt för mina överväganden är att TF ger elt
mycket gott skydd åt tryckfriheten. De förslag som gäller ändringar av denna
grundlag avser inle heller de bärande principerna utan snarast kompletteringar
och justeringar av skyddet. Del finns alltså frän dessa synpunkter ingen anled
ning överväga att ersätta TF med någon ny grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I delta sammanhang vill jag också beröra en fråga som både
YFU och vissa remissinstanser har tagit upp, nämligen risken för atl etl
förstärkt grundlagsskydd som utformas efter mönster av TF och som gäller andra
uttrycksformer än tryckta skrifter skulle försvaga TF;s skydd. Det är för mig
en given förutsättning all grundlagsskyddet för tryckfriheten inte får
försvagas därför att andra uttrycksformer ges ett liknande skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är självklart en önskan att grundlagsskyddet för
yttrandefriheten i alla uttrycksformer förstärks. Den särskilda
grundlagsregleringen av tryckfriheten är delvis historiskt betingad. Det kan
likväl hävdas att det är berättigat atl också i fortsättningen ge tryckfriheten
en särställning. Rent principiellt går det dock numera knappast att tillmäta
vissa medier eller uttrycksformer i övrigt en helt annan betydelse från
yttrandefrihetssynpunkt än andra. A andra sidan kan man inle blunda för att
skälen för att förstärka grundlagsskyddet för olika uttrycksformer kan variera
i styrka alltefter den användning som uttrycksformerna har. Det ter sig mera
angeläget att skydda t. ex. yttranden som är en del av flödet av information
och åsikter i samhället än yttranden som är av mindre betydelse från allmän
synpunkt och mindre utsatta för risken av ingripanden från samhällets eller
enskildas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan utgångspunkt för de fortsatta övervägandena är
atl grundlags-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>formen i
sig sätter vissa gränser för den räckvidd som särskilda skyddsregler i
grundlag för olika uttrycksformer rimligen kan få. Uppenbart är sålunda att det
både såvitt gäller tryckta skrifter och i fråga om andra uttrycksformer måsle
krävas särskilda skäl för att i grundlag reglera förhållandet mellan enskilda
och inte som nu i princip ge skydd enbart gentemot ingrepp från del allmännas
sida. Jag tar upp denna fråga i avsnitten 3.2.2 och 3.7.1.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ytterligare
en principiell ståndpunkt som jag vill redovisa nu är att det är viktigt att
grundlagsskyddet ges en sådan utformning alt reglerna blir tillräckligt klara
för att inte vålla tillämpningsproblem för myndigheter och enskilda. Det har
varit en strävan i reformarbetet på fri- och rättighetsom-rådel att skapa ett
skydd som är så otvetydigt som möjligt och som kan tillämpas av alla de
myndigheter och andra allmänna organ som har att se till att skyddet inte sätts
åsido. Också de som vill utnyttja någon av de fri-och rättigheter som
grundlagen reglerar skall vela vad de har att hälla sig till. Grundlagsregler
som inte tydligt anger var gränserna för rättighets-skyddet går kan vålla mera
skada än nytta. Myndigheter kan komma att gripa in även i fall där skyddet
gäller. Enskilda kan avstå från atl begagna en rättighet som de har för all
vara säkra pä atl hålla sig inom dess gränser. I båda fallen har rättigheten
blivit mer begränsad än nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ställer
man kravet atl grundlagsreglerna till skydd för yttrandefriheten skall vara så
klara som möjligt är det viktigt alt man bedömer skyddsmöjligheterna för varje
uttrycksform för sig. Jag anser därför atl man måste anpassa skyddet till de
olika förutsättningar som gäller för olika sätt atl begagna yttrandefriheten.
Etl så detaljerat grundlagsskydd som det TF ger kan bara skapas för
uttrycksformer som har någorlunda likhet med tryckta skrifter. Vidare medför
ett sådant krav på klarhet i regleringen alt del kan vara svårt att åstadkomma
en mycket långtgående samordning av grundlagsreglerna i fråga om sädana olika
uttrycksformer som skyddet bör omfatta eftersom den ena uttrycksformen skiljer
sig frän den andra. Dessa svårigheter blir större ju fler uttrycksformer man
vill skydda.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Principerna för en förstärkning av grundlagsskyddet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.1 Grundlagsskyddets omfattning i fråga om olika
uttrycksformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Samma slags grundlagsskydd som bestämmelserna i TF ger tryckta
skrifter skall införas också för yttranden som framförs offentligt med hjälp av
vissa andra medier. Skyddet skall omfatta radio- och TV-sändningar, visningar
av filmer, videogram och liknande bildupplagningar, uppspelningar av
grammofonskivor, ljudkassetter och andra ljudupptagningar saml spridning av
ljudupptagningar och upptagningar av rörliga bilder på annat sätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag men ger ett särskilt skydd
också åt sceniska framställningar och utställningar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under
förutsättning att en ansvarig utgivare för föreställningen eller utställ-
Prop. 1986/87:151 ningen har utsetts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: YFU;s förslag har fält ett övervägande
positivt mottagande av remissinstanserna. Nästan alla håller med kommittén om
atl skyddet för yttrandefriheten bör förbättras. Åsikterna går isär om vilka
uttrycksformer som bör fä ett särskilt grundlagsskydd och hur detaljerat det
bör vara för de olika uttrycksformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del remissinstanser anser att grundlagsskyddet inte bör
omfatta yttranden i alla de medier som YFU har föreslagit skall skyddas. Andra
menar alt skyddet inte bör begränsas lill vissa uttrycksformer utan omfatta
offentliga yttranden i alla former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Grundlagsskyddet för
yttrandefriheten i RF omfattar alla uttrycksformer utom dem som skyddas av TF.
Till skillnad mot TF som gäller endast skrifter som trycks och utges, dvs.
lämnas ut för spridning, behandlas i RF på samma sätt både yttranden som görs
offentligt och sådana som görs "privat". Grundlagsskyddet i RF är
alltså enhetligt ulan hänsyn till uttrycksformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En tanke som YFU har diskuterat och som vissa
remissinstanser har fört fram är alt en förstärkning av grundlagsskyddet för
yttrandefriheten borde omfatta alla yttranden som görs offentligt. Vissa av de
principer som ligger lill grund för TF skulle göras tillämpliga på alla
offentliga yttranden medan etl detaljerat syslem som i huvudsak svarar mot TF
skulle införas endast för yttranden i vissa medier. Som jag ser det har YFU
anfört bärande skäl mot en sådan lösning. Dessa kan sammanfallas så all behovet
av en så omfattande reglering är litet eller obefintligt samtidigt som en sädan
skulle leda lill betydande praktiska svårigheter och oklarheter i fråga om skyddets
omfattning. Till detta kommer all man med den antydda lösningen skulle få ett
grundlagsskydd på tre "nivåer"; en detaljerad reglering som den TF
innefattar, nuvarande reglering i RF såvitt gäller "privata" yttranden
och en särskild reglering i fräga om de "offentliga" yttranden som
inte ges etl skydd som motsvarar TF;s. Del säger sig självt alt man med elt så
invecklat regelsystem inte uppnår den klarhet i grundlagsregleringen som bör
eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar därför uppfattningen hos YFU och del stora
flertalet remissinstanser att man inte bör skapa etl särskilt grundlagsskydd
som omfattar alla offentliga yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den inställning som jag sålunda har redovisat hindrar
givetvis inte alt det skydd som RF nu ger både "offentliga" och
"privata" yttranden byggs ut ytterligare som etl komplement till nya
regler som utformas efter mönster av TF och som avser vissa uttrycksformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I elt syslem med skyddsregler pä två nivåer är det en
primär fråga vilka<br>
uttrycksformer som bör ges ett detaljerat skydd av ett sådant slag som de<br>
tryckta skrifterna redan har. YFU har föreslagit att ett enhetligt grund<br>
lagsskydd efter mönster från bestämmelserna i TF skall införas för yttran<br>
den som görs offentliga genom program i eter- eller trådsändningar, ljud<br>
upptagningar, upptagningar av rörliga bilder samt sådana sceniska fram<br>
ställningar och utställningar där man frivilligt har valt att utse en ansvarig<br>
utgivare för framställningen eller utställningen. I stort sett är remissinstan-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>serna ense
med YFU om att ett enhetligt regelsystem efter förebild från TF Prop.
1986/87:151 inle bör gälla för andra uttrycksformer än de nu angivna. De
remissinstanser som är kritiska mot YFU;s förslag har främst invändningar mot
atl en eller flera av dessa uttrycksformer skall omfattas av skyddet. De vill
med andra ord begränsa urvalet av medier ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del vill jag först säga att jag delar
uppfattningen att nian inte bör skydda andra medier än de YFU har föreslagit,
när man skapar ett grundlagsskydd efter TF;s mönster. Det finns knappast några
andra uttrycksformer som är av betydelse i delta sammanhang och som låter sig
inordnas i etl regelsystem av TF;s typ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skillnad frän en del remissinstanser kan jag inle se
några principiella hinder mot att införa ett detaljerat grundlagsskydd för
yttrandefriheten som efter mönster av TF skall gälla för andra medier än
tryckta skrifter. Jag kan hålla med om alt TF i praktiken har gett etl skydd
också åt andra uttrycksformer. Däremot kan jag inte instämma i uppfattningen
att andra medier inte bör ges ett uttryckligt skydd enbart av det skälet att
detta inte kan bli fullt ut lika långtgående som det TF ger. Enligt min mening
är erfarenheterna goda av den reglering som f. n. finns i fråga om yttrandefriheten
när det gäller radio och TV. Man bör därför kunna bygga vidare på denna
reglering, om man vill ge andra medier ett särskilt skydd i grundlag. Om TF
därvid inte ändras i syfte alt anpassa reglerna där till vad som gäller de
andra medierna, finns det enligt min mening inte något underlag för
uppfattningen att TF;s skydd skulle uttunnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de medier som YFU har föreslagit skall bli föremål
för en särskild grundlagsreglering intar eter- och trådsändningar lill
allmänheten i viss mån en särställning. Radio och TV har en funktion i värt
samhälle som har stor betydelse för den fria åsiktsbildningen och deras
genomslagskraft är otvivelaktigt jämförbar med och ibland t.o.m. överlägsen det
tryckta ordets. Det är också dessa medier som redan i dag har ett särskilt
skydd, låt vara alt det är reglerat i vanlig lag och inte i grundlag. Jag anser
övertygande skäl tala för att radio och TV bör omfattas av ett förstärkt
grundlagsskydd. Jag är medveten om alt radio och TV i ett betydelsefullt
avseende skiljer sig från tryckta skrifter genom att det inte råder någon
etableringsfrihet. Utan att vilja föregripa mina överväganden i den frågan
(avsnitt 3.4) vill jag konstatera all del inte heller enligt det förevarande
förslaget förutsätts någon fullständig etableringsfrihet på radio- och
TV-området men att detta inte rimligen bör få hindra att man ändå ger medierna
elt så starkt grundlagsskydd som möjligt. Jag kommer i senare sammanhang
tillbaka lill den närmare avgränsningen av ett sädant skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det torde
vara ovedersägligt att filmer och videogram inte i dag har<br>
samma betydelse för den fria åsiktsbildningen och det fria informationsflö<br>
det som tryckta skrifter, radio och TV. För den konstnärliga och kulturella<br>
yttrandefriheten är de emellertid viktiga medier. Delsamma kan sägas om<br>
fonogrammen, dvs. grammofonskivor, ljudkassetter och andra ljudupptag<br>
ningar. Såväl filmer och videogram som fonogram liknar de tryckta skrif<br>
terna i det alt de innehåller framställningar vilkas innehåll är fixerat i så<br>
måtto att man kan ta del av del i efterhand sedan del har spritts offentligt.<br>
Jag delar därför YFU;s och nästan alla remissinstansers uppfattning att</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>också
dessa medier bör las med i en ny grundlagsreglering av yttrandefri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heten. Jag återkommer till frågan om censur av filmer och
videogram (avsnitt 3.3 och 3.6.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller sceniska framställningar och utställningar
är jag däremot mera tveksam. YFU;s förslag har visserligen allmänt sett fält
ett förhållandevis gynnsamt mottagande under remissbehandlingen. Flera av de
remissinstanser som företräder de aktuella medierna, t. ex. Svenska Riksteatern
och Konstnärernas Riksorganisation, anser emellertid atl dessa inte alls bör
omfattas av grundlagsskyddet. Jag har förståelse för detta. Man kan enligt min
mening inte bortse från att dessa uttrycksformer i viktiga hänseenden skiljer
sig från dem som jag har behandlat förut. De liknar l.ex. demonstrationer och
allmänna sammankomster, som på goda grunder har lämnats utanför YFU;s förslag
lill en ny yltrandefrihetsgrundlag, genom att det finns stort utrymme för
spontana yttranden och improvisationer. Sceniska framställningar lika väl som
utställningar kan ha olika innehåll vid olika tillfällen. Det finns i efterhand
normall ingen särskild dokumentation om vad som har förevarit, och det är inte
rimligt att föreskriva en skyldighet all dokumentera teaterföreställningar och
liknande samt utställningar pä ett sätt som motsvarar den skyldighet som
gäller i fråga om radio- och TV-sändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa svårigheter har också uppmärksammats av YFU, som har
föreslagit ett frivilligt ensamansvar. Det betyder att bara de sceniska
framställningar och utställningar för vilka det har utsetts en utgivare faller
in under det särskilda grundlagsskyddet. YFU har själv pekat på ett problem med
en sådan ordning, nämligen att en meddelares ställning blir osäker. Detsamma
kan sägas om andra medverkande, t. ex. författare, regissörer och skådespelare.
För egen del vill jag också framhålla all del torde vara betydligt svårare att
avgränsa vad som är sceniska framställningar och utställningar från andra
företeelser än det är alt avgöra vad som är tryckta skrifter, radio- eller
TV-sändningar eller filmer, videogram eller fonogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är det av skäl som jag nu har redovisat
inte möjligt alt åstadkomma en grundlagsreglering som är så klar och otvetydig
som krävs. Jag har därför kommit lill slutsatsen alt övervägande skäl talar mot
YFU;s förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis förordar jag alltså atl etl förstärkt
grundlagsskydd efter förebild i TF införs för yttranden som görs offentliga
genom radio-och TV-sändningar, visningar av filmer, videogram och andra
bildupplagningar, uppspelningar av ljudupptagningar samt spridning av bild-
och ljudupptagningar på annat sätt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.2.2
Yttrandefrihetsbegränsande åtgärder av enskilda</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Grundlagsförbudet mot åtgärder som hindrar yttranden skall även i
fortsättningen gälla enbart mot det allmänna. Nägon generell regel om förbud
mot yttrandefrihetsbegränsande åtgärder av enskilda införs alltså inte i
grundlag. Inte heller införs regler som begränsar rätten lill fackliga
slridsälgärder på massmedieområdet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag överensstämmer med mitt.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Alla de remissinstanser som uttalar sig
i denna del är ense om att några nya grundlagsregler inte bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I elt samhälle som värt är det en
förutsättning för en fungerande tryckfrihet inte bara att del allmänna avhäller
sig från all ingripa mot tryckta skrifter utan också atl olika enskilda avstår
från att hindra framställningen, utgivningen och spridningen av tryckta
skrifter. Detsamma kan sägas om andra medier med likartad funktion. Åtgärder
från enskildas sida kan ta sig uttryck i tvång av olika slag i avsikt atl
hindra någon frän alt utnyttja den yttrandefrihet som gäller. Del kan också
vara fråga om olika typer av repressalier eller om åtgärder som tar sikte på
material eller annat som är en förutsättning för att yttrandefriheten skall
kunna utnyttjas. Det kan gälla sådant som alt trycksvärta och papper inle
levereras till en tidning eller all utsändningar av radio- och TV-program
ställs in pä grund av en arbelskonflikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom åtgärder från enskildas sida i praktiken kan ha
samma eller liknande betydelse för yttrande- och informationsfriheten i
samhället som ingrepp från det allmänna är del naturligt alt frågan har lagils
upp om man i grundlagen bör reglera yttrandefrihetsbegränsande åtgärder av
enskilda och inte bara olika former av ingripanden av myndigheter och andra
allmänna organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna frågeställning är inle ny. Redan vid den nuvarande
TF;s tillkomst diskuterades om inle grundlagens förbud mot hindrande åtgärder
(I kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § TF) borde utsträckas till all gälla också till skydd
mot andra enskilda.<br>
1944 års tryckfrihelssakkunniga, vilka lade fram det förslag som låg till<br>
grund för TF (SOU 1947:60), ansåg uppenbart all det kunde föreligga elt<br>
behov av regler lill skydd mot åtgärder av enskilda. Kommittén framhöll<br>
alt enskilda organisationer och sammanslutningar ibland intog en sådan<br>
ställning atl de verksamt kunde hindra tryckning, utgivning eller spridning<br>
av en skrift vars innehåll ansågs misshagligt eller anstötligt. Del borde<br>
enligt kommitténs mening inte vara tillåtet för enskilda att hindra utövan<br>
det av tryckfriheten. Även den principen borde komma till ullryck i grund<br>
lagen (SOU 1947:60 s. 49).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredragande
statsrådet uttalade i propositionen med förslag till TF<br>
stark tvekan om det lämpliga i att göra grundlagens förbud mot hindrande<br>
åtgärder tillämpligt också beträffande enskilda sammanslutningar och per<br>
soner. Visserligen var det i och för sig riktigt att inte heller tvångsåtgärder<br>
från enskilda i syfte atl undertrycka en misshaglig skrift i allmänhet borde<br>
få förekomma. Det uppstod emellertid slora svårigheter alt i lag närmare<br>
ange i vilken omfattning sådana enskilda åtgärder skulle anses rättstridiga.<br>
I praktiken kunde det därför bli vanskligt alt upprätthälla en klar och<br>
otvetydig gräns mellan å ena sidan förbjudna tvångsåtgärder och å andra<br>
sidan tillålen moralisk påverkan. T. ex. åtgärder av ideella föreningar och<br>
andra enskilda sammanslutningar mot skandaltidningar, pornografiska<br>
skrifter o.d. kunde ibland anses mycket berättigade, även om de inte<br>
inskränkte sig till bara ogillande omdömen och uttalanden. Föredraganden<br>
ansåg del därför klokast att inte i TF la upp bestämmelser rörande åtgärder<br>
av enskilda sammanslutningar eller personer; frågan om rätlstridighelen i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1986/87. I saml. N, 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådana åtgärder borde bero av de rättsregler som gäller i
övrigt (prop. Prop. 1986/87:151 1948:230 s. 87).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I riksdagen förordade konslitulionsulskoltets majoritet
kommitténs förslag, medan minoriteten gick på propositionens linje (KU
1948:30). Emellertid fattade riksdagen beslut i enlighet med minoritetens
uppfattning (rskr. 1949:101).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om yttrandefrihetsbegränsande åtgärder togs upp i
direktiven till såväl MMU som YFU som en fräga som borde behandlas av kommittéerna.
Båda utredningarna kom emellertid fram till att förbudet mot hindrande åtgärder
borde ha samma omfattning som f. n., dvs. avse bara myndigheter och andra
allmänna organ. Vid remissbehandlingen av MMU;s förslag ansåg visserligen några
remissinstanser alt ett skydd mot yttrandefrihetsbegränsande åtgärder av enskilda
borde införas (Ds Ju 1976:2 s. 69 ff). De remissinstanser som har berört frågan
med anledning av YFU;s huvudbetänkande delar emellertid samtliga YFU;s
bedömning (Ds Ju 1985:4 s. 56 0.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag först konstatera att de sakskäl som
lagts till grund för TF;s nuvarande utformning i här aktuellt hänseende
uppenbarligen fortfarande är av betydande styrka. Denna uppfattning har också
stöd av MMU;s och YFU:s överväganden, som har vunnit bred anslutning bland
remissinstanserna. Särskilt YFU;s utförliga argumentering i denna del måste
anses mycket övertygande, något som det entydiga remissutfallet bekräftar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om jag därmed har redovisat för min grundinställning
i frågan vill jag utveckla min syn på saken något närmare. Först kan det finnas
skäl all beröra en fråga som har diskuterats i den allmänna debatten och som
gäller hur långt gående krav grundlagarna f. n. ställer på samhället när del
gäller all aktivt verka för alt yttrande- och informationsfriheterna fungerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I motsats till vad som ibland hävdas innebär den
tryckfrihet och yttrandefrihet i övrigt som grundlagarna tillförsäkrar
enskilda inle någon formell skyldighet för det allmänna atl aktivt skapa
förutsättningar för alt friheterna kan utnyttjas. Man kan uttrycka saken så
atl del är fråga om en frihet från ingripanden av det allmänna, inle någon rätt
för enskilda alt fä samhällets stöd för atl kunna begagna sin frihet.
Grundlagens regler om skydd för tryckfriheten och yttrandefriheten i övrigt
ålägger därför inte samhället någon skyldighet att t. ex. se lill all tidningar
får trycksvärta och papper eller alt arbetskonflikler inom televerket inte
leder till alt Sveriges Radios program inte kan sändas ut till allmänheten.
Enligt min mening är det inte heller möjligt alt införa någon uttrycklig sådan
skyldighet för det allmänna. Motsvarande resonemang är tillämpligt i fräga om
informationsfriheten som ju är yttrandefrihetens "spegelbild".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En väl fungerande tryckfrihet och yttrandefrihet i övrigt
i samhället är<br>
emellertid ett så vitalt intresse i en demokrati alt statsmakterna måste<br>
anses ha etl ansvar som i detta hänseende sträcker sig längre än de<br>
formella krav som grundlagarna ställer. Ett uttryck för detta ansvar är det<br>
stöd som stat och kommun ger till dagstidningar och olika tidskrifter, till<br>
bokutgivning och bokhandel och till film, teater och utställningar. Som jag<br>
ser det är stöd av detta slag i nuvarande läge myckel väsentligt för atl en</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>betydande del av den åsiktsbildning och del
informationsflöde som nu Prop. 1986/87:151 förekommer skall kunna fortgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare finns det som YFU har redovisat elt flertal
bestämmelser i BrB som ger ett direkt eller indirekt skydd mot
yttrandefrihetsbegränsande åtgärder av enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skulle naturiigtvis vara värdefullt, om man kunde gå
ett steg längre i syfte att stärka yttrandefriheten genom alt i grundlag
förbjuda yttrandefrihetsbegränsande åtgärder av enskilda. Betydande
svårigheter möter emellertid om man försöker skapa ett sådant skydd. Som YFU
har funnit är det tydligt att ett förbud mot hindrande åtgärder frän enskilda
måste ha en betydande räckvidd för alt fylla sill syfte atl säkerställa
åsiktsbildning och spridning av information. Man skulle t. ex. vara tvungen att
införa en långtgående skyldighet för den ene enskilde all hjälpa den andre i
dennes verksamhet. En utvidgad yitrandefrihelsrätislig lagstiftning skulle
vidare med en sådan ordning innebära stora förändringar av de civilrättsliga
regler som nu reglerar produktion, distribution och handel med skrifter, fonogram,
videogram och filmer. Regleringen skulle också komma att ingripa i sådana
förhållanden som uthyrning av lokaler för masssmedier, anställningsavtal för
journalister, tekniker, grafiker m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt med att man kan förutse dessa vittgående
effekter är det emellertid uppenbart all del i ganska stor utsträckning skulle
vara oklart vilka åtgärder som skulle vara förbjudna och vilka som skulle vara
tillåtna. Åtgärder av ideella föreningar och andra enskilda sammanslutningar
mot skandaltidningar, pornografiska skrifter o.d. ler sig ju i dag inle mindre
berättigade än vid TF:s tillkomst, snarare tvärtom. En grundlagsbestämmelse
kan nämligen inle gärna ges en utformning som i detta hänseende är mycket mera
detaljerad än den allmänna regel som föreslogs av 1944 års tryckfrihelssakkunniga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också när det gäller den mera begränsade fråga som YFU har
tagit upp särskilt och som gäller arbetskonflikler som berör massmedieområdet
skulle det krävas en alltför detaljerad reglering för att den skulle kunna
rymmas i grundlag, om man i regleringen vill göra en rimlig avvägning mellan de
motstående intressen som otvivelaktigt är för handen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot tanken pä en sådan reglering kan vidare anföras atl
den i realiteten skulle innebära en form av arbetsplikt för journalister och
andra berörda yrkesgrupper i normala situationer. Jag har dessutom den
uppfattningen att bestämmelser av detta slag skulle visa sig inle vara särskilt
effektiva utan skulle kunna kringgås på olika sätt som är svåråtkomliga för
lagstiftning. För min del är jag övertygad om att de problem som onekligen
finns i första hand bör lösas på annat sätt än lagstiftningsvägen. Jag delar
därför YFU:s uppfattning att det bästa är om parterna på massmedieområdet genom
avtal kan ställa garantier för alt opinionsbildningen och nyhetsförmedlingen
åtminstone i viss utsträckning skall kunna fortgå också under fackliga
konflikter. Det finns redan avtal av detta slag, och en utbyggd avtalsreglering
bör vara den lösning som bäst gagnar alla berörda intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kommer jag alltså till samma resultat som YFU och<br>
flertalet remissinstanser, nämligen alt frågan om skydd för enskilda mot</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>olika
yttrandefrihetsbegränsande åtgärder av andra enskilda inte bör regleras i
grundlag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.3 Grundlagsskyddet för den enskildes integritet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Liksom hittills skall det i grundlag - förutom bestämmelser om
ärekränkningsbrott — finnas bara etl indirekt skydd för den enskildes
integritet på massmedieområdet. Detta skydd skall gälla i fråga om alla de
medier som ges ett särskilt grundlagsskydd. Det skall alltså inle införas några
grundlagsregler som ger enskilda rätt till genmäle eller beriktigande. Inte
heller skall någon ny ansvarsbestämmelse som avser kränkning av privatlivets
fred e. d. tas in i grundlag. Reglerna för väckande av allmänt åtal för
ärekränkningsbrott ändras inte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag överensstämmer med mitt förslag utom
i del atl åklagare enligt utredningen skall ha en vidare åtalsplikt för
ärekränknings-brott än hittills. F.n. gäller alt en åklagare får väcka allmänt
åtal för ärekränkningsbrott endast om det av särskilda skäl finns påkallat ur
allmän synpunkt. I fortsättningen skulle det räcka med att åtal är påkallat
från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissutfallet är relativt splittrat. I fråga om rätt till genmäle eller
beriktigande anser ungefär hälften av de remissinstanser som uttalar sig att
nägon lagsladgad skyldighet all la in genmälen och berikti-ganden inte bör
finnas. Den andra hälften anser att dessa frågor bör övervägas ytterligare och
att någon form av lagreglering bör införas. Kammarrätten i Jönköping föreslår
sålunda att den ansvarige utgivaren åläggs alt genom annonsutrymme låta
publicera den enskildes genmäle och beriktigande. Stockholms tingsrätt
föreslår att domstolen pä samma sätt som gäller för tryckta skrifter skall
kunna förordna om att en dom helt eller delvis skall läsas upp i radio eller
television.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om
lagstiftning till skydd för den enskildes integritet berörs endast av ett fåtal
remissinstanser. Också här är uppfattningarna ganska jämnt fördelade mellan dem
som avstyrker och dem som förordar sådan lagstiftning. Radionämnden,
Allmänhetens pressombudsman och Sveriges Television AB hör till den förra
gruppen, medan svenska kyrkans centralstyrelse och Sveriges domareförbund är
för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissutfallet är till övervägande del positivt såvitt
avser förslaget till ändrade åtalsregler. Några remissinstanser vill dock gå
längre än YFU, medan andra avstyrker utredningsförslaget. Förslaget tillstyrks
av bl. a. JK, Svea hovrätt, JO, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Pressens
opinionsnämnd. Svenska tidningsutgivareföreningen. Svenska journalistförbundet,
Sveriges författarförbund och Sveriges Television AB. Till de remissinstanser
som avstyrker hör riksåklagaren (RÅ) och Allmänhetens pressombudsman.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrunden
till mitt förslag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gällande regelsystem</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>våra grundlagar
finns del ett flertal bestämmelser som avser skyddet för den enskildes
integritet. Den mest generella bestämmelsen ingår i I kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ RF där det
sägs att det allmänna skall värna den enskildes privatliv och familjeliv.
Bestämmelsen är inte rättsligt bindande ulan ett mälsättnings-stadgande (prop.
1975/76:209 s. 131).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 2 kap. RF finns del däremot andra föreskrifter som har
karaktären av bindande rättsregler och som skyddar enskildas integritet. Bland
dessa tar vissa sikte på den kroppsliga integriteten genom skydd mot påtvingade
kroppsliga ingrepp (4-6 §§). Denna aspekt av den enskildes integritet skall
emellertid inte vidare behandlas här, eftersom de föreskrifter som är av
intresse i detta sammanhang är de som skyddar den "andliga"
integriteten, privatlivet. I vissa hänseenden skyddas den enskildes privatliv
genom bestämmelserom skydd mot husrannsakan, intrång i förtrolig meddelelse,
hemlig avlyssning och åsiktsregistrering (6 resp. 3 §). Vidare kan det nämnas
all yttrande- och informationsfriheterna får begränsas genom vanlig lag med
hänsyn bl. a. till enskilds anseende (13 § första stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Likaså finns det i TF vissa bestämmelser som tar sikte pä
skyddet av den enskildes integritet. Vissa av dessa rör genmälen och
beriktiganden. Med genmäle brukar man avse ett bemötande av uppgifter i sak
och/eller värdeomdömen. Avser etl bemötande bara sakuppgifter, används det mindre
omfattande begreppet beriktigande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De bestämmelser i TF som rör genmälen och beriktiganden
ger inle någon räll för en enskild som anser sig utsatt för ett angrepp i en
tryckt skrift att fä göra ett genmäle eller ett beriktigande. De berör denna
fräga bara på etl indirekt sätt. Enligt 1 kap. 4 § andra stycket skall det vid
bestämmande av påföljd för missbruk av tryckfriheten särskilt beaktas, om en
rättelse som varit påkallad av en meddelad uppgift på lämpligt sätt har
bringats lill allmänhetens kännedom. I I kap. 9 § 2 ges möjlighet alt i vanlig
lag föreskriva om rättelse av oriklig eller missvisande uppgift i yrkesmässig
kreditupplysningsverksamhel. Till denna kategori av föreskrifter kan räknas
också 7 kap. 6 § andra stycket där det föreskrivs att en domstol, som fäller
någon för ärekränkningsbrott i en periodisk skrift, på yrkande får bestämma att
domen skall införas i skriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en bestämmelse till skydd för den enskildes integritet
kan räknas också den i 2 kap. 2 § första stycket TF intagna regeln om att
rätten alt ta del av allmänna handlingar får begränsas bl. a. av hänsyn till
skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Offentlighets-
och sekretesslagstiftningen skall dock inte redovisas närmare i just detta sammanhang.
Detsamma gäller de undantag frän meddelarfriheten som avser allmänna handlingar
och tystnadsplikter (7 kap. 3 § första stycket 2 och 3 TF, jfr 7 kap. 5 § 2 och
3 TF). Jag återkommer lill dessa i avsnitt 3.7.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av större intresse här är däremot bestämmelserna i 7 kap.
4 § 9-11 om ansvar för ärekränkningsbrott. Enligt dessa bestämmelser skall som
otillåtet yttrande i tryckt skrift anses förtal, förtal av avliden eller
förolämpning enligt den närmare gärningsbeskrivning som är angiven och som i
sak stämmer överens med motsvarande ansvarsbestämmelser i 5 kap. BrB.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i
sitt levnadssätt Prop. 1986/87:151 eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att
utsätta denne för andras missaktning kan enligt 5 kap. 1 § BrB dömas för
förtal. Om han var skyldig att uttala sig eller om det eljest med hänsyn till
omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar atl
uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall inte dömas
till ansvar. Om brottet är grovt skall dömas för grovt förtal. Vid bedömandet
av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om uppgiften genom sitt innehåll
eller den omfattning i vilken den blivit spridd eller eljest var ägnad att
medföra allvarlig skada (5 kap. 2 § BrB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 5 kap. 3 och 4 §§ BrB finns bestämmelser om brotten
förolämpning och förtal av avliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I processuellt hänseende gäller att mål om förtal eller
annat ärekränkningsbrott som begåtts genom tryckt skrift i regel skall
handläggas vid juryrättegäng. Detsamma gäller om någon av de radiorättsliga
ansvarighetslagarna är tillämplig på brottet. Andra ärekränkningsmål handläggs
i vanlig brotlmålsordning. Som huvudregel för båda kategorierna av mål gäller
atl åtal får väckas bara av målsäganden. Förtal och grovt förtal får åtalas av
åklagare endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda
skäl anses påkallat ur allmän synpunkt. Under samma förutsättningar får
allmänt åtal väckas för förolämpning mot nägon i eller för hans
myndighetsutövning eller förolämpning mot någon med anspelning på hans ras,
hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse (5 kap. 5 §
BrB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De bestämmelser som jag nu har redogjort för kan tyckas
vara ganska begränsade när det gäller skyddet för den enskildes integritet. De
kan emellertid inte ses isolerade ulan hänsyn måsle också tas till de
utomrätts-liga regler som gäller på del område där det i praktiken framför allt
kan inträffa kränkningar av privatlivets fred.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag avser är i första hand Publicistklubbens, Svenska
journalistförbundets. Svenska tidningsulgivareföreningens och Sveriges Radios
gemensamma pressetiska regler som ligger lill grund för pressens
självsane-rande verksamhet. Reglerna innehåller bestämmelser bl. a. om rättelse
och genmäle samt om respekt för privatlivels helgd. Enligt reglerna skall felaktig
sakuppgift rättas när det är påkallat. Den som har befogat anspråk att bemöta
ett påslående skall beredas tillfälle till genmäle. Rättelser och genmälen
skall i lämplig form publiceras utan dröjsmål och på sådant sätt alt de kan
uppmärksammas av dem som har fått del av de ursprungliga uppgifterna. Vidare
sägs det i reglerna bl. a. följande om den personliga integriteten: "Avstå
från publicitet, som kan kränka privatlivets helgd, om inte ett oavvisligt
allmänintresse kräver offentlig belysning. Överväg särskilt noga publicering
av familjelvister och vårdnadsärenden med hänsyn till den skada som kan
förorsakas de berörda."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ärenden som rör tillämpningen av de pressetiska reglerna
handläggs av Allmänhetens pressombudsman och Pressens opinionsnämnd. Klandrande
uttalanden av pressombudsmannen och opinionsnämnden skall enligt de pressetiska
reglerna utan dröjsmål publiceras i den tidning dessa gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De gällande avtalen mellan regeringen och de
programföretag som</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ingår i koncernen Sveriges Radio innehåller liknande
regler om all pro- Prop. 1986/87:151 gramföretagen skall berikliga felaktiga
sakuppgifter när det är påkallat och att den som har befogat anspråk att bemöta
etl påslående skall beredas tillfälle till genmäle. Begäran om beriktigande
eller genmäle skall behandlas skyndsamt. Om en begäran om beriktigande
bifalls, skall beriktigandel så snart det kan ske sändas i ett för publiken
naturligt sammanhang. Bifalls begäran om genmäle, skall genmälet så snart del
kan ske sändas i eller i anslutning till program av samma eller likartad
karaktär som det anmärkningen avser. Den enskildes privatliv skall respekteras
i programverksamheten, om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat.
De nu redovisade avtalsreglerna har stöd i 6 § radiolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 7 § radiolagen finns radionämnden för granskning av
radioprogram från Sveriges Radios programförelag. Med stöd av samma paragraf
har i avtalen tagits in en regel om att programföretagen på lämpligt sätt i
program skall redogöra för beslut av radionämnden enligt vilket företaget har
brutit mot 6 § radiolagens bestämmelser om saklighet och opartiskhet m. m.
eller mot reglerna i avtalet med staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närradions del finns etiska regler antagna av Sveriges
Närradioför-bund. Reglerna stämmer i stort sett överens med de pressetiska
regler som tidigare har redovisats och hänvisar uttryckligen till dessa i fråga
om sändningar av nyhetskaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Närradioförbund har tillsatt Närradions etiska
nämnd med uppgift att efterhandsgranska, övervaka och påverka efterlevnaden av
de etiska reglerna. Nämndens utlåtande skall enligt reglerna återges i sändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare utredningsförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av MMU;s huvudbetänkande (SOU 1975:49 s. 143
ff) har frågan om rätt till genmäle eller beriktigande varit aktuell i
lagstiftnings-sammanhang under lång tid. Också MMU skulle enligt sina direktiv
ta upp den. I sitt huvudbetänkande anförde kommittén all en direkt reglering i
grundlag av genmälesrätten i vidsträckt mening skulle erbjuda så stora
lagtekniska och organisatoriska svårigheter att frågan åtminstone tills vidare
fick överlämnas till pressens självsanerande åtgärder. Inte heller ansåg MMU;s
majoritet att någon grundlagsfäst rätt lill beriktigande borde införas på
grund av gränsdragningsproblem och svårigheter alt utforma etl förfarande i
ärenden om beriktigande (SOU 1975:49 s. 158 ff). Ett utkast till en
grundlagsregel i ämnet, som presenterades i belänkandet, lades fram som förslag
i en ledamots reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissutfallet på MMU;s förslag i denna del blev det alt
avvisandet av tanken på en grundlagsreglerad genmälesrält fick allmän
anslutning bland remissinstanserna. Däremot föreslog en majoritet bland de
instanser, som yttrade sig i frågan om rätt lill beriktigande, atl bestämmelser
härom skulle tas in i grundlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller skyddet för den enskildes integritet i andra hänseenden<br>
bör erinras om att inlegritetsskyddskommittén i betänkandet (SOU<br>
1980:8) Privatlivets fred diskuterade frågan om gällande rättsregler om</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skydd för den enskilde mot missaktande yttranden skulle
kompletteras Prop. 1986/87:151 med elt allmänt skydd mot intrång i privatlivet.
Kommittén var inle enig. Fyra ledamöter fann alt den enskildes privatliv
skyddas tillräckligt genom pressens egen självsanering inom den nuvarande
organisationens ram. En femte ledamot ville bereda den enskilde skydd genom
möjlighet till ekonomisk ersättning. Övriga tre ledamöter förordade
lagstiftning i form av en ny ansvarsbestämmelse i 5 kap. BrB om kränkning av
privatlivets fred med en korresponderande bestämmelse i 7 kap. 4 § TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belänkandet remissbehandlades. Remissutfallet var
splittrat. Regeringen överlämnade i februari 1981 belänkandet jämte
remissyttrandena till YFU för att beaktas vid uppdragels fullgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang bör vidare nämnas att
integritetsskyddskommiltén i etl annat betänkande (SOU 1974:85) Fotografering
och integritet lade fram förslag om införande av nya ansvarsbestämmelser i BrB
om olovlig och otillbörlig fotografering. Förslaget remissbehandlades och fick
då ett blandat mottagande. Det ledde inte till lagstiftning, varken i samband
med atl ett annat av förslagen i betänkandet genomfördes i form av lagen
(1977:20) om TV-övervakning eller senare. Del skäl som anfördes var all de
bestämmelser i BrB som föreslagits borde prövas först när kommittén slutfört
sill arbete (prop. 1975/76; 194 s. 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om ärekränkningsbrotten kan först anmärkas atl
kommittén för lagstiftning om yttrande- och tryckfrihet i början av 1970-lalel
lade fram betänkandet (SOU 1972:88) Ärekränkning. I detta lades fram förslag om
sädana ändringar i BrB och TF som skulle medföra atl del straffbara området
begränsades. Betänkandet remissbehandlades men har inte lett till lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även reglerna om åtal vid ärekränkningsbrott har varit
aktuella tidigare när det har gällt lagstiftning som rör inlegriletsskyddet.
Tystnadsplikts-kommittén lade i betänkandet (SOU 1975; 102) Tystnadsplikt och
yttrandefrihet fram förslag som senare utgjorde grund för sekretesslagens
utformning. I samma belänkande förordade kommittén - i anslutning till övervägandena
om tystnadsplikt och meddelarfrihel — all allmänt åtal skulle vara huvudregel
vid förtal och grovt förtal. En förutsättning skulle dock vara att målsäganden
angivit brottet lill åtal. Åklagaren skulle fä underlåta åtal om sådant inle
var påkallat från allmän synpunkt. Förslaget fick ett blandat mottagande när
det remissbehandlades (se Ds Ju 1977; 1 s. 79 ff) och ledde aldrig till
lagstiftning (jfr Ds Ju 1977: </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del
1 s. 186 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Den enskildes rätt till skydd för
sitt privatliv är en<br>
av de mest fundamentala fri- och rättigheterna. Samhällets ansvar för<br>
skyddet för den enskildes integritet kommer därför till uttryck i RF bland<br>
de mål som ställs upp för det allmännas verksamhet. Nägon rättsligt<br>
bindande grundlagsregel som ger ett allmänt integritetsskydd finns dock<br>
inte i Sverige därför att en sådan bestämmelse inle har kunnat ges en<br>
tillräckligt klar utformning. Inte heller i vanlig lag finns någon sådan<br>
generell regel. De rättsligt bindande regler i Sverige som skyddar den<br>
enskildes integritet lar följaktligen sikte på olika aspekter av integritets-<br>
skyddet. Jag har nyss redogjort för ett antal sådana bestämmelser, som<br>
finns i grundlagen och andra författningar. Andra exempel är datalagen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(1973:289),
kreditupplysningslageti (1973; 1173), inkassolagen (1974:182) Prop.
1986/87:151 och lagen (1978:800) om namn och bild i reklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom den enskildes rätt atl bli lämnad i fred aldrig
kan vara absolut i ett samhälle utgör inlegriletsskyddet i gällande
lagstiftning resultatet av ofta besvärliga avvägningar mellan intressen som
står mot varandra. Vad som i detta sammanhang närmast är aktuellt är att mot
intresset atl värna privatlivets fred väga intresset av fri debatt i samhälls-
och kulturfrågor och offentlig granskning av dem som i en allmän eller enskild
befattning övar inflytande. För denna debatt och bevakning spelar särskilt tidningspressen
och radio och TV en huvudroll. Det är också på det området som konflikten
mellan öppenhet i diskussionen och informationsflödet och integritetsskydd är
som mest uttalad. Givetvis kan det också förekomma fall där det är antingen
andra tryckta skrifter eller filmer, videogram eller fonogram som uppfattas som
kränkande för privatlivels fred. Man måste dock med YFU konstatera att del är
de först nämnda medierna som det finns anledning atl i första hand diskutera
när man överväger grundlagsskyddet för den enskildes integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De bestämmelser som gäller på integriletsskyddets område
och som är aktuella här kan förefalla ganska begränsade till omfattningen, om
man ser på förhållandena i andra jämförbara länder. Enligt min mening kan man
emellertid inte bara ta hänsyn till de författningsbestämmelser som finns, ulan
man måste också beakta andra regler på detta område. I praktiken spelar dessa
senare nämligen en lika stor - om inte större - roll än det formellt bindande
regelsystemet när det gäller skyddet för den enskildes privatliv. Jag avser dä
inle bara de presseliska reglerna ulan också reglerna i avtalen mellan staten
och Sveriges Radios programföretag. Den fråga man måste ställa sig är om dessa
regler i dagens läge är tillräckliga eller om det behövs en förstärkning av det
författningsreglerade skyddet för den enskildes integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan vid TF;s tillkomst hänvisades till vad som var god
publicistisk sed när man stannade för att inte införa någon grundlagsfäst rätt
lill genmäle eller beriktigande. Som framgår av MMU;s huvudbetänkande (SOU 1975:49
s. 152 f) avvisade riksdagen därefter olika förslag om lagstiftning i ämnet med
hänvisning bl. a. till pressens självsanerande verksamhet. Enligt MMU;s mening
erbjöd denna verksamhet väl sä goda praktiska möjligheter till ett gott
resultat som en lagstiftning (bet. s. 159). Bland remissinstanserna var
meningarna delade om den självsanerande verksamheten hos pressen är
tillräcklig. Vid de grundlagsändringar angående tryckfriheten som MMU;s
förslag ledde till år 1976 fästes stort avseende vid pressens självsanerande
verksamhet när det gällde meddelarfrihetens omfattning (prop. 1975/76:204 s. 94
0-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som YFU
har anfört är del svårt alt a.vgöra om standarden inom pres<br>
sen, radio och TV har stigit eller sjunkit.tinder det senaste decenniet såvitt<br>
gäller hänsynen till den enskilda människans integritet. För sådana bedöm<br>
ningar finns inga tillföriilliga mätinstrument. Även om allvarliga integri-<br>
telskränkningar har förekommit, kan man knappast hävda atl läget är<br>
oroväckande. Att standarden i vårt land är högre än pä många andra häll i<br>
världen tycks vara erkänt av alla. Jag har därför uppfattningen att det</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>också i
fortsättningen finns goda skäl all förlita sig på massmediernas Prop.
1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omdöme och
ansvarskänsla i förening med de självsanerande instrument</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som redan
existerar. Enligt min mening bör det krävas alt det finns elt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>starkt
behov av lagstiftning för att man skall överge den inställning som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statsmakterna
hittills har haft och som innebär att det primärt skall vara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>massmediernas
egen sak att upprätthålla etl gott skydd för den enskildes</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>privatliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår nu till atl ta upp de olika aspekter på
skyddet för den enskildes integritet som YFU har behandlat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genmäle och beriktigande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har redan nämnt att med genmäle avses etl bemötande av
uppgifter i sak eller av värdeomdömen och med beriktigande rättelse av
uppgifter i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som YFU har anfört gäller som en princip för all
publicistisk verksamhet alt sakuppgifternas vederhäftighet och
argumenteringens hållbarhet noggrant skall prövas före offentliggörandet. Pä
samma sätt torde del råda allmän enighet om alt de presseliska reglerna och
radioavialens föreskrifter om genmäle och beriktigande ger uttryck för vad som
bör iakttas för del fall atl någon som berörs av vad som har blivit offentliggjort,
gör gällande alt publicisten har brustit i sin prövningsskyldighet. All
företrädarna för den publicistiska verksamheten visar stor generositet mot
önskemål om genmälen eller beriktiganden är av grundläggande betydelse för
allmänhetens förtroende för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har inte kunnat finna annat än alt efterlevnaden av de
pressetiska reglerna på detta område är god. Framställningar från allmänheten
om genmälen eller rättelser behandlas generöst av press, radio och TV. Pressens
opinionsnämnd fäller visserligen varje år etl antal avgöranden som innefattar
klandrande uttalanden om underlåtenheter alt tillmötesgå krav pä genmäle eller
beriktigande. Men antalet är så begränsat att det inte ger anledning lill någon
oro för den journalistiska etikens allmänna nivå på det nu diskuterade området.
Även om en del remissinstanser har haft invändningar mot YFU;s bedömning,
finns del enligt min mening inte underlag för att anse atl situationen på detta
område skulle vara sämre än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundlags utformning bör dock i princip inte vara
beroende av innehållet i och efterlevnaden av ett sådant regelsystem som de
pressetiska reglerna utgör. Tanken på att i grundlagen införa bestämmelser som
ger möjlighet alt lagstifta om rätt till genmäle eller beriktigande kan därför
inte avvisas bara med hänvisning till den självsanerande verksamhet hos pressen
som förekommer f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om radio- och TV-program från programföretagen
inom Sveriges<br>
Radio gäller speciella garantier för saklighet och opartiskhet i form av<br>
regler om genmäle och beriktigande m. m., vilka är betingade av program<br>
bolagens ställning som etl s. k public-service-företag. Dessa regler får i allt<br>
väsentligt betraktas som tillräckliga. Jag anser därför i likhet med YFU alt<br>
bolagen kan lämnas ål sidan i den fortsatta diskussionen om genmäle och<br>
beriktigande.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till förmån för bestämmelser om en skyldighet i första
hand för pressen Prop. 1986/87:151 atl offentliggöra genmälen och beriktiganden
kan åberopas att skyddet mot förtal och annan ärekränkning inle är tillräckligt
för alt förhindra publici-letsskador. Även omstridda uppgifter som inte innebär
förtal kan skada. Publiciteten kan fä vittgående negativa följder för den som
uppgifterna rör utan alt för den skull kunna anses vara "ägnad att utsätta
denne för andras missaktning", vilket krävs för att straffansvar för
förtal skall komma i fråga. Om uppgifterna enligt hans välgrundade uppfattning
inle ger tillräcklig information om bakomliggande förhållanden eller är
oriktiga i sak, måste man hysa förståelse för att han upplever det som
orättvist att lagstiftningen inte ger honom rätt atl delge läsekretsen sin
version av motiven för hans agerande eller de faktiska förhållandena. Jag anser
det således i och för sig vara ett helt berättigat önskemål att - då
missvisande eller felaktiga uppgifter har influtit i en tidning - ge den
förfördelade en möjlighet att bemöta dessa. En rätt till genmäle eller
beriktigande kan naturligtvis också ha ett värde vid sidan av
integritetsskyddet. Även myndigheter, företag och organisationer kan ha ett
befogat anspråk på att kunna bemöta angrepp och rätta felaktiga sakuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns dock argument att anföra mot en sådan
lagstiftning. I stort sett är del samma argument som anfördes vid TF;s
tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett sådant skäl mot lagstiftning är att den inte går väl
ihop med principen om utgivarens ensamansvar. Antingen får man göra avkall
på''denna princip och låta den enskilde själv ansvara för sitt inlägg, något
som inle ter sig särskilt lämpligt. Eller också skall utgivaren ha
bestämmanderätt även i fräga om inlägget, vilket starkt begränsar värdet av atl
lagfästa rätten till genmäle eller beriktigande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som både MMU och YFU funnit skulle det vidare möta mycket
slora lagtekniska och organisatoriska svårigheter alt införa denna typ av
regler. Det är mycket svårt att ange förutsättningarna för en genmälesrält på
etl sådant sätt alt bestämmelserna inte inbjuder till tvist. De etiska reglerna
anger all den som har "ett befogat anspråk att bemöta ett påstående"
skall beredas tillfälle lill genmäle och att felaktig sakuppgift skall rättas
"när det är påkallat." Att överföra sädana bestämmelser till lag
låter sig knappast göra ulan alt samtidigt införa bestämmelser om all ett
utomstående organ skall avgöra när anspråk på genmäle resp. beriktigande är
befogal. Någon annan lösning än att anordna ett domslolsförfarande för prövning
av tvister är inte tänkbar. Den skulle i så fall innebära elt krångligt och
tidsödande förfarande och i många fall förta effekten för den förfördelade därför
att lång tid hinner förflyta frän det att en felaktig eller missvisande uppgift
publiceras till tidpunkten för införande av genmäle eller beriktigande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårigheterna skulle sannolikt inte vara lika stora i
fråga om beriktigande som i fråga om genmäle. Det är dock många gånger svårt
alt skilja mellan sakuppgifter och värderingar. Det kan t. ex. mycket väl
förhålla sig sä att en publicerad uppgift i och för sig är sann men kan le sig
missvisande därför att andra fakta inte har redovisats samtidigt. En lagsladgad
möjlighet till rättelse ger inte nägon hjälp i ett sädant fall. I praktiken
skulle säkert svårlösta tvister uppstå även i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett annat argument, som YFU har berört men vars bärkraft
kommittén</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>funnit
mera svårbedömd, är alt en lagsladgad skyldighet att publicera</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skulle få en negativ inverkan på pressens självsanerande
verksamhet. Prop. 1986/87:151 Presseliska överväganden skulle få stå
tillbaka för juridiska. Detta skulle i sin tur betyda att den pressetiska nivån
sjönk i stället för atl stiga och då skulle syftet med lagregleringen förfelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En samlad bedömning av skälen för och emot lagstiftning
har gett mig uppfattningen att det inle nu finns tillräckliga motiv för atl gå
ifrån den uppfattning som rådde vid TF;s tillkomst och som också MMU och YFU
har delat, nämligen alt även i fortsättningen frågan om genmäle och beriktigande
bäst lämpar sig för reglering inom ramen för pressens självsanerande
verksamhet. Det bör därför i grundlagen finnas bara de mera indirekt verkande
bestämmelser som avser hänsynslagande lill rättelser vid bestämning av påföljd
för Iryckfrihetsbrott (1 kap. 4 § andra stycket TF) och införande i periodiska
skrifter av domar (7 kap. 6 S andra stycket TF). Jag förordar emellertid en
viss utvidgning av grundlagsregleringen och föreslår att motsvarande
bestämmelser skall gälla i fråga om de andra medier som enligt milt förslag
skall ges ett särskilt grundlagsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mitt ställningstagande ligger att jag ser del som
viktigt atl pressens självsanerande verksamhet befästs och utvecklas så atl man
får en rimlig balans mellan de motstående intressena och sä att man frän
pressens sida under ansvar brukar den frihet som härigenom ges. Jag förutsätter
också alt den självsanerande verksamhet som har börjat inom närradion kommer
atl leda till en situation på det området som är lika bra som pä pressens
område. Del är också önskvärt alt ett motsvarande regelsystem skapas för den
verksamhet med lokala kabelsändningar som nyligen har startat och för annan
jämförbar verksamhet som kan komma till stånd i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skydd för privatlivets fred e. d.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar YFU;s uppfattning atl gällande bestämmelser i 7
kap. 4 § 9-12 TF och 5 kap. 1-4 §§ BrB om ärekränkningsbrotten sakligt sett
inte bör ändras i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har också pä grundval av integriletsskyddskommitténs
slutbetänkande och remissyttrandena över detta övervägt frågan om
kriminalisering av kränkningar av privatlivets fred e. d. I likhet med
kommittén och - som jag uppfattar remissutfallet — en stor majoritet bland
remissinstanserna anser jag atl man även här mera bör lita till de regler som
gäller inom pressens självsanerande verksamhet och motsvarande regler på radio-
och TV-området än på lagstiftning. Att inskränka den grundlagsskyddade
tryckfriheten och yttrandefriheten i övrigt utan atl del finns någon mera
allmän uppslutning bakom detta är för min del otänkbart. Det är också svårt atl
göra den grannlaga avvägning mellan yttrandefrihets- och
integri-telsskyddsintressena som måste göras, om man skall utforma en ansvarsbestämmelse.
Inle heller ser jag det som lämpligt alt utöka möjligheterna att fä ersättning
sä som föreslagits av en ledamot i integritetsskyddskommiltén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtal för ärekränkningsbrott</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om man anser att det primärt är massmediernas egen
sak alt se lill atl</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den enskildes integritet har ett nöjaktigt skydd, kan man
inte bortse från atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del inle
så sällan händer atl den enskilde utsätts för ett angrepp som han upplever som
så kränkande alt han vill la lill rättsliga åtgärder. Nuvarande regler innebär
att det då oftast blir hans egen sak atl driva en process mot den som ansvarar
för kränkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 syfte
att - som YFU uttrycker det - "minska motlutet" för en målsägande som
anser sig förtalad har kommittén föreslagit att det inle längre skall krävas
särskilda skäl för allmänt åtal för förtal och grovt förtal utan att del skall
räcka att målsäganden har angett brott till åtal och atl åtal är påkallat ur
allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del har jag svårt alt bilda mig en klar uppfattning om vad denna ändring skulle
innebära i praktiken. Som RÅ anfört torde det endast sällan vara påkallat av
allmänna skäl att väcka åtal i de fall som det här gäller. Det är därför
tvivelaktigt om ett borttagande av kravet på särskilda skäl skulle innebära
någon markant ändring av åtalspraxis; kvar står kravet på att åtal skall vara
påkallat ur allmän synpunkt, vilket torde kunna åberopas för att underlåta åtal
i flertalet fall. Även om jag har förståelse för de synpunkter som ligger bakom
förslaget är del alltså som jag ser det alltför ovisst om det skulle medföra
några påtagliga effekter. Det bör därför inte genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vill man
fä till stånd en ordning enligt vilken allmänt åtal i större utsträckning än f.
n. skall förekomma vid ärekränkningsbrott, torde ändringar av annat slag böra
övervägas. För sädana ändringar finns emellertid knappast tillräckligt underiag
i delta ärende. Jag anser mig därför inle behöva ta upp frågan vidare i detta
sammanhang.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.4 Yttrandefriheten och reklamen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Liksom hittills skall TF ge bara ett begränsat skydd för kommersiell
reklam i tryckta skrifter. Samma skydd som nu finns i fråga om tryckta skrifter
skall gälla beträffande de andra medier som omfattas av milt förslag. Det skall
dock vara möjligt atl i vanlig lag meddela föreskrifter om förbud mot reklam i
radio och TV.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: All reklam i de särskilt skyddade medierna skall falla under
grundlagen. Möjlighet skall dock finnas all i vanlig lag meddela föreskrifter
för näringsidkare om innehållet i och utformningen av yttranden i
näringsverksamhet. I fråga om radio- och TV- program överensstämmer
utredningens förslag med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna
är genomgående positiva lill YFU;s förslag i fråga om reklamen. Kritik riktas
dock - framför allt av de myndigheter och organisationer som tillämpar
marknadsförings- och konkurrenslagstiftningen -mot utformningen och
omfattningen av de undantag från grundlagsregleringen som föreslås av YFU.
Några remissinstanser är dock kritiska till förslaget i dess helhet eller till
möjligheterna att förbjuda reklam i radio-och TV-program.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för
mitt förslag: En ofta omdiskuterad fråga är i vilken utsträckning olika
åtgärder som riktar sig mot kommersiell reklam i tryckta skrifter</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan vidtas utan att det finns något uttryckligt stöd för
del i TF. Enligt sina Prop. 1986/87:151 direktiv har YFU behandlat frågan om
man i grundlag närmare bör reglera förhållandet mellan yttrandefriheten och
reklamen. Frågan har givetvis betydelse inle bara för skyddet av tryckfriheten
utan också för yttrandefriheten i de andra uttrycksformer som nu föreslås få
etl särskilt grundlagsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom frågan har speciell betydelse när det gäller
tryckfriheten börjar jag med atl behandla den delen. På det radiorätlsliga
området skiljer sig förhållandena från vad som gäller övriga massmedier genom
att kommersiell reklam f. n. inte får förekomma i rundradiosändningar annat än
i radio-tidningar, där det likväl finns vissa begränsningar i rätlen att sända
annonsmaterial. Jag lar därför upp radio- och TV-området för sig, innan jag
går in på de övriga uttrycksformer som enligt mitt förslag nu skall ges ett
särskilt grundlagsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tryckfriheten och reklamen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En diskussion om tryckfrihetsförordningens tillämplighet i
fråga om kommersiell reklam måste ha som utgångspunkt bestämmelserna i TF om
tryckfrihetens innebörd och syfte och om vilka ingripanden som är tillåtna vid
missbruk av tryckfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tryckfrihet förstås enligt 1 kap. 1 § TF varje
medborgares rätt alt ge ut skrifter utan några av myndigheter eller andra
allmänna organ i förväg lagda hinder, rätten att inte kunna åtalas pä grund av
skriftens innehåll annat än inför en laglig domstol och rätten all inle kunna
straffas för innehållet i annal fall än då del strider mot tydlig lag. 1 överensstämmelse
med dessa grunder för en allmän tryckfrihet och för att säkerställa etl fritt
meningsutbyte och en allsidig upplysning står det enligt samma paragraf varje
medborgare fritt att - med iakttagande av bestämmelserna i TF - i tryckt skrift
yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar och meddela
uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 1 kap. 3 § TF framgår att ingen kan dömas lill ansvar
eller ersättningsskyldighet för missbruk av tryckfriheten eller medverkan däri
i annal fall eller i annan ordning än TF föreskriver. Pä samma sätt begränsas
möjligheten att konfiskera en skrift eller ta den i beslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om den bestämmelsens räckvidd behandlades utförligt
av 1944 års tryckfrihelssakkunniga. De anförde (SOU 1947:60 s. 119 O att den i
den dåvarande TF uttryckta principen att grundlagen ensam reglerade
brottsligheten av en tryckt skrifts innehåll hade en begränsad räckvidd. Den
gällde inle i fräga om varje förfarande, i vilket skriftens innehåll laget i
bokstavlig mening ingick som ett led. Vissa brott, vid vilka en tryckt skrift
hade kommit till användning, bedömdes omedelbart enligt bestämmelser i annan
lag. I praktiken hade den uppdelning som skett mellan iryckfrihetsbrott och
brott som föll under vanlig lag vunnit viss stadga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förklaringen till att del måste anses naturiigl och
riktigt att omedelbart<br>
under straffbud i andra lagar än TF hänföra vissa förfaranden, som skedde<br>
genom eller med hjälp av yttranden eller meddelanden i en tryckt skrift låg<br>
i atl dessa förfaranden är brottsliga i andra avseenden än som ett överskri-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dande av tryckfrihetens gränser. Tryckfrihetens innebörd
och syfte måste Prop. 1986/87:151 vara avgörande. TF hade inte som sin uppgift
att i alla avseenden reglera bruket av tryckta skrifter. Begagnandet av (rycket
som ett medel i den enskilda näringsverksamhetens tjänst krävde inte
grundlagsskydd. Därför borde inte heller oredliga eller illojala yttranden och
meddelanden kriminaliseras som tryckfrihetsbrott. De sakkunniga anförde vidare
att den gränsdragning som genom rättsutvecklingen kommit till stånd mellan
tryckfrihetsbrotten och andra genom eller med hjälp av tryckta skrifter
begångna brott uppenbarligen var ur praktisk synpunkt tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen (1948:230) med förslag lill ny
tryckfrihetsförordning m.m. anslöt sig föredragande statsrådet lill de
sakkunnigas mening. Han framhöll (s. 172) atl de synpunkter som är bestämmande
för begreppet tryckfrihetsbrott föranledde att dit räknades endast sådana brott
som innebar missbruk av den yttrandefrihet TF avsäg alt värna, under det atl
brott som inte var av den beskaffenheten borde kunna straffas omedelbart enligt
vanlig lag, även om en framställning i en tryckt skrift ingick som elt led i
det brottsliga förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ståndpunkt som intogs under förarbetena till TF var
alltså all räckvidden av bestämmelsen i I kap. 3 § är beroende av en tolkning
av syftet med TF sådant del har kommit till uttryck i främst 1 kap. 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grunduppfaltningen atl TF inte fullt ut reglerar frågan om
ansvar för framställningar i tryckt skrift har därefter knappast satts i fråga.
Tvärtom barden kommit till uttryck i senare lagstiftningsärenden och
rättspraxis (se t. ex. prop. 1973:123 s. 39 och NJA I 1961 s. 715 och 1979 s.
602).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1 kap. 9 § anges vissa uttryckliga undantag från
förordningens tillämpningsområde. Där föreskrivs bl. a. att utan hinder av TF
gäller vad som föreskrivs i lag om förbud mot kommersiella annonser i den mån
annonserna används vid marknadsföring av alkoholhalliga drycker eller tobaksvaror
(jfr lagen 1978:763 med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker
och lagen 1978:764 med vissa bestämmelser om marknadsföring av tobaks varor).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom 7 kap. 2 § TF undantas annonser och därmed
jämförbara meddelanden delvis från det tryckfrihetsrältsliga ansvarssyslemel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om TF alltså innehåller några uttryckliga
bestämmelser som begränsar tillämpningsområdet i fräga om reklam o. d. har
förhällandet mellan TF och den kommersiella reklamen lämnats i huvudsak
oregleral. De andra begränsningarna i grundlagsskyddet följer av att TF som
tidigare angetts inte syftar till annal än att skydda det centrala i
tryckfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet i en tryckt skrift kan vara ett led i flera
slag av brott utan att brotten utgör "missbruk av tryckfriheten eller
medverkan däri" som det slår i 1 kap. 3 § TF. Etl exempel på det är
bedrägeri genom en annons i en tidning. Sådana brott kan bestraffas enligt
vanlig lag. De är — som det uttrycktes under förarbetena lill TF - straffbara i
andra avseenden än som ett överskridande av yttrandefrihetens gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utanför
TF:s syfte faller att skydda näringsidkares ekonomiska intres<br>
sen. Med den utgångspunkten anses stadgandet i 1 kap. 3 § TF om TF:s<br>
straff- och processrätlsliga exklusivitet inte hindra alt reklam i viss ut<br>
sträckning underkastas regler i vanlig lag. Allmän enighet råder om alt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eflerhandsingripanden mot framställningar som är av
utpräglat kommersi- Prop. 1986/87:151 ell natur och har rent kommersiella
förhållanden till föremåloch som är otillbörliga mot konsumenter eller
näringsidkare kan göras utanför TF;s ram. Del anses också möjligt att i vanlig
lag föreskriva om informationsskyldighet såväl i reklam som i andra
meddelanden om kommersiella förhållanden. Föreskrifter av detta slag finns i
marknadsföringslagen (1975:1418, jfr lagen 1975:1154 om varningstext och
innehållsdeklaration på tobaksvaror) och konkurrenslagen (1982:729). Som
sanktion används därvid i allmänhet inte straff ulan vile som åläggs i del
enskilda fallet. Del blir i så fall fräga om en reaktion som grundas på ett
tidigare förfarande men som skall motverka elt upprepande eller undanröja en
skadlig effekt av del tidigare förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På motsvarande sätt har det i lagen (1978:800) om namn och
bild i reklam och i läkemedelsförordningen (1962:701) meddelats bestämmelser
som reglerar marknadsföringen i bl. a. tryckta skrifter. I lotterilagen (1982;
1011) förbjuds reklam för olovliga lotterier och utländska lotterier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är däremot omdiskuterat i vad mån TF;s regler i övrigt
— l.ex. om ensamansvar, om ansvarsfrihet för meddelare och om rätt till
anonymitet — är tillämpliga på kommersiell reklam i en tryckt skrift. Det kan
också synas osäkert vilken betydelse förbudet mot censur och andra hindrande
åtgärder i 1 kap. 2 § TF har i fråga om möjligheterna att ingripa mot sådan
reklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhållandet mellan tryckfriheten och reklamen har
tidigare diskuterats i åtskilliga lagstiftningsärenden efter TF;s tillkomst (se
SOU 1983:70 s. 218-224). Det blev därför en viktig uppgift för MMU att utreda
denna fråga. I betänkandet (SOU 1972:49) Tryckfriheten och reklamen lade
kommittén fram förslag som var sä formulerade alt frågan om och i vilken mån
reklam faller under TF skulle kunna bedömas med stöd av uttryckliga
bestämmelser i grundlagen. Förslaget innebar att det skulle bli möjligt atl i
vanlig lag begränsa eller förbjuda reklam för alkoholdrycker och tobaks-varor.
Vidare skulle TF uttryckligen tillåla vissa ingripanden enligt
mark-nadsföringslagsliflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om möjlighet att införa förbud mot reklam för
alkohol och tobak mottogs övervägande positivt av remissinstanserna.
Bestämmelser i detta ämne infördes också i 1 kap. 9 § TF (prop. 1973:123, KU
23, rskr. 229, KU 1974:2, rskr. 10, SFS 1974:67). Remissutfallet var däremot
relativt splittrat i fråga om förslaget i övrigt, och enligt prop. 1973:123
(s. 42) borde man avvakta MMU;s fortsatta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MMU återkom i SOU 1975:49 till frågan om förhållandet
mellan TF och reklamen. MMU föreslog atl undanlag skulle göras i grundlagen
beträffande reklamen genom en uppräkning som medgav vissa slag av generella
ingripanden mot kommersiell reklam, medan i övrigt grundlagen skulle gälla för
denna. Dessutom föreslog MMU en allmän regel som skulle ange TF:s
tillämpningsområde genom en gränsdragning mellan brott som utgör missbruk av
tryckfriheten och andra brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissutfallet var också denna gång splittrat. Förslaget
utsattes för<br>
kritik i två principiellt motsatta riktningar. Instanser som företrädde kon<br>
sumentintressen ansåg alt reklamen borde ligga utanför grundlagsskyddet,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medan man från näringsidkarhäll hävdade att kommersiella
annonser Prop. 1986/87:151 borde ha samma grundlagsskydd som andra
framställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU:5 förslag bygger på samma principiella inställning som
MMU:s. All reklam bör enligt utredningen falla under grundlagens bestämmelser.
Samtidigt bör grundlagen öppna möjlighet för ingripanden med stöd av regler i
vanlig lag mot vissa effekter av kommersiella yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har följaktligen utformat sitt förslag sä att man har
låtit grundlagsreglerna omfatta även reklam men medgivit möjlighet att i lag
meddela föreskrifter om innehållet i och utformningen av yttranden i
näringsverksamhet, om föreskrifterna har till ändamål att skydda konsumenters
eller näringsidkares ekonomiska intressen, att skydda mot allvariig fara för
personlig säkerhet eller kroppslig hälsa eller att skydda enskilda individers
namn eller bild. I lag skall också få föreskrivas skyldighet för näringsidkare
att rätta felaktiga eller vilseledande uppgifter som har lämnats i deras
näringsverksamhet, om del sker i de angivna syftena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU;s principiella lösning har i stort sett mottagits
positivt under remissbehandlingen. Flera remissinstanser har dock invändningar
mot utformningen av undantagen och menar att dessa är alltför snävt utformade.
Andra är kritiska mot förslaget i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan naturligtvis ses som en brist alt TF:s räckvidd
inte framgår uttryckligen av grundlagen utan beror på en tolkning av dess
syfte. Del skulle därför vara av värde om man kunde skapa den
förfaliningsmässiga klarhet om grundlagens tillämplighet på reklamen som har
varit ett önskemål enligt direktiven till MMU och YFU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En orsak till att det f.n. saknas sådana regler är de
svårigheter som möter när man försöker sig på att utforma en hållbar rättslig
reglering. Tre utredningsförslag har lagts fram som alla tre har blivit
kritiserade. Kritiken går i mycket ut på att man genom den detaljerade
reglering som föreslås begränsar möjligheterna alt med stöd av vanlig lag
ingripa mot företeelser i den kommersiella reklamen som framstår som icke
godtagbara men som inte berör det område som TF är avsedd att skydda. Denna
kritik är värd att beakta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser ifrågasätter sålunda om begreppet näringsidkare<br>
medger ingripanden mot samma personkrets som den nuvarande mark<br>
nadsföringslagen. Några remissinstanser har invändningar mot att del inle<br>
kommer att finnas utrymme för en etisk bedömning av den kommersiella<br>
marknadsföringen. Marknadsdomstolen påpekar angelägenheten av att<br>
hinder inte kommer atl finnas mot ingripande mot reklam som kan anses<br>
uppmana till brott. Näringsfrihetsombudsmannen kritiserar ett uttalande<br>
av YFU att ingripanden inte skall kunna göras för att skydda samhällseko<br>
nomin. Han menar att det ofta är svårt atl dra en skiljelinje mellan skydd<br>
för konsumenters eller näringsidkares ekonomiska intressen och skydd för<br>
samhällsekonomin. Han ifrågasätter om inte den föreslagna definitionen<br>
och utredningens förslag till gränsdragning skapar sådana och andra gräns<br>
dragningsproblem som till sin omfattning väl motsvarar dagens. Vidare har<br>
flera remissinstanser invändningar mot begreppet "allvarlig fara för per<br>
sonlig säkerhet och hälsa''.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Produktåterkallelsekommittén
(H 1982:06) har pekat pä ett annal pro- Prop. 1986/87:151 blem. YFU;s
förslag innebär att en näringsidkare kan tvingas att vara aktiv endast i fräga
om skyldighet att rätta felaktiga och vilseledande uppgifter. Produktåterkallelsekommittén
skall enligt sina direktiv lägga fram förslag som innebär ytterligare
åligganden för näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De invändningar som remissinstanserna har gjort mot
utformningen av förslagen visar alt det är osäkert om de av YFU föreslagna
undantagen täcker in de regler av detta slag som i dag finns i vanlig lag. Det
behövs därför under alla förhållanden ytterligare överväganden innan förslagen
kan antas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men även om dessa och likartade invändningar beaktas vid
utformningen av grundlagen finns en stor risk att man åstadkommer omotiverade
låsningar. Om man i en uttrycklig reglering vill ha utrymme för en fortsatt
rättsutveckling på del marknadsrältsliga området synes alternativet vara att
man tvingas att göra så många undanlag från grundlagsskyddet atl detta kommer
att framstå som enbart en formell konstruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det tycks nämligen vara ofrånkomligl atl man med en
utförlig men ändå inte heltäckande reglering av del slag YFU har förordat
skapar nya oklarheter om grundlagsskyddets omfattning. Då är del ju knappast
något vunnet. Dessutom kvarstår l.ex. problemet att i praktiken skilja den
kommersiella reklamen från sådan annonsering som bör åtnjuta grundlagens
skydd, nämligen den som skall påverka opinionsbildningen i samhället e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En lösning efter de linjer som YFU har förordat kan vidare
te sig mindre följdriktig så till vida all utredningen - lill skillnad mot MMU
i SOU 1975:49 — lämnar det oreglerat i vilken utsträckning sådana framställningar
i tryckta skrifter, som utgör endast elt led i elt bedrägeri eller något annat
liknande brott, faller in under TF:s tillämpningsområde. Man kommer därför
ändå inte undan atl bestämma TF;s tillämpningsområde med utgångspunkt i
grundlagens syfte. Ur principiell synvinkel blir det dä svårt att motivera
varför just den kommersiella reklamen skall särbehandlas i detta sammanhang.
Delta gäller särskilt mot den bakgrunden all de bestämmelser i
marknadslagslifiningen som TF skall ge utrymme för lar sikte på förfaranden som
ibland kan sägas ligga nära vissa förmögenhelsbroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med liden har rättsläget såvitt avser TF:s förhållande
till kommersiella framställningar fått en viss stadga och det kan sägas all det
i flera avseenden har utbildats en vägledande praxis i fräga om vilka
ingripanden som är möjliga att göra vid sidan av TF mot bl. a. olillböriiga
marknadsföringsåtgärder i tryckta skrifter. Frågan har också uppmärksammats i
samband med det lagstiftningsarbete inom bl. a. det konsumenträttsliga området
som har ägt rum de senaste årtiondena. Rättsläget i dag har därför åtminstone
delvis blivit klarare än det var tidigare. Marknadsdomstolen och högsta
domstolen har l.ex. i några uppmärksammade fall de senaste åren gjort flera
uttalanden som belyser denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En samlad bedömning har inte övertygat mig om att det är
sådana<br>
fördelar förenade med YFU;s förslag i denna del alt det bör genomföras i<br>
sina huvudsakliga delar. Jag är därför inle beredd atl förorda någon sådan<br>
ordning. Mitt ställningstagande innebär alt problem som alltjämt kan fin-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nas på
detta område får finna sin lösning i den rättstillämpning som bl. a. Prop.
1986/87:151 marknadsdomstolen svarar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det jag nu har sagt utesluter inte att vissa ändringar i
TF skulle kunna vara motiverade, nu eller i en framlid, även om man behäller
den nuvarande principiella inställningen att TF bara delvis bör reglera
förhållandet mellan tryckfriheten och reklamen. Innan jag går in pä frågan om
några sådana ändringar bör göras i detta sammanhang vill jag något beröra
frågan om räckvidden av vissa bestämmelser i TF när det gäller kommersiell
reklam. De bestämmelser jag avser rör ensamansvaret, meddelarskyddet och
censurförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om vilken räckvidd TF;s olika
bestämmelser har i fråga om kommersiell reklam anser jag alt man inle kan dra
den slutsatsen av de förut återgivna uttalandena i förarbetena till TF alt
denna reklam helt skulle falla utanför TF;s tillämpningsområde. Dessa
uttalanden tar sikte på de fall i vilka efterhandsingripanden är tillåtna och
lämnar beträffande dessa ett utrymme för åtgärder mot den kommersiella
reklamen. Mera bör inte läsas ut ur dem. Som har sagts av MMU och föredragande
statsrådet i prop. 1978/79:2 med förslag till lag om namn och bild i reklam får
TF tvärtom anses skydda reklamen i viss utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad angår ensamansvaret gör sig enligt min mening inga
större problem gällande i fråga om TF;s tillämplighet. Är det fräga om elt
missbruk i kommersiell reklam av tryckfriheten i den mening som avses i 1 kap.
3 § TF, kan ett ingripande riktas bara mot den som bär det tryckfrihetsrältsliga
ansvaret enligt 8 och 11 kap. TF, bortsett från de fall som avses i 7 kap. 2
och 3 §§TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som elt utflöde av del tryckfrihetsrältsliga ensamansvaret
kan man se den bestämmanderätt som utgivaren av en periodisk skrift skall ha
enligt 5 kap. 3 § TF. Enligt detta lagrum får inget införas i den periodiska
skriften mot hans vilja. Som framgår av rättspraxis gäller denna
bestämmanderätt också i fråga om kommersiell reklam (marknadsdomstolens beslut
den 22 mars 1974).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna ordning har satts i fråga när det gäller s. k.
annonsvägran, dvs. vägran av utgivaren av en periodisk skrift att införa en
(kommersiell) annons i skriften. YFU hävdar uppfattningen att intresset att
kunna motarbeta annonsvägran bör stä tillbaka för intresset alt utgivarens
ensamansvar gäller ulan begränsning. Utredningen hänvisar till att utgivaren
inte rimligen kan få ställas till ansvar för yttranden som han inte kan
stoppa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen förordar däremot i sitt
remissvar att det i TF införs en uttrycklig undantagsregel av innebörd att ett
åläggande enligt konkurrenslagen att införa en kommersiell annons i en
periodisk skrift skall kunna göras ulan hinder av TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag framhålla alt det här är frågan om
en av brytnings<br>
punkterna mellan två mycket viktiga rättsområden. Det är uppenbarligen<br>
ett problem att annonsvägran nu inte kan angripas enligt konkurrenslag<br>
stiftningen. Å andra sidan är det en av hörnpelarna i det tryckfrihetsrälts<br>
liga systemet som skulle rubbas, om man skulle tillmötesgå näringsfrihets<br>
ombudsmannens önskemål om en undantagsregel för dessa fall. Enligt min<br>
mening har det inte visals pä sådana olägenheter med nuvarande ordning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att man bör överväga en ändring av denna. Eftersom jag vet
att pressens Prop. 1986/87:151 egna organisationer har uppmärksamheten riktad
på denna fråga utgår jag frän att fallen av annonsvägran kommer att vara klara
undantagsfall även i fortsättningen. Skulle min förmodan visa sig felaktig och
denna form av skadlig konkurrensbegränsning bli ett verkligt allvarligt
problem, kan frågan emellertid behöva tas upp lill förnyad diskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Givetvis hindrar inte regeln i TF om utgivarens
bestämmanderätt i fråga om innehållet i en periodisk skrift att någon annan
åläggs att i en annons eller i form av ett annat meddelande om kommersiella
förhållanden lämna viss information med stöd av konsumentskydds- eller
konkurrensbegränsningslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annonsör intar vanligen ställning som meddelare i
förhållande till en tryckt skrift där annonsen förs in. I den mån kommersiell
reklam i en annons faller utanför det område där TF enligt 1 kap. 3 § är
exklusivt tillämplig kan annonsören bli föremål för ingripande enligt regler i
vanlig lag. Någon meddelarfrihel föreligger alltså inte i det fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan komponent i meddelarskyddet är det
tryckfrihetsrältsliga anonymitetsskyddet. Enligt 3 kap. 1 § TF är bl. a. en
meddelare inte skyldig att låta sitt namn sättas ut pä en skrift till vilken
han har lämnat elt meddelande för publicering. Denna bestämmelse kan inle
innebära något hinder mot att en annonsör åläggs att sälla ul sill namn och sin
adress i en kommersiell annons. Skyldighet alt lämna information i tryckta
skrifter anses nämligen vara förenlig med TF utanför det område där TF enligt 1
kap. 3 § TF är exklusivt tillämplig. En sådan skyldighet kan inte gärna vara sä
begränsad att den omfattar bara andra uppgifter än sädana som identifierar
annonsören. Skyldigheten skulle ju i så fall bli illusorisk, eftersom man inte
får veta vem som skulle ha lämnat den information skyldigheten avser. Om någon
bryter mot l.ex. en enligt lag vilessanktionerad skyldighet för näringsidkare
att i sin marknadsföring ta in uppgifter om namn och adress i kommersiell
reklam, bör vilel därför kunna dömas ul utan hinder av TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om en skyldighet alt uppträda med namn och adress i
kommersiella annonser är förenlig med TF, är det därmed inle sagt att anonymitetsskyddet
är satt helt ur spel för det fall att skyldigheten åsidosätts eller annonsören,
i fall då en sädan skyldighet inte gäller, väljer att framträda anonymt. Den
tystnadsplikt för dem som har tagit befattning med tillkomsten av tryckta
skrifter m.m. som gäller enligt 3 kap. 3 § TF måste anses skydda också den som
t. ex. har lämnat in en annons för publicering i en tidning. Tystnadsplikten är
dock inte absolut, utan i de fall som anges i punkterna 1 -5 i paragrafen får
uppgifter lämnas om annonsörens identitet. Av intresse i detta sammanhang är
främst punkt 5 enligt vilken rätten av hänsyn till elt allmänt eller enskilt
intresse kan besluta alt uppgifterna får lämnas vid ett vittnesförhör eller ett
förhör med en pari under sanningsförsäkran därför att det är av synnerlig
vikt. Anonymiteten viker alltså bara om det kan åberopas mycket starka skäl för
det. Den tystnadsplikt som råder skall vidare beaktas, om en myndighet
efterforskar vem som har lämnat in annonsen (3 kap. 4 § TF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller censurförbudet m. m. i 1 kap. 2 § TF anser
jag alt man bör</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skilja mellan olika typer av situationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon allmän rätt för myndigheter att i förväg få granska
en näringsid- Prop. 1986/87:151 käres tilltänkta annonsering torde inte kunna
införas utan grundlagsändring. En sådan ordning är från tryckfrihetssynpunkt
inte godtagbar, eftersom det t. ex. i en annons kan finnas både sädan kommersiell
reklam som delvis faller utanför grundlagsskyddet och sädana opinionspåverkande
uttalanden som omfattas av TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan fråga är om det i förväg kan ställas krav på
innehållet i något som skall tryckas. Föreskrifter i lag som innebär sådana
krav är tillåtna, om de har stöd i TF. Ett exempel pä detta är bestämmelserna
om tryckfrihetsbrotten. Ett annat är de ansvarsbestämmelser (l.ex. förbudet
mot reklam för utländska lotterier) som - genom att de inte anses gälla missbruk
av tryckfriheten enligt I kap. 3 § - faller utanför TF:s exklusiva
tillämpningsområde och därför får anses ha stöd i grundlagen. Del anses vidare
tillåtet att en myndighet förbjuder ett upprepande av viss kommersiell reklam
därför att denna strider mot marknadsföringslagen. Denna typ av inskränkningar
i tryckfriheten får anses utgöra sådana hindrande åtgärder som avses i I kap.
2 § andra stycket TF, och de faller inte under censurförbudet i paragrafens
första stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa typer av åtgärder ter sig mera tveksamma när man
skall bedöma om de är förenliga med TF eller inte. Det gäller generella förbud
mot kommersiell reklam för vissa varor, generella förbud mot kommersiell reklam
i vissa slags tryckta skrifter, t. ex. periodiska skrifter, eller begränsning
av reklamens volym i tryckta skrifter. För att undanröja sädan tveksamhet har
man gjort elt särskilt undanlag i TF när det gäller alkohol och tobak. Enligt
min mening bör man göra detsamma, om andra reklambe-gränsande åtgärder av denna
art skulle aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår så lill frågan om TF - med den principiella
inställning lill frågan om regleringen av förhällandet mellan tryckfriheten och
reklamen som jag har redovisat - bör ändras i något mera begränsat avseende i
enlighet med YFU;s förslag eller i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de förslag som YFU har lagt fram, anser jag
alt det f.n. inte finns ett sä starkt behov av sädana undantag som förordats
från det av TF skyddade området att någon ändring i detta hänseende bör göras i
förevarande lagstiftningsärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill särskilt kommentera ett av förslagen, nämligen
det som innebär att möjligheterna atl i vanlig lag ingripa mot yttranden i
näringsverksamhet i fräga om periodiska skrifter skall gälla endast sådana
yttranden i näringsverksamhet som framställs i annons såvida de inte härrör
frän skriftens ägare eller utgivare. Syftet med bestämmelsen är att de
periodiska skrifterna, med tanke på den centrala betydelse de typiskt sett har
för opinionsbildningen, bör omgärdas med ett särskilt starkt skydd mot
ingripanden. Möjlighet skall enligt förslaget alltså inte finnas att ingripa
mot reklam i redaktionell text, s. k. textreklam, annat än i
tryckfrihetsrättslig ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>YFU har
ansett att den omständigheten alt det finns etl utvecklat system<br>
för självsanering på området bidrar till att en särreglering för de periodiska<br>
skrifterna kan införas. En följd blir ju att den redaktionella texten i en<br>
periodisk skrift inte kan angripas annat än i tryckfrihetsräitslig ordning om<br>
skriftens ägare eller utgivare avhäller sig från att där göra reklam för egna</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>produkter, däribland skriften i fräga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Systemet för självsanering grundar sig på de regler
utgivna av Pressens Prop. 1986/87:151 samarbetsnämnd som syftar till att
förhindra att reklam förekommer i redaktionell text. Bakom reglerna står
pressens huvudorganisationer samt Sveriges Radio. Övervakningen av att reglerna
om textreklam följs ankommer på Texireklamkommiiién. som är tillsatt av
Pressens samarbetsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag - atl den ordning som nu gäller för
förhällandet mellan reklam och tryckta skrifter skall bestå - innebär alt del
inte heller i fortsättningen kommer att vara reglerat i TF i vilken mån
ingripande kan ske enligt vanlig lag. främst marknadsföringslagen, med
anledning av kommersiella yttranden i redaktionell text. Dvs. det är budskapets
innebörd och syfte som även här är avgörande för i vilken omfattning ingripande
kan ske utanför TF;s ram. I praktiken innebär mitt ställningstagande knappast
någon försämring för den redaktionella textens ställning i periodiska skrifter,
om man jämför med YFU;s förslag. För alt ingripande skall kunna ske vid sidan
av TF krävs enligt rådande rättsuppfattning atl meddelandet lämnas i
kommersiell verksamhet och i kommersiellt syfte och har rent kommersiella
förhållanden till föremål (prop. 1978/79:2 s. 72). Atl detta skulle kunna anses
vara fallet beträffande redaktionell text i en periodisk skrift — om man
bortser från det fall där ägaren eller utgivaren gör reklam för egna produkter
- bedömer jag som uteslutet i fråga om dem som följer de förut nämnda reglerna
om textreklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har under remissbehandlingen av YFU:s förslag förts
fram önskemål om att ytteriigare reklambegränsningar bör vara tillåtna enligt
grundlagen. Marknadsdomstolen har uttalat det angelägna i att hinder inte kommer
alt finnas mot ingripande mot reklam som kan anses uppmana till brott.
Arbetarnas bildningsförbund och Unga örnars riksförbund anser att det skall gå
atl ingripa mot s.k. livsstilsreklam och olika former av köns-diskriminerande
reklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att uppmana till brotl i en tryckt skrift kan vara ett
tryckfrihetsbrott. Enligt nuvarande lydelse av 7 kap. 4 § 6 TF skall säsom
otillåtet yttrande i tryckt skrift anses uppvigling, varigenom nägon söker
förleda till bl. a. brottslig gärning. Någon saklig ändring av denna reglering
föreslås inte (utöver den som följer av att bestämmelsen har anpassats lill den
nya lydelsen av BrB;s bestämmelse om uppvigling, se specialmotiveringen till 7
kap. 4 § TF). Jag återkommer till frågan i avsnitt 3.6.1. Om det i andra fall
är fräga om förfaranden som kan angripas enligt konsumentskyddslagstiftningen
eller konkurrenslagstiftningen tillåter TF givetvis sådana ingripanden som jag
har nämnt förut i detta avsnitt. Det finns härigenom ett utrymme för
marknadsdomstolen att i sin rättstillämpning ange gränser för vad som får
förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om s. k. livsstilsreklam och könsdiskriminerande
reklam har behandlats av konsumentpolitiska kommittén i betänkandet (SOU
1985:32) Hushållning för välfärd. Den framtida konsumentpolitikens inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om den könsdiskriminerande reklamen skiljer
kommittén mellan<br>
kränkande reklam och schabloniserande eller könsrollsbevarande reklam<br>
(bet. s. 101). Kommittén anser att den schabloniserande reklamen torde</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>falla in under begreppet äsiklsannonsering och anför med
stöd av YFU;s Prop. 1986/87:151 resonemang i dessa delar (SOU 1983:70 s. 237 f)
alt lagstiftning som inskränker förekomsten av schabloniserande reklam torde
vara utesluten. Däremot finner kommittén atl det bedömt från konsumenlpolitisk
synpunkt är angeläget att grundlagen ger möjlighet atl genom vanlig lag
ingripa mot könsdiskriminerande reklam som är kränkande. Denna uppfattning bör
enligt kommittén beaktas i det fortsatta grundlagsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om livsstilsreklamen föreslår kommittén inte någon
lagstiftning. Enligt kommittén bör man emellertid bevaka livsstilsreklamens
utveckling och skapa resurser för atl åstadkomma en allsidig belysning av
reklamen (SOU 1985:32 s. 104 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har på grundval av betänkandet beslutat en
proposition med riktlinjer för den framlida konsumentpolitiken (prop.
1985/86:121). I propositionen föreslogs alt konsumentverket skall följa
utvecklingen i fråga om bl. a. livsstilsreklam och den könsdiskriminerande
reklamen. Konsumentverkets erfarenheter och bedömningar beträffande den
sistnämnda typen av reklam skall redovisas till regeringen senast vid utgången
av är 1988. I propositionen anfördes att verkets arbete kommer alt ge underlag
för överväganden om eventuella framtida åtgärder mot könsdiskriminerande
reklam (s. 40). Riksdagen har godtagit propositionen i dessa delar (LU
1985/86:34, rskr. 292).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av ställningstagandet i sistnämnda ärende
finns det inte någon anledning för mig alt i detta sammanhang ta upp denna
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reklam i radio och TV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I YFU;s uppdrag har inle ingått att ta ställning till
frågan om och i vilken utsträckning reklam skall förbjudas i olika medier.
Utredningen har begränsat sig till att föreslå en grundlagsregel som möjliggör
en reglering i vanlig lag beträffande de medier som i dag är underkastade
restriktioner, dvs. eter- och trådsändningar. En ledamot har reserverat sig mot
förslaget och anser atl det inte skall finnas någon sådan regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de relativt få remissinstanser som har berört frågan
är uppfattningarna ganska jämnt fördelade mellan dem som stöder
utredningsförslaget och dem som ansluter sig lill reservanten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild utredare (U 1985:03) har haft i uppdrag att
bedöma vilka effekter reklam i företrädesvis TV kan förväntas få för ekonomin i
andra medier och andra reklamintäklsberoende verksamheter samt för förhållandena
i näringslivet. I direktiven till utredaren har betonats alt det inte ingick i
uppdraget alt lägga fram förslag om införande i svensk radio- och TV-verksamhet
av kommersiell reklam mot vederlag då någon förändring av det grundläggande
förhållningssättet inte har skett. Syftet med utredningen var alt fä fram ett
fullständigare underlag om TV-reklamfrägan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren har i betänkandet (Ds U 1986:2) Effekter av
TV-reklam<br>
redovisat sina bedömningar. Betänkandet remissbehandlas f. n. Dessa frå<br>
gor kommer därefter all övervägas ytterligare. I det läge som råder finns<br>
del inte anledning att gå ifrån YFU;s förslag (jfr KrU 1985/86:21 s. 15). Jag</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förordar därför en uttrycklig regel i grundlagen som gör
det möjligt atl i Prop. 1986/87:151 vanlig lag meddela föreskrifter om
förbud mot reklam i radio och TV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Radiolagen medger också att avtalen med programföretagen
innehåller förbud mot program som bekostas av nägon annan än programföretaget,
s. k. sponsring (6 §). I lagen om lokala kabelsändningar föreskrivs om bl. a.
äterkallelse av tillstånd till egensändningar om sponsrade program har
förekommit (23 och 25 §§). Motsvarande bestämmelser finns i 10 och 13 §§
närradiolagen. YFU har inte nämnt denna fråga. Jag anser inte atl någon ändring
bör ske i detta avseende. Som villkor för sändningsrätt bör även i
fortsättningen kunna uppställas förbud mot sponsring. Detta bör kunna ske med
stöd av de grundlagsbestämmelser som tillåter villkor för radio och TV som sänds
med stöd av tillstånd (se avsnitt 3.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lagen om radiotidningar finns bestämmelser om sändning
av radiotidningar. En radiotidning är ett radioprogram som är avsett för
synskadade. Radiotidningen har en eller flera dagstidningar som förlaga och
återger helt eller delvis innehållet i föriagan. Som ett särskilt villkor
gäller att sändning av annonsmaterial får ske endast om ljudet är förvrängt
eller innehållet kodat (4 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.Annonsmaterial är etl vidare begrepp än reklam genom alt
däri innefattas också platsannonser, familjeannonser m. m. Bestämmelsen i sin
nuvarande lydelse kommer därför inte att kunna stödjas på den grundlagsbestämmelse
som jag nyss har föreslagit och som avses ge möjlighet alt i vanlig lag meddela
föreskrifter om reklam i radio och TV. Bestämmelsen i lagen om radiolidningar
bör därför ändras så att kravet på kodning eller förvanskning i stället avser
reklam. Jag återkommer till denna fråga i samband med följdlagsiiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reklam i filmer, videogram och fonogram</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag har kommit fram till såvitt avser förhållandet
mellan tryckfriheten och reklamen bör gälla också för de andra medier, med
undantag för radio och TV som skall omfattas av del särskilda grundlagsskyddet.
För dessa medier skall ju i princip samma regler gälla som för tryckta
skrifter. Delta innebär att det regelsystem som numera har utvecklats och som
jag närmare har redogjort för i det föregående såvitt gäller reklam i tryckta
skrifter bör tillämpas också på reklam i de andra medierna, dvs. främst filmer
och videogram där reklam ju är vanlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sagda innebär att den som överväger ell ingripande mot
t. ex. en framställning i en reklamfilm måste ta ställning till budskapets
syfte. Om brottet innebär ett missbruk av den yttrandefrihet som TF avses
värna, kan ingripande endast ske om det är fråga om ett yttrandefrihetsbrott
(se avsnitt 3.6) och då endast i de former som TF medger. Om brottet inte är av
den beskaffenheten, kan det leda till påföljd enligt vanlig lag trots atl en
bildupplagning ingår som ell led i det brottsliga förfarandet. Vidare får vad
jag anfört om ensamansvar och meddelarskydd avseende även beträffande de övriga
medierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag längre fram skall redogöra för (avsnitt 3.3) anser
jag atl grundla<br>
gen skall innehålla ett särskilt undantag från censurförbudet i fräga om</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rörliga
bilder som är avsedda att visas offentligt. Den möjlighet att i vanlig lag
meddela föreskrifter om förhandsgranskning av rörliga bilder som jag anser
skall finnas kommer således att avse även visning av reklam i rörliga bilder.
Jag kan emellertid i saifimanhanget nämna att reklamfilm och reklamvideogram
fr. o. m. den 1 januari 1986 är undantagna från förhandsgranskning (SFS
1985:990).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.5 Den lagtekniska lösningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: TF behålls som grundlag för regleringen av tryckfriheten. Samma
grundlag skall också innehålla de särskilda grundlagsreglerna om de andra
medier som skall få ett motsvarande grundlagsskydd, dvs. radio och TV samt
ljudupptagningar och upptagningar av rörliga bilder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag: Tryckta skrifter skall också i
fortsättningen skyddas av bestämmelserna i TF. Yttranden som har gjorts
offentliga i de andra medier som skall ges etl liknande grundlagsskydd skall
skyddas genom bestämmelser i en ny yttrandefrihetsgrundlag efter mönster från
TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Frågan om den lagtekniska lösningen har
tilldragit sig en förhållandevis stor uppmärksamhet bland remissinstanserna.
Remissutfallet är splittrat. Det finns dock en viss övervikt för kommitténs
förslag om att en ny yltrandefrihetsgrundlag skall finnas vid sidan av TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Frågan om den särskilda
grundlagsregleringen av yttrandefriheten i vissa uttrycksformer skall ske i en
eller två författningar på konstitutionell nivä har ägnats betydande
uppmärksamhet såväl av YFU som av remissinstanserna. Också jag anser att den
har stor vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grundlagarna
intar en särställning i beståndet av författningar, och det är naturligt att
stor omsorg läggs ned pä utformningen av det konstitutionella regelverket. I
karaktären av grundlag ligger att författningen skall kunna bestå åtminstone i
huvudsak under längre tid än andra lagar. Den utgör också en markering av
regleringens betydelse och innebär att denna blir överordnad vanlig
lagstiftning, något som bl. a. betyder att en föreskrift i vanlig lag skall
sättas åsido av de offentliga organen, om föreskriften strider mot
grundlagsregleringen (11 kap. 14 § RF). I övrigt gäller att en grundlag rent
juridiskt-formellt inte i sig har annan bindande kraft i tillämpningen än en
annan lag. Det som skiljer en grundlag från en annan författning som beslutas
av riksdagen är ju framför allt det särskilda förfarandet som gör atl den inte
kan ändras eller upphävas med ett enkelt riksdagsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har i huvudbetänkandet diskuterat två lösningar: en
ny, sammanhållen grundlag eller ett bibehållande av TF med en parallell
reglering i en yttrandefrihetsgrundlag för de "nya" uttrycksformerna.
YFU har stannat för det sistnämnda alternativet men samtidigt uttalat sympatier
för en lösning i del längre perspektivet med en enda, sammanhållen grundlag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissutfallet
kan sägas spegla den tvekan som sålunda har kommit till Prop. 1986/87:151
uttryck redan i ulredningsbetänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening finns det nackdelar förenade med båda de
lösningar som har presenterats av YFU. Som jag redan har anfört i mina allmänna
utgångspunkter (avsnitt 3.1) anser jag att det egentligen bara är systematiska
och lagtekniska skäl som talar för tanken att ersätta TF med en ny grundlag.
Som framgår av mina ställningstaganden i andra frågor som jag behandlar kommer
i milt förslag vissa viktiga avvikelser från det skydd TF nu ger alt finnas
beträffande de andra medier som skall ges ett särskilt grundlagsskydd.
Förhandsgranskning skall vara möjlig i fråga om filmer och videogram avsedda
för offentlig förevisning (se avsnitt 3.3 och 3.6.2). Radio- och TV-sändningar
till allmänheten kommer inle atl omfattas av någon grundlagsskyddad
etableringsfrihet (se avsnitt 3.4). Dessa förhållanden talar emot all man
försöker skapa en "enhetlig" reglering av alla de aktuella medierna.
Jag anser därför att alternativet med en enda, sammanhållen ny grundlag inte
bör väljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Å andra sidan ser jag fog för den kritik som har framförts
mot YFU;s förslag. Redan del förhållandet att man skulle få två grundlagar med
en nära nog parallell reglering kan inle undgå alt ge ett egendomligt intryck,
och en sådan ordning skulle nog vara ägnad att skapa viss förvirring inte bara
från systematisk synpunkt utan också för rättstillämpningen. Det skall vidare
uppenbarligen föreligga mycket starka skäl innan man inför ytteriigare en
grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del har jag därför kommit lill slutsatsen att man
bör välja en tredje lösning som har nämnts i ett remissyttrande och som delvis
har framskymtat i andra. Den går ut pä alt man kompletterar TF med grundlagsbestämmelser
om de andra medier som bör ges ell särskilt grundlagsskydd. Med en sådan
lösning undviker man de nackdelar som de andra alternativen har.
Grundlagsregleringen av tryckfriheten kan behållas oförändrad i allt
väsentligt, och tryckfrihetens särställning markeras. I en sådan lösning bör
man kunna utnyttja den teknik som har använts i den särskilda regleringen av
yttrandefriheten pä radio- och TV-området och som bygger på hänvisningar lill
TF. Man slipper då två parallella regelsystem med åtföljande risk för
olikheter i rättstillämpningen. Några beaktans-värda olägenheter med denna
teknik har inte uppkommit, och den bör kunna fungera lika bra i en grundlag som
i en vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En invändning som kan göras mot milt förslag är att
rubriken pä grundla<br>
gen blir oegentlig, eftersom den kommer att reglera också annal än tryck<br>
friheten. Som har uttalats i flera remissyttranden framstår dock tryckfrihe<br>
ten under överskådlig tid som det mest väsentliga. Vidare gäller att TF<br>
redan f. n. reglerar även bl. a. frågan om allmänna handlingars offentlighet,<br>
som visserligen har etl klart samband med tryckfriheten men som inte<br>
återspeglas i grundlagsrubriken. Det kan f.ö. hävdas alt även den av YFU<br>
föreslagna beteckningen ytlrandefrihelsgrundlag skulle vara oegentlig lik<br>
som "massmediegrundlag", som MMU föreslog. Del torde förhålla sig så<br>
att ingen rubrik på en ny grundlag, oavsett vilken lösning som väljs, kan bli<br>
heltäckande, om den samtidigt skall bibehålla den pregnans som bör krä<br>
vas när det gäller namnet på en grundlag. Till detta kommer att på samma</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sätt som
när det gäller regeringsformen starka historiska skäl talar för att behålla den
hävdvunna rubriken. Jag förordar alltså den lagtekniska lösning som jag nu har
skisserat.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Förbudet mot censur m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Förbudet i TF mot censur och sådana andra hindrande åtgärder som inte
har stöd i grundlagen utsträcks lill alt omfatta också de medier som nu skall
ges ett särskilt grundlagsskydd. Från detta censurförbud görs ett undantag i
fräga om offentliga förevisningar av röriiga bilder. Något motsvarande
censurförbud införs däremot inte i RF. Inte heller skall det införas någon
generell grundlagsregel om att det allmänna skall iaktta neutralitet vid stöd
lill offentliga framställningar eller någon uttrycklig grundlagsregel om rätt
att inneha tryckta skrifter och andra s.k. informationsbärare m.m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag: I fråga om de uttrycksformer som
enligt utredningen skall ha elt särskilt grundlagsskydd införs förbud mot
censur och andra hindrande åtgärder från det allmännas sida. I fråga om filmer
och videogram görs ell undanlag som delvis avviker frän del i milt förslag.
Etl allmänt förbud införs i RF mot censur och andra hindrande åtgärder i fråga
om "offentliga" yttranden. Där skall också finnas bestämmelser om
rätt att inneha informationsbärare m. m. för privatbruk samt om förbud för del
allmänna att vid stödgivning till offentliga framställningar gynna eller missgynna
någon på grund av dennes åskådning eller ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Remissutfallet är positivt i fråga om
utredningsförslaget om censurförbud m. m. Vissa instanser är dock kritiska mot
undantaget beträffande offentligt förevisade filmer och videogram. Övervägande
kritisk är inställningen hos de remissinstanser som har uttalat sig om
förslaget till grundlagsbestämmelser om rätt all inneha informationsbärare m.
m. och om åsiktsneutralilet vid samhällelig stödgivning till offentliga framställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: En grundläggande princip för
tryckfrihelslagslifl-ningen i vårt land är att ingripanden mot tryckta skrifter
får göras först sedan de har publicerats. För atl denna princip skall
upprätthållas är del nödvändigt atl det finns spärrar mot olika former av
åtgärder från det allmännas sida före publiceringen. Elt centralt inslag bland
dessa spärrar är det förbud mot förhandsgranskning som sedan länge ingår i
grundlagsregleringen av tryckfriheten. På radio- och TV-området finns ell
motsvarande förbud i 8 § radiolagen. En bestämmelse med samma syfte återfinns
också i 5 § lagen om allmänna sammankomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bara pä ett område finns det föreskrifter om att
förhandsgranskning skall ske av framställningar som är avsedda alt spridas
bland allmänheten: enligt biografförordningen får filmer och videogram inle
förevisas offentligt, om de inte dessförinnan har godkänts av statens
biografbyrå.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag nu skall ta ställning till de olika frågorna som
gäller förbud mot Prop. 1986/87:151 censur m.m. behandlar jag dem för
överskådlighetens skull under olika rubriker. Jag börjar med frågan om elt
censurförbud för de medier som enligt mitt förslag skall ges etl särskilt
grundlagsskydd. Sedan tar jag upp tanken på ell allmänt förbud i RF mot censur
och andra hindrande åtgärder. Till sist går jag in på förslaget till
grundlagsregler om äsiklsneutralitet vid det allmännas stödverksamhet och om
rätt alt inneha informationsbärare m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvä spörsmål som jag lill skillnad mot YFU inte berör i
detta sammanhang är frågan om ett förbud mot yttrandefrihetsbegränsande
åtgärder av enskilda och frågan om förbud mot tillslåndstvång beträffande
allmänna sammankomster och demonstrationer. Den förra frågan har jag redan
tagit upp i avsnitt 3.2.2 och den senare återkommer jag till i avsnitt 3.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhud mot censur m. m. i fråga om radio och TV samt ljud-
och bildupplagningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett förstärkt grundlagsskydd för andra medier än tryckta
skrifter bör ett censurförbud ingå som en central beståndsdel. Också andra
hindrande åtgärder av det allmänna bör vara förbjudna, om de inte uttryckligen
är tillåtna i grundlagen. Jag delar således YFU;s principiella inställning, vilken
har elt brett stöd bland remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått finns det f. n. bara ett område där förhandsgranskning
är föreskriven, nämligen i fråga om filmer och videogram avsedda för offentlig
förevisning. Frågan är om censurförbudel bör förses med ell undanlag för delta
område och hur detta undantag i så fall bör vara utformat. Eftersom denna fråga
är nära förknippad med utformningen av bestämmelserna om efterhandsingripanden
mot våldsskildringar m. m. skall jag la upp båda dessa frågor när jag behandlar
yttrandefrihetsbrotlen (avsnitt 3.6.2). Som kommer atl framgå där förordar jag
nu inga mera grundläggande förändringar i det nuvarande regelsystemet. Det
betyder att grundlagen skall tillåla bestämmelser i vanlig lag om nuvarande
förhandsgranskning. Liksom f.n. bör i fråga om sädan lagstiftning gälla det som
sägs i 2 kap. 12 § andra—femte styckena och 13 § RF om rättighetsbegränsande
lagstiftning. Det betyder bl. a. att det särskilda uppskovsförfarande som
regleras där kommer all vara tillämpligt. Vidare kommer de allmänna ramar som
anges för begränsningar av yttrande- och informationsfriheterna atl gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt allmänt censurförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU;s förslag om ett generellt förbud mot censur i fråga
om de uttrycksformer som inte skall ges ett särskilt grundlagsskydd har vunnit
etl tämligen utbrett stöd under remissbehandlingen. Delade meningar har yppats
bara i fråga om förhandsgranskningen av filmer och videogram. Utformningen av
ett sädant förbud har emellertid inte närmare diskuterats i YFU;s
huvudbetänkande eller i remissyttrandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också jag delar naturligtvis uppfattningen att det skulle
vara en förstärk<br>
ning av grundlagsskyddet för yttrandefriheten, om man inför ett allmänt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>censurförbud
i RF. Jag anser det emellertid tveksamt om uiredningsförsla- Prop.
1986/87:151 get uppfyller de krav på tydlighet som bör ställas pä en sådan
grundlagsre-get. En oklar regel med svårbestämbar räckvidd kan vara till mera
skada än nytta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En oklar punkt är om man, som utredningen har föreslagit,
undantagslöst kan förbjuda sådana hindrande åtgärder från det allmännas sida
som grundas på det kända eller förväntade innehållet i en framställning och som
vidtas av myndigheter och andra allmänna organ. Jag kan erinra om att
motsvarande grundlagsregel i TF inte är undantagslös, eftersom den tillåter
sådana åtgärder som har stöd i TF. Man kan inle gärna ha etl längre gående förbud
i RF. Eftersom denna grundlag inte uttryckligen anger vilka hinder som får
ställas upp i vanlig lag, är det inte möjligt att utforma en regel i RF på
samma sätt som TF:s. Inte heller finns det underiag för att i detta ärende
lägga fram förslag till en uttömmande reglering i RF som skulle ange vilka
slags hindrande åtgärder lagstiftningen bör tillåta. Ett alternativ är dä att
rent allmänt tillåta sådana hindrande åtgärder som har stöd i lag. En regel av
detta slag skulle emellertid inte få annan reell innebörd än bestämmelsen i 2
kap. 12 § RF om att begränsningar i yttrandefriheten skall lagregleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till dessa problem med utformningen av ett förbud i RF mot
hindrande åtgärder kommer svårigheten att kunna överblicka vilka konsekvenser
en sådan regel skulle få på alla de områden där den skulle vara tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikligt lika stora problem är inte förenade med ett
allmänt förbud i RF som enbart avser förhandsgranskning av yttranden. Men också
här ger grundlagsregelns närmare utformning upphov till problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fräga som inställer sig är hur den regel som YFU
förordar förhåller sig till de bestämmelser som finns om granskning av brev och
andra försändelser t. ex. från intagna i kriminalvårdsanstalter (25-27 §§ lagen
1974:203 om kriminalvård i anstalt). Samma frågeställning uppkommer
naturligtvis också när det gäller motsvarande regel i TF. Eftersom det där
främst är fråga om rätten att granska försändelser lill medieförelag o. d. pä
de aktuella områdena, finns det större möjligheter för myndigheterna att beakta
grundlagens förbud mot förhandsgranskning än om det är fräga om en regel som
tar sikte på alla möjliga slags offentliga framställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan invändning som kan göras mot utredningsförslaget
är att det gör skillnad mellan "offentliga" yttranden och andra. Som
jag har anfört i avsnitt 3.2.1 ter sig en grundlagsreglering på tre
"nivåer" (en efter mönster av TF, en för "offentliga"
yttranden och en för "privata") alltför komplicerad. Utredningen har
som framgått själv i annat sammanhang gett uttryck för samma uppfattning, men
dess förslag i den här delen innebär just en sådan (redelning. Ett alternativ
som dä kan övervägas är ett allmänt grundlagsförbud mot förhandsgranskning som
omfattar alla yttranden oavsett om de är riktade till allmänheten eller inte. Därmed
skulle man undgå del gränsdragningsproblem som otvivelaktigt skulle följa av en
begränsning till yttranden som är avsedda att framföras
"offentligen". A andra sidan är det svårt alt överblicka
konsekvenserna av elt så vidsträckt förbud. Jag vill därför inte förorda en
sådan lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det anförda leder mig till den uppfattningen att den
ifrågasatta grund-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagsregleringen
av flera skäl skulle bli mycket vansklig, och dess fördelar Prop.
1986/87:151 är uppenbarligen tämligen begränsade. Med hänsyn härtill anser jag
mig inte kunna tillstyrka atl det i RF införs en bestämmelse av det slag som
YFU har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Äsiklsneutralitet vid samhällelig stödgivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har redan tidigare (avsnitt 3.2.2) framhållit
betydelsen av att stat och kommun inle bara avhäller sig frän ingrepp i
yttrandefriheten utan också aktivt stöder olika medier, t. ex. dagspressen,
bokutgivning, filmer och teater. Det är därvid ett starkt intresse alt det
allmänna vid sin stödgivning inle i praktiken hindrar vissa yttranden alt nå
offentligheten, därför att innehållet i yttrandena anses oacceptabelt av det
ena eller andra skälet. Det är därför en viktig princip atl det allmänna vid
stöd lill verksamhet för framförande av framställningar till offentligheten
inle ulformar stödet eller fördelar detta så att någon gynnas eller missgynnas
på grund av sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat
liknande hänseende eller på grund av sina ställningstaganden i särskilda
frågor. Det är denna princip som YFU vill se grundlagsfäst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissyttrandena visar emellertid på en rad svårigheter
när det gäller att omsätta denna princip lill en undanlagslös grundlagsregel.
En majoritet av de remissinstanser som har tagit upp denna del av YFU:s förslag
är kritiskt inställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till en böijan ligger det uppenbariigen myckel nära lill
hands alt anta atl man från olika häll skulle söka kringgå ell så allmänt påbud
om åsiktsneutralilet. För att undvika atl stödja l.ex. rasistiska
framställningar skulle man kanske i praktiken ställa upp olika kriterier för
stödet som inte uttryckligen gäller innehållet men som får den effekt som
grundlagsregeln skall hindra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grundlagsregel av det slag som YFU har föreslagit
kommer dessutom lätt i motsatsförhållande till de grundlagsbestämmelser som
finns i 1 kap. 2 § RF och som anger olika mål för den samhälleliga
verksamheten, säsom exempelvis att verka för demokratins idéer och tillförsäkra
män och kvinnor lika rälligheter. I den mån man från det allmännas sida vill
ge elt särskilt stöd ät framställningar med denna målsättning kan ju stödet
inte karaktäriseras som åsiklsneutrall. Det har varit en genomgående strävan i
reformarbetet på fri- och rättighetsområdel atl söka undvika grundlags-regler
som slår i konflikt med varandra. Det system för kontroll av författningars
grundlagsenlighet som finns i värt land är inte avpassat för att lösa den typ
av konflikter som lätt uppstår om man har grundlagsregler som står i viss
motsättning lill varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening ligger del vidare åtskilligt i
argumentet att en grundlagsregel om äsiklsneutralitet kan anses överflödig,
eftersom del indirekt av RF och TF följer alt principen gäller i all rimlig
utsträckning. De regler i ämnet som finns i förordningen (1981:409) om statligt
stöd till dagstidningar kan på goda grunder anses utgöra bara en bekräftelse
på något som följer redan av TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En oklarhet som ligger i YFU;s förslag är vad som avses
med stöd i detta</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sammanhang. Motiven tyder pä att det är ekonomiskt stöd i
form av Prop. 1986/87:151 bidrag, krediter osv. som åsyftas. Begreppet stöd får
emellertid anses omfatta också sädant som atl det allmänna ställer lokaler till
förfogande på förmånliga villkor eller att man på andra sätt underlättar för
framställningar alt nå offentligheten. För min del anser jag det riktigt att
en princip om åsiktsneutralitet skall omfatta stödverksamhet i denna
vidsträckta bemärkelse. Samtidigt innebär dock detta att tillämpningsområdet
för en grundlagsregel i ämnet blir så obestämt att man kommer i konflikt med
principen att grundlagsregleringen skall vara klar och otvetydig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanlaget anser jag att invändningarna mot YFU:s förslag
i denna del är så betydande att detta inte bör genomföras. Jag vill dock
understryka att detta ställningstagande inte på något sätt rubbar den neulraliletsprin-cip
som är nedlagd i såväl TF som RF och som har kommit till förfatlnings-mässigt
uttryck i bestämmelserna om presstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt att inneha informationsbärare m. in.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om det inte uttryckligen är föreskrivet i TF får det
anses följa av grundlagsbestämmelserna om tryckfriheten att rätten att inneha
tryckta skrifter inle får begränsas annat än av ordnings- och säkerhetsskäl på
sådana institutioner som t. ex. sjukhus, militärförläggningar och
kriminal-värdsanslalter. Utsträcks det särskilda grundlagsskyddet för tryckta
skrifter lill att omfatta också andra medier kommer motsvarande princip att
gälla för dem. I fråga om dessa medier kommer detsamma att bli fallet med sådan
apparatur som är nödvändig för att ta del av innehållet i radio-och TV-sändningar
och i ljud- och bildupplagningar. Det är alltså inle möjligt atl utan
grundlagsändring förbjuda innehav av radio- och TV-apparater, bandspelare och
liknande teknisk utrustning annat än i de undantagsfall som jag nyss berörde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har föreslagit att den princip som alltså redan kan
anses ligga i det utvidgade grundlagsskyddet skall komma till uttryck i en ny
bestämmelse i RF, som också skall avse andra yttranden till allmänheten än dem
som omfattas av det särskilda grundlagsskyddet. Förslaget går ul pä atl var och
en gentemot det allmänna skall vara tillförsäkrad rätt alt för privat bruk
inneha tryckta skrifter, mottagare för eter- eller trädsändningar, ljudupptagningar,
upptagningar av rörliga bilder och apparatur för inspelning eller återgivning
av sådana upptagningar saml andra föremål avsedda att la emot eller återge
yttranden riktade till allmänheten. Elt relativt fåtal remissinstanser har
behandlat detta förslag, men en majoritet bland dessa ställer sig avvisande
till del. De anser att en generell författningsreglering av rätten att inneha
informationsbärare m. m. är både onödig och vilseledande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också för min del anser jag att YFU;s förslag ger upphov
lill en rad<br>
invändningar. Som jag redan har berört följer elt betydande skydd redan<br>
indirekt av TF på dess utvidgade tillämpningsområde enligt mitt förslag.<br>
Det väsentliga i YFU:s förslag får därför anses tillgodosett ulan någon<br>
uttrycklig grundlagsregel. Som vissa remissinstanser har anfört skulle den<br>
bestämmelse YFU har förordat kunna läsas motsätlningsvis så alt det</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skulle
vara tillåtet eller rent av godtagbart att l.ex. begränsa rätlen alt inneha
dessa för annat än "privat bruk" eller rätten all ha utrustning som
används för att ta emot och lagra yttranden som inle riktar sig till allmänheten.
Jag har därför gjort den bedömningen all fördelarna hos den föreslagna
grundlagsregeln inle uppväger de nackdelarna. Förslaget avstyrks därför.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Etableringsfriheten m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Etableringsfriheten grundlagsfästs för de medier som skall omfattas av
det nya grundlagsskyddet. Undantag görs dock för radio och TV. Vissa regler
skall finnas i grundlagen som rör utformningen av koncessionssystem för radio
och TV och som skall stärka yttrandefriheten i dessa. Något förbud införs inte
i grundlag mot tillståndskrav i fråga om möten och demonstrationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag överensstämmer i princip med mitt när
det gäller att grundlagsfästa etableringsfriheten i fråga om de uttrycksformer
som skall få elt särskilt grundlagsskydd. Undanlag från etableringsfriheten
skall dock gälla bara för etersändningar. I fråga om trådsändningar föresläs
alltså en sändningsfrihet, men denna får begränsas genom vanlig lag om det sker
för att främja allmänhetens tillgång till sändningar av dagshändelser eller för
alt möjliggöra ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som är ensidigt
inriktat på våldsframställningar eller pornografiska skildringar. I RF tas in
föreskrifter som innebär att tillstånd inle får krävas för all fä anordna
demonstrationer och allmänna sammankomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Utredningens förslag har fält ett
blandat mottagande. Även om yttrandena är övervägande positiva finns
invändningar i flera frägor. Vissa remissinstanser uttalar sig till förmän för
en friare etable-ringsrätt i fråga om elersändningar. Andra förordar ett
koncessionssyslem även för trådsändningar. Också när det gäller nya regler i RF
till skydd för mötes- och demonstrationsfriheten förekommer olika meningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: TF garanterar varje svensk
medborgare och svensk juridisk person rätten att framställa och sprida tryckta
skrifter (4 kap. I § resp. 6 kap. 1 §). I fråga om det tryckta ordet råder med
andra ord etableringsfrihet. Den har inle alltid varit självklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frän första början ställdes boktryckarkonsten under
kontroll av överheten. Kontrollen har i vårt land efter hand givits upp. En av
de sista kvarievorna kan sägas ha försvunnit i och med aU skyldigheten att till
länsstyrelsen anmäla inrättandet av ett boktryckeri avskaffades vid 1976 års
partiella revision av TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etableringsfriheten utgör nu sedan länge en hörnsten i
skyddet för tryckfriheten. Den innebär tillsammans med förbudet mot censur att
det allmänna inte kan hindra ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning
som förmedlas genom tryckta skrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten att driva verksamhet för att sprida åsikter och
information genom</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra medier än tryckta skrifter har också elt visst skydd
i grundlag genom Prop. 1986/87:151 regler i RF (se avsnitt 2.1). Utöver dessa
regler innehåller lagstiftningen inte några särskilda garantier för friheten
för svenska medborgare och svenska juridiska personer alt driva verksamhet som
går ut på att sprida åsikter och information till offentligheten genom andra
medier än tryckta skrifter. På ett undanlag när finns å andra sidan inte heller
några regler om tillståndstväng. Undantaget avser radioprogram enligt
radiolagen (5 § m.fl. lagrum som paragrafen hänvisar till). Också på etl annat,
närbesläktat område finns föreskrifter om krav pä tillstånd för att fä meddela
sig med allmänheten. Jag tänker dä på allmänna sammankomster på allmän plats (3
§ lagen om allmänna sammankomster).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU föreslår att var och en skall i grundlag tillförsäkras
rätt gentemot det allmänna alt framställa och importera ljudupptagningar och
upptagningar av rörliga bilder samt att sprida sädana upptagningar bland
allmänheten. Samma rätt skall gälla i fråga om trådsändare, mottagare för eter-
eller trädsändning samt apparatur för inspelning eller återgivning av
ljudupptagningar eller upptagningar av rörliga bilder. Var och en skall vidare
tillförsäkras rätt gentemot det allmänna att bedriva verksamhet för offentligt
framförande av sceniska framställningar, trådsändningar lill allmänheten,
offentlig visning av filmer och videogram, offentlig uppspelning av
ljudupptagningar samt utställningar. Också i fråga om rätlen att anordna mölen
och demonstrationer föreslås att grundlagsskyddet skall stärkas genom att del
inle längre skall vara möjligt att kräva tillstånd för allmänna sammankomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av mina ställningstaganden i avsnitt 3.2.1 följeratt jag
inte har anledning atl här gå närmare in på frågan om etableringsfrihet när det
gäller sceniska framställningar och utställningar i vidare män än dessa berörs
av frågan om elt stärkt grundlagsskydd för möten och demonstrationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När jag nu skall redogöra för mina överväganden i
anslutning till YFU;s förslag behandlar jag först ljud- och bildupptagningar
och därefter radio och TV. Avslutningsvis tar jag upp skyddet för mölen och
demonstrationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ljud- och bildupplagningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med YFU och remissinstanserna anser jag att del
särskilda grundlagsskydd, som efter mönster av TF bör gälla för filmer,
videogram och fonogram, bör innefatta också en etableringsfrihet. Produktionen
av filmer, videogram och fonogram sker pä elt sätt som i det här sammanhanget
kan sägas nära överensstämma med framställningen av tryckta skrifter. Några
skillnader som kan motivera atl dessa medier inte skulle omfattas av en
grundlagsfäst etableringsfrihet kan inte anses finnas. Det är självklart av
värde från yltrandefrihetssynpunkt att det införs en rätt att framställa och
sprida ljudupptagningar och upptagningar av rörliga bilder. En motsvarande
etableringsfrihet bör finnas i fråga om offentlig visning av rörliga bilder och
offentlig uppspelning av ljudupptagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skillnad från YFU anser jag atl del inte bör anges
särskilt i<br>
grundlagslexlen att etableringsfriheten omfattar också rätten att importera</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1986/87. I saml. Ni 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ljud- och
bildupptagningar och viss apparatur. Några bestämmelser i TF Prop.
1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
uttryckligen ger en motsvarande rätt på tryckfrihetens område finns</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inle. Det
måste emellertid anses följa av det skydd TF ger att det allmänna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inte får
hindra framställning och spridning av tryckta skrifter genom atl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>t. ex.
förbjuda import av sådana skrifter eller av tryckeriutrustning. Det är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>därför
enligt min mening onödigt atl beträffande de andra medier som ges</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ett
särskilt grundlagsskydd införa regler om en sådan rätt. Sådana regler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skulle dessutom kunna vålla den missuppfattningen att
någon motsvarande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rätt inte
finns på tryckfrihetens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Radio och TV</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har nämnt i avsnitt 3.2.1 skiljer sig villkoren
för yttrandefriheten i fråga om radio och TV frän vad som gäller för övriga
uttrycksformer genom att det inte råder någon etableringsfrihet beträffande
sändningar lill allmänheten. Huvudregeln är att regeringen bestämmer vem som
har rätt atl sända radioprogram i rundradiosändning frän sändare här i landet
(5 § radiolagen, 2 § lagen om radiolidningar och I § lagen om rundradiosändning
av finländska televisionsprogram). I andra fall ger en förvaltningsmyndighet
tillstånd till rundradiosändningar (3 § lagen om lokala kabelsändningar och 2 §
närradiolagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det koncessionssystem som sålunda gäller har sin grund i
nödvändigheten av att fördela utrymmet för sändningar i etern. Samtidigt har
det funnits en önskan att låta den centrala radio- och TV-verksamheten handhas
av ett enda företag i allmänhetens tjänst (prop. 1966; 149 s. 29). Denna önskan
torde också vara orsaken lill alt reglerna i radiolagen har gjorts tillämpliga
även på sändningar av radioprogram till allmänheten genom träd. De ändringar i
radiolagen som gjordes år 1978 för att möjliggöra alt radio- och TV-verksamheten
i Sverige skulle kunna bedrivas av fyra programföretag inom Sveriges
Radio-koncernen har inte rubbat detta grundläggande förhållande (jfr prop.
1977/78:91 s. 162). Även i fråga om andra sändningar än sådana som kan räknas
lill den centrala radio- och TV-verksamheten gäller koncessionssystemet. När
det angår elersändningar har funnits behovet av att fördela tillgängligt
utrymme. Bakom kravet på tillstånd för lokala kabelsändningar ligger
bedömningen att ett sådant system ger bättre förutsättningar för en vid
yttrandefrihet (prop. 1984/85; 199 s. 28).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man vill införa ett grundlagsskydd för vissa medier,
vilket skall utformas efter mönster av TF, måste det finnas mycket starka skäl
för alt man skall göra avsteg från de grundläggande principerna i det
tryckfrihets-rättsliga regelsystemet. En av dessa grundläggande principer är
etableringsfriheten, och det är därför viktigt all noga överväga om man bör ha
kvar del koncessionssystem i fråga om radio- och TV-sändningar som nu gäller.
Eftersom förutsättningarna i praktiken är ganska olika för eter- och
trådsändningar, börjar jag med att diskutera vad som bör gälla elersändningarna
för att sedan ta upp trådsändningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som YFU konstaterar är en oinskränkt etableringsfrihet för<br>
etersändningar en omöjlighet på grund av att utrymmet i etern är begrän-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sal. Någon form av eiableringskonlroll är därför enligt
min mening ofrån- Prop. 1986/87:151 komlig, oavsett om det gäller
etersändningar som avser hela landet eller bara delar av detta. Den remisskritik
som förekommer mot YFU;s förslag om elt undantag från etableringsfriheten
beträffande etersändningarna jävar inte denna uppfattning eftersom kritiken är
principiell. Den går huvudsakligen ut på att de regler som skyddar
nyhetsförmedlares och opinions-bildares verksamhet i massmedieföreiagen bör
balanseras av en etableringsfrihet som ger konkurrerande röster möjlighet att
göra sig hörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag närmare skall gä in på när jag behandlar
trädsändningarna anser jag emellertid att man inte bör fästa överdriven vikt
vid motsatsförhållandet mellan etableringsfrihet och koncessionssystem. Någon
mera djupgående kritik i sak av det sätt på vilket etermediet har tagits i
bruk i vårt land har inte heller kommit fram i lagstiftningsärendet. För min
del anser jag del därför inte befogat att avvika från det som YFU har
föreslagit på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig alltså till ståndpunkten att de nya
grundlagsreglerna bör tillåta ett system med krav på koncession för
etersändningar. I enlighet med en under remissbehandlingen framförd synpunkt
bör dock detta undantag frän etableringsfriheten framgå av en uttrycklig
bestämmelse i lagtexten, och inte - som utredningen har föreslagit - endast av
att etersändningarna har utelämnats vid uppräkningen av de uttrycksformer som
omfattas av etableringsfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har inte föreslagit några särskilda grundlagsregler
som ställer krav på hur elt koncessionssystem för etersändningarna skall vara
utformat. Eftersom jag anser det viktigt att yttrandefriheten ges etl så starkt
grundlagsskydd som möjligt, kommer jag strax att behandla frågan om sådana
regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hittills har etersändningarna varit den mest
betydelsefulla formen för sändning av radio och TV. Vid sidan av dem förekommer
emellertid också trådbundna sändningar. Den tekniken utvecklas nu snabbt. Till
skillnad från vad som kanske kan anses ha gällt tidigare är det därför numera
inte utan vidare naturligt att behandla trådsändningarna på samma sätt som
etersändningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som YFU har påpekat består frågan om etableringsfrihet för
trådsändningar i realiteten av två delfrågor. Den första rör rätlen att
anlägga elt ledningsnät för sådana sändningar. Den andra avser rätten alt
bedriva verksamhet för sändning i ett nät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill anlägga ett irådnäl måste beakta åtskilliga
förhållanden för<br>
att kunna genomföra företaget. Han kan behöva tillgång lill annans mark,<br>
enskild eller allmän. Hänsyn lill bebyggelseplanering, försvarssynpunkter,<br>
den allmänna samfärdseln osv. kan också behövas. Förutsättningarna för<br>
anläggandet av ett ledningsnät kan följaktligen vara beroende av regler i<br>
olika lagar, t. ex. jordabalken och byggnadslagstiftningen. Men något sär<br>
skilt tillstånd att anlägga ett trådnät behövs inte. I den bemärkelsen råder<br>
alltså etableringsfrihet redan i dag. Någon grundlagsregel till skydd för<br>
denna etableringsfrihet har inte föreslagits av YFU. Inte heller massmedie<br>
kommittén, som senare behandlat samma fråga i betänkandet (SOU<br>
1984:65) Via satellit och kabel, har föreslagit någon särskild lagstiftning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om rätten
att anlägga trädnäl. Jag ser mig nu inte ha anledning att vidare gå Prop.
1986/87:151 in på det ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagens teknik och säkerligen än mer morgondagens ger
starkt ökade möjligheter att sända pä tråd. Samma tekniska skäl mot en
sändningsfrihet i trådmediet föreligger därmed inte som i fråga om
etersändningarna. YFU har mot bakgrund av detta förhållande föreslagit att
varje svensk medborgare eller svensk juridisk person gentemot det allmänna
skall vara berättigad att bedriva verksamhet för sändning till allmänheten av
ljud, bilder eller text genom tråd. Sändningsfriheten är dock inte utan
undantag. Den får enligt förslaget begränsas genom föreskrifter i vanlig lag,
om dessa syftar till att främja allmänhetens tillgång till sändningar av
dagshändelser eller att möjliggöra ingripanden mot fortsalt sändning av ett
utbud som är ensidigt inriktat på väldsframställningar eller pornografiska
skildringar. Dessa begränsningar i sändningsfriheten skall vara tillåtna för
att säkra Sveriges Radios möjligheter att fullgöra sin funktion som
public-service-företag, dels genom att tillåta regler som förhindrar alt
Sveriges Radios programföretag genom avtal mellan andra parter utestängs från
atl sända vissa evenemang av dagshändelse-karaktär, dels genom all tillåta
regler som garanterar alt koncernens rikstäckande programutbud förmedlas också
via tråd. Begränsningarna skall också möjliggöra all den som har begagnat
sändningsfrihelen till att distribuera ett ensidigt utbud av våldsskildringar
och pornografi fråntas sin rätt alt sända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland remissinstanserna råder delade meningar beträffande
YFU:s förslag om sändningsfrihet i fräga om trädmediet. I flera av yttrandena
framhålls atl frågan inte borde bedömas innan resultatet av
massmediekommii-téns vid tiden för remissbehandlingen pågående utredning
förelåg. 1 övrigt är åsikterna ungefär jämnt fördelade mellan dem som är för
och dem som är emot ett koncessionssystem för trådsändningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Massmediekommittén har numera slutfört sitt uppdrag genom
alt avge det nyss nämnda betänkandet Via satellit och kabel. På grundval av
betänkandet har regeringen lagt fram prop. 1984/85; 199 om radio- och TV-sändningar
i kabelnät. I propositionen föreslogs att lokala kabelsändningar i princip
skulle kräva tillstånd. Riksdagen godtog denna princip när den beslutade lagen
om lokala kabelsändningar (KU 1984/85:37 s. 13, rskr. 398). Regleringen där
bygger på massmediekommitléns förslag. I propositionen anslöt sig föredragande
statsrådet i allt väsentligt till kommitténs argumentering för ett
koncessionssystem (prop. 1984/85; 199 s. 28).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en sammanfattande bedömning framhöll kommittén att det
skulle komma att kunna uppstå trängsel också i kabelnäten även om dessa
byggdes ut. Skillnaden i förhållande till del utrymme som kan användas för
elersänd-ning skulle inte komma att bli så stor att den kunde anföras som skäl
för sändningsfrihet i trådsändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén ansåg vidare bl. a. alt en fri sändningsrält
gentemot det<br>
allmänna skulle ge nätägaren en monopolställning som i praktiken kunde<br>
begränsa yttrandefriheten och yttrandemöjligheterna avsevärt. Med ett<br>
koncessionssystem kunde nätägarfunktionen skiljas från ansvaret för den<br>
lokala programsäliningen. Därmed kunde man undvika att operatören<br>
skaffar sig en monopolställning utan möjlighet för andra all påverka utbu-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det av
program. Behovet av en rationell och effektiv organisation av Prop.
1986/87:151 kabelsändningsverksamheten talade enligt kommittén också för att
endast etl fåtal aktörer skulle vara verksamma inom varje nät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande statsrådet framhöll härutöver bl. a. att
garantier behövde skapas för att kabelnäten skulle bli tillgängliga för sådan
verksamhet som inte i första hand kunde bedrivas med lönsamhetsmål. På så sätt
skapades förutsättningar att den ökade sändningskapaciteten verkligen skulle
komma att leda till förbättrade yttrandemöjligheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konstitutionsutskottet pekade på ett annat skäl för att ha
koncessionssystem, nämligen behovet att kunna ställa upp vissa villkor för
sändnings-rätt i syfte att skapa garantier för att Sveriges Radios sändningar
och de s.k. egensändningarna nådde ut till alla som var anslutna till
kabelnäten. Utskottet hänvisade vidare till vad kulturutskottet yttrat om
viklen av att de vidgade möjligheterna till programutbud i radio och TV sägs i
ett större sammanhang, eftersom dessa medier hade en myckel stor genomslagskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del finner jag det till en början uppenbart att
det i fräga om trådsändningar finns helt andra både principiella och praktiska
förutsättningar för etableringsfrihet än när det gäller etersändningar.
Samtidigt måsle man givetvis även i detta ärende beakta de skäl som har
föranlett statsmakterna att helt nyligen besluta om ett koncessionssystem för
trådsändningar. De nya grundlagsreglerna om yttrandefriheten bör därför medge
att ett krav på tillstånd för trådsändningar upprätthålls genom vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det behöver inte betyda att de koncessionsregler som
gäller nu skall förbli oförändrade. I prop. 1985/86; 109 föreslås bl. a. atl
tillstånd inle skall krävas för trådsändningar som inte riktar sig lill
bosläder utan bara lill andra lokaler. Också andra ändringar i
koncessionssystemel kan behöva göras. En grundlagsreglering i ämnet bör inte
hindra att sädana frågor prövas i den ordning som gäller för stiftande av annan
lag än grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man, som jag förordar, ulformar grundlagsregleringen av
radio- och TV-sändningar till allmänheten så atl det blir möjligt att också i
fortsättningen kräva tillstånd för både eter- och irådsändningar, är del
viktigt att man försöker att i grundlagen ge vissa garantier för att ett
koncessionssystem inle innebär alltför stora ingrepp i möjligheterna alt
använda Irådme-diet som massmedium. Där bör därför ställas upp vissa
grundläggande krav på utformningen av koncessionssystem på radio- och
TV-området. De gäller vem som får besluta om tillstånd och äterkallelse av etl
sådant och förfarandet vid äterkallelse. De krav som bör ställas innebär i
vissa avseenden att nuvarande regler i vanlig lag behöver ändras i syfte att
förstärka skyddet för yttrandefriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller tillståndsfrågor som gäller rätt atl sända
i hela landet eller<br>
stora delar av detta är del svårt att se något lämpligt alternativ till atl ge<br>
regeringen beslutanderätten i första instans. Eftersom regeringen handlar<br>
under ansvar inför riksdagen bör en sådan ordning även i fortsättningen<br>
kunna behällas. Genomförs etl förslag som nyligen lagts fram i departe<br>
mentspromemorian (Ds Ju 1986:3) Europakonventionen och rätten till<br>
domstolsprövning, kommer regeringens beslut i sådana ärenden att kunna<br>
överprövas av domstol. I övrigt bör tillståndsprövningen ligga på antingen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en domstol
eller en sådan nämnd som kan jämställas med domstol, nämli- Prop.
1986/87:151 gen en nämnd vars sammansättning är bestämd i lag och vars
ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare (jfr 2 kap. 9 § RF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare bör i grundlagen anges atl tillstånd får återkallas
pä grund av missbruk av yttrandefriheten bara i den ordning som gäller för
tryckfrihetsmål. Detta krav bör dock inte gälla vid äterkallelse som grundas
på att ett förbud mot reklam har överskridits e. d. (jfr avsnitt 3.2.4). Jag
kommer att beröra den frågan även i specialmotiveringen (16 kap. 2 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som nu har sagts om äterkallelse av tillstånd gäller
också andra ingripanden av samma karaktär som riktar sig mot rätten att sända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har förordat innebär i viss mån alt man
grundlagsfäster några viktiga grunddrag i det ansvarssystem som riksdagen lade
fast när den antog lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar (KU
1985/86:7). Mitt förslag innebär alltså också att systemet med krav på
tillstånd för trådsändningar ges möjlighet att beslå. Som jag förut har antytt
anser jag emellertid att man inte bör fästa överdriven vikt vid skillnaden
mellan etableringsfrihet och koncessionssystem när det gäller trädsändningarna.
Det numera gällande regelverket grundas främst pä nödvändigheten att åstadkomma
en praktisk ordning som ger möjlighet för även andra än nätägarna all sända. På
etl sätt som närmast liknar det som gäller för närradion öppnar systemet i
princip möjlighet för vem som helst att begagna ett Irådnät för att förmedla
sändningar till allmänheten. Tillståndsreglerna är inte avsedda att bära upp
någon ensamrätt för ell enda förelag alt bedriva de lokala trådsändningarna.
Samtidigt innehåller regleringen vikliga garantier för yttrandefriheten. I
enlighet med vad konstitulionsutskottei uttalade vid lagstiftningens tillkomst
ligger reglerna om lokala kabelsändningar nu i linje med YFU:s förslag till
lösning av de aktuella frågorna (KU 1985/86:7 s. 9). Jag ser därför inte någon
större saklig motsättning mellan milt förslag och YFU;s.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har sagt utesluter inte att den närmare
utformningen av lagen om lokala kabelsändningar och den därtill knutna
ansvarighetslagen kan behöva ses över. Som riksdagen har uttalat bör
lagstiftningen ses som en tillfällig lösning i avvaktan pä att beredningen av
YFU:s förslag skall avslutas. För min del anser jag all det skulle vara
värdefullt, om man först får en viss tids erfarenhet av denna lagstiftning, som
bara har varit i kraft en kort lid, innan man överväger ändringar i den. Jag
vill därför alt man väntar med att ta ställning lill behovet av sådana
ändringar till beredningen av frågan om följdlagstiftning till de nya
grundlagsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i andra avseenden bör man enligt min mening överväga
att i grundlag närmare reglera förutsättningarna för koncessionssystem på detta
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det system vi nu har i fråga om radio och TV i vårt land
innebär alt<br>
rikstäckande sändningsverksamhet f.n. bedrivs endast av förelagen inom<br>
Sveriges Radio-koncernen. Det sker med stöd av tillstånd enligt radiola<br>
gen. Företagen utövar i enlighet med avtal med staten en självständig<br>
verksamhet i allmänhetens tjänst. Sändningar med mera begränsad räck<br>
vidd bedrivs av sammanslutningar och andra enskilda efter tillstånd enligt<br>
lagen om lokala kabelsändningar, närradiolagen eller lagen om</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>radiotidningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl de lokala kabelsändningarna som närradion omfattas
enligt milt Prop. 1986/87:151 förslag av elt stärkt skydd för
ytträtidefriheten. Det sker genom grundlagsfästandet av principerna om
censurförbud, speciellt ansvarssystem, särskild reglering av
yttrandefrihetsbrotten, skydd för meddelare m.fl. och särskild
rättegångsordning. Endast i fråga om etableringsfriheten görs ett undantag från
de principer som skall gälla för övriga medier. Nägon ytterligare reglering i
grundlag av de lokala kabelsändningarna och närradion är inle påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För radiotidningarnas del förordar jag alt nuvarande
ordning grundlagsfästs. Det innebär i stort sett att TF;s skydd för förlagan
till en radiotidning utsträcks till alt omfatta också den radiosända versionen.
Också här är det bara etableringsfriheten som avviker frän de
tryckfrihelsrätlsliga principerna. Inte heller för radiotidningarna finns det
någon anledning att ha andra grundlagsregler än de jag redan har berört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller den rikstäckande verksamheten för radio-
och TV-sändningar finns det däremot enligt min mening skäl för en närmare
uppmärksamhet. Den ordning för verksamheten pä detta område som har vuxit fram
i värt land har byggt på att endast Sveriges Radios programföretag skall ha en
riksomfattande sändningsrält. Grundlagen bör vara neutral i frågan om denna
ordning skall bibehållas för framtiden eller ej. En särställning av den art
som Sveriges Radio har kräver emellertid uppenbart särskilda regler. Grundlagen
bör följaktligen ge utrymme för sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Radio-koncernens ställning som enda
programföretag med en rikstäckande verksamhet balanseras av bestämmelser i
radiolagen om att rätten till rundradiosändningar skall utövas opartiskt och
sakligt och med beaktande av alt en vidsträckt yttrandefrihet och
informationsfrihet skall råda i rundradion (6 § första stycket radiolagen).
Radiolagen ålägger vidare förelagen all i programverksamheten hävda det
demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika
värde och den enskilda människans frihet och värdighet (6 § andra stycket). För
programföretagen gäller i övrigt vad som föreskrivs i avtal mellan regeringen
och förelaget om bl. a. skyldighet att på begäran av myndighet sända meddelande
till allmänheten, skydd för enskilds privatliv och skyldighet atl sända
beriktigande och genmäle (6 § tredje stycket radiolagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har vidare ansetts att en möjlighet måste finnas att
genom ett frän Sveriges Radio-koncernen frislående organ fä prövat om elt visst
program överensstämmer med de grundläggande krav som gäller för programverksamheten.
Enligt 7 § radiolagen har radionämnden en sådan uppgift. Radionämndens
granskning sker först efter det att etl program har sänts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den verksamhet som bedrivs av Sveriges Radio-koncernen
skall vara självständig. Etl publicistiskt oberoende i förhällande lill staten
såväl som andra maktcentra är grundläggande för tanken pä en programverksamhet
i allmänhetens tjänst. Censurförbudel i 8 § radiolagen kompletteras därför med
en föreskrift om att programföretagen ensamma avgör vilka program som skall
förekomma i rundradiosändningar som de anordnar (5 § andra stycket radiolagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nu befintliga systemet för eter- och trådmediets
användning som<br>
rikstäckande massmedium som jag nu har översiktligt beskrivit bygger</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alltså på
att företagen inom Sveriges Radio-koncernen har tillagts vissa Prop.
1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rättigheter
och skyldigheter. Inom deras ram skall företagen verka som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>organ i
allmänhetens tjänst. Som jag nyss har anfört bör grundlagen lämna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utrymme
för en sädan organisation av radio- och TV-verksamheten även i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framtiden.
Liknande bedömningar gjordes i samband med radiolagens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillkomst
år 1966 (prop. 1966; 149 s. 27, jfr SOU 1975:49 s. 86).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör därför slås fast att det är tillåtet atl genom lag
upprätthålla en rätt för ett enda eller några företag atl bedriva sådan
verksamhet för eter-och trädsändningar som omfattar hela landet och att staten
får träffa avtal med etl sådant företag om utövandet av sändningsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare bör en grundlagsmässig förankring ges ät vissa
delar av del nu rådande systemet, dvs. förutom censurförbudel främst rätten för
ett programföretag att inom ramen för de villkor som gäller enligt lag eller
avtal ensamt avgöra vilka program som skall förekomma i de rundradiosändningar
som företagel anordnar. Radionämndens existens och ställning hör också till de
inslag i systemet som bör komma till uttryck i grundlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som redan bör ha framgått innebär de regler jag förordar
inle all grundlagen slår fast att en nationell radio- och TV-verksamhet skall
vara organiserad enligt de principer som gäller nu. Men grundlagen bör klart
och tydligt tillåta ett system av den arten. Och den bör säkerställa det
publicistiska oberoende och den självständighet som är kärnan i den ställning
som ett radio- och TV-företag i allmänhetens tjänst bör ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möten och demonstrationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de grundläggande fri- och rättigheterna i 2 kap. 1 §
RF ingår mötesfriheten och demonstrationsfriheten. Dessa friheter får enligt 2
kap. 14 § RF begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet, lill ordning och
säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller lill trafiken eller för
att motverka farsot. De allmänna villkor för begränsningar i de grundläggande
fri- och rättigheterna som anges i 2 kap. 12 § RF gäller också. Dessa innebär
bl. a. all en sådan begränsning i princip skall ske genom lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare regler om mötesfriheten och demonstralionsfriheten
finns i lagen om allmänna sammankomster. Enligt huvudregeln i 3 § i den lagen
får en allmän sammankomst inte hällas på allmän plats ulan tillstånd av
polismyndigheten. Tillstånd lill en allmän sammankomst får vägras endast om det
är nödvändigt med hänsyn till trafik eller allmän ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det är påkallat av hänsyn till krig, krigsfara eller
andra sädana utomordentliga förhållanden eller farsot, kan regeringen enligt 2
§ förordna att allmänna sammankomster inle får hållas inom ett visst län eller
del av länet. Regeringen kan överlåta denna befogenhet lill länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polismyndigheten får enligt 10 § lagen om allmänna
sammankomster<br>
inställa eller upplösa en allmän sammankomst, om den hålls i strid med ell<br>
förbud enligt 2 § mot allmänna sammankomster eller elt beslut alt den inte<br>
får äga rum. Rätt att upplösa en sammankomst föreligger också, om den<br>
orsakar svårare oordning eller avsevärd fara för de närvarande och andra</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åtgärder
har visat sig otillräckliga för alt återställa ordningen eller skydda Prop.
1986/87:151 de närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU anser alt kravet pä tillstånd för att anordna en
sammankomst eller en demonstration är otillfredsställande från principiell
synpunkt. Blotta möjligheten att på förhand förbjuda en sammankomst eller en
demonstration kan inbjuda lill en tvivelaktig tillämpning. Utredningen
föreslår därför alt lillståndsreglerna avskaffas. Intresset av allmän ordning
och säkerhet bör enligt utredningen i stället kunna tillgodoses genom regler om
anmälningsskyldighet och rätt för myndigheterna att ge föreskrifter i
ordningsfrågor, t. ex. tilldelning av tid och plats för olika sammankomster.
Vad gäller rätten för myndigheterna att upplösa allmänna sammankomster eller demonstrationer
är det enligt utredningen uppenbart atl om sädana hålls under krig etc. i strid
med ett förbud måste de kunna upplösas. Överträdelser av ordningsföreskrifter
för en sammankomst eller demonstration bör däremot inte utgöra grund för
upplösning. Att anmälningsplikten har försummats bör ej heller vara en
tillräcklig grund för upplösning. I övrigt har utredningen dragit den
slutsatsen att lagen om allmänna sammankomster i stort innebär en rimlig
avvägning. YFU förordar att bestämmelser i RF utformas i enlighet med det sagda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissutfallet i fråga om det som YFU har föreslagit
beträffande demonstrationer och allmänna sammankomster är oenhetligt. Några
remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller föreslagit ytterligare
förstärkningar av skyddet för mötes- och demonstrationsfriheterna. Andra har
avstyrkt förslaget eller ställt sig tveksamma till det, särskilt när det
gäller förslaget alt avskaffa tillståndstvånget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parallellt med alt YFU har lagt fram sitt grundlagsförslag
har reglerna om allmänna sammankomster setts över av ordningssladgeulredningen.
Utredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1985:24) Ordningslag föreslagit bl.
a. en ny lag om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Den är
avsedd att ersätta de regler om allmänna sammankomster och offentliga
tillställningar som nu finns i lagen om allmänna sammankomster och allmänna
ordningsstadgan (1956:617). Regleringen av allmänna sammankomster och
offentliga tillställningar skall enligt förslaget i allt väsentligt
överensstämma med vad som gäller i dag. Detta innebär bl. a. att
tillståndskravet skall behällas för sammankomster på allmän plats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
ordningsstadgeulredningens mening ger etl anmälningsförfarande<br>
kombinerat med möjligheter att utfärda ordningsföreskrifter inte tillräck<br>
liga garantier för all allmänna sammankomster skall kunna hållas pä allmän<br>
plats utan fara för ordning och säkerhet. De nu gällande bestämmelserna<br>
innebär däremot att polismyndigheten haren viss möjlighet alt sätta "kraft<br>
bakom orden", om en överenskommelse med en sökande om t. ex. tid eller<br>
plats för sammankomsten inte kan uppnås. Polismyndigheten kan dä vägra<br>
att ge tillstånd till sammankomsten eller upplösa den om den ändock<br>
kommer lill stånd. Utredningen anser all man inte kan bortse från alt<br>
polisens befogenheter i inle ringa grad har bidragit lill att mötes- och<br>
demonstrationsfriheterna har kunnat utövas på ell i huvudsak smidigt och<br>
friktionsfritt sätt. Bestämmelser som omöjliggör en tillståndsprövning kan<br>
därför enligt utredningen snarare befaras motverka yttrandefrihetens och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mötesfrihetens intressen (SOU 1985:24 s. 349 0.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ordningsstadgeulredningens
belänkande har remissbehandlats. Förslå- Prop. 1986/87:151 get övervägs f.
n. i regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del ser jag elt betydande värde i YFU;s förslag i
syfte alt förebygga elt tvivelaktigt handhavande av myndigheternas befogenheter
gentemot medborgare som vill utöva sin frihet all ordna och delta i demonstrationer
och sammankomster. Den faktiska innebörden av vad som redan gäller torde
emellertid i själva verket inle ligga långt från vad YFU har föreslagit.
Utredningen anser själv atl föreskrifter i ordningsfrågor kan behövas för atl
tillgodose allmän ordning och säkerhet vid demonstrationer och sammankomster.
Under remissbehandlingen har påpekats att sädana ordningsregler måste kunna
avse t. ex. lid och plats för en demonstration. Den reella innebörden av en
sådan reglering ligger i praktiken mycket nära en ordning med krav på
tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon kritik av den hittillsvarande tillämpningen av de
regler som nu gäller i fråga om demonstrationer och allmänna sammankomster har
inle kommit fram i lagstiftningsärendet. Det finns goda skäl som talar för den
nuvarande ordningen med krav på tillstånd — skäl som inte kan avfärdas ulan
vidare. De kommer att prövas ytterligare vid den fortsatta beredningen av
ärendet om en översyn av allmänna ordningssladgan och angränsande
författningar pä grundval av ordningsstadgeulredningens betänkande. Frågan
huruvida tillståndskravet skall upprätthållas i vanlig lag bör prövas i det
sammanhanget. I det här ärendet vill jag endast göra det ställningstagandet att
jag anser atl övervägande skäl talar mot all man i grundlag inför etl förbud
mot krav på tillstånd för demonstrationer och allmänna sammankomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller bör enligt min mening utredningens övriga
förslag om ändringar av de materiella reglerna i RF om mötes- och
demonstralionsfriheten genomföras. De begränsningar i fråga om
inskränkningsändamålen som framgår av 2 kap. 14 § RF får anses tillräckliga.
Den närmare regleringen inom dessa ramar bör liksom hittills göras i vanlig
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har pekat pä alt den möjlighet som finns för
regeringen och länsstyrelserna atl förbjuda sammankomster och demonstrationer
inte har annat stöd i RF än punkt 6 i övergångsbestämmelserna. Utredningen har
därför föreslagit en komplettering av föreskrifterna i RF som skall ge ett
sädant stöd. Jag kan i huvudsak ställa mig bakom förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot behövs inte här någon möjlighet att begränsa dessa
friheter genom föreskrifter om förhandsgranskning av filmer och videogram som
skall visas offentligt. I den mån sädan förevisning sker vid en allmän
sammankomst kommer enligt mitt förslag TF alt vara tillämplig och inle RF. Den
bestämmelse i övergångsbestämmelserna till 1976 års ändringar i RF (SFS 1976:871)
som nu ger stöd åt sådana begränsningar kan därför upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.5 Det
speciella ansvarighetssystemet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Systemet med ensamansvar för en utgivare på radio-och TV-området
skrivs in i grundlag. Elt motsvarande ensamansvar införs också för de övriga
uttrycksformer som omfattas av grundlagsförslaget. Ansvaret skall i första
hand ligga på en särskilt utsedd utgivare. I andra hand skall den ansvara som
bedriver verksamheten. Denne skall också utse utgivaren. I fråga om ljudupptagningar
skall ansvaret dock inte tvunget ligga på en utgivare annat än om detta är
särskilt föreskrivet i lag. Det skadeständsrältsliga ansvaret utformas efter
mönster av det som gäller i fråga om tryckta skrifter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag överensstämmer i princip med mitt.
Dock skall det vara obligatoriskt att utse en utgivare även i fråga om
ljudupptagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: YFU:s förslag har i sina huvuddrag
mottagils positivt av remissinstanserna. En viss tveksamhet framkommer
emellertid i fråga om vissa nya medier, t. ex. telefaksimil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Det speciella
ansvarighetssystemet är elt av de bärande inslagen i TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principen att en person ensam skall stä det
straffrättsliga ansvaret för innehållet i en tryckt skrift motiveras i främsta
rummet av att hot om straff för medverkan lill Iryckfrihetsbrott skulle kunna
verka hämmande på yttrandefriheten. De som är verksamma vid tillkomsten av
tryckta skrifter kan befaras dra sig för alt lämna sin medverkan till skrifter
som kan ådra dem straff. Det kan särskilt gälla skrifter med ett
samhällskritiskt innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ensamansvaret medför ä andra sidan också att beivrande av
iryckfrihetsbrott underlättas. Etl ingripande behöver i allmänhet inle föregås
av några tidsödande utredningar om vem som i en given situation är den
ansvarige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med ensamansvaret sammanhänger TF;s regler om
ansvarsfrihet för meddelare och anonymitetsskydd för medverkande. Regelsystemet
syftar till att säkerställa att nyhetsmaterial och upplysningar när
offentligheten även i de fall då innehållet är känsligt eller åsikterna
obekväma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det speciella ansvarighetssystem som har utvecklats i
fråga om tryckta skrifter har sedan år 1966 efterbildats genom lagstiftning för
de olika formerna av radio- och TV-sändningar. Ett principiellt ensamansvar
gäller nu enligt radioansvarighetslagen, lagen om ansvarighet för närradio,
lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar och lagen om ansvarighet för
radio- och kassettidningar. Enligt min mening är det närmast självklart alt ett
sådant ensamansvar på radio- och TV-området nu bör bli föremål för
grundlagsreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För övriga medier råder inte något undanlag från allmänna
regler om slraffrättsligt ansvar. Om etl straffbart yttrande förmedlas genom en
ljudupptagning eller en upptagning av rörliga bilder, är alltså den av de medverkande
ansvarig som gärningsman som enligt gängse föreställningssätt och språkbruk
naiurligen kan anses stä närmast brottet. Ingenting utesluter att flera är
gärningsmän. De som inte är gärningsmän kan straffas för sin delaktighet enligt
reglerna om ansvar för medverkande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan hävdas atl den särskilda ansvarighetsordningen och
de med den Prop. 1986/87:151 förbundna reglerna om meddelarskydd och rätt till
anonymitet inte bör gälla för andra uttrycksformer än dem som är viktigast för
nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen, dvs. pressen samt radio och TV. En
utvidgning av reglernas tillämplighet utöver dessa medier kan tänkas leda till
att hela systemet sätts i fråga också på de områden där det nu gäller. Frågan
har ställts i vad mån pressens och uppgiftslämnares omdöme när det gäller att
hantera ömtåligt material har sin motsvarighet inom andra medier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Å andra sidan kan sägas att framställningar med ett
känsligt eller obekvämt innehåll bör skyddas även om de framförs i ett medium
som lill största delen används på ett sätt som gör atl skyddet inte behöver tas
i anspråk. Man kan som YFU påpekar inte heller bortse från möjligheten att
tekniska och ekonomiska förändringar styr över nyhetsflödet från etl medium
lill ett annat. Inle heller bör man glömma atl behandlingen av känslig
information sker under slraffrättsligt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag fäster stor vikt vid de skäl som kan anföras för ett
ensamansvar. Det kan också framhållas att ensamansvaret enligt TF gäller inte bara
i fråga om periodiska skrifterutan också andra tryckta skrifter som ju ofta
inle har samma betydelse för nyhetsförmedling och opinionsbildning som tidningspressen.
Det finns alltså enligt min mening goda skäl att införa etl sådant ansvar för
de uttrycksformer där det nu saknas men kan genomföras pä etl ändamålsenligt
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheterna att utforma ett ensamansvar beror som YFU
framhåller främst pä om den ansvarige kan pä förhand kontrollera de yttranden
som framförs. Förutsättningarna för det är uppenbarligen bäst i sådana fall där
yttrandena sprids i tekniskt fixerad form. Som framgår av avsnitt 3.2.1 anser
jag att det speciella ansvarighetssyslemet bör reserveras för sådana
uttrycksformer. Jag behandlar nu de olika uttrycksformerna i tur och ordning.
Sist berör jag det skadeståndsrättsliga ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Filmer och videogram</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentlig visning av filmer och videogram spelar f. n. en
underordnad roll som nyhetsmedium. Delsamma gäller annan direkt spridning av
bildupplagningar till enskilda. Framställningsformerna rymmer dock en
möjlighet lill nyhetsförmedling. Den kan visa sig både nödvändig och effektiv.
Redan nu har bildupptagningarna uppenbarligen betydelse för opinionsbildningen
i mera vidsträckt bemärkelse. Som konstnärlig uttrycksform har filmerna och
videogrammen särskilt stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om filmer och videogram är möjligheterna alt
genomföra etl särskilt ansvarighetssystem goda. Innehållet är tekniskt fixerat.
Den ansvarige har därför goda möjligheter att överblicka vad som
offentliggörs. Det kan utan större svårighet klargöras för utomstående vem som
bär ansvaret för framställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del speciella ansvarighetssyslemet skulle givelvis även i
fråga om filmer<br>
och videogram tjäna till att undanröja hinder för upplysningar som kan<br>
vara värda att befordra lill offentligheten som nyheter. Men även en annan<br>
fördel står alt vinna. Jag tänker på möjligheterna alt komma lill rätta med<br>
vissa avarter inom framställningsformerna.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I avsnitt 3.3 har jag
nämnt frågan om förhandsgranskning av filmer och Prop. 1986/87:151
videogram. Mitt förslag i ämnet redovisas närmare i avsnitt 3.6.2. Den nu
gällande ordningen att filmer och videogram inte får förevisas offentligt utan
godkännande av statens biografbyrå rubbas inte av vad jag där föreslär.
Grundlagen skall alltså tillåta att biografcensuren fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
att motverka extrema våldsskildringar och pornografi skall också förbättras
enligt vad jag föreslår i detta ärende. Jag syftar på förslagen om straff för
offentliggörande av vissa sådana skildringar i stillbilder och röriiga bilder.
De inskränkningar i yttrandefriheten som alltså skall få förekomma bl. a. i
fräga om filmer och videogram är avsedda all ge möjligheter att slävja
spekulation i extrema våldsskildringar och pornografiska framställningar med
våldsinslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av medel mot en sådan spekulation har tilltagit i takt med atl videotekniken
slagit igenom som ett sätt atl sprida bildframslällningar till hemmen.
Missförhållandena på området - främst bestående i att barn och ungdom alltför
lätt kom åt videogram med grova våldsskildringar - ledde till atl
videovåldslagen infördes år 1981. År 1985 beslutades vissa skärpningar i lagen
(prop. 1984/85:116, KU 1985/86; 11, rskr. 40, SFS 1985:989).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det sammanhanget berörde jag frågan om ansvarig utgivare för filmer och
videogram. Jag ansåg att frågan krävde noggranna överväganden som inte
lämpligen borde göras i det begränsade ärende som var aktuellt då. I stället
avsåg jag atl återkomma till frågan i samband med behandlingen av YFU;s huvudbetänkande
i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
jag nu pä nytt tar upp frågan om att införa det speciella ansvarighetssystemet
för filmer och videogram kan jag först konstatera att YFU:s förslag i den delen
har fått ett gynnsamt mottagande av remissinstanserna. Många tillstyrker
förslaget eller lämnar det uttryckligen utan erinran. Några framför meningar
som går ul på alt åtal i producent-, importörs- eller distributionsledet
förmodligen är effektivare som medel mot brottsliga våldsskildringar än atl
ställa den enskilde videogramulhyraren till svars.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med 1985 års ändringar i videovåldslagen nämnde jag de farhågor för
missbruk med bulvaner m.m., som företrädare för videobranschen fört fram. Om
ensamansvarei införs i sammanhang med att TF:s system efterbildas mera
fullständigt i fråga om filmer och videogram, anser jag dock atl del bör gå att
komma till rätta med dessa ölägenheter. Det förslag till ansvarighetsregler som
YFU har lagt fram bygger i likhet med TF bl. a. på alt utgivaren skall ha elt
bestämmande inflytande över framställningens innehåll och offentliggörande.
Saknar han det eller är han utsedd för skens skull, faller ansvaret för
framställningens innehåll på den som har ansvaret för att utse utgivaren. Kan
del inte fastställas vem del är, ansvarar den som offentligen återger
framställningen eller sprider denna på annat sätt. Elt genomförande av det
speciella ansvarighetssystemet i enlighet med YFU;s förslag bör alltså kunna
leda till en väl fungerande ansva-righelsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ell införande av ensamansvar för filmer och videogram talar också<br>
det sätt på vilket framställningar i dessa medier vanligen kommer till. En<br>
upptagning av rörliga bilder som är avsedd för spridning bland allmänheten<br>
är i regel en produkt av många medverkandes insatser. Under sådana</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förhållanden är del inte alltid självklart vem eller vilka
som enligt allmänna Prop. 1986/87:151 straffrättsliga regler skall anses som
ansvariga för brottet. Om detta i stället är klart pä förhand, underlättas
ingripanden mot framställningar som överskrider yttrandefrihetens gränser.
Ställningen som utgivare kan därtill såvitt gäller det stora flertalet
videogram stärka den utseddes känsla av ansvar för produkten, så att han avstår
från alt offentliggöra framställningar som saknar annal syfte än att
exploatera våldsskildringarna och pornografin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt YFU;s förslag skall utgivaren utses av den som
driver verksamheten. Verksamhet för utgivande av ljud- och bildupptagningar
torde i de allra flesta fall bedrivas i ordnade associationsrältsliga former.
Ansvaret för att en utgivare utses ligger alltså på det företag som producerar
framställningen. I fråga om importerade framställningar ligger ansvaret på den
som här i riket lämnar ul upptagningen för spridning eller offentlig återgivning,
dvs. normalt importören.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De regler som har föreslagits av YFU leder alltså lill alt
ansvaret för innehållet i upptagningar av rörliga bilder fästs sä högt som
möjligt i spridningskedjan. Detta bör bidra lill att möjligheterna atl ingripa
mot spridning av filmer och videogram med extrema våldsskildringar förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheterna att genomföra ett ensamansvar för filmer och
videogram är goda. Skälen för en sådan ordning är enligt min mening starka.
Därför är min uppfattning all det straffrättsliga ansvaret för framställningar
som offentliggörs genom filmer och videogram bör bäras av en ensam, pä förhand
bestämd person. Del mest ändamålsenliga sättet all uppnå detta är atl
föreskriva atl varje upptagning av detta slag skall ha en särskild utgivare.
Jag förordar därför ett sådant system, där ansvaret i andra hand bör ligga pä
den som driver verksamheten och i tredje hand på spridaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgivaren bör vara densamme, oavsett i vilken form en film
eller ett videogram hålls allmänheten till hända - genom offentlig visning, spridning
av exemplar genom försäljning eller uthyrning eller pä annat sätt. En
förutsättning för atl utgivaren skall ha ett sädant ansvar bör vara alt hans
identitet anges antingen i själva filmen eller videogrammel (t. ex. på samma
sätt som en översättares namn anges) eller - i fråga om exemplar som sprids
lill allmänheten - på en etikett eller jämförbart sätt pä exemplaren av
upptagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För utgivarens behörighet bör gälla samma krav som i fråga
om utgivare av periodiska skrifter och radio- och TV-program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ljudupptagningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller ljudupptagningar, dvs. bandinspelningar,
grammofonskivor och<br>
liknande, spelar i dag någon stor roll som nyhetsmedium. Men på samma<br>
sätt som bildupptagningarna är de av väsentlig betydelse för opinionsbild<br>
ningen i vidare bemärkelse, samtidigt som de rymmer en möjlighet för<br>
nyheter atl nå offentligheten på nya vägar. Jag kan i del sammanhanget<br>
erinra om de s.k. kassettidningarna, dvs. ljudupptagningar med samma<br>
eller likartat innehåll som periodiska skrifter. Vidare har ljudupptagningar<br>
na stor betydelse som konstnärlig uttrycksform.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma skäl som beträffande bildupptagningarna talar för
att man skall Prop. 1986/87:151 införa ensamansvarighet för framställningar i
ljudupptagningar. Även i fråga om ljudupptagningarna finns goda möjligheter att
genomföra ett ensamansvar. Upptagningarna offentliggörs i tekniskt fixerat
skick och innehållet kan kontrolleras av den ansvarige. Det kan dock övervägas
atl av praktiska skäl avvika något från vad som föreslagits i fräga om bildupptagningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt ensamansvar som bygger på alt en utgivare utses för
med sig vissa administrativa bestyr. En utgivare skall utses och hans namn
skall göras tillgängligt för allmänheten. En stor del av ljudupptagningarna
innehåller musik, som mycket sällan kan ge anledning till ingripanden i
yttrandefrihetsrättslig ordning. Med tanke på det framstår en skyldighet att
för varje upptagning utse och tillkännage en utgivare som en föga meningsfull
belastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om tryckta skrifter föreligger skyldighet all utse
en utgivare endast för den periodiska pressen. Andra tryckta skrifter behöver
inte ha någon utgivare. För dem ansvarar i stället författaren, om han har
givit sig till känna. Har skriften utgivits anonymt, ansvarar normall
förläggaren. I andra hand ansvarar i så fall tryckaren eller ulspridaren för
innehållet. Bortsett från vad som gäller om antologier svarar utgivaren, dvs. i
dessa sammanhang den som tillhandahållit skriften för tryckning och utgivning,
för innehållet i en icke periodisk skrift endast om författaren var avliden när
skriften utgavs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om ljudupptagningar skulle en lämplig ordning
kunna vara att den som medverkar som t. ex. vokalist själv bär del
straffrättsliga ansvaret för vad han framför i en ljudupptagning, om hans
identitet anges i upptagningen eller på exemplaren av denna. Har en särskild
utgivare utsetts och finns uppgift om vem som är ansvarig utgivare i
upptagningen eller pä exemplaren av denna, bör dock utgivaren bära
första-handsansvaret i stället för övriga medverkande under förutsättning att
han liksom särskilt utsedd utgivare i andra fall inte är utsedd för skens skull
e. d. och att han uppfyller de behörighetsvillkor som bör gälla. I annat fall
bör den ansvara i vilkens verksamhet utgivningen sker. Det kan innebära att en
företrädare för elt skivbolag blir ansvarig. I sista hand bör ansvaret falla på
den som sprider upptagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ordning som jag nu har skisserat skulle i viss mån
motsvara den som enligt 4 § andra stycket radioansvarigheislagen gäller för vissa
direktsändningar hos Sveriges Radios programföretag. Det skulle alltså vara
möjligt för den som bedriver verksamheten att bestämma om ett särskilt
utgivar-ansvar skall gälla eller om var och en som medverkar i upptagningen
skall bära ansvaret för yttrandefrihetsbrott som han begår genom att vara så
att säga upphovsman i den delen. En skillnad mellan ljudupptagningarna och
radio- och TV-programmen skulle dock vara att i det förra fallet den
medverkande skulle ha ansvaret i de fall någon särskild utgivare inle har
detta, medan det i det senare är programmets utgivare som är ansvarig, om
ansvaret inte i särskild ordning har överförts på de medverkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den av mig angivna ordningen i fräga om ansvaret för
ljudupptag<br>
ningar kan man uppnå den fördelen att utgivarsystemet kan användas i de</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall där detta är motiverat, medan man slipper det onödiga
krånglet med att Prop. 1986/87:15 1 utse och ange utgivare i del stora
flertalet fall där det i praktiken aldrig kan bli aktuellt med något särskilt
ansvar. Jag vill dock understryka att mitt förslag innebär elt undantagslöst
inordnande av ljudupptagningarna under det detaljerade grundlagsskydd för
yttrandefriheten som jag föreslär i delta ärende. Den ansvarige är alltid
utpekad pä förhand och en ljudupptagning omfattas alltid av grundlagsskyddet.
Förslaget skiljer sig därför pä avgörande punkter från den valfrihet som YFU
föreslagit för utställningarnas och de sceniska framställningarnas del och som
jag ställt mig avvisande lill i det föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En speciell fräga är vilka medverkande som bör komma i
fräga som ansvariga. Man kan urskilja olika kategorier av medverkande. Vissa är
upphovsmän i den mening delta begrepp har i t. ex. 7 kap. 3 § TF. Det avser där
författare, illustratörer, fotografer och andra därmed jämförbara personer
(prop. 1975/76:204 s. 130). I fråga om ljudupptagningar är det författare och
tonsättare som står i förgrunden. I praktiken är det författarna som det är
aktuellt att ställa till ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan kategori medverkande är vad som kan kallas
utövande konstnärer, dvs. de som i egenskap av sång- och musikartister,
uppläsare osv. återger upphovsmannens framställning genom alt framträda i
upptagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De två nu angivna kategorierna bör enligt min mening bära
del yttrande-frihelsrältsliga ansvaret för upptagningar ulan särskilt utsedd
utgivare. En förutsättning för deras ansvar bör dock vara att de är atl anse
som gärningsmän enligt allmänna regler. Vidare bör de inle vara anonyma, dvs.
deras identitet skall anges i upptagningen eller på exemplar av denna. Givelvis
bör ljudupptagningen också ha offentliggiorts med deras samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för yttranden av anonyma medverkande av nu
angivet slag bör vila på den som därefter står i tur i ansvarskedjan, dvs. den
som bedriver verksamheten i fräga, t. ex. en företrädare för ett skivbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga kategorier av medverkande till att en
ljudupptagning får ett visst innehåll - producenter, inspelningspersonal,
tillverkare av exemplar m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— bör däremot inte komma i fräga för något
yilrandefrihetsrättsligt ansvar i<br>
första hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ordning med ett frivilligt utgivaransvar som jag
således förordar kan emellertid i vissa fall vara mindre lämplig. Jag tänker då
på l.ex. sädana kassettidningar som inte har bara en enda periodisk skrift som
förlaga. Enligt lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar skall en
kassettidning som innehåller en sammanställning av material ur flera
periodiska skrifter under vissa förutsättningar ha en särskild utgivare. En
sådan reglering kan visa sig lämplig också i andra fall. Jag föreslår därför
alt grundlagen skall ge möjlighet att i vanlig lag föreskriva om ett
obligatoriskt utgivaransvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om kassettidningar med bara en periodisk skrift
som föriaga bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- som YFU föreslär - ansvarigheten regleras direkt i grundlag
och med<br>
samma sakliga innehåll som f. n. Det betyder att de bör jämställas med en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tidningsbilaga eller en löpsedel. Om det blir vanligare än
i dag alt böcker</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommer ul
också i form av ljudupptagningar, kan en motsvarande regie- Prop. 1986/87:151
ring tänkas bli aktuell för andra än periodiska skrifter som trycks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom i fräga om filmer och videogram bör det vara en
förutsättning för alt utgivaren skall anses ansvarig att hans identitet anges
antingen i själva upptagningen eller på de exemplar som sprids till
allmänheten. Vidare bör han givetvis uppfylla de sedvanliga
behörighetsvillkoren m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Radio och TV saml andra sändningar lill allmänheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag förut har nämnt gäller i dag ensamansvar för
sädana radio- och TV-sändningar som är lillständsplikliga därför att de riktas
till allmänheten. Den ordningen har växt fram med början för de rikstäckande
sändningarna. Den har senare införts också för de mera begränsade eter- och
Irådsändningarna. Ansvarighelsordningen har byggts upp efter mönster av TF.
Vissa undanlagsregler för direktsändningar saknar dock förebild i TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU föreslår atl varje program i eter- eller trådsändning
skall ha en utgivare. Utgivaren skall bära ansvaret för yllrandefrihetsbroll i
programmet. Undantag för direktsändningar skall kunna föreskrivas i vanlig
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget innebär att de radio- och TV-sändningar som nu
sker under ensamansvar skall göra det också i fortsättningen. Enligt den
begreppsbildning som ligger till grund för utredningens förslag innebär det
emellertid också att sädana nya medier som text-TV, teledata och telefaksimil
läggs under ensamansvar för en utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget att ensamansvarei pä radio- och TV-området till
allmänheten skall grundlagsfästas svarar mot en tanke som länge har varit
aktuell. Radio och TV har numera en sådan betydelse för samhällslivet alt det
yttrandefrihelsrättsliga skyddet för dessa medier har allmänt ansetts böra ges
samma styrka som det som gäller för tryckta skrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det speciella ansvarighetssystemel är i dag en väl fungerande
ordning på det radiorätlsliga området. Inga skäl talar för något annat än all
det bör beslå. Förslaget att ge huvuddragen av ansvarighetsordningen ett fäste
i grundlag bör därför genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom f. n. bör gälla att vissa sändningar inte omfattas
av ett krav i grundlag på alt utgivare skall finnas. Jag tänker då l.ex. på
satellitsändningar och vidaresändningar från satelliter i fast trafik (3 §
lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar) och av TV- program från
Finland (3 § lagen 1986:3 om rundradiosändning av finländska televisionsprogram).
Sådana sändningar bör undantas från det speciella ansvarighetssystemet och
över huvud taget frän huvudparten av de grundlagsregler som enligt mitt förslag
skall gälla för eter- och trädsändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarighetsordningen är något olika utformad i de olika
radiorätlsliga ansvarighetslagarna. Enligt radioansvarighetslagen skall varje
radioprogram ha en utgivare med uppgift att förebygga yttrandefrihetsbrott.
Enligt lagen om ansvarighet för närradio skall utgivaren utses för hela programverksamheten.
Lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar ger möjlighet att utse en
utgivare för ett kabelsändarförelags hela programverksamhet eller för en viss
kanal. Lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar innehåller olika
regler om ulgivarskapet för sådana radiotidningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som är
versioner av en enda förlaga och för radiotidningar som innehåller Prop.
1986/87:151 en SBinmanställning av material ur mer än en förlaga. För en
förlagetrogen radiotidning ansvarar den som är utgivare för den periodiska
skrift som utgör förlagan. För en sammanställning ur flera förlagor skall en
särskild utgivare utses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De radiorätlsliga ansvarighetslagarna - utom
radioansvarigheislagen -innehåller vidare regler om ställföreträdare för
utgivaren. Sädana regler finns även i TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förslag till grundlagsreglering av det särskilda
ansvarighetssystemet som YFU har lagt fram lämnar utrymme för de lösningar som
har valls för de olika typerna av eter- och trådsändningar till allmänheten,
vilkas yttrandefrihelsrättsliga villkor nu framgår av de skilda radiorättsliga
ansvarig-helslagarna. YFU anser all skillnaderna gäller detaljer som inte
behöver regleras i grundlag. YFU föreslår dock att reglerna om utgivaransvarel
för förlagetrogna radiotidningar skall regleras direkt i grundlagen med samma
sakliga innebörd som i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag finner förslaget i delta avseende i huvudsak väl
avvägt. Det väsentliga är att principen om ett ensamansvar grundlagsfästs. Jag
anser dock att grundlagsregleringen av utgivarsystemet bör vara något mera
utförlig än i utredningsförslaget. Mindre skillnader i utformningen, som kan
vara betingade av praktiska behov, bör kunna framgä av vanlig lag. Jag återkommer
lill dessa frågor i samband med följdlagsiiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något som däremot bör klargöras på elt annat sätt än vad
YFU har gjort är att regler om ställföreträdare för utgivare får ges i vanlig
lag. YFU;s förslag utgår från att sådana regler skall kunna ges, men detta har
inle kommit till klart uttryck i den föreslagna grundlagstexten. Jag anser att
reglerna bör ges en tydligare avfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nyss nämnde leder YFU;s förslag till att ett
ensamansvar införs också för vissa nya typer av sändningar. Enligt YFU gäller
det närmast text-TV, teledata och telefaksimil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu nämnda medierna är nya företeelser som ännu inte kan
sägas ha funnit några slutliga användningsformer eller tekniska lösningar. För
en närmare beskrivning av dem får jag hänvisa till YFU;s belänkande (SOU 1983:70
s. 120 ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sändningar i de nya framställningsformer som jag nu talar
om kan ske till allmänheten via etern eller genom tråd. Medierna kan tänkas få
betydelse för nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen. Det finns därför goda
skäl att låta det speciella ansvarighetssystemet gälla för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland remissinstanserna har en viss tveksamhet kommit till
uttryck i fräga om förutsättningarna för att grundlagsreglera de nya mediernas
villkor. JO menar att del är nödvändigt all avvakta utvecklingen pä det tekniska
området. TT pekar särskilt på de svårigheter som kan vara förenade med ett
ensamansvar för teledata. I extremfallet med mycket stora databaser med
information från många uppgifislämnare blir svårigheterna att överblicka
innehållet nästan oöverstigliga. Som alternativ lill ell obligatoriskt
ensamansvar pekar TT på möjligheten att delegera ansvaret till varje
uppgifislämnare. En liknande synpunkt har framförts av televerket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del finner jag möjligheterna atl genomföra det
speciella ansva-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>righetssystemet goda när det gäller text-TV och
telefaksimil. I fråga om Prop. 1986/87:151 dessa medier kan också behovet av
ett yttrandefrihetsrättsligt skydd framträda särskilt påtagligt. Text-TV
används redan nu som ett komplement till vanlig TV och bör när så sker följa
samma principer i fråga om ansvarighet. Text-TV som fungerar som teledata bör
följa samma regler som detta medium i övrigt. Beträffande telefaksimil i form
av förlagetrogna versioner av en periodisk skrift bör gälla detsamma som i fråga
om motsvarande slag av radio- och kassettidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller teledata - eller med en kanske vanligare
term "videotex" - är det inte lika lätt att ta ställning för ett
ensamansvar. Teledata kan antas komma att till stor del användas för att ge
allmänheten tillgång lill uppgifter som normalt är utan större intresse frän
yttrandefrihetssynpunkt. Jag tänker nu pä sådant som tidtabeller, prisuppgifter
och adresser. I den mån uppgifter i teledata sprids frän mycket stora databaser
kan man vidare komma till en gräns där det inle längre är rimligt att låta
ansvaret bäras av cn person ensam. Det kan sägas även med hänsyn tagen till att
en utgivare i praktiken ofta är hänvisad att i ganska betydande utsträckning
förlita sig på medarbetares kunskaper och omdöme när det gäller att undvika
lagbrott i en publicistisk verksamhet. Särskilt betänkligt framstår etl
ensamansvar för databaser där också utomstående får föra in uppgifter. Också
när det gäller behovet av att i efterhand kunna la del av vad som har
förmedlats möter vissa svårigheter i fräga om teledata. Skyldighet atl för
efterhands-granskning bevara inaktuellt material i en databas, vars innehåll
förnyas med korta intervall, kan medföra kostnader som påtagligt försvårar verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammantagna gör de förhållanden som jag nu har pekat på
all jag inte finner förslaget att genomföra det speciella ansvarighetssystemtet
för teledata självklart. Samtidigt måsle erkännas all önskemålet atl skapa
goda förutsättningar för nyhetsförmedling och opinionsbildning är angeläget
även i fräga om teledata.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utväg skulle som TT har pekat pä kunna vara att låta
ansvaret för vad som förmedlas frän en databas vila på den som har lämnat
uppgiften för spridning från basen. Men detta skulle leda till atl en databas
kunde ha elt stort antal utgivare. I själva verket har man i sä fall avlägsnat
sig från ensamansvaret i så hög grad alt det är oegenlligl atl tala om elt
sådant ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan lösning skulle kunna vara att göra ensamansvaret
för dalabas-lagrad information som är tillgänglig för allmänheten frivilligt.
En sädan utväg har förordats av massmediekommitlén (SOU 1984:65 s. 424).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt massmediekommitlén kan information med en
opinionsbildande roll i viss mån komma atl spridas lill allmänheten frän
databaser. Den övervägande delen av vad som förmedlas på sådant sätt kan dock
vänlas bli av annal slag. Obligatoriska regler om ensamansvar skulle därför
innebära all onödiga krav ställdes på ägarna av de databaser som framför allt
förmedlar från yttrandefrihetssynpunkt okontroversiell information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En invändning som kan riktas mot förslaget om ett
frivilligt ensamansvar<br>
är atl det gör meddelarskyddet mindre verkningsfullt. Den som sitter inne<br>
med känsliga upplysningar kan tänkas dra sig för att meddela dem för</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>publicering om han först måste kontrollera att
förutsättningarna för meddelarskydd är uppfyllda beträffande mediet. Man kan
inte heller bortse från risken att en meddelare felaktigt föriitar sig på atl
ensamansvar gäller i fråga om en viss teledatabas. Sådana misstag kan undergräva
hela teledata-teknikens ställning som nyhetsmedium och kanal för förmedling av
obekväma eller känsliga upplysningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mina
överväganden om ensamansvaret för teledata har lett till den slutsatsen atl
osäkerheten om hur teledata i framliden kommer att användas är så stor au man
nu inle i grundlag bör låsa fast något visst ansvarssystem. Jag föreslår
därför att detta medium lämnas utanför grundlagsregleringen. Eftersom mediet
f. n. knappast har någon betydelse från informationsfrihets- och opinionsbildningssynpunkt
kan detta inte anses äventyrligt av hänsyn till yllrandefrihetens intresse.
Skulle del visa sig att teleda-tas betydelse i detta hänseende kommer att öka -
exempelvis på det sättet att man genom detta medium kommer att förmedla innehållet
i tidningar -måste emellertid frågan övervägas på nytt. Det finns dä möjlighet
att till en början reglera ansvaret för yttranden i sådana datasystem i vanlig
lag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadestånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det speciella ansvarighetssystemet enligt TF och radiolagstiftningen
gäller inle bara i fråga om straff. Också möjligheterna att få skadestånd för
rättskränkningar som skett genom yttranden i press, radio och TV är begränsade
på så sätt atl anspråk inte kan riktas mot nägon annan medverkande än den som
är slraffrättsligt ansvarig. Vid sidan om honom ansvarar emellertid också den
som driver utgivnings- eller sändningsverksamheten för skadeståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt YFU:s förslag skall dessa principer grundlagsfästas
för alla ylt-randeformer som omfattas av det nya grundlagsskyddet. Jag kan
ansluta mig till YFU;s ståndpunkt såvitt gäller de medier som enligt mitt
förslag skall falla under grundlagens skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Yttrandefrihetsbrotten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6.1 Grundlagsregleringen av yttrandefrihetsbrotten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: I grundlagen skall regleras i vilka fall ingripande får ske mot
missbruk av yttrandefriheten i de medier som skall omfattas av det särskilda
skyddet. Däremot skall TF inte uttryckligen ange gränsen för
exklusivitelsprincipens tillämpningsområde. De gärningar som i dag är straffbara
som tryckfrihetsbrott skall vara straffbara som yttrandefrihetsbrott i samma
omfattning i de andra medierna. Kravet på dubbel täckning skall gälla även för
brott i dessa medier. Uppdelningen av iryckfrihelsbrotten i otillåtna yttranden
och otillåtna offentliggöranden skall upphöra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissutfallet är i stort sett positivt. Flertalet av de Prop. 1986/87:151
remissinstanser som uttalar sig i frågan tillstyrker YFU;s förslag eller lämnar
det uttryckligen utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Som jag nämnde inledningsvis är
ett av inslagen i skyddet för tryckfriheten att ingripanden pä grund av
missbruk av tryckfriheten får ske bara om tryckfrihetsbrott föreligger. Jag
nämnde dä också att det finns två olika slags tryckfrihetsbrotl; otillåtet
yttrande (7 kap. 4 § TF) och otillåtet offentliggörande (7 kap. 5 § TF). I ett
otillätet yttrande är del tankeinnehållet som är lagstridigt, medan det
brottsliga i etl otillåtet offentliggörande ligger i publiceringen av något
som skall hållas hemligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt nägon skall kunna fällas till ansvar för
tryckfrihetsbrotl krävs alt gärningen är straffbar också enligt vanlig lag,
dvs. i praktiken BrB. Genom detta krav på s. k. dubbel täckning uppnås den
värdefulla effekten att det straffbara området inte kan utvidgas utan
grundlagsändring men däremot inskränkas redan genom en ändring i vanlig lag.
Kravet alt gärningen skall vara straffbar även enligt vanlig lag har dock fått
en något annorlunda utformning beträffande brottet otillåtet yttrande än
beträffande otillåtet offentliggörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilka gärningar som kan bestraffas som otillåtet yttrande
framgår av de detaljerade broltsbeskrivningarna i 7 kap. 4 § TF, den s. k.
broltskatalo-gen. I TF beskrivs här fullständigt de olika brotten. I 7 kap. 5 §
saknas däremot motsvarande detaljerade brottsbeskrivningar. Vad som skall anses
som otillåtet offentliggörande bestäms därför i stor utsträckning av regler i
vanlig lag. Jag återkommer lill brottet otillåtet offentliggörande i avsnitt
3.6.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I brottskatalogen uppräknas under tolv punkter ett antal
brott som skall anses som otillätet yttrande. Det är fråga om högförräderi,
krigsanstiftan och andra sådana brott mot staten saml uppvigling, hot mot eller
missaktning för folkgrupp, ärekränkning och barnpornografibrott. Rekvisiten
för brotten är angivna efter förebild i motsvarande beskrivningar i BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har också redan nämnt alt det på det radiorättsliga
området finns ett skydd liknande det som gäller för tryckta skrifter, nämligen
för radio- och TV-sändningar frän Sveriges Radio-koncernen, för lokala
kabelsändningar, för närradion samt för radio- (och kassett-) tidningar. För
samtliga dessa former av eter- eller trådsändningar finns särskilda ansvarighetslagar
i vilka det sägs att missbruk av yttrandefriheten i program medför ansvar och
skadeständsskyldighet endast när gärningen innefattar yttrandefrihetsbrott.
Med ytlrandefriheisbroll avses framställning eller offentliggörande som enligt
7 kap. 4 eller 5 § TF skulle ha varit alt anse som tryckfrihets-brott om
gärningen begåtts genom tryckt skrift (se 2 S radioansvarighetslagen, 2 §
lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar, 1 § lagen om ansvarighet för
närradio samt 2 och 16 §S lagen om ansvarighet för radio-och kassettidningar).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med YFU och en här enhällig remissopinion anser
jag att princi<br>
pen bör vara att straff- och skadeslåndsrättsliga sanktioner på grund av<br>
missbruk av yttrandefriheten i medier som skall omfattas av det utvidgade<br>
grundlagsskyddet i fortsättningen endast skall få tillgripas inom samma<br>
ram som gäller för tryckta skrifter. Härigenom uppnås en angelägen för-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stärkning av skyddet för yttrandefriheten. Visserligen
innebär det i dagslä- Prop. 1986/87:151 get i sak inga förändringar såvitt
gäller de medier som omfattas av de särskilda ansvarighetslagar jag just
redogjort för. Genom att bestämmelserna i fortsättningen kommer att vara av
grundlags karaktär blir dock skyddet väsentligt starkare, eftersom det inte går
att utan grundlagsändring utvidga del straffbara området. Regelsystemet
utsträcks också sä atl filmer och videogram samt ljudupptagningar kommer att
omfattas av det. Detta innebär alt ingripanden på straff- eller
skadeståndsrättslig grund mot framställningar i dessa medier i fortsättningen
kan ske endast om det är fråga om ett yttrandefrihetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i avsnittet om yttrandefriheten och reklamen
(avsnitt 3.2.4) redan diskuterat frågan om TF:s räckvidd. Som jag berörde där
innebär YFU:s förslag generellt sett all grundlagens räckvidd .ven i
fortsättningen skall avgöras med ledning av grundlagens syfte. Förslaget bygger
alltså pä den nuvarande ordningen att räckvidden av del skydd som TF ger mot
ingripanden med stöd av bestämmelser i vanlig lag inte uttryckligen framgår av
TF (jfr avsnitt 2.1). Det innebär att ingripanden även i fortsättningen kan ske
enligt vanlig lag för brott begångna i de grundlagsskyddade medierna, om
brottet inte berör yttrandefriheten, l.ex. om bedrägeri begås med hjälp av en framställning
i tryckt skrift. YFU:s förslag har pä denna punkt kritiserats av ett par
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del kan jag instämma i dessa remissinstansers
uppfattning att det skulle vara värdefullt om man kunde ge uttryck ät
avgränsningen av TF;s exklusiviieisprincip genom en särskild regel i
grundlagen. Men som föredragande statsrådet framhöll i 1948 års proposition om
TF är det knappast möjligt. MMU föreslog en regel av innebörd att det ulan
hinder av grundlagen skulle gälla vad som var föreskrivet i lag för det fall
att framställningen i etl grundlagsskyddat medium begagnades endast som elt led
i ell förfarande som var straffbart i annat hänseende än som elt överskridande
av tryckfrihetens gränser. Förslaget kritiserades och ledde inte till
lagstiftning. Man kan invända mot det att det inte gick så mycket längre i
tydlighet än den ordning som nu gäller. Jag finner - i likhet med YFU och, som
jag uppfattar det, det alldeles övervägande antalet remissinstanser - all man
måste godta att grundlagsskyddels räckvidd även i fortsättningen bestäms med
ledning av grundlagens syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande de medier som jag föreslår skall omfattas av
det särskilda skyddet uppkommer inte några andra gränsdragningsproblem än de
som redan är kända pä det tryckfrihetsrättsliga området. De nya mediernas
karaktär möjliggör inte några andra slag av brottsliga framställningar än
sådana som kan förekomma i tryck. Jag återkommer dock strax lill frågan om
våldsskildringar i rörliga bilder. I de nu angivna fallen kan alltså inga
särskilda svårigheter följa av att TF;s princip om en särskild, exklusivt
tillämplig broltskatalog skall gälla. Brottsbeteckningen bör vara yttrandefrihetsbrott
för denna brottskategori.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som kommer att framgå av avsnitt 3.6.5 förordar jag att de
tryckfrihets<br>
brott som innefattar otillåtna offentliggöranden i fortsättningen i ökad<br>
utsträckning skall regleras mera utföriigt i TF än f. n. Med hänsyn härtill är<br>
det inle längre lika motiverat alt skilja mellan de tvä kategorierna av</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Iryckfrihetsbrott.
Jag föreslår därför att denna uppdelning av brotten avskaffas och atl termen
tryckfrihetsbrott används för atl beteckna båda dessa brott.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I frågan
om vilka gärningar som skall kunna bestraffas somtryckfrihets-eller
yttrandefrihetsbrott har YFU haft all väsentligen utgå från gällande rättsläge.
Det var endast pä tvä punkter som YFU skulle ta upp denna fråga särskilt. Den
ena gällde ingripanden mot våldsframställningar och pornografi. Den andra
gällde brottet hets mot folkgrupp. YFU:s förslag i dessa delar tar jag upp i
särskilda avsnitt i det följande (avsnitt 3.6.2-3.6.4). I fråga om otillåtet
offentliggörande har jag redan nämnt att jag behandlar den brottstypen i
avsnitt 3.6.5. 1 övrigt har varken YFU eller -med några fä undanlag -
remissinstanserna några förslag till ändringar av broltskalalogen. Inte heller
jag vill förorda några sådana ändringar. Beträffande viss anpassning till
ändrad lydelse av BrB hänvisas till specialmotiveringen till 7 kap. 4 § TF.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6.2 Våldsskildringar i filmer, videogram m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Kravet på förhandsgranskning av filmer och videogram som skall visas
offentligt - med rätt för statens biografbyrå att förbjuda visning — skall
finnas kvar för alla ålderskategorier. För filmer och videogram som sprids på
annat sätt skall ingripande kunna ske i efterhand om utgivaren gjort sig
skyldig till olaga våldsskildring som skall vara elt särskilt
yttrandefrihetsbrott. Härigenom förbjuds sädana våldsskildringar i filmer och
videogram som i dag är förbjudna enligt lagen (1981:485) om förbud mot
spridning av filmer och videogram med våldsinslag. Nuvarande möjligheter
behälls atl inskränka rätten till lokala kabelsändningar, om det i en TV-kanal
vid upprepade tillfällen förekommit våldsskildringar eller om kanalen varit
ensidigt inriktad på sådana skildringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Den nuvarande filmcensuren skall omvandlas när det gäller offentlig
visning för vuxna. Förhandsgranskningen skall finnas kvar men inte längre vara
förenad med någon möjlighet för biografbyrån alt förbjuda visning av en film
eller ett videogram för vuxna. Biografbyråns uppgift blir alt avge etl
ullålande i frågan om en framställning innefattar olaga våldsskildring. Byråns
utlåtande skall inte vara bindande för domstolarna vare sig byrån anser att en
framställning innefattar olaga våldsskildring eller inte. Frågan om elt brott
har begåtts genom visningen skall i båda fallen kunna prövas i efterhand av
domstol i yltrandefrihetsrällslig ordning. När det gäller offentlig visning
för barn skall grundlagen medge att den bindande förhandsgranskningen behälls
och utsträcks till alt gälla också uthyrning och försäljning.
Förhandsgranskningen skall få omfatta filmer och videogram för barn och ungdom
upp till 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Remissutfallet är myckel splittrat i
frågan om förhandsgranskning för vuxna skall förekomma och om
förhandsgranskning-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en i sä
fall skall vara bindande eller rådgivande. Även i frågan om höjning Prop.
1986/87:151 av åldersgränsen för barncensuren lill 18 är är meningarna delade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser, som i och för sig önskar censurens
avskaffande, anser alt det nuvarande systemet är bättre än det som har
föreslagits. I frågan om förhandsgranskning över huvud tagel skall finnas av
filmer avsedda att visas för vuxna är meningarna delade. De remissinstanser som
företräder barn och ungdom, de flesta kvinnoorganisationerna liksom de kyrkliga
organisationerna anser att förhandsgranskningen skall finnas kvar och
utsträckas till att också omfatta uthyrning och försäljning. Däremot anser
film- och videobranschens företrädare, de flesta kulturförelrädarna och
flertalet av de juridiska instanserna att tiden nu är mogen all avskaffa
filmcensuren för vuxna. Också biografbyrån härden uppfattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya 18-årsgränsen är de flesta remissinstanserna
kritiska till. Skolöverstyrelsen, biografbyrån, statens filmgranskningsräd och
statens barnfilmnämnd är dock positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrunden till mitt förslag: Möjligheter att ingripa mot
våldsskildringar har sedan länge förelegat främst genom reglerna om
filmcensuren i biografförordningen. Där föreskrivs bl. a. alt filmer inte får
godkännas för offentlig visning, om deras förevisande "på grund av det
sätt, varpå händelserna skildras, och det sammanhang, vari de förekomma, kan
verka förråande eller skadligt upphetsande eller förleda till brott".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Filmcensuren är omdebatterad, vilket inte är förvånande. I
elt öppet samhälle väcker varje censurmöjlighet självfallet betänkligheter; i
Sverige saknas också censurregler på andra områden. Frågan om filmcensurens
avskaffande har därför utretts flera gånger och varit föremål för överväganden
i olika sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Filmcensurutredningen föreslog i sitt slutbetänkande (SOU
1969:14) Filmen - censur och ansvar att filmcensuren skulle avskaffas för vuxna
men behällas för filmer som visas offentligt för barn under 15 år. Utredningens
förslag remissbehandlades men ledde endast lill åtgärder när det gällde vissa
frågor om barncensurens organisation (prop. 1972:1 bil. 10, KrU 18, rskr. 210).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget överlämnades i övriga delar lill MMU. I sitt
huvudbetänkande föreslog den utredningen som jag tidigare redovisat en samlad
grundlag för yttrandefriheten i tryckt skrift, radio, TV och film. Utredningen
tog emellertid inte ställning i sakfrågan om filmcensur skulle finnas eller
inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I direktiven till YFU anförde departementschefen att del
borde ankomma pä den kommittén att överväga om det föreligger tillräckliga
skäl atl behålla någon form av vuxencensur på filmens område. Atl viss barncensur
behövs ansågs ganska klart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare var det filmen som vid sidan av televisionen var
del medium som dominerade i fråga om visning av rörliga bilder. Under åren
kring 1980 etablerades i takt med att det blev allt vanligare med
videobandspelare i hemmen en verksamhet med uthyrning av videogram för privat
bruk. Eftersom reglerna om förhandsgranskning i biografförordningen då endast
gällde offentlig visning av biograffilm och del vid den tiden inte heller
gällde några andra regler för videouthyrningen, började det lill allmänheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>spridas våldsskildringar av ett slag som tidigare i
praktiken inte varit</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillgängliga i Sverige på grund av reglerna om
förhandsgranskning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbudet av sädana videogram med skildringar av grovt våld
av olika slag Prop. 1986/87:151 kom att tilldra sig stor uppmärksamhet.
Diskussionerna om videoteknikens utveckling har sedan dess i stor utsträckning
kommit att handla om hur denna leder till en spridning bland allmänheten av
våldsskildringar, framför allt om problemet att barn och ungdomar relativt lätt
kan komma att se videogram med sådant innehåll. Missförhållandena pä detta
område ledde till alt riksdagen antog lagen (1981:485) om förbud mot spridning
av filmer och videogram med väldsinslag, den s. k. videovåldslagen (omtryckt
1986:18). I lagen straffbeläggs yrkesmässig spridning av vissa extrema
våldsskildringar. När videovåldslagen beslutades pågick fortfarande YFU;s
utredningsarbete. Det betonades därför i lagstiftningsärendet att lagen var ett
provisorium i avvaktan på resultatet av YFU:s överväganden (KU 1980/81:28 s.
33).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om filmcensuren och våldsskildringarna i filmer och
videogram är utförligt behandlad i YFU;s huvudbetänkande (s. 273-284). Den har
också tilldragit sig mycket stor uppmärksamhet under remissbehandlingen av
betänkandet. Utöver remissvar från dem som av departementet anmodats eller
beretts tillfälle att yttra sig har ett stort antal yttranden kommit in från
olika organisationer m. m. Vidare har det förekommit opinionsyttringar i form
av namninsamlingar, uppvaktningar m. m. Merparten av dessa går ut på att YFU;s
förslag för atl Komma till rätta med de extrema våldsskildringar som förekommer
i videogram är otillräckliga och atl förhandsgranskningen bör omfatta även
filmer och videogram som sprids pä annat sätt än genom offentlig visning.
Videovåldslagen - som ju endast medger ingripande i efterhand - är enligt dessa
åsiktsyttringar inte tillräckligt effektiv mot skildringarna. Kritiken avser
också den tidigare olika behandlingen av film och videogram i
granskningshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 syfte att sä snart som möjligt förbättra möjligheterna
alt ingripa mot våldsskildringar i videogram har riksdagen under år 1985 på
förslag av regeringen beslutat dels en ändring i RF (prop. 1984/85:83, KU 20,
rskr. 117, KU 1985/86:1, rskr. 1. SFS 1985:862), dels ändringar i videovåldslagen
och biografförordningen (prop. 1984/85; 116, KU 1985/86; 11, rskr. 40, SFS
1985:989-991). Ändringarna, som delvis har utformats mot bakgrund av YFU:s
förslag, har trätt i kraft den I januari 1986. De innebär främst följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RF tillåter numera förhandsgranskning av såväl filmer som
videogram som skall förevisas offentligt. I biografförordningen jämställs film
och videogram. Kriterierna i I § videovåldslagen har skärpts för vad som skall
anses vara otillåtna våldsskildringar sä alt rekvisiten närmare stämmer överens
med den praxis biografbyrån tillämpar vid förhandsgranskningen. Efter ändringen
gäller atl filmer och videogram med skildringar av sexuellt våld eller tvång
eller närgångna eller utdragna skildringar av grovt våld mot människor eller
djur inte i yrkesmässig förvärvsverksamhet eller annars i förvärvssyfte får
spridas genom saluhållning eller annat tillhandahållande eller genom visning,
om inte spridandet är försvariigl med hänsyn till framställningens syfte och
sammanhang samt omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Däremot är
bestämmelserna i 2 § oförändrade. De innebär därför fortfa<br>
rande alt filmer och videogram med ingående skildringar av verklighetstro-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gen
karaktär som återger våld eller hot om våld mot människor eller djur Prop.
1986/87:151 inte i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte får
lämnas ut till barn under femton år eller spelas upp vid en särskilt anordnad
visning när något sådant barn är närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra ändringar avser ansvarssystemet. Inte endast
detaljister utan också grossister och andra leverantörer har uttryckligen
gjorts slraffrättsligt ansvariga som gärningsmän för spridningen av filmer och
videogram med väldsinslag. En ny bestämmelse innebär att en detaljist undgår
ansvar om han hyr ut en film eller ell videogram som har försetts med etl intyg
om att innehållet motsvarar ett exemplar som godkänts av statens biografbyrå.
Den regeln skall ses i samband med en annan föreskrift som anger att filmer och
videogram som har godkänts av biografbyrån är undantagna från videoväldslagens
tillämpning. Avsikten med den angivna ändringen är bl. a. att underlätta
möjligheterna till frivillig förhandsgranskning. Vidare bör nämnas en annan ny
bestämmelse som innebär att allmänt åtal för brott mot videovåldslagen får
väckas endast efter medgivande av statens biografbyrå. Tanken bakom denna
regel är att man skall få en mer enhetlig praxis och kunna spara resurser. En
av olägenheterna med videovåldslagen har ansetts vara att vid vatje ingripande
polis, åklagare och domstolar måsle göra en egen bedömning av videogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag redan har nämnt (avsnitt 2.3) har också en
särskild utredare tillkallats för alt utreda frågor om åtgärder mot
våldsskildringar i inspelningar av rörliga bilder. Utredaren har antagit namnet
våldsskildringsul-redningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren skall kartlägga hur utvecklingen av nya medier
för att återge inspelningar av rörliga bilder påverkar risken för att framför
allt barn och ungdomar utsätts för skadeverkningar genom våldsskildringar i
sådana inspelningar. Utredaren skall vidare bedöma om utvecklingen kan väntas
leda till atl det behövs nya eller ändrade regler för att motverka sådana
skador. Utredaren skall i så fall avge förslag lill lämpliga regler. Alternativet
med förhandsgranskning av alla filmer och videogram skall belysas ingående.
Utredaren skall vidare behandla vissa frågor rörande barncensuren samt se över
biografförordningen med tillhörande författningar i tekniskt hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsarbetet pågår. Utredaren räknar med alt bli klar
med sitt arbete under den senare delen av år 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen vill jag här nämna all det i lagen om
ansvarighet för lokala kabelsändningar finns föreskrifter om att
sändningsrätten i lokala kabelnät kan inskränkas, om del i en TV-kanal vid
upprepade tillfällen har förekommit program med skildringar av del slag som
avses i videoväldslagens extremvåldsparagraf eller om en TV-kanal har varit
ensidigt inriktad på våldsskildringar. Beslut härom meddelas i etl förfarande
som i princip överensstämmer med den tryckfrihelsrätlsliga processordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu redovisade möjligheterna att ingripa mot
våldsskildringar har det<br>
gemensamt att de avser rörliga bilder i olika medier. I övrigt saknas det<br>
bestämmelser som särskilt tar sikte på just våldsskildringar, även om<br>
bestämmelserna i BrB om barnpornografibrott (16 kap. 10 a §), otillåtet<br>
förfarande med pornografisk bild (16 kap. 11 §) och förledande av ungdom</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(16 kap. 12 §) kan vara tillämpliga också pä vissa former
av sådana fram- Prop. 1986/87:151 ställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Möjligheter att ingripa mot
våldsskildringar som sprids till allmänheten finns i huvudsak enbart i fråga om
framställningar i olika former av rörliga bilder. För filmer och videogram
gäller f. n. flera principiellt olika system. Ett innebär att filmer och
videogram som skall visas offentligt granskas på förhand av en myndighet, medan
möjligheterna alt ingripa slraffrättsligt i efterhand är små. Pä filmer och
videogram som sprids till allmänheten på annat sätt tillämpas i stället videoväldslagens
ansvarsbestämmelser, som alltså avser straffrättsliga ingripanden i efterhand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sprids filmer och videogram till allmänheten i form av
TV-program finns det ytterligare regelsystem för vissa typer av sändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man skall i grundlag skapa en sä enhetlig reglering av
yttrandefriheten i olika medier som möjligt, är del flera frågor av
principiell natur som inställer sig. Skall man ha kvar särskilda möjligheter
att ingripa mot våldsskildringar i rörliga bilder? Är den nuvarande
uppdelningen av möjligheterna att ingripa mot våldsskildringar på olika system
lämplig? Skall man ge avkall på principen att offentliga framställningar inte
får underkastas en granskning på förhand?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av restriktioner ifråga otn våldsskildringar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man skal! diskutera vilka möjligheter som bör finnas
alt ingripa mot våldsskildringar som sprids till allmänheten, är den
grundläggande frågan vilket behovet är av sådana ingripanden. Utgångspunkten
måsle vara att det skall finnas elt starkt behov av all samhället motverkar
framställningar av delta slag för atl man över huvud laget skall begränsa
yttrandefriheten i detta syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lagstiftning om ingripanden mot våldsskildringar
i rörliga bilder har motiverats med den risk för allvarliga skadeverkningar som
sädana framställningar kan medföra. Jag är ense med YFU om atl del är detta
skäl som kan läggas till grund för lagstiftning i ämnet. Forskning om effekten
pä åskådaren av film- och TV-seende har bedrivits länge och har främst varit
inriktad på om dessa medier bidrar till alt skapa aggressiva attityder och
beteenden. Det är främst barn och ungdomar som har studerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De teorier som oftast framförs av vissa forskare går ut på
att filmer med<br>
aggressivt innehåll har i huvudsak tre slags effekter. De kan för del första<br>
verka mönsterbildande genom atl åskådarna imiterar beteenden och hand<br>
lingsmönster i filmerna. Beteenden kan gälla nya sålt alt slåss eller nya<br>
vapen, handlingsmönstren kan gälla nya situationer dä det är berättigat och<br>
naturiigl att la till våld. För det andra kan filmerna ha en utlösande effekt<br>
pä sä sätt alt aggressioner som ligger latenta i åskådarna ger upphov till<br>
våldshandlingar då åskådarna t. ex. provoceras i anslutning till filmförevis<br>
ningen. Den tredje sortens effekt är en mera långsiktig avirubbning som<br>
innebär all den åskådare som har sett många våldsinriklade filmer så</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>småningom
blir likgiltig för våld i omväriden och för andra människors Prop.
1986/87:151 lidanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De vetenskapliga resultaten är säkrast när det gäller
kortsiktiga påverkningar som har studerats i laboratorieexperiment. Vid sådana
undersökningar kvarstår emellertid alllid en stor osäkerhet om i vilken grad
resultaten kan generaliseras och tillämpas på situationer i det verkliga
livet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersökningar som syftar till atl studera påverkningar i
verkliga livet brottas å andra sidan med svåra metodproblem, något som blir
särskilt märkbart vid studier som sträcker sig över längre tidsperioder. Det
blir svårt att hälla olika påverkande faktorer under kontroll och därigenom all
uttala sig med säkerhet om orsak och verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På senare tid har forskningen mindre intresserat sig för
de isolerade effekterna av våldsfilmer än för dessa filmers roll i en ungdomlig
motkultur som i övrigt innehåller avståndstagande från vuxenvärldens
värderingar, trots mot skolan, avvikande klädsel, utseende och musiksmak och
ibland kriminalitet och missbruk. Det är alltså inle våldsfilmernas
individualpsy-kologiska verkningar som i första hand är av intresse, utan deras
funktion i en fortgående "ulstraffning" ur del etablerade samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med dessa förutsättningar är det givet att uppfattningarna
går starkt isär om vad forskningsresultaten egentligen bevisar om effekterna av
våldsinnehåll i filmer, TV och videogram. De som hävdar atl egentligen ingenting
är bevisat om att aggressivitet i film skulle leda till aggressivitet eller
våld i verkligheten — eller t. o.m. atl verkningarna lill en del skulle vara
rakt motsatta - åberopar bl. a. metodiska svagheter eller bristande
generaliser-barhet i de enskilda undersökningarna. De som hävdar motsatt
ståndpunkt pekar på att flertalet undersökningar som publicerats har visat
positiva samband mellan medieaggressivitet och verklig aggressivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Själv vill jag peka pä att filmer och numera också
videogram i andra sammanhang utgör erkänt starka påverkningsmedel, t. ex. i
fråga om klädmoden, musik och vissa yttre attityder i övrigt. Även om del
kanske inte föreligger full vetenskaplig bevisning i fräga om deras förmåga alt
påverka när det gäller aggression, våld och skrämsel, måste det ligga mycket
nära lill hands att anta att de åtminstone för vissa grupper eller individer
har betydelsefulla verkningar även i dessa hänseenden. Denna påverkan måste i
så fall förutsättas äga rum i ett samspel mellan mediet, den enskilde åskådaren
och hans omgivning, som antagligen är alltför komplicerat för att helt kunna
fångas med de metoder som är lillgängliga för forskarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Filmer och videogram kan alltså sällan antas vara den enda
orsaken lill beteenden som t. ex. råa gängslagsmål eller övergrepp mot okända
personer. Å andra sidan bör man inle underskatta betydelsen av filmerna och
videogrammen i den process som lett fram till eller utlöst sädana beteenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanlaget anser jag att det finns starka skäl för att
staten inte av-<br>
händer sig möjligheten att inskrida mot spridningen till allmänheten av<br>
upptagningar av rörliga bilder som, på det sätt jag nu angivit, kan ha en<br>
skadlig inverkan pä åskådarna. Det finns därför alltjämt behov av möjlig<br>
heter att kunna ingripa mot våldsskildringar i dessa medier. Däremot<br>
saknas det lika starka skäl när det gäller sådana uttrycksformer som</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tryckta skrifter och radio. Jag återkommer dock i nästa
avsnitt om porno- Prop. 1986/87:151 grafin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns emellertid självfallet anledning alt varna för
uppfattningen att man enbart med hjälp av restriktiva ingripanden mot filmer
och videogram skulle kunna komma till rätta med problem som har sin grund bl.
a. i utslagningsmekanismer i samhället och där filmerna och videogrammen endast
utgör en del i ett komplicerat sammanhang. För mig slår det klart att generella
åtgärder mot våldsbrottsligheten bör vara en av huvudpunkterna i samhällets
kriminalpolitik. Jag vill här hänvisa till regeringens skrivelse 1986/87:21 om
åtgärder mot vålds- och egendomsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Formerna jör ingripanden mot våldsskildringar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom jag således anser att det bör finnas särskilda
möjligheter att ingripa mot våldsskildringar i rörliga bilder som sprids till
allmänheten, skall jag nu gå in pä frågan om vilka former sädana ingripanden
bör ha. Framför allt gäller det möjligheterna till förhandsgranskning visavi
utrymmet för straffrättsliga ingripanden i efterhand. Man kan här tänka sig
tre huvudalternativ: enbart förhandsgranskning, enbart efterhandsingripanden
eller en kombination av båda metoderna. Man kan också ha olika alternativ för
olika spridningsformer för rörliga bilder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande reglering innebär som framgått i praktiken
enbart förhandsgranskning i fråga om offentlig visning av filmer och
videogram. Annan yrkesmässig spridning av filmer och videogram kan leda till
efterhandsingripanden på straffrätlslig väg. TV-program är i praktiken
undantagna från båda dessa former av ingripanden och följer i stället den
radiorätlsliga regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag börjar med att diskutera frågan om det bör finnas
någon form av förhandsgranskning av rörUga bilder i syfte all motverka
spridningen av våldsskildringar till allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viktiga principiella invändningar kan resas mot att
röriiga bilder skall underkastas en granskning på förhand. Det krävs därför
enligt min mening mycket starka skäl för att vi skall ha kvar censur i någon
form. Jag vill dock framhålla att censurfrågan inte kommer i elt väsentligt
nytt läge bara därför atl regleringen av yttrandefriheten i vissa bildmedier skall
ske mera utföriigt i grundlag än f. n. Enligt min mening är det de sakliga
skälen för och emot förhandsgranskning som skall vägas mot varandra. Den
naturliga utgångspunkten är därvid atl undersöka om skälen för etl sådant
system är tillräckligt starka för alt man skall överbrygga de principiella
invändningarna mot detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller TV-program anser jag att det inte finns
anledning att gå ifrån nuvarande ordning att förhandsgranskning inte skall
förekomma. Denna ståndpunkt har jag redan tagit i avsnitt 3.3. I
specialmotiveringen berör jag frågan om gränsdragningen mellan TV-program och
offentlig visning av filmer och videogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om förhandsgranskning av filmer och videogram som
sprids på<br>
annal sätt än genom offentlig visning utreds som jag tidigare nämnt av<br>
våldsskildringsutredningen. I väntan på resultatet av del arbetet, som inte</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan föreligga i sädan tid atl det kan beaktas i
förevarande lagstiftningsären- Prop. 1986/87:151 de, anser jag mig inte ha
underlag för att nu föreslå någon grundlagsregel som tillåter annan censur än
den som avser offentlig förevisning. Skulle på grundval av resultatet av
väldsskildringsuiredningens arbete det ställningstagandet göras att
förhandsgranskning skall omfatta mer än fn. kommer det vid denna bedömning alt
krävas ett nytt förslag till grundlagsändring. Eftersom utredningsarbetet
beräknas vara klart först under hösten 1987, är det uteslutet att ett
eventuellt sådant förslag skall kunna föreläggas riksdagen för ett första
grundlagsstiftningsbeslul under innevarande mandatperiod i sådan tid som krävs
enligt huvudregeln i 8 kap. 15 § RF, nämligen tio månader före 1988 års
allmänna val. Detta behöver dock inte innebära att lagändringar på grundval av
utredningens arbete försenas i tre är, eftersom det finns en möjlighet för
konstitutionsutskottet att medge undantag frän tiomånadersregeln så att
grundlagsförslag i ämnet skall kunna läggas fram av regeringen våren 1988 för
riksdagsbeslut före och efter 1988 års val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med YFU och de allra flesta remissinstanserna
anser jag det hell klart all det bör finnas en förhandsgranskning av filmer och
videogram avsedda för offentlig förevisning för barn. De principiella
betänkligheterna mot censur gör sig inte särskilt starkt gällande här,
samtidigt som det måste anses mycket angeläget att skydda barn mot psykiska
skador av olämpliga filmer. Frågan om vilka åldersgränser som skall gälla ingår
bland de frågor som väldsskildringsutredningen skall överväga. I avvaktan på
resultatet av delta arbete anser jag att de nuvarande åldersgränserna bör
finnas kvar. Detta betyder att grundlagen i vart fall bör tillåta
förhandsgranskning av filmer och videogram för barn under 15 är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag om rådgivande förhandsgranskning av
filmer och videogram avsedda för offentlig visning för vuxna har utsatts för
mycket kritik. Förslaget innebär all förhandsgranskning även i fortsättningen
alllid skall ske. Skillnaden är alt biografbyråns utlåtande i dag är bindande
medan del enligt förslaget skulle vara endast rådgivande; ingripande skall dock
kunna ske i efterhand. Jag instämmer i den kritik som riktats mot förslaget i
denna del. Det skulle vara olämpligt och både för allmänheten och berörda
förelag innebära en närmast förvirrande ordning, om en film som av en statlig
myndighet förklarats inte innefatta olaga våldsskildring ändå skulle fällas för
detta brott av en domstol. Vidare kan domstolen fria en film som biografbyrån
har ansett brottslig. Rätten för det allmänna alt i förväg ta del av en
meningsyttring avsedd att spridas till allmänheten med hjälp av film finns kvar
även i utredningens förslag, låt vara alt den principiellt framstår som mindre
ingripande enligt detta. I praktiken torde det dock inte föreligga någon större
skillnad mellan de båda formerna. Man kan heller inle helt bortse frän risken
atl biografbyråns utlåtande att en film innehåller olaga våldsskildring kommer
att användas som argument vid marknadsföring av filmen eller videogrammet. De
skadeeffekter som förhandsgranskningen har till syfte att motverka kan då hinna
uppstå innan ett ingripande har kunnat komma lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av dessa skäl är jag inte beredd att förorda YFU:s förslag
om rådgivande förhandsgranskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan är då om man skall välja att helt avskaffa
förhandsgranskningen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för vuxna
eller om den skall finnas kvar i sin nuvarande form. Meningarna i Prop.
1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>denna
fräga är delade hos remissinstanserna. Min ståndpunkt i frågan är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intresset av atl kunna ingripa effektivt mot
våldsskildringar i rörliga bilder har inte minskat, och den nuvarande
granskningen anses av många som mera verkningsfull än möjligheterna att ingripa
i efterhand. Det är denna uppfattning som ligger till grund för tanken på en
förhandsgranskning av alla filmer och videogram som sprids lill allmänheten.
Regeringen har gett väldsskildringsutredningen i uppdrag att utreda bl. a. etl
alternativ med en sådan generell granskning. Det skulle då vara inkonsekvent
och dessutom i strid med en kraftig opinion atl nu avskaffa förhandsgranskningen
av filmer och videogram som skall visas offentligt för vuxna. Även om den
nuvarande ordningen kan ge upphov till principiella betänkligheter kan det
knappast på allvar hävdas att den utgör en fara för yttrandefriheten i vårt
land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser därför sammanfattningsvis atl den obligatoriska
förhandsgranskningen av filmer och videogram som är avsedd för offentlig
förevisning skall kunna finnas kvar. Ställning får senare las till vilka
grundlagsändringar som våldsskildringsutredningens arbete kan motivera.
Förhandsgranskningen skall kunna vara förenad med en möjlighet atl helt eller
delvis förbjuda visningar av den granskade produkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del finner jag att den lösning som jag således
förordar sakligt sett ligger ganska nära YFU;s förslag. Som jag redan har varit
inne på bör man inte övervärdera skillnaderna mellan den rådgivande
förhandsgranskningen i det förslaget och den nuvarande förhandsgranskningen.
Båda regleringarna är avsedda alt motverka spridning av grova våldsskildringar
som inte syftar till något annat än ekonomisk vinning genom spekulation i
sensationslystnad (SOU 1983:70 s. 279).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår nu lill atl behandla möjligheterna till
efterhandsingripanden mot våldsskildringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Videovåldslagen har hell nyligen fält sin nuvarande
utformning, bl. a. mot bakgrund av förslag av YFU. Jag anser därför atl del
inte nu finns anledning all i sak göra några andra grundläggande förändringar i
regelsystemet pä detta område än de som följer av atl det skall införas etl
grundlagsskydd efter mönster av TF. Våldsskildringsutredningens arbete kan
framdeles medföra alt frågan får tas upp på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För filmer och videogram som skall spridas till vuxna på
annat sätt än genom offentlig förevisning bör således nu gällande regelsystem i
stort sett bestå. I dag är det spridningen som är kriminaliserad, i
fortsättningen bör det dock - eftersom den ansvarige utgivaren skall bära
ansvaret - vara innehållet. (Jag återkommer i avsnitt 3.8 till frågan om
rättegången i mål om sådant ansvar.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När videovåldslagen infördes diskuterades om man skulle göra
en sär<br>
skild lag eller om bestämmelserna skulle las in i BrB. Med hänsyn lill<br>
lagstiftningens provisoriska karaktär infördes en särskild lag. I viss ut<br>
sträckning blir den ordning jag nu förordar också ett provisorium i väntan<br>
pä resultatet av väldsskildringsuiredningens arbete. Jag anser ändå att<br>
bestämmelserna nu bör tas in i BrB. Övriga bestämmelser i TF;s brottska-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>talog har
sin motsvarighet i BrB. Det är då en klar fördel alt alla bestäm- Prop.
1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>melserna i
vanlig lag finns samlade där. Brottet olaga våldsskildring bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>därför
bli ett särskilt brott i 16 kap. BrB. Beskrivningen av vilka</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>våldsskildringar
som skall vara otillåtna bör vara densamma som i I §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>videovåldslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom i fråga om andra yttrandefrihetsbrott bör principen
om dubbel täckning gälla. I fråga om vad som skall anses vara
yttrandefrihetsbrott är det min avsikt att de nya grundlagsbestämmelserna för
bl. a. filmer och videogram skall hänvisa till 7 kap. 4 och 5 §§ TF. För all
olaga våldsskildring skall vara ett yttrandefrihetsbrott krävs härutöver alt
videoväldslagens extremvåldsparagraf får en motsvarighet bland de nya
yttrandefrihetsbrotlen i TF. Ansvaret också för detta yttrandefrihetsbrott bör
åvila den ansvarige utgivaren av filmen eller videogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta skulle kunna länkas innebära att den ansvarige
utgivaren kan ställas till svars för en skildring som påstås innefatta olaga
våldsskildring trots att filmen godkänts av biografbyrån. Biografbyrån kan ju
t. ex. ha ansett att en våldsskildring bör få finnas kvar därför att den är
konstnäriigt motiverad, medan domstolen i en yitrandefrihelsprocess kan komma
lill motsatt uppfattning. Nuvarande ordning innebär atl det gäller ett undantag
från videoväldslagens tillämplighet för motsvarande situation. Däremot saknas
del sädana undantag från tillämpligheten av de ansvarsbestämmelser som nu
finns i BrB och som också kan länkas utgöra grund för förbud mot offentlig
visning l.ex. därför alt en framställning strider mot lag, låt vara all dessa
situationer saknar nämnvärd praktisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan diskuteras om man bör ha kvar del nuvarande
undantaget i videovåldslagen. En viktig skillnad mellan milt förslag och
videovåldslagen är att åklagaruppgiften centraliseras lill JK och inle längre
skall ligga på landets alla åklagarmyndigheter. Genom detta kan man få en
enhetlig bedömning, och risken minskar för åtal för brott mot
extremväldsförbudet i den situationen atl biografbyrån har godkänt innehållet i
framställningen för offentlig visning för vuxna. Jag anser likväl atl man bör
behålla ett undantag från straffansvaret för denna situation. Det förhållandet
att den som avser atl visa en film offentligt skall kunna förlita sig på
bedömningen hos biografbyrån i frågan om en upptagning innefattade olaga våldsskildring
eller ej var ju en av de starkare invändningarna mot den rådgivande
förhandsgranskningen. Det vore otillfredsställande alt behöva räkna med en
möjlighet att en domstol fäller en film som biografbyrån har godkänt för
visning. Något praktiskt behov av en motsvarande regel i fråga om andra
yttrandefrihetsbrott kan inte anses föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även bestämmelsen i 2 § videovåldslagen om förbud att
sprida vissa<br>
våldsskildringar till barn under 15 år bör tas in i 16 kap. BrB, samtidigt<br>
som det i grundlagen bör öppnas möjlighet atl begränsa rätten att sprida<br>
filmer och videogram med sådant innehåll. Liksom f. n. bör uthyrning och<br>
försäljning av filmer och videogram av detta slag vara förbjuden, om den<br>
sker i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärssyfte. I den nuvarande<br>
bestämmelsen finns också intaget etl förbud att spela upp denna typ av<br>
filmer och videogram vid särskilt anordnade visningar där barn är närva<br>
rande. När lagen infördes angavs i propositionen alt man härigenom avsäg</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att träffa bl.a. offentlig förevisning av videogram (prop.
1980/81:176 Prop. 1986/87:151 s. 15). Videogram omfattades då inte av
biografförordningens bestämmelser. Dä detta numera är fallet har detta skäl
för denna del av bestämmelsen fallit bort. Vidare avsågs särskilt anordnade
visningar i slutna sällskap under förutsättning atl visningen skedde i
yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte. Visningar i pauser på
diskotek eller andra dansställen nämndes i motiven. Sådana slutna
tillställningar som drivs i förvärvssyfte torde i praktiken inle vara särskilt
vanliga. I allmänhet är sådana tillställningar allmänna sammankomster eller
offentliga tillställningar och omfattas då av biografförordningens
bestämmmelser. För alt få visa ett videogram pä ett diskotek dit allmänheten
har tillträde krä's alltså alt videogrammet är förhandsgranskat. Detsamma
gäller visningar pä ungdomsgårdar m. m. Jag anser att man kan avvara denna del
av bestämmelsen då behovet av den i de fall den hade störst praktisk betydelse
numera är tillgodosett på annal sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också frän slraffbarheten för brott mot förbudet i
videovåldslagen att sprida filmer och videogram till barn gäller ett undanlag
som avser filmer som har godkänts av biografbyrån för offentlig visning. I
likhet med vad jag anförde nyss om "vuxenvåldet" anser jag att
undantaget bör få en motsvarighet i den nya regleringen. Också de regler som
nu finns om möjligheten alt undgå ansvar för det fall all del finns ett intyg
om biografbyråns godkännande av en barnfilm bör i sak överföras lill en
kommande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga undanlag från ansvarsbestämmelserna i
videovåldslagen bör kunna undvaras. Ett av dessa avser filmer och videogram som
visas vid biografföreslällningar. Detta undanlag infördes för att den som
offentligt visar en inte godkänd film inte skulle kunna straffas både enligt
videovåldslagen och biografförordningen (prop. 1980/81:176 s. 16). Med den nya
ordningen kommer det normalt att vara olika personer som har det straffrättsliga
ansvaret i de båda fallen. Om en film eller ell videogram med extrema
våldsskildringar visas offentligt ulan att först ha granskats, kommer i första
hand den ansvarige utgivaren eller - vilket kanske är det praktiska fallet -
den som svarar i hans ställe enligt ansvarighetskedjan att straffas för
innehållet, medan den som ordnar förevisningen straffas enligt
biografförordningen därför att han visar en icke godkänd film. Jag anser därför
att detta undantag inte längre är motiverat. Skulle det inträffa att del är
samma personer som skall ansvara enligt de båda regelsystemen får situationen
bedömas enligt allmänna principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare undantas i videovåldslagen sändningar av TV-program
som sänds av något av programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen eller av
ett lokalt kabelsändarföretag. YFU har föreslagit atl brottet olaga
våldsskildring skall omfatta inte bara filmer och videogram utan även
TV-program oavsett om de sänds via etern eller tråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag gäller ett allmänt censurförbud för TV-sändningar.
Enligt elt för<br>
slag som f. n. behandlas av riksdagen skall dock vissa Irådsändningar för<br>
offentlig förevisning av filmer och videogram vara undantagna från censur<br>
förbudet. Dessa skall förhandsgranskas enligt biografförordningen (prop.<br>
1985/86; 109). Reglerna för programverksamheten hos förelagen inom Sve-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1986/87. I saml. Ni 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riges Radio-koncernen är en spärr mot TV-sändningar som
innehåller extremvåldsinslag (jfr prop. 1977/78:91 s. 194). Någon möjlighet alt
ingripa mot etl program pä grund av att det innehåller väldsinslag finns dock
inte annat än inom ramen för radionämndens verksamhet. Som yttersta sanktion
kan avtalet med staten omprövas. För lokala kabel-TV-sändningar kan
sändningsräilen begränsas, om del i en TV-kanal vid upprepade tillfällen har
förekommit program med skildringar av det slag som avses i videoväldslagens
extremvåldsparagraf eller om en kanal har varit ensidigt inriktad på
våldsskildringar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När nu i
princip samma regler skall gälla för tryckta skrifter, eter- och trådsändningar
samt filmer och videogram anser jag att möjligheterna lill ingripande bör vara
desamma för alla medierna, eftersom det inte finns någon saklig anledning att
TV-program skall vara undantagna frän exlrem-väldsbeslämmelsen. Jag förordar
alltså alt brottet olaga våldsskildring skall avse även TV-program. Undantaget
för dessa i videovåldslagen bör då inte få någon motsvarighet i den nya
lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har redan förordat att den bestämmelse i
videovåldslagen som avser möjligheterna för grossister alt utfärda intyg om alt
innehållet i en film eller etl videogram avsedd för barn stämmer överens med en
granskad kopia skall fä en motsvarighet i brottsbalken. Med etl system med
ansvarig utgivare är del inle motiverat atl behålla dessa möjligheter såvitt
gäller film för vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ifrågavarande bestämmelser i videovåldslagen blir alltså
överflödiga. Detsamma gäller den nyligen införda bestämmelsen om krav pä
biografbyråns medgivande till åtal, dådelär JK som skall väcka åtal i
fortsättningen. Den särskilda förverkandebestämmelsen bör få en motsvarighet i
grundlagen genom föreskrifterom konfiskation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis innebär delta alt videovåldslagen kan
upphävas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6.3 Pornografi</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Det förbud som i dag finns mot skildringar av sexuellt våld och tvång
i filmer och videogram utvidgas till alt omfatta alla bilder med sädant
innehåll. Nuvarande möjligheter behälls att inskränka rätlen till lokala
kabelsändningar om det i en TV-kanal vid upprepade tillfällen förekommit
skildringar av sexuellt våld eller tvång eller om kanalen varit ensidigt
inriktad på sändningar av pornografiska bilder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
bedömning: Utredningen anser att några nya, särskilda lagstiftningsåtgärder mot
pornografiska alster inte bör komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Frågan har berörts i mycket begränsad omfattning. Några remissinstanser anser
dock att även spridning av pornografiska stillbilder bör vara kriminaliserad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrunden till mitt förslag: Tidigare fanns en
bestämmelse i 16 kap. 11 § BrB om sårande av tukt och sedlighet. Enligt bestämmelsen
gällde ett</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>allmänt
förbud mot atl framställa, saluhålla, förevisa eller på annat sätt Prop.
1986/87:151 sprida skrifter eller bilder som ansågs såra tukt och sedlighet. En
motsvarande bestämmelse fanns i 7 kap. 4 § TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sexualliberala strömningar som växte fram under
1960-lalet ledde dock till att synen pä sexual- och samlevnadsfrågor markant
förändrades. Den allmänna debatten i dessa frågor kom atl präglas av allt
större öppenhet. Detta avspeglade sig i att lagstiftning och framför allt
rättspraxis gick i riktning mot en större tolerans inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den bakgrunden framstod straffbudet om sårande av tukt
och sedlighet som föråldrat och otidsenligt. År 1965 tillkallades därför en
kommitté med uppgift alt se över bl. a. den straffbestämmelsen. I
kommittédirektiven uttalades särskilt att översynen borde företas med
utgångspunkt frän en i princip obegränsad yttrande- och tryckfrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sitt slutbetänkande (SOU 1969:38) Yttrandefrihetens
gränser föreslog kommittén en ny lydelse av stadgandet i 16 kap. 11 S BrB.
Förslaget innebar etl allmänt förbud mot alt publicera eller sprida
framställningar som var så grovt sedlighetssärande eller uppenbart förråande
att de kränkte den allmänna känslan för anständighet. Denna bestämmelse kompletterades
med elt förbud mot att offentligen utställa, förevisa eller sprida
sedlighetssårande framställningar. Motsvarande ändringar föreslogs i TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under det påföljande lagstiftningsarbetet ansåg emellertid
dåvarande departementschefen att utgångspunkten borde vara alt den enskilde i
vidaste möjliga omfattning själv borde få bestämma vilka framställningar i
skrift, bild och andra medier han ville la del av. Mot den bakgrunden fann han
det inte befogat all behälla ens en sådan yttersta gräns för yttrandefriheten
i dessa frägor som kommittén hade förordat. Straffbestämmelsen om sårande av
tukt och sedlighet med dess motsvarighet i TF upphävdes därför helt. Däremot
ansågs att vissa begränsningar när det gällde själva spridningsrätten borde
behällas. Ingen borde påtvingas pornografiska framställningar mot sin uttalade
önskan (prop. 1970; 125 s. 68 fO. Med den motiveringen infördes det s.k.
skyltningsförbudel (16 kap. 11 § BrB och 6 kap. 2 § första stycket 1 TF). De
nya bestämmelserna trädde i kraft i början av år 1971.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyltningsförbudet innebär atl det är förbjudet att pä
eller vid allmän plats genom skyltning eller annal liknande förfarande förevisa
pornografiska bilder på ett sätt som är ägnat att väcka allmän anstöt samt atl
med posten sända eller på annat sätt tillställa nägon pornografiska bilder utan
föregående beställning. Brottet benämns otillåtet förfarande med pornografisk
bild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter dessa ändringar var rätten att publicera pornografi
praktiskt taget obegränsad. De restriktioner som fanns avsäg spridandet, dels
genom skyltningsförbudel, dels genom bestämmelserna om förledande av ungdom i
16 kap. 12 § BrB och 6 kap. 2 § första stycket 2 TF. Enligt det först nämnda
lagrummet är det belagt med straff atl bland barn eller ungdom sprida skrift
eller bild som genom sill innehåll kan verka förråande eller annars medföra
allvarlig fara för de ungas sedliga fostran. Såvitt är känt har bestämmelsen
knappast kommit atl tillämpas i praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del fanns nog inte många som vid denna lid räknade med alt
pornografin</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skulle
utvecklas så som den sedan gjorde, både vad gäller omfattning och Prop.
1986/87:151 former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäljningen av pornografiska tidskrifter ökade kraftigt
för att nä en toppnotering just år 1971. Även om marknaden sedan dess har
krympt något - bl. a. till följd av frivilliga överenskommelser inom t. ex.
dagligvaruhandeln och bojkotiaktioner - är omfattningen fortfarande mycket
betydande. Man beräknar atl det år 1984 såldes ca 13,6 miljoner s. k. herrtidningar
i landet och i den siffran är varken utländska sädana herrtidningar eller rena
pornografimagasin inkluderade. Läsarna är många - enligt branschens egna
undersökningar räknar man med i genomsnitt 2.5 läsare per inköpt exemplar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 takt med att utbudet av pornografika ökade kunde även
iakttas att framställningarna blev allt grövre. De sexuella skildringarna blev
successivt mer utmanande och avancerade - ofta med inslag av våld, tvång,
sadism o. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna utveckling ledde till att frågan om alt pä nytt
införa ett förbud mot framför allt grövre former av pornografi tilldrog sig ett
allt starkare intresse. Vid åtskilliga tillfällen under det senaste decenniet
har således pornografifrågorna varit föremål för diskussion i riksdagen och i
den allmänna debatten. Särskilt uppmärksammmat blev att barn i allt större
utsträckning framställdes i pornografiska bilder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om att utvidga det straffbara området beträffande
pornografiska framställningar togs också särskilt upp av den dåvarande chefen
för justitiedepartementet i direktiven till YFU. Departementschefen framhöll
därvid att den utveckling som hade skett på pornografiområdet med bl. a.
bilder av barn i sexuella situationer visade att en viss försiktig utvidgning
av det straffbara området kunde vara motiverad också vad gällde framställningar
i andra medier än film, t. ex. tryckta skrifter och videogram. Det framhölls
vidare att kommittén under en första utredningsetapp lämpligen borde överväga
om en straffbestämmelse rörande bl. a. pornografi borde införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I september 1978 avgav kommittén delbetänkandet (Ds Ju
1978:8) Barnpornografi som innnehöll förslag lill en straffbestämmelse om
barnpornografibrott i 16 kap. 10 a § BrB med en motsvarighet i 7 kap. 4 § 12
TF. Förslaget ledde till lagstiftning som trädde i kraft den I januari 1980
(prop. 1978/79:179, KU 33, rskr. 317, KU 1979/80:1, rskr. 2, SFS 1979:375,936).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt BrB-bestämmelsen kan den som skildrar barn i
pornografisk bild med uppsåt att bilden sprids eller som sprider en sådan bild
av barn dömas för barnpornografibrott om inte gärningen med hänsyn till
omständigheterna är försvarlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått anser YFU i sill huvudbetänkande att några
lagstiftningsåtgärder mot pornografiska alster inte bör komma i fråga utöver
de gällande begränsningarna och vad utredningen föreslär i fräga om
våldsskildringarna i rörliga bilder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan har uppmärksammats i mycket ringa grad av
remissinstanserna.<br>
Majoriteten i Svenska kommunförbundets styrelse samt Sveriges frikyi-<br>
koräd m.fl.. Husmodersförbundet Hem och Samhälle, Sveriges social<br>
demokratiska kvinnoförbund. Kooperativa konsumentgillesförbundet och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) hävdar dock
att även sprid- Prop. 1986/87:151 ning av pornografiska stillbilder bör
vara kriminaliserad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remissbehandlingen av YFU;s betänkande har
emellertid frågan om ett vidgat förbud mot pornografi kommit alt tilldra sig
stor uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som exempel kan nämnas alt de politiska kvinnoförbunden i
Stockholm har gått ut med ett gemensamt krav pä förbud mot våldspornografi. I
mars 1985 har Folkaktionen mot pornografi bildats som en partipolitiskt och
religiöst obunden sammanslutning som vill samla organisationer och enskilda
med den gemensamma målsättningen alt bekämpa pornografin. Vidare har RFSU
aktivt engagerat sig i arbetet på ett förbud mot pornografi som förbundet
menar är kvinnodiskriminerande och avhumaniserande och utgör ett hot mot
jämställda kärleks- och sexualrelationer mellan människor. Även den s.k.
idégrupp, som tillsattes av statsrådet Anila Gradin år 1983 och som antog namnet
Arbetsgruppen om mansrollen, tar i sin publikation Mannen i förändring avstånd
från pornografin och uttalar sig för alt våldspornografi kriminaliseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De politiska kvinnoförbunden och andra sammanslutningar av
kvinnor men även andra organisationer som t. ex. RFSU framhåller med skärpa hur
pornografin på ett djupt kränkande sätt skildrar kvinnor som viljelösa objekt
ulan eget värde och pä så sätt vidmakthåller etl kvinnoförakt som försvårar
strävandena atl främja jämställdheten mellan könen i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I riksdagen togs frågan om samhällets syn på pornografin
upp när jag besvarade en interpellation den 12 april 1985. Jag uttalade i det
sammanhanget bl. a. atl del enligt min uppfattning förekom yttringar av
pornografi som klart överskred gränsen för vad som rimligen kunde accepteras av
samhället. Jag försäkrade även att frågan skulle ägnas stor uppmärksamhet under
den fortsatta beredningen av yttrandefrihelsulredningens betänkande (prot.
1984/85:117 s. 24).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: En allmän princip inom
strafflagstiftningen är att ett beteende inte bör förbjudas genom
slraffsanklionerade lagbestämmelser, om det inte kan påvisas eller framstår
som övervägande sannolikt att beteendet i fråga kan ge skadeverkningar för del
allmänna eller någon enskild. Denna princip har givelvis särskild bärkraft på
TF:s område. Här är särskild varsamhet påkallad. YFU har uttryckt sin
inställning sä all begränsningar av yttrandefriheten inte är godtagbara, om de
har lill enda syfte att värna om en viss attityd, moraluppfattning eller etisk
norm hur allmänt spridd och hur allvarligt upplevd denna än är. Detta synsätt
leder till att man måste acceptera att produkter som av många uppfattas som t.
ex. anstötliga eller smaklösa fritt kan framställas och spridas bland allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande eventuella skadeeffekter av pornografiska
stillbilder ger<br>
forskningen ännu mindre underlag än i fråga om rörliga bilder (se avsnitt<br>
3.6.2). För det första är den s.k. påverkansforskningen när det gäller<br>
pornografiska framställningar mycket sparsam. Dessutom torde det vara<br>
svårt alt vetenskapligt belägga all det finns ett samband mellan konsum<br>
tion av pornografi och t. ex. benägenhet att tillgripa sexuellt våld. Än<br>
större blir naturligtvis svårigheterna alt kartlägga vilka psykiska effekter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pornografiska
framställningar kan ha på betraktaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Å andra sidan måste man utgå frän att negativa
återverkningar kan Prop. 1986/87:151 uppstå till följd av atl många personer
tar del av pornografiska framställningar på samma sätt som människors värderingar
rent allmänt kan påverkas av massmedierna. Enligt min mening är den kanske
allvarligaste faran med pornografiutbudet att framför alll ungdomen kan fä en
vrångbild av sexuallivet, kärleken och förhällandet mellan könen. Därtill
kommer atl åtskilliga yttringar av den pornografi som publiceras i dag av stora
delar av befolkningen uppfattas som kränkningar av både kvinnor och män.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del står jag fast vid den uppfattning jag gav
uttryck för i inlerpellationsdebaiien år 1985. Inle minsl på grund av vad som
under den senaste tiden har förekommit i den allmänna debatten anser jag atl
det finns all anledning att utgå från att min uppfattning är väl förankrad i en
bred allmän opinion. Jag kan i detla sammanhang också nämna att jag
sammanträffat med företrädare för dels de politiska kvinnoförbunden i
Stockholm, dels Folkaktionen mot pornografi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man måste dock ställa frågan om i vilken utsträckning
strafflagstiftning är ett lämpligt och verksamt medel mot den människokränkande
pornografin. Enligt min mening är svaret på frågan inte utan vidare givet. För
det första står det klart att opinionsbildning och folkrörelsearbeie är vida
viktigare än lagstiftning. För del andra kan man inte bortse frän alt en
svårtillämpad lagstiftning — som man lätt riskerar att fä pä ett område som
detta - t. o. m. kan få negativa effekter. Därmed är inte sagt att lagstiftning
helt skall undvikas utan bara atl den måsle utnyttjas med urskillning och i
medvetande om dess olägenheter och begränsade effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare har framhållit förekommer emellertid nu
pornografiska skildringar som klart går över gränsen för vad som rimligen kan
accepteras och mot vilka även lagstiftning bör tillgripas, trots den tvekan man
allmänt sett kan hysa mot den formen av åtgärd. Vad jag tänker på är sådana
framställningar i bild där sexuella motiv kombineras med våldshandlingar eller
inslag av sadistiska beteenden, l.ex. avbildningar av sexuella övergrepp,
lortyrscener eller liknande tvångssituationer. I denna typ av bilder skildras
regelmässigt den avbildade kvinnan pä ett grovt kränkande och mänskligt
nedvärderande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt sädana skildringar också måste vara ägnade all
negativt påverka<br>
framför allt kanske uppväxande pojkars men även vuxna mäns syn pä och<br>
värdering av kvinnan måste anses uppenbart. Samhällets strävanden alt på<br>
olika sätt främja jämställdhet mellan könen motverkas av atl dessa alster<br>
fritt kan spridas. Som jag har framhållit i regeringsskrivelsen (1986/87:21)<br>
om åtgärder mot vålds- och egendomsbrott är det angelägel alt med all<br>
kraft motverka utbredningen av en kultur där våld uppfattas som ett mer<br>
eller mindre naturiigl inslag. Del finns enligt min mening inga rimliga skäl<br>
att - vad gäller just sådana produkter - behälla den nu rådande synnerli<br>
gen generösa friheten atl publicera pornografiska bilder. 1 likhet med de<br>
remissinstanser som har kritiserat YFU;s ställningstagande atl inte införa<br>
nägon ytteriigare inskränkning beträffande pornografiska stillbilder anser<br>
jag alt det är av särskild vikt atl man ställer upp en straffsanktionerad gräns<br>
även för sädana alster. Jag vill gärna i detta sammanhang säga att jag<br>
tillmäter de politiska kvinnoorganisationernas eniga inställning i denna</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fråga en
mycket stor betydelse. En sådan gräns gäller ju redan för skild- Prop. 1986/87:151
ringar av sexuellt våld och tvång m. m. i filmer och videogram. En begränsning
av yttrandefriheten av delta slag anses således tillåten enligt 2 kap. 13 §
första stycket RF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om den närmare utformningen av ett
straffsanklionerat spridningsförbud av pornografiska stillbilder vill jag
anföra följande!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skildringar i rörliga bilder uppfattas i regel som mera
påtagliga och suggestiva än när ett motiv med motsvarande innehåll återges i en
stillbild. Man bör därför inte gå längre i kriminaliseringen av här berörda
pornografiska skildringar i stillbilder än vad som gäller för sexuella
skildringar enligt det extremvåldsförbud som jag har behandlat i föregående
avsnitt. Å andra sidan bör ett sådant straffbud när det gäller stillbilder
heller inle göras mera begränsat än vad som nu gäller för filmer och videogram.
Om det för straffbarhet ställs upp alltför höga krav. finns nämligen anledning
befara all etl förbud framstår som tämligen verkningslöst. Det ter sig också
frän tillämpningssynpunkt rationellt att dra gränsen för det straffbara området
på ett sä likartat sätt som möjligt i båda de här aktuella avseendena, låt vara
att det för tillämpningen av en straffbestämmelse i ämnet kan få betydelse om
fråga är om rörliga bilder eller stillbilder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till det sagda förordar jag således att det
i BrB införs en straffbestämmelse som kriminaliserar framställning och
spridning av skildringar av sexuellt våld eller tvång i bilder som inte ingår
i filmer eller videogram. Bestämmelsen bör lämpligen samordnas med det av mig
förordade straffbudet om olaga våldsskildring i 16 kap. BrB och ges en motsvarighet
i 7 kap. 4 § TF. Bestämmelserna bör utformas så atl skildringar av sexuellt
våld eller tvång i alla typer av bilder kan bestraffas, om skildringen är
avsedd att spridas. Likaså bör det vara möjligt alt särskilt bestraffa också
själva spridningen av sådana skildringar (jfr 16 kap. 10 a § BrB), om dessa
faller utanför det grundlagsreglerade området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lösning jag förordat medför all gränsen för den lotalförbjudna
pornografin blir snävare än enligt det s. k. skyltningsförbudel i 16 kap. 11 §
BrB. Enligt den straffbestämmelsen är del som jag redan nämnt straffbelagt atl
på eller vid allmän plats förevisa pornografisk bild på ett sätt som är ägnat
att väcka allmän anstöt. Härunder faller även "mjukare" pornografiska
framställningar, såsom t. ex. vissa sådana bilder som brukar förekomma i de
s.k. herrtidningarna. Jag vill i det sammanhanget erinra om att också
skyltningsförbudets utformning och tillämpning tidigare har blivit föremål för
kritik. Jag har övervägt frågan om ändringar även i den straffbestämmelsen kan
vara påkallade. Efter samråd med bl. a. företrädare för detaljhandelsbranschen
har jag dock funnit att de självsanerande åtgärder som numera företagits pä
området har fått sädan praktisk betydelse atl tanken pä en skärpning av
straffbestämmelsen åtminstone inte för närvarande bör aktualiseras. Jag tar
därför inte upp den saken i detta ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis kan nämnas alt den föreslagna grundlagsregleringen
inle hindrar att man behåller nuvarande möjligheter att inskränka sändningsräilen
i lokala kabelsändningar, om en kanal har innehållit pornografiska skildringar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.6.4
Hets mot folkgrupp m. m.</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: 1 syfte att förhindra verksamhet av rasistiska organisationer skall
ansvarsbestämmelsen om hels mot folkgrupp skärpas. Del skall sålunda inte
längre krävas all ell uttalande görs offentligt eller sprids bland allmänheten
för alt del skall kunna vara straffbart. Enligt förslaget är det tillräckligt
att yttrandet sprids l.ex. inom en organisation. Något särskilt undanlag för
yttranden som kan anses försvarliga av hänsyn till yttrandefriheten eller
omständigheterna i övrigt införs inte. Något direkt förbud mot rasistiska
organisationer som sådana skall inte heller införas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU:s förslag: Beskrivningen av brottet hels mot folkgrupp
preciseras genom att ett yttrande för att vara straffbart skall vara grundat på
ras e. d. i stället för som nu anspela på detla. Den nya brottsbeskrivningen
skall förenas med en föreskrift om prövning av försvarlighelen i yttranden som
uttrycker missaktning för en folkgrupp eller någon annan liknande grupp av
personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: YFU;s förslag har fått ett blandat
mottagande. Flertalet remissinstanser är i princip positiva. Dock finns det
även bland dessa kritiska synpunkter på försvariighetsrekvisitets utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diskrimineringsutredningens förslag: Bildande av eller
deltagande i organisationer vilkas verksamhet främjar eller uppmanar till
förioljelse på etnisk grund skall kriminaliseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Många är positiva till
diskrimineringsutredningens förslag och åberopar dä i allmänhet att Sverige
enligt FN;s rasdiskrimine-ringskonvenlion måste lagstifta i frågan. Något färre
är negativa och hänvisar till viklen alt värna föreningsfriheten. (En
sammanställning av remisssvaren finns i prop. 1985/86:98 om
invandrarpolitiken, bil. 12, s. 296.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrunden till mitt förslag: Enligt 16 kap. 8 § BrB skall
den som offentligen eller eljest i elt uttalande eller annat meddelande som
sprids bland allmänheten hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller
annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationalitet
eller etniskt ursprung eller trosbekännelse dömas för hets mot folkgrupp. Straffet
är fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, böter. Brottet hets mot
folkgrupp ingår också i TF:s brottskatalog (7 kap. 4 § 8). Sin nuvarande
lydelse fick bestämmelsen år 1982 (prop. 1981/82:58, KU 24, rskr. 221, JuU 41,
rskr. 222, KU 1982/83; 1, rskr. I).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En allmän straffbestämmelse om hels mot folkgrupp tillkom
år 1948. Bestämmelsen överfördes sedermera till BrB. Som framgår av det
följande är paragrafens senare historia sammankopplad med Sveriges tillträde år
1971 lill den konvention som FN;s generalförsamling antog år 1965 om
avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Enligt artikel 4 b i konventionen
förbinder sig konventionsstaterna atl förbjuda organisationer som främjar och
uppmuntrar till rasdiskriminering samt att förklara deltagande i sådana
organisationer som en brottslig handling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inför Sveriges tillträde till FN;s
rasdiskrimineringskonvention gjordes en grundlig genomgång av vilka
lagändringar som krävdes för att den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svenska lagstiftningen skulle stå i överensstämmelse med
de krav konven- Prop. 1986/87:151 tionen ställde. Utredningen angående förbud
mot rasdiskriminering konstaterade sålunda att möjligheteratt förbjuda
organisationer som främjade rasdiskriminering saknades i svensk räll.
Utredningen fann vidare alt förhållandena i Sverige inte motiverade
kriminalisering redan av bildande eller dellagande i sådana sammanslutningar
(SOU 1968:68 s. 62).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 det lagstiftningsärende som föregick Sveriges
ratificering av rasdiskrimineringskonventionen föreslogs inte heller något
organisationsförbud. Föredragande statsrådet hänvisade till en början till att
det enligt artikel 2 punkt I d i konventionen krävs lagstiftning mot
rasdiskriminering som utövas av personer, grupper eller organisationer endast i
den män de faktiska förhållandena i vederbörande siat är sådana att de påkallar
lagstiftning. Enligt föredraganden innebar detta atl, även om vissa
föreskrifter i konventionen inte hade full täckning i svensk rätt, en
ratificering inte krävde lagstiftning pä samtliga dessa punkter (prop. 1970:87
s. 60). När del gällde rasistiska föreningar pekades på att främjande av eller
uppvigling lill straffbar rasdiskriminering kunde beivras med stöd av BrB;s
regler om medverkan och bestämmelsen om uppvigling; den effekt man ville nå med
ett uttryckligt förbud kunde man i viss utsträckning vinna genom de förslag om
bl. a. utvidgat straffansvar för hets mot folkgrupp som samtidigt lades fram.
Föredraganden ansåg därför inte att något starkt behov av kriminalisering då
förelåg i Sverige (prop. s. 64).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon annan mening framfördes inle heller under
riksdagsbehandlingen (ILU 1970:41).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rasdiskrimineringskonventionen fick betydelse också för
utformningen av fri- och rättighetsskyddet i RF. Det ena av de två fall där det
är tillåtet alt i vanlig lag begränsa föreningsfriheten gäller nämligen sädana
sammanslutningar vilkas verksamhet innebär förföljelse av folkgrupp av viss
ras, med viss hudfärg eller visst etniskt ursprung (2 kap. 14 § andra stycket
RF). Delta undantag frän grundlagsskyddet för föreningsfriheten motiverades
med hänvisning lill FN-konvenlionen. Del kan noteras atl JK i
grund-lagstiflningsärendet hade satt i fräga om det var nödvändigt atl göra ell
undantag för rasistiska föreningar. Enligt JK tvingade nämligen lagstiftningen
om hets mot folkgrupp och olaga diskriminering eventuella föreningar med
rasisliskt program till passivitet. JK menade därför all konventionens krav på
organisationsförbud i praktiken kunde anses i allt väsentligt uppfyllt (prop.
1975/76:209 s. 235). Föredragande statsrådet förklarade atl han var närmast
benägen atl instämma med JK men ansåg all man borde undvika att utforma
grundlagen så att del kunde hävdas atl denna lägger hinder i vägen för elt
fullständigt uppfyllande av Sveriges konventionsälaganden (prop. s. 113).
Uttalandet berördes inte vid riksdagsbehandlingen (KU 1975/76:56).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den möjlighet till lagstiftning som RF sålunda ger har
inte utnyttjats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
svenska ståndpunkten har föranlett kritik i den särskilda FN-kom-<br>
milté som övervakar tillämpningen av konventionen. Tonen har successivt<br>
skärpts i de rapporter rasdiskrimineringskommillén avgett till generalför<br>
samlingen. Frän att år 1979 ha noterat all den svenska synpunkten föran<br>
ledde olika kommentarer inom kommittén, har i 1981 års rapport framhäl-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lits att
ledamöter har uttryckt oro över att svensk lag inte helt täckte Prop.
1986/87:151 konventionens krav vad gällde organisationer med rasisliskt syfte
och att man hoppades alt Sverige skulle ändra lagen. År 1983 erinrades om att
Sverige var bundet av konventionen att förklara organisationer som främjade
rasdiskriminering olagliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mars i år avlämnade Sverige sin periodiska rapport lill
FN-kommittén. I samband därmed uttalade enskilda ledamöter av kommittén att de
inle delade Sveriges uppfattning i fråga om innebörden av konventionsbestämmelsen
om införande av ett organisationsförbud. Man förklarade att artikel 4 b i
konventionen är en tvingande regel som inte lämnar något utrymme för
konventionsslaterna atl pröva behovet av lagstiftning. Kommittén har ännu inte
avgelt någon rapport till generalförsamlingen efter den svenska rapporteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1981 avgav diskrimineringsulredningen betänkandet (SOU
1981:38) Om hets mot folkgrupp. Utredningen ansåg alt reglerna om hets mot
folkgrupp i BrB och TF gav tillräckligt skydd mot rasistiska organisationer
eftersom deras medlemmar straffas, om de för ul organisationernas budskap. Det
förelåg enligt betänkandet (s. 76) inle något behov av förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot förordade diskrimineringsutredningen i belänkandet
alt ansvarsbestämmelsen om hets mot folkgrupp borde ändras så att även sådana
kollektiv av folkgrupper som exempelvis invandrare eller utlänningar skulle
skyddas av den. I praxis hade det nämligen visat sig att bestämmelserna inle
ansetts tillämpliga på yttranden som uttrycket hot mot eller missaktning för
invandrare i allmänhet. Vid remissbehandling av betänkandet hävdade YFU atl
rekvisitet "missaktning", som vid lagändringen år 1970 hade ersatt
"förtal eller smädelse", var alltför vidsträckt. YFU menade att
lagtexten vid en strikt tolkning inle garanterade något utrymme för saklig
kritik och föreslog att "missaktning" skulle bytas ut mot "förakt".
I prop. 1981/82:58 tog föredragande statsrådet fasta på YFU;s förslag. Vid
riksdagsbehandlingen ansåg emellertid riksdagen atl frågan borde bli föremål
för ytteriigare överväganden inom YFU (KU 1981/82:24 s. 5 f och JuU 41 s. 6 f).
Detla gavs regeringen till känna (rskr. 1981/82:221 och 222).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan regeringen överlämnat frågan till YFU har
utredningen i sitt slutbetänkande på nytt behandlat utformningen av
ansvarsbestämmelsen om hels mot folkgrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt YFU är kärnfrågan hur man skall förhindra atl någon
etnisk grupp<br>
blir behandlad och betraktad som mindervärdig i förhållande lill andra<br>
grupper utan alt man samtidigt inkräktar på det vidsträckta utrymme som<br>
behövs för en allsidig debatt. Utredningen framhåller som sin uppfattning<br>
att endast sådana omdömen som syftar till att förringa en etnisk grupps<br>
människovärde eller att motarbeta dess jämställdhet med andra grupper<br>
och som grundas pä ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller<br>
trosbekännelse bör omfattas av kriminaliseringen. Utredningen anser att<br>
lösningen är atl införa en försvarlighetsprövning. En sådan behövs emel<br>
lertid bara vid yttrande som innefattar missaktning för en grupp som<br>
skyddas av kriminaliseringen; att hota en folkgrupp kan nämligen aldrig<br>
vara försvarligt.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>YFU anser
vidare att det för straffbarheten nödvändiga sambandet Prop. 1986/87:151
mellan hotet eller missaktningen och det för gruppen särskiljande draget bör
uttryckas tydligare. Utredningen föreslår därför att uttrycket "med
anspelning pä" ersätts med "som är grundat på".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även diskrimineringsutredningen har på nytt tagit upp
utformningen av de bestämmelser som skall hindra rasism. I sitt slutbetänkande
(SOU 1984:55) I rätt riktning redovisar utredningen en annan uppfattning än
tidigare i frågan om förbud mot organisationer som främjar etnisk diskriminering.
I slutbetänkandet föresläs nämligen att ett sådant förbud införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudskälet för ett förbud är enligt
diskrimineringsutredningen vårt konvenlionsätagande och de allt kraftigare
anmärkningar som FN-kommittén riklat mot Sverige och som kan ha effekt på vär
allmänna trovärdighet i internationella sammanhang. Utredningen pekar också pä
att föreningar som genom närradiosändningar upprepade gånger har gjort sig
skyldiga till hels mot folkgrupp inte har kunnat fråntas ;in räll att sända i
närradion. Föreningsbildningen är enligt utredningen en förutsättning för
förmåner exempelvis i samband med kommunala lokalupplätelser (SOU 1984:55 s.
189).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Som redan framgått finns det ett
samband mellan ansvarsbestämmelsen om hets mot folkgrupp och frågan om elt förbud
mot rasistiska organisationer. Jag tar därför upp båda ämnena lill en gemensam
behandling. Eftersom den senare frågans lösning är beroende av den förra börjar
jag med brottet hets mot folkgrupp. Jag vill redan här anmäla alt jag i dessa
frägor har samrätt särskilt med statsrådet G. Andersson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hets mot folkgrupp</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med YFU anser jag alt det är en svär och
grannlaga avvägning som måsle göras mellan ä ena sidan etniska gruppers behov
av skydd mot nedsättande omdömen och yttranden och å andra sidan utrymmet för
den allmänna debatten och däri möjligheterna atl anföra kritik. Det är också så
att invandrarfientlig verksamhet inte förebyggs bäst genom straffbestämmelser
ulan genom information, upplysning och den fria opinionsbildningen. Därför är
det viktigt alt de straffbestämmelser som trots allt är nödvändiga inte är
utformade så atl de blir ett hinder för den upplysning, information och
sakliga debatt som behövs för att skapa kunskap om och förståelse för
invandrarnas förhållanden och för att motverka rasism. De positiva attityder
som man strävar efter kan skapas genom öppen debatt eller annat meningsutbyte
inom ramen för bl. a. den fackliga verksamheten eller i föreningslivet.
Folkrörelserna spelar självfallet en viktig roll i detta sammanhang. Genom
straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp begränsas otvivelaktigt den
medborgeriiga yttrandefriheten. Frågan om hur bestämmelsen skall vara utformad
måste ses mot denna bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har
under frågans behandling inte framkommit att yttrandefriheten<br>
är inskränkt pä ett oacceptabelt sätt genom straffbestämmelsens nuvaran<br>
de utformning. Antalet väckta åtal på området har varit ytterligt begränsat.<br>
Stockholms tingsrätt, som har prövat en del av de mål som faktiskt före<br>
kommit, har i sitt remissvar över YFU;s förslag ansett att några tolknings-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>problem av
det slag utredningen har antytt inte har uppkommit i de mål Prop.
1986/87:151 tingsrätten har avgjort. Detta styrker mig i min uppfattning att
den nuvarande bestämmelsen i och för sig ger tillräckliga garantier för all
saklig kritik på detla område kan framföras slraffritt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot intresset av en fri samhällsdebatt slår intresset av
alt värna om enskilda människors och gruppers integritet och värdighet. Det har
med den växande andelen invandrare blivit alltmer betydelsefullt alt samhället
med kraft markerar sitt avståndstagande mot försök att sprida föreställningar
om vissa folkgruppers mindervärdighet. Jag är därför inte beredd att föreslå en
begränsning av det straffbara området så att enskilda folkgrupper erhåller vad
som skulle kunna uppfattas som ett sämre skydd än de har i dag. Inte heller
finner jag det lämpligt att i övrigt justera lagtexten på det sätt YFU har
föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot anser jag att det finns anledning alt ta upp
frågan om en ändring av bestämmelsen frän en annan utgångspunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag redan har nämnt tillkom bestämmelsen år 1948. Den
skärptes i samband med att Sverige tillträdde rasdiskrimineringskonvenlionen
och därefter år 1982, då den kom att omfatta även kollektiv av invandrare. Av
dessa ändringar har endast den som skedde år 1970 gällt del rekvisit i
bestämmelsen som nu anger atl elt yttrande skall ha gjorts offentligen eller
annars i ett uttalande eller meddelande som har spritts till allmänheten för
att det skall vara straffbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Före år 1970 måste hotel eller förtalet ha skett
offentligen, vari får anses ligga alt det skulle direkt rikta sig till
allmänheten eller i övrigt lill en större krets. Utvidgningen skedde för atl
även olika former av propagandakampanjer som skedde i det fördolda genom
upprepade uttalanden skulle vara straffbara. Meddelandet behöver alltså sedan
dess inte på ett direkt sätt vända sig till allmänheten. Det är tillräckligt om
det sprids bland allmänheten. Detta kan ske exempelvis genom upprepade uttalanden
i privata samtal (prop. 1970:87 s. 62 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det krävs emellertid för straffbarhel att gärningsmannens
uppsåt omfattar spridning bland en obestämd krets. Straff skall alltså inle
inträda, om hans uppsåt varit inriktat pä en krets av bekanta eller exempelvis
medlemmar i en organisation, även om denna krets har varit vidsträckt. Med
uttrycket sprider uttalande avses såväl atl göra elt uttalande som att sprida
vad man hört av annan. Stadgandet omfattar inle bara muntlig och skriftlig
framställning utan även l.ex. åtbörder eller framställning i bild som inte kan
anses som skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Praxis beträffande hets mot folkgrupp är sparsam. Enligt
en kartläggning som diskrimineringsulredningen har gjort (Ds A 1984:7 s. 108)
meddelades åtta fällande domar under drygt tio år. Utredningen har också
framfört kritik mot tillämpningen av lagrummet. Den ansåg att polis och
åklagare i alltför hög grad skrev av ärendena i stället för att väcka åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det regeringsförslag om invandrarpolitiken som
presenterades för riks<br>
dagen i mars 1986 har jag visseriigen förklarat all jag har svårt all se att
del<br>
finns fog för någon mer allvarlig kritik av rättsväsendets handläggning av<br>
ärendena rörande etnisk diskriminering (prop. 1985/86:98 s. 113). Proposi-<br>
Uonen har antagits av riksdagen (SfU 1985/86:20. rskr. 301). Detla hindrar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>emellertid
inte att det kan finnas anledning all i detta sammanhang över- Prop.
1986/87:151 väga om det straffbara området bör ändras med hänsyn till att det
måste anses vara ett starkt samhälleligt intresse att med all kraft motverka
rasistiska organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande utformningen av bestämmelsen om hets mot
folkgrupp begränsar i praktiken kraftigt möjligheterna till utåtriktad
verksamhet frän rasistiska organisationer. En ändring av bestämmelsen vad
gäller offent-lighetsrekvisilet skulle kunna innebära ytterligare elt sleg i
skärpande riktning och pä liknande sätt lägga hinder i vägen också för intern
verksamhet. Enligt min mening är del angeläget att ändra spridningsrekvisitet
i detla syfte så att det utrymme, som nu finns för här avsedda organisationer
att verka, i praktiken försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är dock uppenbart att kriminaliseringen inte bör gå så
långt att den omfattar yttranden inom den helt privata sfären. Det bör t. ex.
fortfarande vara straffritt atl till en nära anhörig uttrycka en i och för sig
förgriplig åsikt. Något annat skulle komma atl innebära en alltför långtgående
inskränkning av yttrandefriheten och dessutom vara omöjligt att övervaka på
ett någorlunda rimligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utanför denna privata sfär bör det dock enligt min mening
vara otillåtet att sprida yttranden som uttrycker hot eller missaktning mot
folkgrupp på grund av ras e. d. Detta kan bli fallet, om kravet pä att
uttalandet måste ske offentligt eller spridas till allmänheten tas bort. Också
spridning av rasistiska och liknande uttalanden inom en förening skulle
härigenom bli straffbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan ändring som jag nu har diskuterat är motiverad
också av andra skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diskrimineringsutredningen har pekat på att det förekommit
att rasistisk (nazistisk) propaganda har spritts på en skola men alt
förundersökningen har lagts ned, eftersom gärningsmannen inte ansågs ha haft
för avsikt atl sprida skriften utanför skolan (SOU 1981:38 s. 42 O- Enligt
utredningen skulle delta visa pä en bristande överensstämmelse mellan
rättstillämpningen och interrionerna med lagstiftningen. Statens invandrarverk
har mot den bakgrunden framhållit att eventuella oklarheter med
offentlighets-rekvisitet bör undanröjas, om Sverige skall kunna hävda att
lagstiftningen uppfyller FN-konventionens krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det anförda visar att gränsdragningen mellan vad som är
och vad som inte är att bedöma som straffbar spridning bland allmänheten kan ge
upphov till problem. Det är inle hell lätt alt säga när en avgränsad sluten
krets övergår till att bli en större obegränsad krets som kan anses representera
allmänheten. Dessa tveksamheter bör elimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser jag att man helt bör slopa kravet
på alt etl uttalande måste ske offentligt eller spridas bland allmänheten. Det
skall räcka atl uttalandet sprids. Samhället skulle därigenom slå fast att
uttalanden som uttrycker rasförakt är oacceptabla så snart de förekommer utanför
den rent privata sfären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett liknande "rent" spridningsrekvisit finns
redan i bestämmelserna om<br>
barnpornografibrott (7 kap. 4 § 12 TF och 16 kap. 10 a § BrB). Paragra<br>
fen, som trädde i kraft den 1 januari 1980, straffbelägger den som skildrar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barn i pornografisk bild med uppsåt att bilden sprids
eller som sprider Prop. 1986/87:151 sådan bild av barn. Av förarbetena framgår
atl det för att bilden skall anses spridd krävs något mera än alt bilden gjorts
tillgänglig för endast elt fätal personer (prop. 1978/79:179 s. 59 ff och 62).
De förslag rörande tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrotten som jag lägger
fram i detla lagstiftningsärende innebär ingen förändring i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det straffbara området i bestämmelsen i 16 kap. 8 § BrB om
hets mot folkgrupp kommer i konsekvens med det sagda alt omfatta även
uttalanden eller meddelanden som når ut lill en grupp av personer, som utgör
mer än ett fätal. Ulan att man kan säga att det sker offentligt eller bland
allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon motsvarande ändring av bestämmelsen om hels mot
folkgrupp i 7 kap. 4 § 8 TF behövs inle, eftersom något spridningsrekvisit över
huvud taget inte ingår i den bestämmelsen (jfr 1 kap. 6 S TF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis bör i detta sammanhang nämnas att några
organisationer som har yttrat sig över YFU;s förslag anser all även missaktning
på grund av kön skall vara kriminaliserat enligt BrB-bestämmelsen. Syftet med
en sådan ändring skulle vara atl komma till rätta med vissa pornografiska
skildringar som av kvinnor upplevs som. kränkande. Jag förordar i avsnitt 3.6.3
att pornografiska skildringar skall kriminaliseras i ökad utsträckning. Syftet
med den föreslagna ändringen i bestämmelsen om hels mot folkgrupp får i
väsentliga delar anses tillgodosett pä det sättet. All härutöver införa en
allmän kriminalisering av uttryck för missaktning på grund av kön i den nu
aktuella paragrafen bedömer jag som alltför vanskligt. Gränsdragningsproblemen
skulle bli ytterligt svårbemästrade och bestämmelsen skulle förlora sin
inriktning på minoritetsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang också nämna att jag inte i
detta ärende går in på det förslag om ändring i bestämmelserna om hets mot
folkgrupp som har lagts fram av utredningen om homosexuellas situation i
samhället i belänkandet (SOU 1984:63) Homosexuella och samhället. Betänkandet
i fråga är efter remissbehandling föremål för beredning inom regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbud mot rasistiska organisationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar alltså att ansvarsbestämmelsen om hets mot
folkgrupp skärps på det sätt som angetts. Frågan är dä om en sädan skärpning av
strafflagstiftningen undanröjer de tvivel som har yppats om att Sverige uppfyller
sina åtaganden enligt rasdiskrimineringskonventionen eller om det behövs
ytterligare åtgärder. Det som i sä fall i första hand är aktuellt att diskutera
är om det i svensk lagstiftning skall införas ett uttryckligt förbud mot
bildande av eller deltagande i rasistiska organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill först understryka att organisationer som främjar
rasdiskrimine<br>
ring givelvis saknar alll berättigande. Del är viktigt att samhället tydligare<br>
markerar sitt avståndstagande från sädana organisationer. Så sker genom<br>
den ändring jag nyss har föreslagit. Vidare skulle det, som diskriminerings<br>
ulredningen har föreslagit, kunna ske genom en bestämmelse som generellt<br>
gör det straffbart alt över huvud taget verka i en organisation som ägnar sig</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åt
förföljelse av folkgrupper pä etnisk grund. Jag är emellertid inle beredd
Prop. 1986/87:151 att föreslå någon sådan bestämmelse. Skälen lill delta är
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visserligen förekommer det emellanåt rasistiska
aktiviteter i mer eller mindre organiserad form och det finns anledning att
noga följa utvecklingen pä området. Men även om man beaktar de enstaka oroande
händelser som förekommit på senare tid, kan man konstatera atl det knappast
finns några mera betydande sammanslutningar med rasförföljelse på programmet.
De öppet rasistiska organisationerna har mycket liten anslutning, och de är
inbördes splittrade och utan inflytande. Varhelst de uppträder möts de av
starka reaktioner av avsky från omgivningen, något som f.ö. torde vara
betydligt viktigare och mer effektivt än lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom den ändring i reglerna om hets mot folkgrupp i BrB
som jag likväl förordar kommer emellertid också rättsväsendets möjligheter att
ingripa mot dem som söker sprida ell rasisliskt budskap atl förbättras
avsevärt. I praktiken torde härigenom det utrymme komma alt försvinna som har
funnits för organisationer av här aktuellt slag att agera. Redan denna
reglering är alltså tillräcklig för att tvinga dessa organisationer till total
passivitet. Därmed skulle det inte heller finnas något egentligt behov av alt
tillföra lagstiftningen även ett direkt organisationsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härutöver finns det emellertid särskilda skäl som starkt
talar emot att ett sädant förbud införs. Själva förbudet skulle ge
organisationerna en ökad uppmärksamhet, något som inte är önskvärt.
Ingripandena mot dem kan av grupperna själva upplevas som etl spänningsmoment
och ge allmänheten en överdriven föreställning om deras betydelse. Elt
formellt förbud skulle vidare kunna uppmuntra organisationerna lill
underjordisk verksamhet vilket i sin tur leder till att verksamheten blir
farligare och svårare atl kontrollera. Svårigheterna att tillämpa en
förbudsregel av detla slag kan även föra med sig alt en organisation efter etl
rättsligt förfarande oförtjänt kommer all uppfattas som godkänd av samhället.
Erfarenheter frän andra länder som har en förbudsreglering visar också att den
är föga verkningsfull. Till detta kommer de principiella aspekterna mot en
lagstiftning som tar omedelbart sikte pä en begränsning av föreningsfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den lagändring jag här har föreslagit anser jag vidare
att det slår klart att det inte kan göras gällande att lagstiftningen på
området ej skulle motsvara våra åtaganden enligt FN:s
rasdiskrimineringskonvention. Varje främjande eller uppmuntrande av rasdiskriminering
kommer ju i fortsättningen praktiskt sett atl vara förbjudet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
sammanhanget vill jag också nämna att närradiolagen nyligen har<br>
ändrats så alt sändningstillstånd kan återkallas interimistiskt redan efter en<br>
fällande men inle lagakraflvunnen dom, om den som har sändningstillstånd<br>
gjort sig skyldig lill exempelvis hets mot folkgrupp. Det innebär alt ell av<br>
de skäl diskrimineringsutredningen har anfört för en kriminalisering inte<br>
längre har bärkraft. Ett annat skäl som utredningen förebär är alt myndig<br>
heter skulle vara tvingade alt lämna förmåner även till organisationer som<br>
bedriver rasistisk verksamhet. Som JK framhållit i sitt remissvar med<br>
anledning av diskrimineringsulredningens belänkande förefaller utredning<br>
en ha missbedöml möjligheterna att underiäta alt ge sådana organisationer<br>
kommunala förmåner vid exempelvis lokalupplätelser. Om man på goda</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grunder misstänker rasistisk verksamhet måsle del redan nu
anses klart atl Prop. 1986/87:151 man inte är tvungen att ge utrymme åt sådana
förmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6.5 Otillåtet offentliggörande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Detaljerade brotlsbeskrivningar införs i TF såvitt avser otillåtet
offentliggörande av uppgifter rörande förhållanden vilkas röjande skulle enligt
lag innefatta brott mot rikels säkerhet. Om landet är i krig eller omedelbar
krigsfara skall dock nuvarande ordning gälla. En begränsning skall vidare göras
såvitt gäller möjligheterna alt straffbelägga publicering av allmänna
handlingar som är hemliga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt
förslag. Något undanlag för krigsförhållanden skall dock inte göras i fråga om
brotten mot rikets säkerhet. Inte heller skall del göras någon begränsning i
fråga om möjligheterna alt kriminalisera publicering av allmänna handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna är genomgående positiva lill YFU;s
förslag. Alla remissinstanser som uttalar sig i frågan tillstyrker sålunda
förslaget eller lämnar del utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Som nämnts tidigare är principen
om dubbel täckning inle hell genomförd beträffande brottet otillåtet
offentliggörande. I praktiken bestäms vad som skall anses som otillåtet
offentliggörande av regler i vanlig lag; BrB och sekretesslagen. TF begränsar
dock möjligheterna till inskränkningar i tryckfriheten genom all det skall vara
fråga om antingen brott mot rikets säkerhet eller sekrelessbrott. Inom dessa
ramar kan del straffbara området vidgas redan genom en ändring i BrB eller
sekretesslagen. Nägon grundlagsändring är således inte nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I motiven lill TF anfördes som skäl för den olika
behandlingen av de båda brotten de olägenheter som skulle uppstå - särskilt
under krigsförhållanden - om regleringen i TF i alltför hög grad var bunden
vid delaljfor-muleringar. Bestämmelsen i 7 kap. 5 § TF gavs därför en något
allmännare formulering. Härigenom kan jämkningar i de motsvarande allmänna bestämmelserna,
omedelbart bli tillämpliga även på tryckfrihetens område (prop. 1948:230 s.
102).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MMU ansåg alt denna uppdelning från principiell synpunkt
knappast var motiverad redan med hänsyn lill att vissa brotl kunde utgöra såväl
otillåtet yttrande som otillåtet offentliggörande (t. ex. landsförräderi) och
aU gränsdragningen mellan de olika momenten i brolien saknade avgörande betydelse.
Vad angick önskemålet att vid krigsförhållanden kunna utvidga räckvidden av vad
som enligt TF skulle straffas som otillåtet offentliggörande framhöll MMU atl
som yttrandefrihetsbrott enligt MMU:s förslag -liksom enligt TF - skulle anses
bl. a. obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig
uppgift. Härigenom straffbelades publicering av uppgifter rörande vissa
angivna förhållanden av betydelse för försvaret under förutsättning att
uppgifterna rörde förhållanden av hemlig</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>natur. I
sistnämnda hänseende skulle det bli av betydelse vilka bestämmel- Prop.
1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ser som
vid krigsförhällanden gällde rörande tystnadsplikt och sekretess.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>MMU ansåg
att grundlagen i förevarande hänseende inle borde göra någon</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>principiell
skillnad mellan otillåtet yttrande ocn otillåtet offentliggörande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alla
yttrandefrihetsbrotten borde sålunda i grundlagen anges med sina</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rekvisit
(SOU 1975:49 s. 235).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 den proposition med förslag till grundlagsändringar
angående tryckfriheten som förelades riksdagen med anledning av bl.a. MMU:s
förslag (prop. 1975/76:204) anförde föredragande statsrådet alt MMU;s förslag
att i fortsättningen inle skilja mellan sådana brott som utgjorde otillätet
yttrande och sådana som innebar otillåtet offentliggörande hade goda skäl för
sig, liksom tanken alt i grundlag namnge och beskriva de brotl mot rikets
säkerhet som innefattade otillåtet offentliggörande. Det fanns emellertid inle
då tillräcklig anledning all göra den ganska omfattande omarbetning av 7 kap.
TF som förslagets genomförande skulle påkalla (s. 170 0.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I direktiven till YFU anförde föredragande statsrådet att
del var uppenbart atl den begränsning av handlingsfriheten i fräga om allmän
lag som skulle bli en följd av MMU;s förslag skulle innebära en förstärkning av
yttrandefrihetsskyddei såvitt gällde de brotl som betraktades som otillåtet
offentliggörande. YFU borde därför på denna punkt arbeta efter de principer
som hade förordats av MMU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har i sitt förslag följt MMU;s uppläggning. Någon
uppdelning mellan vad som skall anses som otillåtet yttrande och vad som skall
anses som otillåtet offentliggörande görs inte. De brott mot rikets säkerhet
som kan komma i fråga arbetas in i broltskalalogen. Jag anser i likhet med
remissinstanserna att den förstärkning av grundlagsskyddet för yttrandefriheten
som det innebär atl i grundlagen ange rekvisiten för de brott mot rikets
säkerhet, som i dag bestraffas som otillåtet offentliggörande, är angelägen.
Efter en sådan förändring skulle det straffbara området för dessa brott inle
kunna vidgas utan grundlagsändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Å andra sidan kan man inte blunda för att de skäl, som vid
TF;s tillkomst anfördes för att grundlagen för krigsförhållanden inte alltför
mycket bör binda utformningen av regleringen, alltjämt har betydande styrka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del anser jag all man skulle kunna nå en rimlig
avvägning mellan de starka intressen som här bryts mot varandra, om man låter
den ordfiing som f. n. gäller generellt bara tillämpas när landet är i krig
eller omedelbar krigsfara (jfr '3 kap. 7 § RF). För andra situationer bör YFU;s
förslag genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagtekniskt bör mitt förslag utformas på följande sätt.
Broltskalalogen i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 kap. 4 § TF bör utvidgas med brotten spioneri, obehörig
befattning med<br>
hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift. Vidare bör broltsbe<br>
skrivningarna där för brotten landsförräderi eller landssvek kompletteras<br>
så atl de omfattar även de moment som kan vara otillåtet offentliggörande.<br>
I 7 kap. 5 § bör som tryckfrihetsbrotl anges också andra brott mot rikets<br>
säkerhet, som innefattar otillåtet offentliggörande och som enligt lag utgör<br>
straffbar gärning när riket är i krig eller omedelbar krigsfara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I punkt 2 i 7 kap. 5 § TF anges som otillåtet
offentliggörande uppsåtligt<br>
offentliggörande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar. Av</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regeln om ensamansvar följer atl det endast är den som bär
det tryckfri- Prop. 1986/87:151 hetsrättsliga ansvaret enligt TF - l.ex.
tidningens ansvarige utgivare eller bokens icke anonyma författare - som kan
drabbas av ansvar för otillåten publicering av en hemlig handling. Denna punkt
blir därmed tillämplig bara i det fall att denne själv har en skyldighet att
inte lämna ul handlingen. Han måsle alltså ha fält tillgäng till den i egenskap
av offentlig funktionär (1 kap. 6 § sekretesslagen). Har han fått del av den på
något annat sätt, l.ex. av misstag eller pä grund av atl någon annan har
handlat brottsligt, kan han inte straffas. Det beror emellertid inte pä
grundlagsregelns formulering utan på avfatlningen av den nuvarande regeln i 20
kap. 3 § BrB enligt vilken bara den kan bestraffas som röjer uppgifter han är
pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning m.m. Eftersom
bestämmelserna i 7 kap. 5 S ger utrymme för en mera omfattande kriminalisering
än i dag genom en ändring i vanlig lag kan kravet på dubbel täckning ej sägas
vara fullt ut uppfyllt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan inte finna att en sådan skärpning kan vara
motiverad annat än för krigsförhållanden. Den specialregel som jag nyss har
förordat bör vara tillräcklig för dessa situationer. För andra fall bör
bestämmelsen ändras så att del där anges vilka fall del kan vara fråga om.
Bestämmelsen bör således omfatta dem som har fått tillgäng till handlingen i
allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt (jfr 2 kap. 12 S fjärde
stycket 1 och 8 kap. 7 § första stycket 1 RF), dvs. de offentliga
funktionärerna. Med offentliga funktionärer bör här jämställas de som är
verksamma hos de enskilda organ där offentlighetsprincipen enligt lag (I kap. 8
§ sekretesslagen) är tillämplig (se vidare avsnitt 3.9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan nämnas i sammanhanget all del fallet alt den
tryckfrihetsrätts-ligt ansvarige har fått tillgäng till en hemlig allmän
handling med förbehåll atl inte publicera den (14 kap. 9 och 10 §§
sekretesslagen) eller efter förordnande av domstol med samma verkan (5 kap. 4 §
RB) täcks av kvalificerade tystnadsplikter enligt punkt 3 (punkt 2 i mitt
förslag) i 7 kap. 5 § TF och 16 kap. sekretesslagen (jfr prop. 1975/76:204 s.
171 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag kommer att redogöra närmare för i avsnitt 3.7.4
föreslär YFU att de tystnadsplikter som bryter igenom meddelarfriheten, de s.
k. kvalificerade tystnadsplikterna, fullständigt skall anges i ett särskilt
kapitel i grundlagen. Dessa bestämmelser återfinns i dag i 16 kap.
sekretesslagen. YFU har i linje med detta också föreslagit att den bestämmelse
om otillåtet offentliggörande som rör röjande av en uppgift vilken omfattas av
de kvalificerade tystnadsplikterna (p. 3 i 7 kap. 5 § TF) inte längre skall
hänvisa till vanlig lag (sekretesslagen) ulan i stället till dessa bestämmelser
i grundlagen. Härigenom kommer även denna del av bestämmelsen alt omfattas av
kravet på dubbel täckning. Som framgår av avsnitt 3.7.4 anser jag det
emellertid inte möjligt att ange undantagen från meddelarfriheten i grundlag.
Detla får till följd att hänvisningen avseende de kvalificerade
tystnadsplikterna även i fortsättningen får ske till vanlig lag, dvs. 16 kap.
sekretesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.7
Meddelarskyddet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7.1 Meddelarskyddet för offentliga funktionärer och
andra m. m.</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Samma meddelarskydd som i dag gäller enligt TF skall gälla i fråga om
de medier som nu skall ges ett särskilt grundlagsskydd. Nägon annan utvidgning
av meddelarskyddets omfattning görs inte, vilket betyder att detta skydd liksom
hittills kommer att gå längre inom den offentliga rättens område än utanför
detta. dvs. i förhällandet mellan enskilda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag skiljer sig från mitt i följande
delar. Meddelarfriheten utvidgas när det gäller förhållandet mellan enskilda.
Den skall sålunda gälla när en tystnadsplikt åvilar nägon i en enskild
befallning eller på grund av något annat åtagande, t. ex. avtal. Vissa undanlag
från denna utvidgade meddelarfrihel skall anges i grundlag. Bl. a. skall
meddelarfriheten inte avse enskildas yrkeshemligheter av teknisk eller
kommersiell natur. Den utvidgade meddelarfriheten kompletteras med etl förbud
för personer i ledande ställning inom företag och organisationer att
efterforska den som har lämnat uppgifter med stöd av sin meddelarfrihel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har inle haft någon erinran mot att
meddelarskyddet enligt TF utvidgas till de medier som skall få ell särskilt
grundlagsskydd. Remissutfallet i fråga om meddelarskydd utanför den offentliga
rättens område är splittrat. Den största gruppen av remissinstanser stöder
YFU:s förslag och anser att det bör genomföras nu. En nästan lika stor grupp är
kritisk till förslaget i sak och anser att reglerna om meddelarfrihel inte
skall utvidgas när det gäller förhållandet mellan enskilda. En tredje grupp
bland remissinstanserna stöder förslaget i princip men anser alt frågorna bör
övervägas ytterligare innan man tar slutlig ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bakgrunden
till milt förslag: Med meddelarskydd brukar man avse det komplex av regler i TF
(och radiolagstiftningen) som skall skydda den som medverkar vid tilli. .»msten
av en tryckt skrift (eller elt radio- eller TV-program) genom atl lämna
uppgifter för offentliggörande. Skyddet åstadkoms genom bestämmelserom
meddelarfrihel och anonymitetsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelarfriheten
är ett viktigt inslag i den reglering som avser att förverkliga
offentlighetsprincipen. Den innebär att det i viss utsträckning är möjligt atl
slraffritt lämna normalt sekreiessbelagda uppgifter för publicering i tryckt
skrift, radio eller TV.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelarfriheten
har utvecklats ur en av de principer på vilka tryckfrihetslagstiftningen vilar
- principen att bara en person har det straff- och skadeslåndsrättsliga
ansvaret för en tryckt skrift. De nu gällande bestämmelserna om detta
ensamansvar går i sina huvuddrag tillbaka på 1812 års tryckfrihetsförordning
och fick sin nuvarande utformning i samband med den reform av TF som riksdagen
beslöt år 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 1 kap. 1 § tredje stycket TF har var och en rätt
atl lämna meddelande i vilket ämne som helst för publicering i tryckta skrifter.
Meddelandet skall lämnas till skriftens författare, till någon annan
upphovsman lill</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
framställning i skriften, till dennas utgivare, till skriftens redaktion
(om Prop. 1986/87; 151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del finns
en sådan) eller till en nyhetsbyrå. Bestämmelsen innebär att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppgiftslämnaren
går fri frän ansvar och skadeständsskyldighet, även om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddelandet
normalt skulle vara straffbart som brotl mot en tystnadsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undantag från denna huvudregel gäller bara i den män
sädana är angivna i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har enligt 1 kap. 1 § fjärde stycket TF var och en
rätt att anskaffa uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för att
antingen själv offentliggöra dem i tryckt skrift eller lämna meddelande som
avses i paragrafens tredje stycke. Också undanlag från detla skydd för
anskaffare av uppgifter för publicering skall ha stöd i TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1 kap. 3 § TF föreskrivs all ingen får tilltalas eller
dömas till ansvar eller ersättningsskyldighet för medverkan till missbruk av
tryckfriheten i någon annan ordning eller i något annat fall än TF bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om undantag från principerna om
meddelarfrihel och skydd för anskaffare finns i 7 kap. 3 § TF. I tre fall får
meddelare dömas till straff eller skadestånd (jfr '' kap. 1 § tredje stycket
TF). Det är sålunda inte tillätet att lämna elt meddelande, om uppgiftslämnaren
därigenom gör sig skyldig lill något av de allvarliga brott mot rikels säkerhet
som räknas upp, l.ex. spioneri och grov obehörig befallning med hemlig uppgift.
Vidare är det inte tillåtet atl uppsåtligen lämna ut en allmän handling som
omfattas av sekretess. Slutligen är det inte tillåtet alt uppsåtligen åsidosätta
sin lystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag. Den "särskilda
lag" som avses är 16 kap. sekretesslagen. Där anges de s.k. kvalificerade
tystnadsplikterna genom hänvisningar främst lill bestämmelser i lagens 2-9 och
12 kap. men också till vissa andra lagar. Dessa tystnadsplikter för främst
offentliga funktionärer har alliså försteg framför principen om meddelarfrihel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma undanlag från meddelarfriheten som nu har angetts
gäller också för den som - utan atl ha det tryckfrihetsrältsliga ansvaret
enligt 8 kap. TF - medverkar lill en framställning som är avsedd alt införas i
en tryckt skrift genom att vara författare, annan upphovsman eller utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För anskaffare av uppgifter för publicering gäller samma
undantag från skyddet som i fråga om meddelare m.fl. som begär något av de
särskilt uppräknade brotten mot rikels säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sak samma reglering av meddelarfriheten och skyddet för
anskaffare gäller enligt 5 § andra stycket radioansvarigheislagen och
motsvarande lagrum i den övriga radiolagsliftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall då undantagsregleringen i 7 kap. 3 § TF är
tillämplig kan ingripande alltså ske såväl mot en meddelare som mot den som
bär det tryckfrihetsrättsliga ansvaret för själva publiceringen enligt 8 kap.
TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viktiga komplement för att förverkliga de syften som bär
upp meddelarfriheten är reglerna i 3 kap. TF om anonymitetsskyddet.
Motsvarande regler finns i radiolagsliftningen. Jag nämner dock inte dem i den
fortsatta redogörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anonymitetsskyddet består av flera komponenter. En är
rätten lill ano<br>
nymitet som innebär att bl. a. författare, meddelare samt utgivare av icke<br>
periodiska skrifter inte är skyldiga alt låta sina namn sällas ut på skriften</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(3 kap. 1 § TF).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett centralt moment i anonymitetsskyddet utgör vidare
bestämmelserna Prop. 1986/87:151 i 3 kap. 3 § TF om tystnadsplikt för dem som
har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av tryckt skrift eller
med framställning som har varit avsedd att införas i tryckt skrift och för dem
som har varit verksamma vid l.ex. bokförlag och nyhetsbyråer. Dessa får enligt
huvudregeln inte röja vem som är författare, meddelare eller utgivare av en
icke periodisk skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan väsentlig del i anonymitetsskyddet är
efierforskningsförbudel i 3 kap. 4 § TF. Detta innebär att myndigheter och
andra allmänna organ inle får efterforska författaren lill en framställning som
har införts eller varit avsedd atl införas i en tryckt skrift, den som har gett
ut eller avsett att ge ut tryckt skrift eller den som lämnat ett meddelande för
publicering. Författaren, meddelaren eller utgivaren får dock efterforskas då
detta behövs för åtal eller annal ingripande som är tillåtet enligt TF. Vid sådan
efterforskning skall den förut nämnda tystnadsplikten beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelarskyddet för offentliga funktionärer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som offentliga funktionärer brukar man beteckna dels de
anställda hos myndigheterna, dels sädana andra personer som deltar i en
myndighets verksamhet pä grund av uppdrag, tjänsteplikt eller annan liknande
grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För denna kategori av personer kan meddelarskyddet sägas
gälla fullt ul. De kan utsättas för sanktioner för atl de har lämnat ett
meddelande för publicering enligt I kap. 1 § tredje stycket TF bara i de fall
och i den ordning TF anvisar. I de undantagsfall som anges i 7 kap. 3 § TF kan
de dömas till straff eller skadestånd i ett tryckfrihetsmål. Däremot kan de
inte utsättas för andra sanktioner, l.ex. disciplinära påföljder, eftersom en sädan
påföljd inte kan åläggas i ett tryckfrihetsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom begränsningar i offentliga funktionärers
yttrandefrihet anses kunna ske endast genom föreskrifter som i princip skall ha
formen av lag (2 kap. 12 § RF) är det inle aktuellt atl för denna personkategori
behandla frågan om sanktioner för brott mot tystnadsplikter som uppkommer genom
avtal eller på liknande civilrätlslig grund. Del är alltså alltid här fråga om
en offentligrätlslig tystnadsplikt som har ålagts av del allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelarskyddet för andra än offentUga funktionärer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För dem som inle är offentliga funktionärer anses det
delvis oklart i vilken utsträckning de har ett lika omfattande meddelarskydd
som de offentliga funktionärerna. Sä mycket är säkert att rätlen lill
anonymitet och tystnadsplikten för tidningspersonal m. fl. gäller också till
förmån för dem. Också förbudet för myndigheter och andra allmänna organ att
efterforska vem som är t. ex. meddelare skyddar dem som inle är offentliga
funktionärer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare har
vissa tystnadsplikter för enskilda tagits med bland de tyst<br>
nadsplikter som i 16 kap. sekretesslagen ges företräde framför principen<br>
om meddelarfrihel. Dessa tystnadsplikter skiljer sig i princip inte från de<br>
tystnadsplikter som åvilar offentliga funktionärer, eftersom de är lagstad<br>
gade och slraffsanklionerade. Härav bör slutsatsen kunna dras att andra</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jämförbara tystnadsplikter inte "bryter
igenom" meddelarfriheten (se Prop. 1986/87:151 SOU 1983:70 s. 159).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som YFU anmärker är rättsläget mer eller mindre oklart
beträffande andra typer av tystnadsplikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det först gäller sådana lagstadgade tystnadsplikter
som inte är slraffsanklionerade har YFU framhållit att det får anses ovisst om
de har företräde framför meddelarfriheten eller inte. Utredningen kommer dock
efter en diskussion fram till uppfattningen att varje lagsladgad tystnadsplikt
som inte är straffsanktionerad torde få anses vika för meddelarfriheten (SOU
1983:70 s. 159- 161). Jag kan ansluta mig till denna uppfattning, som inte har
kritiserats av remissinstanserna. Också dessa tystnadsplikter är ålagda genom
ett ensidigt beslut av det allmänna. Det är alltså fråga om etl förhållande
mellan del allmänna och en enskild, även om dessa tystnadsplikter ibland
främst kan anses skydda enskilda intressen. Härigenom skiljei- de sig dock inte
frän andra offentligrättsliga tystnadsplikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om en tystnadsplikt kan man dock ifrågasätta YFU:s
resonemang. Jag avser då den tystnadsplikt som en domstol kan besluta enligt
21 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Tystnadsplikt enligt
denna paragraf skall i första hand förhandlas fram mellan arbetsgivar- och
arbetstagarsidan. Kan någon enighet om tystnadsplikten inte näs vid
förhandlingen, kan ena parlen väcka talan vid domstol om tystnadsplikt. Enligt
min mening bör man se denna situation som elt fall av avtalsreglerad
lystnadsplikt, låt vara alt det här är domstolen som bestämmer avtalets
innehåll vid oenighet mellan parterna. Denna tystnadsplikt bör därför
jämställas med andra tystnadsplikter i avtalsförhållanden mellan enskilda Gfr
prop. 1975/76:105 bil. 1 s. 508).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del så gäller dessa avtalade tystnadsplikter har YFU
kommit lill den slutsatsen all de sannolikt bryter igenom meddelarfriheten (SOU
1983:70 s. 161-163). Utredningen pekar bl. a. på ett rättsfall
(arbetsdomstolens dom 1961:27) och uttalanden vid tillkomsten av lagen om
medbestämmande i arbetslivet (se nyss angivna ställe i prop. 1975/76; 105).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Å andra sidan kan det sägas att 1 kap. 3 § TF inte
uttryckligen gör någon skillnad mellan skadestånd pä grund av brotl och
skadestånd i avtalsförhållanden. Enligt förarbetena (SOU 1947:60 s. 212) avser
lagrummet inte talan om skadestånd på annan grund än missbruk av
yttrandefriheten. Skadestånd på grund av gärningar som inte betraktas som
missbruk av tryckfriheten torde därför falla utanför det område som regleras av
TF. Hur man skall betrakta brott mot avtalade tystnadsplikter i detta sammanhang
tycks däremot ha lämnats öppet (jfr SOU 1947:60 s. 174). Det har hävdats atl
man dä bör tolka 1 kap. 3 § TF efter ordalagen så alt skadestånd på grund av
avtalsbrott inte får dömas ul (Hans-Gunnar Axberger, Tryckfrihetens gränser s.
324).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU:s uppfattning har emellertid inle mött några
invändningar under<br>
remissbehandlingen, och själv är jag benägen all instämma i utredningens<br>
slutsats. Enligt min mening kan man resonera på följande sätt. Eftersom<br>
reglerna om meddelarfriheten inte ger någon närmare ledning, bör man<br>
undersöka vad reglerna om ansvar för dem som bär det tryckfrihelsrätls<br>
liga ansvaret enligt 8 kap. TF innebär för del fallet alt någon bryter mot en</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avtalad tystnadsplikt genom att publicera uppgifter i en
bok som han själv Prop. 1986/87:151 står som författare till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utgångspunkt för en sådan undersökning bör tas 1 kap.
3 § TF. Är det fråga om ett missbruk av tryckfriheten i det angivna fallet,
torde skadestånd inte kunna dömas ut på konlraktsrättslig grund. Är det däremot
inle etl sädant missbruk, kan skadestånd åläggas på grund av atl fallet ligger
utanför det område där TF är exklusivt tillämplig. Liksom i fråga om reklamen
(se avsnitt 3.2.4) bör man här tolka begreppet "missbruk av
tryckfriheten" utifrån syftet med denna frihet. Man kan dä konstatera alt
TF inte anses kunna ge handlingsregler för enskilda till skydd för tryckfrihetens
utövning motsvarande dem som gäller för myndigheterna (SOU 1947:60 s. 49). TF
bygger alltså pä principen att tryckfriheten skyddas bara gentemot det
allmänna. Ur TF kan därför inle utläsas att grundlagen skulle hindra en enskild
frän att genom avtal med en annan enskild inskränka sin rätt atl yttra sig i
tryckt skrift sä som han kan begränsa sin frihet atl yttra sig i andra former.
Som det heter i förarbetena till TF (prop. 1948:230 s. 91) är principen att
yttrandefriheten bör vara av samma utsträckning vare sig det är fräga om en
framställning i tryckt skrift eller pä annat sätt. Av det anförda kan anses
följa atl det inte utgör etl missbruk av tryckfriheten i TF;s mening när någon
bryter mot en avtalad tystnadsplikt genom att yttra sig i tryckt skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del skulle vara inkonsekvent och stridande mot TF:s
utformning i övrigt om skadeständspåföljd för brotl mot en avtalad
tystnadsplikt skulle kunna tillgripas mot den som står som författare lill en
tryckt skrift men vara principiellt utesluten, om samma person lämnar uppgifter
för publicering i en skrift för vilken någon annan har det
tryckfrihelsrätlsliga ansvaret enligt 8 kap. TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det resonemang som jag nu har fört styrker uppfattningen
att övervägande skäl talar för att avtalade tystnadsplikter generellt bryter
meddelarfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Jag har i ell föregående avsnitt
(3.5) behandlat frågan om ensamansvar i fråga om de medier som skall ges elt
särskilt grundlagsskydd. Liksom YFU och remissinstanserna anser jag att detla
ensamansvar bör kompletteras med grundlagsregler om meddelarfrihel och
anonymitetsskydd för den som medverkar vid tillkomsten av en framställning i
dessa medier. En reglering av meddelarskyddet efter mönster av TF;s nuvarande
bestämmelser ler sig här som en följdriktig konsekvens av grundlagens utvidgade
tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har emellertid inte stannat vid denna utvidgning ulan
förordat en utökning av meddelarskyddet sä att detta skall gälla mera generellt
i förhållandel mellan enskilda. Denna del av utredningens förslag är mera
omstritt, och jag vill nu ta upp det till en ingående diskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
karaktäristiskt inslag i den svenska rättsordningen är offentlighets<br>
principen. Denna har länge varit nästan unik för vårt land men har pä<br>
senare år fått tillämpning också i ell flertal andra stater. Genom den insyn<br>
offentlighetsprincipen ger främjas rättssäkerhet och effektivitet hos myn<br>
digheterna och skapas underlag för medborgarnas deltagande i folkstyret.<br>
Offentlighetsprincipen har av tradition varit tillämplig på myndighelsomrä-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det, dvs. hos domstolar och andra myndigheter och hos
riksdagen och Prop. 1986/87:151 andra beslutande politiska församlingar. Frän
början var det den statliga verksamheten som underkastades denna insyn, vilket
framstår som naturligt med tanke pä att det då framför allt var där som makt
utövades. Med den utveckling som skedde pä det kommunala området ansågs det för
snart 50 år sedan angeläget alt slå fast att principen gällde också inom den
kommunala sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den lid som har gått därefter har olika enskilda
förelag och organisationer fått sädan ökad betydelse i Sverige att del ter sig
följdriktigt atl också dessas verksamhet läggs under den insyn från
medborgarnas sida som kännetecknar vårt styrelseskick. Som YFU framhåller kan
enskilda företag träffa avgöranden som får ingripande följder för medborgarna.
Besluten kan vara av väsentlig betydelse för enskildas liv och hälsa, för
miljön och för det ekonomiska livet i orter eller regioner eller kanske i hela
landet. Flyttningar och nedläggningar av produktionen kan få effekter som måste
kunna granskas. Även intresseorganisationerna har fått en alll starkare
ställning. De har numera uppgifter som är förgrenade till stora delar av
samhällslivet. Beslut av dessa organisationer kan ha verkningar jämförbara med
dem som meddelas av myndigheter och företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företag och organisationer avgör till skillnad mot
myndigheterna i stor utsträckning själva vad som skall komma till allmän
kännedom. Det finns visserligen en del regler i bolags- och föreningslagsliflningen
om atl vissa handlingar skall registreras hos myndigheterna och där vara
offentliga. Företagen är också i stor utsträckning skyldiga alt lämna uppgifter
till myndigheterna för olika ändamål - uppgifter, som i den mån de ej skyddas av
sekretess, står under allmänhetens insyn. Möjligheterna lill insyn är dock
avsevärt mindre i enskilda företag och organisationer än i statliga och
kommunala myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har det också i den allmänna debatten
rests krav på en vidsträckt offentlighet också inom näringslivet och
organisationsväsendel. Den ofta långt drivna sekretessen inom företagen har
särskilt i journalist-kretsar framhållits som en avgörande nackdel, därför att
den inte ger den möjlighet till insyn i och kritik av de privata
maktkoncentrationerna som borde finnas med hänsyn till dessas betydelse för
medborgarna. Del är mot denna bakgrund som YFU har diskuterat en utvidgning av
offentlighels-principens tillämpningsområde till andra än myndigheter och vissa
andra allmänna organ. Del kan här också nämnas all frågor om allmänhetens
möjligheter till insyn och inflytande i bl. a. det privata näringslivet behandlas
l.ex. i regeringens direktiv till folkstyrelsekomminén (Ju 1984:05) och
maktutredningen (Ju 1985:02).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska offentlighetsprincipen förverkligas på flera
olika sätt. Ett<br>
centralt inslag är grundsaisen om allmänna handlingars offentlighet. Denna<br>
grundsats är tillämplig bara på myndigheter och några få därmed jämställda<br>
allmänna organ. Framför allt pä det område där det allmänna bedriver<br>
verksamhet i form av aktiebolag, stiftelser och andra privaträttsliga sub<br>
jekt kan det te sig naturligt att samma handlingsoffentlighet skall råda som<br>
på det traditionella myndighetsområdet. Jag kommer i avsnitt 3.9 att lägga<br>
fram förslag om en sådan utvidgning av principen om allmänna handlingars</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>offentlighet.
Som framgår där är det emellertid redan på det område som Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ligger
närmast myndighetsområdet mycket svårt att nå särskilt långt med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en utökad
handlingsoffentlighet. Problemen är ändå större, om man skulle</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överväga
alt införa denna princip .generellt inom enskilda företag och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att skapa en ökad insyn utanför myndighetsområdet har
YFU tagit fasta på en annan beståndsdel i offentlighetsprincipen, nämligen
meddelarfriheten. Genom en utvidgad meddelarfrihel anser utredningen alt man
kan få betydande vinster i form av riktigare information och därmed en bättre
underbyggd debatt i frägor som rör företag, organisationer och andra
sammanslutningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag först ansluta mig lill uppfattningen
att det är synneriigen önskvärt att offentlighetsprincipen ges ett så stort
tillämpningsområde som möjligt. 1 detta ligger atl jag anser alt det skulle
vara en betydelsefull förstärkning av denna princip, om meddelarskyddet i TF
kan utvidgas utanför det område där det gäller i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Å andra sidan går det inte atl bortse från alt ell slort
antal remissinstanser har haft invändningar mot YFU:s förslag. Vissa av dessa
remissinstanser är i sak emot den föreslagna utvidgningen av meddelarfriheten,
medan andra anser att utredningsförslaget inte är tillräckligt väl underbyggt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Själv har jag den grundläggande åsikten att en sådan
utvidgning av meddelarfriheten som jag anser önskvärd inle bör genomföras ulan
att man har tillräckligt underlag för att kunna säga atl de vinster som görs är
större än de nackdelar som kan följa av en reform pä detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller vinsterna kan jag instämma i alt man skulle
skapa förutsättningar för etl riktigare informationsflöde och därigenom en
bättre underbyggd debatt i frågor som rör det enskilda näringslivet,
organisationsväsendet och andra sektorer utanför myndighetsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått av min redogörelse för bakgrunden till mitt
förslag är del emellertid så att meddelarskyddet till en del redan gäller på
det område som jag diskuterar här. Rätten till anonymitet gäller fullt ut också
för den som lämnar uppgifter från ell enskilt förelag eller annat rättssubjekt.
Den tystnadsplikt som är föreskriven skyddar kanske rent av bättre en meddelare
utanför myndighetsområdet eftersom det är troligt atl undantagen från
tystnadsplikten är mindre aktuella där. Efierforskningsförbudel för myndigheter
och allmänna organ är också här verksamt, låt vara att det i praktiken torde
vara andra än myndigheter och därmed jämställda organ som kan ha intresse av
alt ta reda pä vem som har lämnat ut uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan visserligen sägas atl del skydd, som sålunda redan
finns och som skall få tillämpning i fråga om fler medier än f.n., bara är en
del av meddelarskyddet. Anonymitetsskyddets betydelse skall dock inte underskattas,
och det kan hävdas atl detta är den viktigaste komponenten i TF;s skydd för
nyhetskällorna (prop. 1975/76:204 s. 95). YFU:s förslag innebär därför snarare
en förstärkning av skyddet för meddelare utanför myndighetsområdet än en
genomgripande nyordning. Man får för den skull inte underskatta värdet av också
en begränsad utökning av meddelarskyddet. Varje utvidgning av detta skydd är
som sagt angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det måste emellertid framhållas att meddelarfriheten som
en bestånds-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del i offentlighetsprincipen inle har samma betydelse som
en utökning av Prop. 1986/87:151 handlingsoffentlighetens tillämpningsområde.
Meddelarfriheten fungerar närmast som ett slags säkerhetsventil som mjukar upp
den stelhet i regleringen av offentlighet och sekretess, som följer av atl
regleringen är utformad med tanke på normala fall men ulan hänsyn till all det
i andra fall kan finnas ett särskilt intresse av att uppgifter lämnas ut (jfr
prop. 1979/80:2 Del A s. 104 n, Meddelarfriheten skapar härigenom etl visst
utrymme för information men endast pä meddelarens villkor. Det ligger i hans
hand att avgöra om en uppgift bör lämnas ut eller inte. Detta gäller givetvis
lika myckel utanför myndighetsområdet som inom detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De vinster som är förenade med elt utökat meddelarskydd
skall som jag sagt förut ställas mot de problem som en sådan utvidgning kan
välla. Som jag ser det är det inte sä myckel principiella svårigheter som
avgränsnings-och tillämpningsproblem som YFU:s förslag ger upphov lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En första svårighet som möter när man överväger en
utökning av meddelarskyddet utanför myndighetsområdet är atl avgränsa
tillämpningsområdet på ett lämpligt sätt. Av motiven att döma tar utredningens
förslag främst sikte på de stora maktkoncentrationerna och pä alt medge insyn i
dessa. Som det har utformats skulle det emellertid fä verkningar långt
härulöver. Rätten atl lämna publiceringsmeddelanden skall således enligt
utredningens förslag gälla generellt i förhållandet mellan enskilda. Någon
begränsning till de subjekt som utredningen närmast har haft i åtanke har inte
gjorts. Tvärtom skulle meddelarfriheten komma att gälla även i de mycket små
företagen med kanske bara ett fätal anställda. Vidare omfattas alla föreningar,
l.ex. politiska, fackliga, kulturella och idrottsliga, av förslaget. Men
verkningarna skulle inle upphöra härmed utan sträcker sig än längre.
Meddelarfriheten skulle i princip gälla t.o.m. i den rent privata sfären, t.
ex. i familjekretsen eller i grannförhållanden. Enligt min mening för en sädan
utvidgning av meddelarfriheten för långt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan det som jag nu har sagt antyder vidden av de
konsekvenser som ett genomförande av utredningens förslag kan fä. Jag har
därför övervägt om man på något annat sätt än utredningens kunde avgränsa
kretsen av enskilda så alt regleringen endast kom atl omfatta den egentliga
målgruppen - de slora maktcentra. Jag har emellertid funnit att del på det
underlag som nu föreligger inte är möjligt att på elt lämpligt sätt lösa de
avgräns-ningsproblem som uppkommer, om man vill inskränka regleringen till
någon viss utpekad grupp av enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om man trots dessa redovisade svårigheter skulle
lyckas finna en lämplig avgränsning av meddelarfriheten utanför
myndighetsområdet, finns det andra avgränsnings- och tillämpningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har som jag nämnt föreslagit att den utökade
meddelarfriheten skall kompletteras av elt efterforskningsförbud. Den som
intar en ledande ställning i ett företag eller en sammanslutning skall inle få
efterforska källan till en uppgift, som har offentliggjorts eller varit avsedd
alt publiceras, om uppgiften rör företagel eller sammanslutningen eller någon
som är verksam eller utövar inflytande där. Elt sådant förbud är etl givet
komplement till en utökad meddelarfrihel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att i praktiken avgränsa den krets som kan anses inta en
ledande</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ställning i ett förelag eller en organisation är inte helt
lätt. Det skulle därför Prop. 1986/87:151 vara svårt för de personer som kan
tänkas vara skyldiga atl iaktta förbudet alt vela om de får forska efter en
meddelares identitet eller inte. Härtill kommer att man knappast kan gardera
sig mot olika möjligheter alt kringgå ett sädant efterforskningsförbud. Det
skulle vara svårt att komma ål olika "bulvansiluationer". En direktör
i elt företag från vilket uppgifter läckt ut skulle bl. a. kunna anlita en
utomstående för alt anställa undersökningar. Man kan också tänka sig atl en
kollega till direktören i ett närstående företag med gemensamma intressen av
att vissa uppgifter inte när allmänheten skulle kunna göra efterforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det torde vidare vara förenat med betydande svårigheter
att bedöma omfattningen av del föreslagna efterforskningsförbudet i ett annat
avseende. Det skulle ofta vara svårt att, som YFU:s förslag förutsätter,
avgöra om en uppgift rör företaget eller sammanslutningen eller nägon som är
verksam eller utövar inflytande där eller om det är en sådan uppgift angående
rent personliga förhållanden eller relationer som skulle hällas utanför det
föreslagna efterforskningsförbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om jag återgår till meddelarfriheten enligt YFU:s förslag,
vill jag peka på all del kan innebära problem alt urskilja de fall då någon har
åsidosatt en avtalad lystnadsplikt och därigenom lämnat ut yrkeshemligheter av
teknisk eller kommersiell natur. Vederbörande skall ju dä enligt utredningens
förslag kunna bli föremål för rättsliga sanktioner, eftersom dessa
tystnadsplikter skall ha företräde framför meddelarfriheten. Efterforskningar
skulle däremot inte fä ske om den uppgift som lämnats enbart framstår som
obekväm för förelagaren eller för någon annan person med anknytning till
företaget. Också här kan uppenbarligen tillämpningsproblem förutses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare en invändning mot att genomföra utredningens
förslag är atl tillräckligt underlag för att bedöma behovet av bl. a. undantag
frän meddelarfriheten till skydd för andra än företag inte föreligger i
ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan också mot YFU:s förslag rikta den invändningen att
värdet av en meddelarfrihel som inte omfattar yrkeshemligheter av teknisk eller
kommersiell natur är begränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan också uppstå svårigheter när det gäller atl bedöma
vilka åtgärder som en arbetsgivare får vidta mot en anställd. Det måsle vara
svårare utanför myndighetsområdet att bedöma tillåtligheten av sådana åtgärder,
eftersom det där inte finns samma välutvecklade regelsystem för anställningsförhållandena
som pä myndighetsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På den privata arbetsmarknaden saknas också det
sanktionssystem som gäller inom den offentliga sektorn l.ex. genom
straffbestämmelserna i 20 kap. BrB för brott i myndighetsutövningen och
reglerna om disciplinpåföljder i lagen (1976:600) om offentlig anställning.
Vidare finns möjligheten all hos olika lillsynsorgan som JK och JO påtala och
få prövade åtgärder som en överordnad vidtagit mot en meddelare och som kan
misstänkas ha ett obehörigt syfte. Möjligheterna att ingripa mot den privata
arbetsgivare som överträtt del föreslagna meddelarskyddet och vidtagit en
repressiv åtgärd måste anses vara betydligt mindre väl utvecklade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som YFU har utformat sill förslag bygger delta på att man
i grundlag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>närmare reglerar vilka tystnadsplikter som skall ha
företräde framför meddelarfriheten. Som kommer att framgå av etl senare
avsnitt (3.7.4) lägger jag inte fram något sådant förslag. Det är då svårt att
finna en lämplig lagteknisk utformning av regler om en utökad meddelarfrihel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu berörda svårigheterna atl ge en utökad
meddelarfrihel en lämplig utformning är kanske var för sig inte avgörande.
Sammantagna gör de dock att det i betydande grad måste sättas i fräga, om en
reglering nu kan åstadkommas som tillgodoser de krav på klarhet som bör vara
uppfyllda och som särskilt på meddelarskyddets område är av stor vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När regleringen av den nuvarande meddelarfriheten har
utformats, har det ansetts önskvärt all regelsystemet uppfyller kravet att
regleringen skall vara enkel, otvetydig och lätlillämpad. Detla är nämligen av
intresse både för den som avser att lämna en uppgift t. ex. lill en journalist
och för den som överväger atl efterforska en meddelare. Klarhet i
gränsdragningen har således ansetts främja både informationsfriheten och
sekretesskyddet (piop. 1975/76:204 s. 102, jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 109).
När man överväger utformningen av etl meddelarskydd utanför det
offentligrättsliga området har dessa krav samma giltighet. Det är således
viktigt alt reglerna är sådana att den enskilde i varje särskilt fall utan
större svårighet kan avgöra om meddelarfrihel föreligger eller inle. Det kan
knappast sägas atl utredningens förslag uppfyller de krav som bör ställas i
detta hänseende. Inte heller finns del tillräckligt underlag för att åstadkomma
någon annan reglering, som kan anses vara tillfredsställande från denna
synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härtill kommer att elt genomförande av utredningsförslaget
skulle föra med sig ett behov av en invecklad rättegångsordning (jfr SOU
1983:70 s. 204 f, 319 O, som skulle strida mot önskemålet om en snabb handläggning
av mål på delta område. Delta utgör i sig ett tungt vägande skäl mot förslaget
om en vidgad meddelarfrihel utanför myndighetsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis vill jag anföra följande. I likhet med
utredningen och åtskilliga remissinstanser finner jag att övertygande skäl i
och för sig kan anföras för tanken att utvidga meddelarfriheten utanför
myndighetsområdet. Vid närmare övervägande av möjligheterna att genomföra en
sädan utvidgning har jag emellertid funnit att det föreligger avgörande
invändningar mot all man nu genomför förslaget. Vidare har jag bedömt det inte
vara möjligt atl pä grundval av materialet i delta lagstiftningsärende lägga
fram något annat förslag för riksdagen som tillgodoser de krav som bör ställas
på en reglering på detta område. Jag anser därför att frågan om en vidgad
meddelarfrihel utanför myndighetsområdet inle kan fä någon lösning i detta
sammanhang. Det kan i stället vara lämpligt all la upp den på nytt t. ex. i
samband med maktutredningens arbete.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.7.2
Meddelarfriheten vid brott mot rikets säkerhet</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den principiella frihet från ansvar, som nu gäller meddelare och
vissa andra medverkande vid tryckta skrifters och radio-och TV-programs
tillkomst och som skall gälla också de andra uttrycksformer som ges ett
särskilt grundlagsskydd i TF, begränsas genom undanlag som avser bl. a. vissa
brott mot rikets säkerhet. Undantaget skall omfatta både offentliga
funktionärer och andra personer.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag stämmer överens med mitt utom så till vida som Prop. 1986/87:151
den nuvarande möjligheten atl ingripa mot andra än offentliga funktionärer som
lämnar försvarshemligheler för publicering i tryckt skrift eller i radio-eller
TV-program föreslås slopad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har gett förslaget atl vidga nuvarande
meddelarfrihel ett blandat mottagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen till mitt förslag: I föregående avsnitt har jag
redogjort för meddelarskyddet. Som framgår där är det inte tillåtet att lämna
ett meddelande om uppgiftslämnaren därigenom gör sig skyldig till något av de
allvarliga brott mot rikets säkerhet som räknas upp, t. ex. spioneri eller grov
obehörig befattning med hemlig uppgift. Samma undantag frän meddelarfriheten
som nu har angetts gäller också för den som - utan att ha det
tryckfrihetsrättsliga ansvaret enligt 8 kap. TF - medverkar till en framställning
som är avsedd att införas i en tryckt skrift genom att vara författare, annan
upphovsman eller utgivare. Motsvarande undantag från meddelarfriheten gäller
enligt 5 § andra stycket radioansvarigheislagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt mitt förslag skall meddelarfrihel och frihet frän
ansvar för medverkan lill yttrandefrihelsbrolt gälla i fråga om alla de
uttrycksformer som ges ett särskilt grundlagsskydd i TF. Del betyder en
utvidgning av del straffria området till att avse också andra medier än tryckta
skrifter och radio- och TV-program. Samma begränsningar av dessa friheter bör
då gälla oavsett vilket medium det är fråga om, bl. a. det undantag som avser
brott mot rikels säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För möjligheten att ingripa mot en meddelare, som har
gjort sig skyldig till ett brott mot rikels säkerhet, saknar del i princip
betydelse om vederbörande är en offentlig funktionär eller inte. Denna ordning
har gällt sedan 1965 och infördes på förslag av straffrättskommittén som
utarbetade förslaget till en ny brottsbalk. Enligt TF:s ursprungliga lydelse
kunde åtal väckas bara mot offentliga funktionärer för sådant meddelande av uppgifter
som innebar brott mot rikets säkerhet eller brott mot någon lagsladgad
tystnadsplikt. Såvitt gällde brott mot rikets säkerhet ansågs detta emellertid
inte tillfredsställande och en begränsning av meddelarfriheten genomfördes.
Straffrättskommilténs motiv härför var att "de värden, som i en för riket
kritisk situation äventyrades genom en sådan handling, vore sä slora att det
icke kunde anses tillfredsställande alt värdet av anonymitetsskyddet skulle
väga över, så att ansvaret uteslutande lades pä den ansvarige utgivaren av den
tryckta skriften eller att ansvar över huvud icke kunde utkrävas" (SOU
1953:14 s. 469 jfr prop. 1964:133 s. 8 och KU 1964:13 s. 6).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det kan
inte gärna råda några delade meningar om vikten av att kunna<br>
förebygga och beivra allvarliga brotl mot rikels säkerhet som spioneri och<br>
grov olovlig befattning med hemlig uppgift. Vad som skulle kunna diskute<br>
ras är om det räcker alt kunna ingripa mot den som bär det yttrandefrihels<br>
rättsliga ansvaret för publiceringen som sådan, om denna innefattar etl<br>
otillåtet offentliggörande eller ett otillåtet yttrande i en tryckt skrift
eller i<br>
något av de andra särskilt skyddade medierna. Varken YFU eller remissin<br>
stanserna föreslår emellertid att man helt skall avskaffa det undantag frän<br>
meddelarfriheten m.m. som gäller allvarliga brott mot rikets säkerhet.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olika uppfattningar har däremot framkommit om vilken
personkrets detta Prop. 1986/87:151 undantag bör avse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har för sin del gjort bedömningen alt det räcker med
atl kunna ingripa mot sådana meddelare och andra medverkande som är offentliga
funktionärer (eller som kan jämställas med sådana) när de begär ett av de
angivna brotten mot rikets säkerhet. Bland remissinstanserna är uppfattningarna
delade i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag ser det ligger det ett mycket betydande värde i
att TF inte föreskriver några särskilda begränsningar i tryckfriheten under
krig eller krigsfara (bortsett från att en periodisk skrift kan fä utgivningsförbud,
jfr också avsnitt 3.6.5). Skall man kunna upprätthålla denna principiella inställning
är det nödvändigt aU TF ger tillräckliga möjligheter till ingripanden under
sädana förhållanden. Jag har stor förståelse för YFU:s befogade strävan att
avskaffa en inskränkning i meddelarfriheten som kan le sig långtgående. Jag har
emellertid svårt att komma ifrån all YFU:s bedömning, även om denna kan anses
vara motiverad med tanke på normala förhållanden, ter sig mindre välgrundad om
man ser lill ett läge där landet är i krig eller krigsfara. Risk finns i sådan
situation all personer försöker utnyttja den frihet TF ger för atl slraffritt
kunna lämna ut viktiga, hemliga uppgifter i andra syften än dem som TF är
avsedd atl tillgodose. Denna synpunkt ökar i betydelse när TF ges ett utvidgat
tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En svårighet som är förenad med YFU:s förslag är att man
inle kan låta alla som inle är offentliga funktionärer få meddelarfrihel vid de
här diskuterade gärningarna. YFU har också fört fram tanken att vissa enskilda
bör jämställas med offentliga funktionärer i detta sammanhang. YFU har pekat på
enskilda som får del av hemliga uppgifter med förbehåll enligt sekretesslagen
eller som omfattas av sekretessregleringen i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar.
För min del anser jag alt också andra kategorier enskilda i sä fall skulle få
jämställas med offentliga funktionärer, t. ex. väktare, lokalvårdare och andra
utomstående som i sin tjänstgöring har tillträde till arbelplatser där hemliga
handlingar förvaras samt anställda inom privata förelag som tillverkar militär
materiel eller som annars har vikliga uppgifter inom totalförsvaret. Det torde
därvid vara mycket svårt all finna nägon lämplig avgränsning av personkretsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett skäl för YFU:s ställningstagande synes ha varit
uppfattningen att slraffprocessuella tvångsmedel, t. ex. husrannsakan och
beslag, inle bör kunna tillgripas mot massmedieredaklioner för att spåra hemlig
information som omfattas av TF:s anonymitetsskydd då otillåtna meddelanden har
lämnats för publicering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konflikten mellan anonymiletsrälten och de
slraffprocessuella tvångsmedlen undanröjs emellerfid inte med den av
utredningen föreslagna ordningen. Som YFU själv anmärker skulle den ju även
fortsättningsvis kunna aktualiseras vid utredning om l.ex. en offentlig
funktionärs brott mot tystnadsplikt genom meddelande för publicering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening skulle man därför bara i viss
utsträckning nå den av<br>
YFU önskade effekten alt stärka TF:s anonymitetsskydd genom en be<br>
gränsning av den personkrets som kan komma i fråga för ansvarstalan mot<br>
meddelare för brotl mot rikets säkerhet. Del problem som ulan tvekan</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ligger i konflikten mellan anonymitetsskyddet och de
slraffprocessuella tvångsmedlen får i stället angripas på annat sätt. Tvängsmedelskommitlén
har i betänkandet (SOU 1984:54) Tvångsmedel - anonymitet - integritet
föreslagit bestämmelser som skall stärka anonymitetsskyddet vid användningen
av processuella tvångsmedel. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen
övervägs f. n. i regeringskansliet. Frågan om hur konflikten kan lösas bör
därför behandlas i samband med den vidare beredningen av detta betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar sammanfattningsvis att den nuvarande
meddelarfrihelsreg-leringen utvidgas till atl omfatta också de nya medier som
ges ett särskilt grundlagsskydd och att man därvid behåller det undantag som nu
gäller vid brott mot rikets säkerhet för både offentliga funktionärer och andra
personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som jag har sagt nu gäller också i fråga om rätten alt
anskaffa uppgifter för publicering och den begränsning i denna rätt som gäller
vid brotl mot rikels säkerhet (1 kap. 1 § Ijärde stycket och 7 kap. 3 § andra
stycket TF samt 5 § andra stycket radioansvarighetslagen).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7.3 Meddelarfriheten vid utlämnande av hemliga
handlingar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Samma undanlag som i dag gäller från principen om meddelarfrihel i
fräga om uppsälligt utlämnande av allmänna handlingar skall finnas beträffande
nya medier som ges etl grundlagsskydd i TF. Del skall därför även i fortsättningen
vara straffbart alt uppsåtligen lämna ut eller tillhandahålla en hemlig
handling för publicering även om denna innehåller uppgifter som inle omfattas
av en s. k. kvalificerad tystnadsplikt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag överensstämmer med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har endast i några fall berört förslaget
närmare. Åsikterna går därvid isär om del befogade i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för
min bedömning: Jag har nyss redogjort för meddelarfriheten. Förutom för vissa
allvarliga brott mot rikets säkerhet görs undantag från principen om
meddelarfrihel i fråga om uppsälligt utlämnande av en allmän handling, som
omfattas av sekretess, eller tillhandahållande av en sädan handling i strid med
elt förbehåll som en myndighet har ställt upp vid handlingens utlämnande (7 kap.
3 § första stycket 2 TF). Det är heller inte tillåtet all uppsåtligt åsidosätta
en lystnadsplikt i de fall som räknas upp i 16 kap. sekretesslagen - de
kvalificerade tystnadsplikterna (7 kap. 3 § första stycket 3). Motsvarande
reglering finns i 5 § andra stycket radioansvarighetslagen. Innebörden av
regleringen är att uppgifter som omfattas av sekretess aldrig uppsåtligen får
lämnas ut i form av en allmän handling men ibland får lämnas ut på annat sätt,
vanligen då munlligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som överträder dessa bestämmelser kan dömas
"enligt vad i lag är stadgat", dvs. förbrott mot tystnadsplikt enligt
20 kap. 3 § brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan fråga sig om den skillnad som ibland alltså finns
mellan att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lämna ul en hemlig, allmän handling och alt lämna samma
uppgifter på Prop. 1986/87:151 annat sätt är sakligt motiverad. Jag kan erinra
om atl elt av syftena med den genomgripande revidering som låg bakom den nya
sekretesslagstiftningen just var att åstadkomma en enhetlig reglering av
handlingsoffentligheten och tystnadspliktsregleringen. Den tidigare skillnaden
mellan brottet otillåtet utlämnande av allmän handling och brotl mot
tystnadsplikt har också undanröjts i den "vanliga" lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har i enlighet med sina direktiv prövat om elt
enhetligt sekretessbegrepp skulle kunna införas också i fråga om de regler som
avser meddelarfriheten. Utredningen har emellertid funnit att den nuvarande
ordningen inle bör frångås. Endast fä remissinstanser har satt denna bedömning
i fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag erinra om all meddelarfriheten har
sin grund i att de vanliga sekretessbestämmelserna ger uttryck för ganska
allmänna avvägningar mellan insyns- och sekrelessinlressen. Detta innebär atl
önskemålet om insyn i elt särskilt fall kan vara starkare än det
sekretessintresse som har föranlett en sekretessregel. Det kan vidare förhälla
sig sä att en regel om skydd t. ex. för elt enskilt intresse ibland pä etl
olämpligt sätt hindrar insyn i en myndighets sätt alt fullgöra sina uppgifter.
Offentlighetsprincipen skulle inte förverkligas fullt ut om de offentliga
funktionärerna i situationer av det nämnda slaget hindrades från att bidra med
uppgifter till den allmänna debatten. Reglerna om meddelarfrihel är bl. a.
avsedda att motverka sådana icke önskvärda resultat av sekretessregleringen.
Man kan som YFU uttrycka saken så atl meddelarfriheten utgör en
"säkerhels-ventil".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta synsätt ligger alt meddelarfriheten får ses som
elt undantag från vad som gäller normalt i fråga om offentlighet och sekretess.
Härav följer alt de undanlagsregler som bestämmelserna om meddelarfrihel utgör
måste utformas med viss försiktighet så att ambitionerna att stärka
yttrandefriheten inte får motsatt effekt genom att utsätta systemet för
alltför stora påfrestningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den offentliga debatten och de möjligheter till
kontroll och insyn i myndigheternas verksamhet, som meddelarfrihetsreglerna
avser att garantera, är det knappast nödvändigt atl tillåta publicering av
hemliga handlingar. Förbudet mot sådan publicering kan tvärtom ses som en
garanti för att publicisten inte av vårdslöshet eller bekvämlighet avslöjar mer
av hemligt material än vad som är nödvändigt för förverkligandet av de syften
som jag nyss nämnde. Det kan inte heller anses atl nuvarande ordning har lett
till att uppgifter har lämnats för publicering i massmedierna i allför
begränsad omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När en tystnadsplikt viker för grundsatsen om frihet alt
lämna meddelanden för publicering offras som framgått etl intresse för ell
annat, t. ex. hänsynen lill den personliga integriteten. Det skulle ofta i
sådana fall utsätta den enskilde för en starkare kränkning av integriteten om
inte bara uppgifter om honom lämnas ut utan också den hemliga handling där
uppgifterna finns återges i massmedierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främst av dessa skäl föreslär jag inle nägon ändring av
den nuvarande<br>
ordningen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.7.4
Förhållandet mellan meddelarfriheten och tystnadsplikterna</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Det särskilda lagstiftningsförfarande för rättighetsbegränsande
lagstiftning som i dag gäller enligt 2 kap. 12 S RF görs tillämpligt också när
ett förslag att begränsa meddelarfriheten genom ett tillägg till de
kvalificerade tystnadsplikterna behandlas av riksdagen. Det betyder att en
minoritet i riksdagen som beslår av tio ledamöter kan fä förslaget vilande i tolv
månader, om inte det finns en fem sjättedels majoritet som röstar för att
förslaget antas omedelbart. Någon saklig förskjutning görs inte av gränsen
mellan de lystnadsplikter som har företräde framför meddelarfriheten och övriga
tystnadsplikter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: I grundlagen skall ställas upp hinder mot att meddelarfriheten
inskränks genom vanlig lag. För att en tystnadsplikt skall bryta igenom
meddelarfriheten beträffande något visst slag av uppgifter skall krävas alt
delta är uttryckligen medgivet i grundlagen. Detta uppnäs genom alt de fall där
sädana kvalificerade tystnadsplikter skall fä förekomma avgränsas genom
detaljerade grundlagsregler. Avgränsningen stämmer lill stora delar överens med
gällande rättsläge. Bl. a. pä skatteområdet, på hälso- och sjukvårdsområdet och
inom socialtjänsten skall meddelarfriheten dock fä ell större utrymme än f. n.</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstansernas
åsikter är delade. Många är positiva lill att området för de kvalificerade
tystnadsplikterna skall anges i grundlagen. En del av dessa instanser anser
dock att lagstiftningen genom den föreslagna lösningen blir alltför detaljerad
och svåröverskådlig. De förordar i stället atl principerna för gränsdragningen
kring de kvalificerade tystnadsplikterna anges i grundlag medan reglerna i
detalj anges i vanlig lag. Andra remissinstanser avstyrker förslaget helt
eftersom det bedöms vara för komplicerat. En majoritet bland de remissinstanser
som har uttalat sig i den delen är kritiska mot den föreslagna utvidgningen av
meddelarfriheten när det gäller skatteärenden samt hälso- och sjukvården och
socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för
mitt förslag: Bland de tre undantagen från meddelarfriheten har genom åren del
som avser vissa tystnadsplikter orsakat mest diskussion och intresse. Vid TF:s
tillkomst löstes frågan sä atl lagstadgade tystnadsplikter för offentliga
funktionärer gavs försteg framför meddelarfriheten. Efter förslag av MMU
valdes vid 1976 års ändringar av TF en annan lösning: de tystnadsplikter - för
offentliga funktionärer och andra -som anges i en särskild lag har företräde.
Den särskilda lager är 16 kap. sekretesslagen där ett antal
tystnadspliktsbestämmelser räknas upp, främst bestämmelser i 2-12 kap.
sekretesslagen, men också några föreskrifter som gäller andra än offentliga
funktionärer. Avsikten med denna reglering är att den bättre än den tidigare
skall ge riksdagen en möjlighet att i praktiken direkt ta ställning lill om en
lystnadsplikt skall bryta igenom meddelarfriheten eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtidigt
uttalade föredragande slalsrädet sympati för tanken alt TF borde dra upp
särskilda ramar för de fall då tystnadsplikter får ges företräde framför
meddelarfriheten (prop. 1975/76:204 s. 103 f). Den frågan skulle</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>129</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utredas av
YFU på grundval av den utformning som 16 kap. sekretessla- Prop.
1986/87:151 gen skulle fä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid riksdagsbehandlingen av förslaget till ny sekretesslag
förutsatte riksdagen att YFU skulle göra en noggrann genomgång av de enskilda
sekretessbestämmelsernas förhållande till meddelarfriheten (KU 1979/80:37 s.
19).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller förhållandet mellan meddelarfriheten och
lystnadsplikterna är del alltså två olika men sammanhängande frägor som
aktualiseras. Den ena är om man i grundlag pä något sätt kan begränsa
möjligheterna alt i vanlig lag inskränka meddelarfriheten när man där anger
vilka lystnadsplikter som skall ha försteg framför principen om
meddelarfrihel. Den andra frågan är om det finns skäl att göra en annan
avvägning än den nuvarande mellan det område där meddelarfrihel råder och del
där tystnadsplikterna har företräde. Man kan uttrycka saken så att den förra
frågan gäller utformningen av grundlagsreglerna och den senare den materiella
utformningen av de regler som nu finns samlade i 16 kap. sekretesslagen.
Mellan frågorna finns det sambandet alt ändrade grundlagsregler givetvis kan
påverka regleringen i vanlig lag. Eftersom det ändå rör sig om två olika frågor
behandlar jag dem var för sig, och jag börjar med den mera övergripande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundlagsregleringen av förhållandet mellan
meddelarfriheten och tystnadsplikterna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om en lämplig utformning av grundlagsreglerna om
vilka tystnadsplikter som skall bryta igenom meddelarfriheten har visat sig
vara svårlöst. En mängd olika lösningar har under årens lopp presenterats. Jag
kan erinra om att del vid 1976 års ändringar av TF förelåg flera alternativ
(prop. 1975/76:204 s. 99-104). Av dessa valdes det som innebar atl man i vanlig
lag särskilt anger i vilka fall tystnadsplikter har företräde framför meddelarfriheten.
Enligt min mening finns det ingen anledning alt gå ifrån den principiella
lösning som dä valdes. Det betyder att jag i likhet med YFU avvisar tanken på
alt reglera frågan helt i grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall man mera utförligt än f n. i grundlagen reglera
området för de kvalificerade tystnadsplikterna blir det alltså fråga om att
åstadkomma ramar för den vanliga lagstiftningen på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En möjlighet är dä den som JK pekade pä i 1976 års
lagstiftningsärende och som innebär att man i grundlagen anger de principer
enligt vilka gränsen mellan meddelarfrihelsbrytande tystnadsplikter och andra
sådana skall dras i vanlig lag. Tanken är att man på detta område skulle fä en
grundlagsreglering som motsvarar uppräkningen av de s. k. sekretessgrunderna i
2 kap. 2 § TF (jfr prop. 1975/76: 204 s. 54).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har inte tagit fasta pä delta förslag, och inte heller
jag vill ansluta<br>
mig till det. Om man tar 2 kap. 2 § TF som förebild, uppnår man inte någon<br>
skyddseffekt i praktiken. Att hitta några andra ramar av liknande slag går<br>
knappast. Om man inte gör några större förändringar avgränsen mellan de<br>
meddelarfrihelsbrytande tystnadsplikterna och de andra, vilket inle är<br>
aktuellt här, kan man inte ange några sådana principer som att tystnads-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>plikterna
alltid skall ha företräde när uppgifter har lämnats i förtroendesi- Prop.
1986/87: 151 tuationer, medan de alltid skall vika om det är fråga om uppgifter
i ärenden av myndighetsutövning mot enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En tredje möjlighet är dä att grundlagen - efter viss
förebild i regleringen av tryckfrihetsbrotten - mer eller niindre
självständigt anger de fall då tystnadsplikter "tar över"
meddelarfriheten. En sådan lösning har YFU förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lösning som utredningen har stannat för innebär att
inskränkningar i meddelarfriheten aldrig skall fä gä längre än vad som
uttryckligen är medgivet i grundlagen. Delta vill utredningen i princip uppnå
genom en förteckning som beskriver de undantagssituationer då meddelarfriheten
får vika för de kvalificerade tystnadsplikterna. Beskrivningen är i flertalet
fall så detaljerad att den nära överensstämmer med de bestämmelser i sekretesslagen
och andra lagar i vilka tystnadsplikter föreskrivs. Några tystnadsplikter,
främst sädana som gäller skydd för enskilda intressen, ges dock en mera
sammanfattande beskrivning i grundlagstexten och förutsätter en utfyllnad i
vanlig lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har så långt det är möjligt försökt alt uppnå den s.
k. principen om dubbel täckning. Förutsättningen för att en tystnadsplikt skall
ha företräde framför meddelarfriheten skall således vara att detta är
föreskrivet både i grundlag och i vanlig lag. Härigenom har utredningen velat
vinna den fördelen att en tystnadsplikt kan upphävas eller inskränkas genom en
ändring av den grundläggande tystnadspliktsbeslämmelsen. Däremot kan någon ny
kvalificerad tystnadsplikt, som inte ryms inom grundlagens ramar, inte införas
ulan ändring av själva grundlagen. Utredningen anser visserligen alt de
föreslagna grundlagsbestämmelserna blir ganska omfattande och inle särskilt
lättförståeliga. Med hänsyn till det stora värdet av en grundlagsreglering av
meddelarfriheten menar dock YFU att man utan avgörande nackdelar bör kunna
välja den av utredningen förordade lösningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU:s förslag har fått ell blandat mottagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag först än en gäng understryka det
slora värde som meddelarfriheten i vårt land har för den fria debatten och den
offentliga granskningen av myndigheternas verksamhet. För atl meddelarfriheten
skall tillgodose sill syfte krävs att regleringen av den är enkel, otvetydig
och lätlillämpad. Detta underströks också av föredraganden i 1976 års
lagstiftningsärende (prop. 1975/76:204 s. 102). Alt sådana grundläggande krav
uppfylls är nämligen av intresse både före den som avser all lämna en uppgift,
t. ex. lill en journalist, för en myndighet som överväger alt efterforska en
meddelare och för den som lämnar upplysningar lill annan i förlitan på ett
undantagslöst sekretesskydd. Klarhet i gränsdragningen främjar således både
informationsfriheten och sekretesskyddet. Också i förarbetena lill sekretesslagen
framhölls att värdet av en reglering i hög grad blir beroende av hur
bestämmelserna utformas. Om regleringen görs sä klar att den knappast ger
upphov till några tolkningssvårigheter, kommer t. ex. benägenheten att
utnyttja den sannolikt alt bli större än om den är så utformad att en tilltänkt
meddelare aldrig med säkerhet kan förutse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om hans meddelande kommer att vara slraffritt eller inte
(prop. 1979/80:2</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del A s. 108).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan lill fullo instämma i dessa synpunkter. De krav som jag nu nämnt Prop.
1986/87:151 måsle givetvis också ställas när man överväger all genom en
grundlagsreglering styra utformningen i vanlig lag av gränsdragningen mellan
de kvalificerade tystnadsplikterna och de andra. Jag vill erinra om mina
uttalanden i avsnitt 3.1 om atl det har varit en strävan i reformarbetet på
fri- och rättighetsområdet att skapa ett skydd som är så otvetydigt som möjligt
och som kan tillämpas av alla de myndigheter och andra allmänna organ som har
att se till atl skyddet inle sätts åsido. Också de som vill utnyttja någon av
de fri- och rättigheter som grundlagen reglerar skall veta vad de har all hålla
sig till. Man måste pä en grundlagsreglering på detta område ställa upp
särskilt stränga krav på klarhet och lättillgänglighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min och många remissinstansers mening uppfyller inle YFU:s förslag de krav som
således måste ställas. Det kan hävdas alt redan den nuvarande regleringen av
förhållandet mellan meddelarfriheten och tystnadsplikterna är tämligen
svårtillgänglig. Med den av utredningen förordade ordningen skulle regleringen
bli än mer komplicerad. Bestämmelserna måste som YFU själv i viss män har
erkänt betecknas som myckel svårtillgängliga även för den som behärskar
nuvarande bestämmelser. En sådan lagstiftningsteknik inger sä starka
betänkligheter all jag anser övervägande skäl tala mot att man genomför
utredningens förslag. Jag kan i sammanhanget hänvisa till atl en snarliknande,
men likväl mindre invecklad lösning avvisades vid sekretesslagens tillkomst
(prop. 1979/80:2 Del A s. 109).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
konstaterar alltså att det inte synes vara en framkomlig väg alt genom vad som
kan kallas en materiell metod styra innehållet i den vanliga lag som skall ange
undantagen från meddelarfriheten pä lyslnadspliktsom-rådet. Mot bakgrund av del
reformarbete som har bedrivits på fri- och rätlighetsområdet kan det då finnas
anledning atl överväga om man kan förstärka grundlagsregleringens skyddsverkan
genom bestämmelser om ett särskilt, s. k. kvalificerat förfarande, som skall
iakttas när meddelarfriheten skall inskränkas. Elt sådant förfarande har
ansetts vara en väsentlig förstärkning av RF:s rätlighelsskydd (prop.
1978/79:195 s. 35).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen av kommitténs förslag har det också pekats pä denna metod
att stärka skyddet för meddelarfriheten. Bl. a. JO har föreslagit alt
förfarandereglerna i 2 kap. 12 § RF görs tillämpliga vid en ifrågasatt ändring
av bestämmelserna om de kvalificerade tystnadsplikterna i 16 kap.
sekretesslagen. En sådan lösning har den fördelen all den inle är behäftad med
samma lagtekniska komplikationer som de alternativ jag förut har diskuterat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 2 kap. 12 § tredje stycket RF innebär att ett förslag till lag som angår
begränsning av vissa grundläggande fri- och rälligheter, bl. a.
yttrandefriheten, på begäran av lägst tio riksdagsledamöter skall vila hos
riksdagen i minst tolv månader innan det får antas. Undantag görs dock för del
fallet att ett förslag vid omröstning i riksdagens kammare får stöd av minst
fem sjättedelar av de röstande. I så fall är förslaget omedelbart antaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i etl annat sammanhang (prop. 1984/85:83 s. 4 f) anmält alt en<br>
ändring av dessa regler övervägs av folkstyrelsekommittén (Ju 1984:05).</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är
dock därvid fräga om en justering av tidsfristen och inte någon mera Prop.
1986/87:151 genomgripande förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken bakom detta särskilda beslulsförfarande är alt man
kan fä etl uppskov med det slutliga ställningstagandet i riksdagen. Man får då
bl. a. tid att noggrannare behandla den föreslagna rättighetsbegränsningen. Det
skapas också ett större utrymme för den allmänna debatten i frågan. Det finns
dock en möjlighet att få till stånd ett snabbt avgörande utan att man för den
skull släpper kravet på en skyddseffekt. Garantin ligger här i att beslutet i
sådana fall måste fattas med mycket stor majoritet. Förfarandet enligt 2 kap.
12 § RF tillgodoser alltså i betydande mån samma syften som reglerna om
grundlagsliftning i 8 kap. 15 § RF. I praktiken når man en skyddseffekt som
inte är så mycket sämre än den som en fullständig grundlagsreglering av
förhållandet mellan meddelarfriheten och tystnadsplikterna skulle ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tystnadspliklsregler, som ju begränsar yttrandefriheten,
omfattas inte f. n. av det särskilda förfarandet i RF i den mån de avser
offentliga funktionärer cch tillgodoser sekrelessgrunderna i 2 kap. 2 § TF (2
kap. 12 § fjärde stycket RF). Delta hänger samman med det s. k.
bihangsproblemet (jfr prop. 1978/79:195 s. 36 0. Detta aktualiseras l.ex. i det
fallet atl en rällighetsbegränsning måste företas vid en reform som i övrigt
inle har något med rätligheisskyddet att göra. Det kan t. ex. gälla en social
eller ekonomisk reform som kräver en tystnadsplikt för de offentliga funktionärer
som skall administrera reformen. Skulle en föreskrift om tystnadsplikt vara
underkastad det särskilda lagsliftningsföifarandet skulle detta kunna påverka
genomförandet av hela reformen. Dä en sädan ordr.ing inte kunde godtas
undantogs bl. a. lagstiftning angående tystnadsplikter från förfarandet när
delta infördes. Inte heller lagregler om vilka tystnadsplikter som har
företräde framför meddelarfriheten omfattas av det särskilda förfarandet (a.
prop. s. 62). Detla beror på att TF och inle RF reglerar normgiv-ningen i fråga
om meddelarfriheten (jfr 2 kap. 1 § andra stycket och 8 kap. 1 § RF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening kan del nu inle komma i fräga atl rubba
grundvalarna för rättighelsskyddei i RF. Del bör därför inte göras någon
ändring i det förhållandet atl fiertalet lystnadspliktsföreskrifter inle
omfattas av det särskilda lagsliflningsförfarandel. Detla ställningstagande
hindrar emellertid inle atl de särskilda förfarandereglerna för
rättighetsbegränsande lagstiftning kan göras tillämpliga också på regleringen
i vanlig lag av meddelarskyddet. Som JO har påpekat finns det nämligen ingenting
som hindrar all man särskiljer frågan, huruvida en tystnadsplikt skall vara av
kvalificerat slag, från frågan huruvida en tystnadsplikt över huvud taget
skall införas. Det särskilda förfarandet kan med andra ord tillämpas vid en
ifrågasatt ändring av de bestämmelser som är intagna i 16 kap. sekretesslagen,
fastän vanliga regler för lagstiftningen gäller vid ändring av de materiella
sekretessbestämmelserna i övrigt. Att frågan, om en tystnadsplikt skall vara
kvalificerad eller ej, i ett lagstiftningsärende kan frikopplas från frågan om
en tystnadsplikt över huvud laget skall införas eller ändras har för övrigt
erkänts redan tidigare (prop. 1975/76:204 s. 103).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördelen med denna ordning är att meddelarfriheten får elt
starkare</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skydd än f. n. Genom atl det särskilda
lagstiftningsförfarandet är tillämpligt Prop. 1986/87:151 förebygger man att
meddelarfriheten begränsas pä grund av tillfälliga opinioner eller
dagshändelser. Om inte en kvalificerad riksdagsmajoritet ger sitt stöd åt elt
förslag alt låta en tystnadsplikt bryta igenom meddelarfriheten, kan en
minoritet åstadkomma att förslaget får vila i ett år. Under denna lid ges
rådrum för ytterligare överväganden om del önskvärda i den föreslagna
begränsningen av meddelarfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det särskilda lagsliftningsföriarande, som jag alltså
förordar för förslag till vanlig lag som begränsar meddelarfriheten i
förhällande till en tystnadsplikt, bör regleras exklusivt i TF. Regleringen
kan göras enklare än förebilden i 2 kap. 12 §RF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt den särskilda regleringen inte är avsedd att tillämpas
vid lagstiftning som berör vanliga materiella bestämmelser om tystnadsplikt har
jag tidigare sagt. Detta kommer också att framgä av alt undantaget i 2 kap. 12
§ fjärde stycket 1 RF lämnas orubbat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon tvekan om huruvida del särskilda
lagsliflningsförfarandel skall tillämpas då det är fråga om en ändring av
bestämmelser som rör meddelarfriheten kommer inte att behöva uppstå.
Tillämpningsområdet bör därför bestämmas så att del omfattar bara förslag till
lag som begränsar meddelarfriheten och inte förslag som innebär att en
inskränkning las bort. Någon särskild prövning av konstitutionsutskottet,
motsvarande den som kan ske enligt 2 kap. 12 § femte stycket RF, torde inte
heller behövas, eftersom det inte gärna kan råda någon oklarhet i fråga om
förslagets konsekvenser för meddelarfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de nuvarande bestämmelserna i 8 kap. 18 § RF bör
lagrådets yttrande bl. a. inhämtas innan riksdagen beslutar grundlag om
tryckfriheten och lag om begränsning av rätten att ta del av allmänna
handlingar. Gällande regler om inskränkningar i meddelarfriheten omfattas
emellertid inle av RF:s regler om grundläggande fri- och rättigheter och därmed
heller inte av föreskrifterna i 8 kap. 18 § RF om lagrådets hörande. Någon anledning
att ändra denna ordning anser jag inte finnas med det av mig nu framlagda
förslaget (jfr SOU 1983:70 s. 137).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretesslagens gränsdragning mellan kvalificerade
tystnadsplikter och andra</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillkomsten av sekretesslagen ägnades stor
uppmärksamhet åt den avvägning som borde göras mellan intresset av sekretess
och intresset av offentlig insyn när meddelarfrihetens omfattning bestämdes.
Etl flertal olika faktorer skulle beaktas enligt föredragande statsrådet (prop.
1979/80:2 Del As. 111 f). t. ex. om en uppgift lämnats av en enskild i en
förtroendesituation eller om uppgiften hänförde sig lill elt ärende om
myndighetsulövnitig. I del förta fallet borde meddelarfrihel normalt vara
utesluten. När det gällde uppgifter av det senare slaget borde däremot meddelarfrihel
ofta föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid behandlingen i riksdagen av förslaget till ny
sekretesslag godtogs i<br>
allt väsentligt vad som anförts i propositionen. Konstitutionsutskottet<br>
uttalade därvid (KU 1979/80:37 s. 19) bl. a. att utskottets grundläggande</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inställning var atl meddelarfriheten skall sträcka sig så
långt det är möjligt. Prop. 1986/87:151 Utskottet ställde sig därför inte
främmande till atl del kunde finnas utrymme för en ytterligare utvidgning av
meddelarfriheten i förhållande till propositionens förslag. Utskottet kunde
emellertid inte bortse från risken alt den meddelarfrihel som föreslagits i
propositionen i vissa fall kunde sträcka sig för långt i förhållande lill i
första hand den enskildes berättigade integriletskrav. Utskoltel förutsatte atl
YFU skulle komma att göra en noggrann genomgång av de enskilda
sekretessbestämmelsernas förhållande till meddelarfriheten. Riksdagen lämnade
dessa uttalanden ulan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har numera gjort en sädan genomgäng som riksdagen
förutsatte. Utredningen har i stort sett godtagit den nuvarande omfattningen av
undantagen frän meddelarfriheten pä tystnadspliktsområdel. Utredningens analys
har emellertid lett fram till en dei ändringsförslag. Dessa innebär bl. a.
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På skatteområdet föresläs att meddelarfriheten skall få
större utrymme än f. n. I och för sig sekreiessbelagda uppgifter skall få
lämnas ut för publicering, om det står klart att röjandet kan ske ulan fara för
att någon part utsätts för men. Vid förvaltningsdomstolarna skall
meddelarfriheten gälla om det inte kan antas atl ett röjande av en uppgift
innebär fara för all någon part utsätts för men.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sådana förvaltningsärenden pä hälso- och sjukvårdens och
socialtjänstens område som gäller omhändertagande eller vård ulan samtycke
föreslås meddelarfrihel få råda, om det inte finns anledning att anta atl fara
för att någon enskild utsätts för men skall uppkomma om en uppgift röjs. I mål
och ärenden hos domstolar och vissa domstolsliknande nämnder skall
meddelarfriheten därutöver gälla beträffande uppgifter om enskildas personliga
förhållanden ulan något särskilt förbehåll för fall där skada kan befaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU föreslär också att meddelarfriheten för den som under
särskilt beslutad tystnadsplikt får del av hemliga uppgifter under rättegång
eller förundersökning i brottmål eller pä grund av särskilt utlämnandebeslut i
förening med förbehåll utvidgas så att den får motsvarande omfattning som för
offentliga funktionärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare föreslår YFU en del ytterligare smärre ändringar
som jag inle närmare redovisar här. När det gäller utredningens ändringsförslag
nöjer jag mig här med att hänvisa till huvudbelänkandel s. 137—154.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av de remissinstanser som har uttalat sig i
dessa frågor är kritiska till den föreslagna utvidgningen av området för
meddelarfrihet när det gäller skatteärenden samt hälso- och sjukvärden och
socialtjänsten. Denna kritik drabbar också förslaget att samma inskränkningar i
meddelarfriheten som gäller för offentliga funktionärer skall gälla också för
den som åläggs särskild tystnadsplikt under rättegäng m. m. eller genom
särskilt förbehåll. En återkommande invändning är atl utredningsförslaget inte
tillräckligt beaktar hänsynen till den enskildes personliga integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda sekretessbestämmelser som jag har tagit upp i
det föregåen<br>
de är exempel pä sådana fall där tungt vägande skäl kan anföras såväl för<br>
intresset av offentlig insyn som för intresset att skydda uppgifter av hänsyn<br>
till enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. YFU har föga</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>överraskande utifrån
utgångspunkten all vidast möjliga yttrandefrihet bör råda stannat för
bedömningen att insynsintressena skall ges företräde. Remisskritiken har å sin
sida visat att hänsynen till skyddet av den enskildes förhållanden väger
tungt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag inledningsvis nämnde
gjordes ingående överväganden om gränsdragningen kring de kvalificerade
tystnadsplikterna i samband med sekretesslagens tillkomst. Även med beaktande
av de argument som YFU anfört för att en viss utvidgning av meddelarfriheten
skulle vara tänkbar, har jag på grund av den tämligen omfattande remisskritiken
mot förslaget inle blivit övertygad om att man nu bör göra nägon ändring av
gränsdragningen mellan de meddelarfrihelsbrytande tystnadsplikterna och de
andra. Pä en punkt, där nuvarande reglering framstår som inkonsekvent och som
gäller den enskilda hälso- och sjukvårdspersonalen, är jag dock beredd atl
tillstyrka utredningens förslag. Jag återkommer till delta i specialmotiveringen
till den ändring i 16 kap. sekretesslagen som jag föreslär.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.8
Rättegången</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: De
huvudregler för rättegången som gäller enligt TF skrivs in i grundlag för alla
de medier som skall omfattas av del nya grundlagsskyddet. I samma utsträckning
som nu skall juryn pröva också vissa bevisfrågor som kan förekomma i en
process. Reglerna om valen av jurymän ändras inte, vilket innebär att det inte
införs en ordning med proportionellt val av juryledamöter. Det skall alltjämt
vara möjligt att i lag ge allmänna åklagare befogenhet att besluta om beslag av
tryckta skrifter m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Den rättegångsordning som gäller för tryckfrihetsmål skall skrivas in
i grundlag också för övriga uttrycksformer som omfattas av grundlagsskyddet. I
mål om ansvar skall frågan huruvida elt yttrande i en av de grundlagsskyddade
uttrycksformerna är brottsligt alltså kunna prövas av en jury. Bevisfrågor
skall i större utsträckning än f. n. avgöras enbart av rätten. De frågor som
skall prövas enbart av rätten skall vara avgjorda genom lagakraftägande beslut
innan juryn tar ställning till om etl brotl har förövats. Ett syslem med
proportionella val av jurymän införs. Möjligheten enligt TF att genom vanlig
lag överlämna ät andra åklagare än JK au besluta om användning av tvångsmedel
slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Remissutfallet är ganska splittrat. Några remissinstanser är kritiska till
jurysystemet och önskar inte se del utsträckt till fler områden. Den
handläggningsordning som kommittén har föreslagit möter viss kritik. Flera
remissinstanser uppfattar den som alltför komplicerad och utdragen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kritiska
synpunkter förekommer också i några andra hänseenden, bl. a. i fråga om sättet
att välja jurymän och regleringen av tvångsmedelsanvändningen i tryckfrihets-
och yttrandefrihetsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Grundläggande för mina överväganden om en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt'><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förstärkning av grundlagsskyddet för yttrandefriheten är
att det skydd TF i Prop. 1986/87:151 dag ger det tryckta ordet bör utsträckas
till också andra jämförbara uttrycksformer. En viktig beståndsdel i TF:s
regelsystem är den särskilda rättegångsordning som gäller för tryckfrihetsmål
och som skall tillämpas också i mål om yttrandefrihetsbrott enligt de
radiorättsliga ansvarighetslagarna. Jag vill här nämna att frågan om man bör
bibehålla särskilda forumregler för bl. a. tryckfrihetsmål f. n. övervägs av
rättegängsutredningen (Ju 1977:06). Även om del framdeles kan finnas skäl all
förutsättningslöst pröva frågan om koncentrationen av de nu aktuella målen, ser
jag i del här sammanhanget ingen anledning alt ändra den nuvarande ordningen i
fråga om tryckfrihetsmålen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser all det utvidgade grundlagsskyddet bör bygga på
samma principer som den nuvarande processrättsliga regleringen. En fördel med
att införa den tryckfrihelsrätlsliga rättegångsordningen för de medier som nu
skall ges etl särskilt grundlagsskydd är att bedömningen av om en våldsskildring
i en film eller ett videogram innefattar det nya yttrandefrihels-brottet i
princ-T kommer att göras av endast en domstol, nämligen tryckfri-hetsdomstoleii
i utgivarens hemlän. Den nuvarande ordningen där motsvarande bedömning
ankommer på domstolarna för de orter där en film eller elt videogram t. ex. har
hyrts ul, har kritiserats eftersom bedömningen kan bli olika hos skilda
domstolar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund kan jag i detta avsnitt nöja mig med
alt behandla de punkter som det finns anledning att ta upp särskilt. Eftersom
själva jury-systemet i viss mån har satts i fräga vill jag dock först gä in pä
denna centrala del av rättegångsordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jurysystemel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Juryinstitulionen infördes i den svenska
tryckfrihetsprocessen år 1815. Motiven för det kan ha varit blandade.
Juryinstitulionen har emellertid kommit alt bli ett bestående inslag i det
skydd för yttrandefriheten som upprätthålls genom TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sin nuvarande utformning bärs jurysystemet upp av
önskemålet atl så långt som möjligt tillgodose yttrandefrihetens intressen.
Juryn uppfattas som en folklig garanti för tryckfriheten, i främsta rummet den
politiska yttrandefriheten (jfr prop. 1948:230 s. 97). Sammajurysyslem finns i
rättegångsordningen på det radiorättsliga området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den särskilda rättegångsordningen med jury saknar
motsvarighet på annat häll i den svenska rättsordningen. Med hänsyn till
juryrältegångens speciella karaktär är det i och för sig inte förvånande atl
det tid efter annan har förts fram förslag att juryprövningen skall ersättas
med andra processformer. MMU föreslog i sitt huvudbetänkande att alla
ytlrandefrihelsmål skulle koncentreras till en enda för hela riket gemensam
yttrandefrihetsdomstol, knuten till Stockholms tingsrätt. Den domstolen skulle
döma utan medverkan av jury.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen av MMU;s förslag var meningarna i
hög grad<br>
delade i fräga om förändringen av rättegångsordningen. Kritiken ledde lill<br>
atl den delen av förslaget inte genomfördes.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I direktiven till YFU framhölls alt det är av synneriig
vikt atl det Prop. 1986/87:151 allmänna lekmannainflylandet får spela en
avgörande roll när det gäller att bedöma om etl yttrande överskrider gränsen
för vad som är tillätet. En naturiig utgångspunkt för kommitténs arbete borde
vara att etl särskilt rättegängssystem skulle gälla, åtminstone för alla de
viktigare mediernas del. Den nuvarande instruktionen i 1 kap. 4 § TF borde
självfallet också i fortsättningen utgöra den principiella grundvalen för avgöranden
i ytlrandefrihelsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU berörde i sitt debattbetänkande (SOU 1979:49 s. 88 fO
diskussionen om jurysystemet. Kommittén anförde atl det är av yttersta värde
atl det organ som skall bedöma brottsligheten av ett yttrande som innefattar
kritik mot statsmakterna eller nägon av deras företrädare står fritt frän
styrning av del allmänna. Efter att ha diskuterat betydelsen av prejudikatbildning
pä det yttrandefrihelsrättsliga området kom utredningen till den slutsatsen att
juryn borde behållas och om möjligt medverka vid prövningen av alla mål om
ytlrandefriheisbrott oavsett vilket medium som använts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissutfallet visade att meningarna var delade i fråga om
bibehållande av jurysystemet men att YFU:s uppfattning hade stöd bland fler
remissinstanser än uppfattningen alt ytlrandefrihelsmål borde prövas i annan
ordning. I sitt huvudbetänkande har YFU därefter huvudsakligen uppehållit sig
vid möjligheterna alt införa juryprövning i fråga om medier där den inte
förekommer i dag och vid frågan om i vilken utsträckning juryn bör medverka i
processen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även under remissbehandlingen av YFU:s huvudbetänkande har
kritiska synpunkter på jurysystemel framförts av flera instanser. Kritiken
gäller främst svårigheten alt förutse utgången av en rättegång med juryprövning.
Svårigheten hänger samman bl. a. med alt jurysystemel endast i mycket begränsad
utsträckning leder till prejudikatbildning. Vidare ges enligt kritiken
bristande rättsligt skydd för målsäganden i tryckfrihetsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del vill jag inte bortse från den kritiken.
Möjligheterna att stärka skyddet för mälsägandena vid olika slags brott är
allmänt sett något som bör ägnas stor uppmärksamhet i lagstiftningsarbetet.
Delta gäller naturligtvis även i fråga om rältskränkningar genom yttranden i
massmedier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller juryinstitutionen har dock enligt min
mening de bärande skälen kvar sin fulla styrka, särskilt med tanke på
orostider. I likhet med YFU anser jag därför alt lekmannainslaget i de
domstolar som skall döma i yttrandefrihetsrättsliga mål i princip bör utgöras
av en jury. Det är knappast möjligt att begränsa juryns medverkan lill enbart
mål med någon form av politisk anknytning. Även l.ex. förlalsmål där
målsäganden har väckt åtal kan ju vara av sädant slag all juryprövning är
starkt motiverad. Frågan är därför i första hand om den för tryckta skrifter
avpassade rättegångsformen kan tas som mönster också för prövningen av andra
yttrandefrihelsrättsliga mål. Jag återkommer strax lill frågan om vilket
område juryprövningen bör omfatta i sådana mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål om ansvar för innehållet i en tryckt skrift
uppkommer i praktiken aldrig frågor om lydelsen av det yttrande som påslås vara
brottsligt. Den tryckta skriften är elt självklart bevis. Detta är bakgrunden
till att juryns</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgift har kunnat i huvudsak renodlas till en prövning av
yttrandets</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>laglighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den normala formen för
lekmannamedverkan i prövningen av bl. a. Prop. 1986/87:151 bevisfrägor är
enligt den svenska rättegångsordningen att nämndemän deltar i domstolarnas
avgöranden. Nämndemännen tar ställning var för sig tillsammans med yrkesdomare
och är skyldiga att redovisa skälen för sina ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juryns
ställning är en annan. Dess överläggning sker utan medverkan av yrkesdomare.
Utslaget skall inle motiveras. Det är kollektivt och anonymt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag förut har berört är juryprövningen ägnad att vara etl särskilt värn för
yttrandefriheten. Som företrädare för en allmänt medborgerlig uppfattning har
juryn ansetts vara mera skickad än en domstol för den svåra och grannlaga
uppgiften atl avgöra var gränsen skall dras mellan befogad kritik och
straffvärda yttranden (prop. 1948:230 s. 96 0- Ett sådant avgörande sker genom
ett beslut om tillämpningen av ett lagbud. I mål om ansvar för förtal kan det
förutsätta att juryn tar ställning också lill viss bevisning. Detsamma gäller
f. n. i mål om ansvar för meddelare och anskaffare. Men normalt kan juryns
beslut fattas helt ulan att juryn behöver göra nägon bevisvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nu anförda pekar på att avsikten med jurymedverkan inte i första hand har varit
all juryn skall ägna sig ål bevisprövning. Juryrällegången har gestaltats
utifrån andra motiv. Frågan om den kan införas på nya områden bör prövas från
den utgångspunkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>YFU
anser att den principiellt rikliga lösningen skulle vara alt juryn fick delta i
prövningen av alla ytlrandefrihelsmål oavsett i vilken form yttrandena har
fällts. Men det finns enligt kommittén också skäl mot all ge juryn en så
vidsträckt uppgift. I mål där bevisfrågor spelar en stor roll kan jurysystemet
inle införas utan komplikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
YFU är en rimlig avvägning mellan önskemålet om elt sä vidsträckt område för
juryprövningen som möjligt och intresset av en praktiskt hanterbar
processordning att använda juryn vid prövning av mål där ansvarighetsfrågan som
regel är klar pä förhand. Därigenom faller normalt sett behovet av bevisning i
den delen bort. Utredningen föreslår all del skall vara juryns uppgift att
delta i prövningen av ytlrandefrihelsmål som rör framställningar i tryckt
skrift, radio, TV, teledata och liknande överföringar, film, videogram och
fonogram samt sädana teaterföreställningar och utställningar som har en
utgivare. Förslaget innebär alt juryrällegången skall vara tillämplig i fråga
om alla de uttrycksformer som enligt YGL skall åtnjuta ett detaljerat
yttrandefrihetsrättsligt skydd i grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
YFU själv har påpekat kan det dock hävdas att inslaget av bevisprövning även
med den avgränsningen blir för stort. Juryprocessen förutsätter i sin
nuvarande form atl de yttranden som skall bedömas är så väl dokumenterade all
några bevissvärigheter inle uppkommer. Det är fallet i fråga om yttranden i
tryckta skrifter, radio och TV, film, videogram och fonogram. Jag har redan i
avsnitt 3.2.1 pekat på atl motsvarande krav inle kan uppfyllas i fräga om sceniska
framställningar och utställningar. I enlighet med mitt förslag där bör de
lämnas utanför området för juryprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
gäller radio och TV är jury systemet redan genomfört i vanlig lag.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det saknas anledning att nu sätta den ordningen i fråga.
Enligt min mening Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är det i stället en självklar angelägenhet att befästa den
i grundlag. Den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>form av trådsändningar till allmänheten som utgörs av
teledata bör dock</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lämnas utanför del utvidgade grundlagsskyddet i enlighet
med vad jag har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sagt i avsnitt 3.5. Även YFU har här uttalat tvekan om
möjligheterna till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>juryprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också i fråga om ljudupptagningarna och upptagningarna av
rörliga bilder finns starka skäl att införa det speciella skydd för
yttrandefriheten som ligger i juryrättegången. En sådan ordning stöter inte
heller på några större praktiska hinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av det nu anförda föreslår jag alt mål om ansvar,
skadestånd och konfiskation pä grund av yttranden i radio, TV, film. videogram
och fonogram enligt grundlag skall prövas i yttrandefrihetsrättslig ordning i
en rättegång med tillgäng till jury.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdelning av rättegången</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med det tillämpningsområde som juryrällegången skulle få
enligt YFU:s förslag är det oundvikligt atl behovet av bevisning skulle öka i
jämförelse med vad som förekommer i tryckfrihetsprocessen. För alt undvika de
olägenheter som kan anses förenade med det föreslår YFU alt frågorna om vad som
har yttrats och - när den frågan undantagsvis kan uppkomma -om den tilltalade
är ansvarig för yttrandet skall bedömas av rätlen. Den prövningen skall vara
slutförd genom elt lagakraftägande beslut innan juryn underställs frågan om
yttrandets laglighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag innebär atl den
yttrandefrihelsrättsliga processen delas i två skeden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under det första skall frågan om vad som har yttrats och
om den tilltalade är ansvarig för yttrandet avgöras. Den prövningen ankommer pä
rätten ensam. Dess avgörande skall kunna överklagas till hovrätten, men inte
längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När de frågor som skall prövas enbart av rätten är rätlskraftigt
avgjorda inträder del andra skedet. Då skall yttrandets laglighet prövas av
juryn. Därefter vidtar rättens handläggning på samma sätt som enligt TF. Det
betyder att elt friande juryutslag skall leda till en frikännande dom medan ett
fällande utslag skall överprövas av rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom de ändringar i den nuvarande tryckfrihetsprocessen
som jag nu har beskrivit föreslär YFU ett särskilt förfarande för mål om
meddelarskydd utanför den offentliga rätlen. Som en konsekvens av mina ställningstaganden
i avsnitt 3.7.1 i fråga om meddelarskyddet för andra än offentliga funktionärer
saknar jag dock anledning att här gå in närmare på delta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den uppdelning av processen som YFU har föreslagit hänger
samman<br>
med kommitténs förslag om yttrandefrihetsrällsligt skydd för uttrycksfor<br>
mer där yttrandena inte alltid framträder i tekniskt fixerat skick. Den har<br>
mött ganska omfattande kritik. Pade skäl som jag har anfört i avsnitt 3.2.1<br>
har jag för min del stannat för att inle lägga fram något sådant förslag. De<br>
komplikationer som skulle följa för den yttrandefrihetsrättsliga processen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har varit
en viktig bidragande orsak till det. Med den omfattning som Prop.
1986/87:151 grundlagsreglerna får enligt mitt förslag faller det huvudsakliga
behovet av en uppdelning av rättegången bort. Den nuvarande ordningen alt
rätten ensam prövar vem som bär det tryckfrihetsrättsliga ensamansvarei bör
dock behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Milt förslag innebär därför atl de principer som nu gäller
för prövningen av tryckfrihetsmål sträcks ul lill att gälla även
ljudupptagningar och upptagningar av rörliga bilder. Det innebär också att
principerna skrivs in i grundlag för sådana upptagningar samt för radio, TV och
andra sådana överföringar (utom teledata).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Val avjuiymän m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 12 kap. 4 § TF utses jurymän genom val för en tid
av fyra kalenderår. Jurymännen väljs av landstinget eller, om det inom länet
finns någon kommun som inte tillhör landstingskommunen, av landstinget och kommunfullmäktige
i den eller de fristående kommunerna. För varje län skall utses 24 jurymän,
fördelade på två grupper. Den första gruppen skall bestå av 16 jurymän, den
andra av åtta. Jurymännen i den andra gruppen skall vara eller ha varit
nämndemän vid allmän underrätt (12 kap. 3 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till jurymän skall enligt 12 kap. 5 § TF utses myndiga
svenska medborgare, som är bosatta inom länet. De bör enligt lagrummet vara
kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. I paragrafen
föreskrivs också all skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika
delar av länet bör vara företrädda bland jurymännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har föreslagit en regel om proportionella val av
jurymän på samma sätt som redan nu gäller för val av nämndemän enligt 4 kap. 7
§ rättegångsbalken. Den fördel som står att vinna är enligt kommittén att
företrädare för en majoritet av väljarna inte kan driva fram alt jurymannakären
består av enbart egna sympatisörer. YFU har själv anfört viss tveksamhet beträffande
sitt förslag (jfr SOU 1983:70 s. 205).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill för egen del först erinra om alt den nuvarande regeln
i 12 kap. 5 § TF såvitt nu är av intresse har gällt alltsedan TF trädde i
kraft. I lagförslaget i prop. 1948:230 fanns dock inle med någon regel om att
skilda meningsriktningar borde vara företrädda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I motiven
till sitt förslag anförde föredragande statsrådet (prop 1948:230<br>
s. 99) bl. a, att de farhågor som hade framförts i lagstiftningsärendet för att<br>
valen skulle medföra att juryns avgöranden präglades av politiska syn<br>
punkter inte utgjorde ett tillräckligt skäl mot den föreslagna ordningen för<br>
juryns bildande. "Yttrandefrihetens vidmakthållande är icke en partipoli<br>
tisk fråga. Det är ett gemensamt intresse för alla partier, som erkänna de<br>
demokratiska grundsatser på vilka vårt samhälle är byggt" uttalade före<br>
draganden. Någon avsevärd risk att partipolitisk trångsynthet skulle kom<br>
ma att göra sig gällande i rättskipningen förelåg knappast enligt hans<br>
mening. En viktig garanti för rättssäkerheten låg i så fall däri alt juryn<br>
enligt förslaget inte kunde åstadkomma en fällande dom annat än om<br>
domstolen biträdde dess mening. Självklart var även alt en majoritet inom<br>
landsting eller stadsfullmäktige inte hade rätt att missbruka sin ställning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och ge
jurymannakären en helt ensidig sammansättning. I förslaget hade Prop.
1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uttryckligen
angetts att skilda samhällsgrupper och olika delar av länet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skulle
vara företrädda bland jurymännen. Föredraganden ansåg del inte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vara
rikligt att, såsom i något yttrande ifrågasatts, föreskriva proportionell</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>valmetod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under riksdagens behandling av propositionen uttalade
konslilulionsul-skotiet med anledning av en motion atl proportionella val väl
skulle ha det värdet att ensidiga val förhindrades. Emellertid skulle den
proportionella valmetoden kunna medföra att jurymännen på etl icke önskvärt
sätt betraktade som sin uppgift all inom juryn företräda vissa väljargrupper.
Utskottet hänvisade också lill att nämndemän dä utsågs genom majoritetsval.
Utskottet ansåg att valet av jurymän i enlighet med propositionen borde ske
genom majoritetsval men atl det i lagtexten borde komma lill ullryck att bland
jurymännen olika meningsriktningar borde vara företrädda (KU 1948:30 s. 35).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan alltså konstalera att den nu gällande lydelsen av
12 kap. 5 § TF avses hindra det som YFU vill förebygga med regler om proportionella
jurymannaval. Ändamålet med utredningens förslag bör sålunda vara tillgodosett
redan nu. Den föreslagna ordningen är enligt YFU:s egen mening inle heller
idealisk, och remissutfallet visar att det inte är något mera påtagligt atl
vinna med vad kommittén har föreslagit i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visserligen kan den övergång till proportionella valregler
som har genomförts i fråga om nämndemän i allmänna domstolar (prop.
1975/76:64, JuU 18, rskr. 124, SFS 1975:1288) ses som ell skäl atl genomföra
samma ordning när det gäller jurymännen. Men den ordning som nu gäller i fråga
om jurymannavalen saknar inte förtjänster vid en jämförelse med det
proportionella valsättet. Föreskriften atl skilda samhällsgrupper och meningsriktningar
samt olika delar av länet bör vara företrädda bland jurymännen ger grund för
alt angripa ett ensidigt valresultat genom kommunalbesvär. I enlighet med vad
KU anförde vid TF:s tillkomst är det inle självklart att ell proportionellt
valsätt är bättre ägnat att förebygga en icke önskvärd politisering av
jurymannarollen än den ordning som gäller nu. Vad som emellertid framför allt
synes vara av avgörande betydelse för frågans bedömning är atl del inle har
gjorts gällande atl den nuvarande regleringen vid något enda tillfälle har gett
upphov till missbruk eller andra ölägenheter under den långa tid som den har
tillämpats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser därför att övervägande skäl talar för atl
behålla nuvarande valsätt i fräga om jurymän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behörigheten atl vara juryman</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som YFU har föreslagit bör reglerna om juryns sammansättning
ändras sä<br>
alt jurymännen i den andra gruppen skall vara eller ha varit nämndemän<br>
vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol. Med den ordningen<br>
blir inle som nu bara tingsrätternas utan även hovrätternas och de allmän<br>
na förvaltningsdomstolarnas nämndemän behöriga att vara jurymän i and<br>
ra gruppen. Jag anser alltså i likhet med utredningen all alla nämndemän</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör vara jämställda i delta avseende. En sådan ordning är
motiverad även Prop. 1986/87:151 av hänsyn till beredskapen för krig och
krigsfara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang la upp också en annan fråga
som har aktualiserats med tanke på beredskapen för krig. Jag syftar på elt
förslag om rätlen att frånträda ett jurymannauppdrag som har lagts fram i en
promemoria (Ds Ju 1983:8) med titeln De offentliga organens verksamhet vid krig
eller krigsfara. 2 Domstolar. Bakgrunden till det förslaget är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 4 kap. rättegångsbalken finns bl. a. regler om val av
nämndemän. För valbarhet föreskrivs i 6 § bl. a. en övre åldersgräns på 70 år.
Enligt 6 § tredje stycket äi vidare den som har avgått som nämndeman ej skyldig
att åter inträda förrän efter sex år. Enligt 8 § första stycket får den som har
fyllt 60 år avgå ur nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De regler som nu har nämnts kan sättas ur tillämpning genom
regeringsföreskrifter med stöd av lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser
angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m. (särskilda
rätlegångslagen). I promemorian föreslås att den ordningen skall förbli
oförändrad i sak i en ny beredskapslagstiflning. Inom regeringskansliet pågår
f. n. arbetet på en sådan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i särskilda rätlegångslagen är inle
tillämpliga på jurymän. Enligt vad som uttalas i promemorian behövs särskilda
åtgärder för att del inte skall bli svårt att upprätthålla lekmannainflylandet
i tryckfrihetsmål eller mål om yttrandefrihetsbrott m.m. under beredskap och i
krig. Bl. a. borde den rätt som nu enligt 12 kap. 6 § TF finns för en juryman
att avsäga sig sitt uppdrag av åldersskäl när han har fyllt 60 är skäras av.
Del skulle stämma överens med vad som redan gäller i fråga om
nämnde-mannauppdrag. Även andra åtgärder kunde enligt promemorian behöva
vidtas. I promemorian uttalades atl frågan vilka särskilda anordningar som var
mest ändamålsenliga lämpligen borde utredas av YFU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU:s betänkande innehåller inte något annal förslag som
syftar särskilt lill atl säkra möjligheterna att upprätthälla
rättegångsordningen för tryckfrihets- och yttrandefrihelsmål under beredskap
och i krig än det förut nämnda om en vidgning av behörigheten alt vara jury man
i den grupp som skall ha erfarenhet av nämndemannauppdrag. Det finns dock inget
hinder att nu ta upp den fråga som har berörts i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorian har remissbehandlats. Frågan om rätten alt
frånträda jurymannauppdrag av åldersskäl har dock inle föranlett några
särskilda uttalanden av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del anser jag alt det är angeläget all såvitt
möjligt säkerställa att juryinstitulionen kan verka på del sätt som är avsett
även under beredskap och i krig och därav föranledda utomordentliga
förhållanden. Jag föreslär därför att TF skall medge alt del i vanlig lag
föreskrivs undanlag från rätten att avsäga sig jurymannaskap efter 60 års ålder
för fall när riket befinner sig i krig eller krigsfara eller eljest i sådana
utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara vari
riket har befunnit sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsyn
och åtal</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande ordning för tillsynen över tryckta skrifter har
vissa grunddrag som är av stort värde för tryckfriheten. Dessa grunddrag är
systemet med ett centralt tillsynsorgan och en diskreiionär prövningsrätt i
fräga om ingripanden mot iryckfrihetsbrott i stället för övervakning genom den
vanliga polis- och åklagarorganisationen (prop. 1975/76:204 s. 123). Samma
grunddrag återfinns i den radiorättsliga ansvarighetsregleringen. Enligt min
mening är värdet av delta system sädant all det inte bör komma i fråga att
lägga om det i något mera väsenlligt hänseende. Tvärtom är det angeläget atl
motsvarande system skall gälla också för de medier som skall ges elt särskilt
grundlagsskydd men som i dag slår utanför denna särreglering på det
tryckfrihets- och radiorätlsliga området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU föreslår alt JK också i fortsättningen skall vara
ensam åklagare i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmäl. Den skyldighet att
"vaka över" tryckfrihetens gränser som nu åvilar honom enligt 9 kap.
1 § TF skall dock tas bort enligt förslaget. Nägon särskild organisation för
JK:s tillsyn föreslås ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som berör frågorna har skiftande
meningar. Allmänhetens pressombudsman ansluter sig till förslaget alt JK skall
vara åklagare i ytlrandefrihelsmål, medan Stockholms tingsrätt anser att
åklagaruppgiften i stället borde anförtros ät RÅ. Bland det fåtal instanser
som uttalar sig i frågan finns en viss övervikt för förslaget att la bort
tillsynsplikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del finner jag inte orsak att gå ifrån den
nuvarande ordningen med JK som åklagare i tryckfrihetsmål och mål om ansvar
inom radiorätten. Det är dä naturligt att även uppgiften atl vara åklagare i
övriga ytlrandefrihelsmål läggs pä JK. Jag biträder alltså YFU:s förslag såvitt
gäller de medier som omfattas av det särskilda grundlagsskyddet i milt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot anser jag att det saknas anledning atl upphäva
föreskriften i 9 kap. I § TF om JK:s övervakning på tryckfrihetens område.
Föreskriften kan närmast ses som en s. k. portalparagraf som inleder de
bestämmelser som ger tillsynsfunktionen dess egentliga innehåll. Någon
motsvarighet till föreskriften är enligt min mening dock knappast befogad för
de andra uttrycksformer som nu bör ges ett förstärkt grundlagsskydd. På del
radiorättsliga området finns inte heller någon sådan nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsmedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 10 kap. TF finns bestämmelser om särskilda tvångsmedel i
tryckfrihetsmål. Bl. a finns i 1 § regler om beslag som kan tillgripas för att
säkerställa kommande konfiskation (som motsvarar förverkande enligt BrB). I 14
§ föreskrivs om beslag i syfte att säkra bevisning. Det är JK som beslutar om
beslag i båda fallen, men TF ger möjlighet att i vanlig lag föreskriva att
allmän åklagare får besluta interimistiskt. Denna möjlighet har emellertid inte
utnyttjats hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU föreslär att möjligheterna att förordna om
konfiskation och beslag<br>
enligt TF skall bestå. Möjligheten att enligt 10 kap. 14 § TF la tryckta</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skrifter i
beslag för att säkra bevisning skall dock begränsas till tio exem- Prop.
1986/87:151 plar. Vidare föreslär utredningen att bestämmelsen i 10 kap. 2 §
TF, som gör det möjligt att i vanlig lag föreskriva atl även allmän åklagare
får förordna om beslag, upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller övriga framställningsformer föreslår YFU
regler om beslag och konfiskation endast för ljud- och bildupptagningar.
Beslag i syfte att säkra bevisning föresläs fä läggas endast på ett exemplar av
upptagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om andra medier torde det enligt utredningen vara
svårt att skilja ut sädana föremål som endast kan användas för spridning av det
brottsliga yttrandet. Utredningen bedömer också behovet av konfiskation för att
motverka fortsatt spridning som litet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regleringen av tvångsmedlen berörs endast av några fä
remissinstanser. RÅ och Stockholms tingsrätt anser att möjligheten alt i lag
föreskriva att även allmän åklagare äger förordna om beslag bör få finnas kvar.
Föreningen Folket i Bild/Kulturfront är positiv lill att endast tio exemplar
av en tryckt skrift skall kunna las i beslag i bevissäkringssyfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del finner jag YFU:s förslag i fråga om
tvångsmedlen i huvudsak väl avvägda. På två punkter är jag emellertid tveksam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De allmänna åklagarna har f n. inte getts befogenhet alt
förordna om beslag enligt TF. Några mera betydande ölägenheter har knappast
visat sig vara förenade med denna ordning. Å andra sidan kan behovet av att
kunna fatta beslut utan dröjsmål öka när reglerna görs tillämpliga också pä
ljudupptagningar och upptagningar av rörliga bilder. Jag anser att övertygande
skäl inle har anförts för en ändring av nuvarande reglering pä denna punkt.
Motsvarande bestämmelser bör gälla också för de nämnda upptagningarna. Jag har
emellertid inte för närvarande för avsikt alt föreslå att man skall utnyttja
möjligheten att genom vanlig lag ge allmänna åklagare befogenheter pä området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller beslag i bevissäkringssyfte i fråga om
tryckta skrifter är givetvis utgångspunkten att inle fler exemplar än som är
oundgängligen nödvändigt får tas i beslag. Det får anses vara innebörden av
gällande rätt (jfr prop. 1975/76:204 s. 183). Mot den bakgrunden framstår YFU:s
gräns på tio exemplar som alltför hög i praktiskt taget alla fall. Nägon
nämnvärd skyddseffekt ger därför inte förslaget. Tvärtom kan det inge
föreställningen att sä många som tio exemplar kan fä las i beslag, även om
bara elt mindre antal är strängt laget nödvändigt frän bevissynpunkt. Ett
genomförande av YFU:s förslag kan därför få en effekt som är motsatt den åsyftade.
Å andra sidan kan del länkas att YFU:s förslag om all ett enda exemplar av en
film e.d. eller ljudupptagning får tas i beslag i bevissäkringssyfte är
alltför begränsat. Jag vill därför inle tillstyrka utredningsförslaget i denna
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser jag atl YFU:s förslag bör
genomföras utom så till vida att möjligheten alt genom vanlig lag överlämna
beslutanderätten i beslagsfrågor behålls och får avse också fonogram samt filmer,
videogram m. m. Vidare bör det inte i lagtexten anges något visst antal
exemplar som beslag i bevissäkringssyfte får omfatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.9
Handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Principen om allmänna handlingars offentlighet ges en mer vidsträckt
tillämplighet utanför myndighetsområdet. Den skall tillämpas hos vissa
aktiebolag, föreningar, stiftelser och andra enskilda organ. Utmärkande för
denna grupp av organ är att de på statens uppdrag handhar förvaltningsuppgifter
som innefattar myndighetsutövning eller liknande. Det är i princip bara i
denna verksamhet offentlighet skall vara huvudregel. Utvidgningen av offentlighetsprincipens
tillämpningsområde görs genom tillägg till sekretesslagen. Bl. a. skall
bestämmelserna i 2 kap. TF om allmänna handlingars offentlighet härigenom bli
tillämpliga pä handlingar hos dessa enskilda organ. Nägon särskild
grundlagsregel om detla införs dock inte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunalföretagskommitténs förslag stämmer överens med
mitt utom i följande hänseenden. Offentlighetsprincipen skall gälla hos delvis
andra enskilda organ än enligt milt förslag. Handlingsoffentligheten skall hos
de berörda organen regleras genom en särskild lag, medan begränsningar i offentligheten
hos organen skall regleras i sekretesslagen på samma sätt som i fråga om
myndigheterna. I TF skall införas en hänvisning lill denna reglering i vanlig
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget alt utvidga
offentlighetsprincipen till enskilda organ med statliga myndighetsutövande
förvaltningsuppgifter har fått ett i huvudsak positivt mottagande. Däremot har
etl relativt slort antal remissinstanser en kritisk inställning till urvalet av
de organ som föreslås omfattade av regleringen. Många av dessa organ avstyrker
sålunda förslaget såvitt det berör dem själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrunden till mitt förslag: Principen om
handlingsoffentlighet, dvs. att de handlingar som förvaras hos statliga och
kommunala myndigheter är allmänt lillgängliga, är etl karaktäristiskt inslag i
den offentliga rätlen i värt land. De grundläggande bestämmelserna återfinns i
2 kap. TF, som fick helt ny lydelse år 1976 (prop. 1975/76:160, KU 54,
1976/77:1, SFS 1976:954). Föreskrifter som begränsar handlingsoffentligheten
finns i sekretesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principen om handlingsoffentlighet ingår som en
beståndsdel i den mera allmänna grundsats om en fri insyn i del allmännas
angelägenheter som betecknas offentlighetsprincipen och som kommer till uttryck
också genom grundlagsregler om offentliga funktionärers yttrande- och meddelarfrihet
och om offentlighet vid domstolsförhandlingar. Ofta använder man dock uttrycket
offentlighetsprincipen i mera snäv bemärkelse just för principen om
handlingsoffentlighet, eftersom denna av ålder har varit det centrala inslaget
i den lagstiftning som skall förverkliga allmänhetens insyn i myndigheternas
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principen om allmänna handlingars offentlighet omfattar
emellertid inte alla organ som i någon form utövar verksamhet för det allmänna.
En handling är enligt TF allmän endast om den förvaras hos en myndighet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller därmed jämställda beslutande församlingar, t. ex.
riksdagen och kom- Prop. 1986/87:151 m.unfullmäktige (se 2 kap. 5 §). Med
myndighet avses enligt förarbetena (prop. 1975/76:160 s. 134) organ inom den
offentligrättsliga statliga och kommunala organisationen. Om en
förvaltningsuppgift har överlämnats till elt bolag eller till en förening,
samfällighei, stiftelse eller enskild individ, vilket kan ske med stöd av 11
kap. 6 § RF, faller delta organ utanför tillämpningsområdet för 2 kap. TF.
Detla gäller även om organet anför-trotts uppgifter som innefattar
myndighetsutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln att principen om handlingsoffentlighet gäller
endast hos myndigheter är dock inte undantagslös. Sekretesslagen innehåller nämligen
i I kap. 8 § en bestämmelse enligi vilket denna princip - lät vara i mycket
begränsad omfattning - gjorts tillämplig också utanför den offentligrättsliga
organisationen. Enligt den paragrafen skall vad som föreskrivs i TF om rätt att
ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar
hos notarius publicus och, såvitt avser verksamhet för officiell provning av
fordon. AB Svensk Bilprovning. Dessa organ skall vidare vid tillämpningen av
sekretesslagen jämställas med myndighet. Att reglerna om handlingsoffentlighet
och sekretess har gjorts tillämpliga beträffande dessa organ hänger samman med
att offentlighetsprincipen tidigare varit tillämplig på dem och all man inte
önskade inskränka principens tillämpningsområde i samband med att 2 kap. TF
fick ny lydelse (prop. 1977/78:38 s. 41 och prop. 1979/80:2 Del A s. 125).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undantagen frän regeln att principen om allmänna
handlingars offentlighet endast gäller inom myndighetsområdet är alltså få.
Frågan om en utvidgning av tillämpningsområdet har emellertid diskuterats flera
gånger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl. a. vid TF:s tillkomst pekades pä svårigheter att genom
allmänna bestämmelser reglera offentlighetsprincipens tillämplighet på privata
rättssubjekts handlingar. Övervägande skäl ansågs dä tala för att denna fråga
liksom dittills borde regleras utanför grundlagens ram (SOU 1947:60 s. 71 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det förslag till nya grundlagsregler om allmänna
handlingars offentlighet som offentlighetskommittén lade fram är 1966
föreslogs atl med myndigheter i detta sammanhang skulle jämställas enskilda
organ såvitt deras årgärder kunde överprövas av en myndighet (SOU 1966:60 s.
133). Förslaget ledde inle till lagstiftning, utan en ny utredning -
offenllighels-och sekretesslagstiftningskommittén - tillsattes. Enligt denna kommitté
var det vanskligt all överblicka konsekvenserna av en regel om handlingsoffentlighet
hos enskilda organ vilkas verksamhet var offenlligrätlsligt reglerad. Nägon
motsvarighet lill den förra kommitténs förslag förordades därför inte (SOU
1975:22 s. 141). Kommittén tänkte sig dock möjligheten av en framlida
utvidgning, något som krävde en särskild utredning (bet. s. 132). Under
remissbehandlingen av kommitténs förslag vann denna tanke anslutning av flera
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 prop. 1975/76:160 om nya grundlagsbestämmelser angående
allmänna<br>
handlingars offentlighet log föredragande statsrådet fasta på kommitténs<br>
tankegång och ansåg del också för sin del befogat atl överväga en utvidg<br>
ning av offentlighetsprincipens tillämpningsområde. Överflyttningen av en<br>
förvaltningsuppgift från ett myndighetsorgan lill annat organ, l.ex. ell</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>privalrätisligt subjekt, borde inte automatiskt få den
verkan alt handlings- Prop. 1986/87:151 offentligheten i motsvarande mån
begränsas. Enligt föredraganden låg det särskilt nära till hands alt behålla
insynen i fråga om handlingar som rör myndighetsutövning även sedan denna har
tillagts ett enskilt subjekt. Frågan rymde emellertid enligt föredraganden
komplikationer som inte utan särskild utredning kunde överblickas och bemästras.
En särskild kommitté borde därför tillkallas för uppgiften (prop. 1975/76:160
s. 74). Föredragandens uttalanden i denna del mötte inle någon erinran under
riksdagsbehandlingen (KU 1975/76:48 och 1976/77:1). Utredningsuppdraget
lämnades till kommunalförelagskommittén som har behandlat frågan i betänkandet
Handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Handlingsoffentligheten har lill
syfte atl utgöra en garanti för rättssäkerhet och för effektivitet i
förvaltningen och i folkstyret. I ett samhälle som värt där den offentliga
makten utgår från folket är det givetvis nödvändigt att allmänheten kan få en
sådan insyn i de allmänna angelägenheterna att det finns underiag för en fri
åsiktsbildning och etl fritt informationsflöde. För denna insyn är rätten att
la del av allmänna handlingar av stor betydelse. De allmänna handlingarnas betydelse
som informationskälla har otvivelaktigt ökat allteftersom stat och kommun i
växande omfattning påtagit sig ansvaret för skilda uppgifter i
samhällsgemenskapens intresse. Offentlighetsprincipens tillämpningsområde har
härigenom kommit att växa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan med fog hävdas att intresset av insyn i offentlig
verksamhet gör sig gällande med likartad styrka oavsett den yttre form som
valts för verksamheten. I takt med att den offentliga förvaltningen har kommit
atl få delvis nya mål, och i högre grad än tidigare inriktas på bl. a.
planering och produktion, har emellertid förvaltningsuppgifter i allt större
utsträckning kommit att läggas pä organ som står utanför det traditionella
myndighetsområdet. I en inte obetydlig omfattning har man härvid valt att för
den offentliga verksamheten använda associationsrältsliga former. Denna utveckling
kan sägas gä i motsatt riktning mot den faktiska utvidgning av
offentlighetsprincipens tillämpningsområde som jag berörde nyss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl staten eller en kommun driver verksamhet i
privaträttslig form eller överlåter en offentligrätlslig uppgift till ett
enskilt rättssubjekt kan ha många olika orsaker. Valet av den privaträttsliga
formen för offentlig verksamhet kan t. ex. ha motiverats av att verksamheten
skall bedrivas i organiserat och permanent samarbete med utomstående
intressenter. Skälet kan också vara att det är fråga om affärsverksamhet eller
annan ekonomisk självbärande verksamhet som inte lämpligen kan ombesörjas av
en myndighet. En snabbare beslutsprocess och det skydd mot insyn och
inblandning utifrån som de privaträttsliga verksamhetsformerna ger kan vara
tänkbara motiv till atl en förvaltningsuppgift har förts över till ett enskilt
rättssubjekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När sädana enskilda organ har fått uppdrag av staten alt
ombesörja<br>
förvaltningsuppgifter kan det synas vara ett naturiigl krav alt allmänhetens<br>
insyn i verksamheten skall vara densamma som om uppgiften handlagts av<br>
en myndighet. Etl av skälen lill alt en uppgift lagts pä ett enskilt organ kan<br>
emellertid som nämnts ibland vara just alt man velat undvika den offent-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lighet som
gäller så snart det är fräga om en myndighels verksamhet. Det Prop.
1986/87:151 föreligger alltså en konflikt mellan den offentlighetsprincip som
bör råda inom den offentliga sektorn och den relativa slutenhet som
kännetecknar privaträttens juridiska personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De praktiska och principiella problem som denna
motsättning innebär bör få sin lösning som resultat av en avvägning mellan
insynsinlresset och de intressen som står mot detta. Nägon sädan avvägning har
emellertid knappast gjorts hittills annat än i enstaka fall. Nuvarande
rättsläge är därför inte resultatet av några överväganden av systematisk natur
utan beror i varje fall till betydande del på slumpen. En sädan ordning kan
inte anses tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den naturliga utgångspunkten, när man överväger vilket
tillämpningsområde offentlighetsprincipen bör ha utanför myndighetssektorn, kan
med hänsyn till principens syfte synas vara att denna bör gälla i allmänna
angelägenheter, oavsett om dessa handhas av myndigheter eller enskilda. Vill
man förverkliga denna grundsats stöter man emellertid på mänga och svårlösta
problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett sådant är att avgöra när en angelägenhet som handhas
av ett enskilt organ skall anses vara allmän till sin karaktär. Det rättsliga
begrepp som det i så fall skulle ligga närmast till hands alt utgå från är
förvaltningsuppgifter, som enligt RF kan anförtros åt enskilda. Begreppet
förvaltningsuppgift är emellertid inte så klart avgränsat att det är möjligt
att använda det som grund för alt ange offentlighetsprincipens
tillämpningsområde. Jag anser nämligen att etl ofrånkomligl krav när det gäller
all utvidga delta område är att det av lagstiftningen tillräckligt klart skall
framgä i vilken utsträckning handlingar som förvaras hos andra än myndigheter
är offentliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan metod att skilja ul allmänna angelägenheter är
den som offentlighetskommittén använde och som byggde pä förhällandet atl
beslut i verksamheten hos det enskilda organet kan överprövas av en myndighet.
Remissbehandlingen av förslaget visade emellertid att inte heller detta är en
framkomlig väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag ser det går det inte atl genom en generell formel
tillräckligt klart skilja ut vilka angelägenheter hos enskilda organ som är
"allmänna" och vilka som inte är det. Inte ens om man använder ett så
pass etablerat och ofta begagnat begrepp som myndighetsutövning för atl
åtminstone fånga de i detta sammanhang mest centrala förvaltningsuppgifterna
uppnår man den tydlighet i avgränsningen som måste eftersträvas. Någon generell
regel som med utgångspunkt i offentlighetsprincipens syfte anger hos vilka
enskilda organ denna princip är tillämplig är alltså inte möjlig. Med den
angivna utgångspunkten blir man därför hänvisad till att från fall lill fall
avgöra om ett visst enskilt organ skall tillämpa offentlighetsprincipen eller
inte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även
bortsett från denna avgränsningsfräga finns det problem förenade<br>
med en ordning enligt vilken vissa enskilda organs handlingar blir tillgäng<br>
liga för allmänheten. Offentligheten förutsätter erfarenhetsmässigt särskil<br>
da administrativa rutiner och för också oundvikligen med sig vissa ökade<br>
kostnader. Att införa en ordning som innebär sådana konsekvenser för etl</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enskilt
rättssubjekt bör inte övervägas utan att man fåren offentlighet som Prop.
1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har någon
praktisk betydelse. Det kan t. ex. vara fråga om ett enskilt organ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som endast i mycket liten omfattning har fått i uppgift
att sköta en offentlig</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angelägenhet,
medan verksamheten till den alldeles övervägande delen är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rent
privat. Det skulle då te sig oproportioneriigt och föga rationellt att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>belasta
ett sädant organ med kostnader för en offentlighet av ringa praktisk</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betydelse
för nägon del av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan vidare finnas sådana fall då det visserligen kan
åberopas principiella goda skäl att göra ett visst enskilt rättssubjekts
handlingar offentliga, men där det skulle vara nödvändigt alt genom sekretessregler
kraftigt begränsa eller rent av i praktiken helt upphäva insynen, Detla skulle
av lätt insedda skäl behöva bli fallet l.ex. i sådana enskilda organ där staten
driver affärsverksamhet i konkurrens med andra privata företag. Det kan också
vara svårt att hos elt enskilt organ hålla isär sådan verksamhet där
offentlighet bör råda från annan verksamhet så att insynsrätten kan fungera i
praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare kan förhållandena vara olika inom skilda sektorer.
Som jag nämnt inledningsvis behandlar jag inte det kommunala området här, men
även pä den statliga sektorn varierar förhållandena mellan förelag som bedriver
affärsverksamhet, handhar kuUurella uppgifter eller utövar offentlig makt mot
enskilda. Ägarförhållandena e.d. kan också vara i hög grad olika. Det ter sig
mera näraliggande med handlingsoffentlighet hos enskilda organ som helt ägs
eller drivs av staten än hos sådana där det statliga inslaget bara är ett bland
en rad andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett skäl mot atl nu införa offentlighet hos elt enskilt
organ kan vara atl organels verksamhet ses över och att det därför är ovisst om
offentlighetsprincipen bör gälla där också i ett längre perspektiv. En
utvidgad offentlighet kan knappast komma i fråga, om man inte kan förutse att
den skall bestå under överskådlig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare etl problem som man måste beakta är att det på
myndighetsområdet finns en mängd regler som bildar den rättsliga bakgrunden
till offentlighetsprincipens tillämpning och som oftast saknar motsvarighet hos
enskilda organ. Jag tänker pä sädana offentligrättsliga regler som föreskrifter
om arkivvård, bestämmelser om förfarandet vid ärendehandläggning, föreskrifter
om straff- och disciplinrätisligt ansvar saml regler om tillsyn genom JO och
JK. Enligt min mening måste man tveka inför tanken atl bygga upp motsvarande
regelsystem för enskilda rättssubjekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De överväganden som jag nu har redovisat har lett mig till
samma<br>
slutsats som kommunalförelagskommittén: en utvidgning av offentlighets<br>
principens tillämpning utanför myndighetsområdet bör inriktas pä de organ<br>
som det framstår som mest angeläget att reglera från offentlighetssyn<br>
punkt, nämligen sädana som handhar myndighetsutövning mot enskilda.<br>
Som jag förut har konstaterat bör frågan om vilka organ som skall omfattas<br>
av en sädan utvidgning avgöras efter en prövning av de specifika förhållan<br>
den som råder på varje särskilt område. Jag vill redan här påpeka att en<br>
sådan utvidgning av offentlighetsprincipen inte i sig innebär att det allmän<br>
na ikläds några nya förpliktelser i fråga om arkivvård. De frågor som<br>
utvidgningen aktualiserar i fräga om arkivläggning, gallring och arkivvård</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>över huvud
taget bör inte tas upp här utan behandlas fristående från detta Prop.
1986/87:151 lagstiftningsärende. Jag har i denna del samrålt med statsrådet
Göransson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har närmast av tidsskäl inte haft möjlighet att
gå vidare men uttalar att det inte finns skäl atl begränsa införandel av
offentlighetsprincipen lill enbart myndighetsutövningsomrädel. För min del har
jag angett att min grundinställning är att offentlighet sä långt möjligt bör
råda i allmänna angelägenheter. Med hänsyn lill de slora svårigheter som är
förenade med att utvidga offentlighetsprincipen utanför myndighetsområdet vill
jag emellertid avvakta erfarenheterna av de förslag jag lägger fram i del
följande innan jag är beredd att överväga någon längre gående utvidgning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall nu gå in något närmare på vilka enskilda organ
beträffande vilka jag anser man nu kan överväga att göra offentlighetsprincipen
tilllämplig. De organ som jag lar upp kan indelas i etl antal huvudgrupper
efter karaktären av den myndighetsutövning som har anförtrotts dem. Jag
behandlar dem under skilda rubriker i del följande. Sist i detta avsnitt berör
jag den lagtekniska utformningen av mina förslag. Jag har beträffande de olika
organen samrålt med de statsråd till vilkas ansvarsområde resp. organ hör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Obligatorisk kontroll genom teknisk provning e. d.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Obligatorisk kontroll (ett begrepp som enligt SFS
1985:1105 har ersatt den tidigare officiella provningen) utförs vid
riksprovplalser och auktoriserade provplatser. Förutom tre statliga
myndigheter, som är riksprovplalser och där offentlighetsprincipen således
redan gäller i dag, finns det fyra aktiebolag i vilka staten har ett
bestämmande inflytande och som i egenskap av riksprovplats svarar för
obligatorisk kontroll. Uppgiften alt fatta beslut om en produkt skall godkännas
för etl visst ändamål eller inte innefattar utan tvekan myndighetsutövning
(prop. 1974:162 s. 17). Hos elt av de bolag som svarar för sådan provning - AB
Svensk Bilprovning - gäller som jag tidigare nämnt offentlighetsprincipen redan
nu. I fräga om de tre övriga bolag som är riksprovplalser anser jag i likhet
med kommittén att AB Statens anläggningsprovning och Apoteksbolaget AB bör
omfattas av offentlighetsprincipen. Några bärande skäl som talar emot detta
ställningstagande har inle framkommit under remissbehandlingen, och de berörda
bolagen har inle heller själva haft något att erinra mot delta. När det däremot
gäller SEMKO, Svenska Elektriska Malerielkontrollanstalten, som är
riksprovplats för elektriskt material, anser jag att det bolaget tills vidare
bör lämnas utanför ett förslag om ökad offentlighet. SEMKO:s verksamhet är
föremål för översyn (jfr Ds I 1986:1). Frågan om offentlighetsprincipen bör
utvidgas till atl omfatta även SEMKO bör därför t. v. få anstå i avvaktan på
resultatet av översynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De auktoriserade provplatser som kan utses enligt lagen
(1985:1105) om obligatorisk kontroll genom teknisk provning m. m. har inte
myndighetsut-övningsuppgifler och bör därför inte omfattas av
offentlighetsprincipen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Viss
likhet med den provning som nu har berörts har den besiktning och<br>
tillsyn som Kungl. Svenska Aeroklubben (KSAK) utför av segelflygplan<br>
med stöd av bestämmelser i luftfartslagen (1957:297, omtryckt 1986:166)</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>m.fl.
författningar. På samma sätt som den obligatoriska kontrollen vid Prop.
1986/87:151 riksprovplalser i princip bör omfattas av offentlighet bör
offentlighet gälla också i besiktnings- och tillsynsärenden hos KSAK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis föreslär jag alltså att
offentlighetsprincipen införs hos AB Statens anläggningsprovning,
Apoteksbolaget AB och KSAK. Den bör gälla beträffande själva besluten i ärenden
om obligatorisk kontroll resp. ärenden om besiktning eller tillsyn och de
andra handlingar som ingår i sädana ärenden. Liksom hos de statliga myndigheter
som har likartad verksamhet och hos AB Svensk Bilprovning finns det behov av
att kunna sekretessbelägga uppgifter om enskildas affärs- och
driftförhällan-den m.m. hos de organ som offentlighetsprincipen således bör
vara till-lämplig på. Jag återkommer senare till hur detla bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördelning av statliga medel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa privalrättsliga subjekt har tillagts uppgiften alt
lill enskilda fördela statligt stöd i olika former. Det föreligger elt starkt
intresse av offentlighet i sådana ärenden där allmänna medel skall fördelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det först gäller sådana organ som fördelar statliga
medel till kulturaktiviteter m.m. eller delar ut statliga stipendier anser jag
i likhet med kommittén och remissinstanserna all oifentlighetsprincipen bör
gälla i sådan verksamhet hos Handelshögskolan i Stockholm, Musikaliska akademien.
Stiftelsen Svensk- norska samarbetsfonden. Föreningen Norden,
Folkbildningsförbundet, länsbildningsförbunden. Svenska institutet i Rom samt
Stiftelsen Svenska institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något behov av sekretesskydd för uppgifter i sådana
ärenden som jag nu nämnt torde normall sett inte föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har för sin del föreslagit att
offentlighetsprincipen skall införas också hos ytterligare några organ som kan
hänföras till denna grupp. Även om goda skäl i och för sig kan anföras för
kommitténs uppfattning anser jag emellertid alt de bör lämnas utanför
regleringen. Jag nämner i del följande de organ som nu åsyftas och anger i
anslutning härtill skälen för mitt ställningslagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen Institutet för rikskonserter kommer att
omorganiseras vilket<br>
innebär förändringar i fråga om dess verksamhetsuppgifier (prop.<br>
1985/86:114). Frågan om offentlighetsprincipens tillämpning hos stiftelsen<br>
bör därför anstå t. v. Det stöd som Sveriges Hantverks- och Industrior<br>
ganisation - Familjeföretagen tidigare har haft om hand för granskning av<br>
gesällprov har numera upphört, och frågan om offentlighet hos organisatio<br>
nen får därmed anses ha fallit. Riksföreningen mot cancer skall enligt<br>
tidigare riksdagsbeslut inte pröva frågor om anslag av statliga medel för<br>
forskning inom föreningens versamhelsområde efter utgången av budget<br>
året 1985/86 (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 578). Riksdagen har emellertid för<br>
budgetåret 1986/87 i stället anvisat medel lill föreningens informations<br>
verksamhet (UbU 1985/86:33 s. 5 och 10). I avvaktan på elt slutligt<br>
ställningslagande om föreningens roll i hithörande frägor bör den lämnas<br>
utanför regleringen. Den verksamhet hos Sveriges exportråd som består i<br>
fördelning av statligt stöd till språkutbildning (Svensk-Franska Språkfon-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den) har marginell betydelse vid sidan av uppgiften att
fördela statligt stöd Prop. 1986/87:151 lill projekt-export. Endast om denna
senare verksamhet omfattas av offentlighet, bör språkutbildningsstödet bli
föremål för allmän insyn. Jag återkommer strax till den senare frågan. Det stöd
som Sveriges författarförbund förmedlar till författare och översättare äger
samband med utformningen av biblioteks- och talboksersättningen. Den frågan
övervägs f n. av upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02) som kan komma att föreslå
andra grunder för utgivandet av sådan ersättning. Denna verksamhet bör därför
inte t. v. omfattas av offentlighetsprincipen. Svenska Riksteaterns befattning
med frågor om statsbidrag lill finsk amatörteaterverksamhet i Sverige kan
väntas bli föremål för omprövning inom regeringskansliet. Också denna
verksamhet, som utgör en mycket liten del av Riksteaterns uppgifter, bör därför
nu lämnas utanför regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det härefter gäller fördelning av allmänna medel i
form av statligt stöd till näringslivet har sädana uppgifter anförtrotts en rad
enskilda juridiska personer. De medel som fördelas pä detta sätt uppgår
ärligen till avsevärda belopp och intresset av insyn i verksamheten gör sig i
många fall starkt gällande. 1 likhet med kommitténs och remissinstanserna anser
jag därför i princip att det finns goda skäl all vidga offentlighetsprincipen
till de enskilda organ som sysslar med denna form av stödverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissbehandlingen av kommitténs förslag har emellertid
gett vid handen att behovet av sekretess hos de berörda organen gör sig
gällande med betydligt större styrka än vad kommitténs undersökningar syntes
utvisa. Hänsynen lill enskildas affärsintressen skulle således, hos samtliga de
organ som utredningen i denna del föreslagit omfattade av
offentlighels-principen, innebära att man måste införa en mycket långtgående
sekretess. Denna skulle medföra atl offentligheten skulle begränsas kraftigt
eller rent av upphävas hell. I enlighet med vad jag tidigare har anfört bör del
inle ifrågakomma att införa offentlighetsprincipen i sådana fall där man redan
pä förhand kan se all detta inte skulle fä någon praktisk betydelse. I motsats till
kommittén är jag därför inte beredd alt förorda att offentlighetsprincipen
skall gälla i sädan verksamhet som avser statligt stöd till näringslivet och
som bedrivs av AB Svensk Exportkredit, Bokbranschens Finansieringsinstitut AB.
Fonden för industriellt samarbete med u-länder. Fonden för industriellt
utvecklingsarbete. Fonden för Svenskl-norskt industriellt samarbete.
Norrlandsfonden, de regionala utvecklingsfonderna och Sveriges exportråd. När
det gäller del stöd och de bidrag som i marknadsreglerande syfte fördelas på
jordbrukets och fiskels områden av åtta fristående regleringsföreningar anser
jag i likhet med kommittén atl dessa föreningar utan beaktansvärda olägenheter
kan omfattas av mitt förslag. Offentlighetsprincipen bör således införas i den del
av föreningarnas verksamhet som består i förmedling av statligt stöd. När det
gäller föreningarnas rent affärsdrivande verksamhet föreslår jag däremot ingen
förändring. De föreningar som omfattas av mitt förslag är Föreningen för
mejeriprodukter. Svensk kötthandel, Sveriges oljeväxlintressenter, Sveriges
potatisintressenler. Svensk sockerhandel. Svensk spannmålshandel och Svensk
ägghandel saml Svensk fisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns behov av sekretess i den verksamhet som sålunda
bör omfattas</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av offentlighetsprincipen. Jag återkommer till hur detla
bör tillgodoses.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen Samhällsförelag skiljer sig i viss mån från de
hittills nämnda Prop. 1986/87:151 organen som ger statligt stöd i olika former.
Stiftelsen fungerar som etl slags moderbolag till regionala stiftelser för
skyddat arbete genom att ha tillsyn över dessa och fördela anslag till deras
verksamhet. Enligt min mening är del olämpligt atl behandla stiftelserna i
"koncernen" på olika sätt från offentligheissynpunkt. Behovet av
sekretess i den affärsverksam-hel som bedrivs är påtagligt, och del har inte
föreslagils atl offentlighet skulle införas i de regionala stiftelserna. Enligt
min mening talar därför övervägande skäl för att offentlighetsprincipen inle
bör göras tillämplig på Stiftelsen Samhällsförelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det slutligen gäller del statliga stöd som genom de
erkända arbetslöshetskassorna förmedlas till de arbetslösa finns det
principiella skäl som talar för en utvidgad offentlighetsprincip. Främst med
hänsyn till det sekretessbehov som kan förutses uppstå och till praktiska skäl
- närmast kassornas organisation på lokal nivå - anser jag emellertid att man
bör avstå från alt låta offentlighetsprincipen omfatta de erkända arbetslöshetskassorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om statligt reglerade anställningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa enskilda organ skall beträffande sin personal
tillämpa lagen (1976:600) om offentlig anställning, bl. a. i frägor som rör
avskedande, disciplinpåföljd, avstängning, åtalsanmälan och läkarundersökning.
När del berörda organet fattar beslut i sådana ärenden blir det fråga om myndighetsutövning.
Det finns inga beaktansvärda skäl mot atl införa offentlighet i dessa fall. I
likhet med kommittén och remissinstanserna anser jag därför att Nordiska
museet, Sveriges tekniska museum och Svenska språknämnden ber omfattas av en
utvidgad offentlighetsprincip. Detsamma gäller andra enskilda organ som har
statligt reglerade anställningar, främst vissa skolor med enskild huvudman (jfr
12 kap. 9 § skollagen 1985:1100). Dessa är riksinlernatskolor, skolor som
omfattas av privatskolförordningen (1967:270), tvä lanthushållsskolor
(Vackstanässkolan och Apelrydsskolan), Bergsskolan i Filipstad och vissa
fristående särskolor samt folkhögskolor som omfattas av
folkhögskoleförordningen (1977:551). Vidare bör av samma skäl Stockholms internationella
freds-forskningsinstitut (SIPRI), Stiftelsen WHO Collaborating Center on International
Drug Monitoring samt Skogs- och lantbruksakademien omfattas av
offentlighetsprincipen. Liksom i myndigheternas personaladministrativa
verksamhet finns det ell visst behov av sekretess i de nu avsedda fallen. Jag
återkommer till denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utseende av offentliga funktionärer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befogenheten att utse ledamöter i styrelserna för vissa
myndigheter har<br>
anförtrotts elt flertal organ utanför den statliga och kommunala förvalt<br>
ningsorganisationen. Denna uppgift innefattar myndighetsutövning. Detta<br>
talar i och för sig för insyn i verksamheten. Å andra sidan kan man inte<br>
bortse ifrån att uppgiften att utse en styrelseledamot ofta är en mycket</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>begränsad del av det berörda organets hela verksamhet. Om
organet inte i Prop. 1986/87:151 övrigt har anförtrotts offentligrättsliga
uppgifter, bör det som jag tidigare har framhållit inte komma i fräga att
ålägga organet alt tillämpa offentlighetsprincipen för en marginell del av
verksamheten. Till skillnad frän kommittén menar jag således att följande
organ bör lämnas utanför en utvidgning av denna princips tillämpningsområde:
arbelstagarorganisalioner. Föreningen svenska tecknare. Föreningen Sveriges
konsthantverkare och industriformgivare. Konstnärernas riksorganisation,
Svenska fotografers förbund och Sveriges författarförbund (jfr vad som tidigare
sagts under fördelning av statliga medel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om belygssällning m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom det enskilda utbildningsväsendet förekommer inslag
som kan anses utgöra myndighetsutövning mot elever, t. ex. betygssättning och
beslut om disciplinära åtgärder. Det är i viss mån oklart vilka beslut i de
enskilda skolornas verksamhet som får anses innefatta myndighetsutövning. F. n.
pågår inom regeringskansliet en översyn av vissa författningar som har
anknytning till det enskilda utbildningsväsendet. Jag anser för min del att
frågan om offentlighetsprincipens utvidgning inom detla område lämpligen bör
behandlas i samband med den översynen. Jag avstår därför från all i delta
lagstiftningsärende lägga fram förslag som rör myndighetsutövning mot elever i
de enskilda skolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslui om medlemsskap m. m. i offenlligrättsliga
korporationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I befogenheten alt besluta om medlemsskap i vad kommittén
har betecknat som offentligrättsliga korporationer samt om disciplinåtgärder
beträffande deras medlemmar ingår moment som kan ses som former av myndighetsutövning.
De organ som enligt kommittén bör omfattas av offentlighetsprincipen är i
detta sammanhang Sveriges advokatsamfund, Stockholms fondbörs och de erkända
arbetslöshetskassorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med kommittén anser jag myckel tala för alt
handlingar som rör inträde i eller uteslutning ur advokatsamfundet eller som
rör dess disciplinära verksamhet bör vara underkastade den insyn som
offentlighetsprincipen innebär. Samfundet har emellertid motsatt sig
kommitténs förslag. De skäl som samfundet har åberopat är visserligen
beaktansvärda men knappast starkare än de som i regel kan anföras mot en
tillämpning av offentlighetsprincipen, Ä andra sidan hyser jag ändå tvekan
inför tanken på alt förorda kommitténs förslag. De regler som f. n. ger
sekretess hos JK och högsta domstolen och som del skulle ligga närmast lill
hands atl göra tillämpliga också hos samfundet, om offentlighetsprincipen skall
gälla där, ger knappast elt tillräckligt skydd för uppgifter om advokater. En
längre gående sekretess skulle därför vara motiverad. Den skulle emellertid
minska värdet av en utvidgning av offentlighetsprincipen. Vidare finns det
under alla förhållanden en risk för alt det underlag som disciplinnämnden
skulle ha tillgång lill i sina ärenden skulle bli sämre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En minskad effektivitet i samfundets tillsyn över
advokatkåren skulle i</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>så fall
bli följden. Detta vore en mycket olycklig effekt. Min samlade Prop.
1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bedömning
blir därför atl jag inle vill tillstyrka kommitténs förslag i denna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande fondbörsen delar jag kommitténs åsikt all
huvuddelen av verksamheten får anses vara av sådan arl som ligger myndighetsutövningen
mycket nära, vilket talar för den insynsmöjlighet som offentlighetsprincipen
erbjuder. Häremot står alt behovet av sekretessreglering kan förutses bli
mycket långtgående om den väsentliga börsetiska funktion som börsstyrelsen
utövar skall kunna upprätthällas med full effektivitet. Jag har därför stannat
för att inte lägga fram något förslag som berör fondbörsen. 1 samband med att
ändringar i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs kan komma att aktualiseras
i framtiden kan frågan emellertid las upp pä nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med mina överväganden om en vidgad insyn hos
organ som sysslar med stödgivning uttalade jag mig mot att
offentlighetsprincipen skulle omfatta de erkända arbetslöshetskassorna. Det bör
då inte heller komma i fråga att tillämpa principen i den del av kassornas
verksamhet som rör medlemskap i dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lagtekniska utjörmningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagtekniskt kan de förslag som jag för fram lämpligen
genomföras genom alt området för den utvidgade handlingsoffentligheten anges i
sekretesslagen pä i princip samma sätt som nu görs i 1 kap. 8 §. Detta bör ske
i form av en bilaga till lagen av i stort sett det slag som kommittén har
förordat. Någon särskild ny lag behövs dä inte. Vidare anser jag till skillnad
frän kommittén att man inte behöver göra nägon erinran i 2 kap. TF om att
allmänna handlingar kan finnas hos också andra organ än myndigheter (jfr prop.
1975/76:160 s. 135). Inte heller är jag beredd att tillstyrka kommitténs
förslag om en särskild straffbestämmelse i fråga om den som uppsåtligen eller
av grov oaktsamhel underlåter alt lämna ut en allmän handling enligt de nya
reglerna. Jag har inle blivit övertygad om det praktiska behovet av en sådan
bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del behov av sekretess hos andra organ än myndigheter som
uppstår, om handlingsoffentlighet införs hos dessa organ, bör tillgodoses genom
kompletteringar av bestämmelserna i sekretesslagen. I vissa fall behövs dock
inle några sädana tillägg. En konsekvens av den reglering som jag sålunda
förordar blir att inte bara handlingssekreless kommer att gälla hos de enskilda
organen utan också en motsvarande tystnadsplikt. Min grunduppfattning, som jag
redan här vill redovisa, är att sekretessen hos de enskilda organen i princip
bör vara densamma som hos myndigheter med motsvarande verksamhet. Detsamma bör
gälla i fräga om meddelarfriheten. Jag återkommer till dessa frägor i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
justitiedepartementet upprät<br>
tals förslag till</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i tryckfrihetsförordningen,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i regeringsformen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i sekretesslagen (1980:100),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
upphävande av lagen (1981:485) om förbud mot spridning av filmer och videogram
med våldsinslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen bör fogas till regeringsprolokollet i detla
ärende som bilaga 7.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Förslaget till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget indelas TF i två avdelningar, en första
avdelning som omfattar regleringen för de tryckta skrifterna, alltså TF:s
nuvarande lill-lämpningsområde, och en ny andra avdelning som innehåller
bestämmelser om de andra medierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra avdelningen innehåller tio kapitel. Systematiken
är i stort sett densamma som i första avdelningen. 15 kap. motsvarar 1 och 3
kap. och 16 kap. 4 och 6 kap. I 17, 18 och 19 kap. finns de bestämmelser som
motsvarar 5, 7 resp. 8 kap. Föreskrifterna i 20 kap. avser samma ämnen som 9
och 10 kap. I 21-24 kap. finns bestämmelser som svarar mot </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14 kap. Någon motsvarighet till 2
kap. är inte aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya andra stycket skall i första hand bevara det
enhetliga ansvar som nu gäller när innehållet i en dagstidning eller annan
periodisk skrift distribueras också i form av en radio- eller kassettidning.
Enligt lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar är utgivaren för den
tryckta föriagan ansvarig även för den version som sprids genom radiosändning i
etern eller via tråd eller i form av en ljudupptagning. Som förlaga för
radiotidningar får enligt lagen om radiotidningar förekomma allmänna nyhetstidningar
som trycks, har dagspresskaraktär och ges ut här i landet (1 § första stycket
3). Förlaga för en kassettidning kan vara vilken periodisk skrift som helst,
som ges ut här i landet (1 § andra stycket lagen om ansvarighet för radio-och
kassettidningar).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom radio- och kassettidningar sprids genom eter-
eller irädsänd-ning eller genom ljudupptagningar skulle enligt de nya
grundlagsreglerna om utgivarskap som jag föreslår (17 kap. TF) en särskild
utgivare behöva utses för sädana versioner av en periodisk skrift, om inga
särbestämmelser meddelas. Genom den regel som finns i förevarande lagrum uppnäs
alt ansvaret enligt grundlag skall falla på utgivaren för den tryckta föriagan.
Därmed hålls också rätten alt bestämma över vad som publiceras samlad hos
utgivaren för den periodiska skriften (5 kap. 3 § TF).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeln
innebär att en föriagetrogen version av en periodisk skrift som<br>
sprids på något av de sätt som anges i paragrafen skall behandlas pä samma</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sätt som en bilaga till den tryckta skriften. Den skall
följaktligen anses som Prop. 1986/87:151 en del av iryckalstret och omfattas av
det skydd som TF ger periodiska skrifter. De bestämmelser som finns i 1-14 kap.
TF skall alltså tillämpas på programmet eller upptagningen i fräga. Några
särskilda tolkningsproblem bör inte uppkomma med denna ordning. Det kan
anmärkas alt begreppet utgivning i t. ex. 1 kap. 6 S och 9 kap. 3 § får anses
avse sändningen av programmet eller utlämnandet av upptagningen för spridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I etl avseende gäller dock ell avsteg från TF:s
tryckfrihelsrätlsliga principer. Del gäller etableringsfriheten. Etersändningar
för distribution av periodiska skrifters innehåll kan inte ske helt fritt.
Ordningen i radiotrafiken kräver ett tillståndssystem. Spridning genom tråd
bör kunna ske under samma förutsättningar som i övrigt gäller för
trådsändningar. Lagtexten innehåller därför en hänvisning lill reglerna om krav
pä tillstånd i 16 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avfatlningen av lagtexten ger principen om samlat ansvar
för periodiska skrifter och på annat sätt än genom tryck spridda versioner av
dessa elt vidare giltighetsomräde än det som gäller i dag. Det sker genom att
principen görs tillämplig på spridning av innehållet i alla slags periodiska
skrifter genom eter- eller trådsändningar, även sådana som saknar
dagstidnings-karaktär. 1 fråga om radiolidningar kommer den vidare att gälla
oavsett om det finns sändningstillstånd eller inte. Inle heller krävs att det
är fråga om version som är avsedd för synskadade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ och 2 §§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringarna är huvudsakligen redaktionella. Syftet med att
ändra lagtexten är alt förebygga missförstånd, som ansetts kunna uppslå med
den gällande lydelsen (jfr SOU 1983:70 s. 324). Som nu anges i lagen
(1977:1016) med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område
föreskrivs il § atl en utländsk ägare skall ha hemvist här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i andra stycket om att ändring av
utgivningsplanen eller utgivningsorten skall anmälas är ny. Som YFU har påpekat
behövs den för alt göra anmälningsskyldigheten enligt 5 § verkningsfull.
Avsaknaden av en sädan regel framstår som en uppenbar lucka i den nuvarande
regleringen. Anmälningsskyldigheten straffsanklioneras i 14 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom det nya första stycket straffbeläggs underlåtenhet
att enligt 8 § anmäla ändring av ulgivningsorten eller utgivningsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bötesskalans maximum anges i paragrafens båda stycken till
1 000 kr. i<br>
enlighet med vad som uttalades vid tillkomsten av den nuvarande lydelsen<br>
av 25 kap. 1 § andra stycket brottsbalken (prop. 1980/81:38 s. 16). Sedan<br>
minsta bötespåföljd enligt brottsbalken numera höjts till 50 kr. (SFS<br>
1980:1133) kan angivelsen av bötesminimum i TF slopas.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 kap.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringen innebär att bötesskalan enligt första stycket
justeras på samma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sätt som 15 kap. 14 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad som har sagts i den allmänna
motiveringen (avsnitt 3.6.1) har uppdelningen av iryckfrihelsbrotten i
otillåtna yttranden och otillåtna offentliggöranden slopats. Av praktiska skäl
anges tryckfrihetsbrotten dock fortfarande i tvä paragrafer (4 och 5 §§), av
vilka den senare avser enbart sådana brott som tidigare betecknades otillåtna
offentliggöranden. Kravet atl gärningarna skall vara straffbara enligt vanlig
lag framgår nu redan av 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket 1 har ordningsföljden mellan brotten
ändrats så att den blir densamma som i den nya lydelsen av 4 §. Motiven lill
det nya tredje stycket finns i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.7.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I broltskalalogen har arbetats in de brott mot rikets
säkerhet som f. n. utgör otillåtet offentliggörande enligt 7 kap. 5 § 1. Skälen
för denna ändring redovisas i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.6.5. De
brott som avses är spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och
vårdslöshet med hemlig uppgift. Vidare har broltsbeskrivningarna för brotten
landsförräderi och landssvek kompletterats så att de omfattar även de moment
som kan vara otillåtet offentliggörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några av brottsbeskrivningarna har anpassats till den nya
lydelse vissa ansvarsbestämmelser i BrB erhållit i samband med lagstiftningen
om disciplinförseelser av krigsmän m. m. (prop. 1985/86:9, JuU 24, rskr. 213,
SFS 1986:645). Det gäller brotten landsförtäderi, landssvek, ryktesspridning
till fara för rikets säkerhet och uppvigling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa redaktionella ändringar har gjorts beträffande
brotten hets mot folkgrupp och förtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I brottskatalogen har också tagits in del nya brottet
olaga våldsskildring i den del det avser bilder i tryckta skrifter. Jag har
utförligt redogjort för denna ändring i avsnitt 3.6.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De olika brottens ordningsföljd har också modifierats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringarna har behandlats i den allmänna motiveringen,
avsnitt 3.6.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ullrycket "därmed jämförbart förhållande" syftar
på de personer som i</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sekretesslagen behandlas
som offentliga funktionärer därför att de organ Prop. 1986/87:151 där de är
verksamma där jämställs med myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
och 8 §§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna
är av redaktionell natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
och 6 §§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
dessa ändringar hänvisas till den allmänna motiveringen, avsnitt 3.8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:311.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
avdelningen 15 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitlet
är det första i den nya avdelning av TF som föreslås behandla andra offentliga
framställningar än tryckta skrifter. I delta kapitel finns bestämmelser som
motsvarar 1 och 3 kap TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>/ </span></i></b><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket anger de medier som omfattas av det nya grundlagsskyddet. Som gemensam
beteckning på dessa används i enlighet med YFU;s förslag termen offentliga
framställningar (jfr 5 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
överensstämmelse med vad YFU har föreslagit används beteckningarna eter- och
trädsändning för sådana sändningar som i dagligt tal avses med radio och TV.
Deparlementsförslaget överensstämmer vidare med YFU:s förslag så till vida att
nya medier som text-TV och telefaksimil blir hänförliga under eter- och
irådsändningar (jfr den allmänna motiveringen, avsnitt 3.5). I den mån
telefaksimil används för förlagetrogen distribution av periodiska skrifter,
blir framställningsformen hänföriig under 1 kap. 7 § andra stycket TF. I andra
fall där tekniken används som massmedium blir sändningarna att anse som offentliga
framställningar enligt 5 § i detla kapitel. Av 5 § följer också all teledata
inle omfattas av det nya grundlagsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundlagen
innehåller inle någon definition av begreppen etersändning och trådsändning
(jfr SOU 1983:70 s. 294). Vad som avses med eiersänd-ning är det som i
radiolagen f. n. benämns radiosändning, dvs. "ljud, bild eller annat
meddelande som sänds med hjälp av elektromagnetiska vågor vilkas frekvenser äro
lägre än 3 000 gigaherlz och vilka utbreda sig i rymden utan särskilt anordnad
ledare". Termen elersändning har valls därför alt radiosändning i det
allmänna språkbruket har kommit att beteckna endast den traditionella
(Ijud-)radion, lill skillnad från TV. Användningen av termen utesluter inte
alt radiolagens beskrivning av vad som avses med radiosändning jämkas något som
ett resultat av pågående utredningsarbete i ämnet (jfr avsnitt 2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
trådsändning menas detsamma som avses med samma term i radio-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagen: "ljud, bild
eller annat meddelande som sänds med hjälp av eleklro- Prop. 1986/87:151
magnetiska vågor vilka äro bundna vid särskilt anordnad ledare". Atl
endast sädan användning av trådmedier som kan anses som massmedial faller under
grundlagsreglerna framgår av 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>YFU
har i sitt grundlagsförslag begagnat termerna ljudupptagning och upptagning av
rörliga bilder. Den av utredningen föreslagna lagtexten anger dock inle närmare
vad som avses med dessa uttryck. Enligt utredningens motiveringar åsyftas med
"ljudupptagning" grammofonskivor och ljudkassetter och med "upptagning
av rörliga bilder" filmer, videokassetter och videoskivor.
Deparlementsförslaget är inte avsett alt avvika från vad YFU har föreslagit.
Emellertid används genomgående termen film i stället för begreppet upptagningar
av rörliga bilder. "Film" är etl kortare och enklare uttryck än
"upptagningar av rörliga bilder" och därför bättre lämpat för
användning i lagtext. I tredje stycket anges därför att det som sägs om film i
TF avser även andra upptagningar av rörliga bilder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket anges del nya grundlagsskyddels syfte genom en hänvisning till
tryckfriheten, vars ändamål i 1 kap. 1 § andra stycket förklaras vara
"säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>2</span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Friheten
atl anskaffa och lämna meddelanden för publicering i de skyddade medierna är
densamma som när del gäller tryckta skrifter. Lagtexten har avfattats som en
hänvisning lill motsvarande regler i 1 kap. De personer till vilka den som
vill lämna ell publiceringsmeddelande kan vända sig skall följaktligen svara mot
beskrivningen i 1 kap. 1 § tredje stycket. Till skillnad frän program i eter-
och irådsändningar torde filmer och ljudupptagningar sällan produceras vid
något som kan betecknas som en redaktion. Det innebär alt den krets lill
vilken meddelanden kan lämnas för publicering i sådana framställningar blir
mera begränsad. I denna del överensstämmer departemenlsförslagel med YFU:s
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang finns anledning alt beröra etl beslut av JO den 14 december
1984 med anledning av klagomål från Svenska journalistförbundet m.fl. (dnr
759-1984 och 1029-1984). JO har pekat på ett par punkter där de nu gällande
reglerna om friheten atl anskaffa uppgifter och underrättelser för publicering
kan anses lämna utrymme för ovisshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fråga som JO främst har aktualiserat gäller huruvida straff får<br>
dömas ut om någon har fotograferat elt objekt som skyddats från sådan<br>
avbildning genom ett förbud enligt lagen (1940:358) med vissa bestämmel<br>
ser till skydd för försvaret m. m. (skyddslagen) och fotograferingen har<br>
skett i publiceringssyfte men utan att fotografen har gjort sig skyldig till
ett<br>
brott som avses i 7 kap. 3 § andra stycket TF. I 7 kap. 3 § andra stycket<br>
avses vissa grova brott mot rikels säkerhet när de begås genom anskaffan<br>
de av uppgifter för publicering. I sådana fall får enligt lagrummet straff<br>
dömas ul i överensstämmelse med vanlig lag. I de andra fallen beror<br>
möjligheten atl inskrida med straff på om TF i övrigt medger det. I I kap.<br>
9 § 3 TF förklaras att vad i lag är stadgat om ansvar och ersättningsskyldig-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>het som avser det säii pä
vilket uppgift eller underrättelse anskaffats gäller Prop. 1986/87:151 utan
hinder av TF:s regler i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
har fäst uppmärksamheten pä all fotografering inte i sig är någonting olagligt
och alt elt brotl i de diskuterade fallen kommer lill stånd först genom alt den
fotograferande bryter mot elt förbud enligt skyddslagen. Straffet gäller med
andra ord inte enbart del sätt på vilket det som är avsett för publicering anskaffas
utan har också etl samband med att anskaffandet gäller en viss typ av
uppgifter. Detta skulle enligt JO kunna ges den betydelsen att straff inte kan
komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
har dock också konstaterat atl mycket talar för att del enligt 1 kap. 9 § 3 TF är
möjligt att döma till straff i de diskuterade fallen men att ett bindande
avgörande av den frågan kan meddelas endast av allmän domstol. För min del är
jag benägen atl instämma i det av JO;s två tolkningsalternativ som innebär atl
del är fråga om ett sådant fall som avses i 1 kap. 9 § 3 TF, vilket också
förefaller ge den sakligt sett rimligaste lösningen. Givelvis får förevarande
paragraf anses ha samma innebörd. Tillräcklig anledning saknas därför att nu ta
upp reglerna om friheten att anskaffa uppgifter och underrättelser för
publicering till förnyat övervägande i lagsliflningssammanhang. Det kan
tilläggas att skyddslagen f. n. ses över av utredningen (Fö 1982:03) om
tilllrädesskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första stycke innehåller förbudet mot censur och andra hindrande åtgärder i
fräga om de skyddade medierna. Det har utformats efter förebild av 1 kap. 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket öppnar den möjlighet till lagstiftning om förhandsgranskning som jag
har förordat i avsnitt 3.6.2 i fråga om offentlig förevisning av filmer och
videogram. Det ges härigenom utrymme för förhandsgranskning enligt
biografförordningen. Säsom har framhållits i den allmänna motiveringen skall
lagstiftning om sådan granskning vara underkastad reglerna i 2 kap. 12 §
andra-femle styckena och 13 § RF. Med offentlig förevisning avses i förevarande
paragraf sådana förevisningar som riktar sig till en öppen krets, såsom är
fallet framför allt vid offentliga tillställningar eller allmänna sammankomster
(jfr prop. 1984/85:116 s. 14).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en offentlig förevisning av en film eller etl videogram e. d. sker med<br>
hjälp av en eter- eller trådsändning är andra stycket tillämpligt under<br>
förutsättning alt det inte är fråga om ett program som sänds till en större<br>
allmänhet utan atl det huvudsakliga syftet är att del skall spridas just i form<br>
av offentlig förevisning. Det betyder atl rundradiosändningar enligt den<br>
terminologi som har föredragits i prop. 1985/86:109 om ändringar i radiola<br>
gen m.m. och som har tillstyrkts i KU 1986/87:6 inle omfattas av undanta<br>
get från censurförbudel. Inte heller faller under andra stycket program i<br>
sändningar från satelliter i fast trafik annat än om de är avsedda alt nå<br>
allmänheten just genom offentlig förevisning. Trådsändningar till bostäder<br>
enligt 5 § andra stycket eller 5 a § radiolagen i den avsedda nya lydelsen av<br>
dessa paragrafer eller enligt lagen om lokala kabelsändningar faller likaså</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utanför
tillämpningsområdet för andra stycket. Riksdagens beslut med Prop.
1986/87:151 anledning av prop. 1985/86:109 väntas inom kort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den närmare avgränsningen av området för
förhandsgranskning får ske i vanlig lag inom det utrymme som denna paragraf
lämnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom hänvisningarna till 1 kap. 3 och 4 §§ kommer den
tryckfrihetsrältsliga exklusiviietsregeln och instruktionen för prövningen av
tryckfrihetsmål och annan tillämpning av TF att gälla också i fråga om de
medier som skyddas av reglerna i andra avdelningen. Detsamma gäller
föreskriften i 1 kap. 4 § andra stycket TF om att hänsyn vid påföljdsbestämning
skall las lill rättelse av oriktiga uppgifter (jfr avsnitt 3.2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som etl komplement lill motsvarigheten till 1 kap. 4 §
första stycket TF i YFU:s förslag förordade utredningen, alt en bestämmelse
skulle införas i YGL och TF om alt samma förhållningssätt som den nuvarande
instruktionen ger anvisning om skall iakttas i vanliga brottmål där
gärningsmannen har handlat i syfte alt tillgodose dessa grundlagars ändamål.
Avsikten med bestämmelsen var att ge de rätlstillämpande organen etl
uttryckligt stöd för att i sådana mål beakta yttrandefrihets- och
informalionsinlressena. Det ansågs betydelsefullt inte minst när del gäller
demonstrationer och sammankomster liksom i fråga om teaterföreställningar och
utställningar som saknar utgivare (SOU 1983:70 s. 197).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget mottogs relativt positivt av remissinstanserna
och tillstyrktes av de flesta av dem som tog upp frågan. Bl. a. RÅ var dock
negativ. RÅ menade att ett påbud i grundlag om att ett specifikt intresse
generellt skall beaktas i alla brottmål oberoende av eljest tillämpliga stadganden
borde underkastas mer noggranna överväganden. Vidare ansåg RÅ att det var
ovisst om bestämmelsen var tänkt som en straffrihelsgrund eller
slraffmät-ningsregel. Slutligen anförde han all del ur legaliteissynpunkl fanns
skäl alt motsätta sig denna typ av regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn lill bl. a. vad RÅ anfört föreslås inle atl
instruktionen skall utvidgas lill att omfatta även övriga brottmål. Domstolarna
har ju alltid möjlighet att vid straffmätningen la hänsyn till all den
tilltalade i sitt handlande har styrts av angelägna motstående intressen.
Brottsbalken innehåller f.ö. också en särskild bestämmelse som ger möjlighet
att ådöma lindrigare straff än vad som stadgats för brottet, om del finns
synnerliga skäl till detla (33 kap. 4 §). I sammanhanget kan nämnas atl högsta
domstolen i en dom (NJA 1985 s. 893) som gällde brott mot upphovsrältslagen
begånget i en tryckt skrift behandlat fallet alt ett yttrandefrihets- och
informationsinlresse står mot etl upphovsrättsligl intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen anger vad som avses när grundlagen talar om
offentliga fram<br>
ställningar, jfr 1 §.<br>
Första stycket klargör vid vilken tidpunkt en framställning skall anses</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vara
offentlig. Därefter är den en offentlig framställning. Stycket motsva-
Prop. 1986/87:151 rar I kap. 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentliggörandet har betydelse framför allt som
utgångspunkt för del allmännas möjligheter att ingripa mot en framställning.
Innan offentliggörande har skett får det allmänna inte vidta några åtgärder
mot en framställning i andra fall än som avses i 3 §. Förslaget överensstämmer
i sak med vad YFU har föreslagit (jfr SOU 1983:70 s. 11,293).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket anger vad som avses med program i eter- och
Irådsändningar. Genom definitionen fastläggs för del första att allt innehåll
i en sändning omfattas av grundlagens skydd, dvs. även s. k. enkla meddelanden,
som enligt den nu gällande radiolagsliftningen till största delen faller
utanför skyddsreglerna (1 § radiolagen och 1 § radioansvarighetslagen, jfr SOU
1983:70 s. 294).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare framgår av andra stycket att grundlagsskyddet för
program avser endast sådana sändningar som riktas till allmänheten och som är
avsedda atl tas emot av denna med tekniska hjälpmedel. Genom denna beskrivning
särskiljs de sändningar som omfattas av grundlagsskyddet från andra på två sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det första är att sändningarna skall riktas till
allmänheten. Därmed menas att den sändande utan särskild begäran från
mottagaren riktar sändningen till vem som helst som önskar ta emot den. Det
typiska fallet är givetvis rundradiosändning genom etern. En sådan sändning kan
tas emot av alla som skaffar sig en mottagare. Pä etl i princip likartal sätt
riktas trådsända radio- och TV-program lill allmänheten. I båda fallen är det
den som sänder som svarar för den huvudsakliga aktiviteten. Mottagaren varken
kan eller behöver påverka sändningen. Hans medverkan begränsas till att koppla
på mottagarapparalen och välja kanal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna egenskap skiljer de typiska rundradiosändningarna
från vissa andra tillämpningar av tekniken för eter- och Irådsändningar som på
senare år har fält allt större aktualitet. Med den snabba utvecklingen på
datateknikens område och bättre teletekniska hjälpmedel har nya sätt all
förmedla information blivit möjliga. Som nämnts i den allmänna motiveringen
(3.5) kan sådant som lidtabeller, prisuppgifter och adresser antas komma i
fråga för spridning genom sändningar från databaser i s. k. teledata. En sådan
teknik kan dock i princip användas för alt förmedla meddelanden av vilket
innehåll som helst. Sändningar av det nu berörda slaget skiljer sig frän de
typiska rundradiosändningarna genom att den som önskar ta del av sändningen
själv tar kontakt med sändaren och begär en viss information. Han har på så
sätt en möjlighet atl påverka sändningen genom att välja bland olika
meddelanden som samtidigt är tillgängliga för honom hos samma källa. Del kan
inte sägas att en sändning som på detta sätt styrs av mottagaren riktas till
allmänheten pä samma sätt som en rundradiosändning. Den faller därför utanför
grundlagens tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del andra kännetecknet på sändningar som omfattas av
grundlagsskyd<br>
det är alt de är avsedda att tas emot av allmänheten med tekniska hjälpme<br>
del. Härigenom särskiljs de skyddade sändningarna från andra som också<br>
kan begagna eter- eller irådsändningsteknik men inte har sådan karaktär av<br>
massmedium atl de behöver skyddas av elt detaljerat grundlagssyslem</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med
utgivaransvar. Här åsyftas t. ex. användning av högtalaranläggningar Prop.
1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pä
estrader och idrottsarenor och användning av TV-monitorer för all en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eslraddeball
eller etl scenframträdande skall kunna följas av en publik</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>också
utanför det rum där framträdandet äger rum. I sådana sammanhang</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan
tekniken för eter- och trådsändningar komma lill användning utan att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mottagaren
själv behöver begagna något tekniskt hjälpmedel för atl kunna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppfatta
vad som sänds. Av lagtexten framgår att sändningar som inte är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avsedda
atl tas emot av var och en med egna tekniska hjälpmedel faller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utanför
tillämpningsområdet för del nya grundlagsskyddet. Del kan gälla</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>t. ex.
överföringar av sportevenemang till särskilda visningslokaler på en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>annan ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De framställningsformer som närmast berörs av
gränsdragningen mellan grundlagsskyddade sändningar och sådana som faller
utanför skyddet är som YFU har anfört lexl-TV, teledata och telefaksimil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del sätt pä vilket text-TV används, som etl komplement
lill vanlig TV, svarar mot villkoren för grundlagsskydd enligt denna paragraf.
I enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen följer denna
framställningsform alltså principerna för grundlagsskydd i TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som nyss har antytts är användningen av teledata olik de
typiska rundradiosändningarna när det gäller mottagarnas medverkan. Sändningar
i den framställningsformen faller därför utanför grundlagens skyddssystem. Delta
gäller också när lexl-TV fungerar som teledata (se avsnitt 3.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller telefaksimil kan den tekniken tänkas komma till
användning på skilda sätt. I den mån det blir fråga om distribution av
förlagetrogna versioner av periodiska skrifter faller framställningsformen
under I kap. 7 § andra stycket TF. I andra fall får med ledning av förevarande
paragraf avgöras om en användning av tekniken utgör en eter- eller trådsändning
som riktas till allmänheten och därmed skall behandlas enligt TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den frågan kan uppkomma också när del gäller andra
spridningssätt. Del är inte något nytt. Också de nuvarande reglerna om tryckta
skrifter kan ge upphov till vissa tolkningsfrågor. De kan t. ex. gälla huruvida
olika tekniska framställningssätt skall anses som tryckning. Det ligger i
sakens natur alt sådana frågor inle alltid kan besvaras helt entydigt genom
lagstiftning utan måste överlämnas för avgörande i rättstillämpningen. När det
nu gäller de nya tekniska möjligheterna atl begagna eter- och trådsändningar
för olika slags kommunikation bör frågorna om deras ställning i yttrandefrihetsrättsligt
avseende kunna bemästras med ledning av den regel som här föresläs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet kan den tekniska utvecklingen komma att orsaka
nya frågor. Del kan dä uppslå behov av all justera lagstiftningen. Detta synsäU
har i den allmänna motiveringen anlagts på leledalamediet. Givelvis kan också
den översyn av den radiorättsliga lagstiftningen som har uppdragits åt
radiolagsutredningen (se avsnitt 2.3) ge anledning lill jämkningar av grundlagsregleringen
i fråga om eter- och trådsändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket undantas etersändningar från satelliter i
princip från de nya</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grundlagsreglernas tillämpningsområde (jfr avsnitt 3.5).
Undantaget omfat-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lar även direkt vidarespridning av satellitsändningar
genom eter eller träd. Prop. 1986/87:151 Regleringen stämmer överens med vad
som nu gäller enligt lagstiftningen om lokala kabelsändningar. Grunden för
undantaget är atl elt system med utgivare som råder över vad som sänds och
ansvarar för innehållet inle kan upprätthållas i fråga om satellitsändningar
(se avsnitt 3.5). Vidare får i vanlig lag föreskrivas om motsvarande undanlag
l.ex. beträffande sådana sändningar som i dag sker enligt lagen om
rundradiosändningar av finländska televisionsprogram. Den vidareutsändning av
utländska radio- och TV-program som f. n. sker inom Sveriges Radios verksamhet
skall givetvis också i fortsättningen falla under det särskilda skyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu berörda begränsningen behöver inte nödvändigtvis
gälla svenska sändningar som förmedlas hit via satellit. Inget hindrar att man
i fråga om sådana sändningar genom vanlig lag föreskriver etl skydd som
motsvarar del i TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I elt avseende skall dock de nya grundlagsreglerna gälla
även för de sändningar som åsyftas i paragrafen. Det gäller skyddet för
meddelare m. fl. Av 23 kap. 2 § framgår att samma regler skall gälla i detla
avseende som för tryckta skrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1 § andra stycket radioansvarighetslagen undantas
program och delar av program, som beslår i direktsändningar av en dagshändelse
eller av en sådan gudstjänst eller offentlig tillställning som anordnas av
annan än programföretaget, från tillämpningen av huvuddelen av den yttrandefrihelsrättsliga
särregleringen i lagen. Undantaget innebär atl yttranden som förmedlas genom
sådana sändningar skall bedömas enligt allmänna regler om straff och i vanlig
rättegäng. I fråga om skadestånd gäller dessutom vissa särskilda regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU:s förslag innehåller inte något undantag från det
ytlrandefrihets-rältsliga systemet för direktsändningar av den nu avsedda
typen. Å andra sidan har YFU inte i sitt betänkande diskuterat frågan om alt
avvika från den ordning som nu råder enligt radioansvarighetslagen. Enligt
andra stycket behålls i sak gällande rätt pä denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många trädnäl är mycket små. De kan finnas i ett
bostadsområde, på elt hotell etc. Deras betydelse som medium för
nyhetsförmedling och opinionsbildning är begränsad. Det bör därför inle krävas
all sändningar i sådana nät alltid skall ha en utgivare. Frågan hur omfattande
ell nät får vara innan dess betydelse som massmedium påkallar skydd av TF:s
regler lämpar sig dock i vart fall f n. inte för lösning genom grundlag. I
tredje stycket medges därför att vanlig lag undantar trådsändningar som inte är
avsedda för nägon störte allmänhet från TF:s tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det undantag från TF:s tillämpningsområde som enligt 1
kap. 8 § gäller i<br>
fråga om upphovsrätten utvidgas genom hänvisningen i första stycket till<br>
atl omfatta också de medier som skyddas av de nya grundlagsreglerna. Del<br>
innebär l.ex. alt intrång i upphovsrätt kan bestraffas även om det sker<br>
genom publicering i en offentlig framställning enligt andra avdelningen i<br>
TF.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YFU har pekat på att upphovsmannens förfoganderätt kan
vålla komph- Prop. 1986/87:151 kalioner i förhållande lill TF, främst från
inforinalionssynpunkt (SOU 1983:70 s. 188). Med hänvisning till en pågående
rättegång som gällde denna fråga har dock YFU avstått från alt lägga fram något
förslag i ämnet. Den rättegång YFU åsyftat har avslutats genom den dom av
högsta domstolen som omnämnts under 4 §. Den fråga som YFU har berört gäller
upphovsrätten snarare än tryckfriheten. Denna fräga får därför övervägas i
annat lämpligt sammanhang. Det kan nämnas alt den f n. är föremål för
behandling i riksdagen med anledning av två motioner (1985/86:L 245 och L 254).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket innebär vidare alt reglerna i 1 kap. 9 § om
alkohol- och tobaksreklam, om begränsningar i friheten att bedriva yrkesmässig
kreditupplysningsverksamhel och om straff och skadestånd för brottsliga sätt
att anskaffa uppgifter och underrättelser för publicering skall tillämpas även
på de medier som omfattas av det utvidgade grundlagsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbud mot reklam råder i dag i fräga om radio och TV.
Andra stycket medger att elt sådant förbud upprätthålls också i framtiden
enligt vad som har anförts i avsnitt 3.2.4. Bemyndigandet innebär en rätt inle
bara all förbjuda reklam utan även atl närmare reglera under vilka former
reklam kan få förekomma. Med reklam avses inle bara kommersiell reklam ulan också
t. ex. åsiktsannonsering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under denna paragraf finns anledning atl beröra en fråga
som har anknytning lill medgivandel i 1 kap. 9 § 2 TF att utan hinder av TF i
vanlig lag föreskriva om förbud mot vissa offentliggöranden i yrkesmässig
kreditupplysningsverksamhet. Frågan har aktualiserats genom en skrivelse den
15 maj 1984 från datainspektionen (dnr 1335-84).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är enligt 3 § andra stycket kredilupplysningslagen
tillätet all bedriva kreditupplysningsverksamhet utan tillstånd om det sker
genom offentliggörande av kreditupplysning i tryckt skrift eller annan skrift
som avses i I kap. 5 § tryckfrihetsförordningen. Datalagen är inle tillämplig
pä registrering av juridiska personer. I datainspektionens skrivelse pekas på
att det lill följd av dessa bestämmelser är möjligt att utan något tillstånd
bedriva kreditupplysningsverksamhel genom alt databehandla upplysningar om
juridiska personer och sprida upplysningarna i form av en fotokopierad utskrift
av dataregistrets innehåll, om denna har försetts med sådana uppgifter om
mångfaldigandet att den enligt 1 kap. 5 § TF skall jämställas med en tryckt
skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datainspektionens skrivelse har remissbehandlats. Av de
remissinstanser som har yttrat sig har JK inte funnit någon anledning till
ändring av de nu gällande reglerna som fick sin utformning är 1981 (prop.
1980/81:10 s. 71 f). Jag delar denna bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom denna paragraf blir anonymitetsskyddet i 3 kap.
tillämpligt också<br>
på författare och andra upphovsmän, pä meddelare och på dem som<br>
framträder såvitt gäller sådana radio- och TV-program och bild- och ljud<br>
upptagningar som faller under TF: s nya tillämpningsområde.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>16
kap.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitlet
motsvarar både 4 och 6 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>/
.*</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket fastslås etableringsfrihetens princip för film, videogram och
ljudupptagningar. Etableringsfriheten innefattar rätt alt framställa sådana
produkter och att sprida dem på vad sätt som helst, t. ex. genom atl filmer
visas offentligt inför publik eller att ljudupptagningar spelas upp under
motsvarande förhållanden. En erinran görs i andra meningen om föreskrifterna i
15 kap. 3 § om förhandsgranskning av filmer, videogram o.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Friheten
att t. ex. sprida en film eller en ljudupptagning genom all sända den som etl
program i radio eller TV är beroende av reglerna om tillstånd lill eter- och
Irådsändningar. Detta följer av andra stycket. Grunderna för detla lagnim har
redovisats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket är det möjligt alt i vanlig lag närmare ange de villkor som skall
gälla. Sädana villkor bör inle fä ges vilken innebörd som helst. Atl närmare
ange vilka slags villkor som får ställas upp är knappast möjligt i grundlagen.
För att inte ge större möjligheter än f. n. all på delta sätt begränsa
yttrandefriheten föreskrivs emellertid alt reglerna om inskränkningar i
yttrande- och informationsfriheterna i 2 kap. 12 och 13 §§ RF skall vara
tillämpliga i fråga om normgivning som sker med stöd av andra stycket i denna
paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grunderna
för denna paragraf har redovisats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.4.
Regeln alt frägor som gäller missbruk av yttrandefriheten skall prövas av
domstol under medverkan av jury lar sikte på andra ingripanden än straff och
andra sådana rättsverkningar av yttrandefrihetsbrott som enligt 22 kap. skall
behandlas i yttrandefrihetsmål, dvs. med tillgång till jury. Vad som avses i
denna paragraf är l.ex. äterkallelse av tillstånd till lokala kabelsändningar
och förbud mot fortsalt vidaresändning av programkanaler från satellit i
sådana sändningar. Jag återkommer i samband med följdlagsiiftningen till frågan
i vad mån den här föreslagna regeln påkallar ändringar i andra lagar, 1. ex. i
fråga om sändningar i närradio. Såvitt gäller sändningar som bedrivs av
programföretag som stöder sig på tillstånd eller avtal med staten innebär den
omprövning av förutsättningarna för verksamheten som görs vid förnyelse av
sändningstillståndet eller avtalet inte ett sådant ingripande på grund av
missbruk av yttrandefriheten som skall föranleda prövning i juryrättegång enligt
andra meningen. I stället finns den möjlighet all få en prövning lill stånd som
avses i första meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
frågor om överträdelser av regler om reklam inte skall prövas i<br>
juryrättegång har framgått av den allmänna motiveringen, avsnitt 3.2.4.<br>
Samma ståndpunkt intogs av riksdagen när lagen om ansvarighet för lokala</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kabelsändningar
beslutades. Enligt den tanke som dä lades lill grund för Prop. 1986/87:151
riksdagens ställningstagande rör det sig här visserligen om sändningarnas
innehåll, men några yttrandefrihetsrättsliga frägor i egentlig mening som
motiverar en juryprövning blir ej aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket öppnar möjlighet för ett koncessionssystem
av det slag som nu gäller i fråga om programföretagen inom Sveriges
Radio-koncernen. Lagtexten ger stöd för elt system med flera lillståndshavare
än dem som nu finns. Den medger också att tillstånd avser endast delar av
landet. I stycket tillåls också uttryckligen aU staten träffar avtal med
lillståndshavare om villkor för sändningsverksamheten. Det gäller både vid
sädana begränsade koncessionssyslem som avses i styckets första mening och i
övrigt. I den mån sädana avtal innebär inskränkningar i yttrandefriheten bör de
nämligen ha stöd i lag (jfr prop. 1977/78:91 s. 230). Beträffande sädan lag gäller
detsamma som i fråga om annan lag om villkor vid sändningstillstånd (1 § andra
stycket). Härav följer atl reglerna i 2 kap. 12 och 13 §§ RF är tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket fastslås programföretagens självständighet
i fråga om programverksamheten. Därigenom säkerställs del publicistiska oberoende,
vars grundläggande betydelse berörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.4).
Programföretagens rätt att ulan påverkningar från utomstående avgöra vilka
program som skall sändas utesluter - såsom också har påpekats i den allmänna
motiveringen - självfallet inte alt allmänna regler om programverksamhetens
utformning fastställs genom lag eller avtal (jfr också 18 kap. 2 § andra
stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket innebär att de förfaranden som enligt 6
kap. 2 § första stycket får bestraffas ulan hinder av TF kan vara brottsliga
också om de begås i något av de medier som omfattas av det nya grundlagsskyddet
i andra avdelningen. Pä motsvarande sätt blir undantaget från spridningsrätten
i den paragrafens andra stycke tillämpligt på kartor m.m. som återges i t. ex.
en film.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket innehåller ett medgivande lill att i vanlig
lag straffbelägga yrkesmässig spridning av våldsskildringar till barn under 15
år. Denna regel har berörts i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.6.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom hänvisningen till bestämmelsen i 4 kap. ges
möjlighet all i vanlig<br>
lag föreskriva om bl. a. pliktexemplar av offentliga framställningar. Vidare<br>
är förbudet i 6 kap. mot s. k. iransportförbud m. m. tillämpligt också i fråga<br>
om dessa medier.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6§</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 4 kap. 2 §. Syftet med bestämmelsen är att underlätta utkrävande av
det subsidiära ansvaret för yllrandefrihelsbrott i framställningen enligt 19
kap. Det är den som bedriver verksamheten för framställning av filmer e.d.
eller ljudupptagningar som avses, inle annan som har hand enbart om den
tekniska produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
är undanlagslös och saknar alltså motsvarighet till regeln i 4 kap. 2 § i fråga
om tillfällighetslryck. Närmare föreskrifter om hur uppgiften skall lämnas får
meddelas genom vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 4 kap. 5 § och 6 kap. 3 §. Straffansvaret för underlätenhet att ange
ursprungsuppgifter enligt 6 § har dock lagts på den som har låtit framställa en
film eller en ljudupptagning utan atl uppgifterna har blivit angivna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>17
kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i kapitlet har motsvarigheter i 5 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>/ </span></i></b><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
grunderna för första stycket hänvisas till den allmänna motiveringen, avsnitt
3.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgivaren
skall utses av den som bedriver verksamheten. Det kan knappast antas välla
några svårigheter att avgöra vem som är skyldig att utse utgivaren. I fråga om
eter- och trådsändningar kan del antas så gott som undantagslöst stå klart vem
som bedriver verksamheten. Detsamma kan sägas om filmer och ljudupptagningar.
Att närmare regler om utseende av utgivare kan ges i vanlig lag framgår av 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraven
för behörighet atl vara utgivare är enligt andra stycket desamma som för
periodiska skrifter. Andra stycket tillägger också utgivaren för sådana
offentliga framställningar som avses i andra avdelningen samma befogenheter som
utgivaren för en periodisk skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket skall uppgift om vem som är utgivare vara tillgänglig för
allmänheten. Närmare bestämmelser om detta får enligt 3 § meddelas i vanlig
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fräga om denna paragraf hänvisas lill den allmänna motiveringen, avsnitt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen tillåter atl del i vanlig lag föreskrivs om hur
utgivare skall utses m. m. I andra meningen klargörs att utgivare av radio- och
TV-program kan utses både för varje program och för hela eller delar av
programverksamheten. Vilken ordning som skall gälla bestäms i vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen saknar motsvarighet i YFU:s förslag. Den svarar
närmast mot 5 kap. 9 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket motsvarar första ledet av 5 kap. 12 §.
Andra ansvarsbestämmelser av del slag som återfinns i övriga delar av den
paragrafen får meddelas i lag, eftersom de sanktionerar regler i sådan lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitlet motsvarar 7 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafens första stycke anges vad som skall anses som
yttrandefrihetsbrott genom en hänvisning till motsvarande bestämmelser i 7
kap. Termen yltrandefrihetsbrolt svarar mot Iryckfrihetsbrott. Även för
yllrandefrihets-brotlen gäller elt krav på dubbel täckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om brottet olaga våldsskildring har
broltskalalogen i 7 kap. 4 § kompletterats med de moment som är straffbara
endast såvitt gäller röriiga bilder, dvs. de extrema våldsskildringarna. Dessa
har behandlats i den allmänna motiveringen avsnitt 3.6.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra och tredje styckena innehåller hänvisningar till 7
kap. 2 och 3 §§. Dessa innebär all vissa brott genom annonser o. d. faller
utanför yllrande-frihetsbrolten och atl samma undantag från ensamansvaret skall
gälla för offentliga framställningar som för tryckta skrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 och 3 §§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna motsvarar 7 kap. 6 och 7 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 7 kap. 6 § andra stycket finns en bestämmelse som pä
grund av hänvisningen i denna paragraf ger domstol möjlighet att förordna atl
en fällande dom för ärekränkningsbrott skall sändas i radio eller TV. Eftersom
det ofta skulle vara alltför betungande för sändarförelaget all återge hela
domen kan domstolen begränsa åläggandel till atl gälla elt sammandrag av
domen. Eftersom del inle kan anses lämpligt att sändarförelaget skall göra etl
sådant sammandrag är det rätlen som själv skall göra detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som föreskrivs i 7 kap. 6 § kan ses som en
inskränkning i utgivarens</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rätt att ensam bestämma över innehållet i en periodisk
skrift utan all det Prop. 1986/87:151 har kommit till något särskilt uttryck i lagtexten.
På samma sätt innebär skyldigheten all offentliggöra en fällande dom i radio
eller TV en begränsning i utgivarens bestämmanderätt. Den kan pä motsvarande
sätt betraktas som en begränsning av den självständighet som enligt 16 kap. 3 §
skall tillkomma programförelag. Liksom när del gäller de tryckta skrifterna har
det dock ansetts obehövligt att i lagtexten särskilt nämna detla förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt bestämmelsen i 3 § andra stycket andra meningen
skall etl beslut om konfiskering medföra all alla föremål som kan användas
"uteslutande för mångfaldigande" görs obrukbara för fortsall
mångfaldigande. I 7 kap. 7 § andra stycket finns en exemplifiering på de
föremål som där avses: "formar, stenar, stereotyper, plåtar och andra
dylika uteslutande för tryckningen av skriften använda materialier". I
fräga om filmer och ljudupptagningar motsvaras delta av l.ex. matriser och
s.k. masterband. Däremot omfattas inte t. ex. inspelningsapparater, eftersom
dessa kan användas även i andra sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av lagtexten framgår att färdiga exemplar av den film
eller ljudupptagning som konfiskationsbeslutet gäller och som är avsedda för
spridning skall förstöras. Såvitt gäller de föremål som är lill enbart för all
mångfaldiga framställningen är del däremot tillräckligt all de behandlas så
alt de inte kan användas för atl framställa ytterligare exemplar av
upptagningen. Del öppnar en möjlighet att använda föremålen, om det brottsliga
avsnittet elimineras, l.ex. vid kopiering från etl masierband. En film eller en
ljudupptagning som mångfaldigas och sprids efter en sådan åtgärd är all anse
som en ny offentlig framställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitlet motsvarar 8 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket innehåller regler om vem som i första hand
ansvarar för yttrandefrihetsbrott i en offentlig framställning. Del är enligt
första stycket utgivaren (eller dennes ställförelrädare, om han har inträtt i
utgivarens ställe). I fråga om direktsända radio och TV-program kan enligt
andra stycket del i lag föreskrivas en ordning som motsvarar 4 § andra stycket
radioansvarighetslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 tredje stycket finns föreskrifter om
första-handsansvaret i fråga om<br>
ljudupptagningar som saknar utgivare. Ansvaret vilar på upphovsmannen<br>
till det som framförs och på den som framträder i upptagningen. En<br>
förutsättning för att de skall vara ansvariga är alt de är att betrakta som<br>
gärningsmän i allmänt straffrättslig mening. Den som enligt straffrättsliga<br>
principer skulle vara att bedöma som anstiftare eller medhjälpare är alltså<br>
inte ansvarig enligt detta lagrum. Genom att ange ensamansvarei på detta<br>
sätt utesluter grundlagen t. ex. en ackompanjerande orkester från ansvarig<br>
heten, när det brottsliga består i en sångtext för vilken författaren och<br>
sångaren blir ansvariga. En annan förutsättning är att upphovsmannen och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>l.ex. den
utövande konstnären namnges i upptagningen. Det bör anses Prop. 1986/87:151
tillräckligt för att ansvarigheten skall inträda att deras namn anges på en
etikett på upptagningen eller på något jämförligt sätt. I övrigt hänvisas till
den allmänna motiveringen, avsnitt 3.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller regler om det ansvar i andra hand
som åvilar den som bedriver verksamhet i fråga om offentliga framställningar
som skall ha utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en utgivare utses för skens skull i fråga om en
ljudupptagning eller uppgift om hans namn inte hålls tillgänglig eller han inle
kan påträffas under en rättegång bör samma regler gälla som i motsvarande fall
i fråga om övriga uttrycksformer. Detsamma gäller om en utgivare har utsetts
men han inte längre var behörig när framställningen offentliggjordes eller hans
uppdrag hade upphört. Ansvaret bör alltså falla pä den som har utsett
utgivaren. Alt låta upphovsmannen eller den utövande konstnären bära ansvaret
skulle inle vara rimligt, eftersom de kan ha medverkat till utgåvan i förlitan
på att ansvaret skulle falla pä utgivaren. Inte heller bör i de i 2 och 4
angivna fallen ansvaret läggas på den som sprider ljudupptagningen, eftersom
denne bör kunna ta fasta pä uppgiften alt en utgivare har utsetts. För det fall
att utgivarens namn inte har tillkännagivils enligt 17 kap. 1 § tredje stycket
kunde övervägas att låta ansvaret falla på spridaren. Emellertid kan i detla
fall upphovsmannen och den som framträder i upptagningen ha gått med på alt
låta sina namn framgä av upptagningen. Dä kan spridaren förledas att tro att
ansvaret faller pä dem, trots att del enligt vad jag nyss har anfört inle
rimligen bör göra det. Följaktligen bör ansvaret falla pä den som har utsett en
utgivare även i del fallet att utgivarens namn inle har angivits. Det finns
inle anledning att befara att det i praktiken vanligen skulle möta några hinder
alt under en rättegång nå fram till ett klarläggande av frågan om vem som bär
ansvaret i en situation av det slag som nu har berörts. Andra stycket har
utformats i enlighet med det anförda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tredje stycket finns bestämmelser om ställförelrädare
som motsvarar första styckets regler om utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller regler om andrahandsansvarel för
ljudupptagningar<br>
för vilka någon utgivare inle har utsetts. Om den eller de som i första hand<br>
skulle bära ansvaret enligt I § tredje stycket, dvs. upphovsmannen och<br>
den utövande konstnären, inte kan göras ansvariga därför alt deras identi<br>
tet inte framgår av upptagningen eller de hade avlidit innan framställningen<br>
lämnades ut för spridning, skall ansvaret i stället falla på den som har låtit<br>
framställa upptagningen, dvs. den som driver den verksamhet i vilken<br>
utgivningen sker. Andrahandsansvarel inträder också på samma sätt som i<br>
fräga om framställningar för vilka en utgivare skolat ansvara, om första-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>handsansvaret inte kan utkrävas därför alt den ansvarige
inte är bosatt i Prop. 1986/87:151 Sverige och inle heller kan påträffas
här under rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 8 kap. 4 och 9 §§. Enligt reglerna om
ansvarighet för ljudupptagningar och upptagningar av rörliga bilder faller dock
aldrig ansvaret på framställaren, om denne är en annan än den som bedriver
verksamheten för spridning av upptagningen lill allmänheten. Ansvaret faller
följaktligen alllid direkt på spridaren, om en ljudupptagning utan vare sig
känd utgivare eller ansvarig upphovsman eller utövande konstnär sprids lill
allmänheten. Detsamma gäller om en film har spritts utan atl ansvaret kan
utkrävas av utgivaren eller den som ansvarat för utseende av utgivare. Det
ansvar som enligt 8 kap. 3 § kan utkrävas av en tryckare har alltså inte någon
motsvarighet här. Jag ser inte detla som någon olägenhet. Det som från
effekiiviieissynpunkt är viktigt i detta sammanhang torde vara all man kan
vända sig mot den som sprider upptagningar med etl straffbart innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna i 8 kap. 11 och 12 §§ kan tillämpas också i fråga
om de uttrycksformer som nu får sitt detaljerade grundlagsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitlet motsvarar både 9 och 10 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna i 9 kap. om åtal skall tillämpas också på de nya
uttrycksformer som förs in under TF. Den skyldighet all vaka över atl
tryckfrihetens gränser inte överskrids som i 9 kap. 1 § åläggs justiliekanslern
har dock inle någon motsvarighet i fråga om den yttrandefrihet som skall
skyddas av de nya reglerna. Den tid inom vilken åtal skall vara väckt i mål om
ansvar för program i eter- eller irådsändning är liksom f n. sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller övriga offentliga framställningar är
preskriptionstiden i enlighet med YFU:s förslag ell är. Det är samma tid som
enligt 9 kap. 3 § gäller för tryckta skrifter som inle är periodiska. Efter den
tiden skall del alltså stå klart atl en viss framställning kan spridas ulan
risk för åtal eller andra ingripanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om olaga våldsskildring är dock en särreglering
påkallad. Med en<br>
sä förhållandevis kort tid för åtalspreskription som ett är kan det inte<br>
uteslutas att filmer med sädant innehåll offentliggörs under former som<br>
väcker föga uppmärksamhet och alt spridning i större skala vidtar först när<br>
straff inle längre kan ådömas. För alt detta skall motverkas har preskrip<br>
tionstiden för olaga våldsskildring i film gjorts längre än för andra yttrande<br>
frihetsbrott, nämligen densamma som i allmänhet gäller för brott med den</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>aktuella
straffskalan. Detta kommer till uttryck genom att det i paragrafen Prop.
1986/87:151 anges att preskriptionstiden bestäms i vanlig lag. Därmed kommer
BrB:s regler att gälla, vilket innebär all preskriptionstiden blir två år.
Under den tiden är del alltså möjligt alt ingripa med åtal. Hänvisningen till
allmän lag avses vidare innebära att även BrB:s reglerom preskription av
förverkan-delalan blir tillämpliga, vilket bl. a. innebär att, om till följd av
ätalspres-kription åtal ej kan väckas, konfiskation likväl kan beslutas pä
talan som delgivits inom fem år från brottet (36 kap. 9 § BrB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
medel som TF alltså ställer lill förfogande för alt motverka spekulativa
våldsskildringar och pornografi i film bör härigenom kunna bli effektiva.
Under en tid av två är bör rimligen de filmer som inte kan tolereras ha hunnit
uppmärksammas och föranleda ingripanden enligt TF; skulle så undanlagsvis inte
ha skett kan i vart fall filmerna konfiskeras inom fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den mån spridningen av kopior
fortsätter efter etl beslut om konfiskation är det straffbart enligt 16 kap. 7
§ tredje stycket. Det bör också hällas i minnet all den som driver
ulgivningsverksamhelen inle kan undgå ansvaret för innehållet i filmen genom
att utse en bulvan som utgivare (19 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§). Det är ändock inle möjligt
atl helt bortse från risken alt den nu föreslagna regleringen kan kringgås.
Utvecklingen pä området bör därför även i fortsättningen följas uppmärksamt. Om
det visar sig erforderiigt, bör möjligheterna att ingripa mot olaga
våldsskildringar kunna övervägas på nytt i samband med behandlingen av det
förslag som är att vänta från väldsskildringsutredningen. Med hänsyn bl. a.
härtill har som framgått paragrafen avfattats pä det sättet atl en eventuell
ändring av preskriptionstiden kan göras ulan grundlagsändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första hand hänvisas till den allmänna motiveringen, avsnitt 3.8. Reglerna i
denna paragraf om beslag berör endast ljudupptagningar och upptagningar av
röriiga bilder, inte eter- och trädsändningar. Upptagningar hos sän-darföretag
kan alltså inle bli föremål för tvångsmedel enligt detta kapitel, om de inte är
avsedda för spridning på annal sätt än genom sändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
hänvisar i stort sett till 10 kap. I andra och tredje styckena görs dock vissa
nödvändiga modifikationer i reglerna om tryckta skrifter. I andra stycket nämns
inte beslag av band, eftersom den termen används beträffande tryckta skrifter i
10 kap. 6 § och där givelvis avser något som inte kan förekomma i fråga om
ljudupptagningar eller upptagningar av rörliga bilder. Även termen nummer, som
används i 10 kap. 6 § är mindre lämplig atl använda här, eftersom dess
huvudsakliga beiydelseområde torde ha avseende endast pä tryckta skrifter. I
stället används här termerna skivor och rullar, vilka givetvis i första hand
syftar på grammofonskivor och filmrullar men som också torde kunna anses som
adekvata beteckningar på ell antal andra bärare av ljud- och bildupplagningar,
l.ex. videoskivor och fonogramrullar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket motsvarar 10 kap. 8 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21 kap.</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop, 1986/87:151</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 11 kap. 1 § första stycket första
meningen och tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 11 kap. 1 § första stycket andra
meningen och 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 11 kap. 1 § första stycket tredje
meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsåtspresumtionen enligt hänvisningen i 11 kap. 1 §
andra stycket lill 8 kap. 12 § och de återstående reglerna om skadestånd i 11
kap. kan tillämpas i fräga om skadestånd på grund av yltrandefrihelsbroll i
framställningar som omfattas av det nya grundlagsskyddet. Paragrafen hänvisar
därför till dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitlet motsvarar 12 kap. och hänvisar helt till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som beteckning svarande mot tryckfrihetsmål används som i
YFU:s förslag uttrycket yttrandefrihetsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementsförslaget skiljer sig från YFU:s förslag i så
måtto att yttrandefrihetsmäl skall tas upp av tingsrätt inom vars domkrets
länsstyrelsen har sitt säte. Enligt YFU:s förslag (SOU 1983:70 s. 25) skulle
ytlrandefrihelsmål tas upp av någon av tingsrätterna inom det län där
framställningen offentliggjordes eller där brottet annars förövades. Någon
saklig skillnad i förhällande lill regeln i 12 kap. 1 § TF torde inte vara
åsyftad med YFU:s förslag. Regleringen blir enklare om samma kompetensregler
väljs i de två avdelningar som TF nu skall innehålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ och 2 §§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragraferna, som motsvarar 13 kap. 1-5 §§, finns
bestämmelser om de nya grundlagsreglernas tillämplighet på utländska
framställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 1 § behandlas de filmer e.d. och ljudupptagningar som
framställs<br>
utomlands och som offentliggörs här i landet. Dessa upptagningar jämställs<br>
i princip med inhemska framställningar. De uppgifter och det ansvar som<br>
för svenska upptagningar ligger på den som bedriver den verksamhet vari<br>
offentliggörandet sker ligger i fråga om de importerade upptagningarna i<br>
stället på den som här lämnar ut framställningen för spridning, dvs. på<br>
importören.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I andra
stycket av 1 § modifieras denna huvudregel om likställdhet sä till Prop.
1986/87:151 vida att friheten atl meddela och anskaffa uppgifter och rätten
till anonymitet i fråga om dessa utländska upptagningar får samma omfattning
som enligt motsvarande bestämmelser i 13 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 2 § finns föreskrifter om andra utländska offentliga
framställningar än dem som avses i 1 §. Det är alltså fräga om dels filmer e.d.
och ljudupptagningar som framställs utomlands men som inte offentliggörs här,
dels program i eter- eller trådsändning frän sändare utomlands, l.ex. i direktsändning
frän satellit (jfr 15 kap. 6 § första stycket). Beträffande dessa upptagningar
och program bör det särskilda svenska yttrandefrihelsrättsliga regelsystemet
inte tillämpas annat än såvitt gäller meddelar- och an-skaffarfrihet och
anonymitetsrätt. Motsvarande regler gäller i dag i fråga om skrifter som
tryckts utomlands och som inle ges ut här i landet (13 kap. 5 § TF) och i fråga
om utländska radioprogram (1 S andra stycket radio-ansvarighetslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av kapitlets enda paragraf följer att reglerna i 14 kap.
skall tillämpas också i fräga om de medier som omfattas av det nya grundlagsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya bestämmelserna i TF föreslås träda i kraft den 1
januari 1989, dvs. vid årsskiftet efter utgången av det år när förslagen kan
bli slutligt antagna av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller behovet av övergångsbestämmelser får del anses
givet alt de nya grundlagsreglerna skall tillämpas på sådana program i eter-
eller trådsändning som sänds efter ikraftträdandet. I fräga om filmer,
videogram o. d. och ljudupptagningar skall på motsvarande sätt de nya reglerna
tillämpas på sädana upptagningar som offentliggörs efter samma tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som kan välla tvekan är om framställningar som har
gjorts offentliga före den 1 januari 1989 också skall falla under det nya
grundlagsskyddet, helt eller delvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvitt gäller program i eter- eller irådsändning finns det
knappast anledning att låta de nya grundlagsbestämmelserna vara tillämpliga; i
stället kan nuvarande reglering gälla, eftersom den i sak ligger mycket nära
den nya ordningen. I punkt 2 i övergångsbestämmelserna föreskrivs därför atl gamla
radio- och TV-program inte omfattas av den nya grundlagsregleringen. Det
betyder visserligen att etl reprisprogram kan omfattas av andra regler än det
först sända. Några olägenheter av detla bör dock inte uppstå. I samband med
följdlagsiiftningen får övervägas hur de nu angivna principerna skall komma
till uttryck i regleringen av övergången till ny lagstiftning om ansvarigheten
på del radiorätlsliga området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårare är att avgöra hur man skall behandla
"gamla" filmer, videogram<br>
o.d. och ljudupptagningar. En nära till hands liggande lösning skulle vara<br>
att på samma sätt som i fräga om eter- och trädsändningarna förklara att</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>äldre regler fortfarande skall tillämpas pä
framställningar som har gjorts Prop. 1986/87:151 offentliga före de nya
grundlagsreglernas ikraftträdande. Det skulle innebära att brott som begåtts
genom framställningar i äldre upptagningar fortfarande skulle kunna beivras
enligt allmänna regler om straff och skadestånd. Det skulle också innebära att
det nu gällande förbudet mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag
även i fortsättningen skulle tillämpas pä äldre sådana upptagningar.
Spridningen av filmer och andra upptagningar fortsätter emellertid under lång
tid. Följaktligen skulle det länge komma alt finnas såväl ljudupptagningar som
filmer, videogram och andra upptagningar av rörliga bilder som faller under
olika regelsys-lem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu diskuterade lösningen är inte fullt
tillfredsställande, lät vara att de olägenheter som den skulle välla i huvudsak
torde vara begränsade till frågan om ansvaret för spridning av filmer och
videogram med våldinslag. Om en upptagning saknar uppgift om när den har
framställts, skulle det inle utan vidare vara klart vilka regler som gäller om
den. Och svårigheterna atl uppnå en enhetlig bedömning enligt videovåldslagen
av en viss våldsskildring skulle bestå. Det kan också te sig mindre
tillfredsställande att inte de nya reglerna om juryrättegäng m. m. får gälla
även äldre upptagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken att låta äldre regler gälla i fräga om filmer o. d.
samt ljudupptagningar, om de har offentliggjorts före de nya
grundlagsreglernas ikraftträdande, möter alltså betänkligheter. Dessa får
anses vara så starka atl den diskuterade lösningen inte bör väljas, om nägon
annan godtagbar möjlighet erbjuder sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra utväg som står till buds är att göra de nya
grundlagsreglerna tillämpliga pä äldre upptagningar. En sädan ordning kan
visseriigen inte innebära att en utgivare får bära ansvaret. Någon sådan har ju
inte utsetts enligt TF:s nya regler, och den bristen kan knappast botas i
efterhand. Men ansvaret för innehållet i upptagningarna bör kunna bäras av dem
som både är ansvariga enligt de nuvarande reglerna och har ett ansvar enligt de
nya bestämmelserna i TF. En ordning enligt vilken TF skall tillämpas pä filmer,
videogram m. m. och ljudupptagningar, även om de har offentliggjorts redan
före ikraftträdandet, får emellertid inte öppna nägon ny möjlighet att utdöma
straff för innehållet i äldre upptagningar (2 kap. 10 § RF, jfr 5 § lagen 1964:
163 om införande av brottsbalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De brott som las upp som yttrandefrihetsbrott i TF:s
brottskatalog i dess föreslagna lydelse är straffbara också enligt nu gällande
rätt. De kan begås genom framställningar i filmer och videogram m. m. liksom i
ljudupptagningar. Såväl upphovsmän som utövande konstnärer kan i princip vara
straffljara som gärningsmän i fräga om brott som utförts på sådant sätt, med
undantag för olaga våldsskildring. Både den som har lämnat ut upptagningen för
spridning och den som säljer eller på annat sätt sprider den i detaljistledet
kan göras ansvarig. Ett likadant ansvar som det, som de nu nämnda kategorierna
alltså kan bära för ett brott som består i en framställning i en ljud- eller
bildupptagning, kan utkrävas också enligt de nya reglerna i TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande brottet olaga våldsskildring föreligger i
förhållande lill övri-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ga yttrandefrihelsbrolt enligt TF:s föreslagna lydelse den
skillnaden att i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dag endast spridningen är kriminaliserad. Själva skildringen
av vissa Prop. 1986/87:151 former av våld och handlingar med sexuell innebörd
är inte straffbar. Såvitt gäller de rekvisit som avser skildringarnas innehåll
är förutsättningarna för straffbarhet dock desamma som enligt de nu gällande
reglerna i videovåldslagen. En annan skillnad är alt ansvaret för
yttrandefrihelsbrot-tet olaga våldsskildring enligt de nya bestämmelserna i
första hand vilar på utgivaren, i andra hand på den som har låtit framställa
eller importera upptagningen och i sista hand på den som sprider den. Det
ansvar som f n. kan utkrävas enligt videovåldslagen för detta slags
framställningar avser spridningen. Det vilar på samma personer som enligt de
nya grundlagsreglerna kan bära ett subsidiärt ansvar för
yttrandefrihetsbroltet, dvs. på dem som lämnar ut framställningarna för
spridning och pä importörer och detaljister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som förut har anförts kan något ensamansvar för en
särskilt utsedd utgivare inle komma i fräga för olaga våldsskildring i äldre
filmer och andra upptagningar av rörliga bilder. Däremot får det subsidiära
ansvaret enligt de nya reglerna i TF i sak anses överensstämma med det ansvar
som åvilar spridare på olika nivåer enligt videovåldslagen. De personer som kan
straffas enligt videovåldslagen bör alltså efter de nya grundlagsreglernas
ikraftträdande i stället kunna göras ansvariga för olaga våldsskildring enligt
de nya reglerna utan hinder av att dessa kriminaliserar själva skildringen och
inte spridningen. Vid bedömningen av brottets slraffvärde i det särskilda
fallet bör självfallet utan hinder av en sädan konstruktion hänsyn kunna tas
till vilket slags spridning som gärningsmannen har gjort sig skyldig till och
de omständigheter som i övrigt föreligger pä den subjektiva och objektiva
sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med det nu anförda står det klart att de nya
reglerna i TF om ansvarighet för offentliga framställningar i princip bör kunna
tillämpas också på filmer och ljudupptagningar som har gjorts offentliga redan
före den 1 januari 1989. Detta bör dock inte ske fullt ut. Om man ulan några
begränsningar skulle tillämpa den ordning som enligt de nya reglerna föreskrivs
för det fall att utgivare saknas, skulle detla nämligen innebära att särskilt
de nu befintliga straffrättsliga spärrarna mot spridning av bildupptagningar
som innehåller grova våldsskildringar luckrades upp ganska avsevärt i
detaljistledet. Ansvar för spridning av en äldre upptagning med sådant innehåll
skulle ju enligt de nya ansvarsreglerna inte kunna utkrävas av någon annan än
den som bedrivit den verksamhet i vilken filmen framställts eller, såvitt
gäller alster framställda i utlandet, lämnats ul för spridning (17 kap. 1 §, 17
kap. 2 S och 23 kap. 1 S). om det av upptagningen framgår vem denne är. Därtill
kommer att det kan finnas en viss risk för svårigheter i tillämpningen av en
sädan ordning, eftersom de ursprungsuppgifter som kan finnas på äldre
upptagningar inte har kommit till med tanke pä att uppfylla de krav som den nya
ordningen innebär. Vid införandel av de nya reglerna bör därför i fräga om
äldre filmer och videogram det avsteget göras frän huvudprinciperna alt den som
sprider framställningen, vare sig det är i grossist- eller detaljistledel,
skall kunna straffas om framställningen innehåller olaga våldsskildring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För sådan spridning av videogram med våldinslag som har
ägt rum före</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ikraftträdandet och som varit straffbar enligt
videovåldslagen bör den Prop. 1986/87:151 lagen och inte de nya reglerna
tillämpas. Detta kan inle anses komma i konflikt med de principer som har
kommit lill uttryck i 2 kap. 10 § RF eller grundtankarna bakom 5 § andra
stycket lagen om införande av brottsbalken. Den nya regleringen blir nämligen
närmast en lagteknisk omgestaltning av ansvarigheten och inte etl uttryck för
en ändrad mening i fråga om våldsskildringarnas straffvärde. Inle heller i
övrigt kan den här föreslagna övergångsordningen komma i konflikt med de
angivna principerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den övergängsordning som jag i enlighet härmed föreslär
bör gälla inte bara för filmer och videogram med väldsinslag utan även för
andra brotl som kan begås genom filmer, videogram o. d. och ljudupptagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i fortsättningen gäller atl den som sprider en äldre
film som har godkänts av statens biografbyrå för visning vid
biografföreställning eller enligt 5 § videovåldslagen för spridning pä annal
sätt inte kan straffas för olaga våldsskildring. Det följer av de nya 10 b och
10 c §§ i 16 kap. brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt bör de nya reglerna kunna tillämpas pä äldre
upptagningar med de undanlag som betingas av vad som sägs i del följande.
Frågorna behandlas i huvudsak i samma ordningsföljd som i 15-24 kap. TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upphovsmän och meddelare saml de som har framträtt i en
offentlig framställning skall enligt 15 kap. 8 § ha rätt atl förbli anonyma.
Nägon sådan räll tillkommer dem inle på grund av nu gällande lag. Det är inte
godtagbart att i efterhand t. ex. ålägga dem som har tagit befattning med
tillkomsten eller utgivningen av ljud- eller bildupptagningar eller i
nyhets-förmedlande verksamhet enligt vad som sägs i 3 kap. 3 § en straffsanktionerad
tystnadsplikt till skydd för anonymitelsrätten. Reglerna om denna bör därför
inte gälla i fräga om äldre upptagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ansvarsfrihet som enligt grundlagsreglerna tillkommer
dem som har anskaffat eller meddelat uppgifter för publicering bör däremot
kunna fä gälla även om uppgifterna har offentliggjorts eller varit avsedda för
offentliggörande genom en äldre framställning. En sådan ordning innebär
visserligen atl möjligheterna all beivra äldre gärningar går förlorade. Men den
konsekvensen torde i praktiken inte ha nägon större betydelse. En viktig fördel
med en sådan ordning är alt regleringen blir enklare, om de nya föreskrifterna
får gälla ulan inskränkningar i detta hänseende. Den är vidare bäst förenlig
med det syslem med begränsning av ansvarigheten till vissa särskilt utpekade
personer som nu föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 16 kap. 6 § skall filmer och ljudupptagningar
förses med tydliga uppgifter om vem som har låtit framställa dem samt om när
och var det har skett. Den som låter framställa en film eller en ljudupptagning
och åsidosätter vad som föreskrivs i 6 § skall enligt 7 i? i samma kapitel
dömas till straff Också den som sprider en upptagning som saknar en föreskriven
uppgift eller som spridaren veterligt utvisar en oriktig sådan uppgift skall
straffas. Dessa regler saknar såvitt gäller de avsedda uttrycksformerna
motsvarigheter i gällande rätt. De kan därför inte göras tillämpliga pä äldre
filmer och ljudupptagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det innebär att den som sprider filmer och
ljudupptagningar inte sällan i<br>
sin verksamhet kan fä att ta befattning med upptagningar som saknar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådana uppgifter om ursprunget som är föreskrivna i de nya
grundlagsreglerna. I ett sådant fall bör detaljisten vara berättigad att utgå
frän att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>upptagningen
har offentliggjorts före den I januari 1989, om inle något Prop.
1986/87:151 annal framgår eller kan anses allmänt veterligt. Det skulle betyda
alt han är fri från det ansvar som föreskrivs i 16 kap. 7 § för spridning av
upptagningar som saknar korrekt ursprungsmärkning men enligt vad förut har sagts
bär det yttrandefrihelsrättsliga ansvaret för innehållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom den straffrättsliga ansvarigheten för innehållet
i äldre filmer inte helt följer de nya reglerna bör vissa särskilda
bestämmelser införas också i fräga om skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag förut har berört kan enligt nu gällande regler
slraffrättsligt ansvar göras gällande mot dem som, utan all själva vara
gärningsmän i fråga om elt brotl som innefattas i framställningen, i olika led
medverkar i spridningen av en film eller en ljudupptagning med ett brottsligt
innehåll. När det gäller äldre upptagningar torde ofta preskription ha inträtt
i fråga om ansvarstalan mot dem som i första hand kan antas vara att anse som
gärningsmän, dvs. upphovsmän, utövande konstnärer och andra som stått
resultatet av inspelningsarbetel särskilt nära. De nu gällande reglerna kan å
andra sidan knappast anses med säkerhet utesluta straff för spridning av
upptagningen som sker efter sådan preskription.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de nu gällande reglerna i videovåldslagen är
spridning av filmer och videogram med vissa kvalificerade våldsskildringar
kriminaliserad. Eftersom del är spridningen som är straffbelagd begås elt nytt
brotl vid varje spridningstillfälle. När nu de nya reglerna skall tillämpas pä
äldre upptagningar som innehåller våldsskildringar av kvalificerat slag innebär
del alt i fortsättningen själva skildringen i filmen eller videogrammet är det
som straffholel avser. Den har inte utgjort något brott förut. Följaktligen har
inle heller någon preskriptionstid löpt i fråga om framställningens innehåll.
För atl de äldre filmer och videogram som innehåller framställningar som nu
blir kriminaliserade som olaga våldsskildring skall kunna fogas in i det nya
regelsystemet krävs alltså atl en utgångspunkt för preskriptionstiden
fastställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del nu anförda visar att den yttrandefrihetsrättsliga
ansvarighet som enligt de nya reglerna kommer att vila pä dem som sprider äldre
filmer, videogram o. d. samt äldre ljudupptagningar måste begränsas i tiden genom
en preskriptionsregel. Eftersom upptagningarna redan är i omlopp framstår den
dag då den nya regleringen börjar gälla som den naturliga utgångspunkten för
preskriptionstiden. Jag har i specialmoliveringen till 20 kap. 1 § berört den
särskilda reglering som föreslås i fråga om preskription av ansvars- och
konfiskafionstalan när det gäller filmer som innefattar olaga våldsskildring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Äldre regler bör fortsätta att gälla beträffande mål där
talan redan har väckts när de nya grundlagsreglerna träder i kraft. Det gäller
i fråga om ansvarigheten såväl som rättegången. Om den nya lagen skulle ha lett
till frihet från straff eller lindrigare straff för den tilltalade skall dock
principen i 5 § andra stycket andra meningen lagen (1964:163) om införande av
brottsbalken gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Väcks
talan för äldre brott först efter det all de nya grundlagsreglerna<br>
har trätt i kraft bör däremot de nya reglerna tillämpas. Detla betyder bl. a.<br>
alt JK skall överta de förundersökningar som pågår vid ikraftträdandet och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pröva
åtalsfrågan i stället för den allmänne åklagaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om hur våldsskildringar i filmer och videogram
skall behandlas Prop. 1986/87:151 har berörts tidigare. Det fallet kan
naturligtvis tänkas förekomma all lagföring skall ske för att en film med
otillåtna våldinslag har spritts både före och efter ikraftträdandet. I etl
sådant fall måsle talan föras om ansvar för brott mot videovåldslagen, såvitt
gäller spridningen före ikraftträdandet, och för olaga våldskildring i fräga
om den spridning som förekommit därefter. Självfallet bör åtalen i sä fall
handläggas i samma rättegäng; se nuvarande regler i 1 b § lagen (1949:164) med
vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 23 kap. 1 § vilar skyldigheten atl utse utgivare i
fråga om importerade framställningar på den som här i riket lämnar ul upptagningen
för spridning. Lika litet som när det gäller äldre inhemska upptagningar kan
emellertid en regel om skyldighet atl utse utgivare tillämpas på utländska
upptagningar som redan har importerats och lämnats ut för spridning här i
landet när de nya reglerna träder i kraft. Därför kan inte 23 kap. 1 § första
stycket andra meningen göras tillämplig på äldre upptagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 3 i övergångsbestämmelserna har utformats i enlighet
med det anförda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Förslaget till lag om ändring i regeringsformen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya lydelsen av andra stycket innebär att friheten alt
yttra sig i de medier som omfattas av det nya detaljerade grundlagsskyddet
undantas från RF:s regelsystem på samma sätt som tryckfriheten. Atl vissa
regler i 2 kap. RF ändock skall tillämpas framgår av 7 kap. 3 § tredje stycket,
15 kap. 3 § andra stycket samt 16 kap. 1 § andra stycket och 3 § första stycket
TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje meningen i första stycket ger elt uttryckligt stöd
i RF för de •möjligheter som finns att genom författning av lägre valör än lag
förordna om inskränkningar i mötes- och demonstrationsfriheterna (jfr avsnitt
3.4 under rubriken Mölen och demonstrationer).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket har delats upp i tvä meningar med anledning
av ändringen i 12 §. Del betyder att mötes- och demonstrationsfriheterna
alltjämt kan begränsas av lagregler om krav på tillstånd som grundas på t. ex.
hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har gjorts gällande att uttrycket "vid
sammankomsten eller demon<br>
strationen" gör atl det inte är möjligt atl begränsa mötes- och demonstra<br>
tionsfriheterna på grund av bullerstörningar som inträder som en följd av<br>
en sammankomst men inle drabbar dem som deltar i sammankomsten utan</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>endast
andra som vistas i närheten (JO 1983/84 s. 85 och SOU 1985:24 s. Prop.
1986/87:151 290). Uttrycket "vid sammankomsten eller demonstrationen"
måste dock anses ge ett vidare utrymme för begränsningar av dessa friheter.
Inte bara ordningen och säkerheten bland just de personer som deltar i sammankomsten
utan också ordnings- och säkerhetsproblem som samtidigt uppslår i
sammankomstens omedelbara omgivning och är en direkt följd av sammankomsten bör
kunna ligga till grund för begränsningar av mötes-och demonstrationsfriheterna
(jfr justitiedepartementets PM dnr 1862-85, remitterad tillsammans med SOU
1985:24).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.6.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
b §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf har tagits in de nya bestämmelser som generellt förbjuder bilder
med våldsskildringar av sexuell karaktär, dvs. i första hand den s. k.
våldspornografin. Bestämmelserna kompletterar det förbud mot extrema
våldsskildringar i rörliga bilder som f n. finns i en särskild lag, den s. k.
videovåldslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.6.2 och 3.6.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
princip alla slags bilder som visar sexuellt våld eller tvång omfattas av
förbudet oberoende av om det är fråga om stillbilder eller rörliga bilder. Hit
hör dels bilder i tryckta skrifter, fotografier, teckningar o.d., dels
film-bilder, videogram och bilder som förmedlas med hjälp av TV-leknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om vilka skildringar som skall omfattas av förbudet såvitt avser rörliga
bilder hänvisas lill förarbetena fill videovåldslagen och ändringarna i den
(prop. 1980/81:176, KU 28, prop. 1984/85:116).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som i de tidigare förarbetena sägs om sexuellt våld och tvång i rörliga bilder
har avseende även på skildringar av sådant våld och tvång i stillbilder. Alla
sexuella skildringar i bild som innehåller våld i nägon form avses således
komma att träffas av förbudet. Del ställs inte något krav på alt del skall
framgå av bilden att väldet kan återföras till en människa; även våld som
härrör frän djur eller tekniska anordningar o.d. förekommer också. Något krav
pä all väldet skall vara grovt e.d. gäller inle heller. Klart är dock alt det
beträffande stillbilder i praktiken måste vara fräga om våld av någorlunda
kvalificerat slag för atl det skall kunna konstateras att bilden faller under
straffbestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
våld omfattas sexuella situationer som innehåller Ivångsmo-<br>
menl. Hit räknas främst skildringar av sadistiska beteenden eller likartade<br>
förfaranden som är ägnade att uppfattas sä atl någon mot sin vilja blir<br>
utsatt för kränkande eller nedvärderande behandling. Det förekommer inte<br>
sällan att modellen har avbildats på etl sätt som av betraktaren är avsett att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>uppfattas så att den
betvingande eller förnedrande behandlingen är njut- Prop. 1986/87:151 bar.
Även sådana situationer skall naturiigtvis omfattas av bestämmelsen, om
brottsrekvisiten i övrigt är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försvarlighetsrekvisitel
har utformats på samma sätt som i bestämmelsen om barnpornografi. I fråga om
innebörden av begreppet hänvisas lill prop. 1984/85; 116 s. 19 och där gjorda
hänvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantaget
i tredje stycket för filmer och videogram som har godkänts av biografbyrån har
behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.6.2. En motsvarande
bestämmelse finns i dag i videovåldslagen (jfr prop. 1984/85:116 s. 22 ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
c §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf har förbudet atl sprida filmer och videogram lill den som är
under 15 år tagits in. Bestämmelserna har behandlats i den allmänna
motiveringen, avsnitt 3.6.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undanlaget
för filmer och videogram som har godkänts av biografbyrån och möjligheten för
distributören att förse filmerna och videogrammen med intyg om sådant
godkännande har överförts från videovåldslagen (se prop. 1985/86; 116 s. 22 fO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utvidgning av principen om handlingsoffentlighet till vissa organ ulan-för
myndighetsområdet medför - som jag har anfört i den allmänna motiveringen
(avsnitt 3.9) — elt behov av vissa kompletteringar av reglerna i
sekretesslagen. Behovet av nya sekretessregler blir dock förhållandevis
begränsat. De organ som skall tillämpa offentlighetsprincipen men som inle nu
är myndigheter jämställs vid tillämpningen av sekretesslagen med dessa.
Sekretessen hos de enskilda organen bör nämligen som jag har framhållit vara
densamma som hos myndigheter med motsvarande verksamhet. Några tillägg till
sekretesslagen behövs över huvud taget inle i vissa fall. Sä t. ex. kommer
sekretessen i 7 kap. 11 § med bestämmelser om sekretess i myndigheternas
personaladminislrativa verksamhet också alt täcka behovet av sekretess hos
andra organ som har statligt reglerade tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
institutet har begärt alt bestämmelserna i 9 kap. 5 § om sekretess för bl. a.
uppgifter om studiestöd skall utvidgas till all omfatta även uppgifter om
stipendier eller andra bidrag. Institutet har framhållit atl dess
stipendieärenden ofta innehåller uppgifter om enskildas personliga och
ekonomiska förhållanden vilka kan vara i behov av skydd. Delta skulle inle
minst gälla uppgifter som rör utländska sökande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör emellertid inle komma i fråga att generellt införa sekretess för uppgifter
i stipendieärenden. Någon sådan sekretess för dessa uppgifter gäller inte i dag
på myndighetsområdet och bör heller inte gälla med hänsyn lill att
insynsintressena gör sig starkt gällande i ärenden om fördelning av statliga
medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
institutet har anfört kan det emellertid ibland finnas anledning atl</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anta att utlänningar som söker och erhåller stipendier för
vistelse i Sverige Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>blir föremål för etl politiskt betingat intresse bland
andra grupper av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utlänningar här. Det erinras om bestämmelsen i 7 kap. 14
§, enligt vilken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sekretess gäller för uppgift som rör utlänning om det kan
antas alt röjande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av uppgiften skulle medföra fara för alt någon utsätts för
övergrepp eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>annat allvariigt men i vissa situationer. Denna s.k.
utlänningssekreless är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte inskränkt lill något visst verksamhetsområde utan
gäller inom hela den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>offentliga förvaltningen. Sekretessen i 7 kap. 14 §, som
således skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komma att gälla också hos Svenska institutet, får anses
väl läcka del behov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av skydd som kan föreligga för uppgifter i sådana fall som
institutet har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pekat pä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av nya sekretessregler inskränker sig därför till
en komplettering av bestämmelserna i 8 kap. 7 § för att skydda uppgifter i
stödverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon ändring av det område där meddelarfriheten i dag har
försteg framför tystnadsplikterna har deparlementsförslaget i denna del inte ansetts
ge anledning lill. Del kan dock anmärkas alt undanlaget i 16 kap. I § sekretesslagen
från meddelarfriheten såvitt gäller 8 kap. 7 § samma lag kommer alt avse också
sädana uppgifter i stödverksamhet som nu föresläs bli skyddade av sekretessen
enligt den paragrafen. Som framgår under 16 kap. 1 § förordas dock en viss
utvidgning av undantagen från meddelarfriheten såvitt gäller uppgifter som
lämnas av anmälare m.fl. inom den enskilda hälso- och sjukvården. Vidare
föreslås en följdändring till den föreslagna nya lydelsen av TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ kap. 8 § och bilagan till lagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa bestämmelser har berörts i den allmänna
motiveringen, avsnitt 3.9.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Området för den utvidgade handlingsoffentligheten bestäms
i huvudsak genom en uppräkning av de organ som skall omfattas av de nya
reglerna. Denna uppräkning görs i en bilaga som anknyts till 1 kap. 8 §. I
bilagan anges också den verksamhet hos organet i vilken TF;s regler om rätt all
ta del av allmänna handlingar skall gälla. Där hänvisas också i förekommande
fall lill numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits ål organet. Notarius publicus och AB
Svensk Bilprovning, vilkas verksamhet redan i dag helt eller delvis omfattas av
handlingsoffentligheten nämns inte längre i 1 kap. 8 § ulan i bilagan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom den
laglekniska konstruktion som har valts kommer formellt<br>
samtliga bestämmelser i 15 kap. sekretesslagen all bli tillämpliga även hos<br>
de organ som räknas upp i bilagan men som inte är myndigheter. Vissa<br>
bestämmelser i kapitlet är dock sädana atl de inle kan tillämpas på andra<br>
organ än myndigheter. Det kan t. ex. inle bli fråga om att tillämpa delega-<br>
lionsreglerna i 15 kap. 1 och 2 §§ pä sådana organ. Det finns också andra<br>
exempel på sådana bestämmelser, l.ex. de i 15 kap. 6 § första stycket<br>
angivna reglerna om all endast vissa myndigheter skall pröva frågan om<br>
utlämnande av allmän handling (jfr 2 kap. 14 § TF och 7 § sekrelessförord-<br>
ningen 1980:657).</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
den laglekniska konstruktionen således kommer att innefatta en Prop.
1986/87:151 något för vid hänsyftning på bestämmelserna i 15 kap. bör inte
vålla några problem i den praktiska tillämpningen. Notarius publicus och Svensk
Bilprovning AB har ju såvitt känt utan problem kunnat tillämpa de nuvarande
reglerna i 1 kap. 8 § som är i sak desamma som de nu föreslagna. Alternativet,
alt tynga lagtexten med en uttrycklig hänvisning lill tillämpliga lagrum i 15
kap., är därför inle behövligt för att uppnå erforderlig klarhet om vad som
avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
kap. 7 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
8 kap. 7 § regleras för närvarande sekretessen dels i kommunala myndigheters
tillsyns- och stödverksamhet med avseende på näringslivet, dels i AB Svensk
Bilprovnings obligatoriska kontrollverksamhet. Paragrafen har sin motsvarighet
pä det statliga myndighetsområdet i 8 kap. 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
avsnitt 3.9 skall även sådan obligatorisk kontroll m. m. som utförs av andra än
myndigheter och AB Svensk Bilprovning omfattas av handlingsoffentligheten. Den
sekretess som f. n. gäller enligt 8 kap. 7 § kommer då även utan något tillägg
alt gälla också hos AB Statens Anläggningsprovning, Apoteksbolaget AB och Kungl.
Svenska Aeroklubben. Vidare föreligger motsvarande behov av sekretess i sådan
stödverksamhet med avseende pä näringslivet som handhas av
regleringsföreningarna på jordbrukets och fiskets områden. Behovet av
sekretess i denna stödverksamhet har lillgodosetts genom ett tillägg till
förevarande paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>16
kap. 1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingressen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningarna
till TF har ändrats i konsekvens med de föreslagna grundlagsändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandet
mellan ingressen och vissa delar av punkt 3 i paragrafen är<br>
tämligen komplicerat. I ingressen erinras om alt vissa undantag från med<br>
delarfriheten m. m. anges direkt i 7 kap. 3 och 5 §§ TF, medan de s. k.<br>
kvalificerade tystnadsplikterna räknas upp i 16 kap. 1 § sekretesslagen.<br>
Svårigheterna är särskilt stora när det gäller att i regleringen klargöra vilka<br>
uppgifter av betydelse för rikets säkerhet som inle får röjas. Bland de brott<br>
som avses i 7 kap. 3 och 5 §§ TF återfinns bl. a. spioneri (19 kap. 5 och<br>
6 §§ BrB) och grov obehörig befattning med hemlig uppgift (19 kap. 8 §<br>
BrB) och i 7 kap. 5 § också obehörig befattning med hemlig uppgift (19<br>
kap. 7 § BrB), vårdslöshet med hemlig uppgift (19 kap. 9 § BrB) samt<br>
landsförräderi och landssvek (22 kap. 1 S). Dessa ansvarsbestämmelser<br>
kan betraktas som en form av lystnadspliktsföreskrifter (jfr prop.<br>
1979/80:2 del A s. 369). De omfattar delvis samma uppgifter som är<br>
sekreiessbelagda enligt 2 kap. 1 och 2 S§ (utrikes- resp. försvarssekretess)<br>
och 5 kap. I § sekretesslagen (förundersökningssekreless). Den som läser<br>
punkt 3 i 16 kap. 1 § återfinner emellertid där bara 2 kap. I § och 5 kap.<br>
I § - och den senare paragrafen enbart i den del den sekretessbelägger</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppgifter
om viss särskild sorts tvåhgsmedelsanvändning. Läsaren kan dä Prop. 1986/87:151
förledas att tro att det är tillåtet att lämna ut uppgifter som omfattas av
försvarssekreiessen och huvuddelen av förundersökningssekretessen fastän
meddelarfriheten här är inskränkt genom de undantag som anges direkt i TF. Det
har också visat sig atl den nuvarande utformningen av bestämmelserna har lett
till missuppfattningar om meddelarfrihetens omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det är angeläget atl regleringen pä delta område är sä tydlig som möjligt (jfr
prop. 1979/80:2 del A s. 108), bör det undersökas om inte en mera klargörande
utformning av bestämmelserna kan åstadkommas, bl. a. pä grundval av den
utförligare regleringen i TF i fråga om brotten mot rikets säkerhet som nu
föreslås. Detla är emellertid en fråga som behöver övervägas ytterligare och
den får därför tas upp i annat sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av det utvidgade grundlagsskyddet för andra medier än tryckta
skrifter har i punkt 2 hänvisningarna till tystnadsplikterna enligt
radiolagstiftningen ersatts av en hänvisning till 15 kap. 8 § TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
punkt 8 har 6 a § lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m. fl. lagts till uppräkningen av de tystnadsplikter som har försteg framför
meddelarfriheten. Härigenom blir skyddet för uppgifter som lämnats av anmälare
m.fl. detsamma inom allmän och enskild hälso- och sjukvård. Motsvarande
beslämrnelser i sekretesslagen, 7 kap. 6 §, återfinns nämligen i punkt 3.
Något skäl för nuvarande sakliga skillnad mellan de tvä sektorerna kan inle
anses föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande
m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna
i sekretesslagen kan i och för sig träda i kraft innan de här föreslagna
grundlagsändringarna gör det. Med tanke främst på att del är lämpligt atl de
organ som enligt förslaget nu skall börja tillämpa offentlighetsprincipen bör
få viss lid att förbereda detta, föreslås att även detla lagförslag skall träda
i kraft den 1 januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
särskilda övergångsbestämmelser finns inte/Handlingar som för<br>
varas hos de organ som anges i bilagan och hör till däri angiven verksamhet<br>
blir i och med ikraftträdandet all anse som allmänna handlingar. Någon<br>
skyldighet att registrera sådana handlingar föreligger inte. Bestämmelsen i<br>
15 kap. 1 § lar sikte enbart på handlingar som kommer in filbéller upprättas<br>
hos organet efter lagens ikraftträdande. Eftersom de enskilda organen inte<br>
tidigare har haft en laglig skyldighet atl registrera sina handlingar eller
hälla<br>
dessa ordnade på visst sätt, kan svårigheter ibland föreligga atl identifiera<br>
efterfrågade handlingar. Av 2 kap. 12 § TF följer emellertid alt skyldighet<br>
all tillhandahålla handling pä stället inte föreligger, om betydande hinder<br>
härför möter. Under en övergångstid kan organen ha anledning att hänvisa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill denna
bestämmelse om betydande praktiska svårigheter skulle förelig- Prop.
1986/87:151 ga att få fram icke registrerade handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.5 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1981:485)
om förbud mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som har framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt
3.6.2) har de bestämmelser i videovåldslagen som fortfarande skall gälla förts
över till BrB. Att videovåldslagen fortfarande skall vara tillämplig i fråga om
gärningar som har begåtts före ikraftträdandet har berörts i specialmotiveringen
till övergångsbestämmelserna lill TF (5.1.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att lagrådels yttrande inhämtas över
förslagen lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i tryckfrihetsförordningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i regeringsformen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i sekretesslagen (1980:100),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
upphävande av lagen (1981:485) om förbud mot spridning av filmer och videogram
med våldsinslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:63.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilagal Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrandefrihetsutredningens sammanfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyddet för det tryckta ordet enligt
tryckfrihetsförordningen (TF) bygger på sex grundläggande principer, nämligen
censurförbud, etableringsfrihet, särskilda regler om ansvarighet för
Iryckfrihetsbrott, skydd för dem som anskaffar eller tillhandahåller
upplysningar för offentliggörande i tryckt skrift, uttömmande angivande av de
gärningar som kan beivras som Iryckfrihetsbrott och särskild rättegångsordning
för beivrande av tryckfrihets-brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrandefrihetsutredningen lägger nu fram förslag som går
ut pä att i grundlag förstärka och befästa skyddet för yttrandefriheten. Rätlen
att framföra yttranden med hjälp av medier där yttrandefriheten hittills har
saknat ett detaljerat grundlagsskydd föreslås bli säkerställd genom ett
regelverk efter TF:s mönster. Det utformas som en särskild, fristående
ytlrandefrihelsgrundlag som skall gälla vid sidan av TF och i alll väsentligt
själv ange vad som gäller utan att hänvisa till TF. Det trycka ordet behåller
sin ställning enligt TF med förstärkningar i några betydelsefulla avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl allmänt förbud mot censur och en bestämmelse om att
del allmänna skall iaktta neutralitet gentemot olika åsiktsriktningar när stöd
ges lill offentliga framställningar föreslås bli införda i regeringsformen
(RF). I RF införs också bestämmelser till skydd för rätten att inneha föremål
som bär eller förmedlar yttranden och regler lill skydd för demonstrationer och
allmänna sammankomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) avser
yttranden som görs offentliga i vissa av grundlagen angivna uttrycksformer,
nämligen program i eter- eller irådsändningar, ljudupptagningar, upptagningar
av rörliga bilder saml sådana sceniska framställningar och utställningar som
har en utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YGL bygger på de bärande principerna i TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbud mot censur</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbudet mot censur av tryckta skrifter motsvaras i YGL av
ett förbud för myndigheter och andra allmänna organ mot att förhandsgranska
yttranden som är avsedda att framföras genom offentliga framställningar och mot
att på grund av det kända eller väntade innehållet i en framställning förbjuda
eller hindra dess offentliggörande.Grundlagen medger dock all vanlig lag
föreskriver all upptagningar av rörliga bilder inle får återges offentligt utan
att ha granskals i förväg. Den medger också atl vanlig lag förbjuder atl sådana
upptagningar, ulan alt tillstånd har lämnats i förväg, sprids till dem som inte
har fyllt arton år eller offentligt återges för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medgivandena öppnar för en förhandsgranskning av filmer
och video<br>
gram (se nedan).</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Etableringsfrihet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten att framställa, importera och sprida
ljudupptagningar och upptagningar av rörliga bilder grundlagsfästs. Delsamma
sker i fråga om trådsändare, mottagare för eter- eller irådsändning och
apparatur för inspelning eller återgivning av ljudupptagningar eller
upptagningar av rörliga bilder. Likaså föresläs att verksamhet för offentligt
framförande av yttranden i olika former skall förses med grundlagsskydd. Det
gäller sceniska framställningar, sändningar av ljud, bilder eller text till
allmänheten genom tråd, offentlig visning av filmer eller andra upptagningar av
rörliga bilder, offenligt uppspelande av ljudupptagningar saml utställningar.
Beträffande rätten atl etablera verksamhet för sändning av radio- eller
TV-program i etern föreslås dock inte nägon ändring av vad som gäller nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten att bedriva verksamhet för trädsändning lill
allmänheten av ljud, bilder eller text skrivs in i grundlagen. Del innebär atl
en principiell sändningsfrihet slås fast. Sändningsfrihelen hindrar inte atl
ordningsregler rörande fördelningen av sändningslid m.m. meddelas genom vanlig
lag. Någon grundlagsfäst rätt att anlägga ledningsnät för överföring av yttranden
till allmänheten föreslås inle av oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sändningsfriheten kan begränsas i vissa syften. De syftena
anges i grundlagen. Sändningsfriheten får begränsas genom vanlig lag om del sker
för att främja allmänhetens tillgång lill sändningar av dagshändelser eller för
att möjliggöra ingripanden mot fortsatt sändning av etl utbud som är ensidigt
inriktat på väldsframställningar eller pornografiska skildringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första medgivna begränsningen av sändningsfriheten
syftar till atl säkra Sveriges Radios (SR) möjligheter atl fullgöra sin
funktion som public-service-företag, dels genom att tillåta regler som
förhindrar att SR genom avtal mellan andra parter utestängs frän att sända
vissa evenemang av dagshändelsekaraklär, dels genom atl tillåta regler som
garanterar att SR:s rikstäckande programutbud förmedlas också via tråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra medgivandet möjliggör regler som tillåter att
den som begagnat sändningsfriheten till att distribuera ett ensidigt utbud av
våldsskildringar och pornografi fråntas sin rätt att sända. Meningen är atl
det skall ske efter prövning i former som ligger nära den
yllrandefrihelsrältsliga processen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ensaniansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt TF är utgivaren för en periodisk skrift ensam ansvarig
för tryckfri<br>
helsbrolt. På samma sätt skall enligt förslaget obligatoriskt ensamansvar<br>
för en särskilt utsedd utgivare som regel gälla när yttranden offentliggörs i<br>
de former som omfattas av YGL. Men i fräga om utställningar och scenis<br>
ka framställningar föreslås en valfrihet. Där skall ensamansvar gälla bara<br>
om den som bedriver verksamheten frivilligt har utsett en särskild person<br>
att vara utgivare. Väljer man att inte utse utgivare lill en sådan framställ<br>
ning faller den utanför YGL:s skydd. Yttranden i framställningen kan då<br>
vara straffbara enligt vanlig lag utan något särskilt inedgivande i grundlag.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelarfrihet och anonymitetsskydd</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ensamansvaret möjliggör enligt TF:s konstruktion skyddet
för nyhetskällorna, dvs. reglerna om ansvarsfrihet för meddelare och rätt för
upphovsmän och andra medverkande lill en framställning i tryckt skrift atl
förbli anonyma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelarfriheten innebär enligt TF att uppgifter som är
sekreiessbelagda ändå i betydande omfattning får lämnas lill nyhetsförmedlande
förelag för publicering i tryckt skrift. Samma princip gäller i dag enligt
vanlig lag om uppgifter lämnas för publicering i radio eller TV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa undantag frän meddelarfriheten finns. Enligt TF
skall elt meddelande, som innefattar något av vissa angivna brott mot rikets
säkerhet, bestraffas enligt vanlig lag. Detsamma gäller brott mot förbudet att
lämna ul hemliga handlingar och brott mot vissa tystnadsplikter, som numera
anges i 16 kap. sekretesslagen (1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten till anonymitet innebär enligt TF i huvudsak att
författare och uppgifislämnare inte är skyldiga att framträda med sitt namn i
tryckt skrift, alt fråga om vem som är författare eller uppgifislämnare till en
framställning i en periodisk skrift inte får väckas i mål om tryckfrihetsbrotl,
alt de som i sin yrkesutövning vid företag för nyhetsförmedling eller framställning
av tryckta skrifter får vetskap om vem som har författat en framställning
eller lämnat ett meddelande är skyldiga att inte röja denne och alt myndigheter
och andra allmänna organ är förbjudna atl forska efter författare och
meddelare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principerna om meddelarfrihel och anonymitetsskydd
föreslås nu bli grundlagsfästa också för de yttrandeformer som omfattas av YGL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelarfriheten får sin ställning befäst. Grundlagen
ställer upp hinder mot att den inskränks genom vanlig lag. För att en
tystnadsplikt skall få upphäva meddelarfriheten beträffande något visst slag av
uppgifter skall krävas att detta är uttryckligen medgivet enligt grundlag. Det
område där sådana s.k. kvalificerade tystnadsplikter skall fä förekomma
föresläs bli avgränsat genom detaljerade regler i TF och YGL. Avgränsningen
överensstämmer inom den offentliga rätten till stora delar med det
rättstillstånd som nu råder. Men några ändringar föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om brott mot rikels säkerhet föresläs att den
nuvarande möjligheten att väcka åtal mot andra än offentliga funktionärer för
meddelande eller anskaffande av försvarshemligheler avskaffas. I fråga om
personkretsen återförs alltså rättsläget lill vad som gällde före brottsbalkens
ikraftträdande 1965.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På skatteområdet ges i förslaget meddelarfriheten större
utrymme än f. n. Den nuvarande oinskränkta sekretessen vid förvaltningsmyndigheterna
inom beskattningsväsendet får lämna plats för en regel som medger frihet att
lämna meddelande för publicering om del står klart all röjandet kan ske utan
att någon part utsätts för men. Vid förvaltningsdomstolarna skall
meddelarfriheten gälla om det inte kan antas att etl röjande av en uppgift
innebär fara för att någon part utsätts för men.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
förvaltningsärenden om omhändertagande eller vård utan samtycke<br>
föresläs meddelarfriheten fä råda om det inte finns anledning att anta att<br>
fara för atl någon enskild utsätts för men skall uppkomma om en uppgift</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>röjs. I
mål och ärenden hos domstolar och vissa domstolsliknande Prop.
1986/87:151 nämnder skall meddelarfriheten tillåtas slå igenom beträffande
uppgifter om enskildas personliga förhållanden ulan något särskilt förbehåll
för fall där skada kan befaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver detla medger grundlagsförslaget vissa
förskjutningar av meddelarfrihetens omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelarfriheten sträcks ul till förhållanden mellan
enskilda. Den föreslås gälla när en tystnadsplikt åvilar någon i en enskild
befattning eller på grund av något annal åtagande. Del innebär att den som
lämnar uppgifter för publicering frän exempelvis ett företag eller en
organisation går fri från påföljder även om han på grund av avtal var bunden av
tystnadsplikt. Härigenom öppnas en möjlighet till ökad insyn i och mera
genomlysande debatt om verksamheten hos viktiga förelag och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vissa fall föresläs undantag frän meddelarfriheten på
del enskilda området. De fallen anges i grundlag. Elt viktigt undantag avser
yrkeshemligheter av teknisk eller kommersiell natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den principiellt nya meddelarfriheten utanför den
offentliga rätten följs upp när del gäller anonymitetsskyddet. Del sker genom
ett förbud för personer i ledande ställning inom förelag och organisationer mot
alt efterforska den som har lämnat uppgifter i skydd av meddelarfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrandefrihets- och tryckfrihetsbrott</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TF anger uttömmande vilka gärningar som får beivras som
tryckfrihelsbrolt. Också den principen kommer till uttryck i förslaget lill
yltrandefrihetsgrundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principen förankras fastare i grundlag än vad som f. n.
gäller. Det sker genom att även de tryckfrihelsbrolt som nu kan bestraffas som
otillåtet offentliggörande enligt etl stadgande i TF (7 kap. 5 §), som i fråga
om brottsrekvisiten hänvisar till vanlig lag, beskrivs fullständigt i
grundlags-text. Beskrivningarna las in i TF och i YGL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom atl de brott som får bestraffas enligt vanlig lag
beskrivs fullständigt i grundlag uppnås en konsekvent genomförd s. k. dubbel
täckning. Den innebär att det straffbara området väl kan inskränkas genom
lagstiftningsbeslut i vanlig ordning men inle utvidgas ulan att
grundlagsändring genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I frågan vilka gärningar som skall kunna bestraffas som
yttrandefrihets-brotl har vi enligt våra direkfiv haft alt väsentligen utgå från
gällande rättsläge. På två punkter har vi dock fått anledning all närmare
behandla omfattningen av det straffbara området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första gäller beskrivningen av brottet hets mot
folkgrupp. Vi föreslår där en ändring av lagtexten. Den är avsedd att åstadkomma
en precisering av det straffbara området. Den nya broltsbeskrivningen förenas
med en föreskrift om prövning av försvarligheten i yttranden som uttrycker
missaktning för en folkgrupp eller nägon annan liknande grupp av personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra punkten gäller pornografi och
väldsframställningar. Vi före<br>
slår att det nuvarande s.k. extremväldsförbudet i lagen (1981:485) om</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förbud
mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag skärps i Prop.
1986/87:151 vissa avseenden. Så sänks l.ex. tröskeln för ingripanden mot
skildringar av sexuellt våld. Överträdelser av förbudet skall bestraffas som
yttrandefrihelsbrolt. Brottet skall benämnas olaga våldsskildring. Utöver vad
som ligger i detta föreslås inte någon skärpning av kriminaliseringen av pornografi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TF
innehåller i 1 kap. 4 § - den s. k. instruktionen - ett särskilt påbud om den
anda i vilken förordningen skall tillämpas. Därav framgår bl. a. alt
tryckfrihetens roll som grundval för ett fritt samhällsskick alltid bör hållas
i åtanke. I betänkandet föreslås att det förhållningssättet skall iakttas i
vanliga brottmål lika väl som i tryckfrihetsmål och mål enligt YGL. De allmänna
domstolarna får därmed elt uttryckligt stöd för alt la hänsyn till
yttrandefrihetens och informationsfrihetens intressen, när de prövar frågor om
ansvar för brott där del framgår av omständigheterna atl gärningsmannen har
handlat i syfte att främja sådana värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rättegången</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättegångsordningen
för tryckfrihetsmål, med tillgång till jury, lämnas i värt förslag i huvudsak
oförändrad. Vi föreslår endast den ändringen att jurymännen skall väljas
proportionellt. Samma rättegångsordning föreslås för mål enligt YGL.
Beträffande mål om sanktioner mot åsidosättanden av tystnadsplikter utanför den
offentliga rätlen föresläs dock att de särskilda yltrandefrihelsrällsliga
rättegångsreglerna skall gälla endast i fråga om juryns medverkan. I övrigt
skall sådana mål behandlas enligt vanliga rättegångsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
TF åligger del justiliekanslern atl vaka över atl gränserna för tryckfriheten
inte överskrids. Den tillsynsplikten, som synes sakna etl självständigt
innehåll, tas bort i förslaget. JK behåller uppgiften att ensam vara åklagare i
tryckfrihetsmål och får motsvarande uppgift i mål enligt YGL. Möjligheterna
enligt TF att genom vanlig lag överlämna åt andra åklagare atl besluta om
användning av tvångsmedel slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Reklamen
och yttrandefriheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandel
mellan reklam och yttrandefrihet regleras. Reklam kan innehålla både ett
opinionsbildande och ett avsällningsfrämjande moment. All reklam skall därför
falla under grundlagens skydd. Men grundlagen skall inle hindra att det genom
vanlig lag meddelas föreskrifter för näringsidkare om innehållet i och
utformningen av yttranden i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
yttranden i näringsverksamhet menas varje yttrande av en näringsidkare vilket
syftar till alt främja avsättningen eller anskaffandet av varor, tjänster och
andra nyttigheter som tillhandahålls eller efterfrågas i verksamheten.
Föreskrifter om sådana yttranden får meddelas i syfte atl skydda konsumenters
eller näringsidkares ekonomiska intressen, alt skydda mot allvarlig fara för
personlig säkerhet eller kroppslig hälsa eller atl skydda enskilda individers
namn eller bild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt tillgodose dessa syften får vidare genom vanlig lag föreskrivas alt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>näringsidkare
skall vara skyldiga att rätta felaktiga eller vilseledande upp- Prop.
1986/87:151 gifter som har lämnats i deras näringsverksamhet. I syfte alt
skydda mot allvarlig fara för personlig säkerhet eller kroppslig hälsa får
också i vanlig lag förbjudas viss reklam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt det syslem som föresläs kan etl yttrande komma att
prövas både enligt brottsbeslämmelserna i grundlagarna och enligt de regler i
vanlig lag om yttranden i näringsverksamhet som får förekomma enligt
grundlagarna. För tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott svarar utgivaren
eller den som i hans ställe bär ensamansvaret. Sanktioner enligt de lagar som
kan gälla om yttranden i näringsverksamhet, dvs. närmast den marknadsrältsliga
lagstiftningen, får riktas mot den som är ansvarig enligt vad som följer av
dessa lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>YGL innehåller en regel som medger alt de nu gällande
restriktionerna för reklam i program i eter- eller trådsändningar kan
upprätthållas med stöd av vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Integritetsskydd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt brottsbalken får en åklagare väcka åtal för
ärekränkningsbrott bara om del av särskilda skäl finns påkallat ur allmän
synpunkt. För atl skyddet för den enskildes integritet skall stärkas, bör
enligt vår mening det allmänna åläggas en vidare åtalsplikt. Det skall räcka
med atl åtal är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhandsgranskning av filmer och videogram</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande filmcensuren vid offenlig visning för vuxna
omvandlas. Förhandsgranskningen blir kvar men förenas inte med någon möjlighet
för biografbyrån att förbjuda visning. Biografbyråns uppgift blir att avge ett
utlåtande i frågan om en framställning innefattar olaga våldsskildring. Om
byrån finner att sä är fallet, kan filmen eller videogrammet ändå visas. Frågan
om ett brott har begåtts genom visningen får prövas i efterhand av domstol i
ytlrandefrihelsrällslig ordning om justiliekanslern finner skäl att väcka åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med förhandsgranskningen är att förbudet mot olaga
våldsskildring skall bli verkningsfullt. I samma syfte åläggs biografbyrån att
övervaka marknaden av filmer och videogram som är avsedda för tillhandahållande
på annat sätt än genom offentlig visning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den underåriga publiken har vi inte funnit
någon anledning att frångå den i direktiven gjorda bedömningen att den
förhandsgranskning som gäller offentlig visning för barn bör behållas. Den
förhandsgranskningen skall som hittills vara förenad med möjlighet alt utfärda
förbud mot visning. Den skall vidare utsträckas lill alt gälla också uthyrning och
försäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårt förslag innebär att YGL skall medge alt det i vanlig
lag föreskrivs<br>
förbud att utan i förväg lämnat tillstånd sprida upptagningar av rörliga<br>
bilder till dem som inte har fyllt arton år eller offentligen återge sädana<br>
upptagningar för dem. Den regeln gäller både filmer och videogram. Del</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skydd mot skadlig påverkan som förhandsgranskningen skall
ge sträcks ul Prop. 1986/87:151 till att omfatta också dem som är äldre än
femton år men ännu inle har fyllt arton år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservationer m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledamoten Per Unckel har reserverat sig i följande
avseenden: Han anser att utredningen hade bort föreslå ett system för etersänd
radio och TV som bringat radio och TV så nära de elableringsprinciper som
föreslås gälla för andra medier som möjligt. Han vänder sig mot vad kommittén
föreslär om möjlighet atl genom vanlig lag förbjuda reklam i radio och TV. Han
anser inle att utredningens förslag om meddelarfrihet utanför den offentliga
rätten bör genomföras. Han föreslår slutligen en annan lydelse av bestämmelsen
om olaga våldsskildring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledamöterna Anders Ehnmark, Anders Ljunggren och Per
Unckel har reserverat sig mot förslaget att införa en ny åldersgräns pä 18 är
vid förhandsgranskning av film.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett särskilt yttrande i frågan om det tryckta ordet och yttranden
i andra former borde skyddas genom en enda ytlrandefrihelsgrundlag har avgivils
av ledamöterna Bertil Fiskesjö och Anders Ljunggren samt Torbjörn Vallinder,
en av kommitténs sakkunniga, och Jan Gehlin, en av dess experter. De anser atl
det skulle vara att föredraga att skyddet för yttrandefriheten sammanfördes i
en sammanhållen ytlrandefrihelsgrundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledamoten Lisa Maltson har avgivit ett särskilt yttrande
angående frågan om en yttersta gräns för pornografiska framställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anders Ehnmark har avgivit etl särskilt yttrande om
filmcensuren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torbjörn Vallinder har avgivit ett särskilt yttrande om
filmcensuren. Han anser all någon förhandsgranskning av filmer för vuxna inle
bör få förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>195</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-left:263.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrandefrihetsutredningens lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:253.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till Yttrandefrihetsgrundlag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundläggande bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Denna
grundlags syfte är alt säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig
upplysning och etl fritt konstnärligt skapande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Varje svensk
medborgare har gentemot det allmänna rätt att i enlighet med denna grundlag
offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor, offentliggöra allmänna
handlingar och i övrigt offentligen lämna uppgifter i vilket ämne som helst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dessa rälligheter får inga andra begränsningar göras än
de som följer av denna grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de hänseenden som inle berörs i denna grundlag gäller
regeringsformen. Beträffande tryckfriheten gäller dock vad som är föreskrivet
i tryckfrihetsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Varje svensk
medborgare eller svensk juridisk person har gentemot del allmänna rätt att ulan
andra begränsningar än dem som följer av denna grundlag framställa, till riket
införa och bland allmänheten sprida ljudupptagningar och upptagningar av
röriiga bilder. Samma rätt gäller i fråga om Irådsändare, mottagare för eter-
eller Irådsändning samt apparatur för inspelning eller återgivning av
ljudupptagningar eller upptagningar av rörliga bilder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Varje svensk
medborgare eller svensk juridisk person har gentemot det allmänna rätt att,
utan andra begränsningar än dem som följer av denna grundlag, bedriva
verksamhet för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>offentligt
framförande av dramatik, musik, balett eller andra liknande framställningar
(scenisk framställning),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sändning lill
allmänheten av ljud, bilder eller text genom träd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>offentlig
visning av filmer eller andra upptagningar av rörliga bilder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>offentlig
uppspelning av ljudupptagningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>offentligt
utställande av bilder eller andra föremål (utställning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vanlig lag får meddelas föreskrifter om begränsning av
den i första stycket 2 angivna rätten, om föreskrifternas ändamål är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. atl främja allmänhetens tillgång till sändningar av
dagshändelser, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. alt möjliggöra ingripanden mot fortsatt sändning av
ett utbud som är<br>
ensidigt inriktat pä våldsframslällningar eller pornografiska skildringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Varje svensk medborgare har räll atl lill författare
och andra upp<br>
hovsmän samt till utgivare, redaktioner och nyhetsbyråer lämna uppgifter i<br>
vilket ämne som helst för offentliggörande genom eter- eller trädsändning<br>
ar, ljudupptagningar eller upptagningar av röriiga bilder. Han har också<br>
rätt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst för sådant uppgiftsläm-<br>
nande eller offentliggörande. Dessa rättigheter gäller både gentemot det<br>
allmänna och i förhållandel mellan enskilda. I rättigheterna får inga andra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>j95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i första stycket om rätt att lämna och anskaffa uppgifter Prop. 1986/87:151
gäller också när avsikten är alt uppgifterna skall offentliggöras genom sådana
sceniska framställningar eller utställningar som avses i 2 kap. 1 § första
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Myndigheter och andra allmänna organ får inle
förhandsgranska<br>
yttranden som är avsedda att framföras,genom offentliga framställningar.<br>
Myndigheter och andra allmänna organ får inle heller, ulan stöd i denna<br>
grundlag, på grund av det kända eller väntade innehållet i en framställning<br>
förbjuda eller hindra dess offentliggörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som villkor för offentlig återgivning av upptagningar av
rörliga bilder får dock i vanlig tag föreskrivas att upptagningarna har
granskats i förväg. 1 vanlig lag får också föreskrivas förbud att utan i förväg
lämnat tillstånd sprida upptagningar av rörliga bilder till dem som inle har
fyllt arton är eller offentligen återge sådana upptagningar för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Myndigheter
och andra allmänna organ får inte utan stöd i denna grundlag ingripa mot nägon
pä grund av atl han har yttrat sig i en offentlig framställning eller medverkat
till ett sådant yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som skall
döma över missbruk av yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att denna
grundlag efterlevs bör betänka atl yttrandefriheten är en grundval för elt
fritt samhällsskick. Han bör alltid uppmärksamma syftet mera än
framställningssättet. Om han är tveksam, bör han hellre fria än fälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som i övrigt skall döma i brottmål skall iaktta samma
förhållningssätt, om det av omständigheterna framgår att syftet har varit all
tillgodose yttrande- eller informationsfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begrepp och avgränsningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Denna grundlags bestämmelser om offentliga
framställningar skall tillämpas pä följande slag av framställningar under
förutsättning all de har gjorts offentliga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. program i eter- eller irådsändningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ljudupptagningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>upptagningar av
röriiga bilder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sceniska
framställningar, som har en utgivare, under förutsättning alt en uppgift om vem
utgivaren är har hållits tillgänglig pä föreskrivet sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utställningar,
som har en utgivare, under förutsättning alt en uppgift om vem utgivaren är har
hållils tillgänglig på föreskrivet sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande sådana bild- och ljudupptagningar samt program
i eter- och trådsändningar, genom vilka innehållet i en periodisk skrift hell
eller delvis sprids lill allmänheten, gäller vad som är föreskrivet i 1 kap. 7
§ andra stycket tryckfrihetsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framställningar är offentliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. program i eler- eller trädsändningar, när sändning
till allmänheten har<br>
ägt rum,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ljudupptagningar
och upptagningar av rörliga bilder, när de har blivit utlämnade för försäljning
eller annan spridning till allmänheten eller blivit återgivna för allmänheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sceniska
framställningar och utställningar, när allmänheten har kunnat ta del av dem.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 § I
denna grundlag menas med program i eter- eller irådsändning Prop.
1986/87:151<br>
innehållet i varje sådan sändning av ljud, bild eller text om sändningen är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avsedd för
allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i vanlig lag meddelas
föreskrifter om den rätt som tillkommer upphovsmannen till etl litterärt eller
konstnärligt verk eller framställaren av en fotografisk bild eller om förbud
mot all återge litterära eller konstnärliga verk på ett sätt som kränker den
andliga odlingens intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte all del i vanlig lag meddelas
föreskrifter för näringsidkare om innehållet i och utformningen av yttranden i
näringsverksamhet, om föreskrifterna har till ändamål</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all skydda
konsumenters eller näringsidkares ekonomiska intressen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl skydda mot
allvarlig fara för personlig säkerhet eller kroppslig hälsa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att skydda
enskilda individers namn eller bild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de syften som anges i första stycket får också i vanlig
lag föreskrivas skyldighet för näringsidkare atl rätta felaktiga eller
vilseledande uppgifter som har lämnats i deras näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med yttrande i näringsverksamhet menas varje yttrande av
näringsidkare som syftar till att främja avsättningen eller anskaffandet av
varor, tjänster eller andra nyttigheter och som angår hans egen eller någon
annan näringsidkares verksamhet eller nylligheter som tillhandahålls eller
efterfrågas i verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del syfte som anges i första stycket 2 får i vanlig lag
även meddelas förbud mot all i näringsverksamhet yttra sig om visst slag av
nyttigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i vanlig lag meddelas
föreskrifter om förbud mot reklam i program i eter- eller irådsändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inle att det i vanlig lag meddelas
föreskrifter om förbud mot offentliggörande i yrkesmässig kreditupplysningsverksamhel
av sådana upplysningar om enskilda som är oriktiga eller missvisande eller som
i övrigt innebär ett otillbörligt intrång i deras personliga integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i vanlig lag meddelas
föreskrifter om ansvar för det sätt som uppgifter har anskaffats på och om
skyldighet all ersätta den skada som har vållats genom anskaffandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten till anonymitet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Upphovsmannen till en offentlig framställning är inte
skyldig alt röja<br>
vem han är. Detsamma gäller den som har framträtt i framställningen och<br>
den som har lämnat en uppgift enligt 1 kap. 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vanlig lag får föreskrivas undantag från bestämmelserna
i första stycket i fråga om näringsidkares yttranden i näringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § I mål om yttrandefrihelsbrolt genom en offentlig
framställning får</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ingen la upp frågan om vem som är framställningens
upphovsman, vem</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som har framträtt i den eller vem som har lämnat uppgifter
enligt 1 kap. Prop 1986/87' 151 5§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns inte något hinder all i en och samma rättegång
handlägga både mål om yttrandefrihetsbrott och mål om brott enligi 6 kap. 2-7
§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Den som har tagit befattning med förberedelser till
eller tillkomsten<br>
av en offentlig framställning eller den som har varit verksam pä en nyhets<br>
byrå får inte, utan samtycke av den som saken rör, yppa vad han därvid<br>
har erfarit om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. vem som är upphovsman till framställningen eller har
framträtt i<br>
denna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. vem som har lämnat uppgifter enligt 1 kap. 5 §.<br>
Tystnadsplikten gäller inte i rättegäng eller vid vittnesförhör under för<br>
undersökningen i elt brottmål, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. det är fråga om elt brott enligt 6 kap. 7 § 3,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det är fråga om
ett brotl enligt 7 kap. 2 § eller etl annat brott enligt 6 kap. än som anges
under 1 och rätten finner det nödvändigt för prövningen av åtalet alt
uppgiften lämnas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rätten, vid
vittnesförhör eller förhör under sanningsförsäkran, i andra fall av hänsyn till
något allmänt eller enskilt intresse finner det vara av synnerlig vikt att
uppgiften lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Ingen myndighet eller annat allmänt organ får
efterforska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>upphovsmannen
till ett yttrande som har offentliggjorts eller varit avsett atl offentliggöras
genom en offentlig framställning eller den som har framträtt i en sädan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som har
offentliggjort eller avsett att offentliggöra elt yttrande på sådant sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som har
lämnat uppgifter enligt 1 kap. 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delsamma gäller den som intar en ledande slällning i ell
förelag eller en sammanslutning om yttrandet eller uppgifterna rör företaget
eller sammanslutningen eller nägon som är verksam eller utövar inflytande där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa förbud hindrar inte efterforskning i fall dä denna
grundlag medger åtal eller något annat ingripande. I sådana fall skall den i 3
§ angivna tystnadsplikten beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Den som bryter mot sin tystnadsplikt enligt 3 § skall
dömas lill böter<br>
eller fängelse i högst elt år. Delsamma gäller den som vid offentliggörandet<br>
av en offentlig framställning lämnar felaktiga uppgifter om vem som är<br>
framställningens upphovsman eller utgivare, vem som framträder i denna<br>
eller vem som har lämnat uppgifter i den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som bedriver efterforskning i strid med 4 § skall
dömas till böter eller fängelse i högst elt år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får
väckas endast om målsäganden har anmält brottet lill åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgivare för offentliga framställningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Varje program i eler- och Irådsändningar och varje
ljud- eller bild<br>
upptagning som är en offentlig framställning enligt 2 kap. 1 § skall ha en<br>
utgivare.<br>
Varje scenisk framställning och varje utställning får ha en utgivare.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2 § Utgivaren skall
vara svensk medborgare. Också utlänning får vara Prop. 1986/87:151<br>
utgivare, om det medges i vanlig lag. Den som är utgivare skall vara bosatt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>här i riket. Den som är
omyndig eller i konkurs får inte vara utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgivaren
utses av den som bedriver verksamheten. Uppgift om vem som är utgivare skall
vara tillgänglig för allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgivaren
skall ha befogenhet all utöva tillsyn över framställningens offentliggörande
och att bestämma över dess innehåll så att ingenting får införas i den mot hans
vilja. Varje inskränkning i den befogenheten skall vara utan verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Närmare bestämmelser om hur utgivare skall utses och om hur<br>
uppgiften om vem som är utgivare skall hällas tillgänglig för allmänheten<br>
meddelas genom vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
vanlig lag får straff föreskrivas för den som bryter mot någon bestämmelse i
detta kapitel eller i en vanlig lag som meddelats med stöd av en sådan
bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Kap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Framställande
och spridande av ljud- och bildupptagningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Sådana ljudupptagningar och
upptagningar av rörliga bilder som framställs i riket för alt ges ut här, skall
förses med uppgift om vem som har framställt dem. Närmare bestämmelser meddelas
i vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Föreskrifter om skyldighet
att bevara exemplar av ljud- och bildupplagningar för granskning samt om
skyldighet att lämna sådana exemplar till bibliotek eller arkiv meddelas i
vanlig lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vad som sägs i 1 kap. 2—4 och
6 §§ hindrar inte att det i vanlig lag meddelas föreskrifter med syfte att
förebygga spridning av kartor, ritningar eller bilder som återger Sverige hell
eller delvis och innehåller upplysningar av betydelse för rikets försvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Bestämmelserna i denna
grundlag hindrar inle alt det i vanlig lag meddelas föreskrifter om straff för
den som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förevisar pornografiska bilder
på eller vid allmän plats genom skyltning eller något liknande förfarande på
etl sätt som kan väcka allmän anstöt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utan föregående beställning med
post eller på annat sätt tillställer någon pornografiska bilder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bland barn och ungdom sprider
upptagningar av rörliga bilder, som genom sitt innehåll kan verka fönåande
eller medföra annan allvarlig fara för de unga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Postverket och andra allmänna trafikinrättningar får inte underlåta<br>
att befordra ljudupptagningar eller upptagningar av rörliga bilder på grund<br>
av deras innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
allmän trafikinrältning som för befordran tar emot en sädan framställning som
avses i första stycket skall inte anses som spridare av framställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Den som framställer en ljudupptagning eller en upptagning av rörliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bilder
och bryter mot 1 § skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>200</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 § Om
en upptagning som avses i 1 § saknar sådan uppgift som är Prop. 1986/87:151
föreskriven där, skall spridaren dömas till böter, lägst femtio kronor och
högst ettusen kronor. Detsamma skall gälla om en sådan uppgift är oriktig och
spridaren känner till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som sprider eller offentligen återger en
ljudupptagning eller en upptagning av rörliga bilder trots att han vet atl den
enligt denna grundlag har tagits i beslag eller konfiskerats skall dömas till
böter eller fängelse i högst ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tystnadsplikt och meddelarfrihet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Trots vad som sägs i 1 kap. 5 § kan den som lämnar
uppgifter för<br>
offentliggörande i vissa fall fällas lill ansvar och dömas till ersättningsskyl<br>
dighet om han bryter mot en straffbelagd tystnadsplikt. Dessa fall anges i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2-7 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som
uppsåtligen bryter mot det förbud att röja uppgifislämnare och utgivare som
finns i 3 kap. 3 § svarar för sitt brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som
uppsåtligen bryter mot en tystnadsplikt som gäller för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. dem som är prästvigda inom svenska kyrkan i fråga om
det som de har<br>
erfarit under bikt eller annat själavårdande samtal,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>advokater eller
biträden på advokatbyråer eller försvarare i brottmål i fråga om vad de har
erfarit i samband med hänvändelser från dem som söker hjälp eller råd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dem som har
deltagit i handläggningen av tillsynsärenden hos något organ som är behörigt
att utöva tillsyn över advokater i fall då tystnadsplikten gäller till förmån
för nägon annan än den advokat som avses med prövningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svarar för sitt brott om del i en särskild lag, anlagen i
den ordning som gäller för vanliga lagar, har föreskrivits alt brottet kan
beivras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Den som är läkare eller i övrigt är verksam inom
hälso- och sjukvår<br>
den och som bryter mot en tystnadsplikt i fråga om vad han har erfarit i<br>
samband med hänvändelser från vårdsökande, svarar för sitt brott, om det<br>
i en särskild lag, anlagen i den ordning som gäller för vanliga lagar, har<br>
föreskrivits att brottet kan beivras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delsamma gäller om han uppsåtligen bryter mot en
tystnadsplikt i fråga om vad han har erfarit angående anmälningar och andra
utsagor av någon enskild om andras personliga förhållanden, om det dessutom kan
antas att brottet medför fara för att den enskilde eller någon honom närstående
utsätts för våld eller annat allvarligt men.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som
uppsåtligen bryter mot elt förbud atl utlämna eller tillhandahålla handlingar
som ej är lillgängliga för alla svarar för sitt brott om han har fått tillgång
till handlingen på grund av allmän befattning, lagsladgad tjänsteplikt eller en
myndighets beslut atl med förbehåll om tystnadsplikt lämna ut handlingen till
honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som
uppsåtligen bryter mot en tystnadsplikt som är angiven i 7 § svarar för sitt
brotl under följande förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I. Han har fått kännedom om uppgifterna på grund av allmän
befallning<br>
eller lagsladgad tystnadsplikt, i samband med en rättegång eller en förun-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dersökning
om brott, varvid förordnande om tystnadsplikt har meddelats, Prop.
1986/87:151 eller lill följd av en myndighets beslut all till honom med
förbehåll om tystnadsplikt lämna uppgifter som inle är lillgängliga för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brottet förövas
på annat sätt än det som anges i 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är
föreskrivet i en särskild lag, anlagen i den ordning som gäller för vanliga
lagar, att brottet får beivras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Bestämmelsen i 6 § gäller följande tystnadsplikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt
pä grund av beslut enligt 10 kap. 7 § tredje stycket andra meningen
regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt
för riksdagens eller riksdagsutskottens ledamöter, suppleanter och tjänstemän
enligt riksdagsordningen, om det kan antas att överträdelsen sätter rikets
säkerhet i fara eller på annal sätt skadar riket allvarligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt
om verksamhet för alt försvara landet, om planläggning eller andra förberedelser
av sådan verksamhet eller i övrigt om totalförsvaret, såvida överträdelsen
innefattar högförräderi, uppror, landsförräderi, landssvek, spioneri, grovt
spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller försök,
förberedelse eller stämpling till etl sådant brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt
om förhällandet till andra stater eller i övrigt om andra staters myndigheter
eller medborgare eller om statslösa, om det kan antas att överträdelsen sätter
rikets säkerhet i fara eller på annat sätt skadar riket allvarligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt
hos riksbanken angående rikels centrala finanspolitik, penningpolitik eller
valutapolitik, om det kan antas atl överträdelsen motverkar syftet med
beslutade eller förutsedda åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt
om kvarhällande av försändelser på trafikanstaller eller om planerad eller
pågående hemlig avlyssning, om åtgärderna har beslutats av domstol,
undersökningsledare eller åklagare som ett led i en verksamhet med syfte atl
förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och det kan antas att överträdelsen
motverkar syftet med åtgärderna eller skadar den framtida verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt
om det allmännas eller om enskildas åtgärder för att bevaka eller på annat sätt
mot brottsliga angrepp skydda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller
inventarier;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av
pengar eller andra värdeföremål eller förvaring eller transport av vapen,
ammunition, spräng-än\nen, kärnämnen eller radioaktivt avfall;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>telekommunikationer;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upptagningar för automatisk databehandling eller andra
handlingar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allt i den mån det kan antas all överträdelsen motverkar
syftet med åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8. Tystnadsplikt om chiffer, koder eller liknande
metoder alt underlätta<br>
befordran eller användning i allmän verksamhet av hemliga meddelanden,<br>
om det kan antas att överträdelsen motverkar syftet med metoden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9. Tystnadsplikt om åtgärder inom polisväsendet eller
kriminalvärden<br>
med syfte att hindra rymning eller fritagning, om det kan antas att överträ<br>
delsen motverkar syftet med åtgärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt om anmälningar eller
utsagor till myndigheter inom socialtjänsten, om det kan antas att
överträdelsen medför fara för att anmälaren eller sagesmannen eller någon honom
närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt om uppgifter angående
någon utlänning, om det kan antas att överträdelsen medför fara för övergrepp
eller annat allvariigt men</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till följd av utlänningens förhållande lill någon utländsk
stal eller myndig-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hel eller nägon organisation av utlänningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12. Tystnadsplikt
inom kriminalvården angående den som har dömts atl Prop. 1986/87:151<br>
undergå kriminalvård om det kan antas att överträdelsen medför fara för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att nägon
utsätts för våld eller annat allvarligt men.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13. Tystnadsplikt om vad som vid psykologiska
undersökningar eller vid<br>
utredning eller behandling hos psykologer, kuratorer, sludievägledare eller<br>
yrkesvägledare inom utbildningsväsendet eller arbetsmarknadsverket eller<br>
hos psykologer, kuratorer eller konsulenter inom försvarets, andra statliga<br>
myndigheters eller kommunala myndigheters personalvård har kommit<br>
fram om enskildas personliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt angående enskildas förhållanden i
ärenden om förhandsbesked eller dispens i skalle- och taxeringsfrågor, om
patent eller registrering av mönster eller om rätt till arbetstagares
uppfinningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt, i andra fall än dem som avses under
14, till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden i ärenden
om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>taxering, bestämmande av skatt eller underiag för skatt,
av skatiefillägg eller förseningsavgifter inom skatteväsendet, av avgifter som
avses i 8 kap. 3 § regeringsformen eller av pensionsgrundande inkomst inom socialförsäkringssystemet
;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kompensation för eller återbetalning av skatt eller
anstånd med erläg-gande av skatt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>revision eller annan kontroll inom skatte- eller
tullväsendet eller samarbete på skatteområdet med andra stater;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rättsliga eller konsulära angelägenheter där enskilda
söker del allmännas bistånd;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels i den mån tystnadsplikten avser all skydda dem som
inte är parter i ärendena, dels, vid förvaltningsmyndigheter, om det inle står
klart att uppgifterna kan röjas utan fara för att någon part utsätts för men,
dels, vid förvaltningsdomstolar, om det kan antas alt röjandet innebär fara för
alt någon part utsätts för men.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16. Tystnadsplikt, i andra fall än dem som avses i 3 och
4 §§ och här<br>
ovan under 10-15, om enskildas personliga förhållanden eller om deras<br>
förhållanden i personliga angelägenheter till varandra eller till det allmän<br>
na, med undantag dock för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter i mål och ärenden hos domstolar eller sådana
nämnder som avses i 2 kap. 9 § regeringsformen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter om parters förhållanden i sådana ärenden hos
förvaltningsmyndigheter utanför hälso- och sjukvården och socialtjänsten som
innefattar myndighetsutövning;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter i förvaltningsärenden om omhändertagande eller
vård utan samtycke om del inle finns anledning alt anta alt röjandet innebär
fara för att någon enskild utsätts för men;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter om verkställigheten av beslut i ärenden om
omhändertagande eller vård ulan samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17. Tystnadsplikt, i andra fall än dem som avses i 3 §
och här ovan under<br>
14 och 15, angående enskildas yrkeshemligheter av teknisk eller kommer<br>
siell nalur eller också angående enskildas förhållande till det allmänna i<br>
ekonomiska angelägenheter, med undanlag dock för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter i mål och ärenden hos domstolar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter angående parters förhållanden i sädana ärenden
hos förvaltningsmyndigheter som innefattar myndighetsutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>18.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt om särskilda postförsändelser eller
telefonmeddelanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>19.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt om domstolsavgöranden eller juryutslag
som ännu inte har meddelats eller om vad som har förekommit vid domstolens
eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>juryns
överläggning inom stängda dörrar.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 §
Trots vad som sägs i I kap. 5 § kan den som genom att lämna Prop.
1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppgifter
för offentliggörande uppsåtligen bryter mot en tystnadsplikt, som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inte är
straffbelagd men som åligger honom i en enskild befattning eller på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>grund av
något annat åtagande, i vissa fall dömas till ersätlningsskyldighel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller
någon annan påföljd som enligt vanlig lag eller enligt åtagandel gäller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för
överträdelsen. Detla gäller om tystnadsplikten faller under 7 § 6-8, 13,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 eller 18. Det gäller också om den faller under 7 § 17
och innefattar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>röjande av
yrkeshemligheter av teknisk eller kommersiell natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som i de angivna punkterna sägs om allmän verksamhet
och myndigheter och om skilda förvaltningsgrenar skall vid tillämpningen av
denna paragraf gälla det förelag eller den organisation där den tystnadspliktige
är verksam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:292.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Kap. Yltrandefrihelsbroll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Med beaktande
av det i 1 kap. 1 § angivna syftet med denna grundlag skall som
ytlrandefriheisbrott bestraffas de gärningar som beskrivs i 3-18 §§, om de
begås genom en offentlig framställning, dock endast om de dessutom är
straffbara enligt vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Ell
tillkännagivande i en annons eller elt annal liknande meddelande skall inte
anses innebära något yttrandefrihelsbrolt, om det inte framgår direkt av
innehållet att meddelandet kan vara ett missbruk av yttrandefriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelandet kan bestraffas enligt vanlig lag, om del är
straffbart på grund av bakomliggande omständigheter som inte omedelbart framgår
av innehållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i första och andra styckena gäller även i
fråga om meddelanden på chiffer eller annat hemligt språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Som högförräderi betraktas atl någon, med uppsåt atl
riket eller del<br>
därav skall med våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med ut<br>
ländskt bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende av<br>
sådan makt eller att del av riket skall sålunda lösryckas, företager handling<br>
som innebär fara för uppsåtets förverkligande. Delsamma gäller om någon,<br>
med uppsåt all åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen<br>
eller högsta domarmakten skall med utländskt bistånd framtvingas eller<br>
hindras, företager handling som innebär fara därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även försök, förberedelse och stämpling är straffbara som
yttrandefrihetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Som krigsanstiftan betraktas att någon uppsåtligen med
utländskt<br>
bistånd framkallar fara för alt riket skall invecklas i krig eller andra fient-<br>
ligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Som uppror betraktas atl någon, med uppsåt atl
statsskicket skall<br>
med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att<br>
åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta do<br>
marmakten skall sålunda framtvingas eller hindras, företager handling som<br>
innebär fara för uppsåtets förverkligande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även försök, förberedelse och stämpling är straftbara som
yttrandefri<br>
hetsbrott.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 § Som
landsförräderi eller landssvek betraktas alt någon, dä riket är i Prop.
1986/87:151<br>
krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämp<br>
ning, uppsåtligen förråder krigsfolk hörande till rikets eller med riket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förbunden stals krigsmakt eller andra som är verksamma för
försvaret av riket eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet,
förråder befästning, krigsmateriel, fabrik, förråd, kraftanläggning, trafikled,
fartyg eller annat av betydelse för försvaret eller folkförsörjningen eller
genom osann framställning sprider misströstan bland allmänheten eller begär annan
dylik förrädisk gärning som är till men för försvaret eller för folkförsörjningen
eller, om riket är helt eller delvis ockuperat av främmande makt utan att
militärt motstånd förekommer, för motständsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handlingen är landsförräderi, om den är ägnad att medföra
avsevärt men för rikets försvarsmakt eller eljest för försvaret av riket eller
för folkförsörjningen, landssvek om den endast i mindre mån är ägnad att medföra
sädant men.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även försök, förberedelse och stämpling är straffbara som
yttrandefrihetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
landsskadlig vårdslöshet betraktas att någon av oaktsamhel begår gärning som,
om den hade förövats uppsåtligen, skulle ha innefattat landsförräderi eller
landssvek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som spioneri
betraktas att någon, för att gå främmande makt lill banda, obehörigen
befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förtäd,
import, export, lillverkningssält, underhandlingar, beslut eller något
förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för
totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet, och detla oavsett om uppgiften
är riktig eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även försök, förberedelse och stämpling är straffbara som
yllrandefrihetsbroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Som obehörig befattning med hemlig uppgift betraktas
att någon utan<br>
syfte att gå främmande makt lill banda obehörigen befordrar, lämnar eller<br>
röjer uppgift rörande något förhållande av hemlig natur, vars uppenbaran<br>
de för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för<br>
folkförsöijningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhål<br>
landen eller eljest för rikels säkerhet, och delta oavsett om uppgiften är<br>
riktig eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även försök och förberedelse är straffbara som
yttrandefrihetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med avseende på grov obehörig befallning med hemlig
uppgift är även stämpling straffbar som yttrandefrihelsbrolt. Vid bedömande
huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen innefattade
tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet
med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller
om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst
betrotts honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
vårdslöshet med hemlig uppgift betraktas alt någon av grov oaktsamhel
befordrar, lämnar eller röjer uppgift som avses i 9 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
ryktesspridning till fara för rikets säkerhet betraktas att nägon, då riket är
i krig eller eljest i vanlig lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger
tillämpning, uppsåtligen sprider falskt rykte eller annat osant påstående, som
är ägnat att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>främmande makt framför eller låter framkomma sådant rykte
eller päslåen-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>7Q5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
uppvigling betraktas att nägon uppsåtligen uppmanar eller Prop. 1986/87:151
eljest söker förleda lill brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet
eller ohörsamhet mot myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som hets mot
folkgrupp betraktas atl någon uppsåtligen uttrycker hot mot folkgrupp eller
annan liknande grupp av personer som är grundat på ras, hudfärg, nationellt
eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som hets mot folkgrupp betraktas också atl någon
uppsåtligen uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan liknande grupp av
personer på någon av de grunder som anges i första stycket, såvida icke
gärningen är försvarlig av hänsyn till yttrandefriheten eller omständigheterna
i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som olaga
våldsskildring betraktas atl någon uppsåtligen i en upptagning av rörliga
bilder eller i ett televisionsprogram skildrar sexuellt våld eller närgånget
eller utdraget skildrar grovt våld mot människa eller djur, om inte gärningen
är försvarlig med hänsyn till framställningens syfte och sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
barnpornografibroll betraktas att någon uppsåtligen skildrar barn i
pornografisk bild, om inle gärningen är försvarlig med hänsyn till
omständigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som förtal
betraktas att någon uppsåtligen utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd
i sitt levnadssätt eller eljest uppsåtligen lämnar uppgift som är ägnad att
utsätta denne för andras missaktning, dock ej om det med hänsyn till
omständigheterna var försvarligt all lämna uppgift i saken och han visar alt
uppgiften var sann eller alt han hade skälig grund för den. Förtal av avliden
skall medföra ansvar endast om gärningen är sårande för de efterlevande eller
den eljest, med beaktande av den tid som förflutit sedan den avlidne var i
livet samt omständigheterna i övrigt, kan anses kränka den frid som bör
tillkomma den avlidne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
förolämpning betraktas att någon uppsåtligen smädar annan genom kränkande
tillmäle eller genom annat skymfligt beleende mot honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som otillåtet
offentliggörande betraktas atl någon i en offentlig framställning som han
svarar för uppsåtligen offentliggör en allmän handling som inte är tillgänglig
för alla eller på annat sätt åsidosätter en tystnadsplikt som anges i 6 kap.
2-7 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vad som är
föreskrivet i vanlig lag om påföljd för de brott som avses 13-18 §§ skall gälla
också när brotten är yllrandefrihetsbroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ När en domstol
bestämmer straff för etl yttrandefrihelsbrolt, skall domstolen särskilt ta
hänsyn lill om en rättelse har offentliggjorts eller om nägon annan åtgärd har
vidtagits i efterhand för alt minska skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om en
ljudupptagning eller en upptagning av rörliga bilder innefattar ett
yttrandefrihetsbrott, får upptagningen konfiskeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid konfiskering skall alla exemplar som är avsedda för
spridning förstö<br>
ras. Detsamma gäller de exemplar som är avsedda för offentlig återgivning.<br>
Dessutom skall de föremål som kan användas enbart för mångfaldigande<br>
av upptagningen behandlas så, atl de inte kan användas för framställande<br>
av ytterligare exemplar.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-)()g</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 Kap.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i program i eter-
eller irådsändning<br>
ar och för yttrandefrihetsbrott i ljudupptagningar och upptagningar av<br>
röriiga bilder ligger pä utgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om direklsända program i eter- och trådsändningar
kan i vanlig lag föreskrivas att ansvaret skall ligga på den som fäller del
brottsliga yttrandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Ansvaret för
yttrandefrihetsbrott i sädana utställningar och sceniska framställningar som
har en utgivare ligger pä denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Ansvaret för
sådana yttrandefrihetsbrott som avses i I § ligger i följande fall pä den som
ansvarar för att en utgivare utses, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. om det inle finns nägon utgivare när brottet
förövas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om utgivaren är
utsedd för skenels skull eller uppenbarligen inte kan utöva den befogenhet som
han har enligt 4 kap. 2 § tredje stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om uppgift om
vem utgivaren är inte har hållits tillgänglig för allmänheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om utgivaren
inte har någon känd hemortsadress i riket när brottet förövas och inle heller
kan påträffas i riket under rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ansvar som enligt 2 § ligger på utgivaren för en
scenisk framställning eller en utställning skall i det fall som anges i första
stycket 4 i stället ligga på den som har utsett utgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som
sprider eller offentligen återger en ljudupptagning eller en upptagning av
rörliga bilder är ansvarig för yllrandefrihelsbrott i upptagningen om den
saknar den i 5 kap. 1 § föreskrivna uppgiften om vem som har framställt den och
det inle kan klarläggas vem som är ansvarig enligt 3 §. Detsamma gäller om
upptagningen är försedd med en oriktig uppgift om framställaren och den som
sprider eller offentligen återger upptagningen känner till atl uppgiften är
oriktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som
ansvarar för ett yttrandefrihetsbrott skall anses ha haft kännedom om den
brottsliga framställningen. Han skall också anses ha medgivit
offentliggörandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om åtal väcks
för ett yltrandefrihelsbroll och den filllalade anser alt det finns någon
omständighet som medför atl han inte skall vara ansvarig, skall han åberopa
denna omständighet före huvudförhandlingen. Om han inte gör det, skall han
betraktas som ansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ålal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Endast justiliekanslern får väcka allmänt åtal för
yttrandefrihetsbrott och inleda förundersökning om sädana brott. Genom vanlig
lag får föreskrivas att allmänt åtal för sädana brott får väckas bara efter
regeringens medgivande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endast
justiliekanslern får väcka allmänt ålal i andra ytlrandefrihelsmål<br>
än mål om yttrandefrihetsbrott samt i mål om brott mot bestämmelser i<br>
denna grundlag. Genom vanlig lag får dock föreskrivas atl riksdagens<br>
ombudsmän får väcka allmänt åtal i sådana mål.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 §
Allmänt åtal för ett yttrandefrihetsbrott skall väckas inom ett är från
Prop. 1986/87:151<br>
det atl brottet förövades. Om åtalet gäller elt program i eler- eller tråd<br>
sändning, skall det dock väckas inom sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om allmänt åtal har väckts inom den tid som anges i första
stycket, får nytt åtal väckas senare mot någon annan som är ansvarig för
brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt gäller bestämmelserna i vanlig lag om
ålalspreskriplion även i fråga om yttrandefrihelsbrolt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Om ett yttrandefrihetsbrott har förövats utan alt det
finns någon som<br>
enligt 8 kap. är ansvarig för brottet, får åklagaren eller målsäganden i<br>
stället ansöka om konfiskering. Delsamma gäller om inte stämning här i<br>
riket kan delges den som är ansvarig för brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda tvångsmedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Om det finns anledning att anta att en ljudupptagning
eller en upptag<br>
ning av rörliga bilder kommer all konfiskeras på grund av etl yttrandefri<br>
hetsbrott, får upptagningen tas i beslag i väntan på avgörandet. Beslut om<br>
beslag fallas av rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan talan har väckts vid domstol får också
justiliekanslern falla beslut om beslag i fråga om yttrandefrihelsbrolt som hör
under allmänt åtal. Beslutet upphör atl gälla, om inte justiliekanslern inom
två veckor väcker ålal eller ansöker om konfiskering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Gäller ett
beslut om beslag när rälten avgör målet, skall rätten pröva om beslutet skall
fortsätta all gälla. Om handläggningen avslutas ulan att framställningens
brottslighet har prövats och ny talan om konfiskering kan förmodas bli väckt,
kan rätten bestämma atl beslutet skall fortsätta atl gälla under en av rätten
bestämd tid. Om talan inle väcks inom denna lid, upphör beslutet all gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Varje beslut
om beslag skall ange det eller de avsnitt av framställningen som har föranlett
beslaget. Beslaget gäller endast de särskilda band, nummer eller liknande delar
av framställningen, där dessa avsnitt förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Beslut om
beslag skall genast verkställas av polismyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Beslag enligt
1 § av ljud-eller bildupptagningar får verkställas endast i fråga om de
exemplar som är avsedda för spridning eller för offentlig återgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett bevis att beslag har beslutats skall gratis
tillställas den som beslaget verkställs hos samt den som har framställt
upptagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ När ett
beslag har hävts eller upphört aU gälla, skall verkställigheten genast avbrytas
och följderna av de vidtagna åtgärderna undanröjas i största möjliga
utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om nägon,
medan riket är i krig eller krigsfara, vid en avdelning av försvarsmakten
anträffar en ljudupptagning eller en upptagning av rörliga bilder som uppenbart
är straffbar såsom uppvigling enligt 7 kap. 12 § och som kan förleda någon
krigsman all åsidosätta sin tjänsteplikt, får upptagningen las i förvar i
väntan på förordnande om beslag.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behörig alt fatta beslut är den befattningshavare som
enligt vanlig lag Prop. 1986/87:151 har bestraffningsrätt över personal vid
avdelningen. I trängande fall får beslutet fattas av någon annan
befattningshavare enligt bestämmelser i vanlig lag. Beslutet skall snarast
möjligt anmälas lill den befattningshavare som anges i första meningen. Denne
skall genast pröva om upptagningen skall förbli i förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Beslut av den
befattningshavare som avses i 7 § andra stycket första meningen skall genast
anmälas till justiliekanslern. Denne skall genast pröva om upptagningen skall
tas i beslag. En upptagning som inle las i beslag skall genast återlämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För utredning
i yttrandefrihetsmäl får en ljudupptagning eller en upptagning av rörliga
bilder tas i beslag, dock endast i ett exemplar. Därvid gäller bestämmelserna i
I, 3, 4 och 6 §§. I övrigt skall bestämmelserna i vanlig lag om beslag
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:328.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>// Kap. Skadestånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Skadestånd får inte dömas ut på grund av innehållet i
en offentlig<br>
framställning i andra fall än när framställningen innebär ell yllrandefrihets<br>
broll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skadestånd på grund av brott eller överträdelser som
avses i 6 kap. eller brotl som avses i 7 kap. 2 § gäller vad som är föreskrivet
i vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som
enligt 8 kap. bär det straffrättsliga ansvaret för en offentlig framställning
ansvarar även för skadestånd. Skadeståndet kan krävas ut även av den som
bedriver verksamheten; närmare bestämmelser meddelas i vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om den som
skulle bära det straffrättsliga ansvaret inte har någon känd hemortsadress i
riket när brottet förövas och inle heller kan påträffas i riket under
rättegången och ansvaret därför övergår på någon annan enligt 8 kap. 3 §, får
skadestånd ändå krävas ut även av den förre, i den män vanlig lag medger del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om någon
ansvarar för skadestånd enligt 2 § i egenskap av ställföreträdare för en
juridisk person, får skadestånd krävas ut även av den juridiska personen, i den
mån del kan ske enligt vanlig lag. Motsvarande regel gäller när någon ansvarar
för skadestånd i egenskap av förmyndare eller god man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om flera
ansvarar för skadestånd med anledning av etl yltrandefrihelsbroll, bär de
ansvaret solidariskt. Det inbördes ansvaret fördelas mellan dem enligt vanlig
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Bestämmelserna i 7 kap. 20 § och 8 kap. 5 § gäller även vid prövningen av
skadeståndsanspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Skadestånd
med anledning av ett yllrandefrihelsbrott får dömas ut, även om brottet är
preskriberat eller det finns något annal hinder för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövning av ålal.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12 Kap.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättegången i yttrandefrihetsmål</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Yttrandefrihetsmål tas upp av någon av
tingsrätterna inom del län där framställningen offentliggjordes eller där
brottet annars förövades. Som yttrandefrihelsmål betraktas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. mål om ansvar eller skadestånd på grund av
yllrandefrihelsbrott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mål enligt 9
kap. 3 § om konfiskering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mål om ansvar
eller skadestånd på grund av brott som anges i 6 kap. 2-7 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som yttrandefrihelsmål betraktas också mål om påföljd
enligt 6 kap. 8 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om handläggningen av sådana mål finns
särskilda bestämmelser i<br>
10 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § I mål enligt 1 § andra stycket 1, där talan om ansvar
förs, skall frågan<br>
om framställningen är brottslig eller om ell brott i övrigt har förövats<br>
prövas av en jury, om inte parterna pä båda sidor avslår från detla. Frågan<br>
om vad som har yttrats och om den tilltalade är ansvarig skall dock prövas<br>
enbart av rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål om ansvar på grund av brott som anges i 6 kap. 2—7
§§, skall rälten pröva om den tilltalade har lämnat den påstådda uppgiften. I
övrigt skall frågan om ett brott har förövats prövas av jury enligt vad som
sägs i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Juryn skall ha nio medlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om minsl sex av dessa är ense om att det föreligger ett
brott, skall juryns utslag anses fällande. 1 så fall skall också rätten pröva
frågan. Rälten får dock inte tillämpa en strängare straffbestämmelse än vad
juryn har gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om juryutslaget inte är fällande, skall den tilltalade
frikännas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De begränsningar för rättens prövning som anges i andra
och tredje styckena gäller även för högre rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I fråga om
jurymän och val av sådana gäller 13 kap. 3-9 §§ och 16 § andra stycket
tryckfrihetsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Juryn i ell
visst mål bildas pä följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först skall tingsrätten pröva om någon av jurymännen är
jävig; bestämmelserna i vanlig lag om jäv mot domare skall tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan får vardera parten utesluta tre inom den första
gruppen och en inom den andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen skall rätten lotta bort så mänga atl sex finns
kvar i den första gruppen och tre i den andra. De som lottas bort blir
suppleanter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Om del finns flera parter på ena sidan och bara en av
dem begagnar<br>
sin uleslulningsrält, gäller den uteslutning han gör för dem alla. Om flera<br>
medparter vill utesluta olika jurymän, skall tingsrätten göra uteslutningen<br>
genom lottning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Ingen får ulan laga förfall dra sig undan atl tjänstgöra
i jury.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om jäv eller laga förfall medför alt antalet jurymän inle
blir tillräckligt, skall Ungsrätten för vatje juryman som behövs nominera tre
behöriga personer, som inte förut har uteslutits i samma mål. Av dessa tre får
vardera parten utesluta en. Om delta inte sker, företar tingsrätten lottning.
Den återstående skall tjänstgöra som jury man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>210</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 § Om
det i ett mål om ansvar för yttrandefrihetsbrott förs talan om Prop.
1986/87:151<br>
skadestånd mot någon annan än den tilltalade, skall den tilltalade även för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medpartens räkning vidta de åtgärder som anges i 2 §, 5 §t
iredje stycket och 7 8 andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När talan om konfiskering eller skadestånd förs utan
samband med åtal gäller 2, 3 och 5-7 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål enligt 9 kap. 3 § om konfiskering skall den
uteslutning som skulle ha ankommit på parterna ersättas av lottning. Denna
företas av tingsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Har frågan om ett brott förövats blivit prövad i ett
ytlrandefrihelsmål<br>
om ansvar för brottet, skall samma fräga inte prövas på nytt i ett yttrande<br>
frihetsmål som rör endast skadestånd eller konfiskering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § I mål om påföljd enligt 6 kap. 8 § skall frågan
huruvida det finns<br>
någon grund för påföljd prövas av jury, om inte parterna på båda sidor<br>
avstår från detta. Frågorna om innehållet i den lämnade uppgiften, huruvi<br>
da uppgiften har lämnats av den som påstås vara meddelaren och om<br>
tystnadspliktens innehåll prövas dock enbart av rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finner sex eller flera av juryns ledamöter alt del finns
grund för påföljd, skall delta anses vara juryns utslag. Detla utslag är inte
bindande vid den fortsatta handläggningen av målet. Finner fyra eller fler av
juryledamöterna att grund för påföljd saknas, skall detla anses vara juryns
utslag. Detla utslag är bindande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När juryprövning har ägt rum, skall målet inle längre
betraktas som yttrandefrihetsmäl. Detsamma gäller om parterna avstår från
juryprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt gäller 3 § första stycket och 4-7 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Närmare bestämmelser om rättegången i
yttrandefrihetsmål medde<br>
las i vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentliga framställningar som har tillkommit utomlands</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Denna
grundlagar tillämplig på sådana ljudupptagningar och upptagningar av rörliga
bilder som har framställts utomlands, om de har gjorts offentliga här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Varje
upptagning av röriiga bilder som är framställd utomlands men gjorts offentlig
här i riket skall ha en utgivare. Utgivaren utses av den som här i riket lämnar
ut upptagningen för spridning eller offentlig återgivning. I övrigt gäller
bestämmelserna i 4 kap. 2 och 3 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje sådan upptagning skall förses med uppgift om vem som
här i riket har lämnat ut upptagningen för spridning eller offentlig
återgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som här i riket sprider eller offentligen återger en
upptagning av rörliga bilder som är framställd utomlands är ansvarig för
yttrandefrihetsbrott i upptagningen, om den saknar en sådan uppgift som avses
i andra stycket och det inte kan klariäggas vem som är ansvarig enligt 8 kap. 3
§. Detsamma gäller om upptagningen är försedd med en oriktig uppgift enligt
andra stycket och den som sprider eller offentligen återger upptagningen känner
till att uppgiften är oriktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som här i riket lämnar ut en sädan upptagning som
avses i första<br>
stycket och därvid bryter mot andra stycket skall dömas till böter eller<br>
fängelse i högst ett år.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
sprider eller offentligen återger en sådan upptagning som avses Prop.
1986/87:151 i första stycket skall, om upptagningen saknar uppgift enligt andra
stycket, dömas till böter, lägst femtio kronor och högst ettusen kronor.
Delsamma skall gälla om en sädan uppgift är oriktig och han känner lill detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Ljudupptagningar och upptagningar av rörliga bilder som har framställts
utomlands skall i vissa fall bevaras för granskning eller lämnas till bibliotek
eller arkiv. Föreskrifter om detta finns i vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Bestämmelserna i I kap. 5 § skall gälla även till förmån för dem som lämnar
uppgifter för offentliggörande genom sådana ljudupptagningar eller upptagningar
av rörliga bilder som framställs utomlands eller genom program i eler- eller
trådsändningar som anordnas av utländska programföretag. Bestämmelserna skall
också gälla till förmån för dem som anskaffar uppgifter för sådant
uppgiftslämnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har lämnat en uppgift enligt första stycket får
dock fällas till ansvar enligt vanlig lag, om han därigenom har gjort sig
skyldig lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>brott mot
rikets säkerhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utlämnande
eller tillhandahållande som avses i 6 kap. 5 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppsåtligt
åsidosättande av tystnadsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket hindrar inte atl den som har anskaffat en
uppgift fälls Ull ansvar enligt vanlig lag, om han därigenom har gjort sig
skyldig till ell brott mot rikets säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål om ansvar eller skadestånd på grund av brott enligt
andra eller tredje stycket skall handläggas som ytlrandefrihelsmål. Om målet
gäller ell brott som avses i tredje stycket och den som har anskaffat uppgiften
varken har offentliggjort den eller meddelat den lill någon annan för offentliggörande
enligt första stycket, skall målet handläggas som yttrandefrihetsmål endast om
det är uppenbart att han har avsett alt uppgiften skulle offentliggöras på
något av de sätt som anges i det senast nämnda stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Bestämmelserna i 3 kap. om räll till anonymitet för den som har lämnat
uppgifter för offentliggörande gäller även om uppgifterna är avsedda att
offentliggöras utomlands. Det undantag som anges i 3 kap. 3 § andra stycket 1
skall dock omfatta också andra brott mot rikets säkerhet än dem som avses där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I de
hänseenden som inte har behandlats i 1-5 §§ i detla kapitel skall, i fråga om
sädana ljudupptagningar och upptagningar av rörliga bilder som är framställda
utomlands och görs offentliga här, gälla vad som är föreskrivet i 1 kap., 2
kap., 3 kap., 5 kap. 3-5 §§, 6 kap., 7 kap., 8 kap. I §, 3 § första stycket, 5
och 6 §§ samt 9-12 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Bestämmelserna i regeringsformen och i vanlig lag
om resning skall tillämpas i yttrandefrihetsmål även i de fall då jury har
deltagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det beviljas resning i ett mål där jury har deltagit
och resningen<br>
grundas på nägon omständighet som kan antas ha inverkat på juryns<br>
prövning, skall målet på nytt las upp inför jury av den tingsrätt som har<br>
dömt i målet. Om resning beviljas till den tilltalades förmån, får dock<br>
domen ändras omedelbart om saken är uppenbar.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 § Om
en högre rätt lill tingsrätten återförvisar ett yttrandefrihetsmäl Prop.
1986/87:151<br>
där jury har deltagit och målet till följd av detlä på nytt las upp inför jury,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall 12 kap. 5-9 §§ tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Yttrandefrihelsmål och andra mål och ärenden enligt denna grundlag skall
behandlas skyndsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I alla
hänseenden, som inte har reglerats särskilt i denna grundlag eller i vanlig lag
som har beslutats med stöd av den, gäller vad som är föreskrivet i vanlig lag
eller i förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utlänningar är i fräga om yttrandefriheten likställda med
svenska medborgare, om inte något annat följer av regeringsformen, av denna
grundlag eller av vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att nuvarande 9 kap. 1 §, 10 kap. 3 § och 12 kap. 13 §
skall upphöra aU gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt i förordningen skall införas elt nytt kapitel, 7 kap.,
av nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att nuvarande 7-14 kap. skall betecknas 8-15 kap.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att i rubriken lill 10 kap. orden "tillsyn och"
skall utgå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att nuvarande 7 kap. 6-8 §§ skall betecknas 8 kap. 18-20
§§ och att nuvarande 12 kap. 15 § skall betecknas 13 kap. 16 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt i förordningen skall införas arton nya paragrafer, 1
kap. 10 §, 5 kap. 15 §,8 kap. 3-17 §§och 13 kap. 15 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl 1 kap. 1 §, 4 §, 7 § och 9 §, 3 kap. I §, 2 §, 3 §, 4
§ och 5 §, 5 kap. 1 §, 2 §, 5 §, 8 §, 12 § och 14 §, 6 kap. 3 § samt de nya 8
kap. I §, 2 § och 18-20 §§, 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 §, 2 §, 4 §, 8 §, 11 § och
14 §, 12 kap. 1 §, 13 kap. 1-5 §§, 14 § och 16 §, 14 kap. 5 § och 15 kap. 2 §
skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:116.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IKap. Om tryckfrihet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt alt,
ulan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva
skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras
innehåll, och atl icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll
strider mot tydlig lag, given atl bevara allmänt lugn, ulan atl återhålla
allmän upplysning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I överensstämmelse med de i första stycket angivna
grunderna för en<br>
allmän tryckfrihet och till säkerställande av etl fritt meningsutbyte och en<br>
allsidig upplysning skall det stå varje svensk medborgare fritt alt, med<br>
iakttagande av de bestämmelser som äro i denna förordning meddelade lill<br>
skydd för enskild rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar<br>
och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och<br>
underrättelser i vad ämne som helst.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skall ock slå envar fritt att, i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Det skall ock stå envar fritt att, i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alla de fall då ej annat är i denna alla de fall dä ej
annat är i denna<br>
förordning föreskrivet, meddela förordning föreskrivet, meddela<br>
uppgifter och underrättelser i vad uppgifter och underrättelser i vad<br>
ämne som helst för offentliggöran- ämne som helst för offentliggöran<br>
de i tryckt skrift till författare eller de i tryckt skrift till författare
eller<br>
annan som är alt anse som upp- annan som är att anse som upp<br>
hovsman lill framställning i skrif- hovsman till framställning i skrif<br>
ten, till skriftens utgivare eller, om len, lill skriftens utgivare eller, om<br>
för skriften finnes särskild redak- för skriften finnes särskild redak<br>
tion, till denna eller till företag för tion, till denna eller till företag för<br>
yrkesmässig förmedling av nyheter yrkesmässig förmedling av nyheter<br>
eller andra meddelanden till perio- eller andra meddelanden lill perio<br>
diska skrifter.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>diska skrifter. Dessa
rättigheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller både gentemot det allmänna och i förhållandet
enskilda emellan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare skall envar äga rätt atl, om ej annal följer av
denna förordning, anskaffa uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst
för alt offentliggöra dem i tryckt skrift eller för all lämna meddelande som
avses i föregående stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§ Envar, vilken blivit förtrott alt döma över missbruk av
tryckfriheten eller eljest vaka över denna förordnings efterlevnad, bör därvid
städse hava i åtanke atl tryckfriheten utgör grundval för ett fritt
samhällsskick, alltid fästa sin uppmärksamhet mera pä ämnets och tankens än pä
uttryckets lagstridighet, på syftet än på framställningssältet, samt i
tvivelsmål hellre fria än fälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som i övrigt skall döma i brottmål skall iaktta samma
förhållningssätt som har påbjudits i första stycket, om det av omständigheterna
framgår att gärningsmannen har handlat i syfte all främja ett fritt
meningsutbyte och en allsidig upplysning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bestämmande av påföljd, som enligt denna förordning är
förenad med missbruk av tryckfriheten, skall, då meddelad uppgift påkallat rättelse,
särskilt beaktas, huruvida sådan på lämpligt sätt bringats lill allmänhetens
kännedom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§ Med periodisk skrift förstås tidning, tidskrift eller
annan sådan tryckt skrift, som enligt utgivningsplanen är avsedd att under bestämd
titel utgivas med minsl fyra å särskilda tider utkommande nummer eller häften
åriigen, samt därtill hörande löpsedlar och bilagor. Sedan utgivningsbevis för
skriften meddelats, skall denna, till dess beviset återkallas, anses som
periodisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:161.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om innehållet i en periodisk<br>
skrift helt eller delvis sprids till all<br>
mänheten genom bild- eller ljud-</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upptagningar eller genom program i eter- eller
trådsändningar, skall i fråga om rätten atl lämna meddelanden för
offentliggörande, om rätten till anonymitet, om tryckfrihetsbrotl, om ansvaret
för innehållet, om åtal, om särskilda tvångsmedel och om rättegången anses
att upptagningen eller programmet är en del av den periodiska skriften. Detta
skall dock icke gälla upptagning eller sändning som återger olika periodiska
skrifter eller delar av sådana.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§ Utan hinder av denna förordning gäller vad i lag är
stadgat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:241.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/. om förbud mot kommersiell annons i den mån annonsen användes
vid marknad.sföring av alkoholhalliga drycker eller tobaks-varor;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. om förbud mot offenlliggöran-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1. om förbud mot offentliggöran<br>
de i yrkesmässig kreditupplysnings- de i yrkesmässig kreditupplysnings-<br>
verksamhet av kreditupplysning, verksamhet av sådana upplysning-<br>
som innebär otillbörligt inträng i en- ar om enskUda som är oriktiga eller<br>
skilds personliga integritet eller missvisande eller som i övrigt inne-<br>
som innehåller oriktig eller missvi- bär ett otillbörligt intrång i deras<br>
sande uppgift, om ersättningsskyl- personliga integritet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:241.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dighet för sådant offentliggörande samt om rättelse av
oriktig eller missvisande uppgift;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. om ansvar och ersättningsskyl-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>2. om ansvar och ersättningsskyl<br>
dighet som avser det sätt pä vilket dighet som avser det sätt på vilket<br>
uppgift eller underrättelse anskaf- uppgift eller underrättelse anskaf<br>
fats, fals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i denna förordning hindrar inte att det i
vanlig lag meddelas föreskrifter för näringsidkare om innehållet i och utformningen
av yttranden i näringsverksamhet, om föreskrifterna har till ändamål:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. att skydda konsumenters eller<br>
näringsidkares ekonomiska intres<br>
sen;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. att skydda mot allvarlig fara<br>
för personlig säkerhet eller kropps<br>
lig hälsa;</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-.-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. atl skydda enskilda individers namn eller bild.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de syften som anges i förslå stycket får också i vanlig
lag föreskrivas skyldighet för näringsidkare all rätta felakiiga eller
vilseledande uppgifter som har lämnats i hans näringsverksamhet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med yttrande i näringsverksamhet menas varje yttrande av
näringsidkare som syftar till att främja avsättningen eller anskaffandet av
varor, tjänster eller andra nylligheter och som angår hans egen eller någon
annan näringsidkares verksamhet eller nyttigheter som tillhandahålls eller
efterfrågas i verksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del syfte som anges i första stycket 2 får i vanlig lag
även meddelas förbud mot att i näringsverksamhet yttra sig om visst slag av
nylligheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifter eller förbud får ifråga om periodiska
skrifter gälla endast sådana yttranden i näringsverksamhet som</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>härrör
från skriftens ägare eller utgivare,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>härrör
från någon annan näringsidkare och framställs i annons.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Kap. Om rätt till anonymitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Författare till tryckt skrift vare ej skyldig att låta
sitt namn eller sin pseudonym eller signatur utsättas å skriften. Vad nu sagts
äger motsvarande tillämpning beträffande den som lämnat meddelande enligt I
kap. I § tredje stycket, så ock i fråga om utgivare av tryckt skrift som ej är
periodisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ vanlig lag får föreskrivas undantag från bestämmelserna
iförs-ta stycket i fråga om näringsidkares yttranden i näringsverksamhet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§<br>
I mål som rör tryckfrihelsbrolt må fräga ej väckas om vem som är<br>
författare eller har lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § Iredje stycket, ej<br>
heller om vem som är utgivare av tryckt skrift som ej är periodisk. Om för<br>
skrift, som ej är periodisk, författare eller utgivare har angivits ä skriften</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87: 151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med namn eller med pseudonym eller signatur, som enligt
vad allmänt är känt åsyftar bestämd person, eller nägon i skriftlig förklaring
erkänt sig vara författaren eller utgivaren eller inför domstol i målet
självmant avgivit sådant erkännande, må dock frågan om han är ansvarig
behandlas i målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om vem som är ansvarig</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Fräga om vem som är ansvarig</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för
brott enligt 7 kap. 3 § må utan</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>för brott enligt 7 kap. 2-7 §§ får</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hinder av
första stycket handläggas</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utan hinder av första stycket hand-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i samma
rättegång som mål som där</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>läggas i samma rättegång som mål</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angives.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som där angives.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§ Den som har tagit befattning med tillkomsten eller
utgivningen av tryckt skrift eller med framställning som var avsedd att införas
i tryckt skrift och den som har varit verksam inom förelag för utgivning av
tryckta skrifter eller inom företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller
andra meddelanden till periodiska skrifter må icke röja vad han därvid erfarit
om vem som är författare eller har lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje
stycket eller är utgivare av skrift som ej är periodisk, om ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>denne har
samtyckt därtill;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fråga därom får
väckas enligt 2 § första stycket;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fräga är
om brott som angives i</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.
fråga är om brott som anges i 7 7 kap. 3 § första stycket 1;</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 7 § 3;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fråga är om
brott enligt 7 kap.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. fråga är om brott enligt 8 kap.
2 § eller 3 § första stycket 2 eller 3</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2
§ eller ett annat brott enligt 7 kap. och rätten finner det erforderligt att</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>än som anges under 3 och rätten vid
förhandling uppgift lämnas, hu-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>finner det
erforderligt alt vid för-ruvida den som är tilltalad eller skä-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>handling uppgift lämnas, huruvida ligen misstänkt
för brottet har läm-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som är tilltalad eller skäligen
nal meddelandet eller medverkat</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>misstänkt
för brottet har lämnat till framställningen;</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddelandet
eller medverkat till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framställningen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. rätlen av hänsyn lill allmänt eller enskilt intresse
finner det vara av<br>
synnerlig vikt atl uppgift i saken lämnas vid vittnesförhör eller förhör med<br>
part under sanningsförsäkran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§ Myndighet eller annat allmänt organ må ej efterforska
författaren till framställning som införts eller varit avsedd atl införas i
tryckt skrift, den som utgivit eller avsett atl utgiva framställning i sädan
skrift eller den som lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, i
vidare mån än som erfordras för åtal eller annat ingripande mot honom som ej
står i strid med denna förordning. Får efterforskning förekomma, skall därvid
beaktas den i 3 § angivna tystnadsplikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som sägs i första stycket gäller också för den som
intar en ledande ställning i ett företag eller en sammanslutning, om yttrandet
eller uppgifterna rör företaget eller sammanslutningen eller någon som är
verksam eller utövar inflytande där.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>217</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsätter nägon mot författarens eller, i fall som avses i
1 §, mot utgivarens eller meddelarens vilja å tryckt skrift dennes namn,
pseudonym eller signatur eller åsidosätter någon sin tystnadsplikt enligt 3 §,
straffes med böter eller fängelse i högst ett år. Lag samma vare, om å skriften
säsom författare, utgivare eller meddelare utsattes namnet ä eller pseudonymen
eller signaturen för annan person än den verkliga författaren, utgivaren eller
meddelaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=193 height=43>
<tr>
<td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
efterforskning i strid med 4 § första punkten dömes lill böter eller fängelse
i högst etl är.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För efterforskning i strid med 4 § första stycket första
meningen eller andra stycket döms till böter eller fängelse i högst ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt ålal för brott som avses i första stycket må
väckas endast om målsäganden anmält brottet lill åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:85.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Kap. Om utgivning av periodisk skrift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ägare
lill periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk
person, om ej annat föreskrives i lag.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ägare
till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk
person. Om det medges i vanlig lag, får även här bosatta utlänningar vara ägare
till sådana skrifter.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2§
För periodisk skrift skall finnas en utgivare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgivare
skall vara svensk medborgare, om ej annal föreskrives i lag. Han skall äga
hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare som är omyndig eller i
konkurstillstånd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgivare
skall vara svensk medborgare. Också utlänning får vara utgivare, om det medges
i lag. Den som är utgivare skall vara bosatt här i riket. Den som är omyndig
eller i konkurs får inte vara utgivare.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Periodisk skrift må icke utgivas, innan bevis utfärdats
atl hinder enligt denna förordning icke möter för skriftens utgivning.
Utgivningsbevis meddelas, på ansökan av ägare, av myndighet som avses i 4 §. I
ansökan skola uppgivas skriftens titel och utgivningsort samt utgivningsplanen
för skriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgivningsbevis
må ej utfärdas, innan anmälan om utgivare enligt 4 § gjorts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Företer
skriftens titel sådan likhet med titeln på skrift, för vilken ulgivningsbevis
tidigare utfärdats, atl förväxling lätt kan ske, må ansökan avslås.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Så snart
de i denna grundlag angivna förutsättningarna föreUgger, skall myndigheten
utfärda ulgivningsbevis. Företer skriftens titel sådan likhet med titeln på
skrift, för vilken utgivningsbevis tidigare utfärdats, ätt förväxling lätt kan
ske, mä ansökan avslås.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>218</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är utgivaren ej längre behörig eller kommer hans uppdrag
eljest att upphöra, åligge ägaren alt genast draga försorg om att ny utgivare
utses samt all därom göra anmälan hos myndighet som avses i 4 §. Angående sådan
anmälan äge vad i 4 § är föreskrivel molsvarande tillämpning; vid anmälan
skall, om det kan ske, fogas bevis att den förre utgivaren erhållit del av
anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utgivningsorlen eller utgivningsplanen ändras, skall
ägaren genast anmäla det till den myndighet som avses 14 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgiver ägare lill periodisk skrift sådan skrift utan atl
utgivningsbevis finnes eller ägaren är behörig</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller underlåter ägaren alt på sätt i 8 § sägs draga
försorg om atl ny utgivare utses och göra anmälan därom</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller
underlåter utgivare att, ifall som avses i 10 § andra stycket, överlämna sitt
uppdrag till ställföreträdare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller utgiver någon periodisk skrift, för vars utgivning
förbud enligt denna förordning meddelats eller som uppenbart utgör fortsättning
av sådan skrift,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller låter någon å periodisk skrift angiva sitt namn som
utgivare eller ställföreträdare utan att vara behörig,</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>straffes
med dagsböter; har skriften förklarats brottslig eller äro omständigheterna
eljest synnerligen försvårande, må dömas till fängelse i högst ett år.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överträdelser
av föreskrifterna om utgivning av periodiska skrifter bestraffas med dagsböter
i följande fall:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ägaren
ger ul ell nummer av skriften utan alt han själv är behörig eller utan att det
finns ulgivningsbevis för skriften;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ägaren
underlåter att enhgt 8 § utse ny utgivare eller anmäla ny utgivare, ny
utgivningsort eller ny ulgivningsplan;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgivaren
underlåter att överlämna sitt uppdrag åt en ställföreträdare när han enligt
10 § andra stycket skall göra del;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. någon överträder ett utgiv<br>
ningsförbud enligt 8 kap. 20 §;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. någon låter ange sitt namn på<br>
en periodisk skrift som utgivare el<br>
ler ställföreträdare ulan att vara<br>
behörig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skriften har förklarats brottslig eller
omsländighelerna i övrigl är synnerligen försvårande, kan siraffel bestämmas
till fängelse i högsl ett år.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:142.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överträder
utgivare vad ill § är föreskrivet, vare straffet böter, lägst femtio och högst
femhundra kronor. Vad nu sagts gälle ock ställförelrädare, vilken inträtt sotn
utgivare.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
utgivare eller ställföreträdare som bryter mot </span></i><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ skall dömas till böter, lägst
femtio och högst ettusen kronor.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:142.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 §</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan
mot beslut av den myndighet som avses i 4 § får föras hos domstol.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>219</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:87.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Kap. Om tryckta skrifters spridning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:139.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Saknar skrift, som avses i 4 kap.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en skrift som avses i 4 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § första stycket, där föreskriven</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 § första stycket saknar någon</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgift eller är sådan uppgift eller</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppgift som är föreskriven
där,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgift enligt 1 kap. 5 § första</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall spridaren dömas lill
böter,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stycket 2 å skrift, som där åsyftas,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lägst femtio och högst ettusen kro-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ulspridaren veterligt, oriktig,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nor. Detsamma skall gälla om en</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>straffes ulspridaren med böter,</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sådan uppgift eller en uppgift
enligt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lägst femtio och högst femhundra</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 kap. 5 § första stycket 2 är
oriktig</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kronor.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och spridaren känner till delta.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För spridande av tryckt skrift</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som sprider en tryckt skrift<br>
som, ulspridaren veterligt, lagts un-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trots att han vet att den enligt den-<br>
der beslag eller förklarats konfis-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>na förordning har tagits i beslag<br>
kerad eller utgivits i strid mot för-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>eller konfiiskerats skall dömas till<br>
bud som enligt denna förordning</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>böter eller fängelse i högst etl år.<br>
meddelats för skriftens utgivning</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Till samma straff skall den dö-<br>
eller uppenbart utgör fortsättning</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>mas som sprider en periodisk skrift<br>
av skrift som avses med sådant för-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och vet att skriften har givits ut i<br>
bud, vare straffet böter eller fängel-</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>strid med elt utgivningsförbud en<br>
se i högsl elt år.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ligt 8 kap. 20 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:86.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Kap. Tystnadsplikt och meddelarfrihet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:144.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots vad som sägs i 1 kap. 5 § kan den som lämnar
uppgifter för offentliggörande i vissa fall fällas till ansvar och dömas till
ersättningsskyldighet om han bryter mot en straffbelagd tystnadsplikt. Dessa
fall anges 12—7 §§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:144.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som uppsåtligen bryter mot det förbud att röja
uppgifislämnare och utgivare som finns i 3 kap. 3 § svarar för sitt brott.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:145.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som uppsåtligen bryter mot en tystnadsplikt som gäller
för</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. dem som är prästvigda inom<br>
svenska kyrkan ifråga om del som<br>
de har erfarit under bikt eller annat<br>
själavårdande samtal;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. advokater eller biträden på ad<br>
vokatbyråer eller försvarare i brott<br>
mål i fråga om vad de har erfarit i<br>
samband med hänvändelser från</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:159.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dem som söker hjälp eller råd;</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. dem som har deltagit i handläggningen av
tillsynsärenden hos något organ som är behörigt alt utöva tillsyn över
advokater ifall då tystnadsplikten gäller till förmån för någon annan än den
advokat som avses med prövningen,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svarar för sill brott om det i en särskild lag, antagen i
den ordning som gäller för vanliga lagar, har föreskrivits att brottet kan
beivras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som är läkare eller i övrigl är verksam inom hälso-
och sjukvården och som bryter mot en tystnadsplikt i fråga om vad han har
erfarit i samband med hänvändelser från vårdsökande, svarar för sitt brott, om
del i en särskild lag, antagen i den ordning som gäller för vanliga lagar, har
föreskrivits att brottet kan beivras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma gäller om han uppsåtligen bryter mot en
tystnadsplikt i fråga om vad han har erfarit angående anmälningar och andra utsagor
av någon enskild om andras personliga förhållanden, om det dessutom kan antas
att brottet medför fara för att den enskilde eller någon honom närstående utsätts
för våld eller annal allvarligt men.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud atl utlämna
eller tillhandahålla handlingar som ej är tillgängliga för alla svarar för
sitt brott om han har fått tillgång lill handlingen på grund av allmän befattning,
lagsladgad tjänsteplikt eller en myndighets beslut att med förbehåll om
tystnadsplikt lämna ut handlingen till honom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som uppsåtligen bryter mot en tystnadsplikt som är
angiven i 7 § svarar för sitt brotl under följande förutsättningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I. Han har fått kännedom om<br>
uppgifterna på grund av allmän be-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>221</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fattning eller lagsladgad tysinads-plikt. i samband med en
rättegång eller en förundersökning om brotl, varvid förordnande om tystnadsplikt
har meddelats, eller till följd av en myndighets beslut att till honom med
förbehåll om lystnadsplikt lämna uppgifter som inte är tillgängliga för alla.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brottet
förövas på annat sätt än det som anges i 5 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
föreskrivel i en särskild lag, antagen i den ordning som gäller för vanliga
lagar, atl brottet får beivras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 6 § gäller följande tystnadsplikter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Tystnadsplikt på grund av be<br>
slut enligt 10 kap. 7 § iredje stycket<br>
andra meningen regeringsformen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt
för riksdagens eller riksdagsutskottens ledamöter, suppleanter och tjänstemän
enligt riksdagsordningen, om del kan antas atl överträdelsen sätter rikets
säkerhet i J'ara eller på annal sätt skadar riket allvarligt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt
om verksamhet för att försvara landet, om planläggning eller andra
förberedelser av sådan verksamhet eller i övrigt om totalförsvaret, såvida
överträdelsen innefattar högförräderi, uppror, landsförräderi, landssvek,
spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befallning med hemlig uppgift eller
försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt
om förhållandet till andra stater eller i övrigt om andra staters myndigheter
eller medborgare eller om statslösa, om det kan antas att överträdelsen sätter
rikets säkerhet i fara eller på annal sätt skadar riket allvarligt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt
hos riksbanken angående rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller
valutapolitik, om del kan antas att överträdelsen motverkar syftet med beslutade
eller förutsedda åtgärder.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:165.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt
om kvarhällande</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av försändelser på trajikanstalter eller om planerad eller
pågående hemlig avlyssning, om åtgärderna har beslutats av domstol, undersökningsledare
eller åklagare som etl led i en verksamhet med syfte att förebygga, uppdaga,
utreda eller beivra brotl och det kan antas alt överträdelsen motverkar syftet
med åtgärderna eller skadar den framlida verksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. Tystnadsplikt om det allmän<br>
nas eller om enskildas åtgärder för<br>
att bevaka eller på annal sätt mot<br>
brottsliga angrepp skydda</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller
inventarier;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av
pengar eller andra värdeföremål eller förvaring eller transport av vapen,
ammunition, sprängämnen, kärnämnen eller radioaktivt avfall;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:163.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>telekommunikationer;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upptagningar för automatisk databehandling eller andra
handlingar,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allt i den mån det kan antas att överträdelsen motverkar
syftet med åtgärderna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt
om chiffer, koder eller liknande metoder att underlätta befordran eller användning
i allmän verksamhet av hemliga meddelanden, om det kan antas alt överträdelsen
motverkar syftet med metoden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt
om åtgärder inom polisväsendet eller kriminalvården med syfte alt hindra rymning
eller frilagning, om det kan antas att överträdelsen motverkar delta syfte.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt om anmälningar eller
utsagor till myndigheter inom socialtjänsten, om det kan antas att
överträdelsen medför fara för atl anmälaren eller sagesmannen eller någon
honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11. Tystnadsplikt om uppgifter<br>
angående någon utlänning, om det</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan antas alt överträdelsen medför</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fara för övergrepp eller annat allvarligt men till följd
av utlänningens förhållande till någon utländsk stat eller myndighet eller
någon organisation av utlänningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt inom kriminalvården
angående den som har dömts alt undergå kriminalvård, om det kan antas att
överträdelsen medför fara för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt
men.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt om vad som vid
psykologiska undersökningar eller vid utredning eller behandling hos
psykologer, kuratorer, studievägledare eller yrkesvägledare inom utbildningsväsendet
eller arbetsmarknadsverket eller hos psykologer, kuratorer eller konsulenter
inom försvarets, andra stadiga myndigheters eller kommunala myndigheters
personalvård har kommit fram om enskildas personliga förhållanden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt angående enskildas
förhållanden i ärenden om förhandsbesked eller dispens skatte- och
taxeringsfrågor, om patent eller registrering av mönster eller om räll till
arbetstagares uppfinningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt i andra fall än dem
som avses under 14, till skydd för enskildas personliga eller ekonomiskaförhållanden
i ärenden om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>taxering, bestämmande av skatt eller underlag för skatt,
av skattetillägg eller förseningsavgifter inom skatteväsendet, av avgifter som
avses i 8 kap. 3 § regeringsformen eller av pensionsgrundande inkomst inom
socialförsäkringssystemet;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kompensation för eller återbetalning av skatt eller
anstånd med er-läggande av skatt;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>revision eller annan kontroll inom skatte- eller
tullväsendet eller samarbete på skatteområdet med andra stater;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rättsliga eller konsulära angelä<br>
genheter där enskilda söker det all<br>
männas bistånd, dels i den mån<br>
tystnadsplikten avser att skydda</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>224</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dem som inte är parter i ärendena, dels, vid
förvaltningsmyndigheter, om del inle står klan all uppgifterna kan röjas utan
fara för att någon part utsätts för men, dels, vid förvaltningsdomstolar, om
det kan antas att röjandet innebär fara för alt någon part utsätts för men.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16. Tystnadsplikt, i andra fall än<br>
dem som avses i 3 och 4 §§ och här<br>
ovan under 10—15, om enskildas<br>
personliga förhållanden eller om<br>
deras förhållanden i personliga an<br>
gelägenheter till varandra eller till<br>
del allmänna, med undantag dock<br>
</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>för</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter i mål och ärenden hos domstolar eller sådana
nämnder som avses 12 kap. 9 § regeringsformen;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter om parters förhållanden i sådana ärenden hos
förvaltningsmyndigheter utanför hälso-och sjukvården och socialtjänsten som
innefattar myndighetsutövning;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter i förvaltningsärenden om omhändertagande eller
vård ulan samtycke om del inte finns anledning att anta att röjandet innebär
fara för att någon enskild utsätts för men;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter om verkställigheten av beslut i ärenden om
omhändertagande eller vård utan samtycke.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17. Tystnadsplikt, i andra fall än<br>
dem som avses i 3 § och här ovan<br>
under 14 och 15, angående enskil<br>
das yrkeshemligheter av teknisk el<br>
ler kommersiell natur eller också<br>
angående enskildas förhållande till<br>
det allmänna i ekonomiska angelä<br>
genheter, med undantag dock för</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter i mål och ärenden hos domstolar;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter angående parters förhållanden i sådana ärenden
hos förvaltningsmyndigheter som innefattar myndighetsutövning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>18.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tystnadsplikt om särskilda
poslförsändelser eller telefonmeddelanden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>19.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tysinadsplikl om domstolsavgöranden
eller juryutslag som</span></i></p>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span></i>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>225</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ännu inte har meddelats eller om vad som har förekommit
vid domstolens eller juryns överläggning inom stängda dörrar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots vad som sägs i 1 kap. 5 § kan den som genom att
lämna uppgifter för offentliggörande uppsåtligen bryter mot en tystnadsplikt,
som inte är straffbelagd men sotn åligger honom i en enskild befattning eller
på grund av något annal åtagande, i vissa fall dömas till ersätlningsskyldighel
eller någon annan påföljd som enligt vanlig lag eller enhgt åtagandet gäller
för överträdelsen. Detta gällerom tystnadsplikten faller under 7 § 6-8, 13, 16
eller 18. Det gäller också om den faller under 7 § 17 och innefattar röjande
av yrkeshemligheter av teknisk eller kommersiell natur.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som i de angivna punkterna sägs om allmän verksamhet
och myndigheter och om skilda förvaltningsgrenar skall vid tillämpningen av
denna paragraf gälla del förelag eller den organisation där den tystnadspliktige
är verksam.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Kap.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 Kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:109.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om Iryckfrihetsbrott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ § Med tiyckfrihetsbrott förstås</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1 § Med beaktande av del i 1 kap.<br>
i denna förordning brott, som inne-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angivna
syftet med en allmän tryck-<br>
fattar otillåtet yttrande i tryckt</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frihet
skall som tryckfrihetsbrott<br>
skrift eller otillåtet offentliggör-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bestraffas
de gärningar som be-<br>
ande genom sådan skrift.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skrivs i 3—17 §§, om de begås ge<br>
nom en framställning i tiyckt skrift,<br>
dock endast om de dessutom är<br>
straffbara enligt vanlig lag.<br>
2 § Såsom tryckfrihetsbrott skall</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2
§ Ett tillkännagivande i en an-<br>
icke anses tillkännagivande i an-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nons
eller ett annat liknande med-<br>
nons eller annat sådant meddelan-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>delande
skall inte anses innebära<br>
de, om ej av meddelandets innehåll</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>något
tryckfrihetsbrott, om det inte<br>
omedelbart framgår att ansvar för</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framgår
direkt av innehållet atl<br>
sådant brolt kan ifrågakomma. Är i</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddelandet
kan vara elt missbruk<br>
förening med omständighet, som</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>av tryckfriheten,<br>
icke omedelbart framgår av medde-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelandet
kan bestraffas en-<br>
landets innehåll, meddelandet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ligt
vanlig lag, om det är straffhart<br>
straffbart, gälle vad därom är stad-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på
grund av bakomliggande om-<br>
gal. Vad nu sagts äge motsvarande</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ständigheter
som inte omedelbart<br>
tillämpning ifråga om meddelande</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framgår av
innehållet. 226</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genom chiffer eller på annal sätt, som är hemligt för allmänheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 §
tredje stycket, eller, ulan att svara enligt 8 kap., medverkar till framställning,
som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan
upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>högförräderi, uppror, lands<br>
förräderi, landssvek, spioneri,<br>
grovt spioneri, grov obehörig be<br>
fattning med hemlig uppgift eller<br>
försök, förberedelse eller stämpling<br>
till sådant brotl;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. oriktigt utlämnande av allmän<br>
handling som ej är tillgänglig för<br>
envar eller tillhandahållande av så<br>
dan handling i strid med myndig<br>
hetsförbehåll viddess utlämnande,<br>
när gärningen är uppsåtlig; eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. uppsåtlig! åsidosättande av<br>
tystnadsplikt i de fall som angivas i<br>
särskild lag,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller om ansvar för sådant brotl vad i lag är stadgat.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant
syfte som avses i 1 kap. 1 § fiärde stycket och därigenom gör sig skyldig till
brott som angives i förevarande paragrafs första stycke 1, gällerom ansvar
härför vad i lag är stadgal. 4 § Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet
med en allmän tryckfrihet skall såsom otillåtet yttrande i tryckt skrift anses
sådan enligt lag strafflar framställning som innefattar:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. högförräderi, förövat med uppsåt atl riket eller del
därav skall med våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt
bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt
eller att del av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut
av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med
utländskt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sagda gäller även ifråga om meddelanden på chiffer
eller annat hemligt språk.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Som högförräderi betraktas atl någon, med uppsåt all
riket eller del därav skall med våldsamma eller eljest lagslridiga medel eller
med utländskt bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende av
sådan makt eller att del av riket skall sålunda lösryckas, företager handling
som innebär fara för uppsåtets förverkligande. Detsamma gäller om någon, med
uppsåt att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller
högsta domarmakten skall med utländskt bistånd framtvingas eller hindras,
företager handling som innebär fara därför.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>227</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bistånd framtvingas eller hindras, såframt gärningen
innebär fara för uppsåtets förverkligande;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försök, förberedelse eller stämpling till sådant
högförräderi;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>krigsanstiftan,
såframt fara för atl riket skall invecklas i krig eller andra fientligheter
framkallas med utländskt bistånd;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppror,
förövat med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med
våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen,
regeringen, riksdagen eller högsta domar-maklen skall sålunda framtvingas
eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. landsförräderi
eller landssvek,<br>
i vad därigenom, då riket är i krig<br>
eller eljest i lag meddelade bestäm<br>
melser om sådant brott äga<br>
tillämpning, någon förleder krigs<br>
folk hörande till rikets eller med ri<br>
ket förbunden stats krigsmakt eller<br>
andra som äro verksamma för för<br>
svaret av riket till myteri, trolöshet<br>
eller modlöshet eller genom osann<br>
framställning sprider misströstan<br>
bland allmänheten eller begår an<br>
nan dylik förrädisk gärning som är<br>
t dl men för försvaret eller för folk<br>
försörjningen eller, om riket är hell<br>
eller delvis ockuperat av främman<br>
de makt utan atl militärt motstånd<br>
förekommer, för motståndsverk<br>
samheten;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försök, förberedelse eller stämpling till sådant
landsförräderi eller landssvek;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>landsskadlig
vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhel begår gärning som avses under
4;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppvigling,
varigenom någon söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig
skyldig-hel eller ohörsamhet mot myndighet;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ryktesspridning
till jära för ri-</span></i></p>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span></i>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven försök, förberedelse och stämpling är straffbara som
tryckfrihetsbrotl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
krigsanstiftan betraktas att någon uppsåtligen med utländskt bistånd
framkallar fara för att riket skall invecklas i krig eller andra fientligheler.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
uppror betraktas att någon, med uppsåt atl statsskicket skall med vapenmakt
eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av
statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda
framtvingas eller hindras, företager handling som innebär fara för uppsåtets
förverkligande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven försök, förberedelse och stämpling är straffbara som
tryckfrihetsbrott.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Som landsförräderi eller<br>
landssvek betraktas att någon, då<br>
riket är i krig eller eljest i lag med<br>
delade bestämmelser om sådant<br>
brott äger tillämpning, uppsåtligen<br>
förråder krigsfolk hörande till rikets<br>
eller med riket förbunden stats<br>
krigsmakt eller andra som är verk<br>
samma för försvaret av riket eller<br>
förleder dem till myteri, trolöshet<br>
eller modlöshet, förråder befäst<br>
ning, krigsmateriel, fabrik, förråd,<br>
kraftanläggning, trafikled, fartyg<br>
eller annat av betydelse för försva<br>
ret eller folkförsörjningen eller ge<br>
nom osann framställning sprider<br>
misströstan bland allmänheten el<br>
ler begår annan dylik förrädisk gär<br>
ning som är till men för försvaret<br>
eller för folkförsörjningen eller, om<br>
riket är heh eller delvis ockuperat<br>
av främmande makt utan att mili<br>
tärt motstånd förekommer, för<br>
motständsverksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handlingen är landsförräderi, om den är ägnad att medföra
avsevärt men för rikels försvarsmakt eller eljest för försvaret av riket
eller för folkförsörjningen, landssvek om den endast i mindre mån är ägnad atl
medföra sådant men.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven försök, förberedelse och</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>228</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kels säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest
i lag meddelade bestämmelser om sådant brotl äga tillämpning, någon sprider
falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnat att framkalla fara för
rikets säkerhet, eller tiU främmande makt framför eller låter framkomma sådant
rykte eller påslående;</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8. hot
mot eller missaktning för<br>
folkgrupp eller annan sådan grupp<br>
av personer med anspelning på ras,<br>
hudfärg, nationellt eller etniskt ur<br>
sprung eller med viss trosbekän<br>
nelse;</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9. förtal,
varigenom någon utpe<br>
kar annan såsom brottslig eller<br>
klandervärd i sitt levnadssätt eller<br>
eljest lämnar uppgift som är ägnad<br>
att utsätta denne för andras miss<br>
aktning, dock ej om det med hän<br>
syn till omständigheterna var för<br>
svarligt att lämna uppgift i saken<br>
och han visar att uppgiften var<br>
sann eller att han hade skälig grund<br>
för den;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. förtal av avliden, om gärning<br>
som avses under 9 är sårande för<br>
de efterlevande eller eljest kan<br>
anses kränka den frid, som bör till<br>
komma den avlidne;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 .förolämpning, varigenom någon smädar annan genom kränkande
tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfiigt beteende mot honom;
eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12.
barnpornografibrott, varigenom någon skildrar barn i pornografisk bild med
uppsåt alt bilden sprides, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna
är försvarlig.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stämpling
är straffbara som tryckfrihetsbrott.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
landsskadlig vårdslöshet betraktas att någon av oaktsamhel begår gärning som,
om den hade förövats uppsåtligen, skulle ha innefattat landsförräderi eller
landssvek.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
spioneri betraktas att någon, för att gå främmande makt tillhanda, obehörigen
befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import,
export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i
övrigt, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för
totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet, och detta oavsett om
uppgiften är riktig eller ej.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åven
försök, förberedelse och stämpling är straffbara som tryckfrihetsbrott.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 §
Som obehörig befattning med<br>
hemlig uppgift betraktas att någon<br>
utan syfte att gå främmande makt<br>
tillhanda obehörigen befordrar,<br>
lämnar eller röjer uppgift rörande<br>
något förhållande av hemlig natur,<br>
vars uppenbarande för främmande<br>
makt kan medföra men för rikets<br>
försvar eller för folkförsörjningen<br>
vid krig eller av krig föranledda<br>
utomordentliga förhållanden eller<br>
eljest för rikets säkerhet, och detta<br>
oavsett om uppgiften är riktig eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven försök och förberedelse är straffbara som
tryckfrihetsbrotl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med avseende på grov obehörig befattning med hemlig
uppgift är även stämpling straffbar som tryckfrihetsbrott. Vid bedömande huruvida
brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen innefattade
tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet
med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse
eller om den</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>229</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild
ijänsl hetrons honom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
vårdslöshet med hemlig uppgift betraktas atl någon av grov oaktsamhel
befordrar, lämnar eller röjer uppgift som avses i 9 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
lyktesspridning till fara jör rikets säkerhet betraktas att någon, då riket är
i krig eller eljest i vanlig lag meddelade bestämmelser om sådant brotl äger
tillämpning, uppsåtligen sprider falskt rykte eller annat osant påslående,
som är ägnat att framkalla fara för rikels säkerhet, eller till främmande makt
framför eller låter framkomma sådant rykte eller påstående.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
uppvigling betraktas atl någon uppsåtligen uppmanar eller eljest söker förleda
till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet
mot myndighet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
hets mot folkgrupp betraktas att någon uppsåtligen uttrycker hot mot
folkgrupp eller annan liknande grupp av personer som är grundat på ras,
hudfärg, nationeUl eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som hets mot folkgrupp betraktas också att någon
uppsåtligen uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan liknande grupp av
personer på någon av de grunder som anges i första stycket, såvida icke
gärningen är försvarlig av hänsyn till yttrandefriheten eller omständigheterna
i övrigt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
barnpornografibroll betraktas atl någon uppsåtligen skildrar barn i
pornografisk bild, om inte gärningen är försvarlig med hänsyn till
omständigheterna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
förtal betraktas att någon uppsåtligen utpekar annan såsom brottslig eller
klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest uppsåtligen lämnar uppgift som är
ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dock ej om det med hänsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till omständigheterna var försvar-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förestagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Såsom otillåtet offentliggö<br>
rande i tryckt skrift skall anses så<br>
dan enligt lag straffbar gärning<br>
som innefattar:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>offentliggörande
av uppgifter rörande förhållanden, vilkas röjande skulle enligt lag innefatta
bron mot rikets säkerhet;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppsåtligt
offentliggörande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>röjande
av uppgift, varigenom den som enligt 8 kap. svarar för skriften uppsåtligen
åsidosätter tystnadsplikt som avses i den i 3 § första stycket 3 angivna
särskilda lagen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Vad i lag är stadgat an<br>
gående påföljd för brott, som avses<br>
i 4 och 5 §§, gälle ock då brottet är<br>
att anse som tryckfrihetsbrott.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott
stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för brott, som avses 14 § 9, 10 eller
11, må ock, då fråga är om periodisk skrift, på yrkande förordnas att domen
skall införas i skriften.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Tryckt skrift, som innefattar<br>
tryckfrihetsbrott, må konfiskeras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konfiskering av tryckt skrift innebär att alla för
spridning avsedda exemplar av skriften skola förslö-ras samt att med formar,
stenar, stereotyper, plåtar och andra dylika, uteslutande för tryckningen av
skriften användbara materialier</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ligt atl lämna uppgift i saken och han visar atl uppgiften
var sann eller atl han hade skälig grund för den. Förtal av avliden skall
medföra ansvar endast om gärningen är sårande för de efterlevande eller den
eljest, med beaktande av den tid som förfiulit sedan den avlidne var i livet
samt omsländighelerna i övrigt, kan anses kränka den frid som bör tillkomma den
avlidne.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
förolämpning betraktas atl någon uppsåtligen smädar annan genom kränkande
tillmäle eller genom annal skymfiigt beleende mot honom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som
otillåtet offentliggörande betraktas att någon i en offentlig framställning
som han svarar för uppsåtligen åsidosätter en tystnadsplikt som anges i 7 kap.
2— 7§§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Vad som är föreskrivet i<br>
vanlig lag om påföljd för de brott<br>
som avses i 3—17 §§ skall gälla ock<br>
så när brotten är tryckfrihetsbrott.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrotl
stadgas i 12 kap. Om någon döms för förtal eller förolämpning i en periodisk
skrift, kan domstolen på yrkande av motparten förordna att domen skall införas
hell eller delvis i skriften.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § Om en tryckt skrift innefat<br>
tar ett yltrandefrihelsbroll, får<br>
skriften konfiskeras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
konfiskering skall alla exemplar som är avsedda för spridning förstöras.
Dessutom skall de föremål som kan användas enbart för mångfaldigande av
skriften behandlas så, att de inte kan använ-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>231</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall så förfaras att missbruk därmed ej kan ske.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 § I
samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om otillåtet
yttrande, som avses i 4 § 1—4, eller sådant enligt 5 § 1 otillåtet
offentliggörande som innefattar spioneri eller grov obehörig befattning med
hemlig uppgift, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätlen
bestämd lid, högsl sex månader från del domen i tryckfrihetsmålet vinner laga
kraft. Förbud som nu sagts må dock meddelas allenast då riket befinner sig i
krig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i
strid mot utgivningsförbud eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som
avses med sådant förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av
föremål på grund av brott.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>das för framställande av ytterligare exemplar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20 § Om
en domstol konfiskerar en periodisk skrift på grund av något av de brolt som
avses 13-6 och 8 §§ eller på grund av grov obehörig befattning med hemlig uppgift,
får domstolen utfärda förbud att ge ut skriften eller någon annan skrift som
uppenbarligen är en fortsättning av samma skrift. Förbudet får gälla under
högst sex månader från det atl domen i tryckfrihetsmålet har vunnit laga
kraft. Utgivningsförbud får meddelas endast när riket befinner sig i krig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om etl
utgivningsförbud överträds, kan skriften konfiskeras enligt bestämmelserna i
vanlig lag om förverkande av föremål på grund av brott.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tillsyn och åtal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finnes ej nägon, som enligt 8 kap. är för brottet
ansvarig, eller kan ej stämning här i riket delgivas honom, mä åklagaren eller
målsäganden i stället för att väcka åtal göra ansökan om skriftens konfiskering.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:109.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Kap. Om åtal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finnes ej någon, som enligt 9 kap. är för brottet
ansvarig, eller kan ej stämning här i riket delgivas honom, må åklagaren eller
målsäganden i stället för atl väcka åtal göra ansökan om skriftens konfiskering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Kap.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
särskilda tvångsmedel I § Förekommer anledning atl tryckt skrift på grund av
tryckfrihetsbrott kan konfiskeras, må i avbidan på beslut därom skriften läggas
under beslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I avbidan
på rättens beslut må ock, i fall som avses i 7 kap. 8 §, meddelas
utgivningsförbud för periodisk skrift.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I avbidan
på rättens beslut må ock, i fall som avses i 8 kap. 20 §, meddelas
utgivningsförbud för periodisk skrift.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:146.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan åtal
för tryckfrihetsbrott väckts eller ansökan hos rätten gjorts om skriftens
konfiskering.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan ålal
för tryckfrihetsbrott väckts eller ansökan hos rätten gjorts om skriftens
konfiskering.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>232</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>må, om
brottet hör under allmänt ålal, förordnande enligt 1 § om beslag och
utgivningsförbud meddelas av justiliekanslern. / lag må föreskrivas alt även
allmän åklagare äger förordna om beslag inom sitt verksamhetsområde.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>må, om
brottet hör under allmänt åtal, förordnande enligt 1 § om beslag och
utgivningsförbud meddelas av justiliekanslern.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:141.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dåjustifiekanslern
förordnat om beslag eller fastställt beslag varom allmän åklagare förordnat,
skall åtal vara väckt eller ansökan om konfiskering av skriften gjord inom tvä
veckor, sedan jusfiliekanslern meddelade beslutet. Sker del ej, vare beslaget
samt, om utgivningsförbud är därmed förenat, även förbudet förfallet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då
justiliekanslern förordnat om beslag skall åtal vara väckt eller ansökan om
konfiskering av skriften gjord inom tvä veckor, sedan justiliekanslern
meddelade beslutet. Sker det ej, vare beslaget samt, om utgivningsförbud är
därmed förenat, även förbudet förfallet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:141.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verkställande
av beslag å tryckt skrift skall uteslutande omfatta de för spridning avsedda
exemplaren av skriften.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bevis om tryckt skrifts tagande i beslag skall ulan avgift
tillställas såväl den, hos vilken beslaget verk-siältes, som den som tryckt
skrif ten. Beviset skall innehålla uppgift å del eller de stycken i skriften,
v(7a föranlett beslaget.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslag enligt 1 § får verkställas endast ifråga om de
exemplar som är avsedda för spridning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett bevis atl beslag eller provisoriskt utgivningsförbud
har beslutats skall gratis tillställas den som beslaget verkställs hos samt
den som har tryckt skriften. Av beviset skall framgå vilket eller vilka stycken
i skriften, som /lor föranlett beslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=170>
<tr>
<td valign=top align=left height=170 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är riket
i krig eller krigsfara och anträffas vid avdelning av försvarsmakten tryckt
skrift, som uppenbart innefattar sådan enligt 8 kap. 12 § straffbar
uppvigling all krigsman därigenom kan förledas åsidosätta sin tjänsteplikt,
mä skriften efter beslut av befattningshavare, som enligt lag har
bestraffningsrätt över personal vid avdelningen, i avbidan pä förordnande om
beslag tagas i förvar.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid
avdelning av försvarsmakten tryckt skrift, som uppenbart innefattar sådan
enligt 7 kap. 4 § straffbar uppvigling all krigsman därigenom kan föriedas
åsidosätta sin tjänsteplikt, må skriften ef ler beslut av befattningshavare,
som enligt lag har bestraffningsrätt över personal vid avdelningen, i avbidan
på förordnande om beslag tagas i förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är fara i dröjsmål, må även utan sådant beslut som avses i
första stycket åtgärd som där sägs vidtagas av annan befattningshavare enligt
bestämmelser som meddelas i lag. Anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos
befattningshavare som avses i första stycket. Denne har att genast pröva om
skriften skall kvarbliva i förvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>233</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:142.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14
§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Exemplar
av tryckt skrift, vilket skäligen kan antagas äga betydelse för utredning i
tryckfrihetsmål, må tagas i beslag. Därvid gäller vad i 2 och 3 §§, 5 § första
stycket, 6 §, 7 § första stycket samt 9 § dr stadgat. I övrigt skall i
tillämpliga delar gälla vad i allmänhet är föreskrivet om beslag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
utredningen i ett tryckfrihetsmål får ett antal exemplar, högst tio, av en
irycki skrift tas i beslag. Därvid gäller bestämmelserna i 2 J, 5 § första
stycket, 6 §, 7 § första stycket och 9 §. I övrigt skall bestämmelserna i
vanlig lag om beslag tillämpas.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>// Kap.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12 Kap.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:111.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om enskilt anspråk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:151.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enskilt
anspråk i anledning av missbruk av tryckfriheten må grundas allenast därå att
den skrift, som anspråket avser, innefattar iryckfrihetsbrott. Sådant anspråk
må, om ej annat nedan stadgas, icke göras gällande mot annan än den som enligt
8 kap. svarar för brottet. Har på grund av omständighet, som avses i 8 kap. 10
§, ansvaret övergått å honom, må anspråket göras gällande även mot den som
före honom haft atl svara, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt
lag må göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i 8
kap. 12 § är stadgat i fråga om ansvar gälle ock beträffande enskilt anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
enskilt anspråk på grund av brott enligt 7 kap. 2 eller 3 § gäller vad / lag är
stadgat.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enskilt
anspråk i anledning av missbruk av tryckfriheten må grundas allenast därå att
den skrift, som anspråket avser, innefattar tryckfrihetsbrotl. Sådant anspråk
mä, om ej annat nedan stadgas, icke göras gällande mot annan än den som enligt
9 kap. svarar för brottet. Har på grund av omständighet, som avses i 9 kap. 10
§, ansvaret övergått å honom, må anspråket göras gällande även mot den som
före honom haft att svara, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt
lag må göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i 9
kap. 12 § är stadgal i fråga om ansvar gälle ock beträffande enskilt anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
skadestånd på grund av brott .som avses i 8 kap. 2 § eller brolt eller
överträdelse som avses i 7 kap. gäller vad som är föreskrivet i vanlig lag.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:77.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om rättegången i H</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tryckfrihetsmål upptagas av tingsrätt inom vars domkrets
länsstyrelse har sitt säte. Förekommer anledning att även annan tingsrätt inom
länet skall äga upplaga tryckfrihetsmål, äger regeringen förordna därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till tryckfrihetsmål hänföras mål angående ansvar eller
enskilt anspråk på grund av Iryckfrihelsbrolt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Kap. tryckfrihetsmål</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tryckfrihetsmål tas upp av den tingsrätt inom vars
domkrets länsstyrelsen har sitt säte. Regeringen kan förordna att även någon
annan tingsrätt inom länet skall ha behörighet att la upp sådana mål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tryckfrihetsmål betraktas 1. mål om ansvar eller
skadestånd på. grund av tryckfrihetsbrott.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>234</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>så ock
ansökningsmål, som avses i 9 kap. 5 §. Till tryckfrihetsmål hänföras även mål
angående ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott enligt 7 kap. 3 §. År
fråga om brott enligt sistnämnda paragrafs andra stycke och har den som anskaffat
uppgiften eller underrättelsen ej offentliggjort denna i tryckt skrift eller
meddelat den till annan för sådant offentliggörande, skall dock målet
handläggas som tryckfrihetsmål endast om det är uppenbart att anskaffandet
skett för offentliggörande i tryckt skrift.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. mål
enligt 10 kap. 5 § om kon<br>
fiskering,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. mål om ansvar eller skade<br>
stånd på grund av brotl som anges i<br>
7kap.2-7§§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tryckfrihetsmål betraktas också mål om påföljd enligt
7 kap. 8 §. I fråga om handläggningen av sådana mål finns särskilda bestämmelser
i 15 §.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=185>
<tr>
<td valign=top align=left height=185 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida brolt
föreligger, prövas av en jury om nio medlemmar, såframt ej parterna å ömse
sidor förklara sig vilja utan sådan prövning hänskjuta målet till rättens
avgörande. Frågan, huruvida den tilltalade enligt 8 kap. är ansvarig för
skrift, prövas dock alllid enbart av rätlen. Dä jury prövar, huruvida brolt
föreligger, skall så anses vara fallet, om minsl sex jurymän äro ense därom.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall
frågan, huruvida brott föreligger, prövas av en jury om nio medlemmar, såframt
ej parterna å ömse sidor förklara sig vilja utan sådan prövning hänskjuta målet
till rättens avgörande. Frågan, huruvida den tilltalade enligt 9 kap. är
ansvarig för skrift, prövas dock alllid enbart av rätten. / mål om ansvar på
grund av brotl som anges i 7 kap. 2—7 §§, skall rätten pröva om den tilltalade
har lämnat den påstådda uppgiften. I övrigt skall frågan om etl brott har förövats
prövas av jury. Då jury prövar, huruvida brott föreligger, skall så anses vara
fallet, om minst sex jurymän äro ense därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finner juryn att brolt icke föreligger, skall den
tilltalade frikännas. Har juryn funnit brott föreligga, skall även rätten pröva
frågan härom. Är rätten av annan mening än juryn, äger rälten frikänna den
tilltalade eller hänföra brottet under mildare straffbestämmelse än den som
juryn tillämpat. Högre rätt, dit talan mot tingsrättens dom fullföljts, äge ej
i vidare mån än tingsrätten frångå juryns bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
varje län skola utses jurymän, fördelade / tvä grupper med sexton jurymän i
första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen i andra gruppen
skola vara eller hava varit nämndemän vid allmän underrätt.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I varje
län skall det finnas ljugofyra jurymän, fördelade på två grupper med sexton i
den första gruppen och åtta i den andra. Jurymännen i den andra gruppen skall
vara eller ha varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>235</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:143.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jurymännen utses genom val för en tid av fyra kalenderår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valet skall förrättas av landstinget i länet eller, då
inom länet finnes kommun som ej tillhör landstingskommun, av landstinget och
kommunfullmäktige / förstnämnda kommun. I Gotlands län förrättas valet av
kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Skola enligt vad nu sagts jurymännen
väljas av mer än en valmyndighet, fördelar länsstyrelsen antalet jurymän inom
vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkmängden.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då
juryman skall väljas, an-komme på tingsrätten att göra anmälan därom till den
som har att föranstalta om valet.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jurymännen väljs för en tid av fyra år. Valet förrättas av
landstinget. Om ett län beslår av en enda primärkommun, väljs jurymännen av
kommunfullmäktige. Om det i länet finns någon primärkommun som inte tillhör
landstingskommunen, förrättas valet av landstinget och primärkommunens fullmäktige;
länsstyrelsen fördelar antalet jurymän i vardera gruppen mellan
landstingskommunen och primärkommunen med ledning av folkmängden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så
många väljande som motsvarar det tal, vilket erhålls, då alla väljandes antal
delas med det antal personer valet avser, ökat med I.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare bestämmelser om val av jurymän meddelas i vanlig
lag.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:144.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
jurymän skola utses myndiga svenska medborgare, som äro bo-salta inom länet. De
böra vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland
jurymännen bör skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar
av länet vara företrädda.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
jurymän skola utses myndiga svenska medborgare, som äro bosalla inom länet. De
böra vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14 §
Föres i mål om ansvar jämväl talan om enskilt anspråk mot annan än den
tilltalade, skola de åtgärder av svarandepart, som avses i 2 § första
stycket, 10 § andra stycket och 12 § andra stycket, ankomma på den tilltalade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då talan
utan samband med åtal föres om tryckt skrifts konfiskering eller om enskilt
anspråk gälle om rättegången i sädant mål vad i 2 och 10-13 §§ är föreskrivel;
har frågan huruvida brotl föreligger tidigare prövats i tryckfrihetsmål
avseende ansvar för brott, skall dock prövning av samma fråga ej ånyo äga rum.
I ansökningsmäl skall den uteslutning av jurymän, som eljest ankommer på
parterna, företagas av rätten genom lottning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då talan
utan samband med åtal föres om tryckt skrifts konfiskering eller om enskilt
anspråk gälle om rättegängen i sädant mål vad i 2 och 10-12 §§ är föreskrivet;
har frågan huruvida brott föreligger tidigare prövats i tryckfrihetsmål
avseende ansvar för brott, skall dock prövning av samma fråga ej ånyo äga rum.
I ansökningsmäl skall den uteslutning av jurymän, som eljest ankommer på
parterna, förelagas av rälten genom lottning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>236</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål om påföljd enligi 7 kap. 8 § skall frågan huruvida
det jinns någon grund för påföljd prövas av jury, om inle parterna på båda sidor
avstår från detta. Frågorna om innehållet i den lämnade uppgiften, huruvida
uppgiften har lämnats av den som påstås vara meddelaren och om tystnadspliktens
innehåll prövas dock enbart av rätten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finner sex eller fiera av juryns ledamöter att det finns
grund för påföljd, skall detla anses vara juryns utslag. Detla utslag är inte
bindande vid den fortsatta handläggningen av målet. Finner fyra eller jler av
juryledamöterna att grund för påföljd saknas, skall delta anses vara juryns
utslag. Detta utslag är bindande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När juryprövning har ägt rum, skall målet inte längre
betraktas som yttrandefrihelsmål. Detsamma gäller om parterna avstår från juryprövning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:162.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
övrigt gäller 2 § och 3 — 12 §§.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål
meddelas i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Äro inom
samma län flera tingsrätter, vilka äga upptaga tryckfrihetsmål, skola de
uppgifter, som avses i ', 6, 8 och 9 §§, fullgöras av den tingsrätt regeringen
bestämmer.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare bestämmelser om rättegängen i tryckfrihetsmål
meddelas i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Äro inom
samma län flera tingsrätter, vilka äga upplaga tryckfrihetsmål, skola de
uppgifter, som avses i 6, 8 och 9 §§, fullgöras av den tingsrätt regeringen
bestämmer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13 Kap.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14 Kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utrikes tryckta skrifter 5§ Bestämmelserna i 1 kap. 1 §
tredje och fjärde styckena angående meddelande och anskaffande av uppgifter
och underrättelser för offentliggörande i tryckt skrift skall gälla även
meddelande för offentliggörande i skrift, som Iryckes utom riket, saml
anskaffande för sådant meddelande, om ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddelandet
eller anskaffandet innefattar brott mot rikets säkerhet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddelandet
innefattar ulläm-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. meddelandet innefattar utlämnande
eller tillhandahällande som nande eller tillhandahållande som avses i 7 kap. 3
§ första stycket 2; avses i 7 kap. 5 §;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddelandet
utgör uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>237</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År meddelandet eller anskaffandet straffbart i angivet
hänseende, gäller vad därom stadgal. Mål angående ansvar eller enskilt anspråk
på grund av brott som nu sagts skall handläggas som tryckfrihetsmål, när ej 12
kap. I § andra stycket tredje punkten har motsvarande tillämpning. I fråga om
räll till anonymitet för meddelaren gäller vad i 3 kap. är stadgat; bestämmelsen
i 3 § 3 skall dock omfatta även annat brott mot rikets säkerhet än som där
avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigl skall i fråga om skrift, som tryckts utom riket
och här ut-gives, i tillämpliga delar gälla vad i I kap., 3 kap., 6 kap., 7
kap., 8 kap. I, 2, 5-7 och 10-12 §§ saml 9-12 kap. är föreskrivel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket hindrar inle att den som har anskajfai en
uppgift fälls lill ansvar eller döms till ersättningsskyldighet enligt vanlig
lag, om han därigenom har gjort sig skyldig lill ell brotl mot rikets säkerhet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mål om
ansvar eller skadestånd pä grund av brott enligt första eller andra stycket
skall handläggas som tryckfrihetsmål, öm den som har anskaffat en uppgift
varken har offentliggjort den i någon irycki skrift eller meddelat den lill
någon annan för offentliggörande, skall dock målet handläggas som tryckfrihetsmål
endast om det är uppenbart atl han har avsett atl uppgiften skulle offentliggöras
i en tryckt skrift.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om rätt till anonymitet för meddelaren gäller vad
i 3 kap. är stadgal; bestämmelsen i 3 § 3 skall dock omfatta även annat brott
mot rikets säkerhet än som där avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigl skall i fråga om skrift, som tryckts utom riket
och här ul-gives, i tillämpliga delar gälla vad i 1 kap., 3 kap., 6 kap., 7
kap., 8 kap.,9 kap. 1,2, 5-7och 10-12 §§ samt 10-13 kap. är föreskrivel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Kap.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15 Kap.
Allmänna bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då på
grund av högre rätts beslut tryckfrihetsmål, vari jury deltagit, skall ånyo
upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet, gälle om juryns
tillsättande vad i 12 kap. 10-14 §§ är stadgal.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dä på
grund av högre rätts beslut tryckfrihetsmål, vari jury deltagit, skall ånyo
upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet, gälle om juryns
tillsättande vad i 13 kap. 10-14 §§ är stadgat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i regeringsformen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fräga om regeringsformen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att punkt 4 övergångsbestämmelserna till lagen (1976:871)
om ändring i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regeringsformen skall upphöra atl gälla, att i 2 kap.
skall införas tre nya paragrafer benämnda 14-16 §§, alt i 2 kap. de nuvarande
14-20 §§ skall benämnas 17-23 §§, alt 1 kap. 3 §, 2 kap. I och 12 §§, 8 kap. 18
§ och 13 kap. 8 § samt den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nya 2 kap.
17 § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>238</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Kap.<br>
3§<br>
Regeringsformen, successions-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringsformen,
successions-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ordningen
och tryckfrihetsförord- ordningen, tryckfrihetsförordning-<br>
ningen är rikets grundlagar.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en och
yttrandefrihetsgrundlagen är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rikets grundlagar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2
Kap.<br>
1§<br>
Vatje medborgare--- sin religion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
tryckfriheten gäller vad som är föreskrivel i tryckfrihetsförordningen. I
denna finns också bestämmelser om räll atl laga del av allmänna handlingar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/ fråga om
friheten att offentligen yttra sig i vissa slag av framställningar finns
bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen. Beträffande tryckfriheten gäller vad
som är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen. I denna finns också bestämmelser
om rätt alt taga del av allmänna handlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:141.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12
§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De fri-
och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i Il § andra stycket
får, i den utsträckning som 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag e//er genom
annan författning efter bemyndigande i lag enhgt 8 kap. 7 § första stycket 7
e//er 10 §.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De fri-
och rättigheter som avses i I § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra stycket
får, i den utsträckning som 13 och 17-19 §§ medgiver, begränsas genom lag. Efter
bemyndigande i lag får de begränsas också genom annan författning i de fall
som anges i 8 kap. 7 § första stycket 7 och 10 §. De fri-och rättigheter som
anges i 1 § första stycket 3 och 4 får begränsas på detta sätt även under
farsoter.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Begränsning
som--- sådan åskådning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag lill----- om beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje
stycket---- viss gärning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konstitutionsutskottet
prövar- visst lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:145.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Myndigheter och andra allmänna organ får inte i annat
fall än det som anges i 17 § tredje stycket förhandsgranska yttranden som är
avsedda atl framföras offentligen. Myndigheter och andra allmänna organ får
inte heller på grund av det kända eller väntade innehållet i en framställning
förbjuda eller hindra dess offentliggörande.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>239</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
hdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje svensk medborgare har gentemot det allmänna rätt att
för privat bruk inneha tryckta skrifter, mottagare för eter- eller trådsändning,
ljudupptagningar, upptagningar av rörUga bilder och apparatur för inspelning
eller återgivning av sådana upptagningar samt andra föremål avsedda att ta
emot eller återge yttranden riktade till allmänheten. I fråga om den som är
berövad friheten gäller bestämmelser i vanlig lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:141.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16 §</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas
endast av hänsyn till rikets säkerhet, till ordning och säkerhet vid sammankomsten
eller demonstrationen eller till trafiken eller för att motverka farsot.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del allmänna stöder verksamhet för framförande av
framställningar till offentligheten, får stödet inte utformas eller fördelas
så att någon gynnas eller missgynnas på grund av sin åskådning i politiskt,
religiöst, kulturellt eller annat liknande hänseende eller på grund av sina
ställningstaganden i särskilda frågor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbud mot sammankomster eller demonstrationer får
utfärdas endast vid krig eller krigsfara eller för att motverka farsot. Anmälningsplikt
får dock föreskrivas. Vidare får föreskrifter utfärdas som gör det möjligt för
en myndighet att meddela bestämmelser om tid och plats för de särskilda
demonstrationerna eller sammankomsterna samt om ordningen vid dessa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det får föreskrivas att myndighet eller annal allmänt
organ kan upplösa sammankomster eller demonstrationer,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om de hålls i strid med ett utfärdat förbud;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om de föranleder allvarlig oordning eller avsevärd fara
för de närvarande och andra åtgärder har visat sig otillräckliga för att återställa
ordningen eller skydda de närvarande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som villkor för jorevisning av upptagningar av rörliga
bilder vid</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>240</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningsfriheten får -</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänna sammankomster får föreskrivas att upptagningarna
har granskats i förväg.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt får mötes- och demon-slrationsfrihelen inle
begränsas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>etniskt ursprung.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=124 height=28>
<tr>
<td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådets
granskning -Närmare bestämmelser</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=209 height=440>
<tr>
<td valign=top align=left height=440 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Kap.<br>
18 §<br>
För att----- av riksdagsutskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrande av lagrådet bör inhämtas innan riksdagen
beslutar grundlag om tryckfriheten, lag om begränsning av rälten att laga
del av allmänna handlingar, lag som avses i 2 kap. 12 S första stycket, 17-19
§§ eller 20 § andra stycket eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag,
lag om kommunal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 § eller lag som avses
i 11 kap., om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Vad nu
har sagts gäller dock icke, om lagrådets hörande skulle sakna betydelse på
grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling
sä alt avsevärt men skulle uppkomma. Föreslår regeringen riksdagen att stifta
lag i något av de ämnen som avses i första meningen och har lagrådets
yttrande dessförinnan inte inhämtats, skall regeringen samtidigt för
riksdagen redovisa skälen härtill. Atl lagrådet icke har hörts över elt
lagförslag utgör aldrig hinder mot lagens tillämpning.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:34.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrande av lagrådet bör inhämtas innan riksdagen
beslutar grundlag om yttrandefriheten eller tryckfriheten, lag om begränsning
av rätlen all ta del av allmänna handlingar eller att lämna meddelande för
offentliggörande på något sätt som anges i grundlag om yttrandefriheten eller
tryckfriheten, lag som avses i 2 kap. 12 § första stycket, 17-19 §§ eller 20 §
andra stycket eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag, lag om kommunal beskattning,
lag som avses i 2 eller 3 § eller lag som avses i 11 kap., om lagen är viktig
för enskilda eller frän allmän synpunkt. Vad nu har sagts gäller dock icke, om
lagrådets hörande skulle sakna betydelse pä grund av frågans beskaffenhet eller
skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling sä alt avsevärt men skulle
uppkomma. Föreslår regeringen riksdagen att stifta lag i något av de ämnen
som avses i första meningen och har lagrådets yttrande dessförinnan inte
inhämtats, skall regeringen samtidigt för riksdagen redovisa skälen härtill.
Att lagrådet icke har hörts över etl lagförslag utgör aldrig hinder mot lagens
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— vid tillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- - i lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13 Kap. 8§
Är riket i krig eller omedelbar Är riket i krig eller omedelbar
krigsfara, kan regeringen med stöd krigsfara, kan regeringen med stöd av
riksdagens bemyndigande beslu- av riksdagens bemyndigande besluta all
uppgift, som enligt grundlag la att uppgift, som enligt grundlag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>241</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ankommer pä regeringen, skall fullgöras av annan
myndighet. Sädant bemyndigande får icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 §,
om ej fräga är endast om beslut atl lag i visst ämne skall börja tillämpas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ankommer pä regeringen, skall fullgöras av annan
myndighet. Sådant bemyndigande får icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 §,
om ej fräga är endast om beslut att lag i visst ämne skall börja tillämpas eller
att sammankomster eller demonstrationer skall förbjudas.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under krig----- ordinarie
domare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>242</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
3 Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>över yttrandefrihelsulredningens (YFU:s) betänkande (SOU
1983:70) Värna yttrandefriheten har remissyttranden efter anmodan avgetts av
justiliekanslern (JK), Svea hovrätt, hovrätten för Nedre Norrland,
kammar-rätlen i Göteborg, kammarrätten i Jönköping, riksåklagaren (RÅ), rikspolisstyrelsen,
Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Karlstads tingsrätt, Härnösands
tingsrätt, tvängsmedelskommitlén (Ju 1978:06), utredningen (Ju 1979:09) om
skydd för företagshemligheter, överbefälhavaren (ÖB), beredskapsnämnden för
psykologiskt försvar, postverket, televerket, kon-sumenlpolitiska kommittén (Fi
1983:03), riksantikvarieämbetet, skolöverstyrelsen (SÖ), statens kulturråd,
juridiska fakultelsnämnden vid Stockholms universitet, juridiska fakultelsnämnden
vid Uppsala universitet, samhällsvetenskapliga fakultelsnämnden vid Stockholms
universitet, samhällsvetenskapliga fakultelsnämnden vid Uppsala universitet,
journalisthögskolan i Stockholm, journalisthögskolan i Göteborg, statens
biografbyrå, statens filmgranskningsräd, statens barnfilmnämnd, radionämnden,
statens ungdomsråd, närradiokommitlén (U 1978:11), lallidningskommil-tén (U
1982:05), massmediekommitlén (U 1982:07), utredningen (U 1983:02) om videogram
för döva, marknadsdomstolen, näringsfrihets-ombudsmannen (NO), konsumentverket,
statens invandrarverk, länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i
Kopparbergs län och länsstyrelsen i Västernorrlands län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har remissyttranden avgetls av arkivet för ljud och
bild, Svenska<br>
kyrkans centralstyrelse, justitieombudsmannen Wigelius (JO), Svenska<br>
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige<br>
(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen<br>
SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Näringslivels delega<br>
tion för marknadsrätt, Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareför<br>
bund. Föreningen Sveriges länspolischefer. Föreningen Sveriges polis<br>
chefer. Kooperativa förbundet (KF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF),<br>
Sveriges frikyrkoråd, Sveriges industriförbund. Pressens opinionsnämnd,<br>
Allmänhetens pressombudsman (PO), Svenska tidningsutgivareföreningen<br>
(TU), Svenska journalistförbundet, Publicislklubben, Sveriges författar<br>
förbund (SFF), Författarcentrum, Svenska bokförläggareföreningen. Tid<br>
ningarnas Telegrambyrå AB (TT), AB Piainvest, Sveriges Radio AB (SR),<br>
Sveriges Riksradio AB (RR), Sveriges Television AB (SVT), Sveriges<br>
Lokalradio AB (LRAB), Sveriges Utbildningsradio AB (UR), Radio- och<br>
Hemeleklronikhandelns Riksförbund, Sveriges Radio- och Hemelektro<br>
nikleverantörer, Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, Arbetarnas<br>
Bildningsförbund (ABF), Sveriges kyrkliga studieförbund. Frikyrkliga stu<br>
dieförbundet. Synskadades riksförbund. Riksföreningen Våra Gårdar,<br>
Föreningen Folket i Bild/Kulturfront, Stiftelsen Svenska Filminstitutet,<br>
Föreningen Sveriges Filmproducenter, Sveriges filmuthyrareförening,<br>
Smalfilmdislributörernas Förening, Sveriges Biografägareförbund, Video-<br>
lekens samarbetsorganisation (Vidsam), Föreningen IFPI-Video (IFPI),</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>243<br>
Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation, Svenska Musiker-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förbundet.
Föreningen Musikcentrum, Teatrarnas Riksförbund, Svenska Prop. 1986/87:151
Riksteatern, Kungl. Dramatiska teatern AB, Stiftelsen Nortbotlenstea-tern.
Svenska Tealerförbundet, Teatercentrum, Stiftelsen Riksutställningar,
Göteborgs museinämnd, Stockholms kulturnämnd. Kulturnämnden i Södertälje,
Svenska Museiföreningen, Länsmuseernas samarbetsråd. Konstnärernas
riksorganisation (KRO), Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd
(KLYS), Centerns Kvinnoförbund (CKF), Folkpartiets Kvinnoförbund (FPK),
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF), Husmodersförbundet Hem och
Samhälle, Yrkeskvinnors Riksförbund, Kooperativa Konsumentgillesförbundet,
Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), Barnmiljörädet, Svenska
Fotografernas Förbund och Medborgarrätisrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
har kommit in också frän riksskatteverket (RSV), diskrimineringsutredningen (A
1978:06), produktåterkallelsekomminén (H 1982:06), Nämnden för barn- och
ungdomsfilm, Ale, Dals-Eds, Gislaveds, Hultsfreds, Luleå, Marks och Mönsterås
kommuner, Kalmar läns landsting, Norrbottens läns landsting, Sveriges Kristna
Socialdemokraters Förbund, Folkpartiets Ungdomsförbund (FPU), studieutskotlet
av Vänsterpartiet kommunisterna i Östergötland, Kristen Demokratisk Samling i
Kalmar län. Krislen Demokratisk Samling i Örebro län, Kristen Demokratisk
Samling i Norta Älvsborgs distrikt. Krislen Demokratisk Ungdom, Svenska
Missionsförbundels Ungdom, Svenska Alliansmissionens Ungdom, Sveriges Kristna
Ungdomsråd, Förbundet för krislen humanism och samhällssyn. Riksförbundet Hem
och Skola, Rädda Barnen, Unga Örnars Riksförbund, Arbetarnas Bildningsförbund i
Motala, Sveriges Arbetares Centralorganisation, Kvinnorättsgruppen, Samarbetskommiltén
för Alla Kvinnors Hus i Karlstad, Föreningen Kvinnojour i Lidköping, Föreningen
Kvinnogemenskap, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet,
Stiftelsen Alla Kvinnors Hus, Kvinnor i Säffle, Piteå Kvinnojourförening,
Svenska Läkaresällskapet, Sveriges Kvinnliga Läkares Förening, personal inom barnpsykialri,
barnhabilitering och barnhälsovård i Västmanlands läns landsting, Hälsofrämjandet,
Svenska Filmkritikerförbundel, Sveriges Förenade Barn- och Ungdomsfilmstudio,
Sveriges Förenade Filmstudios, Sveriges Konstföreningars Riksförbund, Offentliganställda
journalister, Södermanlands Nyheters Journalistklubb, SAMBU-kommitlén i Piteå,
Riksorganisationen Blå Hästen, Arbetsgruppen kring ytirandefrihetsutredningen
i Kalmar, Arbetsgruppen mot videovåld i Öckerö kommun saml Samrådskommittén för
Stenungsund, Tjörn och Orust kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
och opinionsyttringar i frågan om film- och videocensur har därjämte inkommit
från ett stort antal organisationer och enskilda personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
har bifogat yttranden av överåklagarna i Stockholms och Göteborgs åklagardistrikt
samt länsåklagarna i Södermanlands, Malmöhus och Kopparbergs län.
Rikspolisstyrelsen har bifogat etl yttrande från polismyndigheten i Stockholms
polisdistrikt. LO har bifogat yttrande från Grafiska Fackförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Massmediekommitlén
har inte avgivit något yttrande i sak utan hänvisat<br>
lill sitt kommande belänkande.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>244</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Justitieombudsmannen Wigelius
har bifogat ett uflåtande av juslitieom- Prop. 1986/87:151 budsmannen Sverne
rörande meddelarfriheten inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen
SACO/SR hänvisar till bilagda yttranden från DIK-förbundet, Förbundet för
jurister, samhällsvetare och ekonomer (JU-SEK) samt Sveriges läkarförbund, som
i sin tur hänvisar till ett yttrande av Svenska skolläkarföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges länspolischefer och Föreningen Sveriges polischefer har avgivit ett
gemensamt yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detsamma
har Sveriges frikyrkoråd. De fria kristna samfundens råd och Frikyrkliga
studieförbundet gjort (SFR/SAMRÅD och FS).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund ansluter sig lill yttrandet frän Näringslivets Delegation för
marknadsrätt men utvecklar vad delegationen anfört under avsnittet om meddelarskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Fotografernas Förbund hänvisar lill yttrandet frän KLYS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>245</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal style='margin-left:260.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunalföretagskommitténs sammanfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
behandlar i sitt slutbetänkande frågan om offentlighetsprincipens tillämpning
hos privaträttsliga organ som tillagts statliga eller kommunala
förvaltningsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sina två tidigare belänkanden har kommittén lagt fram förslag lill lagreglering
av - enligt kommitténs terminologi - kommunalförelaget och det mellankommunala
företaget. Tanken bakom dessa förslag är att den kommunala resp. den inlerkommunala
verksamhet som drivs i privalrätts-1ig form bör knytas närmare till
kommunallagens regler om kommunal förvaltning. Elt viktigt led i en sädan
reglering gäller den insyn som allmänheten bör beredas i de kommunala
företagen. Molsvarande behov gör sig gällande i privaträttsliga organ med
statliga uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är för kommittén klart att det inte går atl i generella termer ange den krets
av organ för vilka offentlighetsprincipen skall gälla. Framför alll varierar
behovet av sekretess för uppgifter i organens verksamhet alltefter dennas arl.
Del blir därför nödvändigt atl bedöma möjligheten av att införa offentlighet
för varje organ för sig. En fullständig sådan studie skulle pä grund av det
stora antal organ som det rör sig om både på den statliga och den kommunala
sidan la mycken tid atl utföra. Då kommittén haft att avsluta sill arbete
omkring halvårsskiftet 1983 har någon fullständig genomgång av samtliga nu
avsedda organ inte medhunnils. Kommittén har i första hand koncentrerat sina
undersökningar lill enskilda organ som från allmänhetens synpunkt kan bedömas
fullgöra särskilt vikliga förvaltningsuppgifter, nämligen sädana som
innefattar myndighetsutövning. Sådan verksamhet förekommer i stort sett bara
hos organ som fått sitt uppdrag av staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
några av de undersökta organen har staten ett avgörande inflytande som ägare
eller som innehavare av annan bestämmanderätt. Andra organ domineras helt av
enskilda intressenter. Gemensamt för organen är emellertid all de av staten
tillagts förvaltningsuppgift som i ett eller annat avseende innefattar
myndighetsutövning. I somliga fall utgör denne endast en obetydlig del av den
verksamhet som organet bedriver i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Offentlighetsprincipen
föreslås bli reglerad hos de berörda organen genom en särskild lag benämnd
lagen om allmänna handlingar hos andra organ än myndigheter. Lagen är utformad
som en motsvarighet till reglerna om allmän handling hos myndighet i 2 kap. TF.
Lagen bygger på enumerationsprincipen, dvs. de organ som skall omfattas av
lagens bestämmelser räknas upp i en bilaga till lagen. Där anges också den
verksamhet hos organet i vilken offentlighet skall gälla. I huvudsak omfattar
förteckningen verksamhet med inslag av myndighetsutövning. Lagen knyter an
till TF:s väl kända handlings- och offentlighetsbegrepp. En förutsättning för
alt en handling skall vara allmän enligt den föreslagna lagen är således dels
att den förvaras hos något av de organ som anges i bilagan till lagen och hör
till verksamhet som anges där, dels atl den hos myndighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
ha varit all betrakta som allmän handling. I 2 kap. TF föreslås en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>allmän
regel införd om att handlingsoffentlighet kan gälla utanför myndig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>helsorganisationen.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begränsningar i offentligheten hos de enskilda organen
föreslås bli reglerade i sekretesslagen på samma sätt som fallet är i fråga om
myndigheterna. Genom några ändringar i sekretesslagen föreslås denna bli
utbyggd sä all sekretessbehovet hos de enskilda organen som åläggs offentlighet
blir täckt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om utlämnande av allmän handling hos organen,
besvär över beslut atl vägra lämna ut sådan handling, registrering av
handlingar m. m. föreslås bli reglerade i lagen genom hänvisningar lill de
bestämmelser som gäller härom hos myndigheter. 1 lagen har tagits in också en
regel om ansvar för del fall någon som hos del enskilda organet har atl besluta
om utlämnande av allmän handling underlåter att göra detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifter om tystnadsplikt i vissa lagar avseende
myndighetsutövande verksamhet hos enskilda organ föreslås skola upphävas
eftersom de ersätts av sekretessregler i sekretesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller när det gäller kommunalföretag och mellankommunala
förelag föreslår kommittén några generella regler. I stället föreslår
kommittén en regel som ålägger kommunerna alt, då kommunalförelag eller mellankommunala
förelag inrättas, ta ställning lill om och i vilken utsträckning offentlighet
skall gälla för handlingar hos förelagen. Offentligheten blir då av en annan
art än den som går tillbaka på regelsystemet i 2 kap. TF. Det blir närmast ett privträttsligt
åtagande för företaget atl gå allmänheten till mötes och tillhandahålla sina
handlingar till den som önskar ta del av dessa. Man kan därför tala om en
fakultativ offentlighet till skillnad frän den lagstadgade. Förslaget innebär
att 1 kap. 4 § KL kompletteras med en föreskrift för fullmäktige atl, när de
beslutar att ett kommunalföretag skall komma lill stånd, också prövar om och i
vilken utsträckning offentlighet av nyss angiven art skall tillämpas i
företaget. Pä motsvarande sätt föreslås lagen om kommunalförbund bli
kompletterad med en föreskrift om att de samverkande kommunerna skall pröva
frågan om räll för allmänheten atl ta del av det mellankommunala förelagels
handlingar. Träffar kommunerna överenskommelse i ämnet skall samarbetsavtalet
mellan dem om förelaget innehålla en bestämmelse härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den lagtekniska lösning som har valts när del gäller
enskilda organ med myndighetsutövande verksamhet blir det möjligt att.
efterhand som ytteriigare erfarenhet av offentlighetsproblematiken kan vinnas
på det privaträttsliga området, reglera offentligheten hos ytterligare organ
med statliga eller kommunala förvaltningsuppgifter. Detta kan åstadkommas genom
atl den bilaga till lagen som anger lagens tillämpningsområde fylls på med nya
organ allteftersom det finns skäl därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>247</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5 Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Kommunalföretagskommitténs
lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i tryckfrihetsförordningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs atl i tryckfrihetsförordningen' skall införas en ny paragraf, 2 kap.
17 §, av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>17
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Om allmänna handlingars offentlighet hos andra organ än myndigheter
och de beslutande församlingar som anges i 5 § finns bestämmelser i lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lag
om allmänna handlingars offentlighet hos andra organ än</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>myndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Denna lag innehåller föreskrifter
om allmänna handlingars offentlighet hos andra organ än myndigheter och de
beslutande församlingar som enligt 2 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen är
jämställda med myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Svenska medborgare och
utlänningar har rätt att ta del av allmänna handlingar hos de organ som avses i
3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om begränsningar i denna rätt och om skyldighet att iaktta sekretess
gäller föreskrifterna i 1 —14 kap. sekretesslagen (1980:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
En handling är allmän enligt denna lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
den förvaras hos något organ som anges i bilagan till denna lag och<br>
hör till den verksamhet hos organet som nämns däri och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. om
den enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen i molsvarande fall skul<br>
le vara en allmän handling hos en myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
I fråga om utlämnande av allmänna handlingar hos de organ som<br>
anges i 3 § tillämpas föreskrifterna i 2 kap. 12 §, 13 § och 14 § första och<br>
tredje styckena tryckfrihetsförordningen. Hos dessa organ tillämpas i fråga<br>
om registrering, hemligstämpling och utlämnande av uppgifter i allmänna<br>
handlingar också bestämmelserna i 15 kap. 1 § första och tredje styckena,<br>
2 § första och andra styckena, 3 § första stycket saml 5 och 13 §§ sekre<br>
tesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
beslut varigenom någons begäran att få ta del av handling avslagits eller
allmän handling lämnats ul med förbehåll som inskränker sökandens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1982:941.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>248</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>räll att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den,
får sökanden föra talan genom besvär. I fråga om sådan talan tillämpas 15 kap.
7 § första stycket och 8 § första stycket sekretesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De organ
som avses i 3 § skall vid tillämpningen av de bestämmelser i
tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen som anges i denna paragraf
jämställas med myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Underiäler någon, som har att besluta enligt denna lag
om utlämnande av allmän handling, uppsåtligen eller av grov oaktsamhel atl
lämna ut sådan handling till den som har rätt alt la del av den, skall han
dömas lill böter eller fängelse i högst ett år.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
enlighet med vad som anges i 3 § anses en handling som allmän, om den förvaras
hos något av de organ som nämns nedan och hör lill där angiven verksamhet hos
organet. Dessutom anges i förekommande fall numret i Svensk författningssamling
(SFS) på den lag med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Organ</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiebolaget Statens Anläggningsprovning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiebolaget Svensk Bilprovning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiebolaget Svensk Exportkredit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Apoteksbolaget Aktiebolag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetstagarorganisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokbranschens finansieringsinstitut aktiebolag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erkänd arbetslöshetskassa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbildningsförbundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fonden för industriellt samarbete med u-länder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fonden för industriellt utvecklingsarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fonden för svenskl-norskt industriellt samarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Norden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>officiell provning (SFS 1975:444)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>officiell provning av fordon (SFS 1975:444)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt exportkreditslöd (SFS 1978:403)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>officiell provning av preventivmedel (SFS 1975:444)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utseende och entledigande av företrädare för de anställda
i styrelse eller annat organ vid statlig myndighet (SFS 1976:230)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt kreditstöd fill bokhandel (SFS 1977:485)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ersättning vid arbetslöshet samt prövning av medlemskap i
sådan kassa (SFS 1973:370)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fördelning av statliga medel lill länsbildningsförbundens
verksamhet (SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd lill förelag i u-länder (SFS 1979:54)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd lill näringsidkare inom fondens
verksamhetsområde (SFS 1979:631)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd inom fondens verksamhetsområde (SFS
1981:600)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd till resor och utdelning av statliga
stipendier inom föreningens verksamhetsområde (SFS 1976:1046)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>249</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen svenska tecknare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges konsthantverkare och
industriformgivare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handelshögskolan i Stockholm</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konstnärernas riksorganisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kungliga Svenska Aeroklubben</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsbildningsförbunden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Musikaliska akademien</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nordiska museet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norriandsfonden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Notarius publicus Regional utvecklingsfond</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regleringsföreningar inom jordbrukets område</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen för mejeriprodukter, ekonomisk förening,
beträffande mjölk och mjölkprodukter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk költhandel, förening u. p. a., beträffande kött och
fläsk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges oljeväxlintressenter, förening u. p. a., beträffande
oljeväxtfrö och vallfrö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges potatisintressenter, ekonomisk förening, beträffande
potatis och potatisprodukter</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utseende och entledigande av en ledamot och en suppleant
dels i styrelsen för Sveriges författarfond, dels i styrelsen för Sveriges
bildkonstnärsfond (SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utseende och entledigande av två ledamöter och tvä
suppleanter i styrelsen för Sveriges bildkonslnärsfond (SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utdelning av doktorandslipendier och utbildningsbidrag för
doktorander till studerande vid högskolan (SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utseende och entledigande av sex ledamöter och sex
suppleanter i styrelsen för Sveriges bildkonslnärsfond (SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>besiktning och tillsyn av segelflygplan samt förnyande av luflvärdigheisbevis
(SFS 1957:297)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd till kulturverksamhet i folkbildningen m. m.
(SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd lill musikakliviieler (SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövning av anställnings- och arbetsvillkor i fråga om
vid museet anställd personal (SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd för främjande av näringslivels utveckling i Väslernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all verksamhet (SFS 1981:1363)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd till näringsidkare inom regional
utvecklingsfonds verksamhetsområde (SFS 1978:19)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd i marknadsreglerande syfte i fräga om
jordbruksprodukter (SFS 1967:340)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>250</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk sockerhandel, ekonomisk förening, beträffande
socker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, beträffande
spannmål och fodermedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk ägghandel, förening u. p. a., beträffande ägg, äggprodukter
och fjäderfäkött</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksföreningen mot cancer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEMKO, Svenska Elektriska Material-konlrollanstallen
Aktiebolag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen Institutet för rikskonserter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsens Samhällsförelag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen Svenska Institutet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen Svensk-norska samarbetsfonden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms fondbörs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska fotografers förbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska institutet i Rom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Riksteatern</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Språknämnden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd i marknadsreglerande syfte på fiskets område
(SFS 1974:226)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd till forskning inom föreningens
verksamhetsområde (SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>officiell provning av elektrisk materiel (SFS 1975:444)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd till musikaktiviteter (SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fördelning av statliga medel till regionala stiftelser för
skyddat arbete (SFS 1979:47)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utdelning av statliga stipendier inom fondens
verksamhetsområde (SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anlagande av medlem av fondbörsen, upphörande av sådant
medlemskap, erinran till börsmedlem, godkännande av börsombud, äterkallelse av
sådant godkännande, erinran lill börsombud, inregistrering eller avregistrering
av fondpapper eller avbrytande av handel eller notering hos börsen i fråga om
fondpapper (SFS 1979:749)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utseende och entledigande av en ledamot och en suppleant
dels i styrelsen för Sveriges författarfond, dels i styrelsen för Sveriges
bildkonstnärsfond (SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utdelning av statliga stipendier inom institutels
verksamhetsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd till finsk amalörteaterverk-samhel i Sverige
(SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövning av anställnings- och arbetsvillkor i fräga om
vid nämnden anställd personal (SFS 1983:512)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>251</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund Sveriges exportråd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges författarförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Hantverks- och Industriorganisation —
Familjeföretagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tekniska museet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ärende om inträde i samfundet, om disciplinärt ingripande
mot en advokat eller om uteslutning ur samfundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statligt stöd
till språkutbildning (SFS 1975:490)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statligt stöd
till projekt export (SFS 1979:545)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. statligt stöd till författare och översät<br>
tare (SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. utseende och entledigande av åtta leda<br>
möter och åtta suppleanter i styrelsen<br>
för Sveriges författarfond (SFS<br>
1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd för granskning av gesällprov (SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövning av anställnings- och arbetsvillkor i fråga om
vid museet anställd personal (SFS 1983:512)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 1 kap. 1 och 8 §§, 7 kap. 10 § saml 8 kap. 7 och
11 §§ skall ha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 8 kap.
19 § samt 9 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22 §, av
nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det
allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. 1 sistnämnda
hänseende innefattar bestämmelserna begränsning i den /
tryckfrihetsförordningen stadgade rätten att la del av allmänna handlingar.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:128.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kap. </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det
allmännas verksamhet och om förbud atl lämna ut allmänna handlingar. I sistnämnda
hänseende innefattar bestämmelserna begränsning i den rätt att ta del av
allmänna handlingar som är föreskriven i tryckfrihetsförordningen och lagen
(1985:000) om allmänna handlingars offentlighet hos andra organ än
myndigheter.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen omtryckt 1982:1106.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>252</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna avser förbud att röja uppgift, vare sig del
sker munlligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på
annat sätt (sekretess).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen innehålleräven andra föreskrifter om allmänna
handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I denna
lag finns också bestämmelser om begränsning av den rätt atl lämna meddelande
för offentliggörande i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i
radioprogram varom grundläggande bestämmelser ges i tryckfrihetsförordningen
och radioansvarigheislagen (1966:756).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§ Vid tillämpningen av denna lag skall med myndighet
jämställas riksdagen, kyrkomötet och beslutande kommunal församling.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som
föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos
myndighet skall i tdlämpliga delar gälla också handlingar hos notarius publicus
och, såvitt avser verksamhet för officiell provning av fordon. Aktiebolaget
Svensk Bilprovning. Nu angivna organ skall vid tillämpningen av denna lag jämställas
med myndighet.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
tillämpningen av 1-14 kap. skall de organ som anges i bilagan till lagen
(1985:000) om allmänna handlingars offentlighet hos andra organ än myndigheter
jämställas med myndighet såvitt gäller sådan verksamhet som nämns i bilagan.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=228>
<tr>
<td valign=top align=left height=228 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sekretess
gäller i ärende om arbetsförmedling eller yrkesvägledning för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan atl den enskilde eller nägon honom närstående lider men. Motsvarande
sekretess gäller i ärende om arbetsvärd, antagning till arbetsmarknadsutbildning,
medlemskap i erkänd arbetslöshetskassa, hjälp och stöd vid arbetslöshet
eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja enskilds
anpassning lill arbetslivet. Sekretessen gäller dock inte beslut i</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 kap 10 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling
eller yrkesvägledning för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det
inle slår klart atl uppgiften kan röjas ulan att den enskilde eller någon honom
närstående lider men. Motsvarande sekretess gäller i ärende om arbetsvärd,
antagning till arbetsmarknadsutbildning, hjälp och stöd vid arbetslöshet eller
andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja enskilds
anpassning till arbetslivet. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som
avses i detla stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ärende som avses i detla stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ärende hos allmän försäkringskassa,
riksförsäkringsverket eller försäk-ringsdomslol gäller 7 § i stället för första
stycket. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högsl femtio
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap.<br>
7§<br>
Sekretess gäller i kommunal</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sekretess
gäller i kommunal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>myndighels verksamhet, som be- myndighets
verksamhet, som består i tillsyn eller stödverksamhet står i tillsyn
eller stödverksamhet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>253</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=247>
<tr>
<td valign=top align=left height=247 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med avseende på näringslivet och i tillsynsverksamhet,
som annan än statlig eller kommunal myndighet utövar med avseende på
näringslivet, för uppgift om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enskilds affärs- eller driflför-hållanden,
uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde
lider skada om uppgiften röjs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>andra ekonomiska eller personliga
förhållanden för den, som har trätt i affärsförbindelse eller liknande
förbindelse med den som är föremål för tillsyns- eller stödverksamhet som
avses i denna paragraf</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:150.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med avseende på näringslivet, för uppgift om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enskilds
affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om
det kan antas alt den enskilde lider skada om uppgiften röjs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>andra
ekonomiska eller personliga förhållanden för den, som har trätt i
affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för
tillsyns- eller stödverksamhet som avses i denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen kan för särskilt fall förordna om undanlag från
sekretessen enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt atl
uppgiften lämnas. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högsl
tjugo år.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=129>
<tr>
<td valign=top align=left height=129 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nellt
utvecklingsbistånd för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden,
om del av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om
uppgiften röjs. Regeringen kan för särskilt fall förordna om undanlag från
sekretessen, om den finner det vara av vikt atl uppgiften lämnas.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretess gäller i myndighets Sekretess gäller i
myndighets verksamhet avseende internalio- verksamhet avseende internationellt
utvecklingsbistånd eller för främjande av företag i u-länder för uppgift om
enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det av särskild anledning kan
antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Regeringen kan för
särskilt fall förordna om undanlag från sekretessen, om den finner del vara av
vikt att uppgiften lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i avtal, slutet mellan
enskild och myndighet, gäller sekretessen dock längst till dess två år har
förflutit frän det avtalet slöts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretess gäller i sådan verksamhet hos annan än statlig
eller kommunal myndighet, som består i till-slåndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet
med avseende på näringslivet, för uppgift om enskilds affärs- eller
driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om del kan antas att
den enskilde lider skada om uppgiften röjs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ifråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst tjugo år.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>254</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87: 151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 kap. 22 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretess gäller hos Stockholms fondbörs i ärende om
anlagande av börsmedlem, upphörande av sådant medlemskap eller erinran till
börsmedlem, om godkännande av börsombud, ålerkallelse av sådant godkännande
eller erinran till börsombud, om inregistrering eller av-registrering hos
börsen av fondpapper eller om avbrytande av handel eller notering hos börsen
ifråga om fondpapper för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,
om del kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ifråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst tjugo</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl 1 kap. 4 § kommunallagen
(1977:179) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lydelse i Ds C 1983:6</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap. 4§ Kommun och landstingskommun får själva värda
sina angelägenheter. Stockholms läns landstingskommun får handha angelägenhet
som avser del av landstingskommun och som ankommer på kommun, om det är
påkallat med hänsyn till betydande behov av samverkan mellan kommunerna inom
nämnda del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommun och landstingskommun</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Kommun och landstingskommun<br>
får genom beslut av fullmäktige</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>får genom
beslut av fullmäktige<br>
överlämna vården av i första</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överlämna
vården av i första<br>
stycket angiven angelägenhet, för</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stycket
angiven angelägenhet, för<br>
vars handhavande inte särskild ord-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vars
handhavande inle särskild ord<br>
ning föreskrivits, till aktiebolag el-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning
föreskrivits, lill aktiebolag el<br>
ler stiftelse vari kommunen eller</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ler
stiftelse vari kommunen eller<br>
landstingskommunen bestämmer</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>landstingskommunen
bestämmer<br>
ensam (kommunalföretag). Vård av</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ensam
(kommunalförelag). Vård av<br>
angelägenhet som innefattar myn-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angelägenhet
som innefattar myn<br>
dighetsutövning får dock enligt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dighelsulövning
får dock enligt<br>
Il kap. 6 § regeringsformen över-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11
kap. 6 § regeringsformen över<br>
lämnas endast om det finns stöd</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnas
endast om det finns stöd 255</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därför i lag. Fullmäktige skall utse därför i lag.
Fullmäktige skall utse<br>
styrelse i kommunalförelag och styrelse i kommunalförelag och<br>
tillse att företaget blir bundet av så- tillse atl företaget blir bundet av
sä<br>
dana villkor för angelägenhetens dana villkor för angelägenhetens<br>
handhavande som tryggar kommu- handhavande som tryggar kommu<br>
nens eller landstingskommunens in- nens eller landstingskommunens in<br>
flytande, insyn och kontroll,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>flytande, insyn och kontroll. Full<br>
mäktige skall vidare besluta om<br>
vad som skall gälla i fråga om rätt<br>
för allmänheten att ta del avföreta<br>
gels handlingar och, om allmänhe<br>
ten skall ha en sådan rätt, tillse att<br>
företagel blir bundet av vad som<br>
beslutats härom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det är av särskild betydelse för kommun eller landstingskommun
atl beträffande viss kommunal angelägenhet samverka med annan, får den
överlämna vården av angelägenheten lill juridisk person, vari sådan samverkan
kan komma lill stånd. Om samverkan mellan endast kommuner, landstingskommuner
och kommunalförbund i mellankommunali förelag finns bestämmelser i 2 kap. lagen
(1957:281) om kommunalförbund och mellankommunala företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vissa angelägenheter som ankommer på kommun eller
landstingskommun finns särskilda bestämmelser. Vad som sägs i andra stycket
gäller ej i fråga om sådana angelägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Har kommun eller landstingskommun före
ikraftträdandet av denna<br>
lag överlämnat vården av angelägenhet till aktiebolag eller stiftelse, för<br>
vilka reglerna om kommunalföretag gäller, skall fullmäktige senast den 31<br>
december 1986 ha beslutat om vad som skall gälla om allmänhetens rätt alt<br>
ta del av företagets handlingar. Senast samma dag skall också företagel,<br>
om allmänheten skall ha en sådan rätt, ha förbundils att iaktta vad som<br>
beslutats härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 och 4 §tj lagen
(1957:281) om kommunalförbund skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lydelse i Ds C 1983:6</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:147.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetsavial, som avses i I S,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Samarbetsavial, som avses i 1 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall innehålla bestämmelser om</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>skall innehålla bestämmelser om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>parterna i
avtalet och varje</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1) parterna i avtalet och varje
parts andel i eller ursprungliga lill-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>parts andel i eller ursprungliga tillskott till företaget,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>skott till företaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
angelägenhet som över-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2) den angelägenhet som överlämnas
till företaget,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lämnas till förelaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3) företagets
form och innehållet i</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3) förelagets form och innehållet i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>256</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bolagsordning eller stadgar, som skall gälla för
företaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4) antalet ledamöter och supp<br>
leanter i företagets styrelse och det<br>
sätt på vilket de utses,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
kapitalinsats varje part har att göra i företagel och övriga ekonomiska
åtaganden från parternas sida gentemot företagel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de villkor för
angelägenhetens handhavande som avses i 4 §,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>antalet
revisorer i förelaget och det sätt på vilket de utses samt genomförandet av
revisionen i förelaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förelagets
befogenhet alt ha dotterföretag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>parts möjlighet
atl utträda samt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10) avtalstiden
och samverkans<br>
upphörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parterna skall tillse att del mellankommunala företagel
blir bundet av sådana villkor för angelägenhetens handhavande som tryggar
deras insyn, inflytande och kontroll.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bolagsordning eller stadgar, som skall gälla för
företaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4) antalet ledamöter och supp<br>
leanter i företagets styrelse och det<br>
sätt pä vilket de utses,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
kapitalinsats varje part har att göra i företagel och övriga ekonomiska
åtaganden från parternas sida gentemot företagel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de villkor för
angelägenhetens handhavande som avses i 4 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rätt för
allmänheten att la del av företagets handlingar, om allmänheten skall ha en
sådan rätt,</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>antalet
revisorer i förelaget och del sätt på vilket de utses samt genomförandel av
revisionen i företaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förelagels
befogenhet all ha dotterföretag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10) parts möjlighet atl utträda<br>
samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>//) avtalstiden och samverkans upphörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parterna skall tillse alt del mellankommunala förelaget
blir bundet av sådana villkor för angelägenhetens handhavande som tryggar
deras insyn, inflytande och kontroll. Parterna skall vidare besluta om vad som
skall gälla i fråga om rätt för allmänheten att ta del av företagets handlingar
och, om allmänheten skall ha en sådan rätt, tillse att företagel blir bundet
av vad som överenskommas härom.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. Har
kommunalförbund före ikraftträdandet av denna lag överlämnat<br>
vården av en förbundels angelägenhet lill aktiebolag eller stiftelse, för<br>
vilka reglerna om kommunalföretag gäller, skall förbundsfullmäktige se<br>
nast den 31 december 1986 ha beslutat om vad som skall gälla om allmän<br>
hetens rätt alt ta del av förelagets handlingar. Senast samma dag skall<br>
också företaget, om allmänheten skall ha en sådan rätt, ha förbundils att<br>
iaktta vad som beslutals härom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. Har
kommuner, landstingskommuner eller kommunalförbund före<br>
ikraftträdandet av denna lag för gemensam vård överlämnat på dem an<br>
kommande angelägenhet till aktiebolag, stiftelse eller förening, för vilka<br>
reglerna om mellankommunala företag gäller, skall de senast den 31 de<br>
cember 1986 ha överenskommit om vad som skall gälla om allmänhetens<br>
rätt alt ta del av företagets handlingar. Senast samma dag skall också<br>
företaget, om allmänheten skall ha en sådan rätt, ha förbundits att iaktta<br>
vad som överenskommits härom.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>257</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151<br>
Lag om ändring i lagen (1977:485) om tillfälligt överiämnande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:123.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>av förvaltningsuppgift inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs alt 2 § lagen (1977:485) om lillfälligl överlämnande av
förvaltningsuppgift inom utbildningsdepartementels verksamhetsområde skall upphöra
att gälla vid utgången av år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1978:19) om beslutanderätt för
stiftelse som har bildats för att på regional nivå främja näringslivets
utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs atl 2§ lagen (1978:19) om beslutanderätt för stiftelse som har
bildats för atl på regional nivå främja näringslivels utveckling skall upphöra
att gälla vid utgången av år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för
svenskt kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1978:403) om beslutanderätt för svenskt
kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall skall upphöra alt gälla
vid utgången av år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1979:54) om beslutanderätt för
stiftelse som har bildats för att främja tillkomst och utveckling av företag i u-länder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs atl 2 § lagen (1979:54) om beslutanderätt för stiftelse som har
bildats för att främja tillkomst och utveckling av företag i u-länder skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1979:545) om beslutanderätt för
Sveriges exportråd beträffande projektexport</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1979:545) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande
projektexport skall upphöra atl gälla vid utgången av år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>258</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>11 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151<br>
Lagom ändring i lagen (1979:631) om beslutanderätt för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:148.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>stiftelse som har bildats för att främja industriellt
utvecklingsarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1979:631) om
beslutanderätt för stiftelse som har bildals för att främja industriellt
utvecklingsarbete skall upphöra att gälla vid utgången av år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>12 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 36 § lagen (1979:749) om
Stockholms fondbörs skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36 § Den som är eller har varit ledamot av börsstyrelsen, slyrelsesuppleant
eller befattningshavare vid fondbörsen får ej obehörigen yppa eller nyttja vad
han under uppdraget eller i tjänsten har fått vela om annans affärsförhållanden
eller personliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ ärenden enligt 11, 13, 14, 16, 19. 24 och 25 §§ gäller i
stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>13 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1981:600) om beslutanderätt för
stiftelse som har bildats för att främja svenskt-norskt industriellt samarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1981:600) om beslutanderätt
för stiftelse som har bildats för atl främja svenskt-norskt industriellt samarbete
skall upphöra all gälla vid utgången av år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>259</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal style='margin-left:262.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6 Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över slulbelänkandet (SOU 1983:61) Handlingsoffentlighet
utanför myndighetsområdet avgetls av justiliekanslern (JK), hovrätten för
Västra Sverige, kammarrätten i Jönköping, bankinspektionen, statens
jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens industriverk, riksrevisionsverkel
(RRV), länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län, länsstyrelsen i Kopparbergs län och länsstyrelsen i Norrbottens län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har yttranden avgetls av justitieombudsmannen Sigvard Holstad (JO), Sveriges
Radio AB, 1983 års demokratiberedning (C 1983:03), verksledningskommittén (C
1983:04), statens nämnd för internationella adop-lionsfrägor, samarbetsnämnden
för statsbidrag till vissa trossamfund. Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR,
Lantbrukarnas riksförbund. Svenska kommunförbundet. Botkyrka kommun, Stockholms
kommun, Uppsala kommun, Eskilstuna kommun, Linköpings kommun, Gislaveds kommun,
Växjö kommun, Gotlands kommun, Kristianstads kommun, Helsingborgs kommun,
Göteborgs kommun, Karlstads kommun, Sundsvalls kommun, Östersunds kommun.
Landstingsförbundet, Uppsala läns landstingskommun, Malmöhus läns
landstingskommun, AB Storstockholms Lokaltrafik, Sveriges Allmännyttiga
Bostadsföretag, Sveriges kommunaljuridiska förening. Aktiebolaget Statens
Anläggningsprovning, SEMKO-Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten
Aktiebolag, Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Kungl. Svenska Aeroklubben,
Riksföreningen mot cancer, Sveriges författarförbund, Sveriges Hantverks- och
Industriorganisation-Familjeföretagen, Svenska Riksteatern, Stiftelsen Svenska
institutet, Sveriges exportråd. Bokbranschens finansieringsinstitut ak-fiebolag.
Aktiebolaget Svensk Exportkredit, Fonden för industriellt utvecklingsarbete,
Fonden för svenskl-norskt industriellt samarbete. Fonden för industriellt
samarbete med u-länder. Norrlandsfonden, Stiftelsen Samhällsförelag,
Arbetslöshetskassornas samorganisation. Nordiska museet. Svenska språknämnden,
Sveriges advokatsamfund, Stockholms fondbörs. Pressens samarbetsnämnd,
Riksarkivet, Sveriges Handelsagenters förbund, Statens energiverk. Svensk Induslriförening,
Miljöljuskretsen - Föreningen för bättre ljusmiljö, Förbundet
Adoptionscentrum, Fackliga Journalistklubben och lektorn Lennart Lillieroth.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län har förutom eget yttrande överlämnat två reservationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län har bifogat yttranden från Lysekils och Uddevalla
kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens län har överlämnat ell yttrande från Luleå kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
har bifogat ett yttrande från JUSEK, Förbundet för jurister, samhällsvetare och
ekonomer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Arbetsgivareföreningen, Sveriges Industriförbund och Sveriges</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grossistförbund
har avgett ett gemensamt yttrande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet
har förutom eget yttrande överlämnat en Prop. 1986/87:151 reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun har förutom eget yttrande överlämnat en reservation, ett suppleantyllrande
samt yttranden av stadskansliets juridiska avdelning, drätselnämnden och
kammarkontoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
kommun har förutom eget yttrande överlämnat en reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eskilstuna
kommun har förutom eget yttrande överlämnat en reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads
kommun har förutom eget yttrande överlämnat en reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun har förutom eget yttrande bifogat etl särskilt yttrande av en ledamot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
har förutom eget yttrande överlämnat två reservationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
läns landstingskommun har förutom eget yttrande överlämnat en reservation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regionala utvecklingsfonderna i Stockholms län och Blekinge län har avgett likalydande
yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbrukets
regleringsföreningar, (Föreningen för mejeriprodukter, ekonomisk förening,
beträffande mjölk- och mjölkprodukter. Svensk költhandel förening u. p. a.,
beträffande kött och fläsk, Sveriges oljeväxlintressenter, förening u. p. a.,
beträffande oljeväxtfrö och vallfrö, Sveriges potatis-intressenter, ekonomisk
förening, beträffande potatis och polalispro-dukter, Svensk sockerhandel,
ekonomisk förening, beträffande socker. Svensk spannmålshandel, ekonomisk
förening, beträffande spannmål och fodermedel samt Svensk ägghandel, förening u.p.a.,
beträffande ägg, äggprodukter och fjäderfäkött) har avgelt elt gemensamt
yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Svenska Tecknare har förklarat att föreningen i de delar som berör föreningen
ansluter sig till del remissvar som avlämnats av Sveriges Författarförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsföretag
AB, Mölndals kommun (som beretts tillfälle att yttra sig av länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län), Göteborgs och Bohus läns landstingskommun och
Nordvästra Skånes kommunalförbund har uttryckligen förklarat att de avstår
från alt yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>261</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal style='margin-left:262.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 7 Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremissens lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i tryckfrihetsförordningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels au 1 kap. 7 §, 5 kap. 1, 2, 8 och 14 §§, 6 kap. 3 §,
7 kap. 1,3-6 och 8 §§, samt 12 kap. 3 och 6 §§ skall ha följande lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels alt del närmast före 1 kap. skall införas en ny
rubrik som skall lyda "Första avdelningen. Om tryckta skrifter",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att det i förordningen skall införas tio nya kapitel,
15—24 kap., samt närmast före 15 kap. en ny rubrik av följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap. 7§ Med periodisk skrift förstås tidning, tidskrift
eller annan sådan tryckt skrift, som enligt utgivningsplanen är avsedd att
under bestämd titel utgivas med minst fyra å särskilda tider utkommande nummer
eller häften årligen, samt därtill hörande löpsedlar och bilagor. Sedan ulgivningsbevis
för skriften meddelats, skall denna, till dess beviset återkallas, anses som
periodisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ägaren till en periodisk skrift sprider eller låter
sprida skriftens innehåll eller delar av detta i form av ett program i eter-
eller trådsändning eller i form av en bild-eller ljudupptagning, skall i fråga
om tillämpning av 1 — 14 kap. programmet eller upptagningen jämställas med en
bilaga till skriften i den utsträckning den i sådan form spridda versionen
återger innehållet i skriften oförändrat och anger hur innehållet har
disponerats. I lag får föreskrivas om särskild skyldighet att spela in sådana
program och bevara upptagningar samt att tillhandahålla dessa. Bestämmelser om
tillstånd för sändningar finns i 16 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 kap.<br>
1 §<br>
Ägare till periodisk skrift skall</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Ägare till periodisk skrift skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vara svensk medborgare eller vara
svensk medborgare eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1982:941.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>262</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svensk juridisk person, om ej annat svensk juridisk
person. / lag får fö-<br>
föreskrives i lag.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reskrivas atl även utlänning med</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hemvist i riket får vara ägare till</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådan skrift.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§ För periodisk skrift skall finnas en utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgivare skall vara svensk med-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgivare skall vara svensk med-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>borgare, om ej annal föreskrives i borgare. / lag får
föreskrivas att<br>
lag. Han skall äga hemvist inom även utlänning får vara utgivare.<br>
riket. Ej må den vara utgivare som</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Utgivare skall äga hemvist inom</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är omyndig eller i konkurstillstånd. riket. Ej må den
vara utgivare som</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är omyndig eller i konkurstillstånd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§ Är utgivaren ej längre behörig eller kommer hans
uppdrag eljest att upphöra, åligge ägaren att genast draga försorg om att ny
utgivare utses saml att därom göra anmälan hos myndighet som avses i 4 §.
Angående sådan anmälan äge vad i 4 § är föreskrivel molsvarande tillämpning;
vid anmälan skall, om det kan ske, fogas bevis alt den förre utgivaren erhållit
del av anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utgivningsorten eller utgivningsplanen ändras, skaU
ägaren genast anmäla det till den myndighet som avses 14 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underlåter ägaren till en periodisk skrift att enligt 8 §
anmäla ny utgivningsort eller ny utgivnings-plan, skall han dömas till böter,
högst ettusen kronor. Överträder utgivare vad i 11 § är Överträder
utgivare vad ill § är föreskrivel, vare straffet böter, föreskrivel,
vare straffet böter, lägst femtio och högsl femhundra högsl ettusen
kronor. Vad nu sagts kronor. Vad nu sagts gälle ock ställ- gälle ock
ställföreträdare, vilken in-förelrädare, vilken inträtt som utgi- trätt som
utgivare, vare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§<br>
Saknar skrift, som avses i 4 kap.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Saknar
skrift, som avses i 4 kap.<br>
2 § första stycket, där föreskriven</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2
§ första stycket, där föreskriven<br>
uppgift eller är sådan uppgift eller</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppgift
eller är sädan uppgift eller<br>
uppgift enligt 1 kap. 5 § första</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppgift
enligt 1 kap. 5 § första<br>
stycket 2 ä skrift, som där åsyf-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stycket
2 å skrift, som där åsyf<br>
tas, ulspridaren veterligt, oriktig,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tas,
ulspridaren veterligt, oriktig,<br>
straffes ulspridaren med böter,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>straffes ulspridaren
med böter,<br>
lägst femtio och högsl femhundra</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>högst
ettusen kronor,<br>
kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För spridande av irycki skrift som, ulspridaren veterligt,
lagts under beslag eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot
förbud som enligt denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller
uppenbart</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud,
vare straffet böter eller fängelse i högst ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 kap.<br>
1 §<br>
Med Iryckfrihetsbrott förstås i</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
tryckfrihetsbrott förstås i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna förordning brott, som inne- denna förordning gärning
som<br>
fattar otillåtet yttrande i tryckt anges i 4 eller 5 §, om den begås<br>
skrift eller otillåtet offentliggöran- genom tryckt skrift och är straffbar<br>
de genom sådan skrift.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§ Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 §
tredje stycket, eller, ulan alt svara enligt 8 kap., medverkar till
framställning, som är avsedd atl införas i tryckt skrift, såsom författare
eller annan upphovsman eller säsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>högförräderi, Mppror,
(andx/ör-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. högförräderi, spioneri, grovt räderi,
landssvek, spioneri, grovt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>spioneri, grov obehörig befattning
spioneri, grov obehörig befattning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med
hemlig uppgift, uppror, landsmed hemlig uppgift eller försök,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>förräderi, landssvek eller försök, förberedelse
eller stämpling lill så-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förberedelse eller stämpling till
sådant brotl;</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dant brott;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>oriktigt
utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller
tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess
utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppsåtligt
åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i särskild lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller om ansvar för sädant brott vad i lag är stadgat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant
syfte som avses i I kap. I § fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig till
brott som angives i förevarande paragrafs första stycke 1, gäller om ansvar
härför vad i lag är stadgat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som sägs i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen
skall gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första
stycket 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§<br>
Med beaktande av del i 1 kap.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
beaktande av det i I kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>angivna syftet med en allmän tryck- angivna syftet med
en allmän tryckfrihet skall såsom otillåtet yttrande frihet skall såsom iryckfrihetsbrott
i tryckt skrift anses sådan enhgt lag anses följande gärningar: straffbar
framställning som innefattar:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del
därav skall med våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt
bistånd läggas under främmande makl eller bringas i beroende av sådan makt
eller alt del av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av
statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmaklen skall med utländskt
bistånd framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets
förverkligande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försök, förberedelse eller stämpling lill sådant
högförräderi;</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>264</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. krigsansliftan,
såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller andra fientligheler
framkallas med utländskt bistånd;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. uppror, förövat med uppsåt atl statsskicket skall med
vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut
av statschefen, regeringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. spioneri, varigenom någon,<br>
för att gå främmande makt tillhan<br>
da, obehörigen befordrar, lämnar<br>
eller röjer uppgift rörande försvars<br>
verk, vapen, förråd, import, export,<br>
tillverkningssätt, underhandlingar,<br>
beslut eder något förhållande i öv<br>
rigt, vars uppenbarande för främ<br>
mande makt kan medföra men för<br>
totalförsvaret eller eljest för rikets<br>
säkerhet, vare sig uppgiften är rik<br>
tig eller ej;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försök, förberedelse eller stämpling till sådant
spioneri;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. obehörig befattning med hem<br>
lig uppgift, varigenom någon utan<br>
syfte att gå främmande makt till<br>
hända obehörigen befordrar, läm<br>
nar eller röjer uppgift rörande nå<br>
got förhållande av hemlig natur,<br>
vars uppenbarande för främmande<br>
makt kan medföra men för rikets<br>
försvar eller för folkförsörjningen<br>
vid krig eller av krig föranledda<br>
utomordentliga förhållanden eller<br>
eljest för rikets säkerhet, vare sigi<br>
uppgiften är riktig eller ej;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försök och förberedelse till sådan obehörig befallning med
hemlig </span></i><i><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>uppgift;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stämpling till sådant brotl, om detta är att anse som grovt,
vid vilken bedömning särskilt skaU beaktas om gärningen innefattade tillhandagående
av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn tid
pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den
brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts
honom;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vårdslöshet
med hemUg uppgift, varigenom någon av grov oaktsamhel begår gärning som avses
under 4;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppror, förövat
med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma
medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen,
regeringen.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>265</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda
framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets
förverkligande;</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda
framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets
förverkligande;</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försök, förberedelse eller stämpling lill sådant uppror;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=194 height=199>
<tr>
<td valign=top align=left height=199 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7.
landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, dä riket är i krig eller
eljest i lag meddelade bestämmelser om sädant brott äga tillämpning, någon
missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller
förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet, förråder egendom som
är av betydelse för totalförsvaret eller begär annan liknande förrädisk
gärning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar
bistånd åt fienden;</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då
riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga
tillämpning, nägon förleder krigsfolk hörande till rikets eller med riket förbunden
stats krigsmakt eller andra som äro verksamma för försvaret av riket lill
myteri, trolöshet eller modlöshet eller genom osann framställning sprider
misströstan bland allmänheten eller begär annan dylik förrädisk gärning som är
till men för försvaret eller för folkförsörjningen eller, om riket är helt
eller delvis ockuperat av främmande makt utan atl militärt motstånd förekommer,
för motståndsverksamheten;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försök,
förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section720>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhel
begår gärning som avses under 4;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet,
varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om
sådant brotl äga tillämpning, någon sprider falskt rykte eller annat osant
påstående, som är ägnat att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till
främmande makt framför eller låter framkomma sådant rykte eWer påstående;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. uppvigliitg, varigenom någon söker förieda till
brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot
myndighet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8. hot mot eller missaktning för folkgrupp eller annan
sådan grupp</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>landsskadlig
vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhel begår gärning som avses under
7;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ryktesspridning
till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i
lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga tillämpning, någon sprider
falska rykten eller andra osanna påståenden, som är ägnade att framkalla fara
för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma
sådana rykten eller på-ståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten
eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. uppvigling, varigenom någon<br>
uppmanar eller eljest söker förleda<br>
till brottslig gärning, svikande av<br>
medborgerlig skyldighet eller ohör<br>
samhet mot myndighet eller åsido<br>
sättande av vad som åligger krigs<br>
man i tjänsten;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IL hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller
uttrycker</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>266</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section721>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section722>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av personer med anspelning på ras, missaktning för
folkgrupp eller an-<br>
hudfärg, nationellt eller etniskt ur- nan sådan grupp av personer med<br>
sprung eller med viss trosbekän- anspelning på ras, hudfärg, nalio-<br>
nelse;</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nelll eller etniskt ursprung
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:151.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med viss trosbekännelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12. barnpornografi brott, varigenom någon skildrar barn i
pornografisk bild med uppsåt alt bilden sprides, om inte gärningen med hänsyn
till omständigheterna är försvarlig.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=297>
<tr>
<td valign=top align=left height=297 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9. förtal,
varigenom någon utpe<br>
kar annan såsom brottslig eller<br>
klandervärd i sitt levnadssätt eller<br>
eljest lämnar uppgift som är ägnad<br>
atl utsätta denne för andras miss<br>
aktning, dock ej om det med hän<br>
syn lill omständigheterna var för<br>
svarligt all lämna uppgift i saken<br>
och han visar att uppgiften var sann<br>
eller alt han hade skälig grund för<br>
den;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10. förtal
av avliden, om gärning<br>
som avses under 9 är särande för de<br>
efterlevande eller eljest kan anses<br>
kränka den frid, som bör tillkomma<br>
den avlidne;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>//.
förolämpning, varigenom någon smädar annan genom kränkande tillmäle eller
beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom; eller</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>olaga våldsskildring, varigenom
någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids,
om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:150.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förtal, varigenom någon utpekar
annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar
uppgift som är ägnad atl utsätta denne för andras missaktning, och, om den
förtalade är avliden, gärningen är sårande för de efterlevande eller eljest kan
anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne, dock ej om det med
hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han
visar alt uppgiften var sann eller atl han hade skälig grund för den;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15. förolämpning, varigenom nägon smädar annan genom kränkande
tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beleende mot honom.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section723>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section724>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom otillåtet offentliggörande i tryckt skrift skall
anses sådan enligi lag straffbar gärning som innefattar:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>offentliggörande
av uppgifter rörande förhållanden, vilkas röjande skulle enligt lag innefatta brotl
mot rikets säkerhet;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppsåtligt
offentliggörande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. röjande av uppgift, varigenom den som enligt 8 kap.
svarar för</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tryckfrihetsbrott skaU anses också sådana gärningar
varigenom någon</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. uppsåtligen offentliggör all<br>
män handling som ej är tillgänglig<br>
för envar, om han fån tillgång till<br>
handlingen i allmän tjänst eller un<br>
der utövande av tjänsteplikt eller<br>
därmed jämförbart förhållande;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. offentliggör uppgift och därvid<br>
uppsåtligen åsidosätter tystnads-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>267</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section725>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section726>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skriften uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt som avses i
den i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>plikt som avses i den i 3 § första stycket 3 angivna
särskilda lagen;</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. när
riket är i krig eller omedelbar krigsfara offentliggör uppgift om förhållanden
vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som
anges 14 §.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section727>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6§ Vad
i lag är stadgal angående påföljd för brott, som avses i 4 och 5 §§, gälle ock
då brottet är att anse som tryckfrihelsbrolt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section728>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Angående
enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrotl stadgas i 11 kap. Fälles den
tilltalade för brott, som avses i 4 § 9, /O eller //, må ock, då fråga är om
periodisk skrift, på yrkande förordnas atl domen skall införas i skriften.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Angående
enskilt anspråk på grund av iryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den
tilltalade för brott, som avses i 4 § /4 eller 15, mä ock, då fråga är om
periodisk skrift, på yrkande förordnas att domen skall införas i skriften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section729>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:144.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section730>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=169>
<tr>
<td valign=top align=left height=169 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om något av de
brott som avses i 4 § 1—3, 4, såvida det brottet är att anse som grovt, samt
6 och 7, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten bestämd
tid, högst sex månader från det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft.
Förbud som nu sagts må dock meddelas allenast då riket befinner sig i krig.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då
fråga är om otdlåtel yttrande, som avses i 4 § 1—4, eller sådant enligt 5 § 1
otillåtet offentliggörande som innefattar spioneri eller grov obehörig befattning
med hemlig uppgift, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten
bestämd tid, högst sex månader från del domen i tryckfrihetsmålet vinner laga
kraft. Förbud som nu sagts må dock meddelas allenast då riket befinner sig i
krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i
strid mot utgivningsförbud eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som
avses med sådant förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av
föremål på grund av brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section731>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För vatje
län skola utses jurymän, fördelade i tvä grupper med sexton jurymän i första
gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen i andra gruppen skola vara
eller hava varit nämndemän vid allmän underrätt.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
varje län skall utses jurymän, fördelade i två grupper med sexton jurymän i
första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen i den andra
gruppen skall vara eller ha varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän
förvaltningsdomstol.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section732>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section733>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6§
Juryman, som fyllt sextio år, äge avsäga sig uppdraget. Vill juryman eljest
avgå, pröve tingsrätten, om giltigt hinder föreligger för honom atl</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>268</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section734>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section735>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utöva uppdraget. Upphör juryman att vara valbar, vare
uppdraget förfal-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>let.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År riket i krig eller krigsfara eller råder sådana
utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari
riket har befunnit sig, får genom lag föreskrivas undantag från jurymans rätt
att avsäga sig sitt uppdrag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ANDRA A VDELNINGEN. OM OFFENTLIGA FRAMSTÅLL-NINGAR</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrandefriheten i eter- och Irådsändningar samt filmer
och ljudupptagningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje svensk medborgare är, med de begränsningar som
följer av denna förordning, gentemot det allmänna tillförsäkrad frihet att yttra
sig i offentliga framställningar genom eter- och trådsändningar och i form av
filmer och ljudupptagningar som sprids på annat sätt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här angivna friheten har samma syfte som
tryckfriheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs om film i denna förordning avser även
videogram och andra upptagningar av rörliga bilder. I 1 kap. 7 § andra stycket
föreskrivs att vissa offentliga framställningar skall jämställas med tryckta
skrifter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den rätt att lämna meddelanden som enligt 1 kap. 1 §
tredje stycket tillkommer envar gäller också när ett meddelande lämnas för
offentliggörande genom en offentlig framställning. Detsamma gäller rätten
enligt 1 kap. 1 § fiärde stycket alt anskaffa uppgifter och underrättelser för
offentliggörande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del får inle förekomma att ytt<br>
randen som är avsedda att fram<br>
föras genom offentliga framställ-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>269</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section736>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section737>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningar först måsle granskas av en myndighel eller något
annat allmänt organ. Inte heller är det tillåtet för myndigheter och andra
allmänna organ att utan stöd i denna förordning, på grund av del kända eller
väntade innehållet i en framställning, förbjuda eller hindra dess
offentliggörande eller spridning bland allmänheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av första stycket får i lag föreskrivas att
offentlig förevisning av filmer skall föregås av granskning och godkännande.
Vad som sägs i 2 kap. 12 § andra—femte styckena och 13 § regeringsformen
skall gälla också sådana föreskrifter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som sägs i 1 kap. 3 § om missbruk av tryckfriheten och
medverkan däri skall gälla också ifråga om offentUga framställningar. Likaså
skall 1 kap. 4 § tillämpas beträffande dessa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med offentlig framställning avses i denna avdelning en
framställning som</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har
sänts som ett program i eter- eller trådsändning, eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har
lämnats ut i form av en film eller ljudupptagning för offentlig förevisning
eller annan uppspelning eller för försäljning eller spridning på annal sätt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med program avses innehållet i en sådan eter- eller
trådsändning av ljud eller bilder som riktas till allmänheten och som är avsedd
att tas emot av denna med tekniska hjälpmedel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i detta kapitel<br>
samt 16—22 och 24 kap. gäller inte<br>
etersändningar från satelliter och<br>
inte heller samtidig och oförändrad<br>
återulsändning av sådana sänd<br>
ningar genom eler- eller trådsänd<br>
ning. I lag får föreskrivas att del<br>
samma skall gälla samtidig och</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"-'"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section738>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section739>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>oförändrad återulsändning av eter-eller trådsändningar
från utlandet som inte sker från satelliter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna 12,4 och 8 §§ samt 18—20 och 22 kap. skall
inte tillämpas på program eller delar av program som består i direktsändning
av dagshändelser eller av sådana gudstjänster eller offentliga tillställningar
som anordnas av någon annan än den som bedriver sändningsverksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lag får föreskrivas att denna förordning inte skall
tillämpas på sådana trådsändningar som inte är avsedda för någon större allmänhet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i I kap. 8 § andra stycket och 9 § skall
gälla också i fråga om offentliga framställningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i denna förordning hindrar inte att det i
lag meddelas föreskrifter omförbud mot reklam i program i eter- eller trådsändningar
eller om villkor för sådan reklam.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den rätt t dl anonymitet som föreskrivs i 3 kap. skall
gälla också den som har deltagit i tillkomsten av en offentlig framställning
som upphovsman eller meddelare eller som har framträtt i denna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om framställande och spridning av offentliga
framställningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje svensk medborgare och svensk juridisk person har räll
alt bedriva verksamhet för framställning av filmer och ljudupptagningar, för
offentlig förevisning av filmer eller uppspelning av ljudupptagningar eller
för spridning av sådana upptagningar på annat sätt. Offentlig förevisning av
film kan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dock föregås av granskning och</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>271</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section740>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section741>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>godkännande / enlighet med 15 kap. 3 § andra
stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulan hinder av denna förordning gäller vad som föreskrivs
i lag ifråga om tillstånd för eier- eller trådsändning av offentliga
framställningar och villkor för sådan sändning. Vad som sägs i 2 kap. 12 § andra-femle
styckena och 13 § regeringsformen skall gälla också sådana föreskrifter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om rätt all sända program i eler- eller
trådsändningar skall kunna prövas av domstol eller av en nämnd vars
sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit
ordinarie domare. Gäller prövningen fråga om ingripande på grund av missbruk
av yttrandefriheten, skall frågan på talan av justiliekanslern prövas av
domstol under medverkan av jury enligt de närmare bestämmelser som meddelas i
lag. Det sist sagda gäller dock inte om frågan rör överträdelse av sådana
föreskrifter eller villkor i fråga om reklam i program i eler- eller trådsändning
som avses i 15 kap. 7 § andra stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 lag får föreskrivas atl sådant tillstånd atl sända
program i eter-eller trådsändning som omfattar hela landet eller en del av
detta får ges enbart lill någon eller några svenska juridiska personer (programföretag).
I sådant faU får villkor för sändningsverksamheten också bestämmas genom
avtal. Villkor som avser begränsning av yttrandefriheten skall därvid ha stöd
av lag enligt 1 § andra stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:161.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett programföretag avgör ensamt vilka program som
företaget skall sända.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:160.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lag får föreskrivas att en sådan<br>
nämnd som anges i 2 § skall gran<br>
ska om program, som program<br>
företagen har sänt, står i överens<br>
stämmelse med de föreskrifter eder</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section742>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section743>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>villkor som gäller för programverksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som föreskrivs i 6 kap. 2 § skall gälla också
offentliga framställningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulan hinder av denna förordning gäller det som föreskrivs
i lag för det fall att någon i förvärvssyfte lill den som är under femton år
lämnar ut filmer med ingående skildringar av verklighetstrogen karaktär som
återger våld eller hot om våld mot människor eller djur.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i 4 kap. 4 § och 6 kap. 4 § skall gälla också
offentliga framställningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådana filmer och ljudupptagningar, som framställs i
riket och som är avsedda för spridning här, skall förses med tydliga uppgifter
om vem som har låtit framställa dem samt om när och var det har skett. Närmare
bestämmelser om detta meddelas i lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som låter framställa en film eller en ljudupptagning
och som därvid bryter mot 6 § skall dömas till böter eller fängelse i högst ett
år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en upptagning som avses i 6 § saknar uppgift som är
föreskriven där, skall spridaren dömas till böter, högst ettusen kronor. Detsamma
skall gälla om en sådan uppgift är oriktig och spridaren känner till detta.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som genom offentlig förevisning av en film eller
uppspelning av en ljudupptagning eUer på annat sätt sprider en sådan
upptagning, trots att han vet att den enUgt denna förordning har lagils i
beslag eller konfiskerats, skall dömas tid böter eller fängelse i högst ett år.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section744>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section745>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 151</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>273</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section746>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section747>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utgivare för offenlliga framställningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje offentlig framställning i form av ett program i
eter- eller Irådsändning eller i form av en film som skall spridas på annat
sätt skall ha en utgivare. Utgivaren utses av den som bedriver verksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i 5 kap. 2 § andra stycket och 3 § andra
stycket skall gälla också utgivare enligt första stycket i denna paragraf.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgift om vem som är utgivare skall vara tillgänglig för
allmänheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utses en särskild utgivare för en offentlig framställning
i form av en ljudupptagning, skaU det som sägs om utgivare i detta kapitel och
i 18—23 kap. gälla också sådan utgivare. I lag får föreskrivas att skyldighet
att utse utgivare skall gälla även vissa ljudupptagningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare bestämmelser om hur utgivare skall utses och om
hur tPPglft om vem som är utgivare skall hållas tillgänglig för allmänheten
meddelas genom lag. För program i eler- eller trådsändning får därvid
föreskrivas all utgivare skall utses för varje program eller för hela eller
delar av programverksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utses en utgivare för hela eller<br>
en del av programverksamheten,<br>
får utgivaren utse en eller flera<br>
ställföreträdare för sig. Vad som<br>
sägs om utgivare i 1 § andra och<br>
tredje styckena saml 3 § skall gälla<br>
också ställföreträdare. Om utgiva<br>
rens uppdrag upphör, upphör även<br>
uppdraget att vara ställföreträ<br>
dare.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>274</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section748>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section749>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som bryter mot 1 § första stycket skall dömas till
böter eUer, om omständigheterna är synnerligen försvårande, till fängelse i
högst ett år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lag får föreskrivas straff för den som bryter mot en
föreskrift i lag som meddelats med stöd av 3 eller 4§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om yttrandefrihetsbrott</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De gärningar som anges i 7 kap. 4 och 5 §§ skall anses som
yllrandefrihelsbrott, om de begås genom en offentlig framställning och är
straffbara enligt lag. Under samma förutsättning skall som yllrandefrihelsbrott
anses även sådan olaga våldsskildring, varigenom någon i en film eder i etl
program i en eler-eller trådsändning närgånget eller utdraget skildrar grovt
våld mot människor eller djur med uppsåt atl framställningen sprids, om inte
gärningen med hänsyn lill omständigheterna är försvarhg.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gärningar som enligt 7 kap. 2 § inte skall anses som
tryckfrihetsbrott skall inte heller anses som yllrandefrihelsbrott, om de
begås genom en offentlig framställning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i 7 kap. 3 § om begränsningar i friheten att
meddela och anskaffa uppgifter för offentliggörande och alt medverka i tillkomsten
av tryckta skrifter skall gälla också i fråga om offentliga framställningar.
Hänvisningen till 8 kap. skall dock i stället avse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 kap. Med författare och andra<br>
upphovsmän, som inle ansvarar<br>
enligt 19 kap., skall jämställas de<br>
som framträder i offentliga fram<br>
ställningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som är föreskrivel i lag om<br>
påföljd för ett brotl som avses i 1 §<br>
skall gälla också när brottet är att<br>
anse som yttrandefrihetsbrott.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section750>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section751>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skadestånd på grund av ytt-randefrihelshrolt finns beslämrnelser
i 21 kap. Vad som sägs i 7 kap. 6 § andra stycket andra meningen i fråga om tryckfrihetsbrotl
i periodisk skrift skall gälla yttrandefrihetsbrott i eter- eller
trådsändning. Rätten får besluta atl skyldigheten alt återge domen skaU avse
endast ell av rätten gjort sammandrag av denna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en film eller ljudupptagning innefattar ett yttrandefrihelshroti,
får den konfiskeras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid konfiskering skall alla sådana exemplar förstöras som
är avsedda för offentlig förevisning eller uppspelning eller annan spridning.
Dessutom skall tillses atl föremål som kan användas uteslutande för
mångfaldigande av denna fdm eller ljudupptagning, inte skall kunna användas för
all framställa ytterligare exemplar av upptagningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 kap. Ansvarighelsregler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för yltrandefrihelsbroll i en offentlig
framställning som har en utgivare ligger på denne. Har en ställföreträdare
inträtt som utgivare, har han ansvaret.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om andra direktsända program i eter- eller
trådsändning än som avses i 15 kap. 6 § andra stycket får i lag föreskrivas alt
i stället den som framträder i programmet skall ansvara för sina yttranden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i en sådan
ljudupptagning som inle har eller skall ha en utgivare ligger på upphovsmannen
till framställningen och den som framträder i upptagningen, om de är atl anse
som gärningsmän och deras identitet angivits i enlighet med 3 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 §. De är dock inte ansvariga, otn<br>
upptagningen lämnats ut för sprid<br>
ning ulan deras samtycke eller om</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>276</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section752>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section753>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>deras identitet angivits mot deras vilja.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i en offentlig
framställning ligger på den som är skyldig att utse utgivare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om det inle
fanns någon behörig utgivare när brottet förövades och del inte heller är
fråga om en framställning som avses i 1 § tredje stycket,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
utgivaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte kunde utöva den
befogenhet som han skulle ha och som anges i 5 kap. 3 § andra stycket,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
uppgift om vem utgivaren var inle har hållils tillgänglig för allmänheten på
föreskrivet sätt,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. om utgivaren inte har någon<br>
känd hemorlsadress i riket och inte<br>
heller kan påträffas här under rät<br>
tegången.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en särskild utgivare utsetts för en offentlig
framställning i form av en ljudupptagning, men var han inte längre behörig när
brottet förövades, eller hade hans uppdrag annars upphört eller förelåg det i
fråga om honom något sådant förhållande som anges i 2 § första stycket 2—4,
ligger ansvaret för yttrandefrihelsbrolt på den som har utsett utgivaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en ställföreträdare inträtt som utgivare, ligger i molsvarande
fall ansvaret på utgivaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för yttrandefrihetsbrott<br>
i en ljudupptagning som saknar ut<br>
givare ligger på den som har låtit<br>
framställa upptagningen, om upp<br>
hovsmannen och den som fram<br>
träder i upptagningen inte kan hål<br>
las ansvariga enligt 1 § tredje<br>
stycket eller var avlidna när upp<br>
tagningen lämnades ul för sprid<br>
ning enligt 15 kap. 5 §. Delsamma<br>
gäller, om upphovsmannen och den<br>
som framträder i upptagningen<br>
saknar känd hemortsadress i riket</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>277</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section754>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section755>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och inte heller kan påträffas här under rättegången.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som genom offentUg förevisning av en film eller
uppspelning av en ljudupptagning, som har utgivare, eller på annal sätt
sprider sådan upptagning är ansvarig för yllrandefrihetsbroll i upptagningen,
om denna saknar den i 16 kap. 6 § föreskrivna uppgiften om vem som har låtit
framställa den och det inle kan klarläggas vem som är ansvarig enligt 1-3 §§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som genom offentlig uppspelning eller på annal sätt
sprider en ljudupptagning, som saknar utgivare, är ansvarig för yllrandefrihelsbrott
i upptagningen, om varken upphovsmannen eller den som framträder i
upptagningen har angivits i enlighet med 3 kap. 2 § och inte heller den som
har låtit framställa upptagningen har angivits i enlighet med 16 kap. 6 § och
det inte kan klarläggas vem denne är.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i forsla och andra styckena gäller också om
upptagningen är försedd med oriklig uppgift om vem som bedriva verksamheten
och den som sprider upptagningen känner lill an uppgiften är oriklig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömande av frågor om ansvar för yttrandefrihetsbrott
tillämpas 8 kap. 11 och 12 §§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:158.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om åtal och särskilda tvångsmedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 9 kap. om tryckfrihetsmål skall gälla
också i fråga om ytlrandefrihelsmål. 1 fråga om lid för väckande av allmänt
åtal skall därvid gälla att ålal som avser elt program i eter- eller trådsändning
skall vara väckt inom sex månader samt att åtal som avser en annan offentlig
framställning skall</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:159.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vara väckt inom ett är. I fråga om</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:159.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>olaga våldsskildring gäller dock</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section756>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section757>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vad som är föreskrivet i lag om lid för väckande av talan.
Den lid inom vilken åtal skall väckas räknas från offentliggörandet enligt 15
kap. 5 § första stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i 10 kap. om beslag av tryckta skrifter på
grund av Iryckfrihetsbrott skall gälla också i fråga om beslag av filmer och
ljudupptagningar på grund av yitran-defrlhetsbroll. I slällei för 10 kap. 6 §
och 8 § andra styckel gäller dock vad som föreskrivs i andra och tredje
styckena i denna paragraf.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje beslut om beslag skall ange det eller de avsnitt av
framställningen som har föranlett beslaget. Beslaget gäller endast de särskilda
skivor, rullar eller liknande delar av upptagningen, där dessa avsnitt
förekommer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bevis om att beslag har beslutats skall gratis tillställas
den som beslaget verkställs hos samt den som har låtit framställa
upptagningen. Beviset skaU innehålla uppgift om del eller de avsnitt i
framställningen som har föranlett beslaget.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skadestånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadestånd får inte dömas ut på grund av innehåUet i en
offentlig framställning i andra fall än när framställningen innefattar etl yttrandefrihetsbrott.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skadestånd på grund av brott som avses i 18 kap. I §
andra och Iredje styckena gäller vad som är föreskrivet i lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som enhgt 19 kap. bär det straffrättsliga ansvaret för
en offentlig framställning ansvarar även för skadestånd. Skadeståndet kan
krävas ul också av den som bedriver verksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ifall som avses i 15 kap. 6 § andra stycket ansvarar
gärningsman-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section758>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section759>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nen för skadestånd i anledning av brotl som han begår i
sändningen. Skadeståndet kan krävas ut även av den som bedriver programverksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den som skulle bära det slraffrälisliga ansvaret inte
har någon känd hemorlsadress i riket när brottet förövas och inte heller kan
påträffas i riket under rättegången och ansvaret därför övergår på någon annan
enligt 19 kap. 2 eller 3 §, får skadestånd ändå krävas ut även av den förre, i
den mån det medges i lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i 8 kap. 12 § och 11 kap. 3—5 §§ skall gälla
också i fråga om skadestånd på grund av yttrandefrihetsbrott i offentliga
framställningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om rättegången i ytlrandefrihelsmål</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i 12 kap. om tryckfrihetsmål skall gälla
också ifråga om motsvarande mål som avser offenlliga framställningar. Sådana
mål är yttrandefrihelsmål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om offenlliga framställningar från utlandet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:163.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Bestämmelserna i 15-22 och</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 kap. är tillämpliga också på så<br>
dana filmer och ljudupptagningar<br>
som har framställts utom riket och<br>
som har lämnats ut för spridning<br>
här på det sätt som anges i 15 kap.<br>
5 § första stycket 2. Vad som an<br>
nars sägs om den som har låtit<br>
framställa upptagningen skall där<br>
vid i stället gälla den som här i riket<br>
lämnar ut den för spridning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om rätten atl meddela<br>
och anskaffa uppgifter för offent-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liggörande och om rätten till ano-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section760>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section761>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nymiiel gäller dessutom vad som sägs i 13 kap. 5 § första
och andra styckena. Därvid skall vad som sägs om tryckfrihetsmål avse yttrandefrihetsmål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del som enligt 1 § gäller i fråga om räll all meddela och
anskaffa uppgifter och underrättelser och alt vara anonym gäller också program i
eter- och trådsändning från sändare utom riket och ifråga om andra filmer och
ljudupptagningar, som framställs utom riket, än dem som avses i den paragrafen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna bestämmelser om offentliga framställningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i 14 kap. 1—3 §§ skall gälla också ifråga om
yttrandefrihetsmål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 14 kap. 5 § är tillämpliga också ifråga
om offentliga framställningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nya
föreskrifterna skall inte tillämpas på program som har gjorts offenlliga genom
eter- eller trådsändning före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
filmer och ljudupptagningar som har gjorts offentliga före ikraftträdandet
skall de nya föreskrifterna tillämpas med följande undantag:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Framställningarna
skall anses ha gjorts offentliga den dag denna lag trätt i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreskrifterna
i 15 kap. 8 §, 16 kap. 6 § saml 7 § första och andra styckena, 17 kap., 19 kap.
1-4 §§ och 23 kap. I § första stycket andra meningen skall inte tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som sprider
en film är ansvarig för yttrandefrihetsbrott i filmen om spridningen skulle ha
varit straffbar även enligt äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i en ljudupptagning
ligger på upp<br>
hovsmannen till framställningen och den som framträder i upptagningen,<br>
om de är att anse som gärningsmän. Sådant ansvar ligger också pä den som<br>
har låtit framställa upptagningen och på den som genom offentlig uppspel<br>
ning eller på annat sätt sprider upptagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) I stället för vad som föreskrivs i 21 kap. 2 § gäller
att skadestånd kan<br>
krävas ul av den som enligt c) och d) bär del straffrättsliga ansvaret för<br>
innehållet i en offentlig framställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>281</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section762>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section763>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f) De nya föreskrifterna gäller inte i fråga om spridning
som före ikraftträdandet har skett av filmer med skildringar av sexuellt våld
eller tvång eller närgångna eller utdragna skildringar av grovt våld mot
människor eller djur. De nya föreskrifterna skall inte heller tillämpas pä annal
brotl som har begåtts före ikraftträdandet, om talan bar väckts dessförinnan.
Skulle en tillämpning av de nya föreskrifterna i del fallet ha lett till frihet
från påföljd, får någon sådan dock inle ådömas för gärningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i regeringsformen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen' dels atl
2 kap. 1, 12 och 14 §§ skall ha följande lydelse, dels atl punkt 4
övergångsbestämmelserna till lagen (1976:871) om ändring i regeringsformen
skall upphöra atl gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:144.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap. 1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I § Varje medborgare är gentemot det allmänna
tillförsäkrad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>yttrandefrihet:
frihet atl i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar
samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>informationsfrihet:
frihet atl inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigl taga del av
andras yttranden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mötesfrihet:
frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring
eller annat liknande syfte eller för framförande av konslnärligt verk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>demonstralionsfrihet:
frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föreningsfrihet:
frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>religionsfrihet:
frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande tryckfriheten gäller</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande tryckfriheten och</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vad som är föreskrivet i tryckfri- molsvarande frihet all
yttra sig i<br>
hetsförordningen. I denna finns vissa andra uttrycksformer än<br>
också bestämmelser om rätt atl tryckta skrifter gäller vad som är<br>
taga del av allmänna handlingar.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föreskrivet
i tryckfrihetsförord-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen. I denna finns också bestämmelser om rätt atl taga
del av allmänna handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De fri- och rättigheter som avses</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>De fri- och rättigheter som avses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II § andra stycket får, i den ut-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 § andra stycket får, i den ut<br>
sträckning som 13-16 §§ med-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>sträckning som 13-16 §§ medgiver,<br>
giver, begränsas genom lag eller ge-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>begränsas genom lag. Efter bemyn-<br>
nom annan författning efter bemyn-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>digande i lag får de begränsas ge-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Regeringsformen omtryckt 1985:866,</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section764>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section765>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>digande i lag enligi 8 kap. 7 § förs- nom annan
författning / de fall som<br>
ta stycket 7 eUer 10 §.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anges i 8 kap. 7 § första styckel 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och 10 §. / samma ordning får mötesfriheten och
demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 14 § första
stycket andra meningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begränsning som avses i första styckel får göras endast
för att tillgodose ändamål som är godtagbart i etl demokratiskt samhälle.
Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det
ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör
ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar.
Begränsning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell
eller annan sådan åskådning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag
om ändring eller upphävande av sädan lag skall, om det ej förkastas av
riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader
från det att det första utskoltsyllrandet över förslaget anmäldes i riksdagens
kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättedelar
av de röstande förenar sig om beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje styckel gäller icke förslag till lag om fortsatt
giltighet i högsl tvä år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som
enbart angår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbud all röja
sädant, som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av
tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn lill intresse som angives
i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>husrannsakan
eller liknande intrång eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.<br>
Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens vidkommande huruvida</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tredje
stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:139.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mötesfriheten och demonslra-</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mötesfriheten och demonstra<br>
tionsfriheten får begränsas endast</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tionsfrihelen
får begränsas av hän-<br>
av hänsyn //// rikets säkerhet, lill</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>syn
lill ordning och säkerhet vid<br>
ordning och säkerhet vid samman-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sammankomsten
eller demonstra-<br>
komsten eller demonstrationen el-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tionen
eller lill trafiken. / övrigr/år<br>
ler till trafiken eller för att motver-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dessa
friheter begränsas endast av<br>
ka farsot.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hänsyn till rikets säkerhet eller
för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att motverka farsot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller
sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande nalur eller
innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst
etniskt ursprung.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>283</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section766>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section767>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 16
kap. 8 § skall ha följande lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att
det i balken skall införas tvä nya paragrafer, 16 kap. 10 b och c §§, av
följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section768>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section769>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section770>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section771>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section772>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section773>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
offentligen eller eljest i uttalande eller annat meddelande som sprids bland
allmänheten hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan
grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung
eller trosbekännelse, döms för hels mot folkgrupp till fängelse i högst två år
eller, om brottet är ringa, till böter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som i
uttalande eller / annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning
för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras,
hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse, döms för hets
mot folkgrupp lill fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till
böter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section774>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 b §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som i stillbild eller i en film, elt videogram, elt
televisionsprogram eller i andra rörUga bilder skildrar sexuellt våld eller
tvång med uppsåt atl bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan
skildring, döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är
försvarlig, för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst sex
månader.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma gäller den som i rörUga bilder närgånget eller
utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt atl bilderna
sprids eller som sprider en sådan skildring.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:157.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första
och andra styckena gäller inle filmer och videogram som statens biografbyrå har
godkänt för visning enligt förordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser
om biografföreställningar m.m. De gäller inte heller filmer och videogram med
samma innehåll som elt exemplar som har god känts av statens biografbyrå.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section775>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1982:271.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>284</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section776>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section777>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 c §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som i yrkesmässig verksamhet eller annars i
förvärvssyfte till den som är under femton år lämnar ut en film, etl videogram
eller en annan upptagning av rörUga bilder med ingående skildringar av verklighetstrogen
karaktär som återger våld eller hot om våld mot människor eller djur döms för
otillåten utlämning av film eller videogram till böter eller fängelse i högsl
sex månader.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket gäller inte filmer och videogram som
statens biografbyrå har godkänt för visning för någon åldersgrupp av barn under
femton år vid prövning enligt förordningen (1959:348) med särskilda
bestämmelser om biografföreställningar m.m. Del gäller inte heller filmer och
videogram med samma innehåll som en exemplar som har godkänts av statens
biografbyrå.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har upptagningen forsens med etl intyg om att ett exemplar
med samma innehåU har godkänts av statens biografbyrå för visning för någon
åldersgrupp av barn under femton år, skall inte dömas lill ansvar. Vad som har
sagts nu gäller dock inte om intyget var oriktigt och den som har lämnat ul
upptagningen har insen eller bort inse detta.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>285</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section778>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section779>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels atl 1 kap. 8 §, 8 kap. 7 § och 16 kap. 1 § skall ha
följande lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att del i lagen skall införas en bilaga av följande
lydelse:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section780>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section781>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section782>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:251.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap. 8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
tillämpningen av denna lag skall med myndighet jämställas riksdagen,
kyrkomötet och beslutande kommunal församling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section783>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som
föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt alt ta del av handlingar hos
myndighet skall i tillämpliga delar gälla också handlingar hos notarius publicus
och, såvitt avser verksamhet för officiell provning av fordon. Aktiebolaget
Svensk Bilprovning. Nu angivna organ skall vid tillämpningen av denna lag
jämställas med myndighet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som
föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt alt ta del av handlingar hos
myndighet skall i tillämpliga delar gälla också handlingar hos de organ som
anges i bilagan lill denna lag, i den mån handungarna hör lill den verksamhet
som nämns där. De i bilagan angivna organen skall vid tillämpningen av denna
lag jämställas med myndighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section784>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretess gäller i kommunal Sekretess
gäller i verksamhet, myndighets verksamhet, som be- som bedrivs av
annan än statlig slår i tillsyn eller stödverksamhet myndighet och som
består i tillsyn med avseende pä näringslivet, och i eller stödverksamhet
med avseende tillsynsverksamhet, som annan än på näringslivet, för uppgift
om statlig eller kommunal myndighet utövar med avseende på näringslivet, för
uppgift om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enskilds
affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om del
kan antas atl den enskilde lider skada om uppgiften röjs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>andra
ekonomiska eller personliga förhållanden för den, som har trätt i
affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för
tillsyns- eller stödverksamhet som avses i denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från
sekretessen enligt första styckel 1. om den finner del vara av vikt atl
uppgiften lämnas. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst tjugo år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16
kap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section785>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att
friheten enligt I kap. 1 § tryckfrihetsförordningen atl meddela och
offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första
stycket I och 2</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att
friheten enligt 1 kap. I § och 15 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen att
meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap.
3 § första stycket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section786>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section787>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen
omtryckt 1985:1059.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>286</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section788>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section789>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>saml 5 § 1 och 2 samma förordning. De fall av uppsåtligt
åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första
styckel 3 och 5 § J tryckfrihetsförordningen i övrigt är begränsad, är de där
tystnadsplikten, följer av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 och 2, 4 § 1-8 ozh 5 1 och 3 samt 18 kap. I § samma
förordning. De fall av uppsälligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka
nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 samt 18 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen i övrigt är begränsad, är de där lystnadsplikten
följer av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section790>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section791>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. 3
kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, 9 § radioansvarighetslagen (1966:756), 1 §
lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio eller 11 eller 16 § lagen
(1982:521) om ansvarighet för radio- och kassettidningar eller 2 § lagen
(1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. 3
kap. 3 § eUer 15 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section792>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section793>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8. 6 ,?
lagen (1980:11) om fillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8. 6 och 6
a §§ lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section794>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bdaga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att la del av handlingar hos myndighet i tillämpliga
delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den män
handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i
förekommande fall med hänvisning lill numret i Svensk författningssamling (SFS)
pä den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragils ål organet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section795>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organ Folkbildningsförbundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handelshögskolan i Stockholm</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kungliga Musikaliska akademien</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kungliga Svenska Aeroklubben</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LänsbJJdningsförbunden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fördelning av statliga medel mellan länsbildningsförbunden
för stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd i form av utbildningsbidrag för doktorander
(SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd till utbildnings- och utgivningsverksamhet
(SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra
frågor som rör statligt reglerad anställning hos akademien</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>besiktning och tillsyn av luftfartyg samt utfärdande och
förnyande av luftvärdig-helsbevis (SFS 1957:297)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd till kulturverksamhet genom ideella
föreningar (SFS 1976:1046)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>287</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section796>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section797>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>notarius
publicus Prop. 1986/87:151</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=209 height=63>
<tr>
<td valign=top align=left height=63 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all verksamhet som (SFS 1981: 1363)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd i marknadsreglerande syfte (SFS 1967:340)</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Notarius publicus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regleringsföreningarna Föreningen för mejeriprodukter,
ekonomisk förening. Svensk kötthandel, förening u.p.a., Sveriges oljeväxlintressenter,
förening u.p.a., Sveriges potatisintressenter, ekonomisk förening. Svensk
sockerhandel, ekonomisk förening. Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening
och Svensk ägghandel, förening u.p.a.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=209 height=48>
<tr>
<td valign=top align=left height=48 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statligt
stöd i marknadsreglerande syfte (SFS 1974:226)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>obligatorisk kontroll (SFS 1985: 1105)</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksprovplatserna Aktiebo<br>
laget Statens Anläggnings<br>
provning,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Aktiebolaget<br>
Svensk Bilprovning och<br>
Apoteksbolaget Aktiebolag</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=222 height=43>
<tr>
<td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prövning
av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad
anställning hos skolan</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skolor med enskild huvudman och statligt reglerade
anställningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftelsen
Svenska Institutet all verksamhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section798>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftelsen
Svensk-norska samarbetsfonden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelserna Nordiska museet, Riksutställningar,
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), Sveriges Tekniska
museum och WHO Collaborating Center on International Drug Monitoring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska föreningen Norden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska institutet i Rom Svenska Språknämnden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd i form av stipendier (SFS 1976: 1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor
som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1976: 1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd i form av bidrag till resor och stipendier
(SFS 1976:1046)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statligt stöd i form av stipendier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra
frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1976: 1046)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section799>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section800>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den I januari 1989.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>288</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section801>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section802>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om upphävande av lagen (1981:485) om förbud mot
spridning av filmer och videogram med våldsinslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs alt lagen (1981:485) om förbud mot spridning av filmer och videogram
med våldsinslag skall upphöra att gälla vid utgången av år 1988. Lagen
tillämpas dock fortfarande i fråga om gärningar begångna före nämnda lidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>289
</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19 Riksdagen
1986/87. 1 saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section803>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section804>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1987-01-19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: juslitierådet Knulsson, f. d. juslitierådet Sterzel,
regeringsrådet Totlie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 27 november 1986
har regeringen på hemställan av statsrådet Wickbom beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i tryckfrihetsförordningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i regeringsformen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i sekretesslagen (1980:100),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
upphävande av lagen (1981:485) om förbud mot spridning av filmer och videogram
med våldsinslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet
Marianne Eliason och hovrättsassessorn Bertil Wennberg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragningen påbörjades under hand den 17 november 1986,
sedan del upplysts att förslagen antagits av regeringen vid allmän beredning.
Lagrådsremissen överensstämmer - bortsett från några smärre detaljer av formell
art — hell med den under hand föredragna versionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissen utgör slutprodukten av ett drygt sextonärigt
arbete med atl åstadkomma ett förstärkl grundlagsskydd för yttrandefriheten.
Åtskilliga praktiskt betydelsefulla nyheter har genomförts tidigare, främst
genom en störte reform av tryckfrihetsförordningen för etl tiotal år sedan. Det
primära syftet med det förslag som nu läggs fram är att till grundlags nivå
upphöja ett skydd, som f n. ges i författningar av lägre valör, och anpassa det
så långt som möjligt efter tryckfrihetsförordningens mönster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lagtekniska uppgiften är ganska svår, framför alll
därför atl så pass många och olikartade medier berörs. Under arbetets gång har
också skiftande åsikter kommit till uttryck om vilka led i yttrandefriheten
som bör grundlagsskyddas och hur regleringen bör byggas upp. Genom att de
sakliga nyheterna nu i huvudsak begränsas till vad som sammanhänger med
anpassningen lill tryckfrihetsförordningen kan uppmärksamheten särskilt
inriktas på alt fä till stånd elt så gott lagtekniskt system som möjligt. Det
kan anmärkas redan inledningsvis, alt lagrådet i huvudsak ansluter sig till de
sakliga ställningstagandena i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om grundlagsskyddets omfattning var
utgångspunkten, då mass<br>
medieutredningen tillsattes 1970, alt åtminstone radio och television borde<br>
las med, sannolikt även film. Yttrandefrihelsulredningens förslag omfattar<br>
därutöver sceniska framställningar, utställningar och ljudupptagningar av<br>
olika slag. Utredningen har övervägt, om man också bör föra in demon<br>
strations- och mötesfriheterna, men har stannat för att de bör lämnas</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>290</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section805>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section806>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utanför. Remissens förslag
begränsar sig till, förutom radio och television, Prop. 1986/87:151 film
och videogram saml andra ljudupptagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
långvariga utredningsarbetet har enligt lagrådets mening visat klart, att man i
vart fall inte bör gä längre än yttrandefrihetsutredningen. Att föra in t. ex.
demonstrations- och mötesfriheterna skulle ge grundlagen ett alltför oenhetligt
innehåll. Det skulle leda lill bristande stringens ulan all, såvitt framgått,
medföra några påtagliga vinningar för de medborgerliga friheterna. För den
ståndpunkten har man etl starkt stöd i remissyttrandena över yttrandefrihetsutredningens
belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Goda
skäl har enligt lagrådets mening anförts för att inte heller låta sceniska
framställningar och utställningar omfattas av grundlagsregleringen. Flera av
de remissinstanser som företräder de aktuella medierna anser också, alt dessa
bör hållas utanför. Om det sker är del emellertid enligt lagrådels mening
önskvärt, att man såvitt möjligt tar till vara de uppslag till förbättringar på
dessa områden, som har kommit fram under utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Diskussionen
bör således nu begränsas till de medier som omfattas av remissens förslag. Inte
heller med den avgränsningen undgår man emellertid problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är ofrånkomligt atl ge radio och television grundlagsskydd om inle själva
grundtanken bakom lagstiftningsarbetet skall förfalla. Redan på detla område
möter dock en del svårigheter. Delvis hänger dessa samman med den tekniska
utvecklingen. Särskilda frågor aktualiseras t. ex. av satellittekniken. En
översyn av radiolagsliftningen pågår också genom en särskild utredare, radiolagsutredningen
(U 1985:06). Det antyder att tiden kanske egentligen inte ännu är mogen för en
grundlagsreglering. Emellertid skulle ett ytterligare uppskov med detta länge
förberedda lagsfiflningspro-jekl knappast vara rimligt. Lagrådet tillstyrker
därför i princip remissens förslag i denna del. En översyn av de nya grundlagsreglema
kan dock bli aktuell redan inom en ganska nära framlid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Större
tvekan inställer sig inför förslaget atl grundlagsskydda även film och
videogram. Som sägs i remissen har dessa medier inle samma betydelse för den
fria åsiktsbildningen och det fria informationsflödet — som 15 kap. 1 § andra styckel
i remissens lagförslag hänvisar till - som tryckta skrifter, radio och
television. De har sin väsentliga betydelse för den konstnärliga och kulturella
yttrandefriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
är om ell grundlagsskydd för filmer och videogram verkligen medför sådana
fördelar som väger upp de laglekniska problemen. Regler om t. ex. meddelarskydd
och ensamansvar har inte samma betydelse som i fråga om de medier som är
grundläggande för samhällsinformationen och den allmänna debatten. En avsevärd
nackdel blir i stället all man får in de svårhanterliga problemen med våldsvideogram,
pornografiska filmer etc. Med visst fog kan man säga sig att redan de tryckta
skrifterna drar med sig tillräckligt av den problematiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan således tveka om det är välbetänkt alt nu grundlagsskydda film<br>
och videogram. Lagrådet vill emellertid från sina utgångspunkter inte<br>
motsätta sig remissens förslag. Bl. a. har lagrådet beaktat, atl filmen har<br>
varit med i diskussionerna under lång tid. Redan innan massmedieutred-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>291</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section807>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section808>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningen tillsattes hade ett
betänkande (SOU 1969:14) lagts fram med förslag Prop. 1986/87:151 till
filmlag och filmansvarighetslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
grundlagsskydd föreslås också för andra ljudupptagningar än sådana som utgör
led i radio- eller televisionsprogram, film eller videogram. Det gäller bl. a.
grammofonskivor och ljudkassetter. Dessa medier har kommit med först genom ytirandefrihetsutredningen.
Remissens motivering är — liksom i fråga om grundlagsskydd för film -
utomordentligt kortfattad; den utgör närmast en hänvisning lill utredningen och
remissyttrandena. Särskilt som remissen inte tar upp någoldera av utredningens
båda förslag till lagteknisk lösning, framstår motiveringen som tunn. Man
kommer onekligen ganska långt bort från de tryckta skrifterna, som dock är
grundlagens kärna, då man för in de ifrågavarande ljudupptagningarna. De
lagtekniska problemen ökar väsentligt utöver dem som filmer och videogram drar
med sig. Det beror inle bara på atl själva begreppsbildningen kompliceras utan
också bl. a. på att systemet med ensamansvar i princip görs frivilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är svårt alt se något riktigt bärande motiv för atl la med dessa
ljudupptagningar i grundlagen. Emellertid går det att finna en godtagbar
lagteknisk lösning. Lagrådet har därför inte anledning att avstyrka förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
övergår härefter till frågorna om hur del utbyggda grundlagsskyddet bör
utformas. Inte mindre än fyra fullständiga förslag har lagts fram. Massmedieulredningen
har presenterat ett förslag lill massmediegrundlag, som skulle ersätta
tryckfrihetsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytirandefrihetsutredningen
har förordat att tryckfrihetsförordningen behålls och atl en ny grundlag stiftas
vid sidan av den för andra led i yttrandefriheten. Den har också lagt fram ett
förslag till en enda, samlad ytlrandefrihelsgrundlag och har antytt sympatier
för detla alternativ på längre sikt. Remissen har stannat för att man bör
bibehålla tryckfrihetsförordningen men tillföra den en andra avdelning med
regler om skydd för radio, television m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
lagrådet finner starka skäl tala mot alternativet med två parallella
grundlagar. De synpunkter som anförs på den frågan i remissen förtjänar instämmande.
Valet står således mellan atl antingen stifta en helt ny grundlag eller
bibehålla tryckfrihetsförordningen och i den på något sätt infoga regler om de
"nya" medierna. En ny, samlad grundlag har elt klart företräde från
allmänna, systematiska synpunkter. Å andra sidan har viktiga skäl också
anförts mot en sådan lösning. De sammanhänger främst med att de olika medierna
måste regleras olika på flera väsentliga punkter. Man kan inte helt avfärda de
farhågor som har uttalats för att en "sammansmält" grundlag skulle
kunna leda till en uttunning av skyddet för skrifter enligt den nuvarande
tryckfrihetsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har för sin del stannat för att i princip ansluta sig till remissens förslag.
Därvid har lagrådet lagt avgörande vikt vid alt del tryckfrihetsrältsliga
skyddet är själva grunden och utgångspunkten för regleringen och att
tryckfrihetsförordningen har en lång hävd och en betydande förankring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utbyggnad av tryckfrihetsförordningen kan genomföras på olika sätt.<br>
Den bästa lösningen hade man sannolikt fält genom att dela upp grundla<br>
gen på flera avdelningar, l.ex. en med inledande bestämmelser, en om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>292</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section809>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section810>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>allmänna
handlingars offentlighet, en om tryckta skrifter etc. Lagrådet vill Prop.
1986/87:151 emellertid inle pä detla stadium ifrågasätta någon sädan större
omarbetning av remissens förslag utan utgår från den föreslagna uppläggningen
med två avdelningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra avdelningen i förslaget kan emellertid inle godtas
utan en del redaktionella förändringar. Som sägs i remissen är det viktigt att
grundlagsreglerna blir så klara och bestämda som möjligt. Lagrådet vill
särskilt understryka, alt en grundlag med syftet alt värna yttrandefriheten
måste vara lätt att läsa och tillägna sig. Den grundläggande begreppsbildningen
måste vara enkel och begriplig och lagreglerna disponeras pä ell sä pedagogiskt
sätt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från dessa synpunkter kan remissens förslag inte undgå en
viss kritik. Lagtexterna har blivit väl krångliga och svårforcerade. De har,
som en följd bl, a, av de begrepp som används, kommit att ligga pä en alltför
hög abstraktionsnivå. Några vinningar i sak som kan väga upp dessa nackdelar
föreligger inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagrådets mening är begreppet "offentliga
framställningar" inle tillfredsställande, allra minsl som rubrik över
andra avdelningen men inte heller som samlingsbeteckning i den följande
lagtexten. Del för tanken vilse genom att det språkligt snarare anknyter till
sceniska framställningar än till exempelvis radioprogram och grammofonskivor.
Lagrådet föreslår i stället alt rubriken över andra avdelningen direkt får tala
om vad saken gäller, dvs. radio och television saml filmer och
ljudupptagningar. Även i lagtexten bör dessa ord användas för att förenkla för
läsaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppet radio kan lämpligen - liksom i nuvarande
lagstiftning - få avse både ljudradio och television. Begreppet film bör, som
föreslås i remissen (15 kap. 1 § Iredje stycket), omfatta även videogram och
andra upptagningar av rörliga bilder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagtexten bör vidare förtydligas genom att den får tala om
"radioprogram" i stället för om "program" (remissens 15
kap. 5 § andra stycket). Lagrådet har noterat, atl den föreslagna definitionen
på program avviker från definitionen i radiolagen. Lagrådet har inte underlag
för någon annan bedömning än att förslaget i denna del kan godtas. Del får
förutsättas att radiolagstiflningens begrepp anpassas till dem som förs in i
grundlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådels förslag innebär att man inte får någon
samlingsbeteckning för de olika medier som kommer i fräga. De alternativ som
har övervägts har synts konstlade; de skulle snarast göra grundlagslexlen
svårare att förstå. Emellertid är det angeläget att man undviker att betunga
lagtexten med uppräkningar av de olika medier som avses eller att
överhuvudtaget göra de enskilda paragraferna långa och invecklade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur pass lättillgänglig grundlagen blir beror bl. a. på
hur den disponeras.<br>
Vad som gör den lagtekniska uppgiften svår är, som lagrådet förut framhål<br>
lit, att olika medier, som kräver speciella regler på en rad viktiga punkter,<br>
skall föras samman i en gemensam avdelning. Del går knappast att undvika<br>
all lagtexterna blir rätt krångliga, om samtliga medier genomgående be<br>
handlas tillsammans. Å andra sidan är del otvivelaktigt en fördel om man i<br>
huvudsak kan ansluta till första avdelningens disposition och allmänna<br>
mönster.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>293</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section811>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section812>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En viss
motsättning visar sig alltså mellan olika synpunkter. Egenvärdet Prop.
1986/87:151 av all följa första avdelningens uppläggning är emellertid inte så slort,
alt det bör få ta över hänsyn lill grundlagens lättillgänglighet. Vissa avsteg
är sakligt starkt motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Radio och film kan utan större olägenheter hållas samman,
men svårigheter uppstår om man också tar med de fristående ljudupptagningarna.
Lagrådet har funnit atl en väsenlligt enklare och mera lättillgänglig lagtext
kan åstadkommas, om bestämmelserna rörande dessa ljudupptagningar bryts ul och
samlas i ett särskilt kapitel i slutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om detta förslag godtas, skulle alliså samtliga kapitel i
andra avdelningen utom det sista behandla radio, television och film. En
ytterligare förbättring åstadkoms om 16 kap. delas på två, ett om sändning av
radioprogram och etl om framställning och visning av filmer. I stället bör
remissens 24 kap. utgå och bestämmelserna föras in på lämpliga ställen i andra
kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har överarbetat remissens förslag i enlighet med
del sagda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan lagrådet går in på att närmare kommentera
lagtexterna, skall en del av de frågor, som las upp i remissens allmänna
motivering, beröras något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet kan i huvudsak instämma i vad som sägs om
allmänna utgångspunkter (3.1), men några randanmärkningar bör göras. Onekligen
ligger det mycket i påslåendet, att del bara i undantagsfall behövs
förbättringar av skyddet för medborgerliga fri- och rättigheter i vårt land
under normala förhållanden. Det låter sig också sägas, atl grundlagsskyddet har
sitt främsta värde i krislägen då vår demokrati och yttrandefrihet hotas inom
landet eller utsätts för påfrestningar till följd av tryck utifrån. Remissen
trycker emellertid enligt lagrådels mening väl starkt pä dessa synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man får inte bortse från all grundlagens huvuduppgift rent
praktiskt blir att anvisa lösningar på en rad frägor av väsentlig betydelse
under normala förhållanden. En del sådana frägor kan få en alltför ytlig
behandling om man överbetonar krisperspektivel. Exempel ger de enskildas skydd
mot publicilelsskador, ingripande mot kommersiellt missbruk av yttrandefriheten,
motverkande av diskriminering m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av de sakfrågor, som tas upp i den allmänna
motiveringen, är välkända från tidigare diskussioner. Mot slutsatserna har
lagrådet i de flesta fall ingen invändning. Detta gäller l.ex. yttrandefrihetsbegränsande
åtgärder av enskilda (3.2.2). Hithörande frägor, som vållade slora svårigheter
då tryckfrihetsförordningen stiftades, framstår även enligt lagrådets mening
som ej ägnade för reglering i grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något annorlunda ser lagrådet på de frågor som gäller de
enskildas skydd mot publicitetsskador. De tas i remissen upp dels i avsnittet
om grundlagsskyddet för den enskildes integritet (3.2.3), dels i avsnittet om
rättegången (3.8). Del gäller här några olika men i sak nära sammanhörande
frågor av väsentlig betydelse för de enskilda medborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I regeringsformens målsätlningsstadgande i I kap. 2 § sägs
bl. a. att det<br>
allmänna skall värna den enskildes privatliv och familjeliv. Departements<br>
chefen betecknar i lagrådsremissen rätten till skydd för privatlivet som
"en<br>
av de mest fundamentala fri- och rättigheterna". Samtidigt medger han att</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>294</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section813>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section814>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
lagbestämmelser som finns på området kan förefalla ganska begränsade Prop.
1986/87:151 till omfattningen, om man ser pä förhållandena i andra jämförbara
länder. Detla är ovedersägligen rikligt. Bl. a. i våra nordiska grannländer finns
lagregler som ger den enskilde ett skydd mot oberättigat intrång i privatlivets
fred. När departementschefen lar avstånd frän tanken pä en sädan lagstiftning
för svensk del hänvisas framför allt till massmediernas självsanerande
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
kan i slort sett instämma i vad som sägs i remissen då del gäller rätt lill genmälen
och beriktiganden. Dessa frågor har länge ställ i förgrunden både för den
allmänna debatten och för självsaneringen. Det finns onekligen goda skäl atl
även fortsättningsvis lita till andra åtgärder än lagstiftning. Utvecklingen
bör dock följas med uppmärksamhet, särskilt naturligtvis på radioområdet där
självsaneringen ännu inle har hunnit lika långt som inom pressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Större
tvekan inger remissens ståndpunkt när det gäller åtgärder mot kränkningar av
privatlivets fred. Frågan om lagstiftning mot sådana kränkningar diskuterades
av integritetsskyddskommiltén i dess slutbetänkande (SOU 1980:8) Privatlivets
fred. Fyra ledamöter ansåg att den enskildes privatliv skyddas tillräckligt
genom pressens självsanering. En femte ledamot ville förslärka den enskildes
skydd genom atl införa en möjlighet lill ekonomisk ersättning. Övriga tre
ledamöter förordade lagstiftning i form av en ny straffbestämmelse i
brottsbalken med en hänvisning i tryckfrihetsförordningen. Straffbeläggningen
skulle i sin tur medföra skadestånds-rätt för målsäganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen av betänkandet var opinionen ganska jämnt fördelad mellan de
båda huvudalternativen. Betänkandet och remissyttrandena överlämnades till ytirandefrihetsutredningen,
som för sin del enhälligt avrådde frän lagstiftning. Vid remissbehandlingen av
utredningens betänkande har frågan tilldragit sig mycket begränsad
uppmärksamhet. Av detla drar departementschefen slutsatsen, alt en stor
majoritet bland remissinstanserna stöder utredningens ståndpunkt, något som
skulle betyda att flera av dem ändrat uppfattning sedan de yttrat sig över det
tidigare belänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
konstaterar alt de pressetiska reglerna - liksom avtalet mellan staten och
Sveriges radios programföretag - i och för sig avser att ge ett skydd för den
enskildes privatliv. Ytirandefrihetsutredningen har inte ansett sig kunna
avgöra om standarden inom pressen, radio och television har stigit eller sjunkit
under senare år när det gäller hänsynen till den enskilda människans
integritet. Såväl utredningen som departementschefen gör emellertid
bedömningen, all lägel f. n. inte är oroväckande och atl standarden i vårt land
är högre än på många andra håll i väriden. Alt allvarliga integriletskränkningar
förekommer i en ingalunda obetydlig omfattning torde dock knappast kunna
bestridas. Del kan vara fråga om exempelvis publicering av fotografier som har
tagils i hemlighet eller av uppgifter - stundom i form av en fikliv intervju -
om en namngiven persons intima personliga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Publicitet
av detla slag kan otvivelaktigt medföra avsevärt lidande och<br>
ibland också ekonomisk förlust för den drabbade även i fall då rekvisiten</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>295</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section815>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section816>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för ärekränkningsbrott inle är uppfyllda. Någon möjlighet lill
ekonomisk Prop. 1986/87:151 ersättning torde emellertid inte föreligga. Den
enda form av upprättelse som står till buds enligt de utomrältsliga
normsystemen är att ett klandrande nämndultalande skall publiceras. Har etl
offentliggörande skett i ett medium, som inte omfattas av något sådant
normsystem, kan inte ens ett sådant uttalande utverkas. Del kan inte utan fog
ifrågasättas om detta är en tillfredsställande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsaknad av en allmän lagregel till skydd för den
personliga integriteten skulle man i och för sig kunna tänka sig alt del genom
rättspraxis, med utgångspunkt i regeringsformens målsätlningsstadgande,
utvecklas regler om rätt till skadestånd för den som har utsatts för ett
obefogat intrång i sitt privatliv. När det gäller uttalanden i tryckta skrifter
torde emellertid I kap. 3 § tryckfrihetsförordningen lägga hinder i vägen för
en sädan utveckling. Delsamma kommer med det remitterade förslaget att bli
fallet i fråga om andra grundlagsskyddade medier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det anförda vill lagrådet för sin del
ifrågasätta om det är befogat att avvisa tanken på lagstiftning lill skydd för
privatlivets fred med en sådan bestämdhet som har skett i remissen. Snarare
torde statsmakterna ha all anledning atl även i fortsättningen följa
utvecklingen på området och bevaka att den fundamentala rättighet del är fråga
om inte träds för när.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En i sak näraliggande fråga gäller rällegångssystemets
utformning. Jurysystemel har, som redovisas i remissen, varit föremål för
diskussion under senare år, särskilt i anslutning lill massmedieutredningens
arbete. Den uppfattningen har efterhand stabiliserat sig, alt juryinstitulionen
bör behållas och i princip införas även för de nya medier som blir skyddade
genom en utsträckt grundlagsreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har ingen annan uppfattning i själva
principfrågan. Det är emellertid viktigt alt anlägga etl nyanserat synsätt. Juryinstitulionen
har onekligen en stark motivering som ett värn för yltrandefrihelen i oroslider,
men man måste också beakta hur systemet faktiskt fungerar i dag. Sedan länge är
läget obestridligen att nästan alla tryckfrihetsmål gäller ärekränkning av
enskilda. Det finns ingen anledning atl anta, atl denna bild kommer atl ändras
inom överskådlig tid; lagrådet bortser här frän olaga våldsskildringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är uppenbart att skälen för en särskild
rättegångsordning inte är lika starka vid alla typer av mål. Motiveringen är
svag för alt ge massmedierna ett särskilt processuellt skydd vid kränkningar av
enskilda medborgare. Givetvis kan även förialsmål vara av sådant slag, alt
juryprövning är motiverad. Erfarenheten visar dock att det är ett fåtal mål som
inte likaväl skulle kunna prövas av en tingsrätt med nämnd som av en
jurydomstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framstår som klart otillfredsställande, att man i
diskussioner om en<br>
grundlag som skall trygga den medborgerliga yttrandefriheten skall behöva<br>
medge behovet av åtgärder för all "minska motlutet" för enskilda
männi<br>
skor som blir kränkta och söker stöd i rättsordningen. Lagrådet delar<br>
sålunda den i remissen uttryckta uppfattningen, att möjligheterna att stär<br>
ka skyddet för mälsägandena bör ägnas stor uppmärksamhet i lagstift<br>
ningsarbetet. Som en konsekvens härav bör bl. a. frågorna om rättegångs-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>296<br>
ordningen inle betraktas som slutligt avgjorda om detla förslag antas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section817>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section818>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den meningen talar också de nya jurymålen om olaga
våldsskildring. Prop. 1986/87:151 Deras antal kan inte uppskattas i dag.
Uppenbart är dock att en ordning med en tryckfrihetsjury, som nästan enbart
handlägger mål om ärekränkningar och olaga våldsskildringar, kan anses
stötande redan frän principiella synpunkter. En översyn och utvärdering av jurysystemel
bör därför komma lill stånd om inte alltför många år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om yttrandefriheten och reklamen (3.2.4) har, som
nämns i remissen, behandlats i flera sammanhang, men alla förslag som lagts
fram har fått rätt mycket kritik. Rättsläget torde i dag vara tillräckligt
klart för all man även fortsättningsvis skall kunna klara sig utan närmare
regler i tryckfrihetsförordningen. Onekligen blir det emellertid här fråga om
en brist i grundlagsregleringen, som gärna borde rättas till i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt vill lagrådet endast helt kort beröra en av de
andra frågor rörande tryckfrihetsförordningen, som behandlas i den allmänna
motiveringen (3.3). Yttrandefrihetsutredningen föreslog etl särskilt stadgande
om skyldighet för det allmänna atl iaktta åsiktsneutralitet vid stödgivning m. m.
Goda grunder har i och för sig anförts både i remissyttranden och nu av
departementschefen för att inte ta med en sädan bestämmelse av mera allmän
räckvidd. Lagrådet saknar emellertid en närmare diskussion av möjligheterna att
utforma en godtagbar regel i tryckfrihetsförordningen som tar sikte endast på
pressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är obestridligt att det stöd, som sedan länge utgår
till dagstidningar i vårt land, har en avgörande betydelse för upprätthållandet
av en rimligt allsidig opinionsbildning via pressen. Redan en flyktig blick på slödförord-ningens
utformning gör emellertid klart, att det i princip är enkelt att genom smärre
korrigeringar av synbarligen närmast teknisk art åstadkomma väsentliga
negativa effekter. Särskilt med tanke på sådana kristider, som ofta åberopas i
andra sammanhang, är detla inle tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan är om tryckfrihetsförordningen skulle kunna ge
något skydd pä denna punkt, även om del inte skulle bli fullgott. Genom alt
antyda presstödets existens skulle grundlagen också ge en mera realistisk bild
av tryckfriheten i vårt land. Lagrådet vill därför förorda, all frågan om en sädan
bestämmelse övervägs under den fortsatta beredningen av delta ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet övergår härefter till grundlagstexterna. Mot
första avdelningen finns ingen erinran. Rubriken bör dock ändras till "Om
tryckta skrifter och allmänna handlingars offentlighet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som nämnts tidigare har lagrådet överarbetat den andra
avdelningen i remissens förslag. Lagrådets förslag, som även omfattar
övergångsbestämmelserna, tas upp i en bilaga till delta protokoll. I
anslutning härtill är följande atl anföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarar 15 kap. i remissen med undantag för
bestämmelserna om ljudupptagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 1 § första stycket i del remitterade
förslaget såtillvi<br>
da att här den grundläggande yltrandefrihelen i radio, television och film</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>297</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section819>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section820>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slås fast. Med hänvisningen i andra styckel nämnda
paragraf till tryckfrihe- Prop. 1986/87:151 lens syfte åsyftas enligt
specialmotiveringen vad som sägs i I kap. 1 § andra styckel om
"säkerställande av elt fritt meningsutbyte och en allsidig
upplysning". Detta har getts ell tydligare ullryck i lagrådels förslag.
Vidare finns här, av skäl som lagrådet redovisat i del föregående, i fråga om
ljudupptagningar endast en erinran om de bestämmelser härom som i lagrådels förslag
återfinns i det tillagda 25 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket inleds med en definition som i förenklande
syfte låter begreppet "radio" täcka såväl ljudradion som
televisionen. Andra meningen motsvarar den i del remitterade förslagels 5 §
andra stycke intagna bestämningen av radio- och televisionsprogram. Den iredje
meningen har av skäl som närmare kommer att anges vid 6 § tillagts för alt
klargöra alt sändningar från satellit alltid är att betrakta som verkställda
från sändare utom riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra och tredje styckena motsvarar i det remitterade
förslaget 1 § Iredje stycket och 5 § första stycket 2. Härvid är att anmärka
att i lagrådets förslag rekvisitet för förordningens tillämplighet på filmer
beskrivs som att filmen "sprids till allmänheten". Begreppet spridning
kommer därmed atl fortsättningsvis läcka alla i förordningen behandlade
offentliggöranden, dvs. både offentlig förevisning av en film och försäljning
eller "spridning på annat sätt" av de individuella exemplaren av en
film. Om en film återges i etl televisionsprogram är det däremot inte fråga om
spridning av filmen i förordningens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3-5 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarar 2-4 §§ i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6{!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarar 6 § i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen behandlar i första stycket sändningar från
satelliter. Sådana sändningar kan vara av olika slag (jfr bl. a. prop.
1984/85:199 s. 10 f). I förevarande sammanhang är det två huvudfall som är av
intresse. Det ena är när sändningarna från en satellit är avsedda atl las emot
direkt av allmänheten. Sändningar från en direklsändande satellit faller in
under förordningens definition pä program (2 § ovan i lagrådels förslag). Del
andra huvudfallet är när satelliten tjänstgör enbart som en s. k. kommunikationssatellit,
vars sändningar tas emot av fasta stationer på marken för atl från dem överföras
till de slutliga mottagarna. I det fallet är det först det senare ledet - den
samtidiga och oförändrade återutsändningen - som är atl hänföra till
förordningens tillämpningsområde. Vad som sänds omedelbart från satelliten är
nämligen inle riklat till allmänheten och faller därmed utanför. Vare sig fråga
är om direktsändning eller återulsändning kan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>298</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section821>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section822>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>programmet eller den ursprungliga sändningen härröra från
Sverige eller Prop. 1986/87:151 frän utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det remitterade förslaget gör i paragrafen undantag för
såväl direktsändning som återulsändning. Grunden härför anges vara atl elt
syslem med utgivare som råder över vad som sänds och ansvarar för innehållet
inte kan upprätthållas i fråga om satellitsändningar. Delta skäl har enligt
lagrådets mening full bärkraft när det gäller utländska program. Såvitt avser
svenska program kan det däremot ifrågasättas om de skall vara undantagna så
snart de förmedlas över satellit. I remissen sägs också att ingenting hindrar
att man i fräga om sädana sändningar genom vanlig lag föreskriver ett skydd som
motsvarar det i tryckfrihetsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är emellertid inte helt klart hur det remitterade
förslaget ställer sig till frågan om etl programs ursprung och om detta
ursprungs betydelse. Under del att förevarande paragraf i remissen generellt
talar om sändningar frän satellit rubriceras 23 kap. som "offentliga
framställningar från utlandet" och nämns "sändare utom riket" i
kapitlets 2 §. Ordvalet i 23 kap. för närmast tankarna lill den ursprungliga
sändningen och till slutsatsen atl alla sändningar av utländska program
avhandlas i det kapitlet. Tillämpningsområdet för förevarande paragraf skulle
därmed begränsa sig till satellitsändningar av svenska program. Vid
föredragningen inför lagrådet har emellertid upplysts att avsikten är att alla
sändningar från satelliter - oavsett programmets ursprung - är att betrakta som
sådana sändningar som faller under remissens 23 kap. och alltså som sändningar
från sändare utom riket. Endast de samtidiga och oförändrade återutsänd-ningarna,
vilka sker från fasta stationer i Sverige, kvarstår därmed säsom i systematiskt
hänseende jämställda med vanliga programsändningar inom riket. I sakligt
hänseende innebär förslaget emellertid atl båda huvudfallen av
satellitsändningar skall falla utanför förordningens tillämpningsområde, utom
såvitt avser meddelar- och anskaffarskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet saknar underiag för att föreslå någon annan
principiell lösning än den remissen sålunda eftersträvar. Något skäl alt undanta
återutsänd-ningarna frän 16 kap:s regler om rätt att sända radioprogram finns
dock inte enligt lagrådets uppfattning. Detsamma gäller undantaget från 15 kap:s
tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I systematiskt hänseende skulle förslaget enligt lagrådets
mening vinna på alt den avsedda skillnaden mellan direktsändning och återulsändning
kom till ett tydligare uttryck. Detta kan ske genom att förevarande paragraf
får avhandla endast åierutsändningarna och all direktsändningarna får komma in
under den reglering som tar sikte på de utanför förordningens direkta
tillämpningsområde fallande utlandssändningarna, dvs. i lagrådets förslag i 24
kap. 2 §. För att den valda systematiken skall bli fullt tydlig bör klart
utsägas att en satellit alllid är all betrakta som en sändare utom riket. Detta
kan lämpligen ske i en till 15 kap. 2 § första stycket i lagrådets version
fogad hänvisning till 24 kap. 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarar 7 § i remissen.<br>
Med anledning av hänvisningei till 1 kap. 8 § andra stycket vill lagrådet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>299</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section823>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section824>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framhålla följande. I nämnda stycke anges atl särskilda
lagregler gäller om Prop. 1986/87:151 bl. a. den rätt som tillkommer upphovsmän
lill litterära och konstnärliga verk. Utvidgningen av TF:s tillämpningsområde
aktualiserar frågan om förhållandet till de räuigheler som enligt
upphovsrättslagen Ullkommer utövande konstnärer, fonogramframslällare samt
radio- och televisions-företag. Det kan visseriigen med visst fog göras
gällande att den privalrättsliga förfoganderätt som regleras i
upphovsrättslagen inte innebär någon begränsning av yttrandefriheten och atl
en erinran om denna rätt i TF därför skulle kunna undvaras (jfr SOU 1983:70 s.
188 f). När nu en sädan erinran har gjorts beträffande upphovsmännen bör
emellertid lill undvikande av tolkningsproblem motsvarande erinran göras i
fråga om de nämnda s. k. närstående rättigheterna. Härigenom klargörs dessutom
all även det s. k. katalogskyddet enligt 49 § upphovsrättslagen omfattas.
Lagrådet föreslär sålunda att i 1 kap. 8 § andra styckel efter orden
"fotografisk bild", inskjuts "om upphovsrätten närstående
rättigheter".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten enligt 15 kap. 7 § andra stycket att förbjuda
och reglera reklam i radio omfattar enligt specialmotiveringen även s. k.
åsiktsannonsering. Vad som avses med detta uttryck är oklart. Det synes
emellertid inte lämpligt all till begreppet reklam hänföra exempelvis
meddelanden frän politiska partier, ideella organisationer eller statliga
myndigheter, vilka syftar till all påverka mottagarnas attityder och handlande
men inte uppbärs av något kommersiellt intresse. En så vidsträckt innebörd överensstämmer
knappast med allmänt språkbruk. Härtill kommer att det i reklambegreppet inle
ligger att meddelandet skall bekostas av nägon annan än sändarförelaget och
avse dennes verksamhet. Det torde emellertid inte vara meningen atl ell förbud
mot äsiklsannonsering skall kunna gälla andra programinslag än sådana som
införs för en utomstående beställares räkning. Ett längre gående förbud mot
spridande av åsikter skulle inte vara förenligt med den nuvarande uppläggningen
av bl. a. närradioverksamhe-len.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av nu anförda skäl har i lagrådets förslag bestämmelsen om
reklam preciserats aft gälla kommersiell reklam. Därutöver föreslås en
uttrycklig möjlighet att förbjuda s. k. sponsring, dvs. sändning av program som
helt eller delvis bekostas av annan på villkor atl programmet sänds. Atl sådan
verksamhet skall kunna förbjudas framgår av den allmänna motiveringen (3.2.4).
Denna bestämmelse torde också ge utrymme för förbud mot sädan åsiktsannonsering
som åsyftas i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarar 8 § i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarar 24 kap. 1 § andra stycket i remissen och har
flyttats till 15 kap. med vars bestämmelser den enligt lagrådets mening har etl
nära samband.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>300</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section825>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section826>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>16
kap.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>- "'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
kapitel upplär med lagrådels systemalik bestämmelser enbart om sändning av
radioprogram, varmed enligt definitionen i 15 kap. 2 § första stycket avses
även televisionsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
16 kap. 1 § andra stycket i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
2 § i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
särskilda bestämmelse som i det remitterade förslagels lagtext avser den processuella
hanteringen av frågor som las upp på talan av justiliekanslern har i lagrådels
förslag flyttats till 23 kap. och dess föreskrifter om rättegången (23 kap. 1 §
tredje stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
3 § i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
huvudsyfte med bestämmelsen är atl klargöra atl grundlagen tillåter ett
koncessionssystem för en nationell radio- och televisionsverksamhet enligt de
principer som nu gäller. I remissen har inle lämnats nägon motivering till att
ensamrätt skall kunna medges också för en del av landet. Det torde emellertid
inte vara avsett atl ge utrymme för ett system med rent lokala
sändningsmonopol. I förtydligande syfte anges därför i lagrådets förslag att
tillståndet kan avse hela landet eller en "större del" av detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
de för radioprogrammen aktuella hänvisningarna i 4 § första stycket och 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
kapitel motsvarar det remitterade förslagets 16 kap. såvitt avser bestämmelserna
där om filmer. I fråga om innebörden av begreppet spridning i lagrådels
förslag hänvisas till anmärkningarna under 15 kap. 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
16 kap. 1 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
16 kap. 4 och 5 §§.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>301</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section827>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section828>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3-4 §§</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
16 kap. 6-7 §§. I anslutning till dessa paragrafer vill lagrådet påpeka
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
framgår inte av lagtext och motiv efter vilka kriterier man skall avgöra var en
film är framställd. Platsen för själva inspelningen kan inte gärna vara utslagsgivande;
filmen kan för övrigt ha spelats in på flera olika orter. Närmare lill hands
ligger alt anknyta lill var redigeringen av materialet har ägt rum. En annan
möjlighet är att se lill var de för spridning avsedda kopiorna har tillverkats.
Frågan bör belysas närmare i motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningen
till den som har låtit framställa en film framstår också som något oklar. I massmedieulredningens
förslag användes i delta sammanhang uttrycket producenten, och innebörden av
detta uttryck belystes genom en hänvisning lill uttalanden av
filmcensurutredningen (SOU 1975:49 s. 230). Det är troligt atl det nu
remitterade förslaget skall innebära detsamma. Däremot torde del inte syfta på
exempelvis den som har beställt en filmproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
17 kap. i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
I § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
det remitterade förslaget skall även utgivare för en film utses av "den
som bedriver verksamheten". Det synes lagrådet bättre alt anknyta till den
på andra häll i förslaget begagnade lokutionen "den som låter
framställa" en film.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
1 § andra och tredje styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3-5
§§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
3-5 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
remissens förslag (4 §) sägs bl. a. att ställföreträdare utses av utgi<br>
varen. F. n. ankommer denna uppgift enligt 3 § lagen (1982:460) om ansva<br>
righet för närradio och 4 § lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala<br>
kabelsändningar pä den som bedriver sändningsverksamheten. Motiven<br>
ger inte nägon förklaring till att det nu föreslås en grundlagsreglering som<br>
avviker från den gällande ordningen. Lagrådet förordar att frågan om vem<br>
som skall utse ställföreträdare överlämnas till reglering i vanlig lag.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>302</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section829>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section830>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>19 kap.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
18 kap. i remissen, vars alla paragrafer erhållit sina motsvarigheter, dock
alt I § andra och Iredje styckena har brutits ul och i lagrådets förslag fått
bilda en egen paragraf, 2 §, med motsvarande förskjutning av den efterföljande
paragrafnumreringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
19 kap. i remissen, bortsett frän de särskilda reglerna om ljudupptagningar,
vilka har förts till 25 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
I § första och andra styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
2 § första och tredje styckena. Ingressen har formulerats om för atl det skall
slå klart att inte också utgivaren ansvarar i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket upptar inte någon motsvarighet till punkt 4 i del remitterade
förslaget. Denna punkt synes sakna självständig betydelse vid sidan av punkt 1.
Av föreskriften i 5 kap. 2 § atl en utgivare skall ha hemvist här i landet får
nämligen anses följa alt den som saknar känd hemortsadress här inle är behörig
att vara utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket har anpassats till lagrådets förslag (18 kap. 4 §) att grundlagen inte
skall ange vem som har atl utse ställföreträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarar
4 § första och tredje styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
paragrafens utformning framgår att spridaren kan bli ansvarig endast i fall dä
något ansvar för utgivare inte kommer i fråga. Med hänsyn härtill behövs inle
någon hänvisning till del fallet att det inle kan klarläggas vem som är
ansvarig enligt 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det kan klarläggas atl den som har låtit framställa en film här själv har
hemvist utomlands finns med remissens förslag inle någon möjlighet att göra
spridaren ansvarig för yttrandefrihetsbrott. Detta överensstämmer med vad som
gäller för tryckta skrifter enligt 8 kap. 10 § första styckel. Ett liknande
fall, där spridaren går fri frän ansvar enligt förslaget, är att en utomlands
framställd film utlämnas till spridning här av någon som själv har hemvist
utomlands. På denna punkt avviker förslaget frän vad som gäller om tryckta skrifter
enligt 13 kap. 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet föreställer sig
all situationer av åsyftat slag inte är helt ovan<br>
liga. I denna paragraf föreslås atl spridaren skall kunna åläggas ansvar<br>
även i sådana fall under vissa närmare angivna förutsättningar. Nägon<br>
principiell invändning torde inle kunna resas mot en på detta sätt begrän<br>
sad utvidgning av spridarens ansvar.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>303</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section831>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section832>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarar 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i detla kapitel överensstämmer i sak med 20
kap. i remis-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarar 21 kap. i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 3 § har inte upplagils motsvarighet lill remissens
hänvisning till 19 kap. 2 §. Det synes nämligen inte böra komma i fråga au
utkräva ett skadeståndsansvar av den som utsetts till utgivare, om inle denne
är slraffrättsligt ansvarig. Den bestämmelse i 11 kap. som specialmotiveringen
hänvisar till omfattar inte del fallet att utgivaren går fri från ansvar
enligt 8 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:346.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 kap.<br>
I §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i första stycket motsvarar 22 kap. 1 § i det
remitterade förslaget. Lagrådet har emellertid undvikit termen yttrandefrihetsmäl,
vilken framstår som alltför vidsträckt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i andra stycket syftar lill atl klargöra att
det inte skall utses särskilda jurymän för tjänstgöring i de mål del här är
fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket gäller sådan talan som enligt 16 kap. 2 §
kan väckas av justiliekanslern. Bestämmelser härom finns f. n. i lagen om
ansvarighet för lokala kabelsändningar. Enligt 19 § nämnda lag är juryprövning
obligatorisk i mål om inskränkningar i sändningsrätten. Någon motsvarighet
finns alltså inle lill den möjlighet alt avstå frän sådan prövning som partema
har enligt 12 kap. 2 § första stycket TF. Som motiv för denna ordning har
anförts atl juryn skall bevaka allmänhetens rätt atl i framtiden ta del av
sändningar i verksamheten (KU 1985/86:7 s. 34). För att detta system skall
kunna upprätthållas föreslås en möjlighet att i lag föreskriva om obligatorisk
juryprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarar 24 kap. 1 § första stycket i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarar 23 kap. i remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarar 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget i remissen synes leda lill atl den som
importerar en utomlands</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>304</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section833>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section834>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>framställd
film är skyldig alt utse en utgivare och kan straffas om han inle Prop.
1986/87:151 gör det. Del kan ifrågasättas om det finns fog för en sådan
ordning. Den som utses till utgivare för en redan färdig produkt har i
praktiken mycket begränsade möjligheter att påverka dess innehåll. De hänsyn lill
upphovsmän och andra medverkande som utgör ett väsentligt skäl för systemet
med ensamansvar gör sig knappast gällande i sådana fall. Lagrådet föreslår
därför att det inte skall vara obligatoriskt alt utse utgivare för importerade
filmer. Å andra sidan bör del vara möjligt all utse utgivare även för dem.
Detta kan vara motiverat exempelvis när en film produceras utomlands för
spridning här. Om en importerad film saknar behörig utgivare bör importören
alltid vara ansvarig för yllrandefrihetsbroll som förekommer i filmen. Kan inte
denne påträffas övergår ansvaret under de förutsättningar som anges i 20 kap. 3
§ lagrådets förslag på spridaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i andra stycket i remissens förslag innebär en viss inskränkning i del skydd
för meddelare m.fl. som annars gäller. För alt delta skall framgä tydligare har
paragrafen disponerats om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:310.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§
Motsvarar 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 delta
kapitel har samlats bestämmelser om ljudupptagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
denna paragraf görs reglerna om filmer i princip tillämpliga också på
ljudupptagningar. Delta gäller givetvis inte sådana ljudupptagningar som ingår
i filmer. För att klargöra detla har i lagtexten ordet "andra" insaUs
framför "ljudupptagningar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
denna paragraf klargörs all någon förhandsgranskning av ljudupptagningar inle
skall fä förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 17 kap. 2 § i det remitterade förslaget. I enlighet med vad som
föreslås där skall det alltid vara möjligt att utse utgivare för en
ljudupptagning, men någon skyldighet atl göra detla skall inle gälla annat än
om det föreskrivs i lag. Utses en utgivare blir samtliga regler om utgivarens
behörighet, ansvar etc. tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fall då utgivare skall utses enligt bestämmelse i lag gäller samma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ansvarighetsregler
som för film. Detla följer av 25 kap. I §. Utses en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section835>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section836>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgivare i
annat fall gäller detsamma pä grund av föreskriften i 3 S. Om det Prop.
1986/87:151 i ett sådant fall föreligger något förhållande som avses i 20 kap.
2 § blir enligt förevarande paragraf den som har utsett utgivaren ansvarig
enligt samma regler som om han hade varit skyldig all göra detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>5 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna och följande paragrafer regleras ansvaret för yltrandefrihelsbroll
i ljudupptagningar för vilka det varken har utsetts eller skall finnas en
utgivare. Av formuleringen framgår atl bestämmelserna inle blir tillämpliga om
en utgivare har utsetts men hans uppdrag upphört. I så fall skall 25 kap. 4 §
och 20 kap. 2 § gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf motsvarar 19 kap. 1 § tredje stycket i det
remitterade förslaget. 1 remissens lagtext anges där som en förutsättning för
att upphovsmän m.fl. skall vara ansvariga för ytlrandefriheisbrott i en
ljudupptagning att deras identitet "angivils i enlighet med 3 kap. 2 §".
Innebörden av denna hänvisning är inle hell klar. I 3 kap. 2 § talas nämligen
dels om det fallet att författare eller utgivare har angetts pä skriften dels
om del fallet att någon i skriftlig förklaring eller inför domstol har erkänt
sig vara författare eller utgivare. Frågan är om även det senare fallet täcks
av hänvisningen i denna paragraf. Detta torde vara innebörden av motsvarande
hänvisning i 8 kap. 5 §, som använder ordet "uppgivits". Specialmotiveringen
lill 19 kap. 1 § ger visserligen närmast intrycket att delsamma inte skall
gälla här. Nägon motivering för en sädan olikhet har emellertid inle lämnats
och lagrådet har därför utgått från all samma regel skall gälla som i fråga om
tryckta skrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 19 kap. 3 § i remissen. Lagrådet har
vid sin formulering utgått från att regeln skall vara tillämplig bara när
hinder föreligger beträffande både upphovsmannen och den som framträder i
upptagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarar 19 kap. 4 § andra och tredje styckena i
remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagtexten i remissen innebär att ansvaret inte kan
överföras på spridaren, om uppgift finns rörande upphovsmannen och den som
framträder i upptagningen men ingen av dessa kan göras ansvarig, exempelvis på
grund av alt de har avlidit eller har hemvist utomlands. Enligt lagrådets bedömning
förefaller det emellertid rimligt att den som sprider en ljudupptagning, vilken
saknar föreskriven uppgift om vem som har låtit framställa den, får inträda i
dennes ansvar för yttrandefrihetsbrott, oavsett av vilken anledning
upphovsmannen och den som framträder i upptagningen går fria från ansvar.
Vidare bör, av skäl som har anförts vid 20 kap. 3 §, spridaren under vissa
förutsättningar kunna göras ansvarig i stället för den som har låtit framställa
upptagningen, om denne har hemvist utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av angivna skäl har denna paragraf utformats efter mönster
av 20 kap.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>306</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § i lagrådets förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section837>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section838>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8§</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av de hänvisningar som omfattas av denna paragraf är
hänvisningen i 22 kap. 3 § till 20 kap. 3 §. Denna kommer att avse 6 och 7 §§ i
förevarande kapitel. Det har inte ansetts nödvändigt att uttryckligen ange detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 kap. 8 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt del remitterade förslaget skall det inte längre för
straffbarhet krävas att elt uttalande sprids bland allmänheten. När detta rekvisit
slopas är motivet i första hand en önskan att motverka organisationer som
främjar rasdiskriminering. Enligt departementschefen kan det efter den
föreslagna ändringen inte göras gällande att vår lagstiftning inte skulle
motsvara våra åtaganden enligt FN:s rasdiskrimineringskonvention. Något förbud
mot deltagande i organisationer av åsyftat slag föreslås inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt artikel 4 (b) i den nämnda konventionen har konventionsslaterna
förbundit sig all olagligförklara och förbjuda organisationer som främjar och
uppmanar till rasdiskriminering samt att förklara dellagande i sådana
organisationer som en straffbar handling. Härvid skall enligt artikeln beaktas
de principer som omfattas av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna och de rättigheter som uttryckligen anges i konventionens
artikel 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om införande i svensk lag av ett förbud mot
organisationer av angivet slag har, som framgår av remissen, behandlats i flera
tidigare lagstiftningsärenden. Härvid har under hänvisning särskilt till
brottsbalkens bestämmelser om hels mot folkgrupp och olaga diskriminering hävdats
att svensk lag i praktiken uppfyller konventionens krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FN:s rasdiskrimineringskommiité har riktal skarp kritik
mot den svenska inställningen och framhållit all Sverige enligt konventionen
är bundet att olagligförklara organisationer som främjar rasdiskriminering. Diskrimineringsulredningen,
som tidigare inte velat förorda ett förbud, har under intryck av kritiken
ändrat uppfattning och i sill slutbetänkande (SOU 1984:55) uttalat sig för ett
förbud. Detta förslag har fått etl blandat mottagande vid remissbehandlingen (prop.
1985/86:98 s. 296-298). Del har avstyrkts av bl. a. justiliekanslern och
riksåklagaren, vilka hänvisat till föreningsfriheten och anslutit sig till
uppfattningen att konventionens krav är tillgodosedda genom de bestämmelser som
finns i brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har förståelse för de argument som
departementschefen har<br>
anfört mot ett organisaiionsförbud. Del är emellertid enligt lagrådets me<br>
ning svårt alt komma ifrån att konventionen enligt sina ordalag ålägger<br>
staterna all införa ell uttryckligt sådant förbud. Hänvisningen i artikel 4 (b)<br>
till förklaringen om de mänskliga rättigheterna torde knappast kunna berät<br>
tiga en stat alt under åberopande av yttrande- och föreningsfriheten helt<br>
avstå från att meddela elt sådant förbud som konventionen föreskriver.<br>
Den i 1970 års lagstiftningsärende åberopade föreskrift i konventionens<br>
artikel 2.1 (d) som anger atl staterna skall genomföra den lagstiftning
"som</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>307</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section839>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section840>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>omständigheterna
påkallar" synes inle heller kunna tas till intäkt för att Prop.
1986/87:151 underiäta att fullgöra den förpliktelse som artikel 4 (b) ålägger
dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagrådets mening finns sålunda goda skäl för den tolkning av konventionen som
ligger till grund för rasdiskrimineringskommilténs kritik. Redan detta
förhällande talar med styrka för atl Sverige, som traditionellt varit
angeläget om att lojalt uppfylla sina folkrätlsliga åtaganden, omprövar den
avvisande inställningen till ell organisaiionsförbud. Lagrådet förordar att en
sådan omprövning kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
anser del tveksamt om den lagändring som nu föreslås i någon mera betydande mån
skulle underlätta bekämpningen av organisationer som verkar för
rasdiskriminering. Sådana organisationers utåtriktade propaganda kan redan nu
beivras med stöd av paragrafen, och möjligheterna atl ingripa mot vad som
förekommer vid slutna möten begränsas i praktiken väsentligt av svårigheten atl
få fram en tillfredsställande utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
remissen åberopas som ett särskilt skäl för all slopa rekvisitet "bland
allmänheten" att detta ger upphov till vissa gränsdragningsproblem. Även
den föreslagna lydelsen kan emellertid föra med sig svårigheter av detta slag.
Vidare kan ifrågasättas om inte paragrafen efter ordalagen får en alltför vidsträckt
räckvidd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt remissen inte meningen atl paragrafen skall omfatta vad som sker inom
den "rent privata sfären". Hur långt denna sfär sträcker sig kan
givetvis var svårt alt säga. Den torde emellertid kunna vara relativt
omfattande, och språkligt sett bör man kunna tala om spridning även inom en
sådan sfär. Del synes emellertid knappast påkallat atl straffbelägga uttalanden
som fälls i elt privat sällskap, ens om de åhörs av ett ganska stort antal
personer, och inte heller uttalanden som upprepas vid enskilda samtal med olika
individer, såvida det inte är fråga om led i en kampanj. Om rasdiskriminerande
uttalanden sprids pä ett mera planmässigt sätt, bör man ä andra sidan normall
kunna utgå från alt spridaren räknar med att hans synpunkter skall nå ut till
allmänheten, även om den direkta spridningen är inriktad på en avgränsad
grupp. Om, för atl anknyta till etl i remissen berört exempel,
rasdiskriminerande propaganda sprids bland eleverna i en skola eller de
anställda på en arbetsplats eller medlemmarna i en idrottsförening, förefaller
del sålunda föga sannolikt alt det skulle ligga utanför gärningsmannens uppsåt atl
materialet skall bli känt utanför skolan, arbetsplatsen eller föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av det sagda är lagrådet närmast benäget att förorda att paragrafens
nuvarande lydelse lämnas oförändrad. Denna bör kunna anses på ett
tillfredsställande sätt täcka vad som är straffvärt och tillgodose
konventionens krav, om man bortser från vad som sker inom rasdiskriminerande
organisationer. Införs elt förbud mot sådana organisationer bortfaller det
huvudsakliga motivet för lagändringen. I detta sammanhang kan också erinras om
all del i paragrafen förekommande ullrycket "offentligen" föreslogs
utgå redan vid 1970 års ändring men, efter påpekande av lagrådet, bibehölls för
alt del klart skulle framgå att paragrafen kan tillämpas också på åtbörder och
liknande (prop. 1970:87 s. 127 och 130).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>308</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section841>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section842>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 kap. 10 c §</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 5 § videovåldslagen straffbeläggs överträdelser av
lagen som sker uppsåtligen eller av oaktsamhel som inte är ringa. När nu
reglerna föreslås överförda lill brottsbalken sägs inte något om del subjektiva
rekvisitet. Detta innebär alt endast uppsåtliga gärningar omfattas (jfr I kap.
2 § första stycket BrB). Såvitt gäller 10 b § finns inte något att invända mot detla.
När sädana gärningar skall bedömas enligt TF:s ansvarighetsregler blir uppsåtspresumtionen
i 8 kap. 12 § tillämplig, och den ansvarige kan alltså inte till sitt fredande
åberopa alt han inte kände lill skildringens innehåll. För de former av
spridande som ligger utanför TF:s tillämpningsområde bör del vara tillräckligt
att uppsålliga gärningar kan bestraffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller sädana gärningar som avses i 10 c § — där TF:s
regler inte blir tillämpliga — vill emellertid lagrådet ifrågasätta om inte
möjligheten all döma till straff vid oaktsamhel alltjämt har ett berättigande.
Annars kan gärningsmannen inte fällas lill ansvar, såvida det inle visas både
alt han kände till upptagningens innehåll och att han insåg att den som
upptagningen lämnades ul till var under 15 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om att utsträcka principen om allmänna handlingars
offentlighet lill vissa subjekt utanför det egentliga myndighetsområdet har
länge varit aktuell. Det har varit naturligt med hänsyn lill den vikt, som
sedan gammalt fästs vid denna princip i vårt land och till den genomgripande
utveckling som formerna för den offentliga förvaltningen har undergått under
senare årtionden. Det är tillfredsställande att reformdiskussionen nu omsider
börjar avsätta praktiska resultat. Lagrådet tillstyrker därför i princip
remissens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om det tekniska genomförandet och motiveringarna
för olika konkreta ställningstaganden finns det emellertid utrymme för olika
bedömningar. Lagrådet vill lill en början ifrågasätta om det är en riktig
lösning att endast behandla dessa frågor i sekretesslagen. I och för sig har
lagrådet ingen invändning mot att regleringen sker i sekretesslagen och en
bilaga till denna. Med hänsyn till att det gäller en både praktiskt och
principiellt viktig utsträckning av offentligheten talar emellertid starka skäl
för att införa en huvudbestämmelse i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Den kan
där lämpligen placeras i 5 § som ell andra stycke och ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I lag får föreskrivas att även vissa handlingar hos
andra än myndigheter, som handhar förvaltningsuppgifter, skall anses som
allmänna handlingar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga som enligt lagrådets mening bör övervägas i ell
längre perspektiv är, om inte sekretesslagen borde tillföras vissa
grundläggande bestämmelser om arkivering. I detta avseende föreligger i dag en
principiell brist. Denna kommer, som framgår av remissen, all få större
praktisk betydelse, då offentlighetsprincipen utsträcks utanför
myndighetsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
remissens ställningstaganden i fråga om de organ och verksamheter,<br>
där offentlighetsprincipen bör gälla, kan allmänt konstateras, atl de präglas</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>309</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section843>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section844>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av en
utomordentlig försiktighet. Särskilt har lagrådet fäst sig vid resone- Prop.
1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mang av
innebörden, att ett påtagligt intresse av insyn visserligen gör sig</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gällande
men att tillgodoseende av sekrelessbehoven skulle göra en reform</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>praktiskt
värdelös. Överhuvudlaget gäller all remissens motiveringar i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dessa
delar kan göras till föremål för invändningar. Med hänsyn till all del</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nu är
fråga om endast de första stegen på vad som får antas bli en vidare</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utveckling
har lagrådet emellertid ansett sig kunna nu godta remissens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen berör endast den statliga sektorn. Motsvarande frägor
på den kommunala sidan bereds i annan ordning (jfr Ds C 1985:13). Med tanke på
den väsentliga betydelse, som de kommunaldemokraliska synpunkterna har haft i
denna reformdiskussion, vill lagrådet understryka vikten av atl lagförslag som
rör den kommunala sektorn läggs fram inom en snar framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissen i denna del föranleder i övrigt endast
påpekandet, att de ändringar som nu föreslås inte bör fä nägon återverkan på
begreppen myndighet och myndighetsutövning, som de bedöms i rättspraxis. Remissen
åsyftar inte heller att sekretesslagen eller bilagan till denna skall, t. ex.
genom tolkning e conirario, få någon sådan effekt. Delta bör möjligen
förtydligas, förslagsvis genom alt 1 kap. 8 § andra stycket jämkas till
följande lydelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om
rätt att la del av allmänna handlingar skall i tillämpliga delar gälla
handlingar hos de organ som anges i bilagan till denna lag, i den mån
handlingarna hör lill den verksamhet som nämns där. De i bilagan angivna
organen utgör myndigheter vid tillämpningen av denna lag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Molsvarande jämkning bör göras i ingressen till bilagan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis bör erinras om atl lagrådets förslag till
ändrad utformning av tryckfrihetsförordningen inverkar på hänvisningarna i 16
kap. 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen lämnas utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>310</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section845>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section846>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Andra avdelningen. Om radio och television samt filmer och
ljudupptagningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 kap. Allmänna bestämmelser om radio, television och
filmer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Till säkerställande av etl fritt meningsutbyte och en
allsidig upplys<br>
ning gäller yttrandefrihet i radio och film enligt vad som föreskrivs i denna<br>
förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om andra ljudupptagningar finns bestämmelser i 25 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Med radio avses i denna förordning både ljudradio och
television.<br>
Med radioprogram avses innehållet i en eter- eller trädsändning, som riktas<br>
till allmänheten och är avsedd att tas emot av denna med tekniska hjälpme<br>
del. Om sändningen sker från en satellit eller annan sändare utom riket<br>
gäller 24 kap. 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordningen är tillämplig på sådana filmer som sprids lill
allmänheten genom att förevisas offentligt eller genom all säljas eller
tillhandahållas pä annat sätt. Vad som sägs om filmer avser även videogram och
andra upptagningar av rörliga bilder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att vissa radioprogram och filmer skall jämställas med
tryckta skrifter framgår av 1 kap. 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den rätt att
meddela och anskaffa uppgifter och underrättelser för offentliggörande som
tillkommer envar enligt 1 kap. 1 § tredje och Qärde styckena gäller också
offentliggörande i radioprogram och filmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Det får inte
förekomma alt vad som är avsett alt framföras i ett radioprogram först måste
granskas av en myndighel eller något annat allmänt organ. Inte heller är det
tillåtet för myndigheter och andra allmänna organ all ulan stöd i denna
förordning, pä grund av det kända eller väntade innehållet i elt program,
förbjuda eller hindra atl del sänds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lag får föreskrivas alt offentlig förevisning av filmer
skall föregås av granskning och godkännande. I övrigl gäller vad som sägs i
första stycket också filmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om sådana föreskrifter som avses i andra styckel
gäller 2 kap. 12 § andra-femle styckena och 13 § regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vad som sägs
i I kap. 3 och 4 §§ om missbruk av tryckfriheten och medverkan däri skall gälla
också i fråga om radioprogram och filmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Bestämmelserna om radioprogram i 18-22 kap. gäller inte samtidig och oförändrad
återulsändning av sändningar frän satelliter. I lag får föreskrivas all
undantag skall gälla också när andra sändningar från utlandet återulsänds på
samma sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 3, 5 och 8 §§ samt 19-21 och 23 kap.
skall inle tillämpas på radioprogram eller delar av program, som består i
direktsändning av dagshändelser eller av sådana gudstjänster eller offentliga
tillställningar som anordnas av någon annan än den som bedriver sändningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lag får föreskrivas att denna förordning inte skall tillämpas
på sådana Irådsändningar av radioprogram som inle är avsedda för någon större
allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>311</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section847>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section848>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 § Vad
som sägs i I kap. 8 § andra styckel och 9 § skall gälla också i Prop.
1986/87:151<br>
fräga om radioprogram och filmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i denna förordning hindrar inte atl det i
lag meddelas föreskrifter om förbud mot kommersiell reklam i radioprogram och
villkor för sådan reklam eller om förbud mot sändning av program, som hell
eller delvis bekostas av annan på villkor att programmet sänds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den rätt lill
anonymitet som föreskrivs i 3 kap. skall gälla också den som har deltagit i
tillkomsten av ett radioprogram eller en film som upphovsman eller meddelare
eller som har framträtt i programmet eller filmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vad som sägs
i 14 kap. 5 § gäller också i fråga om radioprogram och filmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 kap. Om sändning av radioprogram</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I lag får
meddelas föreskrifter om tillstånd för sändning av radioprogram och villkor
för sådan sändning. I fråga om sådana föreskrifter gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap. 12 §
andra- femte styckena och 13 § regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Frågor om
rätt all sända radioprogram skall kunna prövas av domsto) eller av en nämnd,
vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha
varit ordinarie domare. Ingripande pä grund av missbruk av yttrandefriheten får
dock beslutas endast av domstol på talan av justiliekanslern. Detta gäller inte
vid överträdelse av sådana föreskrifter eller villkor som avses i 15 kap. 7 §
andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I lag får
föreskrivas att sådant tillstånd att sända radioprogram som omfattar hela
landet eller en större del av detta fär ges enbart till en eller några svenska
juridiska personer (programföretag). I sådant fall får villkor för
sändningsverksamheten bestämmas genom avtal. Villkor som innebär begränsning av
yttrandefriheten skall därvid ha stöd av lag enligt 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett programföretag avgör själv om ett program skall
sändas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lag fär föreskrivas att en sådan nämnd som anges i 2 §
skall granska om program som etl programföretag har sänt slår i
överensstämmelse med de föreskrifter och villkor som gäller för
sändningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Vad som föreskrivs i 4 kap. 4 § och 6 kap. 2 § skall
gälla också<br>
radioprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 kap. Om framställning och spridning av filmer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Varje svensk
medborgare och svensk juridisk person har rätt att bedriva verksamhet för
framställning och spridning av filmer. För rätt att offentligt förevisa film
kan dock krävas granskning och godkännande enligt 15 kap. 4 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vad som
föreskrivs i 4 kap. 4 § samt 6 kap. 2 och 4 §§ skall gälla också filmer.
Hänvisningen i 6 kap. 4 § till 3 § skall därvid avse 4 § i detta kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av denna förordning gäller det som föreskrivs
i lag för det<br>
fall att någon i förvärvssyfte till den som är under femton år lämnar ut<br>
filmer med ingående skildringar av verklighetstrogen karaktär, som återger<br>
våld eller hot om våld mot människor eller djur.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>312</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section849>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section850>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 § Filmer som
framställs här i riket och är avsedda all spridas här skall Prop.
1986/87:151<br>
förses med lydliga uppgifter om vem som har låtit framställa filmen saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
när och var den har framställts. Närmare bestämmelser om detta meddelas i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Den som låter framställa en film och därvid bryter mot 3 § skall<br>
dömas till böter eller fängelse i högsl ell år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som sprider en film som saknar i 3 § föreskriven uppgift skall dömas lill
böter, högst ettusen kronor. Delsamma gäller om en sådan uppgift är oriklig och
han känner till detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som sprider en film, trots att han vet att den har tagits i beslag eller
konfiskerats, skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>18
kap. Om utgivare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Radioprogarm skall ha en utgivare. Denne utses av den som bedriver<br>
sändningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
film som framställs här i riket och skall spridas här skall ha en utgivare.
Denne utses av den som låter framställa filmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vad som sägs i 5 kap. 2 §
andra och tredje styckena och 3 § andra stycket skall gälla också utgivare för radioprogram
och filmer. Uppgift om vem som är utgivare skall vara tillgänglig för
allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Närmare bestämmelser om hur
utgivare skall utses och om hur uppgift om utgivaren skall hållas tillgänglig
meddelas i lag. I fråga om radioprogam får föreskrivas att utgivare skall utses
för varje program eller för hela eller delar av programverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I lag får föreskrivas om
ställföreträdare för utgivare som har utsetts för hela eller en del av
programverksamheten. Vad som sägs om utgivare i 2 och 3 §§ skall gälla också
ställföreträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som bryter mot I § skall
dömas till böter eller, om omständigheterna är synnerligen försvårande, till
fängelse i högst ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lag får föreskrivas straff för den som bryter mot en föreskrift i lag som har
meddelats med stöd av 3 eller 4 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>19
kap. Om yttrandefrihetsbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
De gärningar som anges i 7 kap. 4 och 5 §§ skall anses som yttrande<br>
frihetsbrott, om de begås genom ett radioprogram eller en film och är<br>
straffbara enligt lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
samma förulsättningar skall som yttrandefrihetsbrott anses även sådan olaga
våldsskildring, varigenom någon i ett radioprogram eller en film i rörliga
bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur
med uppsåt att framställningen sprids, om inte gärningen med hänsyn till
omständigheterna är försvarlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Gärningar som enligt 7 kap. 2 § inte skall anses som tryckfrihetsbrott<br>
skall inle heller anses om yttrandefrihetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i 7 kap. 3 § om den som meddelar eller anskaffar uppgifter<br>
eller underrättelser för offentliggörande eller som medverkar i tillkomsten<br>
av en tryckt skrift skall gälla också i fråga om radioprogram och filmer.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>313</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section851>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section852>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningen till 8 kap.
skall dock i stället avse 20 kap. Med författare Prop. 1986/87:151 eller
annan upphovsman jämställs härvid den som framträder i ett radioprogram eller
en film.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Vad som är föreskrivet i lag om påföljd för brott som avses i I S skall<br>
gälla också när brottet är att anse som ett yttrandefrihetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
skadestånd på grund av yttrandefrihetsbrott finns bestämmelser i 22 kap. Vad
som sägs i 7 kap. 6 § andra stycket andra meningen om iryckfrihetsbrott i
periodisk skrift skall gälla ytlrandefrihetsbrolt i radioprogram. Rälten får
besluta att skyldigheten atl återge domen skall avse endast ett av rätten gjort
sammandrag av denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
En film som innefattar elt yllrandefrihelsbrott får konfiskeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
konfiskering skall alla sådana exemplar förstöras som är avsedda för spridning.
Dessutom skall tillses all föremål, som kan användas uteslutande för att
mångfaldiga filmen, inle skall kunna användas för atl framställa ytterligare
exemplar av den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>20
kap. Ansvarighetsregler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
För ytlrandefrihetsbrolt i ett radioprogram eller en film ansvarar<br>
utgivaren. Har en ställföreträdare inträtt som utgivare, har han ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om andra direktsända radioprogram än sådana som avses i 15 kap. 6 § andra
styckel får i lag föreskrivas atl den som framträder i programmet själv skall
ansvara för sina yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Del ansvar för yttrandefrihetsbrott som annars skulle åvila utgivaren<br>
ligger på den som är skyldig att utse utgivare, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. del
inte fanns någon behörig utgivare när brottet förövades,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utgivaren var utsedd för skens
skull eller uppenbarligen inle kunde utöva den befogenhet som anges i 5 kap. 3
§ andra stycket, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppgift om utgivaren inte har
hållits tillgänglig för allmänheten på föreskrivet sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
en ställföreträdare inträtt som utgivare och var han inte behörig eller hade
hans uppdrag upphört eller förelåg beträffande honom något förhållande som
anges i första stycket 2 eller 3, ansvarar den som har utsett ställföreträdaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
I stället för den som anges i 2 § ansvarar den som sprider en film för<br>
yttrandefrihetsbrott i denna, om filmen saknar i 17 kap. 3 § föreskriven<br>
uppgift om vem som har låtit framställa den samt det inte kan klarläggas<br>
vem denne är eller han saknar känd hemortsadress i riket och inte heller<br>
kan påträffas här under rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i första stycket för det fall att en uppgift saknas gäller också om en
lämnad sädan uppgift innebär att den som har låtit framställa filmen har hemvist
utomlands eller om uppgiften är oriktig och den som sprider filmen känner lill
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Vid bedömande av frägor om ansvar för yllrandefrihetsbroll Ulläm-<br>
pas 8 kap. 11 och 12 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>21
kap. Om åtal och särskilda tvångsmedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Bestämmelserna i 9 kap. om tryckfrihetsmål skall gälla också mål om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>radioprogram
och filmer. Hänvisningen i 9 kap. 5 § till 8 kap. skall därvid i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>314</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section853>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section854>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stället
avse 20 kap.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lid inom vilken allmänt ålal för yttrandefrihetsbrott
skall väckas är i fråga om radioprogram sex månader från det att programmet
sändes och i fråga om film etl år från det alt filmen lämnades ut för
spridning. Ålal för olaga våldsskildring får dock väckas inom den längre tid
som är föreskriven i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Vad som sägs i 10 kap. om beslag av tryckta skrifter
på grund av tryckfrihelsbrolt skall gälla också i fråga om beslag av filmer på
grund av ytlrandefrihetsbrolt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vatje beslut om beslag skall ange det eller de avsnitt i
filmen som har föranlett beslaget. Delta gäller endast de särskilda rullar
eller liknande delar av filmen där dessa avsnitt förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bevis om all beslag har beslutats skall gratis tillställas
den som beslaget verkställs hos samt den som har låtit framställa filmen.
Beviset skall innehålla uppgift om det eller de avsnitt i filmen som har
föranlett beslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 kap. Om skadestånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Skadestånd får inte dömas ut på grund av innehållet i ell
radiopro<br>
gram eller en film i andra fall än när programmet eller filmen innefattar ell<br>
yttrandefrihetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skadestånd på grund av brolt som avses i 19 kap. 2 §
gäller vad som är föreskrivet i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Den som enligt 20 kap. bär det straffrättsliga
ansvaret ansvarar även<br>
för skadestånd. Skadeståndet kan krävas ut också av den som bedriver<br>
sändningsverksamheten eller har låtit framställa filmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall som avses i 15 kap. 6 § andra styckel ansvarar
gärningsmannen för skadestånd på grund av brotl som han begår i sändningen.
Skadeståndet kan krävas ut också av den som bedriver sändningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om den som
skulle bära det straffrättsliga ansvaret inle har någon känd hemortsadress i
riket när brottet förövas och inle heller kan påträffas här under rättegängen
och ansvaret därför övergår pä någon annan enligt 20 kap. 3 §, fär skadestånd
ändå krävas ut av den förte, i den mån det medges i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vad som sägs
i 8 kap. 12 § och 11 kap. 3-5 §§ skall gälla också i fråga om skadestånd på
grund av yllrandefrihetsbroll i radioprogram och filmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 kap. Om rättegången</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Vad som sägs i 12 kap. skall gälla också i fräga om
motsvarande mål som avser radioprogram och filmer. Hänvisningen i 12 kap. 2 § lill
8 kap. skall därvid avse 20 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De som utsetts till jurymän för tryckfrihetsmål skall
också vara jurymän i mål om radioprogram och filmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådan talan av justiliekanslern som avses i 16 kap. 2 §
skall prövas i<br>
samma ordning som tryckfrihetsmål. Därvid skall vad som sägs i 12 kap.<br>
rörande frågan om brotl föreligger i stället avse frågan om jusliliekanslerns<br>
talan skall bifallas. I lag får föreskrivas att denna fråga alltid skall prövas<br>
avjury.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>315</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section855>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section856>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2 § Vad som sägs i 14
kap. 1-3 §§ skall gälla också mål om radiopro- Prop. 1986/87:151 gram och
filmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>24
kap. Om utländska radioprogram och Fdmer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Bestämmelserna i 15-23 kap. är tillämpliga också pä sädana filmer<br>
som framställs utomlands och lämnas ut för spridning här. I fråga om<br>
rätten alt meddela och anskaffa uppgifter och underrättelser för offentlig<br>
görande och om rätten lill anonymitet gäller dock vad som sägs i 13 kap.<br>
5 § första och andra styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgivare
behöver inte utses för sådana filmer som avses i första styckel. Vad som annars
sägs om den som har låtit framställa en film skall i stället gälla den som här
i riket lämnar ut filmen för spridning. Vid tillämpning av 20 kap. skall denne
jämställas med den som är skyldig all utse utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Det som enligt I § första stycket gäller i fråga om rätt att meddela och<br>
anskaffa uppgifter och underrättelser och all vara anonym skall gälla också<br>
utländska radioprogram samt andra filmer som framställs utomlands än<br>
dem som avses i den paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>25
kap. Om ljudupptagningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vad som föreskrivs om filmer
i 15—24 kap. skall gälla också andra ljudupptagningar med nedan angivna
undantag. Vad som sägs om offentlig förevisning av en film skall därvid avse
offentlig uppspelning av en ljudupptagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Bestämmelserna i 15 kap. 4 §
andra stycket och 17 kap. 1 § om granskning och godkännande skall inte gälla
ljudupptagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vad som sägs i 18 kap. 1 §
andra stycket om skyldighet all utse utgivare gäller i fråga om
ljudupptagningar endast för de fall som föreskrivs i lag. Övriga bestämmelser
om utgivare gäller även i andra fall när en sådan utses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om utgivare har utsetts för
en ljudupptagning utan atl skyldighet därtill förelegal, skall vid tillämpning
av 20 kap. den som utsett utgivaren jämställas med den som är skyldig att utse
utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ansvaret för yttrandefrihetsbrott
i en ljudupptagning, för vilken inte har utsetts eller skall finnas en
utgivare, ligger på upphovsmannen till framställningen och den som framträder i
upptagningen, om de är atl anse som gärningsmän och uppgift om dem har lämnats
enligt 3 kap. 2 §. Den som inte har samtyckt till att upptagningen lämnas ut
för spridning eller till alt uppgift lämnas om vem han är ansvarar dock inte
för yttrandefrihelsbrolt i upptagningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som har låtit framställa
en ljudupptagning som avses i 5 § ansvarar för yttrandefrihetsbrott i denna,
om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. varken
upphovsmannen eller den som framträder i upptagningen kan<br>
hållas ansvarig enligt nämnda paragraf,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>båda var avlidna när
upptagningen lämnades ut för spridning, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>båda saknar känd hemortsadress
i riket och ingen av dem kan påträffas här under rättegången.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>316</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section857>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section858>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 § I
stället för den som anges i 6 § ansvarar den som sprider ljudupptag- Prop.
1986/87:151<br>
ningen för yttrandefrihelsbrolt i denna, om upptagningen saknar i 17 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § föreskriven uppgift om vem som har låtit framställa
den samt del inte kan klarläggas vem denne är eller han saknar känd
hemortsadress i riket och inte heller kan påträffas här under rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i första stycket för del fall alt en uppgift
saknas gäller också om en lämnad sådan uppgift innebär att den som har låtit
framställa ljudupptagningen har hemvist utomlands eller om uppgiften är oriklig
och den som sprider ljudupptagningen känner till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § I fräga om sådana ljudupptagningar som avses i 5 §
skall hänvisning<br>
ar till 20 kap. i stället avse 5-7 §§ i detta kapitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nya
föreskrifterna skall inle tillämpas pä radioprogram som har sänts före
ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fräga om
filmer och ljudupptagningar som har lämnats ul för spridning här i riket före
ikraftträdandet skall de nya föreskrifterna tillämpas med följande undantag;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Filmen eller
ljudupptagningen skall anses ha blivit utlämnad för spridning den dag denna
lag träder i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreskrifterna
i 15 kap. 8 §, 17 kap. 3 § saml 4 § första och andra styckena, 18 kap., 20 kap.
1-3 §§ saml 25 kap. 3-8 §§ skall inte tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som sprider
en film är ansvarig för yllrandefrihelsbrott i denna, om spridningen skulle ha
varit straffbar även enligt äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) Ansvaret för yltrandefrihetsbrolt i en ljudupptagning
ligger på upp<br>
hovsmannen till framställningen och den som framträder i upptagningen,<br>
om de är att anse som gärningsmän, samt på den som har låtit framställa<br>
upptagningen och den som sprider denna, allt under förutsättning alt deras<br>
handlande skulle ha varit straffbart även enligt äldre bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) I stället för vad som föreskrivs i 22 kap. 2 § första
stycket gäller atl<br>
skadestånd kan krävas ut av den som bär del straffrättsliga ansvaret enligt<br>
c) eller d).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f) De nya föreskrifterna tillämpas inle på spridning
före ikraftträdandet<br>
av filmer med skildringar av sexuellt våld eller tvång eller närgångna eller<br>
utdragna skildringar av grovt våld mot människor eller djur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>g) De nya föreskrifterna tillämpas inle vid prövning av
talan som har<br>
väckts före ikraftträdandet. Skulle en tillämpning av de nya föreskrifterna<br>
ha lett lill frihet från brottspåföljd, får dock någon sädan inte ådömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 151</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section859>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section860>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Justitiedepartementet</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:15i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april
1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande; statsministern Carlsson, ordförande, och
statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Bodsiröm,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, Lönnqvist</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande; statsrådet Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Anmälan av lagrådsyttrande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden anmäler lagrådets yttrande (beslut om
lagrådsremiss fattal vid regeringssammanträde 1986-11-27) över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i regeringsformen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i sekretesslagen (1980; 100),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
upphävande av lagen (1981:485) om förbud mot spridning av filmer och videogram
med våldsinslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden redogör för lagrådels yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrandefriheten i radio, TV, filmer, videogram och
ljudupptagningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har i alll väsentligt anslutit sig till de
ställningstaganden i sak som redovisas i remissen samt i princip godtagit den laglekniska
utformning av ett utbyggt grundlagsskydd för yttrandefriheten som jag där har
föreslagit. Lagrådets yttrande ger mig därför inte anledning alt förorda några
mera genomgripande ändringar i förhällande lill lagrädsremissens förslag. Som
jag strax återkommer till vill jag dock nu inte förorda alt de remitterade
förslagen genomförs till alla delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag nyss anförde har lagrådet i princip
anslutit sig lill bl. a. ställningstagandena i remissen beträffande
grundlagsskyddets omfattning i fråga om olika uttrycksformer och den laglekniska
lösningen, nämligen att TF byggs ut med en ny, andra avdelning som innehåller
regler om yllrandefrihelen i radio, TV, filmer, videogram och ljudupptagningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om i vilken författning en viss reglering lämpligen
bör ingå är till<br>
sin nalur huvudsakligen etl juridisk-tekniskt spörsmål och har normalt<br>
begränsad saklig betydelse. I detla lagstiftningsärende har frågan emeller<br>
tid på många håll ansetts ha avgörande vikt. Jag vill därför i det följande</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>318</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section861>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section862>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>först
beröra frågan om den lagtekniska metoden för att ge grundlagsskydd Prop.
1986/87:151 ät yttrandefriheten i radio, TV och de övriga nyss nämnda medierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna fråga tilldrog sig stor uppmärksamhet vid
remissbehandlingen av YFU;s belänkande, och jag redovisade i remissprotokollet
utförligt motiven för den lösning som jag där föreslog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan nu konstatera all lagrådet delar min bedömning att
man inte bör välja altemalivel med en ny grundlag som bygger på tanken pä en
sammanhållen reglering av både tryckta skrifter och andra medier, i enlighet
med den modell som YFU presenterade i en bilaga till sitt huvudbetänkande men
som utredningen inle själv förordade i nuvarande läge. Vidare anser lagrådet
liksom jag och ett stort antal remissinstanser att starka skäl talar mot YFU;s
förslag med en ny grundlag för de nya medierna vid sidan av TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lösning som jag föreslog i remissen innebär atl
grundlagsregleringen av tryckfriheten behälls oförändrad i TF och atl skyddet
för de andra aktuella medierna regleras i den föreslagna nya andra avdelningen
till förordningen. I enlighet med vad jag har utvecklat i remissprolokollel
undviker man därmed de nackdelar som otvivelaktigt är förenade med de båda av YFU
diskuterade alternativen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet har jag övervägt även andra länkbara
lösningar. Den risk för oklarheter i rättstillämpningen — och därmed även för
försvagning av yttrandefriheten - som för mig utgör huvudskälet mot YFU:s
förslag skulle i och för sig kunna undvikas, om man väljer en delvis annan
utformning av en ny grundlag än den som YFU har förordat. Man skulle nämligen i
den nya grundlagen kunna i stor utsträckning hänvisa till TF;s regler om
tryckta skrifter, ungefär så som har skett i den andra avdelningen i del
remitterade förslaget lill ändringar i TF. Inte heller en särskild grundlag
utformad efter dessa linjer är emellertid något bra alternativ. En grundlag bör
stå pä egna ben.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvar står vidare all man - som jag ser det - på goda
grunder kan sätta i fråga, om inte området för den nya grundlagen blir alltför
begränsat för all tanken på en sådan framstår som rimlig. Detla gäller inte
minst mot bakgrund av att vissa av YFU:s förslag i övrigt inte synes kunna
föras vidare pä de skäl som har anförts i remissprotokollet och som lagrådet i alll
väsenlligt har godtagit. Redan att välja rubrik för en sådan grundlag skulle
erbjuda svårigheter; man skulle knappast kunna använda den av YFU föreslagna
rubriken "ytlrandefrihelsgrundlag".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser därför att den lösning som förordas i lagrådsremissen
erbjuder avgörande fördelar från både saklig och systematisk synpunkt i
förhållande lill de olika länkbara alternativen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den allmänna debatten har del emellertid sedan
lagrådsremissen publi<br>
cerades gjorts gällande atl denna lösning skulle innebära risker för tryckfri<br>
heten. Den bakomliggande tanken förefaller vara att det tryckta ordet<br>
skulle kunna komma att drabbas av krav på inskränkningar som i första<br>
hand riktar sig mot andra medier. Eftersom skyddet för de nya medierna<br>
inte kan göras fullt ut lika omfattande som det som i dag gäller för tryckfri<br>
heten har man vidare hävdat att det skulle föreligga en "smittorisk"
av<br>
innebörd att tryckfriheten skulle kunna drabbas av inskränkningar l.ex.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>319</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vad gäller etableringsrätten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section863>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section864>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har framhållit redan i remissprolokollel (avsniU 3.1) är del en Prop.
1986/87:151 given utgångspunkt för mig aU grundlagsskyddet för tryckfriheten
inte får försvagas därför atl andra uttrycksformer ges ell liknande skydd. Jag
kan emellertid inle finna farhågorna för en sådan utveckling befogade. Vad som
framför allt bär upp det konstitutionella skyddet för de grundläggande fri- och
rättigheterna är etl levande engagemang för de värden för vilka dessa fri- och
rättigheter är ett uttryck. Det engagemanget är i dag starkt till förmån för
tryckfriheten. Det finns ingen anledning att tro atl del skulle påverkas av den
laglekniska lösning som väljs. Jag kan ändå hysa viss förståelse för det
angivna resonemanget om risker för tryckfriheten till den del det anförts som
argument mot tanken på en sammanhållen grundlag av den typ som YFU diskuterade.
Men gentemot den lösning som jag har förordat — vilken innebär alt man både
formellt och sakligt behåller nuvarande grundlagsreglering av tryckfriheten
och reglerar yllrandefrihelen för övriga medier separat - saknar argumentet
bärkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån valet av lagteknisk lösning över huvud laget skulle ha någon betydelse
när det gäller en teoretisk risk för uttunning av tryckfriheten synes man med
större fog ha anledning atl tveka inför tanken på en särskild grundlag vid
sidan av TF. En sådan fristående grundlag skulle ju till sin dignitet framträda
som jämställd med TF. Det skulle med denna lösning snarast ligga närmare till
hands atl åberopa lösningar beträffande de "nya" medierna till stöd
för molsvarande ändring i fråga om det tryckta ordet än med en ordning där de
senare medierna behandlas i en särskild avdelning till en i övrigt sakligt sett
oförändrad TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
detla kommer att en särskild ytlrandefrihelsgrundlag kan komma att ses som
något av etl mediepolitikens experimentomräde. Det kan inte uteslutas att en sädan
utveckling på lång sikt skulle innebära risker för tryckfriheten lika väl som
för yttrandefriheten i övriga medier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning av vilka förslag som nu bör föreläggas riksdagen grundar sig
emellertid också på andra omständigheter än dem som jag hittills har uppehållit
mig vid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
grundlagsändringar av den typ som här är aktuell eftersträvas normall en
förhållandevis bred enighet i riksdagen. Det får i nuvarande läge bedömas som
osäkert om en sådan bred enighet finns i fräga om den lagtekniska lösningen av
hur man bör skapa ett utbyggt grundlagsskydd för fler medier än det tryckta
ordet. Denna situation är enligt min mening mycket beklaglig, eftersom den som
jag ser det måsle få lill följd atl frågan inle kan lösas i detla sammanhang.
Ytterligare beredning måste äga rum, och denna bör naturligtvis ske på ett
sådant sätt atl företrädare för riksdagspartierna i någon form deltar i beredningen.
Jag förordar därför att frågan om en förstärkning av grundlagsskyddet för
radio, TV, filmer, videogram och ljudupptagningar bryts ut. Däremot föreslår
jag all de grundlagsändringar m. m. som avser tryckta skrifter redan nu blir
föremål för förslag till riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande kan i slort sägas gå ut på all lagrådsremissens<br>
förslag, efter vissa justeringar som främst föranleds av lagrådets yttrande,<br>
tas upp i en första etapp utom såvitt gäller tillägget av en ny, andra<br>
avdelning i TF och att man i det fortsatta beredningsarbelei undersöker,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>320</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section865>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section866>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om del är möjligt alt nä en bred enighet om att i en eller
annan lagteknisk Prop. 1986/87:151 form förbättra grundlagsskyddet för de
nya uttrycksformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övriga frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har gett uttryck för viss tvekan när det gäller
mina överväganden om grundlagsskyddet för den enskildes integritet (avsnitt
3.2.3). Efter en utförlig diskussion har lagrådet ifrågasatt om det är befogat
att avvisa tanken på lagstiftning till skydd för privatlivets fred med en sådan
bestämdhet som enligt lagrådets uppfattning har skett i remissen. Enligt
lagrådet har statsmakterna all anledning att följa utvecklingen på området och
bevaka att den fundamentala rättighet det är fräga om inte träds för när.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del vill jag bara deklarera att jag givetvis även
i fortsättningen avser atl vara observant på hur massmedierna utnyttjar sin
frihet på detta område. I nuvarande läge finns emellertid som jag ser del inte
tillräckliga skäl att inta någon annan ståndpunkt än den som återspeglas i
remissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om förhållandet mellan tryckfriheten och reklamen
(avsnitt 3.2.4) noterar jag alt lagrådet har uttalat att rättsläget i dag torde
vara tillräckligt klart för att man även fortsättningsvis skall klara sig ulan
närmare regler i TF. Lagrådet anser dock att det här blir fräga om en brist i
grundlagsregleringen som gärna borde rättas till i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen de! anser jag det svårt atl nu med bestämdhet
utlova en framtida reglering på området. Som framgår av min redogörelse har
det, trots flera utredningsförslag, inte gäll atl finna en lösning som skulle
kunna tänkas tillgodose de olika intressen som gör sig gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har anslutit sig till ståndpunkten att någon mera
allmän regel om åsiktsneutralitet vid samhällelig stödgivning (avsnitt 3.3)
inte bör införas men säger sig sakna en närmare diskussion av möjligheterna
alt utforma en godtagbar regel i TF som lar sikte endast på pressen. Lagrådet
förordar att frågan om en sådan bestämmelse övervägs under den fortsatta
beredningen av ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Själv vill jag först erinra om 57 § förordningen
(1981:409) om stafligt stöd lill dagstidningar. Den paragrafen innehåller en
regel om att press-stödsnämnden vid tillämpningen av förordningen inte fär ta
hänsyn till vare sig en tidnings politiska inställning eller till dess
ställningstagande i enskilda frågor. Man kan naturligtvis överväga om denna
och andra presstödsbestämmelser bör ges i form av lag (jfr KU 1975/76:46 s.
20). Den principiella neutralitet som har lagts lill grund för utformningen av
presstödet är ju av stor betydelse. Den är nödvändig för atl stödet skall
främja den allsidiga upplysning, som TF syftar till att säkerställa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot vad lagrådet har anfört kan dock invändas atl TF inle
heller i övrigl<br>
ger nägon fullständig bild av tryckfriheten ur alla aspekter. En grundlagsre<br>
gel om enbart presstödet skulle vidare te sig oegentlig med tanke på atl TF<br>
omfattar alla tryckta skrifter. Enligt min mening saknas tillräcklig anled<br>
ning att låta presstödets existens återspeglas i TF. Principen om neutralitet<br>
kommer ju ändå även i fortsättningen att följa av grunderna för såväl TF<br>
som RF.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>321</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section867>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section868>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av del anförda finner jag inte skäl all nu inta
någon annan Prop. 1986/87:151 ståndpunkt i fråga om neutralitetsregeln än den
som framgår av remissprolokollel. Jag vill dock erinra om atl presstödet för
närvarande ses över av utredningen (U 1985:11) om det statliga stödet lill
dagstidningar. Om resultatet av den översynen skulle ge anledning till del, fär
frågan om neutraliletsregelns konstitutionella valör tas upp lill nya
överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har i fråga om jurysystemel (avsnitt 3.8) ingen
annan uppfattning än jag i själva principfrågan att juryinstitulionen bör
behållas och införas även för de nya medier som enligt remissen skulle bli
skyddade genom en utsträckt grundlagsreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagrådet är det emellertid viktigt all anlägga ell
nyanserat synsätt. Lagrådet anser atl del är uppenbart atl skälen för en
särskild rättegångsordning inte är lika starka vid alla typer av mål.
Motiveringen är svag för alt ge massmedierna elt särskilt processuellt skydd
vid kränkningar av enskilda medborgare. Givetvis kan även förlalsmål vara av
sådant slag, att juryprövning är motiverad. Erfarenheten visar dock att del är
ett fåtal mål som inle likaväl skulle kunna prövas av en tingsrätt med nämnd
som av en jurydomstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet delar den i lagrådsremissen uttryckta
uppfattningen all möjligheterna all stärka skyddet för mälsägandena bör ägnas
stor uppmärksamhet i lagstiftningsarbetet. Som en konsekvens härav anser
lagrådet atl bl. a. frågorna om rättegångsordningen inle bör betraktas som
slutligt avgjorda, om det remitterade förslaget antas. För den meningen talar
också enligt lagrådets mening de nya jurymål om olaga våldsskildring som skulle
tillkomma vid ett utvidgat grundlagsskydd för yttrandefriheten. Deras antal
kan inte uppskattas i dag. Uppenbart är dock atl en ordning med en iryckfrihetsjury,
som nästan enbart handlägger mål om ärekränkningar och olaga våldsskildringar,
kan anses stötande redan från principiella synpunkter. Lagrådet anser därför
alt en översyn och utvärdering av jury-systemet bör komma till stånd om inte
alltför mänga år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag erinra om att jag - som framgår av remissprolokollel
- inte står helt främmande inför den kritik som kan riktas mot jurysystemel.
Det är givetvis viktigt alt sträva efter ett så bra skydd för medborgarna mot
kränkande publicitet som möjligt. Men det är långt ifrån någon självklarhet att
juryns medverkan i rättskipningen har lämnat ett otillbörligt stort utrymme för
publiciteten i massmedierna. Och det är under alla förhållanden lätt att peka
på svårigheter som skulle uppkomma om man försökte särskilja de mål som inte
behöver underställas en jury frän andra. Det går självfallet inte alllid atl
dra någon klar gräns mellan kritik av myndigheter eller andra allmänna organ
och angrepp på namngivna personer, som verkar där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan inte förnekas atl integriletskränkningar
förekommer i massmedierna och att de inte sällan måsle betecknas som
allvarliga. Det finns därför skäl att inte släppa uppmärksamheten på
utvecklingen. Enligt min mening bör dock åtgärder, om sådana i framtiden skulle
visa sig nödvändiga, inte ske i form av en förändring av jurysystemet, som ju
är en grundpelare i skyddet för yttrandefriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del som lagrådet har anfört i fråga om de olika laglexiförslagen
i</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>322</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section869>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section870>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>remissen föranleder följande kommentarer från min sida.
Jag tar bl. a. upp Prop. 1986/87:151 också vilka konsekvenser mitt
ställningstagande i fråga om grundlagsskyddet för de nya medierna bör ha på
dessa förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget lill lag om ändring i tryckfrihetsförordningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya andra styckel i / kap. 7 § i det remitterade förslaget
bör utgå, eftersom det rör de nya medierna. Nuvarande reglering efter mönster
av TF av ansvaret för innehållet i radio- och kassettidningar kommer till följd
härav att bestå lills vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1 kap. 8 §, som inte omfattas av något förslag i remissen,
bör första stycket utgå. Förbudet mot privilegier i fråga om utgivning av
skrifter är historiskt betingat. Enligt 1785 års tryckfrihetsförordning krävdes
det privilegium för rätten att ge ul periodiska skrifter. I 1810 års och
senare 1812 års tryckfrihetsförordning förbjöds sådana privilegier. Kungl. Maj:l
fick emellertid räll atl förnya redan givna privilegier med högst 20 år i
sänder. En molsvarande bestämmelse infördes i 1949 års TF. Del senast givna
privilegiet, som avsåg Vetenskapsakademiens privilegium på utgivningen av
almanackor, upphörde den 15 juli 1972 (jfr prop. 1969:66, SU 115, rskr. 293).
Lagrummet fyller därför inle längre någon funktion som grundlagsstöd för
förnyande av privilegier. Inte heller behövs något särskilt förbud mot
privilegier, eftersom sådana inte är förenliga med övriga bestämmelser iTF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som lagrådet föreslår bör andra stycket i I kap. 8 §
ändras så att en hänvisning till lag görs även beträffande upphovsrätten
närstående rättigheter. De rättigheter som avses är visserligen främst de som
tillkommer utövande konstnärer, fonogramframslällare saml radio- och
televisions-förelag och som skulle få betydelse i fråga om de nya medierna.
Beträffande de tryckta skrifterna aktualiseras emellertid det s.k. katalogskyddet
enligt 49 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk. Det av lagrådet förordade tillägget bör därför göras fastän de nya
medierna inte nu skall ges något förstärkt grundlagsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket i 10 kap. 11 §, som inte heller berörs i lagrädsremissen,
bör justeras med anledning av den nya lagstiftningen om disciplinförseelser av
krigsmän m. m. (prop. 1985/86:9, JuU 24, rskr. 213, SFS 1986:645).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nya andra stycket i 12 kap. 6 § i det remitterade
förslaget bör — med vissa huvudsakligen redaktionella justeringar — bilda en ny
paragraf sist i samma kapitel. Del är avsett atl föreskrifter om anstånd med
val av jurymän och om verkan av sådant anstånd skall meddelas i en ny lag om
förfarandet m.m. hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna
under krig eller krigsfara. Elt förslag lill en sådan lag har nyligen
remitterats till lagrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några särskilda övergångsbestämmelser vid sidan av ikraftträdandebe-stämmelsen
behövs inte, eftersom några nya medier inle skall regleras i TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i regeringsformen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon ändring av 2 kap. 1 § och övergångsbestämmelserna är
inle behöv<br>
lig med tanke på den begränsning av ändringarna i TF som har gjorts.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>323</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section871>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section872>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i brottsbalken</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har haft erinringar mot förslaget till ändring av
bestämmelsen om hets mot folkgrupp . Lagrådet anser del tveksamt om den
lagändring som föreslås i nägon mera betydande mån underlättar bekämpningen av
organisationer som verkar för rasdiskriminering. Lagrådet är därför närmast
benäget att förorda atl paragrafens nuvarande lydelse lämnas oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet menar alt organisationernas utåtriktade
verksamhet kan beivras redan nu och atl möjligheterna alt ingripa mot vad som
förekommer vid slutna möten i praktiken begränsas väsentligt av svårigheten att
få fram en tillfredsställande utredning. Lagrådet anser också att
gränsdragningsproblem kan uppstå även med den nya lydelsen och ifrågasätter
också om inte paragrafen efter ordalagen får en alltför vidsträckt räckvidd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag instämmer med lagrådet i att det redan nu går att
komma åt den utåtriktade verksamheten. Delta framgår redan av remissprolokollel
(avsnitt 3.6.4). Avsikten med mitt förslag är, som jag anförde där, att lägga
hinder i vägen också för den interna verksamheten. Dessa möjligheter förbättras
avsevärt genom mitt förslag. Atl del många gånger kan förutsättas bli svårt
att få fram tillfredsställande utredning är naturligtvis riktigt, men delta
problem föreligger i många andra sammanhang och kan som jag ser del inle vara ell
avgörande skäl mot en kriminalisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening kan det inte anses alt bestämmelsen får
en alltför vidsträckt räckvidd genom det remitterade förslaget. Som jag anförde
till remissprolokollel anser jag alt uttalanden som uttrycker rasförakt är oacceptabla
så snart de förekommer utanför den rent privata sfären. De bör då omfattas av
kriminaliseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visserligen kan det som lagrådet har anfört uppstå
gränsdragningsproblem även med det remitterade förslaget. Skall inte varje
yttrande som uttrycker rasförakt vara straffbelagt, måste man dock ha kvar en
gräns som kan vara svår att dra i praktiken. Jag ser det emellertid som en
vinst atl i och för sig straffvärda yttranden i fortsättningen mera otvetydigt
skall falla inom det straffbara området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vidhåller därför min tidigare uppfattning och förordar
följaktligen inte nägon ändring av det remitterade förslaget på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvitt gäller etl förbud mot rasistiska organisationer
uttalade jag när lagrådsremissen beslutades (avsnitt 3.6.4) - med hänvisning lill
den lagändring jag föreslagit — som min mening alt del efter en sådan
skärpning inle kan göras gällande alt lagstiftningen på området ej skulle
motsvara våra åtaganden enligt FN;s rasdiskrimineringskonvention. Vaije främjande
eller uppmuntrande av rasdiskriminering kommer ju i fortsättningen praktiskt
sett att vara förbjudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har i sitt yttrande sagt sig ha förståelse för
argumenten mot ett organisaiionsförbud men menat all det är svårt att komma
ifrån alt konventionen enligt sina ordalag ålägger staterna atl införa elt
uttryckligt sådant förbud. Lagrådet har därför förordat en omprövning av den
avvisande inställningen till etl sädant förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del har jag förståelse för atl olika tolkningar
av de aktuella bestämmelserna i FN-konvenlionen kan göras gällande. Detta har
ju inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minst den senaste tidens debatt och de olika synpunkter
som framkommit</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>under frågans beredning visat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section873>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section874>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av min redovisning i remissprolokollel har
frågan vid tvä Prop. 1986/87:151 tidigare tillfällen varit aktuell i
lagstiftningsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som nämns i remissprotokollet gjorde inför tillträdet till
konventionen en särskild utredning en grundlig genomgång av vilka lagändringar
som krävdes för alt den svenska lagstiftningen skulle slå i överensstämmelse
med de krav konventionen ställde. Utredningens förslag remissbehandlades.
Utredningens uppfattning atl del då inte fanns skäl atl föreslå lagstiftning
mot organisationer som drev rasdiskriminerande verksamhet lämnades utan erinran
av nästan samtliga remissinstanser. I den proposition som föregick Sveriges ratificering
av konventionen föreslogs inte heller något organisationsförbud. Regeringen
hade i ärendet inhämtat lagrådets yttrande i vilket inga erinringar gjordes
mot denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som också framgår av remissprotokollet ansåg diskrimineringsulredningen
i betänkandet Om hets mot folkgrupp atl reglerna om hels mot folkgrupp i BrB
och TF gav tillräckligt skydd mot rasistiska organisationer eftersom deras
medlemmar straffas, om de för ut organisationernas budskap. Vid den
remissbehandling som skedde av betänkandet godtogs allmänt utredningens
bedömning. Endast några fä instanser ansåg all ett direkt förbud borde införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den proposition som lades fram på grundval av
betänkandet anslöt sig föredragande statsrådet så till vida till utredningens
uppfattning atl han ansåg atl något behov av ett förbud av nu aktuellt slag inle
förelåg för svensk del och atl den linje i fråga om den svenska ståndpunktens
överensstämmelse med rasdiskrimineringskonventionen som Sverige hävdat var väl
försvarbar från folkrätlsliga utgångspunkter. Föredraganden uteslöt dock inte atl
frågan skulle få behandlas på nytt i annat sammanhang (prop. 1981/82:58 s. 21
O- I del yttrande som inhämtades från lagrådet anfördes inga synpunkter på
frågan om ett organisationsförbud. Så skedde inte heller vid behandlingen i
riksdagen (JuU 1981/82:41, rskr. 222).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i nu förevarande ärende är remissinstanserna ganska
splittrade inför förslaget. Åven de instanser som kan betecknas som juridiska
är oeniga om ell organisaiionsförbud är erforderligt för all Sverige skall
anses uppfylla sina förpliktelser enligt FN-konvenlionen. Förslaget stöds l.ex.
av Svea hovrätt, medan JK och RÅ avstyrker det därför att de anser alt Sverige
redan uppfyller sina åtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet, vars ställningslagande inte närmare har
motiverats, kan inle heller anses ha tillfört diskussionen några nya argument.
Jag anser därför att det inle nu föreligger tillräckliga skäl atl frångå den
bedömning statsmakterna gjort i tidigare lagstiftningsärenden, nämligen alt
Sverige även utan ett särskilt organisationsförbud får anses uppfylla sina
folkrättsliga åtaganden i den här behandlade frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessutom
kvarstår de sakliga skälen mot atl införa ett organisaiionsför<br>
bud. Som jag utvecklade i remissprolokollel skulle ell sådant förbud kunna<br>
ge rasistiska aktiviteter ökad uppmärksamhet, uppmuntra underjordisk<br>
och svårkontrollerad verksamhet samt vidare ge en utlänningsfienllig orga<br>
nisation etl falskt sken av legitimitet för det fall den till följd av bevissvärig<br>
heter e. d. vid en rättslig prövning inte skulle kunna klassificeras som<br>
rasistisk.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>325</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section875>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section876>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jagar därför inle nu beredd all ändra min inställning i
saken och vill inte Prop. 1986/87:151 förorda något särskilt förbud som
kriminaliserar medlemskap i rasistiska organisationer. Jag vill dock nämna att
ombudsmannen mot etnisk diskriminering i en skrivelse till regeringen den 29
januari 1987 (dnr 87—318) anmält atl han avser atl la upp den här aktuella
frågan lill övervägande för all eventuellt senare inkomma till regeringen med
sina synpunkter i saken. Jag är för egen del inle främmande för atl la upp
frågan på nytt, om det skulle visa sig vara påkallat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill jag i detta sammanhang också nämna att
riksdagen våren 1986 behandlade tvä motioner som tog upp frågan om förbud mot
organisationer som främjar etnisk diskriminering. Socialförsäkringsutskottet,
som ansåg det angeläget atl åtgärder vidtas i syfte alt motverka sådana
organisationer, förutsatte alt så skulle ske och ansåg därför alt motionerna
inte behövde föranleda någon riksdagens åtgärd. Riksdagen följde utskottet och
avslog motionerna (mot. 1985/86; Sf507 och Sf520, SfU 20, prot. 153).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller utlämnande av våldsskildringar tiU barn har
lagrådet anfört atl del bör vara möjligt att döma lill straff också vid oaktsamhel.
Jag kan instämma i denna uppfattning. I likhet med vad som gäller för flertalet
oaktsamhetsbrotl i BrB anser jag del vara tillräckligt om grov oaktsamhel är
straffbar. Bestämmelsen bör kompletteras i detla avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av att förslaget om grundlagsskydd för de
andra medierna inle läggs fram nu krävs vissa kompletteringar av de nya bestämmelserna
i BrB om våldsskildringar och pornografi. Eftersom något syslem med ansvarig
utgivare för filmer och videogram inte införs kommer det alltjämt att vara den
som enligt vanliga regler är gärningsman som skall bära ansvaret för brottet
olaga våldsskildring i rörliga bilder. Det är också allmän åklagare som skall
föra talan om brolt mot bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta gör att bestämmelsen i 5 a § videovåldslagen om
åtalsmedgivande av statens biografbyrå bör föras över lill en ny paragraf sist
i 16 kap. BrB, eftersom sådant medgivande bör krävas även fortsättningsvis.
Däremot behöver inle förverkandebestämmelsen i 6 § föras över eftersom gärningarna
nu automatiskt kommer alt omfattas av BrB;s förverkandebestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En bestämmelse om atl den som sprider filmer och videogram
som försetts med intyg om att de godkänts av biografbyrån inte kan straffas,
bör i fortsättningen - på samma sätt som i dag — gälla även sådan spi"idning
som avses i 16 kap. 10 b § BrB. BrB-förslagei bör kompletteras i detla
avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biografföreslällningar bör även fortsättningsvis falla
utanför bestämmelsernas tillämpningsområde. Särskilda föreskrifter bör därför
las in i både 16 kap. 10 b och c §§ vilka undantar sådana offenlliga
förevisningar av filmer eller videogram som avses i biografförordningen från
bestämmelserna i BrB. De motsvarar 4 § I i videovåldslagen. Nägon anledning au
nu i BrB ta in motsvarigheter lill punkt 2 i denna paragraf finns däremot inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom de nya bestämmelserna i BrB skall omfatta även
televisions<br>
program krävs vidare en ändring av 2 § radioansvarighetslagen (jfr 2 §<br>
lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar) som delvis motsvarar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>326</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section877>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section878>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 kap. 1 § första stycket i lagrådsremissens förslag till
ändring i TF. En Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag lill
ändring också i denna lag har därför upprättals i juslifiedeparte-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>menlel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget är inte av sådan beskaffenhet att del finns
anledning att inhämta lagrådets yttrande över det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet tillstyrker i princip förslaget om en utvidgning
av handlingsoffentligheten genom tillägg till sekretesslagen men anser att
starka skäl talar för att en huvudbestämmelse införs i TF. För min del
vidhåller jag min uppfattning enligt remissprolokollel (avsnitt 3.9) alt en
sådan grundlagsändring inle bör göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har vidare tagit upp frågan om inte
sekretesslagen i ell längre perspektiv borde tillföras vissa grundläggande
bestämmelser om arkivering. Lagrådet anser atl det i dag föreligger en
principiell brist i detta avseende och all den brislen kommer atl få ökad
betydelse när offentlighetsprincipen utsträcks utanför myndighetsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av vad lagrådet har anfört vill jag erinra
om det arbete som bedrivs av utredningen (U 1985:07) om vissa arkivfrågor. Om
det arbetet ger anledning lill del, fär den av lagrådet berörda frågan om
lagreglering av arkiveringsfrägor tas upp till övervägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har påpekat att de ändringar som föreslås i I
kap. 8 § och genom den nya bilagan inte bör få någon återverkan på begreppen
myndighet och myndighetsutövning som de bedöms i rättspraxis. Jag har inle
någon annan mening än lagrådet. Det förtydligande av 1 kap. 8 § som lagrådet
förordar anser jag dock inle vara motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 16 kap. 1 § bör vissa ändringar enligt det remitterade
förslaget utgå med hänsyn till alt de nya medierna inle nu kommer atl omfattas
av något utbyggt grundlagsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom de ändringar som jag nu har förordat bör vissa
redaktionella justeringar göras i de remitterade förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl anta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna
ändringar, dels det inom justitiedepartementet upprättade förslaget till lag om
ändring i radioansvarigheislagen (1966:756).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar alt<br>
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden<br>
har lagt fram.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>327</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section879>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section880>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>P™p. 1986/87:15i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:278.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Proposition
..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådsremiss
om förstärkl grundlagsskydd för yttrandefriheten,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>m.m.................................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gällande rätt
och reformarbetet m.m.............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gällande grundlagsregler ....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del rättsliga skyddet i vanlig lag
för övriga uttrycksformer ...</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagstiftningsarbetet på området ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 Allmän
motivering ........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mina allmänna utgångspunkter .............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Principerna för en förstärkning av
grundlagsskyddet </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:49.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grundlagsskyddets omfattning i fräga
om olika uttrycksformer </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Yttrandefrihetsbegränsande åtgärder
av enskilda </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grundlagsskyddet för den enskildes
integritet </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Yltrandefrihelen och reklamen ......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den laglekniska lösningen .............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbudet mot censur m.m.......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Etableringsfriheten m.m............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det speciella ansvarighetssystemel
....................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Yttrandefrihetsbrotlen ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grundlagsregleringen av yiirandefrihetsbrotlen
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Våldsskildringar i filmer,
videogram m.m............ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pornografi ....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hets mot folkgrupp m.m.................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.6.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Otillätet offentliggörande ................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Meddelarskyddet m.m............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelarskyddet för offentliga
funktionärer och andra m.m </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelarfriheten vid brotl mot
rikets säkerhet </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Meddelarfriheten vid utlämnande av
hemliga handlingar</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förhållandel mellan meddelarfriheten
och tystnadsplikterna </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättegången .......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handlingsoffentlighet utanför
myndighetsområdet . </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättade
lagförslag ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmotivering
......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
regeringsformen ..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
brottsbalken ............. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget fill lag om ändring i
sekretesslagen (1980; 100) </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till lag om upphävande av
lagen (1981; 485) om förbud mot spridning av filmer och videogram med väldsinslag
.................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan ................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut .......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 Ytirandefrihetsutredningens sammanfattning </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Yttrandefrihelsulredningens lagförslag ............. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 Remissinstanser .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 Kommunalföretagskommitténs sammanfattning </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>246</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section881>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section882>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 5 Kommunalföretagskommitténs
lagförslag ... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>248 Prop. 1986/87:151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 6
Remissinstanser ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7 Lagrådsremissens lagförslag .................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådets
yttrande ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Proposition om ändringar i
tryckfrihetsförordningen m. m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>318</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Trvckeri, Stockholm 1987 329</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section883>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section884>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section885>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
inlamnatavInlämnat av2014-11-24 00:39:42tilldelatTilldelatKonstitutionsutskottet2014-11-24 00:39:42GA03151prop_198687__151.pdf14716547pdfom ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m.https://data.riksdagen.se/fil/B67D7ABD-9408-4EB7-BED6-2E6EFB7C35DC