<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284062</hangar_id>
 <dok_id>GA03143</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>143</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1986/87:143</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>143</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 15:18:10</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:55:32</publicerad>
 <titel>om ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA03143/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA03143</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA03143</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för
riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 26 mars 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar Kjell-Olof Feldt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bo
Holmberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås dels en ny riksbankslag, dels att huvudmannaska­pet för
riksgäldskontoret skall föras från riksdagen till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
förslaget till ny riksbankslag renodlas riksbankens verksamhet så långt möjligt
att avse rena centralbanksuppgifter. I lagen anges att riksbanken har ansvar
för valuta- och kreditpolitik. Den skall också främja ett säkert och effektivt
betalningsväsende. Riksbanken skall vidare vara statens och bankernas bank samt
ansvara för beredskapsplanläggning på bank- och betalningsväsendets område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Antalet
fullmäktige ökas från sju till åtta. Av dessa skall sju väljas av riksdagen.
Dessa utser inom sig ordförande och väljer den åttonde fullmäk­tige som också
skall vara chef för riksbanken. Dessutom väljs högst två vice riksbankschefer.
Riksbankschef och vice riksbankschefer väljs för en tid av fem år. Regeringen
skall således inte som för närvarande utse fullmäktiges ordförande. För att
säkerställa en samordning av riksbankens penningpolitik med annan ekonomisk
politik föreslås att fullmäktige innan beslut av större penningpolitisk vikt
fattas skall samråda med det statsråd som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret medför inte någon ändring av
riksgäldskontorets huvuduppgift. Denna skall alltjämt vara att ta upp och
förvalta lån för statens räkning. Riksgäldskontorets verksamhet skall bedrivas
med beaktande av statsskuldspolitiskl beting­ade målsättningar. Regeringen
skall varje år inhämta riksdagens bemyndi­gande att la upp erforderliga lån.
Frågor som rör riksgäldskontorets organi­sation, ledning och personal skall
behandlas i ett senare förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya riksbankslagen föreslås träda i kraft den I januari 1989 och de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 143&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagändringar
som rör huvudmannaskapet för riksgäldskontoret den 1 juli 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslagen
1—7 i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller
därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 34), lagrådets yttrande (s. 89), och
föredragandens ställningstagan­den till lagrådets synpunkter samt skälen för de
lagförslag som inte har granskats av lagrådet (s. 93).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste därför läsa alla tre
delarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 10, 12 och 13 §§
regeringsformen' skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 kap. 10§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen får icke utan riksdagens bemyndigande taga upp
lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:233.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under riksdagen skaU finnas myn­dighel med uppgift att i
enlighet med riksdagens bemyndigande laga upp och förvalta lån liU staten.
Närmare bestämmelser härom meddelas i lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:153.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
är rikets centralbank med ansvar för valuta- och kredit­politik. Den skaU också
främja etl säkert och effektivt betalningsvä­sende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=228 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
  är myndighet under riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
förvaltas av sju full­mäktige. En av dessa och en supp­leant för honom
förordnas av rege­ringen för tre år i sänder. Övriga sex väljes av riksdagen.
Den full­mäktig som regeringen har förord­nat är ordförande. Han får ej utöva
annat uppdrag eller inneha tjänst inom riksbankens ledning. Bestäm­melser om
riksdagens val av full­mäktige, om riksbankens ledning i övrigt samt om dess
verksamhet meddelas i riksdagsordningen och annan lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är därmed
skild från sitt uppdrag. Regeringen kan åter­kalla förordnandet för ordföranden
eller för dennes suppleant.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken förvaltas av åtta full­mäktige. Sju fullmäktige
väljes av riksdagen. Dessa väljer för en tid av fem år en fuUmäktig, som samti­digt
skall vara chef för riksbanken. De fullmäktige som valts av riksda­gen väljer
inom sig ordförande. Denne får ej utöva annat uppdrag eller inneha tjänst inom
riksban­kens ledning. Bestämmelser om riksdagens val av fullmäktige, om
riksbankens ledning i övrigt samt om dess verksamhet meddelas i riksdagsordningen
och annan lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är därmed
skild från sitt uppdrag. De fullmäktige som valts av riksdagen får skilja ordfö­randen
från uppdraget som ordfö­rande och den som är fuUmäktig och chef för riksbanken
från hans uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Regeringsformen omtryckt 1985: 866.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
§&lt;br&gt;
Endast riksbanken har rätt att ut-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Endast riksbanken har rätt att ge&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;giva
sedlar. Bestämmelser om pen-     ut sedlar och mynt och att bestäm­&lt;br&gt;
ning- och betalningsväsendet med-     ma  utformningen av dessa.   Be­&lt;br&gt;
delas i övrigt genom lag.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;stämmelser om penning- och betal­&lt;br&gt;
ningsväsendet meddelas i övrigt ge­&lt;br&gt;
nom lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft såvitt
avser 9 kap. 10 § den I juli 1989 och i övrigt den 1 januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De äldre föreskrifterna i 9
kap. 12 § gäller till dess val av fullmäktige skett enligt de nya
bestämmelsema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:85.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen' dels
att 8 kap. 6 § och 9 kap. 4 § skall ha följande lydelse, c/e/5 att
tilläggsbestämmelserna 3.8.3, 3.13.1,4.6.1, 4.6.2 och 7.1.1 skall ha följande
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse 3 kap. 3.8.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
förslagsrätt för fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgälds­kontoret,
riksdagens ombudsmän och riksdagens revisorer i annan fråga än som avses i 8§
första stycket första punkten föreskrives särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
förslagsrätt för fullmäktige i riksbanken, riksdagens ombuds­män och riksdagens
revisorer i an­nan fråga än som avses i 8 § första stycket första punkten
föreskrives särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:137.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.13.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=41&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=41 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 kap. 4.6.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motion får
avlämnas med anled­ning av redogörelse från fullmäk­tige i riksbanken,
fuUmäktige i riks­gäldskontoret, riksdagens ombuds­män eller riksdagens
revisorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motion får
avlämnas med anled­ning av redogörelse från fullmäk­tige i riksbanken,
riksdagens om­budsmän eller riksdagens revisorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottet
skall, ut­över sina uppgifter enligt 4§, bere­da ärenden om lagstiftning i konsti­tutionella
och allmänt förvaltnings­rättsliga ämnen, ärenden om press-eller partistöd,
lagstiftning om ra­dio, television och film hksom and­ra ärenden som angår
yttrandefri­het, opinionsbildning och religions­frihet, övriga ärenden om
riksda­gen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter utom riks­banken,
riksgäldskontoret och riks­dagens revisorer, ärenden om med­givande från
riksdagen att väcka ta­lan mot riksdagsledamot eller att in­gripa i hans
personliga frihet samt ärenden av allmän betydelse för den kommunala
självstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottet
skall, ut­över sina uppgifter enligt 4§, bere­da ärenden om lagstiftning i
konsti­tutionella och allmänt förvaltnings­rättsliga ämnen, ärenden om
press-eller partistöd, lagstiftning om ra­dio, television och film liksom and­ra
ärenden som angår yttrandefri­het, opinionsbildning och religions­frihet,
övriga ärenden om riksda­gen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter
utom riks­banken och riksdagens revisorer, ärenden om medgivande från riks­dagen
att väcka talan mot riksdags­ledamot eller att ingripa i hans per­sonliga
frihet samt ärenden av all­män betydelse för den kommunala självstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.6.2&lt;br&gt;
Finansutskottet skall, utöver sina&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansutskottet
skall, utöver sina&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uppgifter enligt 5 § första stycket,     uppgifter enligt
5 § första stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagsordningen omtryckt 1985: 1068.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bereda
ärenden om penning-, kre­dit- och valutapolitiken, om riks­gäldskontoret och
riksdagens revi­sorer. Det skall vidare bereda ären­den av allmän betydelse för
den kommunala ekonomin samt ären­den om statlig statistik, redovis­ning,
revision och rationalisering, om statens egendom och upphand­ling i allmänhet
och förvaltnings­ekonomiska ärenden i övrigt som icke rör enbart visst
ämnesområde. Utskottet skall även bereda budget­tekniska ärenden, granska beräk­ningen
av statens inkomster samt sammanställa statsbudgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bereda
ärenden om penning-, kre­dit- och valutapolitiken och riksda­gens revisorer.
Det skall vidare be­reda ärenden av allmän betydelse för den kommunala ekonomin
samt ärenden om statlig statistik, redo­visning, revision och rationalise­ring,
om statens egendom och upp­handling i allmänhet och förvalt­ningsekonomiska
ärenden i övrigt som icke rör enbart visst ämnesom­råde. Utskottet skall även
bereda budgettekniska ärenden, granska beräkningen av statens inkomster samt
sammanställa statsbudgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 kap. 7.1.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=142&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=142 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utöver
  de val som kammaren förrättar enligt regeringsformen och riksdagsordningen
  skall den före­taga val till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.    Nordiska
  rådets svenska dele­&lt;br&gt;
  gation,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span
  style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Europarådets svenska delega­tion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span
  style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;styrelsen för Stiftelsen Riks­bankens
  jubileumsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver de val som kammaren förrättar enligt
regeringsformen och riksdagsordningen skall den före­taga val till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksgäldsfullmäktige,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nordiska rådets
svenska dele­gation,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Europarådets
svenska delega­tion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;styrelsen för
Stiftelsen Riks­bankens jubileumsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren skall också för riksdagens valperiod utse aderton
ledamöter av riksdagen med uppdrag att följa verksamheten vid Procordia AB och
Svenska Varv AB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:136.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. 6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Val av fullmäktige i riksbanken avser riksdagens
valperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige väljer inom sig en chef för riksbanken samt
inom eller utom sig en vice chef för riksban­ken. Är denne icke själv
fuUmäktig, skaU han vara särskild suppleant för riksbankschefen i fullmäktige
och som sådan ha företräde till tjänstgöring framför övriga sup­pleanter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
val av fullmäktige i riksbanken avser riksdagens val­period.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
väljer utom sig högst två vice chefer för riksbanken för en tid av fem år.
Dessa skaU, i den inbördes ordning som fullmäktige bestämmer, vara suppleanter
för riksbankschefen i fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
kap. 4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
förvaltningskontor skall, såvitt gäller riksdagen och riksdagens myndigheter, i
den om­fattning riksdagen bestämmer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;handlägga frågor angående
förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare samt andra
personalfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;göra upp förslag till anslag på
statsbudgeten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i övrigt handlägga frågor om
förvaltningen inom riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom
riksdagens myndighe­ter, utom riksbanken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;meddela föreskrifter och råd i
sådana frågor som avses i 1 —3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens förvaltningskontor
skall, såvitt gäller riksdagen och riksdagens myndigheter, i den om­fattning
riksdagen bestämmer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;handlägga frågor angående
förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare samt andra
personalfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;göra upp förslag till anslag på
statsbudgeten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i övrigt handlägga
frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk
natur inom riksdagens myndighe­ter, utom riksbanken och riksgälds­kontoret,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;meddela föreskrifter och råd i
sådana frågor som avses i 1—3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.   Denna
lag träder i kraft såvitt avser 8 kap. 6 § den 1 januari 1989 och i&lt;br&gt;
övrigt den 1 juli 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggsbestämmelsen 3.13.1 i
den äldre lydelsen tillämpas i fråga om den berättelse som avges över
förvaltningen av riksgäldskontoret under budgetåret 1988/89.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen väljer under år 1989
för återstoden av valperioden sju fullmäktige i riksbanken. Därmed upphör
tidigare uppdrag för fullmäktige som riksdagen valt för valperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna om chef för
riksbanken i 8 kap. 6 § i dess äldre lydelse gäller till dess riksdagen valt
fullmäktige enligt bestämmelserna i lagen (0000:000) om ändring i
regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:60.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:243.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om Sveriges riksbank &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledande
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Sveriges riksbank, som enligt
9 kap. 12 § regeringsformen är landets centralbank och en myndighet under
riksdagen, får endast bedriva eller ta del i sådan verksamhet som enligt lag
ankommer på riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken skall ha en
grundfond som uppgår till ettusen miljoner kronor, en reservfond som uppgår
till femhundra miljoner kronor samt en dispositionsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Med bankinstitut förstås i
denna lag bankaktiebolag, sparbanker och centrala föreningsbanker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
kreditinstitut förstås bankinstitut, lokala föreningsbanker, kredit­aktiebolag,
finansbolag, fondkommissionsbolag, allmänna pensionsfon­den, försäkringsföretag
med svensk koncession, landshypoteks- och stads-hypoteksinstitutionerna samt
Svenska skeppshypotekskassan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändamål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4§
Riksbanken har enligt 9 kap. 12 § regeringsformen ansvar för valuta-och
kreditpolitik. Den skall också främja ett säkert och effektivt betal­ningsväsende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betalningsväsendet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5        §
Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen har riksbanken ensam rätt att ge ut&lt;br&gt;
sedlar och mynt samt att bestämma om utformningen av de sedlar och&lt;br&gt;
mynt som banken ger ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedlar
och mynt som ges ut av riksbanken är lagliga betalningsmedel. Penningenheten i
Sverige kallas krona. Kronan delas i etthundra öre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6        §
Sedlar får ges ut med valörerna tio, tjugo, femtio, etthundra, femhun­&lt;br&gt;
dra, ettusen och tiotusen kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mynt
får ges ut med valörerna tio öre, femtio öre, en krona, fem kronor och tio
kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom
får minnes- och jubileumsmynt med andra valörer ges ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Riksbanken skall svara för
landets försörjning med sedlar och mynt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Sedlar och mynt som är
skadade eller förslitna får lösas in av riksban­ken. För sedlar som blivit helt
förstörda får riksbanken betala ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
särskilda skäl finns, får riksbanken lösa in sedlar och mynt som upphört att
vara lagliga betalningsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Valuta-
och kreditpolitik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9        §
Riksbanken skall följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknaderna&lt;br&gt;
samt vidta erforderliga penningpolitiska åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10§   Riksbanken skall
bestämma det system som skall gälla för att fast-    Prop. 1986/87: 143 ställa
kronans värde i förhällande till utländska valutor samt bestämma om
tillämpningen av detta system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Det ankommer på riksbanken
att i valutapolitiskt syfte hålla tillgång­ar i utländsk valuta, utländska
fordringar och guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken får i
valutapolitiskt syfte köpa, sälja och förmedla ut­ländsk valuta, utländska
statspapper, andra lätt omsättningsbara skulde­brev i utländsk valuta och guld
samt rättigheter och skyldigheter som anknyter till nämnda tillgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I valutapolitiskt syfte får
riksbanken ta upp utländsk kredit och kredit i utländsk valuta, bevilja kredit
till annan centralbank och till Inter­nationella valutafonden samt bevilja
kredit inom ramen för verksamheten i Banken för intemationeil
betalningsutjämning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
medgivande av riksdagen får riksbanken i valutapolitiskt syfte bevilja kredit
till andra internationella finansorgan som Sverige är medlem i och sluta avtal
om långsiktiga internationella låneåtaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
får också efter medgivande av riksdagen av egna medel tillskjuta insatskapital
i internationella finansorgan som Sverige är medlem i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken får förvärva de
särskilda dragningsrätter som tillkom­mer Sverige genom deltagandet i
Internationella valutafonden. Det åligger vidare riksbanken att fullgöra de
skyldigheter som följer av Sveriges delta­gande i detta system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken får verka som
förbindelseorgan i förhållande till interna­tionella finansorgan som Sverige är
medlem i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken får med eller utan
räntegottgörelse ta emot insättningar i valuta eller guld från andra stater,
mellanstatliga organ och bankinrättning­ar. Riksbanken får göra sådana
insättningar hos bankinrättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
får även ingå avtal om skyldigheter och rättigheter som anknyter till de
insättningar som anges i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bestämmelser om riksbankens
ytterligare uppgifter och befogen­heter inom det valutapolitiska området finns
i valutalagen (1939:350).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken får på
penningpolitiskt motiverade villkor bevilja kredit till och ta emot inlåning
från svenska bankinstitut samt medverka i betal­ningsutjämning. Räntevillkoren
för denna ut- och inlåning skall offentlig­göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det finns synnerliga skäl, får riksbanken även på andra villkor än som avses i
första stycket bevilja kredit till svenska bankinstitut och till andra företag
som står under tillsyn av bank- eller försäkringsinspek­tionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19      §  
I syfte att påverka kreditmarknaden får riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.   köpa,
sälja och förmedla svenska statspapper, andra lätt omsättnings­&lt;br&gt;
bara skuldebrev samt rättigheter och skyldigheter som anknyter till sådana&lt;br&gt;
tillgångar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.     om
särskilda skäl finns ge ut egna skuldebrev med kort löptid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20      §   I
kreditpolitiskt syfte får riksbanken genom beslut i enskilda fall     Prop.
1986/87; 143&lt;br&gt;
uppställa kassakrav gentemot kreditinstitut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
kassakrav avses att viss andel, högst femton procent, av kreditin­stitutets
placeringar eller förbindelser, beräknade på det sätt riksbanken i det enskilda
fallet bestämmer, skall under angiven tid motsvaras av medel som med eller utan
räntegottgörelse skall innestå på räkning för institutet i riksbanken. 1 den
utsträckning riksbanken i det enskilda fallet bestämmer likställs med sådana
medel kreditinstitutets inneliggande kassa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bestämmelser om möjlighet för
riksbanken att använda vissa andra kreditpolitiska medel finns i lagen
(1974:922) om kreditpolitiska medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Efter anmodan av riksbanken
skall ett kreditinstitut till riksbanken lämna de uppgifter som riksbanken
anser nödvändiga för att bedöma om en penningpolitisk åtgärd behöver vidtas
eller för att utforma ett beslut om en sådan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
uppgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23      §
Riksbanken skall ta emot betalningar till och göra utbetalningar för&lt;br&gt;
staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att täcka statens kortfristiga medelsbehov får riksbanken bevilja staten
kontokredit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24      §
Inom ramen för riksbankens uppgifter som centralbank får riksban­&lt;br&gt;
ken förvärva aktier, andelar i ekonomiska föreningar och liknande rättig­&lt;br&gt;
heter och ta på sig de förpliktelser som är förenade med dessa rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken får själv eller
genom bolag som ägs av banken bedriva tryckerirörelse, papperstillverkning och
tillverkning av sedlar samt till­verkning av mynt, medaljer och liknande
föremål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken får förvärva
fastigheter och inventarier som är avsedda för den verksamhet som banken
bedriver eller har del i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att skydda en fordran får riksbanken förvärva varje slag av egen­dom. Sådan
egendom skall avyttras så snart det är lämpligt och senast när det kan ske utan
förlust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken får mot betalning
utföra tjänster som har anknytning till bankens verksamhet som centralbank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;28&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken får efter prövning
i varje enskilt fall medge ackord samt besluta om avskrivning, nedsättning
eller eftergift av fordran som banken har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Uppkommer i riksbankens
verksamhet anledning att väcka en fråga om författningsändring eller annan åtgärd
från statens sida, får fullmäktige göra framställning i ämnet till riksdagen
eller regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;30&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid planeringen och
genomförandet av riksbankens verksamhet i fred skall de krav beaktas som
totalförsvaret ställer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
åligger riksbanken att ansvara för beredskapsplanläggningen på&lt;br&gt;
bank- och betalningsväsendets område. Härvid skall riksbanken i erforder­&lt;br&gt;
lig utsträckning samråda med berörda myndigheter, kreditinstitut och and­&lt;br&gt;
ra företag. Överstyrelsen för civil beredskap skall hållas underrättad om&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;br&gt;
beredskapsplanläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Organisation
m.m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31      §
Enligt 9 kap. 12 § regeringsformen förvaltas riksbanken av åtta full­&lt;br&gt;
mäktige av vilka sju väljs av riksdagen och en, som är riksbankens chef,&lt;br&gt;
väljs av de övriga fullmäktige. De sistnämnda väljer även inom sig ordfö­&lt;br&gt;
rande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
väljer inom sig en eller flera vice ordförande. Riksbanksche­fen får inte
väljas till vice ordförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32      §
Enligt 8 kap. 6 § riksdagsordningen väljer fullmäktige utom sig högst&lt;br&gt;
två vice riksbankschefer och bestämmer i vilken inbördes ordning dessa,&lt;br&gt;
vid förhinder för riksbankschefen, skall vara suppleant för denne i fullmäk­&lt;br&gt;
tige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vice
riksbankschef utövar även i övrigt riksbankschefens tjänst när denne har
förhinder. Efter beslut av riksbankschefen inträder vice riks­bankschef också i
andra fall i riksbankschefens ställe vid behandlingen av vissa ärenden eller
grupper av ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33      §
Fullmäktig får inte vara statsråd eller ledamot eller suppleant i sty­&lt;br&gt;
relsen för ett kreditinstitut. Fullmäktig får inle heller vara omyndig eller&lt;br&gt;
försatt i konkurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket gäller också vice riksbankschef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34      §
Riksbankens verksamhet bedrivs vid ett huvudkontor i Stockholm,&lt;br&gt;
där också fullmäktige har sitt säte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
bedriver dessutom verksamhet vid regionkontor, kassakon­tor och sedeldepåer
till det antal och på de orter som riksbanken bestäm­mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35      §
Vid huvudkontoret finns en revisionsenhet samt de övriga enheter&lt;br&gt;
som fullmäktige beslutar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
fullmäktige leds riksbankens verksamhet av riksbankschefen. Verksamheten vid
revisionsenheten leds dock av fullmäktige, om annat inte följer av lagen (RFS
1968:8) om revision av riksdagsförvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärendenas
fördelning mellan enheterna skall framgå av en arbetsordning för riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Revisionsenheten
vid riksbanken utför också revision av riksdagens förvaltningskontor,
riksdagens ombudsmän, riksdagens revisorer och Nor­diska rådets svenska
delegation enligt revisionsplaner som fastställs av respektive myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36      §
Hos riksbanken finns personal enligt upprättad personalförteckning&lt;br&gt;
samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel enligt gällande&lt;br&gt;
budget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
får anlita utomstående för särskilda uppdrag i mån av behov och tillgång på
medel enligt gällande budget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
vad som följer av 9 § anställningsstadgan (RFS 1976:7) för riks­dagen och dess
organ får tjänster som tillsätts av fullmäktige tillsättas utan att de kungörs
lediga till ansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordinarie
tjänster vid riksbanken inrättas av riksdagen. De ordinarie tjänsterna som
riksbankschef och vice riksbankschefer tillsätts med för­ordnande för fem år.
Övriga ordinarie tjänster tillsätts med förordnande för högst tre år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37      §  
Enligt de förutsättningar som anges i 4 kap. 2§ punkterna 2 och 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen (1976:600) om
offentlig anställning får riksbanken i särskilda fall&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;besluta att endast svensk
medborgare får inneha eller utöva tjänst inom     Prop. 1986/87: 143
riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38      §
Riksbanken beslutar arbetsordning och de föreskrifter i övrigt som&lt;br&gt;
behövs för arbetet inom banken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
beslutar också i enskilda fall i frågor som rör personal och uppdragstagare hos
banken, i den mån inte annat följer av lag eller beslut av riksdagen eller av
riksdagens förvaltningskontor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39      §
Beträffande ersättning till fullmäktige och suppleanter finns före­&lt;br&gt;
skrifter i lagen (1984:665) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen,&lt;br&gt;
dess myndigheter och organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40§
I mom. Till ledamöter i den i 6a§ valutalagen (1939:350) nämnda valutastyrelsen
skall fullmäktige utse dels från riksbanken en vice riks­bankschef, en
fullmäktig eller suppleant för fullmäktig och en riksbanksdi­rektör, dels
utanför banken fyra ledamöter, av vilka två skall representera bankväsendet och
näringslivet i övrigt och två arbetstagarna. Fullmäktige skall dessutom utse
högst två suppleanter för varje ledamot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vice
riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige för­ordnar en av de
övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara vice ordförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Valutastyrelsen
är beslutför när minst fem ledamöter är närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   mom.
Ärende som valutastyrelsen skall ta befattning med avgörs i&lt;br&gt;
valutastyrelsen, i valutastyrelsens direktion (valutadirektionen) eller av&lt;br&gt;
enskilda tjänstemän, en eller två i förening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Valutastyrelsen
avgör ärenden rörande tillämpningsföreskrifter enligt 6a § andra stycket
valutalagen (1939: 350) samt övriga ärenden som inne­fattar väsentliga
principfrågor eller på annal sätt är av större betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Valutadirektionen
skall förbereda ärenden som skall avgöras av valuta­styrelsen och under
styrelsen leda valutaregleringen. I valutadirektionen avgörs ärenden som utan
atl kräva valutastyrelsens avgörande bedöms betydelsefulla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enskilda
tjänstemän, en eller två i förening, vilka därtill erhållit valuta­styrelsens
bemyndigande, avgör de ärenden som inte ankommer på valuta­styrelsen eller
valutadirektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mom. Valutadirektionen består
av den vice riksbankschef och riks­banksdirektör som ingår i valutastyrelsen,
två av deras suppleanter i styrelsen samt den gruppchef eller motsvarande
tjänsteman till vars verk­samhetsområde ärendet hör. Har för vice
riksbankschefen eller riksbanks­direktören utsetts mer än en suppleant
bestämmer valutastyrelsen vilken av de två som skall ingå i valutadirektionen.
Valutastyrelsen skall utse två tjänstemän i riksbanken som suppleanter för
valutadirektionens ständiga ledamöter. Vice riksbankschefen är ordförande och
riksbanksdirektören vice ordförande i valutadirektionen. Beslutförhet kräver
att tre är närva­rande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mom. Har på sätt som föreskrivs
i 6 a § femte stycket valutalagen (1939; 350) elt yrkande framställts om att
beslut som valutastyrelsen fattar skall underställas fullmäktiges prövning,
skall sökanden i ärendet under­rättas om detta snarast möjligt och senast i
samband med att han får meddelande om innehållet i styrelsens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig
eller suppleant för fullmäktig får inte delta i fullmäktiges handläggning av
ett ärende som han tagit befattning med i valutastyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 mom.
Belräffande arvoden till valulaslyrelsen finns föreskrifter i lagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1984:665)
om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndighe-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ter och organ. Vid resa, som föranleds av uppdraget, har
ledamot och    Prop. 1986/87: 143 suppleant rätt till resekostnadsersättning
och traktamente enligt vad som gäller för riksbanksdirektör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärendenas handläggning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41        §   Av fullmäktige avgörs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.      författningsfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågan om
fastställande av arbetsordning samt andra viktigare frågor om riksbankens
organisation och arbetsformer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
systemet för att bestämma kronans värde i förhållande till andra valutor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
riktlinjer för förvaltningen av de tillgångar som anges i 11 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
viktigare internationella kreditavtal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
diskonto och om räntevillkor vid ut- och inlåning enligt 18 § första stycket
samt villkor vid utlåning enligt 18 § andra stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
viktigare rekommendationer lill eller överenskommelser med kreditinstitut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
kassakrav och särskild avgift när kassakrav inte uppfylls,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
statens kontokredit,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.   frågor om förvärv av aktier eller andelar enligt 24
§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.   viktigare frågor om ackord, avskrivning, nedsättning
eller eftergift av&lt;br&gt;
fordran,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om upprättande av personalförteckning, om
beslut som avses i 37 § saml om tillsättande av tjänster som riksbanksdirektör,
avdelnings­chef eller direktör för regionkontor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om skiljande från annan anställning än
provanställning eller om skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar,
åtalsanmälan, avstäng­ning eller läkarundersökning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14.    övriga frågor som enligt denna eller annan lag
skall avgöras av&lt;br&gt;
fullmäktige, samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15.   frågor som fullmäktige finner vara av större vikt
eller som riksbanks­&lt;br&gt;
chefen hänskjuter till fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs av
riksbanksche­fen. I den mån sådana ärenden inte är av det slag all de behöver
prövas av riksbankschefen, får de avgöras av annan tjänsteman enligt vad som
anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42        §   Innan riksbanken fattar beslut av större
penningpolitisk vikt skall&lt;br&gt;
samråd ske med det statsråd som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kan samråd inte komma till stånd och finns det synnerliga
skäl får riksbanken besluta utan samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43        §   Fullmäktige skall sammanträda minst en gång
varannan vecka. Vid&lt;br&gt;
sammanträdena skall protokoll föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige är beslutföra när minst sex ledamöter är
närvarande. Ären­den som kräver ett skyndsamt beslut får dock avgöras av fem
ledamöter, om minst fyra av dem är ense om beslutet. Vid omröstning skall vaije
ledamot ge sin mening till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om omröstning i vissa personalfrågor finns bestämmelser i
5 § lagen (RFS 1980:4) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m.
beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter och i 24 §
anställningsstadgan (RFS 1971: 3) för riksdagen och dess organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44§   Om
ett ärende som skall behandlas av fullmäktige är av ringa bety-     Prop.
1986/87: 143 delse eller av särskilt brådskande art får ärendet avgöras genom
meddelan­den mellan ledamöterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;45&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Fullmäktige
får inte sammanträda pä ett område som är ockuperat av främmande makt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;46&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ I skrivelse
som fullmäktige avger till riksdagen eller regeringen skall det anges vilka
ledamöter som deltagit i beslutet och vem som varit föredragande. Har
skiljaktig mening anmälts i ärendet, skall den anges i skrivelsen eller framgå
av bifogat protokollsuldrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Budget, redovisning och vinstdisposition&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47        §    Kalenderår är riksbankens räkenskapsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje år före utgången av december månad skall fullmäktige
fastställa en budget för riksbankens förvaltningsverksamhet under det följande
räken­skapsåret. Budgeten skall tillställas riksdagen och riksdagens revisorer
för kännedom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48        § Riksbanken är bokföringsskyldig och del åUgger
banken att fullgöra&lt;br&gt;
denna skyldighet på ett sätt som ger erforderlig information för en bedöm­&lt;br&gt;
ning av bankens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje år före den 15 februari skall fullmäktige till
riksdagen och riksda­gens revisorer avge redovisning för det föregående
räkenskapsåret saml förslag till disposition av riksbankens vinst.
Redovisningen skall omfatta resultaträkning, balansräkning,
förvaltningsberättelse och en redogörelse för valuta- och kreditpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49        § Riksbankens resultaträkning och balansräkning
fastställs av riksda­&lt;br&gt;
gen, som också beslutar hur bankens vinst skall disponeras. Har reserv­&lt;br&gt;
fonden gått ned under femhundra miljoner kronor skall minst tio procent&lt;br&gt;
av årets vinst avsättas till reservfonden tills denna åter nått upp till detta&lt;br&gt;
belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen beslutar om ansvarsfrihet för fullmäktige för
förvaltningen av riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;50&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
skall löpande offentliggöra statistiska uppgifter om va­luta- och kreditförhållanden.
Riksbanken skall även offentliggöra beslut om diskontoförändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;51&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Ett
kreditinstitut som inte uppfyller uppställda kassakrav skall betala särskild
avgift till staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om särskild avgift prövas av riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52        § Den särskilda avgiften enligt 51 § skall svara
mot en ränta på under­&lt;br&gt;
skottet för varje dag som får uppgå till högst två gånger diskontot vid varje&lt;br&gt;
tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns särskilda skäl, får avgiften nedsättas eller
efterges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53        § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhel
lämnar oriktig uppgift&lt;br&gt;
i samband med fullgörande av skyldighet enligt 22 § skall dömas till böter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54        §  
Riksbanken skall utan hinder av vad som föreskrivs i 8 kap. 8§     Prop.
1986/87: 143&lt;br&gt;
sekretesslagen (1980:100) underrätta polismyndighet eller åklagarmyn­&lt;br&gt;
dighet om del i riksbankens kassarörelse, valutahandel, in- och utlånings­&lt;br&gt;
rörelse, beialningsutjämning eller handel med värdepapper framkommer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uppgifter som ger anledning att anta att ett brott har
begåtts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns särskilda skäl får riksbanken underlåta att
lämna sådan underrättelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;55&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Åtal mot vice
riksbankschef för brott som han begått i utövningen av sin tjänst får beslutas
endast av finansutskottet eller av fullmäktige. Detta gäller dock inte i fråga
om brott som begåtts i utövningen av riksbankens beslutanderätt enligt
valutalagen (1939:350).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;56&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbankens
beslut enligt denna lag får överklagas endast i den utsträckning och i den
ordning som sägs i besvärsstadgan (RFS 1970: 3) för riksdagen och dess verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag
träder i kraft den I januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom lagen
upphävs lagen (1934:437) för Sveriges riksbank, lagen (RFS 1975:6) med
reglemente för riksbanken och lagen (1970: 1028) om rikets mynt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Verksamhet som
inte föreskrivs i den nya lagen eller i annan lag men som påbörjats med stöd av
äldre lag får bedrivas till dess verksamheten kan avslutas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Befogenheten
att åtala brott skall bedömas efter äldre lag om, när handlingen företogs, för
åtal gällde förutsättning som inte har upptagils i den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelserna
lill lagen (1970: 1028) om rikets mynt, punkterna 3—6, gäller fortfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det i lag
eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom
bestämmelser i denna lag tillämpas i stället de nya bestäm­melserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om upphävande av lagen (1982: 1158) om
riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att lagen (1982; 1158) om riksgäldskontoret skall upphöra att gälla
vid utgången av juni 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.  De
som är ledamöter i fullmäktige vid utgången av juni 1989 skall före&lt;br&gt;
den 15 oktober 1989 till riksdagen avge berättelse över förvaltningen under&lt;br&gt;
det föregående budgetåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.  Befogenheten
att åtala brott skall bedömas enligt den upphävda lagen&lt;br&gt;
om, när handlingen företogs, för åtal gälide förutsättning som efter lagens&lt;br&gt;
upphävande inte längre är föreskriven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om statens upplåning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§ Efter särskilt bemyndigande som lämnas av riksdagen för ett budgetär i sänder
får regeringen eller efter regeringens bestämmande riksgäldskon­toret ta upp
lån till staten för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;finansiera löpande underskott i
statsbudgeten och andra utgifter som grundar sig på riksdagens beslut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillhandahålla sådana krediter
och fullgöra sådana garantier som riks­dagen beslutat om,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;amortera, lösa in och i samråd
med riksbanken köpa upp statslån, samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillgodose riksbankens behov av
valutareserv och av statspapper för marknadsoperationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§
Lån som har tagits upp av staten förvaltas av regeringen eller efter
regeringens bemyndigande av riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§ För samtliga lån och garantier som regeringen eller riksgäldskontoret
ombesörjer är staten ansvarig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den I juli 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2    Riksdagen
1986/87. 1 saml. Nr 143&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop- 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 8§ sekretesslagen (1980:
100)' skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:137.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:144.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sekretess   gäller   i   riksbankens&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sekretess   gäller  i  riksbankens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bankrörelse och i riksgäldskonto- kassarörelse,
valulahandel, in- och&lt;br&gt;
rets upplåningsverksamhet för upp- utlåningsrörelse, beialningsutjäm-&lt;br&gt;
gift om enskilds ekonomiska förhål- ning saml handel med värdepapper&lt;br&gt;
landen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och    i    riksgäldskontorets   
upp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;låningsverksamhet för uppgift om enskilds ekonomiska
förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sekretess gäller i annan av myndighet bedriven
upplåningsverksamhet eller affärsmässig utlåningsverksamhet för uppgift om
enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde
lider skada om uppgif­ten röjs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har uppgift, för vilken sekretess gäller enligt andra
stycket, lämnats till annan myndighet, gäller sekretessen också där.
Sekretessen gäller dock inte, om uppgiften ingår i beslut av den mottagande
myndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst tjugo år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen omtryckt 1985: 1059.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1974: 922) om kreditpolitiska
medel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 11-13, 28 och 30 §§ lagen
(1974:922) om kreditpolitiska medel skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lydelse
enligt prop. 1986187:12&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I denna lag förstås med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bankinstitut:
bankaktiebolag, sparbank och central förenings­bank,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;försäkringsinstitut:
allmänna pensionfonden och försäkringsföre­tag med svensk koncession,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kreditinstitut:
bankinstitut, lo­kal föreningsbank, kreditakliebo­lag, finansbolag enligt lagen
(1980:2) om finansbolag, försäk-ringsinstilut, landshypoteks- och
stadshypoteksinslitutionema och Svenska skeppshypotekskassan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I denna lag förstås med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bankinstitut:
bankaktiebolag, sparbank och central förenings­bank,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;försäkringsinstilul:
allmänna pensionfonden och försäkringsföre­tag med svensk koncession,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kreditinstitut:
bankinstitut, lo­kal föreningsbank, kreditaktiebo­lag, fmansbolag,
fondkommissions­bolag, försäkringsinstitut, lands­hypoteks- och
stadshypoteksinsti-tuiionerna och Svenska skeppshy­potekskassan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förordnande
om kassakrav kan avse bankinstitut.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förordnande om kassakrav kan avse kreditinstitut.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med
kassakrav avses att ett visst minsta belopp av ett kreditinstituts medel skall
finnas på räkning i riks­banken. Med sådan placering jäm­ställs inneliggande
kassa i den mån denna får medräknas enligt 13 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med
kassakrav avses att bankin-stUuls medel, som innestår på checkräkning i
riksbanken, ökade rned inneliggande kassa i den mån denna enUgt 13 § får
medräknas, vid viss tidpunkt skall uppgå lill ett belopp som svarar mot viss
andel, högst femton procent, av institutets förbindelser med de undanlag som
riksbanken anger enligl 13 § 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kassakrav kan bestämmas till ett belopp som vid viss
tidpunkt eller under en tidsperiod svarar mot viss andel, högst femton procent,
av ett kreditinstauts placeringar eller för­bindelser med de undantag som
riksbanken anger enligt 13 §4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kassakrav
kan också bestämmas så atl förändringen under en tids­period av ett
kreditinstituts medel, placerade enligt 11 § andra stycket, skaU svara mol en
viss procent av förändringen av instUutets samtli­ga  placeringar  eller
förbindelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Senaste
lydelse 1980: 1095.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med de undantag som riksbanken anger. Därvid får kravet
dock inte sättas högre än vad som följer av första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:139.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken anger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.     den
tidpunkt då kassakrav&lt;br&gt;
skaU vara uppfyllt (beräkningstid-&lt;br&gt;
punkl),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det procenttal
som skall gälla för kassakravet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i vad
mån inneliggande kassa får medräknas för uppfyllande av kassakrav,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i vad mån
undantag från för­bindelserna får göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken anger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
tidpunkt (beräkningstid­punkt) eller den tidsperiod (beräk­ningsperiod) då
kassakravet skall vara uppfyllt,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det
procenttal som skall gälla för kassakravet och hur detta skall beräknas,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i vad
mån inneliggande kassa får medräknas för uppfyllande av kassakravet,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i vad mån
undantag från place­ringarna eller förbindelserna får gö­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kreditinstitut skall efter anmodan av riksbanken lämna de
uppgifter som riksbanken anser nödvändiga för att bedöma om kreditpolitiskt
medel behöver användas eller för att tillämpa meddelat förordnande. Uppgifts­skyldighet
som sagts nu åligger även annan som kan omfattas av förord­nande enligt 25 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken får föreskriva att uppgift om ränteändring
skall lämnas senast femlon dagar före ändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:272.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skyldighet att hålla vissa uppgifter hemliga finns
bestämmel­ser i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30
§-Särskild avgift skall utgöra, vid åsidosättande av föreskrift i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.
likviditets- eller kassakrav, ett belopp som svarar mot ränta på un­derskottet
för tiden från föregående beräkningstidpunkt eller, om tidiga­re beräkning ej
skett, från det före­skriften trätt i tillämpning, varvid räntesatsen för år
får i fråga om lik­viditetskrav överstiga riksbankens diskonto med högst tre
procenten­heter och i fråga om kassakrav upp­gå till högst två gånger
diskontot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.
likviditets- eller kassakrav, ett belopp som svarar mot ränta på un­derskottet
för tiden från föregående beräkningslidpunkt eller, om tidiga­re beräkning ej
skett, från det före­skriften trätt i tillämpning eller för beräkningsperioden,
varvid ränte­satsen för år får i fråga om likvidi­tetskrav överstiga
riksbankens dis­konto med högst tre procentenheter och i fräga om kassakrav
uppgå till högst två gånger diskontot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; Senaste
lydelse 1980:522.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.   utlåningsreglering,
ett belopp som för tiden frän den föregående&lt;br&gt;
beräkningstidpunkten eller, om en tidigare beräkning ej skett, från det&lt;br&gt;
föreskriften trätt i tillämpning eller för beräkningsperioden svarar mot&lt;br&gt;
ränta på det belopp med vilket utlåningen, garantiförbindelserna eller&lt;br&gt;
leasingobjektens värde överskridit den fastställda gränsen, varvid ränte­&lt;br&gt;
satsen för år får med högst tre procentenheter överstiga riksbankens dis­&lt;br&gt;
konto,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;emissionskontroll, högst två
procent av hela lånesumman för varje år av den för lånet bestämda längsta löptiden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;allmän placeringsplikt, ett
belopp som för beräkningsperiod svarar mot ränta på den del av ålagd
placeringsplikt för perioden eller för perio­den och tidigare
beräkningsperioder sammantagna som ej uppfyllts, varvid räntesatsen för år får
med högst tre procentenheter överstiga riksbankens diskonto,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskild placeringsplikt, högst
fem procent av den del av ålagd place­ringsplikt som ej uppfyllts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;räntereglering, två gånger det
belopp med vilket räntan avvikit från den ränta som skolat utgå enligt fastställd
räntesats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
tillämpning av första styckel&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
får utjämning ske mellan över- 1 får utjämning ske mellan över­skott och
underskoll under två eller och underskott vid olika beräk-flera perioder och
räntan beräknas ningstidpunkter eller under två eller på det genomsnittliga
underskottet, flera beräkningsperioder och rän­tan beräknas på det
genomsnittliga underskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den I juli 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i bestämmelserna (RFS 1968: 8) om revision
av riksdagsförvaltningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § bestämmelerna (RFS 1968:8) om
revision av riksdagsförvaltningen' skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=208 height=392&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=392 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
  lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Utöver den kontroll som riksda­gens revisorer skall
  utöva enligt la­gen (1974:1036) med instruktion för riksdagens revisorer
  skall reviso­rerna för varje avslutat räkenskaps­år granska riksbankens och
  riks­gäldskontorets lillstånd, styrelse och förvaltning. Revisorerna skall
  därvid särskilt tillse att verkens or­ganisation av och kontroll över
  bokföringen samt medels- och vär­deförvaltningen är tillfredsslällan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Revisorerna skall avge en sär­skild berättelse till
  riksdagen senast den 1 mars över revisionen av riks­banken och senast den 15
  novem­ber över revisionen av riksgälds­kontoret. Berättelsen skall innehål­la
  uppgift angående omfattningen av den av revisorerna verkställda granskningen
  och uttalande huruvi­da revisorerna anser att ansvarsfri­het bör beviljas
  vederbörande full­mäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver den kontroll som riksda­gens revisorer skall utöva
enligt la­gen (1974; 1036) med instruktion för riksdagens revisorer skall
reviso­rerna för varje avslutat räkenskaps­år granska riksbankens tillstånd,
styrelse och förvaltning. Revisorer­na skall därvid särskilt tillse att
riksbankens organisation av och kontroll över bokföringen samt me­dels- och
värdeförvaltningen är till­fredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Revisorerna skall avge en sär­skild berättelse till
riksdagen senast den 15 mars över revisionen av riksbanken. Berättelsen skall
inne­hålla uppgift angående omfattning­en av den av revisorerna verk­ställda
granskningen, ställningsta­gande till riksbankens resultat- och balansräkningar
samt uttalande hu­ruvida revisorerna anser att an­svarsfrihet bör beviljas fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1989 avseende riksbanken och i övrigt den 1 juli
1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
43.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Revisorerna
skall senasl den 15 november 1989 lill riksdagen avge en särskild berättelse
över revisionen av riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'
Bestämmelsema omtryckta RFS 1975:15.  Senaste lydelse 1982: 1160.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;9 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1982: 1255) om
författningssamlingar för riksdagens förvaltningskontor och riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1982; 1255) om
författningssamlingar för riksdagens förvaltningskontor och riksbanken skall ha
följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7§ Av riksbanken beslutade författningar skall kungöras i
RBFS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av första stycket får författningar som är av
särskilt all­mänl inlresse i stället kungöras i Svensk författningssamling.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om kungörande skett enligl and­ra stycket skall en notis
om detta införas i RBFS så snart det kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;10
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1984:665) om arvoden m. m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att I —3 §§ lagen (1984; 665) om arvoden m. m. för uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter
och organ skall utgå enligt följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1'. Sveriges riksbank&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig; 20 000 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktiges ordförande: 6700 kronor för år utöver
fullmäktigear-vodet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig som är deputerad: 20000 kronor för år utöver
fullmäk­tigearvodet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Suppleant för fullmäktig: 6700 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter
och organ skall utgå enligt följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. Sveriges riksbank&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig
som ej är tjänsteman i riksbanken: 20000 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fullmäktiges
ordförande: 6700 kronor för år utöver fullmäktigear-vodel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Suppleant för fullmäktig som ej är tjänsteman i
riksbanken: 6700 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamot av valutastyrelsen som inte är tjänsteman i
riksbanken: 8000 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Suppleant i valutastyrelsen som inte är tjänsteman i
riksbanken: 2700 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. Riksgäldkontoret&lt;br&gt;
FuUmäktig: 12500 kronor för år.&lt;br&gt;
Fullmäktiges ordförande: 12500&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kronor för år utöver fullmäktigear­vodet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamol av arbetsutskottet som ej är ordförande eller
riksgäldsdi­rektör: 7200 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Suppleant för fuUmäktige; 2800 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=158&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=158 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.
  Riksdagens förvaltningssty­relse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Ledamol: 8 000 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vice
  ordförande i förvaltnings-styrelsen: 2 700 kronor för år utöver
  ledamotsarvodet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordförande
  i direktionen: 3 400 kronor för år utöver arvodet som ledamot av
  förvaltningsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamot
  av direktionen som ej är vice ordförande i förvaltnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.    Riksdagens förvaltningssty­&lt;br&gt;
relse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamot: 8000 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vice ordförande i förvaltnings­styrelsen: 2 700 kronor för
år utöver ledamotsarvodet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordförande i direktionen: 3 400 kronor för år utöver
arvodet som ledamot av förvaltningsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamot
av direktionen som ej är vice ordförande i förvaltnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lydelse
enligt prop. 1986/87: 123.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;styrelsen eller ordförande i direk­tionen: 2700 kronor för
är utöver arvodet som ledamot av förvalt­ningsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Suppleant
i förvaltningsstyrel­sen: 2 700 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4. Riksdagens revisorer&lt;br&gt;
Revisor: 11 200 kronor för år.&lt;br&gt;
Ordförande: 4500 kronor för år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utöver
arvodet som revisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vice
ordförande: 3 400 kronor för år utöver arvodet som revisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamot av
arbetsutskottet som inte är ordförande eller vice ordfö­rande eller tjänsteman
vid kansliet: 2700 kronor för år utöver arvodet som revisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Suppleant: 2700 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.    Nordiska
rådets svenska dele­&lt;br&gt;
gation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamot av arbetsutskottet; 2000 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordförande:
5000 kronor för år utöver arvodet som ledamot av ar­betsutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Suppleant
i arbetsutskottet: sam­manträdesarvode enligt 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6. Riksdagens besvärsnämnd&lt;br&gt;
Ledamot: 1 500 kronor för år.&lt;br&gt;
Ordförande: 4500 kronor för år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utöver
ledamotsarvodet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Suppleant;:
sammanträdesarvode enligt 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7.    Valprövningsnämnden&lt;br&gt;
Ledamot och suppleant; dagar­&lt;br&gt;
vode med motsvarande tillämpning&lt;br&gt;
av bestämmelserna i förordningen&lt;br&gt;
(1978:45) om ersättning vid kom­&lt;br&gt;
mittéuppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordförande
och dennes ersät­tare: 8 000 kronor för år utöver de-arvodet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;styrelsen eller ordförande i direk­tionen: 2700 kronor för
år utöver arvodet som ledamot av förvalt­ningsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Suppleant i förvaltningsstyrel­sen; 2700 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3. Riksdagens revisorer&lt;br&gt;
Revisor: 11 200 kronor för år.&lt;br&gt;
Ordförande; 4 500 kronor för år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utöver arvodet
som revisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vice
ordförande: 3 400 kronor för år utöver arvodet som revisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamot av
arbetsutskottet som inte är ordförande eller vice ordfö­rande eller tjänsteman
vid kansliet: 2700 kronor för år utöver arvodet som revisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Suppleant; 2700 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.    Nordiska
rådets svenska dele­&lt;br&gt;
gation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamot av arbetsutskottet: 2000 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordförande:
5000 kronor för år utöver arvodet som ledamot av ar­betsutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Suppleant
i arbetsutskottet: sam­manträdesarvode enligt 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5. Riksdagens besvärsnämnd&lt;br&gt;
Ledamot: 1 500 kronor för år.&lt;br&gt;
Ordförande: 4500 kronor för år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utöver
ledamotsarvodet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Suppleant;
sammanträdesarvode enligt 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6.    Valprövningsnämnden&lt;br&gt;
Ledamot och suppleant: dagar­&lt;br&gt;
vode med motsvarande tillämpning&lt;br&gt;
av bestämmelserna i förordningen&lt;br&gt;
(1978:45) om ersättning vid kom­&lt;br&gt;
mittéuppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordförande
och dennes ersät­tare; 8 000 kronor för år utöver åa%-arvodet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:144.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För
fullgörande av i I § angivna uppdrag ulgår särskilt arvode för sammanlrädesdag
(sammanträdes­arvode) med belopp som fastställs av riksdagens
förvaltningskontor. Sammanträdesarvode ulgår dock inte till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksbanksfullmäktig
som är de­puterad&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksbankschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För
fullgörande av i 1 § angivna uppdrag ulgår särskilt arvode för sammanträdesdag
(sammanträdes­arvode) med belopp som fastställs av riksdagens
förvaltningskontor. Sammanträdesarvode utgår dock inte till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä) riksbankschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;b) vice riksbankschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;c)    vice
riksbankschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d)    riksgäldsdirektör.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
suppleant som deltar i sammanträde utan att delta i beslut ulgår
sammanträdesarvode endast om respektive organ beslutar det. Samman­trädesarvode
enligt denna paragraf utgår ej när arvodering sker med tillämpning av
förordningen om ersättning vid kommittéuppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:144.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
resor som företas för fullgö-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För resor som företas för fullgö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rande
av uppdrag som avses i 1 § 6 rande av uppdrag som avses i I § /,&lt;br&gt;
och 7 utgår resekostnadsersättning, 6 och 7 utgår resekostnadsersätt-&lt;br&gt;
traktamenle och annan ersättning ning, traktamente och annan ersätl-&lt;br&gt;
enligt allmänt reseavtal som gäller ning enligt allmänt reseavtal som&lt;br&gt;
för statens tjänstemän eller, när det gäller för statens tjänstemän eller,&lt;br&gt;
är fråga om utrikes resa, enligt ut- när det är fråga om utrikes resa,&lt;br&gt;
landsresereglementet (1953:666).&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;enligt utlandsresereglementet(1953;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;666).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
riksdagsledamot, som uppbär traktamente enligt ersättningsstadgan (1971: 1197)
för riksdagens ledamöter 7 och 8§§, minskas dock dagtrakta­mentet med del
belopp för dag som utgår enligt nämnda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989 såvitt avser I § I och 2 § i fråga om
riksbanksfullmäktig som är deputerad samt såvitt avser 3 § och i övrigt den I
juli 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1974: 922) om kreditpolitiska
medel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:922) om
kreditpolitiska medel dels att rubriken närmast före 11 § skall utgå, dels att
11 -13 §§ skall upphöra att gälla, dels att 1 och 6§§ samt 30 § skall ha
följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kreditpolitiska medel enligt den­na lag är
likviditetskrav, kassakrav, utlåningsreglering, emissionskon­troll, allmän
placeringsplikt, sär­skild placeringsplikt och räntereg­lering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;l§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kreditpolitiska medel enligt den­na lag är
likviditetskrav, utlånings­reglering, emissionskontroll, all­män
placeringsplikt, särskild place­ringsplikt och räntereglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om
likviditetskrav, kas­sakrav, ullåningsreglering, place­ringsplikt eller
räntereglering fär riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.   begränsa
användningen till ett&lt;br&gt;
eller flera slag av institut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;undantaga visst
institut, om särskilda skäl föreligger,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utfärda ohka
föreskrifter för skilda institut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om
likviditetskrav, utlå­ningsreglering, placeringsplikt eller räntereglering får
riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;begränsa
användningen till elt eller flera slag av institut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;undantaga visst
institut, om särskilda skäl föreligger,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utfärda olika
föreskrifter för skilda institut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=184&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=184 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskild
  avgift skall utgöra, vid åsidosättande av föreskrift i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.
  likviditetskrav, ett belopp som svarar mot ränta på underskottet för tiden
  från föregående beräk­ningstidpunkt eller, om tidigare be­räkning ej skett,
  från det föreskrif­ten trätt i tillämpning eller för be­räkningsperioden,
  varvid räntesat­sen för är får översliga riksbankens diskonto med högst tre
  procenten­heter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskild avgift skall utgöra, vid åsidosättande av
föreskrift i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;likviditets-
eUer kassakrav, ett belopp som svarar mot ränta på un­derskottet för tiden från
föregående beräkningslidpunkt eller, om tidiga­re beräkning ej skett, från det
före­skriften trätt i tillämpning eller för beräkningsperioden, varvid ränte­satsen
för år får i fråga om likvidi­tetskrav överstiga riksbankens dis­konto med
högst tre procentenheter och ifråga om kassakrav uppgå tdl högst två gånger
diskontot.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:20.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ullåningsreglering, ett belopp som
för tiden från den föregående beräkningstidpunklen eller, om en tidigare
beräkning ej skett, från det föreskriften trätt i tillämpning eller för
beräkningsperioden svarar mol&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Senaste
lydelse 1980:522; med nuvarande lydelse avses lydelse enligt lagförslag 7 i det
föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ränta
på det belopp med vilket utlåningen, garantiförbindelserna eller
leasingobjektens värde överskridit den fastställda gränsen, varvid ränte­satsen
för år får med högst tre procentenheter överstiga riksbankens dis­konto,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;emissionskontroll, högst två
procenl av hela lånesumman för varje år av den för lånet bestämda längsta
löptiden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;allmän placeringsplikt, ett
belopp som för beräkningsperiod svarar mot ränta på den del av ålagd
placeringsplikt för perioden eller för peri­oden och tidigare
beräkningsperioder sammantagna som ej uppfyllts, var­vid räntesatsen för år får
med högst tre procentenheter överstiga riksban­kens diskonto,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskild placeringsplikt, högst
fem procent av den del av ålagd place­ringsplikt som ej uppfyllts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;räntereglering, tvä gånger det
belopp med vilket räntan avvikit från den ränla som skolat utgå enligt
fastställd räntesats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
tillämpning av första stycket&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
får utjämning ske mellan över- I får utjämning ske mellan över­skott och
underskott under två eller och underskott vid olika beräk-flera perioder och
räntan beräknas ningstidpunkter eller under tvä eller på det genomsnittliga
underskottet, flera beräkningsperioder och rän­tan beräknas på det
genomsnittliga underskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop- 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i valutalagen (1939:350)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fräga om valutalagen (1939: 350)
dels att 8 § skall upphöra att gälla, dels att 6 a § skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lydelse enligt prop. 1986/87:123&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6a§'&lt;br&gt;
Riksbankens beslutanderätt en-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Föreskrifter   enligt   6§   första&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ligt denna lag utövas inom riksban- stycket beslutas av
fullmäktige i ken av en styrelse (valulastyrel-     riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sen).
Valutastyrelsen består av nio&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksbankens
beslutanderätt;' öv-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ledamöter. Tvä av dem utses av re- rigt enligt denna lag
utövas inom&lt;br&gt;
geringen, de övriga av fullmäktige i riksbanken av en styrelse (valuta­&lt;br&gt;
riksbanken. För varje ledamot skall styrelsen). Utan hinder av första&lt;br&gt;
i samma ordning högst två supp- styckel får fullmäktige i riksbanken&lt;br&gt;
leanter utses.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;överiåla åt valutastyrelsen atl be-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sluta  om föreskrifter som  är av mindre principiell
betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valutastyrelsen består av nio le­damöter. Två av dem utses
av rege­ringen, de övriga av fullmäktige i riksbanken. För varje ledamot skall
i samma ordning högst två supp­leanter ulses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valulastyrelsens beslut får överklagas hos fullmäktige i
riksbanken inom tre veckor från del klaganden fick del av beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om minst tre av de ledamöter eller suppleanter, som
deltagit i styrelsens beslut yrkar det, skall beslutet underställas fullmäktige
för prövning. Ett sådant yrkande skall framställas genast efter det att
beslutet fattats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktiges beslut får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närmare bestämmelser rörande Närmare bestämmelser rörande&lt;br&gt;
valutastyrelsen meddelas i banko- valutastyrelsen meddelas i lagen&lt;br&gt;
reglementet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(1988:00) om Sveriges riksbank.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1975: 204.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i föräldrabalken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 8§ föräldrabalken' skall
ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.&lt;br&gt;
8§&lt;br&gt;
Aktier, obligationer, pantbrev.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Aktier,
obligationer, pantbrev,&lt;br&gt;
företagshypoteksbrev, skuldebrev&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;företagshypoteksbrev,
skuldebrev&lt;br&gt;
och andra sådana värdehandlingar&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och andra
sådana värdehandlingar&lt;br&gt;
skall, om sammanlagda värdet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall, om
sammanlagda värdet&lt;br&gt;
överstiger etl belopp motsvarande&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;överstiger
ett belopp motsvarande&lt;br&gt;
två gånger gällande basbelopp en-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;två
gånger gällande basbelopp en­&lt;br&gt;
ligt lagen (1962: 381) om allmän för-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ligt
lagen (1962: 381) om allmän för­&lt;br&gt;
säkring, i den omyndiges namn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;säkring, i
den omyndiges namn&lt;br&gt;
nedsättas i öppet förvar hos riks-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nedsättas
i öppet förvar hos bank.&lt;br&gt;
banken eller annan bank. Vill för-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vill
förmyndaren ta ut nedsatt vär-&lt;br&gt;
myndaren ta ut nedsatt värdehand-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dehandling,
skall han söka överför-&lt;br&gt;
ling, skall han söka överförmynda-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;myndarens
tillstånd. Sådant till­&lt;br&gt;
rens tillstånd. Sådant lillstånd er-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stånd
erfordras ej, där värdehand-&lt;br&gt;
fordras ej, där värdehandlingen en-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lingen
endast skall genom bankens&lt;br&gt;
dast skall genom bankens försorg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;försorg
överföras till annan bank&lt;br&gt;
överföras till annan bank för att där&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
att där nedsättas i öppet förvar,&lt;br&gt;
nedsättas i öppet förvar. De nedsal-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De
nedsatta värdehandlingarna&lt;br&gt;
la värdehandlingarna skall under&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall under
överförmyndarens till-&lt;br&gt;
överförmyndarens tillsyn vårdas i&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;syn
vårdas i enlighet med vad som&lt;br&gt;
enlighet med vad som föreskrivs&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreskrivs
om vård om omyndigs&lt;br&gt;
om vård om omyndigs värdehand-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;värdehandlingar,&lt;br&gt;
lingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad sålunda om nedsättning av omyndigs värdehandlingar
föreskrivits skall ej äga tillämpning med avseende å bevis eller motbok rörande
tillgo­dohavande ä räkning hos bank, ej heller med avseende ä bevis, som
utfärdats om inskrivning i statsskuldboken eller Sveriges allmänna
hypo-leksbanks skuldbok eller skuldbok hos annan inrättning, som regeringen
bestämmer, såframt å beviset finnes antecknat, att inskrivningen skett med
förbehåll atl kapitalbelopp ä inskriven fordran eller därå utställd obligation
eller ock inskriven obligation eller å sådan obligation belöpande kapitalbe­lopp
ej må lyftas utan överförmyndarens tillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Premieobligationer, vilka utfärdats av staten, skola,
såframt ej obliga­tionerna äro nedsatta i öppet förvar hos bank eller
överförmyndaren med­giver undantag, inskrivas i statsskuldboken med förbehåll,
varom i andra stycket sägs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utövar en förmyndare förmynderskap för flera omyndiga,
skola vid tillämpning av det i första stycket givna stadgandet de omyndigas
värde­handlingar sammanräknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Balken omtryckt 1983:485.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1984:654.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finnas omyndigs
värdehandlingar, som skola förvaltas av förmyndaren,     Prop. 1986/87: 143 i
öppet förvar hos bank utan att hava nedsatts enligt bestämmelse i detta
kapitel, skall å dem tillämpas vad i denna balk är stadgat om nedsatta värdehandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1924: 322) om vård av omyndigs
värdehandlingar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1924:322)' om vård av
omyndigs värdehandlingar skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hava för omyndigs räkning vär­dehandlingar blivit hos
riksbanken eller annan bank i öppet förvar ned­satta efter vad i föräldrabalken
är stadgat, svare banken för de sålun­da nedsatta värdehandlingarnas förvaring
och förvaltning i enlighet med vad här nedan i 2-7 §§ stadgas. Ej må i vidare
mån än där sägs avtal träffas om befrielse från de förpUktelser, som enligt
nämnda lagrum åvila banken; har så skett, vare avtalel utan verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finnas eljest i öppet förvar hos bank omyndigs
värdehandlingar, å vilka skall tillämpas vad i föräldra­balken är stadgat
beträffande ned­satta värdehandlingar, äge vad i första stycket sägs
motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om värdehandlingar för omyn­digs räkning har satts ner i
öppet förvar hos bank enligt föräldrabal­kens bestämmelser, svarar banken för
de nedsatta värdehandlingar­nas förvaring och förvaltning enligt bestämmelserna
i 2—7§§. Avtal om befrielse från bankens förplik­telser 1 strid mot 2—7§§ är
utan verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket tillämpas också om en omyndigs
värdehandlingar i annat fall finns i öppet förvar hos en bank och
föräldrabalkens be­stämmelser belräffande nedsatta värdehandlingar skall gälla.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
57.0pt;margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den I januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Lagen
omtryckt 1976:616.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i inkassolagen (1974:182)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 13 §§ inkassolagen (1974;
182)' skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inkassoverksamhet, som avser indrivning av fordringar för
annans räk­ning eller fordringar som har övertagits för indrivning, får
bedrivas endast efler tillstånd av datainspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om inkassoverksamheten utgör ett underordnat led i en
annan verksam­het och inte någon av verksamheterna utgör näringsverksamhet
eller om inkassoverksamheten bedrivs av ett företag för ett annat företag inom
samma koncern behövs tillstånd endast i fall då inkassoverksamheten avser
fordringar som tillkommer eller har övertagits från någon som inte ulan
tillstånd enligt denna lag hade kunnat driva in fordringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillstånd behövs ej för inkasso-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillstånd behövs ej för inkasso­&lt;br&gt;
verksamhet som är av tillfällig na-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verksamhet
som är av tillfällig na­&lt;br&gt;
tur och avser endast enstaka förd-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tur
och avser endast enstaka ford­&lt;br&gt;
ringar eller som bedrivs av Sveriges&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ringar
eller som bedrivs av Sveriges&lt;br&gt;
riksbank, Sveriges investerings-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;investeringsbank
AB, företag under&lt;br&gt;
bank AB, företag under bankin-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bankinspektionens
tillsyn eller ad-&lt;br&gt;
spektionens tillsyn eller advokat.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vokal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen utövar tillsyn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen utövar tillsyn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;över efterlevnaden av denna lag. över efterlevnaden av
denna lag. Inspektionens tillsyn omfattar dock Inspektionens tillsyn omfattar
dock ej verksamhet som bedrivs av Sve- ej verksamhet som bedrivs av Sve­riges
riksbank, Sveriges investe- riges investeringsbank AB, företag ringsbank AB,
företag under bank- under bankinspektionens tillsyn el-inspektionens tillsyn
eller advokat.      ler advokat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillsynen skall utövas så, att den inte vållar större
kostnader eller olägenheter än som är nödvändigl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Lagen omtryckt 1981: 738.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 143&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop- 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Lei­jon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande;
statsrådet Feldt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremiss om ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap
för riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;År
1983 tillkallades en kommitté med uppdrag att utreda frågan om en samordnad
statsskuldspolitik och en ny lagstiftning om riksbanken. Kom­mittén antog
namnet statsskuldspolitiska kommittén (SPOK). (Ledamöter: generaldirektören
Gunnar Petri, ordförande, tidigare riksdagsledamöterna Rolf Andersson och
Per-Axel Nilsson, riksdagsledamöterna Ivar Nord­berg, Anne Wibble och Lars
Tobisson samt planeringschefen Lars Math­lein.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
avgav i mars 1986 sitt slutbetänkande (SOU 1986: 22) Riks­banken och
riksgäldskonlorei. Betänkandet har remissbehandlats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av betänkandet som
bilaga 1, dels de lagförslag som läggs fram i betänkandet som bilaga 2, dels en
förteckning över remissinstanserna och en samman­ställning av remissyttrandena
som bilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kommer nu att lägga fram vissa lagförslag bl. a. om en ny riksbanks­lag. Efter
lagrådets granskning har jag för avsikt att lägga fram ytterligare förslag till
följdlagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Allmän motivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
svenska statsskuidspoiitiken utformas genom samverkan mellan riks­&lt;br&gt;
dagen, regeringen, riksbanken och riksgäldskontoret. Riksdagen ger de&lt;br&gt;
grundläggande förutsättningarna för statsskuidspoiitiken genom atl besluta&lt;br&gt;
om statens utgifter och om skatteuttag samt om den allmänna inriktningen&lt;br&gt;
av den ekonomiska politiken. Regeringen har det löpande ansvaret för den&lt;br&gt;
allmänna ekonomiska politikens utformning. Riksdagen och regeringen&lt;br&gt;
påverkar vidare förutsättningarna för statsskuidspoiitiken genom den kre­&lt;br&gt;
dit- och valulapolitiska lagstiftningen. Unikt för Sverige är att det finns&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskilda av riksdagen
utsedda fullmäktige för att handha statens upplåning    Prop. 1986/87: 143 -
riksgäldsfullmäktige. I de flesta andra länder handhas statsuppläningen av
motsvarigheten till finansdepartementet. Centralbankerna medverkar ofta i
försäljning och administration av skuldbevisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
viss del kommer behovet av samverkan mellan de parter jag nämnt till uttryck
däri att regeringen utser en av sju fullmäktige i riksbanken. Denne är
samtidigt ordförande i fullmäktige. Nägot motsvarande organisa­toriskt samband
mellan regeringen och riksgäldsfullmäktige eller mellan
fullmäkligeförsamlingama i riksbanken och riksgäldskontoret finns inte. Båda
fullmäktigeförsamlingarna utses av riksdagen med ovan angivet un­dantag. I
lagen (1982; 1158) om riksgäldskontoret och i lagen (RFS 1975:6) med reglemente
för riksbanken (Bankoreglementet) finns bestämmelser om samverkan mellan
fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgälds-kontoret. När endera
fullmäktige begär det skall sålunda gemensam över­läggning ske i frågor som är
av betydelse från kredit- eller valutapolitisk synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SPOK
har haft till uppgift alt allsidigt och förutsättningslöst belysa hur
statsskuldspolitiken i framtiden bör samordnas och organiseras. Kommit­tén har
vidare haft till uppgift att se över de författningar som styr riksban­kens
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
delbetänkandet (SOU 1984:89) Statsskuldspolitiken - samordnings­frågor —
analyserade kommittén behov av och former för alt stärka sam­ordningen av
statsskuldspolitiken. Förslag lämnades till vissa åtgärder som i ett första
steg borde vidtas i detta syfte. Kommittén uttalade samtidigt att den i det
fortsatta arbetet kunde komma att pröva mer genomgripande förändringar av
organisationen för statsskuldspolitiken m. m. I slutbetän­kandet presenterar
kommittén förslag till ny lag om Sveriges riksbank. En förnyad och
förutsättningslös prövning görs ocksä av hur statsuppläningen bör samordnas med
penningpolitiken och finanspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Analysen
visar enligt min mening att frågan om samordning av stats­skuldspolitiken med
penning- och finanspolitik bör behandlas i ett sam­manhang som innefattar
organisatoriska förändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1.1
Ny riksbankslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med den tidigare gällande lagstiftningen om riksgäldskontoret är de&lt;br&gt;
lagar som styr riksbankens verksamhet i många avseenden otidsenliga.&lt;br&gt;
Detta gäller såväl riksbankslagen (1934:437), som i huvudsak bygger på&lt;br&gt;
1897 års riksbankslag, som Bankoreglementet (RFS 1975:5), vars rötter&lt;br&gt;
sträcker sig ännu längre tillbaka i liden - i några fall ända till år 1668 då&lt;br&gt;
Rikets Ständers bank grundades. Den nu gällande lagstiftningen innehåller&lt;br&gt;
en rad detaljbestämmelser, som inte längre behövs eller över huvud taget&lt;br&gt;
inte är tillämpliga. Å andra sidan saknas grundläggande regler, som slår&lt;br&gt;
fast att riksbanken är landets centralbank med ansvar för alt kredit- och&lt;br&gt;
valutapolitiken utformas enligt de riktlinjer som fastställs av riksdag och&lt;br&gt;
regering. Lagen ter sig snarast som ett &amp;quot;placeringsreglemente&amp;quot;
angivande&lt;br&gt;
vilka tillgångar riksbanken får inneha. Om både riksbankslagen och ban­&lt;br&gt;
koreglementet gäller vidare att dessa författningar efler ett stort antal&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;br&gt;
detaljändringar blivit svåröverskådliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande
lagstiftningen är så föråldrad att ändringar av ett antal     Prop. 1986/87:
143 paragrafer inom den gamla lagstiftningens ram inte är tillräckliga för att
åstadkomma en modernisering av bestämmelsemas form och innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SPOK
har lämnat förslag till en ny riksbankslag. Inriktningen har därvid varit att
så långt möjligt renodla riksbankens verksamhel till typiska
cen-tralbanksuppgifler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kommitténs betänkande anförs bl. a. följande allmänna utgångspunk­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
att riksbanken är en myndighet under riksdagen måsle den nya riksbankslagen
innehålla en del bestämmelser som i fråga om regeringens
förvaltningsmyndigheter ges förordningsform. Kommittén tillämpar också den praxis
vad gäller överförande av normgivningskompetens lill myndig­heter under
riksdagen som utvecklats under senare år. Detta innebär alt det i
riksbankslagen anges att riksbanken har rätt att besluta om arbetsord­ning m.
m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har bedömt det som lämpligt att till den nya riksbankslagen föra över de
centrala bestämmelserna om landets penningväsen. Härmed kan lagen (1970; 1028)
om rikets mynt upphävas. En praktisk ordning är att riksbanken kan besluta om
sedlars och mynts utformning. För att möjlig­göra detta föreslår kommittén att
regeringsformen ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbankslagstiflningen
kan i många avseenden jämställas med de in­struktioner som gäller för
myndigheter under regeringen. Kommittén har därför funnit det naturligt att den
nya riksbankslagen får en disposition som liknar den som tillämpas i
instruktioner för statliga affärsverk och andra myndigheter. Det betyder att
lagen behandlar ämnen som bl. a. riksbankens ändamål, uppgifter, organisation
och former för ärendenas handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1.2
Statsskuldspolitiken och riksgäldskontorets ställning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsskuldspolitiken
måste numera ses som en integrerad del av kredit-och valutapolitiken. Detta
sammanhänger bl. a. med att statsskulden sedan mitten av 1970-talet har vuxit
mycket snabbt. Statens upplåningsopera­tioner har därigenom blivit ett viktigt
instrument när det gäller att påverka för kreditpolitiken centrala storheter
såsom bankemas likviditet och ränte­villkor på den långa såväl som på den korta
kredilmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statens
agerande på penningmarknaden har kommit att bli av allt större betydelse. De
korta räntorna har betydelse för valutaflödet och kan i hög grad styras av
riksbanken. Statliga upplåningsinslrument, som statsskuld­växeln, spelar här en
stor roll. Situationen i dag är att riksgäldskontoret emitterar
statsskuldväxlarna på den s.k. primärmarknaden medan riks­banken huvudsakligen
opererar på andrahandsmarknaden. Det är uppen­bart att denna formella
uppdelning kan skapa problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
betydande statliga utlandsupplåning som skett har också accen­&lt;br&gt;
tuerat behovet av samordning mellan riksgäldskontorels och riksbankens&lt;br&gt;
verksamheter. Detta gäller även med hänsyn till den norm som sedan ett&lt;br&gt;
par år gäller, nämligen att staten inte skall nettolåna i utlandet. Ullands-&lt;br&gt;
upplåningen sker i riksgäldskontorets regi men måste naturligtvis avvägas&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med hänsyn till de kredit-
och valutapolitiska målen. Det är vidare nödvän-    Prop. 1986/87: 143 digt att
löpande anpassa statens utlandsupplåning och hemtagningen av lånen till
utvecklingen pä valutamarknaden. Ett nära samråd behövs därför också när del
gäller den statliga utlandsupplåningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upplåningen
utomlands sker inte bara genom riksgäldskontoret. En betydande upplåning sker
också genom att företag, kommuner, banker och andra kreditinstitut, t. ex.
Aktiebolaget Svensk Exportkredit (SEK), lånar upp medel utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsskuldspolitiken
är emellertid inte bara beroende av hur kreditpoliti­ken utformas utan också av
utformningen av den ekonomiska politiken i stort. Kostnaderna för statsskulden,
främst i form av ränteutgifter, har numera fått en avsevärd belydelse såväl för
budgetresultatet som för bytesbalansen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
samordning av statsskuldspolitiken avses det sätt på vilket stats­uppläningen
samordnas med penningpolitiken och finanspolitiken. Under senare hälften av 1970-talet
och början av 1980-talet fram till senhösten 1984 fanns otvivelaktigt
samordningsproblem mellan statsupplåningen och penningpolitiken eller -
uttryckt i institutionella termer - mellan riks­gäldskontoret och riksbanken.
Utvecklingen under de senaste åren mot att använda marknadsanpassade metoder
vid emission av statsskuldväxlar och i penningpolitiken har emellertid i
väsentlig mån minskat behovet att med särskilda åtgärder samordna denna
upplåning med penningpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
SPOK:s förslag bör de mest angelägna samordningsbehoven kun­na tillgodoses med
att upplåningen sker enligt en plan som utformas av berörda intressenter.
Därutöver bör det ankomma på chefer och tjänste­män i berörda organisationer
atl se till att erforderlig samverkan i emis­sionsfrågor sker i smidiga former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
är övertygad om all förutsättningama och de krav som härvid kommer att ställas
på statsskuldspolitiken kommer att ändras även i framtiden. Det framstår då
inte som lämpligt att forma organisationen till en bestämd situation. Inte
heller framstår lagreglerade former för samver­kan som lämpliga. Kommittén
anser i stället atl det är särskilt vikUgt att berörda parter är flexibla och
därigenom har möjlighet att anpassa samver­kan mellan statsupplåningen och
penningpolitiken till vad förutsättningar­na och metoderna i varje situalion
kan kräva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
så gäller samordningen mellan statsupplåningen och finanspolitiken&lt;br&gt;
erinrar kommittén om alt räntorna på statsskulden utgör mer än 20% av&lt;br&gt;
statens utgifter. Även om skulden och upplåningen är given, kan de opera-&lt;br&gt;
liva beslut som riksgäldskonlorei fattar få betydelse för den belastning som&lt;br&gt;
räntorna på kort och lång sikt uppvisar på statens budget. Kommittén&lt;br&gt;
anser alt statsskuldsförvaltningens mål behöver kunna hävdas och att&lt;br&gt;
statsskuldspolitiken skall bedrivas med en långsiktig inriktning att begrän­&lt;br&gt;
sa de statsfinansiella kostnadema för upplåningen. De olika avvägningar&lt;br&gt;
som behöver göras inom en sädan ram kan emellertid innebära skilda&lt;br&gt;
konsekvenser för statens budget och kan också hänga samman med ställ­&lt;br&gt;
ningstaganden som utgör etl led i verkställandet av den ekonomiska politi­&lt;br&gt;
ken. Enligt kommitténs mening är det därför önskvärt att regeringens&lt;br&gt;
finansiella och ekonomiska bedömningar i lämpliga former löpande kan&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillföras och vägas in i beslutsfattandet i
riksgäldskontorets styrande organ. Prop. 1986/87: 143 Samordningen mellan
statsuppläningen och finanspolitiken är enligt kom­mitténs mening av sådanl
beständigt slag att förutsättningarna för samord­ningen bör ges organisatoriskt
uttryck. För att främja samordningen mel­lan statsupplåningen och
finanspolitiken är det enligt kommitténs mening ändamålsenligt att låta
riksgäldskontoret bli en myndighet under regering­en, lämpligen hörande till
finansdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1.3 Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SPOK har lagt fram förslag till en ny riksbankslag och
föreslagit att huvudmannaskapet för riksgäldskontoret förs från riksdagen till
regering­en. Kommittén har vidare föreslagit vissa ändringar i regeringsformen
och riksdagsordningen samt i vissa andra lagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna har, med undantag för riksgäldskontoret
och Lands­organisationen, LO, i huvudsak ställt sig positiva till kommitténs
förslag. Fullmäktige i riksgäldskontoret (majoriteten) anser att det saknas
skäl att flytta huvudmannaskapet för kontoret frän riksdagen till regeringen.
LO anser att ansvaret för stabiliseringspolitiken i sin helhet bör läggas på
regeringen medan riksbanken bör ges ansvaret för genomförandet av va­luta-,
penning- och kreditpolitik. Remissinstansernas närmare ställningsta­ganden
framgår av remissammanställningen i bilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är kommitténs förslag väl ägnade att
läggas till gmnd för lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det följande kommer jag att behandla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksbankens
ändamål och förhållande till riksdag och regering (avsnitt 2.2)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksbankens
uppgifter (avsnitt 2.3)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksbankens
ledningsorganisation (avsnitt 2.4)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslutsregler
för fullmäktige (avsnitt 2.5)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;administrativa
frågor (avsnitt 2.6)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksgäldskontorets
ställning, m. m. (avsnitt 2.7)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;upplåningen för
statens räkning (avsnitt 2.8)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;övriga frågor
(avsnitt 2.9)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mina närmare kommentarer till de enskilda
lagbestämmelserna återfinns i specialmotiveringen (avsnitt 4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Riksbankens ändamål och förhållande till riksdag och
regering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Riksbankens ändamål skall vara att föra valuta- och kreditpolitik samt
ansvara för ett säkert och effektivt betalningsvä­sen. Utgångspunkten är härvid
att riksbankens penningpolitik skall utformas så att den är i samklang med den
ekonomiska politik som statsmaktema beslutar om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har det övergripande ansvaret för den ekonomiska politiken. Riksbankens
viktigare penningpolitiska beslut bör därför föregås av samråd med företrädare
för regeringen. Det ankommer dock på riksbanken att självständigt fatta det
slutliga beslutet. Om synnerliga skäl föreligger får riksbanken fatta beslut
utan föregående samråd. Regeringen skall i ett särskilt beslut ange det
statsråd som riksbanken skall samråda med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbankens
ställning som myndighet under riksdagen och som centralbank anges i
regeringsformen och i riksbankslagen. Nuvaran­de riksbankslag och
bankoreglemente ersätts med en ny riksbanks­lag (RBL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag: Överensstämmer med milt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Remissinstanserna lämnar i huvudsak, med undan­tag för sparbanksföreningen och
LO, kommiiténs förslag utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sparbanksföreningen
anser att de gmndläggande problem som finns på penningmarknaden i dag, med två
centrala aktörer, kvarstår även om kommitténs förslag genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO anser att ansvaret för
stabiliseringspolitiken i sin helhet bör läggas på regeringen medan riksbanken
bör ges ansvaret för genomförandet av va­luta-, penning- och kreditpolitik.
Bankföreningen anser att de gmndläggan­de bestämmelsema om riksbankens ändamål
och konstitutionella ställning bör anges i 9 kap. 12 § RF. Vissa av de
föreslagna bestämmelsema i 1 och 2 §§ RBL bör därför flyttas dit. De närmare
ställningstagandena framgår av remissammanställningen (se bil. 3, avsnitten l.l
och 1.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag:
Skälen för att nuvarande riksbankslag och ban­koreglemente bör ersättas med en
ny riksbankslag har redovisats i avsnitt 2.1.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om riksbankens
ändamål innebär förslaget i praktiken inle någon avgörande ändring av vad som
redan gäller ulan uttrycklig föreskrift i lag. Jag anser dock att det av säväl
sakliga som formella skäl är lämpligt alt riksbankens ändamål anges i lag.
Detta understryker bl. a. riksbankens roll som centralbank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett krav på det ändamål
som anges i riksbankslagen är att det skall vara beständigt och stå sig under
mycket lång tid utan att avsteg görs så snart påfrestningar på ekonomin
uppkommer. Detta betyder att målet knappast bör bygga på speciella yttre
samhällsekonomiska fömtsättningar (fast eller flytande växelkurs, reglerade
eller fria kapitalrörelser) eller på att speciella instmment används
(marknadsoperationer eller kreditreglering) och heller inte vara knulel till
viss penningmängdstillväxl eller kredilvolym.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är heller inte praktiskt att gå sä långt i precisering av ändamål för Prop.
1986/87: 143 riksbanken att man i lag låser vilken typ av ekonomisk politik
eller pen­ningpolitik som skall föras i landet. Det bör självfallet ankomma på
poli­tiskt ansvariga organ och riksbanken att träffa de val och göra de avväg­ningar
i dessa avseenden som är nödvändiga. Målen för den ekonomiska politiken liksom
de medel som används för att uppnå dessa mål kan självfallet skifta över tiden.
Nägot ekonomiskt-politiskt mål bör därför inte ingå i ändamålsbestämningen.
Inte heller framstår det som meningsfullt att allmänt ange att riksbanken genom
sina åtgärder skall främja en gynnsam ekonomisk utveckling eller en stabil
samhällsekonomisk utveckling. Det måste anses vara självklart alt riksbanken
som statsinstitution skall ha en sädan inriktning av sin verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ändamålsformulering bör mot denna bakgmnd närmast vara en över­gripande
verksamhetsbeskrivning och kunna innehålla ett uttalande om att riksbanken
skall föra kredit- och valutapolitik. Därmed har riksbankens viktigaste
uppgifter preciserats något i förhållande till ett stadgande om att riksbanken
är centralbank. Vidare bör särskilt kunna tillfogas riksbankens traditionella
ändamål att ansvara för ett säkert och effektivt betalningsvä­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina
överväganden leder således fram till att ändamålet för riksbanken bör kunna
anges så att riksbanken skall föra valuta- och kreditpolitik samt ansvara för
ett säkert och effektivt betalningsväsen. En sädan formulering innehåller inte
något sakligt ekonomisk-politiskt ändamål. I stället är ut­gångspunkten att
riksbankens penningpolitik utformas så att den är i sam­klang med den
ekonomiska politik som statsmakterna beslutar om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
närmare precisering av riksbankens uppgifter redovisas i avsnitt 2.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
regeringsformen framstår fullmäktige i riksbanken som etl själv­ständigt
politiskt organ under riksdagen med ansvar för riksbankens verk­samhet, dvs.
för penning- och valutapolitiken. Att fullmäktiges ställnings­taganden i
hithörande policyfrågor mäste överensstämma med den ekono­miska politiken i
övrigt är dock uppenbart och har för övrigt särskilt understmkits vid
gmndlagsreformen. I propositionen med förslag till ny regeringsform och ny
riksdagsordning m.m. (prop. 1973:90 s. 354) utta­lades sålunda atl &amp;quot;det
får fömtsättas att, liksom hittills, den kredit- och penningpolitik som
riksbanken bedriver samordnas inom ramen för den av regeringen förda ekonomiska
politiken&amp;quot;. Detta samordningskrav kan inom det nuvarande systemet sägas
bli tillgodosett på tre olika sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det första verkar reglerna om utseende av fullmäktige i sädan rikt­ning.
Sammansättningen med sex riksdagsvalda ledamöter, som utses genom
proportionella val för riksdagens valperiod, speglar den parlamen­tariska
gmnden för regeringen. Regeringsinflytandet förstärkes genom att regeringen
utser fullmäktiges ordförande. En majoritet i fullmäktige kan sålunda i de
flesta parlamentariska lägen förväntas företräda samma eko­nomisk-politiska
grundsyn som regeringen. Därmed finns de grundläggan­de fömtsättningarna för
den eftersträvade samordningen mellan regerings-och riksbankspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
kan, som fömtsätles i det cherade uttalandet i prop. 1973:90,&lt;br&gt;
riksdagen lämna riksbanken preciserade anvisningar i t. ex. penningpoli-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tiska
frågor. Som kommittén redovisar har det också förekommit att fi- Prop. 1986/87:
143 nansutskottet på senare tid i betänkande om riktlinjer för den ekonomiska
politiken gett sin syn på kredit- och valutapolitiken och dragit upp riktlinjer
för riksbankens handlande. Även om man kan märka en tendens till fördju­pad
analys av kredit- och valutapolitiska frågor i propositioner och
ut-skottsbetänkanden är det dock klart att denna metod för samordning av
riksbankspolitiken med den ekonomiska politiken i övrigt har sina uppen­bara
gränser. Det aktuella läget kan snabbt förändras. Allmänna riksdags­uttalanden
ger ibland föga ledning för konkret beslut i en aktuell situation. Framför allt
måste, för att undvika marknadsstömingar, många av de viktigaste
penningpolitiska besluten förberedas under sekretess.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
sidan av gällande regler har utvecklats en tredje mera direkt form för
samordning av penning- och valutapolitiken med den ekonomiska politiken i
övrigt. Före viktigare beslut förekommer sålunda regelmässigt kontakter mellan
riksbanksledningen och företrädare för regeringen. Delta är också uttryckligt
sanktionerat av riksdagen genom ett gmndläggande uttalande av 1937 års
bankoutskott och upprepat av 1958 års bankoutskott (BaU 1937:67 och 1958:6).
Enligt utskottet är det sålunda &amp;quot;en självklar fömt­sättning, att alla statsmaktemas
olika åtgärder som har inflytande på det ekonomiska livet och därmed på
penningväsendet, samordnas så atl de stödja och icke motverka varandra.
Avvägningen av åtgärderna bör sålun­da ske under vederbörlig samverkan mellan
de instanser, som bära ansva­ret både för penningpolitiken och för den
ekonomiska politiken över hu­vud&amp;quot;. Detta uttalande &amp;quot;bevarar i dagens
läge sin fulla giltighet&amp;quot; enligt bankoutskottet är 1958 och gör så ännu i
dag. Alt det är regeringen som tar huvudansvaret för en växelkursändring har
också erkänts från riksbankens sida vid den devalvering som skedde efter
riksdagsvalet 1982 men innan riksdagen därefter hunnit välja nya
fullmäktigeledamöter. Även om den då rådande situationen får anses vara unik
uttalade den avgående riksbanks­chefen tillsammans med två borgerliga ledamöler
i särskilt yttrande till fullmäktiges protokoll att &amp;quot;det är vår
uppfattning som också delas av den avgående regeringen, att den kvarvarande
majoriteten i riksbanksfullmäk­tige ej bör hindra en nytilllrädande regering
som kommer alt kunna förfoga över en egen majoritet i fullmäktige, att
genomföra sin ekonomiska poli­tik&amp;quot;. I yttrandet tillades bl. a. att det
över huvud taget icke vore möjligt att ta ställning till devalveringen
&amp;quot;med mindre än att man känner huvuddragen i det omfattande
ekonomisk-politiska program som vi anser ofrånkomligen måste följa på en så
slor delvalvering&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en ny riksbankslag måste alltså riksbankens självständiga ställning balanseras
mot kravet på nära samverkan mellan regering och riksbank i den ekonomiska
politiken. Olika möjligheter för detta står till buds och kommittén redovisar
en utförlig diskussion i frågan men stannar för att närmast lagfasta nuvarande
ordning. Kommittén föreslår sålunda att &amp;quot;in­nan riksbanken fattar beslut
av större penningpolitisk vikt skall samråd ske med statsråd som regeringen
bestämmer, om inte synnerliga skäl föranle­der annat&amp;quot;. Fullmäktige i
riksbanken tillstyrker detta förslag som på ett naturligt sätt fångar in
gällande praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har samma uppfattning. Det bör dock observeras atl formaliseringen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte
avser sådana samrådsförfaranden som förekommer på tjänstemanna­planet före
vissa penningpolitiska beslut. Visserligen torde de ärenden där denna typ av
samråd förekommit i allmänhet ej ha gällt &amp;quot;beslut av större
penningpolitisk vikt&amp;quot;. Men viktigt är naturligtvis att den föreslagna for­maliseringen
inte får leda till att de bredare kontakter som förekommit mellan
finansdepartementet och riksbanken före penningpolitiska beslut avtar därför
att lagen nu kommer att föreskriva en formell kontakt pä högsta nivå. Noteras
skall också att när synnerliga skäl föreligger, dvs. när föreskrivet samråd ej
kan tas, ger lagförslaget riksbanken handlingsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betydelsefullt
är att samrådet också i fortsättningen kan ske i relativt fria former. Behovet
av flexibilitet beträffande formerna för samrådsförfaran­det understryks och
samrådet bör liksom hittills kunna ske informelll, t. ex. via ett
telefonsamtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller vad LO anfört rörande ansvaret för stabiliseringspolitiken i sin
helhet är det enligt min mening hell klart att regeringens samlade ansvar,
trots riksbankens självständiga roll, är överordnat riksbankens mer begränsade
ansvarsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De grundläggande
bestämmelserna om riksbankens ändamål och konsti­tutionella ställning har, i
överensstämmelse med vad som anförts av bank­föreningen, förts in i RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Riksbankens uppgifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Riksbanken skall som framgår av ändamålbeslämning-en 2.2, föra kredit-
och valutapolitik och ansvara för ett säkert och effektivt betalnings väsen.
Riksbanken skall också vara statens och bankernas bank. Riksbanken skall vidare
svara för beredskapspla­neringen pä bank- och betalningsväsendets område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom ramen för
dessa uppgifter föresläs att sedeltäckningsbe-stämmelserna slopas, att
riksbankens ensamrätt enligt regeringsfor­men att ge ut sedlar kompletteras med
rätt att ge ut mynt, att bestämmelserna om kassakrav i den kredilpolitiska
lagen ges ändrad utformning och utvidgat tillämpningsområde och därefter förs
lill riksbankslagen, samt all riksbanken - om särskilda skäl föreligger - får
ge ut egna skuldebrev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. De ändrade bestämmelserna i fräga
om kassakravets utformning och tillämp­ningsområde överensstämmer i huvudsak
med förslag av den kreditpoli­tiska utredningen i betänkandet En effektivare
kreditpolitik (SOU 1982:52).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Remissinstanserna lämnar i huvudsak kommitténs förslag utan erinran. Vissa
synpunkter framförs dock av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskonlorei,
bankföreningen, stadshypotekskassan och TCO (se bil. 3, avsniu 3.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
den kreditpolitiska utredningens förslag rörande utformning och
tillämpningsområde av kassakravet har remissbehandlats och därvid i hu­vudsak
lämnats utan erinran (se vidare skälen för mitt förslag).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Ur den i det föregående beskrivna ändamålsbe- Prop. 1986/87:
143 stämningen för riksbanken kan det häriedas ett antal uppgifter för riksban­ken.
Uppgifterna kan sägas vara av traditionell centralbankskaraktär och faller inom
ramen för riksbankens nuvarande ansvarsområde. Riksban­kens uppgifter och
utformningen av erforderliga bestämmelser behandlas närmare i lagförslagens
specialmotivering (avsnitt 4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det följande lämnar jag dels en översiktlig redogörelse för riksbankens
uppgifter, dels behandlar jag vissa förslag till ändringar inom ramen för
riksbankens kreditpolitiska uppgifter (ändring av bestämmelserna om kas­sakrav
och rält för riksbanken att ge ut egna skuldebrev).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
utgivningen av sedlar och mynt föreslås att RF 9: 13 ändras så att till
riksbankens ensamrätt att ge ut sedlar även fogas rätt att ge ut mynt. Den
grundläggande bestämmelsen om penningväsendet, som nu finns i lagen om rikets
mynt, och om att penningenheten i landet kallas krona och delas i etthundra
ören, förs också in i riksbankslagen. Även de valörer med vilka sedlar och mynt
får ges ut anges i lagen. Sedan gammaU finns i riksbankslagen bestämmelser om
förhållandet mellan mängden ute­löpande sedlar och vissa tillgångar i banken,
urspmngligen dess metalliska kassa m.m. Syftet med dessa bestämmelser var en
gång i tiden att begrän­sa sedelutgivningen för att därmed stärka förtroendet
för sedlarna. Utgiv­ningen sker numera i den omfattning som bestäms av
allmänhetens prak­tiska behov av dessa betalningsmedel. Jag föreslår därför att
några sedel-täckningsbestämmelser inte skall ingå i den nya riksbankslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
valutapolitiska uppgifterna hör till riksbankens allra viktigaste, efter­som
besluten på detta område ger viktiga fömtsättningar för den ekono­miska
politiken i övrigt. I den nuvarande riksbankslagen berörs de valuta­politiska
uppgifterna i stort sett endast genom att banken ges befogenhet att köpa och
sälja guld, utländska valutor och utländska obligationer m. m. Jag föreslår alt
det i den nya riksbankslagen anges atl riksbanken skall bestämma det system som
skall gälla för alt fastställa kronans externa värde samt bestämma om
tillämpningen av detta system. Skulle Sverige som stat framdeles ingå en
överenskommelse om valutasystemet med en annan stat eller en internationell
organisation behöver bestämmelsen om denna befogenhet ändras. Den kan däremot
fortsätta att gälla om Sveriges riksbank träffar överenskommelser om valutasystem
med andra central­banker. Beslut på detta område utgör i allmänhel sådant
viktigare penning-poHliskt beslut som enligt avsnitt 2.2 skall föregås av
samråd med företrä­dare för regeringen. Den nya lagen föreslås innehålla sådana
befogenheter som riksbanken behöver för att på vedertaget sätt kunna medverka i
det internationella monetära samarbetet. Vidare har i lagen förts in de bestäm­melser
som behövs för alt tillämpa valutalagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De kreditpolitiska
uppgifterna är centrala för riksbanken. Det allmänna&lt;br&gt;
syftet med kreditpolitiska åtgärder är atl påverka ränta och likviditet på&lt;br&gt;
inhemska marknader, men åtgärderna kan mycket väl ha sin gmnd i&lt;br&gt;
valutapolitiska överväganden. Även på detta område framgär för närva­&lt;br&gt;
rande riksbankens uppgifter indirekt genom att den nuvarande riksbanks­&lt;br&gt;
lagen ger banken befogenhet att köpa och sälja statspapper samt bedriva&lt;br&gt;
utlåning och inlåning. Huvuddelen av hithörande bestämmelser avser löp-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tider och säkerheter för
län m.m. Jag har, i likhet med kommittén, valt att i     Prop. 1986/87; 143 den
nya riksbankslagen ta utgångspunkt i det kreditpolitiska syfiet när banken ges
befogenhet att köpa och sälja statspapper, dvs. bedriva tradi­tionell
diskontopolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om de kredilpolitiska uppgifterna förordar jag, i överensstäm­melse med
kommitténs förslag, ett par nyheter. För det första föreslås att riksbanken, om
särskilda skäl föreligger, får ge ut egna kortfristiga skulde­brev. Denna
möjlighet kan tänkas behöva utnyttjas t. ex. vid hastiga likvi­ditetsökningar i
ekonomin vid tillfällen då riksbanken inte förfogar över lämpliga statspapper.
Riksbankens penningpolitiska arsenal utökas där­med med ett instmment som några
andra centralbanker redan har. För det andra har till riksbankslagen förts
kassakraven, som nu ställs till riksban­kens förfogande enligt lagen (1974:922)
om kreditpolitiska medel. Jag har funnit det lämpligt alt låta riksbanken
besluta om kassakrav genom förvalt­ningsbeslut i varje särskilt fall. Därmed
behöver inte nägot bemyndigande ges till regeringen, vilket erfordras när
beslut om kassakrav har formen av normgivning. Kassakrav har effekter som i
stora drag är likvärdiga med marknadsoperationer och diskontopolitik och jag
anser det lämpligt att de viktigare centralbanksinstrument som verkar
marknadskonformt ingår i riksbankslagen. Jag återkommer i det följande till
förslaget atl banken i vissa situationer skall kunna ge ut egna skuldebrev och
till frågan om bestämmelser om kassakrav i RBL och om ändrat tillämpningsområde
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
har till uppgift att vara statens bank. Betalningar till och från statsverket
sker i allt väsentligt över postgirokonton som till slut saideras mot
statsverkets checkräkning i riksbanken. Riksgäldskonlorei svarar för att medel
alltid finns tillgängliga på denna. Jag föreslär att riksbankens medverkan i
hanteringen av statsverkets betalningsströmmar skall vara i huvudsak
oförändrad. Riksbanken fungerar ocksä som statens bank när den kortfristigt
finansierar likviditetssvängningar i statens verk­samhet. För närvarande fömtsätter
detta att kortfristiga skuldebrev - ofta löpande på en dag - utväxlas mellan
riksgäldskontoret och riksbanken. Jag föreslår en administrativ förenkling som
innebär att riksbanken, för att täcka statsverkets kortfristiga medelsbehov,
får bevilja statsverket kon­tokredit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
riksbankens uppgifter ingår också all vara bankernas bank. Häri&lt;br&gt;
ingår att ta emot inlåning från bankerna och alt lämna dem lån. Villkoren&lt;br&gt;
för dessa lån bestäms av penningpolitiska motiv. Jag föreslår att den krets&lt;br&gt;
av banker som kan ha checkräkningskredit i riksbanken vidgas till att&lt;br&gt;
utöver affärsbanker även innefatta sparbanker och centrala föreningsban­&lt;br&gt;
ker. Stadshypotekskassan har föreslagit alt riksbanken, om särskilda skäl&lt;br&gt;
föreligger, också skall få ta emot inlåning och att lämna lån från/till andra&lt;br&gt;
kreditinstitut än banker. I avvaktan på den översyn av kredilmarknadens&lt;br&gt;
stmktur som kreditmarknadskommittén (Fi 1983:06) för närvarande gör&lt;br&gt;
anser jag alt en sådan bestämmelse inle bör införas. I förslaget till ny&lt;br&gt;
riksbankslag ingår däremot att riksbanken, som led i dess ändamål alt&lt;br&gt;
främja ett säkert och effekfivt betalningsväsen, om synnerliga skäl förelig­&lt;br&gt;
ger, får lämna lån på andra än penningpolitiskt motiverade villkor till&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bankinstilut
och andra företag som står under tillsyn av bank- eller försäk-    Prop.
1986/87: 143 ringsinspektionen. I och med att riksbanken avses ta emot inlåning
från bankerna till penningpolitiskt motiverad ränta förordar jag att riksgälds­kontoret
skall upphöra att ta emot dagsinlåning.      |&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver de verksamheter som nu presenterats harj riksbanken
för närva­rande möjlighet att utföra ett antal övriga uppgifter. Några av dessa
har inte karaktär av centralbanksuppgifter. Exempel |härpå är utlåning till
allmänheten, främst i form av finansiering av köp av premieobligationer,
hållande av inlåning på checkräkning för anställda i riksbanken,
inkasso-rörelse och viss depositionsverksamhet. Kommittén har i lagen inte gett
riksbanken befogenhet att bedriva verksamhet av här exemplifierat slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FuUmäktige i riksbanken har anfört att deponeringar från
andra central­banker och internationella organisationer bör få ske även
fortsättningsvis. Fullmäktige anser vidare att det bör få ankomma på
fullmäktige att avgöra om dotterbolag till riksbanken skall få ha konton i
banken, att detsamma bör gälla för anställdas lönekonton och för
riksbankstjänstemännens idrottsföreningar och liknande sammanslutningars
konton, samt att möjlig­heterna att lämna lån för finansiering av
premieobligationsköp bör få ske efter fullmäktiges bestämmande, det sistnämnda
efter inhämtande av riks­gäldskontorets synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har förståelse för riksbankens önskemål. Enligt min
mening är dock dessa uppgifter inte, med undantag för nämnd depositions
verksamhet, av sådan centralbaukskaraktär alt de bör anges i lagen. Det är
t.ex. inte någon uppgift för riksbanken att belåna premieobligationer. I vad
mån några av de övriga uppgifterna faller inom ramen för riksbankens personal­politik
eller som huvudman för dotterbolagen får dock fullmäktige bestäm­ma. Däremot
föreslås att riksbanken skall få ta betalt för tjänster som utförs i anslutning
till centralbanksuppgifterna, t.ex. specialpackning av sedlar och mynt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I lagen föreskrivs också att riksbanken vid planeringen
och genomföran­det av sin verksamhet skall beakta de krav som totalförsvaret
ställer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare skall riksbanken ansvara för beredskapsplanläggning
pä bank-och betalningsväsendets område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rätt för riksbanken att ge ut egna skuldebrev och
ändringar beträffande kassakravet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår att riksbanken skall kunna ge ut egna
skuldebrev. Bakgmnden&lt;br&gt;
till detta förslag är följande. Riksbanken förvärvar nu från riksgäldskon­&lt;br&gt;
toret en stor mängd statspapper som används i riksbankens marknadsope­&lt;br&gt;
rationer. Det är emellertid möjligt att föreställa sig situationer när riksban­&lt;br&gt;
ken inte i tillräcklig omfattning disponerar lämpliga statspapper för nöd­&lt;br&gt;
vändiga operationer. Exempel på en sådan situafion är att statsbudgeten&lt;br&gt;
inte redovisar nämnvärt underskott, att riksbanken har sålt huvudparten&lt;br&gt;
av sitt slatspappersinnehav och att det till följd av förväntningar om en&lt;br&gt;
svensk revalvering pågår ett kraftigt valutainflöde. Ett annat exempel är&lt;br&gt;
om det hastigt inträffar en kraftig exportuppgång förenad med en väsentlig&lt;br&gt;
exportprishöjning. I båda fallen kan det vara nödvändigt att eliminera&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;likviditetsökningen
för att förebygga en kreditexpansion som det inte finns Prop. 1986/87: 143
realekonomiskt utrymme för. Det kan nämnas att i Förbundsrepubliken Tyskland
har centralbanken vid tillfällen av detta slag gett ut egna skulde­brev för alt
dra in likviditet. Vidare kan nämnas att Norges Bank i den nya centralbankslag
som beslöts år 1985 bemyndigats att utställa egna skulde­brev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Situationer
av det slag som nu antytts framstår inte som näraliggande, men riksbankslagen
avses gälla för lång tid framöver. Det är förvisso också sä att andra valuta-
och kreditpolitiska åtgärder - var för sig eller kombi­nerade - kan användas
för att nå avsedda penningpolitiska syften, t.ex. räntesänkning, höjda
kassakvoter för banker, likviditetsdepositioner, ny­emission av statspapper
trots att statligt upplåningsbehov inte föreligger. Enligt min mening är det
emellertid lämpligt att utöka urvalet av instm­ment och ge riksbanken
möjligheter att i penningpolitiskt syfte ge ut egna kortfristiga skuldebrev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
(1974:922) om kreditpolitiska medel ger regeringen befogenhet att på
framställning av fullmäktige i riksbanken förordna att riksbanken får använda
kreditpolitiskt medel. Fömtsättningen för sådant förordnande är atl ett
kreditpolitiskt medel behöver användas för att uppnå de mäl som har fastställts
för riksbankens penningpolitiska verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
kreditpolitiska medlen enligt lagen är likviditetskrav, kassakrav,
utlåningsreglering, emissionskontroll, allmän placeringsplikt, särskild pla­ceringsplikt
och räntereglering. Utlåningsreglering, allmän och särskild placeringsplikt
samt räntereglering är att anse som extraordinära medel. Förordnande om något
av dessa medel får nämligen meddelas endast om synnerliga skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förordnande
om kreditpolitiska medel kan avse ett eller flera slag av bankinstitut,
försäkringsinsfitut eller annal kreditinsfitut. Förordnande om
emissionskontroll eller räntereglering kan avse även annan än kreditinsti­tut.
Med bankinstilut avses bankaktiebolag, sparbank och central för­eningsbank och
med försäkringsinstitut avses AP-fonden och försäkrings­företag med svensk
koncession. Kreditinstitut i lagens mening är, vid sidan om bankinstitulen och
försäkringsinstituten, lokal föreningsbank, kredit­akliebolag, finansbolag,
landshypoteks- och stadshypoteksinslitutionema saml Svenska
skeppshypotekskassan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
regeringen har meddelat förordnande om atl ett kreditpolitiskt me­del får
användas, ankommer det pä riksbanken atl svara för de tillämp­ningsföreskrifter
som behövs. Riksbanken får begränsa användningen av kreditpolitiskt medel till
ett eller flera slag av institut, undanta visst insUtut om särskilda skäl
föreligger och utfärda olika föreskrifter för skilda insti­tut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kreditpolitiska utredningen (E 1980; 03) redovisade hösten 1982 sina&lt;br&gt;
bedömningar och förslag rörande den framtida kreditpolitikens utformning&lt;br&gt;
m.m. i betänkandet En effektivare kreditpohtik (SOU 1982:52). Utred­&lt;br&gt;
ningen förordade bl. a. att den framtida kreditpolitiken skall bedrivas med&lt;br&gt;
marknadskonforma medel. Ulredningen ansåg därvid att ett kassakrav&lt;br&gt;
med på visst sätt utvidgat fillämpningsområde skulle anses vara marknads-&lt;br&gt;
konformt. Utredningen accepterade dämtöver också atl ej marknadskon-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;forma regleringar skulle få tillgripas i särskilda situationer
och under fömt-    Prop. 1986/87: 143 sättning att de var tidsbegränsade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslog att kassakrav skulle få användas utan
tidsbe­gränsning och, med ändring av nuvarande förhållanden, kunna rikta sig
inte bara mot bankinstitut utan också mot andra kreditinstitut och därmed
jämställda. I kassakravet skulle kunna inräknas, utöver medel på check­räkning
i riksbanken, skattkammarväxlar och andra kortfristiga statspap­per som
riksbanken bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag rörande kassakravet fick ett
övervägande positivt mottagande. Fullmäktige i riksbanken m.fl. var positiva
medan Bankför­eningen och Finansbolagens förening var negativa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bankföreningen ansåg alt även kassakravet borde hänföras
till de ex­traordinära medlen och avstyrkte utvidgningen av vad som skulle
kunna inräknas i kassakravet, eftersom detta skulle kunna leda till en
placerings­plikt i kortfristiga statspapper. Bankföreningen ansåg också att det
skall krävas en föreskrift om att bankema skall erhålla en sådan ränta på
&amp;quot;kassakravspengarna&amp;quot; att anskaffningskostnaderna täcks. Finansbola­gens
förening ansåg bl. a. atl om tillämpningsområdet utvidgades så skulle det leda
till att utländska företag skulle få konkurrensfördelar till nackdel för
Sveriges bytesbalans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillämpningen av kassakraven förändrades påtagligt i
samband med att utlåningstaken slopades i november 1985. Kraven höjdes från I %
till 3% av bankinstilutens förbindelser samtidigt som räntegottgörelsen på inne­stående
medel slopades (räntegottgörelse hade tidigare utgått enligt gällan­de
diskonto). Totalt per den 30 november 1986 uppgick bankernas i riks­banken
innestående kassakravsmedel till 8 102 milj. kr. MoUvet till den ändrade
tillämpningen var en oro att slopandet av utlåningstaken skulle leda till en ur
samhällsekonomisk synpunkt alltför stor kreditexpansion i banksystemet. Som en
motverkande åtgärd skärptes därför tillämpningen av kassakraven i syfte alt
påverka bankernas marginalkostnad för sin upplåning. Tanken var således att
bankerna skulle kompensera ränteför­lusten på kassakravmedlen genom högre
räntor pä utlåningen. Kassakra­ven kan därför sägas fylla två funktioner. För
det första att utgöra ett stöd för riksbankens marknadsoperafioner och för det
andra att verka återhål­lande på kreditgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Något motsvarande generellt medel för att via
prissättningen styra även övriga kreditinsfituts utlåning finns inte. Kassakrav
får som jag nämnt endast fillämpas på banker. En konsekvens därav har blivit
att ett incita­ment skapas till överflyttning av krediter från banker till
andra institut. I och för sig kan hävdas atl om riksbanken önskar strama åt
kreditgivningen genom högre räntor så borde detta ske genom en allmän höjning
av ränteni­vån t.ex. genom marknadsoperationer och inte via omvägen över kassa­kraven.
Helt klart är nämligen att en höjning av kassakraven också innebär en höjning
av räntenivån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande tillämpning av kassakraven innebär dock primärt
endast en&lt;br&gt;
restriktion på bankernas kreditgivning medan övriga kreditinstitut endast&lt;br&gt;
påverkas marginellt. Om därför riksbanken genom marknadsoperationer&lt;br&gt;
höjer den allmänna räntenivån påverkar sådana åtgärder hela marknaden&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utan
att olikheterna mellan banker och övriga kreditinstitut förändras i nämnvärd
grad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
förhållande är således inte konkurrensneutralt och just kon­kurrensneutraliteten
var något som den kreditpolitiska utredningen ansåg vara viktigt vid
utformningen av sina förslag. Utredningens gmndinställ-ning var att reglerar
man en marknad skall i princip alla som agerar på denna marknad regleras lika,
annars råder inte konkurrensneutralitet. Konkret tog detta sig uttryck i
utredningens förslag att samtliga kreditpoli­tiska instrument skulle kunna
tillämpas på alla institut som omfattas av lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att konkurrens- och neutralitetsskäl talar för alt kassakrav skall kunna
tillämpas på alla kreditinstitut som omfattas av den kreditpoli­tiska
lagstiftningen. För att möjliggöra detta bör beslämmelserna om kas­sakrav
ändras i huvudsaklig överensstämmelse med den kreditpolitiska utredningens förslag.
Till definifionen av kreditinstitut har fondkommis-sionsbolagen ocksä förts.
Den närmare utformningen framgär av lagförsla­gets specialmotivering (avsnitt
4). Jag anser vidare, i likhet med SPOK, att bestämmelserna om kassakrav skall
tas in i den nya riksbankslagen. I avbidan på att denna kan träda i kraft bör
de nya beslämmelserna om kassakrav med ett utvidgat tillämpningsområde föras in
i den kreditpoli­tiska lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Riksbankens ledningsorganisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Antalet fullmäktige i riksbanken ökas frän sju lill åtta. Av dessa
skall sju väljas av riksdagen. Dessa utser inom sig ordfö­rande och väljer den
åttonde fullmäktige som också skall vara chef för riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
utser utanför fullmäkfigekretsen högst två vice riks­bankschefer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mandatperioden
för de av riksdagen valda fullmäktige skall sam­manfalla med riksdagens
valperiod. Den fullmäktige som valts av de riksdagsvalda fullmäktige och som
också skall vara riksbankschef samt de vice riksbankscheferna väljs för en
period om fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:20.0pt;
margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbankens direkfion
avskaffas som beslutsorgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Kommittén har dock föreslagit att
fullmäktiges val av en fullmäktige, tillika riksbankschef, skall ske tills
vidare eller för viss tid och att vice riksbanks­chef skall utses för en fid om
högst tre år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Remissinstanserna lämnar i huvudsak kommitténs förslag utan erinran. Vissa
synpunkter anförs dock a\ fullmäktige i riks­banken, bankföreningen. Föreningsbankernas
förbund, LO och TCO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
i riksbanken och bankföreningen anser att riksbankschefen och de båda vice
riksbankscheferna skall utses för en bestämd fid, fullmäk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tige
i riksbanken fem år, bankföreningen sex år. Föreningsbankernas för-     Prop.
1986/87: 143 bund, LO och TCO är tveksamma eller motsätter sig atl
riksbankschefens ställning avpolitiseras (se bil. 3, avsnitt 4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Med riksbankens nuvarande ledningsorganisa­tion avses främst
fullmäktige, direktionen, riksbankschefen och vice riks­bankschefen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbankens
högsta organ är fullmäktige, som för närvarande består av sju ledamöter av
vilka sex väljs av riksdagen medan den sjunde, som också är ordförande, utses
av regeringen. Suppleanter väljs på motsvarande sätt. Fullmäktige sammanträder
en gång i veckan under en stor del av året och i övrigt varannan vecka och
fattar riksbankens viktigare penningpolitiska och administrativa beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
fullmäktige finns ett ledningsorgan som kallas direktionen. Denna består av
riksbankschefen, som är ordförande, deputerade och jourha­vande ledamoten som
båda är fullmäktigeledamöter. I övrigt ingår vice riksbankschefen, den
riksbanksdirektör som ansvarar för aktuell fråga och i vissa fall två
personalföreträdare. Direktionen har till uppgift alt bereda ärenden som skall
handläggas av fullmäktige, bevaka att fullmäktiges beslut verkställs samt fatta
beslut i vissa ärenden, främst tjänstetillsätt­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
de sex ledamöter av fullmäktige som riksdagen vall utser riks­banksfullmäktige
en riksbankschef. I praktiken är en fullmäktig redan vid valet till fullmäktige
utpekad som riksbankschef. Riksbankschefen leder under fullmäktige riksbankens
verksamhet, även om lagen för närvarande inte ger honom någon egen
beslutsbefogenhet. Fullmäkfige utser inom eller utom fullmäkfigekretsen en vice
riksbankschef. Hittills har vice riks­bankschef utsetts utanför
fullmäktigekretsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
år 1897 utser regeringen ordföranden i riksbanksfullmäktige. Det­ta är en
ordning som har sina rötter i ett förparlamenlariskt skede. Kom­mittén anser
att riksdagens huvudmannaskap för riksbanken bör återspeg­las i sättet att utse
ordförande i fullmäktige. För alt i andra former säker­ställa samordning av
penningpolitiken med övrig ekonomisk politik före­slår jag, som nämnts i det
föregående, viss samrådsskyldighet för riksban­ken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fräga om riksbankschefen kan konstateras att om det skall vara möjligt att
åstadkomma förutsättningar för kontinuitet på riksbankschefsposten så måste
riksbankschefen utses på ett sätt som gör att denne inte uppenbarli­gen måste
betraktas som en partiföreträdare. Mitt förslag är att de av riksdagen valda
ledamöterna av riksbanksfullmäktige bör utse en riks­bankschef utom
fullmäktigekretsen. I och med att en person utses till riksbankschef skall han
emellertid med slöd av en bestämmelse i regerings­formen bli fullmäktig.
Riksbankschef bör av fullmäktige förordnas med ett tidsbegränsat förordnande om
fem år. Inget hinder föreligger mot att omval sker. Genom att bestämma tiden
till fem år markeras frikopplingen från de mandatperioder som gäller för de av
riksdagen valda fullmäktige. Riks­bankschef kan entledigas genom att
fullmäktige återkallar förordnande eller genom att riksdagen inte beviljar
ansvarsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanksfullmäktige
skall alltjämt vara bankens högsta organ och ha i&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 143&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;huvudsak samma uppgifter som i dag samt verka på i stort
sett samma sätt. Prop. 1986/87: 143 Det betyder alt fullmäktige skall fatta
alla viktiga penningpolitiska och administrativa beslut i banken. Ärenden som
skall avgöras av fullmäktige anges i den nya riksbankslagen. Dessutom
föreskrivs att ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs av
riksbankschefen eller delegeras av denne. Detta betyder att riksbankschefen som
högste verkställande tjäns­teman nu föreslås få en uttrycklig beslutskompetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening finns det inte längre tillräckliga skäl
för att behålla den nuvarande ordningen att regeringen utser ordförande i
riksdagens viktigaste myndighet. Jag föreslår därför att riksdagen skall välja
samtliga ledamöter av riksbanksfullmäktige utom riksbankschefen. De av
riksdagen valda fullmäktigeledamöterna utser sedan ordförande inom sin krets.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag är således att riksbanksfullmäktiges
ordförande skall väljas av fullmäktige bland de ledamöter som riksdagen valt
och att riksbanks­chefen skall utses av fullmäktige utom fullmäktigekretsen,
men att riks­bankschefen i och med att han utses också blir fullmäktig. Med
oförändrat antal ledamöter i fullmäktige och med gängse valsätt i riksdagen
skulle detta kunna leda till att den pariamentariska majoriteten inte skulle
vara tillförsäkrad majoritet i fullmäktige om riksbankschefen - som ju väljs på
ett icke politiskt mandat - i någon fråga förenar sig med minoriteten. För att
lösa detta problem föreslås att antalet ledamöter i fullmäktige ändras till
åtta. Därmed kan också den parlamentariska minoriteten även i fortsätt­ningen
få utse tre ledamöter. Majoriteten förutsätts utgöras av ordföranden och fyra
övriga ledamöter. Om riksbankschefen förenar sig med minorite­tens tre
ledamöter kan majoriteten likväl få igenom sitt förslag med stöd av
ordförandens utslagsröst. Förslaget om riksbanksfullmäktige och riks­bankschefen
innebär att RF 9: 12 behöver ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad så gäller direktionen kan dess beslutsfunktion i allt
väsentligt föras över på riksbankschefen och av denne till betydande del
delegeras till linjechefer i riksbanken. Det betyder att de lagreglerade
uppdragen som deputerad och jourhavande ledamot kan slopas. Däremot bör man på
lämpligt sätt upprätthålla den informationsförmedlande funktion som den
nuvarande direktionen fyller för de anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den nuvarande riksbankslagen föreskrivs att fullmäktig
inte får vara ledamot av styrelsen för annan bank. Något hinder finns däremot
inte för fullmäktig att vara styrelseledamot i t. ex. kreditaktiebolag,
finansbolag eller försäkringsbolag, vilka också bedriver verksamhet på
kreditmarkna­den. Om denna möjlighet utnyttjas kan detta skapa
lojalitetskonflikter för de berörda personerna. Jag föreslär därför att
valbarhets- och behörighets­villkoren för fullmäktig ändras så att fullmäktig
inte får vara ledamot i styrelsen för kreditinstitut eller
fondkommissionsbolag. Däremot föreslår jag inte någon motsvarighet till den nuvarande
bestämmelsen som hindrar att ledamot i riksbanksfullmäktige samtidigt är
ledamot i det styrande organet i riksgäldskontoret. Om någon person ingår i
båda organen kan detta främja samordningen av statsskuldspolitiken. Jag vill i
detta samman­hang nämna att de valbarhets- och behörighetsvillkor som anges för
full­mäktige i riksbanken också bör gälla för ledamöter i riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om tjänst som vice riksbankschef finns i
riksdagsordning-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en av den anledningen att
vice riksbankschef är suppleant för riksbanks­chefen i fullmäktige. Med det
valsätt för riksbankschefen somjag föreslär kan det vara lämpligt att
ytterligare en suppleant finns för riksbankschefen. Vidare anser jag att
riksbankens ledningsorganisation under riksbanksche­fen ibland kan behöva
förstärkas. Jag föreslår därför att RO 8; 6 ändras så att fullmäktige utom
fullmäkfigekretsen får utse högst två vice riksbanks­chefer. Dessa bör utses
för samma mandatperiod som riksbankschefen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5 Beslutsregler för fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Fullmäktige i riksbanken skall sammanträda minst en gång varannan
vecka. Vid sammanträdena skall föras protokoll. Fullmäktige får inte
sammanträda på område som är ockuperat av främmande makt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att
fullmäktige skall vara beslutföra måste minst sex leda­möler vara närvarande.
Ärenden som kräver ett skyndsamt beslut får dock avgöras av fem ledamöter om
fyra av dem är ense om beslutet. Om ett ärende som skall behandlas i
fullmäktige är av ringa betydelse eller av särskilt brådskande art får ärendet
avgöras genom meddelanden mellan ledamöterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Kommitténs förslag kommenteras inte av remissin­stanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag:
De formella beslutsregler som gäller för fullmäk­tige finns upptagna främst i
14 § bankoreglementet. Enligt min mening är de nuvarande reglerna i stort sett
ändamålsenliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
härvid lill en böijan angär tiden för sammanträden inom fullmäkfige bör den
nuvarande ordningen behållas som innebär att sammanträde skall hållas minst en
gång varannan vecka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller reglerna om
beslutförhet måste dessa anpassas fill den utökning av antalet fullmäktige som
föreslagits. Som hittills bör ocksä regeln vara den alt fullmäktigeledamöterna
måste vara personligen närva­rande vid sammanträdena. Det bör dock finnas en
möjlighet att i undan­tagsfall fatta beslut per capsulam, dvs. att ledamöterna
deltar i behandling­en av ett ärende utan att vara närvarande vid ett
sammanträde. De ärenden som bör kunna avgöras på detta sätt är dels ärenden av
mindre vikt, dels ärenden som ledamöterna till följd av tidigare beredning är
förtrogna med, dels ärenden av särskilt brådskande art. Vad som nu anförts
innebär att för att fullmäktige skall vara beslutföra måste minst sex ledamöter
vara närva­rande. Ärenden som kräver ett skyndsamt beslut skall dock få avgöras
av fem ledamöter, om fyra av dem är ense om beslutet. Om ett ärende som skall
behandlas i fullmäktige är av ringa betydelse eller av särskilt bråds­kande art
får ärendet avgöras genom meddelande mellan ledamöterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I frågor om
disciplinansvar för arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter skall,
enligt 5§ lagen (RFS 1980:4) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.
m. liksom hittills tillämpas bestämmelserna i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29 kap. rättegångsbalken om omröstning i domstol med
endast lagfarna Prop. 1986/87: 143 ledamöter när flera deltar i avgörandet av
frågor som avses i 15 kap. 1-3 §§ lagen (1976:600) om offentlig anställning. En
motsvarande omröstnings­bestämmelse avseende vissa beslut rörande
läkamndersökning finns i 24 § anställningsstadgan (RFS 1971: 3) för riksdagen
och dess organ. Även den bestämmelsen bör vara tillämplig på riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt den gällande ordningen skall i skrivelser som
fullmäktige avger till riksdagen och regeringen alla närvarande ledamöter anges
liksom de skilj­aktiga meningar som förekommit. Denna ordning bör ocksä vara
föreskri­ven i den nya lagen för att på så sätt minoritetens mening alltid
skall komma fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då det gäller sättet för omröstning föreskrivs för
närvarande att sluten omröstning endast får ske vid val till sådan befattning
till vilken fullmäktige kan utses. Jag anser att detta undantag från principen
om öppen omröst­ning, vilket aldrig tillämpats i praktiken, inle längre bör
finnas kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De gällande reglema för proceduren inom fullmäktige bör
förtydligas i vad avser skyldigheten att föra protokoll vid sammanträdena.
Någon di­rekt, generell bestämmelse härom finns inte i den gällande
lagstiftningen, men bör tas in i den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang skall ocksä nämnas de jävsbestämmelser
som gäller för ledamöterna i fullmäktige. Dessa bestämmelser har sin
motsvarighet i förvaltningslagen och de behöver därför inte tas in i den nya
lagen för riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist skall här behandlas en fräga av särskild an som
gäller fullmäk­tiges sammanträden när landet helt eller delvis är ockuperat. I
28 § RBL föreskrivs att fullmäktige inte får utöva sina befogenheter på område
som är ockuperat av främmande makt samt atl minst tre ledamöter skall vara
närvarande vid sammanträde som hålls när riket lill någon del är ocku­perat.
Den förstnämnda regeln är motiverad av att en ockupafionsmakt inte skall kunna
fä kontroll över riksbanken, vilket skulle kunna underlätta ockupationen. I den
tidigare lagen (1974: 568) om riksgäldskontoret fanns motsvarande bestämmelser
för riksgäldsfullmäktige. Den nuvarande lagen (1982; 1158) om riksgäldskontoret
innehåller endast bestämmelsen att full­mäktige inte får sammanträda på
ockuperat område. Den särskilda beslut-förhetsregeln för
fullmäktigsammanträden, som hålls när Sverige delvis är ockuperat, har ansetts
kunna undvaras. Jag anser att hithörande frågor bör för riksbankens del
behandlas på samma sätt som skett i fråga om riks­gäldskontoret. I den nya
riksbankslagen bör sålunda föreskrivas att full­mäktige inte får sammanträda på
område som är ockuperat av främmande makt. En särskild beslutförhetsregel
avseende situationer där Sverige del­vis är ockuperat tas däremot inte med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6 Administrativa frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Bestämmelser införs i riksbankslagen om bankens re­dovisning och
revision. Riksdagen skall fastställa resultat- och ba­lansräkning samt besluta
om vinstdisposition. Fullmäktige skall fast­ställa budget för varje år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
skall tillsätta vissa chefstjänster. Övriga tjänster till­sätts av
riksbankschefen eller, efter delegation av denne, av andra chefer i banken. Nya
ordinarie tjänster inrättas av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbankens rätt
atl driva tryckerirörelse, papperstillverkning, tillverkning av sedlar och mynt
samt medaljer och liknande föremål anges i riksbankslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med milt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Remissinstanserna lämnar i huvudsak förslagen utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
i riksbanken och riksdagens revisorer har synpunkter pä hur riksbankens
bokföringsskyldighet skall fullgöras. Fullmäktige i riksbanken och riksdagens
förvaltningskontor har synpunkter på möjligheterna att filisätta vissa lediga
tjänster utan kungörelseförfarande. Förvaltningskon­toret anser att frågan om
budgetens utformning behöver övervägas närma­re (se bil. 3, avsnitt 6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: De olika administrativa frågor som behöver beaktas vid
utformning av en ny lag för riksbanken avser i flertalet fall riksbankens
rättigheter och skyldigheter i förhållande till riksdagen och dess myndigheter
samt myndigheter under regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken skall
självfallet vara bokföringsskyldig. Eftersom detta inte följer av annan lag som
gäller riksbanken föreslår jag att delta anges i riksbankslagen. Kommittén har
föreslagit att bokföringen skall ske på sätt som överensstämmer med god
redovisningssed. Fullmäktige i riksbanken har rörande bokföringsskyldigheten
anfört att en centralbanks verksamhet inte är sådan att förebilder kan hämtas
från vad som i allmänhet är god redovisningssed. Utgångspunkten bör enligt
riksbanken vara att balans-och resultaträkning skall ge relevant
ekonomisk-politisk information om bankens verksamhet. Liknande synpunkter
anförs av riksdagens revisorer som anser att de principer som skall gälla för
riksbankens bokföringsskyl­dighet snarast bör utredas. Revisorerna anser därvid
atl också bestämmel­ser rörande bokföring och redovisning av Riksbankens
Jubileumsfond bör utarbetas. Jag delar den av riksbanken och revisorema
framförda uppfatt­ningen. De krav som bör ställas på riksbankens bokföring är
för närvaran­de föremål för överväganden av riksbanken i samråd med riksdagens
revisorer. Jag finner inte skäl att i lagtexten ange några närmare principer
för riksbankens bokföringsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att riksbankens redovisning fill riksdagen hksom i dag bör innefatta
resultaträkning, balansräkning, förvaltningsberättelse och en re­dogörelse för
den förda valuta- och kreditpolifiken. Enligt min mening är det önskvärt att
förvaltningsberättelserna är utförliga och tydliga, främst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vad gäller redogörelsen
för riksbankens förvaltningsverksamhet. För att      Prop. 1986/87: 143 bereda
banken skälig tid härför föreslås att redovisningen till riksdagen skall lämnas
före den 15 februari i stället för som nu före utgången av januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att en budget för förvaltningsverksamheten är ett lämpligt styrinstrument
för fullmäktige och riksbankschefen. En budget underlättar vidare delegering av
ekonomiskt beslutsansvar inom banken och en budget kan vara en utgångspunkt vid
revisoremas granskning av riksbankens förvaltning. Det föreslås därför att
fullmäktige före utgången av december skall fastställa en budget för
riksbankens förvaltningsverksamhet under det följande räkenskapsåret. Jag
föreslår således att riksbanken själv fär fastställa sin budget, men anser att
den skall tillställas riksdagen för känne­dom. Riksdagens förvaltningskontor
har framhållit att frågan om riktlinjer för budgetarbetet och dess utformning
bör övervägas vidare. Riksdagens revisorer framför att föreslagen budget bör
avse en treårsperiod. Jag återkommer till dessa frågor i avsnitt 2.9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller personalvolymen i banken föreslås att denna skall regleras av en
personalförteckning som upprättas av fullmäktige samt av tillgången på medel
enligt gällande budget. Vidare föreslås all fullmäktige skall tillsät­ta de
högsta chefstjänsterna och att dessa får tillsättas utan atl kungöras till
ansökan lediga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
fattar en mängd administrativa beslut som berör bankens inre verksamhet. Sådana
beslut har dock ofta i princip karaktär av norm­givning. Regeringsformen
innehåller inte bestämmelser som möjliggör di-rektdelegering av
normgivningsrätt frän riksdagen till myndighel under riksdagen. I praxis har
dock utvecklats en ordning som innebär en delege­ring Ull myndigheter under
riksdagen att besluta om regler för den inre verksamheten. Detta har skett i
instmktionen för justitieombudsmännen och i lagen om riksgäldskontoret. Motsvarande
ordning bör gälla riksban­ken. Jag föreslår därför alt riksbanken skall få
besluta om bl. a. arbetsord­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller riksbankens yttre organisation anges i de nuvarande bestämmelsema
att riksbankens verksamhet bedrivs vid elt huvudkontor i Slockholm saml vid
åtta regionkontor och högst 14 kassakontor på andra orter i landet. Riksbanken
bedriver nu också verksamhel vid sedeldepåer. För alt fullmäktige i framtiden
utan lagändring skall kunna besluta om ändring av antalet kontor om detta visar
sig vara sakligt mofiveral, föreslås att det i riksbankslagen anges att
riksbanken bedriver verksamhet vid ett huvudkontor samt vid regionkontor,
kassakontor och sedeldepåer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om riksbankens inre organisation bör riksdagen få tillräcklig kontroll genom
de administrativa bestämmelser i övrigt som förordas. Jag anser därför att det
i den nya riksbankslagen inte behöver finnas bestäm­melser om huvudkontorets
organisation på nivån under vice riksbanks­chef. Arbetsorganisationen och
ärendenas fördelning mellan enheter skall dokumenteras i en arbetsordning som
beslutas av fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.7 Riksgäldskontorets ställning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Huvudmannaskapet för riksgäldskontoret förs från riksdagen till
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksgäldskontorets
huvuduppgift skall vara att ta upp och förvalta lån för staten. Verksamheten
skall bedrivas med beaktande av statsskuldspolitiskl betingade målsättningar. I
riksgäldskontorets styrelse skall det finnas ett väsentligt parlamentariskt
inslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Kommittén har dock
föreslagit att redovisning och inlem revision för den inre
riksdagsförvaltningen och andra riksdagens verk än riksbanken över­förs till
riksdagens förvaltningskontor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Remissinstanserna lämnar i huvudsak, med undan­tag föT fullmäktige i
riksgäldskonlorei (majoriteten), förslaget utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
i riksgäldkontoret (majoriteten) anser att kommitténs skäl för att ändra
huvudmannaskapet för kontoret saknar större tyngd och att om en ändring skall
ske bör detta kunna motiveras med att stora praktiska olägenheter för
slatsupplåning avhjälps åtminstone på någon sikt. En full­mäktige vill ha
ytterligare utredning och en fullmäktige godtar kommitténs förslag.
Bankföreningen, sparbanksföreningen och hypoteksbanken ut­trycker viss
iveksamhet rörande vilka fördelar som kan uppnås om försla­get genomförs (se
bil. 3, avsnitt 7).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Riksgäldskontoret blev år 1789 en myndighet under riksdagen
med uppgift att förvalla statens skuld och ta upp nya lån åt staten. Motivet
till detta var att riksdagen, som inte hade kontroll över statens utgifter och
inkomster, härigenom skulle få kontroll över i vart fall statens
upplåningsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
följd av parlamentarismens genombrott är att riksdagen numera har kontrollen
över hela finansmakten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
beslutar efter förslag av regeringen om statens inkomster och utgifter. Om det
föreligger ett upplåningsbehov ombesörjer riksgäldskon­toret med stöd av
riksdagens bemyndigande i lagen om riksgäldskontoret den upplåning som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nämnda mofivet för att riksgäldskontoret skall vara en riksdagens myndighet
saknar därför numera bärkraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
anförda klargör enligt min mening att huvudmannaskapet för riks­gäldskontoret
kan flyttas från riksdagen till regeringen och ges en plats i den statliga
förvaltningsorganisation som är bättre anpassad till vår tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
överflyttning av huvudmannaskapet bör nu enligt min mening ske av följande
skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsskuldens
stora ökning under de senaste tio åren kunde inte fömtses när frågan om
huvudmannaskapet för riksgäldskontoret övervägdes i sam­band med att den nya
regeringsformen år 1973 diskuterades. Den omfatt­ning statsskulden numera fått
gör att det nu finns starka skäl för att samordningen av statsuppläningen med
finanspolitiken organisatoriskt bör ordnas så att statsupplåningen handhas av
en myndighet under regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa av de kreditgarantier som staten genom
riksgäldskontoret har Prop. 1986/87: 143 ställt ut är förenade med betydande
risker för att staten faktiskt kommer atl på ett eller annat sätt fä infria
garantin. Delta gäller särskilt i fräga om garantier till varv och rederier. I
en del fall är det därvid endast fräga om bevakning av statens rättigheter som
konkursborgenär. I andra fall kan också beslut av näringspolitisk innebörd
komma att få fattas. Dessa fattas då i första hand i regeringskansliet efter
beredning i framför allt finans- och industridepartementen. Denna ordning är
naturlig och ofrånkomlig i och med att regeringen ansvarar för verkställandet
av statens näringspolitik. Detta talar för att ansvaret för garantihanteringen
bör övergå till en myn­dighet under regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksgäldskontoret utför cenlrala finansförvaltande
uppgifter för staten. Vissa uppgifter av liknande eller angränsande slag utförs
av myndigheter under regeringen. Det förhållandet att dessa finansförvaltande
myndighe­ter har olika huvudmän har begränsat möjligheterna att utveckla
förvall-ningsstmkturen på detta område. Fömtsältningama för den framtida ut­vecklingen
av riksgäldskontorets verksamhet bör förbättras om kontoret får bli en
myndighet under regeringen. Riksgäldskontorets huvuduppgift bör dock även i
fortsättningen vara atl ta upp och förvalla lån till staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förvaltningen av statsskulden och upplagandet av lån till
staten behöver i berednings- och verkställighetsskedena på olika sätt samordnas
med riksbankens penningpolitik. Stalsskuldsförvallningens mål måste emeller­tid
även alltjämt kunna hävdas i förhållande till de penningpolitiska målen. I
verkställighelsskedet får därefter självfallet en avvägning göras mellan de
olika mälen. Samordningen av statsupplåningen och penningpolitiken bör enligt
min uppfattning i första hand ske genom atl riksgäldskontoret och riksbanken
löpande utarbetar upplåningsplaner där tänkta emissionstillfäl­len och
lånevolymer anges. Dessa upplåningsplaner får sedan diskuteras i samråd med
företrädare från riksgäldskontoret, riksbanken och finansde­partementet varvid
också olika finanspolitiska aspekter kan vägas in i upplånings verksamheten.
Det synes därvid lämpligt att dessa diskussioner sker återkommande och t. ex. i
den organisatoriska form som utvecklats under senare år i en gemensam
planeringsgrupp. I emissionsfrågor skall löpande samråd och kontakter äga mm
mellan riksgäldskontoret och riks­banken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elt överförande av huvudmannaskapet för riksgäldskontoret
aktualise­rar flera frågor om ledning, personal, administration, revisionen av
riks­gäldskonlorei och parfibidragsnämnden, m. m. I enlighet med vad jag anger
i avsnitt 2.9 avser jag att återkomma lill dessa frågor i ett senare förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.8
Upplåningen för statens räkning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Regeringen skall en gång varje är inhämta riksdagens bemyndigande att ta upp
erforderiiga lån för statens räkning. Rege­ringen delegerar i sin tur till
riksgäldskontoret att ta upp sädana lån. Av en särskild lag framgår att staten
är ansvarig för samtliga lån och garantier som riksgäldskontoret ombesörjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Remissinstanserna lämnar i huvudsak förslaget utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige i riksbanken
framför synpunkter på utformningen av riksda­gens bemyndigande att ta upp lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De närmare
ställningstagandena framgår av remissammanställningen (bil. 3, avsniu 7).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag:
Somjag tidigare nämnt ombesörjer riksgäldskon­toret den upplåning som kan
behövas för att finansiera statens utgiftsun­derskott. Detta sker med stöd av
bemyndigande i lagen (1982: 1158) om riksgäldskontoret. Upplåning får ske för
att:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;finansiera löpande underskott i
statsbudgeten och andra utgifter som grundar sig på riksdagens beslut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fillhandahålla sådana krediter
och fullgöra sådana garantier som riksda­gen beslutar om,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;amortera och inlösa statslän
ävensom företa uppköp av statslän i ut­ländsk valuta,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillgodose riksbankens behov av
valutareserv och av statspapper för marknadsoperationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen får inte ta upp
lån utan riksdagens bemyndigande och om riksgäldskontoret blir en myndighet
under regeringen måste riksdagens bemyndigande rörande upptagande av lån rikta
sig till regeringen. Av propositionen om den nya regeringsformen (prop. 1973:90
s. 350) framgår nämligen att en regeringen underordnad myndighet inte kan göra
utfäs­telser pä statens vägnar direkt med stöd av ett riksdagsbemyndigande. För
den befogenheten skall myndigheten ha stöd i ett beslut från regeringens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller
utformningen av bemyndigandet anser jag att bemyndi­gandet även
fortsättningsvis bör vara beloppsmässigt opreciserat och vara av samma innebörd
som i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det statliga budgetsaldot
bestäms av en mängd faktorer som framkom­mer genom en rad enskilda beslut av
riksdagen om inkomster och utgifter. Det är framför allt budgetens inkomstsida
som är svår atl med någon exakthet precisera. Kalkylen för budgetsaldot blir
därför så osäker att den knappast utan mycket betydande marginaler kan ligga
till gmnd för etl beloppsmässigt preciserat lånebemyndigande. Därtill kommer
riksbankens eventuella behov av alt fylla på valutareserven respekfive
innehavet av statspapper för marknadsoperationer vilket beloppsmässigt omöjligt
kan förutses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
riksdagen har finansmakten bör beslutet om lånebemyndigan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
vara mer än en formalitet. Det är därför lämpligt att riksdagen ärligen Prop.
1986/87: 143 fattar ett beslut i frågan i anslutning till ställningstagandet
till finansutskot­tets betänkande om riktlinjema för den ekonomiska politiken
m. m. Där­emot synes det inte ligga något egentligt värde i att
lånebemyndigandet är beloppsmässigt preciserat. Det belopp som behöver lånas
upp följer i stort av riksdagens beslut om skatter och utgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
ordning jag föreslår innebär således att ett lånebemyndigande skall ges till
regeringen varje år för alt finansiera underskott i statsbudgeten och andra
utgifter som grundar sig pä riksdagens beslut m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elt
överförande av lånebemyndigandet från regeringen lill riksgäldskon­toret kan
ske med ett stående bemyndigande i instmktionen för riksgälds­kontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av vad som anförts föreslår jag att riksdagen åriigen skall besluta att
ge regeringen eU beloppsmässigt opreciserat lånebemyndigande och att detta av
regeringen överförs till riksgäldskontoret med ett stående bemyndigande som
intas i förordning med instmktion för riksgäldskon­toret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en lag om statens upplåning bör anges alt riksdagen åriigen lämnar ett
upplåningsbemyndigande till regeringen. Vidare bör där anges bl.a. de ändamål
för vilka upplåning får ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.9 Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
redovisade förslagen till ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för
riksgäldskontoret aktualiserar flera frågor. Dessa kan t. ex. röra de närmare
kraven på riksbankens budget, frågor om den interna revisionen för
riksdagsområdet utom riksbanken och revisionen av riksgäldskontoret, vissa
frågor som rör parfibidragsnämnden samt om riksgäldskontorels ledning och
personal m. m. Jag avser a«, efter ytteriigare beredning, i första hand med
riksbanken, riksgäldskontoret, riksrevisionsverket och statskontoret, i ett
senare förslag återkomma till sådana frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.10  Ikraftträdande m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.10.1
Ny riksbankslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
föreslår att ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen och den nya
riksbankslagen m. fl. lagändringar som rör riksbanken skall träda i kraft den 1
januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
avvaktan på detta kommer jag att föreslå en ändring av kassakravets utformning
och tillämpningsområde i lagen (1974:922) om kreditpolifiska medel. Denna
ändring föresläs träda i kraft den I juli 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.10.2
Ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
föreslår att huvudmannaskapet för riksgäldskontoret förs från riksda­&lt;br&gt;
gen fill regeringen den 1 juli 1989. De lagändringar som rör riksgäldskon­&lt;br&gt;
toret bör således träda i kraft den I juli 1989.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;p-p- &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;'''''''&amp;#9632;&amp;#9632; '3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.    lag
om ändring i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i
riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om Sveriges riksbank&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om upphävande av lagen
(1982; 1158) om riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om statens upplåning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1974;
922) om kreditpolitiska medel Förslagen under 1, 2 och 6 har upprättats i
samråd med chefen för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;justitiedepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Specialmotivering till författningsförslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
inte annat anmärks har i huvudsak endast redaktionella ändringar gjorts i
kommitténs förslag. Paragrafindelningen överensstämmer med kommitténs förslag
ull och med 45 § i RBL, 46-56 §§ RBL motsvaras av kommitténs förslag lill 46-57
§§ RBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1 Förslaget till lag om ändring i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:359.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
kap. 10§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
får icke utan riksdagens bemyndigande taga upp lån eller i övrigt ikläda staten
ekonomisk förpliktelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
min förslag skall huvudmannaskapet för riksgäldskontoret föras över från
riksdagen lill regeringen och statens upplåning skall endast kunna handhas av
regeringen och myndighet under regeringen. Förslaget medför att det nuvarande
andra stycket i paragrafen utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden
lill förslagel har redovisats i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.7 och 2.8.
Som framgår av det följande föreslås dels en lag om statens upplåning i vilken
bl. a. föreskrivs att staten ansvarar för de förplik­telser som
riksgäldskonlorei ombesörjer, dels en lag om upphävande av lagen (1982:1158) om
riksgäldskonlorei. Med riksgäldskontoret som en myndighet under regeringen
ankommer det pä regeringen aU genom för­ordning meddela de bestämmelser som
skall gälla för myndighetens verk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
är landets centralbank och för valuta- och kreditpolitik samt&lt;br&gt;
ansvarar för betalningsväsendet. Riksbanken är myndighet under riksda­&lt;br&gt;
gen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
förvaltas av åtta fullmäktige. Sju fullmäktige väljs av riksda- Prop. 1986/87:
143 gen. Dessa sju fullmäktige väljer för en tid av fem år ytterligare en
fullmäk­tig, som också är chef för riksbanken. De fullmäktige som valts av
riksda­gen väljer inom sig ordförande. Denne får ej utöva annal uppdrag eller
inneha tjänst inom riksbankens ledning. Bestämmelser om riksdagens val av
fullmäktige, om riksbankens ledning i övrigt samt om dess verksamhet meddelas i
riksdagsordningen och annan lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig
som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är därmed skild från sitt uppdrag. Den
fullmäktig som är chef för riksbanken får även skiljas från sitt uppdrag av de övriga
fullmäktige. Ordföranden får skiljas från uppdra­get som ordförande av de
fullmäktige som valts av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första stycket anges riksbankens ändamål. Bestämmelsen innebär inte någon
saklig ändring av vad som redan gäller utan att vara angivet i lag. Motivet för
att ange riksbankens ändamål i RF behandlas i den allmänna motiveringen,
avsnitt 2.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra stycket inryms den del av mitt förslag som gäller förändringen av
riksbankens högsta ledningsorgan. Dessa frågor behandlas i den allmänna motiveringen,
avsnitt 2.4. Genom att den föreslagna ordningen innebär att den åttonde
ledamoten i fullmäktige blir riksbankens chef på samma gång som han väljs till
fullmäktig, anser jag det vara mest ändamålsenligt att föreslå att
beslämmelserna om riksbankens chef överförs frän RO lill RF. Av RO 7; 8 följer
att riksdagen också skall välja suppleanter. Bestämmel­serna om val av
ordförande skiljer sig från de allmänna bestämmelserna i RO 7; 13 om val av
ordförande på så sätt att inte samtliga ledamöter deltar i valet. Vidare har en
bestämmelse införts om att de ledamöter som valt ordförande, dvs. alla utom
riksbankschefen, även kan skilja ordföranden från delta uppdrag utan att för
den skull ledamotskapet i fullmäktige upphör. Riksbankens chef kan skiljas från
sitt uppdrag som fullmäktige och chef för riksbanken av de övriga fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Endast
riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt och all bestämma utformningen av
dessa. Bestämmelser om penning- och betalningsväsen-del meddelas i övrigt genom
lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbankens
ensamrätt att ge ut sedlar har sedan lång lid tillbaka varit föreskriven i
grundlagen. Rätten att ge ut mynt har överförts från regering­en till
riksbanken (prop. 1985/86:4, FiU I, rskr. 55). Detta förhållande bör också
komma till uttryck i RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätten
att meddela föreskrifter i fräga om utformningen av sedlar och mynt kan inle
utan gmndlagsslöd överföras till riksbanken. Genom en ytteriigare ändring i
förevarande paragraf ges riksbanken rält att bestämma om utformningen av sedlar
och mynt. Häri innefattas bl. a. rätt att bestäm­ma om mynts vikt och
metallinnehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande
och övergångsbestämmelser avseende förslaget till ändringar i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.
Denna lag träder i kraft såvitt avser 9 kap. 10 § den I juli 1989 och i&lt;br&gt;
övrigt den 1 januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. De äldre föreskrifterna i 9 kap. 12 § gäller till dess
val av fullmäktige    Prop. 1986/87: 143 skett enligt de nya bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser det lämpligt att huvudmannaskapet för
riksgäldskonlorei förs över till regeringen i samband med övergången till ett
nytt budgetår. På grund härav föreslås i den första punkten att ändringarna i
RF 9; 10 skall träda i kraft ett halvår senare än övriga ändringar i RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För alt det hela fiden skall finnas ett behörigt
styrelseorgan för riksban­ken föreslås i den andra punkten att de gamla
föreskrifterna skall gälla till dess val skett enligt de nya beslämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3         kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.8.3 och 3.13.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändringsförslagen, som beror på att riksgäldskontoret
föreslås bli en myn­dighet under regeringen, innebär att orden
&amp;quot;fullmäktige i riksgäidskon-toret&amp;quot; utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4         kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.6.1 och 4.6.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ifrågavarande bestämmelser upptar i sin nuvarande lydelse
namn på myn­digheter under riksdagen. Eftersom riksgäldskontoret enligt mitt
förslag blir myndighet under regeringen föreslår jag att ordet
riksgäldskontoret tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till följd av förslaget om att riksgäldskontoret inte
längre skall lyda under riksdagen har den punkt som i nuvarande bestämmelse
föreskriver att riksdagen skall företa val till riksgäldsfullmäktige slopats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens val av fullmäktige i riksbanken avser
riksdagens valperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige väljer ulom sig högst två vice chefer för
riksbanken för en tid av fem år. Dessa skall, i den inbördes ordning som fullmäktige
bestäm­mer, vara suppleanter för riksbankschefen i fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av specialmotiveringen till RF 9: 12 innebär
mitt förslag att bestämmelser om val av riksbankschef förs över till RF. I
denna paragraf regleras därför i fortsättningen endast valperioden för
riksdagens val av fullmäktige, samt val av vice riksbankschef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget innebär att det skall vara möjligt för
fullmäkfige att välja två&lt;br&gt;
vice riksbankschefer. Dessa blir därmed också suppleanter för riksbanks­&lt;br&gt;
chefen i fullmäktige och skall tjänstgöra som sådana i den ordning som&lt;br&gt;
fullmäktige bestämmer. Kommittén föreslog att valperioden skulle vara&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;högst tre
år. 7ag anser dock, i likhet med nÄ:5/7ane/7 att vice riksbankschef     Prop.
1986/87; 143 skall väljas för samma period som riksbankschefen, dvs. fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom att riksgäldskontoret föreslås bli överfört till
regeringen blir det inte aktuellt för riksdagens förvaltningskontor att längre
handlägga frågor om förvaltningen av riksgäldskontoret. Ändringsförslaget innebär
således att riksgäldskontoret inte anges som ett undantag i punkten 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser avseende
förslaget tiU ändringar i riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.    Denna lag träder i kraft såvitt avser 8 kap. 6 § den
I januari 1989 och i&lt;br&gt;
övrigt den Ijuli 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tilläggsbestämmelsen
3.13.1 i den äldre lydelsen tillämpas i fråga om den berättelse som avges över
förvaltningen av riksgäldskontoret under budgetåret 1988/89.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
väljer under år 1989 för återstoden av valperioden sju fullmäktige i riksbanken.
Därmed upphör tidigare uppdrag för fullmäktige som riksdagen valt för
valperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna
om chef för riksbanken i 8 kap. 6§ i dess äldre lydelse gäller fill dess
riksdagen valt fullmäktige enligt bestämmelserna i lagen (0000: 000) om ändring
i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som fömt framhållits har jag funnit det lämpligt att
riksgäldskontoret överförs fill regeringen i samband med övergången till ett
nytt budgetår vilket innebär atl förslagen avseende riksgäldskontoret träder i
kraft sena­re än övriga förslag. Detta anges i första punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige i riksgäldskontoret skall, enligt en
föreslagen övergångsbe­stämmelse till lagen om upphävande av lagen (1982; 1158)
om riksgälds-kontoret, före den 15 oktober 1989 avge berättelse över
förvaltningen under del föregående budgetåret. Bestämmelsen i den andra punkten
inne­bär att motioner också får avlämnas i anledning av denna redogörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är det naturligt att riksdagen på en
gång väljer samtli­ga ledamöler i riksbanksfullmäktige som riksdagen enligt de
föreslagna bestämmelsema skall utse. Dessa val äger mm år 1989 och avser därför
återstoden av den då aktuella valperioden. I och med detta val skall tidigare
uppdrag upphöra för de fullmäktige som utsetts för hela den berörda
valperioden. Föreskrifter angående de frågor som nu nämnts finns i den tredje
punkten. I detta sammanhang kan även erinras om att samtliga fullmäktige, som
utsetts i enlighet med de äldre bestämmelserna, enligt förslaget om
övergångsbestämmelser till regeringsformen, kvarstår som fullmäktige till dess
val skett enligt den nya ordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i den Qärde punkten innebär att
riksbankschef som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;valls enligt de äldre bestämmelsema kvarstår som sådan
fill dess han&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;upphör att vara fullmäktig. De fullmäktige som valls av riksdagen
efter det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att den nya lagen trätt i kraft bör sä snart som möjligt
efter detta val välja&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riksbankschef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.3
Förslaget till lag om Sveriges riksbank&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledande
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;l§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
riksbank, som enligt 9 kap. 12 S regeringsformen är landets cen­tralbank och en
myndighet under riksdagen, får endast bedriva eller ta del i sådan verksamhet
som enligt lag ankommer på riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
inledningen till lagen erinras om att riksbanken är landets centralbank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om att riksbanken endast får bedriva eller delta i sådan verksamhet som anges i
lag har sin motsvarighet i 2§ gällande RBL. Av paragrafen framgår att
verksamheten kan vara reglerad även i annan lag än i riksbankslagen. Vad som
här avses är sådana lagbestämmelser, som i första hand gäller andra än
riksbanken, men där det fömtsatts att riksban­ken har hand om vissa uppgifter.
Exempel pä delta är de lagbestämmelser som reglerar tvångsmässiga insättningar
i riksbanken. Vad som här före­skrivs måste också ses mot bakgmnd av stadgandet
i RF 9; 12, där det föreskrivs att bestämmelser om riksbankens verksamhet
meddelas i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
nämns i den allmänna motiveringen avsnitt 2.3 anser jag inte att bestämmelsen
utesluter att riksbanken inom ramen för sin personalpolitik t. ex. har konton
för de anställda eller som huvudman för dotterbolagen har konton för
dotterbolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
skall ha en gmndfond som uppgår till ettusen miljoner kronor, en reservfond som
uppgår till femhundra miljoner kronor samt en disposi­tionsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
är ett självständigt rättssubjekt, ett förhållande som fidigare fastslagits i
rättspraxis (se NJA 1959 s. 385) men som inte angetts i lagen. Av propositionen
om ny regeringsform (1973:90 s. 352 fO framgår inte annat än att riksbanken
även fortsättningsvis skall vara ett självständigt rättssubjekt. Staten svarar
för riksbankens förpliktelser. Det som bl.a. utmärker ett självständigt
rättssubjekt är att det har egna tillgångar, vilket anges i paragrafen. En
ändring i förhällande fill vad som nu gäller är att en bestämmelse om en
dispositionsfond tas in i lagen. Detta görs eftersom riksbanken nu har en
dispositionsfond som är mer än tio gånger så stor som grundfond och reservfond
och jag anser det vara motiverat att även dispo­sitionsfonden nämns i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker och cen­trala
föreningsbanker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
kreditinstitut förstås bankinstitut, lokala föreningsbanker, kredit­&lt;br&gt;
aktiebolag, finansbolag, fondkommissionsbolag, allmänna pensionsfon­&lt;br&gt;
den, försäkringsföretag med svensk koncession, landshypoteks- och stads­&lt;br&gt;
hypoteksinslitutionema samt Svenska skeppshypotekskassan.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I denna
paragraf definieras begreppen bankinstilut och kreditinstitut. Des-     Prop.
1986/87: 143 sa begrepp återkommer sedan i den föreslagna lagen. Kommitténs
förslag har kompletterats på så sätt att jag tillfört fondkommissionsbolag
bland kreditinstituten. Skälet härtill är att även fondkommissionsbolagen bör
omfattas av de bestämmelser som gäller t. ex. kassakrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändamål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken skall enligt 9 kap. 12 § regeringsformen föra
valuta- och kredit­politik samt främja ett säkert och effektivt
betalningsväsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf uttrycks ändamålen för bankens
verksamhet. Mofivet för att ange dessa ändamål behandlas i den allmänna motiveringen,
avsnitt 2.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betalningsväsendet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen har riksbanken ensam
rätt att ge ut sedlar och mynt samt att meddela föreskrifter om utformningen av
de sedlar och mynt som banken ger ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedlar och mynt som ges ut av riksbanken är lagliga
betalningsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Penningenheten i Sverige kallas krona. Kronan delas i
etthundra öre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I paragrafen hänvisas till RF, i dess föreslagna lydelse,
som är den konsti­tutiva bestämmelsen i fråga om riksbankens rätt att ge ut
sedlar och mynt. Där öppnas också en möjlighet för riksdagen atl genom
bemyndigande i lag ge riksbanken rätt att meddela föreskrifter om utformningen
av sedlar och mynt. Häri innefattas en rätt att bestämma om mynts vikt och
sammansätt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att sedlar och mynt är lagliga betalningsmedel innebär att
var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen som anger penningenheten i landet motsvarar
nuvarande bestämmelse i 2§ lagen (1970: 1028) om rikets mynt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedlar får ges ut med valörerna tio, tjugo, femtio,
etthundra, femhundra, ettusen och tiotusen kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mynt får ges ut med valörerna tio öre, femtio öre, en
krona, fem kronor och tio kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom får minnes- och jubileumsmynt med andra valörer
ges ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I förhållande till den gällande ordningen, som föreskriver
att vissa valörer&lt;br&gt;
skall ges ut, har riksbanken fått ökad handlingsfrihet att inom den i lagen&lt;br&gt;
givna ramen bestämma vilka sedlar och mynt som skall ges ut. Även ramen&lt;br&gt;
har vidgats pä så sätt att jag, med ändring av kommuténs förslag, föreslår&lt;br&gt;
att riksbanken, om den finner skäl härför, får ge ut tiokronorsmynt och&lt;br&gt;
tjugokronorssedlar.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken skall svara för landels försöijning med sedlar
och mynt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedlar och mynt som är skadade eller förslitna får lösas
in av riksbanken. För sedlar som blivit helt förstörda får riksbanken betala
ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns särskilda skäl, får riksbanken lösa in sedlar
och mynt som upphört alt vara lagliga betalningsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller sedlar och mynt, som är skadade eller
förslitna sä att de förändrats i sådan grad att de inte längre kan anses
överensstämma med gällande föreskrifter, får riksbanken lösa in dessa. Här bör
en praktisk bedömning göras när sedlarna och mynten inte längre tjänar sitt
ändamål som betalningsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I lagen (1970; 1028) om rikets mynt, som föreslås bli
upphävd, föreskrivs i 5 § att mynt, som är så slitet att prägeln inte tydligt
kan urskiljas eller som vanställts eller skadats, inle längre är lagligt
betalningsmedel. Den nya ordningen innebär således att det i lagen inte
föreskrivs när mynt och sedlar upphör att vara lagligt betalningsmedel, utan
riksbanken får lösa in sedlar och mynt som inte i praktiken tjänar detta
ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller sedlar har valts att som hitfills göra det
möjligt för riksbanken att lämna ersättning även när sedlarna helt förstörts.
Denna bestämmelse lar sikte på sådana fall där omständigheterna är mycket
säregna och där det av hänsyn till den enskilde är motiverat att ge ut sådan
ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som hittills bör det även finnas en möjlighel för
riksbanken att, då det föreligger särskilda skäl, lösa in sedlar och mynt som
upphört att vara lagliga betalningsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om sedlar eller mynt av en viss valör skall upphöra att
vara lagliga betalningsmedel ankommer det på riksdagen att ta ställning och
fatta erforderliga beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valuta- och kreditpolilik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken skall följa utvecklingen på valuta- och
kreditmarknaderna samt vidta erforderliga penningpolifiska åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf anges riksbankens övergripande uppgift
att vara ett över­vakande och styrande organ inom penningpolitiken. I de
följande paragra­ferna under rubriken valuta- och kreditpolitik anges närmare
riksbankens uppgifter och befogenheter inom penningpohtiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken skall bestämma det system som skall gälla för
att fastställa&lt;br&gt;
kronans värde i förhållande till utländska valutor samt bestämma om&lt;br&gt;
tillämpningen av detta system.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 143&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I detta lagmm anges
riksbankens betydelsefulla uppgift inom valutapoliti- Prop. 1986/87: 143 ken som
består i att fastställa ett system för att bestämma kronans externa värde. Som
nämnts i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.3, kan denna befogenhet behöva
ändras om Sverige som stat skulle ingå en överenskom­melse om vilket
valutasystem som skall tillämpas. Om en överenskommel­se i denna fråga däremot
sluts mellan flera centralbanker har riksbanken kvar uppgiften att bestämma
kronans externa värde. Riksbanken har näm­ligen i sådana fall befogenhet att
ansluta sig till överenskommelsen och kan även utträda ur denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det i lagtexten sägs att riksbanken skall bestämma om tillämpningen av systemet
menas därmed till exempel s.k. bandbredd och eventuUt riktvärde, faktorer som
ingår i det nu rådande korgsystemet. Detta system innebär att den svenska
kronan stabiliseras mot valutor i länder som svarar för mer än en procent av
vår utrikeshandel och som noteras i Stockholm, vilket i praktiken innebär 15
olika främmande valutor. För att styra värdet av kronan har elt valutakursindex
konstmerats. Detta beräknas med ut­gångspunkt från antalet svenska kronor per
enhet ufiändsk valuta och ändringarna i kurserna uttrycks i procent av
kursnivån under en given basperiod. Riktvärdet för kronan formuleras som ett
målsalt värde på index från vilket en avvikelse på -I- 1,5% tillåts, s.k.
bandbredd. Lagtex­ten har emellertid utformats med tanke på att den även skall
kunna täcka andra valulakurssystem än det nuvarande korgsystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
enligt denna paragraf fattas av fullmäktige, vilket anges i 41 § första stycket
punkten 3. Frågor av denna art har emellertid i regel sådan penningpolitisk
vikt att samråd skall ske med det statsråd som regeringen bestämmer enligt vad
som föreskrivs i 42 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ankommer pä riksbanken att i valutapolitiskt syfte hälla tillgångar i ufiändsk
valuta, utländska fordringar och guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
tillgångar som anges i denna paragraf är normalt sådana som bmkar hänföras till
benämningen valutareserven. Att hålla sådana fillgångar för att därmed i första
hand kunna försvara valutans externa värde aren typisk centralbanksuppgifl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;141
§ första stycket punkten 4 anges att del är fullmäkfige som beslutar om
riktlinjer för förvaltningen av valutareserven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
får i valutapolifiskt syfte köpa, sälja och förmedla utländsk valuta, utländska
statspapper, andra lätt omsätlningsbara skuldebrev i ufiändsk valuta och guld
samt rättigheter och skyldigheter som anknyter fill nämnda fillgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
anges vissa av riksbankens befogenheter som rör förvaltningen av&lt;br&gt;
valutareserven. När det gäller befogenheter att handla med utländsk valuta&lt;br&gt;
omfattar dessa även de operationer som riksbanken gör på valutamarkna­&lt;br&gt;
den för att påverka kronans externa värde.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I motsats till vad som för närvarande är föreskrivet får
de angivna Prop. 1986/87: 143 åtgärderna företas endast i valutapolitiskt
syfte. Därigenom har de värde­papper som riksbanken får bedriva handel med
kunnat anges pä ett mer övergripande sätt än vad som för närvarande görs,
vilket innebär atl bestämmelsen täcker värdepapper av olika art. De finansiella
instmmenten befinner sig under ständig utveckling. Avsikten är att bestämmelsen
skall täcka alla slag av tillgångar som kan bli aktuella för att förvaltningen
av valutareserven skall kunna ske rationellt och med beaktande av kraven pä
säkerhet, likviditet och avkastning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I valutapolitiskt syfte fär riksbanken ta upp utländsk
kredit och kredit i utländsk valuta, bevilja kredit till annan centralbank och
till Internationella valutafonden samt bevilja kredit inom ramen för
verksamheten i Banken för internationell betalningsutjämning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter medgivande av riksdagen får riksbanken i
valutapolitiskt syfte bevilja kredit till andra inlemationella finansorgan som
Sverige är medlem i och sluta avtal om långsiktiga internationella
låneåtaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken får också efter medgivande av riksdagen av egna
medel tillskjuta insatskapital i internationella finansorgan som Sverige är
medlem i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 detta lagmm behandlas riksbankens roll i det
internationella finansiella samarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det mest utvecklade lånesamarbelet som berör riksbanken finns
inom Internationella valutafonden (IMF) och inom Banken för internationell
betalningsutjämning (BIS). Riksbanken har i lagen getts ett generellt be­myndigande
att bevilja lån inom dessa organs verksamhet. För att undvika att riksbanken
beviljar lån av andra skäl än rent valutapolitiska har elt krav på
valutapolitiskt syfte uttryckligen angetts i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närmast med tanke på det nuvarande General Arrangements to
Borrow (GAB) föreskrivs vidare att riksbanken efler riksdagens medgivande får
ingå som part i långsiktiga internationella läneåtaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En uppgift som inte kan anses vara av valutapolitisk art
och som några gånger ålegat riksbanken är att efter riksdagens medgivande
tillskjuta insatsmedel i internationella organ där Sverige är medlem. Ett uttryckligt
bemyndigande till detta har här gjorts. Sådana insatser bör, enligt min mening,
endast komma i fråga då det gäller organ vilkas uppgifter är av bankmässig
karaktär eller har anknytning till en centralbanks verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken får förvärva de särskilda dragningsrätter som
tillkommer Sve­rige genom deltagandet i Internationella valutafonden. Det
åligger vidare riksbanken att fullgöra de skyldigheter som följer av Sveriges
deltagande i detta system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta lagrum motsvarar den nu gällande bestämmelsen i 15 a
§ RBL. Lag­&lt;br&gt;
texten har endast förändrats med hänsyn till alt det särskilda dragnings­&lt;br&gt;
kontot i Internationella valutafonden har fått annan beteckning.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
får verka som förbindelseorgan i förhållande till internationel­la finansorgan
som Sverige är medlem i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viktig uppgift för riksbanken på det internationella valutapolitiska området är
all verka som förbindelseorgan mellan Sverige och de finansor­gan där Sverige
är medlem. Denna uppgift har uttryckligen angetts i denna paragraf. Lagtexten
har utformats med tanke på att regeringen och eventu­ellt annan myndighet också
kan verka i den angivna funktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
får med eller utan räntegottgörelse ta emot insättningar i valuta eller guld
från andra stater, mellanstatliga organ och bankinrättning­ar. Riksbanken får
göra sådana insättningar hos bankinrättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
får även ingå avtal om skyldigheter och rättigheter som anknyter till de
insättningar som anges i första styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
uppgifter som här är aktuella är i huvudsak sådana som hänger samman med
riksbankens medverkan i de inlernafionella betalningssystemen och förvaltningen
av valutareserven. Exempel på de mellanstafiiga organ som avses är
Inlemationella valutafonden (IMF) och Världsbanken (IBRD). Viss anknytning
finns också lill de betalningar som behandlas i 23§. Insättningarna kan avse
såväl guld som valuta, svensk eller utländsk. Det blir således möjligt all vid
förvaltningen av guldbehållningen i valutareser­ven göra s. k. gulddepositioner
i utlandet för att erhålla en rimlig avkast­ning på innehavet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
bankinrältningar avses såväl utländska som svenska banker. Kom­mittén har
föreslagit alt endast utländska banker skall omfattas av bestäm­melsen.
Riksbanken och bankföreningen har anfört att detta är en olämplig begränsning
eftersom den t. ex. skulle hindra riksbanken från att låna utländsk valuta av
en svensk valutabank. En sådan begränsning skulle också innebära alt riksbanken
hindrades från att utnyttja svenska banker som kanal för placeringar i utländsk
valuta. Jag ansluter mig fill riksban­kens och bankföreningens uppfattning.
Paragrafen har utformats i enlighet med detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
förslag av riksbanken har vidare ett andra stycke fogals lill paragra­fen.
Härigenom ges riksbanken möjligheter att t. ex. ingå avtal om framfida
räntevillkor eller ränteregleringsvillkor, vilka kan utgöra ett led i en ratio­nell
förvaltning av valutareserven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
har vidare anfört att det finns depositaverkamhet som är av
centralbankskaraktär och därför även fortsättningsvis bör få förekomma, t. ex.
deponeringar från andra centralbanker och inlemationella organisa­tioner.
Enligt min mening faller sådan depositaverksamhet inom den före­slagna lydelsen
av första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om riksbankens ytterligare uppgifter och befogenheter inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
valutapolitiska området finns i valutalagen (1939; 350).&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att den föreslagna
lagen i huvudsak skall avspegla hela vidden av    Prop. 1986/87: 143
riksbankens verksamhet görs en hänvisning till valutalagen (1939: 350).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
får på penningpolitiskt motiverade villkor bevilja kredit till och ta emot
inlåning från svenska bankinstitut samt medverka i betalnings­utjämning.
Räntevillkoren för denna ut- och inlåning skall offentliggöras. Om det finns
synnerliga skäl, får riksbanken även på andra villkor än som avses i första
stycket bevilja kredit till svenska bankinstitut och till andra företag som
står under tillsyn av bank- eller försäkringsinspek­tionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
gällande ordning får riksbanken bevilja kredit till och motta inlåning från
svenska bankaktiebolag. Som framgår av den allmänna motiveringen, avsnitt 2.3,
anser jag all riksbanken bör kunna bedriva låneverksamhet även med enskilda
sparbanker och föreningsbanker och på gmnd härav har ordet bankinstilut använts
i stället för ordet bankaktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens/ör5/a
stycke ger uttryck för riksbankens uppgift som ban­kernas bank. Kreditgivning
inom denna ram sker på de allmänna villkor som fullmäktige beslutar. För att
aktörerna på kreditmarknaden skall få kunskap om de räntevillkor som gäller för
riksbankens ut- och inlåning skall dessa villkor offentliggöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbankens
medverkan i betalningsutjämning syftar på den s. k. riks-banksclearingen som
avser en daglig reglering av fordringar och skulder mellan bankerna, postgirot
och staten. Riksbanksclearingen innebär att dessa presenterar de fordringar som
de har på varandra. Fordringarna regleras därefter genom att riksbanken för
över akluella belopp mellan de medverkandes checkräkningskonton i riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
begränsning av läneverksamhelen till bankinsfitut som gäller enligt första
stycket kan innebära att riksbankens handlingsmöjligheter någon gång blir för
hårt beskurna. På gmnd härav lämnas i paragrafens andra stycke en extraordinär
möjlighet till utlåning. Exempel på då sådan utlå­ning enligt min mening kan bh
aktuell är om t.ex. konkurs hotar ett bankinstilut eller etl annat finansiellt
förelag och om en sådan utveckling enligt riksbankens bedömning medför att
förtroendet för landels kredit-och betalningssystem riskerar alt allvarligt
undergrävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
41 § andra styckel punkten 6 anges att fullmäktige beslutar i fråga om
räntevillkoren för den ut- och inlåning som sker enhgt första stycket och om
samtliga villkor för den utlåning som sker enligt andra slycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
riksbanken även i andra fall än som avses i denna paragraf kan få la emot
insättningar från kredifinsfilut framgår av 20 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
syfte att påverka kreditmarknaden får riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.  köpa,
sälja och förmedla svenska statspapper, andra lätt omsättnings-&lt;br&gt;
bara skuldebrev samt rälfigheler och skyldigheter som anknyter till sådana&lt;br&gt;
fillgångar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.                                                                                              om
särskilda skäl finns ge ul egna skuldebrev med kort löptid.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,g&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I detta lagmm anges
riksbankens befogenhet att påverka kreditmarknaden Prop. 1986/87: 143 genom
marknadsoperationer. Åtgärderna under den första punkten avser den normala
formen för marknadsoperationer, som har till syfte att påver­ka likviditet och
ränteläge på den inhemska kreditmarknaden, samt köp av nyemitterade statspapper
som riksbanken av främst penningpolitiska skäl gör hos riksgäldskonlorei. De
finansiella instrumenten utvecklas ständigt. Bestämmelsen täcker därför även
rättigheter och skyldigheter som ankny­ter till de tillgångar som särskilt
anges. Härigenom öppnas en möjlighet för riksbanken att inom ramen för bankens
marknadsoperationer utföra finan­siella transaktioner som t. ex. ränleswapar,
s. k. repor samt termins- och optionsaffärer. I vissa fall kan transaktioner
länkas bli genomförda som förmedlingsaftarer i stället för som köp och
försäljning. Försäljning av premie- och sparobligationer sker på sådant säll.
Formuleringen i denna punkt gör detta möjligt även i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Syftet
med den befogenhet som i punkten 2 ges till riksbanken är att göra det möjligt
för banken att ge ut egna, kortfristiga skuldebrev för att på så sätt minska
likviditeten på marknaden exempelvis i en situalion där lämpli­ga statspapper
inte finns i tillräcklig omfattning för nödvändiga operalio-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kreditpolitiskt syfte får riksbanken genom beslut i enskilda fall uppställa
kassakrav gentemot kreditinstitut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
kassakrav avses all viss andel, högst femton procent, av kreditin-stiliiiets
placeringar eller förbindelser, beräknade på det sätt riksbanken i det
särskilda fallet bestämmer, skall under angiven tid motsvaras av medel som med
eller utan räntegottgörelse skall innestå på räkning för institutet i
riksbanken. I den utsträckning riksbanken i det särskilda fallet bestämmer
Hkställs med sådana medel kredifinstitulets inneliggande kassa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innebär en nyhet i förhållande till den nu gällande ordningen dels genom att
bestämmelserna om kassakrav fåll den innebörden att riksbanken fattar dessa
beslut i enskilda fall, dels genom att bestämmelser­na tagils in i
riksbankslagen. Därigenom särskiljs kassakrav från de övriga kredhpolitiska
medel som regleras enligt lagen (1974:922) om kreditpoli­fiska medel. Kassakrav
jämställs därvid med de traditionella centralbanks­instrumenten som utgörs av
marknadsoperationer och diskontopolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
att riksbanken getts möjlighet att besluta om kassakrav i form av
förvaltningsbeslut i ställel för att utfärda normföreskrifter behövs inte
längre något bemyndigande av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av den allmänna motiveringen, avsnitt 2.3, och specialmo­tiveringen,
avsnitt 4.7, föreslår jag att den kreditpolitiska lagen ändras på sådant sätl
att tillämpningsområdet för kassakrav utvidgas att gälla alla kreditinstitut,
se vidare specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den kommande proposifionen kommer jag alt föreslå en följdlagsänd-ring i den
kreditpolitiska lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2) §&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om möjlighet för riksbanken att använda vissa andra kredit­politiska medel
finns i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
motsvarande sätt som när det gäller hänvisningen till valutalagen i 17 § görs
här en hänvisning fill lagen om kredilpolitiska medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
anmodan av riksbanken skall ett kreditinstitut till riksbanken lämna de
uppgifter som riksbanken anser nödvändiga för att bedöma om en penningpolitisk
åtgärd behöver vidtas eller för att utforma ett beslut om en sädan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
förebild av vad som nu gäller enligt lagen om kredilpolitiska medel ges
riksbanken här elt allmänt bemyndigande att infordra uppgifter för att pä sä
sätt bl. a. fä eU underiag för en bedömning om kassakrav eller någon annan
kreditpolitisk åtgärd bör vidtas eller hur denna åtgärd i sådant fall skall
utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
uppgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
skall ta emot betalningar lill och göra utbetalningar för staten. För all täcka
statens kortfristiga medelsbehov får riksbanken bevilja staten konlokredh.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
riksbankens uppgift som statens bank hör att ombesörja betalningar till och
frän staten. Staten innefattar myndigheter och affärsverk. Dessa betal­ningar
kan avse såväl betalningar inom landet som betalningar fill eller från
utlandet. Paragrafen motsvarar den nuvarande 20 § RBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
den gällande ordningen mäste riksgäldskonlorei sälja statspapper till
riksbanken för att finansiera kortfristiga likvidiletssvängningar i statens
verksamhet. I detta lagrum ges en annan mer praktisk möjlighet genom att staten
fär täcka kortfristiga behov av betalningsmedel med en konlokredil i
riksbanken. Det skall ocksä vara möjligt all placera tillfälliga
likviditets-överskott på del aktuella kontot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kredit som det här är fråga om bör löpa med penningmarknadsränta för att det
inte skall finnas något ekonomiskt mofiv för staten att utnyttja denna kredit.
Enhgt 41 § första stycket punkten 9 åligger det fullmäkfige att besluta om de
villkor som skall gälla för skuld eller tillgång på kontot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
ramen för riksbankens uppgifter som centralbank får riksbanken förvärva akfier,
andelar i ekonomiska föreningar och liknande rättigheter och ta på sig de
förpliktelser som är förenade med dessa rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf har sin motsvarighet i 16 § RBL och innebär en rält för&lt;br&gt;
riksbanken alt förvärva ägarandelar i företag som bedriver verksamhet av&lt;br&gt;
främst servicekaraktär med anknytning till bankens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25                                                                              §&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
får själv eller genom bolag som ägs av banken bedriva trycke­rirörelse,
papperstillverkning och tillverkning av sedlar samt tillverkning av mynt,
medaljer och liknande föremål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf, som i huvudsak har sin motsvarighet i 2 § RBL, ges riksbanken
rätt att bedriva olika slag av främst industriell verksamhet som hänger samman
med den direkta centralbanksverksamheten. Att denna verksamhet även får
bedrivas genom bolag som ägs av banken har direkt angetts i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
får förvärva fastigheter och inventarier som är avsedda för den verksamhet som
banken bedriver eller har del i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att skydda en fordran får riksbanken förvärva varje slag av egen­dom. Sådan
egendom skall avyttras så snart det är lämpligt och senast när det kan ske ulan
förlust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf, som anger den egendom som riksbanken har rätt att förvärva samt de
villkor som gäller för dessa förvärv, motsvarar i huvud­sak bestämmelserna i 25
§ RBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
får mot betalning utföra tjänster som har anknytning fill ban­kens verksamhel
som centralbank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delta
lagmm, som saknar motsvarighet i gällande lagstiftning, ger riksban­ken
möjlighet atl få utföra och la ut avgifter för vissa tjänster av
service-karaktär. Dessa tjänster sträcker sig utöver de uppgifter som det
åligger banken att utföra inom ramen för dess funktion som centralbank. Det är
här främst fråga om sådana tjänster som har samband med riksbankens uppgift att
svara för sedetförsörjningen. Vidare avses här vissa andra tjänster som t. ex.
uthyrning av ledig datakapacitet. Sådana tjänster syftar till att bringa ner
kostnaderna för den anskaffade utmstningen och leder således till att denna kan
användas mer effektivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
får efter prövning i varje särskilt fall medge ackord samt besluta om
avskrivning, nedsättning eller eftergift av fordran som banken har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf motsvarar i huvudsak 19 § BRG. Bestämmelser med lik­&lt;br&gt;
nande innehåll återfinns i regel i de inslmklioner som gäller för de affärs­&lt;br&gt;
drivande verken. Till skillnad från dessa förfogar riksbanken över en egen&lt;br&gt;
förmögenhetsmassa, etl förhållande som i och för sig skulle kunna innebä­&lt;br&gt;
ra att banken utan uttryckligt stöd i lagen fritt fick förfoga över sin förmö­&lt;br&gt;
genhet i de avseenden som här berörs. Emellertid är det riksdagen som&lt;br&gt;
förfogar över riksbankens vinst och därmed anser jag att det är befogat att&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;även i fortsättningen i
lagen ange de befogenheter som det här gäller.     Prop. 1986/87: 143
Medgivande eller beslut i de här berörda frågorna skall när det gäller ärenden
av större vikt ankomma på fullmäktige, vilket anges i 41 § första stycket
punkten 11.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppkommer
i riksbankens verksamhet anledning att väcka en fråga om författningsändring
eller annan åtgärd från statens sida, får fullmäktige göra framställning i
ämnet till riksdagen eller regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf behandlar riksbankens förslagsrätt och har sin motsvarig­het i 15 §
BRG. Bakgmnden fill bestämmelsen, såvitt avser förslag fill riksdagen, utgörs
av RO 3: 8 första stycket, där del sägs att organ som helt eller delvis utses
av riksdagen får väcka förslag hos riksdagen i fråga som rör organets
kompetens, organisafion, personal eller verksamhetsformer. Vidare anges, vilket
är del som här åsyftas, att riksdagen kan föreskriva att sådant organ även i
annat fall får väcka förslag hos riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
planeringen och genomförandet av riksbankens verksamhet i fred skall de krav
beaktas som totalförsvaret ställer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
åligger riksbanken att ansvara för beredskapsplanläggningen på bank- och
betalningsväsendets område. Härvid skall riksbanken i erforder­lig utsträckning
samråda med berörda myndigheter, kreditinstitut och and­ra företag.
Överstyrelsen för civil beredskap skall hållas underrättad om
beredskapsplanläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
har utformats efter förebild av vad som gäller för vissa affärs­verk som har
planeringsansvar inom totalförsvarets ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
myndigheter som närmast avses är bankinspektionen, postverket och
riksrevisionsverket. Bestämmelsema ansluter sig till den roll inom de civila
delarna av totalförsvaret som riksbanken fått genom riksdagens beslut (prop.
1984/85:160, FöU: 11, rskr. 388).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Organisation
m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
9 kap. 12 § regeringsformen förvaltas riksbanken av åtta fullmäktige av vilka
sju väljs av riksdagen och en, som är riksbankens chef, väljs av de övriga
fullmäktige. De sistnämnda väljer även inom sig ordförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
väljer inom sig en eller flera vice ordförande. Riksbanksche­fen får inte
väljas till vice ordförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
första stycket erinras om innehållet i den föreslagna lydelsen av RF 9:12&lt;br&gt;
som är den konstitutiva bestämmelsen om riksbankens högsta ledning.&lt;br&gt;
Dessa frågor behandlas utförligt i avsnitt 2.4. Att riksdagen också väljer&lt;br&gt;
suppleanter framgår av RO 7:8.&lt;br&gt;
I andra stycket har en bestämmelse intagits om val av vice ordförande.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen motsvarar vad
som för närvarande gäller enligt RO 7:13     Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med undantag av att
riksbankschefen inte får väljas fill uppdraget som vice&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ordförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
8 kap. 6 § riksdagsordningen väljer fullmäktige utom sig högst två vice
riksbankschefer och bestämmer i vilken inbördes ordning dessa, vid förhinder
för riksbankschefen, skall vara suppleant för denne i fullmäktige. Vice
riksbankschef utövar i den inbördes ordning som nyss sagts även i övrigt
riksbankschefens tjänst när denne har förhinder. Efter beslut av
riksbankschefen inträder vice riksbankschef också i andra fall i riksbanks­chefens
ställe vid behandlingen av vissa ärenden eller gmpper av ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafens första stycke erinras om innehållet i den föreslagna lydelsen av RO
8:6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det andra stycket anges hur tjänstgöringen för vice riksbankschef skall
bestämmas i de delar som inte rör uppgiften atl vara suppleant i fullmäktige
för riksbankschefen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig
får inte vara omyndig eller försatt i konkurs. Delsamma gäller vice
riksbankschef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
får inte heller vara statsråd eller ledamöter eller suppleanter i
kreditinstituts styrelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf innehåller valbarhets- och behörighetsvillkoren för leda­mot i
fullmäktige och för vice riksbankschef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
villkor har enligl förslaget vidgats i förhållande till vad som nu gäller på så
sätt att fullmäktig och vice riksbankschef inte får vara leda­möter eller
suppleanter i styrelsen för kreditinstitut, dvs. företag som i hög grad berörs
av riksbankens åtgärder för att påverka kreditmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med kommitténs förslag i delbetänkandel Stalsskuldspolifiken -
samordningsfrågor, (SOU 1984; 89) skall det vara möjligt med gemen­samma
ledamöter i de ledande organen för riksbanken och riksgäldskon­toret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbankens
verksamhet bedrivs vid etl huvudkontor i Stockholm, där också fullmäktige har
sitt säte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
bedriver dessuiom verksamhet vid regionkontor, kassakon­tor och sedeldepäer
till det antal och på de orter som riksbanken bestäm­mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf anges ramen för riksbankens yttre organisation. Till skillnad
mot vad som för närvarande gäller anges inte något bestämt antal region- och
kassakontor. Därmed kan fullmäktige i framtiden besluta om en ändring av
antalet kontor och sedeldepåer om detta visar sig vara sakligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mofiveral
utan alt en lagändring behöver göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För närvarande använder sig riksbanken av sedeldepåer som
är inrymda Prop. 1986/87: 143 i vissa postkontor och betjänas av personal från
dessa kontor. Denna verksamhet är på så sätt till sin natur skild från riksbankens
övriga verk­samhet avseende sedel- och myntförsöijningen och den ges därför ett
uttryck i lagen. Inrättandet av sedeldepåer är pä samma sätt som när det gäller
region- och kassakontor en fräga om riksbankens organisation som fullmäktige
skall besluta om enligl 41 § första stycket punkten 2. Riksda­gens revisorer
har föreslagit en redaktionell ändring av lagtexten för att sedeldepåemas
speciella karaktär som komplement till riksbankens egen kontorsorganisation
skall framgå av lagtexten. Jag anser dock att det är till fyllest med den
beskrivning som görs i motivtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan nyhet i den föreslagna lagen är bestämmelsen om
var fullmäk­tige har sitt säte. När det gäller allmänt fomm för riksbanken, i
den mening som avses i 10 kap. 1 § rättegångsbalken, skall fullmäktige
jämställas med en styrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35       §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid huvudkontoret finns en revisionsenhet samt de övriga
enheter som fullmäktige beslutat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under fullmäktige leds riksbankens verksamhet av
riksbankschefen. Verksamheten vid revisionsenheten leds dock av fullmäkfige, om
annat inte följer av lagen (RFS 1968; 8) om revision av riksdagsförvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärendenas fördelning mellan enheterna skall framgå av en
arbetsordning för riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Revisionsenheten vid riksbanken utför också revision av
riksdagens förvaltningskontor, riksdagens ombudsmän, riksdagens revisorer och
Nor­diska rådets svenska delegation enligt revisionsplaner som fastställs av
respektive myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagmmmet behandlar riksbankens inre organisation.
Bakgmnden fill be­dömningen av vilket utrymme som riksbanken skall ha atl
besluta om sin egen organisation framgär av den allmänna motiveringen, avsnitt
2.6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafens fiärde stycke har jag tillfogat efter förslag
av riksdagens förvaltningskontor och riksdagens revisorer. Enligt kommitténs
förslag skall ifrågavarande revisionsuppgifter, vid ändrat huvudmannaskap för
riksgäldskontoret, handhas av riksdagens förvaltningskontor. Förvalt­ningskontoret
och riksdagens revisorer har pekat på att ett inordnande av den interna
riksdagsrevisionen i riksbankens revisionsenhet skulle innebä­ra administrativa
fördelar i form av ökad effektivitet och minskad sårbar­het. Jag delar denna
uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36       §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid riksbanken får finnas personal enligt upprättad
personalförteckning samt annan personal i mån av behov och tillgäng på medel
enligt gällande budget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken fär dessutom anlita utomstående för särskilda
uppdrag i mån av behov och tillgång på medel enligt gällande budget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver vad som följer av 9 § anslällningsstadgan (RFS
1976:7) för riks­&lt;br&gt;
dagen och dess organ far tjänster som fillsälts av fullmäktige tillsättas utan&lt;br&gt;
att de kungörs lediga till ansökan.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordinarie tjänster vid
riksbanken inrättas av riksdagen. De ordinarie     Prop. 1986/87: 143
tjänsterna som riksbankschef och vice riksbankschefer filisätts med för­ordnande
för fem år. Övriga ordinarie tjänster tillsätls med förordnande för högst tre
är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
riksbankens ställning som en myndighet under riksdagen följer att frågor av
personaladminislraliv karaktär regleras av de bestämmelser som direkt gäller
personalen vid riksdagen och dess myndigheter, eller de andra bestämmelser som
genom särskilt beslut av riksdagen eller riksdagens förvaltningskontor, äger
tillämpning för bl. a. riksbanken. Därutöver hand­har förvaltningskontoret
vissa uppgifter som rör förhållandet mellan ar­betsgivare och arbetstagare i
fräga om riksdagen och dess myndigheter. Kontoret meddelar bl. a. förskrifter
på området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
första och andra styckena framgår att vid riksbanken får finnas personal enligt
personalförteckning samt annan personal i män av behov och tillgång på medel
enligl gällande budget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
tjänster som enligt tredje stycket tillsätls av fullmäkfige och som enligt
förslaget får tillsättas utan alt kungöras lediga till ansökan är riks­banksdirektörer,
avdelningschef eller direktör för regionkontor, jfr 41 § 12.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
har dels pekat på att nuvarande lönevillkor i riksbanken försvagar möjlighetema
att verka och att de på sikt kan leda till svårighe­ter, dels uttalat att
möjligheten att tillsälta tjänster utan kungörelseförfa­rande borde utvidgas
utöver vad som föreslagits av kommittén. Jag avstår dock från att i detta
sammanhang föreslå någon ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
särskilda bestämmelsen för riksbankschefstjänsten följer av den i RF 9; 12
föreslagna ordningen för förordnande av riksbankschef och be­stämmelsen för
vice riksbankschef följer av RO 8:6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ankommer på riksbanken atl i särskilda fall och enligt de fömtsättning­ar som
anges i 4 kap. 2 § punkterna 2 och 3 lagen (1976:600) om offentlig anställning
besluta att endast svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom
riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf ges riksbanken ett bemyndigande att i särskilda fall besluta alt
endast svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom riksbanken. Med
hänsyn till bestämmelserna i regeringsformen om delege­ringen av
normgivningskompetens har bemyndigandet fill riksbanken, i förhållande till vad
som f.n. gäller enligt 25 § BRG, inskränkts fill att endast avse beslut i
särskilda fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
skall besluta arbetsordning och de föreskrifter i övrigl som behövs för arbetet
inom banken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
beslutar ocksä i enskilda fall i frågor som rör personal och uppdragstagare hos
banken, i den mån inte annat följer av lag eller beslut av riksdagen eller av
riksdagens förvaltningskontor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första styckel
skall riksbanken besluta om arbetsordning och de     Prop. 1986/87: 143 andra
föreskrifter som behövs för arbetet inom banken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra stycket anges att riksbanken beslutar för särskilda fall i frågor som rör
personal och uppdragstagare hos banken, i den mån inte annat följer av lag
eller beslut av riksdagen eller av riksdagens förvaltningskon­tor. Detta
innebär att riksbanken bestämmer bl. a. om semester och annan ledighet.
Samtidigt finns det ocksä områden där riksdagen eller förvalt­ningskontoret har
beslutanderätten, t.ex. vid inrättandet av ordinarie tjänster och när det
gäller förvaltningskontorets beslutanderätt enligt hand­läggningscirkuläret
(RFS 1984: 7) beträffande vissa frågor om anställnings­villkor för riksdagen och
dess myndigheter. Riksbankens befogenhet att besluta kan ocksä vara begränsad
genom stadgan (RFS 1978:7) om vissa medbestämmandeformer inom riksdagen och
dess myndigheter. Ytterliga­re bestämmelser finns i lagen (1976; 600) om
offenfiig anställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
arvoden till fullmäktige och suppleanter finns föreskrifter i lagen (1984:665)
om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fullmäktig eller suppleant som gör resor för riksbankens räkning har rält lill
resekostnadsersättning, traktamente och annan ersättning enligt de bestämmelser
om sädana förmåner som enligt kollektivavtal gäller för statstjänstemän i
allmänhet eller, vid utrikes resa, enligl utlandsreseregle-menlet (1953:666).
Fullmäkfig och suppleant hänförs fill reseklass A.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fullmäktig eller suppleant som är ledamot av riksdagen har inte rätt till
traktamente för att delta i en sammankomst i Stockholm med fullmäk­tige eller
för annan förrättning eller annal uppdrag där för riksbankens räkning under tid
då riksmöte pågår. Vid förrättning pä annan ort än Stockholm under pågående
riksmöte skall dagtraktamentet för en fullmäk­tig eller suppleant som är
ledamot av riksdagen minskas med del belopp per dag som utgår enligt
ersältningsstadgan (1979: 1197) för riksdagens ledamöler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
lagmm, som behandlar arvoden och kostnadsersättningar till full­mäktige och
suppleanter, motsvarar i huvudsak de nu gällande bestämmel­serna i 10 § 5 mom.
och 6mom. BRG.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
förslaget finns dock även särskilda bestämmelser vid förrättning på annan ort
än Stockholm för fullmäktig och suppleant som samtidigt är ledamot av
riksdagen. Dessa motsvarar bl.a. vad som för närvarande gäller för
riksgäldsfullmäktig och suppleant enligt 25 § andra stycket lagen (1982:1158)
om riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
anser inte att bestämmelserna i paragrafen hör hemma i riksbankslagen och har
föreslagit att de skall föras till lagen (1984:665) om arvoden m. m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ eller till annan lämplig
författning. Jag är dock av annan mening och anser att föreslagna bestämmelser
med hänvisningar bör ingå i riksbankslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
mom. Till ledamöter i den i 6a§ valutalagen (1939: 350) nämnda valuta-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;styrelsen skall
fullmäktige utse dels från riksbanken en vice riksbankschef,     Prop. 1986/87;
143 en fullmäktig eller suppleant för fullmäktig och en riksbanksdirektör, dels
utanför banken fyra ledamöter, av vilka tvä skall representera bankväsen­det
och näringslivet i övrigl och två arbetstagarna. Fullmäktige skall dess­utom
utse högst två suppleanter för varje ledamot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vice
riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige för­ordnar en av de
övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna atl vara vice ordförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Valulaslyrelsen
är beslutför när minst fem ledamöter är närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   mom.
Ärende som valutastyrelsen skall ta befallning med avgörs i&lt;br&gt;
valutastyrelsen, i valutastyrelsens direktion (valutadirekfionen) eller av&lt;br&gt;
enskilda tjänstemän, en eller två i förening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Valutastyrelsen
avgör ärenden rörande tillämpningsföreskrifter enligt 6a § andra stycket
valutalagen (1939; 350) samt övriga ärenden som inne­fattar väsentliga
principfrågor eller på annat sätt är av större betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Valutadirektionen
skall förbereda ärenden som skall avgöras av valuta­styrelsen och under
styrelsen leda valutaregleringen. I valutadirektionen avgörs ärenden som utan
att kräva valutastyrelsens avgörande bedöms betydelsefulla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enskilda
tjänstemän, en eller två i förening, vilka därfill erhållit valula­styrelsens
bemyndigande, avgör de ärenden som inte ankommer på valu­tastyrelsen eller
valutadirekfionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   mom.
Valutadirektionen består av den vice riksbankschef och riks­&lt;br&gt;
banksdirektör som ingår i valutastyrelsen, två av deras suppleanter i&lt;br&gt;
styrelsen samt den gmppchef eller motsvarande tjänsteman lill vars verk­&lt;br&gt;
samhetsområde ärendet hör. Har för vice riksbankschefen eller riksbanks­&lt;br&gt;
direktören utsetts mer än en suppleant bestämmer valulaslyrelsen vilken&lt;br&gt;
av de två suppleanterna som skall ingå i valutadirekfionen. Valutastyrelsen&lt;br&gt;
skall utse två tjänstemän i riksbanken som suppleanter för valutadirektio­&lt;br&gt;
nens ständiga ledamöter. Vice riksbankschefen är ordförande och riks­&lt;br&gt;
banksdirektören vice ordförande i valutadirektionen. Beslutförhet kräver&lt;br&gt;
att tre är närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   mom.
Har på sätt som föreskrivs i 6 a§ femte stycket valutalagen&lt;br&gt;
(1939; 350) ett yrkande framställts om atl beslut som valulaslyrelsen fattar&lt;br&gt;
skall underställas fullmäktiges prövning, skall sökanden i ärendet under­&lt;br&gt;
rättas om detta snarast möjligt och senast i samband med att han får&lt;br&gt;
meddelande om innehållet i styrelsens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig
eller suppleant för fullmäkfig får inte delta i fullmäktiges handläggning av
ett ärende som han tagit befattning med i valutastyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   mom.
Beträffande arvoden till valutastyrelsen finns föreskrifter i lagen&lt;br&gt;
(1984:665) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndighe­&lt;br&gt;
ter och organ. Vid resa, som föranleds av uppdraget, har ledamol och&lt;br&gt;
suppleant rätt till resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som&lt;br&gt;
gäller för riksbanksdirektör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
i riksbanken anser att bestämmelserna i paragrafen bör föras till valutalagen
och att det i riksbankslagen är till fyllest med den hänvis­ning som görs till
valutalagen i 17 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller vilka bestämmelser avseende valutalagstiftningen som skall finnas i
riksbankslagen överensstämmer mitt förslag i huvudsak med vad som har
föreslagits av valutakommittén i betänkandet Översyn av valutaregleringen (SOU
1985:52). Således motsvarar denna paragraf i hu­vudsak 13 § BRG med de av
valulakommitlén föreslagna ändringarna. I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;78 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;huvudsaklig
överensstämmelse med valutakommitténs förslag kommer jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
i kommande proposifion föreslå också en ändring av 6a§ valutalagen Prop.
1986/87:143 som innebär alt fullmäktige och inte valutastyrelsen skall besluta i
fråga om ärenden som rör tillämpningsföreskrifter. Fullmäktige kan dock över­låta
ät valutastyrelsen att besluta om föreskrifter som är av mindre princi­piell
belydelse. Dessutom har vissa ändringar gjorts med anledning av att jag
föreslår alt det i riksbanken skall kunna finnas två vice riksbanks­chefer. Vid
lika röstetal i valutastyrelsen gäller omröstningsreglerna i 18 §
förvaltningslagen (1986; 223).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande bestämmelsen om att chefen för riksbankens kredilpoli­tiska avdelning
skall delta vid behandhngen i valuladirektionen av ärenden av särskild
penningpolitisk betydelse har utgått. Denna bestämmelse har på senare är inte
fillämpats och den är inte heller i sak motiverad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
departementet bereds för närvarande en framställning från riks­banken om
ändring av valutastyrelsens sammansättning i överensstäm­melse med
valutakommitténs förslag. Ändringen föreslås ske i valutalagen och i BRG med
ikraftträdande den I juli 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:277.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärendenas
handläggning 41 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
fullmäkfige avgörs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.    förfatlningsfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågan om fastställande av
arbetsordning samt andra viktigare frågor om riksbankens organisafion och
arbetsformer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor om systemet för att
bestämma kronans värde i förhållande till andra valutor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor om riktlinjer för
förvaltningen av de tillgångar som anges i 11 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor om viktigare
internationella kreditavtal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor om diskonto och om
räntevillkor vid ut- och inlåning enligt 18 § första stycket samt villkor vid
utlåning enligt 18 § andra styckel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor om viktigare
rekommendationer till eller överenskommelser med kredifinstitut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor om kassakrav och
särskild avgift när kassakrav inte uppfylls,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor om slatens kontokredit,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.  frågor
om förvärv av aktier eller andelar enligt 24 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.  vikfigare
frågor om ackord, avskrivning, nedsättning eller eftergift av&lt;br&gt;
fordran,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor om upprättande av
pesonalförleckning, om beslut som avses i 37 § samt om tillsättande av tjänster
som riksbanksdirektör, avdelnings­chef eller direktör för regionkontor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor om skiljande från annan
anställning än provanställning eller om skiljande från uppdrag eller om
disciplinansvar, åtalsanmälan, avstäng­ning eller läkamndersökning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.   övriga
frågor som enligt denna eller annan lag skall avgöras av&lt;br&gt;
fullmäktige, saml&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.  frågor
som fullmäktige finner vara av siörre vikl eller som riksbanks­&lt;br&gt;
chefen hänskjuter till fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärenden
som inte skall avgöras av fullmäkfige avgörs av riksbanksche­&lt;br&gt;
fen. I den män sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av&lt;br&gt;
riksbankschefen, får de avgöras av annan tjänsteman enligt vad som anges&lt;br&gt;
i arbetsordningen eller i särskilda beslut.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På liknande sätt som i
moderna myndighetsinstruktioner och i lagen om     Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksgäldskontoret görs här
en uppräkning av de frågor som skall avgöras av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
av de olika punkterna i första stycket kommenteras i special­motiveringen till
den paragraf där den aktuella befogenheten särskilt nämns. I detta sammanhang
berörs därför endast de punkter där den befogenhet som anges är av mer allmän
art. En sådan befogenhet anges i punkten I och avser bl.a. dels sådana
författningar som skall beslutas av fullmäktige själva, t.ex. föreskrifterna om
utformningen av mynt och sedlar och författningar inom ramen för bl. a.
valutalagstiftningen, dels ärenden där riksdagen, regeringen eller någon annan
myndighet remitterar elt författningsförslag till fullmäktige för yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller den särskilda avgiften enligt punkten 8 skall fullmäktige besluta i
samtliga frågor som gäller denna avgift, således såväl uttagande som nedsättning
eller eftergift av avgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
sedan angår punkten 14 anges där att det av andra paragrafer i lagen eller av
annan lag kan framgå att fullmäktige skall besluta i vissa frågor. Vad som här
åsyftas är bl.a. beslut som avses i 29§ om riksbankens förslagsrätt och beslut
som det åligger fullmäktige att fatta enligt valutala­gen (1939: 350) och
enligt lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafens andra stycke anges en delegationsordning för de beslut som inle
fattas av fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
riksbanken fattar beslut av större penningpolitisk vikl skall samråd ske med
det statsråd som regeringen bestämmer, om inte synnerliga skäl föranleder
annal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
denna paragraf föreskrivs riksbankens skyldighet att samråda med rege­ringen.
Bakgrunden till bestämmelsen behandlas i avsnitt 2.2. Denna skyl­dighet är
utformad på så sätt att den kan fullgöras genom alt samråd kommer till stånd
med ett statsråd som regeringen bestämmer. På så sätt åstadkoms en smidig form
för förfarandet på samma gäng som alla formella krav uppfylls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
med denna ordning kan det tänkas förekomma sådana situationer som innebär att
samråd inte kan komma till stånd. En undantagsmöjlighet har därför öppnats för
riksbanken atl fatta beslut av större penningpolitisk vikt utan föregående
samråd om synnerliga skäl föranleder detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
skall sammanträda minst en gång varannan vecka. Vid sam­manträdena skall
protokoll föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
är beslutföra när minst sex ledamöter är närvarande. Ären­den som kräver ett
skyndsamt beslut får dock avgöras av fem ledamöter, om minst fyra av dem är
ense om beslutet. Vid omröstningar skall varje ledamot ge sin mening till
känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
5 § lagen (RFS 1980:4) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar&lt;br&gt;
m.m. beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter finns&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gQ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en särskild bestämmelse om
omröstning i vissa personalfrågor. Också    Prop. 1986/87: 143
omröstningsbestämmelsen i 24 § anslällningsstadgan (RFS 1971:3) för riks­dagen
och dess organ skall iakttas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf behandlas procedurregler för arbetet i fullmäktige. Dessa frågor
behandlas i den allmänna motiveringen, avsnittet 2.4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
om beslutförhet har anpassats till den föreslagna utökningen av
fullmäktigekretsen till åtta ledamöter. När det gäller beslut i vissa perso­nalärenden
tillämpas andra omröslningsregler enligt särskilda stadganden. En hänvisning
har därför gjorts till dessa bestämmelser. I övrigt gäller de omröstningsregler
som finns i 18 § förvaltningslagen (1986:223).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ett ärende som skall behandlas av fullmäktige är av ringa betydelse eller av
särskilt brådskande art får ärendet avgöras genom meddelanden mellan
ledamöterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
öppnas en möjlighet att vid behandlingen av vissa ärenden hälla sammanträde per
capsulam, dvs. utan att ledamöterna träffar varandra. Sådana sammanträden
fömtsatts endast hållas undanlagsvis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
får inte sammanträda på ett område som är ockuperat av främmande makt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf har utformats efter förebild av 20 § andra stycket lagen om
riksgäldskontoret. Detta innebär att någon motsvarighet inle tagits med till
den gällande bestämmelsen i 28 § andra slycket RBL, som innebär atl tre
ledamöter måste vara närvarande när riket till nägon del är ockuperat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en skrivelse som fullmäktige avger till riksdagen eller regeringen skall det
anges vilka ledamöter som deltagit i beslutet och vem som varit föredra­gande.
Har skiljaktig mening anmälts i ärendet, skall den anges i skrivelsen eller
framgå av bifogat protokollsutdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
behandlas de formella krav som skall gälla för skrivelser som fullmäk­tige
avger till riksdagen eller regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Budget,
redovisning och vinstdisposition&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragraferna 48-50 föreslås bestämmelser som rör budget, redovisning och
disposition av riksbankens vinst. Bakgrunden till detta är riksbankens
ställning som en myndighet oberoende av anslag för sin verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kalenderåret
är riksbankens räkenskapsår.&lt;br&gt;
Varje år före utgången av december månad skall fullmäktige fastställa en&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 143&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;budget för
riksbankens förvaltningsverksamhet under det följande räken-     Prop. 1986/87:
143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skapsåret.
Budgeten skall tillställas riksdagen och riksdagens revisorer för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kännedom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av andra stycket framgår att fullmäktige varje år skall
fastställa en budget för förvaltningsverksamheten för det kommande
räkenskapsåret. Riksda­gen skall sedan ges möjlighet att anlägga synpunkter på
budgeten i anslut­ning till sin granskning av fullmäktiges förvaltning av
banken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens förvaltningskontor anser att frågan om riktlinjer
för riksban­kens budgetarbete och dessas utformning bör övervägas vidare.
Riksda­gens revisorer anser att riksbanken varje år också skall fastställa en
plan avseende verksamheten under de tre närmast följande åren. Detta efter­som
det skulle ge riksbanken bättre fömtsättningar att ta hänsyn till riksda­gens
eventuella synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av avsnitt 2.9 framgär att jag avser alt senare återkomma
till frågor om budgetens utformning m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken är bokföringsskyldig och det åligger banken att
fullgöra denna skyldighet på ett sätl som ger erforderlig information för en
bedömning av bankens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje år före den 15 febmari skall fullmäktige till
riksdagen och riksda­gens revisorer avge redovisning för det föregående
räkenskapsåret samt förslag till disposifion av riksbankens vinst.
Redovisningen skall omfatta resultaträkning, balansräkning,
förvaltningsberättelse och en redogörelse för den förda valuta- och
kreditpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken omfattas inte av de allmänna bestämmelser om
bokförings­skyldighet som finns i bokföringslagen (1976:125) eller förordningen
(1979: 1212) med föreskrifter om statliga myndigheters bokföring och den
nuvarande lagstiftningen behandlar endast fragmentariskt redovisningen av
bankens tillgångar. Här slås därför fasl atl riksbanken är bokförings­skyldig.
Några närmare principer för hur bokföringsskyldigheten skall fullgöras anges
inte. Riksbankens verksamhet är enligl min mening inte sådan alt en hänvisning
kan ske fill vad som för andra verksamheter är god redovisningssed. De krav som
bör ställas på riksbankens bokföring är för närvarande föremål för överväganden
av riksbanken i samråd med riksda­gens revisorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisningen skall lämnas lill riksdagen och, vilket är
en komplettering av kommuténs förslag, fill riksdagen revisorer. Detta
motiveras av att riksdagens revisorer skall uttala sig om förslaget till
resultaträkning och balansräkning. Tiden inom vilken riksbanken skall avge
redovisning för del föregående räkenskapsåret har i förhållande till vad som nu
gäller utsträckts 15 dagar lill den 15 febmari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbankens resultaträkning och balansräkning fastställs
av riksdagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som också beslutar hur bankens vinst skall disponeras. Har
reservfonden&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gått ned under femhundra
miljoner kronor, skall minst tio procent av årets     Prop. 1986/87: 143 vinst
avsättas till reservfonden tills denna åter nätt upp till detta belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
beslutar om ansvarsfrihet för fullmäktige för förvaltningen av riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
denna paragraf har samlats de bestämmelser som rör riksdagens beslut avseende
förvaltningen av riksbanken. När det gäller resultat- och balans­räkningarna
anges att dessa skall fastställas av riksdagen. Härigenom kommer ett
årsresultat att fixeras som det sedan ankommer på riksdagen att disponera över,
dock med iakttagande av de angivna bestämmelserna om avsättning lill
reservfonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
prövar frågan om ansvarsfrihet för samtliga ledamöter i full­mäktige, dvs. även
den fullmäktig som är riksbankschef och som valts av de övriga fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avslutande
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
skall löpande offenfiiggöra statistiska uppgifter om valuta- och
kreditförhållanden. Riksbanken skall även offentliggöra beslut om diskon­toförändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
den gällande ordningen skall riksbanken vid särskilda tillfällen of­fentliggöra
uppgifter om sina tillgångar och skulder samt uppgifter om utelöpande sedlar
och de tillgångar som finns som säkerhet för dessa sedlar. Det urspmngliga
motivet för denna ordning var att ge riksbankens borgenärer information om
bankens ekonomiska tillslånd. De uppgifter som görs offentliga tjänar
emellertid numera som information för aktörerna på kredit- och
valutamarknaderna. I denna paragraf åläggs därför riksban­ken direkt all
löpande offentliggöra uppgifter som är av intresse för bedöm­ningen av förhållandena
på kredit- och valutamarknaderna. De som är verksamma på dessa marknader kan
därigenom få ledning för sitt handlan­de. Sedan november 1985 är diskontot
formellt frikopplat från räntenivån vid riksbankens utlåning lill bankema,
diskontot ulgör nu främst ett rikt­märke för annan räntesättning i samhället.
Åtskilliga lagar och avtal bygger till någon del på diskontot. Här anges därför
att riksbanken måste offentlig­göra beslut varigenom diskontot förändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den kommande propositionen kommer jag att föreslå en ändring i lagen (1982:
1255) om författningssamlingar för riksdagens förvaltningskontor och
riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
kreditinstitut som inte uppfyller uppställda kassakrav skall betala sär­skild
avgift till staten. Frågan om särskild avgift prövas av riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
anges den sanktion som skall finnas mot kreditinstitut som inte rättar&lt;br&gt;
sig efter riksbankens beslut om kassakrav. Bestämmelsen motsvarar i&lt;br&gt;
huvudsak 29§ lagen om kreditpolitiska medel. Den har dock utformats&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med hänsyn
till den föreslagna ordningen som innebär att kassakrav skall     Prop.
1986/87: 143 fastställas genom förvaltningsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52        §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den särskilda avgiften enligl 51 § skall utgöra elt belopp
som svarar mot ränla på underskottet för vatje dag sådant förelegat, varvid
räntesatsen per år får uppgå till högst två gånger det av riksbanken
fastställda, vid varje tid gällande diskontot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns särskilda skäl, fär den särskilda avgiften
nedsättas eller efterges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehållet i denna paragraf, som behandlar frågan hur den
särskilda avgif­ten skall beräknas samt frågan om nedsättning eller eftergift
av avgiften, överensstämmer med vad som nu gäller enligt 30 och 31 §§ lagen om
kreditpolifiska medel. Enligt vad som föreslås i 41 § första stycket punkten 8
är del fullmäktige som beslutar om uttagandet av den särskilda avgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53        §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhel lämnat
oriktig uppgift i samband med fullgörande av skyldighet enligt 22 § skall dömas
till böter, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken. I ringa fall
skall inte dömas till ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf har sin förebild i 32 § lagen om
kredilpolitiska medel och gäller straffsanktion för den person som uppsåtligen
eller av grov oaklsam­het lämnar oriktiga uppgifter när uppgifter med stöd av
22 § i RBL infor­dras av riksbanken som underlag för beslut om kassakrav eller
annan penningpolitisk åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54        §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken skall ulan hinder av vad som föreskrivs i 8
kap. 8 § sekretessla­gen (1980; 100) undertätta polismyndighet eller
åklagarmyndighet om del i riksbankens kassarörelse, valulahandel, lånerörelse,
beialningsutjämning eller handel med värdepapper framkommer uppgifter som ger
anledning alt anta atl ett brott har begåtts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns särskilda skäl får riksbanken underlåta att
lämna sådan underrättelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf föreskrivs skyldighet för riksbanken att
i vissa fall lämna uppgifter fill polis- eller åklagarmyndighet för att det
sekretesskydd skall brytas som dessa uppgifter annars omgärdas med enligt
sekretesslagen (1980: 100). Bestämmelsen har sin motsvarighet i 35 § i gällande
RBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom att ordet bankrörelse inte används i den föreslagna
lagen har i stället den verksamhet angetts som i den gällande lagen omfattas av
sekre­tess.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55        §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtal mot vice riksbankschef för brott som han begått i
utövningen av sin&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;g4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tjänst får beslutas endast
av finansutskottet eller av fullmäktige. Detta     Prop. 1986/87: 143 gäller
dock inte i fråga om brott som begåtts i utövningen av riksbankens
beslutanderätt enligt valutalagen (1939; 350).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf behandlas de särskilda regler för åtal som skall gälla för en
vice riksbankschef. Motsvarande bestämmelser för fullmäktig finns upp­tagna i
RO 9:8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande lagstiftningen upptar i 29 § BRG särskilda bestämmelser om åtal för
befattningshavare inom riksbanken vilka tillsammans med fullmäktig ingår i
riksbankens direktion. Enligt mitt förslag skall direktio­nen inte längre
finnas kvar, detta innebär att särskilda åtalsregler, fömtom stadgandet i RO
9:8, endast behöver finnas för vice riksbankschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
undantag som gjorts för utövningen av beslutanderätt enligl valula­lagen har
sin motsvarighet i den gällande lagstiftningen. Motivet för detta undantag är
att dessa beslut i huvudsak avser enskilda förvaltningsären­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbankens
beslut enligl denna lag får överklagas endast i den utsträck­ning och i den
ordning som sägs i besvärsstadgan (RFS 1970: 3) för riksda­gen och dess verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
RO 9:5 finns en grundläggande bestämmelse om besvär över beslut av riksdagens
organ i förvaltningsärende. I den bestämmelsen föreskrivs alt besvär över
beslut i riksdagens organ i förvaltningsärende, mot vilket lalan fär föras
enligt vad som är föreskrivet därom, prövas av regeringsrätten i de fall som
riksdagen särskilt bestämmer och i övriga fall av riksdagens besvärsnämnd. I de
fall ett beslut av riksbanken går att överklaga kan delta således endast ske
anfingen fill regeringsrätten eller fill besvärsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema
i RO kompletteras av bestämmelserna i besvärsstadgan (RFS 1970: 3) för
riksdagen och dess verk, där det anges i vilka fall och på vilket sätt talan
får föras mot riksbankens beslut. Därvid gäller att talan får föras mol beslut
som gmndar sig på lagen om offentlig anställning eller bestämmelse som
meddelats med slöd av den lagen. Talan får också föras mot beslut om avtalsbart
anställningsvillkor, såvida annat inte är särskilt stadgat i. lagen (1965:276)
om inskränkning i rätten att föra talan mot offentlig arbetsgivares beslut. I
dessa fall förs lalan hos riksdagens be­svärsnämnd. Talan får vidare bl. a.
föras mot beslut som gäller en enskilds begäran att erhålla eller ta del av
handling som riksbanken förfogar över. Överklagande av dessa slag prövas av
regeringsrätten. I detta samman­hang kan nämnas all besvärssladgan för
närvarande är föremål för en översyn som bl.a. innebär en modernisering och en
anpassning till den utveckling som skett under senare år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigl gäller att talan som hitfills inte får föras mot riksbankens beslut.
Talan får således inte heller föras mot sådana beslut som fattas enligt lagen
(1974: 922) om kreditpolifiska medel. I ärenden som prövas inom ramen för
valutaregleringen kan överklagande ske till fullmäktige. Mot fullmäktiges&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslut
kan talan inte föras. 1 detta sammanhang kan jag nämna att justilie- Prop.
1986/87: 143 departementet för närvarande bereder etl förslag grundat på en
departe­mentspromemoria (Ds Ju 1986: 3) Europarådskonventionen och rätten lill
domstolsprövning. Enligt det förslaget skall regeringsrätten på yrkande av
enskild part kunna under vissa fömtsättningar undanröja lagstridiga beslut som
innebär myndighetsutövning mot någon enskild och gäller enskildas personliga
ställning, eller deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes, eller
förhållandet mellan enskild och del allmänna. Bestämmel­serna skulle, om de
införs, få fillämpning bl. a. på ärenden inom valutareg­leringen och vid
tillämpning av den kreditpolitiska lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande-
och övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I
januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom lagen upphävs lagen
(1934:437) för Sveriges riksbank, lagen (RFS 1975:6) med reglemente för
riksbanken och lagen (1970: 1028) om rikets mynt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verksamhet som inte föreskrivs
i den nya lagen eller i annan lag men som påbörjats med stöd av äldre lag får
bedrivas lill dess verksamhelen kan avslutas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befogenheten att åtala brott
skall bedömas efter äldre lag om, när handlingen företogs, för åtal gällde
förutsättning som inte har upptagits i den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.   Övergångsbestämmelserna
till lagen (1970:1028) om rikets mynt,&lt;br&gt;
punkterna 3-6, gäller fortfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
föreslår i första punkten alt den nya lagen skall träda i kraft den 1 januari
1989. I punkten 2 föreslås atl RBL, BRG och lagen om rikets mynt upphävs. Detta
innebär att riksbanken inte längre får bemyndigande att bedriva viss verksamhet
som föreskrivs enligl den gällande lagstiftningen. Del rör sig här om
verksamhet som inte har sådan karaktär att den kan hänföras till normala
centralbanksuppgifter. Hit hör bl. a. förvar av omyn­digas värdehandlingar och
förvaltning av uteslånde bosättningslån. För att riksbanken skall kunna få
avsluta sädan verksamhet har övergångsbestäm­melsen i punkten 3 införts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
punkten 4 anges atl de särskilda regler för ålal som gäller enligt den
nuvarande lagen skall tillämpas då gärningen begicks före ikraftträdandet av
den nya lagen. Detta står i överensstämmelse med en allmän princip inom
straffrätten, som innebär alt en gärning skall bedömas efter de bestämmelser
som gällde när gämingen förelogs om delta leder fill en lindrigare påföljd för
den som berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
sedan angår lagen om rikets mynt som föreslås bli upphävd finns det&lt;br&gt;
till denna lag övergångsbestämmelser som hänför sig fill äldre bestämmel­&lt;br&gt;
ser och som alltjämt har kvar viss betydelse. Punkten 3 i dessa övergångs­&lt;br&gt;
bestämmelser föreskriver att äldre bestämmelser alltjämt gäller i fråga om&lt;br&gt;
omräkning av äldre myntsorter. Denna bestämmelse gör således att konti­&lt;br&gt;
nuiteten med äldre svenska myntsystem bevaras. De svenska författning­&lt;br&gt;
arna om mynt har i århundraden konstruerats på det sättet att man med&lt;br&gt;
stöd av givna lagbestämmelser kan räkna om äldre myntsorter lill dagens&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mynt. Alltjämt bör därför
en regel finnas om aU äldre bestämmelser skall     Prop. 1986/87: 143 gälla vid
omräkning av äldre myntsorter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fjärde
punkten i övergångsbestämmelserna till myntlagen föreskriver att ettöresmynt,
tvåöresmynt och femöresmynt som präglats med stöd av 1873 års myntlag upphör
att vara lagliga betalningsmedel den I juli 1972. Enligt punkten 6 är däremot
andra mynt som präglats med stöd av nämnda lag alltjämt lagliga betalningsmedel.
De nämnda bestämmelserna bör enligt min mening fortfarande gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4    Förslaget till lag om upphävande av lagen
(1982:1158)&lt;br&gt;
om riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret skall upphöra aU gälla
vid utgången av juni 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De som är ledamöter i
fullmäktige vid utgången av juni 1989 skall före den 15 oktober 1989 till
riksdagen avge berättelse över förvaltningen under det föregående budgetåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befogenheten att åtala brott
skall bedömas enligt den upphävda lagen om, när handlingen företogs, för åtal
gällde fömtsättning som efter lagens upphävande inte längre är föreskriven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
förslag om att riksgäldskontoret från den 1 juli 1989 skall överföras till
regeringen innebär att lagen (1982; 1158) om riksgäldskontoret skall upphä­vas
vilket bör ske genom en särskild lag. I övergångsbestämmelserna till denna lag
föreslås i punkten 1 att fullmäktige skall avge berättelse över förvaltningen
under det sista budgetåret som riksgäldskontoret hörde till riksdagen. I
punkten 2 anges i enlighet med allmänna straffrättsliga prin­ciper att den
begränsning i åtalsrälten som gäller för närvarande skall finnas kvar för
handling som företogs före lagens upphävande. Detta anges i punkten 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5    Förslaget till lag om statens upplåning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;l§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
molsvarar i huvudsak 4§ lagen (1982; 1158) om riksgäldskon­toret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
den allmänna motiveringen, avsnitt 2.8, framgår atl riksdagens låne­bemyndigande
till regeringen skall lämnas varje är. Bemyndigandet ger regeringen räu att
lånefinansiera underskoft i statsbudgeten och andra utgifter som gmndar sig på
riksdagens beslut. De ändamål för vilka upplå­ning får ske överensstämmer med
elt undantag med vad som föreskrivs i gällande lag för riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den ändring som gjorts
innebär att den nuvarande begränsningen, att&lt;br&gt;
bara utländska statslån för köpas upp, har slopats. Möjligheten att köpa&lt;br&gt;
upp även svenska statslån bör bara utnyttjas vid vissa tillfällen för att&lt;br&gt;
minska kostnaderna för statsskulden eller utjämna likviditetspåfrestningar&lt;br&gt;
fill följd av förfallande statslån. Sådana uppköp skall ske i samråd med&lt;br&gt;
riksbanken. Det är av största vikt att uppköpen inte försvårar riksbankens&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;penningpolitik. För att
säkerställa att uppköpen blir penningpolitiskt neu-     Prop. 1986/87: 143
trala bör de genomföras av riksbanken för riksgäldskontorets räkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
motsvarar 9 kap. 10 § andra stycket RF och 3§ första stycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen
(1982; 1158) om riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att t. ex. utländska långivare inte skall behöva vara osäkra på om
riksgäldskonlorei fakfiskl har erforderiiga bemyndiganden bör på ett tyd­ligt
sätt ges en garanti för att staten svarar för alla låneåtaganden m. m. som
riksgäldskontoret gör, oavsett om kontoret faktiskt haft befogenhet atl göra
åtagandet eller inte. I denna lag slås därför fast att staten är ansvarig för
samtliga lån och garanfier som riksgäldskontoret ombesörjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.6 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:
100)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
paragrafens nuvarande lydelse föreskrivs att sekretess gäller i riks­bankens
bankrörelse. Bakgmnden fill ändringsförslaget är att mbriken bankrörelse inte
finns med i den föreslagna riksbankslagen. Jag har emel­lertid inte i sak velat
åstadkomma någon förändring av sekretesskyddet i den verksamhet som riksbanken
även i fortsättningen skall bedriva och som för närvarande är skyddad av
sekretess. På gmnd härav föreslås, att den verksamhet som berörs, särskilt
anges i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:922) om
kreditpolitiska medel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fondkommissionsbolag
har tillförts definitionen av kredifinstitut. Härige­nom kan bestämmelserna i
11 § om kassakrav, i 17 § om emissionskontroll och i 25 § om räntereglering
fillämpas även på sädana bolag. Det finns ingen anledning att särskilt undanta
fondkommissionbolag från tillämpning av nämnda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första stycket har tillämpningsområdet för kassakrav vidgats från bankin­stilut
lill kreditinstitut. De närmare skälen för detta framgår av den allmän­na
motiveringen, avsnitt 2.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket innehåller en definition av kassakrav. Denna definition finns för
närvarande i 12 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringarna
i denna paragraf innebär atl även en marginell kvot kan användas, dvs. kvoten
fär baseras på förändringar i ett kreditinstituls&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förbindelser eller
placeringar under en viss period. Ändringen motiveras Prop. 1986/87: 143 av det
utvidgade tillämpningsområdet och av att man med denna möjlighet kan tillämpa
kraven mer neutralt mellan olika institut. Vidare har den ändringen gjorts alt
kassakrav skall kunna beräknas på ett instituts place­ringar (tillgångar).
Denna ändring har gjorts för att kassakrav skall kunna ställas på t. ex.
försäkringsinstilul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
och 30 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringama
är en följd av de föreslagna bestämmelserna i 12 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna ändringen är föranledd av att bestämmelsen om sekretess har ersatts
av 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980: 100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.       lag
om ändring i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i
riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om Sveriges riksbank&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om upphävande av lagen
(1982:1158) om riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om statens upplåning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1974:922) om kreditpolitiska medel Förslagen bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemslällan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1987-03-25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
f.d. regeringsrådet Wieslander, jusfitierådet Sterzel, rege­ringsrådet Totlie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987 har regering­en på
hemställan av statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådels yttrande över förslag
till lag om ändring i regeringsformen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Samuel Hermelin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lagar om
ändring i regeringsformen och riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
sakliga nyheter som föreslås i denna remiss är av rätt stor betydelse frän
konstitutionell synpunkl, men de är i huvudsak av sådan natur att lagrådet
saknar anledning att granska dem närmare i sak. Det gäller främst riksbankens
och riksgäldskontorets ställning i förhållande till riksdagen och regeringen.
Från de synpunkter lagrådet har att beakta finns där ingenfing att invända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Något
annorlunda ställer sig saken beträffande utformningen av riksban­kens
ledningsorganisation. Här kunde det ligga nära till hands alt granska bl.a.
förhållandet till de resonemang som utvecklas i den just framlagda
propositionen 1986/87; 99 om ledning av den stafiiga förvaltningen, vilken
föregåtts av lagrådsgranskning i vissa delar. Emellertid noterar lagrådet att
det nu aktuella förslaget har beretts i en parlamentarisk kommitté, som i allt
väsentligt är överens om sina slutsatser. Den framhåller särskilt (SOU 1986: 22
s. 186) att del rör sig om en central och politisk maktfördelnings­fråga och
alt det ligger i sakens natur atl avgörandet i sista hand måste träffas på
politiska gmnder. Samma inställning synes ligga bakom remis­sen, som är
kortfattad i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgmnd har lagrådet ansett sig böra avstå från en diskus­sion av
ledningsfrågorna som annars kunde ha varit naturlig. Det skall endast, utan
någon konklusion, anmärkas att lagrådel idag, då motsvaran­de ledningsfrågor
har stor aktualitet över hela den statliga förvaltningen, inte saknar
förståelse för den tvekan som bl.a. LO och TCO har anfört inför förslaget att
avpolitisera riksbankschefens ställning. Lagrådet har också noterat alt
departementschefen har frångått kommitténs förslag i fråga om mandatperioderna
både för riksbankschef och för vice riksbanks­chef. Han har i båda fallen stöd
av fullmäktige i riksbanken. Lagrådet finner sig, utifrån de synpunkter
lagrådet har att beakta, inte böra utveckla någon egen mening i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mera
i förbigående vill lagrådet ta upp en begränsad principfråga av språklig natur.
Det är praxis att språkbmket modemiseras vid partiella ändringar i vanlig
lagsfiftning. Den bristande enhetlighet som uppkommer anses uppvägd av andra
fördelar. I fråga om regeringsformen och riksdags­ordningen anser emellertid
lagrådet en liknande successiv språklig moder­nisering klart olämplig. Sådana
ändringar bör anstå tills måhända en större reform synes motiverad någon gång i
framtiden. Lagrådet förordar alltså att ordet &amp;quot;väljas&amp;quot; får stå kvar i
9 kap. 12 § regeringsformen i stället för att ersättas med &amp;quot;väljs&amp;quot;
och att verbet &amp;quot;företaga&amp;quot; inte förkortas till &amp;quot;företa&amp;quot; i
7.1.1 riksdagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
9 kap. 12 § regeringsformen förordar lagrådet vissa jämkningar av redaktionell
natur. Paragrafen skulle kunna ges följande lydelse;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;12
§ Riksbanken är landets centralbank med ansvar för valuta- och kreditpolitik.
Den skall också främja ett säkert och effekfivt betalningsvä­sende. Riksbanken
är myndighet under riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
förvaltas av åtta fullmäktige. Sju fullmäktige väljes av riks­dagen. Dessa
väljer för en tid av fem år en fullmäktig, som samtidigt skall vara chef för
riksbanken. De fullmäktige som valts av riksdagen väljer inom sig ordförande.
Denne fär ej utöva annat uppdrag eller inneha tjänst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom riksbankens ledning.
Bestämmelser om riksdagens val av fullmäk-     Prop. 1986/87: 143 tige, om
riksbankens ledning i övrigt samt om dess verksamhet meddelas i
riksdagsordningen och annan lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig
som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är därmed skild frän sitt uppdrag. De
fullmäktige som valts av riksdagen får skilja ordförande från uppdraget som
ordförande och den som är fullmäktig och chef för riksban­ken från hans
uppdrag.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om Sveriges riksbank&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
anmärker att detta förslag är avsett att ersätta både den nuvaran­de
riksbankslagen och bankoreglementet. Eftersom båda beslutas i samma ordning har
kommittén ansett tillräckliga skäl saknas för en fortsatt upp­delning på två
lagkomplex. Lagrådet har ingen invändning mot den stånd­punkten men noterar,
med kommittén (SOU 1986:22 s. 70), att följden blir att den nya riksbankslagen
i vissa avseeenden mäste innehålla regler som inte bmkar ges lagform när det är
fråga om förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Lagrådets
granskning har anpassats härefter. Det har iakttagits atl bestämmelsema i
förslaget nära ansluter till motsvarande bestämmelser i verksinstmklionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
en följd av lagrådets förslag beträffande 9 kap. 12 § regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör
ordet &amp;quot;föra&amp;quot; ersättas med orden &amp;quot;ansvara för&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissen
begränsar, liksom kommitténs förslag, riksbankens befogenhet till att besluta i
särskilda fall. Den rätt att också föreskriva, dvs. ge beslut i normativ form,
som 25 § bankoreglementet innehåller har inte tagits med. I motiveringen, som
är densamma som hos kommittén, hänvisas till bestäm­melserna om
normgivningskompetens i regeringsformen. För att fillgodose stadgandet i 11
kap. 9 § regeringsformen har dessutom tagits in en hänvis­ning till vissa
fömtsättningar som anges i 4 § lagen om offenfiig anställning (LOA). Denna
hänvisning innebär enligt lagrådets mening en nödvändig förstärkning i
förhällande till kommittéförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan emellertid i sak ifrågasätta om riksbanken inte borde ha befo­&lt;br&gt;
genhet att ge även föreskrifter i del berörda ämnet. Kommittén har ägnal&lt;br&gt;
särskild uppmärksamhet ät regeringsformens delegationsregler såvitt gäl­&lt;br&gt;
ler riksdagens egna verk. I detta avseende gäller enligt 8 kap. 11 § att&lt;br&gt;
delegation kan ske fill förvaltningsmyndighet under riksdagen under fömt­&lt;br&gt;
sättning att riksdagen bemyndigat regeringen &amp;quot;enligt delta kapitel&amp;quot;
att&lt;br&gt;
meddela föreskrifter i samma ämne. I förevarande fall kan sägas att delega­&lt;br&gt;
tion har skeU enligt 11 kap. och inte enligt 8 kap. Huruvida detta begrepp&lt;br&gt;
måste tolkas som ett hinder för delegation till riksbanken är enligt lagrådets&lt;br&gt;
mening åtminstone tveksamt, eftersom det dock gäller delegation av sam­&lt;br&gt;
ma art - om än ej samma ämne - som i 8 kap.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan vidare anmärkas atl riksdagen anses ha en &amp;quot;restkompetens&amp;quot; Prop.
1986/87: 143 som motsvarar regeringens enligt 8 kap. 13 § regeringsformen (se
Pelrén -Ragnemalm, Sveriges grundlagar s. 197 och Holmberg - Stjernquist,
Grundlagarna s. 292, som i sin tur åberopar Strömberg, FT 1976 s. 64 f).
Eftersom stadgandet om subdelegation i tredje stycket endast avser rege­ringen,
kan del hävdas att riksdagen inte kan delegera till t. ex. riksbanken.
Slutsatsen (som bestrids av Pelrén - Ragnemalm a st) förefaller åtminsto­ne i
sak egendomlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har i tidigare granskningsärenden stött på frågor rörande
norm-givningsdelegalion inom riksdagen. Det har bl. a. gällt i vad mån regering­en
i olika fall skulle kunna utfärda föreskrifter även för myndigheter under
riksdagen på grund av de allmänt hållna bemyndiganden som riksdagen gett.
Lagrådet har då avstått från all gå in på dessa frågor. Då de nu återkommer och
kommittén dessutom särskilt uppehållit sig vid dem, anser sig emellertid
lagrådet böra framhålla önskvärdheten av att det skyndsamt görs en översyn av 8
kap. regeringsformen med sikte på förhål­landet mellan riksdagen och dess verk.
Syftet bör naturligtvis vara att fä till stånd bestämmelser som från riksdagens
egna synpunkter är ändamålsenli­ga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förevarande
paragraf borde alltså i sak innehålla en befogenhet för riksbanken all även ge
föreskrifter. Den borde också redigeras något annorlunda för alt bU mera
lättläst. Den skulle t. ex. kunna ges följande lydelse: &amp;quot;37 § Enligt de
fömtsättningar som anges i 4 kap. 2 § punkterna 2 och 3 lagen (1976:600) om
offenfiig anställning får riksbanken föreskriva eller i särskilda fall besluta,
att endast svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom
riksbanken.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
är alltför detaljerad och omständlig för atl passa i denna lag. Andra och
tredje styckena bör utgå och i stället täckas in i 1984 års lag arvoden m. m. I
första stycket, som därmed skulle bli ensamt kvar, bör ordel arvoden ersättas
med ordet ersättning. Paragrafen skulle i så fall få följande lydelse: &amp;quot;39
§ Belräffande ersättning till fullmäktige och supp­leanter finns föreskrifter i
lagen (1984:665) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter
och organ.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
delar den uppfattning, som fullmäkfige i riksbanken har uttalat, att dessa
bestämmelser bör föras över till valutalagen och att det i riks­bankslagen är
tillräckligt med den hänvisning som görs till valutalagen i 17 §. Om man
emellertid vill placera bestämmelserna i fråga i riksbanksla­gen, bör de enligt
lagrådels mening i vart fall placeras under en särskild rubrik i slutet och med
vart och ett av de fem momenten som en särskild paragraf I del nu föreslagna
sammanhanget stör paragrafen, framför allt med hänsyn ull sin utformning,
organisationsavsniltet i riksbankslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
föreslår alltså alt 40 § utgår och ersätts med fem nya paragrafer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;92
under en särskild mbrik i slutet av riksbankslagen, lämpligen före de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avslutande bestämmelserna
i 50 § och följande. Eftersom fråga i vart fall är    Prop. 1986/87: 143 om att
utan ändring la upp vissa nu gällande bestämmelser har lagrådet inte närmare
granskat de särskilda föreskrifterna i nuvarande 40 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
dessa finnes ingen erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström,
Göransson, R. Carlsson, Holmberg, Wickbom, Hul­terström, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Feldt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap
för riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Anmälan av lagrådets yttrande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande
anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde den 12 mars 1987) över förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i
regeringsformen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i
riksdagsordningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om Sveriges riksbank,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om upphävande av lagen
(1982; 1158) om riksgäldskontoret,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om statens upplåning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1974:922) om kreditpolifiska medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
tUl lag om ändring i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
kap. 12 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har förordat vissa jämkningar av redaktionell natur. Jag ansluter mig till
lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
kap. 7.1.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har förordat en redaktionell ändring. Jag ansluter mig till lagrå­&lt;br&gt;
dets förslag.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget
tUl lag om Sveriges riksbank&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag
ansluter mig till lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har ifrågasatt om inte riksbanken borde ha
befogenhet att även ge föreskrifter i fråga om krav på svenskt medborgarskap
för att inneha eller utöva tjänst i riksbanken. Lagrådet framhåller därvid
önskvärdheten av alt det görs en översyn av 8 kap. RF med sikte pä förhållandet
mellan riksda­gen och dess verk. Enligt lagrådet borde förevarande paragraf
alltså i sak innehålla en befogenhet för riksbanken att även ge föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är de fall där det finns anledning att
föreskriva att endast svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom
riksbanken inte sä vanliga att det föreligger något egentligt behov för
riksbanken att utfärda föreskrifter i ämnet. Den av lagrådet föreslagna
översynen av 8 kap. RF får övervägas i annat sammanhang. Jag ansluter mig
emellertid till lagrådets förslag till viss redaktionell ändring i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har föreslagit viss ändring av paragrafens första
stycke och alt andra och tredje styckena skall utgå. Jag ansluter mig till
lagrådets förslag. För att bestämmelserna om resekostnadsersättning m. m. i
lagen (1985:665) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndighe­ter
och organ skall bli tillämpliga på fullmäktig och suppleant görs en ändring i 3
§ i den lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl lagrådels mening borde dessa bestämmelser föras
över till valutala­gen. Om sä inte sker bör de i vart fall placeras under en
särskild mbrik i slutet av lagen och med vart och ett av de fem momenten som en
särskild paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om organisafionen av
den valuta­styrelse som enligt valutalagen skall utöva riksbankens
beslutanderätt enligt den lagen. Vidare finns bestämmelser av organisatorisk
karaktär om en valuladirektion, arbetsformer och arvodering. Enligl min mening
är de nämnda bestämmelsema av sådant slag att de i huvudsak hör hemma under den
av mig föreslagna rubriken Organisation m. m. i riksbankslagen. Jag vill också
erinra om att mitt förslag överensstämmer med de förslag som lämnats dels i
valutakommitténs betänkande (SOU 1985; 52), dels av SPOK. Jag anser inte heller
att det finns skäl att dela upp de föreslagna bestämmelsema i fem särskilda
paragrafer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 Övriga
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;P'&amp;quot;°p-
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;' '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver de av lagrådet granskade lagförslagen 1 -7 krävs
ändringar i ytterli­gare lagar. 1 finansdepartementet har därför upprättats
förslag till ändring­ar i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bestämmelserna
(RFS 1968; 8) om revision av riksdagsförvaltningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagen
(1982:1255) om författningssamlingar för riksdagens förvalt­ningskontor och
riksbanken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagen (1984:665) om arvoden m.m.
för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagen (1974; 922) om
kreditpolitiska medel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;valutalagen (1939; 350),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föräldrabalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagen (924; 322) om vård av
omyndigs värdehandlingar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inkassolagen (1974:182).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen 13-15 har upprättats i samråd med chefen för
justitiedeparte­mentet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Förslaget tiU lag om ändring i bestämmelserna (RFS
1968:8) om revision av riksdagsförvaltningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändringarna innebär dels att riksdagens revisorers
granskningsskyldighet av riksgäldskontoret slopats, dels att riksdagens
revisorer får en utökad skyldighet avseende granskningen av riksbankens
verksamhet genom alt de skall la ställning lill riksbankens resultat- och
balansräkningar. Tiden inom vilken riksdagens revisorer skall avge sin
berättelse över revisionen av riksbanken har flyttats til den 15 mars med
hänsyn till att tiden för riksbankens avlämnande av redovisning över del
föregående räkenskaps­året har utsträckts till den 15 februari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Förslaget tUt lag om ändring 1 lagen (1982:1255) om&lt;br&gt;
författningssamlingar för riksdagens förvaltningskontor och riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändringen innebär att riksbanken i Svensk
författningssamling får kungöra sådana författningar som är av särskilt allmänt
intresse. Sådana författ­ningar kungörs för närvarande genom beslut av
regeringen. Exempel på författningar som riksbanken bör fa kungöra är sådana
som innehåller föreskrifter om utformningen av sedlar och mynt samt beslut om
diskonto­förändring. Om kungörande sker i SFS skall en notis om detta föras in
i RBFS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10       Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:665)
om arvoden m. m.för&lt;br&gt;
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I denna lag föreslås att bestämmelser om arvode till vissa
uppdragstagare&lt;br&gt;
tas bort. Bakgmnden är förslagen om att riksgäldskontoret skall bli en&lt;br&gt;
myndighet under regeringen och att uppdraget som deputerad i riksbanks­&lt;br&gt;
fullmäktige skall slopas samt att valutastyrelsen skall ha en ändrad sam-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mansätlning.
Dessutom införs ordningen att riksbankschef och vice riks- Prop. 1986/87: 143
bankschef inte skall ha särskilt arvode för att de i tjänsten är fullmäktig
resp. suppleant för fullmäktig. Lönen till dessa tjänstemän fömtsatts bli
fastställd med beaktande härav. Frågan om särskilt arvode för vice ordfö­rande
i riksbanksfullmäktige kan prövas i annat sammanhang. 3 § har kompletterats sä
att bestämmelserna om resekostnadsersällning m.m. också omfattar ledamol och
suppleant i riksbanksfullmäktige. Fullmäktig och suppleant bör hänföras till
reseklass A.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 Förslaget tiU lag om ändring i lagen (1974:922) om
kreditpolitiska medel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De ändringar som föreslagits i denna lag hänger samman med
förslaget om att bestämmelseraa om kassakrav överförs till den nya riksbankslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Förslaget till lag om ändring i valutalagen (1939:350)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De ändringar som föreslås i 6 a § innebär att fullmäktige
i riksbanken skall besluta om tillämpningsföreskrifter enligt valutalagen.
Fullmäktige ges dock en möjlighet att överlåta på valutastyrelsen att besluta
om föreskrif­ter som är av mindre principiell betydelse. Vidare görs ocksä en
hänvis­ning lill den nya riksbankslagen. Slutligen har bestämmelserna i 8 §
slopats eftersom de blivit överflödiga med hänsyn till utformningen av 12 § i
den föreslagna riksbankslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 och 14 Förslagen till lag om ändring i föräldrabalken
och i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De ändringar som föreslagils innebär att riksbanken inte
längre skall ha som uppgift att för förvar ta emot omyndigas värdehandlingar.
Ordet &amp;quot;riksbanken&amp;quot; i 15 kap. 8 § föräldrabalken och i I § lagen
(1923:322) om värd av omyndigs värdehandlingar har därför utgått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 Förslaget till lag om ändring i inkassolagen (1974:182)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt mitl förslag skall riksbanken inle bedriva
inkassoverksamhet. Orden &amp;quot;Sveriges riksbank&amp;quot; i 2 och 13 §§ i
inkassolagen har därför utgått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Redaktionella ändringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver de ändringar som föranleds av lagrådels yttrande
har vissa redak­tionella ändringar gjorts i det förslag till lag om Sveriges riksbank
som remitterats fill lagrådet. Ändringar har gjorts i 4-5, 8, 20, 28, 32-33,
35-36, 38-39, 42-43, 46-48 och 52-54 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;4
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;p™p- &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;186/87; 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen att anta dels de av lagrådet
granskade förslagen med vidtagna ändringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i
regeringsformen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i
riksdagsordningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om Sveriges riksbank,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om upphävande av lagen
(1982; 1158) om riksgäldskontoret,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om statens upplåning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1974:922) om kreditpolitiska medel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
de inom finansdepartementet upprättade förslagen till ändringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i bestämmelserna
(RFS 1968; 8) om revision av riks­dagsförvaltningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1982:
1255) om förfaUningssamlingar för riks­dagens förvaltningskontor och
riksbanken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1984:665) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och
organ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1974:
922) om kreditpolitiska medel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i valutalagen
(1939; 350),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i
föräldrabalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1924:
322) om vård av omyndigs värdehand­lingar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i inkassolagen
(1974: 182).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag föredraganden lagl fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;97
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;7    Riksdagen
1986187. 1 saml. Nr 143&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av den statsskuldspolitiska kommitténs
betänkande (SOU 1986:22) Riksbanken och riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsskuldspolitiska
kommittén har haft till uppgift att allsidigt och förut­sättningslöst belysa
hur statsskuldspolitiken i framtiden bör samordnas och organiseras. Kommittén
har vidare haft till uppgift att se över de författningar som styr riksbankens
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
delbetänkandet (SOU 1984:89) Statsskuldspolitiken - samordnings­frågor
analyserade kommittén behov av och former för att stärka samord­ningen av
statsskuldspolitiken. Förslag lämnades till åtgärder som i ett första steg
borde vidtas i detta syfte. Kommittén uttalade samtidigt att den i det
fortsatta arbetet kunde komma att pröva mer genomgripande föränd­ringar av
organisationen för statsskuidspoiitiken m.m. I detta slutbetän­kande
presenterar kommittén förslag till ny lag om Sveriges riksbank. En förnyad och
förutsättningslös prövning görs också av hur statsupplåningen bör samordnas med
penningpolitiken och finanspolitiken. Analysen visar att frågan bör behandlas i
ett sammanhang som innefattar organisatoriska förändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det följande sammanfattar kommittén sina överväganden och förslag i fråga om en
ny riksbankslag samt i fräga om riksgäldskontorets ställning och samordningen
av statsskuidspoiitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ny
riksbankslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledningsvis
presenterar kommittén i kapitel 2 översiktligt riksbankens historiska
utveckling, dess författningsmässiga grund och gällande lagbe­stämmelser. I
kapitel 3 beskrivs därefter kortfattat vad penningpolitik är, vilka uppgifter
centralbanker har och vilken verksamhet som riksbanken nu faktiskt bedriver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kapitel 4 gör kommittén de första ställningstagandena i fråga om utformningen
av en ny riksbankslag. Riksbankens verksamhet regleras nu i stora drag av lagen
(1934:437) för Sveriges riksbank och av lagen (RFS 1975:5) med reglemente för
riksbanken. Kommittén konstaterar att författ­ningsmässiga motiv inte längre
finns för att bestämmelserna om riksbank­en skall vara uppdelade på tvä lagar.
Riksbankslagstiftningen sammanförs därför i en lag. Den nuvarande
lagstiftningen är så föråldrad att ändringar av ett antal paragrafer inom den
gamla lagstiftningens ram inte är tillräck­liga för att åstadkomma
modernisering av bestämmelsernas form och inne­håll. Kommittén har därför
lämnat förslag till en ny lag. Inriktningen har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;därvid varit att så långt möjligt renodla riksbankens
verksamhel till typiska      Proo   1986/87&amp;quot; 143 centralbanksuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom att riksbanken är en myndighet under riksdagen måste
den nya riksbankslagen innehålla en del bestämmelser som i fråga om regeringens
förvaltningsmyndigheter ges förordningsform. Kommittén tillämpar också den
praxis vad gäller överförande av normgivningskompetens till myndig­heter under
riksdagen som utvecklats under senare är. Detta innebär att det i
riksbankslagen anges att riksbanken har rätt att besluta om arbetsord­ning m.
m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har bedömt det som lämpligt att till den nya
riksbankslagen föra över de centrala bestämmelserna om landets penningväsen.
Härmed kan lagen (1970: 1028) om rikets mynt upphävas. En praktisk ordning är
att riksbanken kan besluta om sedlars och mynts utformning. För att möjlig­göra
detta föreslår kommittén att regeringsformen ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbankslagstiftningen kan i många avseenden jämställas
med de in­struktioner som gäller för myndigheter under regeringen. Kommittén
har därför funnit det naturligt att den nya riksbankslagen får en disposition
som liknar den som tillämpas i instruktioner för statliga affärsverk och andra
myndigheter. Det betyder att lagen behandlar ämnen som bl.a. riksbankens
ändamål, uppgifter, organisation och former för ärendenas handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kapitel 5-8 finns de allmänna motiveringarna till de
olika delarna i förslaget till ny riksbankslag. Sålunda behandlas i kaptitel 5
frågor om riksbankens ändamål och ställning . En grundläggande fråga är hur
riks­bankens ändamål bör anges. Kommittén redovisar målformuleringar i ett
antal utländska centralbankslagar och diskuterar för- och nackdelar med olika
sätt att ange sådana mål. Kommittén finner därvid att det inte är lämpligt att
i lagen ge riksbanken ett uttryckligt ekonomisk-politiskt ända­mål. Det bör i
stället ankomma pä politiskt ansvariga organ att besluta om den övergripande
inriktningen av penningpolitiken. Inom en sådan ram kan det framstå som
naturligt att riksbanken vid utformningen av sina åtgärder fäster särskilt
avseende vid pris- och växelkursstabilitet. Kommit­tén anser att ändamålet för
riksbanken bör uttryckas som en allmän preci­sering av bankens roll och
verksamhetsområde. Detta föreslås ske genom att det i lagen uttalas att
riksbanken är landets centralbank samt genom att det anges att riksbanken skall
föra valuta- och kreditpolitik samt främja ett säkert och effektivt
betalningsväsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det så gäller riksbankens ställning i förhållande till
riksdagen och regeringen diskuterar kommittén olika motiv och möjligheter att
ändra nuvarande ordning. Kommittén finner därvid att skäl saknas att föreslå
ändring av riksbankens ställning som en myndighet under riksdagen. Nära
samverkan behövs emellertid mellan riksbanken och regeringen vid plane­ring och
genomförande av den ekonomiska politiken. För att säkerställa att regeringen
kan samordna genomförandet av den ekonomiska politiken föreslår kommittén att det
i lagen föreskrivs att viktigare penningpolitiskt beslut av riksbanken skall
föregås av samråd med statsråd som regeringen bestämmer. Denna ordning svarar
också mot dagens praxis. Genom att samråd skall föregå viktigare
penningpolitiskt beslut är det möjligt att betona riksbankens självständighet
från regeringsmakten, utan att detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riskerar
medföra bristande avvägning mellan den ekonomska politikens Pron 1986/87' 143
olika delar. Kommittén har konstaterat att det i flertalet granskade utländs­ka
centralbankslagar finns något arrangemang som syftar till att samordna
penningpolitiken med övrig ekonomisk politik. Kommitténs förslag på denna punkt
har samband med förslaget i det följande att regeringen inte längre skall utse
ordföranden i riksbanksfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kapitel 6 behandlar kommittén de uppgifter som
riksbanken skall utföra. I särskilda avsnitt diskuteras befogenheter och
beslutsordning för riksbanken med anledning av utgivning av sedlar och mynt,
valutapoliti­ken, kreditpolitiken, uppgiften att vara statens resp. bankernas
bank och övriga uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande utgivningen av sedlar och mynt föresläs att RF
9:13 ändras så att till riksbankens ensamrätt att ge ut sedlar även fogas rätt
att ge ut mynt. Samma bestämmelse i regeringsformen föresläs också bli ändrad
på så sätt att riksdagen i lag kan bemyndiga riksbanken att bestämma om den
närmare utformningen av sedlar och mynt. Ett sådant bemyndigande före­slås
också i riksbankslagen. Den grundläggande bestämmelsen om pen­ningväsendet, som
nu finns i lagen om rikets mynt, om att penningenheten i landet kallas krona
och delas i etthundra ören, förs också in i riksbanksla­gen. Även de valörer
med vilka sedlar och mynt får ges ut anges i lagen. Sedan gammalt finns i
riksbankslagen bestämmelser om förhållandet mel­lan mängden utelöpande sedlar
och vissa tillgångar i banken, ursprungligen dess metalliska kassa m. m. Syftet
med dessa bestämmelser var en gång i tiden att begränsa sedelutgivningen för
att därmed stärka förtroendet för sedlarna. Sedlarna har förlorat sin relativa
betydelse som betalningsmedel och sedeltäckningsbestämmelserna utgör idag inte
någon reell begränsning av sedelutgivningen. Utgivningen sker numera i den
omfattning som be­stäms av allmänhetens praktiska behov av dessa
betalningsmedel. Kom­mittén förordar därför att nägra
sedeltäckningsbestämmelser inte skall ingå i den nya riksbankslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De valutapolitiska uppgifterna hör till riksbankens allra
viktigaste efter­som besluten pä detta område ger viktiga förutsättningar för
den ekono­miska politiken i övrigt. I den nuvarande riksbankslagen berörs de
valuta-politiska uppgifterna i stort sett endast genom att banken ges
befogenhet att köpa och sälja guld, utländska valutor och utländska
obligationer m. m. Kommittén föreslår att det i den nya riksbankslagen anges
att riksbanken skall bestämma det system som skall gälla för att fastställa
kronans externa värde samt bestämma om tillämpningen av detta system. Skulle
Sverige som stat framdeles ingå en överenskommelse om valutasystemet med en annan
stat eller en internationell organisation behöver bestämmelsen om denna
befogenhet ändras. Den kan däremot fortsätta att gälla om Sveriges riksbank
träffar överenskommelser om valutasystem med andra central­banker. Kommittén
anger också att beslut på detta område i allmänhet utgör sådant viktigare
penningpolitiskt beslut som skall föregås av samråd med företrädare för
regeringen. Kommittén för också i den nya lagen in sådana befogenheter som
riksbanken behöver för att på vedertaget sätt kunna medverka i det
internationella monetära samarbetet. Vidare har kommittén i lagen fört in de
bestämmelser som behövs för att tillämpa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;valutalagen.
Härvid har, utan sakprövning, beaktats de förslag som valuta-      ProD  
1986/87' 143 kommittén nyligen lämnat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De kredilpolitiska uppgifterna är centrala för riksbanken.
Det allmänna syftet med kreditpolitiska åtgärder är att påverka ränta och
likviditet på inhemska marknader, men åtgärderna kan mycket väl ha sin grund i
valutapolitiska överväganden. Även pä detta penningpolitiska område framgår f.
n. riksbankens uppgifter indirekt genom att den nuvarande riks­bankslagen ger
banken befogenhet att köpa och sälja statspapper samt bedriva utlåning och
inlåning. Huvuddelen av hithörande bestämmelser avser löptider och säkerheter
för lån m.m. Kommittén har valt att i den nya riksbankslagen ta utgångspunkt i
det kredilpolitiska syftet när banken ges befogenhet att köpa och sälja
statspapper, dvs. bedriva marknadsope­rationer, och att till vissa villkor
lämna lån till banker, dvs. bedriva tradi­tionell diskontopolitik. Riksbanken
har f n. rätt att låna ut pengar till vem som helst. Kommittén begränsar i sitt
förslag denna befogenhet till att i allt väsentligt avse banker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om de kreditpolitiska uppgifterna förordar kommittén
ett par nyheter. För det första föreslås riksbanken, om särskilda skäl
föreligger, fä ge ut egna kortfristiga skuldebrev. Denna möjlighet kan tänkas
behöva utnyttjas t.ex. vid hastiga likviditetsökningar i ekonomin vid
tillfällen då riksbanken inte förfogar över lämpliga statspapper. Riksbankens
penning­politiska arsenal utökas därmed med ett instrument som några andra
centralbanker redan har. För det andra har kommittén till riksbankslagen fört
kassakraven som nu ställs till riksbankens förfogande i lagen (1974; 922) om
kreditpolitiska medel. Kommittén har funnit det lämpligt att låta riksbanken
besluta om kassakrav genom förvaltningsbeslut i varje särskilt fall. Därmed
behöver inte något bemyndigande ges till regeringen vilket erfordras när beslut
om kassakrav har formen av normgivning. Kassakraven har effekter som i stora
drag är likvärdiga med marknadsope­rationer och diskontopolitik och kommittén
anser det lämpligt att de vikti­gare centralbanksinstrument som verkar
marknadskonformt ingår i riks­bankslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken har till uppgift att vara statens bank.
Betalningar till och från statsverket sker i allt väsentligt över
postgirokonton som till slut saideras mol statsverkets checkräkning i
riksbanken. Riksgäldskontoret svarar för att medel alltid finns tillgängliga pä
denna. Kommittén föreslär att riksbankens medverkan i hanteringen av
statsverkets betalningsström­mar i lagen skall ges ett i huvudsak oförändrat
uttryck. Riksbanken funge­rar också som statens bank när den kortfristigt
finansierar likviditetssväng­ningar i statens verksamhet. F.n. fömtsätter detta
att kortfristiga skulde­brev - ofta löpande pä en dag - utväxlas mellan
riksgäldskontoret och riksbanken. Kommittén föreslär en administrativ
förenkling som innebär att riksbanken, för att täcka statsverkets kortfristiga
medelsbehov, får bevilja statsverket kontokredit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt beslut av riksdagen administrerar riksbanken konton
för investe­ringsfonder, likviditetsdepositioner m.m. Detta påverkar
riksbankens ba­lans- och resultaträkningar utan att riksbanken har inflytande
på den materiella verksamheten. Enligt kommitténs mening är delta inte en
typisk centralbanksuppgift. Kommittén föreslår därför att här aktuella medel i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stället
bör hällas i riksgäldskontoret. Detta hindrar inte att riksbanken på      Pmn  
1986/87' 143 uppdrag av riksgäldskontoret utför administrativa tjänster på
området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland riksbankens uppgifter ingår också att vara bankernas
bank. Häri ingår att ta emot inlåning från bankerna och att lämna dem lån.
Villkoren för dessa län bestäms av penningpolitiska motiv. Kommittén föreslår
att den krets av banker som kan ha checkräkningskredit i riksbanken utan
särskild säkerhet vidgas till att utöver affärsbanker även innefatta sparban­ker
och centralkassor för jordbmkskredit. I kommitténs förslag till ny riksbankslag
ingår också att riksbanken, som led i dess ändamål att främja ett säkert och
effektivt betalningsväsen, om synnerliga skäl föreligger, får lämna lån till
bankinstitut m.fl. på andra än penningpolitiskt motiverade villkor. 1 och med
att riksbanken avses ta emot inlåning från bankerna till penningpolitiskt
motiverad ränta förordar kommittén att riksgäldskontoret skall upphöra att ta
emot dagsinlåning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver de verksamheter som nu presenterats har riksbanken
f n. möjlig­het att utföra ett antal övriga uppgifter. Några av dessa har inte
karaktär av centralbanksuppgifter. Exempel härpå är utlåning till allmänheten,
främst i form av finansiering av köp av premieobligationer, hållande av
inlåning på checkräkning från anställda i riksbanken, inkassorörelse och
depositions­verksamhet. Kommittén har i lagen inte givit riksbanken befogenhet
att bedriva verksamhet av här exemplifierat slag. Däremot föreslås att laglig
grund skall ges riksbanken att ta betalt för tjänster som utförs i anslutning
till centralbanksuppgifterna, t.ex. specialpackning av sedlar och mynt. 1 lagen
föreskrivs också att riksbanken vid planeringen och genomförandet av sin
verksamhet skall beakta de krav som totalförsvaret ställer. Vidare skall
riksbanken ansvara för beredskapsplanläggning på bank- och betal­ningsväsendets
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När kommittén angett vilka uppgifter riksbanken skall
utföra går kom­mittén över till att i kapitel 7 behandla frågor om riksbankens
ledningsor­ganisation. Med denna avses främst fullmäktige, direktionen,
riksbanks­chef och vice riksbankschef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbankens högsta organ är fullmäktige som f.n. består av
sju leda­möter varav sex väljs av riksdagen medan den sjunde, som också är
ordförande, utses av regeringen. Fullmäktige sammanträder en gång i veckan
under en stor del av året och annars varannan vecka och fattar riksbankens
viktiga penningpolitiska och administrativa beslut. Under full­mäktige finns
ett ledningsorgan som kallas direktionen. Denna består av riksbankschefen, som
är ordförande, deputeraden och jourhavande leda­moten som båda är
fullmäktigeledamöter. I övrigt ingår vice riksbanksche­fen, den
riksbanksdirektör som ansvarar för aktuell fråga och i vissa fall två
personalföreträdare. Direktionen har till uppgift att bereda ärenden som skall
handläggas av fullmäktige, bevaka att fullmäktiges beslut verk­ställs samt
fatta beslut i vissa ärenden, främst tillsättning av lägre tjänster. Bland de
sex ledamöter av fullmäktige som riksdagen vall utser riksbanks­fullmäktige en
riksbankschef. 1 praktiken är en fullmäktig redan vid valet till fullmäktige
utpekad som riksbankschef Riksbankschefen leder under fullmäktige riksbankens
verksamhet, även om lagen f.n. inte ger honom någon egen beslutsbefogenhet.
Fullmäktige utser inom eller utom fullmäk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tigekretsen en vice
riksbankschef. Hittills har vice riksbankschef utsetts     Prop. 1986/87: 143
utom fullmäktiges ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har funnit några svagheter i riksbankens ledningsorganisa­tion. Riksbankschefen
väljs av riksdagen på ett uppenbart politiskt man­dat. Detta har visat sig leda
till bristande kontinuitet på riksbankschefspos­ten vid växlingar i den
politiska makten, något som i sin tur kan anses vara ogynnsamt vid utformning
och genomförande av penningpolitiken. Täta växlingar på riksbankschefsposten
försvagar också i viss mån riksbanks­chefens auktoritet i internationella
sammanhang. Kommittén önskar med sina förslag medverka till att skapa
förutsättningar för ökad kontinuitet på riksbankschefsposten utan att
riksbankschefens ställning försvagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
1897 utser regeringen ordföranden i riksbanksfullmäktige. Detta är en ordning
som har sina rötter i ett förparlamenlariskt skede. Kommit­tén anser att
riksdagens huvudmannaskap för riksbanken bör återspeglas i sättet att utse ordförande
i fullmäktige. För att i andra former säkerställa samordning av
penningpolitiken rned övrig ekonomisk politik föreslår kommittén, som nämnts i
det föregående, viss samrådsskyldighet för riks­banken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
granskning av direktionens verksamhet har visat att den inte i praktiken utför
de uppgifter som den en gång avsågs göra. Enligt kommitténs mening har
utvecklingen lett till att med fördel andra organ inom riksbanken kan överta de
lednings- och beslutsuppgifter som direk­tionen nu antas handha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om riksbankschefen konstaterar kommittén att om det skall vara möjligt
att åstadkomma förutsättningar för kontinuitet på riksbankschefs­posten måste
riksbankschefen utses på ett sätt som gör att denne inte uppenbarligen måste
betraktas som en partiföreträdare. Kommittén disku­terar ett antal olika sådana
lösningar varvid behandlas frågor om bl.a. riksbankschefens formella ställning,
förutsättningarna för kontinuitet vid politiska maktskiften och
majoritetsförhållandena i fullmäktige. Kommit­téns förslag är att de av
riksdagen valda ledamöterna av riksbanksfullmäk­tige bör utse en riksbankschef
utom fullmäktigekretsen. I och med att en person utses till riksbankschef skall
han emellertid med stöd av en bestäm­melse i regeringsformen bli fullmäktig. Riksbankschef
bör av fullmäktige förordnas tills vidare eller med ett tidsbegränsat
förordnande. Sådant förordnande bör inte löpa ut samtidigt med övriga
fullmäktigeledamöters förordnanden. Riksbankschef kan entledigas genom att
fullmäktige åter­kallar förordnandet eller genom att riksdagen inte beviljar
ansvarsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
anser att riksbanksfullmäktige alltfort skall vara bankens högsta organ samt
verka på i stort sett samma sätt och ha i huvudsak samma uppgifter som i dag.
Det betyder att fullmäktige skall fatta alla viktiga penningpolitiska och
administrativa beslut i banken. Ärenden som skall avgöras av fullmäktige anges
i den nya riksbankslagen. Dessutom uttalas att ärenden som inte skall avgöras
av fullmäktige avgörs av riks­bankschefen eller delegeras av denne. Detta
betyder att riksbankschefen som högste verkställande tjänsteman nu föreslås få
en uttrycklig besluts­kompetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
kommitténs mening finns det inle längre tillräckliga skäl för att&lt;br&gt;
behålla den ordningen att regeringen utser ordförande i riksdagens vikti­&lt;br&gt;
gaste myndighet. Kommittén föreslår därför att riksdagen skall välja samt-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;liga ledamöter av riksbanksfullmäktige utom
riksbankschefen. De av riks-      Prop   1986/87' 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dagen valda fullmäktigeledamöterna utser sedan ordförande
inom sin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;krets. Här kan erinras om att kommittén också föreslår att
sambandet med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regeringen skall markeras genom att det i riksbankslagen
föreskrivs att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;viktigare penningpolitiskt beslut av riksbanken skall
föregås av samråd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med statsråd som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag är således att riksbanksfullmäktiges
ordförande skall väljas av fullmäktige bland de ledamöter som riksdagen valt
och att riksbankschefen skall utses av fullmäktige utom fullmäktigekretsen, men
att riksbankschefen i och med att han utses också blir fullmäktig. Med
oförändrat antal ledamöter i fullmäktige och med gängse valsätt i riksda­gen
skulle detta kunna leda till att den parlamentariska majoriteten inte skulle
vara tillförsäkrad majoritet i fullmäktige om riksbankschefen - som ju väljs pä
ett inte politiskt mandat - i någon fråga förenar sig med minoriteten. För att
lösa detta problem föreslås att antalet ledamöter i fullmäktige ändras till
åtta. Därmed kan också den parlamentariska minori­teten även i fortsättningen få
utse tre ledamöter. Majoriteten förutsätts utgöras av ordföranden och tre
övriga ledamöter. Om i något fall riks­bankschefen förenar sig med minoritetens
tre ledamöter kan majoriteten likväl få igenom sitt förslag med stöd av
ordförandens utslagsröst. Kom­mitténs förslag om riksbankschefen och
riksbanksfullmäktige innebär att RF 9: 12 behöver ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad så gäller direktionen anser kommittén att den
framdeles inte behövs som beslutsorgan i riksbanken. Dess beslutsfunktion bör i
allt väsentligt föras över på riksbankschefen och av denne till betydande del
delegeras till linjechefer i riksbanken. Det betyder alt de lagreglerade
uppdragen som deputerad och jourhavande ledamot kan slopas. Däremot anser
kommittén att man pä lämpligt sätt bör upprätthålla den informationsförmedlande
funktion som den nuvarande direktionen fyller. Fullmäktige bör därför pröva
uppgifter och sammansättning av ett informationsorgan. Bestäm­melser om ett
sådant organ bör tas in i den arbetsordning som fullmäktige skall fastställa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den nuvarande riksbankslagen föreskrivs att fullmäktig
inte får vara ledamot av styrelsen för annan bank. Något hinder finns däremot
inte för fullmäktig att vara styrelseledamot i t.ex. kreditaktiebolag,
finansbolag eller försäkringsbolag, vilka också bedriver verksamhet på
kreditmarkna­den. Om denna möjlighet utnyttjas kan detta skapa
lojalitetskonflikter för de berörda personerna. Kommittén föreslår därför att
valbarhets- och behörighetsvillkoren för fullmäktig skall vidgas så att sådan
inte får vara ledamot i styrelsen för svenskt kreditinstitut eller
fondkommissionsbolag. Däremot föreslår kommittén inte någon motsvarighet till
den nuvarande bestämmelsen som hindrar att ledamot i riksbanksfullmäktige
samtidigt är ledamot i det styrande organet i riksgäldskonlorei. Om nägon
person ingår i de två organen kan detta främja samordningen av
statsskuldspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om tjänst som vice riksbankschef fmns i
riksdagsordning­en av den anledningen att vice riksbankschef är suppleant för
riksbanks­chefen i fullmäktige. Med det valsätt för riksbankschefen som
kommittén föreslår kan det vara lämpligt att ytteriigare en suppleant finns för
riks­bankschefen. Vidare anser kommittén att riksbankens ledningsorganisa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tion
under riksbankschefens ibland kan behöva förstärkas. Kommittén      pp  
1986/87- 143 föreslår därför att RO 8:6 ändras så att fullmäktige utom
fullmäktigekret­sen får utse högst två vice riksbankschefer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kapitel 8 behandlar kommittén olika administrativa frågor som behö­ver beaktas
vid utformning av en ny lag för riksbanken. Dessa avser i flertalet fall
riksbankens rättigheter och skyldigheter i förhållande till riks­dagen och dess
myndigheter samt myndigheter under regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
skall självfallet vara bokföringsskyldig. Eftersom detta inte följer av annan
lag som gäller riksbanken förordar kommittén att detta anges i riksbankslagen.
Vidare anser kommittén att bokföringen skall ske på sätt som överensstämmer med
god redovisningssed. Därmed ges en norm för redovisningen som är ett stöd för
riksbanken och revisorerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
n. beslutar riksdagen om disposition av riksbankens vinst utan att resultat-
och balansräkningarna har fastställts. Kommittén anser att detta är olämpligt
och föreslär att riksdagen först skall besluta att fastställa resultat- och
balansräkningarna och därefter besluta om vinstdisposi­tionen. Det betyder att
revisorernas berättelse bör innehålla ställningsta­gande till riksbankens
resultat- och balansräkning samt - liksom tidigare - uttalande om huruvida
ansvarsfrihet bör beviljas fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
anser att riksbankens redovisning till riksdagen bör innefatta resultaträkning,
balansräkning, förvaltningsberättelse och en redogörelse för den förda valuta-
och kreditpolitiken. Enligt kommitténs mening är del önskvärt att
förvaltningsberättelserna i framtiden görs utföriigare och tyd­ligare, främst
vad gäller redogörelsen för riksbankens förvaltningsverk­samhet. För att bereda
banken skälig tid härför föreslår kommittén att redovisningen till riksdagen
skall lämnas före den 15 februari i stället för som nu före utgången av
januari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
anser att en budget för förvaltningsverksamheten är ett lämpligt styrinstrument
för fullmäktige och riksbankschefen. En budget underlättar vidare delegering av
ekonomiskt beslutsansvar inom banken och en budget kan vara en utgångspunkt vid
revisorernas granskning av riksbankens förvaltning. Kommittén föreslår därför
att fullmäktige före utgången av december skall fastställa en budget för
riksbankens förvalt­ningsverksamhet under del följande räkenskapsåret.
Kommittén förordar således aU riksbanken själv får fastställa sin budget, men
anser att den skall tillställas riksdagen för kännedom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller personalvolymen i banken föreslår kommittén aU den skall regleras av
en personalförteckning som upprättas av fullmäktige samt av tillgången på medel
enligt gällande budget. Vidare föreslår kommittén att fullmäktige skall
tillsätta de högsta chefstjänsterna och dessa får tillsät­tas utan att kungöras
till ansökan lediga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
fattar en mängd administrativa beslut som berör bankens inre verksamhet. Sådana
beslut har dock ofta i princip karaktär av norm­givning. Regeringsformen
innehåller inte bestämmelser som möjliggör di-rektdelegering av
normgivningsrätt från riksdagen till myndighet under riksdagen. I praxis har
dock utvecklats en ordning som innebär en delege­ring till myndigheter att
besluta om regler för den inre verksamheten. Detta har skett i instruktionen
för justitieombudsmännen och i lagen om riks­gäldskontoret. Motsvarande ordning
behöver gälla riksbanken. Kommit-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tén
förordar därför att riksbanken skall få besluta om bl. a. arbetsordning.     
Pron   1986/87' 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller riksbankens yttre organisation anges i de
nuvarande bestämmelserna att riksbankens verksamhet bedrivs vid ett huvudkontor
i Stockholm samt vid åtta regionkontor och högst 14 kassakontor på andra orter
i landet. Riksbanken bedriver nu också försöksverksamhet med sedeldepåer. För
att fullmäktige i framtiden utan lagändring skall kunna besluta om ändring av
antalet kontor om detta visar sig vara sakligt motiverat, föreslår kommittén
att det i riksbankslagen anges att riksbanken bedriver verksamhet vid ett
huvudkontor samt vid regionkontor, kassa­kontor och sedeldepåer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om riksbankens inre organisation anser kommittén
att riksdagen bör få tillräcklig kontroll genom de administrativa bestämmelser
i övrigt som kommittén förordar. Kommittén anser därför alt det i den nya riks­bankslagen
inte behöver finnas bestämmelser om huvudkontorets organi­sation under vice
riksbankschef. Arbetsorganisationen och ärendenas för­delning mellan enheter
skall dokumenteras i en arbetsordning som beslutas av fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag i fråga om en ny riksbankslag innebär,
som framgått i det föregående, att ett antal ändringar ocksä behöver göras i
regeringsfor­men och riksdagsordningen. Härvid synes lämpligen förslaget till
ändring­ar i riksdagsordningen böra behandlas pä samma sätt som förslaget till
ändringar i regeringsformen. Detta betyder att riksdagen har att fatta två
likalydande beslut om ändring av regeringsformen och riksdagsordningen, varvid
det andra beslutet fattas sedan val hållits till riksdagen. Dessutom bör minst
tio månader förflyta mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i
riksdagens kammare och valet. Innebörden härav är att regeringen bör anmäla
förslag till ändring av regeringsformen, riksdagsord­ningen och ny riksbankslag
i riksdagen senasl i november 1987. Riksda­gens första och vilande beslut om
ändring av regeringsformen och riks­dagsordningen kan då fattas under våren
1988. Efter valet i september 1988 kan riksdagen under hösten 1988 fatta det
andra och slutliga beslutet om ändring av regeringsformen och riksdagsordningen
samt beslut om bl. a. en ny riksbankslag. De i detta sammanhang aktuella
lagändringarna kan sedan träda i kraft den 1 januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksgäldskontorels ställning samt samordningen av
statsskuldspolitiken Kommittén går så över till att i kapitel 9 behandla frågor
om riksgäldskon­torets ställning samt samordningen av statsskuldspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med samordning av statsskuldspolitiken avser kommittén det
sätt på vilket statsupplåningen samordnas med penningpolitiken och finanspoliti­ken.
Under senare hälften av 1970-talet och början av 1980-talet fram till senhösten
1984 fanns otvivelaktigt stora samordningsproblem mellan statsupplåningen och
penningpolitiken eller — uttryckt i institutionella termer - mellan
riksgäldskontoret och riksbanken. Den snabba utveck­lingen under de allra
senaste åren mot att använda marknadsanpassade metoder vid emission av
statsskuldväxlar och i penningpolitiken har emel­lertid i väsentlig mån minskat
behovet att med särskilda åtgärder samordna denna upplåning med
penningpolitiken. Enligt kommitténs mening borde mest angelägna
samordningsbehoven kunna tillgodoses med att upplåning-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en sker
enligt en plan som utformas av berörda intressenter. Därutöver bör      Pron  
1986/87' 143 det ankomma på chefer och tjänstemän i berörda organisationer att
tillse att erforderlig samverkan i emissionsfrågor sker i smidiga former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under de senasie lio åren har statsskuldspolitiken och
penningpolitiken i vårt land genomgått drastiska förändringar. Kommittén är
övertygad om att förutsättningar och metoder i statsskuldspolitiken och
penningpolitiken samt de allmänna ekonomiska förutsättningarna härför kommer
att ändras även i framtiden. Det framstår dä inte som lämpligt att forma
organisatio­nen till en bestämd situation. Inte heller framstår lagreglerade
former för samverkan som lämpliga. Kommittén anser i stället att det är
särskilt viktigt att berörda parter har flexibilitet att anpassa samverkan
mellan statsupplåningen och penningpolitiken till vad förutsättningarna och
meto­derna i varje situalion kan kräva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad så gäller samordningen mellan statsupplåningen och
finanspolitiken erinrar kommittén om att räntorna på statsskulden utgör mer än
20% av statens utgifter. Även om skulden och upplåningen är given kan de opera­tiva
beslut som riksgäldskontoret fattar få betydelse för den belastning som
räntorna pä kort och lång sikt uppvisar på statens budget. Kommittén anser att
statsskuldsförvaltningens mål behöver kunna hävdas och att statsskuldspolitiken
skall bedrivas med en långsiktig inriktning att begrän­sa de statsfinansiella
kostnaderna för upplåningen. De olika avvägningar som behöver göras inom en
sädan ram kan emellertid innebära skilda konsekvenser för statens budget och
kan ocksä hänga samman med ställ­ningstaganden som görs som ett led i
verkställandet av den ekonomiska politiken. Enligt kommitténs mening är det
därför önskvärt att regeringens finansiella och ekonomiska bedömningar i
lämpliga former löpande kan tillföras och vägas in i riksgäldskontorels
styrande organs beslutsfattande. Samordningen mellan statsupplåningen och
finanspolitiken är enligt kom­mitténs mening av sådant beständigt slag och bör
ske i sådana former att förutsättningarna för samordningen bör ges
organisatoriskt uttryck. För att främja samordningen mellan statsupplåningen
och finanspolitiken är det enligt kommitténs mening ändamålsenligt att låta
riksgäldskontoret bli en myndighet under regeringen, lämpligen hörande till
finansdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa av de kreditgarantier på drygt 50 miljarder kr. som
staten genom riksgäldskontoret har ställt ut är förenade med betydande risker
för att staten faktiskt kommer att på ett eller annat sätt få infria garantin.
Detta gäller särskilt i fråga om garantier till varv och rederier. I en del
fall är det därvid endast fråga om bevakning av statens rättigheter som konkurs­borgenär.
I andra fall kan dock beslut av näringspolitisk innebörd komma att få fattas.
Dessa fattas då i första hand i regeringskansliet efter bered­ning i framför
allt finans- och industridepartementen. Denna ordning är naturlig och
ofrånkomlig i och med att regeringen ansvarar för verkställan­det av statens
näringspolitik. Det ankommer därefter på riksgäldskonlorei att fatta avsedda
beslut. Enligt kommitténs mening är det inte rimligt att riksgäldskontoret och
riksdagen skall behöva ta det formella ansvaret för dessa åtgärder. Enligt
kommitténs mening bör därför ansvaret för garanti­hanteringen övergå till en
myndighet under regeringen. Den parlamenta­riska kontrollen av verksamheten kan
därmed också bli effektivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksgäldskontoret utför centrala finansförvaltande
uppgifter i staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
uppgifter av liknande eller angränsande slag utförs av myndigheter      p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986/87' 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;under regeringen. Det förhällandet att dessa
finansförvaltande myndighe­ter har olika huvudmän har begränsat möjligheterna
att utveckla/örva/r-ningsstrukturen på detta område. Vissa brister i den
administrativa stad­gan har också varit tydliga under senare år när
riksgäldskontorels uppgifter ökat i omfång och svårighetsgrad. Enligt
kommitténs mening förbättras fömtsättningarna för riksgäldskontorets framlida
verksamhetsutveckling om kontoret får bli en myndighet under regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens finansmakt innefattar att riksdagen beslutar om
statens in­komster och utgifter. I finansmakten ingår emellertid f n. inte att
riksda­gen skall besluta om hur mycket staten fär låna upp. 1 stället
verkställer riksdagens verk riksgäldskontoret den upplåning som behövs. En
bättre ordning är enligt kommitténs mening att riksdagen, i anslutning till att
statsbudgeten sammanställs och som ett led i utövandet av finansmakten,
beslutar om ett lånebemyndigande till regeringen. Verkställandet av upplå­ningen
bör sedan åvila en myndighet under regeringen. Riksdagens finans-och
kontrollmakt skulle stärkas av en sådan ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det urspmngliga motivet för att riksgäldskontoret skulle
vara en myn­dighet under riksdagen var att riksdagen 1789 kände behov av att
stärka sitt inflytande över statens finansmakt. I och med att parlamentarismens
principer sedan länge tillämpas i vårt land, anser kommittén att det histo­riska
och politiska motivet för att riksgäldskontoret är en riksdagens myn­dighet
numera saknar bärkraft. Den ordning som för länge sedan syftade till atl stärka
riksdagens ställning i förhållande till regeringen kan paradox­alt nog få en
motsatt verkan i dagens situation. Riksdagens grundlagsenliga kontroll- och
finansmakt har svårare att komma till sin fulla rätt i vad gäller den
verksamhet som bedrivs av en förvaltningsmyndighet under riksda­gen. Enligt
kommitténs mening stärks riksdagens kontroll över riksgälds­kontorets verksamhet
om verket ombildas till en myndighet under rege­ringen. Då kan nämligen ärenden
som avgjorts av regeringen granskas av konstitutionsutskottet,
misstroendeförklaring kan riktas mot statsråd samt interpellation eller fråga
väckas. Ärenden som avgjorts av myndigheten kan också belysas genom användning
av spörsmålsinstitutet. Riksdagens finansmakt stärks vidare om riksdagen
beslutar om ett lånebemyndigande till regeringen i stället för att ett
riksdagens verk, som nu. har till ovillkorlig skyldighet att med lån finansiera
underskott i statsbudgeten m. m. Dessut­om blir beslut med utgiftskonsekvenser
inom riksgäldskontorets verksam­hetsområde underkastade den
befogenhetsfördelning mellan riksdagen och regeringen som följer av riksdagens
finansmakt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén kan inte se nägot vägande sakligt eller formellt
skäl att behålla riksdagens huvudmannaskap för riksgäldskontoret. I och med att
riksgäldskontoret har blivit en myndighet med viktiga verkställighetsupp­gifter
inom främst finans- och näringspolitiken finns däremot goda skäl som talar för
att ändra huvudmannaskapet. Kommittén förordar därför att riksgäldskontoret
ombildas från att vara en myndighet under riksdagen till att bli en myndighet
under regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att huvudmannaskapet för riksgäldskontoret skall kunna
överföras till regeringen måste regeringsformen ändras. Den bestämmelse som be­rörs
är RF 9: 10. där det bl.a. föreskrivs att det under riksdagen skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;finnas myndighel med uppgift att i enlighet med riksdagens
bemyndigande      Prop   1986/87' 143 ta upp och förvalta län till staten.
Likaså mäste riksdagsordningen ändras pä nägra ställen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 RF 9; 10 föreskrivs också att regeringen icke utan
riksdagens bemyndi­gande får ta upp lån. Denna bestämmelse bör behållas och
riksdagen kan sedan med stöd därav besluta om ett bemyndigande för regeringen
att ta upp lån. Det synes lämpligt att ett sådant beslut fattas årligen i
anslutning till det att finansutskottet sammanställer statsbudgeten. Det blir
därmed ett av de sista beslut som riksdagen vid varje riksmöte fattar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det lånebemyndigande som regeringen fär av rikdagen
förutsätts delege­ras lill riksgäldskontoret och det nya riksgäldskontorets
styrelse och led­ning i övrigt avses kunna fatta upplåningsbeslut med samma
praktiska befogenheter som gäller nu. För atl en utländsk långivare aldrig
skall behöva ifrågasätta riksgäldskontorels befogenhet att göra åtaganden, före­slär
kommittén att det i en särskild lag slås fast att staten är ansvarig för
samtliga län och garantier som riksgäldskontoret ombesörjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nya riksgäldskontoret bör vara en myndighet som hör
till finansde­partementet. För att bevara kontinuitet och ge riksdagen insyn i
verkstäl­landet av statsuppläningen bör i verkets styrelse finns ett väsentligt
parla­mentariskt inslag. Riksgäldskontoret avses även framdeles ha till huvud­uppgift
att ta upp och förvalta lån lill staten. Kontoret förutsätts också bedriva
statsupplåning och förvaltning av statsskulden inom ramen för en rationell
statsskuldspolitik och dess ställning mot marknaden jämfört med idag skall vara
oförändrad. Uppgiften att genomföra penningpolitik skall åvila riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksgäldskontoret utser f n. partibidragsnämndens tre
ledamöter. Vid förändring av huvudmannaskapet kan denna uppgift liksom
utbetalningen av partibidragen överföras till riksdagens förvaltningskontor. På
motsva­rande sätt kan uppgiften att handha redovisning och intern revision för
den inre riksdagsförvaltningen och andra riksdagens verk än riksbanken över­föras
till riksdagens förvaltningskontor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring av huvudmannaskapet för riksgäldskontoret
förutsätter att re­geringsformen och riksdagsordningen ändras vilket får som
konsekvens att den särskilda beslutsprocess som tidigare redovisats skall
tillämpas. Rege­ringen bör sålunda anmäla ärendet om ändrat huvudmannaskap för
riks­gäldskontoret med de lagändringar detta innefattar för riksdagen senast i
november 1987. Riksdagens första vilande beslut om ändring av regerings­formen
och riksdagsordningen kan dä fattas under våren 1988. Efter valet i september 1988
kan riksdagen under hösten 1988 fatta det andra och slutliga beslutet om
ändring av regeringsformen och riksdagsordningen i hithörande delar samt beslut
om övrig i sammanhanget aktuell lagstiftning. Samtliga nu ifrågavarande
lagändringar bör lämpligen träda i kraft den I juli 1989, fr.o.m. vilken dag
riksgäldskontoret sålunda blir en myndighet under regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén lämnar förslag till en ny lag om Sveriges
riksbank samt föreslår ändringar av regeringsformen, riksdagsordningen och
ytterligare ett antal lagar. 1 kapitel 10 lämnas speelalmoliverlngar till
förfaltningsför-slagen. Ledamoten Tobisson har avgivit ett särskilt yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsskuldspolitiska kommitténs författningsförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 9 kap. 10, 12 och 13 §§
regeringsformen' skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9
kap.&lt;br&gt;
10 §&lt;br&gt;
Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
får icke utan riksda­gens bemyndigande taga upp lån el­ler i övrigt ikläda
staten ekonomisk förpliktelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under
riksdagen skaU finnas myndighet med uppgift att i enlig­het med riksdagens
bemyndigande taga upp och förvalta lån dll sta­ten. Närmare bestämmelser härom
meddelas i lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
får icke utan riksda­gens bemyndigande taga upp lån el­ler i övrigt ikläda
staten ekonomisk förpliktelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
är myndighet under riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
förvaltas av sju full­mäktige. En av dessa och en supp­leant för honom
förordnas av rege­ringen för tre år i sänder. Övriga sex väljes av riksdagen.
Den full­mäktig som regeringen har förord­nat är ordförande. Han får ej utöva
annat uppdrag eller inneha tjänst inom riksbankens ledning. Bestäm­melser om
riksdagens val av full-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
är myndighet under riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
förvallas av åtta full­mäktige. Sju fullmäktige väljes av riksdagen. De nämnda
sju fullmäk­tige väljer för tid som dessa be­stämmer ytterligare en ledamot som
på en gång är fullmäktig och chef för riksbanken. De fullmäktige som valts av
riksdagen väljer inom sig ordförande. Han får ej utöva annat uppdrag eller
inneha tjänst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Regeringsformen omtryckt senast 1985: 866&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mäktige,
om riksbankens ledning i övrigt samt om dess verksamhet meddelas i
riksdagsordningen och annan lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är därmed
skild från sitt uppdrag. Regeringen kan åter­kalla förordnandet för ordföranden
eller för dennes suppleant.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inom riksbankens ledning. Bestäm­melser om riksdagens val
av full­mäktige, om riksbankens ledning i övrigt samt om dess verksamhet
meddelas i riksdagsordningen och annan lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig
som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är därmed skild från sitt uppdrag. Den
fullmäktig som är riksbankens chef kan även skiljas från sitt uppdrag av de
övriga full­mäktige. Ordföranden får skiljas från delta sin uppdrag av de full­mäktige
som valls av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:139.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Endast
riksbanken har rätt att ut­giva sedlar. Bestämmelser om pen­ning- och
betalningsväsendet med­delas i övrigt genom lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Endast
riksbanken har rätt att ut­giva sedlar och mynt. Bestämmel­ser om penning- och
betalningsvä­sendet meddelas i övrigt genom lag. Utan hinder härav kan dock
riks­hanken efter bemyndigande i lag meddela föreskrifter om utform­ningen av
sedlar och mynt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag
träder i kraft såvitt avser 9 kap. 10 § den 1 juli 1989 och i övrigt den I
januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De äldre
föreskrifterna i 9 kap. 12 § gäller intill dess val av fullmäk­tige och val av
riksbankschef skett enligt de nya bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen' dels
att 8 kap. 6 S och 9 kap. 4 § skall ha följande lydelse. dels att
tilläggsbestämmelserna 3.8.3. 3.13.1. 4.6.1, 4.6.2 och 7.1.1. skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ha
följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 kap.&lt;br&gt;
3.8.3&lt;br&gt;
Om förslagsrätt för fullmäktige i&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
förslagsrätt för fullmäktige i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksdagens  
  ombuds-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riksbanken./(////wöA//' 1 riksgälds-      riksbanken. '
Riksdagsordningen omtryckt senasl 198,': 1068&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87; 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kontoret,
riksdagens ombudsmän och riksdagens revisorer i annan fråga än som avses i 8 §
första stycket första punkten föreskrives särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;män och
riksdagens revisorer i an­nan fråga än som avses i 8 § första stycket första
punkten föreskrives särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:134.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.13.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motion får
avlämnas med anled­ning av redogörelse från fullmäk­tige i riksbanken,
fullmäktige i riks­gäldskonlorei, riksdagens ombuds­män eller riksdagens
revisorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motion får
avlämnas med anled­ning av redogörelse från fullmäk­tige i riksbanken,
riksdagens om­budsmän eller riksdagens revisorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:136.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4
kap. 4.6.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottet
skall, ut­över sina uppgifter enligt 4 §, bere­da ärenden om lagstiftning i
konsti­tutionella och allmänt förvaltnings-rättsliga ämnen, ärenden om
press-eller partistöd, lagstiftning om ra­dio, television och film liksom and­ra
ärenden som angår yttrandefri­het, opinionsbildning och religions­frihet,
övriga ärenden om riksda­gen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter utom
riks­banken, riksgäldskonlorei och riks­dagens revisorer, ärenden om med­givande
från riksdagen att väcka ta­lan mot riksdagsledamot eller alt in­gripa i hans
personliga frihet samt ärenden av allmän betydelse för den kommunala
självstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottet
skall, ut­över sina uppgifter enligt 4 §, bere­da ärenden om lagstiftning i
konsti­tutionella och allmänt förvaltnings­rättsliga ämnen, ärenden om
press-eller partistöd, lagstiftning om ra­dio, television och film liksom and­ra
ärenden som angår yttrandefri­het, opinionsbildning och religions­frihet,
övriga ärenden om riksda­gen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter
utom riks­banken och riksdagens revisorer, ärenden om medgivande från riks­dagen
att väcka talan mot riksdags­ledamot eller att ingripa i hans per­sonliga
frihet saml ärenden av all­män betydelse för den kommunala självstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:137.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.6.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansutskottet
skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § första stycket, bereda ärenden om
penning-, kre­dit- och valutapolitiken, om riks­gäldskonlorei och riksdagens
revi­sorer. Det skall vidare bereda ären­den av allmän betydelse för den
kommunala ekonomin samt ären­den om statlig statislik, redovis­ning, revision
och rationalisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansutskottet
skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § första stycket, bereda ärenden om
penning-, kre­dit- och valutapolitiken och om riksdagens revisorer. Det skall
vi­dare bereda ärenden av allmän be­tydelse för den kommunala ekono­min samt
ärenden om statlig stati­stik, redovisning, revision och ra­tionalisering, om
statens egendom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om statens
egendom och upphand­ling i allmänhet och förvaltnings­ekonomiska ärenden i
övrigt som icke rör enbart visst ämnesområde. Utskottet skall även bereda
budget­tekniska ärenden, granska beräk­ningen av statens inkomster samt
sammanställa statsbudgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
upphandling i allmänhet och förvaltningsekonomiska ärenden i övrigt som icke
rör enbart visst äm­nesområde. Utskottet skall även bereda budgettekniska
ärenden, granska beräkningen av statens in­komster samt sammanställa stats­budgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:137.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7
kap. 7.1.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utöver de
val som kammaren förrättar enligt regeringsformen och riksdagsordningen skall
den före­taga val till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. riksgäldsfullmäktige&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nordiska rådets
svenska dele­gation,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Europarådets
svenska delega­tion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;styrelsen för
Stiftelsen Riks­bankens jubileumsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kammaren
skall också för riks­dagens valperiod utse aderton leda­möter av riksdagen med
uppdrag att följa verksamheten vid Procor­dia AB och Svenska Varv AB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utöver de
val som kammaren förrättar enligt regeringsformen och riksdagsordningen skall
den före­taga val lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.    Nordiska
rådets svenska dele­&lt;br&gt;
gation,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Europarådets
svenska delega­tion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;styrelsen för
Stiftelsen Riks­bankens jubileumsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kammaren
skall också för riks­dagens valperiod utse aderton leda­möter av riksdagen med
uppdrag att följa verksamheten vid Procor­dia AB och Svenska Varv AB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:135.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Val av fullmäktige i riksbanken avser riksdagens
valperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
väljer inom sig en chef för riksbanken samt inom eller utom sig en vice chef
för riksbank­en. Är denne icke själv fullmäktig, skall han vara särskild
suppleant för riksbankschefen i fullmäktige och som sådan ha företräde lill
tjänstgöring framför övriga sup­pleanter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens val av fullmäktige i riksbanken avser
riksdagens val­period.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
väljer utom sig högst Ivå vice chefer Jör rikshanken jör en lid av högsl tre
år. Dessa skall, i den inbördes ordning som fuUmäk­tige bestämmer, vara
suppleanter för riksbankschefen ifidlmäkilge.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8   Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 143&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse                                   Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:133.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4S&lt;br&gt;
Riksdagens    förvaltningskontor&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagens    
förvaltningskontor&lt;br&gt;
skall,  såvitt gäller riksdagen och&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall, 
såvitt gäller riksdagen och&lt;br&gt;
riksdagens myndigheter, i den om-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksdagens
myndigheter, i den om­&lt;br&gt;
fattning riksdagen bestämmer&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fattning
riksdagen bestämmer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;handlägga
frågor angående&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1. handlägga frågor angående
förhandlingar om anställnings- och&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare samt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetsvillkor för arbetstagare samt andra
personalfrågor,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andra personalfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra upp
förslag till anslag på&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. göra upp förslag till anslag på
statsbudgeten,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;statsbudgeten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i övrigt
handlägga frågor om&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3. i övrigt handlägga frågor om
förvaltningen inom riksdagen och&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förvaltningen
inom riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom
riksdagens myndighe-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;natur inom riksdagens myndighe­ter,
utom riksbanken och riksgälds-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ter, utom riksbanken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kontoret,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.    meddela föreskrifter och råd i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4. meddela föreskrifter och råd i&lt;br&gt;
sådana frågor som avses i I -3.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sådana
frågor som avses i 1 -3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.    Denna lag träder i kraft såvitt avser 8 kap. 6 § den
I januari 1989 och i&lt;br&gt;
övrigt den I juli 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tilläggsbestämmelsen
i 3.13.1 i den äldre lydelsen tillämpas på den berättelse som avges över
förvaltningen av riksgäldskontoret under bud­getåret 1988/89.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
väljer 1989 för återstoden av valperioden sju fullmäktige. Därmed upphör
tidigare uppdrag för fullmäktige som riksdagen valt för valperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna
om chef för riksbanken i 8 kap. 6 § i dess äldre lydelse gäller intill dess
riksdagen valt fullmäktige enligt bestämmelserna i lagen (0000:000) om ändring
i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om Sveriges riksbank&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Sveriges
riksbank, som enligt 9 kap. 12 S regeringsformen är en myndighet under
riksdagen, är landets centralbank. Den får endast bedriva eller ta del i sådan
verksamhet som anges i denna eller annan lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Riksbanken är
en självständig juridisk person, för vars ekonomiska förpliktelser staten
ansvarar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Banken har en grundfond som uppgår till ettusen miljoner
kronor, en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reservfond
som uppgår till femhundra miljoner kronor samt en disposi-      Prop   1986/87'
143 lionsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag,
sparbanker och&lt;br&gt;
centralkassor för jordbrukskredit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med kreditinstitut förstås bankinstitut, jordbrukskassor,
kreditaktiebo­lag, finansbolag enligt lagen (1980:2) om finansbolag, allmänna
pensions­fonden, försäkringsföretag med svensk koncession, landshypoteks- och
stadshypoteksinslitutionema samt Svenska skeppshypotekskassan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ndam&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;l&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § Riksbanken skall föra valuta- och kreditpolitik samt
främja ett säkert&lt;br&gt;
och effektivi betalningsväsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Penningväsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen har riksbanken
ensam rätt att ge&lt;br&gt;
ut sedlar och mynt. Det ankommer ocksä pä riksbanken att meddela&lt;br&gt;
föreskrifter om utformningen av de sedlar och mynt som banken ger ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedlar och mynt som utges av riksbanken är lagligt
betalningsmedel. Penningenheten i landet kallas krona. Kronan delas i etthundra
öre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § Sedlar får ges ut med namnvärdena tio, femtio,
etthundra, fem­&lt;br&gt;
hundra, ettusen och tiotusen kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mynt får ges ut med namnvärdena tio öre, femtio öre, en
krona och fem kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom fär minnes- och jubileumsmynt med andra
namnvärden ges ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§    Riksbanken
skall svara för landets försörjning med sedlar och mynt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Sedlar och
mynt som är skadade eller förslitna får lösas in av riks­banken. Banken fär
ocksä ge ut ersättning för sedlar som blivit helt förstörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det föreligger särskilda skäl. får riksbanken lösa in
sedlar och mynt som upphört att vara lagligt betalningsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valuta- och kreditpolitik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Riksbanken skall följa utvecklingen pä valuta- och
kreditmarkna­&lt;br&gt;
derna samt vidta erforderliga penningpolitiska åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
skall bestämma det system som skall gälla för att fast­ställa kronans externa
värde samt bestämma om tillämpningen av detta system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Det ankommer
på riksbanken att i valutapolitiskt syfte hålla till­gångar i utländsk valuta,
utländska fordringar och guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 §   
Riksbanken får i valutapolitiskt syfte köpa, sälja och förmedla han-     
pron   1986/87'143&lt;br&gt;
det med utländsk valuta, utländska statspapper, andra lätt omsättningsbara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skuldebrev i utländsk valuta och guld samt rättigheter och
skyldigheter som anknyter till nämnda lillgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 § I valutapolifiskt syfte får riksbanken ta upp
utländsk kredit och&lt;br&gt;
kredit i utländsk valuta, bevilja kredit till annan centralbank och till Inter­&lt;br&gt;
nationella valutafonden samt bevilja kredit inom ramen för verksamheten i&lt;br&gt;
Banken för internationell betalningsutjämning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter medgivande av riksdagen får riksbanken i
valutapolitiskt syfte bevilja kredit till andra internationella finansorgan
vari Sverige är medlem och sluta avtal om långsikliga internationella
låneåtaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken får också efter medgivande av riksdagen av egna
medel tillskjuta insatskapital i internationella finansorgan vari Sverige är
medlem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
får förvärva de särskilda dragningsrätter som tillkom­mer Sverige genom
deltagandet i systemet med sådana dragningsrätter inom Internationella
valutafonden. Det åligger vidare riksbanken att full­göra de skyldigheter som
följer av Sveriges deltagande i detta system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
får verka som förbindelseorgan i förhållande till inter­nationella finansorgan
vari Sverige är medlem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
får med eller utan räntegottgörelse ta emot insättningar i valuta eller guld
från andra stater, mellanstatliga organ och utländska bankinrättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken får även göra insättningar av nämnda slag hos
utländska bankinrältningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Om
riksbankens uppgifter och befogenheter enligt valutalagen (0000:000) gäller vad
som sägs i nämnda lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
får på penningpolitiskt motiverade villkor bevilja lån till och ta emot
inlåning från svenska bankinstitut samt medverka i betalnings­utjämning.
Räntevillkoren för denna ut- och inlåning skall offentliggöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det föreligger synnerliga skäl. får riksbanken även på
andra villkor än som avses i första stycket bevilja lån till svenska
bankinstitut. Under samma förutsättning får lån beviljas också till andra
företag som står under tillsyn av bank- eller försäkringsinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 §    1 syfte att påverka kreditmarknaden får riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;köpa. sälja och
förmedla handel med svenska statspapper, andra lätt omsäitningsbara skuldebrev
samt rättigheter och skyldigheter som ankny­ter till nämnda tillgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om särskilda
skäl föreligger ge ut egna skuldebrev med kort löptid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 S 1 kreditpolitiskt syfte fär riksbanken genom beslut i
särskilda fall&lt;br&gt;
uppställa kassakrav gentemot bankinstitut. Med kassakrav avses att viss&lt;br&gt;
andel, högst femton procent, av bankinstitulets förbindelser, beräknade på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det sätt riksbanken i det särskilda fallet bestämmer,
skall under angiven tid&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;, ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motsvaras av medel som med eller utan räntegottgörelse
innestår på bank-      Prop. 1986/87: 143 institutets checkräkning i riksbanken.
1 den utsträckning riksbanken i det särskilda fallet bestämmer likställs med
sådana medel bankinstitutets inne­liggande kassa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Om möjlighet
för riksbanken att använda vissa andra kreditpolitiska medel finns bestämmelser
i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Efter anmodan
av riksbanken i det särskilda fallet skall ett kreditin­stitut till riksbanken
lämna de uppgifter som riksbanken anser nödvändiga för att bedöma om en
penningpolitisk åtgärd behöver vidtas eller för att utforma ett beslut om en
sådan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga uppgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 § Riksbanken skall ta emot betalningar till och göra
utbetalningar för&lt;br&gt;
statsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att täcka statsverkets kortfristiga medelsbehov får
riksbanken bevil­ja statsverket kontokredit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Inom ramen
för riksbankens uppgifter som centralbank får riks­banken förvärva aktier,
andelar i ekonomiska föreningar eller liknande rättigheter samt ikläda sig
härmed förenade förpliktelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
får själv eller genom bolag, som ägs av banken, bedriva tryckerirörelse,
papperstillverkning och tillverkning av sedlar samt till­verkning av mynt,
medaljer och liknande föremål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
får förvärva fastigheter och inventarier som är avsedda för den verksamhet som
banken bedriver eller har del i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 den mån det behövs för att skydda nägon riksbankens
fordran får banken förvärva varje slag av egendom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Egendom som riksbanken har förvärvat enligt andra stycket
skall avytt­ras så snart det är lämpligt och senast när det kan ske utan
föriust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ I anslutning
till den bedrivna verksamheten får riksbanken mot betalning utföra tjänster som
går utöver bankens egentliga myndighetsupp­gifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;28&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
får efter prövning i varje särskilt fall besluta om ackord samt om avskrivning,
nedsättning eller eftergift av fordran som banken har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Uppkommer i
riksbankens verksamhet anledning alt väcka fråga om författningsändring eller
annan åtgärd från statens sida, får fullmäktige göra framställning i ämnet till
riksdagen eller regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;30&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Vid
planeringen och genomförandet av riksbankens verksamhet i fred skall de krav
beaktas som totalförsvaret ställer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det åligger riksbanken att ansvara för
beredskapsanläggningen pä bank-&lt;br&gt;
och betalningsväsendets område. Härvid skall riksbanken i erforderlig&lt;br&gt;
utsträckning samråda med postverket, berörda kreditinstitut och andra&lt;br&gt;
företag samt överstyrelsen för civil beredskap. Denna myndighet skall&lt;br&gt;
hållas underrättad om beredskapsplanläggningen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Organisation
m. m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31 § Enligl 9 kap. 12 § regeringsformen förvaltas
riksbanken av åtta&lt;br&gt;
fullmäktige av vilka sju väljs av riksdagen och en som är riksbankens chef&lt;br&gt;
väljs av de övriga fullmäktige som även inom sig väljer ordförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige väljer inom sig en eller flera vice
ordförande. Riksbanksche­fen fär dock inte väljas till vice ordförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32 § Enligt 8 kap. 6 S riksdagsordningen väljer
fullmäktige utom sig&lt;br&gt;
högst två vice riksbankschefer och bestämmer i vilken inbördes ordning&lt;br&gt;
dessa vid förhinder för riksbankschefen skall vara suppleanter för denne i&lt;br&gt;
fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vice riksbankschef utövar i den inbördes ordning som nyss
sagts även i övrigt riksbankschefens tjänst nar denne har förhinder. Efter
beslut av riksbankschefen inträder vice riksbankschef också i andra fall i
riksbanks­chefens ställe vid behandlingen av vissa ärenden eller grupper av
ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33 S Fullmäktig och vice riksbankschef får inte vara
omyndig eller för­&lt;br&gt;
satt i konkurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig och vice riksbankschef får inte heller vara
statsråd eller styrelseledamot eller suppleant för sådan i svenskt
kreditinstitut eller fondkommissionsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34 § Riksbankens verksamhet bedrivs vid ett huvudkontor i
Stockholm&lt;br&gt;
där också fullmäktige har sitt säte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken bedriver dessutom verksamhet vid regionkontor,
kassakon­tor och sedeldepåer till det antal och på de orter som riksbanken
bestäm­mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35 § Vid huvudkontoret finns en revisionsenhet samt de
övriga enheter&lt;br&gt;
som fullmäktige beslutat. Under fullmäktige leds riksbankens verksamhet&lt;br&gt;
av riksbankschefen. Verksamheten vid revisionsenheten leds dock av&lt;br&gt;
fullmäktige, om annat inte följer av lagen (RFS 1968:8) om revision av&lt;br&gt;
riksdagsförvaltningen. Ärendenas fördelning mellan enheterna skall fram­&lt;br&gt;
gå av riksbankens arbetsordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36 § Vid riksbanken får finnas personal enligt upprättad
personalför­&lt;br&gt;
teckning samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel enligt&lt;br&gt;
gällande budget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken får därjämte anlita utomstående för särskilda
uppdrag i mån av behov och tillgång pä medel enligl gällande budget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver vad som följer av allmänna bestämmelser för
riksdagen och dess organ får tjänst som tillsätts av fullmäktige tillsättas
utan att kungöras till ansökan ledig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ordinarie tjänst vid riksbanken inrättas av riksdagen.
Ordinarie tjänst som riksbankchef tillsätts med förordnande för viss tid eller
med förord­nande tills vidare. Övriga ordinarie tjänster tillsätts med
förordnande för högst tre år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37 §    Riksbanken får för särskilt fall besluta att
endast svensk medborga­re får inneha eller utöva tjänst inom riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38 §  
Riksbanken skall besluta arbetsordning och de föreskrifter i övrigt      Pron  
1986/87'143&lt;br&gt;
som behövs för arbetet inom banken utöver denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken beslutar också för särskilda fall i frågor som
rör personal och uppdragstagare hos banken, i den mån inte annat följer av
beslut av riksdagen eller av riksdagens förvaltningskontor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39 § Beträffande arvoden till fullmäktige och suppleanter
finns föreskrif­&lt;br&gt;
ter i lagen (1984; 665) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess&lt;br&gt;
myndigheter och organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För resor som en fullmäktig eller suppleant företar för
riksbankens räkning har han rätt till resekostnadsersättning, traktamente och
annan ersättning enligt allmänt reseavtal för statens tjänstemän eller, när det
är fråga om utrikes resa, enligt utlandsresereglementet (1953:666). Fullmäk­tig
och suppleant skall hänföras till reseklass A.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fullmäktig eller suppleant som är ledamot av riksdagen
har inte rätt till traktamente för dellagande i sammankomst i Stockholm med
fullmäk­tige eller för annan förrättning eller annat uppdrag där för
riksbankens räkning under tid då riksmöte pågår. Vid förrättning på annan ort
än Stockholm under pågående riksmöte skall dagtraktamentet fören fullmäk­tig
eller suppleant som är ledamot av riksdagen minskas med det belopp för dag som
utgår enligt ersättningsstadgan (1971: 1197) för riksdagens leda­möter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40 8 1 mom. Till ledamöter i den i 6 § valutalagen
(0000:000) nämnda&lt;br&gt;
valutastyrelsen skall fullmäktige utse dels från riksbanken en vice riks­&lt;br&gt;
bankschef, en fullmäktig eller suppleant för fullmäktig och en riksbanks­&lt;br&gt;
direktör, dels utanför banken fyra ledamöter, av vilka två skall represente­&lt;br&gt;
ra bankväsendet och näringslivet i övrigt och två arbetstagarna. Fullmäk­&lt;br&gt;
tige skall därjämte utse suppleanter för dessa ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande.
Fullmäktige för­ordnar en av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att
vara vice ordförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valutastyrelsen är beslutför när minst fem ledamöter är
närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    mom. Ärende som valulaslyrelsen har att ta befattning
med avgörs i&lt;br&gt;
valutastyrelsen, i valutastyrelsens direktion (valutadirektionen) eller av&lt;br&gt;
enskilda tjänstemän, cn eller två i förening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I valutastyrelsen avgörs ärenden som innefattar väsentliga
principfrågor eller eljest är av större betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valutadirektionen skall förbereda ärenden som skall
avgöras av valuta­styrelsen och under styrelsen leda valutaregleringen. 1
valutadirektionen avgörs ärenden som utan att kräva valulastyrelsens avgörande
bedöms betydelsefulla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av enskilda tjänstemän, en eller två i förening, vilka
därtill erhållit valutastyrelsen bemyndigande, avgörs de ärenden vilka inle
ankommer pä valutastyrelsen eller valutadirektionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    mom. Valutadirektioner, består av den vice
liksbankschel' och den&lt;br&gt;
riksbanksdirektör som ingiir i vaiutasiyrelscn. deras suppleanter i styrel­&lt;br&gt;
sen samt den gruppchef eller motsvarande tjänsteman till vars verksam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hetsområde
föreliggande ärende hör. Valutastyrelsen skall utse två tjänste-      Prop  
1986/87' 143 män i riksbanken säsom suppleanter för valutadirektionens ständiga
leda­möter. Vice riksbankschefen är ordförande och riksbanksdirektören vice
ordförande i valuladirektionen. Beslutförhet kräver all tre är närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    mom. Har på sätt som föreskrivs i 44 § andra styckel
valutalagen&lt;br&gt;
(0000:000) ett yrkande framställts om att beslut som valutastyrelsen med­&lt;br&gt;
delat skall underställas fullmäktiges prövning, skall sökanden i ärendet&lt;br&gt;
underrättas om detta snarast möjligt och senast i samband med att han får&lt;br&gt;
meddelande om innehållet i styrelsens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig eller suppleant för fullmäktig får inte delta i
fullmäktiges handläggning av ett ärende som han tagit befattning med i
valulaslyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    mom. Beträffande arvoden till valutastyrelsen finns
föreskrifter i la­&lt;br&gt;
gen (1984:665) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myn­&lt;br&gt;
digheter och organ. Vid resa. som föranleds av uppdraget, har ledamot&lt;br&gt;
eller suppleant rätt till resekostnadsersättning och traktamente enligt vad&lt;br&gt;
som gäller för riksbanksdirektör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärendenas handläggning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41 §    Av fullmäktige avgörs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. författningsfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fråga om
fastställande av arbetsordning samt andra vilctigare frågor om riksbankens
organisation och arbetsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
systemet för att bestämma kronans externa värde och det område inom vilket
värdet får förändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
riktlinjer för förvaltningen av de lillgångar som anges i ll *),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
viktigare internationella läneavtal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
diskonto och om räntevillkoren vid ut- och inlåning enligt 18 § första stycket
samt villkoren vid utlåning enligt 18 8 andra slycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
viktigare rekommendationer till eller överenskommelser med kreditinstitut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
kassakrav och särskild avgift när kassakrav inte uppfylls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
statsverkets kontokredit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.   frågor som avses i 24 ij,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.    viktigare frågor om ackord, avskrivning,
nedsättning eller eftergift&lt;br&gt;
av fordran,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om upprättande av
personalförteckning, om beslut som avses i 37 S saml om tillsättande av
tjänster som riksbanksdirektör, avdelnings­chef eller direktör för
regionkontor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om skiljande frän annan
anställning än provanställning eller om skiljande från uppdrag eller om
disciplinansvar, åtalsanmälan, avstäng­ning eller läkarundersökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;övriga frågor som enligt denna
eller annan lag skall avgöras av fullmäktige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor som fullmäktige finner vara
av större vikl eller som riks­bankschefen hänskjuter till fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs av
riksbanksche­&lt;br&gt;
fen. 1 den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av&lt;br&gt;
riksbankschefen, får de avgöras av annan tjänsteman enligt vad som anges&lt;br&gt;
i arbetsordnineen eller i särskilda beslut.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42        §   
Innan riksbanken fattar beslut av siörre penningpolitisk vikt skall      Pron  
1986/87' 143&lt;br&gt;
samråd ske med statsråd som regeringen bestämmer, om inte synnerliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skäl
föranleder annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43        § Fullmäktige skall sammanträda minst en gång
varannan vecka. Vid&lt;br&gt;
sammanträdena skall föras protokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige är beslutföra när minst sex ledamöter är
närvarande. Ären­den som kräver ett skyndsamt beslut får dock avgöras av fem
ledamöter, om minst fyra av dem är ense om beslutet. Vid omröstningar skall
varje ledamot ge sin mening till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som fullmäktiges beslut gäller den mening som de flesta
enar sig om eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. I 5
S lagen (RFS 1980:4) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m.
beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter finns en särskild
bestämmelse om omröstning i vissa personafrågor. Också omröst­ningsbestämmelsen
i 24 § anslällningsstadgan (RFS 1971:3) för riksdagen och dess organ skall
iakttas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;44&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Om ett ärende
som skall behandlas i fullmäktige är av ringa betydel­se eller av särskilt
brådskande art får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ledamöterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;45&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Fullmäktige
får inte sammanträda på område som är ockuperat av främmande makt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;46&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Om vid
sammanträde med fullmäktige någon ledamol eller föredra­ganden i samband med
elt beslut anmäler skiljaktig mening, skall anteck­ning därom ske i
protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;47&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ I skrivelse
som fullmäktige avger till riksdagen eller regeringen skall anges vilka
ledamöter som deltagit i beslutet och vem som varil föredra­gande. Har
skiljaktig mening anmälts i ärendet, skall den anges i skrivelsen eller framgå
av bifogat protokollsutdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Budget, redovisning och vinstdisposition&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48        §    Kalenderåret är riksbankens räkenskapsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje är före utgången av december månad skall fullmäktige
fastställa en hudget för riksbankens förvaltningsverksamhei under det följande
räken­skapsåret. Budgeten skall tillställas riksdagen för kännedom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49        § Riksbanken är bokföringsskyldig och det
åligger banken atl fullgöra&lt;br&gt;
denna skyldighet på ett sätt som överensstämmer med god redovis­&lt;br&gt;
ningssed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje år före den 15 februari skall fullmäktige till
riksdagen avge redovis­ning för det föregående räkenskapsåret samt förslag till
disposition av riksbankens vinst. Redovisningen skall omfatta resultaträkning,
balansräk­ning, förvaltningsberättelse och en redogörelse för den förda valuta-
och kreditpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50 §  
Riksbankens resultaträkning och balansräkning fastställs av riksda-     Pron  
1986/87'143&lt;br&gt;
gen, som ocksä beslutar hur bankens vinst skall disponeras. Härvid skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;iakttas att om reservfonden gått ned under femhundra
miljoner kronor, minst lio procent av årets vinst skall avsättas till
reservfonden tills denna åter uppnått föreskrivet belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen beslutar om ansvarsfrihet för fullmäktige för
förvaltningen av riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;51 § En gäng varje vecka skall riksbanken offentliggöra
statistiska upp­&lt;br&gt;
gifter om valuta- och kreditförhållanden. Riksbanken skall även offentlig­&lt;br&gt;
göra beslut om diskontoförändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avslutande
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52       § Bankinstitut som inte uppfyller uppställda
kassakrav skall erlägga&lt;br&gt;
särskild avgift fill staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fråga om särskild avgift prövas av riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53       § Särskild avgift skall utgöra ett belopp som
svarar mot ränta på&lt;br&gt;
underskottet för varje dag sådant förelegat, varvid räntesatsen för år får&lt;br&gt;
uppgå till högst två gånger det av riksbanken fastställda, vid varje tid&lt;br&gt;
gällande diskontot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om särskilda skäl föreligger, får särskild avgift
nedsättas eller efterges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54       § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhel
lämnat oriktig upp­&lt;br&gt;
gift i samband med fullgörande av skyldighet enligt 22 § skall dömas till&lt;br&gt;
böter, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55       § Utan hinder av vad som föreskrivs i 8 kap. 8 S
sekretesslagen&lt;br&gt;
(1980; 100) skall riksbanken underrätta polismyndighet eller åklagarmyn­&lt;br&gt;
dighet om det i riksbankens kassarörelse, valutahandel, länerörelse, be­&lt;br&gt;
talningsutjämning samt handel med värdepapper framkommer uppgifter&lt;br&gt;
som ger anledning att anta att ett brott har begåtts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om särskilda skäl föreligger, får riksbanken underlåta att
lämna sådan underrättelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;56&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Åtal mot vice
riksbankschef för brott som begåtts i utövningen av hans tjänst får beslutas
endast av finansutskottet eller av fullmäktige. Vad nu sagts gäller dock inte
fråga om brott som begåtts i utövningen av riksbankens beslutanderätt enligt
valutalagen (0000:000).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;57&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbankens
beslut enligt denna lag får överklagas genom besvär endast i den utsträckning
och i den ordning som sägs i besvärsstadgan (RFS 1970; 3) för riksdagen och
dess verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I
janauri 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom lagen upphävs lagen
(1934:437) för Sveriges riksbank, lagen (RFS 1975:6) med reglemente för
riksbanken och lagen (1970: 1028) om rikets mynt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verksamhet som inte föreskrivs
i den nya lagen eller i annan lag men som påbörjats med stöd av äldre lag får
bedrivas till dess verksamheten kan avslutas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befogenheten att åtala brott
skall bedömas efter äldre lag om, när handlingen företogs, för åtal gällde
förutsättning som inte har upptagits i den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelserna till
lagen (1970: 1028) om rikets mynt punkterna 3-6 skall fortfarande tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagom upphävande av lagen (1982: 1158) om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret skall upphöra att gälla
vid utgången av juni 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De som var ledamöter i
fullmäktige vid utgången av juni 1989 skall före den 15 oktober 1989 till
riksdagen avge berättelse över förvaltningen under det föregående budgelårel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befogenheten att åtala brott
skall bedömas enligt den upphävda lagen om. när handlingen företogs, för åtal
gällde förutsättning som efter lagens upphävande inte längre är föreskriven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag för riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För samtliga lån och
garantier som riksgäldskontoret ombesörjer är staten ansvarig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (RFS 1968: 8) om revision av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksdagsförvaltningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom förskrivs att 5 § lagen (RFS 1968:8) om revision
av riksdags­förvaltningen skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=20 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver den kontroll som riksda­gens revisorer skall utöva
enligt la­gen (1974; 1036) med instruktion för riksdagens revisorer skall
reviso­rerna för varje avslutat räkenskaps­år granska riksbankens och riks­gäldskontorels
tillstånd, styrelse och förvaltning. Revisorerna skall därvid särskilt tillse
att verkens or­ganisation av och kontroll över bokföringen samt medels- och
vär-deförvaliningen är tillfredsställan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Revisorerna skall avge en sär­skild berättelse till riksdagen
senast den I mars över revisionen av riks­banken och senast den 15 novem­ber
över revisionen av riksgälds­kontoret. Berättelsen skall innehål­la uppgift
angående omfattningen av den av revisorerna verkställda granskningen och
uttalande huruvi­da revisorerna anser att ansvarsfri­het bör beviljas
vederbörande full­mäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver den kontroll som riksda­gens revisorer skall utöva
enligt la­gen (1974: 1036) med instruktion för riksdagens revisorer skall
reviso­rerna för varje avslutat räkenskaps­år granska riksbankens tillslånd,
styrelse och förvaltning. Revisorer­na skall därvid särskilt tillse att
riksbankens organisation av och kontroll över bokföringen samt me­dels- och
värdeförvallningen är till­fredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Revisorerna skall avge en sär­skild berättelse till
riksdagen senast den 15 mars över revisionen av riksbanken. Berättelsen skall
inne­hålla uppgift angående omfattning­en av den av revisorerna verk­ställda
granskningen, ställningsta­gande till riksbankens resultat- och balansräkningar
samt uttalande hu­ruvida revisorerna anser att an­svarsfrihet bör beviljas
fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.    Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1989 avseende riksbanken och i&lt;br&gt;
övrigt den Ijuli 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.    Revisorerna
skall senasl den 15 november 1989 till riksdagen avge en&lt;br&gt;
särskild berättelse över revisionen av riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1982: 1160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1982: 1255) om
författningssamlingar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
riksdagens förvaltningskontor och riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 7 S lagen (1982: 1255) om
författningssamlingar för riksdagens förvaltningskontor och riksbanken skall ha
följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:137.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;7
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av riksbanken beslutade författ­ningar skall kungöras i
RBFS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av riksbanken beslutade författ­ningar skall kungöras i
RBFS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dock
får författningar som är av särskilt allmänt intresse kungöras i Svensk
författningssamling.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1984:665) om arvoden m.m. för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppdrag
inom riksdagen, dess myndigheter och organ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:665) om
arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att 1 S 2 skall upphöra att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att nuvarande 1 § 3-7 skall betecknas I S 2-6,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att I § 1 och 2 S skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
i)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter
och organ skall utgå enligt följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. Sveriges riksbank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig; 20000 kronor för är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktiges ordförande; 6700 kronor för år utöver
fullmäktige­arvodet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig
som är deputerad: 20000 kronor for år utöver Jullmak-tigearvodet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Suppleant för fullmäktig: 6 700 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter
och organ skall utgå enligt följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I. Sveriges riksbank&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig
som ej är tjänsteman i rikshanken: 20000 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktiges ordförande; 6 700 kronor för år utöver
fullmäktige­arvodet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Suppleant för fullmäktig som ej är tjänsteman 1
riksbanken: 6 700 kronor for år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamot
av valutastyrelsen som ej är tjänsteman i riksbanken: 5600 kronor för år till
ledamot som tjänstgör endasi i ärenden rörande direkta investeringar ulomlands
och 8000 kronor till annan ledamot.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Suppleant i valutastyrelsen som ej är tjänsteman i
riksbanken: 2 700 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamol av
valutastyrelsen som ej är tjänsteman i riksbanken; 8000 kronor för är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Suppleant i valutastyrelsen som ej är tjänsteman i
riksbanken: 2 700 kronor för år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87; 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:142.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;2
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För fullgörande av i 1 § angivna uppdrag utgår särskilt
arvode för sammanträdesdag (sammanträdes­arvode) med belopp som fastställes av
riksdagens förvaltningsstyrelse. Sammanträdesarvode utgår dock inte till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksbanksfullmäktig
som är deputerad&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksbankschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vice
riksbankschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;d) riksgäldsdirektör.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till
suppleant som deltar i sam­manträde utan att delta i beslut ut­går
sammanträdesarvode endast om respektive organ beslutar det. Sammanträdesarvode
enligt denna paragraf utgår ej när arvodering sker med tillämpning av
förordning­en om ersättning vid kommittéupp­drag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För fullgörande av i 1 § angivna uppdrag utgår särskilt
arvode för sammanträdesdag (sammanträdes­arvode) med belopp som fastställes av
riksdagens förvaltningsstyrelse. Sammanträdesarvode utgår dock inte till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksbankschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vice
riksbankschef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till suppleant som deltar i sam­manträde utan att delta i
beslut ut­går sammanträdesarvode endast om respektive organ beslutar det.
Sammanträdesarvode enligt denna paragraf ulgår ej när arvodering sker med
tillämpning av förordning­en om ersättning vid kommiltéupp-drag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag
träder i kraft den I januari 1989 såvitt avser 1 S 1 och 2 S i fräga om
riksbanksfullmäktig som är deputerad och i övrigt den 1 juli 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag om
ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:922) om
kreditpolitiska medel dels att rubriken närmast för 11 8 skall utgå, dels alt
11-13 §§ skall upphöra att gälla, dels att I och 6 S§ samt 30 § första stycket
I skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:142.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;I &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kreditpolitiska
medel enligt den­na lag är likviditetskrav, kassakrav. utlåningsreglering,
emissionskon­troll, allmän placeringsplikt, sär­skild placeringsplikt och
räntere­glering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kreditpolitiska
medel enligt den­na lag är likviditetskrav, utlånings­reglering,
emissionskontroll, all­män placeringsplikt, särskild pla­ceringsplikt och
räntereglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om
likviditetskrav, kassa­krav, ullåningsreglering, place­ringsplikt eller
räntereglering får riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;begränsa
användningen till ett eller flera slag av institut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;undantaga visst
institut, om särskilda skäl föreligger,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utfärda olika
föreskrifter för skilda institut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om
likviditetskrav, utlå­ningsreglering, placeringspliki eller räntereglering fär
riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;begränsa
användningen till ett eller flera slag av institut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;undantaga visst
institut om särskilda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utfärda olika
föreskrifter för skilda institut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:136.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;30
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskild
avgift skall utgöra, vid åsidosättande av föreskrift i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.
likviditets- eller kassakrav, ett belopp som svarar mot ränta på un­derskottet
för tiden från föregående beräkningstidpunkt eller, om tidi­gare beräkning ej skett,
från del fö­reskriften trätt i tillämpning, varvid räntesatsen för år får ;'
fråga om likviditetskrav överstiga riksban­kens diskonto med högsl tre pro­centenheter
och i fråga om kassa­krav uppgå till högst två gånger diskontot.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskild
avgift skall utgöra, vid åsidosättande av föreskrift i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.
likviditetskrav, etl belopp som svarar mot ränta på underskot­tet för tiden
från föregående beräk­ningstidpunkt eller, om tidigare be­räkning ej sken, från
det föreskrif­ten trätt i tillämpning, varvid ränte­satsen för år får översliga
riksban­kens diskonto med högst tre pro-cenienheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1980:.&amp;quot;522&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i valutakommitténs förslag till ny
valutalag (SOU 1985:52)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § valutakommitténs förslag till
ny valutalag (SOU 1985; 52) skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Framställning enligt 2 § första stycket, 2 § fjärde
stycket och 3 S första stycket samt föreskrifter enligt 2 § sista stycket och 3
§ andra stycket beslutas av fullmäktige i riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbankens beslutanderätt i övrigt enligt denna lag
utövas inom banken av en styrelse (valutastyrelsen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valutastyrelsen består av nio ledamöler. Två av
ledamöterna utses av regeringen. De övriga utses av fullmäktige i riksbanken.
För ledamöterna skall i samma ordning utses suppleanter till ett antal av högst
två för varje ledamot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närmare bestämmelser rörande&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Närmare bestämmelser rörande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;valulaslyrelsen meddelas i banko-      valutastyrelsen  
meddelas  i   lagen&lt;br&gt;
reglementet (RFS 1975:6).&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(0000:000) om Sveriges riksbank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i föräldrabalken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 8 S föräldrabalken' skall
ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:135.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktier, obligationer, pantbrev.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Aktier, obligationer, pantbrev,&lt;br&gt;
företagshypoteksbrev, skuldebrev&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;företagshypoteksbrev,
skuldebrev&lt;br&gt;
och andra sädana värdehandlingar&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och andra
sådana värdehandlingar&lt;br&gt;
skall, om sammanlagda värdet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall, om
sammanlagda värdet&lt;br&gt;
överstiger ett belopp motsvarande&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;överstiger
etl belopp motsvarande&lt;br&gt;
två gånger gällande basbelopp en-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;två
gånger gällande basbelopp en­&lt;br&gt;
ligt lagen (1962: 381) om allmän för-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ligt
lagen (1962; 381) om allmän för­&lt;br&gt;
säkring, i den omyndiges namn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;säkring, i
den omyndiges namn&lt;br&gt;
nedsättas i öppet försvar hos riks-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nedsättas
i öppet försvar hos bank.&lt;br&gt;
banken eller annan bank. Vill för-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vill
förmyndaren ta ut nedsatt vär-&lt;br&gt;
myndaren ta ut nedsatt värdehand-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dehandling,
skall han söka överför-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Balken omlryckl senast 198.1:48.'i - Senaste lydelse
1984:654&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lyddse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop 1986/87'143&lt;br&gt;
ling, skall han söka överförmynda-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;myndarens tillstånd. Sådant till­&lt;br&gt;
rens tillstånd. Sådant tillstånd er-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stånd erfordras ej, där värdehand-&lt;br&gt;
fordras ej, där värdehandlingen en-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lingen endast skall genom bankens&lt;br&gt;
dast skall genom bankens försorg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;försorg överföras lill annan bank&lt;br&gt;
överföras till annan bank för att där&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för att där nedsättas i öppet
förvar,&lt;br&gt;
nedsättas i öppet förvar. De nedsal-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De nedsatta värdehandlingarna&lt;br&gt;
ta värdeförhandlingarna skall under&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall under överförmyndarens till­&lt;br&gt;
överförmyndarens tillsyn vårdas i&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;syn vårdas i enlighet med vad som&lt;br&gt;
enlighet med vad som föreskrivs&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreskrivs om vård om omyndigs&lt;br&gt;
om vård om omyndigs värdehand-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;värdehandlingar,&lt;br&gt;
lingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad sålunda om nedsättning av omyndigs värdehandlingar
föreskrivits skall ej äga tillämpning med avseende å bevis eller motbok rörande
tillgo­dohavande å räkning hos bank, ej heller med avseende å bevis, som
utfärdats om inskrivning i statsskuldboken eller Sveriges allmänna
hypo-teksbanks skuldbok eller skuldbok hos annan inrättning, som regeringen
bestämmer, såframt å beviset finnes antecknat, alt inskrivningen skett med
förbehåll att kapitalbelopp å inskriven fordran eller därå utställd obligation
eller ock inskriven obligation eller å sådan obligation belöpande kapitalbe­lopp
ej mä lyftas utan överförmyndarens tillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Premieobligationer, vilka utfärdats av staten, skola,
såframt ej obliga­tionerna äro nedsatta i öppet förvar hos bank eller
överförmyndaren med­giver undantag, inskrivas i stalsskuldboken med förbehåll,
varom i andra stycket sägs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utövar en förmyndare förmynderskap för flera omyndiga,
skola vid tillämpning av det i första stycket givna stadgandet de omyndigas
värde­handlingar sammanräknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finnas omyndigs värdehandlingar, som skola förvaltas av
förmyndaren, i öppet förvar hos bank utan att hava nedsatts enligt bestämmelse
i detta kapitel, skall å dem tillämpas vad i denna balk är stadgat om nedsatta
värdehandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag om
ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;värdehandlingar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att  I § lagen (1924:322)' om vård av
omyndigs värdehandlingar skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  §&lt;br&gt;
Hava för omyndigs räkning vär-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hava för
omyndigs räkning vär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dehandlingar blivit hos riksbanken      dehandlingar
blivit hos bank i öppet ' Lagen omtryckt 1976:616&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 143&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse eller annan bank i öppet förvar ned­satta efter vad i föräldrabalken är
stadgat, svare banken för de sålun­da nedsatta värdehandlingarnas förvaring och
förvaltning i enlighet med vad här nedan i 2-7 §§ stad­gas. Ej må i vidare mån
än där sägs avtal träffas om befrielse frän de förpliktelser, som enligt nämnda
lagrum åvila banken; har så skett, vare avtalet utan verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finnas
eljest i öppet förvar hos bank omyndigs värdehandlingar, ä vilka skall
tillämpas vad i föräldra­balken är stadgat beträffande ned­satta
värdehandlingar, äge vad i första stycket sägs motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse förvar nedsatta efler vad i föräldra­balken är stadgal, svare banken
för de sålunda nedsatta värdehandling­arnas förvaring och förvaltning i en­lighet
med vad här nedan i 2-7 §§ stadgas. Ej må i vidare mån än där sägs avtal
träffas om befrielse från de förpliktelser, som enligt nämnda lagrum åvila
banken; har så skett, vare avtalel utan verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finnas eljest i öppet förvar hos bank omyndigs
värdehandlingar, å vilka skall tillämpas vad i föräldra­balken är stadgat
belräffande ned­satta värdehandlingar, äge vad i första stycket sägs
motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i inkassolagen (1974: 182)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 2 och 13 §§ inkassolagen (1974: 182)' skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inkassoverksamhet, som avser indrivning av fordringar för
annans räk­ning eller fordringar som har övertagits för indrivning, får
bedrivas endast efter tillstånd av datainspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
inkassoverksamheten ulgör ett underordnat led i en annan verksam­het och inle
någon av verksamheterna ulgör näringsverksamhet eller om inkassoverksamheten
bedrivs av etl företag för ett annat företag inom samma koncern behövs
tillstånd endast i fall då inkassoverksamheten avser fordringar som tillkommer
eller har övertagils från någon som inte utan tillstånd enligt denna lag hade
kunnat driva in fordringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillslånd    behövs    ej    för    in-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillslånd    behövs    ej    för   
in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kassoverksamhet
som är av tillfällig     kassoverksamhet som är av tillfällig natur  och  
avser  endast   enstaka     natur  och   avser  endast  enstaka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=32&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fordringar
  eller som bedrivs av Sve­riges invesleringsbank AB, företag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fordringar
eller som bedrivs av Sve­riges  riksbank,   Sveriges  investe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Lagen
omtryckt 1981:738&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse ringsbank AB, företag under bank­inspektionens tillsyn eller advokat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse under bankinspektionens tillsyn el­ler advokat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:136.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen
utövar tillsyn över efterievnaden av denna lag. Inspektionens tillsyn omfattar
dock ej verksamhet som bedrivs av Sve­riges riksbank, Sveriges investe­ringsbank
AB, företag under bank­inspektionens tillsyn eller advokat. Tillsynen skall
utövas så, att den inte vållar större kostnader eller olägenheter än som är
nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen
utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag. Inspektionens tillsyn omfattar
dock ej verksamhet som bedrivs av Sve­riges investeringsbank AB, företag under
bankinspektionens fillsyn el­ler advokat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillsynen
skall utövas så, att den inte vållar störte kostnader eller olägenheter än som
är nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 8 kap. 8 S sekretesslagen (1980; 100)' skall ha följande
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse 8 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sekretess
gäller i riksbankens bankrörelse och i riksgäldskonto­rets upplåningsverksamhet
för upp­gift om enskilds ekonomiska förhål­landen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sekretess
gäller i riksbankens kassarörelse, valulahandel, låne­rörelse,
beialningsutjämning saml handel med värdepapper och i riksgäldskontorets
upplåningsverk­samhet för uppgift om enskilds eko­nomiska förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sekretess
gäller i annan av myndighet bedriven upplåningsverksamhet eller affärsmässig
utlåningsverksamhet för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om
det kan antas att den enskilde lider skada om uppgif­ten röjs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
uppgift, för vilken sekretess gäller enligt andra stycket, lämnats till annan
myndighet, gäller sekretessen också där. Sekretessen gäller dock inte, om
uppgiften ingår i beslut av den mottagande myndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst tjugo år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen omtryckt senast \9H5: 10.'i9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3     Prop. 1986/87; 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttranden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över den statsskuldspolitiska kommitténs slut­betänkande
(SOU 1986:22) Riksbanken och riksgäldskontoret avgetts av Överstyrelsen för
civil beredskap, statskontoret, riksrevisionsverket, bankinspektionen,
kammarkollegiet, hovrätten för Övre Norrland, full­mäktige i Sveriges riksbank,
fullmäktige i riksgäldskontoret, riksdagens förvaltningskontor, riksdagens
revisorer, Exportkreditnämnden (avsnitt 9.7.3), Arvs- och gåvoskattekommittén
(Fi 84:02) (avsnitt 6.6.1), Svenska bankföreningen, PKbanken, Svenska
sparbanksföreningen, Sveriges för­eningsbankers förbund, Sveriges allmänna
hypotekskassa. Svenska för­säkringsbolags riksförbund, Folksam,
Landsorganisationen i Sverige LO, Tjänstemännens centralorganisation TCO och
Stockholms överförmyn­darnämnd (avsnitt 6.6.1 samt 10.11 och 10.12).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gemensamt
remissyttrande har avgetts av Svenska försäkringsbolags riksförbund och
Folksam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PKbanken
har anslutit sig till bankföreningens yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena
från överstyrelsen för civil beredskap, statskontoret, bankinspektionen,
kammarkollegiet, statens industriverk, hovrätten för Övre Norrland,
EKN-exportkreditnämnden, arvs- och gävoskattekommit-tén. Svenska
försäkringsbolags riksförbund och Folksam samt Stockholms överförmyndarnämnd
innehåller i huvudsak endasi att de i betänkandet framlagda förslagen
tillstyrks eller lämnas utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
remissinstanser har i nedan angivna frågor i huvudsak anfört följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Allmänna synpunkter på betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.1 överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ÖCB
begränsar sitt yttrande till att omfatta frågor inom överstyrelsens
kompetensområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ÖCB
har i slort intet all anföra mot kommitténs författningsförslag. ÖCB finner det
värdefullt att kommittén har behandlat riksbankens roll under kriser och i
krig. Riksbanken har viktiga uppgifter inom totalförsva­ret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
behandlar i avsnitt 6.6.3 Beredskapsplanläggning riksban­kens roll i
försvarsplaneringen. Stor vikt läggs vid innehållet i prop. 1984/ 85; 160 om
ledningen av de civila delarna av totalförsvaret där riksbanken föreslås bli
funktionsansvarig myndighet för funktionen Betalningsväsende m.m. och där
innebörden av del ansvaret närmare beskrivs i bilaga till proposifionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har med anledning av ovan nämnda proposition utfärdat&lt;br&gt;
förordning om ledning och samordning inom totalförsvarets civila delar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1986:294).
Denna förordning gäller för myndigheter under regeringen Prop. 1986/87:143 (2
§) vilket fält till följd att riksbanken som är en myndighet under riksda­gen
ej omfattas av förordningen och att funktionen Betalningsväsende där riksbanken
skulle vara funklionsansvarig myndighet utelämnats. Mot bak­grund av delta är
det av stor vikt att riksbankens uppgifter som funktions­ansvarig myndighet för
funktionen Betalningsväsendet regleras i lag. Be­talningsväsendet bör bli en
funktion inom totalförsvarets civila delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ÖCB
vill starkt understryka det kommittén skriver om &amp;quot;att för varje
riksbankens verksamhet måste i fred ständigt beaktas vilka krav totalför­svaret
ställer på att verksamhelen ska kunna fortsättas under krig&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.2    Statskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statskontoret
tillstyrker i sin helhet kommitténs förslag och vill samtidigt nämna följande.
Kommitténs förslag om årligt faställande av budget för riksbankens
förvaltningsverksamhei anser statskontoret vara väsentligt för atl en styrning
och uppföljning av verksamheten skall underlättas. En sådan ordning skapar
också starkare incitament för riksbanken atl ta vara på rationaliserings- och
besparingsmöjligheter. Statliga myndigheter har naturligt en sådan prövning
genom regeringens årliga budgetarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller kommitténs förslag om ändrat huvudmannaskap för riks­gäldskonlorei anser
statskontoret det vara väsentligt atl en diskussion förs om hur övergången
skall ske för att säkerställa kontinuitet i organisatio­nens beslutsfunkfioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det fall inte huvudmannaskapsfrågan kan lösas i sin helhet anser statskontoret
det vara väsentligt att ansvaret för ärenden som rör varvs-och rederistöd
organiseras inom en myndighet underställd regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.3    Riksrevisionsverket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket
(RRV) har inget att erinra mot de tvä huvudförslagen att införa en ny
riksbankslag och att ändra huvudmannaskapet för riks­gäldskonlorei. Mot
bakgrunden av de frågor som RRV har att särskilt bevaka finns inte anledning
för verket att behandla alla delförslag, t. ex. den i sig vikliga frågan om
riksbankens ledningsorganisation. Vissa av delförslagen vill dock RRV något
kommentera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.4    Bankinspektionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen
begränsar sitt yttrande till frågor som pä nägot sätt berör inspektionen och
tar inle ställning till frågor av politisk eller admi­nistrativ karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen
konstaterar att betänkandet avser riksbankens och&lt;br&gt;
riksgäldskontorets ställning och verksamhel samt alt förslagen inte närma­&lt;br&gt;
re påverkar inspektionens verksamhet. Den uppdelning av arbetsuppgif­&lt;br&gt;
terna mellan berörda myndigheter på kreditmarknaden som f n. gäller,&lt;br&gt;
med riksbanken som ansvarig för kredit- och valutapolitik och bankinspek-&lt;br&gt;
fionen som tillsynsmyndighet över banker, finansbolag m. fl. institut, fun-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gerar
enligt inspektionens mening smidigt och effektivt genom etl nära Prop.
1986/87:143 samarbete mellan myndigheterna. Kommitténs förslag till ny
riksbankslag innebär bl.a. en klarare beskrivning än för närvarande av
riksbankens ställning som centralbank, dess ändamål och uppgifter. De
preciseringar som görs i förslaget innebär en renodling av riksbankens
verksamhet till att omfatta typiska centralbanksuppgifter, medan andra
uppgifter antingen avvecklas eller i nägot fall överförs till
riksgäldskonlorei. Förändringarna innebär inte alt gällande arbetsfördelning
mellan riksbanken och bankin­spektionen ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
strävan att förenkla och modernisera lagstiftningen förefal­ler, från de
synpunkter bankinspektionen har att beakta, tillgodosedda genom förslagel.
Inspektionen noterar bl. a. följande sakliga ändringar; riksbankens
utlåningsrätt begränsas till atl enbart avse banker, riksbanken får möjlighel
att ge ut egna kortfristiga skuldebrev, beslutanderätten i fråga om kassakrav
överförs från regeringen till riksbanken, riksbanken får möjlighet att bevilja
statsverket kontokredit för kortfristig finansiering av likviditetssvängningar,
möjlighet till checkräkningskredit hos riksbanken ulan särskild säkerhet vidgas
lill alt även omfatta sparbanker och central­kassor för jordbrukskredit. Vidare
konstaterar inspektionen alt riksbanken får möjlighet att om synnerliga skäl
föreligger lämna län till bankinstitut m. fl. på andra än penningpolitiskt
motiverade villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen
instämmer i de skäl som kommittén anför för ändring­arna och fillslyrker därför
förslagen. Inspektionen har inte något atl erinra mot förslaget att ändra
huvudmannaskapet för riksgäldskontoret på så sätt att riksgäldskonlorei blir en
myndighet under regeringen i stället för under riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.5 Fullmäktige i riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
gmndläggande fråga är bestämningen av riksbankens ändamål. Kom­mittén avvisar
tanken på att i lagen föra in etl särskilt ansvar för riksban­ken avseende ett
eller flera ekonomisk-politiska mål, t.ex. pris- eller växelkursstabilitet, och
förordar i stället att riksbankens ändamål uttrycks som en allmän precisering
av bankens roll och verksamhetsområde. I lagen anges att riksbanken är landets
centralbank och att riksbanken skall föra valuta- och kreditpolitik samt främja
ett säkert och effektivt betalningsvä­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
delar komitténs synpunkter och ansluter sig lill de fram­lagda förslagen. Vid
utformningen av sina åtgärder får fullmäktige själv­klart se till att dessa ligger
i linje med den allmänna inriktningen av penningpolitiken som beslutats av
riksdagen. Viktigare ätgärder skall ske under samverkan med regeringens
ekonomiska politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nu gällande lagen (1934:437) för Sveriges riksbank är närmast en&lt;br&gt;
formell överarbetning av den tidigare riksbankslagen från år 1897. De&lt;br&gt;
kvarlevande lagbestämmelserna är alltså avfattade för ett helt annorlunda&lt;br&gt;
samhälle än dagens. Utvecklingen har medfört alt riksbankslagen - liksom&lt;br&gt;
1974 års bankoreglemente som blott är en överarbetning av äldre regle­&lt;br&gt;
menten — är ett lagverk som endast kvarstår i sina rester av en tidigare&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagstiftning
och som inte alls beskriver den roll eller de uppgifter som Prop. 1986/87; 143
riksbanken numera har. Åtskilliga paragrafer och hela avsnitt har upp­hävts.
Andra saknar anknytning till dagens verklighet medan åter andra nödtorftigt
anpassats så atl lagen inte direkt blockerar nödvändig verksam­het. Gällande
riksbankslag är sålunda ur stånd att ge ledning för bankens verksamhet och kan
närmast sägas fungera blott såsom ett ålderdomligt placeringsreglemente för en
finansiell institution.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har alltså sedan länge varit angeläget alt få till stånd en modern lagreglering
av riksbanksverksamheten. Tidigare ansatser härtill har emel­lertid misslyckats
inte bara beroende på frågornas komplexitet utan kanske än mer på grund av
deras politiska innebörd. Det nya förslaget till ny riksbankslag läggs fram av
en enig kommitté.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
är också en tekniskt tilltalande produkt. Del binder å ena sidan riksbanken på
det hårda sätt som torde vara nödvändigt för en sedelbank genom föreskriften
all riksbanken &amp;quot;får endast bedriva eller ta del i sådan verksamhet som
anges i denna eller annan lag&amp;quot; (1 §). Men det ger å andra sidan önskvärd
flexibilitet genom att i och för sig begränsade regler formu­leras såait
transaktioner blir tillåtna om de sker i visst syfte (11-13 §§ och 18—20 §§).
Begränsningar av detta slag blir nämligen lättare anpassbara till förändrade
förhållanden än instmmentellt angivna begränsningar samtidigt som de effektivi
utesluter transaktioner som ej hör hemma i en central­bank. Lagen bör därmed ha
förutsättningar att i sina huvuddrag vara bestående under längre tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslaget
är modernt i sitt angivande av ändamål och verksamhetsin­riktningar liksom i
sin formella uppbyggnad. Det bevarar vidare riksban­ken såsom riksdagens verk
med elt självständigt ansvar för penning- och valutapolitiken. Av riksdagen
valda fullmäktige förblir det kollektiv som alltjämt skall leda riksbankens
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.6 LO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LOs
yttrande i detta ärende utmynnar i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
ansvaret för stabiliseringspolitikens handhavande i sin helhet inte kan delas
upp, trots den formella ställning riksbanken har som en myndighet direkt
underställd riksdagen, att riksbankslagen uttryckligen ska lägga ansvaret för
valuta-, penning- och kreditpolifiken på regeringen, medan genomförandet av
behövliga ätgärder åvilar riksbanken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
motsvarande ärenden hos regeringen i praktiken åläggs finansdepar­tementet. En
resursförstärkning för denna uppgift är lämplig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
regeringsskifte medför att riksbankschefen avgår, då det är fråga om ändrade
majoritetsförhållanden i riksdagen, dvs. i stort nuvarande ord­ning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl
riksdagen behåller det formella huvudmannaskapet för riksbanken via
riksbanksfullmäktige och på annat säll. I dess roll ingår bl.a. att ansvara för
administrativa frågor, ekonomisk revision och regelefterlev­nad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
betänkandets förslag om ändrad ställning för riksgäldskonlorei till­&lt;br&gt;
styrks.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrund&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbankens
ställning som ett organ under riksdagens huvudmannaskap har sin grund i
historiska förhållanden. 1 dess nuvarande rättsliga och formella ställning
avspeglas fortfarande förhållanden som rådde före parla­mentarismens genombrott
och införande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nu gällande riksbankslagen, som tillkom år 1934, är otidsenlig och
ofullständig, något som också kan sägas om bankoreglementet från är 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
genomgång av några utländska centralbankers ställning och ledningsorganisation
visar atl förhållandena varierar starkt. De är färgade av den historiska
traditionen och speciella behov i respektive land. Cen­tralbanken som en
myndighet under parlamentets huvudmannaskap är ett inte helt men tämligen unikt
förhållande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
pekar på att begreppet centralbank inte är entydigt, vilken en internationell
översikt också bestyrker. Bland egenskaper och funktio­ner, som mer eller
mindre direkt kännetecknar centralbanksrollen är en­samrätt för sedelutgivning,
att vara statens bank, alt tjänstgöra som ban­kemas bank, atl äga och förvalta
den officiella valutareserven, att verkstäl­la valutapolitiken och
penningpolitiken samt att ulföra vissa kontrollupp­gifter. Cenlralbanksrollen
är dock inte mer skiljaktig mellan olika länder än att begreppet är
meningsfullt och viktigt. Att det finns möjligheter att dra fram ländervisa
skillnader i centralbankens faktiska funktion är uttryck dels för den skilda
historiska bakgrunden, dels för skilda penningpolitiska behov på grund av
ekonomins stmktur och dels på varierande effektivitet och ändamålsenlighet i
bankens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
mest avgörande och omfattande i centralbankens uppgift är givetvis
verkställandet av valuta-, penning- och kreditpolitiken. Därtill kommer att
statsskuidspoiitiken kan få stor betydelse i vissa skeden, speciellt då
statsskulden har stor omfattning eller budgetsaldot är betydande. Stats­skuldspolitiska
kommittén har som namnet anger haft till uppgift att be­handla samordningen
mellan riksbanks- och riksgäldsverksamhetema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
styr i praktiken inte alls denna centrala del av riksbankens uppgifter. Sedan
år 1975 kan inte finansutskottet ge föreskrifter för riks­bankens verksamhel.
Preciserade beslut om inriktningen av penningpolifi-ken eller dess mål har
under senare år inte faltals av riksdagen för överläm­nande fill riksbanken. Samtidigt
har riksbankens penningpolitik genom olika omständigheter blivit mycket aktiv,
en tvingande nödvändighet. I kontrast lill de fakfiska förhållandena står
riksbankslagen, som föreskriver alt fullmäktige inte i och för sin befattning
med riksbanken kan emotta föreskrifter av någon annan än riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
styrning av finanspolitiken är i kontrast därtill mycket detal­jerad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.
Riksbankens ändamål och förhållande till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksdag
och regering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Fullmäktige i riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
9 kap. 12 § regeringsformen är riksbanken &amp;quot;myndighet under riks­dagen&amp;quot;
och &amp;quot;förvallas av sju fullmäktige&amp;quot;. Dessa har etl politiskt ansvar
inför riksdagen för sin förvaltning av riksbanken. Enligt samma lagmm gäller
nämligen atl &amp;quot;fullmäktig som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är där­med
skild från sitt uppdrag&amp;quot;. Fullmäktiges självständighet i uppdraget
understrykes av 32 § i nuvarande riksbankslag där det stadgas att &amp;quot;full­mäktige
kunna ej i och för sin befattning med riksbanken emottaga före­skrifter av någon
annan än riksdagen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
regeringsformen framstår fullmäktige i riksbanken sålunda som ett självständigt
politiskt organ under riksdagen med ansvar för riksban­kens förvaltning, dvs.
för penning- och valutapolitiken. Att fullmäktiges ställningstaganden i
hithörande policyfrågor måste överensstämma med den ekonomiska politiken i
övrigt är dock uppenbart och har för övrigt särskilt understmkits vid
grundlagsreformen. I propositionen med förslag till ny regeringsform och ny
riksdagsordning m.m. (prop. 1973:90 s. 354) Uttalades sålunda all &amp;quot;det får
förutsättas att, liksom hittills, den kredit-och penningpolitik som riksbanken
bedriver samordnas inom ramen för den av regeringen förda ekonomiska
politiken&amp;quot;. Detta samordningskrav kan inom det nuvarande systemet sägas
bli tillgodosett på tre olika sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
del första verkar reglerna om utseende av fullmäkfige i sädan rikt­ning.
Sammansättningen av de sex riksdagsvalda ledamöterna, som utses genom
proportionella val för riksdagens valperiod, speglar den parlamen­tariska
gmnden för regeringen. Regeringsinflylandet förstärkes dämtöver genom att
regeringen utser fullmäktiges ordförande. En majoritet i full­mäktige kan
sålunda i de flesta parlamentariska lägen förväntas företräda samma
ekonomisk-politiska grundsyn som regeringen. Därmed finns de grundläggande
förutsältningarna för den eftersträvade samordningen mel­lan regerings- och
riksbankspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
kan, såsom fömtsätles i det citerade lagrummet i riksbankslagen, riksdagen
lämna riksbanken preciserade anvisningar i t.ex. penningpoli­tiska frågor.
Såsom kommittén redovisar har också förekommit alt finans­utskottet pä senare
tid i betänkande om riktlinjer för den ekonomiska politiken givit sin syn också
på kredit- och valutapolitik och dragit upp riktlinjer för riksbankens
handlande. Även om man torde kunna förmärka en tendens under senare tid till
alt sålunda fördjupa analysen av kredit- och valulapolitiska frågor i
propositioner och utskotlsbelänkanden är dock klart att denna metod för
samordning av riksbankspolitiken med den ekonomiska politiken i övrigt har sina
uppenbara gränser. Det aktuella läget kan snabbt förändras. Allmänna
riksdagsuttalanden ger ibland föga ledning för konkret beslut i en aktuell
situation. Framför allt måsle, för att undvika marknadsstörningar, många av de
viktigaste penningpolitiska be­sluten förberedas under sekretess.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn lill det sagda har vid sidan av gällande regler utvecklats en tredje
mera direkt form för samordning av penning- och valutapolitiken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
den ekonomiska politiken i övrigt. Före viktigare beslut förekommer Prop.
1986/87:143 sålunda regelmässigt kontakter mellan riksbanksledningen och
företrädare för regeringen. Detta är ocksä uttryckligt sanktionerat av
riksdagen genom etl grundläggande uttalande av 1937 års bankoutskott och åter
upprepat av 1958 års bankoutskott (BaU 1937:67 och 1958:6). Enligt utskottet är
det sålunda &amp;quot;en självklar fömtsättning, att alla statsmakternas olika
åtgärder som har inflytande på det ekonomiska livet och därmed på penningväsen­det,
samordnas, sä att de stödja och icke motverka varandra. Avvägningen av
åtgärderna bör sålunda ske under vederbörlig samverkan mellan de instanser, som
bära ansvaret både för penningpolitiken och för den ekono­miska politiken över
huvud&amp;quot;. Detta uttalande som enligl bankoutskotlel år 1958 &amp;quot;bevarar i
dagens läge sin fulla giltighet&amp;quot; gör så ännu i dag. Alt det är regeringen
som tar huvudansvaret för en växelkursändring har också er­känts från
riksbankens sida vid den devalvering som skedde efler riksdags­valet, år 1982
men innan riksdagen därefter hunnit välja nya fullmäktigele­damöter. Även om
den dä rådande situationen får anses vara unik uttalade den avgående
riksbankschefen tillsammans med tvä borgerliga ledamöter i särskilt yttrande
lill fullmäktiges protokoll att &amp;quot;del är vår uppfattning som också delas av
den avgående regeringen, alt den kvarvarande majoriteten i riksbanksfullmäktige
ej bör hindra en nytilllrädande regering som kommer atl kunna förfoga över en
egen majoritet i fullmäkfige, atl genomföra sin ekonomiska politik&amp;quot;. I
yttrandet tillades bl. a. att det över huvud taget icke vore möjligt att ta
ställning lill devalveringen &amp;quot;med mindre än att man känner huvuddragen i
det omfattande ekonomisk-politiska program som vi anser ofrånkomligen måste följa
på en så slor devalvering&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en ny riksbankslag måste alltså riksbankens självständiga ställning balanseras
mol kravet på nära samverkan mellan regering och riksbank i den ekonomiska
politiken. Olika möjligheter för detta står lill buds och kommittén redovisar
en utförlig diskussion i frågan men stannar för att närmast lagfästa nuvarande
ordning. Kommittén föreslår sålunda att &amp;quot;in­nan riksbanken fattar beslut
av större penningpolifisk vikt skall samråd ske med statsråd som regeringen
bestämmer, om inte synnerliga skäl föranle­der annat&amp;quot;. Fullmäktige
tillstyrker detta förslag som på ett naturligt sätt fångar in gällande praxis.
Det bör dock observeras alt formaliseringen inte avser sådana
samrådsförfaranden som förekommer pä tjänslemannaplanel före vissa
penningpolitiska beslut. Visserligen torde de ärenden där denna typ av samråd
förekommit i allmänhel ej ha gällt &amp;quot;beslut av större penning­politisk
vikt&amp;quot;. Men viktigt är naturligtvis att den föreslagna formalise­ringen
inte får leda lill att de bredare kontakter som förekommit mellan
finansdepartementet och riksbanken före penningpolitiska beslut avtar därför
att lagen nu kommer att föreskriva en formell kontakt på högsta nivå. Noteras
skall också atl när synnerliga skäl föreligger, dvs. när före­skrivet samråd ej
kan tas, ger lagförslaget riksbanken handlingsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betydelsefullt
är att samrådet också i fortsättningen kan ske i relativt fria&lt;br&gt;
former. Fullmäktige vill understryka behovet av flexibilitet beträffande&lt;br&gt;
formerna för samrådsförfarandet och anser all samrådet liksom hittills bör&lt;br&gt;
kunna ske informellt, t. ex. via ett telefonsamtal som inte behöver proto­&lt;br&gt;
kollföras.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom kommitténs förslag att lagfästa samrådsförfarandet
och att ord- Prop. 1986/87:143 föranden i fullmäktige skall väljas av fullmäktige
i stället för av regeringen blir klarlagt atl samordningen med regeringens
ekonomiska politik skall ske genom samrådsförfarandet. Föreslagna regler om val
av ordförande utesluter inte att till ordförande i fullmäktige väljs någon som
direkt före­träder regeringens ekonomiska politik. Dock kan enligt 33 § andra
stycket i lagförslaget statsråd ej utses. Men samordningen skall ske genom
samråds­förfarandet med det av regeringen utsedda statsrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2    Riksdagens revisorer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan att närmare gå in på innehållet i lagförslagets olika
delar vill vi framhålla värdet av att de lagbestämmelser som reglerar
riksbankens verk­samhet för samman i en lag. Det är utan tvekan angeläget att
den nuvaran­de föråldrade och svåröverskådliga lagstiftningen ersätts med en
tidsenlig och mer lättillgänglig riksbankslag. Kommitténs förslag utgör enligl
vår uppfattning en god gmnd för en sådan förändring. Vi erinrar om att en
motsvarande sammanslagning skedde genom den nya lagen om riksgälds-kontoret som
trädde i kraft den 1 januari 1983.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbankens verksamhet har under senare år alltmer
renodlats lill alt avse egentliga centralbanksuppgifter. Detta bör nu som
kommittén föror­dar komma till klart uttryck i lagstiftningen. Motsvarande
bedömningar som dem kommittén har gjort låg till grund för riksdagens
revisorers förslag år 1982 och det därpå fattade riksdagsbeslutet om en ändring
av riksbankens regionala organisation (Förs. 1982/83:11, FiU, rskr. 183 och
184).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan riksbanken fattar beslut av störte penningpolitisk
vikt skall sam­råd ske med statsråd som regeringen bestämmer, om inte
synnerliga skäl föranleder annat (42 §). Bestämmelsen syftar till att
säkerställa att rege­ringen kan samordna genomförandet av den ekonomiska
politiken. Kom­mittén säger vidare &amp;quot;I samband med riksdagens behandling av
riksbankens redovisning av sin verksamhet torde frågor om underlätet samråd och
om inte uppnådd enighet mellan riksbanken och företrädare för regeringen få
behandlas&amp;quot;. Vi anser oss inte böra kommentera lagförslaget i denna del i
vidare mån än att det känns angeläget påpeka att riksdagens revisorer
självfallet utgår från att de inte skall ha att lämna underlag för denna
efterhandsgranskning eller att behandla frågan i sin ärliga berättelse över
granskningen av riksbankens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3    Bankföreningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bankföreningen biträder utredningens uppfattning att det
inte kan vara aktuellt att i Sverige överiåla ansvaret för penningpolitiken
till en autonom institution bortom riksdagens eller regeringens politiska
inflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är då följdriktigt atl, som utredningen föreslär,
penningpolitiken ges&lt;br&gt;
etl efter omständigheterna lämpligt utrymme i riksdagens beslut om den&lt;br&gt;
allmänna inriktningen av den ekonomiska politiken. Delta avses ske så att&lt;br&gt;
regeringen i finansplanen föreslår penningpolitiska mål att gälla under den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;period
som omfattas av riksdagens beslut. Finansutskottet skall ta ställ- Prop.
1986/87:143 ning till dessa förslag och riksdagens beslut skall ges inle bara
regeringen utan även riksbanken lill känna. Bankföreningen anser att en sådan
ord­ning kan tjäna till viss ledning för marknaden och därför vara till gagn,
även om givetvis uppställda mål måste kunna ändras till följd av inträffade
omständigheter. Uppnående av penningpoliliska mål har också belydelse som
förutsättning för tillgripande av regleringar enligt lagstiftningen om
kreditpolitik och valutapolitik. Det är då angeläget att sädana mål finns
fastslällda genom beslut av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
fastställda målens uppnående förutsätter, som utredningen anger, samråd med
regeringen innan riksbanken fattar viktigare penningpoliliska beslut.
Bankföreningen tillstyrker förslaget alt det skall klart markeras all
riksbanken självständigt fattar del slutliga beslutet. En sålunda formellt
fastslagen ordning kan ha sin särskilda betydelse vid minoritetsregering.
Såvitt avser förhållandet mellan riksbanken och regeringen innebär denna
ståndpunkt ett bidrag till den avpolitisering av riksbanken som bankför­eningen
anser önskvärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Sparbanksföreningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår omfattande ändringar i de lagar som styr riksbanken och dess
verksamhet. Sparbanksföreningen finner ingen anledning alt ge allmänna
synpunkter på den samordning och modernisering av lagstift­ningen som föreslås.
De motiv till förändringarna som ges i kommitténs betänkande är enligt Svenska
sparbanksföreningen bedömning väl grun­dade. Förändringarna bör leda lill alt
riksbankens verksamhet kommer att styras av en lagstiftning väl anpassad till
moderna förhållanden på penning-och kredilmarknaden samt ge riksbanken
möjlighel alt bedriva en effektiv penning- och kreditpolilik inom ramen för en
övergripande ekonomisk politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dock
anser Svenska sparbanksföreningen atl de grundläggande problem som finns på
penningmarknaden i dag med två centrala aktörer, riksban­ken och
riksgäldskontoret, inte har lösts i kommitténs betänkande. Det är inte
tillfredsställande att marknaden riskerar att få motstridiga uppgifter om
intentionerna i penningpolitiken eller alt riksbanken i efterhand med
marknadsoperationer korrigerar effekten av de åtgärder som riksgälden gör,
eller tvärtom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
efter den föreslagna förändringen av riksgäldskontorels ställning&lt;br&gt;
kvarstår dock den gmndläggande konflikten. Den konflikten har sin grund&lt;br&gt;
i alt det de facto finns två centrala organ för penningpolitiken. I detta&lt;br&gt;
avseende anser Svenska sparbanksföreningen att kommittén inte har löst&lt;br&gt;
sin uppgift på ett tillfredsställande sätt. Konflikten kan tillfälligt döljas&lt;br&gt;
genom att göra riksgälden till ett organ under finansdepartementet. Men&lt;br&gt;
om det gmndläggande problemet inte löses, finns i stället risk för att&lt;br&gt;
konflikterna tar sig andra former, exempelvis genom att det uppslår mål­&lt;br&gt;
konflikter mellan finansdepartement och riksbank, vilket vore olyckligt för&lt;br&gt;
en framgångsrik ekonomisk politik. En fortsalt genomgång av riksgäldens&lt;br&gt;
uppgifter är därför önskvärd. Vidare bör samordningen mellan riksbanken&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
riksgälden lösas på ett långsiktigt tillfredsställande sätt och så att del    
Prop. 1986/87:143 inte uppstår oklarheter på marknaden om de penningpolitiska
intentioner­na hos centrala myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
sparbanksföreningen har dock inga konkreta förslag utan förut­sätter att frågan
pä nytt behandlas utifrån de direktiv som gällt för den Staisskuldspolitiska
kommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
ovanstående synpunkter på samordningen mellan riksbanken och riksgäldskonlorei
vill Svenska sparbanksföreningen även framlägga sin syn på en fråga som har
behandlats mycket summariskt i betänkandet, men som har avsevärd betydelse för
spar- och föreningsbankernas verk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5    Föreningsbankernas förbund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SFF
anser att kommittén gjort ett förtjänstfullt arbete. Ett genomförande av
kommitténs förslag innebär en välbehövlig modernisering av gällande lagregler
som ger riksbanken erforderlig handlingsfrihet att under skiftande yttre
förhållanden utforma kredit- och valutapolitiken. Samtidigt bör lagen ge stadga
och fasthet åt riksbankens verksamhet och garantera att den bedrivs i
överensstämmelse med de intentioner för den ekonomiska politi­ken som riksdagen
och regeringen ger uttryck för. SFF vill därför tillstyrka förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6    Hypoteksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hypoteksbanken
får inledningsvis konstatera, att de nuvarande tvä lagar som reglerar
riksbankens verksamhet överges, om det föreliggande försla­get till en ny
riksbankslag genomförs. Den ålderdomliga prägel som känne­tecknar nuvarande
lagstiftning om riksbanken motiverar väl en modernise­ring. Genom den
föreslagna lagen renodlas riksbankens verksamhet till typiska
centralbanksuppgifter, vilket enligt Hypoteksbankens mening är riktigt, liksom
att den nya riksbankslagen fär innehålla de centrala bestäm­melserna om landets
penningväsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hypoteksbanken
delar kommitténs uppfattning, att det inte är lämpligt att ett detaljerat
ekonomiskt-politiskt ändamål för riksbanken formuleras i den nya lagen. I
stället bör det ankomma på politiskt ansvariga organ atl besluta om den
övergripande inriktningen av penningpolitiken. Hypoteks­banken tillstyrker att
ändamålet för riksbanken uttrycks som en allmän precisering av riksbankens roll
och verksamhet genom att det i lagen uttalas, att riksbanken är landets
centralbank, atl riksbanken skall föra valuta- och kreditpolilik samt att
riksbanken skall främja etl säkert och effektivt betalningsväsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller riksbankens ställning i förhållande till riksdagen och&lt;br&gt;
regeringen föreslår kommittén, att viktigare penningpolitiskt beslut av&lt;br&gt;
riksbanken skall föregås av samråd med statsråd som regeringen bestäm­&lt;br&gt;
mer. Förslaget på denna punkt förefaller stå i överensstämmelse med&lt;br&gt;
dagens praxis och korresponderar med hur man gör på flera håll utom­&lt;br&gt;
lands. Hypoteksbanken tillstyrker därför förslaget.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.7
Försäkringsbolagens riksförbund&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försäkringsbolagen
finner att de i betänkandet framlagda förslagen i vä­sentliga avseenden
överensstämmer med de synpunkter bolagen tidigare framfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sålunda
noterar försäkringsbolagen atl riksbankens självständiga ställ­ning förstärks i
olika avseenden och att riksbanken även fortsättningsvis skall vara en
myndighet under riksdagen. Förslaget ger bl.a. möjlighet till ökad kontinuitet
och effektivitet i riksbankspoliliken genom att riksbanks­chefen inte längre
tvingas sitta på ett politiskt mandat i riksbanksfullmäk­tige. Även förslaget
att regeringen inte längre skall utse ordförande i riksbanksfullmäktige utan
att denne skall utses av fullmäktige själva ökar riksbankens självständighet,
vilket enligt försäkringsbolagens mening är av utomordentlig vikt för en
effektiv riksbankspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändamålet
för riksbankens verksamhet ges i förslaget en övergripande beskrivning. I 4 §
sägs att riksbanken skall föra valuta- och kreditpolitik saml främja elt säkert
och effektivt belalningsväsen. Av kommitténs reso­nemang på s. 84 framgår att
kommittén anser att i ändamålsangivelsen ligger atl riksbanken vid utformningen
av sina åtgärder fäster särskilt avseende vid pris- och växelkursstabililet.
Försäkringsbolagen anser dock att en från samhällssynpunkt så betydelsefull
uppgift för riksbanken som den att vid utformningen av kreditpolitiken sträva
efter att bevara penning­värdet bör skrivas in direkt i lagen. Om denna uppgift
inte betonas i själva lagtexten ökas risken att ekonomisk-politiska problem ges
kortfrisfiga lösningar som kan komma att få negativ inverkan på penningvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den ökade självständigheten i riksbankens ställning gentemot rege­ringen finner
försäkringsbolagen del naturligt att del i lagen inskrivs att viktigare
penningpolitiska beslut av riksbanken skall föregås av samråd med statsråd som
regeringen bestämmer. Det innebär som kommittén påpekar att befästande av
dagens praxis, varigenom en samordning kan ske av den ekonomiska politikens
olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.8 LO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansvaret
för den ekonomiska politiken kan inte delas enligl LOs mening. Det faller
direkt på regeringen. Grundlagarna och lagstiftningen beträffan­de riksbanken
får därför inle sätta begränsningar vad gäller regeringens rätt atl påverka
riksbankens agerande i valuta- och kreditmarknadsfrägor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
rätt att i det parlamentariska systemet kontrollera slatens agerande är också
obestridligt. Mest direkt och detaljerat är detta inflytan­de i fråga om finans-
och budgetpolitik. Valuta- och penningpolitiken är av en så teknisk, ofta
kortsiktig och snabb växlande natur att del bara kan bli tal om ett indirekt
inflytande, dvs. via regeringen med dess övergripande ansvar för den faktiskt
förda politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
indirekta samband bör ha formen av en prövning av valuta- och&lt;br&gt;
penningpolitikens huvudinriktning i samband med att finansplanen be­&lt;br&gt;
handlas, eventuellt också vid andra tillfällen. I samband med finanspropo­&lt;br&gt;
sitionens behandling granskas den ekonomiska politiken i sin helhet.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Existensen av fullmäktige
är viktig för att fortlöpande förse representan-     Prop. 1986/87:143 ter för
riksdagen med detaljerad information om valuta- och kreditmark­nadsutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
detta synsätt kan det tyckas vara omotiverat atl behälla systemet med riksdagen
som huvudman för riksbanken. Denna borde i stället vara elt organ som myndighet
eller i annan form under regeringen, närmast inom finansdepartementets
ansvarsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan slutsats är inte ologisk, men LO önskar inle ifrågasätta den formella och
genom en läng utvecklingshistoria väl förankrade traditionen med riksbanken som
ett riksdagens myndighetsorgan. Men riksdagens verkliga roll fär begränsas till
administrativa frågor, ekonomisk revision och kontroll av riksbankslagstiftningens
efterlevnad. Ledningsorganisa­tionen vad gäller valuta-, penning- och
kreditpolitik måste vara uppbyggd efter den tidigare nämnda modellen, där
regeringen har ansvaret för den förda politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
fordrar att finansdepartementets kompetens för dessa områden byggs ut avsevärt.
Här råder en eftersläpning med hänsyn till den avsevärt ökade betydelse som
riksbankens åtgärder kommit att fä. En viss efter­släpning i fråga om
kompetensuppbyggnad inom riksbanken har f ö. också omvittnats i flera
sammanhang. Givetvis bör riksbankens och finansdepar­tementets resursuppbyggnad
inte få leda till en dubblerad uppsättning av nödvändiga resurser. Riksbanken
bör dock ha ett självständigt ansvar för genomförandet av de valuta- och
kredilpolitiska intentionerna och motsva­rande ätgärder. Finansdepartementet å
sin sida har ansvaret för att de övergripande riktlinjerna och styrsignalerna
ges utifrån de krav stabilise­ringspolitik samt stmkturpolilik på mellanlång
och längre sikt ställer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår att riksbankslagen bör föreskriva att vikfigare pen­ningpolitiskt
beslut av riksbanken ska föregås av samråd med företrädare för regeringen. I
betänkandet har genom en uppräkning angetts vilka slags åtgärder som enligt
kommittén bör anses som vikfiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan principiell uppläggning av regelsystemet bör i och för sig vara
tillräcklig. LO anser del dock vara mest lämpligl att ansvaret för valuta-,
penning- och kreditpolitiska åtgärder uttryckligen läggs pä regeringen.
Därigenom kan en debatt i riksdagen i efterhand om vidtagna äigärder lättare
komma till stånd, varvid regeringen ges möjlighet att lägga fram uppgifter om
utgångsläge, problemdiagnos och vald handlingslinje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
vill betona att utvecklingen i riktning mot en stark och aktiv roll för
riksbanken är oundviklig och nödvändig genom den stmktumtveckling som
finansmarknaderna genomgår. Både problem och nya chanser för samhällsekonomisk
tillväxt finns med i detta sannolika scenario. Beskriv­ningen gäller också
internationellt. En tydlig tendens finns till att central­banker och
finansministerier tillsammans behöver samordna åtgärder för att stabilisera
växelkurser och den sammantagna ekonomiska utvecklingen i varje fall på kort
sikt. En i denna mening aktiv och förstärkt centralbanks­roll måste enligt LOs
uppfattning förenas med ett sammanhållet och över­gripande ansvar hos
regeringen för den ekonomiska politiken i sin helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
vill vidare understryka att det är angeläget att allmänhetens informa­&lt;br&gt;
tion om och engagemang för den monetära sidan av ekonomin kan växa i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motsvarande mån. Därför hänger översynen av riksbanks- och
riksgälds- Prop. 1986/87:143 lagstiftningen nära samman med frågan om
förbättrad slafisfik och annan information på området. Reella problem därvidlag
är dels den särskilda sekretess som utövas i frågan om vissa aspekter av
penning- och valuta­marknaderna och dels existerande luckor och
bristfälligheter i motsvaran­de statistik (utanför sekretessområdet).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:233.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksbankens uppgifter &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.1 Riksrevisionsverket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I avsnitt 6.4.2 berör kommittén riksbankens medverkan i de
statliga belal-ningslransaktionerna och hävdar att denna medverkan bör
begränsas så långt detta är praktiskt lämpligt. RRV delar denna uppfattning. I
det utvecklingsarbete som RRV bedriver avseende moderniseringen av det statliga
betalningssystemet utgör delta en av utgångspunkterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I avsnitt 6.6.3 behandlar kommittén
beredskapsplanläggningen pä bank-och betalningsväsendets område och förordar
att riksbanken skall svara härför. I 30 § lagförslaget preciseras denna uppgift
med angivande av samrådsskyldighet med bl. a. postverket och överstyrelsen för
civil bered­skap. Mot bakgmnden av RRVs roll som ansvarigt för den statliga
redovis­ningen såväl i fred som i krig bör erforderligt samråd ske även med
RRV. Verket föreslår därför att 30 § kompletteras i delta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I avsnitten 8.1 och 8.2 behandlas frågor om
årsredovisning, revision, bokslut och ekonomiadministration. För statliga
myndigheter gäller i de flesta fall sådana bestämmelser som kommittén föreslär
för riksbanken och RRV kan därför tillstyrka förslagen. Kommittén tar också upp
frågan om sedelförstöringskontorets ställning. RRV delar kommitténs uppfattning
atl denna fråga behöver utredas närmare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2 Kammarkollegiet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har arbetat med målsättningen alt söka renodla
riksbankens&lt;br&gt;
och riksgäldskontorets uppgifter, vilket kollegiet finner positivt och natur­&lt;br&gt;
ligt. För riksbankens vidkommande har detta bl.a. medfört att bankens&lt;br&gt;
befattning med vissa verksamheter föreslås upphöra. En sådan verksam­&lt;br&gt;
hel är den låneverksamhet som avser lån för erläggande av arvsskatt - den&lt;br&gt;
enda fråga i betänkandet som mer direkt berör kammarkollegiet, om än&lt;br&gt;
marginellt. Lika med kommittén anser kollegiet att denna riksbankens&lt;br&gt;
läneverksamhet bör upphöra. Om det även framdeles kommer all finnas&lt;br&gt;
behov av en sådan låneverksamhet, anser kollegiet del mest rationellt att&lt;br&gt;
denna överförs till kammarkollegiet. Det må nämnas att kollegiet tagit del&lt;br&gt;
av arvs- och gåvoskattekommitténs remissyttrande över nu aktuellt betän­&lt;br&gt;
kande.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.3
Fullmäktige i riksbanken&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Normgivningskompetens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsformen
innehåller inte någon bestämmelse om möjligheter för riksdagen att
direktdelegera normgivningsrätt till myndighet under riksda­gen. Det är endast
möjligt beträffande vissa slag av bemyndiganden och föratsätter att regeringen
bemyndigats meddela föreskrifter i del aktuella ämnet (8:11). Valutalagen
(1939:350) och lagen (1974:922) om kreditpoli­tiska medel är exempel på sådan
lagstiftning. Riksdagen har emellertid i viss utsträckning, utöver vad som
följer av RF 8; 11, direktdelegerat norm­givningskompetens till myndighet under
riksdagen. Det gäller l.ex. om rätten att besluta arbetsordningar och liknande
föreskrifter. Bristen på möjlighet att i vidare mån direktdelegera
normgivningsrätt till myndighet under riksdagen har uppmärksammats i samband
med finansutskottets behandling av förslaget att överföra tillverkning och
utgivning av mynt till riksbanken (FiU 1985/86:1). Efter yttrande av
konstitutionsutskoUet (KU 1985/86:7) fann utskottet att riksdagen inte kunde
delegera rätt till riksban­ken - i stället för som tidigare till regeringen -
att utfärda föreskrifter om mynts sammansättning, vikt och utförande. Utskottet
förordade därför atl sådana föreskrifter skulle inlagas i lagen om rikets mynt.
Samfidigt fram­höll emellertid utskottet att en sådan lösning inte var rimlig i
längden och skulle betraktas vara tillfällig. Statsskuldspolitiska kommittén
förutsattes av utskottet lägga fram förslag om bl. a. ändring i regeringsformen
som ger riksbanken ett mer odelat ansvar för myntutgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om delegering av normgivningsrätt lill riksbanken har aktualise­rats också
under en annan del av kommitténs arbete, nämligen i samband med utformningen av
kommitténs förslag atl flytta över kassakravsbestäm-melserna i lagen om
kreditpolifiska medel till den nya riksbankslagen. Den kreditpolitiska lagen är
uppbyggd enligt föreskrifterna i RF 8:11, dvs. regeringen har bemyndigats
meddela föreskrifter och riksbanken har upp­dragils meddela närmare bestämmelser.
Eftersom riksbanken bör ha elt självständigt ansvar vid uppställande av
kasskrav liksom vid utnyttjande av andra iradifionella centralbanksinstmmenl är
del inte lämpligt atl behål­la den ordningen. Vid överflyttning till
riksbankslagen skulle den också bryta systematiken i den lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De av kommittén
presenterade förslagen innebär att de aktuella frågoma&lt;br&gt;
- normgivningsrätt för riksbanken beträffande sedel- och myntutgivning­&lt;br&gt;
en samt uppställande av kassakrav - löses men innebär samtidigt att den&lt;br&gt;
störte frågan om generell möjlighet för riksdagen alt direktdelegera norm­&lt;br&gt;
givningsrätt till myndighet under riksdagen kvarstår. Förslaget till ändring&lt;br&gt;
i regeringsformen avser nämligen inte någon ändring i de grundläggande&lt;br&gt;
reglerna i 8 kap. utan avser ett tillägg i 9 kap. varigenom riksbanken efter&lt;br&gt;
bemyndigande i lag får meddela föreskrifter om utformningen av sedlar&lt;br&gt;
och mynt (9:13). I kassakravsfrägan innebär kommitléförslagel att bestäm­&lt;br&gt;
melsen i riksbankslagen blir så utformat atl någon normgivningsrätt för&lt;br&gt;
riksbanken inte skall behövas. Det föreslås nämligen att riksbanken skall&lt;br&gt;
få uppställa kassakrav &amp;quot;genom beslut i särskilda fall&amp;quot; (20 §). Genom
denna&lt;br&gt;
formulering skall riksbankens beslut fattas i form av förvaltningsbeslut&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;riktade till varje enskilt institut i stället för genom
normföreskrifter som avser alla institut vilka omfattas av föreskrifterna. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;10   Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr
143&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från rent teknisk synpunkt kan förslagel till ändring i RF
9:13 godtas. Prop. 1986/87:143 Efter bemyndigande i lag kan riksbanken
&amp;quot;meddela föreskrifter om ut­formningen av sedlar och mynt&amp;quot;. I
riksbankslagen lämnas bemyndigande att meddela sådana föreskrifter (5 §) och
föreskrivs i vilka valörer sedlar och mynt får utges (6 §). Förslaget löser
därmed de problem som finansut­skottet pekat pä. Möjligen kan uttrycket
&amp;quot;föreskrifter om utformningen av sedlar och mynt&amp;quot; föranleda tvekan
humvida härmed avses inte endast betalningsmedlens utseende m. m. ulan också i
vilka valörer sedlar och mynt skall utges. Det synes emellertid vara
fillräckligl om detta klargörs i propositionen. Förslaget till
kasskravsbestämmelser synes också kunna godtagas från teknisk synpunkt även om
man här kan hysa viss tvekan. Identiskt likalydande förvaltningsbeslut till
samtliga som berörs skulle ju få samma effekt som en normföreskrifl. Det
naturliga hade givetvis i stället varit att vid överflyttningen av
bestämmelserna till riksbankslagen behålla beslutens karaktär av
normföreskrifler och att ge riksbanken rält atl beslu­ta om sådana
föreskrifter. Från praktisk synpunkt finns inte någon erinran mot den
föreslagna ordningen. Antalet institut är inte siörre än att riksban­ken redan
tillämpar elt förfarande som innebär att varje institut fillskrivs individuellt
vid ändringar i tillämpningen av elt kreditpolitiskt medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utgivningen av sedlar och mynt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen beträffande sedel- och myntutgivningsrätlen
avser ändring i RF 9:13, som berörts ovan, och bestämmelser i riksbankslagen
vilka huvud­sakligen motsvarar dem som nu gäller efter anpassning lill
myntutgivnings­rättens överförande till riksbanken. Egentliga ändringsförslag
inskränker sig lill att fullmäktige skall få vidgade möjligheter att besluta om
bl.a. sedel- och myntvalörer och alt gällande sedeltäckningsbestämmelser i 10 §
riksbankslagen inte skall få någon motsvarighet i den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige tillstyrker förslagen. Den ulelöpande
sedelmängdens stor­iek bestäms sedan länge i praktiken inte av
sedeltäckningsbestämmelserna ulan av allmänhetens behov av sedlar och som ett
av flera betalningsme­del. Något behov av sedeltäckningsbestämmelser finns inte
och dessa har efter hand ändrats så att de nu är meningslösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valutapolitiska uppgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige instämmer med kommittén i bedömningen att
någon detalje­rad målsättning för valutapolitiken inte bör anges i lagtexten
och att skriv­ningen bör vara sä flexibel som möjligt så att ändringar i
tekniken för att styra kronans externa värde inle behöver föranleda ändringar i
lagen. Det lagförslag som kommittén presenterar tillgodoser dessa behov
samtidigt som riksbankens befogenheter anges i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller förvaltningen av valutareserven är det
viktigt att lagtexten&lt;br&gt;
är av sådan karaktär att de möjliggör en rationell förvaltning av valutare­&lt;br&gt;
serven med beaktande av kraven på säkerhet och likviditet. Detaljerade&lt;br&gt;
bestämmelser om vilka instmment som fär användas blir snabbt obsoleta&lt;br&gt;
genom den utveckling som sker på de finansiella marknaderna. Den nuva-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rande
riksbankslagen brister i detta avseende. Det lagförslag som kommit- Prop.
1986/87:143 tén framlägger kommer enligt fullmäktiges mening tillrätta med de
flesta av bristerna i den existerande lagen. En förmodligen icke avsedd brist i
förslaget är emellertid alt del begränsar riksbankens utrymme för transak­tioner
med svenska banker. 1 16 § begränsas nämligen riksbankens möjlig­heter att
emottaga valuta- och gulddepositioner samt genomföra motsva­rande insättningar
till atl gälla endasi utländska bankinrättningar. Detta skulle t. ex. hindra
riksbanken från att låna i utlandet via svensk valuta­bank. Det hindrar också
riksbanken från att utnyttja svenska banker som kanal för placeringar i
utländsk valuta. En sådan begränsning är inte rationell. Fullmäktige anser
därför atl 16 § ändras så att &amp;quot;utländska bank­inrättningar&amp;quot; utbyts
mot &amp;quot;bankinrättningar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessuiom
bör man i lagen ge riksbanken möjligheter att ingå avtal om skyldigheter och
rättigheter som anknyter till de insättningar som nämnts i 16 §. Detta kan t.
ex. gälla avtal om framtida räntevillkor eller räntebytes-avtal, vilka kan
utgöra etl led i en rationell förvaltning av valutareserven. I lagtexten kan
detta tillgodoses genom alt man tillfogar ett tredje stycke i 16 § med följande
lydelse;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
får också ingå avtal om skyldigheter och rättigheter som anknyter till de
insättningar som anges i denna paragraf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller riksbankens medverkan i internationellt monetärt och finan­siellt
samarbete kan fullmäktige i stort ansluta sig till utredningens övervä­ganden
och förslag. Enligt fullmäktiges mening kan det dock finnas skäl att i lagen på
en punkt ytterligare precisera förulsällningarna för riksbankens medverkan.
Detta gäller möjligheten för banken atl, efter riksdagens med­givande av egna
medel tillskjuta insatskapital i internationella finansorgan där Sverige är
medlem. Sådana insatser bör komma i fråga endast lill finansiella organ vilkas
uppgifter har anknytning till en centralbanks verk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kreditpolitiska
uppgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen
på kreditmarknaden har varit snabb de senaste åren och kreditmarknaden har
förändrats såväl funktionellt som instrumentelit och institutionellt.
Självfallet har delta också påverkat riksbankens sätt att utforma
kreditpolitiken som numera huvudsakligen förs via det traditionel­la
centralbanksinstrumentet marknadsoperationer. Enligl kommittén reg­leras
riksbankens kreditpolifiska uppgifter i nuvarande lagstiftning på ett indirekt
sätt. Fullmäktige instämmer i att den nya lagen bör anges vilka de viktigaste
kreditpolitiska uppgifterna är för riksbanken samt vilket syfte de har.
Sammanfattningsvis kan sägas att fullmäktige i slort är positiv fill de förslag
kommittén lägger fram rörande riksbankens roll som ansvarigt organ för
kreditpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Traditionellt
har diskontot varit den räntesats till vilken bankerna kunnat&lt;br&gt;
låna upp fill ett visst belopp i riksbanken. Bankernas in- och ullåningsrän-&lt;br&gt;
tor har därigenom varit starkt knutna till diskontot. Som kommittén kon-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;staterat har denna koppling i dag starkt reducerats i och
med atl villkoren Prop. 1986/87; 143 för bankemas upplåning i riksbanken
frigjorts frän diskontot. Diskontots penningpolitiska roll har därmed - om inte
upphört - så väsentligt mins­kat alt skäl finns att överväga om det skall helt
avskaffas eller alternativt ej nämnas i den nya riksbankslagen. Fullmäktige
delar dock kommitténs bedömning att det fortfarande finns en mängd lagar och
förordningar som baseras på diskontot varför detta även fortsättningsvis bör
offentliggöras. Om diskontot i framliden eventuellt skall avskaffas bör enligt
fullmäktige samtliga berörda lagar ändras vid en och samma tidpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Marknadsoperationer utgör numera ett reguljärt inslag i
riksbankens kreditpolilik. Kommittén har i förslaget till ny riksbankslag
fastlagt i vilka värdepapper riksbanken får bedriva marknadsoperationer. Enligt
fullmäk­tige synes förslaget väl läcka de transaktioner och värdepapper som kan
komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslår också att riksbanken skall få möjlighet
att emittera egna skuldebrev. Bakgmnden till förslaget är i korthet att
situationer kan tänkas när riksbanken saknar material för marknadsoperationer
samtidigt som marknaden är överlikvid. I en sådan situation skulle kunna tänkas
att riksbanken för att dra in likviditet emitterade egna skuldebrev. Förslaget
är dock i förarbetena förknippat med en restriktion som fullmäktige har svårt
att förstå motiven till - nämligen att riksbanken inte från marknaden eller
eminent skulle få vara nettoförvärvare av statspapper eller andra skuldebrev så
länge egna skuldebrev fanns utelöpande. Det enda motivet som nämns är alt
eftersom syftel med utgivandet av skuldebreven är att dra in likviditet bör
inte riksbanken samtidigt spä på likviditet med atl köpa värdepapper från
marknaden. Motivet är svårförståeligt eftersom någon motsvarande restriktion
inte finns beträffande t. ex. kassakraven. Penning­politiskt är nämligen -
vilket kommittén också konstaterat - effekten densamma om riksbanken i stället
för att emittera egna skuldebrev höjde kassakraven för bankerna. Eftersom den
föreslagna reslrikfionen enligt fullmäktige inte fyller nägon funktion bör den
inte införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslås att riksbanken i penningpolitiskt syfte
får bevilja lån till samt ta emot inlåning från svenskt bankinstilut. Vad avser
utlåning är detta en utvidgning jämfört med nuvarande förhållanden eftersom i
dag endast affärsbanker kan erhålla kredit i checkräkning i riksbanken utan
säkerhet. Fullmäktige instämmer dock i kommitténs förslag atl sådan möjlighel
även bör föreligga för övriga banker liksom att ufiåning till banker endast får
ske i penningpolitiskt syfte och på penningpolitiskt mofiverade villkor som
fullmäkfige äger besluta om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På andra villkor än penningpolitiska föreslås att
riksbanken får rätt att om synnerliga skäl föreligger låna ut lill förutom
banker även andra institut som står under bankinspektionens eller
försäkringsinspektionens tillsyn. Fullmäktige delar kommiiténs bedömning att
möjlighet till sådan utlåning bör finnas enligt lagstiftningen. Delta bör dock
som kommittén ocksä framhåller endasi få ske om synnerliga skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annat förslag som fullmäktige vill beröra är förslaget
att flytta be­&lt;br&gt;
stämmelserna om kassakraven från lagen om kreditpolitiska medel till den&lt;br&gt;
nya riksbankslagen. Motivet härtill är i korthet att eftersom tillämpningen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
kassakrav i stort seU är likvärdigt med t. ex. marknadsoperalioner bör    
Prop. 1986/87:143 bestämmelsen om kassakrav också återfinnas i riksbankslagen.
Fullmäk­tige instämmer i kommitténs bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
slutligen avser beslutsformerna vid kreditpolitiska åtgärder konsta­terar
fullmäktige att kommitténs förslag överenstämmer med den praxis som hittills
varit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppgiften
som statens bank&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
har inga invändningar mol kommiiténs förslag att riksbanken för att täcka
statens kortfristiga finansieringsbehov bereds möjlighet alt bevilja
statsverket en kontokredit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
föreslår kommittén att investeringsfondsmedel, likviditetsdepo­sitioner och
liknande medel som i dag placeras i riksbanken, i stället bör sättas in i
riksgäldskontoret. Enligt kommitténs mening uppstår det en rad nackdelar med
alt dessa medel finns insatta i riksbanken. Omslutningen på riksbankens
balansräkning ökar och kan skapa ett intryck av att riksban­ken med lån
finansierar statens budgetunderskott. Det uppkommer bety­dande räntevinster hos
riksbanken. Antalet transaktioner mellan riksban­ken och statsverket blir
större än vad som är nödvändigt. Allt detta till följd av en verksamhet som det
inte är självklart atl en centralbank bör utföra. Kommittén föreslär att medlen
överförs till riksgäldskonlorei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan hävdas - som kommittén gör - att hanteringen av dessa
investeringsfondsmedel m.m. inte är en naturiig uppgift för riksbanken. Del kan
emellertid lika väl hävdas alt det inte är en naturhg uppgift för
riksgäldskonlorei. Etl överförande till riksgäldskontoret skulle nämligen
medföra atl investeringskonton m. m. redovisades som en del av den svenska
statsskulden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
ekonomisk-politiska synpunkter är det emellertid egalt om inves­teringsfondsmedel
m. m. innestår i riksbanken eller i riksgäldskontoret. Ett ställningstagande om
var dessa medel skall finnas placerade blir därför mer beroende av vad som rent
praktiskt är mest rationellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
har sedan länge förvaltat denna typ av depositioner. Del finns därför inom
riksbanken en väl utbyggd administrativ apparat för att sköta hithörande
frågor. Kommittén antyder visserligen att även om med­len innestår i
riksgäldskontoret skulle administrationen skötas av riksban­ken. Enligt
fullmäktiges mening är risken stor att det uppstår onödiga komplikationer och
dubbelarbete med en sådan lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
fullmäktiges mening talar övervägande skäl för att inveslerings-fondsmedel m.
m. fortfarande skall finnas deponerade i riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låneverksamhet,
depositaverksamhet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
kommittén har fullmäktige konstaterat att bestämmelserna i riks­&lt;br&gt;
bankslagen och bankoreglementet till slor del speglar en gången tids upp­&lt;br&gt;
fattning om riksbanken som en kreditgivande bank bland andra banker.&lt;br&gt;
Fullmäktige delar kommitténs bedömning att riksbanken inle bör bedriva&lt;br&gt;
in- och utlåningsrörelse som inte är av centralbankskaraktär och instäm-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section436&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mer i förslaget att sådan
verksamhet liksom inkasso och depositaverksam-     Prop. 1986/87:143 het bör
upphöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
vill dock erinra om atl del också finns depositaverksamhet som är av
centralbankskaraktär och som därför även fortsättningsvis skall få förekomma t.
ex. deponeringar (nedsättningar) från andra centralbanker och inlemationella
organisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
bör det enligl fullmäktige få ankomma på fullmäktige atl avgöra om dotterbolag
till riksbanken skall fä ha konton i riksbanken. Detta bör också gälla
beträffande de anställdas lönekonton.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vad mån del ovan anförda bör explicit återfinnas i den nya lagen synes det vara
en öppen fråga beträffande möjligheterna alt hålla lönekonton för de anställda.
Fullmäktige anser det närmast vara en sådan personalpolitisk åtgärd som bör
kunna ulföras utan uttrycklig reglering i lagen. Detsamma gäller konton för
riksbanksijänstemännens idrottsförening m.fl. liknande sammanslutningar. När
det däremot gäller depositaverksamhet av cenlral-bankskaraklär och
möjligheterna att hålla konton för dotterbolag synes uttryckliga bestämmelser
vara nödvändiga i lagen. Sådana bestämmelser bör införas under mbriken
&amp;quot;Övriga uppgifter&amp;quot; och synes lämpligen böra sammanfattas i en ny
paragraf av t.ex. följande lydelse: &amp;quot;Riksbanken får förvalla nedsättningar
av cenlralbankskaraktär och hålla konton för bolag som ägs, helt eller delvis,
av banken&amp;quot;. För alt tillförsäkra fullmäktige beslutanderätten i dessa
frågor föreslås att uppräkningen i 41 § första stycket över vilka frågor som
skall avgöras av fullmäktige kompletleras genom angivande av den nya
paragrafen, lämpligen i punkt 10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
effekt av kommitténs förslag att förbjuda all utlåning som inte är av
centralbankskaraktär är att riksbankens nuvarande verksamhet med för­säljning
av premieobligationer finansierat med lån i riksbanken upphör. Däremot skulle
enligt kommitténs mening riksbanken även fortsättningsvis kunna såväl sälja,
köpa som förmedla premieobligationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
kommittén konstaterar kommer formerna för statsuppläningen med all sannolikhet
att även i framliden förändras genom att nya tekniker och nya marknader skapas.
Statens emissionsteknik liksom formerna för statsskuldspolitiken och
penningpolitiken bör därför ej i detalj fastläggas utan snarare bör i den nya
lagen största möjliga flexibilitet eftersträvas. Del bör ankomma på fullmäktige
i riksbanken att, efter atl ha inhämtat riksgäldskontorels synpunkter, bestämma
om belåning av premieobliga­tioner bör förekomma. Lagförslaget bör utformas i
enlighet härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 Riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Staisskuldspolitiska
kommittén behandlar etl antal frågor som rör stats­uppläningen men som är
oberoende av huvudmannaskapsfrågan. Dessa behandlas i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section437&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section438&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;a)                                                                               Kontokredit
i riksbanken&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag att ersätta den nuvarande kortfristiga upplåningen mot
skattkammarväxlar med en kontokredit i riksbanken är enkelt att genomfö­ra och
förutses inle innebära några olägenheter för kontoret. Fullmäkfige tillstyrker
därför förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller räntesättningen pä krediten medför kommiiténs förslag -en ungefärlig
penningmarknadsränla - en viss fördyring av den kortfris­tiga upplåningen i
riksbanken, där räntan f n. är lika med diskontot. Baserat på förhållandena
under budgetåret 1985/86 skulle den föreslagna räntesatsen ha inneburit
memtgifter för statsskulden på knappt 400 mil­joner kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;b)      Belåning
av premieobligationer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår att riksbankens rätt att belåna premieobligationer skall upphöra.
Detta är en konsekvens av utredningens önskemål att renodla riksbankens
ställning som centralbank. Däremot föreslår kommittén att riksbanken även
fortsättningsvis skall kunna sälja, köpa och förmedla premieobligafioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
har i princip samma inställning som kommittén att riksban­kens ställning som
centralbank skall renodlas och markeras. Premieobliga-tionsinstmmentet kommer
att ses över under den närmasle tiden och därför finns del inget behov av en
lagreglering. Reglerna rörande ev. belåning av premieobligationer bör kunna utformas
av styrgmppen för hushållsupplåning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;c)
Dagsinlåning i riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslär att riksgäldskontorets rätt att ta emot dagslän från bankema upphör.
Räntesättningen pä dagslån har en övervägande pen­ningpolitisk betydelse och
bör således skötas av riksbanken. Denna ord­ning har också fastställts genom
överenskommelse mellan riksbanken och riksgäldskontoret. Fullmäktige
tillstyrker således kommitténs förslag på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d)
Överflyttning av likviditetsdepositioner från riksbanken till riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår att riksgäldskonlorei skall vara mottagare av likvidi­letsdeposilioner
och invesleringsfondmedel i stället för riksbanken. Bak­grunden är bl. a. atl
delta inte är en centralbanksuppgift och därför inte hör hemma i riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
nuvarande statsfinansiella läge slussas dessa medel vidare lill riks­gäldskontoret
genom kontorets upplåning i riksbanken. Mot denna bak­grund ser kommittén det
som en rationaliseringsåtgärd att flytta avsätt­ningarna från riksbanken till
riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
har i och för sig förståelse för detta resonemang men kon-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section439&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section440&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;staterar
samtidigt att dessa avsättningar inle primärt kan betraktas som ett Prop.
1986/87:143 statsskuldspolitiskl instrument. De är främst motiverade från
stabilise-ringspolitisk synpunkt. Det är således inte självklart att dessa
avsättningar i alla lägen är motiverade även av statsskuldspolitiska skäl.
Fullmäktige anser emellertid att dessa avsättningar i och för sig kan göras
till riksgälds-kontoret, om detta visar sig vara den mest praktiska
uppläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag får dock resursmässiga konsekvenser som måsle beaktas vid behandlingen
av kontorets förvaltningsanslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
resursmässiga konsekvenserna är avhängiga av vilken arbetsfördel­ning mellan
riksbanken och riksgäldskonlorei som kommer att gälla. Skul­le
riksgäldskonlorei ensamt svara för denna uppgift, d.v.s. bl.a. föra kontor för
varje insättare och svara för kontakterna med insättarna, blir behovet av
resursförstärkning och utveckling av system stora. Svarar riksbanken även i
fortsättningen för dessa uppgifter blir de resursmässiga konsekvenserna för
riksgäldskontorels del små. Om avräkning med riks­banken görs månads- eller
veckovis bör överflyttningen kunna ske ulan något resurstillskott till kontoret.
Erfarenheten från en sådan ansvarsför­delning finns i allemanssparandet, där
bankerna svarar för kontaktema med insättarna inklusive bokföring av deras
insättningar och uttag. Ban­kema sänder sedan månadsvis de insatta medlen
vidare lill riksgäldskon­lorei. Eftersom riksbanken har personalresurser och
uppbyggda system för alt från insättarna la emot investerings- och
likviditelsdepositionsme-del är det rationellt att riksbanken bibehåller dessa
uppgifter, även om medlen i fråga överflyttas till riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
överflyttning av medel frän riksbanken till riksgäldskontoret påver­kar
kontorets övriga upplåning. Den 30 juni 1986 fanns drygt 44 miljarder kr.
inlånade till riksbanken på särskilda räkningar. Drygt 26 miljarder kr.
utgjordes av investerings- och förnyelsefondsmedel, resten av likviditels-och
exportdepositionsmedel. En överflyttning pä en gång av alla dessa medel skulle
störa kontorels marknadsmässiga upplåning. Visserligen hade kontoret vid samma
tidpunki en kortfristig upplåning i riksbanken på drygt 13 miljarder kr., men
byte av denna skuld mot inlåning från företag och kommuner skulle inte erbjuda
några problem men, inlåning av reste­rande 31 miljarder kr. skulle inneburit
inskränkningar i kontorets övriga upplåning. Sådana övergångsproblem går dock
att lösa genom att göra överflyttningen successivt med anpassning bl.a. till
förfallotidpunkten för befintlig statsskuld. Övergångsproblemen torde också bli
mindre genom all inlåningen i riksbanken på särskilda räkningar kan fömtses
minska fram till år 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av vad som ovan har framförts konstaterar fullmäktige att
riksgäldskontoret mycket väl kan ta emot den s. k. kontoinsättningen. En
fömtsättning är dock att erforderiiga resurser ställs till förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;e)
Riksbanken emitterar egna skuldebrev&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsskuldspolitiska
kommittén föreslår att riksbanken får rätt atl, om&lt;br&gt;
särskilda skäl föreligger, utge egna skuldebrev med kort löptid. I normala&lt;br&gt;
situationer finns det inget behov av ett speciellt riksbankspapper. Riksban-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section441&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section442&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ken kan i dag förvärva
material hos riksgäldskontoret eller direkt på Prop. 1986/87:143 marknaden för
att vid senare tillfällen använda delta för öppna marknads­operationer med
syfte att dra in likviditet. Det är endast i mycket speciella situationer som
riksbanken skulle behöva tillgripa emission av egna pap­per. För det första
krävs att staten inte emitterar några korta marknads­papper och för det andra
måste riksbankens eget lager av korta papper ha tömts. Om det i en sådan
situation uppstår behov av kraffiga likviditetsin­dragningar (l.ex. till följd
av revalveringsförväntningar) kan det finnas anledning för riksbanken att ge ut
ett eget marknadspapper. Men det bör påpekas att riksbanken redan i dag har
många olika medel som kan använ­das för alt hantera sädana hypotetiska
situationer ulan att riksbanken behöver tillgripa emission av ett egel
skuldebrev. Behovet måste således anses vara ringa. Fullmäktige har dock inga
invändningar alt resa mot att det i den nya riksbankslagen skrivs in att
riksbanken äger rätt att om särskilda skäl föreligger utge egna skuldebrev med
kort löptid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5    Arvs-och gåvoskattekommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arvs-
och gåvoskattekommitién har f.n. inte tagit slutlig ställning till om den
låneverksamhet som avser lån för erläggande av arvsskatt skall finnas kvar i en
kommande arvsskattelagstiftning eller ej. De behov som nuvaran­de regler avser
all tillgodose kan lösas på andra och enklare säll. Från kommitténs
utgångspunkt möter det inga hinder att riksbanken befrias från denna
låneverksamhet. De nya beslämmelserna om riksbankens uppgifter föreslås träda i
kraft den 1 januari 1989. Arvs- och gåvoskallekommitténs slutbetänkande
beräknas vara klart vid årsskiftet 1986/87. Det torde inte vara förenat med
några svårigheter att samordna dessa lagar i tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arvs-
och gåvoskattekommitién tillstyrker förslaget att riksbankens lå­neverksamhet
såvitt avser arvsskatten upphör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6    Bankföreningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankföreningen
tillstyrker utredningens förslag att befria riksbanken från allt som inte är
centralbanksuppgifter och är också ense med utredningen om vad som kan hänföras
till sådan verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fräga om de kreditpolitiska uppgifterna tillstyrker bankföreningen för­slaget
att riksbanken får rätt att ge ut egna kortfristiga skuldebrev såsom etl led i
kreditpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår att
det kreditpolitiska medlet kassakrav regleras i&lt;br&gt;
riksbankslagen i stället för lagen om kredilpolitiska medel; detta innebär&lt;br&gt;
alt regeringsförordnande inte behövs för riksbankens användning av kas­&lt;br&gt;
sakrav. Förslaget gmndas pä uppfattningen att kassakrav är likvärdigt med&lt;br&gt;
de marknadskonforma cenlralbanksinstrumenten marknadsoperationer&lt;br&gt;
och diskontopolitik, vilka står lill riksbankens förfogande utan regerings­&lt;br&gt;
beslut. En liknande uppfattning kom lill uttryck i kreditpolitiska utredning­&lt;br&gt;
ens betänkande &amp;quot;En effektivare kreditpolitik&amp;quot;, SOU 1982:52. Bankföre­&lt;br&gt;
ningen finner ej anledning till erinran mot den nu föreslagna lagtekniska&lt;br&gt;
omregleringen av kassakrav men vidhåller sin i yttrande 1983-04-11 över&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section443&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section444&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kredilpolitiska
ulredningen uttalade uppfattning att kassakrav bör utnytt-     Prop.
1986/87:143 jas främst i akuta kriser och endast under kortare tid; de övriga
marknads­konforma kreditpolitiska medlen bör tillgodose behoven under mera nor­mala
förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fömtsättning för att riksbankens användning av kassakrav skall frikopplas från
den kredilpolitiska lagen är enligt bankföreningens uppfatt­ning vidare atl det
klargörs att kassakrav inle får användas i huvudsakligt syfte att reducera
bankernas vinster. Bankföreningen vidhåller också sin tidigare framförda
uppfattning alt en lägsta ränta motsvarande bankemas anskaffningskostnad för
inlåningsmedel alltid skall av riksbanken betalas för kassakravsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den föreslagna riksbankslagen (16 §) begränsas riksbankens möjlighe­ter att ta
emot valuta- och gulddepositioner samt göra motsvarande insätt­ningar till att
avse endast utländska bankinrättningar. Bankföreningen föreslår att riksbanken
också bereds möjlighel att låna i utlandet via svensk valutabank och använda
svenska banker som förmedlare av placeringar i utländsk valuta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.7   Sparbanksföreningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår (s. 150-151) en ändring som innebär alt sparbanker och cenlralkassor
för jordbmkskredit skall kunna ha egen checkräknings­kredit i riksbanken på
motsvarande sätt som affärsbankerna har i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
sparbanksföreningen tillstyrker detta förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sparbankerna
löser för närvarande sina upplåningsfrågor och clearingen genom Sparbankernas
Bank, varvid sparbankernas upplåningsrätt överlåts lill deras gemensamma
affärsbank. Detta har för sparbanksrörelsen som helhet haft vissa praktiska
fördelar. Sparbanksföreningen fömtsätter alt sparbanker som sä önskar även i
fortsättningen kan lösa upplåningsfrå­gorna och clearingen på nuvarande sätt
och med gällande regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen,
i sill belänkande lar kommittén upp en mängd detaljfrågor av teknisk och
praktisk natur, exempelvis att riksbanken skall fä rätt att bestämma utseende
och valörer av sedlar och mynt, atl riksbankens full­mäktige skall få besluta
antalet verksamhetsställen m. m. I dessa och andra frågor av samma karaktär
förutsätter Svenska sparbanksföreningen atl bankinstitulen tillfrågas innan
några förändringar görs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.8   Hypoteksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
riksbankens centrala verksamhetsområde hör de valutapolitiska upp­gifterna. I
det föreliggande förslaget till riksbankslag anges, atl riksbanken skall
bestämma det system som skall gälla för att fastställa kronans externa värde
samt bestämma om tillämpningen av detta system. Vidare ger lagför­slaget
riksbanken befogenheter att på elt vedertaget sätl deltaga i det
internationella monetära samarbetet. Hypoteksbanken har ingen erinran häremot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
de kreditpolitiska uppgifterna ger det föreliggande lagförsla­&lt;br&gt;
get riksbanken möjlighet att bedriva marknadsoperationer genom atl köpa&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section445&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section446&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och sälja statspapper och
att lill vissa villkor lämna lån. Lagförslaget     Prop. 1986/87:143 kodifierar
en verksamhet som riksbanken redan bedriver. Hypoteksbanken har ingen
invändning häremot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
nyhet är att riksbanken efter internationell förebild föreslås få rätt att ge
ut egna kortfristiga skuldebrev. Hypoteksbanken har ingen invändning mot att
riksbanken även får detta instrument att fillgå för sin penningpoli-fik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.9 Stadshypotekskassan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
18 § första stycket förslaget till lag om Sveriges riksbank skall riksbanken på
penningpolitiskt motiverade villkor få bevilja lån och ta emot inlåning från
svenskt bankinstilut saml medverka i beialningsutjäm­ning. Sådan in- och
utlåning fär endast ske utifrån penningpolitiskt motive­rade villkor. Om det
föreligger synnerliga skäl får riksbanken även på andra villkor bevilja lån
till svenska bankinstitut eller till andra förelag som står under tillsyn av
bank- eller försäkringsinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag innebär en väsentlig inskränkning i riksbankens rätt att bedriva in- och
utlåning med andra än bankinstitut. Förslaget motiveras med en önskan att
renodla riksbankens roll som centralbank. I linje med detta föreslås att
riksbankens inlåning på förelagens investeringskonton, likviditetsdepositioner
och andra kontoinsättningar som regleras i särskil­da förordningar, överförs
till riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
bör riksbanken i sin roll som bankernas bank upphöra med att i konkurrens med
bankerna ha affärsmässiga förbindelser med hushåll, före­lag och kommuner.
Därför bör sådana slag av ufiåning för premieobliga­tionsköp och bosättning som
riksbanken bedriver eller har bedrivit inte längre förekomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kassastyrelsen
vill med anledning av vad kommittén föreslagit i här refererade avsnitt
instämma i önskvärdheten av att renodla riksbankens roll som centralbank.
Därför bör finanspolitiskt bestämda kontoinsättning­ar överföras till del nya
riksgäldskontoret. Riksbankens utlåningsverksam­het till allmänheten bör också
avvecklas. Detta bör dock inte enligt kassa­styrelsens mening innebära att man
samtidigt principiellt förbjuder in- och utlåning till andra kreditinstitut än
banker där detta kan motiveras i särskil­da fall utifrån de uppgifter
riksbanken har att svara för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet
bör liksom hittills riksbankens penningpolitiska styrning ske primärt genom
villkoren för bankernas upplåningsrätt i riksbanken. Det hindrar dock inte att
det kan föreligga situationer där det kan vara moti­verat med in- och utlåning
från andra kredilinstilul för alt uppnå elt visst penningpolitiskt mål eller
för att i ett visst skede garantera en effektivt fungerande kreditmarknad. Den
möjlighet som kommittén öppnar för riks­banken atl vara &amp;quot;lender of last
resort&amp;quot; även till andra kreditinstitut än banker är enligt kassastyrelsen
ett alltför snävt utformat undantag från huvudregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av delta kommitténs förslag vill styrelsen erinra om att&lt;br&gt;
stadshypotekskassan sedan mycket länge haft en rätt att på penningpoli-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section447&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tiskt
betingade villkor ta upp lån inom viss limit hos riksbanken. Detta har Prop.
1986/87:143 varit motiverat av den roll som Stadshypotek spelar inom den
prioriterade bostadskredilgivningen. I vissa lägen kan kassan för att kunna
uppfylla av statsmakterna beslutade bostadspolitiska mål behöva utnyttja en
sådan upplåningsrätt. Det kan vara fråga om såväl nyutlåning som
konverterings-situationer, då det av olika skäl inte finns möjlighet för kassan
att skaffa medel på sedvanligt sätt. Sådana hinder kan bl.a. bero på
restriktioner som riksbanken ålagt kassan i sin reglering av kassans prioriterade
upplå­ning. En sådan restriktion förelåg under 1960-talet när kassan lånade
stora belopp i riksbanken för att klara låneutbetalningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stadshypoteks
utlåning är nu nästan lika stor som den samlade utlåning­en (exklusive
prioriterade byggnadskrediler) i svenska kronor från de svenska affärsbankerna.
Stadshypotek har inte som övriga institut som agerar på kapitalmarknaden några
ägarrelationer till bankerna. Stadshypo­teks storlek och ställning på marknaden
motiverar dock att alla former av lånetransaktioner inte principiellt utesluts
i riksbankslagen. Det går i dag inte atl förutse vilka ekonomiska relationer
mellan riksbanken och Stads­hypotek som utvecklingen kan komma atl aktualisera
i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
pågår för närvarande en mycket snabb omstrukturering av den svenska
kreditmarknaden. Gränserna mellan bankverksamhet och den verksamhet som bedrivs
av andra kreditinsfitut suddas ut. Den sittande kreditmarknadskommittén har i
uppgift att analysera denna utveckling och kan förväntas lägga fram förslag som
förskjuter gränserna mellan olika slag av kreditinstitut. Nya typer av
kreditinstitut kan komma alt tillskapas. Man bör därför inte låsa riksbankens
framtida möjlighet all ha ekonomiska relationer i form av in- och utlåning på
konto i riksbanken med andra kreditinstitut än banker. Kassastyrelsen vill
därför föreslå att riksbanken får bedriva in- och utlåning med andra
kreditinstitut än banker om särskil­da skäl föreligger och det är motiverat
utifrån de uppgifter som riksbanken har att ansvara för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
vill också peka på nödvändigheten av atl riksbankslagen inte lägger hinder i
vägen för kassan att delta i riksbankens clearing. Som självständigt
kontoförande institut på värdepappersmarknaden måste stadshypotekskassan ha
eget transaktionskonto hos riksbanken inom ra­men för Penningmarknadscentralens
verksamhet. Även av detta skäl mås­le 18 § riksbankslagen utformas så alt
stadshypotekskassan inte utesluts från denna möjlighet. Det är en förutsättning
bl. a. för konkurrensneutrali­tet med de bankägda fastighelsfinansierande
instituten. Det betyder inte att Stadshypotek har några anspråk pä
checkräkningskredit utan ett sådant iransaklionskonto förutsätts normall
nollställas varje dag. Man kan dock inte bortse från att det undantagsvis kan
ske överdragningar eller insätt­ningar på sådant konto.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.10 TCO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den nya lagen föreslås att Riksbanken enbart ska arbeta med frågor av&lt;br&gt;
centralbankskaraktär. Kommittén föreslår således en begränsning av Riks­&lt;br&gt;
bankens nuvarande arbetsuppgifter. Den sammanställning som kommittén&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section449&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section450&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gjort av centralbankernas
funktioner och arbetsuppgifter i andra länder     Prop. 1986/87; 143 visar på
en stor variation. De viktigaste funktionerna är emellertid utgiv­ning av
sedlar och mynt, valutapolitiken samt penning- och kreditpolitiska uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
förutsätter vid en förändring av Riksbankens nuvarande arbetsupp­gifter, att
detta äger rum i sådana former att de inte medför negativa konsekvenser för
personalen. Delta fömtsätter att eventuella förändringar i Riksbankens
arbetsuppgifter genomförs i samarbete med personalens fackliga organisationer,
i syfte att upprätthålla en effektiv organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår att Riksbanken även i fortsättningen skall få köpa och sälja
premieobligationer. TCO instämmer i detta, men finner det märkligt att
kommittén vill detaljreglera allmänhetens finansiering av köp av
premieobligationer i Riksbanken. TCO avstyrker denna detaljreglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksbankens ledningsorganisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1 Fullmäktige i riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utformningen
av riksbankens ledningsorganisation är, såsom kommittén framhåller, en central
politisk maktfördelningsfråga, där delvis motsatta önskemål måste tillgodoses.
Eftersom riksbanken bär det politiska ansva­ret för penning- och valutapolitik,
skall å ena sidan garanteras att riksban­ken företräder samma politiska
grundsyn som regeringen. Å andra sidan kan nuvarande ordning kritiseras därför
att bankens främste företrädare, riksbankschefen, anses mer eller mindre
automatiskt diskvalificeras av en nytilllrädande regering. Detta leder
nämligen, vid tätt återkommande poli­tiska maktskiften, till en bristande
kontinuitet i bankens verkställande ledning, som även påverkar riksbankschefens
ställning när han företräder riksbanken utomlands. Detta önskemål visar hän mot
en annan motsätt­ning. Å ena sidan bör riksbankschefen ges en stark position
för att effektivt kunna företräda riksbanken. För att kunna sitta kvar vid
politiska makt­skiften får han å andra sidan inte uppfattas som i första hand
företrädare för en bestämd partipolitisk uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har sökt en avvägning mellan de motsatta önskemålen. En&lt;br&gt;
majoritetsregering garanteras majoritet i fullmäktige genom att sju av de&lt;br&gt;
åtta fullmäktigeledamöterna väljes av riksdagen för dess valperiod och&lt;br&gt;
inom sig utser fullmäktiges ordförande som vid lika röstetal har utslags-&lt;br&gt;
röst. Härigenom uppnås att när enligl lagförslaget de sju riksdagsvalda&lt;br&gt;
fullmäktigeledamöterna väljer &amp;quot;ytterligare en ledamot som pä en gång är&lt;br&gt;
fullmäktig och chef för riksbanken&amp;quot; (RF 9:12 andra stycket) får denne&lt;br&gt;
samtidigt den starka ställning som fullmäktigpositionen ger honom. Men&lt;br&gt;
genom att han ej väljs av riksdagen och ej kan med sin röst kasta om&lt;br&gt;
majoritetsförhållandet i fullmäktige gäller å andra sidan att han &amp;quot;inte&lt;br&gt;
omedelbart upplevs som en partiföreträdare&amp;quot;. Huruvida en riksbankschef&lt;br&gt;
till följd härav kommer att vid ett politiskt maktskifte behällas pä sin post&lt;br&gt;
förblir dock en öppen fräga. Förslaget ger nämligen de övriga fullmäktige&lt;br&gt;
möjlighet att oavsett riksbankschefens förordnandetid skilja honom från&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section451&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section452&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hans
befattning. Dessa regler liksom att riksbankschefen utses av fullmäk-     Prop.
1986/87; 143 tige och inte av riksdagen innebär en viss försvagning av
riksbankschefens ställning. Men det föreslagna systemet skapar dock
förutsättningar för den eftersträvade kontinuiteten på riksbankschefsposten,
vilket skulle stärka riksbankschefens position.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige biträder alltså kommitténs förslag att
riksdagen skall för riksdagens valperiod välja sju fullmäktige och dessa i sin
tur en ättonde fullmäktigeledamot, tillika riksbankschef liksom förslaget att
de riksdags­valda fullmäktige inom sig skall välja ordförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På en punkt vill fullmäktige dock uttrycka tveksamhet.
Enligt förslaget skall riksbankschefen av de sju riksdagsvalda
fullmäktigeledamöterna väl­jas &amp;quot;för tid som dessa bestämmer&amp;quot;.
Avsikten härmed är alt fullmäktige i det enskilda fallet skall fritt kunna
anpassa förordnandeperiodens längd till vad som just då bedömes lämpligast och
fill en kandidats eventuella per­sonliga önskemål. Trots motivultalande om att
&amp;quot;förordnandelidens utgång bör dock inte sammanfalla med den lidpunkt när
övriga fullmäktiges för­ordnanden upphör&amp;quot; (s. 189) beslår emellertid
därmed risk för atl riks­bankschefen blir utsedd för riksdagens valperiod.
Härför talar inte bara tidigare praxis utan även att val i riksdagen normalt
alltid gäller denna period. En huvudtanke vid grundlagsreformen har just varit
atl alla befall­ningar som pä något sätt härledes till riksdagen nybesätles
efter riksdags­val. Vill man frångå delta har en särskild avvikande mandatperiod
angivits; såsom för riksdagens ombudsmän som utses på fyra år (RO 8:10). I
likhet med kommittén som &amp;quot;önskar skapa bättre förutsättningar för
kontinuitet på riksbankschefsposlen vid poliliska maktväxlingar utan att
samtidigt försvaga riksbankschefens ställning&amp;quot; (s. 188) anser fullmäktige
att intres­set av konfinuitet pä riksbankschefsposlen är starkt. I motsats till
kommit­tén vill emellertid fullmäktige, med åberopande av vad ovan sagts, härav
dra slutsatsen att då också en bestämd mandatperiod som är längre än riksdagens
valperiod bör gälla för riksbankschefen. Fullmäktige vill sålun­da föreslå att
riksbankschefen skall utses för en period om fem år. Det är en valperiod som
också nämnts av kommittén (s. 180). Förslagel till 9 kap. 12 § andra stycket regeringsformen
bör utformas i enlighet härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad härefter angår de olika ledningsorganen inom
riksbanken, deras uppgifter och samspelet dem emellan ansluter sig fullmäktige
helt till kommiiténs ståndpunkt atl del är fullmäkfigekolleklivet som i täta sam­manträden
skall följa utvecklingen och ta alla viktigare beslut och sålunda förbli det
verkliga ledningsorganet i riksbanken. Detta är traditionen i riksbanken och
huvudskälet för att denna måsle bevaras är uppenbarligen att de väsentliga
besluten inom penning- och valutapolitiken har en sådan samhällsekonomisk och
politisk betydelse att de - såsom också kommit­tén uttryckligt fastslår -
ofrånkomligen måste fattas av en politisk instans med direkt ansvar inför
riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sin nuvarande sammansättning med deputerade och
jourhavande full­&lt;br&gt;
mäktig kom direktionen till för all riksdagen genom dessa sina represen­&lt;br&gt;
tanter skulle mycket nära kunna följa riksbanksarbetet. Ursprungligen&lt;br&gt;
torde också direktionen ha fungerat så att policyfrågor snart sagt dagligen&lt;br&gt;
diskuterades och avgjordes i denna. Direktionen har emellertid sedan&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section453&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section454&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;länge
blivit ett beslutsorgan endast för administrativa frågor på mellannivå. Prop.
1986/87:143 Enklare sådana ärenden avgöres nämligen på tjänstemannaplanet och
de viktigare i fullmäktige. Anledning saknas au för återstående administrativa
ärenden behålla direktionen som beslutsorgan. Dessa ärenden kan utan svårighet
skjutas antingen uppåt lill fullmäktige eller nedåt i beslutshierar­kin. Genom
att policyärenden ej längre förekommer i direktionen fullgör den ej heller
längre sin huvuduppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
är 1974 kan direktionen sägas ha en ytterligare uppgift, nämligen som informalionsorgan
för de anställda. Genom de tvä personalföreträdare som ingår i direktionen och
deltar i direktionens beslut blir personalen löpande informerad om de
administrativa ärenden som där avgöres eller där förberedes för fullmäktiges
beslut och kan direkt inför de i direktionen ingående fullmäktigeledamöterna
framföra sina synpunkter. Denna per­sonalmedverkan i direktionen innebär
emellertid så till vida en dubblering som personalen ocksä enligt lagen
(1976:580) om medbestämmande i ar­betslivet vid regelbundna veckosammanträden
blir informerad om de be­slut som skall tas vid kommande direktions- och fullmäktigesammanträ­den.
Vid önskemål härom tas ett sålunda anmält ärende upp vid nytt sammanträde för atl
personalrepresentanterna skall kunna framföra sina synpunkter på detta. När ett
ärende därefter återkommer i direktionen har alltså ett informationsutbyte
mellan riksbanksledning och personal redan ägt mm och direktionssammanträdet
leder därmed i allmänhel endasi till alt samma argument åtempprepas. Ocksä ur
den nu diskuterade synpunk­ten bör därför vara möjligt att avskaffa
direktionen. Dock skall framhållas att den möjlighel till direkt diskussion
mellan fullmäktiges ledamöter och personalförelrädare som erbjudes i
direktionssammanträdena därmed går föriorad. För de sällan återkommande ärenden
där ett sådant meningsutby­te kan vara av betydelse återstår emellertid
möjligheten som också kom­mittén pekar på att låta företrädare för personalen
framföra sina syn­punkter direkt i fullmäktige. Fullmäktige tillstyrker med det
sagda kommit­téns förslag att riksbankens direktion avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvuduppgiften
för den deputerad som enligt bankoreglementet skall särskilt ulses inom
fullmäktige kan sägas ha varit att i direktionen löpande följa riksbankens
arbete. Genom att direktionen avskaffas faller denna uppgift bort. Anledning
saknas därmed att vidare behålla deputeradeinsti-tulionen. Självfallet kan dock
vara anledning atl alltjämt söka utnyllja någon fullmäktigeledamot för sådana
särskilda uppgifter inom banker som ibland fallit på deputeranden
(ordförandeskap i l.ex. organisafions- och byggnadskommittéer) när detta bedömes
lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att förslärka riksbankens ledningsfunktion föreslår kommittén att&lt;br&gt;
det skall få finnas två vice riksbankschefer i stället för en. Vardera av&lt;br&gt;
dessa skall i riksbankschefens frånvaro kunna inträda i dennes funktion&lt;br&gt;
bäde som fullmäktig och som bankens högste tjänsteman, varvid den ene&lt;br&gt;
alltid skall ha företräde framför den andre. Såsom bakgmnd till detta&lt;br&gt;
förslag återger kommittén en skrivelse från fullmäktige till riksdagen (förs.&lt;br&gt;
1974:22), där del framhålles alt det blivit alll mer vanligt att både riks­&lt;br&gt;
bankschef och vice riksbankschef måsle vara frånvarande samtidigt och&lt;br&gt;
att det under dessa perioder bör finnas någon som kan ta ansvaret som&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section455&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksbankschef
Fullmäktige föreslog därför att en bankdirektör skulle kun- Prop. 1986/87:143
na förordnas att vid frånvaro av både riksbankschefen och vice riksbanks­chefen
vara ställföreträdande för den förstnämnde. Kommittén tillägger att om i
enlighet med dess förslag uppdragen som deputerad och jourhavande ledamot
försvinner, förutsättningar kan behöva skapas för att i stället lägga vissa
administrativa uppgifter på kvalificerade tjänstemän i banken och att
riksbankens ledningsfunktion därför kan behöva förstärkas. Fullmäktige har
ingen erinran mot kommitténs förslag om möjlighet att utse tvä vice chefer för
riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
vice riksbankschefens huvuduppgift är att fungera som ersät­tare för
riksbankschefen synes naturligt att den förstnämnde utses för samma period som
den sistnämnde. Med hänvisning till vad tidigare an­förts om önskemålet att
riksbankschefen utses för en bestämd period, fem år, vill fullmäktige därför
föreslå att även vice riksbankschef utses för samma tid och att därest
befattningen blir vakant under riksbankschefens mandatperiod, ny vice
riksbankschef utses för återstående delen av denna period. Vad som ovan sagts
bör gälla oavsett om en eller två vice riks­bankschefer utses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2 Riksdagens revisorer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
anser att en direktion av nuvarande slag inte behövs som beslutsorgan i
riksbanken och föreslår därför alt den skall avskaffas. Ur revisionen
synvinkel, vilken är den enda utifrån vilken vi prövat förslaget, finns inget
att erinra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3 Bankföreningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
att riksbanksfullmäktiges ordförande skall utses inte av regering­en utan av
fullmäktige inom kretsen innebär en avpohtisering av riksban­ken i förhållande
till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankföreningen
har ingen erinran mot förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankföreningen
anser det önskvärt att riksbankschefsposten avpoliti­&lt;br&gt;
seras i den mån detta är förenligt med vad som fömt anförts i riksbankens&lt;br&gt;
ändamål och ställning. Utredningens förslag atl riksbankschefen av full­&lt;br&gt;
mäktige skall väljas &amp;quot;förtid som dessa bestämmer&amp;quot; (se
lagtextförslaget s.&lt;br&gt;
21) och alltså inte nödvändigtvis för riksdagens treåriga mandattid är&lt;br&gt;
visserligen ett steg i rätt riktning. Den föreslagna lagtextens lydelse ger&lt;br&gt;
dock ingen garanti för att, som ulredningen rekommenderar, riksbanks­&lt;br&gt;
chefen förordnas tills vidare eller med etl tidsbegränsat förordnande som&lt;br&gt;
inte löper ut samtidigt med övriga fullmäktiges förordnanden. Politiska&lt;br&gt;
önskemål och kompromissbehov kan leda till att förordnande för samma&lt;br&gt;
tid som för övriga fullmäktige tillgrips. Bankföreningen anser alt lagregeln&lt;br&gt;
på ett bättre sätt än i förslaget bör garantera den avpolitisering som&lt;br&gt;
utredningen på goda grunder här förordar. Det bör kunna ske genom att för&lt;br&gt;
riksbankschefen fär gälla samma förordnandetid - sex år - som för&lt;br&gt;
verkschefer i annan statlig förvaltning.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section457&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section458&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.4                                                               Föreningsbankernas
Förbund&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
en punkt vill SFF - utan att framföra ändringsförslag - ändock göra en
kommentar. Kommittén föreslår att riksbankschefen skall utses av full­mäktige,
att riksbankschefen efler utnämning skall ingå som fullmäktigele­damot, att
förordnandet skall gälla tills vidare eller vara tidsbegränsat, att
tidsbegränsat förordnande inte skall löpa ut samtidigt med övriga fullmäk­tigeledamöters
förordnanden, alt antalet fullmäktige utökas från sju till åtta, samt att
fullmäktige inom sig skall utse ordförande. Bakgrunden till förslagen är önskemålet
dels att riksbankschefen skall få en mer oberoende ställning genom ett
utnämningsförfarande som - i motsats till nuvarande ordning - inte direkt
innebär att riksbankschefen betraktas som partiföre­trädare, dels att den pariamentariska
majoriteten även i fortsättningen skall ha majoritet i riksbanksfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
innebär en balansgång mellan de tvä delvis motstridiga intres­sen. SFF vill
peka på risken att förslagel innebär atl riksbankschefen i fullmäktige kan
befinna sig pä minoritetens sida i kontroversiella frågor. En riksbankschef som
ofta blir överröstad i fullmäktige får naturligtvis ganska snart en svår
ställning. En sådan riksbankschef kan i och för sig snabbt bytas ut genom
beslut i fullmäktige. SFF anser att förslaget i denna del möjligen kan innebära
atl riksbankschefen under vissa perioder får en svag ställning. Detta går stick
i stäv mot intentionerna bakom förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SFF
inser emellertid svårigheterna att balansera mellan de motstridiga intressen
som ligger till grund för förslaget och har därför ingen erinran mot förslaget
i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5    Hypoteksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
betänkandet påpekas, att riksbankschefen f. n. väljs på ett uppenbart politiskt
manat och all delta visat sig leda lill bristande kontinuitet på
riksbankschefsposten vid växlingar i den politiska makten. Detta kan vara
ogynnsamt vid utformning och genomförande av en stabil penningpolitik. Hypoteksbanken
anser att kontinuitet pä riksbankschefsposten är av myc­ket stort värde. Därför
bör enligt Hypoteksbankens mening den person som innehar posten som
riksbankschef och som enligt en allmän uppfatt­ning också är lämpligt att
inneha uppdraget kunna sitta kvar även vid politiska maktväxlingar. En praktisk
lösning skulle kunna vara att riks­bankschefen därvid behäller sitt mandat, om
de politiska partierna träffar en överenskommelse härom. Därigenom undviker man
en invecklad lag­reglering av frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.6 LO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
anser det viktigt att riksbankschefen som ledare och ansvarig för&lt;br&gt;
riksbanken tillsätts av regeringen, dvs. i normalfallet avgår vid regerings­&lt;br&gt;
skifte på grund av nya majoritetsförhållanden i riksdagen. Intresset av&lt;br&gt;
längre tjänsteinnehav (än en riksdagsperiod vid valnederlag för regeringen)&lt;br&gt;
och därmed följande kontinuitet och erfarenhet i befattningen måste vika&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 143&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section459&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section460&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för önskemålet om ett
samlat ansvar hos regeringen och riksdagsmajorile-     Prop. 1986/87:143 len
för den ekonomiska politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
spelar i detta sammanhang mindre roll om det är regeringen eller riksdagen som
formellt står för utnämningen av riksbankschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
stora drag kan den ledningsorganisation som kommittén linjerat upp i
betänkandet anses förenlig med de avvikelser LO förordar belräffande det
övergripande ansvaret för riksbankens valuta- och penningpolitik. En tä­tare
och mer detaljerad sakberedning mellan riksbanken och finansdepar­tementet
behöver dock framskapas. LO vill inte utesluta att en &amp;quot;direk­tion&amp;quot; i
något ändrad sammansättning och med andra arbetsformer kan vara behövlig. LO
sätter därför frågetecken för kommitténs förslag att riksbanksdirektionen
avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
ordning som LO förordar innebär viss förändring av riksbanksfull­mäktiges
ställning och ansvar. I praktiken blir dock inte förändringen av dess arbete
särskilt stor jämfört med nuvarande förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.7 TCO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
diskuterar olika modeller för hur riksbankens ledning bör utses. Den modell man
stannat för innebär att riksbanken utser sju leda­möter till
riksbanksfullmäktige. Dessa utser sedan inom sig en ordförande. Riksbankschefen
utses vidare också av fullmäkfige men utom denna krets. Riksbankschefen
inträder därefter som fullmäktig men med ett tills vidare eller tidsbegränsat
förordnande (skilt från riksdagsperioden).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
av kommittén föreslagna konstmktionen innebär att regeringens roll vid
utseendet av riksbankens ledning minskar. Regeringen utser i dag
riksbanksfullmäktiges ordförande. Den minskade direkta relationen mellan
regering och riksbank vill kommittén överbrygga med samråd i vikfigare frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
ser för sin del en risk i att finanspolitiken för vilken riksdagen prövar
regeringens förslag i detalj kommer alt distanseras från den pen­ning-, kredit-
och valutapolitik vilken riksbanken har att genomföra under en allt mindre detaljkonlroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
anser att det är väsentligt för samhällsekonomin att den ekonomis­ka politiken
samordnas. TCO vill därför avstyrka från att en modell för riksbankens ledning
införs, vilken försvårar en regerings möjligheter att koordinera den ekonomiska
politiken. TCO finner det vidare olyckligt om riksbankschefens position skulle
avpolitiseras på det sätt som kommittén förslär. Riksbankens verksamhetsområde
är centralt i det svenska samhäl­let, varför också bankens främsta företrädare
borde utses pä ett sätt som gör denne direkt ansvarig inför riksdag och regering.
Elt alternativ lill att låta riksdagen direki välja riksbankschef är atl låta
regeringen utse den­samma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
motiv som angivils för att riksbankschefen inte skall tillsältas av&lt;br&gt;
riksdag och med en given mandatperiod är att förbättra riksbankschefens&lt;br&gt;
internationella ställning. Enligt TCOs mening torde riksbankschefens in­&lt;br&gt;
ternationella ställning vara mer beroende av hur politiskt stark och väl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section461&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section462&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förankrad riksbankschefen är, snarare än formerna för hur
denne är ut-     Prop. 1986/87:143 sedd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén ifrågasätter vidare om den nuvarande direktionen
behövs fortsättningsvis. Ett avskaffande av direktionen påverkar de anställdas
möjligheter lill inflytande på riksbankens verksamhet, organisation m. m.
Utgångspunkten bör vara att de anställdas inflytande i frågor som berör dem
kommer till uttryck på de nivåer i organisationen där beslut i dessa frågor
fattas. I fall av att direktioner avskaffas måste alternativa lösningar skapas,
vilka tillförsäkrar de anställda information och inflytande i en utsträckning
som i vatje fall motsvarar dagens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Beslutsregler för fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag kommenteras inte av remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Administrativa frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.1  Fullmäktige i riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslår atl riksbankens bokföringssskyldighet ska
fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Kommittén
skriver också all aktiebolagslagen, bokföringslagen, lagen om bankrörelse och
förordningen om statliga myndigheters bokföring i tillämpliga delar kan ge en
ram för tolkning av god redovisningssed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verksamhelen i en centralbank är inte sådan att förebilder
för dess bokföring kan hämtas i t. ex. aktiebolagslagen. T. ex. konstaterar
kommit­tén i ett annal sammanhang att det saknar praktisk betydelse hur stort
grundkapital en centralbank har. En värdering av riksbankens tillgångar med
förebilder i de dokument kommittén hänvisar till och i god redovis­ningssed
torde vidare utesluta en värdering till marknadsvärden när detta är högre än
anskaffningsvärdet av t. ex. fordringar på utländska banker och utländska
värdepapper. En sådan värdering skulle däremot sannolikt ge mer relevant ekonomisk-polifisk
information, vilket borde vara del över­ordnade målet. Elt annat exempel kan
las från uppställningen av balans­räkningen. Samtliga tillgångar i den bör
anses vara omsättningstillgångar. De anläggningstillgångar banken förfogar över
(fastigheter, aktier i Tumba Bruk och Baselbanken, riksbankens mynt- och
medaljsamling m. m.) bok­förs för närvarande inom linjen. Denna ordning avviker
frän god redovis­ningssed men är kanske ändå minst lika bra utifrån att
balansräkningen ska ge relevant ekonomisk-politisk information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis anser fullmäktige att utgångspunkten
för hur riks­banken fullgör sin bokföringsskyldighet bör vara att balansräkning
och resultaträkning ger relevant ekonomisk-politisk information, vilket kan
anses vara detsamma som god redovisningssed i centralbanker. Hur bok­föringsskyldigheten
i detalj bör fullgöras ankommer rimligen på fullmäk­tige att besluta om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén redovisar hur nuvarande lönevillkor m. m. i
riksbanken för-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section463&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section464&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;svägar
bankens möjlighet att verka och på sikt kan leda lill svårigheter. Prop.
1986/87:143 Kommittén föreslår dock ingen åtgärd för att förbättra situationen
utöver att hänvisa till ett avtal mellan riksdagens förvaltningskontor och
huvudor­ganisationer, vilket gällt t. o. m. 1986-06-30. Den autonomi som
kommittén i annat sammanhang anser all fullmäktige bör ha beträffande
riksbankens förvaltningsverksamhet kommer därför inte att gälla den största och
vikti­gaste av samtliga huvudkostnadsslag, dvs. personalkostnaderna. Kommit­tén
utgår i sitt förslag från att riksbanken och riksdagens förvaltningskon­tor kan
finna former som tillgodoser riksbankens behov av flexibilitet i lönesättningen.
Kommittén utgår outtalat från alt de centrala fackliga organisationerna också
kommer att ansluta sig lill detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
kommer i kontakter med riksdagens förvaltningskontor att ta upp frågan om ökade
befogenheter för riksbanken t. ex. konlraklsan­ställning, löneplanstillägg m. m.
Därvid bör även en ändrad ansvarsfördel­ning vad gäller förhandlingar och avtal
diskuteras. För att lösa de problem som kommittén har redovisat bör också
övervägas om riksbanken bör lämna det statliga lönesystemet. En anslutning till
en annan arbetsgivaror­ganisation, t. ex. SFO, kan då aktualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår au vissa högre tjänster i riksbanken (riksbanksdi­rektör,
avdelningschef och direktör för regionkontor) skall få tillsättas utan
kungörelseförfarande. Som skäl härför framhålles alt när det gäller dessa
tjänster kungörande inte är den rätta metoden att erhålla lämplig sökande och
alt det därför inte kan vara lämpligt atl ledigkungöra dessa tjänster.
Kommittén hänvisar även fill att begränsningar gjorts i kungörelseskyl­digheten
i instruktioner för affärsverken. Fullmäktige ansluter sig till kom­mitténs
förslag så långt men anser att möjligheten att tillsätta tjänster utan
kungörelseförfarande bör utvidgas dämtöver. Fullmäktige erinrar om att statskontoret,
riksrevisionsverket och i viss utsträckning även statens arbetsgivarverk får
tillsätta tjänster utan att de har kungjorts lediga till ansökan. Det synes med
hänsyn lill riksbankens uppgifter naturligt att banken i förevarande avseende
likställs med dessa verk. Fullmäktige vill därför föreslå att riksbanken i den
lagen ges rätt tillsätta tjänster utan föregående kungörelseförfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan personalpolitisk verksamhet utgör de lån som riksbanken lämnat till
Riksbankstjänstemännens Semesterförening för förvärv av rek­reationsbostäder
vilka hyrs ut till de anställda. Liksom i frågan om löne­konton bör avspeglas i
den nya lagen anser fullmäktige om att detta närmast är att anse som en
personalpolitisk åtgärd som bör få utföras utan uttrycklig lagreglering.
Fullmäktige utgår alltså från att sådan verksamhet får finnas kvar och att den
inte skall anses kräva särskild reglering i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2 Riksdagens förvaltningskontor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;y.y
Ekonomiadministration (avsnitt 8.2)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
förvaltningskontor har inte nägra erinringar mot kommitténs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslag
atl riksbanksfullmäktige skall faslslälla budget för riksbankens&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förvaltningsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section465&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section466&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller riktlinjer
för den del av budgeten som avser förvaltnings- Prop. 1986/87:143 kostnader
utgår förvaltningskontoret från att dessa i möjligaste mån över­ensstämmer med
de direktiv för anslagsframställning som gäller för den övriga
statsförvaltningen och som i princip tillämpas också inom riksda­gens
förvaltningsområde. Riktlinjerna bör vara till hjälp bl. a för riksbanks­fullmäktiges
granskning av riksbankens förvaltning. Frågan om riktlinjer för riksbankens
budgetarbete och dessas utformning bör övervägas vidare i det fortsatta
beredningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.2
Personaladministration (avsmlt 8.3)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltningskontoret
delar kommitténs bedömning att det kan finnas be­hov av flexibla lösningar vad
gäller riksbankens lönefrågor. På detta områ­de pågår en utveckling av de
statliga löneavtalen. Mot bakgrund härav och hittillsvarande erfarenheter bör
det vara möjligt atl finna lösningar pä uppkommande problem.
Förvaltningskontoret delar alltså kommiiténs be­dömning att
förvaltningskontoret och riksbanken även i fortsättningen bör kunna finna
former som i rimlig utsträckning tillgodoser riksbankens be­hov av flexibilitet
i lönesättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
uttalar som sin mening att de högre tjänsterna inom riksban­ken bör vara
undantagna från anställningsstadgans krav på ledigkungö-rande före
tillsättning. Utan att gå in på frågan om lämpliga former för atl rekrytera
högre tjänstemän inom riksbanken konstaterar förvaltningskon­toret att
förslaget innebär ett avsteg från en inom riksdagsområdet hittills hävdad
princip - chefstjänstemän som inte tillsätts genom val skall tillsät­tas efter
ett öppet ansökningsförfarande. Det kan finnas skäl att luckra upp denna
princip men frågan bör i så fall övervägas för hela riksdagsområdet.
Förvaltningskontoret kommer i annat sammanhang alt aktualisera for­merna för
rekrytering av chefstjänstemän inom riksdagsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3 Riksdagens revisorer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.2
Administrativa frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det följande tar vi upp de förslag i avsnitt 8 i betänkandet som vi funnit
anledning att kommentera och i den ordning de redovisas i betänkandet.
Avslutningsvis lämnas förslag till ändringar i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.2.1
Årsredovisning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
tillstyrker atl riksbankens ställning som självständigt rättssubjekt och
bankens innehav av eget kapital återspeglas i lagsfiftningen på det sätt
kommittén föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
delar ocksä kommitténs uppfattning att det är önskvärt atl riksban­&lt;br&gt;
kens årliga förvaltningsberättelse i framtiden görs utförligare och tydligare&lt;br&gt;
än de nuvarande. För att göra detta möjligt är det rimligt att riksbanken får&lt;br&gt;
längre tid på sig än nu att utforma den redovisning som tas in i berättelsen.&lt;br&gt;
En senareläggning är motiverad även från revisionella synpunkter. Det har&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section467&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section468&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämligen visat sig att
tiden mellan bokslutet och avrapporteringen till     Prop. 1986/87; 143
riksdagens revisorer är så kort att minsta avvikelse i internrevisionens
pressade tidsschema omöjliggör en fullständig rapportering. Förutsättning­arna
för vår externrevision är därmed för närvarande inte heller de bästa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
senareläggning - från den I till den 15 februari - som kommittén förordar synes
väl avvägd med tanke på att tiden inte får bli för kort för riksdagens
revisorers och riksdagens behandling av materialet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
riksbanken skall vara bokföringsskyldig bör som kommittén föror­dar, komma till
uttryck i lagen. Vad gäller det sätt på vilket bokföringsskyl­digheten skall
fullgöras är vi helt eniga med kommittén om atl en ram kan ges av
aktiebolagslagen, bokföringslagen, lagen om bankrörelse och för­ordningen
(1979:1212) med föreskrifter om statliga myndigheters bokfö­ring, alla i
tillämpliga delar, samt god redovisningssed. Det är däremot inte lika
självklart hur dessa normer skall komma till uttryck i lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
år 1980 tog riksdagens revisorer initiativ till att den statliga
bokföringsförordningen skulle införas pä riksdagsområdet. Den gäller nu i
tillämpliga delar vid riksdagens förvaltningskontor och samtliga riksdagens
myndigheter utom riksbanken. Vi finner anledning att i detta sammanhang knyta
an till de synpunkter som fullmäktige i riksbanken förde fram i sitt svar
(1980-04-24) på riksdagens revisorers förfrågan om fömtsältningama för riksbanken
att utan andra inskränkningar än rent formella tillämpa bokföringsförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
förklarade aU det stod klart att de krav som de statliga
bokföringsföreskrifterna ställer på den löpande bokföringsverksamheten också
skulle ställas på riksbankens redovisning. Däremot ansåg riksban­ken att det
totalt sett skulle leda till &amp;quot;skevheter och i några fall orimlighe­ter&amp;quot;
om dessa föreskrifter tillämpades och deUa även med den inskränk­ning som
modifieringen &amp;quot;i tillämpliga delar&amp;quot; innebär. Detta samman­hängde
enligt riksbanken yuerst med aU bokföringsföreskriftema liksom den
bakomliggande bokföringslagen utgår från att reglerna skall garantera alt
redovisningen visar ett rättvisande resultat för myndigheten resp. före­taget.
Syftet med riksbankens verksamhet, dvs. att företa ekonomisk-politiska
åtgärder, förklarades emellertid vara sådant att det företagseko­nomiska utfall
som blir resultatet härav för riksbankens del i princip är likgiltigt. Dessa gmndläggande
skillnader får konsekvenser för bl.a. vilka principer man använder för periodisering
av utgifter och värdering av lillgångar. Avslutningsvis anförde fullmäktige i
sitt svar fill revisorema att det naturligaste syntes vara att riksbanken för
sin verksamhet fastställde en egen bokföringsinstmktion. Utarbetandet av en
sådan borde enligl fullmäktige ske i samråd med riksdagens revisorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
kommittén noterat finns det ännu i dag inte något fullständigt regelverk för
riksbankens bokföring. Det är självklart alt en sådan brist i olika avseenden
har nackdelar som följd. Bl. a. försvåras revisionen av att den inte har etl erforderiigt
fast regelsystem som gmnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslär att del föreskrivs i den nya riksbankslagen atl riks­banken skall
fullgöra sin bokföringsskyldighet på sätl som överensstäm­mer med god
redovisningssed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;God
redovisningssed är ett begrepp som används både i 1976 års bokfö-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section469&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringslag
och i den stafiiga bokföringsförordningen. Enligl förarbetena fill Prop.
1986/87:143 bokföringslagen (prop. 1975:104, s. 31) kan god redovisningssed
beskrivas genom en hänvisning till att det bör röra sig om faktiskt
förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga.
Olika branschers särförhållanden kan föra med sig att vad som är god redovis­ningssed
ibland får bestämmas branschvis. Det avgörande inflytandet på vad som är god
redovisningssed utövas av den expertis som praktiskt och teoretiskt verkar på
redovisningsområdet. Särskild betydelse har de organ och sammanslutningar som
representerar denna expertis, såsom bokfö­ringsnämnden och Föreningen
auktoriserade revisorer. På den statliga sidan har riksrevisionsverket
motsvarande betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till de betydande skillnader i verksamhetsinriktning som finns mellan
riksbanken å ena sidan och företag och statliga myndigheter å andra sidan anser
vi det inte givet alt begreppet &amp;quot;god redovisningssed&amp;quot; i vad gäller
riksbanken kan ges en riktig och meningsfull substans. Banken är i mångt och
mycket en unik organisation och man har svårt föreställa sig att det kan
utbilda sig någon praxis på det sätt som fömtsätles vid bokfö­ringslagens
tillkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
anser revisorerna att begreppet &amp;quot;god redovisningssed&amp;quot; inte är
tillräckligt preciserat för att tjäna som norm för riksbankens bokföring och
redovisning. Tillämpning av god redovisningssed förutsätter att det finns ett
regelsystem, en legal ram, att relatera faktiskt förekommande praxis till, t.
ex. reglema om redovisning i lagen om bankrörelse (SFS 1955:183) - som innebär
tillämpning av bokföringslagen i tillämpliga delar - eller den statliga
bokföringsförordningen (SFS 1979:1212) med riksrevisions­verkets anvisningar.
För förstnämnda regler kommer som nyss påpekats god redovisningssed till
uttryck i bokföringsnämndens anvisningar och yttranden samt Föreningen
auktoriserade revisorers rekommendationer och uttalanden, för sistnämnda
regelkomplex i riksrevisionsverkets före­skrifter, anvisningar och räd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
anförda skäl vill vi förorda att de principer enligl vilka riksbanken skall
fullgöra sin bokföringsskyldighet snarast utreds så att reglema kan börja
tillämpas senast fr.o.m. verksamhetsåret 1988. Samtidigt härmed bör även regler
utarbetas och fastställas för bokföring och redovisning vid Riksbankens
Jubileumsfond. Riksdagens revisorer är beredda att genom samråd medverka i
arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagförslaget avslutas avsnittet om budget, redovisning och vinstdispo­sition
med en paragraf (51 §) om riksbankens skyldighet att offentliggöra uppgifter om
valuta- och kreditförhållanden. Vi anser att denna bestäm­melse hellre bör
placeras under avsnittet &amp;quot;Övriga uppgifter&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.2.2
Revision&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
kommer atl framgå av avsnittet Riksgäldskontoret (RGK) i detta&lt;br&gt;
yttrande anser vi att den del av riksdagsområdets redovisningsrevisionella&lt;br&gt;
verksamhel som ej avser RGK vid en eventuell överföring av RGK till&lt;br&gt;
regeringsområdel lokalt och organisatoriskt bör inordnas i riksbankens&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section471&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section472&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;revisionsenhet. 
En sålunda utvidgad uppgift  för revisionsenheten bör     Prop. 1986/87; 143
framgå av den nya riksbankslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av kommitténs synpunkter om den
organisatoriska inpla­ceringen av sedelförstöringskontoret vill vi upplysa om
alt en förändring härvidlag enligt vad vi erfarit tycks vara nära föreslående.
Denna organisa­toriska fråga, som fidigare uppmärksammats av riksdagens
revisorer och nu även av kommittén, tycks alltså snart vara löst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller den externa revisionen har gmnddragen för denna
senast lagts fast då riksdagen är 1983 tog ställning till den s. k. RFK-utredningens
förslag. Vidare har finansutskottet redan i år börjat tillämpa den ordning i
fråga om fastställande av resultaträkning och balansräkning som kommit­tén
förordat. Genom riksdagsskrivelse 1985/86:256 har riksdagens revi­sorer gjorts
uppmärksamma på all de i fortsättningen i sin årliga gransk­ningsrapport bör
uttala sig om riksbanksfullmäktiges förslag till resultat­räkning och
balansräkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den av kommittén föreslagna och av riksdagen redan antagna
ordningen innebär att riksdagens revisorer får utökade och mer preciserade
uppgifter när det gäller bedömningen av den redovisning som riksbanken skall
lämna till riksdagen. Vi anser det rimligt att exlernrevisorernas befattning
med årsredovisningen kommer till uttryck även i riksbankslagen, förslagsvis
genom elt tillägg till andra stycket i 49 § av innebörd att den redovisning som
lämnas till riksdagen vid samma tidpunkt skall lämnas till riksdagens
revisorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har tidigare i detta yttrande tillstyrkt atl riksbanken
skall lämna sin redovisning till riksdagen före den 15 februari. Tidpunkten för
riksdagens revisorers avlämnande av sin berättelse till riksdagen bör alltså
förskjutas i motsvarande mån, dvs. till senast den 15 mars. Mot kommitténs
förslag till lag om ändring i lagen (RFS 1968:8) om revision av
riksdagsförvaltningen har vi sålunda ingenting att erinra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang vill vi ta upp en närliggande fräga,
som emellertid inle avser riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För revisionen av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
tillämpas sam­ma ordning som för riksbanken. Det har sin gmnd i riksdagens
beslut om inrättande av fonden. I stadgarna för fonden står det (12 §) atl
fondstyrel­sen senast den I mars till riksdagen och riksdagens revisorer skall
avgiva berättelse angående stiftelsens verksamhel och förvaltning under
nästföre­gående år. I praktiken har lidsfrågan lösts genom att revisorerna delgetts
de avsnitt av fondberättelsen som är centrala för revisionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens revisorer fömtsatts även framgent vid en och
samma tid­punkt till riksdagen avlämna sina berätlelser avseende riksbanken och
jubileumsfonden (jfr KU 1983/84:5, s. 22 O- Detta bör om kommitténs förslag går
igenom - föranleda en ändring i fondsladgans 12 §. Den 1 mars bör alltså ändras
till den 15 februari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.2.3 Ekonomiadministration&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har inte funnit anledning att erinra mot de ställningstaganden
som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;redovisas i betänkandet i fräga om riksbankens ändamål och
ställning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section473&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section474&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(avsnitt 5). Enligl vår uppfattning är kommitténs
synpunkter på riksban- Prop. 1986/87:143 kens planerings- och budgetsystem
liksom pä riksdagens styrning en logisk följd av de nämnda för riksbankens
verksamhet sä gmndläggande ställ­ningstagandena. Vi delar alltså i allt
väsentligt kommitténs synsätt även när det gäller riksbankens självständighet i
budgethänseende. På en punkt har vi emellertid en annan uppfattning än
kommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser att kommittén alltför starkt betonar en
verksamhetsbudget som omfattar endast ett år. Flera skäl talar enligt vår
uppfattning för etl förlängt tidsperspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med det förfaringssäu som nu tillämpas fastställer
riksbanksfullmäktige i december varje är dels en verksamhetsplan för den
förestående treårspe­rioden, dels en budget för det närmaste verksamhetsåret.
Vi finner det naturligt att riksdagen koncentrerar sitt intresse på treärsplanen.
Vår moti­vering är denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén utgår från att riksdagen skall anföra sina
eventuella syn­punkter pä budgeten i anslutning till sin årliga granskning av
fullmäktiges förvaltning av riksbanken, vilket även vi finner naturligt och
praktiskt. Riksdagens beslut med anledning av finansutskottets betänkande i
ärendet har under de tre senaste åren fattats den 11 april 1984, den 25 april
1985 resp. den 14 maj 1986. De synpunkter riksdagen kan finna anledning att
lägga på den av riksbanksfullmäktige fastställda ettårsbudgeten lorde såle­des
komma väl långt in på verksamhetsåret för atl kunna beaktas av riksbanken.
Banken skulle få betydligt bättre fömtsättningar att ta hänsyn till riksdagens
eventuella synpunkter om dessa avsåg en treårsplan. Bl. a. byggfrågor och andra
investeringsfrägor som riksdagen kan finna vara av särskilt inlresse alt uttala
sig om är ofta inte påverkbara i ett kort tidspers­pektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vill inte heller underiåla att erinra om den utveckling
mot längre planeringsperioder som under senare år gjort sig klart märkbar när
det gäller former för myndigheternas och regeringskansliets budgetarbete. Så­lunda
har en försöksverksamhet med fördjupade anslagsframställningar och treåriga
budgetramar startat vid sex myndigheter. Nämnas bör också alt statsmakternas
styrning av affärsverken fr.o.m. budgetåret 1984/85 sker genom bl.a.
ställningstaganden till treärsplaner. (Tidigare var del underlag som låg till
grund för styrningen i huvudsak etlärsbaserat.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vår mening talar bäde praktiska och principiella
skäl för att en treårsplan i stället för en ettårsbudget skall vara del
underlag som riksda­gen författningsenligt skall ges möjlighel att uttala sig
om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.2.4 Riksbankens regionala organisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbankens nuvarande regionala organisation lades fast
vid 1982/83 års riksmöte. Riksdagen beslöt då atl riksbanken skulle ha åtta
regionkontor och att det under dessa skulle finnas högst 14 kassakontor. Enligt
beslutel skulle man ocksä på två orter bedriva försök med postala sedeldepåer
som ett komplement till riksbankens egen kontorsorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen överlät ät riksbanken att bestämma
lokaliseringen av kon­&lt;br&gt;
toren och depåerna.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section475&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section476&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Depåverksamheten innebär
att postverket för riksbankens räkning håller     Prop. 1986/87:143 en depå (etl
lager) av sedlar. Dessa depåer slår lill förfogande för post och banker som där
får sätta in och hämta ul sedlar. I depåerna inneliggande sedlar anses insatta
i riksbanken. Sedelvård bedrivs inte i depåerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
erfarenhet nu vunnits av nämnda försök med sedeldepåer har riksdagen på
hemställan av fullmäktige godkänt att riksbanken bedriver verksamhet genom
sedeldepåer och utöver nuvarande tvä depåer inrättar ytterligare ett begränsat anlal
sådana depåer (förs. 1985/86:22, FiU 27, rskr. 258).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
syfte har varit att åstadkomma en lämplig avvägning mellan riksdagens resp.
riksbankens befogenheter att ändra riksbankens yttre organisation. Enligt kommiiténs
mening bör del inte anges i lagtexten vilket antal verksamhelsställen av olika
slag som riksbanken skall eller får ha. Det bör ankomma på fullmäktige att
besluta om detta. För det fall det visar sig sakligt motiverat skall alltså
fullmäktige i framtiden kunna besluta om en ändring av antalet region-
och/eller kassakontor utan att behöva gå till riksdagen och föreslå en lagändring.
Kommittén har utgått från atl sedeldepåer skall finnas framdeles.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna lagtexten lyder:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbankens verksamhet
bedrivs vid ett huvudkontor i Stockholm där&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;också fullmäktige har sitt
säte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
bedriver dessutom verksamhel vid regionkontor, kassakon­tor och sedeldepåer
till det antal och på de orter som riksbanken bestäm­mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
anser att riksbanken bör ges ytterligare frihet att själv besluta om bankens
regionala organisation som den föreslagna lagändringen innebär. Vi fömtsätter
emellertid alt väsentliga ändringar av den organisation som riksdagen
fastställt inte kommer att göras ulan riksdagens godkännande. Inle heller har
vi något att erinra mot alt sedeldepåerna tas med i lagtexten såsom en typ av
enhet. Däremot vill vi förorda atl depåernas speciella karaktär som komplement fill
riksbankens egen kontorsorganisaiion fram­går av lagtexten. Vi föreslår därför
att andra stycket 34 § får en något annan utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.2.5
Ändringar i föreslagen lagtext&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har (s. 5) föreslagit alt paragrafen (51 §) om riksbankens skyldighet att
offentliggöra uppgifter om valuta- och kreditförhållanden skall tas in under
rubriken &amp;quot;Övriga uppgifter&amp;quot;. Om förslaget genomförs får del som följd
konsekvensändringar när det gäller numreringen av paragraferna efter förslagets
paragraf 50. I del följande ulgår vi från den av kommittén föreslagna
numreringen. Vi föreslår med hänvisning lill vad som tidigare anförts i
yttrandet följande ändringar i föreslagen lagtext.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section477&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section478&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34------------------------------ §&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;br&gt;
Riksbankens verksamhet- sitt säte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken bedriver dessutom verksamhet vid regionkontor
och kassa­kontor samt genom sedeldepåer. Belräffande enheternas antal och
förlägg­ning bestämmer fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35        §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
huvudkontoret--- riksbankens arbetsordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Revisionsenheten vid riksbanken utför också revision av
riksdagens förvaltningskontor, riksdagens ombudsmän, riksdagens revisorer och
Nor­diska rådets svenska delegation enligt revisionsplaner som fastställs av
respektive myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48        §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kalenderåret
är riksbankens räkenskapsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje år före utgången av december månad skall fullmäktige
fastställa dels en plan avseende riksbankens förvaltningsverksamhei under de
tre närmast följande verksamhetsåren, dels en budget för riksbankens förvalt­ningsverksamhei
under det följande räkenskapsåret. Treårsplanen och budgeten skall tillställas
riksdagen och riksdagens revisorer för kännedom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49        §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken är bokföringsskyldig och det åligger banken att
vid fullgöran­&lt;br&gt;
det av denna skyldighet tillämpa------ .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje år före den 15 febmari skall fullmäktige till
riksdagen och riksda­gens revisorer avge redovisning för det föregående
räkenskapsåret samt förslag lill disposilion av riksbankens vinst.
Redovisningen skall omfatta resultaträkning, balansräkning, förvaltningsberättelse
och en redogörelse för den förda valuta- och kreditpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Riksgäldskontorets ställning samt samordningen av
statsskuldspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1 Riksrevisionsverket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En konsekvens av att föra in riksgäldskonlorei under
regeringen blir att den externa revisionen av riksgäldskontoret bör ändras. Enligl
RRVs mening bör riksgäldskontoret i detta avseende då likställas med andra
statliga myndigheter och således komma atl ligga inom RRVs revisionsom­råde.
Liksom kommittén anser RRV att revisionen måste bedrivas med beaktande av de
stora ekonomiska värden som riksgäldskontoret omsätter och förvaltar. RRV anser
också alt riksgäldskontorels omfattande ekono­miska verksamhet liksom hittills
medför att kontoret måste ha en egen internrevision. Verket utgår ifrån att
samarbetet mellan RRVs externa revision och internrevisionen skall bedrivas i
samma former som gäller för bl. a. internrevisionerna vid de statliga
affärsverken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om den fortsatta revisionen av Nordiska rådets
sekretariat bör&lt;br&gt;
ocksä prövas vid ett ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret. F. n.&lt;br&gt;
revideras detta av riksgäldskontorets internrevision. Rådets övriga verk­&lt;br&gt;
samhel i Sverige revideras av RRV. Verket anser det ändamålsenligt om&lt;br&gt;
all revision av rådets verksamhet i Sverige kunde ske under en organisa-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section479&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section480&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tions ansvar. RRV är
därför berett att ta pä sig ansvaret för en sådan     Prop. 1986/87:143
revision.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ytterligare konsekvens av ändrat huvudmannaskap blir att riksgälds­kontoret
inte längre bör vara värdmyndighet för den redovisningsgmpp som omspänner
riksdagens verk. Enligt RRVs mening framstår riksdagens förvaltningskontor som
lämplig ny värdmyndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV
har inget att erinra mot kommitténs förslag atl riksdagen i princip skall lämna
regeringen etl bemyndigande att ta upp lån för staten och att en plan utformas
för statens upplåning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller planen för upplåningen anger inte kommittén i förslaget närmare vad
en sådan plan skulle innehålla eller vilka som skall utarbeta den. En
diskussion om detta förs emellertid delvis i kommitténs övervä­ganden i avsnitt
9.7.2. Enligt RRVs mening bör denna fråga övervägas närmare under den fortsatta
beredningen av kommiiténs förslag, speciellt vad gäller underlaget till en
sådan plan och vilka myndigheter som skall arbeta fram lämpligt underlag.
Enligt RRVs uppfattning bör både konjunk-turinstilulet och RRV ingå bland dessa
myndigheter. Frågorna i anslutning till kommiiténs diskussion i avsnitt 9.7.4
rörande omfördelning av arbets­uppgifter mellan riksgäldskontoret och andra myndigheter
synes också böra övervägas närmare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har utgått från (s. 240) att riksgäldskontoret skall ha en styrelse och vidare
föreslagit att i denna skall finnas ett väsentligt parla­mentariskt inslag för
att ge riksdagen fortsatt insyn i verkställandet av statsupplåningen. RRV
förutsätter att denna fråga vid den fortsatta bered­ningen prövas mot bakgmnden
av verksledningskommitléns förslag röran­de myndigheternas ledningsfunktioner
och remissyttrandena över dessa förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2    Kammarkollegiet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
riksgäldskontoret ombildas lill en myndighet under regeringen, bör enligl
kommittén föreligga goda fömtsättningar att successivt uppnå en lämpligare
uppgiftsfördelning mellan riksgäldskontoret och andra myndig­heter med
motsvarande eller likartade uppgifter. Kammarkollegiet m.fl. myndigheter nämns
särskilt. Vilka uppgifter som kan komma i fräga för en omfördelning myndigheter
emellan berörs inte av kommittén, varför kolle­giet har svårt överblicka
förslagets konsekvenser i delta avseende. Sam­banden mellan kollegiets fond-
och lånehanterande uppgifter och riksgälds­kontorets mer cenlrala uppgifter
förefaller emellertid svaga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3    Fullmäktige i riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
delbetänkandet &amp;quot;Statsskuidspoiitiken - samordningsfrågor&amp;quot; framlade&lt;br&gt;
kommittén förslag till åtgärder för att pä kort sikt stärka samordningen av&lt;br&gt;
statsskuidspoiitiken bl.a. föreslogs gemensamma ledamöler i fullmäktige­&lt;br&gt;
församlingarna, bildandet av en planeringsgmpp för inhemsk upplåning&lt;br&gt;
m. m. I princip avvisade fullmäktige i sitt remissvar samtliga framlagda&lt;br&gt;
förslag och drog i stället slutsatsen att riksbanken borde svara för alla&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section482&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förvärv
från riksgäldskontoret av statspapper som är instmmenlella för     Prop.
1986/87:143 penningpolitiken. Riksbanken skulle därefter sälja papperen vidare
till marknaden i den takt som är förenlig med dén löpande penningpolitikens
krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingel av förslagen har dock lett till någon åtgärd och när
kommittén nu i sitt slutbetänkande åler behandlar frågan oni riksgäldskontorets
ställning samt samordningen av statsskuldspolitiken hoterar fullmäktige med
till­fredsställelse atl kommittén inte ånyo för fram sina tidigare förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslår alt i det nya riksgäldskontorets
styrelse skall - som i dag - finnas ett väsentligt parlamentariskt inslag för atl
bevara kontinui­teten och garantera riksdagen en fortsatt insyn i
verkställandet av stats­upplåningen. I detta sammanhang vill fullmäktige
understryka angelägen­heten av att samma behörighetskrav ställs pä
styrelseledamöter och tjäns­temän i riksgäldskontoret som i riksbanken dvs. att
de ej bör vara ledamot i en styrelse för ett kreditinstitut eller fondkommissionärsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En direkt följd av del föreslagna ändrade huvudmannaskapet
för riks­gäldskonlorei är all riksdagen mäste ge regeringen ett lånebemyndigande
att ta upp lån för statens räkning. 1 regeringsformen finns nämligen före­skrivet
att regeringen icke utan riksdagens bemyndigande får ta upp lån. Bemyndigandet
från riksdagen kan inte ges, direkt till riksgäldskontoret utan gången måste
vara atl riksdagen bemyndigar regeringen som i sin lur överlåter detta till
riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén förordar ingen teknisk utforrnning av lånebemyndigandet
utan konstaterar endast att flera länkbara altemativ finns. Enligt kommit­téns
mening bör dock bemyndigandet ges en! gång per år och i sin helhet överlåtas på
riksgäldskontoret. Detta bör enligt kommitténs mening ske genom atl det nya
riksgäldskontoret ges en stående delegation i sin instmk­tion atl ta upp lån
till staten i enlighet med de lånebemyndigande som riksdagen ger regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige, som tillstyrker kommitténs förslag, tolkar
dessa som att det ändrade huvudmannaskapet inte skall innebära någon ändring
för riks­gäldskontoret jämfört med i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om kommittén inte förordar någon teknisk utformning
av lånebe­myndigandet vill fullmäktige beröra frågan. Kommittén konstaterade
att bemyndigandet kan utformas på mänga olika sätt bl. a. nämns ett belopps­mässigt
opreciseral bemyndigande respektive beloppsmässigt preciserat bemyndigande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 dag kan sägas alt riksgäldskontoret har ett beloppsmässigt
opreciseral bemyndigande att ta upp lån eftersom upplåning enligt lag om
riksgälds­kontoret får ske för alt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;finansiera
löpande underskott i statsbudgeten och andra utgifter som grundar sig på
riksdagens beslut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillhandahålla
sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksda­gen beslutar om,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;amortera och
inlösa statslån ävensom uppköp av statslån i utländsk valuta,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillgodose
riksbankens behov av valutareserv och av statspapper för marknadsoperationer.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section483&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section484&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt
fullmäktige finns det starka skäl som lalar för all bemyndigandet     Prop.
1986/87:143 även fortsättningsvis bör vara beloppsmässigt opreciserat och vara
av samma tekniska innebörd som i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det statliga budgetsaldot bestäms av en mängd faktorer som
framkom­mer genom en rad enskilda beslut av riksdagen om inkomster och
utgifter. I stort kan sägas att det framför alll är budgetens inkomstsida som
är svår att med nägon exakthet precisera. Kalkylen för budgetsaldot blir därför
så osäker atl den knappast utan betydande marginaler kan ligga till gmnd för
ett beloppsmässigt preciserat lånebemyndigande. Därtill kommer riksban­kens
eventuella behov av att fylla på valutareserven respektive innehavet av
statspapper för marknadsoperationer vilket beloppsmässigt omöjligt kan
förutses. Fullmäktige förordar därför att bemyndigandet även tekniskt i
framtiden får samma utformning som i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller formerna för samverkan mellan statsskuidspoiitiken
och penningpolitiken delar fullmäktige helt kommiiténs bedömning att denna bör
ha sin tyngdpunkt i all en plan för inhemsk upplåning upprättas. Som kommittén
också kunnat konstatera upprättas sådana planer regelbundet sedan något år
tillbaka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige är också som kommittén övertygad om att fömtsättningarna
och formerna för såväl statsskuidspoiitiken som penningpolitiken även i
framliden kommer att ändras. Nya tekniker och nya marknader utvecklas ständigt
på del finansiella området. Det vore därför olämpligt atl i dag i detalj
utforma bestämmelser om säväl statens emissionsteknik som sam­rådsformerna
mellan berörda parter. I stället bör riksbanken och riksgälds-kontoret själva
anförtros att finna formema för sin operativa samverkan och som kommittén
konstaterar är det viktigt att &amp;quot;berörda parter har flexibilitet alt
anpassa samverkan mellan statsuppläningen och penningpo­litiken till vad fömtsättningarna
och metoderna i varje situation kan krä­va&amp;quot; (s. 233). Fullmäktige delar
denna bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis konstaterar kommittén att enligt de
framlagda för­slagen skall riksgäldskontoret även i framtiden ha till
huvuduppgift att ta upp och förvalla lån till staten. Så långt delar fullmäkfige
kommitténs syn. Fortsättningsvis skriver dock kommittén att &amp;quot;verksamheten
skall bedrivas med statsskuldspolitiskl betingade målsättningar&amp;quot; (s. 241).
Enligt fullmäk­tiges mening är det självklart att kostnadskalkyler måsle beaklas
och väga tungt när det gäller utformningen av lånevillkoren för t.ex. allemansspa­rande
samt spar- och premieobligationer. När det däremot gäller räntesätt­ningen på
instrument som statsskuldväxlar och riksobligationer måste dock
penningpolitikens behov av att styra likviditet och ränteutveckling bli helt
dominerande. Delta, som ocksä finansutskottet flera gånger uttalat (FiU
1978/79:39 och FiU 1982/83:16), kom också klart till uUryck i direkti­ven till
kommittén där det fastslogs att statsskuidspoiitiken numera måste ses som en
integrerad del av kredit- och valutapolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section485&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section486&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;7.4 Riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. Bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har i det tidigare delbetänkandet
Statsskuldspolitiken samord­ningsfrågor SOU 1984:84 analyserat behov och former
för att stärka sam­ordningen av statsskuidspoiitiken. Förslag lämnades till
åtgärder som i ett första steg borde vidtas i detta syfte. Fullmäktige yttrade
sig (1985-02-21) över betänkandet och förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om utredningen enligt fullmäktiges mening hade
betydande bris­ter, inte minst i skildringen av hur samordningen av
statsskuldspolitiken bedrivits under senare år och i preciseringen åv
samordningsproblemens karaktär, kunde dock fullmäktige tillstyrka att vissa av
de förslag som utredningen angav kunde genomföras med kort varsel. Några
åtgärder i denna riktning har emellertid inte vidtagits. I stället framför nu
utredningen nya och betydligt mera långtgående förslag till förändringar av
rådande ordning för hur statsupplåningen bedrivs och hur statsskuidspoiitiken
sam­ordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslår sålunda i betänkandets kap. 9 alt
riksgäldskontoret blir en myndighet under regeringen, lämpligen hörande till
finansdeparte­mentet, och att riksdagen skall besluta om en lånebemyndigande
till rege­ringen i anslutning lill att statsbudgeten sammanställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt fullmäktiges mening är de nya förslagen än mera
knapphändigt beskrivna och ofullständigt motiverade än de tidigare. Fullmäktige
har därför funnit det förenat med stora svårigheter att bedöma förslagens
innebörd och konsekvenser. Utgångspunkten har dock varit den gmndläg­gande
uppfattning som fullmäktige framförde i sitt ovannämnda remissytt­rande och som
inte rubbas av vad kommittén nu anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige kommer i detta remissvar att koncentrera
framställningen till betänkandets kap. 9. När det gäller huvuddelen av
betänkandet, som rör riksbankens ställning och funktioner liksom också
utformningen av en ny riksbankslag, har fullmäkfige ingen erinran. Under en
särskild mbrik nedan behandlas de konkreta frågor avseende samarbetet mellan
riksbank och riksgäldskontor som kommittén tar upp. Allmänt sett välkomnar full­mäktige
att riksbanken får möjlighet alt renodla sin verksamhet som cen­tralbank och
att dess relationer till regeringen kommer till klarare uttryck. Behovet av en
ny förenklad riksbankslag synes också belagt. Fullmäktige vill erinra om att riksgäldskonlorei,
efter ett omfattande utredningsarbete, erhöll en sädan ny lag 1983-01-01.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3. Kommitténs argument för ett ändrat huvudmannaskap&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kommitténs betänkande kan man urskilja fern argument för
ett ändrat huvudmannaskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a) 1 enlighet med parlamentarismens principer bör
riksgäldskontoret&lt;br&gt;
vara en myndighet under regeringen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section487&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section488&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens finans- och
kontrollmakt skulle stärkas om huvudmanna-     Prop. 1986/87:143 skåpet
ändrades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samordningen av finanspolitiken
och statsskuldspolitiken skulle för­bättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d)   Kreditgarantigivningen
bör skötas av en myndighel under regering­&lt;br&gt;
en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;e)   Den
statliga förvaltningsstrukturen skulle bli smidigare om riksgälds­&lt;br&gt;
kontoret blev en myndighet under regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
fullmäktiges mening brister kommiiténs analys på flera punkter och det finns
därför anledning att närmare diskutera de olika argumenten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.a)
Riksgäldskontorels konstitutionella ställning och pariamentarismen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksgäldskontorets
nuvarande ställning har enligt kommittén sin gmnd i kampen mellan riksdagen och
kungen om finansmakten under slutet av 1700-lalet. Kommittén konstaterar atl
införandet av parlamentarism har skapat ett nyll förhållande mellan riksdagen
och regeringen samt drar slutsatsen att motiven för atl riksgäldskontoret skall
vara en myndighet under riksdagen numera saknar bärkraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige,
som med viss förvåning konstaterat att kommittén inte anlitat statsrättslig
expertis vid sitt arbete, finner för sin del atl kommittén inte ulfört någon
analys av i vilken män dagens situation skiljer sig från den som rått vid de
tidigare tillfällen då frågan om huvudmannaskapet för riksgäldskontoret prövats
av riksdagen åren 1969 och 1973. Fullmäktige anser därför att kommitténs
förslag om en ändring av huvudmannaskapet utifrån konstitutionella överväganden
saknar bärkraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.
b) Riksdagens finans- och kontrollmakt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elt
förändrat huvudmannaskap skulle enligt kommitténs betänkande stär­ka riksdagens
finans- och konirollmakt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksgäldskonlorei
har i dag en ovillkorlig skyldighet atl läcka underskot­tet i statens budget
med län. Inget formellt beslut fattas om slatsupplåning-ens omfattning. Vid en
förändring av huvudmannaskapet är kommitténs tanke att riksdagen i anslutning
till att statsbudgeten sammanställs också debatterar och beslutar om elt lånebemyndigande
fill regeringen. Om ett lånetak införs skulle således riksdagens finansmakt
stärkas, resonerar kommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
kan inte inse att de anförda synpunkterna är elt argument för ett ändrat
huvudmannaskap. I lagen om riksgäldskontoret har riksda­gen givit
riksgäldskontoret ett ändamålsbemyndigande. Enligt lagen får riksgäldskontoret
la upp lån endast för vissa preciserade ändamål. Om riksdagen anser att dess
finansmakt skulle stärkas av all ett lånetak införs kan delta ske redan i dag
genom alt lånebemyndigandet preciseras i belopp i stället för att ha nuvarande
utformning. Frågan om elt lånetak har således ingenting att göra med
huvudmannaskapet för riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten
att föra en debatt i riksdagen om den samlade statsbudgeten&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section489&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section490&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;finns också redan i dag, t.ex.
i anslutning till finansplanen, och har inle     Prop. 1986/87; 143 heller
någon koppling till frågan om huvudmannaskapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
huvudmannaskapet ändras hävdar kommittén att riksdagens kon-trollmakt skulle
vidgas. Konstitutionsutskottet kan granska regeringens handläggning av
bemyndigandet, interpellalioner och frågor kan ställas till berört statsråd och
misstroendeförklaring kan riktas mot statsrådet. Kon­trollen är i dag utformad
på ett annat sätt men behöver därför inte enligt fullmäktiges mening vara
mindre verkningsfull. Finansutskottet bereder ärenden angående
riksgäldskontoret och granskar årligen kontorets för­valtning. Dessa frågor
presenteras sedan för riksdagen för debatt och beslut minst tvä gånger per år.
Dessutom innebär den parlamentariskt sammansatta fullmäktigeförsamlingen, som
under riksdagssessionen sam­manträder varje vecka, att riksdagen har en direkt
insyn och fortlöpande kan följa riksgäldskontorets verksamhet. Den riksdagsvalda
styrelsen torde vara en vida värdefullare kontrollmöjlighet än konstitutionsutskot-lels
efterhandsgranskning, misstroendeförklaringsinstitutet och spörs­målsinstitutet
(vilka redan i dag kan användas för att granska regeringens meddelanden lill
fullmäktige).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
finner således att ett ändrat huvudmannaskap för riksgälds­kontoret inte på
något avgörande sätt skulle stärka riksdagens finans- och konirollmakt.
Möjligheterna alt införa ett lånelak finns redan i dag. For­merna för riksdagens
kontroll skulle förändras, men genom att insynen skulle minska snarare
försämras än förstärkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.
c) Samordningen av statsupplåningen och finanspolifiken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
tredje argumentet som utredningen för fram för elt förändrat huvud­mannaskap
rör samordningen av statsskuldspolitiken och finanspolitiken. Kommittén
konstaterar att statsskuldsräntor i dag utgör drygt 20 procent av
statsutgifterna. Behovet av samordning är därför stort. Kommittén skriver att
&amp;quot;denna samordning kan numera anses vara av sådant bestän­digt slag och ske
i sådana former alt fömtsättningarna för samordningen bör ges organisatoriskt
uttryck&amp;quot;. Om riksgäldskonlorei blev en regerings­myndighet skulle också
statsupplåningens fördelningspolitiska effekter bättre beaktas, liksom regeringens
intressen när det gäller kontoinlåningen från statliga företag och myndigheter
samt riksgäldskontorets utlåning till bl.a. affärsverken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
instämmer i kommitténs bedömning alt ränteposten i stats­budgeten nu är av den
omfattning att den påverkar budgetulfallet och därmed får finanspolitiska
effekter. Därav följer dock inte atl statsskulds-politiken i någon betydande
omfattning påverkar finanspolitiken. Stats­upplåningens utformning kan visseriigen
påverka räntekostnaderna, men de variationer som kan uppstå har knappast någon
avgörande finanspoli­tisk betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Likväl
anser fullmäkfige att statsskuidspoiitiken skall samordnas med&lt;br&gt;
finanspolitiken och inte endast med penningpolitiken. Det måste dock ske i&lt;br&gt;
former som gör del möjligt att de långsiktiga och de specifikt statsskulds­&lt;br&gt;
politiska intressena kan hävdas. Fullmäktige vill också understryka vikten&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12   Riksdagen 1986/87. 1 .saml. Nr 143&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section491&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section492&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av att
formerna för samordning och samråd har en viss flexibilitet. Utveck-     Prop.
1986/87; 143 lingen av penningmarknaden och penningpolitiken visar hur snabbi fömt­sättningarna
kan ändras. Kommitténs förslag för samordning med penning­politiken anser
fullmäktige väl möter det samordningsbehov som i dag föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På samma sätt behöver också samarbetsformerna med
finansdeparte­mentet förändras från tid till annan. När statsupplåningens
utformning nu har vissa finanspolitiska effekter är behovet av samordning
större än tidigare. I dag sker också ett informellt men nära samarbete både vad
gäller ränteposten i statsbudgeten och upplåningsplaneringen, dvs. i de avseen­den
som statsskuldspolitiken närmast påverkar finanspolitiken. Från en praktisk
utgångspunkt kan fullmäktige konstatera att på de områden där behov har
uppstått har en samordning ocksä kommit till stånd, låt vara i tämligen fria
former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgmnd av detta mäste fullmäktige konstatera att etl
ändrat hu­vudmannaskap knappast kommer att förändra den konkreta utformningen
av statsuppläningen. Visserligen kan behovet av ett närmare samarbete
manifesteras genom etl ändrat huvudmannaskap men fullmäktige anser att även
detta kan uppnås ulan ändring av huvudmannaskapet, om man nämli­gen inrättar
den av kommittén ursprungligen föreslagna planeringsgruppen för inhemsk
upplåning (se nedan under 4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3. d) Garantigivningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksgäldskontorets kreditgarantigivning anförs av
utredningen som ett annat skäl att förändra huvudmannaskapet. Både statsfinansiella
och nä­ringspolitiska överväganden mäste i mänga fall göras vid garantigivning.
Riksgäldskontoret överiåler i dag regelmässigt på regeringen att ta ställ­ning
i frågor med näringspolitisk innebörd. Riksgäldskontoret fattar dock det
formella beslutel. Enligt kommitténs bedömning betyder detta bl. a. alt
oklarhet råder om ansvarsfördelningen samt atl regeringen i dag inte kan
ställas till svars för dessa ätgärder. Regeringen eller en myndighet under
regeringen bör således ha det formella ansvaret för garantigivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige vill erinra om att riksgäldskontorets
relationer till regering­en i garantifrågor i förväg regleras av riksdagen, som
bestämmer karaktär och former för regeringens direktivrätt för kontoret inom av
riksdagen angivna ramar. Sådana direktiv överlämnas alllid i skriftlig form. De
kan därmed liksom fullmäktiges beslut underställas riksdagens, efterföljande
granskning, med möjlighel till debatt såväl i samband med riksdagens beviljande
av ansvarsfrihet för fullmäktige som vid en bedömning av hur regeringen agerar
inom ramen för riksdagens beslut angående etl visst garantisystem. Regeringens
direktiv innehåller, då de delges fullmäktige, redan en avvägning mellan
näringspolitiska och statsfinansiella beaktan­den genom att de varit föremål
för gemensam beredning mellan finansde­partementet och berörda fackdepartement.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kontorets samverkan med det under industridepartementet
lydande sta­&lt;br&gt;
tens industriverk, som är regeringens beredningsprogram på fartygsgaran-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section493&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section494&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tiområdet, tryggas genom
representation i den till verket knutna fartygs-     Prop. 1986/87; 143 garantinämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
de senaste åren har garantiverksamheten, som kommittén på­pekar, drabbats av en
rad större förluster, särskilt på varvs- och rederiom­rådet. Samtidigt har
utfärdandet av nya garantier gått kraftigt tillbaka. Ga­rantistocken på detta
område är därmed i praktiken under avveckling. Vid den av kommittén förslagna
tidpunkten för förändringen av huvudmanna­skapet torde därför
garantiverksamheten för varv och rederier ha fått en starkt reducerad betydelse
för kontoret och samordningsproblemen med regeringskansliet i praktiken bragls
ur världen. Garantifrågorna blir där­med betydelselösa för en bedömning av
huvudmannaskapet för riksgälds-kontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.
e) En smidigare förvaltningsstruktur&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Etl
ytterligare skäl för ett ändrat huvudmannaskap rör den statliga förvalt­ningsstrukturen.
Om riksgäldskonlorei ombildas från att vara en myndig­hel under regeringen bör enhgt
kommitténs bedömning goda förutsättning­ar uppkomma för att omfördela
arbetsuppgifter mellan riksgäldskontoret och andra myndigheter. Ett ändrat
huvudmannaskap skulle också under­lätta anpassningen av resurser och
organisation, om fömtsättningarna för statsuppläningen snabbt ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
instämmer i kommiiténs bedömning att statsupplåningen bör bedrivas under smidig
anpassning av förvaltningsresurser till upplå­ningens krav och all riksgäldskonlorei
bör kunna såväl påläggas nya upp­gifter som överlåta befintliga sädana till
andra statliga myndigheter. Kom­mittén har dock inte närmare utvecklat vilka
förändringar som åsyftas. Den bristande preciseringen i utredningen gör det
omöjligt att närmare bedöma relevansen i detta argument. Fullmäktige kan dock
konstatera att under årens lopp har förändringar skett av riksgäldskontorets
arbetsupp­gifter och riksdagens huvudmannaskap har därvid inte utgjort något
hinder. För riksbankens del har gällt samma förhållande, som kommittén själv
påpekar, och ett huvudmannaskap under riksdagen torde inte försvå­ra en
fortsatt pragmatisk prövning av bankens arbetsuppgifter i relation fill de som
utförs av andra myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.
f) Slutsats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
har mol bakgmnd av ovanstående analys kommil fram lill att statsskuldspolitiska
kommitténs argument för ett ändrat huvudmannaskap inte har någon större tyngd,
i varje fall inte i den summariska form kom­mittén vak att presentera dem. 1 en
del fall är dessuiom den slutsats som kommittén drar av sitt resonemang direkt
felaktig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om huvudmannaskapet skall
ändras för riksgäldskontoret bör det kunna&lt;br&gt;
motiveras med att man därvid skulle avhjälpa stora praktiska brister i den&lt;br&gt;
nuvarande ordningen och erhålla betydande praktiska vinster för statsupp­&lt;br&gt;
läningen, åtminstone pä nägon sikt. Fördelarna måste således mer än väl&lt;br&gt;
överväga de olägenheter och kostnader som varje förändring medför.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section495&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section496&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har enligt
fullmäktiges mening inte alls berört fördelarna med     Prop. 1986/87:143
nuvarande ordning. Nackdelarna diskuteras mycket knapphändigt. Där­med har man
inte heller kunnat visa alt en ändring av huvudmannaskapet skulle vara
övervägande till fördel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
anser att nuvarande huvudmannaskap bäst tillgodoser riks­dagens önskemål om
insyn och kontroll av statsupplåningen. Små föränd­ringar skulle ocksä kunna
göra samordningen av statsskuldspolitiken, fi­nanspolitiken och penningpolitiken
bättre än i dag. En sådan åtgärd är kommitténs tidigare förslag att inrätta en
samråds- eller planeringsgmpp för inhemsk upplåning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
avstyrker således kommitténs förslag att huvudmannaska­pet för
riksgäldskontoret skall överföras från riksdagen till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.
Förbättrat samråd om statsskuldspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med vad som sagts ovan anser fullmäkfige att det kan finnas anledning
att vidtaga några åtgärder för att ytterligare förbättra och förtyd­liga
samordningen av statsskuidspoiitiken. Det rör framför allt formerna för samråd
mellan riksgäldsfullmäkfige och regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
har ovan (punkt 3 C) konstaterat att behovet av samordning med regeringen ökat lill
följd av statsupplåningens storlek och finanspoli­tiska konsekvenser. I
praktiken har också samarbetet intensifierats under senare år, såväl när det
gäller beräkningen av statsskuldens budgeteffekter som beträffande den löpande
upplåningen inom och utom landet. Fullmäk­tige vill erinra om att en arbetsgmpp
för statlig utlandsupplåning, vari en av statssekreterarna i
finansdepartementet ingår, sedan år 1977 bereder och avger rekommendationer
till de båda fullmäktigeförsamlingarna i fler­talet frågor pä detta område. Ett
liknande förfarande finns beträffande upplåningen frän hushållssektorn i styrgmppen
för inhemsk upplåning, där statssekreteraren är ordförande. Frågan är om
ytterligare åtgärder kan vidtas inom ramen för nuvarande huvudmannaskap för att
förbättra sam­ordningen mellan statsupplåningen, penningpolitiken och finanspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitt tidigare remissvar på kommitténs första delbetänkande uttalade sig
fullmäktige positivt till tanken på en planeringsgrupp för inhemsk statsupp­låning.
Såväl riksgäldskonlorei och finansdepartementet som riksbanken borde ingå i
denna med förslagsvis statssekreteraren i finansdepartementet som ordförande.
Fullmäktige vill återigen understryka det önskvärda i att en sädan samrådsgmpp
inrättas och får en central ställning i samband med den inhemska upplåningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
riksbanken vidhåller sin negafiva inställning, såsom den kommer till uttryck i
bankens yttrande över kommitténs ifrågavarande betänkande och den föreslagna
gruppen således inle kommer till stånd, anser fullmäktige det önskvärt att på
andra sätt ytteriigare förbättra samordningen mellan regeringen och riksgäldskonlorei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag att riksbanken inför vikfigare penningpolitiska be­&lt;br&gt;
slut bör samråda med statsråd som regeringen bestämmer skulle kunna&lt;br&gt;
tillämpas också för riksgäldskontorels vidkommande när det gäller viktiga­&lt;br&gt;
re beslut av fullmäktige med finanspolitiska eller budgetmässiga konse-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section497&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section498&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kvenser.
Härvid får beaktas det speciella behovet för utlandsupplåningen     Prop.
1986/87:143 atl undvika en explicit lagreglering av samrådsskyldigheten vid
beslut om sådana lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fömtom samråd vid speciellt viktiga beslut bör kontakterna
mellan riksgäldsfullmäktige och regeringen öka genom alt statsråd eller dennes
medarbetare inbjuds att några gånger årligen framträda inför fullmäktige med en
redogörelse för regeringens ekonomiska politik, speciellt stats­skuldspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att garantera alt regeringen alltid har insyn i statsuppläningen
skulle också riksdagen kunna ålägga fullmäktige att fortlöpande rapportera till
regeringen om upptagna län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige vill i sammanhanget understryka behovet av
kontinuitet i statsupplåningens ledningsorgan, främst fullmäktige själva. Detta
är ägnat inte bara att underlätta förståelsen för och därmed samordningen av stats­skuidspoiitiken.
Även för långivare till staten, särskilt utomlands, är del ägnat att inge
förtroende och skapa goda samarbetsrelationer om lednings­organen inte förnyas
för ofta ulan får lillfälle atl förvärva en betydande saklig kompelens.
Kontinuiteten hos fullmäktige över den gångna tioårs­periodens regeringsskiften
har således varit en styrka såväl internt inom kontoret som för
statsupplåningens framtoning utåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot yttrandets lydelse reserverade sig BirgU Friggebo och
Erik Hovham­mar, vilka anförde följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Birgit Friggebo:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Alt riksgäldskontoret är en myndighet underställd
riksdagen i stället för regeringen är en följd av tradition mer än av
principiella överväganden. Det mesta talar för a« den statsskuldspolitiska
myndigheten sorterar under regeringen. Utredningens förslag är dock något
skissartat och lorde inte kunna ligga till gmnd för elt genomförande.
Statsskuldspolitiska kommit­téns förslag bör därför inte avvisas utan ligga
till gmnd för en vidare utredning.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erik Hovhammar:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Jag delar inte majoritetens i fullmäktige
ställningstagande i huvudmanna­skapsfrågan utan slår fast vid min tidigare i
fullmäktige deklarerade stånd­punkt att riksgäldskonlorei bör vara en
regeringen underställd myndighet av följande två huvudskäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Garantiverksamheten
skapar särskilda problem. Både statsfinansiella och näringspolitiska
överväganden måste ofta göras vid garantigivning. För att eliminera den
oklarhet som råder om ansvarsfördelningen bör regeringen eller en myndighet
under regeringen ha det formella ansvaret för garantigivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag hävdar
också att prövningen av riksgäldskontorets anslags­äskanden svårligen kan
utföras på ett effekfivt sätt av finansutskottet, som saknar både
kansliresurser och tid för denna uppgift. Det strider för övrigt mot det system
man har inom statsförvaltningen i övrigt, nämligen att budgetprövningen först
sker inom kansHhuset innan ärendet kommer till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section499&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section500&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksdagen. En ändring av hvudmannaskapet
för riksgäldskonlorei i enlig-     Prop. 1986/87:143 het med kommitténs förslag
skulle enligt min mening skapa en bättre ordning på detta område.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5 Riksdagens förvaltningskontor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Redovisningsverksamheten (avsnitt 9.8)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om var redovisningsverksamheten inom riksdagsområdet utom riksbanken skall var
placerad bör bedömas både med hänsyn till ekonomis­ka och praktiska aspekter.
Statsförvaltningens redovisningsverksamhet är under snabb systemutveckling och
frågan om hur den långsikfiga utveck­lingen av redovisningssystemet i framtiden
skall bedrivas utreds för närva­rande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltningskontoret
har i och för sig inte något att invända mot kom-miuéns förslag alt handhavandet
av redovisningen för riksdagsområdet utom riksbanken överförs från
riksgäldskontoret fill riksdagens förvalt­ningskontor. Med hänsyn till vad ovan
sagts föreslår förvaltningskontoret dock att slutlig ställning till var
redovisningsverksamheten skall vara pla­cerad inte tas nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Revisionsfunktionen (avsnitt 9.8)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår, vid ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret, att uppgiften att
handha den interna revisionen för riksdagsområdet utom riksbanken kan överföras
lill riksdagens förvaltningskontor. Förvaltnings­kontoret kan i och för sig
godta detta men vill dock föreslå alt man överväger en annan lösning
innebärande au revisionsverksamheten inord­nas i riksbankens revisionsenhet. Huvudskälen
för detta är att den perso­nalresurs det gäller, en årsarbetare, skulle, inom
förvaltningskontoret, komma att arbeta utan slöd frän andra revisorer. På
regeringssidan är det en strävan att öka revisionskontorens storlek för atl
därigenom öka effekti­viteten och minska sårbarheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Revisionsplanerna
bör, enligt förvaltningskontorets mening, som hittills fastställas av resp.
myndighet efter förslag från revisionsenheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Partibidragsnämnden och utbetalningen av partibidragen (avsnitt 9.8)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår att riksdagens förvaltningskontor efter den 1 juli 1989 skall utse
ledamöterna i partibidragsnämnden samt sköta utbetalningen av partibidragen. Nägra
överväganden och motiveringar som bakgrund lill sitt förslag redovisar inte
kommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltningskontoret
har i princip inte något att invända mot kommit­&lt;br&gt;
téns förslag. Vissa praktiska frågor kan dock behöva studeras närmare.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section501&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section502&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.6 Riksdagens revisorer&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Staisskuldspolitiska kommittén föreslär att riksgäldskonlorei
(RGK) skall bli en myndighet under regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens revisorer anser sig inte böra ta ställning i
denna fråga utan begränsar sig lill atl behandla de för revisionen mera
närliggande frågorna om hur betalning, redovisning och internrevisionen skall organiseras
för de riksdagens myndigheter som nu erhåller dessa tjänster frän RGK, alll
under förutsättning att kommitténs förslag om ändrat huvudmannaskap för RGK
genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1       Bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén konstaterar i sitt betänkande (s. 222) att del i
RGKs uppgifter ingår att sköta redovisningen för riksdagsförvaltningen och
riksdagens myndigheter utom riksbanken samt alt utföra intern revision inom
samma område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om hanteringen av dessa uppgifter vid den föreslagna
förändringen av huvudmannaskapet för RGK anför kommittén endast (s. 241) att RGKs
uppgifter au handha redovisning och intern revision för den inre
riksdags-förvaltningen och andra riksdagens myndigheter än riksbanken kan över­föras
till riksdagens förvaltningskontor, liksom bl. a. utbetalningen av par­tibidragen.
Några överväganden och motiveringar som bakgrund fill sitt förslag redovisar
inte kommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De organ på riksdagsområdel för vilka en lösning måste
sökas vad gäller betalnings-, redovisnings- och revisionsfunktionerna är den
inre riksdags­förvaltningen (förvaltningskontoret), riksdagens ombudsmän,
riksdagens revisorer och Nordiska rådets svenska delegation. En speciell fråga
som måste övervägas är det särskilda uppdrag RGKs revisionsenhet har i vad
gäller Nordiska rådets presidiesekretariat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi fömtsätter att de personalresurser som för närvarande
avdelats för RGKs egen redovisning och revision följer med RGK till dess nya redovis-ningscentral
(RC) respektive revisionskontor (RK). De personalresurser som då kvarstår för
verksamheten på riksdagsområdel, exklusive riksban­ken, är ca 1,5 årsarbetare
för vardera RC-funktionen och RK-funktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2       RC-funktionen inom riksdagsområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det statliga redovisningssystemet, system S/Temos har med
början bud­&lt;br&gt;
getåret 1983/84 införts för riksdagens myndigheter med undantag av riks­&lt;br&gt;
banken. RC-funktionen har fullgjorts inom RGK. Av riksrevisionsverkels&lt;br&gt;
(RRVs) redovisning av utvecklingen av den statliga redovisnings- och&lt;br&gt;
revisionsverksamheten (Oktoberrapport 1985) framgår att RC-RGK var&lt;br&gt;
den klart minsta vad avser transaktionsvolymen samtidigt som kostnaden&lt;br&gt;
per transaktion hörde till de högsta. RC i fråga hade 35 000 transaktioner&lt;br&gt;
1984/85, näst minsta RC hade 128000 och medeltalet var ca 640000 per&lt;br&gt;
RC. Genomsnittskostnaden per Iransaktion vid RC-RGK var kr. 9.90 mot i&lt;br&gt;
medeltal 3.90.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section503&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section504&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna
från RRV belräffande RC-organisationen pekar på att en Prop. 1986/87:143 redovisningscentral
bör ha en viss storlek för att fungera effektivt, för att inte vara känslig för
personalfrånvaro etc. Vi finner det därför föga lämp­ligt att säsom kommittén
föreslagit förlägga RC-funktionen för riksdagsom-rädels myndigheter till
riksdagens förvaltningskontor. Det förefaller mera ändamålsenligt att köpa
tjänsterna från någon redan befintlig RC. Bland de alternativ som då kan vara
aktuella är främst anslutning till kammarkolle­giets RC. Denna betjänar redan etl
stort antal smämyndigheter med de mest skiftande verksamheter och har därför
vid kompelens i redovisnings­frågor. Nägra konstitutionella skäl synes inte
tala emot en sådan lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter
för redovisningen m. m. vid riksdagen och riksdagens myn­digheter utom
riksbanken bör dock som hittills utfärdas av riksdagens förvaltningskontor i
samråd med RRV.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
RK-funktionen inom riksdagsområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
statliga redovisningsrevision som bedrivs genom ett tiotal RK för­lagda till
olika vårdmyndigheter har fr. o. m. den Ijuli 1986 inordnats under RRV. Av som
det uppges konstitutionella skäl har dock RK vid regerings­kansliet getts en
särställning under chefen för civildepartementet och om­fattas inte av RRVs fillsyn
(SFS 1985:606).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samma
skäl som anförts för att regeringskansliet skall inta en särställ­ning lalar
för att revisionsfunklionen på riksdagsområdel inle anförtros etl RK under
regeringen utan stannar på riksdagsområdel samt att riksdagens RK inte omfattas
av RRVs tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
därefter gäller kommitténs förslag att redovisningsrevisionen på
riksdagsområdet skulle förläggas fill riksdagens förvaltningskontor lalar
enligt vår mening mol detta att den personalresurs det gäller, I -2 årsarbe­tare,
skulle komma att arbeta förhållandevis isolerat och ulan slöd från andra
revisorer. Därtill kommer att redovisningsrevisionen på riksdagsom­rådet skulle
fullgöras av två revisionsorgan dels riksbankens revisionsen­het, dels den
aktuella gmppen på riksdagens förvaltningskontor. På gmnd­val av erfarenheterna
från revisionskontoren på regeringssidan strävar man där efler att öka
revisionskontorens storlek, upp mot 10-15 årsar­betskrafter, allt för att öka effekfivitelen
och minska sårbarheten av per­sonalfrånvaro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
revisorer uttalade redan år 1975 (gransknings-PM nr 11, skrivelse till
riksdagen den 11 mars 1976) att rent principiellt mycket talade för ett samgående
mellan riksgäldskontorets och riksbankens revisionsav­delningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
anser nu till skillnad mot kommittén att den del av riksdagsområdets redovisningsrevisionella
verksamhet som kvarstår efter en eventuell över­föring av RGK till
regeringsområdet lokall och organisatoriskt bör inord­nas i riksbankens
revisionsenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrningen
av redovisningsrevisionen bör liksom hitfills ske genom revi­&lt;br&gt;
sionsplaner. Förslag fill plan för förvaltningskontoret resp. för var och en&lt;br&gt;
av riksdagens fyra myndigheter bör upprättas av riksbankens revisionsen­&lt;br&gt;
het i samråd med respektive organ och riksdagens revisorer. Revisions-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section505&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section506&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;planen för riksbanken bör
fastställas av bankofullmäktige och de andra     Prop. 1986/87:143
revisionsplanerna av respektive myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4
Revision av RGK&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
revisionen av RGK vid den föreslagna förändringen av RGKs ställning anger
kommittén endast följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet
måste revisionen av RGK under nytt huvudmannaskap utfor­mas med beaktande av de
mycket stora ekonomiska värden kontoret omsätter och förvaltar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
anser att det är viktigt att frågan om hur revisionen av RGK skall utformas
klarläggs i god tid innan RGKs ställning förändras. Därvid bör beaklas att
revisionen av RGK hittills haft karaktär av dels internrevision genom RGKs eget
revisionsorgan, dels årlig externrevision genom riksda­gens revisorers försorg.
Frågan om ansvarsfrihet för fullmäktige i RGK har därefter beretts i
finansutskottet och beslut fattats av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
den nyligen genomförda förändringen av revisionskontorens ställning som lokala
organ inom ramen för RRV och direktiven att konto­rens revision skall ha
karaktär av externrevision finns det risk för att revisionen av RGK kommer att
försvagas om RGK blir en myndighet under regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn tili att RGK under regeringen blir en myndighet med speci­ell karaktär
och de stora värden RGK har att förvalta anser vi att det bör finnas en inlernrevisionsfunktion
inom RGK motsvarande den internrevi­sion som finns i de flesta bankförelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.7 EKN-exportkreditnämnden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den garantigivning som hanteras av riksgäldskontoret och som i huvud­sak avser
lån i utländsk valuta finns i vissa fall behov av såväl näringspoli­tiska
avgöranden som en samordning med den statliga utlandsupplåningen. I dessa fall
har den näringspolitiska prövningen hänskjutits till regeringen eller myndighet
under regeringen. På riksgäldskonlorei har fallit åter­stående delar av det
enskilda garantiärendet inrymmande bl.a. en pröv­ning av finansieringsupplägget
med nyssnämnda samordning med utlands­upplåningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om nuvarande system synes ha fungerat på ett i huvudsak ända­målsenligt sätt
måste självklara samordningsfördelar kunna vinnas om den samlade prövningen av
garantiärendena gjordes pä ett och samma ställe. En sådan ordning skulle kunna
uppnås om riksgäldskontoret ombildades fill en myndighet under regeringen.
Utifrån de synpunkter EKN har hafl att beakta tillstyrkes därför förslaget i
denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section507&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section508&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;7.8
Statens industriverk, SIND&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SINDs
arbetsuppgifter avseende fartygskreditgarantier är att efler pröv­ning lämna
utfästelser om sådana garantier, pröva frågor om räntestöd till svenska
beställare samt följa utvecklingen inom varvsindustrin och sjöfar­ten.
Tyngdpunkten i SINDs arbete ligger på kreditbedömning, dvs. en bedömning av del
garanfisökande förelagets ekonomiska situalion, betal­ningsförmåga, projektets
bärighet m. m. I SINDs uppgift ingår även att göra en bedömning av slatens risk
om den sökta garantin utfärdas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
mycket nära samarbete sker med riksgäldskontoret (RGK) som bevakar att
villkoren för de lån som skall garanteras är godtagbara från statens synpunkt
och att i SINDs utfästelse beslutade säkerheter finns (panlvård) saml beslutar
om och utfärdar den statliga garantin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
avsnitt 9.7.3. Garantigivning, behandlar frågor som bl.a. avser en klarare
fördelning av befogenheter mellan riksdag och regering. Vidare behandlas frågan
hur statsfinansiella och näringspolitiska beaktan­den skall kunna samordnas i garanliärenden.
Det bör framhållas att SIND inle har atl primärt anlägga statsfinansiella eller
näringspolitiska syn­punkter vid behandling av ärenden avseende
fartygskreditgarantier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SIND
finner inte sannolikt, att den föreslagna ändringen av huvudman­naskapet för riksgäldskonlorei
medför någon väsentlig ändring för SIND vad avser handläggning av ärenden
avseende fartygskreditgaranlier. Ver­kets projektprövning och överväganden
påverkas inte och yttrandena till RGK torde få samma innehåll och utformning
som hittills även om huvud­mannaskapet för RGK ändras. Del nu sagda gäller
givetvis under förutsätt­ning, att arbetsfördelningen mellan å ena sidan SIND
och ä den andra sidan RGK inte förändras vad avser farlygskreditgarantisystemel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.9 Bankföreningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.
Riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
konstaterande atl det enligt konstitutionen för närvarande inte ingår i
riksdagens finansmakt au besluta om hur mycket staten får låna upp kan synas
överraskande. Den rådande ordningen innebär alt riksgälds­kontoret verkställer
den upplåning som behövs; behovet framkommer som resultat av olika
riksdagsbeslut rörande statens inkomster och utgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankföreningen
anser att frågan om riksgäldskontorets ställning bör bedömas med utgångspunkt i
utredningens väl motiverade förslag att det skall ankomma på riksdagen att
årligen i anslutning till statsbudgeten besluta om ett lånebemyndigande för den
verkställande statsmakten, dvs. regeringen. Utredningen anför en rad beaktansvärda
skäl för att regeringen för verkställighet av statsuppläningen bör till sill
förfogande ha eU under regeringen lydande riksgäldskontor. Utredningens
avgörande skäl synes vara det nära samband mellan statsuppläningen och
finanspolitiken som för närvarande föranleds av statsskuldränlornas betydande
andel av sta­tens utgifter. Det därav uppkommande samordningsbehovet anser
utred­ningen vara av så beständigt slag att det bör föranleda en genom
grundlags­ändring genomförd organisatorisk förändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section509&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section510&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bankföreningen
anser att det är svårt alt uttala sig om samordningsbeho- Prop. 1986/87:143 vets
beständighet och därav föranlett behov av organisationsändring. För­eningen
vidhåller i sin yttrande över utredningens delbetänkande (SOU 1984:89)
framförda uppfattning att den nuvarande arbetsfördelningen mel­lan riksbanken
och riksgäldskontoret fungerar tillfredsställande och att uppdelningen på två
myndigheter visat sig vara till fördel för säväl kredit­marknaden som det
allmänna. Utredningens förslag innebär att denna uppdelning består men att den
ena myndigheten byter huvudman. Det synes mindre sannolikt att en sådan ändring
påverkar den löpande verk­ställighet av slatsupplåningsbeslut som berör banker
och andra kreditinsti­tut i den dagliga verksamhelen. Utöver det här anförda
finner bank­föreningen därför inte anledning att uttala sig i frågan om
riksgäldskonto­rets ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.10 Hypoteksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hypoteksbanken
övergår härefter till att något kommentera frågor om riksgäldskontorets
framtida ställning samt samordningen av statsskuldspo­litiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
den senaste tioårsperioden har statsskuldspolitiken och penning­politiken i
vårt land genomgått drastiska förändringar, och utvecklingen har gått mot
alltmer marknadsanpassade metoder t. ex. vid emission av statsskuldväxlar. De
allmänna ekonomiska förutsältningarna och stats­skuldspolitiken kommer att
förändras också i framtiden. Banken kan där­för ansluta sig till kommiiténs
uppfattning, att del inle är lämpligt att i lag detaljreglera hur en samverkan
mellan statsuppläningen och penningpoliti­ken skall kunna ske och att det är
bättre att berörda parter - riksgäldskon­lorei och riksbanken - samverkar
flexibelt med varandra med hänsyn till fömtsältningarna och metoderna i varje
situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
betänkandet föreslås att riksgäldskontoret blir en myndighet under regeringen,
närmast hörande till finansdepartementet. Regeringens finan­siella och
ekonomiska bedömningar anses därigenom i lämpliga former kunna tillföras
riksgäldskontoret och löpande vägas in dess beslut. Kom­mittén anser vidare alt
riksdagens kontroll över riksgäldskonlorei inte skulle minska nämnvärt, om
verket blir en myndighet under regeringen, eftersom ärenden som avgjorts av
regeringen kan granskas av konstitu­tionsutskottet, misstroendeförklaring kan
riktas mot statsråd och interpel­lalioner och frågor rörande riksgälden kan
väckas i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hypoteksbanken
kan inte se att förslagel skulle medföra några negativa konsekvenser från
penning- och kapitalmarknadssynpunkt, om riksgälds-kontoret knöts till
regeringen genom finansdepartementet. Hypoteksban­ken har därför i och för sig
ingen erinran mot förslaget. Med tanke på det nära samarbete som även i
fortsättningen torde komma atl äga mm mellan de två instanserna skulle det från
rent teknisk-administrativ synpunkt kunna ifrågasättas, om inte en närmare
samverkan kunde etableras mellan dem, l.ex. genom ett sammanförande av
verksamheterna till en myndig­hel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt har Hypoteksbanken ingen erinran mot det framlagda förslaget.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section511&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section512&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;7.11 Stadshypotekskassan&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag atl ombilda riksgäldskontoret till atl bli en myndighet under
regeringen föranleder vissa följdändringar i de för Stadshypotek gällande
författningarna. Enligt gällande stadshypotekslag utser fullmäk­tige i
riksgäldskontoret vice ordförande jämte suppleant i stadshypoteks-kassans
styrelse samt en revisor jämte suppleant hos kassan. Dessa be­stämmelser
behöver således ändras om riksgäldsfullmäktige i sin nuvaran­de form upphör alt
existera. När det gäller frågan om hur dessa poster i fortsättningen skall
utses förutsätter styrelsen att den utreds särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.12 Försäkringsbolagens riksförbund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
att överföra riksgäldskontoret fill att bli en myndighet under
finansdepartementet finner försäkringsbolagen acceptabelt med hänsyn till
sambandet mellan statsupplåningen och finanspolitiken, dock under fömt­sättning
att riksgäldskontoret även i fortsättningen ges en ställning som kan attrahera
specialister med uppgift att på bästa sätt hantera statens upplåning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.13 LO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
instämmer i statsskuldskommitténs förslag att riksgäldskontorets rätts­liga
ställning förändras så att det övergår fill att bli en myndighet under
regeringen, lämpligen hörande till finansdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
förändring möjliggör en ökad och önskvärd samordning mellan den allmänna stabiliseringspolitiken
och de särskilda åtgärderna för stats­skuldsförvaltningen samt finansieringen
av budgetunderskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.14 TCO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
tillstyrker förslaget om ändrat huvudmannaskap för riksgäldskon­toret. TCO vill
emellertid uppmärksamma att det i dag finns vissa villkor i kollektivavtal för
riksgäldskontoret som inte finns i statsförvaltningen i övrigt. TCO förutsätter
att frågor härvidlag tas upp fill diskussion i god tid vid ett förändrat
huvudmannaskap för riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att åstadkomma en fungerande samordning av statsskuidspoiitiken&lt;br&gt;
måste regeringen å sin sida ha goda kanaler in i de verk som handhar dess&lt;br&gt;
olika delar. Kontakterna regering—riksgäldskontoret lorde ytterligare un­&lt;br&gt;
derlättas av ett förändrat huvudmannaskap. Detta får enligt TCO inle&lt;br&gt;
motverkas av att de direkta kontaktvägarna mellan regering och riksbank&lt;br&gt;
försvagas.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section513&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section514&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Lagtekniska synpunkter&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.1    Fullmäktige i riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya riksbankslagen fär med sina bestämmelser om penningväsen samt valuta- och kreditpolilik
en central ställning i statslivet. I lagen skall självklart ocksä återfinnas
riksbankens centrala inlerna bestämmelser om organisation, ärendenas
handläggning liksom om budget och redovisning. Men det är överraskande att i
lagen återfinna bestämmelser om reseklass för fullmäktige och suppleant och om humledes
&amp;quot;vid förrättning på annan ort än Stockholm under pågående riksmöte ...
dagtraktamentet för en fullmäktig eller suppleant som är ledamot av riksdagen
(skall) minskas med de belopp för dag som utgår enligt ersättningsstadgan
(1971:1197) för riksdagens ledamöter&amp;quot;. Fullmäktige vill föreslå att den
citerade paragrafen i lagsförslaget (39 §) utgår och överföres lill lagen
(1984:665) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och
organ eller, om detta icke bedömes lämpligt, till annan lämplig författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagförslaget har vidare intagits en paragraf (13 §) om valutastyrelsen och
valutadirektionen, om deras sammansättning, arbetsformer och arvo­dering.
Paragrafen utgör en motsvarighet till 13 § i nu gällande bankoregle­mente. Enligl
fullmäktiges mening skulle lagförslaget göra ett mer enhetligt intryck om
riksbankens uppgifter enligt speciella regleringar inte kom till uUryck i
riksbankslagen pä annat sätt än genom hänvisning till de lagar som uppbär
sådana specialregleringar. Det bör alltså räcka med hänvis­ningen i 17 § till
valutalagen och i 21 § fill lagen (1974:922) om kreditpoli­tiska medel. Det
föreslås därför att det föreslagna stadgandet om valutasty­relsen och valuladirektionen
överföres till valutalagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2    Bankföreningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
utredningens förslag leder till lagsfiftning, bör enligt bankföreningens mening
de grundläggande bestämmelserna om riksbankens ändamål och konstitutionella
ställning anges i 9 kap. regeringsformen. Vissa av besläm­melserna i I och 2 §§
i den föreslagna lagen om Sveriges riksbank bör därför flyttas till 9 kap. 12 §
första stycket regeringsformen, t. ex. enligl följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksbanken
är landets centralbank med ändamål att föra valuta- och kreditpolitik samt
främja ett säkert och effektivt betalningsväsen. Riksban­ken är myndighet under
riksdagen; staten svarar för riksbankens ekono­miska förpliktelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section515&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section516&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:182.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4    Prop. 1986/87: 143 De remitterade lagförslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 10, 12 och 13 §§
regeringsformen' skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 kap. 10§ Regeringen får icke utan riksdagens
bemyndigande taga upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:244.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under riksdagen skaU finnas myndighet med uppgift att i
enlig­het med riksdagens bemyndigande taga upp och förvalta lån lill sta­ten.
Närmare bestämmelser härom meddelas i lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken är landets central­bank och för valuta- och kreditpoli­lik
saml ansvarar för betalningsvä­sendet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken är myndighet under riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken förvaltas av sju full-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksbanken förvallas av åtta full-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mäktige. En av dessa och en supp- mäktige. Sju fullmäktige
väljs av&lt;br&gt;
leant för honom förordnas av rege- riksdagen. Dessa sju ftdlmäktige&lt;br&gt;
ringen för tre år i sänder. Övriga väljer för en tid av fem år ytterliga-&lt;br&gt;
sex väljes av riksdagen. Den full- re en fullmäktig, som också är chef&lt;br&gt;
mäktig som regeringen har förord- för riksbanken. De fullmäktige som&lt;br&gt;
nat är ordförande. Han får e] utöva valts av riksdagen väljer inom sig&lt;br&gt;
annal uppdrag eller inneha tjänst ordförande. Denne får ej utöva an-&lt;br&gt;
inom riksbankens ledning. Bestäm- nat uppdrag eller inneha tjänsl inom&lt;br&gt;
melser om riksdagens val av full- riksbankens ledning. Bestämmelser&lt;br&gt;
mäktige, om riksbankens ledning i om riksdagens val av fullmäktige,&lt;br&gt;
övrigt samt om dess verksamhet om riksbankens ledning i övrigt&lt;br&gt;
meddelas i riksdagsordningen och samt om dess verksamhet meddelas&lt;br&gt;
annan lag.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i riksdagsordningen och annan lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig som riksdagen vägrar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig som riksdagen vägrar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ansvarsfrihet är därmed skild från ansvarsfrihet är därmed
skild frän&lt;br&gt;
sitt uppdrag. Regeringen kan åter- sitt uppdrag. Den fullmäktig som är&lt;br&gt;
kalla förordnandet för ordföranden chef för riksbanken Jår även skiljas&lt;br&gt;
eller för dennes suppleant.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;från sitt uppdrag av de övriga ftdl-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mäktige. Ordföranden får skiljas från uppdraget som
ordförande av de fullmäktige som valts av riksda­gen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Regeringsformen omtryckt 1985:866.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section517&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section518&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Endast riksbanken har rätt att ///-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Endast riksbanken har rätt att ge&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;giva sedlar. Bestämmelser om pen-      ut sedlar och mynt
och atl bestäm­&lt;br&gt;
ning- och betalningsväsendet med-      ma   utformningen   av  dessa.   Be­&lt;br&gt;
delas i övrigt genom lag.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stämmelser om penning- och betal­&lt;br&gt;
ningsväsendet meddelas i övrigt ge­&lt;br&gt;
nom lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag
träder i kraft såvitt avser 9 kap. 10 § den 1 juli 1989 och i övrigt den I
januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De äldre
föreskrifterna i 9 kap. 12 § gäller till dess val av fullmäktige skett enligt
de nya bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section519&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section520&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fräga om riksdagsordningen' dels
att 8 kap. 6 § och 9 kap. 4 § skall ha följande lydelse, dels att
tilläggsbestämmelserna 3.8.3, 3.13.1, 4.6.1, 4.6.2 och 7.1.1 skall ha följande
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section521&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section522&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section523&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 kap. 3.8.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section524&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
förslagsrätt för fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgälds­kontoret,
riksdagens ombudsmän och riksdagens revisorer i annan fråga än som avses i 8 §
första stycket första punkten föreskrives särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
förslagsrätt för fullmäktige i riksbanken, riksdagens ombuds­män och riksdagens
revisorer i an­nan fråga än som avses i 8 § första stycket första punkten föreskrives
särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section525&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:136.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.13.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section526&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motion fär
avlämnas med anled­ning av redogörelse från fullmäk­tige i riksbanken,/w//mä//ge
/ riks­gäldskonlorei, riksdagens ombuds­män eller riksdagens revisorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motion får
avlämnas med anled­ning av redogörelse från fullmäk­tige i riksbanken,
riksdagens om­budsmän eller riksdagens revisorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section527&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:128.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 kap. 4.6.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=273&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=273 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottet
  skall, ut­över sina uppgifter enligt 4§, bere­da ärenden om lagstiftning i
  konsti­tutionella och allmänt förvaltnings-rättsliga ämnen, ärenden om press-eller
  partistöd, lagstiftning om ra­dio, television och film liksom and­ra ärenden
  som angår yttrandefri­het, opinionsbildning och religions­frihet, övriga
  ärenden om riksda­gen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter utom
  riks­banken och riksdagens revisorer, ärenden om medgivande frän riks­dagen
  att väcka talan mot riksdags­ledamot eller att ingripa i hans per­sonliga
  frihet samt ärenden av all­män betydelse för den kommunala självstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottet
skall, ut­över sina uppgifter enligt 4§, bere­da ärenden om lagstiftning i
konsti­tutionella och allmänt förvaltnings­rättsliga ämnen, ärenden om press-eller
partistöd, lagstiftning om ra­dio, television och film liksom and­ra ärenden
som angår yttrandefri­het, opinionsbildning och religions­frihet, övriga
ärenden om riksda­gen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter utom
riks­banken, riksgcddskontoret och riks­dagens revisorer, ärenden om med­givande
från riksdagen att väcka ta­lan mol riksdagsledamot eller att in­gripa i hans
personliga frihet samt ärenden av allmän betydelse för den kommunala
självstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section528&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagsordningen
omtryckt 1985: 1068.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section529&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section530&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87; 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section531&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:137.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.6.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section532&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansutskottet
skall, utöver sina uppgifter enligt 5S första stycket, bereda ärenden om
penning-, kre­dit- och valutapolitiken, om riks­gäldskontoret och riksdagens
revi­sorer. Det skall vidare bereda ären­den av allmän betydelse för den
kommunala ekonomin samt ären­den om statlig statistik, redovis­ning, revision
och rationalisering, om statens egendom och upphand­ling i allmänhet och
förvaltnings-ekonomiska ärenden i övrigt som icke rör enbart visst ämnesområde.
Utskottet skall även bereda hudget-tekniska ärenden, granska beräk­ningen av
statens inkomster samt sammanställa statsbudgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansutskottet
skall, utöver sina uppgifter enligt 5S första stycket, bereda ärenden om
penning-, kre­dit- och valutapolitiken och riksda­gens revisorer. Det skall
vidare be­reda ärenden av allmän betydelse för den kommunala ekonomin samt
ärenden om statlig statistik, redo­visning, revision och rationalise­ring, om
statens egendom och upp­handling i allmänhet och förvalt­ningsekonomiska
ärenden i övrigt som icke rör enbart visst ämnesom­råde. Utskottet skall även
bereda budgeltekniska ärenden, granska beräkningen av statens inkomster samt
sammanställa statsbudgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section533&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:138.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7
kap. 7.1.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section534&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=62&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=62 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bankens
  jubileumsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Kammaren skall också för riksdagens valperiod utse aderton
  ledamöter av riksdagen med uppdrag att följa verksamheten vid Procordia AB
  och Svenska Varv AB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utöver de
val som kammaren förrättar enligt regeringsformen och riksdagsordningen skall
den före­taga val till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/. rlksgäldsfidhnäktige,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nordiska rådets
svenska dele­gation,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Europarådets
svenska delega­tion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;styrelsen för
Stiftelsen Riks-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver de val som kammaren förrättar enligt
regeringsformen och riksdagsordningen skall den företa val fill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/.
Nordiska rådets svenska dele­gation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Europarådets
svenska delega­tion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;styrelsen för
Stiftelsen Riks­bankens jubileumsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section535&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section536&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=208 height=69&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=69 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 kap 6§
  Val av fullmäktige i riksbanken avser riksdagens valperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige väljer inom sig en chef för riksbanken samt
inom eller utom sig en vice chef för riksban­ken. Är denne icke själv
fullmäktig, skall han vara särskild suppleant Jör riksbankschefen i fuUmäktige
och som sådan hu företräde till tjänstgöring framJÖr övriga supp­leanter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens val av fullmäktige i riksbanken avser
riksdagens val­period.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige
väljer utom sig högst två vice chej'er för riksbanken för en lid av fem år.
Dessa skall, i den inbördes ordning som fidlmäktige bestämmer, vara suppleanter
för riksbankschefen i fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section537&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13    Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 143&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section538&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section539&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87; 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section540&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4!j&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section541&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
förvaltningskontor skall, såvitt gäller riksdagen och riksdagens myndigheter, i
den om­fattning riksdagen bestämmer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.   handlägga
frågor angående för­&lt;br&gt;
handlingar om anställnings- och ar­&lt;br&gt;
betsvillkor för arbetstagare saml&lt;br&gt;
andra personalfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.   göra
upp förslag till anslag på&lt;br&gt;
statsbudgeten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i övrigt
handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor om förvaltning av
ekonomisk natur inom riksdagens myndighe­ter, utom riksbanken och
riksgälds-kontoret,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;meddela
föreskrifter och råd i sådana frågor som avses i I -3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens förvaltningskontor skall, såvitt gäller
riksdagen och riksdagens myndigheter, i den om­fattning riksdagen bestämmer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.   handlägga frågor angående för­&lt;br&gt;
handlingar om anställnings- och ar­&lt;br&gt;
betsvillkor för arbetstagare samt&lt;br&gt;
andra personalfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.   göra
upp förslag till anslag pä&lt;br&gt;
statsbudgeten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i övrigt
handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor om förvaltning av
ekonomisk natur inom riksdagens myndighe­ter, utom riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;meddela
föreskrifter och råd i sådana frågor som avses i I -3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section542&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section543&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.   Denna
lag träder i kraft såvitt avser 8 kap. 6 § den 1 januari 1989 och i&lt;br&gt;
övrigt den Ijuli 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.   Tilläggsbestämmelsen
3.13.1 i den äldre lydelsen tillämpas i fråga om&lt;br&gt;
den berättelse som avges över förvaltningen av riksgäldskontoret under&lt;br&gt;
budgetåret 1988/89.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
väljer under år 1989 för återstoden av valperioden sju fullmäktige i riksbanken.
Därmed upphör tidigare uppdrag för fullmäktige som riksdagen valt för
valperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna
om chef för riksbanken i 8 kap. 6 § i dess äldre lydelse gäller till dess
riksdagen valt fullmäktige enligt bestämmelserna i lagen (0000; 000) om ändring
i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section544&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section545&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om Sveriges riksbank&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1§ Sveriges riksbank, som enligt 9 kap. 12 S
regeringsformen är landets centralbank och en myndighet under riksdagen, får endasi
bedriva eller ta del i sädan verksamhet som enligt lag ankommer pä riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2S Riksbanken skall ha en grundfond som uppgår till
ettusen miljoner kronor, en reservfond som uppgår till femhundra miljoner
kronor samt en dispositionsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3§ Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag,
sparbanker och centrala föreningsbanker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med kreditinstitut förstås bankinstitut, lokala
föreningsbanker, kredit­aktiebolag, finansbolag, fondkommissionsbolag, allmänna
pensionsfon­den, försäkringsföretag med svensk koncession, landshypoteks- och stads­hypoteksinslitutionema
samt Svenska skeppshypotekskassan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändamål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4§ Riksbanken skall enligt 9 kap. 12 § regeringsformen
föra valuta- och kreditpolitik samt främja ett säkert och effektivt betalningsväsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betalningsväsendet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5          § Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen har
riksbanken ensam rätt att ge ut&lt;br&gt;
sedlar och mynt samt att meddela föreskrifter om utformningen av de&lt;br&gt;
sedlar och mynt som banken ger ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedlar och mynt som ges ut av riksbanken är lagliga
betalningsmedel. Penningenheten i Sverige kallas krona. Kronan delas i
etthundra öre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6          § Sedlar får ges ut med valörerna tio, tjugo,
femtio, etthundra, femhun­&lt;br&gt;
dra, ettusen och tiotusen kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mynt får ges ut med valörerna tio öre, femtio öre, en
krona, fem kronor och tio kronor. Dessutom får minnes- och jubileumsmynt med
andra valörer ges ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7§    Riksbanken skall svara för landets försörjning med
sedlar och mynt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8          § Sedlar och mynt som är skadade eller förslitna
får lösas in av riksban­&lt;br&gt;
ken. För sedlar som blivit helt förstörda fär riksbanken betala ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns särskilda skäl, fär riksbanken lösa in sedlar
och mynt som upphört atl vara lagliga betalningsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valuta- och kreditpohtik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9          § Riksbanken skall följa utvecklingen pä
valuta- och kreditmarknaderna&lt;br&gt;
samt vidta erforderliga penningpolitiska åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10                                                                                                                       §   
Riksbanken skall bestämma det system som skall gälla för att fast-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section546&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section547&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ställa
kronans värde i förhållande till utländska valutor samt bestämma om     Prop.
1986/87; 143 tillämpningen av detta system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Det ankommer
på riksbanken att i valutapolitiskt syfte hålla tillgång­ar i utländsk valuta,
utländska fordringar och guld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Riksbanken fär
i valutapolitiskt syfte köpa, sälja och förmedla ut­ländsk valuta, utländska
statspapper, andra lätt omsäitningsbara skulde­brev i utländsk valuta och guld
samt rättigheter och skyldigheter som anknyter till nämnda tillgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ I valutapolitiskt
syfte får riksbanken ta upp utländsk kredit och kredit i utländsk valuta,
bevilja kredit till annan centralbank och till Inter­nationella valutafonden
samt bevilja kredit inom ramen för verksamheten i Banken för internationell
betalningsutjämning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter medgivande av riksdagen får riksbanken i valutapolitiskt
syfte bevilja kredit till andra internationella finansorgan som Sverige är
medlem i och sluta avtal om långsiktiga internationella läneätaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken fär också efter medgivande av riksdagen av egna
medel tillskjuta insatskapital i internationella finansorgan som Sverige är
medlem i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
får förvärva de särskilda dragningsrätter som tillkom­mer Sverige genom deltagandet
i Internationella valutafonden. Det åligger vidare riksbanken atl fullgöra de
skyldigheter som följer av Sveriges delta­gande i detta system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
får verka som förbindelseorgan i förhållande till interna­tionella finansorgan
som Sverige är medlem i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
får med eller utan räntegottgörelse ta emot insättningar i valuta eller guld
från andra stater, mellanstatliga organ och bankinrättning­ar. Riksbanken får
göra sådana insättningar hos bankinrättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken får även ingå avtal om skyldigheter och
rättigheter som anknyter lill de insättningar som anges i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Bestämmelser
om riksbankens ytterligare uppgifter och befogen­heter inom det valulapolitiska
området finns i valutalagen (1939; 350).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Riksbanken
får på penningpolitiskt motiverade villkor bevilja kredit till och ta emot
inlåning frän svenska bankinstitut samt medverka i betal­ningsutjämning.
Räntevillkoren för denna ut- och inlåning skall offentlig­göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns synnerliga skäl, fär riksbanken även på andra
villkor än som avses i första stycket bevilja kredit till svenska bankinstitut
och lill andra företag som står under tillsyn av bank- eller försäkringsinspek­tionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19       §    I syfte att påverka kreditmarknaden får
riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;köpa, sälja och
förmedla svenska statspapper, andra lätt omsättnings­bara skuldebrev samt
rättigheter och skyldigheter som anknyter till sädana tillgångar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om särskilda
skäl finns ge ut egna skuldebrev med kort löptid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;196&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section548&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section549&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20        §
   1 kreditpolitiskt syfte lar riksbanken genom beslut i enskilda fall     Prop.
1986/87: 143&lt;br&gt;
uppställa kassakrav gentemot kreditinstitut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med kassakrav avses att viss andel, högst femton procent,
av kreditin­stitutets placeringar eller förbindelser, beräknade på det sätt
riksbanken i det särskilda fallet bestämmer, skall under angiven tid motsvaras
av medel som med eller utan räntegottgörelse skall innestå på räkning för institutet
i riksbanken. I den utsträckning riksbanken i det särskilda fallet bestämmer
likställs med sådana medel kreditinstitutets inneliggande kassa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Bestämmelser
om möjlighet för riksbanken att använda vissa andra kreditpolitiska medel finns
i lagen (1974; 922) om kreditpolitiska medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Efter anmodan
av riksbanken skall etl kreditinstitut till riksbanken lämna de uppgifter som
riksbanken anser nödvändiga för att bedöma om en penningpolitisk åtgärd behöver
vidtas eller för att utforma ett beslut om en sådan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga iippgijier&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23        S Riksbanken skall ta emot betalningar till och
göra utbetalningar för&lt;br&gt;
staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att täcka statens kortfristiga medelsbehov fär
riksbanken bevilja Staten kontokredit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Inom ramen
för riksbankens uppgifter som centralbank får riksban­ken förvärva aktier,
andelar i ekonomiska föreningar och liknande rättig­heter och ta på sig de
förpliktelser som är förenade med dessa rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
får själv eller genom bolag som ägs av banken bedriva tryckerirörelse, papperstillverkning
och tillverkning av sedlar saml till­verkning av mynt, medaljer och liknande
föremål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
får förvärva fastigheter och inventarier som är avsedda för den verksamhet som
banken bedriver eller har del i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att skydda en fordran får riksbanken förvärva varje
slag av egen­dom. Sådan egendom skall avyttras så snart det är lämpligt och
senast när det kan ske utan förlust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
får mot betalning utföra tjänster som har anknytning till bankens verksamhet
som centralbank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;28&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbanken
får efter prövning i varje särskilt fall medge ackord samt besluta om
avskrivning, nedsättning eller eftergift av fordran som banken har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Uppkommer i
riksbankens verksamhet anledning att väcka en fråga om författningsändring
eller annan åtgärd från statens sida. får fullmäktige göra framställning i
ämnet till riksdagen eller regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;30&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Vid
planeringen och genomförandet av riksbankens verksamhet i fred skall de krav
beaktas som totalförsvaret ställer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det åligger riksbanken att ansvara för beredskapsplanläggningen
pä&lt;br&gt;
bank- och betalningsväsendets område. Härvid skall riksbanken i erforder­&lt;br&gt;
lig utsträckning samråda med berörda myndigheter, kreditinstitut och and­&lt;br&gt;
ra företag. Överstyrelsen för civil beredskap skall hållas underrättad om&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,n-,&lt;br&gt;
beredskapsplanläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14    Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 143&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section550&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section551&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Organisation
m.m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31        S Enligt 9 kap. 12 § regeringsformen förvaltas
riksbanken av åtta full­&lt;br&gt;
mäktige av vilka sju väljs av riksdagen och en, som är riksbankens chef,&lt;br&gt;
väljs av de övriga fullmäktige. De sistnämnda väljer även inom sig ordfö­&lt;br&gt;
rande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige väljer inom sig en eller flera vice
ordförande. Riksbanksche­fen får inte väljas till vice ordförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32        § Enligt 8 kap. 6 § riksdagsordningen väljer
fullmäktige utom sig högst&lt;br&gt;
tvä vice riksbankschefer och bestämmer i vilken inbördes ordning dessa,&lt;br&gt;
vid förhinder för riksbankschefen, skall vara suppleant för denne i fullmäk­&lt;br&gt;
tige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:116.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vice riksbankschef utövar i den inbördes ordning som nyss
sagts även i övrigt riksbankschefens tjänst när denne har förhinder. Efter
beslut av riksbankschefen inträder vice riksbankschef också i andra fall i
riksbanks­chefens ställe vid behandlingen av vissa ärenden eller grupper av
ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33        § Fullmäktig får inte vara omyndig eller försatt
i konkurs. Detsamma&lt;br&gt;
gäller vice riksbankschef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa får inte heller vara statsråd eller ledamöter eller
suppleanter i kreditinstituts styrelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34        § Riksbankens verksamhet bedrivs vid ett
huvudkontor i Stockholm,&lt;br&gt;
där också fullmäktige har sitt säte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken bedriver dessutom verksamhet vid regionkontor,
kassakon­tor och sedeldepåer lill det antal och på de orter som riksbanken bestäm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35        § Vid huvudkontoret finns en revisionsenhet samt
de övriga enheter&lt;br&gt;
som fullmäktige beslutat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under fullmäktige leds riksbankens verksamhet av
riksbankschefen. Verksamheten vid revisionsenheten leds dock av fullmäktige, om
annat inle följer av lagen (RFS 1968; 8) om revision av riksdagsförvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärendenas fördelning mellan enheterna skall framgå av en
arbetsordning för riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:116.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Revisionsenheten vid riksbanken utför också revision av
riksdagens förvaltningskontor, riksdagens ombudsmän, riksdagens revisorer och
Nor­diska rådets svenska delegation enligt revisionsplaner som fastställs av
respektive myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36        § Vid riksbanken fär finnas personal enligt
upprättad personalför­&lt;br&gt;
teckning samt annan personal i män av behov och tillgäng på medel enligt&lt;br&gt;
gällande budget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken får dessuiom anlita utomstående för särskilda
uppdrag i mån av behov och tillgång på medel enligt gällande budget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver vad som följer av 9 § anställningsstadgan (RFS
1976:7) för riks­dagen och dess organ fär tjänster som tillsätts av fullmäktige
tillsättas utan att de kungörs lediga till ansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordinarie
tjänster vid riksbanken inrättas av riksdagen. De ordinarie tjänsterna som
riksbankschef och vice riksbankschefer tillsätts med för­ordnande för fem år.
Övriga ordinarie tjänster tillsätts med förordnande för högst tre år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section552&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37 §   
Det ankommer på riksbanken att i särskilda fall och enligt de förut­sättningar
som anges i 4 kap. 2§ punkterna 2 och 3 lagen (1976:600) om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section553&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section554&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;offentlig
anställning besluta att endast svensk medborgare får inneha eller     Prop.
1986/87: 143 utöva tjänst inom riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38        § Riksbanken skall besluta arbetsordning och de
föreskrifter i övrigt&lt;br&gt;
som behövs för arbetet inom banken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken beslutar också i enskilda fall i frågor som rör
personal och uppdragstagare hos banken, i den mån inte annat följer av lag
eller beslut av riksdagen eller av riksdagens förvaltningskontor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39        § Beträffande arvoden tili fullmäktige och
suppleanter finns föreskrif­&lt;br&gt;
ter i lagen (1984:665) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess&lt;br&gt;
myndigheter och organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fullmäktig eller suppleant som gör resor för riksbankens
räkning har rätt till resekostnadsersättning, traktamente och annan ersättning
enligt de bestämmelser om sådana förmåner som enligl kollektivavtal gäller för
statstjänstemän i allmänhet eller, vid utrikes resa, enligt utlandsreseregle­mentet
(1953:666). Fullmäktig och suppleant skall hänföras till reseklass A.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fullmäktig eller suppleant som är ledamot av riksdagen
har inte rätt till traktamente för att delta i en sammankomst i Stockholm med
fullmäk­tige eller för annan förrättning eller annat uppdrag där för
riksbankens räkning under lid då riksmöte pågår. Vid förrättning på annan ort
än Stockholm under pågående riksmöte skall dagtraktamentet för en fullmäk­tig
eller suppleant som är ledamot av riksdagen minskas med det belopp per dag som
utgår enligt ersättningsstadgan (1979: 1197) för riksdagens ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40§ I mom. Till ledamöter i den i 6a§ valutalagen
(1939:350) nämnda valutastyrelsen skall fullmäktige utse dels från riksbanken
en vice riks­bankschef, en fullmäktig eller suppleant för fullmäktig och en
riksbanksdi­rektör, dels utanför banken fyra ledamöter, av vilka två skall
representera bankväsendet och näringslivet i övrigt och två arbetstagarna.
Fullmäktige skall dessuiom utse högsl två suppleanter för varje ledamot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande.
Fullmäktige för­ordnar en av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att
vara vice ordförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valutastyrelsen är beslutför när minst fem ledamöter är
närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    mom. Ärende som valutastyrelsen skall ta befattning
med avgörs i&lt;br&gt;
valutastyrelsen, i valutastyrelsens direktion (valutadirektionen) eller av&lt;br&gt;
enskilda tjänstemän, en eller två i förening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valutastyrelsen avgör ärenden rörande
tillämpningsföreskrifter enligt 6a§ andra stycket valutalagen (1939: 350) samt
övriga ärenden som inne­fattar väsentliga principfrågor eller på annat sätl är
av större betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valutadirektionen skall förbereda ärenden som skall
avgöras av valuta­styrelsen och under styrelsen leda valutaregleringen. 1
valutadirektionen avgörs ärenden som ulan att kräva valutastyrelsens avgörande
bedöms betydelsefulla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enskilda tjänstemän, en eller tvä i förening, vilka
därtill erhållit valuta­styrelsens bemyndigande, avgör de ärenden som inte
ankommer på valuta­styrelsen eller valutadirekfionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    mom. Valuladirektionen består av den vice
riksbankschef och riks­&lt;br&gt;
banksdirektör som ingår i valutastyrelsen, två av deras suppleanter i&lt;br&gt;
styrelsen samt den gruppchef eller motsvarande tjänsteman till vars verk­&lt;br&gt;
samhetsområde ärendet hör. Har för vice riksbankschefen eller riksbanks­&lt;br&gt;
direktören utsetts mer än en suppleant bestämmer valutastyrelsen vilken&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section555&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section556&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av de två
som skall ingå i valutadirektionen. Valutasiyrelsen skall utse två     Prop.
1986/87; 143 tjänstemän i riksbanken som suppleanter för valutadirektionens
ständiga ledamöter. Vice riksbankschefen är ordförande och riksbanksdirektören
vice ordförande i valutadirektionen. Beslutförhet kräver att tre är närva­rande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    mom. Har pä sätt som föreskrivs i 6 a S femte stycket
valutalagen&lt;br&gt;
(1939; 350) ett yrkande framställts om att beslut som valutastyrelsen fattar&lt;br&gt;
skall underställas fullmäktiges prövning, skall sökanden i ärendet under­&lt;br&gt;
rättas om detta snarast möjligt och senast i samband med att han fär&lt;br&gt;
meddelande om innehållet i styrelsens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktig eller suppleant för fullmäktig får inte delta i
fullmäktiges handläggning av ett ärende som han tagit befattning med i
valutastyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    mom. Beträffande arvoden till valutastyrelsen finns
föreskrifter i lagen&lt;br&gt;
(1984; 665) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndighe­&lt;br&gt;
ter och organ. Vid resa, som föranleds av uppdraget, har ledamot och&lt;br&gt;
suppleant rätt till resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som&lt;br&gt;
gäller för riksbanksdirektör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärendenas handläggning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41        §    Av fullmäktige avgörs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;författningsfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågan om
fastställande av arbetsordning samt andra viktigare frågor om riksbankens
organisation och arbetsformer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
systemet för att bestämma kronans värde i förhållande till andra valutor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
riktlinjer för förvaltningen av de tillgångar som anges i 11 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågorom
viktigare internationella kreditavtal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
diskonto och om räntevillkor vid ut- och inlåning enligt 18 § första stycket
samt villkor vid utlåning enligt 18 § andra stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om viktigare
rekommendationer till eller överenskommelser med kreditinstitut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
kassakrav och särskild avgift när kassakrav inte uppfylls,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om
statens koniokredit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.   frågor om förvärv av aktier eller andelar enligt 24 !?,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.   viktigare frågor om ackord, avskrivning, nedsättning
eller eftergift av&lt;br&gt;
fordran,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågorom upprättande av
personalförteckning, om beslut som avses i 37 § samt om tillsättande av
tjänster som riksbanksdirekiör, avdelnings­chef eller direktör för
regionkontor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor om skiljande från annan
anställning än provanställning eller om skiljande frän uppdrag eller om
disciplinansvar, åtalsanmälan, avstäng­ning eller läkarundersökning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14.    övriga frågor som enligt denna eller annan lag
skall avgöras av&lt;br&gt;
fullmäktige, samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15.   frågor som fullmäktige finner vara av större vikt
eller som riksbanks­&lt;br&gt;
chefen hänskjuter till fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs av
riksbanksche­fen. 1 den mån sådana ärenden inte är av det slag atl de behöver
prövas av riksbankschefen, får de avgöras av annan tjänsteman enligt vad som
anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42                                                                                                                         §
Innan riksbanken fattar beslut av siörre penningpolitisk vikt skall&lt;br&gt;
samråd ske med det statsråd som regeringen bestämmer, om inte synnerli­&lt;br&gt;
ga skäl föranleder annat.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section557&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section558&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43§    Fullmäktige
skall sammanträda minst en gång varannan vecka. Vid     Prop. 1986/87:143
sammanträdena skall protokoll föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige är beslutföra när minst se.\ ledamöter är
närvarande. Ären­den som kräver ett skyndsamt beslut får dock avgöras av fem
ledamöter, om minst fyra av dem är ense om beslutet. Vid omröstningar skall
varje ledamot ge sin mening till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 5§ lagen (RFS 1980: 4) om beslutandeorgan i frågorom
disciplinansvar m. m. beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess
myndigheter finns en särskild bestämmelse om omröstning i vissa personalfrågor.
Ocksä omröstningsbestämmelsen i 24 § anställningsstadgan (RFS 1971: 3) för riks­dagen
och dess organ skall iakttas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44§ Om ett ärende som skall behandlas av fullmäktige är av
ringa bety­delse eller av särskilt brådskande art får ärendet avgöras genom
meddelan­den mellan ledamöterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;45&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Fullmäktige
får inte sammanträda på etl område som är ockuperat av främmande makl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;46&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 1 en
skrivelse som fullmäktige avger till riksdagen eller regeringen skall det anges
vilka ledamöter som deltagit i beslutet och vem som varit föredragande. Har
skiljaktig mening anmälts i ärendet, skall den anges i skrivelsen eller framgå
av bifogat protokollsutdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Budget, redovisning och vinstdlsposliion&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47        §   Kalenderåret är riksbankens räkenskapsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje år före utgången av december månad skall fullmäktige
fastställa en budget för riksbankens förvaltningsverksamhei under det följande
räken­skapsåret. Budgeten skall tillställas riksdagen och riksdagens revisorer
för kännedom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48        § Riksbanken är bokföringsskyldig och det
åligger banken att fullgöra&lt;br&gt;
denna skyldighet på ett sätt som ger erforderiig information för en bedöm­&lt;br&gt;
ning av bankens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje är före den 15 februari skall fullmäktige till
riksdagen och riksda­gens revisorer avge redovisning för det föregående
räkenskapsåret samt förslag till disposition av riksbankens vinst.
Redovisningen skall omfatta resultaträkning, balansräkning, förvaltningsberättelse
och en redogörelse för den förda valuta- och kreditpolifiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49        § Riksbankens resultaträkning och balansräkning
fastställs av riksda­&lt;br&gt;
gen, som också beslutar hur bankens vinst skall disponeras. Har reserv­&lt;br&gt;
fonden gått ned under femhundra miljoner kronor skall minst tio procent&lt;br&gt;
av åreis vinst avsättas fill reservfonden tills denna åter nån upp till detta&lt;br&gt;
belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen beslutar om ansvarsfrihet för fullmäktige för
förvaltningen av riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50        § Riksbanken skall löpande offentliggöra
statistiska uppgifter om va­&lt;br&gt;
luta- och kreditförhållanden. Riksbanken skall även offentliggöra beslut&lt;br&gt;
om diskontoförändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section559&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section560&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51        §   
Elt kreditinstitut som inte uppfyller uppställda kassakrav skall betala    Prop.
1986/87:143&lt;br&gt;
särskild avgift till staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om särskild avgift prövas av riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52        S Den särskilda avgiften enligt 51 S skall
utgöra ett belopp som svarar&lt;br&gt;
mot ränta på underskottet för varje dag sådant förelegat, varvid räntesat­&lt;br&gt;
sen per år fär uppgå till högst två gånger det av riksbanken fastställda, vid&lt;br&gt;
varje tid gällande diskontot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns särskilda skäl, får den särskilda avgiften
nedsättas eller efterges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53        8 Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhel
lämnat oriktig uppgift&lt;br&gt;
i samband med fullgörande av skyldighet enligt 22 S skall dömas till böter,&lt;br&gt;
om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54        § Riksbanken skall utan hinder av vad som
föreskrivs i 8 kap. 8§&lt;br&gt;
sekretesslagen (1980: 100) underrätta polismyndighet eller åklagarmyn­&lt;br&gt;
dighet om det i riksbankens kassarörelse, valutahandel, lånerörelse, be­&lt;br&gt;
talningsutjämning eller handel med värdepapper framkommer uppgifter&lt;br&gt;
som ger anledning att anta att etl brott har begåtts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns särskilda skäl får riksbanken underiåla att
lämna sådan underrättelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;55&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Åtal mot vice
riksbankschef för brott som han begått i utövningen av sin tjänst fär beslutas
endast av finansutskottet eller av fullmäktige. Detta gäller dock inte i fråga
om brott som begåtts i utövningen av riksbankens beslutanderätt enligl
valutalagen (1939: 350).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;56&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Riksbankens
beslut enligt denna lag får överklagas endast i den utsträckning och i den
ordning som sägs i besvärsstadgan (RFS 1970; 3) för riksdagen och dess verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. Denna lag träder i kraft den I januari 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom lagen
upphävs lagen (1934:437) för Sveriges riksbank, lagen (RFS 1975:6) med
reglemente för riksbanken och lagen (1970: 1028) om rikets mynt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Verksamhet som
inte föreskrivs i den nya lagen eller i annan lag men som påbörjats med stöd av
äldre lag fär bedrivas till dess verksamheten kan avslutas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Befogenheten
att åtala brott skall bedömas efter äldre lag om, när handlingen förelogs, för
åtal gällde förutsättning som inle har upptagits i den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.    Övergångsbestämmelserna till lagen (1970: 1028) om
rikets mynt,&lt;br&gt;
punkterna 3-6, gäller fortfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section561&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section562&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om upphävande av lagen (1982: 1158) om
riksgäldskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att lagen (1982: 1158) om riksgäldskontoret skall upphöra att gälla
vid utgången av juni 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De som är ledamöter i
fullmäktige vid utgången av juni 1989 skall före den 15 oktober 1989 lill
riksdagen avge berättelse över förvaltningen under det föregående budgetåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befogenheten att åtala brott
skall bedömas enligt den upphävda lagen om, när handlingen företogs, för åtal
gällde förutsättning som efter lagens upphävande inte längre är föreskriven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;203&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section563&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section564&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om statens upplåning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Efter särskilt bemyndigande som lämnas av riksdagen
för ett budgetår i sänder får regeringen eller efier regeringens bestämmande
riksgäldskon­toret ta upp län till staten för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;finansiera
löpande underskott i statsbudgeten och andra utgifter som grundar sig på
riksdagens beslut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillhandahälla
sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riks­dagen beslutat om,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;amortera, lösa
in och i samråd med riksbanken köpa upp statslån, samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillgodose
riksbankens behov av valutareserv och av statspapper för marknadsoperationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2§ Lån som har tagits upp av staten förvaltas av
regeringen eller efter regeringens bemyndigande av riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3§ För samtliga lån och garantier som regeringen eller riksgäldskonlorei
ombesörjer är staten ansvarig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;204&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section565&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section566&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 8§ sekretesslagen (1980;
100)' skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:133.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8S&lt;br&gt;
Sekretess   gäller   i   riksbankens&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sekretess  
gäller   i   riksbankens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hankrörelse och i riksgäldskonto- kassarörelse,
valutahandel, in- och&lt;br&gt;
rets upplåningsverksamhet för upp- utlåningsrörelse, belalningsuijäm-&lt;br&gt;
gift om enskilds ekonomiska förhål- ning samt handel med värdepapper&lt;br&gt;
landen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och    i     riksgäldskontorets    
upp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;låningsverksamhet för uppgift om enskilds ekonomiska
förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sekretess gäller i annan av myndighet bedriven uppläningsverksamhet
eller affärsmässig utlåningsverksamhet för uppgift om enskilds affärs- eller
driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgif­ten
röjs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har uppgift, för vilken sekretess gäller enligt andra
stycket, lämnats till annan myndighet, gäller sekretessen också där.
Sekretessen gäller dock inte, om uppgiften ingår i beslut av den mottagande
myndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fräga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst tjugo år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Lagen
omtryckt 1985: 1059.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section567&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section568&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 11-13, 28 och 30SS lagen
(1974; 922) om kreditpolitiska medel skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section569&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section570&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lydelse
enligt prop. 1986/87:12&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 denna lag förstås med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hankinstltut:
bankaktiebolag, sparbank och central förenings­bank,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;försäkringsinstitut:
allmänna pensionfonden och försäkringsföre­lag med svensk koncession,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kreditinstitut:
bankinstitut, lo­kal föreningsbank, kreditaktiebo­lag, finansbolag enligt lagen
(1980:2) '&amp;gt;m Jlnansbolag, försäk-ringsinsti.iit. landshypoteks- och stadshypoteksinstitutionerna
och Svenska skeppshypotekskassan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förordnande om kassakrav kan avse bankinstitut.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=13&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;!&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 denna lag förstås med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bankinstitut:
bankaktiebolag, sparbank och central förenings­bank,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jörsäkrlngsinstlliit:
allmänna pensionfonden och försäkringsföre­tag med svensk koncession.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kreditinstitut:
bankinstitut, lo­kal föreningsbank, kreditaktiebo-lae. finansbolag, /i9rtf/Ar)/?;/?7/.s5;o/;.v-holag,
försäkringsinstitut, landshy­poteks- och stadshypoteksinslitu­tionema och
Svenska skeppshypo­tekskassan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ll&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förordnande om kassakrav kan avse kreditinstitiu.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med kassakrav avses att ett vissl minsta belopp av ett
kreditinstituts medel skall Jlnnas på räkning i riks­banken. Med sådan
placering Jäm­ställs inneliggande kassa i den mån denna får medräknas enligt 13
§.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section571&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:146.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section572&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med
kassakrav avses att bankin-stitiiis medel, som innestår på checkräkning i
riksbanken, ökade med inneliggande kassa 1 den mån denna enligt 13 § får
medräknas, vid viss tidpunki skall uppgå till ett belopp som svarar mol viss
andel, högsl femton procent, av institutets förbindelser med de undantag som
riksbanken anger enligt 13 § 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kassakrav kan bestämmas till ett belopp som vid viss
tidpunkt eller under en lidsperiod svarar mot viss andel, högst femton procent,
av ett kreditinstituts placeringar eller för­bindelser med de undantag som
riksbanken anger enligt 13 §4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kassakrav
kan också bestämmas så att förändringen under en tids­period av etl
kreditinstituts medel, placerade enligt &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ andra stycket, skall svara mot en
viss procenl av förändringen av institutets samtli­ga placeringar eller
förbindelser med de undantag som riksbanken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section573&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section574&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1980: 1095.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;206&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section575&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section576&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyde&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section577&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anger. Därvid Jår kravet dock ime sältas högre än vad som
följer av första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section578&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken anger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.     den
tidpunki då kassakrav&lt;br&gt;
skall vara uppfyllt (beräknlngstid-&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;piinkl).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;del procenttal
som skall gälla för kassakravet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i vad
mån inneliggande kassa får medräknas för uppfyllande av kassakrav,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i vad mån
undanlag från för­bindelserna får göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken anger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
lidpunkt (heräknlngstid-punkt) eller den tidsperiod (heräk-ningsperlodi då kassakravel
skull vara uppfyllt,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det
procenttal som skall gälla för kassakravet och hur detta skall beräknas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i vad
mån inneliggande kassa får medräknas för uppfyllande av kassakravet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i vad mån
undantag frän place­ringarna eller förbindelserna lar gö­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section579&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kreditinstitut skall efter anmodan av riksbanken lämna de
uppgifter som riksbanken anser nödvändiga för alt bedöma om kreditpolitiskt medel
behöver användas eller för aft tillämpa meddelat förordnande. Uppgifts­skyldighet
som sagts nu åligger även annan som kan omfattas av förord­nande enligt 25 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanken fär föreskriva att uppgift om ränteändring
skall lämnas senast femton dagar före ändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:267.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skyldighet all hålla vissa uppgifter hemliga finns
bestämmel­ser i lagen (1934:437) för Sveriges rikshank.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30 §-Särskild
avgift skall utgöra, vid åsidosättande av föreskrift i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section580&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=391 height=48&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=48 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;högst två gånger diskontot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2.  utlåningsreglering, ett belopp som för tiden från
  den föregående beräkningstidpunklen eller, om en tidigare beräkning ej skett,
  frän det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I.
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;likviditets- eller
kassakrav, ett belopp som svarar mot ränta på un­derskottet för tiden från
föregående beräkningslidpunkt eller, om tidiga­re beräkning ej skett, från det
före­skriften trätt i tillämpning, varvid räntesatsen för år får i fräga om lik­viditetskrav
överstiga riksbankens diskonto med högst tre procenten­heter och i fråga om
kassakrav upp­gå till högst två gånger diskontot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I.
likviditets- eller kassakrav, ett belopp som svarar mot ränta på un­derskottet
för tiden från föregående beräkningstidpunkt eller, om tidiga­re beräkning ej
skett, från det före­skriften trätt i tillämpning eller för beräkningsperiiiden.
varvid ränte­satsen för år får i fråga om likvidi­tetskrav överstiga
riksbankens dis­konto med högst tre procentenheter och i fräga om kassakrav
uppgå till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section581&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section582&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;
Senaste lydelse 1980:522.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section583&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section584&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föreskriften trätt i tillämpning eller för
beräkningsperioden svarar mot ränta på det belopp med vilket utlåningen,
garantiförbindelserna eller leasingobjektens värde överskridit den fastställda
gränsen, varvid ränte­satsen för år får med högst tre procentenheter överstiga
riksbankens dis­konto,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;emissionskontroll,
högst två procent av hela lånesumman för varje år av den för lånet bestämda
längsta löptiden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allmän placeringsplikt,
elt belopp som för beräkningsperiod svarar mot ränta på den del av ålagd
placeringsplikt för perioden eller för peri­oden och tidigare
beräkningsperioder sammantagna som ej uppfyllts, var­vid räntesatsen för år får
med högst tre procentenheter överstiga riksban­kens diskonto,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;särskild
placeringsplikt, högst fem procent av den del av ålagd place­ringsplikt som ej
uppfyllts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;räntereglering,
två gånger det belopp med vilket räntan avvikit från den ränta som skolat utgå
enligt fastställd räntesals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 får utjämning ske mellan över- 1 får utjämning ske
mellan övi;-skott och underskott under två eller och underskott vid olika beräk-flera
perioder och räntan beräknas ningstidpunkter eller under två eller på det
genomsnittliga underskottet. fiera beräkningsperioder och rän­tan beräknas pä
det genomsnittliga underskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I juli 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;208&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section585&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section586&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionen   ................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagförslag  ....................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i regeringsformen   .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i riksdagsordningen   ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om Sveriges
riksbank   ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om
upphävande av lagen (1982: 11581 om riksgäldskontoret  . .&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om statens upplåning  
.......................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i sekretesslagen (1980: 100)    ........... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1974: 922) om kreditpolitiska medel         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i bestämmelserna (RFS 1968:8) om revision av riksdagsförvaltningen    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..................................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1982: 1255) om författningssamlingar för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riksdagens förvaltningskontor och riksbanken   .......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1984:665) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter
och organ    ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1974: 922) om kreditpolitiska medel         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i valutalagen (1939; 3.50)   ................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i föräldrabalken.................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1924: 322) om vård av omyndigs värde­handlingar       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 lag om
ändring i inkassolagen (1974; 182)   ................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987   ...&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning   ..................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmän
motivering    ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Allmänna utgångspunkter ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ny riksbankslag   ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statsskuldspolitiken och riksgäldskontorels
ställning   ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning   .............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksbankens ändamål och förhållande
riksdag och regering   . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksbankens uppgifter    .......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksbankens ledningsorganisation   ......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslutsregler för fullmäktige   .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Administrativa frågor   .............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksgäldskontorets ställning   .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upplåningen för statens räkning   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga frågor    ......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.10                                                                                 Ikraftträdande
m.m           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.10.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ny riksbankslag m.m...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.10.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändrat huvudmannaskap för
riksgäldskontoret     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upprättade
lagförslag  .................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Specialmofivering  
......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i
regeringsformen    ..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i
riksdagsordningen ..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om Sveriges
riksbank   ................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om upphävande av
lagen (1982; 1158) om riks­gäldskontoret        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;................................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om statens
upplåning .................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslagel till lag om ändring i
sekretesslagen (1980: 100)          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i
lagen (1974:922) om kreditpoli­tiska medel     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hemställan   ................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut    ......................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89                               209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section587&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section588&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utdrag ur
lagrådets protokoll den 25 mars 1987    ...........      89     Prop. 1986/87;
143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1987 ....    93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga   I   Utredningens sammanfattning .........................      98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga  2
Utredningens lagförslag   .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga  3
Sammanställning av remissyttrandena  .............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4
De remitterade lagförslagen  ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:196.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Trycken, Stockholm 1987                               210&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section589&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda lagförslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1988/89:FiU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda lagförslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:11:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:11:42</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA03143</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198687__143.pdf</filnamn>
<filstorlek>8872563</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A5EEC481-BA20-406C-9095-A9893BB74DD1</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1988/89:FiU4</uppgift>
<ref_dok_id>GC01FiU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1988/89</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgälds-kontoret</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1986/87:143&lt;br/&gt;
Ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret</uppgift>
<ref_dok_id>GB02K119</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1987/88</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K119</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret (prop. 1986/87:143)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1986/87:143&lt;br/&gt;
Ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret</uppgift>
<ref_dok_id>GB02K119</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1987/88</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K119</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret (prop. 1986/87:143)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>