2449819GA031351986/87135propproppropProposition 1986/87:135PropositionProposition13501987-03-19 00:00:002024-12-27 15:18:102008-06-13 08:55:24om ändring i miljöskyddslagen (1969:387) m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GA03135/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA03135https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA03135
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:142.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1986/87:135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om än(iring i miljösky(i(islagen (1969: 387)</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>p</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>m.m.</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 19 mars 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ingvar
Carlsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Birgitta
Dahl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås vissa ändringar i miljöskyddslagen (1969:387) i syfte
att stärka miljöintressena och förenkla hanteringen av miljöskydds-ärenden.
Förslagen innebär bl. a. alt tillsynsmyndigheternas befogenheter atl besluta om
förbud och förelägganden i fräga om icke lillslåndsgiven verksamhet utvidgas.
Förutsättningarna för all miljöskyddsavgifl skall utgå ändras i syfte atl lätta
naturvårdsverkets bevisbörda. Vidare förstärks miljöskyddsinlressena i samband
med byggande av allmän väg genom införande av krav på
miljökonsekvensbeskrivning i våglagstiftningen. Den nya lagstiftningen föreslås
tråda i kraft den I juli 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I Riksdagen 1986/87. I saml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om miljöskyddslagen (1969:
387)' dels att 1,8, 10, 40, 43, 44a, 45 och 52 §§ skall ha följande lydelse,
dels all det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 39a, 41 a och 64§§, samt
närmasl före 64 § en ny rubrik av följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§ Denna lag är fillämplig på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.
utsläppande av avloppsvatten, fast ämne eller gas från mark, byggnad eller
anläggning i vattendrag, sjö eller annat vattenområde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.
användning av mark, byggnad eller anläggning på sätt som eljest kan medföra
förorening av vallendrag, sjö eller annat vattenområde.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.
användning av mark, byggnad eller anläggning på säll som eljest kan medföra förorening
ov mark, av vattendrag, sjö eller annal vattenområde eller av grundvatten.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. användning av mark, byggnad eller anläggning på sätt
som kan medföra störning för omgivningen genom luftförorening, buller,
skakning, ljus eller annat sådant, om störningen ej är helt tillfällig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=143>
<tr>
<td valign=top align=left height=143 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen är
icke tillämplig på sådant utsläppande av avfall som avses i lagen (1971:1154)
om förbud mot dumpning av avfall i vallen eller på störning i
radiomottagningsapparat. Ej heller är lagen tillämplig i fråga om joniserande
strålning eller inverkan av elektrisk ström från elektrisk anläggning, varom
särskilda bestämmelser gäller.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen är icke tillämplig pä sådant utsläppande av avfall
som avses i lagen (1971:1154) om förbud mol dumpning av avfall i vallen eller
på störning i radiomottagningsapparat. Ej heller är lagen tillämplig i fråga om
joniserande strålning eller beträffande elektriska och magnetiska verkningar
av en elektrisk anläggning, varom särskilda bestämmelser gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärd eller användning som enligt vad nu sagts omfattas
av lagen kallas miljöfarlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År det av
särskild betydelse från naturvårdssynpunkl eller eljest med hänsyn till allmänt
intresse, kan regeringen med avseende på viss del av landet förbjuda allt utsläppande
av avloppsvallen, fasl ämne eller gas från mark, byggnad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är det av
särskild betydelse från naturvårdssynpunkt eller eljest med hänsyn lill allmänt
intresse, kan regeringen med avseende på viss del av landet förbjuda allt utsläppande
av avloppsvatten, fasl ämne eller gas frän mark, byggnad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:246.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen omlryckl 1981:420. Senasie lydelse 1984:912.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller anläggning i vattendrag, sjö eller annat
vallenområde, om det kan ske ulan oskäligt inträng för innehavare av fabrik
eller inrättning som anlagts innan beslutel meddelats eller för kommun eller
annan som dessförinnan börjat avleda avloppsvatten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller anläggning i vattendrag, sjö eller annat
vattenområde eller så alt mark eller grundvatten kan förorenas, om det kan ske
utan oskäligt intrång för innehavare av fabrik eller inrättning som anlagts
innan beslutel meddelats eller för kommun eller annan som dessförinnan böriat
avleda avloppsvatten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I0§ Regeringen får meddela föreskrifter om all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. vissa slag av fabriker eller andra inrättningar inte
får anläggas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. avloppsvatten av viss mängd, art eller
sammansättning inte får släp<br>
pas ut.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=57>
<tr>
<td valign=top align=left height=57 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. fast
avfall eller annal fasl ämne inte får släppas ul eller läggas upp så att
vallendrag, sjö eller annal vattenområde kan förorenas.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. fasl avfall eller annat fasl ämne inle får släppas ut
eller läggas upp sä atl mark, vattendrag, sjö eller annat vattenområde eller
grundvatten kan förorenas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. vissa slag av inrättningar eller deras användning inte
får ändras på ett sätl som kan medföra ökad eller ny olågenhet eller som i
annat avseende år av betydelse från slörningssynpunkl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utan atl
koncessionsnämnden har lämnat tillstånd enligt denna lag eller anmälan har
gjorts hos den myndighel som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En tillsynsmyndighet skall, om det behövs, med slöd av 43
§ andra stycket meddela föreläggande om undersökning och kontroll av miljöfarlig
verksamhet och dess verkningar enligt ett särskilt kontrollprogram.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:0cm'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>40 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
tillstånd inte har givits enligl denna lag, får en tillsynsmyndighet meddela
elt föreläggande om sådant försiklighelsmåll eller förbud som uppenbart behövs
för att lagens bestämmelser skall efterlevas. I brådskande fall eller när del
i övrigl finns särskilda skäl får föreläggandet ges omedelbart och i andra
fall först sedan det visat sig atl rätlelse inte kan vinnas genom råd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
lillstånd inte har givits enligt denna lag, får en tillsynsmyndighet meddela
etl föreläggande om sådanl försiklighelsmåll eller förbud som behövs för att
lagens bestämmelser skall efterievas. 1 brådskande fall eller när det i
övrigt finns särskilda skäl får föreläggandet ges omedelbart och i andra fall
först sedan del visat sig atl rättelse inle kan vinnas genom råd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillslåndsbeslut enligt denna lag hindrar inle en tillsynsmyndighet
från att meddela sådana brådskande föreskrifter som är nödvändiga lill följd av
särskilda omsländigheler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87: 135<br>
Om en lillståndshavare åsidosät-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en
tillständshavare åsidosät<br>
ter villkor som angivits i tillstånds-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ter
villkor som angivils i fillstånds-<br>
beslulet, får en tillsynsmyndighet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslutet,
får en tillsynsmyndighet<br>
förordna om rättelse på hans be-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förelägga
honom att vidta rätlelse.<br>
kostnad eller förelägga honom all<br>
själv vidtaga rättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligl denna paragraf får en
tillsynsmyndighet sätta ut vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41 a §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon underlåter atl iaktta vad som har angivits i ett
föreläggande enligt 40 § första stycket eller åsidosätter villkor som har
angivits 1 ett tillslåndsbeslut eller bryter mot förbud eller föreskrifter som
har meddelats med stöd av 40 § andra stycket eller 41 §, får en
tiUsyns-myndighet förordna om rättelse på hans bekostnad. Finns förutsättningar
att meddela etl föreläggande enligl 40 § första stycket, får etl sådant
förordnande ges ulan att föreläggande har meddelats, om en tUlsynsmyndighel
med hänsyn lill risken för allvarliga skador eller av andra särskilda skäl
finner atl rättelse bör ske ulan dröjsmål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43 §<br>
Kan verksamheten vid en anlägg-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
verksamheten vid en anlägg-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning befaras vara miljöfariig, är in- ning kan befaras
vara miljöfarlig, är<br>
nehavaren skyldig att på begäran innehavaren skyldig att på begäran<br>
lämna fillsynsmyndighet behövliga lämna en tillsynsmyndighet behöv-<br>
upplysningar om anläggningen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>liga
upplysningar om anläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En tillsynsmyndighet får förelägga innehavaren att lämna
sådana upplysningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet får förelägga den som utövar verksamhel
som kan befaras vara miljöfariig att utföra för tillsynens fullgörande
behövliga undersökningar av verksamheten och dess verkningar.
Tillsynsmyndighet kan i ställel, om det finnes lämpligare, föreskriva att sådan
undersökning skall utföras av annan än den som utövar verksamheten och utse
någon atl göra undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del åligger den som utövar verk-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Del åligger den som utövar verk<br>
samhelen alt ersätta kostnad för</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samheten att
ersätta kostnad för<br>
undersökning som avses i andra</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>undersökning
som avses i andra<br>
slycket andra punkten med belopp</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stycket
andra meningen med be-<br>
som tillsynsmyndigheten fast-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lopp som
fillsynsmyndighelen fast<br>
ställer,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ställer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87: 135<br>
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 beslut om
föreläggande enligt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 beslut om föreläggande enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra stycket får tillsynsmyndighet första och andra
styckena får en<br>
utsätta vile.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillsynsmyndighet såna ut vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44a§'' Efter åtagande av en kommun får länsstyrelsen
överiåla åt miljö- och hälsoskyddsnämnden atl utöva fortlöpande tillsyn enligl
denna lag. Sker sådan överlåtelse, skall vad som sägs i lagen om
tillsynsmyndighet gälla även miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn av sådan miljöfarlig verksamhet som utövas av
försvarsmakten Jår inte utövas av miljö-och hälsoskyddsnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45§' Till böter eller fängelse i högst två år döms den som
med uppsåt eller av oaktsamhel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. bryter mot förbud som har meddelats med slöd av 8, 23
eller 41 § eller<br>
åsidosätter sådana bestämmelser som har meddelats med slöd av 2 § iredje<br>
stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter att
iakttaga föreskrift som regeringen har meddelat med slöd av 10 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åsidosätter
villkor eller före-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. åsidosätter villkor eller föreskrifter
som meddelats med stöd av</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skrifter som meddelats med stöd av
8a§ andra slycket,/7J, 18§ första</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8a§
andra styckel, I8§ första stycket, 19-21 §, 21a § andra</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>styckel, 19-21 §, 21 a§ andra stycket, 23-25, 27 §,
29 § andra</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>styckel, 23-25, 27§, 29§ andra
slycket eller 41 §,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stycket eller 41 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.underlåter att fullgöra vad som</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. underlåter att iaktta förelag-<br>
åligger honom enligt 43 § första</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>gande som har meddelats med slöd<br>
slycket eller i ansökan eller annan</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>av 43 § första slyckel eller andra<br>
handling som avges enligt denna</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stycket första meningen,<br>
lag eller enligt föreskrift som har</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>5. 1 ansökan eller annan handling<br>
meddelats med slöd av lagen läm-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>som avges enligt denna lag eller<br>
nar vederbörande myndighet orik-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>enligt föreskrift som har meddelats<br>
tiga uppgifter rörande ett förhål-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>med stöd av lagen lämnar vederbö-<br>
lande av belydelse för prövning av</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>rande myndighet oriktiga uppgifter<br>
en fråga om tillstånd eller för lill-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>rörande ett förhåUande av bety del<br>
synen,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>se för prövning av en fråga om till<br>
stånd eller för tUlsynen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ringa fall döms inle lill ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inle till
ansvar enligt första styckel för gärning som omfattas av föreläggandet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till ansvar enligt första slycket döms inte, om ansvar för
gärningen kan ådömas enligl brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:245.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Senasie lydelse 1983:296. ' Senaste lydelse
1984:912.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lyddse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87:135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52 §<br>
En särskild avgift (miljöskydds-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild avgift (miljöskydds<br>
avgift) skall utgå, om en föreskrift</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>avgift) skall utgå, om en föreskrift<br>
som avses i 45 § första styckel 1 -3</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>som avses i 45 § första slycket 1 -3<br>
har överlrätts och överträdelsen</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>har överträtts och överträdelsen<br>
har medfört dels ekonomiska förde-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>har medfört betydande ekonomiska<br>
lar för den som utövar den miljöfar-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>fördelar för den som utövar den<br>
liga verksamheten, dels betydande</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miljöfarliga verksamhelen.<br>
störningar för omgivningen eller<br>
risk för sådana störningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddsavgiften tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddet i totalförsvaret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får, i den utsträckning det på grund av
rådande särskilda förhållanden är nödvändigt för alt stärka
försvarsberedskapen, meddela föreskrifter för totalförsvaret som avviker från
denna dag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den I juli 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 fråga om
överträdelser som har skett före ikraftträdandet gäller 45 första stycket 4 och
52 § i sin äldre lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:67.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i väglagen (1971: 948)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs alt 15 och 16 §§ väglagen (1971:948)
skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87: 135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15
§' För byggande av väg skall upprättas en arbetsplan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
arbetsplanen skall anges den mark som behöver tas i anspråk för väganordningar
och för genomförandet av vägbyggnadsföretagel. Planen skall även innehålla de
uppgifter som i övrigt behövs för att genomföra förelaget.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
arbetsplanen skall anges den mark som behöver tas i anspråk för väganordningar
och för genomförandel av vägbyggnadsförelaget. Planen skall även innehålla en
miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter som i övrigl behövs för att
genomföra företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
miljökonsekvensbeskrivning skall Innehålla en redovisning av de väntade miljöeffekterna
samt förslag tiU erforderliga skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått
som behövs för att förebygga störningar eller andra olägenheter från trafiken.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 f</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=100>
<tr>
<td valign=top align=left height=100 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
utarbetande av en arbetsplan skall samråd i fråga om vägens sträckning och vägförslagets
utformning i övrigt ske med berörda fastighetsägare och myndigheter samt
andra som kan ha elt väsentligt intresse i saken.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utarbetande av en arbetsplan skall samråd i fråga om
vägens sträckning och vägförslagets utformning i övrigt ske med berörda
faslighetsägare och myndigheter samt andra som kan ha ett väsentligt intresse
i saken. Samråd skall alltid ske med de naturvårdsmyn-dlgheier som berörs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfarandet enligt första stycket får efler
omständigheterna förenklas i fråga om en arbetsplan för väg, som enligt
detaljplan skall ingå i allmän plats eller som är förutsatt i
områdesbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser
arbetsplan endast ombyggnad av våg. får förfarandet enligt första stycket efler
omständigheterna förenklas med iakttagande av atl ägare till en fastighet, av
vilken mark skall tas i anspråk, alltid skall beredas tillfälle atl yttra sig.
Detta skall även tillämpas på en arbetsplan som innefattar endasi ändring av
planen för ett vågbyggnadsföretag som ännu ej är färdigställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1985/86: 118
föreslagna lydelsen. Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1985/86: 118
föreslagna lydelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Miljö-
och energidepartementet</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1986/87:135 Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Peterson, S.Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström,
Wickbom, Johansson, Lindqvist, G.Andersson, Lönnqvist</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Dahl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387) m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandena (Ds Jo 1983: 1) Förorening av mark och grundvatten och (SOU
1983:20) Båttre miljöskydd </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II
</span><span style='font-family:Verdana'>har miljöskyddsutredningen ( fd
vat-tenrätlsdomaren Lennart af Klintberg, ordförande, riksdagsledamöterna Per
Olof Håkansson, Kjell A. Mattsson och Maj-Britt Theorin, samt förutvarande
riksdagsledamöterna Tage Adolfsson, Lars-Åke Larsson och Torkel Lindahl)
lämnat förslag till ändringar i bl. a. miljöskyddslagen (1969:387), ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandena
har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
av förslagen i Ds Jo 1983: 1 har föranlett lagstiftning (prop. 1984/85:10, JoU
10, rskr. 30). Jag tar nu upp vissa av utredningens övriga förslag till närmare
behandling. Andra frågor fordrar fortsatta överväganden. En sammanfattning av
utredningens belänkande Bättre miljöskydd </span></i><i><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>i
de delar som slutligt behandlas i förevarande proposition bör fogas till
protokollet i detta ärende som bUaga 1. Till prolokollet i detta ärende bör, i
dessa delar, också fogas de lagförslag som läggs fram i betänkandena som bUaga
2 och 3 och en sammanställning av remissyttrandena som bUaga 4 och 5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk har genom skrivelser till jordbruksdeparlementel den 6juli
1984, den 4december 1985 och den 15april 1986 föreslagit vissa ändringar i ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skrivelserna
har remissbehandlats. Vissa av naturvårdsverkets förslag till ändringar i ML
avser jag att behandla i detta sammanhang. Naturvårdsverkets lagförslag i
hithörande delar bör fogas lill protokollet i detta ärende som bUaga 6 och en
sammanställning av remissyttrandena som bilaga 7.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutade den 5 mars 1987 alt inhämta lagrådets yttrande över ett inom miljö-
och energidepartementet uppråttal förslag lill lag om ändring i
miljöskyddslagen (1969:387) m.m. Lagförslaget och lagrådels yttrande bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 8 och 9. Lagrådet har i sitt
yttrande framfört vissa förslag lill ändringar i del remitterade lagförslaget.
Jag återkommer till lagrådets yttrande i specialmoliveringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>2 Allmän
motivering</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>P''op-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:
135 2.1 Allmänna utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddet har under 70- och 80-talen blivit en alll
viktigare samhällsuppgift. Åtgärder för atl skydda miljön har fortlöpande
vidtagits. Bland de åtgärder som har vidtagits under de allra senasie åren kan
här nämnas de åtgärder för förbäUrad kemikaliekontroll som riksdagen beslutat
år 1985 (prop. 1984/85: 118, JoU 30, rskr. 340). Vidare kan nämnas det program
mot luftföroreningar och försurning för att minska utsläppen av försurande
ämnen och minska skadeverkningarna av försurningen som har lagts fram (prop.
1984/85:127, JoU 28, rskr. 275) och de skärpta avgasreningskrav för personbilar
som riksdagen nyligen har beslutat om (prop. 1986/87:56, JoU 7, rskr. 106).
Dessutom bör nämnas atl regeringen har vidtagit eller förberett etl flertal
åtgärder för att komma till rätta med de problem som användningen av asbest i
olika sammanhang har medfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftningen är ett viktigt instrument för
miljövårdsarbetet. Den viktigaste lagen är ML, som har varil i kraft sedan den
1 juli 1969. ML har starkt bidragit lill väsentliga förbättringar av
lillslåndel i miljön. Långtgående åtgärder har vidtagits för rening av
kommunall avloppsvatten. Alla siörre industrier i Sverige som bedriver
miljöfarlig verksamhel torde nu vara prövade enligt ML. Inom åtskilliga områden
har stora utsläppsminskningar uppnåtts. Då miljöskyddsutredningen tillsalles
år 1976 var en av utredningens viktigaste uppgifter atl göra en översyn av
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens första förslag ledde lill en omfallande
revidering av lagen år 1981 (prop. 1980/81:92, JoU 21, rskr. 273). Bl.a.
innebar översynen betydande ändringar i tillstånds- och lillsynsorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddsutredningen har i de nu akluella betänkandena
lagt fram ytterligare förslag i syfte att göra miljöskyddet effektivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viktiga förutsättningar för atl miljöskyddet skall fungera
är dels all lagstiftningen lämnar tillräckligt utrymme för ingripande då det
behövs, dels att tillsynsorganisationen fungerar tillfredsslällande. 1 samband
med 1981 års revidering av ML vidtogs vissa åtgärder för all förstärka
miljötillsynen. Enligt vad som framkommit av rapporter av naturvårdsverket
(Naturvårdsverkets rapport 3087 Tillsynskampanj för järn- och stålindustrin)
och riksrevisionsverket (revisionsrapport Dnr 1984:933 Miljöskyddslagens
tillämpning — granskning utifrån regional nivå) fungerar emellertid tillsynen
inte tillfredsslällande. Betydande förbättringar behövs i det avseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynen enligt ML bygger i slor utsträckning på ett
samspel mellan förelagen och tillsynsmyndigheterna, där företagens kontroll av
den egna verksamheten, egenkontrollen, ulgör ett myckel viktigt inslag.
Egenkon-trollen, som innebär alt förelagaren själv kontrollerar bl.a. atl
gällande villkor för verksamheten följs, styrs av etl kontrollprogram som
fastställs av myndigheterna individuellt för verksamhelen. Vikliga led i
myndigheternas tillsyn är alt granska kontrollrapporter frän företagen och atl
se lill att besiktningar utförs samt att genomföra inspektioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av grundläggande betydelse för tillsynen är givelvis de
villkor som miljöskyddsmyndighelerna fastställer för en miljöfariig verksamhel.
Vill-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>korens utformning har
emellertid visat sig kunna utgöra problem. Framför Prop. alll villkoren i äldre
tillslåndsbeslut är många gånger svårtolkade och dåligt 1986/87: 135 anpassade
lill de praktiska kontrollmöjligheterna. På senare tid har ökad uppmärksamhet
ägnats åt utformningen av villkoren bl. a. från kontrollsynpunkt. Inom
naturvårdsverket pågår också ett arbete med att ta fram allmänna råd för atl
underlätta bl. a. länsstyrelsernas arbete med villkorsskrivningen. Ett förslag
till sädana råd har utarbetats och nyligen varit föremål för remissbehandling.
I sitt förslag framhåller verket bl.a. viklen av atl villkoren utformas så att
det är möjligt att kontrollera atl de efterlevs. Det arbete som således pågår
för alt förbättra utformningen av villkoren i det angivna hänseendet är enligt
min mening viktigt. Det bör på sikt kunna leda till en klar förbättring av
tillsynsmöjlighelerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stor del av myndigheternas tillsynsarbete enligl ML bygger, somjag nyss
framhöll, på förelagens egenkontroll. Skall tillsynen fungera är del vikligt,
inte bara att villkoren är kontrollerbara ulan också att egenkontrollen får en
lämplig utformning. Kontrollprogrammen utgör således en mycket viktig del i
tillsynsarbetet. Saknas etl kontrollprogram eller är ett sådanl ofullständigt
kan det innebära att ingen egenfiig fillsyn eller kontroll sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
tillsynsverksamheten fungera och kunna bygga på egenkontroll mäste också
resultaten från egenkontrollen rapporteras till tillsynsmyndigheten så att
myndigheten får underiag för atl bedöma om verksamheten bedrivs i enlighet med
villkoren. Naturvårdsverket har utfärdat allmänna råd (SNV RR 1984; 1) rörande
tillsyn enligt ML, innehållande bl. a. grundläggande krav på journalföring och
rapportering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
naturvårdsverkels som riksrevisionsverkels rapporter pekar på brister både i
fråga om kontrollprogrammen och i fråga om rapporteringen. Även den tillsyn som
skall ske från myndigheternas sida genom besiktningar och inspektioner samt
uppföljning av rapporter från egenkontrollen har visat sig vara bristfällig i
flera fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
brister jag nu har redovisat pekar på att det finns etl oundgängligt behov av
att förbättra de olika leden i tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
menar i sin rapport alt tillsynsarbetet skulle kunna effektiviseras genom
bätlre planering och uppföljning, en mer fällinriktad tillsyn,
branschkampanjer, ett konsekvent utnyttjande av ADB-system, m.fl. ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
naturvårdsverket pågår sedan en tid ett utredningsarbete som syftar lill att
komma till rätta med en del av de redovisade problemen. Tillsynskampanjen för
järn- och stålindustrin ingår som en del i det arbetet. Enligl vad som upplysts
frän verket är avsikten att salsa ytterligare resurser på sådana branschvisa
tillsynskampanjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
pågår inom verket arbete med alt ta fram ett nytt dalorbaseral
informationssystem för miljödala. Systemet omfattar bl.a. recipienl- och
utsläppskonlroll och är huvudsakligen inriktat på tillsynsverksamheten.
Systemet, som skall ersätta nuvarande datasystem för miljödata, det s. k.
Ml-Ol-syslemet, är avsett atl bättre än det nuvarande systemet kunna anpassas
lill myndigheternas behov. Det nya systemet bör vidare ge rationaliseringsvinster
i del löpande arbetet. Bl. a. bör det bli lättare all la fram</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bakgrundsmaterial, följa effekten av utsläpp över en
lidsperiod och bear- Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beta inkomna dala.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fristående konsulter spelar i dag en viktig roll i
miljöskyddssyslemel. De anlitas bl. a. i besiktningsverksamhelen av både
förelagen och tillsynsmyndigheterna. Inom naturvårdsverket övervägs f. n. elt
syslem för auk-torisalion av besiktningsmän och laboratorier. En auktorisalion
skulle innebära en kompetenskontroll och skulle i fråga om laboratorierna syfta
till alt höja kvaliteten pä mälverksamheten och säkerställa över landet
jämförbara data. Med tillgång till auktoriserade besiktningsmän och laboratorier
borde enligt naturvårdsverket tillsynsmyndigheternas personal i fortsättningen
i störte utsträckning kunna utnyttjas för styrning av tillsynsverksamheten och
uppföljning av denna. Verket överväger också möjligheten all inom ramen för
den obligatoriska kontrollen införa krav på alt en av staten auktoriserad
revisor skulle genomföra revision av företagels verksamhet på likartat sätt som
nu sker när det gäller den ekonomiska verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag nu har, anfört pågår inom
naturvårdsverket flera projekt i syfte atl stärka miljöskyddslillsynen. Alt elt
sådant arbete med att utveckla tillsynen pågår är av stor belydelse.
Situationen är emellertid sådan att jag har funnit skäl alt göra en
övergripande översyn av hela miljövårdsorganisalionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har sålunda på milt förslag beslutat tillkalla
en särskild utredare med uppgift att göra en sådan översyn. I utredarens
uppdrag ingår särskilt att ta upp problemen med bristerna när del gäller den
regionala tillsynen enligl ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den översyn av miljövårdsorganisalionen som har inletts
medför, enligt min mening, all några sådana ändringar i ML som i mera betydande
omfattning kan komma att påverka arbetssituationen hos de myndigheter som skall
tillämpa lagen inte nu bör vidtas. Jag återkommer senare lill denna fråga.
Samtidigt är det emellertid vikligt atl ätgärder för alt förbättra och
förstärka miljöskyddet så långt möjligt vidtas ulan dröjsmål. En del av de
förslag som har lagts fram av miljöskyddsulredningen och naturvårdsverket bör
därför genomföras redan nu. Av de frågor utredningen har lagil upp i sina
betänkanden kommer jag i det följande främst att behandla förslagen belräffande
förorening av mark och grundvatten (avsnitt 2.2) samt vissa av förslagen
beträffande fasta trafikanläggningar (avsnitt 2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsikten med naturvårdsverkets förslag är också atl
åstadkomma förbättringar i ML;s regelsystem. Förslagen syftar bl. a. till att
stärka myndigheternas lillsynsmöjligheter. Dessa förslag av verket kommer jag
att behandla i följande avsnitt. Jag kommer också att behandla verkets förslag
till ändringar i päföljdssystemet. Till viss del skulle verkels förslag i detta
avseende medföra sädana ändringar i ML som, enligt vad jag nyss redovisat,
inte nu bör genomföras med hänsyn lill den pågående översynen av
miljövårdsorganisationen. Jag återkommer emellertid lill denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan fråga som jag vill nämna och som också har
samband med<br>
organisationsutredningen är det förslag till ändrade regler för överklagande<br>
som har lagts fram i departementspromemorian (Ds Jo 1985:3) Ändrad<br>
insiansordning i miljöskyddsärenden. Delta förslag innebär sådana änd-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ringar av arbetsuppgifterna hos några av
miljömyndigheterna atl del inte bör genomföras innan den pågående översynen har
avslutats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elt av
miljöskyddsulredningens förslag rör skyldigheten för den som utövar miljöfarlig
verksamhet alt vidta återslällningsåtgärder. Sedan utredningen lade fram sitt
förslag har emellertid regeringen är 1985 beslutat tillkalla en särskild
utredning som skall utreda hur etl fondsystem för bl. a. äterslällningsåtgärder
bör vara uppbyggt. Bakgrunden härtill är all del kan föreligga svårigheter att
få den som har orsakat en skada all svara för åtgärderna, t. ex. därför att det
inte går all klargöra varifrån skadan härrör eller därför alt den som skall
vidta åtgärden saknar möjligheter atl genomföra den. Dessa brister gör att man
bör överväga etl kompletterande fondsystem som kan betala kostnaderna för
ålerställningsälgärderna i de fall delta inte kan ske på annal sätt. De frågor somjag
nu har berört, dvs. ansvaret för återställningsåigärder och omfattningen av ett
eventuellt fond-syslem, är enligl min mening så förbundna med varandra all de
bör övervägas i etl sammanhang. Miljöskyddsulredningens förslag i dessa delar
bör därför inle nu las upp lill behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
diskussionen om ett fondsystem är naturligtvis finansieringsfrågan mycket
viktig. I det sammanhanget kan frågan om en finansiering genom särskilda
miljöavgifter, relaterade exempelvis till företagens utsläpp av olika förorenande
ämnen, vara aktuell. Utsläppsrelaterade miljöavgifter har i debatten över huvud
tagel ansett? vara etl lämpligt alternativ till regleringar av olika slag. Jag
vet att miljöavgifisfrågan är förenad med olika komplikationer, bl.a. rättvise-
och mätproblem, men jag anser atl frågan noga bör prövas. Frågan får las upp i
ett senare sammanhang.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87: 135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Förorening av mark och grundvatten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: ML kompletteras med uttryckliga bestämmelser om all lagen är
tillämplig också på mark- och grundvattenföroreningar och bemyndigandet för
regeringen alt föreskriva förprövningsskyldighel ändras så att det också
omfattar verksamhet med sådana verkningar. Befogenheten för regeringen i 8 §
ML all förbjuda vissa utsläpp av hänsyn bl.a. till naturvården utvidgas så all
den omfattar inte bara ytvattenområden ulan även mark- och
grundvattenförorening.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Därutöver har utredningen
föreslagil all förbudet i 7 § ML atl släppa ut vissa slag av avloppsvatten i
ylvattenområde skulle utvidgas till all avse ocksä utsläpp i marken och
grunden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser är positiva lill eller lämnar utredningens förslag
utan erinran. Några remissinstanser anför dock betänkligheter mot eller
avstyrker förslaget att ML skall vara tillämplig på förorening av mark.
Livsmedelsverket anser atl besvärande kollisioner kan uppslå mellan
vattenlagen, miljöskyddslagen och hälsoskyddslagen vid prövning av tillstånd
enligt 7 § hålsoskyddslagen. Flera andra remissinstanser påpekar också att
infiltration av avloppsvatten i många fall är en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>normal och fullt acceptabel lösning. Andra remissinstanser
påpekar att Prop. sådan spridning av urin från djursiallar och pressvallen
som nu allmänl 1986/87: 135 sker skulle bli förbjuden med utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Generella bestämmelser lill skydd
för gmndval-lentillgångarna, omfallande främst en allmän aktsamhelsregel och
föreskrifter om s. k. skyddsområden, finns i vattenlagen (1983:291), Beslämmelserna
omfattar emellertid endast grundvaltentillgångar som utnyttjas eller kan komma
all utnyttjas för vatlenläkländamål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ML däremot innehåller inga särskilda bestämmelser till
skydd för grund-valinel. Definitionen i 1 § av begreppet miljöfarlig verksamhet
hänför sig sålunda, vad gäller valtenföroreningsfrågorna, enbart till påverkan
av ytvatten. På samma sätl lar de särskilda bestämmelserna i ML om förbud mot
utsläpp av vissa slag av avloppsvatten (7§), om befogenheter för regeringen all
förbjuda utsläpp av avloppsvallen, fasl ämne eller gas inom viss del av landet
(8 S) och om möjlighet atl införa förprövningsskyldighel i fräga om utsläpp av
fast avfall eller annal fasl ämne (10 § 3) sikte enbart på att motverka
ylvaltenförorening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förorening av mark omnämns inte heller uttryckligen i ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den omständigheten alt grund vattenfrågorna inte reglerats
särskilt i ML innebär inte alt risken för grundvattenförorening lämnas obeaktad
vid den tillståndsprövning som sker med slöd av lagen. Enligl fasl praxis tas
också stor hänsyn till risken för grundvattenförorening vid prövningen enligt
ML, både vid fastställandet av försiktighetsmått enligt 5 § och vid lokaliserings-
och lillållighetsprövningen enligt 4 och 6§§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att vissa generella regler till skydd mot vattenförorening
återfinns i vattenlagen innebär enligt utredningen inte alt man kan avslå från
atl behandla vattenföroreningsfrågorna vid tillämpningen av ML. Många av de
svåraste vatlenföroreningsproblemen kan inle bemästras med del slag av generella
skyddsföreskrifter som vattenlagen innehåller. 1 stället behövs en individuell
prövning av det slag som ML ger möjlighel lill både av frågan om erforderliga
skyddsåtgärder och av risken för oaccceptabla skadeverkningar. Ulredningen
anser alt det år en brist i ML all lagen inte uttryckligen behandlar
grundvattenfrågorna. Utredningen har därför föreslagit alt ML kompletteras med
bestämmelser till skydd mot förorening av mark och grundvallen. Utredningens
förslag innebär dels att 1 § ML kompletteras så att verksamhet som kan medföra
förorening av mark och grundvatten omfattas av definitionen av miljöfariig
verksamhet, dels alt bestämmelserna i 7 och 8§§ saml 10 § punkl 3 utvidgas sä
atl mark och grundvatten behandlas lika som ytvatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen har i allmänhet fält etl positivt mottagande
eller lämnals ulan erinran av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även jag anser all det är en brist att inte mark- och
grund vattenfrågorna<br>
uttryckligen tas upp i ML, eftersom särskilt i tillsynssammanhang avsak<br>
naden av bestämmelser, som utredningen har påpekat, har föranlett osä<br>
kerhet i fråga om myndigheternas behörighet atl ingripa. Liksom utred<br>
ningen anser jag därför all beslämmelserna om ML:s tillämplighet bör<br>
kompletteras i det angivna hänseendet. 1 anslutning härtill bör också<br>
bemyndigandet för regeringen i 10 § ML atl föreskriva förprövningsplikl,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
utredningen föreslagit, utvidgas så atl det omfattar sådan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver en komplettering av lagens tillämpningsområde och
bestämmelserna om förprövningsplikt har utredningen föreslagil all mark- och
gmnd-vallenförorening skall jämställas med ylvaltenförorening i 7 och 8 §§ ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl 7 § får avloppsvatten av vissa slag inle släppas ul
i ylvattenområde om del inle är uppenbart att det kan ske utan olägenhet. Förbudet
omfattar bl. a. avloppsvatten från vallenklosetl och från tätbebyggelse som ej
har undergått längre rening än slamavskiljning, pressaft från siloanläggning
och urin från djurstall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har invänt atl pressaft och urin från djursiallar regelmässigt
sprids på marken som ett led i normal jordbmksdrift. En del har också invänt
alt problemen med avloppsvatten framför allt inom fritidsbebyggelse har lösts
genom markinfiltration, atl detta i de flesta fall är en fullt acceptabel
lösning och att lagen därför inte bör innehålla något principiellt förbud moi
detta. Jag delar den uppfattningen. Atl utvidga förbudet i 7 §, såsom
ulredningen har föreslagil, så atl det blir förbjudet att släppa ul sådant
avloppsvatten också på marken eller i grunden skulle enligt min mening föra för
långt. 1 stället får det anses tillräckligt all sådana utsläpp omfattas av de
allmänna reglerna i ML. I den mån grundvattnet behöver skydd som vattentäkt kan
också bestämmelser om skyddsområde meddelas med slöd av vattenlagen. Dessutom
gäller att avloppsanordning, om en vattenloalett är ansluten till anordningen,
i princip kräver lillstånd enligl 7 § hälsoskyddslagen (1982:1080).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Däremot
anser jag, liksom utredningen, atl bemyndigandet i 8§ ML för regeringen atl av
hänsyn till nalurvårdsinlresset eller annal allmänt intresse förbjuda vissa
utsläpp i ytvatten bör utvidgas till att avse också utsläpp som kan orsaka
mark- eller grundvattenförorening. Det torde i och för sig, som utredningen har
anfört, knappast finnas någol behov av att kunna tillämpa ifrågavarande
fridlysningsbestämmelse endast på utsläpp som kan orsaka sådana föroreningar.
Däremot kan del ibland vara motiverat att kombinera en fredning av ett
ytvallenområde med elt förbud mol sädana utsläpp som kan förorena marken eller
grundvattnet. Risk finns annars atl en fredning av ylvattenområdel får till
följd att avloppsvatten i ökad omfattning infiltreras i marken. I likhet med
vad som gäller i fråga om ytvallenområde bör förbudet, förutom avloppsvatten,
avse utsläppande av fast ämne och gas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2.3
Tillsynsmyndighetens befogenheter i fråga om icke tillståndsgiven verksamhet m.
m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Tillsynsmyndighetens befogenheter enligt ML atl förordna om rättelse
på utövarens bekostnad utvidgas. Vidare slopas uppenbarhetsrekvisitet som
förutsällning för alt tillsynsmyndigheten skall få meddela föreläggande enligl
40 § första styckel i fråga om icke tillslåndsgiven verksamhet. Ett
föreläggande enligl 40 § första slyckel skall dock liksom hittills gä ut på
förbud eller konkreta tekniska eller andra åtgärder.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag: Förslagel, som endasi rör frågan om
möjligheten Prop. all förordna om rättelse och möjligheten att förskottera
kostnaden härför 1986/87: 135 av allmänna medel, överensstämmer i huvudsak
med mitl. Utredningens förslag omfattar dock inte det fallet då föreskrifter
enligl 40 § andra stycket eller etl beslut av koncessionsnämnden enligl 41 § ML
har åsidosatts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer med milt såvitt
avser befogenheten atl meddela förelägganden även i icke uppenbara fall.
Verket har dessutom föreslagit att tillsynsmyndigheternas befogenheter också
skall innefatta rätt atl meddela förelägganden om att söka tillslånd enligl ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig
är i allmänhet positiva till utredningens och naturvårdsverkels förslag eller
lämnar förslagen utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Om en lillståndshavare
åsidosätter villkor som har angivits i lillständsbeslutel, får tillsynsmyndigheten
enligt 40 § iredje slyckel ML förordna om räuelse på hans bekostnad eller
förelägga honom alt själv vidta räuelse. Någon motsvarande möjlighet atl
förordna om rättelse pä utövarens bekostnad finns inte i fråga om verksamhel
som saknar tillstånd enligt lagen eller då brådskande föreskrifter enligt 40 §
andra styckel meddelats för tillslåndsgiven verksamhet till följd av särskilda
omständigheter. Om den som utövar verksamhet utan tillslånd enligt lagen inte
efterkommer ett föreläggande av tillsynsmyndigheten enligt 40 § första stycket
eller åsidosätter förbud eller föreskrifter som meddelats av
tillsynsmyndigheten enligt andra slycket samma paragraf eller av
koncess-sionsnämnden med stöd av 41 §, är tillsynsmyndigheten hänvisad till all
begära verkställighet genom kronofogdemyndighetens försorg. 1 fall som avses i
41 § måste först handräckning beviljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl min mening bör tillsynsmyndigheterna ha samma
möjlighet atl förordna om rättelse oberoende av om tillslånd till verksamhelen
har givils eller inte. Visserligen får det antas att möjligheten all åstadkomma
verkställighet i enlighet med utsökningsbalkens regler i flertalet fall är den
mesl rationella. Etl föreläggande enligt 40 § första stycket är också enligl 47
§ tredje stycket verkställbart. Atl förordna om rättelse innebär emellertid ett
alternativ som, trots exigibilitelen hos etl föreläggande, medger ett enklare
men framför allt snabbare förfarande. I situationer dä det är nödvändigt att
ätgärder vidtas skyndsamt fär det anses särskilt angelägel att tillsynsmyndigheterna
har denna möjlighel, men även annars kan ett sådant förfarande utgöra ett
alternafiv till verkställighet genom kronofogdemyndigheten, exempelvis om det
är fråga om mindre eller enklare åtgärder. Enligl min mening bör därför ML
kompletteras med en regel som innebär att tillsynsmyndigheten även i fråga om
icke tillståndsgiven verksamhel kan förordna om rättelse på utövarens
bekostnad. Samma befogenheter bör tillsynsmyndigheten också ha då en
föreskrift som har meddelats med stöd av 40 § andra slycket inte efterkoms. 1
sådana fall kan möjligheten till etl snabbi ingripande vara särskilt värdefull
eftersom tanken bakom den bestämmelsen är atl tillsynsmyndigheten skall kunna
meddela provisoriska bestämmelser när exlraordinära förhållanden påkallar ett
snabbt ingripande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all i
brådskande fall slippa den tidsutdräkt som det, i de fall då fräga<br>
arom all tillämpa 40 § första slycket, kan innebära om tillsynsmyndigheten</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>först
måste invänta delgivning av ett föreläggande och etl skäligt rådrum Prop. för
den som avses med föreläggandel atl själv vidta rättelsen har utredning-
1986/87: 135 en föreslagit all tillsynsmyndigheten i brådskande fall skall
kunna vidta rättelse ulan alt dessförinnan ha utfärdat nägot föreläggande. Jag
delar utredningens uppfattning atl tillsynsmyndigheterna bör ha denna möjlighet.
Om fräga är om ett verkligt nödläge finns visserligen möjlighet atl ingripa med
stöd av bestämmelserna om räddningsljänsi, men situationen kan vara brådskande
och fordra elt snabbi ingripande utan all del ändå föreligger ett sådanl
nödläge som fordras enligl räddningstjänstreglerna. I sådana fall är det
viktigt alt tillsynsmyndigheterna kan ombesöria att åtgärder vidtas ulan
dröjsmål. En liknande befogenhet finns i 18 § hälsoskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl 23 § miljöskyddsförordningen (1981:574), MF, gäller
att om en tillsynsmyndighet har sökt handräckning som avses i 47 § ML får
kostnaden för handräckningen på begäran av kronofogdemyndigheten förskjutas av
allmänna medel. Bestämmelsen anses omfatta förfarandena enligl både första och
tredje styckena i 47 §, dvs. samtliga fall då verkställighet sker genom
kronofogdemyndighetens försorg. Om myndigheterna effektivt skall kunna utnyttja
möjligheten all förordna om rättelse bör de ha möjlighet att förskottera
kostnaden också för delta av allmänna medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheternas befogenhet att ingripa mot icke
tillståndsgiven miljöfariig verksamhel med förelägganden om försiklighelsmåll
eller förbud är enligl 40 § första styckel ML begränsad till uppenbara fall.
När det inte är fräga om uppenbara fall kan sådana föreskrifter enligt 41 § ML
meddelas bara av koncessionsnämnden på lalan av naturvårdsverket. Skälen till
all tillsynsmyndigheternas befogenheter atl själva meddela förelägganden har
beskurits på detta säll har inle närmare redovisats i förarbetena till lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening bör man inte bibehålla kravet atl det
skall vara fråga om uppenbara fall för alt tillsynsmyndigheterna skall fä
ingripa. Ett sådant krav avviker från vad som gäller i närliggande
lagstiftning. Så t. ex. finns varken i hälsoskyddslagen eller i lagen
(1985:426) om kemiska produkter någon sådan begränsning av
tillsynsmyndigheternas befogenheter. I prop (1984/85:118) om kemikaliekontroll
anförde föredragande departementschefen (s. 56) alt nägon principiell
begränsning av tillsynsmyndigheternas befogenheter atl meddela förelägganden
och förbud lill klara fall av överträdelser inte förelåg. Med hänsyn till de
bestämmelser om överklagande som fanns innebar delta enligt departementschefen
ingen risk för rättssäkerheten. Liknande synpunkter kan anföras i fråga om
bestämmelserna i ML. Vad gäller miljöfarlig verksamhel har utövaren dessutom,
förutom rätten all överklaga tillsynsbeslutel, möjligheten atl möta elt föreläggande
med en ansökan om tillståndsprövning. 1 ett sådanl fall kan enligl 50 §
förordnas alt föreläggandet inle får verkställas. Mot bakgrund av vad jag nu
har anfört anser jag att uppenbarhetsrekvisitet i 40 § första slyckel ML kan
upphävas ulan någon fara för rättssäkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har vidare föreslagit att paragrafen
ändras så att det blir möjligt för tillsynsmyndigheterna all utfärda
föreläggande för förelagaren all söka lillstånd till verksamheten i sådana
fall då föreskriven lill-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>siåndsplikl inle iakttagits.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om
etl föreläggande enligl ML skulle kunna avse också skyldighet att inom viss
tid inkomma med ansökan om tillstånd enligl lagen berördes redan i prop.
1969:28 med förslag lill miljöskyddslag. Departementschefen anförde då att det
inle kunde anses finnas något påtagligt behov av en sädan tillämpning av 40 §.
Länsstyrelsens förelägganden borde, enligt departementschefen, gå ul på förbud
eller konkreta tekniska eller andra åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser
inte heller all det finns skäl all införa möjligheter för tillsynsmyndigheterna
all utfärda förelägganden som innebär atl föreskriven lill-ståndsplikt skall
iakttas. Underiåtenhel atl söka lillstånd, där sådan skyldighet föreligger
enligl de generella reglerna härom, är straffbar enligl 45 § ML, Förutom att
verka för att överträdelser beivras torde tillsynsmyndigheterna ha goda
möjligheter atl ingripa med slöd av övriga bestämmelser i lagen i fall då
tillstånd lill verksamhelen inle söks trols atl en sådan skyldighet föreligger.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87: 135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Vägar och gator m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Miu
förslag: Väglagen kompletteras med krav på alt den för byggande av väg
föreskrivna arbetsplanen också skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit dels atl
väglagen kompletteras med krav på miljökonsekvensbeskrivning så snarl fråga om
byggande av väg väckts, dels atl ML kompletteras med en regel varigenom
regeringen bemyndigas all beträffande allmän våg och gata föreskriva atl
nyanläggning, ombyggnad eller irafikreglerande åtgärder i vissa fall inle får
ulföras utan lillstånd av koncessionsnämnden. Vidare har ulredningen föreslagit
att bestämmelsen i 6§ iredje stycket ML som innebär vissa inskränkningar i
möjligheten att tillämpa ML: s förbudsregler på trafikanläggning upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser som yttrat sig över utredningens förslag till
miljökonsekvensbeskrivning är positiva lill förslagel. Några remissinstanser
anser att även byggnadslagstiftningen bör kompletteras med motsvarande krav
vad gäller galor. Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i den delen
är också positiva lill eller lämnar förslagel atl slopa den särskilda regeln i
6 § tredje styckel i fråga om trafikanläggningar ulan erinran. Vägverket anser
dock atl elt slopande av regeln inte får nämnvärda konsekvenser eftersom de
negativa miljöeffekterna endast i undantagsfall är sä stora atl del är
realistiskt att i efterhand förbjuda användandet av en väg. Även slatens
järnvägar avstyrker förslagel, eftersom miljöprövningen i fråga om
järnvägstrafik sker på etl lillfredsställande sätt, - Vad gäller utredningens
förslag i fråga om förprövningsplikl för allmänna vägar och gator är
inställningen bland remissinstanserna myckel delad. Flera remissinstanser, däribland
vägverket, är negativa lill förslaget. Vägverket anser att effekterna av ett
vägbyggnadsföretag bör bedö-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen 1986/87. I saml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mas samlat
enligl väglagen, all förslaget medför ökad byråkrati och atl en Prop.
förprövning enligt ML begränsar sakägarnas räll enligl väglagen. Riksrevi-
1986/87: 135 sionsverket anser all ulredningen inle visat all del verkligen
finns brister i nuvarande syslem. Några remissinstanser förordar i stället för
en förprövningsplikl att miljöskyddsbesiämmelserna i väglagen konkretiseras.
Flera remissinstanser är dock positiva till förslaget och några anser atl del
inte är tillräckligt långtgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Användningen av fasta
Irafikanläggningar såsom vägar utgör enligl definiiionen i ML miljöfarlig
verksamhet och ML är således tillämplig också på sådana anläggningar. Vägar
ingår emellertid inle bland de anläggningar för vilka lillslåndsplikl
föreskrivits i MF. Skälet lill att vägar inle har underkastats lillslåndsplikl
är all sådana anläggningar prövas i särskild ordning, varvid även
anläggningarnas inverkan på omgivningen skall beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om byggande av allmän väg prövas enligt väglagen
(1971:948). Beslämmelserna i lagen innebär bl.a. all hänsyn till miljön skall
tas vid vägbyggande. Så gäller enligl 4§ alt vid väghållning, vilket innefattar
byggande av väg, skall tillbörlig hänsyn tas till allmänna iniressen, däribland
miljöskydd, naturvård och fornminnesvård. Enligl 13 § skall ocksä vid byggande
av väg tillses alt vägen får sådanl läge och utförande all ändamålet vinns med
minsta intrång och olägenhet ulan oskälig kostnad. Byggande av väg föregås av
en omfallande och långvarig planeringsprocess, innefattande såväl ekonomisk
som fysisk planering. En redogörelse för detta finns i utredningens belänkande
(s. 89-94).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid den fysiska planeringen bestäms bl. a. vägens
sträckning och standard. Planeringen följer en projekieringsprocess för varje
enskilt vägobjekt och innebär successiva ställningstaganden under en period av
10-15 år. Väglagstiftningen innehåller ingen närmare reglering av
planeringsförfarandet i de tidiga planeringsskedena. Inte förrän beträffande
delaljplane-ringsskedet, dvs. del skede då arbetsplan utformas, finns det
närmare föreskrifter om hur planeringen skall ske och vad planen skall
innehålla. Det är inle heller förrän i detta senare skede som del föreligger
någon formell samrådsskyldighel med berörda faslighetsägare och myndigheter,
däribland naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All de fidigare planeringsskedena inle har reglerats
innebär bl. a. all del då inle finns några bindande krav på redovisning av
konsekvenserna av vägbyggnadsförelaget. Detta gäller även konsekvenserna frän
miljöskyddssynpunkt. Vägverket har dock i en verksamhetshandbok utarbetat
vissa rekommendationer och riktlinjer för redovisning och handläggning av
projekteringen också under de tidiga planeringsskedena, som bl. a. innebär all
miljövårdens intressen skall beaktas redan från början vid planeringen. Vid
planeringen av vägbyggnadsföretag sker regelmässigt samråd med länsstyrelserna,
bl.a. nalurvärdsenheierna och länsanlikvarien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i delta sammanhang erinra om förslagen i prop.
1985/86:118 om samordning av bl. a. väglagen med den nya plan- och bygglagen
(1987: 10), PBL, och lagen (1987: 12) om hushållning med naturresurser m. m.,
NRL, vilka träder i kraft den Ijuli 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samordningen innebär all hushållningsbestämmelserna i NRL
skall til-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lämpas vid prövning av ärenden enligl väglageii. t. ex.
ärenden om arbets- Prop. planer. 1 förhållande till PBL innebär
samordningen bl. a. atl en väg inom 1986/87; 135 område med detaljplan
eller områdesbestämmelser i princip inle får byggas i strid mot planen eller
beslämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl 1 kap. 3 § PBL skall varie komun ha en aktuell
översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen, som inte är bindande
för myndigheter och enskilda, skall i stort ange hur mark- och vallenomräden
är avsedda all användas och hur bebyggelseutvecklingen bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En vägs tillkomst, lokalisering och utförande påverkar i
hög grad markanvändningen i kommunerna. Befintliga och planerade allmänna
vägar redovisas redan nu regelmässigt i kommunernas översiktliga fysiska planering.
Genom PBL får kommunerna ett ökal planeringsansvar och en starkare ställning
när det gäller markanvändningen. Som underlag för bl.a, den kommunala
planeringen enligl PBL skall vägmyndigheterna redovisa de
markanvändningsanspråk som följer av planerna för vägbyggandet.
Väghållningsmyndighelerna skall därvid också ange de s. k, riksintressena
enligl NRL. Vägfrågorna kommer normalt all behandlas i kommunernas
översiktsplaner. Eftersom dessa planer skall upprättas med tillämpning av
hushållningsbeslämmelserna i NRL, kommer planerna atl bli elt vikligt underlag
för tillämpningen av NRL i t.ex. ärenden enligl väglagen (se 5 kap. 1 § NRL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från miljösynpunkt är del särskilt viktigt att
miljökonsekvenserna av elt planerat vägbyggnadsförelag blir belys',a på elt så
tidigt stadium som möjligt, eftersom det då i allmänhel finns störst
möjligheter atl vidta effektiva åtgärder lill skydd för miljön. Sä t.ex. bör
möjligheterna atl ändra vägens sträckning fortfarande vara ganska stora i de
tidiga planeringsskedena. Erfarenheterna visar ocksä alt rena skyddsåtgärder
vid utformningen av vägen måste övervägas på elt tidigt stadium om bästa
resultat skall uppnås. Är redovisningen av miljöeffekterna bristfällig,
försvårar det också för miljövårdsmyndigheterna atl tillvarata
miljöskyddsintressena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol
bakgmnd av vad jag nu har anfört anser jag atl del finns skäl atl<br>
komplettera beslämmelserna i väglagen med regler som innebär alt väghål-<br>
laren redovisar miljöeffekterna, och då avser jag också effekterna på<br>
naturmiljön, av akluella vågålgärder saml förslag lill skyddsåtgärder för att<br>
förebygga eller avhjälpa olägenheterna från trafiken. Redovisningen av<br>
miljöeffekterna bör självfallei innehålla uppgifter om vilka förbällringar i<br>
miljön kring befintliga vägar som kan uppnås genom atl den nya vägen<br>
byggs och las i anspråk för trafik. Ulredningen har föreslagil att en miljö<br>
konsekvensbeskrivning skulle krävas sä snart fråga om byggande av väg<br>
väckts. Väglagen år emellertid, som framgår av vad jag tidigare har anfört,<br>
så uppbyggd atl det formella planeringsskedet inleds med atl en arbetsplan<br>
upräitas. Jag anser all en ny bestämmelse om miljökonsekvensbeskrivning<br>
i väglagen bör anknyta till lagens systematiska upbyggnad och tas in bland<br>
de bestämmelser som reglerar innehållet i arbetsplanen. Även med den<br>
lösningen säkerställs atl arbetet med beskrivningen påbörjas på ett tidigt<br>
stadium. Det är nämligen svårt atl länka sig alt en arbetsplan över huvud<br>
lagel läggs fram som enligt miljökonsekvensbeskrivningen inte är accepta<br>
bel från miljösynpunkt. Väglagen bör vidare kompletteras med uttryckliga</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>krav på
samråd med de nalurvårdsmyndigheler som berörs vid upprällan- Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del av
arbetsplanen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den omständigheten all nalurvårdsinlresset slarkare
markeras i lagtexten innebär naturligtvis inle alt andra vikliga
sekiorsiniressen, t.ex. kulturminnesvården, får eftersättas. Samråd med
berörda myndigheter skall ske liksom hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning bör närmare
regleras genom verkslällighetsföreskrifter. Sådana föreskrifter bör beslutas av
vägverket efter samråd med naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt ytterligare förstärka miljöskydds- och
nalurvårdsinlressena i de tidigare planeringsskedena anser jag vidare atl också
upprättandet och fastställandet av de tioåriga vägbyggnadsplanerna i
forlsällningen skall ske efler samråd med naturvårdsverket och med rätt för verket
att överklaga sädana planer. All införa ett samrådsföriarande med
naturvårdsverket fordrar emellertid inte riksdagens medverkan. Chefen för
kommunika-lionsdeparlementel har för avsikt att senare återkomma till
regeringen med ett sådanl förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om vägverket redan i dag tar med miljöeffekterna i
sin sammanvägning vid planering och projektering av vägar, vill jag starkt
understryka betydelsen av all olika sektorsorgan i ökad utsträckning bevakar
och tillvaratar miljöintressena inom sin sektor. Genom atl miljösynpunkterna
integreras i vägplaneringen ökar möjligheterna atl finna lösningar som är
godtagbara både för miljön och för väghållningen och trafikplaneringen i
övrigl. De ändringar jag nu har föreslagil bör enligl min mening leda lill en
förstärkning av miljöintressena i vägplaneringsprocessen, eftersom ökade
kunskaper om miljöeffekterna av etl vägbyggnadsföretag kan förväntas medföra
etl störte hänsynslagande till dessa effekter från vägmyndigheler-nas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom ramen för det trafikpolitiska utvecklingsarbetet
ägnas trafikmiljöfrågorna särskild uppmärksamhet. Arbetet syftar lill alt
totalt sett minska störningar genom buller och luftföroreningar. Särskilt
uppmärksammas tätorternas problem. Även trafikplaneringens roll i
miljöpolitiken tas upp. Del trafikpolitiska utvecklingsarbetet kommer all
redovisas i en proposition till riksdagen våren 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har som en ytterligare förstärkning av
miljöskyddsinlres<br>
sena vid vägbyggande föreslagit att en möjlighet införs atl föreskriva<br>
förprövningsskyldighel enligt ML av vissa vägärenden som är särskilt<br>
kontroversiella eller som kräver principiella ställningstaganden. Förslaget<br>
har fåll ett blandal mottagande av remissinstanserna. Flera remissinstan<br>
ser ställer sig negativa till förslaget och anser atl den sammanhållna pröv<br>
ning av vägar som sker inom väglagstiftningen bör bibehållas. Andra åter<br>
anser inte atl förslaget är tillräckligt långtgående och vill att en betydligt<br>
mera omfattande förprövningsplikl belräffande vägar skall införas. För<br>
egen del vill jag peka på de praktiska svårigheter som föreligger all genom<br>
föra en obligatorisk förprövning enligl ML av delar av en verksamhet eller<br>
anläggning på del sätt som skulle bli följden om vissa vägsträckningar<br>
förprövades. Jag vill också framhålla all del normalt år en fördel om del<br>
går att begränsa den obligatoriska prövningen av etl företag så all den sker</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inom
ramen för endasi en lagstiftning. Jag anser därför inle alt något syslem för
obligatorisk prövning av vägar bör införas i ML. Möjligheten lill frivillig
prövning kvarstår dock, liksom möjligheten för naturvårdsverket att begära
prövning enligl 41 §, Inte heller anser jag alt ML, som utredningen har
föreslagil, bör ändras på det sättet atl bestämmelsen i 6§ tredje stycket sista
meningen upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har hiUills uppehållit
mig framför alll vid problem som angår de allmänna vägarna. När del gäller
galor är situationen delvis densamma. Frågor om galor prövas enligt
byggnadslagstiftningen, vars miljöskyddsbestämmelser liksom våglagstiftningens
är allmänl hållna. Allvariiga miljöstörningar förekommer ocksä ofta från gator
inom detaljplandagl område. Mot bakgrund av det mera koncentrerade
planeringsförfarandet och den mera omfattande samrådsskyldigheten i
byggnadslagstiftningen har utredningen ändå inte funnit del erforderiigt atl
tillföra byggnadslagstiftningen någon motsvarighet till de bestämmelser om
miljökonsekvensbeskrivning som föreslagils beträffande allmänna vägar.
Flertalet remissinstanser har inle haft någon erinran mot detta. Några
remissinstanser anser dock atl även byggnadslagstiftningen bör kompletteras med
ett motsvarande krav. För egen del delar jag utredningens uppfattning.
Byggnadslagstiftningens krav på samråd redan i de tidiga planeringsskedena
innebär siörre möjligheter atl påverka beslutsprocessen än vad som gäller
enligt väglagstiftningen. Den nya plan- och bygglagen innebär också en
skärpning av kraven i del här hänseendet och ger en ökad möjlighet för berörda
intressenter atl påverka beslutsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
därefter angår frågan om förprövningsplikt för gator anser jag liksom i fråga
om allmänna vågar att någon sådan möjlighet inte heller bör införas i ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Kontrollprogram m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1986/87:
135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: För
miljöfariig verksamhet skall kontrollprogram finnas om det behövs.
Underlåtenhet atl följa föreskrifterna i etl kontrollprogram eller eljest i
ett föreläggande om undersökningsplikt enligt 43 § andra slycket ML
straffsanklioneras. Vitesmöjligheten i 43 § Qärde slycket ML utvidgas till att
omfatta också upplysningsplikten enligt första stycket samma paragraf.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets förslag:
Verket har föreslagit atl 43 § ML kompletteras med bestämmelser om
kontrollprogram och att lagtexten preciseras vad gäller omfattningen av
företagarens skyldighet atl utföra och bekosta kontrollen. Vidare har verket
föreslagit att underiåtenhel att följa föreskrifter i ett kontrollprogram
skall vara strafTsanktionerad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser tillstyrker naturvårdsverkels förslag lill
förtydligade regler om kontrollprogram. Några är dock tveksamma till atl
överträdelser av kontrollprogrammen straffsanktioneras samtidigt som
vitesmöjligheten bibehålls. Ett par remissinstanser, däribland
koncessionsnämnden, är negativa till verkets förslag och ifrågasälter behovet
av ytterligare författningsbestämmelser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Naturvårdsverket och
länsstyrelserna skall enligt Prop. 38 § ML utöva tillsynen av miljöfarlig
verksamhet. Naturvårdsverket har 1986/87: 135 den centrala tillsynen medan
länsstyrelsen utövar fortlöpande tillsyn inom länet. Efter åtagande av en
kommun får länsstyrelsen enligt 44a§ ML överlåta ål miljö- och
hälsoskyddsnämnden alt utöva fortlöpande tillsyn. Tillsynen omfattar bl. a.
kontroll av all villkoren i tillslåndsbeslut följs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontrollen av alt villkor och föreskrifter följs utövas
emellertid i stor utsträckning av förelagen själva i enlighet med av
lillsynsmyndighelerna fastställda kontrollprogram. I fråga om lillståndsprövad
verksamhel gäller all bland villkoren för tillståndet som regel tas in en
bestämmelse om skyldighet för förelaget atl till tillsynsmyndigheten för
fastställelse ge in förslag lill kontrollprogram. Bestämmelser till slöd för
fastställande av kontrollprogram finns i 43 § andra stycket ML, som medger atl
en tillsynsmyndighet får förelägga den som utövar verksamhel som kan befaras
vara miljöfarlig all ulföra för tillsynens fullgörande behövliga undersökningar
av verksamhelen och dess verkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överträdelser av lillståndsvillkor är enligt ML
slraffsanktionerade. Atl inte följa elt föreläggande om undersökning enligt 43
§ andra slyckel är däremot inte belagt med straff. I stället gäller all ett
sådant föreläggande enligt 43 § fjärde slyckel kan förenas med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har anfört att del i de fall då
kontrollprogram fastställs i enlighet med ett tillståndsvillkor kan
ifrågasättas om inte tillsynsmyndighetens beslut kan anses vara ett beslut i
en villkorsfråga som har delegerats till tillsynsmyndighet. I detta fall blir
det därför oklart om underiåtenhel att iaktta skyldigheterna enligt
kontrollprogrammet omfattas av straffpåföljd på samma sätl som en
villkorsöverlrädelse eller om vitessanktionen i 43 § fjärde styckel skall
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt undanröja denna oklarhet och för alt markera
kontrollprogrammets vikl har verket i en första skrivelse lill regeringen
föreslagit all underiåtenhel atl följa kontrollprogram straffbeläggs genom ett
uttryckligt stadgande i ML. I anslutning härtill har verket också föreslagit
atl ML kompletteras sä att det av lagtexten tydligt framgår vilka skyldigheter
som kan föreskrivas i ett kontrollprogram. I en senare skrivelse med förslag
lill ändring av reglerna om miljöskyddsavgift har verket bl.a. föreslagil alt
överträdelser av kontrollprogram i stället för straff skall omfattas av sanktionsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kritiska synpunkter på verkets förslag har framförts
främst av koncessionsnämnden, som ifrågasätter om inte nuvarande reglering är
tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den oklarhet vad gäller kontrollprogrammen som enligt
naturvårdsverket föreligger torde delvis hänga samman med del faktum all
kontrollfrågor kan avgöras dels i etl tillståndsbeslut och dels inom ramen för
den löpande tillsynen. I vissa fall kan del vara en fördel alt konlrollfrågor
regleras redan i tillslåndsbeslutel. Dessa frågor blir då rättskraftigt
avgjorda och kan inte ändras annat än med stöd av gällande omprövningsregler i
ML. Underlåtenhet atl följa sådana villkor rörande kontrollen år straffbelagd
enligl gällande påföljdsbestämmelser i 45 § ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all frågor rörande kontrollen skall anses utgöra
villkor för tillståndet<br>
fordras emellertid att de konkret har reglerats redan i tillslåndsbeslutel</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller i ett omprövningsbeslul. Föreskrifter om kontroll i
elt konlrollpro- Prop. gram som fastställs av en tillsynsmyndighet kan däremot,
enligt min me- 1986/87: 135 ning, inte anses utgöra några villkor för
lillståndel, även om tillslåndsbeslutel som en villkorspunkt innehåller
bestämmelser om skyldighet för tillståndshavaren att ge in elt förslag lill
kontrollprogram lill länsslyrelsen för läslslällelse. Skyldigheten alt utföra
kontroll enligl kontrollprogrammet måsle somjag nyss antytt anses grundad på
lillsynsbeslämmelsen i 43 § andra slyckel ML. Därmed är del ocksä klart att det
vid underlåtenhet atl följa etl kontrollprogram finns möjlighel alt använda
vitessanklionen i 43 § fjärde styckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Somjag tidigare har anfört bygger en slor del av tillsynen
enligl ML på förelagarnas egenkontroll. En grundläggande förutsättning för en
fungerande egenkontroll är atl del finns ett kontrollprogram som närmare regierar
hur denna skall utföras. Enligl undersökningar som har utförts av
naturvårdsverket och riksrevisionsverket har del emellertid visat sig atl
kontrollprogram saknas för många anläggningar. 1 vissa fall där kontrollprogram
finns har del också visat sig alt dessa är bristfälliga och inte i tillräcklig
grad reglerar hur kontrollen skall utföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sädan ordning kan naturligtvis inte accepteras. I
praktiken kan del i sämsta fall innebära att ingen tillsyn eller kontroll alls
sker av atl för verksamheten uppställda villkor eller föreskrifter följs. Del
är därför angeläget atl kontrollprogram i ökad utsträckning införs både för
lillståndsprövad och icke lillståndsprövad verksamhel. Särskilt angeläget är
delta i sädana fall där tillsynen i första hand är avsedd all bygga pä
egenkontroll. För vissa verksamheter kan del emellertid tills vidare vara
nödvändigt all av bl. a. resursskäl avslå från kravet på program för i vart
fall en regelbundet fortlöpande kontroll. Sådana undantag bör i första hand
gälla verksamheter som inte medför någon kontinuerlig miljöstörning, eller då
störningen har begränsade miljöeffekter. När del gäller nyetableringar anser
jag vidare all elt kontrollprogram i princip bör finnas innan driften av
verksamheten får påbörjas. För atl betona viklen och betydelsen av
kontrollprogrammen anser jag atl ML bör kompletteras med ett stadgande alt
tillsynsmyndigheten skall förelägga en utövare av miljöfarlig verksamhet att
fullgöra undersökningsskyldighelen enligl ett sårskilt kontrollprogram för verksamheten
om del behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon närmare precisering i lagtexten av vad
kontrollprogrammen bör innehålla eller eljest av omfattningen av
undersökningsplikten enligt 43 § andra slycket anser jag däremot inle behövlig.
I den mån ytteriigare bestämmelser behövs fär de utfärdas genom
verkslällighetsföreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har i sill förslag till ändrade sanktionsregler inle före<br>
slagil att möjligheten all sätta ul vite i ett föreläggande enligl 43 § andra<br>
slycket skall slopas. Del är också enligl min mening viktigt all lillsynsmyn<br>
dighelerna har denna möjlighet. Från miljösynpunkt är det väsentliga att<br>
förelagaren verkligen utför de undersökningar som har bedömts nödvän<br>
diga för kontrollen. Elt väl avvägt vile kan då utgöra ett effektivt påtryck<br>
ningsmedel. Genom möjligheten att förelägga löpande vite som har införts<br>
genom viteslagen (1985: 206) har viiesinsiitutets användbarhet i nu akluella<br>
sammanhang ytterligare ökal.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de fall då vite inle har utsatts i föreläggandet kan emellertid möjligheten
att i efterhand ingripa med straffpåföljd vara värdefull. Redan det
förhållandel atl en underlåtenhet atl fullgöra undersökningsplikten träffas av
en sanktion även om inte vite är utsatt är också ägnat att inskärpa viklen av
all skyldigheten iakttas. Som naturvårdsverket ursprungligen föreslagil anser
jag därför atl del i de fall då underiåienhelen inle innebär en överträdelse
av etl vitesföreläggande bör vara möjligt all döma till straff för denna. Om
straffbestämmelsen utformas i enlighet härmed torde den inte heller komma atl
strida mol principen att det inle skall vara möjligt all ingripa med både
straff och viiespåföljd för samma förfarande. Verkets förslag att i stället för
straff införa sanktionsavgift kommer jag all behandla senare (se avsnitt 2.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
atl förelägga utövaren av en befarat miljöfarlig verksamhet undersökningsplikt
enligt 43 § andra slycket kan tillsynsmyndigheten enligt första styckel samma
paragraf begära av innehavaren av en sådan anläggning all han lämnar
upplysningar om denna. Upplysningsskyldigheten omfattar inte bara uppgifter som
behövs för den löpande tillsynen. Även uppgifter som tillsynsmyndigheterna
behöver för inventering och kartläggning av olika föroreningar och
störningskällor samt planeringen av det allmännas insatser omfattas av
upplysningsplikten i 43 § första slycket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Underlåtenhet atl fullgöra
upplysningsplikten är straffbelagd. Däremot kan tillsynsmyndigheten inte genom
ett vitesföreläggande kräva alt upplysningsskyldigheten fullgörs. Anledningen
härfill torde ha varit en strävan att inte kombinera vites- och
straffpåföljder. Jag anser emellertid alt lillsynsmyndighelerna bör kunna ge
eftertryck också ål elt krav på upplysningar genom vitesföreläggande.
Beslämmelserna om vite i 43 § fjärde slyckel bör därför utvidgas så att de
omfattar också upplysningsskyldigheten i första stycket. Samtidigt bör
straffbestämmelsen i 45 § ML ändras så atl straff inle kan utdömas om
underlåtenheten att lämna upplysningar utgör överträdelse av etl
vitesföreläggande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1986/87:
135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Påföljdssystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Förutsättningarna för att miljöskyddsavgift skall utgå ändras. I fortsättningen
skall det inle krävas att en överträdelse har medfört eller inneburit risk för
störning för omgivningen. I gengäld skall det inte vara tillräckligt alt
överträdelsen har medfört ekonomisk fördel. För att avgift skall utgå skall
fördelen vara betydande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets förslag:
Verket har föreslagit att flertalet överträdelser mol ML avkriminaliseras. I
stället har föreslagits atl lillämpnings-områdel för miljöskyddsavgifien skall
utvidgas i motsvarande män. Vidare har föreslagits att förulsällningarna för
påförande av miljöskyddsavgifl ändras så att det i fortsättningen varken skall
krävas atl överträdelsen har medfört ekonomisk fördel eller betydande
störningar för omgivningen eller risk för sådana störningar. Slutligen har
föreslagils alt avgiften enligt huvudregeln skall motsvara två gånger den
ekonomiska fördelen med</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjlighet
lill jämkning uppåt och nedåt med hänsyn till omständigheterna i Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del
enskilda fallet.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flera remissinstanser framhåller att
gällande påföljdssystem endasi varit i kraft sedan 1981 och att erfarenheterna
därför får anses vara begränsade. Bl.a. riksåklagaren, koncessionsnämnden, Svea
hovrätt och ett par länsstyrelser är också negativa lill naturvårdsverkets
förslag och anser inte atl det kan läggas till gmnd för en mera genomgripande
ändring av ML. En sådan ändring skulle enligl dem fordra ytterligare
överväganden. Särskilt avstyrks förslaget lill avkriminalisering. Några
remissinstanser anser dock all förulsällningarna för all utdöma avgift, främst
rekvisitel betydande störning för omgivningen, borde kunna revideras. En del
ifrågasälter också om inte skälet till all så få överuisläpp leder lill
sanktion är otillräckliga lillsynsresurser och inte brister i päföljdssystemet.
— Flera remissinstanser, däribland flertalet av de länsstyrelser som har yttrat
sig, är dock positiva lill eller tillstyrker naturvårdsverkets förslag samt
framhåller viklen av elt enklare sanklionssyslem. Några av de som är positiva
lill förslaget anser dock att frågan om vilket merarbete som skulle uppkomma
genom ändringarna och resurssidan i övrigt blivit för litet belyst. En del
anser också atl del är önskvärt om pågående arbete i syfte alt effektivisera
miljöskyddsarbetet kan samordnas till etl enhetligt översynsarbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I 45 § ML finns bestämmelser om
straff för vissa överträdelser mol lagen eller mol föreskrifter eller beslut
som har meddelats med stöd av lagen. Straffbart är enligt paragrafens första
stycke bl.a. all bryta mot förbud mot viss miljöfarlig verksamhet (punkl </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I), </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt underlåta att iaktta förprövningsplikten,
(punkt 2), att åsidosätta villkor eller föreskrifter som har meddelats i ett
tillståndsbeslut eller i etl beslut enligt 41 § ML (punkl 3) saml vidare att
inle lämna tillsynsmyndigheten behövliga upplysningar om en verksamhet som kan
befaras vara miljöfarlig samt all lämna orikliga uppgifter i en ansökan. För
straffansvar fordras atl överträdelsen har begåtts med uppsåt eller av
oaklsamhet. Påföljden är böter eller fängelse i högst två år. 1 ringa fall
skall inte dömas till ansvar. Även brottsbalken innehåller bestämmelser om
straff för vissa miljöbrott (13 kap 8 a § och 9 § andra styckel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan om siraffbestämmdserna och som ett komplement
lill dessa<br>
innehåller ML även regler om en sanktionsavgift, s. k. miljöskyddsavgifl.<br>
En sådan avgift infördes genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli<br>
1981. Förutsättningarna för atl miljöskyddsavgifl skall utgå är att en över<br>
trädelse av de objektiva rekvisiten enligt 45 § första stycket 1-3 har ägt<br>
rum saml all överträdelsen har medfört både ekonomiska fördelar för<br>
utövaren av den miljöfarliga verksamhelen och betydande störningar för<br>
omgivningen eller risk för sådana störningar. Miljöskyddsavgifien skall<br>
påföras den fysiska eller juridiska person som utövade den verksamhet i<br>
vilken överträdelsen skedde och skall bestämmas till ett belopp som svarar<br>
mol de ekonomiska fördelarna av överträdelsen. Kan full bevisning om<br>
storleken av de ekonomiska fördelarna inte alls eller endast med svårighet<br>
läggas fram, uppskattas fördelarna till ett skäligt belopp. Miljöskyddsavgif<br>
ten får nedsättas eller efterges, om särskilda omsländigheler föreligger.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om miljöskyddsavgifl prövas av koncessionsnämnden
på lalan av Prop.<br>
Slatens naturvårdsverk.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom all miljöskyddsavgiften infördes innebar 1981 års
ändringar i ML också bl.a. all straffpåföljden skärptes. Ändringarna skedde för
alt avhjälpa vissa brister i den straffrättsliga delen av sanktionssystemel i
ML och syftade till att åstadkomma en strängare och mer effektiv tillämpning av
straffbestämmelserna och att eliminera den ekonomiska vinningen av miljöbrott.
För atl ytterligare motverka miljöbrottslighel infördes också bestämmelser om
skyldighet för tillsynsmyndigheterna atl verka för atl överträdelser av lagen
beivrades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den lid som har gäll sedan ändringarna genomfördes
har endasi fem ärenden rörande miljöskyddsavgifl prövats slutligt. Anledningen
lill all så få ärenden har prövats är enligt vad naturvårdsverket har uppgivit
svårigheten att styrka all samtliga förutsättningar för utdömande av avgiften
föreligger. Framför allt är del kravet på betydande störning för omgivningen
eller risk för sådan störning som har vållat problem i rättstillämpningen.
Svårigheten beslår enligt verket främst i all visa all elt utsläpp har
inneburit etl allvarligt hot mol miljön eller att koppla faktiskt noterade
effekter till etl vissl utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller vad gäller straffansvaret så har, enligt
verket, de genomförda skärpningarna hafl avsedd effekt. Antalet fällande domar
är fortfarande litet och påföljderna i allmänhet låga. Skälen lill att så få
överutsläpp anmäls och ännu färre leder till åtal och fällande dom är enligt
verket många gånger att det helt enkelt är svårt all upptäcka alt ett
miljöbrott har begåtts. Del kan röra sig om utsläpp, där ökade mängder endasi
kan registreras genom mätinstrument. Samtidigt är mätmetoder och mätresultat
osäkra. Del kan la flera år innan effekterna upptäcks och kanske märks de inle
på elt sådanl sätl att de kan knytas lill en viss källa. Antalet tillsynsobjekt
är myckel slort och tillsynsresurserna räcker därför inte heller till för en
sådan fortlöpande kontroll som skulle behövas om en betydligt störte del av
överträdelserna skulle upptäckas. Elt problem är också atl formuleringen av
villkor i tillslåndsbesluten ibland kan göra det svårt att utreda om en
villkorsöverträdelse verkligen har ägt rum. Därtill kommer, enligt verket, bl.
a. svårigheterna alt styrka uppsåt eller vårdslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verket har mot den nu angivna bakgrunden föreslagil
genomgripande ändringar av sanktionssystemel. Verket föreslår sålunda en
avkriminalisering av störte delen av de överträdelser som f. n. träffas av
straffbestämmelserna i ML. I ställel föreslår verket en utbyggnad av systemet
med miljöskyddsavgift så att detta kommer att omfatta flertalet överträdelser,
varvid ocksä reglerna för avgiften skulle ändras så atl avgift ulgår oavsett
ekonomisk fördel och påvisbar skada. Vid bestämmandet av avgiftens storlek
skulle dock alltjämt den ekonomiska fördelen vara avgörande. Normalavgiften
skulle inte som f. n. inskränka sig till detta belopp ulan uppgå till del
dubbla med möjlighet att sänka eller höja avgiftsbeloppet med hänsyn lill
omständigheterna i det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets förslag har somjag nyss redogjort för
fåll etl blandat<br>
mottagande vid remissbehandlingen.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande. För alt
upprätthålla efterievnaden Prop. av lagen och inskärpa vikten av atl gällande
bestämmelser iakttas är del av 1986/87: 135 största vikt alt det finns ett
fungerande påföljdssystem. Jag ser därför allvarligt på de brister i systemet
som har pålalals. Många av dessa brister är emellertid av den arten all de inle
kan avhjälpas genom ändringar i sanktionssystemel. Jag tänker då bl.a. på
sådanl som kan bero på de bristande lillsynsresurserna. Detta är en fråga som
har samband med miljöorganisationen i stort. Somjag tidigare nämnt har en
särskild utredare uppgiften att genomföra en översyn av
miljövårdsorganisalionen. Utgångspunkten för översynen är nödvändigheten av
att de samlade resurserna för miljövård kan utnyttjas så effektivt som möjligt
för atl lösa viktiga miljöproblem. Jag har i del sammanhanget bl. a.
framhållit alt del får anses vara av central betydelse att ytterligare utveckla
miljövårdsorganisationen lill ett kraftfullt medel för överblick av
miljösituationen, prioritering av insatser saml genomförande av praktiska
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även de förslag lill förändringar av sanktionssystemel som
naturvårdsverket har lagl fram berör miljöorganisationen i slort. Om
straffpåföljden för flertalet överträdelser av ML ersätts med en ekonomisk
sanktion som skall bestämmas av koncessionsnämnden, innebär detta en betydande
ökning av arbetsbelastningen hos såväl nämnden som naturvårdsverket, vilket i
sin lur med de begränsade totala resurser som kan påräknas lorde komma all
beröra även andra myndigheter inom miljöskyddsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan den pågående översynen av miljövårdsorganisationen
har genomförts anser jag mol den här bakgrunden inte all någon så
genomgripande ändring av sanktionssystemel som naturvårdsverket har föreslagil
bör genomföras. Jag vill vidare framhålla all jag ställer mig tveksam lill en
mera omfattande avkriminalisering av överträdelser mot lagen. Enligt min mening
kan det vara värdefullt atl på ML;s område behålla det straffrättsliga
ansvaret för enskilda individer. Eli sådant ansvar lorde nämligen verka
avhållande inle bara på grund av hotet om straff utan också på grund av de
moraliska krav som därigenom ställs på den som svarar för driften av en miljöfarlig
verksamhel. Ytteriigare ett viktigt skäl all bibehålla straffansvaret utgör
möjligheterna all tillämpa bestämmelserna i 36 kap. 7 § brottsbalken om
förelagsbol. Bestämmelserna som trädde i kraft den 1 juli 1986 innebär alt en
näringsidkare kan åläggas företagsbot för brott som har begåtts i utövning av
näringsverksamhet, om brottsligheten har inneburit etl grovt åsidosättande av
de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars är av
allvarligt slag och näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat
krävas för alt förebygga brottsligheten. Förelagsbol skall fastställas till
lägst lio tusen kronor och högst tre miljoner kronor. Med näringsidkare avses
såväl fysisk som juridisk person. För att fråga om förelagsbol skall
aktualiseras fordras att ett brott har blivit begånget. Däremot ställs det inte
upp någol krav på atl någon gärningsman åtalas för brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till brott som skall anses vara av allvarligt slag borde
man enligl uttalan<br>
den i förarbetena (prop. 1985/86: 23) räkna gärningar som varit ägnade att<br>
vålla betydande skada eller som innebär åsidosättande av vikliga samhälls<br>
intressen - exempelvis överträdelser av ML. I förarbetena framhålls</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vidare alt
brott som är hänföriiga lill spedalstraffrälien och där fängelse Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ingår i
straffskalan fördel mesta torde vara av så allvarligt slag alt förelags-
1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bot bör
åläggas även om själva brottspåföljden bedöms kunna stanna vid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>böter. Det
är emellertid inte bara brottslighetens art som bör tillmätas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>belydelse
i sammanhanget. Avgörande vikt skall också fästas vid dess</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omfattning.
Förelagsbot bör sålunda komma i fråga i fall där mindre</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>allvarlig
brottslighet har satts i system eller annars förekommer i slor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon större erfarenhet av dessa bestämmelsers tillämpning
finns av förklarliga skål ännu inle, eftersom de så nyligen har iräti i kraft.
Enligt min mening finns emellertid anledning att anta atl denna sanktion skall
kunna visa sig effektiv på miljövårdsområdet och bidra lill alt förbättra
laglydnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det här sammanhanget vill jag också nämna bestämmelserna
om förverkande i 36 kap. 4 § brottsbalken. Beslämmelserna, som är subsidiära
lill bestämmelserna om miljöskyddsavgift, innebär att om det till följd av elt
broll som är begånget i utövning av näringsverksamhet har uppkommit ekonomiska
fördelar för näringsidkaren värdet därav skall förklaras förverkat om det inte
är obilligt. Såvitt känt är har dessa bestämmelser inle kommil till användning
vid brott mot ML. Den närmare anledningen härtill är inte ulredd. Enligt min
mening kan det finnas anledning alt närmare undersöka bakgrunden till detta
innan någon omfattande ändring av sanktionssystemel övervägs. Skulle orsaken
vara svårigheter atl utreda att ekonomiska fördelar har uppkommit är detta
ytterligare ett skäl mot alt ersätta straffbestämmelserna i ML med elt
avgiftssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om, enligt min mening, några genomgripande ändringar
således inte f. n. bör göras i ML:s sanktionssystem, kan det dock finnas skål
atl ytterligare överväga om fömtsättningarna för utdömande av sanktionsavgift
ändå bör ändras med hänsyn främst till de av naturvårdsverket påtalade
svårigheterna att visa att betydande störning för omgivningen uppkommit eller
att risk för en sådan har förelegal. Om miljöskyddsavgifien skall utgöra ett
verkligt incitament lill ökad efterlevnad av ML är del nämligen väsentligt att
bestämmelserna ges en sådan utformning att de inte blir ett slag i luften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Störningsrekvisitet är uppenbarligen del rekvisit som har
vållat de största svårigheterna i rättstillämpningen. Svårigheterna beslår
enligt naturvårdsverket främst i alt slå fast att ett utsläpp har inneburit
etl allvarligt hot mot miljön och atl koppla noterade miljöeffekter till etl
bestämt utsläpp. Verket har som skäl för att slopa rekvisitel bl. a. anfört atl
effekterna på miljön eller risken för effekter inte skall behöva diskuteras på
nytt i samband med prövningen i avgiftsärendet. Dessa frågor får anses avgjorda
i och med tillståndsprövningen. I tillståndsbeslutet har fastställts den belastning
som man med hänsyn till miljön anser sig kunna acceptera. Ibland tillåls av
tekniska och ekonomiska skäl t. o. m. en större belastning. Redan därav borde,
enligl verket, följa att överutsläpp definitionsmässigl är till skada för miljön
eller innebär oacceptabla risker för den och bevisning om alt så verkligen
varil fallet skall inte behöva föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser, däribland riksåklagaren, anser att
verkels reso-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nemang
i den här delen bör kunna godtas. Även för egen del kan jag Prop. instämma i
vad verket har anfört. Bestämmelserna om miljöskyddsavgift 1986/87: 135
omfattar emellertid också brott mot förprövningsplikten. Verkets resonemang
kan då inte bli direki tillämpligt. Vid bestämmandet av avgiften kommer
emellertid också i flertalet sådana fall en prövning av acceptabel störning att
ske indirekt eftersom avgifterna då får bestämmas med utgångspunkt i de
åtgärder som utförts eller ålagts av en tillsynsmyndighet eller av
koncessionsnämnden för att verksamheten skall kunna godtas från
miljöskyddssynpunkt. Eu slopande av stömingsrekvisitel innebär emellertid
också en utvidgning av tillämpningsområdet för avgiften. Genom kravet på
störning kan nämligen inte t. ex. brott mot förprövningsplikt beivras genom en
miljöskyddsavgift om inte den miljöfarliga verksamheten påbörjats. Brott av
detta slag kan emellertid vara allvarliga från miljösynpunkt. Jag anser därför
atl det kan vara en fördel om avgiften i princip kommer att omfatta också
sådana fall, även om den torde komma att tillämpas på sådana överträdelser
endast i begränsad omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
störningsrekvisitet helt slopas måste någon annan begränsning införas om
systemet med avgifter inle skall bli godtyckligt eller alltför administrativt
betungande. Koncessionsnämnden har i sitt remissyttrande föreslagit att, om
kravet på graden av störning mildrades, kravet på den ekonomiska fördel som
uppnåtts genom överträdelsen borde kunna skärpas i avsikt att undvika en
drastisk ökning av antalet avgiftsärenden. Även för egen del anser jag att
detta kan vara en lämplig lösning. Eftersom avsikten med miljöskyddsavgiften
ytterst är att eliminera den ekonomiska vinningen av miljöbrott, åstadkommer
man genom en sådan begränsning att avgiften förbehålls de överträdelser där
intresset av att komma åt överträdelsen med en avgift måste anses vara störst.
För de fall då fråga år om straffbar överträdelse finns fortfarande möjligheten
alt döma tdl företagsbot och oavsett storleken dra in den ekonomiska fördelen
av överträdelsen med stöd av brottsbalkens förverkanderegler. Då det däremot
är fråga om en gärning, för vilken del inle föreligger någol straffansvar, kan
det enligt min mening vara tillräckligt om den ekonomiska fördelen av en
överträdelse elimineras genom reglerna om sanktionsvgifter i de fall fördelen
varit betydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av vad jag nu har anfört anser jag att kravet på störning, som
förutsättning för att avgift skall utgå, bör slopas samtidigt som kravet på den
ekonomiska fördel som överträdelsen skall ha medfört skärps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
övrigt bör det enligt min mening inte nu göras några ändringar beträffande
ML:s bestämmelser om sanktionsavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med det anförda har det inom miljö- och energidepartementet upprättats
förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i miljöskyddslagen
(1969: 387),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i väglagen
(1971:948).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
under 2 har upprättats i samråd med chefen för kommunika<br>
tionsdepartementet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4
Specialmotivering</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87: 135 Lagrådet har vid sin granskning av det
remitterade lagförslaget föreslagil</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ändringar
i vissa paragrafer. Jag kommer i det följande att redogöra för de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>synpunkter
som lagrådel har framfört och mina ställningstaganden till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dessa
under respektive paragraf. Lagrådets granskning har också lett till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vissa
redaktionella ändringar i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen
(1969:387)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>l§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag är tillämplig på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. utsläppande av avloppsvatten, fast ämne eller gas
från mark, byggnad<br>
eller anläggning i vattendrag, sjö eller annat vallenområde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>användning
av mark, byggnad eller anläggning på sätt som eljest kan medföra förorening av
mark, av vattendrag, sjö eller annat vattenområde eller av grundvatten,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>användning av
mark, byggnad eller anläggning på sätt som kan medföra störning för
omgivningen genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant, om
störningen ej är helt tillfällig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen är icke tillämplig pä sådant utsläppande av avfall
som avses i lagen (1971: 1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten eller
på störning i radiomottagningsapparat. Ej heller är lagen tillämplig i fråga om
joniserande strålning eller belräffande elektriska och magnetiska verkningar
av en elektrisk anläggning, varom särskilda bestämmelser gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärd eller användning som enligt vad nu sagts omfattas
av lagen kallas miljöfariig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom ändringar i första stycket har lagens
tillämpningsområde utvidgats till att omfatta också förorening av mark och
gmndvatten. Skälen härför framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2).
Risk för förorening av mark och gmndvatten uppkommer bl. a. genom infiltrering
av avloppsvatten i gmnden. Risk för sådan förorening uppstår också t. ex. vid
avfallsde-ponering genom uppläggning på markytan eller nedgrävning i marken.
Dessa och andra åtgärder som kan förorena marken åsyftas med det utvidgade
tillämpningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medan punkt 1 i första stycket endast avser utsläppande i
ylvattenområde omfattar punkt 2 all annan användning av mark, byggnad eller
anläggning, dvs. även utsläppande, under fömtsättning att användningen kan
medföra sådan förorening som anges i punkten. Genom att ändringen i fråga om
gmndvatten har vidtagits i punkt 2 och inte i punkt I har tillämpningsområdet
begränsats lill att omfatta sådan verksamhet som innebär risk för förorening av
gmndvattnet. Åven förorening av mark har tagits upp i punkt 2. Härigenom kommer
det inte för att ML skall vara tillämplig att gälla något krav på att det kan
uppkomma störning för omgivningen. I det hänseendet kommer således mark och
vatten att behandlas lika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket har ett förtydligande gjorts vad gäller
undantaget för<br>
elektrisk anläggning. Ändringarna har föreslagits av miljöskyddsutredning<br>
en. Förslaget har föranletts av vissa oklarheter i fråga om omfattningen av</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30<br>
undanlaget. I gällande lydelse har endasi angivils att ML inle är tillämplig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>på
inverkan av elektrisk ström från elektrisk anläggning. Med en sådan Prop.
formulering av lagtexten är del enligt utredningen oklart om lagen skall
1986/87: 135 tillämpas i fråga om sådana omgivningsstörningar som inte yttrar
sig i form av elektriska eller magnetiska verkningar men som orsakas av den
elektriska strömmen i ledningen. Kända störningar av det slaget är buller från
ledningen och möjligen också luftföroreningar genom ozon och kväveoxidbildning.
Enligt ulredningen bör miljökonsekvenserna av en elektrisk anläggning i andra
hänseenden än elektriska och magnetiska störningar kunna prövas enligl ML.
Utredningen har därför föreslagit att lagtexten kompletteras i det angivna
hänseendet. Endast etl fätal remissinstanser har yttrat sig över utredningens
förslag i den här delen. Energiverket avsiyrker ändringen. Valtenfallsverkel
däremot tillstyrker den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande. Jag delar utredningens uppfattning atl
lagens ordalydelse inte medger atl ML tillämpas på ledningsbuller och
luftföroreningar från elektriska anläggningar. Liksom ulredningen anser jag att
ML: s tillämpningsområde bör utvidgas till att också avse störningar av den
arten. Med den nya formulering som lagtexten nu erhållit klarläggs atl ML skall
tillämpas på alla andra miljöstörningar lill följd av en elektrisk anläggning
än de elektriska och magnetiska verkningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
samråd med chefen för justitiedepartementet har jag funnit att någon
motsvarande ändring i 2§ miljöskadelagen (1985:225) inte bör göras. På det
området finns nämligen särskilda ersättningsregler vid inträffade skador som
har orsakats av inverkan av elektrisk ström från elektriska anläggningar i
lagen (1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har utöver denna ändring av lagtexten också föreslagit vissa regler om
förprövning av kraftledningar. Enligt förslaget skulle regeringen ges
befogenhet att i fråga om ledningar med högre spänning än 500 kV på framställning
av naturvårdsverket och efter prövning från fall till fall föreskriva
förprövningsplikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen har påpekat kan regeringen med stöd av 10 § ML ulan riksdagens
medverkan föreskriva förprövningsplikt för kraftledningar. Mol bakgmnd av att
stora kraftledningar enligt utredningen från miljösynpunkt är jämförliga med
vägar och järnvägar har emellertid utredningen valt att föreslå atl frågan om
förprövningsplikt också löses på samma sätl som utredningen har föreslagit
beträffande de allmänna vägarna. Utredningens förslag i fråga om
förprövningsplikt har fått ett blandat mottagande av de remissinstanser som har
yttrat sig i den delen. För egen del anser jag ett sådant syslem som det
utredningen har föreslagit onödigt komplicerat. Jag biträder inte förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
det av särskild betydelse från naturvårdssynpunkt eller eljest med<br>
hänsyn fill allmänt intresse, kan regeringen med avseende på viss del av<br>
landet förbjuda allt utsläppande av avloppsvatten, fast ämne eller gas från<br>
mark, byggnad eller anläggning i vattendrag, sjö eller annat vattenområde<br>
eller så att mark eller grundvatten kan förorenas, om det kan ske utan<br>
oskäligt intrång för innehavare av fabrik eller inrättning som anlagts innan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutet meddelats eller för kommun eller annan som
dessförinnan böriat Prop.<br>
avleda avloppsvatten.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen ger regeringen vissa möjligheter att av hänsyn
till naturvårdsintresset eller annat allmänt intresse förbjuda vissa utsläpp.
Hittills har befogenheten varil begränsad till utsläpp i ytvatlenområden. 1 och
med att lagens tillämpningsområde har utvidgats till att ocksä omfatta mark och
grundvattenförorening har förevarande paragraf också kompletterats med
bestämmelser av innebörd att fredningsmöjligheten utsträcks till atl gälla utsläppande
av avloppsvatten, fast ämne eller gas från mark, byggnad eller anläggning så
atl mark eller grundvatten kan förorenas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har anfört i den allmänna mofiveringen (avsnitt
2.2) torde det knappast finnas nägot behov av atl enbart tillämpa bestämmelsen
på sådana utsläpp. Däremot kan det ibland vara befogal att kombinera en
fredning av ytvallenområde med etl skydd för marken och gmndvattnet enligt
andra styckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får meddela föreskrifter om att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. vissa slag av fabriker eller andra inrättningar inte
får anläggas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avloppsvatten
av viss mängd, art eller sammansättning inte får släppas ut,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fast avfall
eller annat fast ämne inte får släppas ut eller läggas upp så atl mark,
vattendrag, sjö eller annat vattenområde eller grundvatten kan förorenas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vissa slag av
inrättningar eller deras användning inte får ändras på etl sätt som kan medföra
ökad eller ny olägenhet eller som i annat avseende är av betydelse från
störningssynpunkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utan att koncessionsnämnden har lämnat tillstånd enligt
denna lag eller anmälan har gjorts hos den myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande bestämmelser om möjlighet att stadga
förprövningsskyldighel har kompletterats såvitt gäller utsläpp och uppläggning
av fast avfall eller annat fast ämne. F. n. gäller enligt punkt 3 att
tillstånds- eller anmälningsplikt kan föreskrivas om risk finns för förorening
av ett ytvallenområde. Bestämmelsen har utvidgats till att också gälla utsläpp
och uppläggning som kan orsaka förorening av mark eller gmndvatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gällande bestämmelser om förprövningsplikt för
avloppsvaltenutsläpp i punkt 2 kan - med föreslagen ändrad lydelse av I § ML -
fillämpas också på utsläpp som innebär risk för förorening av mark och
gmndvatten och behöver därför inte ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En tillsynsmyndighet skall, om det behövs, med stöd av43 §
andra stycket meddela föreläggande om undersökning och kontroU av miljöfarUg
verksamhet och dess verkningar enligl ett särskUt kontrollprogram.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som är ny, riktar sig till
tillsynsmyndigheten. Den innebär en</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skyldighet för myndigheten atl förelägga den som utövar
miljöfarlig verk- Prop. samhet all ulföra undersökningar av verksamhelen enligt
etl särskilt kon- 1986/87; 135 trollprogram. Skälen lill atl en sådan
bestämmelse införs framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5). Jag är
medveten om atl tillsynsresurserna, särskilt hos länsstyrelserna, är hårt
ansträngda. En översyn av miljövårdsorganisalionen pågår och del är därför inle
aktuellt atl nu tillföra myndigheterna nya resurser för tillsynen. Detta
innebär atl fastställandet av kontrollprogram i första hand bör avse
lillståndsprövad verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyldigheten gäller dock all verksamhel för vilken det
behövs elt kontrollprogram. På sikt bör kontrollprogrammålet kunna genomföras
för all berörd verksamhet. Bestämmelsen innebär ingen inskränkning av möjligheten
all avgöra frågor som rör kontrollen av en miljöfarlig verksamhet redan i
tillståndsbeslulet. Detta förekommer undantagsvis. Har föreskrifter för
kontrollen meddelats redan som villkor för tillståndet kan det påverka behovet
av alt reglera kontrollen genom kontrollprogram. Det lorde dock vara ovanligt
all kontrollfrågorna har behandlats så ingående i tillslåndsbeslutel all
konirollprogram enbarl av den anledningen hell kan avvaras. Mera vanligt lorde
bli atl tillslåndsbeslutel i sådana fall enbart kommer att inverka på
utformningen och omfattningen av programmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall tillsynen av en verksamhet bygga på någon mera
omfattande egenkontroll behövs i princip alltid kontrollprogram. F. n. gäller
atl lill-ständsmyndigheten som regel i tillståndsbeslulet föreskriver att
tillståndshavaren skall ge in elt kontrollprogram för fastställelse. En sådan
bestämmelse får ses som ett led i förprövningen på det sättet att
tillståndsmyndighelen vill försäkra sig om atl resultatet av prövningen i form
av villkor för meddelat tillslånd fär den effekt från miljöskyddssynpunkt som
tillståndsmyndighelen avsett. Även om det finns elt sådant lillståndsvillkor
är det emellertid tillsynsmyndighetens ansvar att bestämma omfattningen och
inriktningen av tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har tillståndsmyndighelen i lillståndsbeslutet lagil in en
bestämmelse om ingivande av kontrollprogram fär väl i allmänhet antas alt
kravet i paragrafen på att kontrollprogram behövs fär anses uppfyllt. Ytterst
är det emellertid en uppgift för tillsynsmyndigheten atl pröva behovet. Med den
skyldighet som enligt paragrafen åvilar tillsynsmyndigheten atl fastställa
kontrollprogram för en miljöfarlig verksamhet kan villkorsbestämmelser angående
kontrollen, som endast innebär atl tillståndshavaren skall upprätta
kontrollprogram och ge in detta för fastställelse till tillsynsmyndigheten, i
fortsättningen undvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Helst bör kontrollprogram vid nyetablering finnas innan
den miljöfarliga verksamheten påbörias. Något särskilt krav på delta har dock
inte tagils in i paragrafen. Det är emellertid viktigt alt framhålla betydelsen
av atl konlrollfrågorna avgörs så snabbt som möjligt så atl en fungerande
tillsyn verkligen kommer igång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet anser i sill yttrande all befogenheten för en
tillsynsmyndighet<br>
att meddela föreläggande av del slag som avses i paragrafen bör följa direki<br>
av denna i stället för atl framgå av en hänvisning till 43 §. Genom att i<br>
39 a § hänvisa till 43 § andra slycket får emellertid tillsynsmyndigheten<br>
inle bara möjlighel alt förelägga den som utövar verksamhelen atl själv</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1986/87. 1 saml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utföra undersökningar. Är del lämpligare kan
tillsynsmyndigheten i stället Prop. föreskriva all en undersökning skall
utföras av någon annan och utse 1986/87: 135 någon alt göra den. Vidare blir
del med stöd av 43 § fjärde slyckel möjligt att sätta ut vite i beslutet. Mot
bakgrund härav anser jag atl hånvisningen till 43 § bör behållas. Med anledning
av lagrådets yttrande har dock ordalydelsen jämkats. Mitl ställningstagande
innebår att den av lagrådet föreslagna följdändringen i 45 § inte heller bör
genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underiåtenhel atl följa ett föreläggande som avses i denna
paragraf är straffsanklionerad i 45 § första styckel punkt 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tillstånd inte har givits enligt denna lag, får en
tillsynsmyndighet meddela ett föreläggande om sådanl försiklighelsmåll eller
förbud som behövs för att lagens bestämmelser skall efterlevas. I brådskande
fall eller när det i övrigl finns särskilda skäl får föreläggandel ges
omedelbart och i andra fall först sedan del visat sig all rätlelse inte kan
vinnas genom råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillslåndsbeslut enligt denna lag hindrar inte en
tillsynsmyndighet från att meddela sådana brådskande föreskrifter som är
nödvändiga till följd av särskilda omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en lillståndshavare åsidosätter villkor som angivits i
tillslåndsbeslutel, får en tillsynsmyndighet förelägga honom att vidta
rättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligt denna paragraf får en
tillsynsmyndighet sätta ul vile.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom ändringen i första styckel är inte längre
tillsynsmyndighetens befogenheter atl meddela förelägganden om
försiktighetsmått eller förbud i fråga om icke lillståndsprövad verksamhet
begränsad till uppenbara fall. Skälen härför har närmare utvecklats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.3). I övrigl har ingen saklig ändring
genomförts i detta stycke. Liksom hittills gäller således att ett föreläggande
skall gå ut på förbud eller konkreta tekniska eller andra åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringarna i tredje stycket innebär, förutom en
redaktionell jämkning, att bestämmelserna om rättelse på tillståndshavarens
bekostnad har utgått. Dessa har utan någon ändring i sak flyttats till den nya
41 a §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41a§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon underlåter att iaktta vad som har angivits i ett
föreläggande enligt 40 § första stycket eller åsidosätter villkor som har
angivits i ett tillståndsbeslut eller bryter mol förbud eller föreskrifter som
har meddelats med stöd av 40 § andra slycket eller41 §,fåren tUlsynsmyndighel
förordna om rättelse på hans bekostnad. Finns förutsättningar att meddela ett
föreläggande enligl 40 § första stycket, får ett sådant förordnande ges utan
atl föreläggande har meddelats, om en tillsynsmyndighet med hänsyn till risken
för allvarliga skador eller av andra särskilda skäl finner att rättelse bör ske
utan dröjsmål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till paragrafen, som är ny, har utan någon saklig ändring
överförts gällan<br>
de bestämmelser i 40 § tredje stycket om rätt för tillsynsmyndigheten all<br>
besluta om rätlelse på tillståndshavarens bekostnad vid åsidosättande av</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>villkor som har angivits i etl lillståndsbeslut. Däriämle
har införts en Prop. möjlighet för tillsynsmyndigheten all förordna om rättelse
på bekostnad av 1986/87: 135 den som inte efterkommer ett föreläggande om
försiklighelsmåll eller förbud enligt 40 § första styckel, föreskrifter enligl
andra stycket eller elt beslut av koncessionsnämnden enligt 41 §. Sådan
rättelse kan f.n. ske endast genom kronofogdemyndighetens försorg. Är fråga om
etl beslut enligt 41 § måste dessutom tillsynsmyndigheten först begära
handräckning. Skälen till ändringen framgår av den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.3). Beslämmelserna innebär alt tillsynsmyndigheten får tillgång till
elt såväl snabbare som enklare förfarande än enligt nu gällande regler.
Tillsynsmyndigheten har dock kvar möjligheten all begära handräckning och
verkställighet genoni kronofogdemyndighetens försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det är fråga om miljöfariig verksamhet som inte har
varit föremål för tillståndsprövning eller beslut av koncessionsnämnden enligt
41 §, måste normalt krävas att etl förordnande om rättelse på utövarens
bekostnad föregås av ett föreläggande enligt 40 § första slycket. I sådana fall
då brådskande åtgärder behövs har dock tillsynsmyndigheten, efter förebild i 18
§ hälsoskyddslagen, tillagts befogenhet att besluta om räitelseåtgårder utan
föregående föreläggande. För att tillsynsmyndigheten skall kunna ingripa på
detta sätt krävs dock risk för allvarliga skador eller att det av annat
särskilt skäl fordras alt åtgärder vidtas utan dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om verksamheten vid en anläggning kan befaras vara
miljöfarlig, är innehavaren skyldig att på begäran lämna en tillsynsmyndighet
behövliga upplysningar om anläggningen. En tUlsynsmyndighel får förelägga
innehavaren att lämna sådana upplysningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet får förelägga den som utövar verksamhet
som kan befaras vara miljöfarlig alt utföra för tillsynens fullgörande
behövliga undersökningar av verksamheten och dess verkningar.
Tillsynsmyndighet kan i stället, om det finnes lämpligare, föreskriva att sådan
undersökning skall utföras av annan än den som utövar verksamheten och utse
någon att göra undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det åligger den som utövar verksamheten atl ersätta
kostnad för undersökning som avses i andra stycket andra meningen med belopp
som tillsynsmyndigheten fastställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligt/ör.vra och andra styckena
fär en tillsynsmyndighet sätta ut vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom ändringarna i paragrafens första och fjärde stycken
har tillsynsmyndigheten getts befogenhet alt vid vite förelägga innehavaren av
en anläggning att fullgöra sin upplysningsplikt enligl första styckel. Skälen
för ändringarna framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5). I tredje
stycket har dessutom en redaktionell jämkning vidtagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44a </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter åtagande av en kommun får länsstyrelsen överlåta ål
miljö- och<br>
hälosskyddsnämnden att utöva fortlöpande tillsyn enligt denna lag. Sker</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådan överlåtelse, skall vad som sägs i lagen om
tillsynsmyndighet gälla Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>även miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87' 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn av sådan miljöfarlig verksamhet som utövas av
försvarsmakten får inle utövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till paragrafen har lagts etl nytt stycke som inskränker
möjligheten atl överlåta tillsyn enligt lagen till miljö- och
hälsoskyddsnämnden. Undanlaget gäller sådan verksamhet som utövas av
försvarsmakten. Tillsynen över sådan verksamhet skall i fortsättningen inte
kunna vara överlåten på kommunen. Ändringen är betingad av säkerhetsskäl.
Bestämmelsen innebären absolut hinder för kommunerna atl utöva tillsyn av
försvarsmaktens verksamhet. Delta medför bl. a. att om en verksamhel över
vilken kommunen har övertagit tillsynen med slöd av första styckel överläs av
försvarsmakten så upphör kommunens behörighet som tillsynsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överbefälhavaren har i sitt remissyttrande över
miljöskyddsutredningens betänkande föreslagit att försvarets sjukvårdsstyrelse
skulle överta tillsynen enligt ML såvitt avser verksamhet som utövas av
försvarsmakten. Alt föra in ytterligare myndigheter i tillsynsorganistionen
enligl ML anser jag dock i vart fall f. n. vara mindre lämpligt. Någon sådan
ändring har därför inte föreslagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med
uppsåt eller av oaklsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. bryter mol förbud som har meddelats med slöd av 8,
23 eller 41 § eller<br>
åsidosätter sådana bestämmelser som har meddelats med slöd av 2 § tredje<br>
styckel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underiåler atl
iakttaga föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 10§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>äsidosålter
villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8a§ andra slycket, 18 §
första slyckel, 19-21 §, 21a§ andra slycket, 23-25, 27 §, 29 § andra slycket
eller 41 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter
all iaktta föreläggande som har meddelats med stöd av 43 § första styckel eller
andra slyckel Jörsta meningen,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i
ansökan eller annan handling som avges enligt denna lag eller enligl föreskrift
som har meddelats med stöd av lagen lämnar vederbörande myndighet oriktiga
uppgifter rörande ett förhållande av betydelse för prövning av en fråga om
tillstånd eller för tillsynen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ringa fall döms inle lill ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om elt vitesföreläggande har överträtts, döms inte till
ansvar enligt första stycket för gärning som omfattas av föreläggandet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till ansvar enligt första styckel döms inle, om ansvar för
gärningen kan ådömas enligl brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>\ första slyckel tredje punkten har den ändringen gjorts
att hänvisningen till 17 § har strukits. Sedan dispensbemyndigandet i 17 §
andra slycket slopades genom en lagändring 1981 innehåller inte 17 § nägra
bestämmelser som gör atl stadgandet särskilt bör upptas bland straffbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt/Öri/ö stycket fiärde punkten har det varil förenat
med straffan<br>
svar att inle fullgöra den upplysningsplikt som föreligger enligl 43 § första<br>
stycket. Däremot har underlåtenhet alt iaktta ett föreläggande om under-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sökningsplikl enligl andra
slyckel samma paragraf inle varil straffbelagd. Prop. Anledningen härtill har
varil all föreläggande all fullgöra undersökningar 1986/87: 135 kunnat förenas
med vile. Genom en ändring i 43 § har nu vitesmöjligheten utvidgats så alt del i
fortsättningen skall vara möjligt att utfärda föreläggande vid vite all
fullgöra också upplysningsplikten. Samtidigt och av skäl som framgår av den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) straffbeläggs nu också underiåtenhel att
fullgöra undersökningsskyldigheten genom ett tillägg lill första slyckel
fjärde punkten i förevarande paragraf. Vad lagrådet har anfört i anslutning
till detta stadgande har jag behandlat under 39 a §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>T\ll
första stycket femte punkten, som är ny, har förts det senare ledet av nuvarande
punkt 4 utan någon ändring i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
en allmän princip i svensk räll bör det inte vara möjligt all ingripa med både
straff och viiespåföljd mol samma förfarande. Med hänsyn lill denna princip har
bestämmelserna i paragrafen kompletteras med ett nytt tredje stycke, i vilket
anges alt om etl viiesföreläggande har överlrätts får inle dömas till straff
för gärning som omfattas av föreläggandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>52 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild avgift (miljöskyddsavgift) skall utgå, om en föreskrift som avses i 45
§ första slycket 1—3 har överträtls och överträdelsen har medfört betydande
ekonomiska fördelar för den som utövar den miljöfarliga verksamheten.
Miljöskyddsavgiften tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har ändrats vad gäller fömtsättningarna för all miljöskyddsavgift skall utgå.
Bakgmnden till ändringarna framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6).
Hittills har som förutsällning för all avgift skall ulgå gällt atl en
överträdelse har medfört dels ekonomisk fördel, dels betydande störning för
omgivningen eller risk för sådan störning. Avsikten bakom kravet på att
störningen skulle vara betydande var atl begränsa antalet överträdelser som
skulle omfattas av avgiftsplikl så all det inte blev alltför betungande från
administrativ synpunkt. Som framgår av vad jag har anfört i den allmänna
motiveringen har detta krav vållat sådana svårigheter i rättstillämpningen att
del bör slopas. I fortsättningen skall därför avgift kunna utgå utan att det
behöver utredas om överträdelsen har medfört någon stöming.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
gengäld har kravet på den ekonomiska fördel som skall ha uppkommit genom
överträdelsen skärpts. För att avgift i fortsättningen skall utgå skall det
således inte vara tillräckligt enbart att en ekonomisk fördel har uppkommit.
Dämtöver krävs att den varil betydande. All närmare ange vad som exakt avses
med atl fördelen varil betydande år knappast möjligt. Jag anser dock att
avgiftsplikl bör kunna inträda, då fördelen kan beräknas uppgå lill minst
hundra tusen kronor. Beloppet bör enligl min mening inle ställas i relation
till företagets omsättning eller storlek, vilket skulle onödigt komplicera
avgiftssystemet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:97.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Miljöskyddet i
totalförsvaret</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>64
§</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får, 1 den utsträckning det på grund av rådande särskUda förhåUanden är
nödvändigl för att stärka försvarsberedskapen, meddela särskilda föreskrifter
för totalförsvaret som avviker från denna lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rubriken
och paragrafen är nya.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljölagstiftningen
måste kunna anpassas till de ändrade förhållanden som krig eller krigsfara för
med sig. Detta gäller emellertid även situationer då beredskapen måste höjas
utan att läget för den skull är så allvarligt att krig eller krigsfara
föreligger. Jag tänker t. ex. på fall då beslut fattals om inkallelser av
värnplikfiga till beredskapsövning enligt 27 § 2 mom. värnpliklslagen
(1941:967). För beredskapen i sådana lägen är det viktigt att regeringen har
vittgående befogenheter att snabbt meddela särskilda föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller elt bemyndigande enligl 8 kap. 7§ regeringsformen som avser att ge
regeringen sådana befogenheter. Bemyndigandet innebär atl regeringen får
meddela särskilda föreskrifter för totalförsvaret i de frågor som avses i
lagen. Beträffande innebörden av begreppet totalförsvar hänvisar jag till
prop. 1984/85: 160 s. 2 f.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del till lagrådet remitterade lagförslaget innehöll lagtexten ingen annan
begränsning för regeringen att meddela avvikande föreskrifter för totalförsvaret
än att det skulle behövas med hänsyn till försvarsberedskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
framhöll med anledning härav med hänvisning till vissa uttalanden i
propositionen (1973:90) med förslag till ny regeringsform att bemyndigandet
borde preciseras mer än som skett i det remitterade förslaget. Jag delar
lagrådets uppfattning. Lagtexten har utformats i enlighet med lagrådets
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Förslaget till lag om ändring i väglagen (1971: 948)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
byggande av väg skall upprättas en arbetsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
arbetsplanen skall anges den mark som behöver tas i anspråk för väganordningar
och för genomförandet av vägbyggnadsföretaget. Planen skall även innehålla en
miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter som i övrigl behövs för att
genomföra företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla en redovisning av de väntade
miljöeffekterna samt förslag tUl erforderliga skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått
som behövs för an förebygga störningar eller andra olägenheter från trafiken.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket har införts en bestämmelse som innebär krav på att arbets<br>
planen skall innehålla också en miljökonsekvensbeskrivning. Bakgmnden<br>
härtill har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4). Av tredje<br>
stycket framgår i stora drag vad en miljökonsekvensbeskrivning bör inne<br>
hålla. Den närmare regleringen härav fär ske genom verkställighetsföre<br>
skrifler.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 §</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1QOA/07. 13 </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utarbetande av en arbetsplan skall samråd i fråga om
vägens sträck-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning och vägförslagets utformning i övrigt ske med berörda
fastighetsägare och myndigheter samt andra som kan ha elt väsentligt intresse i
saken. Samråd skaU alltid ske med de naturvårdsmyndigheter som berörs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfarandet enligt första slycket får efler
omständigheterna förenklas i fråga om en arbetsplan för väg, som enligt
detaljplan skall ingå i allmän plats eller som är fömtsatt i
områdesbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avser arbetsplan endast ombyggnad av väg, får förfarandet
enligt första stycket efter omständigheterna förenklas med iakttagande av att
ägare till en fastighet, av vilken mark skall tas i anspråk, alllid skall
beredas tillfälle alt yttra sig. Detta skall även tillämpas på en arbetsplan
som innefattar endast ändring av planen för ett vägbyggnadsföretag som ännu ej
är färdigställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom ett tillägg fill första styckel har uttryckligen
angivits all samråd alltid skall ske med berörda nalurvårdsmyndigheler då
arbetsplan utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har redovisat i den allmänna motiveringen kommer
chefen för kommunikationsdepartementet senare att anmäla förslag till ändringar
i vägkungörelsen (1971; 954), som ger statens naturvårdsverk bättre möjligheter
att tillvarata miljöskydds- och nalurvårdsinlressena i samband med upprättande
och fastställande av flerårsplanema för vägbyggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta
de av lagrådet granskade förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i miljöskyddslagen (1969: 387),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i väglagen (1971: 948), med vidtagna ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som
föredraganden har lagt fram.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:97.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-left:263.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BUaga
I pi-op.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1986/87;
135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddsutredningens sammanfattning av betänkandet (SOU
1983:20) Bättre miljöskydd </span><span lang=EN-US style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>i
de delar som slutligt behandlas i propositionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskyddsulredningen
har haft lill uppgift atl mol bakgmnd av erfarenheterna av miljöskyddslagens
(1969; 378; ML) tillämpning överväga vilka förändringar av lagstiftningen som
behöver göras för att ytterligare förbättra samhällets möjligheter att ingripa
mot och kontrollera miljöfarlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har i delbetänkandel Bätlre miljöskydd 1 (SOU 1978: 80) framlagt förslag
angående förprövnings-, tillsyns- och påföljdssyslemen samt besvärsrätlen. 1
delbetänkandet Förorening av mark och grundvatten (Ds Jo 1983: 1) har
utredningen utöver mark- och grundvattenfrägor åven behandlat frågan om
gränsdragningen mellan ML: s och vattenlagstiftningens tillämpningsområden och
framlagt förslag i dessa delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta slutbetänkande lägger utredningen fram förslag i följande frågor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>återställning och sanering av
områden som skadats till följd av miljöfarlig verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>miljöskyddsprövning av allmänna
vägar och gator,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>miljöskyddsprövning av
flygplatser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>buller från lös egendom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fiskeintressenternas ställning
i samband med prövning enligt miljöskyddslagstiftningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- förhållandet
mellan internationella överenskommelser på det yttre mil<br>
jöskyddets område och den svenska miljöskyddslagsfiftningen.<br>
Dessutom redovisas andra frågor som aktualiserats under utredningsar<br>
betet. Bland dessa kan särskilt nämnas frågan om den rättsliga behandling<br>
en av miljöstörningar på gmnd av elektriska anläggningar saml frågan om i<br>
vilken utsträckning kungörelsen om begränsning i myndighets rätt att<br>
meddela föreskrifter, anvisningar eller råd (1970; 641) är tillämplig på råd<br>
och riktlinjer som naturvårdsverket utfärdar inom miljöskyddsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk och koncessionsnämnden för miljöskydd har i särskilda
framställningar till utredningen initierat överväganden av ytterligare
frågeställningar. Beträffande utredningens ställningstagande i denna del
hänvisas till avsnitt 6.5 i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Återställning
och sanering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat miljöproblem är den olagliga hantering av miljöfariigt avfall genom
nedgrävning eller dumpning i naturen som ibland förekommer. Utredningen
föreslår ändringar i ML och miljöskyddsförordningen (1981: 574; MF), vilka
skulle göra del möjligt för tillsynsmyndigheterna att i brådskande fall
förordna om omedelbar rättelse på den försumliges bekostnad. Kostnaderna för
förfarandet skall därvid kunna förskotteras av allmänna medel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddsprövning av allmänna vägar och gator</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den snabba utvecklingen pä trafikområdet har medfört au
miljöstörningar</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>01.13.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från trafik med motordrivna fordon blivit elt allt större
samhällsproblem. Trafiken på vägar och galor ulgör på många håll den
dominerande yttre bullerkällan. Avgaserna från motorfordonstrafiken utgör en
betydande källa lill luftföroreningar. Även utanför tätortsområdena medför
verksamheten på våra vägar lokalt avsevärda störningar till omgivningen främst
i form av buller och luftföroreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har funnit aU de bestämmelser i främst
byggnads- och väglagstiftningarna som skall reglera miljöskyddsintresset vid
byggande av gata och väg är otillräckliga och har diskuterat olika modeller för
atl åstadkomma en förstärkning av miljöskyddsprövningen. Utredningen föreslår
all den nuvarande prövningsordningen kompletleras med möjligheter till
obligatorisk prövning enligt ML. Regeringen bemyndigas atl belräffande en
allmän väg eller en gata föreskriva all dels nyanläggning som kan befaras
föranleda olägenhet av väsentlig belydelse, dels ombyggnad eller
irafikreglerande åtgärder som kan medföra att olägenhet i väsentlig grad ökar i
omfattning inte får utföras utan alt koncessionsnämnden för miljöskydd lämnat
tillstånd enligt ML. Regeringsbeslut om särskild miljöprövning innebär ett
åläggande för väg/gatuhållaren att inge ansökan om tillstånd lill
koncessionsnämnden. Ansökan handläggs sedan av koncessionsnämnden enligl ML:s
bestämmelser, vilket bl.a. innefattar kungörelse, remissförfarande och
offentligt sammanträde med besiktning på platsen. Prövningen kan avse väg- och
galubyggnadsföretag oavsett huvudmannaskap och planform. Enskilda vägar kan
dock inle bli föremål för obligatorisk prövning enligt förslaget. Förprövning
enligt ML skall företrädesvis avse ärenden som är särskilt kontroversiella
eller innehåller problemställningar vars lösningar kräver principiella
ställningstaganden. Utredningen föreslår att naturvårdsverket erhåller exklusiv
inilialivrätt, innebärande alt regeringen upptar frågan om obligatorisk miljöskyddsprövning
först efter särskild framställning från naturvårdsverket. Utredningen föreslär
vidare alt 6§ tredje stycket sista meningen ML upphävs. Bestämmelsen har i
praktiken inneburit atl en prövning enligl ML av ett väg-, flygplats- eller
järnvägsföretag måsle inskränkas till frågor om skyddsanordningar och andra
försiktighetsmått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår vidare skyldighet för väghållaren all
så snarl fråga<br>
väckts om byggande av väg redovisa de förväntade miljöeffekterna samt<br>
förslag lill de skyddsåtgärder eller andra försiktighelsmåtl som behövs för<br>
att förebygga eller avhjälpa ölägenheter från trafiken. Redovisningen skall<br>
ske i form av en miljökonsekvensbeskrivning. Med byggande av väg avses<br>
förutom anläggning av ny väg även omläggning av väg i ny sträckning samt<br>
ombyggnad och förbättring av väg. Miljökonsekvensbeskrivningen skall<br>
fortlöpande utvecklas och kompletteras, så att den i varie ulredningsskede<br>
innehåller all aktuell information sammanställd i elt dokumenl. Omfatt<br>
ningen och utformningen av beskrivningen får bestämmas med hänsyn lill<br>
byggnadsobjeklels art och omfattning. Särskilt vid ombyggnads- och för-<br>
bättringsarbelen får beskrivningen begränsas med hänsyn till omständighe-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>terna
i det enskilda fallet. Miljökonsekvensbeskrivningen skall tillställas Prop.
berörda myndigheter och finnas tillgänglig för allmänheten. Beskrivningen
1986/87: 135 skall på ett lältfattligt sätt redogöra för de miljömässiga
konsekvenserna av del tillämnade projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
med de föreslagna bestämmelserna är atl bereda miljömyndigheterna och övriga
motstående intressen möjlighel alt så tidigt som möjligt ingripa i
planeringsprocessen och ställa krav beträffande lokaliseringsfrågor,
utformning av skyddsåtgärder m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldigheten
att upprätta miljökonsekvensbeskrivning skall inte gälla vid byggande av gala
eller enskild väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att undanröja nuvarande tveksamhet om ML: s tillämplighet belräffande buller
och luftföroreningar från elektriska anläggningar föreslår utredningen all 1 §
andra stycket ML ges sädan ändrad lydelse att det klart framgår att alla andra
miljöstörningar än de elektriska och magnetiska verkningarna kan prövas av
koncessionsnämnden efler ansökan av anläggningens ägare enligt 9 § ML eller
hemställan av naturvårdsverket enligt 41 § ML. Vidare blir ML: s tillsyns- och
ansvarsbestämmelser m. m. generellt tillämpliga ifråga om dylika
miljöstörningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening bör frågan om förprövningsplikt för de stora
kraftledningarna lösas på samma sätt som föreslagits beträffande vägar och
gator. Detta innebär att generell förprövningsskyldighel inte stadgas men att
regeringen ges befogenhet att pä framställning av naturvärdsverket och efter
prövning från fall till fall föreskriva atl förprövning enligt ML skall äga
rum.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:97.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-left:261.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddsutredningens lagförslag i betänkandet (Ds Jo
1983: 1) Förorening av mark och grundvatten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 1,7, 8 och 10 §§ miljöskyddslagen
(1969: 387)' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>l§ Denna lag är tillämplig pä</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. utsläppande av avloppsvatten, fast ämne eller gas
frän mark, byggnad<br>
eller anläggning i vattendrag, sjö eller annat vattenområde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. användning av mark, byggnad</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. användning av mark, byggnad<br>
eller anläggning på sätt som eljest</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>eller anläggning på sätl som eljest<br>
kan medföra förorening av vatten-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>kan medföra förorening av vatten<br>
drag, sjö eller annat vattenområde,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>drag, sjö eller annat vattenområde<br>
om användningen ej utgör byggan-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller av grundvatten,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de i vatten,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. användning av mark, byggnad</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>3. användning av mark, byggnad<br>
eller anläggning pä sätt som kan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller
anläggning på sätl som kan<br>
medföra</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medföra störning för omgivningen<br>
störning för omgivningen genom</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom
förorening av luften eller<br>
luftförorening, buller, skakning,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>marken
eller genom buller, skak<br>
ljus eller annal sådant, om störning-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning,
ljus eller annal sådant, om<br>
en ej är helt tillfällig.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>störningen ej är helt Ullfällig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Lagen omtryckt 1981:420.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen är icke tillämplig på sådant utsläppande av avfall
som avses i lagen (1971:154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten eller på
störning i radiomottagningsapparat. Ej heller år lagen tillämplig i fråga om
joniserande strålning eller inverkan av elektrisk ström från elektrisk anläggning,
varom särskilda bestämmelser gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärd eller användning som enligt vad nu sagts omfattas
av lagen kallas miljöfarlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§<br>
Avloppsvatten av följande slag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avloppsvatten
av följande slag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>får icke utsläppas i vattendrag, sjö får icke utsläppas i
vattendrag, sjö<br>
eller annat vattenområde om det ej eller annat vattenområde eller på<br>
är uppenbart alt det kan ske utan marken eller i grunden om det ej är<br>
olägenhet, nämligen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppenbart att det kan ske utan olä-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genhet, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. avloppsvatten som kommer från vallenklosetl eller
hårrör från tätbe<br>
byggelse och som ej undergått längre gående rening än slamavskiljning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pressaft från
siloanläggning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>urin från
djurstall,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vassle,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ytbehandlingsbad
i metallindustri eller koncentrerat sköljvallen från 1986/87: 135 sådanl
bad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen kan föreskriva all vad som sägs i första
styckel skall gälla även avloppsvatten av visst annal slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är del av särskild betydelse från naturvårdssynpunkl eller
eljest med hänsyn lill allmänl intresse, kan regeringen med avseende på viss
del av landet förbjuda alll utsläppande av avloppsvatten, fast ämne eller gas
från mark, byggnad eller anläggning i vattendrag, sjö eller annal vattenområde,
om del kan ske utan oskäligt intrång för innehavare av fabrik eller inrättning
som anlagts innan beslutet meddelats eller för kommun eller annan som
dessförinnan böriat avleda avloppsvatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelserna I första styckel gäller även utsläppande av
avloppsvatten från mark, byggnad eller anläggning så att mark eller
grundvatten kan förorenas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10§ Regeringen får meddela föreskrifter om att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vissa slag av
fabriker eller andra inrättningar inle får anläggas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avloppsvatten
av viss mängd, art eller sammansättning inte får släppas ut,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. fast avfall eller annat fasl ämne</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>3. fast avfall eller annat fasl ämne<br>
inle får släppas ut eller läggas upp inte får släppas ut eller läggas upp<br>
så att vattendrag, sjö eller annal så alt mark, vattendrag, sjö eller<br>
vattenområde kan förorenas, annal vattenområde eller grundvat<br>
ten kan förorenas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. vissa slag av inrättningar eller deras användning
inle får ändras på etl<br>
sätt som kan medföra ökad eller ny olägenhet eller som i annat avseende är<br>
av betydelse från störningssynpunkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ulan att koncessionsnämnden har lämnat tillstånd enligt
denna lag eller anmälan har gjorts hos den myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:97.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddsutredningens lagförslag i betänkandet (SOU
1983: 20) Bättre miljöskydd </span><span lang=EN-US style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>i
de delar som behandlas i propositionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om miljöskyddslagen (1969;
387)'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels all 1, 6, 22, 40, 47 och §§ skall ha nedan angivna
lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 10 a av
nedan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angivna
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:180.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Lagen omlryckl 1981:420. Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:151.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IS</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag är tillämplig på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I.
utsläppande av avloppsvatten, fast ämne eller gas frän mark. byggnad eller
anläggning i vallendrag, sjö eller annal vallenområde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=389 height=112>
<tr>
<td valign=top align=left height=112 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>melser gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärd eller användning som enligt vad nu sagts omfattas
av lagen kallas miljöfarlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§ Kan miljöfarlig verksamhel befaras föranleda olägenhet
av väsentlig betydelse, även om försiktighetsmått som avses i 5§ iakttages.
får verksamheten utövas endast om särskilda skäl föreligger.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>användning
av mark, byggnad eller anläggning på säll som eljest kan medföra förorening av
vattendrag, sjö eller annal vallenområde, om användningen ej utgör byggande i
vatten,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>användning av
mark, byggnad eller anläggning på sått som kan medföra störning för omgivningen
genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annal sådanl, om störningen
ej är hell tillfällig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen är icke tillämplig på sådanl utsläppande av avfall
som avses i lagen (1971: 1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten eller
på störning i radiomottagningsapparat. Ej heller är lagen tillämplig i fråga om
joniserande strålning eller inverkan av elektrisk ström från elektrisk
anläggning, varom särskilda bestämmelser gäller.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>användning
av mark, byggnad eller anläggning på sätt som eljest kan medföra förorening av
vattendrag, sjö eller annal vattenområde eller av grundvatten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>användning av mark,
byggnad eller anläggning på säll som kan medföra störning för omgivningen genom
förorening av liften eller marken eller genom buller, skakning, ljus eller
annal sådant, om störningen ej är helt tillfällig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen är
inte tillämplig på sådant utsläppande av avfall som avses i lagen (1971: 1154)
om förbud mot dumpning av avfall i vatten eller på störning i
radiomottagningsapparat. Ej heller är lagen tillämplig i fråga om joniserande
strålning eller be-träffande elektriska och magnetiska verkningar av en
elektrisk anläggning, varom särskilda bestäm-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innebär
den befarade olägenheten att ett slort anlal människor får sina
levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller atl betydande föriusl frän
naturvårdssynpunkl uppkommer eller att liknande allmänt inlresse skadas
avsevärt, får verksamheten ej utövas. Regeringen kan dock lämna lillstånd
enligt denna lag, om verksamhelen är av synnerlig belydelse för näringslivet
eller för orten eller eljest från allmän synpunkt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i första och andra styckena gäller ej verksamhet, vars tillkomst eller
lokalisering prövats enligl 136a§ byggnadslagen (1947:385), eller rörledning,
vars framdragande eller begagnande prövats enligt lagen (1978: 160) om vissa
rörledningar. Första stycket eller andra stycket första punkten hindrar ej att
sådan fiygplals, väg eller Järnväg, vars anläggande prövas i särskild ordning
användes för avsett ändamål.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i första och andra styckena gäller ej verksamhet, vars tillkomst eller lokalisering
prövats enligt 136a§ byggnadslagen (1947:385), eller rörledning, vars
framdragande eller begagnande prövats enligl lagen (1978:160) om vissa
rörledningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får beträffande en allmän väg eller en gala
eller beträffande en elektrisk starkströms-ledning med högre spänning än 500
kV föreskriva att</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. nyanläggning som kan befaras<br>
föranleda olägenhet av väsentlig<br>
betydelse,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. ombyggnad eller annan åtgärd<br>
som kan medföra all olägenhet i<br>
väsentlig grad ökar i omfattning<br>
inte får utföras ulan alt konces<br>
sionsnämnden har lämnat tUlstånd<br>
enligt denna lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:144.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fråga
som avses i första stycket prövas av regeringen efter framställning av
statens naturvårdsverk. 22 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
fått tillstånd enligt denna lag till miljöfarlig verksamhet kan ej på gmnd av
bestämmelse i lagen eller i hälsovårdsstadgan (1958:663) eller i
renhållningslagen (1979: 596) åläggas att upphöra med verksamhelen eller att
med avseende på denna vidtaga försiktighetsmått utöver vad som anges i tillståndsbeslulet,
o ej annal följer av 23—25§, 29 § andra slyckel eller 40 § andra slycket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
fått tillstånd enligl denna lag till miljöfarlig verksamhet kan ej på grund av
bestämmelse i lagen eller i hälsovårdsstadgan (1958:663) eller i
renhållningslagen (1979; 596) åläggas atl upphöra med verksamheten eller att
med avseende på denna vidtaga försiktighetsmått utöver vad som anges i tillståndsbeslutet,
om ej annat följer</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av 23- 25
§, 29 § andra stycket </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— eller 40 § tredje stycket.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:379.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:138.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40 §</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tillslånd inte har givils enligl denna lag, får en
tillsynsmyndighet 1986/87: 135 meddela ett föreläggande om sådant
försiktighetsmått eller förbud som uppenbart behövs för atl lagens bestämmelser
skall efterlevas. 1 brådskande fall eller när det i övrigt finns särskilda skäl
får föreläggandet ges omedelbart och i andra fall först sedan det visat sig all
rättelse inle kan vinnas genom råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den som avses med elt föreläggande eldigt första
stycket underlåter att iakttaga vad som angivits i föreläggandet, får
tillsynsmyndigheten förordna om rättelse på hans bekostnad. Sådanl förordnande
får ges utan alt föreläggande enligt första stycket har meddelats, om
tillsynsmyndigheten med hänsyn till risken för allvarliga skador eller av
andra särskilda skäl finner atl rättelsen måste ske utan dröjsmål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillståndsbeslut enligt denna lag hindrar inle en
tillsynsmyndighet från all meddela sådana brådskande föreskrifter som är
nödvändiga lill följd av särskilda omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en fillståndshavare åsidosätter villkor som angivits i
tillståndsbeslulet, får en tillsynsmyndighet förordna om rättelse på hans
bekostnad eller förelägga honom att själv vidtaga rättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 beslut om föreläggande enligl denna paragraf fär en
tillsynsmyndighet sätta ut vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har någon begått en gärning som avses i 45 § första
slycket 1-3, får tingsrätten meddela handräckning för atl åstadkomma rättelse.
I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i 17 § handräckningslagen
(1981:847).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berörs allmänna intressen, får ansökan om handräckning
göras av slatens naturvårdsverk eller annan myndighel som ärendet angår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterkoms inte etl föreläggande</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Efterkoms inte ett föreläggande<br>
enligl 40 § första eller andra</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enligt
40 § första eller tredje<br>
slycket, skall kronofogdemyndig-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slycket,
skall kronofogdemyndig<br>
heten på anmodan av tillsynsmyn-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>heten på
anmodan av tillsynsmyn<br>
digheten ombesöria all åtgärd vid-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>digheten
ombesöria att åtgärd vid<br>
tas,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det åligger polismyndighet atl lämna den handräckning som
behövs för utövande av tillsyn enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:97.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>.... . .. ,</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'>,,„-, oo</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:135</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i vaglagen (1971:948)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs alt i väglagen (1971:948) skall
införas en ny paragraf, 13 a § av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I3a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väghållaren skall så snart fråga väckts om byggande av väg
fortlöpande under planeringsarbetet redovisa de förväntade miljöeffekterna
samt förslag till de skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs
Jör att förebygga eller avhjälpa olägenheter från trafiken. Redovisningen
skall ske i Jorm av en miljökonsekvensbeskrivning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-left:260.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BUaga4
</span><span style='font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:305.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1986/87:
135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över
miljöskyddsutredningens delbetänkande (Ds Jo 1983:1) Förorening av mark och
grundvatten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över förslaget i delbetänkandel rörande förorening av
mark och grundvatten avgetts av kammarkollegiet, statskontoret,
riksrevisionsverket, lantbrukssiyrelsen, statens livsmedelsverk, fiskeristyrelsen,
statens naturvårdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd, statens planverk,
slatens industriverk, statens vatlenfallsverk, Svea hovrätt, vattendomstolarna
vid Växjö, Vänersborgs, Stockholms, Östersunds och Luleå tingsrätt,
forskningsrådsnämnden, lånsstyrelserna i Gollands, Göteborgs och Bohus,
Hallands, Jämtlands, Kristianstads, Kronobergs, Malmöhus, Nortbottens,
Skaraborgs, Södermanlands, Uppsala, Västerbottens, Västernorrlands,
Västmanlands, Örebro och Östergötlands län. Svenska kommunförbundet, Sveriges
industriförbund. Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
har bifogat yttranden från fiskeriinlendenlerna i nedre norra, mellersta, övre
södra, nedre södra, östra och västra distrikten. Länsstyrelsen i Gotlands län
har bifogat yttranden från Gotlands kommun och lantbruksnämnden i Gotlands län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser är positiva till eller har inle något att erinra mot
utredningens förslag atl miljöskyddslagen kompletleras med uttryckliga
bestämmelser om atl lagen är tillämplig på sädan användning av mark, byggnad
eller anläggning som innebär risk för förorening av grundvatten eller mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet:-- tillstyrker
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret:--- ställer
sig positivt till atl ML, på sätt som ulred<br>
ningen föreslår, kompletteras med uttryckliga bestämmelser om att lagen<br>
är tillämplig på sådan användning av mark, byggnad eller anläggning som<br>
innebär risk för förorening av grundvatten eller mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket:- har
i princip ingenting att invända mot en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utvidgning
av lillämpningsomrädet för miljöskyddslagen (ML) i linje med del förslag som
miljöskyddsutredningen presenterar. Så länge som en belysning saknas av de
konsekvenser en sådan utvidgning medför kan RRV emellertid inte ta definitiv
ställning till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen påpekar finns risk för förorening av grundvatten och mark genom
exempelvis spridning av konstgödning eller naturlig gödsel. 1 vilken omfattning
kommer jordbruksföretag att tillståndsprövas med anledning härav? Utredningen
borde ha diskuterat och visat pä möjliga konsekvenser såväl i detta avseende
som i andra med anledning av ett utvidgat tillämpningsområde för ML.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konsekvenserna vad avser
omfattning av verksamheter med anledning<br>
av värmeutvinnings- och värmelagringsleknik finns inle heller redovisade.<br>
Utredningen har visseriigen pekat på förekomsten av dylika verksamheter,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1986/87. 1 saml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>men mera utifrån målsättningen atl samordna
miljöskyddslagen och val- Prop.<br>
tenlagen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen: I sin speciaimolivering till den
föreslagna kompletteringen av miljöskyddslagen anför utredningen bl.a. atl
marken eller grundvattnets beskaffenhet kan skadas genom t. ex.
avfallsdeponering genom uppläggning på markytan eller nedgrävning i jorden,
spridning av handelsgödsel eller naturlig gödsel och användning av
bekämpningsmedel. Utredningen framhåller all dessa och andra för markens och
grundvattnets beskaffenhet riskabla åtgärder åsyftas med förslagel atl utvidga
miljöskyddslagens tillämpningsområde till alt omfatta förorening av grundvallen
och mark. Lantbruksstyrelsen konstaterar atl utredningen inte närmare
preciserat vad som kan avses med förorening av mark. Utredningen har inle
heller visat i vilken utsträckning eller på vilket sätl påvisbar förorening av
mark eller grundvatten uppkommer som en följd av nu pågående markanvändning
inom jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukssiyrelsen har i princip inget att erinra mol en
komplettering av miljöskyddslagen för all öka skyddet av mark och grundvatten.
En eventuell lagändring får dock inle ges en sådan utformning eller praktisk
tillämpning all normal jordbruksdrift försvåras vad avser lagring och
spridning av organiska gödselmedel samt spridning av handelsgödsel och bekämpningsmedel
i överensstämmelse med officiella rekommendationer. Sådana rekommendationer
ges bl.a. i naturvårdsverkets "Riktlinjer för miljöskyddande åtgärder vid
animalieproduktion". Dessa har nyligen varil föremål för revidering av
naturvårdsverket i samråd med lantbruksstyrelsen. Lantbruksstyrelsen
förutsätter att en eventuell lagändring inte avser alt markanvändningen vid
enskilda jordbruksföretag annal än i undantagsfall skall prövas och regleras
med avseende på användningen av gödsel- och bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen vill vidare framhålla alt i de fall
störningar i den omgivande miljön kan uppkomma på grund av pågående
markanvändning inom jordbruket föranledes detta i allmänhet av den samlade
effekten av åtgärder vid ett anlal jordbruksföretag inom ett avrinningsområde.
Miljöskyddslagen är tillämplig enbart med avseende på enskilda förelag. Enligt
lantbruksstyrelsens uppfattning torde generella åtgärder vara effektivare när
det gäller all söka begränsa risken för miljöstörningar pga. jordbruksdrift än
åtgärder som är ägnade att i detalj reglera driften vid enskilda företag. I sin
växtodlingsrådgivning ägnar lantbruksnämnderna särskild uppmärksamhet åt att
åstadkomma en anpassning av gödselanvändningen vid jordbruksföretagen för att
bl. a. minimera växtnäringsförlusterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen konstaterar atl de frågeställningar
miljöskydds<br>
ulredningen lar upp i sitt betänkande i vissa delar nära sammanhänger med<br>
de frågor som behandlas av kommittén för översyn av användningen av<br>
kemiska medel i jord- och skogsbruket m. m. Eftersom den senare kommit<br>
tén i detalj diskuterar konsekvenserna av användningen av kemiska medel<br>
och åven hanteringen av organiska gödselmedel finner lantbruksstyrelsen<br>
del ändamålsenligt alt behandla hithörande frågor i etl sammanhang. Re<br>
missbehandling av betänkandena (SOU 1983: 1 "Användning av växtnär<br>
ing" och SOU 1983: 11 "Bekämpning av växtskadegörare och ogräs")
från</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nämnda
kommitté torde vara nära förestående. Styrelsen är därför inle Prop. beredd all
nu göra överväganden som kan föregripa ställningstaganden 1986/87; 135
föranledda av dessa betänkanden, Miljöskyddsulredningens förslag om en
eventuell utvidgning av miljöskyddslagens tillämpningsområde till att avse även
skydd mol förorening av mark och grundvatten torde med fördel kunna anstå och
behandlas tillsammans med övriga delproblem i miljöskyddsutredningens
slutbetänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
livsmedelsverk: 1 och med att hälsovårdsstadgan upphör atl gälla 1983-07-01 och
ersätts av en hälsoskyddslag överförs frågan om dricksvattenkvalitet och
dricksvattenkontroll till livsmedelslagsliftningen och livsmedelsverket blir
följaktligen ansvarig myndighet på detta område. Livsmedelsverket kan i viss
utsträckning ansluta sig till de överväganden som miljöskyddsutredningen gjort,
men vill dock göra vissa reservationer mol den föreslagna lagändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
olika håll har påtalats all det direkta skydd för olika slag av vattenläkier
som nu finns i 31 § hälsovårdsstadgan försvinner när hälsovårdsstadgan upphör
alt gälla. Skyddet för mindre vaitentäkler, såsom enskilda brunnar och källor -
eil problem som pä lokal nivå fått allt störte räckvidd - kan fortsållningsvis
länkas tillgodoses genom bl.a. den tillståndsprövning avseende avlopp som
finns inskriven i 7§ hälsoskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den utvidgning av miljöskyddslagens omfattning, nämligen förorening av mark
och grundvatten, kan enligt verkels mening besvärande kollissioner uppslå
mellan å ena sidan vattenlagen och miljöskyddslagen och ä andra sidan
hälsoskyddslagen vid prövning av lillstånd enligt 7§ hälsoskyddslagen.
Miljöskyddsutredningen har i avsnitt 1.3 vid sin redovisning av gällande
lagstiftning inle nämnt denna tillståndsprövning än mindre tagit upp denna
fråga i sina överväganden, vilket livsmedelsverket ser som en stor brist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på problem kan anföras att en enkel infiltrationsanlåggning i en
särskild avloppsanläggning sannolikt kan betraktas som förorening av mark och
troligen även anses medföra förorening av grundvatten. Frågan är då bl.a.
vilken lagstiftning som är tillämplig och vilket skydd den enskilde har
gentemot olika krav från skilda myndigheter som har att tillämpa olika lagar.
Systemet synes mot denna bakgrund ytterst svåröverskådligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
samordning av de olika lagstiftningskomplexen är således nödvändig för atl inle
ett alltför komplicerat syslem blir följden. Verket anser all del i och för sig
är önskvärt med elt bätlre skydd mol förorening av såväl mark som grundvatten.
Verket kan dock inte tillstyrka en ändring av miljöskyddslagen utan att frågan
om de risker för lagkollissioner och dubbelprövning som här antytts närmare
har utretts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga som i det sammanhanget även bör utredas är förbättrade<br>
möjligheter all på lokal nivå och på ett någorlunda enkelt sätt tillskapa<br>
skyddsområden för ytvatlentäkler. Hälsovårdsnämnderna har hittills kun<br>
nat införa sådana skyddsföreskrifter i lokal hälsovårdsordning men i och<br>
med alt hälsovårdsordningarna upphör att gälla vid halvårsskiftet, försvin<br>
ner i stort setl denna möjlighel. Etl tämligen enkelt sätt vore alt göra</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslämmelserna i 2; 63-64 VL tillämpliga även på
ylvaltentåkter.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen: Grundvatten har under senare tid börjat
användas som 1986/87: 135 vattentäkter för fiskodlingar. Hittills har sådana
företag endast prövats med hänsyn lill vallenkvanlilelen enligt vallenlagen
(VL). Fiskeriinlen-denten i mellersta distriktet påtalar i siu yttrande att del
inom distriktet förekommer en slor omfattning av varphögar i anslutning till
gruvverksamhet. Dessa högar bidrager genom infiltration med tungmeiallutsläpp,
som kan påverka fiskebestånd negativt. Mer eller mindre kontinuerlig förorening
av denna typ som kan förekomma efter del att verksamheten upphört bör
uppmärksammas så atl möjligheten atl beivra den inom ramen för miljöskyddslagsfiftningen
klarläggs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund härav och med hänvisning till vad
fiskeriinlendenlerna i övrigl anfört tillstyrker fiskeristyrelsen utredningens
förslag till ändring i denna del av 1 § i miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län: Liksom
miljöskyddsutredningen betonat vill lånsstyrelsen också framhålla det
väsentliga i all frågan om skydd mol förorening av mark och grundvatten klart
kommer till uttryck i miljöskyddslagen även om i praktiken dessa problem
beaktats genom av berörda myndigheter utbildad praxis. Genom avsaknaden av
klara regler kan nämligen en viss osäkerhet uppstå vad gäller myndigheternas
befogenhet alt agera. I huvudsak är länsstyrelsen också positiv till de förslag
till förändringar som framförs av miljöskyddsutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I naturvetenskapliga sammanhang och vanligt språkbmk
används ej begreppet "grunden" på det sätt som görs i 7§.
Länsslyrelsen föreslår därför att "grunden" ersätts av något längre
men mer väldefmierade "marklager eller i berggrunden".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen gör vidare en generell bedömning av vissa
odlingsåtgärder i jord- och skogsbruket och anser atl användning av gödsel och
bekämpningsmedel är riskabla åtgärder för markens och grundvattnets beskaffenhet.
Gödsling och användning av kemiska bekämpningsmedel skall alltså rubriceras som
miljöfarlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddslagen är i sin nuvarande utformning tillämplig
på sådan<br>
användning av mark som innebär risk för ylvaltenförorening (prop.<br>
1969:28 sid. 259). Någon praktisk tillämpning har lagen emellertid knap<br>
past fält inom jord- och skogsbruket, och osäkerhet har rått om överhu<br>
vudtaget lagen kan tillämpas beträffande grundvattenförorening av l.ex.<br>
gödsling och spridning av kemiska bekämpningsmedel. Länsslyrelsen fin<br>
ner därför att lagens tillämpningsområde måste förtydligas. Begreppen<br>
markförorening och grundvattenförorening måste definieras klarare.<br>
Gödsling är l. ex. en åtgärd som inte har till syfte att förorena marken utan i<br>
normall språkbruk snarare att höja markens produktionsförmåga av livs<br>
medel eller skogsråvaror. När det gäller användningen av bekämpningsme<br>
del kan t. ex. en olämplig odling leda till uppförökning av växtskadegörare i<br>
marken (marksmitla= "biologisk förorening"). Spridning av kemiska be<br>
kämpningsmedel - miljöfarlig verksamhet - skulle i sä fall kunna vara en<br>
metod alt motverka denna "biologiska förorening". Utöver spridning av</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-family:Verdana'>handelsgödsel,
stallgödsel och kemiska bekämpningsmedel finns en rad Prop. olika åtgärder som
kan ha lika stor eller större belydelse för markens och 1986/87: 135
grundvattnets sammansättning. Som exempel kan nämnas kalavverkning, odling av
vissa grödor och spridning av avloppsslam på jordbruksmark. Enligt
länsstyrelsens mening krävs en noggrannare genomarbetning av området för att ge
elt klarare underlag för cenlrala och regionala myndigheters utarbetande av
tillämpningsanvisningar. Länsslyrelsen vill samtidigt påtala behovet av en
samordning med de övriga förslag som presenterats avseende gödsling och kemisk
bekämpning (SOU 1983: 10,11).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att begreppen gmndvatten och mark införs i miljöskyddslagen får myndigheterna
en bättre utgångspunkt för atl angripa det föroreningsproblem som uppkommer
bl. a. genom utläckande avloppsvatten från otäta ledningar. Del problem som
hittills fått den största uppmärksamheten är fill avloppsvallenledning
inläckande grundvatten. Naturiigtvis sker transport av förorenat vatten också
i den andra riktningen med en kontaminer-ing av mark och gmndvatten som följd.
Problemet behöver givelvis åtgärdas och torde medföra avsevärda kostnader.
Delta utgör exempel på etl problemområde som genom en ändring i
miljöskyddslagen bör följas upp med tillämpningsföreskrifter av centrala
myndigheter och kanske ocksä i vissa fall ändringar i miljöskyddsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens län: tillstyrker föreslagna ändringar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Skaraborgs län: det är en slor brist att ML inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>omfattas
av förorening av mark och grundvatten. Vid t. ex. handläggning av ärenden
enligt 18 § naturvårdslagen är det i princip inte möjligt för länsslyrelsen atl
med stöd av 39 § i ML ge exploatören råd om hur oljeprodukter skall hanteras
för aU förhindra förorening av marken eller grund-vaUnel. I sådana fall är den
enda möjligheten för länsslyrelsen att hänvisa ull den s.k. allmänna
aktsamhetsregeln i 2kap. 63§ vattenlagen (VL). Även vid utbyggnad av
infiltrationsanläggningar för avloppsvatten från hushåll är det en nackdel att
miljöskyddslagens bestämmelser ej kan tillämpas. Bl.a. är det tveksamt vilka
möjligheter som grannar till en planerad infiltrationsanläggning har för aU
påverka lokaliseringen av anläggningen. Risk för förorening av deras
grundvattentäkter kan ju föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker utredningens förslag till ändring av miljöskyddslagen om
nedanstående synpunkter beaktas vid den slutliga bearbetningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följden
av föreslagna ändringar i vad de avser jordbmket har inte i tillräcklig
omfattning belysts av utredningen. Enligt ändringen i 7 § får urin från
djurstall ej utsläppas på marken om det ej är uppenbart atl den kan ske utan
olägenhet. Åven ändringen i 1 och 10 §§ kan med hänvisning till vad som anförts
i specialmotiveringen i vad den avser "spridning av konstgödning eller
naturiig gödsel och användning av kemiska bekämpningsmedel" få stor
betydelse för jordbmket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>All urin från djurstallar
sprids på åkermark. Att denna spridning tillsam<br>
mans med spridning av konstgödsel har medfört och medför att kvävehal<br>
terna i ytvattnet och gmndvattnet stigit i åtskilliga områden i Sverige torde<br>
vara odiskutabelt. Effekterna av denna ökning torde inte vara helt klar-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagda men att de i många fall är av sådan omfattning all
det inle är Prop. uppenbart att spridning av urin från djurstall kan ske
ulan olägenhet torde 1986/87: 135 ocksä vara odiskutabelt. Atl marken
lokall blir förorenad när bekämpningsmedel används i jordbruket torde inte
heller kunna ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följden av lagändringen i vad den avser jordbruket kan i
det extremaste fallet bli den alt samiliga jordbruk i Sverige kommer atl prövas
i en eller annan form (tillslånd eller tillsyn enligl ML). Del kan inle
uteslutas att befolkningsgrupper kräver etl ingripande med hänvisning till alt
de anser all jordbruksverksamhelen medför olägenheter på grund av att marken
förorenas. Riktlinjer för vilka åtgärder som erfordras för att förhindra
förorening av mark och grundvatten frän jordbruket finns ej utarbetade och
torde ej heller kunna utarbetas inom överskådlig lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om lagändringen kommer lill stånd erfordras så som
utredningen angivit all miljöskyddsförordningen (MF) ses över. Länsslyrelsen
föruisätler att förordningen därvid även revideras i andra delar, vilket
närmare utvecklats i särskild skrivelse lill naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län: anser det
tillfredsställande atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miljöskyddslagen kompletteras så alt lagen uttryckligen
blir tillämplig på sådan användning av mark, byggnad och anläggning som innebär
risk för förorening av grundvallen eller mark samt all bestämmelser som nu
gäller om tillståndsprövning beträffande ytvattenförorening också skall kunna
tillämpas ifråga om förorening av grundvatten eller mark. Då miljöskyddslagen
även tidigare i praktiken omfattat skydd mot viss grundvattenförorening och
markförorening blir kompletteringen ytterligare etl stöd vid prövning och
tillsyn enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län: Föreslagen ändring ligger väl
i linje med bl.a. den praxis som utredningen åberopar. Möjligheterna att bedöma
konsekvenserna av förslaget är dock på nuvarande stadium begränsade vad avser
omfattning och arbetsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mänga av de problem som sätts i samband med förorening av
mark exempelvis försurning, bekämpningsmedel, kadmium m.m. kan även ål-gärdas
inom ramen för annan lagstiftning som produktkonlroll och hälsoskydd.
Utvecklingen på dessa områden och ansvarsfördelningen mellan myndigheter är
därför av inlresse i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En närmare analys bör också komma till stånd med tanke på
de begränsade resurser som f. n. finns vid länsstyrelsen. Uppkomna vakanser
kan innebära att erforderlig kompetens inom det aktuella området hell eller
delvis saknas på vissa naturvårdsenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen är således inle negativ till förslaget ulan
finner en ändring angelägen samtidigt som behovet av arbetsinsatser,
kompetenskrav m. m. måste ses över och tillgodoses innan lagändring görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens län: Utredningens förslag
innebår bl. a. att<br>
miljöskyddslagen i fortsättningen blir tillämplig även i fråga om förorening<br>
av mark och grundvatten. Förorening av grundvatten jämställs i förslaget<br>
med de regler som nu gäller vid förorening av vattendrag, sjö eller annat<br>
vattenområde (ML § I, punkl 2). Förorening av mark jämställs i förslägel<br>
med de regler som nu gäller vid förorening av luft, buller, skakning, ljus<br>
eller annat sådant om inte störningen är hell tillfällig (ML 1 §, punkt 3).</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel innebär ingen förändring i nuvarande systematik
atl skilja på Prop. vattenföroreningar och andra immissioner. 1 del senaste
fallet förutsätts all 1986/87: 135 den miljöfarliga verksamhelen skall medföra
störning för omgivningen för all lagens bestämmelser skall vara tillämpliga.
Detta innebär att en viss begränsad markförorening kan godtas, exempelvis inom
etl område som avsatts för deponeringsändamål. Del synes också vara en
nödvändig förutsättning för all nuvarande syslem med deponering av avfall
skall kunna fortgå framdeles. För mänga samhällen - i synnerhet små och
medelstora - kommer deponering av avfall för lång tid framåt atl vara det enda
länkbara alternativet för avfallsdestruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen utgår ifrån (sid. 21) atl den nya vattenlagen
kommer atl innehålla bestämmelser till skydd för grund vatlenförsöriningen
omfattande en allmän aktsamhelsregel samt föreskrifter som medför möjlighel atl
förordna om valtenskyddsområden. Utredningen anser emellertid atl de svåraste
vatlenföroreningsproblemen uppkommer i samband med miljöfarlig verksamhet och
atl de då vanligen är av sådan karaktär ait de inle kan bemästras med de slag
av generella föreskrifter som VL och förslagel lill ny vattenlag innehåller. I
stället anser ulredningen att det behövs en individuell prövning som ML ger
möjlighet till. Även om en individuell prövning enligt ML kan innebära fördelar
ur grundvattenskyddssynpunkt måsle det dock anses som mindre fillfredsställande
att inle grundvatlen-skyddel kan samordnas i en och samma författning.
Föreslagen utformning av 7 § innebär även att enstaka utsläpp i grunden blir
prövningsplikliga. Utredningen synes inte ha berört frågan om
hälsovårdsnämndens roll i detta sammanhang. Hälsovårdsnämnden har tidigare i
enlighet med föreskrifterna i hälsovårdsstadgan (i framtiden hälsoskyddslagen)
kunnat pröva sådana frågor. Därest ovannämnda formulering blir gällande måsle
hälsovårdsnämnderna ges räll och skyldighet all pröva ansökningar om
infiltration av avloppsvatten från enstaka hushåll. Det vore etl slöseri med
resurser om denna prövning framdeles skulle åvila länsstyrelsen när den med
fördel kan anförtros åt hälsovårdsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen lalar om skydd av grundvallen men synes inle
närmare ha berört frågan om grundvattnets skyddsvärde. Enligt länsstyrelsens
mening bör i fråga om behovet av skydd för en grundvattenförekomst en selektiv
bedömning vara vägledande vid val av de åtgärder som kan bli akluella. En mera
generaliserad syn leder sannolikt lill all nu vanligen förekommande
reningsförfarande vid markinfillralion dvs. slamavskiljning, inte kan godtas
utan reningen måste kompletteras med någon form av längre gående behandling ex.
kemisk fällning. Konsekvensen härav förefaller helt orimlig inte minst ur
ekonomisk synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen
uttalar på sidan 22 i betänkandet: "Uppfattningen alt<br>
grundvatten är eller i varie fall borde vara så rent att det utan reningsåt<br>
gärder kan användas son konsumtionsvallen torde vara mycket allmän i<br>
vårt land". Åven om denna uppfattning om grundvattnets "renhet"
är<br>
allmän i värt land så lorde del i själva verket förhälla sig så att opåverkat<br>
grundvatten i slor utsträckning av hell naturliga orsaker såväl ur kemisk-<br>
fysikalisk som bakteriologisk synpunkl inte utan föregående behandling<br>
bör användas som konsumtionsvatlen. Väsentliga delar av vårt land är</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>således av mindre intresse ur grundvatlenskyddssynpunkl.
Del kommer Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som regel heller aldrig i fråga att använda en vattentäkt
som är belägen ex. 1986/87; 135</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inom
sammanhängande och koncentrerad bebyggelse för konsumiionsän-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>damål även
spill- och dagvattnet från området avleds i särskilda ledningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om
skyddet av grundvatten i och för sig är etl allmänl intresse kan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del i den
samhälleliga planeringen uppkomma situationer där det allmänna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>grundvaltenskyddsinlressel
måsle vika för ett annat allmänt inlresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom framför allt fritidsbebyggelsen men även inom
helärsbebyggelsen har avloppsfrågan i betydande omfattning lösts genom
markinfillralion. Detta har skett dels i separata anordningar på respektive
tomtplatser och dels i större samordnade anläggningar. Dylika lösningar har -
frånsett atl de i många fall utgjort det enda realistiska alternativet -
inneburit uppenbara fördelar ur vattenvårdssynpunkt, eftersom direkta utsläpp
till vattenområde dä kunnat undvikas. Markinfiltration av avloppsvatten har
bl.a. i av slatens naturvårdsverk utgivna publikationer bedömts vara en god
lösning av avloppsfrågan. Man har då i bedömningen utgått ifrån alt
avloppsvattnet först bör ha passerat en väl dimensionerad slamavskiljare för
att infiltrationen skall fungera på etl tillfredsställande säll. Någon längre
gående behandling än slamavskiljning har i normalfallet inte förespråkats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen uttalar på sidan 32 bl. a.: "Atl
ändringen i fräga om grundvattenföroreningen föreslås bli vidtagen i punkt 2
och inle i punkt 1 beror pä att inte alla utsläpp av fasta ämnen från mark,
byggnad eller anläggning innebär risk att grundvattnet förorenas". I
praktiken torde det emellertid förhålla sig sä - i varje fall när det rör sig
om regelrätt infiltration - atl knappast någon åtgärd är möjlig att genomföra
utan att föroreningar i nägon form når grundvattnet. Infiltration utan atl
föroreningar når grundvattnet förutsätter sådant djup till grundvattenytan som
sällan förekommer i normalfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under de
senaste åren har ett flertal undersökningar av infiltralionsan-<br>
läggningar skett (jfr rapport R27: 1979 från statens råd för byggnadsforsk<br>
ning, naturvårdsverkets meddelande nr4/l980 m.fl.). Undersökningarna<br>
pekar på att det sker en mycket snabb reduktion av föroreningarna redan i<br>
mycket nära anslutning till anläggningen. Det som bör vara avgörande för<br>
om en infiltrationsanläggning bör få komma till utförande är om det i<br>
anläggningens närhet finns sådant gmndvatten som är värt alt skydda, ex.<br>
att det finns en vattentäkt som kan påverkas. Det bör även ingå i bedöm<br>
ningen att anläggningen inte förläggs så nära vattenområde att ytvattnet<br>
kan förorenas. Under senare år har enligt uppgifter utförts 10000 ä 20000<br>
infiltrationsanläggningar varie år. Infiltration av avloppsvatten är vanligen<br>
förekommande i många andra länder ex. USA. För att fortsatt markinfil<br>
tration överhuvud skall vara möjlig måste i varje fall en begränsad grund<br>
vattenförorening åven i fortsättningen kunna godtas i anslutning till anlägg<br>
ningen i likhet med vad som nu är fallet vid utsläpp till vattenområde och<br>
luft. Ingen rening sker i dag till 100%. Det må även konstateras att<br>
utredningen ifråga om förorening av mark är beredd att godta en viss<br>
förorening i anslutning till den anläggning där den uppkommer. En strikt<br>
tillämpning av föreslagna bestämmelser lorde innebära att tusentals av de</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>infiltrationsanläggningar
som finns i landet blir mer eller mindre olagliga. Prop.<br>
Härfill tillkommer svårigheten au få utföra nya anläggningar.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1986/87:
135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
gmndvaUenförorening ofta utgör en "förlängning" av markföroreningen
förefaller del lämpligare att bestämmelsen om gmndvaUenförorening införs under
punkt 3 i § I i ställel som nu föreslagits - under punkt 2. Härigenom skulle
många fördelar uppnås - bl.a. en avsevärd förenkling av
handläggningsförfarandet. Grundvattnets skyddsvärde bör då också bli vägledande
i den komplettering av miljöskyddsförordningen som sannolikt blir erforderlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill länsstyrelsen anknyta lill vad länsslyrelsen tidigare anfört i
miljöskyddsutredningens betänkande "Bätlre miljöskydd" och som
refererats på sidan 17 i delbetänkandel om de vitt skilda bedömningsgrunder
som förekommit ifråga om grundvattnet. Det är givetvis önskvärt att så långt
möjligt sträva efter enhetliga bedömningsgmnder för att prövningen skall bli
likartad över hela landet. Denna inriktning får emellertid inte drivas så långt
au det inte också finns utrymme för en nyanserad bedömning i det enskilda
fallet. Detta kan tillgodoses om gmndvallnets skyddsvärde blir vägledande vid
bedömningen om en viss åtgärd kan ske ulan olågenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: Alltsedan miljöskyddslagens till<br>
komst har man gång efter annan haft anledning att se det som en brist att i<br>
miljöskyddsarbetet inte kunna direkt hänvisa lill denna lag jämväl i frågor<br>
gällande förorening av mark och gmndvatten. Då en utökning på denna<br>
punkt av lagens tillämpningsområde nu i föreliggande belänkande anses<br>
vara möjlig får en sådan ändring hälsas med slor lillfredsställelse. Ändring<br>
ens detaljutformning föranleder likaledes ingen erinran. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västmanlands län: finner de föreslagna lagändring<br>
arna motiverade och tillstyrker utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Örebro län:-- tillstyrker förslagel. Såsom bestäm<br>
melserna i nuvarande miljöskyddslagstifining är utformade råder f. n. en<br>
viss osäkerhet huruvida och i vilken omfattning grundvattensynpunkler<br>
skall vägas in vid prövning av ärenden. Även om det utbildas en fast praxis<br>
att ta hänsyn till risken för gmndvaUenförorening har dock stora skillnader<br>
i synsätt förelegat mellan olika prövningsmyndigheler. Mol denna bak<br>
grund är det värdefullt alt de grundläggande bestämmelserna ändras så atl<br>
etl klart slöd för sådan tolkning fastläggs. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Länsstyrelsen finner alt utredningens förslag till
ändringar av miljöskyddslagen är angelägna och bör genomföras omgående.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet:- tillstyrker
förslaget men vill samti<br>
digt göra följande påpekande. Produktionen av livsmedel, skyddet av<br>
vattenläkier, hushållningen med naturtesurser samt nya kemiska miljöhot<br>
motiverar etl bättre skydd mol förorening av mark och grundvatten. Dock<br>
måste vid utformningen av särbestämmelser, ersättningsregler m. m. beak<br>
tas atl det moderna samhället ständigt alstrar en "diffus förorening"
av<br>
mark och grundvatten, vilken kan - med stora svårigheter — spåras eller<br>
mätas först lång tid efler del föroreningen startade eller ägde mm. Dessa<br>
svårigheter måste särskilt beaktas då man i prövningsprocessen efterlyser</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föroreningsprognoser,
ekologiska konsekvensanalyser eller stipulerar Prop.<br>
regler för kontrollverksamhet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund:- har inget att erinra mot ddbetänkandels</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag
under förutsättning atl en rationell ärendefördelning kan erhållas i den
efterföljande översynen av miljöskyddsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund:- delar utredningens uppfattning alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-family:Verdana'>del
är utomordentligt angeläget all ett effektivt skydd tillskapas mot företag som
kan leda lill allvarlig förorening av mark och grundvatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
har ej anledning lill erinringar mol vad lagförslagels allmänna del<br>
härvidlag innehåller.- Förbundet nödgas dock konstatera att special<br>
motiveringarna till lagförslaget innehåller onyanserade uualanden som<br>
inger betänkligheter. Sålunda anges som exempel på miljöfarlig verksam<br>
hel under 1 § ML spridning av naturgödsel och konstgödning. Sådana<br>
värderingar kan inte accepteras. Enligl 7 § ML föreligger också förbud mot<br>
utsläpp av vissa slag av avloppsvatten i ytvattenområden. Förslagets inne<br>
börd är oklart på denna punkt, men LRF ulgår ifrån att utredningsförslaget<br>
inle innebär införande av förbud mol spridning på åkermark av pressaft<br>
från siloanläggningar eller urin från djurstall. Förbundet utgår vidare från<br>
all förslagel inte innefattar förbud mol nyttjande av trekammarbmnnssy-<br>
slem. Överhuvudtaget anser LRF del nödvändigl atl i lagmolivet allmänt<br>
anges den skaderisk som bör föreligga med avseende på ett vissl företag<br>
för atl fråga skall vara om "miljöfariig verksamhet". LRF förutsätter
att<br>
förbundet ånyo får möjlighel att yttra sig över frågorna om förorening av<br>
mark och gmndvatten i samband med remissbehandlingen av miljöskydds<br>
ulredningens slutbetänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
fiskares riksförbund: har inget all invända mot utredning<br>
ens förslag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-left:259.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BUaga5
Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:304.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1986/87:
135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:104.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över
miljöskyddsutredningens slutbetänkande (SOU 1983: 20) Bättre miljöskydd </span><span
lang=EN-US style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över förslagen i den del de behandlas i propositionen
avgetts av socialstyrelsen, statens järnvägar, vägverket, fiskeristyrelsen,
statens naturvårdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd, slatens planverk, statens
industriverk, slatens energiverk, statens vatlenfallsverk, statskontoret,
riksrevisionsverkel, Svea hovrätt, kammarrätten i Slockholm, länsstyrelserna i
Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Gotlands, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Örebro, Väslernorrlands, Våsterboilens
och Norrbottens län. Svenska kommunförbundet. Svenska naturskyddsföreningen.
Lantbrukarnas riksförbund. Landsorganisationen i Sverige och Riksförbundet för
allmän hälsovård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
länsstyrelser har bifogat yttranden av kommuner och länsorgan. Dessutom har
yttranden inkommit från miljö- och hälsoskyddsnämnden i Piteå kommun samt
Miljöcentrum och Miljövårdsgruppernas riksförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sanering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som har yttrat sig i denna del är i allmänhel positiva till
förslagen. De flesta kommenterar det inte närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.7
Statens naturvärdsverk: Naturvårdsverket tillstyrker förslagen om möjlighet
för tillsynsmyndigheterna att förordna om rätlelse på vederbörandes bekostnad i
fall där 40 §-föreläggande inte iakttas och om möjligheter alt förskottsvis
disponera allmänna medel för kostnader för rälielseåigärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
instämmer i utredningens bedömning (sid. 73 ö) alt del ibland är angelägel att
åtgärder vidtas skyndsamt. Som komplettering av den föreslagna möjligheten att
förordna om rättelse på vederbörandes bekostnad i fall där tillstånd inte har
givits har ulredningen i del föreslagna nya andra stycket i 40 § mot denna
bakgrund föreslagit även följande mening:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Sådant
förordnande (dvs. "om rättelse på hans bekostnad") får ges ulan att
föreläggande enligl första styckel har meddelats, om tillsynsmyndigheten med
hänsyn lill risken för allvariiga skador eller av andra särskilda skål finner
alt rättelsen måste ske utan dröjsmål."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för etl sådant ingripande behöver dock anges mer<br>
exakt. I vilken närmare bestämd situalion skall rättelseföreläggande kunna<br>
ges? "Sådanl förordnande", dvs. förordnande om "rättelse",
torde vidare<br>
förutsätta att lagrummet i fråga tydligt anger vad som är det "rätta"<br>
förhållandel. Någon svårighet i detta avseende finns inle när ett föreläg<br>
gande enligt 40 § första styckel givils; i sådanl fall anger föreläggandet vad<br>
som är "rätt". Om emellertid något sådant föreläggande inte har
givits</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>behövs en annan referens.
Denna borde — i enlighet med tänkbar förebild i Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§ tredje styckel lagen om hälso- och miljöfarliga varor - kunna vara
1986/87; 135</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"åtgärd som åligger
honom enligt denna lag eller enligt föreskrift eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>villkor som meddelats med
stöd av lagen". Det av utredningen föreslagna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>andra slycket i 40 §
borde, för tillgodoseende av naturvårdsverkets två här</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>framförda synpunkter, i
stort setl kunna bytas ul mot samma text som i det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nyss angivna lagrummet i
lagen om hälso- och miljöfarliga varor, dvs.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Underlåter
någon atl vidta åtgärd som åligger honom enligl denna lag eller enligl
föreskrifter och viUkor som meddelats med stöd av lagen eller enligl
tillsynsmyndighets föreläggande, får myndigheten förordna om rättelse på hans
bekostnad."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de saneringssituationer som nu berörts finns en ansvarig mol vilken
handräckning kan påkallas eller föreläggande ges eller på vars bekostnad
rätlelse skall ske. Ibland kan det emellertid vara oklart vem som bär ansvaret
för den situation som uppstått. Tillsynsmyndigheterna kan likväl behöva agera
snabbt fastän situationen kanske inte är så allvarlig atl brandlagens regler om
räddningstjänst kan tillämpas. Tillsynsmyndigheternas rättigheter och
skyldigheter i sådana situationer är f.n. ofullständigt reglerade. Bl. a.
saknas närmare regler om möjligheter för tillsynsmyndigheterna atl förfoga
över avfall som måste tas om hand, däribland l.ex. varor som har förorenats.
Del är otillfredsställande att utredningen inte närmare undersökt dessa frågor.
De ekonomiska fömtsättningarna för tillsynsmyndigheterna att ingripa i fall där
ingen ansvarig omedelbart kan utpekas behöver ocksä förbättras.
Naturvårdsverket föreslår atl det sker genom att något riksstatsanslag, t.ex.
anslaget H 11 Stöd till miljöskyddsteknik, m. m. görs tillgängligt för även
detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.17 Länsstyrelsen
i Stockholms län: <kAterställning och sanering. -<br>
Utredningen har tagit upp elt svårt problemkomplex som enligl länsstyrel<br>
sens mening är angeläget att lösa. Länsstyrelsen anser utredningens för<br>
slag i sina huvuddrag väl motiverade </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands
län: Länsstyrelsen finner det värdefullt med utredningens förslag om ändringar
i miljöskyddslagen och miljöskyddsförordningen, innebärande möjlighet för
tillsynsmyndigheterna all i brådskande fall förordna om omedelbar rättelse pä
den försumliges bekostnad med förskottering av kostnaderna för förfarandet av
allmänna medel. Lagändringen ger tillsynsmyndigheterna möjlighet till snabbi
ingripande när det exempelvis uppdagas atl miljöfarligt avfall dumpats i
naturen och att risk för skada i miljön föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands
län: Återställning och sanering. — Länsstyrelsen tillstyrker utredningens
förslag till åtgärder samt lagändringar -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om åtgärder i anslutning till felaktig hantering av miljöfarligt<br>
avfall såsom dumpning m. m. finns det anledning framhålla att det oftast är<br>
svårt atl utpeka vem som är skyldig. Vidare måste i vissa fall saneringsar<br>
betet föregås av olika undersökningar av såväl mark som grundvatten.<br>
Sådana undersökningar är kostsamma och måste vanligen ske omgående.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hittillsvarande
ordning har inneburit all i den mån ekonomiska medel Prop. utgått har det
skett efler lång lid och efter ett omständligt byråkratiskt 1986/87: 135
förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen får emot bakgrund av ovanstående understryka
vikten av att tillsynsmyndigheterna i sådana här situationer kan få tillgång
till ekonomiska resurser pä etl enkelt och smidigt sålt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.22--------- Länsstyrelsen i Kristianstads län:
Länsstyrelsen hälsar med tillfreds<br>
ställelse ---- den föreslagna möjligheten för tillsynsmyndigheten att i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brådskande fall förordna om rättelse på den försumliges
bekostnad vid exempelvis nedgrävning eller dumpning i naturen av miljöfarligt
avfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.23------------------------------------- Länsstyrelsen i
Malmöhus län: vill länsstyrelsen understryka att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de föreslagna ändringarna av 40 och 47 §§ miljöskyddslagen
är välkomna, eftersom de bör medföra att länsstyrelsernas tillsynsarbete kan
underlättas och effektiviseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län: Länsslyrelsen tillstyrker även atl allmänna medel skall kunna ställas till
förfogande för att möjliggöra för tillsynsmyndigheterna all i brådskande fall
förordna om omedelbar rättelse för att senare kunna kräva den försumlige på
kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län: Vidare
tillstyrkes förslaget om förbättrade möjligheter för tillsynsmyndigheterna att
i brådskande fall, när det gäller dumpade eller nedgrävda mängder miljöfariigt
avfall, förordna om omedelbar räuelse på den försumliges bekostnad liksom möjligheten
att förskot-lera kostnader av allmänna medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: Som en av de angelägnaste frågorna upptar länsstyrelsen frågan om mark-
och vattenområdens återställning och sanering i miljöhänseende. De
bestämmelser i denna fråga varmed miljöskyddslagen och miljöskyddsförordningen
nu föreslås kompletteras ser länsstyrelsen som direkt behövliga för att man i
tillräcklig grad skall kunna råda bot pä uppkomna miljöskador. Inte minst är
förslaget om atl i sista hand få ta allmänna medel i anspråk en angelägen
möjlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens län:
Länsstyrelsen tillstyrker även all allmänna medel skall kunna ställas till
förfogande för att möjliggöra för tillsynsmyndigheterna atl i brådskande fall
förordna om omedelbar rättelse för all senare kunna kräva den försumlige på
kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.30 Svenska kommunförbundet: Utredningen föreslår vissa
kompletteringar av miljöskyddslagstiftningen så att förorenaren kan
förpliktigas vidta eller bekosta åtgärder mot skador på mark- och vattenområden.
Vidare föreslås att tillsynsmyndighet i brådskande fall skall kunna förordna om
omedelbar rättelse på den försumliges bekostnad, varvid kostnaderna
för-skolleras av allmänna medel. Styrelsen tillstyrker de föreslagna
kompletteringarna under förutsättning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att det i
lagstiftning eller förarbeten på lämpligl sätl tydligt anges vad som Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>här avses med begreppen "skada",
"återställning" och "sanering".</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.31 Svenska naturskyddsföreningen 40 § ML. — Ändringen i
tillsynsparagrafen tillstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.33 Landsorganisationen I Sverige: Atl i
saneringssammanhang kunna<br>
tillgripa möjligheten alt ulföra åtgärden på förorenarens bekostnad ser LO<br>
som positivt och vill tillstyrka också de förslag som redovisas i detta<br>
avsnitt. Särskilt intressant för LO är förfarandel av förskottering, nägot<br>
som borde vara intressant också för arbetarskyddsmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.34 Riksförbundet för allmän hälsovård: De
överväganden som utredning<br>
en gjort i fråga om del speciella miljöproblem som en olaglig hantering av<br>
miljöfariigt avfall genom nedgrävning eller dumpning i naturen kan åstad<br>
komma är enligl förbundets uppfattning intressanta och väl värda atl<br>
prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.36 Miljöcentrum och Miljövårdsgruppernas riksförbund: Vi
hälsar också med tillfredsställelse utredningens förslag till lagtext, som
möjliggör för tillsynsmyndigheterna alt i akuta situationer förordna om
miljöskyddande åtgärder på den försumliges bekostnad. Vi delar i sammanhanget
helt utredningens förslag atl kostnaderna för förfarandet skall förskotteras av
allmänna medel. Tidigare miljöskandaler, bl. a. den s. k. BT Kemi-skandalen,
visar att det är angelägel med den föreslagna lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Miljöprövning av vägar m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inställningen till förslagen är bland de remissinstanser
som har yttrat sig myckel delad. Flera remissinstanser, däribland vägverket, är
negativa till förslagel. Vägverket anser alt effekterna av elt
vägbyggnadsföretag bör bedömas samlat enligt väglagen, atl förslagel medför
ökad byråkrati och atl en prövning enligl miljöskyddslagen begränsar sakägarnas
rätt enligt väglagen. Riksrevisionsverket anser atl utredningen inte har visat
alt del verkligen finns brister i nuvarande system. Några remissinstanser
förordar i ställel för en förprövningsplikt enligt miljöskyddslagen all
miljöskydds-bestämmelserna i väglagen konkretiseras. Flera remissinstanser är
dock positiva till förslagel och några anser alt det inle är tillräckligt
långtgående. Flertalet av de remissinstanser som ytlral sig i den delen år
ocksä positiva till eller lämnar förslagel alt slopa den särskilda regeln i 6§
tredje slyckel ML i fråga om Irafikanläggningar ulan erinran. Vägverket anser
dock all ett slopande av regeln inte får någon effekt eftersom det inle är
realistiskt atl i efterhand förbjuda användandet av en väg. Även statens
järnvägar avsiyrker eftersom miljöprövningen av järnvägstrafik sker på ett
tillfredsställande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Socialstyrelsen: Utredningen har funnit att de
bestämmelser i främst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnadsväg- och luftfartslagsliflningarna som skall
reglera miljöskydds-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>intresset vid byggande av gala, väg och flygplats är
otillräckliga. Utred- Prop. ningen föreslår därför att den nuvarande
prövningsordningen kompletteras 1986/87: 135 med en obligatorisk prövning
enligl miljöskyddslagen. En nyanläggning av allmän väg eller gala samt
ombyggnad eller Irafikreglerande åtgärder som kan medföra alt en olägenhet i
väsentlig grad ökar i omfattning får inte utföras utan alt koncessionsnämnden
för miljöskydd lämnat tillslånd enligt miljöskyddslagen. Vidare innebär
förslagel all en nyanläggning av flygplats och en ändring av flygverksamheten
vid flygplatsen som är av väsentlig betydelse från störningssynpunkt inte får
utföras utan att koncessionsnämnden för miljöskydd lämnat tillslånd enligt
miljöskyddslagen. Delta gäller samtliga kategorier av civila flygplatser
oavsett huvudmannaskapels storlek. Krigsflygplatserna undantas från
prövningsskyldighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägtrafiken, och i viss mån även flygtrafiken, har under
decennier varit den dominerande yttre bullerkällan. Vidare är fordonstrafiken
den huvudsakliga källan till ett anlal luftföroreningar i många tätorter.
Detia har inneburit all olägenheter frän trafiken på många håll blivit elt
avsevärt hälso- och miljöproblem. Socialstyrelsen anser all behov av
miljöskyddsåtgärder i samband med tillkomsten av trafikanläggning måsle
fastställas så tidigt som möjligt. De miljöskyddsregler som finns i
väglagstiftningen och luftfartslagstiflningen är allmänt hållna och ger etl
stort utrymme för subjektiva bedömningar i beslutsfattandet. Miljöskyddet är
ett sekundärt intresse vid en sådan prövning. Socialstyrelsen anser därför all
utredningens förslag stärker skyddet för miljön. Socialstyrelsen tillstyrker
därför förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Statens järnvägar: Järnvägstrafik är under
beaktande av den samman<br>
tagna miljöpåverkan (luftförorening, markförorening, buller, vibrationer,<br>
ljus) mycket förmånlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är nödvändigl all den kollekliva järnvägstrafiken inle
i onödan<br>
belastas med restriktioner som försvårar eller hindrar all denna transport-<br>
form till fullo kan utnyttjas.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SJ finner all de ändringar i lagen som föreslås delvis
motiveras av konsekvensskäl. SJ anser dock all nuvarande lagstiftning är
tillräcklig för att miljöpåverkansfrägorna skall kunna prövas då det gäller
befintlig eller nytillkommen järnvägstrafik. SJ anser att sista meningen tredje
slyckel 6 § bör kvarstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SJ ansluter sig i princip till de synpunkter som framförts
av experten Sicking i särskilt yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Vägverket: Avsnitt 3.9.1 beskriver
våglagsliflningens prövningssyslem<br>
på ett felaktigt sätl. Utredningen tycks vilja antyda all vägverket inle lar<br>
lagstadgad hänsyn till miljöskyddsinlressena och i. ex. underiåler all sam<br>
råda i de tidiga planeringsskedena. Del är dessuiom felaktigt atl påslå atl<br>
"de avgörande besluten beträffande lokalisering och skyddsåtgärder fattas<br>
i regel under de tidigare planeringsskedena och kan därigenom i realiteten<br>
inte bli föremål för någon överprövning genom besvär". Vid fastställelse<br>
av arbetsplan prövas de successiva ställningstaganden som gjorts under</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hela
projekteringsprocessen. Om vägverkets hänsyn lill miljöskyddet vore</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>så ringa som ulredningen beskriver, är del högst
förvånande att natur- Prop. vårdsverket så sällan utnyttjar sin möjlighet
alt anföra besvär över beslut 1986/87: 135 om fastställelse av arbetsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägplaneringen sker i nära samråd med länsstyrelser och
kommuner. 1 tätorter, där risken för miljöproblem är störst, upprättas
regelmässigt vägplaner i direkt överensstämmelse med en kommunal
markanvändnings-plan, vilken ingående behandlats inom kommunen. Detaljplaner
fastställs av länsstyrelsen. Det är vidare länsslyrelsen som överiämnar
upprättad arbetsplan till vägverket för fastställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det syns mesl ändamålsenligt atl diskussionen om etl
vägobjekls miljöpåverkan förs på det regionala planet, alltså mellan
vägförvaltning, kommun och länsstyrelse, varvid även en politisk prövning
erhålls. Både kommun och länsstyrelse har erforderlig kompetens i de flesta
miljöskydds- och naturvårdsfrågor. Naturvårdsenheten övervakar särskilt att
tillbörlig hänsyn tas lill naturvårdens och miljöskyddets iniressen. Sist i
avsnitt 3.9.1 talas bl.a. om naturvårdsverkets bristande resurser. Mol bakgrund
därav kan del inte vara realistiskt atl naturvårdsverket skall la större del i
vägplaneringsprocessen genom atl följa alla planerade objekt. Del är därför
mesl lämpligt att behålla dagens rollfördelning. De problem som
naturvårdsverket upplever med dagens ordning bedömer vägverket beror på all
kommunikationen mellan länsstyrelsens naturvårdsenhei och naturvårdsverket inte
är tillräckligt god.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anslutning till avsnitt 3.9.1 vill vägverket påpeka att
modern vägprojek-tering inte får dömas på grundval av den praxis som
tillämpades för 5-10 år sedan. Elt exempel är trafikbullerfrågan, där
statsmakterna först genom riksdagens beslut våren 1981 angett en ambitionsnivå.
Detta beslut har numera spritts inom vägverkets organisation genom att dess
tillämpning har konkretiserats i vågverkets verksamhetshandbok. Mycket av den
tidigare oenigheten kring miljöskyddsfrågor har berott pä avsaknaden av
riktlinjer för bedömning av trafikbuller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 3.9.2 diskuteras olika möjligheter att förslärka
miljöskyddsprövningen. Först diskuteras alt upphäva 6 § tredje stycket sista
meningen ML. Vägverket bedömer atl etl upphävande inte skulle få nämnvärda
konsekvenser, eftersom de negativa miljöeffekterna endast i undantagsfall kan
vara så stora att del vid prövning i efterhand är realistiskt alt förbjuda
användandet av en väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därefter diskuteras förprövning enligt ML. Enligt
utredningen är förde<br>
larna dels att en prövning enligt ML inte sker ensidigt från väghållarens<br>
tekniskt-ekonomiska synpunkter, dels att naturvårdsverket och enskilda<br>
sakägare får lättare alt framföra kritiska synpunkter. Mot bakgrund av vad<br>
som ovan anförts belräffande den omfattande samråds- och informations<br>
verksamhet som genomförs vid vägplaneringen, varvid även miljöfrågorna<br>
behandlas, anser vägverket dessa krav redan vara uppfyllda i dagens<br>
vägplaneringssystem. Längre ned anges: "Enligl utredningens mening är<br>
en obligatorisk förprövning enligt ML förknippad med avsevärda nackde<br>
lar och tillämpningssvårigheier". Vägverket instämmer i delta omdöme.<br>
Eu exempel som visar metodens olymplighet är att det anges atl del i vissa<br>
fall kan bli nödvändigt att prövningen utförs i två omgångar, först för</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lokaliseringsfrågor,
senare för frågor om störningsbegränsande åtgärder. Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett alternativ till förprövning har utredningen övervägt förbällringar
1986/87: 135 i väglagstiftningens prövningssystem. Sammanfattningsvis är dessa;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konkretisering och skärpning av
miljöskyddsbestämmelserna i väglagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Införande av obligatorisk
miljökonsekvensbeskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Möjlighel för naturvårdsverket
alt hos regeringen begära omprövning av lokaliserings- och ulredningsplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Översyn av samrådsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
menar att bristerna i lagstiftningen till slor del beror på att de tidiga
planeringsskedena är oreglerade, att en reglering härav skulle medföra alltför
omfattande förändringar av lagsfiftningen, och atl ändringarna ändock inle
stärker miljöskyddets ställning i tillräckligt hög grad eftersom väghållaren
fattar de avgörande besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverket
delar inte utredningens uppfattning utan bedömer all de föreslagna
förändringarna bör kunna avhjälpa de av ulredningen upplevda bristerna.
Vägverket menar dock att punkt 3 ovan skulle innebära en alltför stor
byråkratisering eftersom den skulle medföra krav på formell handläggning av
lokaliserings- och ulredningsplaner på samma sätt som gäller för arbetsplaner.
Eftersom arbetsplaner kan överklagas till regeringen är det fel att påstå att
det är väghållaren som fattar de "slutliga och avgörande besluten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
figuren' framgår att regeringen kan behöva handlägga en arbetsplan vid tre
olika tillfällen. Först behandlar regeringen naturvårdsverkets begäran om
förprövning. Efter koncessionsnämndens prövning och beslut kan regeringen
behöva behandla eventuella besvär häröver. Den iredje behandlingen sker av
eventuella besvär över faslställelsebeslul enligt väglagstiftningen. I de fall
förprövning begärs även för utredningsplanen erfordras som mesl två
ytterligare regeringsprövningar, dels av SNV begäran om förprövning, dels av
eventuella besvär över koncesssionsnämndens beslut. Vägverket menar att förslaget
medför en orimlig utökning av hanteringen av vägplaner. Utöver den utökade
arbetsinsats detta kräver, kan också stora förseningar i planeringsprocessen
befaras. Handläggningstiden för de koncessionsnämndsbeslut som överklagas är
erfarenhetsmässigt ett flertal år, vilket i en planeringssituation inte kan
accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat problem är de låsningar som ett koncessionsnåmndsbeslut medför i den
efterkommande prövningen av arbetsplan. I de fall sakägare vid utställning av
arbetsplan framför krav som strider mol koncessionsnämndens beslut kan
sakägarnas intressen inte tillgodoses, vilket strider mol väglagens
intentioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsniu 3.9.6 föreslås au även irafikreglerande åtgärder skall kunna bli<br>
föremål för förprövning, vilket vägverket finner överflödigt. De främsta<br>
skälen för atl genomföra t. ex. trafiksaneringar brukar vara en önskan alt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:245.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>'
Anm. Utesluten i propositionen. 5 Riksdagen 1986/87. I saml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åstadkomma bätlre miljö
och ökad trafiksäkerhet, varför dessa effekter Prop. ingående brukar
analyseras före åtgärd. Det är få åtgärder som brukar 1986/87; 135
debatteras sä ingående som etl förslag lill irafiksanering. Eftersom det
dessutom normall är fråga om relativt små ombyggnadsålgärder bör de nuvarande
reglerna i miljöskyddslagen om prövning i efterhand vara lillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avsnitt 3.10 som behandlar förslagets ekonomiska och administrativa
konsekvenser anges att efler ett övergångsskede behöver uppskattningsvis ett
par fall per år förprövas. I början bedöms alltså flera fall per år bli föremål
för prövning. Vågverkets erfarenheter av koncessionsprövningar är att de är
mycket resurskrävande, inte bara för väghållaren, utan även för övriga berörda.
Det anges alt koncessionsnämnden kan behöva förstärkas. Sammantaget innebär
förslagen om förprövning och miljökonsekvensbeskrivning atl arbetsbelastningen
ökar för regeringskansliet, koncessionsnämnden, vägverket, naturvårdsverket,
länsstyrelsens naturvårdsenhet och kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägverkets
bedömning är alt merarbelel grovt underskattats. Den ökade belastningen på
kommunerna tycks hell ha förbisetts av ulredningen. I ett läge där den
offentliga förvaltningen försöker förenkla administrationen och effektivisera
verksamheten, är det utmanande att föreslå förändringar som medför ökad
byråkratisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vägverkets
samlade bedömning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Väglagstiftningens
prövningssystem beskrivs pä ett snedvridet sätt. Modern vägplanering innebär
samråd på fidiga planeringsstadier med länsstyrelse, kommun och övriga
berörda. Därvid blir det möjligt att på ett smidigt sätl la hänsyn till
motstridiga intressen. Genom vägverkets tillämpning av riksdagens beslut om
vågtrafikbuller bör de förutvarande motsättningarna inom detta område minska
markant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:61.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
projekteringsprocessen sker en sammanvägning av elt vägobjekls olika effekter
och ett successivt ställningstagande till hur den fortsatta projekteringen
skall bedrivas. Alt vid etl tillfälle bryta ut en speciell bedömning av just
miljöfrågorna är klart olämpligt. Att naturvårdsverket så sällan utnyttjar sin
rättighet att överklaga fastställda arbetsplaner tyder på att problemen inte
är så stora med dagens system. Om naturvårdsverket i dag kommer in för sent i
planeringsprocessen beror detta inte på att vägverket underlåter samråd, utan
sannolikt på att kontakterna mellan länsstyrelsens naturvårdsenhet och
naturvårdsverket är för dåliga. Problemet löses bättre genom regionala insatser
av naturvårdsverket i form av utbildning och information än genom atl införa
del föreslagna systemet med förprövning. Redan i dag kan vägar prövas i
efterhand enligt miljöskyddslagen. Vägverkets uppfattning är att resultaten av
sådana prövningar får stor genomslagskraft och påverkar vägverkets framtida
bedömningar i miljöskyddsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sambandet
mellan den kommunala markanvändningsplaneringen och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vägplaneringen har näslan helt förbiselts av ulredningen.
Genom den Prop. kommunala planeringen analyseras ingående olika lösningar
tillsammans 1986/87: 135 med kommun och länsstyrelse. Den nya plan- och
bygglagen lorde ytterligare förbättra situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägverket förkastar utredningens förslag om förprövning av
följande skäl. ~ Effekterna av ett vägobjekt bör bedömas samlat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Förprövning medför ökad byråkratisering,
oacceptabla fördröjningar<br>
och ökade kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Förprövning begränsar parters rätt enligt väglagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägverket vill slutligen instämma i de synpunkter som
framförs av experten Karl Sicking i dennes särskilda yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen: I två andra
frågor, miljöskyddsprövning av vägar och galor (avsnitt 3) saml av flygplatser
(avsnitt 4), vill styrelsen endast hell kort tillstyrka utredningens förslag,
som syftar till att miljömyndigheterna och andra motstående intressen så tidigt
som möjligt skall kunna påverka planeringsprocessen och ställa krav i fråga om
lokalisering och utformning av skyddsåtgärder. Till de motstående intressena
hör bl. a. fisket eftersom byggande av vägar och flygplatser ofta påverkar och
förändrar de hydrologiska förhållandena och därmed kan inverka menligt på
fiskens miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk: I takt med
att åtgärder vidtagits för att begränsa miljöstörningarna inom andra sektorer
har behovet av miljöskyddsåtgärder inom trafikområdet framstått som allt mer
angelägna. En starkt bidragande orsak till alt miljöförhållandena successivt
försämrats inom trafiksektorn samtidigt som förbättringar skett inom andra
sektorer är den särställning trafikanläggningar givits i
miljöskyddslagstiftningen. För atl åstadkomma nödvändiga förbättringar av
miljöförhållandena kring våra vägar och galor erfordras en förändring av
prövningssyslemet så att miljöintressena får elt störte inflytande.
Utredningen har analyserat olika möjligheter och därvid funnit två huvudlinjer,
som kan väljas var för sig eller i kombination, nämligen introduktion av
miljökonsekvensbeskrivningar och /eller någon form av prövningsplikt enligt
ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt naturvårdsverkets mening är miljöfrågornas
hantering vid prövningen av tillkomsten av vågar och gator i dag så
bristfälliga att det krävs väsentliga förbättringar om man skall uppnå samma
miljökvalitet som gäller för anläggningar med motsvarande miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ulredningen anför är en förbättring av
underlagsmaterialet en nödvändig men inte tillräcklig åtgärd för alt
miljöfrågorna vid trafikanläggningar skall få en behandling av samma
ambilionsgrad som gäller för andra miljöfrågor i samhället. Den ytterligare
åtgärd som ligger närmast till hands är all införa tillständsplikt enligl ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en jämförelse mellan vägtrafikanläggningar och
industriella anlägg<br>
ningar kan man konstalera alt tillståndsplikt i dag föreligger för industrian<br>
läggningar som har en miljöpåverkan som är mindre eller lika allvarlig som</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den från vägar. Från miljösynpunkt skulle del således vara
motiverat att Prop. införa en obligatorisk förprövningsplikt för vägar och
gator. Med hänsyn 1986/87: 135 till de administrativa och personella
resurser som en sådan prövning skulle ta i anspråk och till alt
miljöstörningarna från vissa av våra vägar/gator ändå är begränsade är det
naturligt atl, som utredningen gjort, diskutera vissa begränsningar i
förprövningsplikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har funnit det svårt alt konstruera elt
urvalssyslem som på ett riktigt sätt ser till att de från miljösynpunkt
angelägnaste objekten tillståndsprövas. Beroende på vilka gränsdragningar man
gör kommer man anfingen alt "missa" vissa miljöstörande anläggningar
eller alternativt "få med" ett antal mindre miljöstörande
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del syslem ulredningen föreslagil med rätt för regeringen
atl föreskriva tillståndsplikt för viss väg/gala eller irafikförändring har i
huvudsak till syfte atl få fram en viss praxis inom området. När väl en sådan
praxis etablerats bör man kunna förutsätta att väghållaren själv tillämpar
denna praxis och att tillståndsprövningen således behålls för sådana objekt,
där tillämpningen av ML fortfarande är oklar. Fördelen med det av utredningen
föreslagna systemet är atl antalet prövningsärenden kan begränsas efter några
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad ovan sagts fillstyrkes
utredningens förslag till system för tillståndsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förulsällning för alt etl prövningssystem enligt ML
skall bli effektivt är att 6§ ML ändras så att förbud kan utfärdas. Verket
förordar därför i likhet med utredningen au sista meningen i nuvarande lydelse
strykes. Samtidigt måste emellertid näst sista meningen omformuleras enligt
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"-------- Bestämmelserna i första och andra styckena
gäller ej verksam<br>
het, vars tillkomst eller lokalisering prövats enligt 136§ byggnadslagen<br>
(1947: 385), rörledning, vars framdragande eller begagnande prövats enligl<br>
lagen (1978; 160) om vissa rörledningar eller sådan väg vars arbetsplan<br>
fastställls av regeringen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Koncessionsnämnden
för mUjöskydd: Koncessionsnämnden kan i alll<br>
väsentligt tillstyrka utredningens förslag i fråga om miljöskydds<br>
prövning av allmänna vägar och gator--------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den föreslagna förprövningen av vägar och
gator fömtsätter koncessionsnämnden alt prövningen inte kommer att medföra
någon onödig tidsutdräkt vid genomförandet av berörda väg- eller gatuprojekt
och att prövningsförfarandet enligt miljöskyddslagen kommer till stånd i ett
sådant skede av nämnda projekt all vägmyndigheterna inte dessförinnan har
"låst sig" för mycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Statens planverk: Miljöskyddsutredningen har
föreslagit alt den nuva<br>
rande prövningsordningen för vägar och galor kompletteras med möjlighe<br>
ter till obligatorisk förprövning enligt miljöskyddslagen (ML). Efter fram<br>
ställning av naturvårdsverket skall regeringen kunna föreskriva atl vissa<br>
allmänna vägar och galor inte får utföras utan all koncessionsnämnden för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miljöskydd (KN) lämnat lillstånd.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördelen med en sådan prövning beslår enligl utredningen
bl.a. i att Prop. man får en prövningsmyndighet som inte ser tillåtlighets-,
lokaliserings- 1986/87; 135 och skyddsålgärdsfrågorna ensidigt från
väghållarens tekniskt-ekonomiska synpunkter. En annan fördel sägs vara atl
naturvårdsverket genom sina funktioner vid dessa förprövningar enligt ML i
större utsträckning än tidigare skall kunna påverka lokaliseringsalternaliv och
andra väsentliga beslut som i realiteten legat utanför verkets inflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planverket delar utredningens mening atl miljöfrågorna i
många fall inte har beaktats i tillräcklig utsträckning vid byggande av vägar
och gator under 60- och 70-talet. En viktig orsak lill det har varil dels
bristande kunskaper om problemen, dels en avvaktan på ställningstaganden från
stalsmakternas sida till vilka ambitionsnivåer som bör gälla vid begränsning
av miljöstörningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ambitionen med den föreslagna förprövningen är att få in
miljöaspekterna på ett tidigare stadium i vägplaneringen för atl därmed ge
berörda en siörre möjlighet att påverka lokalisering och principiell utformning
av vägar och gator. Denna ambition har planverkels fulla stöd, men till
skillnad från utredningen anser verket att redan det befintliga prövningssyslemet
kan utvecklas på det sätt som tillgodoser denna ambition, framför allt om
beskrivningssystemet för miljökonsekvenserna utvecklas (se nedan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidiga skeden i vägplaneringen inrymmer etl stort mått av
planeringsöverväganden, där miljö- och markanvändningsintressen i vid mening
ska vägas mot tekniska och ekonomiska aspekter. Genom att hävda kravet på all
vägplaneringen kommer till ullryck i kommunernas översiktliga fysiska
planering, som sker i samråd med länsstyrelsen, bör möjligheterna att
tillgodose miljöintresset pä det sätl ulredningen önskar öka väsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planverket är tveksamt till atl introducera en
prövningsmodell, där KN förutsätts svara för tillståndsprövning av vissa slag
av vägprojekt. Planverket grundar sin uppfattning pä det förhållandet all KN;s
arbetssätt med hearings, besök på platsen osv. och dess vägning av preciserade
kostnader och effekter i det enskilda fallet passar vid en tillståndsprövning
av stora arbetsföretag på detaljnivå. Prövningsunderlaget för vägprojekt på de
översiktliga planeringsnivåerna är däremot alltför opredsl för atl kunna
utnyttjas för den typ av ställningstaganden med definierade åtgärdskrav som KN
normalt kommer fram lill vid sin prövning. För en eventuell förprövning av KN
av frågor om översiktlig och allernalivredovisad lokalisering av vägar eller
uppbyggnad av lokala trafiknäl bör KN enligt planverket också ha tillgång till
uppgifter om kostnader och miljöeffekter. Sådana uppgifter är svåra att
åstadkomma och utredningen ger inga exempel på det faktiska informationsbehov
som etl prövningsfall inför KN skulle aktualisera i verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägverket
har under senare år byggt upp såväl en planeringsprocess<br>
som en planeringsmelodik med syfte atl åstadkomma en planering där<br>
berörda pä ett tidigt stadium har möjlighet all påverka vägprojekten. Det<br>
finns således möjligheter alt bätlre samordna vägplaneringen med den<br>
fysiska planeringen då man i båda fallen har god framförhållning i form av<br>
översiktliga planer. 1 dag finns inget obligatoriskt krav på översiktliga</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fysiska
planer. Kommunöversikt har dock lagils fram i praktiskt tagel alla Prop.
kommuner. I dessa kommunöversikter redovisas många gånger riktlin- 1986/87:
135 jeområden för framlida vägsträckningar. Huvudnätels uppbyggnad i tätorter
behandlas oftast i någon form av områdesplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förslaget till ny plan- och bygglag (PBL) föreslås atl det för varje kommun
skall finnas en aktuell översiktsplan som redovisar grunddragen i markens
användning. Av översiktsplanen ska framgå bl.a. lokaliseringen av olika typer
av slrukturbildande anläggningar såsom transportanläggningar. Det förutsätts
vara en uppgift för länsstyrelsen att förmedla till kommunerna de statliga
myndigheternas utbyggnadsplaner som har konsekvenser för markhushållningen. Av
den kommunala översiktsplanen bör följaktligen framgå också de större
vägprojekt som ingår i vägplanerings-systemets tidigare skeden, något som ger
reella möjligheter till en första översiktlig bedömning av alternativa
vägsträckningar med hänsyn lill natur- och miljöintressen. På grundval av
kommunens egna planeringsöverväganden har länsstyrelsen då fillfälle alt
tidigt avisera farhågor när del gäller miljön och under hand verka för
justeringar. Del föreslagna planeringssystemet enligt PBL innebär således en
bättre garanti för enskilda och statliga/kommunala miljöorgan aft påverka
vägplaneringens tidiga skeden. De bedömningar angående skyddsavstånd,
skyddsåtgärder och immis-sionsgränser som görs i samband med
översiktsplaneringen kan sedan läggas fast i rättsverkande plan. I detaljplan
eller s. k. områdesbestämmelser som endast skall antagas av kommunen och ej
fastställas av lånsstyrelsen som i dag, kan länsstyrelsen bevaka miljön genom
officialprövning i de fall kraven pä hälsa och säkerhet inle är tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
risk med att införa förprövning av vissa vägar och gator är all väg-och
gatuplaneringen som ett seklorintresse förstärks. En bevakning av
miljöeffekterna i särskild ordning kan leda till att vägmyndighelernas egel
ansvar för dessa frågor försvagas och all de mer sektoriella aspekterna som rör
vägens utformning med hänsyn till restids- och fordonskostnader förstärks.
Detta skulle kunna leda till ett totalt setl sämre beaktande av miljöskydds-
och naturvårdsfrågoma dä förprövningen inte rimligen och heller inte enligt
utredningens förslag kan omfatta allt väg- och gatubyg-gande. Enligl
utredningens förslag skulle antalet förprövningsärenden bli uppskattningsvis
ett par fall per år, vilket är en liten del av det totala antalet vägprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Planverket
anser att strävan i första hand bör vara att finna metoder för att göra
allsidiga bedömningar av vägprojekt. Detta synsätt präglar t. ex. planverkets
anvisningar TRÅD (allmmänna råd för planering av stadens trafiknät) som bl. a.
är ett hjälpmedel för att på elt grovt men pedagogiskt sätl redovisa de
viktigaste effekterna av trafiknätet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.10
Statens industriverk: När det gäller förslaget om tillståndsprövning<br>
enligl ML av vissa allmänna vägar och gator anser SIND det knappast<br>
övertygande belyst att miljöskyddssynpunkter inte beaktas pä etl tillfreds<br>
ställande sätt under den mycket omfattande planeringsprocess som föregår<br>
ett större vägbygge. Eftersom del förefaller rimligt att i vissa fall tillerkän<br>
na miljöaspekterna etl avgörande inflytande och eftersom man inte föreslär</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
generell prövning vill SIND inte motsälla sig förslaget. Några viktiga Prop.
krav på prövningsförfarandel bör betonas. Del är viktigt atl möjligheterna
1986/87: 135 fill miljöskyddsprövning begränsas fill principiellt intressanta
fall där ölägenheterna kan förväntas bli av väsentlig belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är också viktigt att prövningen samordnas med planeringsprocessen och
prövningen enligt väglagstiftningen så att den redan nu långt utdragna
planerings- och projekteringstiden inte ytteriigare försenas. SIND vill här
påminna om atl vägbyggen ofta ulnylljas som arbetsmarknads- och konjunkturpolitiskt
medel, en möjlighel som inle får äventyras på grund av förseningar genom en
eventuell miljöskyddsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.13
Statskontoret: Regler om prövning av fasta vägirafikanläggningar finns i
väglagstiftningen. Vid prövningen skall även miljöskyddsintresset beaktas. Om
vägverket och den berörda länsstyrelsen har olika uppfattning hänskjuls frågan
lill regeringens prövning. Statens naturvårdsverk får föra lalan mot vägverkets
eller länsstyrelsens beslut enligl väglagen. Vidare kan ML tillämpas pä
användning av fasta Irafikanläggningar som medför störningar genom t.ex.
luftföroreningar och buller. Med stöd av 41 § ML kan naturvårdsverket yrka att
koncessionsnämnden för miljöskydd meddelar förbud eller föreskrifter om
skyddsåtgärder. Den som vill undvika, atl inskränkande föreskrifter drabbar en
redan gjord investering, kan enligt 9§ ML begära alt få fråga om l.ex. planerad
väganläggning prövad av koncessionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
bestämmelser ger enligt ulredningen inle tillräcklig garanti för att
miljöskydds- och nalurvårdsinlressena beaktas på elt tillfredsslällande sätt
vid byggande av väg. Naturvårdsverkets möjligheter att påverka beslutsprocessen
har "erfarenhetsmässigt" visat sig vara små, bl. a. beroende på
bristande resurser och avsaknaden av en samlad beskrivning av miljöeffekterna
för det enskilda vägobjektel. Utredningen diskuterar två metoder att förstärka
miljöskyddet och kommer fram lill att en obligatorisk förprövning enligt ML
bör införas, även om den är "förknippad med avsevärda nackdelar och
tillämpningssvårigheter". Enligl förslagel till ändring i ML får
naturvårdsverket ensamt räll att hos regeringen begära sädan prövning. Utredningen
diskuterar också möjligheterna atl förbättra väglagstiftningens
prövningssystem. Detta alternativ anses emellertid inte ge tillräcklig garanti
för atl miljöskyddsinlresset skall kunna göra sig gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
kan inte tillstyrka miljöskyddsutredningens förslag. Byg<br>
gande av väg innebär ofrånkomligen att det uppstår konfiikter mellan olika<br>
intressen. Detta är inte någol unikt för vägbyggande utan förekommer på<br>
många områden, där det finns speciallagstiftning. Ett näraliggande exem<br>
pel är skogsvårdslagen som ålägger skogsägaren en skyldighet att ta hän<br>
syn lill naturvårdens intressen vid skötsel av skog. I tillämpningsbestäm<br>
melser till skogsvårdslagen har skogsstyrelsen, efter samråd med natur<br>
vårdsverket, angivit hur hänsyn bör tas till naturvårdsintresset. Det gäller<br>
t.ex. hyggesstorlek, beståndsanläggning, kvarlämnande av trädsamlingar<br>
och skogsbilvågars sträckning. Skogsvårdsslyrelsernas personal fär omfal<br>
lande och kontinuerlig utbildning i fråga om lagens tillämpning. På motsva<br>
rande sätl som gäller enligt skogsvårdslagen har nyligen föreslagits att det i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagen om skötsel av
jordbruksmark slås fast som en allmän princip att det Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är nödvändigt att i
jordbruket ta hänsyn till naturvårdens iniressen som elt 1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>normalt led i jordbruket
(Ds Jo 1983:9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser atl del är principiellt fel atl i en speciallagstiftning som föreskriver
en särskild prövningsordning föra in ett förfarande och ett regelsystem från en
annan lagstiftning. En annan sak är atl naturvårdsverket enligt 41 § ML hos
koncessionsnämnden kan begära prövning av all slags miljöfarlig verksamhel,
även sådan som har prövats i speciallagstiftning. En sådan allmän bestämmelse
kan behövas för att det skall vara möjligt att rätta till uppenbara
missförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskyddsutredningen
synes vara medveten om all förslaget om en obligatorisk prövning enligt ML
medför problem. Enligl statskontorets mening kommer förslaget att komplicera
lagiillämpningen. Del finns en risk att det snarare kommer atl motverka än
bidra till att öka samverkan mellan olika samhällsorgan. Förslagel innebär
också att koncessionsnämnden för miljöskydd behöver få ökade resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statskontorets mening bör åtgärderna för atl åstadkomma ett ökal hänsynstagande
till miljöskyddsintresset inriktas på att konkretisera miljöskyddsbestämmelserna
i väglagstiftningen. Det kan ske genom atl en obligatorisk
miljökonsekvensbeskrivning införs i huvudsak enligl det förslag som har
utarbetats gemensamt av vägverket och naturvårdsverket. Del bör ankomma på
vägverket att utarbeta anvisningar i samråd med naturvärdsverket.
Miljöskyddsulredningen konstaterar i övrigl att bristerna i det nuvarande
prövningssystemet torde bero på otillräckliga resurser. Mol den bakgrunden är
del givetvis särskilt viktigt atl de båda cenlrala myndigheterna i samråd
verkar för att personalen hos såväl vägförvalt-ningar som länsstyrelser får den
information och utbildning som de behöver för atl kunna fullgöra sin uppgift
alt värna om miljöskyddsintresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
tillstyrker att 6 § tredje stycket sista meningen ML upphävs. En sådan
förändring understryker angelägenheten av att miljöskyddsintresset tillgodoses
i vägplaneringen, så att det inte blir anledning för naturvårdsverket att med
stöd av 41 § ML väcka talan hos koncessionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket: Förslaget
om förprövningsplikt motiveras med att miljöintressena hittills inte haft
rimlig möjlighet att påverka besluten om vägsträckning etc. Utredningen
redovisar emellertid varken utredningar eller exempel på att så faktiskt skulle
vara fallet. Dessutom kommer förutsättningarna enligt RRV; s mening att
förändras om vägverket böriar ta fram särskilda miljökonsekvensbeskrivningar.
Därför menar RRV att det bör utredas i vilken utsträckning miljöintressena
faktiskt haft möjlighet att påverka besluten samt i vilken utsträckning
vägverket framtagit miljökonsekvensbeskrivningar. Med anledning av vad som
anförts ovan avstyrker RRV utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt: Utredningen
föreslår att naturvårdsverket ges exklusiv initiativrätt att till regeringen
göra framställning om obligatorisk miljöskyddsprövning för nyanläggningar och
ombyggnader av gator och allmän-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na vägar samt irafikreglerande åtgärder, som kan befaras
föranleda olägen- Prop. heter av väsentlig betydelse. Hovrätten befarar atl den
föreslagna ordning- 1986/87; 135 en kommer att leda lill att elt avsevärt
siörre anlal ärenden än vad ulredningen synes ha räknat med kommer atl bli
föremål för obligatorisk prövning enligl miljöskyddslagen. 1 alla dessa
ärenden fordras således prövning enligl såväl väglagen som miljöskyddslagen med
regeringen som slutinstans. Då de ärenden det här är fråga om ofta torde vara
mycket kontroversiella kan man räkna med att ärendena som regel slutligen
måste avgöras av regeringen. För alt undvika prövning i två sammanhang med
därmed förbunden tidsutdräkt och ökad byråkrati föreslår hovrätten all i
stället en sådan ordning införs atl hela lillståndsprövningen sker inom
väglagstiftningens ram. För tillgodoseende av miljöskyddsintressena bör härvid
i väglagen införas en bestämmelse - i analogi med § 136 a byggnadslagen -atl
regeringen skall pröva tillåtligheten av vägföretag eller Irafikregleringar som
väntas medföra betydande ölägenheter för omgivningen. Frågan om ärendet är av
den vikt att det skall avgöras av regeringen bör avgöras av naturvårdsverket.
Vid prövningen kan regeringen anlita koncessionsnämnden för miljöskydd som
remissorgan. Härigenom skapas garantier för att miljöintressena blir sakkunnigt
belysta. En sådan ordning skulle medföra den fördelen atl lillåtligheten av ett
företag slutligt kan prövas av regeringen i ett sammanhang och med beaktande
av olika iniressen som trafik, miljö, plan och markfrågor. Sker hela
tillståndsprövningen såsom hovrätten föreslår inom våglagstiftningens ram
skulle - även om den nuvarande ordningen för prövningen bibehålls - en
sakkunnig belysning av miljöintressena kunna erhållas, om regeringen i de
ärenden den har att pröva enligt väglagen i erforderliga fall anlitade
koncessionsnämnden som remissorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm:
Miljöskyddsprövning av vägar och gator. - Kammarrätten har inte någon erinran
mot vad ulredningen har föreslagil i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:
Länsstyrelsen ställer sig dock av flera skäl tvekande till förslaget om
obligatorisk prövning enligt ML av vissa vägföretag. Utredningens förslag
innebär bl.a. atl endasi ett mycket begränsat antal vägföretag blir föremål
för prövning. Enligl länsstyrelsens mening bör miljöaspekterna beredas samma
relativa utrymme i prövningsprocessen oavsett vilket vägföretag som är under
prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanvägning av olika intresseområden sker f. n. i en
lång plane<br>
rings- och samrådsprocess inom ramen för byggnadslagens planinstitut<br>
och/eller vägverkets planeringssystem. Inom länsstyrelsen behandlas väg<br>
frågorna sedan flera år tillbaka i en samrådsgrupp, väg- och trafikbered<br>
ningen, där bl. a. länsanlikvarien, länsarkitekten och nalurvårdsdireklören<br>
ingår. Länsstyrelsen har goda erfarenheter av denna samarbetsform och<br>
anser att den i första hand bör vidareutvecklas. Länsstyrelsen anser all<br>
miljöfrågorna kan och bör uppmärksammas ytterligare inom ramen för<br>
existerande planerings- och samrådsprocesser. Detta gäller särskilt del<br>
tidigare skedet i planeringen. Den föreslagna miljökonsekvensbeskrivning-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
bör därvid bli etl verksamt hjälpmedel i arbetet. Väglagstiftningen bör Prop.
därför, förutom med den föreslagna I3a§ i väglagen, kompletteras så atl
1986/87: 135 principerna för bedömning av miljösynpunkterna blir densamma som
om prövning skett enligt miljöskyddslagstiftningen. Särskilt bör därvid nämnas
atl i princip samma krav bör ställas som i miljöskyddslagen om lokalisering
till sådan plats all ändamålet med företaget kan vinnas med minsta intrång och
olägenhet (4 § ML) och möjligheten att föreskriva att skyddsåtgärder vidtas (5
§ ML).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
förordar således länsstyrelsen att eU ökat hänsynslagande till miljöfrågorna
sker genom komplettering av väglagstiftningen och ändring av 6§ ML i stället
för förprövning av vissa företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
av ledamoten Nilsson: Genom att vissa objekt - främst sädana som är
kontroversiella och kräver principiella ställningstaganden — bör prövas enligt
miljöskyddslagen, öppnas ytterligare en möjlighet för miljö- och
hälsoskyddsnämnderna att redovisa synpunkter tidigt i planeringsprocessen. Det
är viktigt att även störte trafiksaneringar skall kunna förprövas.
Länsstyrelsen tillstyrker förslaget om obligatorisk prövning enligt
miljöskyddslagen av vissa vägföretag. Prövning bör dock kunna anhängiggöras
också av andra än naturvårdsverket, t.ex. den lokala tillsynsmyndigheten,
miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.18
Länsstyrelsen i Södermanlands län: Fasta trafikanläggningar faller in under
kategorin miljöfarlig verksamhet. Miljöskyddslagen är således tillämplig på
förutom vägar och flygplatser även järnvägar. I konsekvens med förslagel om
införande av obligatorisk förprövning enligt miljöskyddslagen av vägar och
flygplatser las undanlagsregeln i 6§ tredje slycket miljöskyddslagen bort för
väg och flygplats men även för järnväg. Detta innebär att miljöskyddslagens
förbudsregler i fortsättningen kan tillämpas även på verksamhet vid järnväg.
Utredningen har dock härutöver inte berört frågan om störning från järnväg.
Länsstyrelsen ifrågasätter om icke möjlighel till obligatorisk förprövning
enligl miljöskyddslagen bör införas vid sådana ändringar av verksamheten vid
järnväg, som är av väsentlig betydelse från störningssynpunkt. Sådan ändrad
verksamhet kan exempelvis vara införande av höghastighetståg, vilka kan komma
att ge upphov till ökade eller ändrade ljudolägenheter för omgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
nyanläggning eller ombyggnad av väg eller gata, som är särskilt kontroversiell
eller av andra skäl kräver principiella ställningstaganden, föreslår
utredningen att nuvarande prövning kompletteras med möjlighet till obligatorisk
förprövning enligt miljöskyddslagen. InitiaUvrätlen att hos regeringen göra
framställning om sådan prövning överlåts till naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöfrågorna
måste ges störte tyngd vid planering av vägar och gator.<br>
Enligt länsstyrelsens mening synes dock utredningens förslag vara förknip<br>
pat med vissa nackdelar och tillämpningssvårigheter. Gränsdragningen<br>
mellan förprövningspliktiga och icke förprövningspliktiga objekt torde<br>
komma att bli svår, liksom frågan om vid vilken tidpunkt förprövningen<br>
skall ske. I vissa fall kan det kanske visa sig erforderligt att prövningen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utförs
i tvä omgångar, dels i lokaliseringsskedel, dels i detaljprojekte- Prop.
ringsskedel. Klarare regler måsle enligt länsstyrelsens bedömning utarbe-
1986/87: 135 tas. Förslagel synes också vara administrativt krångligt och
innebär en icke önskvärd centralbyråkratisering. Länsslyrelsen ställer sig
frågande till varför naturvårdsverket skall få exklusiv initiativrätt lill atl
göra framställning hos regeringen om förprövning. Om det föreslagna systemet
skall genomföras bör initiativrätlen ges länsstyrelserna, som tillsammans med
kommunerna bl. a. har lokalkännedom, vilken vid planering av vägar och gator
måste tillmätas väsentlig belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.19
Länsstyrelsen i Östergötlands län: Enligt föreslagen lagtext skall prövning
endast ske vid nyanläggning, ombyggnad eller annan åtgärd som kan medföra atl
ölägenheter i väsentlig grad uppstår eller ökar. Utredningen uttalar alt i
första hand avses prövningen gälla ärenden som är kontroversiella eller som
innehåller problemställningar vars lösning kräver principiella
ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
ovan angivna förutsättningar medför lagändringen inga påtagliga förändringar
utan överensstämmer väl med nuvarande tillämpning av miljöskyddslagens
bestämmelser (§41) i fråga om vägar. Ändringen får i sådanl fall i första hand
betraktas som en markering av att trafikens buller-och avgasproblem är vikliga
miljöfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
förutsättning atl tillämpningen av lagen kommer att ske i enlighet med vad som
anges av utredningen tillstyrker länsslyrelsen föreslagna lagändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
får dock understryka att miljöskyddsprövningar av befintliga trafikmiljöer bör
endast ske i undantagsfall och när särskilt stora miljöolägenheter föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
får samtidigt erinra om möjligheterna att i vissa fall använda
miljöskyddslagens lillsynsbestämmdser. Ett sådant förfarande kan många gånger
vara smidigare än en regelmässig tillståndsprövning. I etl fall i Norrköpings
kommun (s. k. Söderleden) kunde miljöfrågorna lösas i ett konstruktivt
samarbete mellan kommunen och länsstyrelsen genom en utökad information fill de
närboende, varvid utformningen av olika skyddsåtgärder diskuterades.
Länsstyrelsen fastlade sedan dessa åtgärder såsom råd med stöd av 39 §
miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.21
Länsstyrelsen i Gotlands län: Miljöstörningar från motorfordon är<br>
alltjämt etl framträdande miljöproblem och utgör sannolikt den mest om<br>
fattande "miljöfarliga verksamheten" i Gotlands län. En ytterligare
upp<br>
märksamhet kring frågeställningar som hör samman härmed kan därför<br>
anses befogad. Dock förefaller det av utredningen framlagda förslaget som<br>
något ohanterligt i sin praktiska tillämpning bl.a. beroende på föreslagen<br>
beslutsgång med tillhörande beslutsnivå men också som en följd av en<br>
alltför diffus angivelse av de kriterier vid vilka tillståndsprövning skall
ske.<br>
Vad först gäller beslutsgång och beslutsnivå anser länsslyrelsen — till<br>
skillnad mol utredningen - alt de "vikliga planerings- och beslutsfunk<br>
tioner" som åligger länsstyrelsen enligl väglagstiftningen på etl
praktiskt<br>
och i många fall föredömligt sått kan kombineras med en bevakning av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>miljöskyddsinlresset.
Att länsslyrelsen har alt ta beslut också enligt annan Prop. lagstiftning
kan knappast anses diskvalificerande. Tvärtom kan lillsam- 1986/87; 135
mans med den av ulredningen föreslagna nyordningen - innebärande att varje
byggnadsprojekt förses med en "miljökonsekvensbeskrivning" - elt
prakliskt och rationellt beslutsfattande pä lokal och regional nivå åstadkommas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man ändock ytterligare vill markera och någol stärka miljöskyddsintresset
samtidigt som man också vidgar sakägarkretsen skulle delta kunna åstadkommas
genom att väghållaren åläggs att till länsstyrelsen i enlighet med 16 §
miljöskyddsförordningen göra anmälan om planerat projekt. Länsstyrelsen skulle
därvid ufifrån bl.a. ingiven konsekvensbeskrivning ges rätt att i fråga om
projekt av störte omfattning föreskriva att tillstånd enligt miljöskyddslagen
erfordras. Den här föreslagna ordningen skulle eftersom länsslyrelsen redan i
dag är engagerad i dessa ärenden endasi i begränsad omfattning öka belastningen
på myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ovan beskrivna förslagel skulle dessuiom kunna kombineras med den av
utredningen genom § 10 a ML föreslagna möjligheten för statens naturvärdsverk
att "på ett offensivt sätt" bevaka miljöskyddsintresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den händelse att utredningens förslag lill initiativrätt för statens
naturvårdsverk förs vidare vill länsstyrelsen som jämförelse peka på den
anmälningsskyldighet som statsmakterna i ärenden enligt § 136 a byggnadslagen
ålagt bl. a. länsstyrelsen. Länsstyrelsen skulle rimligen kunna ha samma
funktion enligt miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads
län: Länsstyrelsen anser det angeläget att miljöskyddsaspeklerna tillmätes en
betydligt störte vikl än vad som nu är fallet och att miljöskyddssynpunkterna
får vägas in redan på planeringsstadiet när det gäller sträckningen av nya
vägar samt vid lokaliseringen av nya flygplatser och inte som nu enbart ha
betydelse för alt kunna föreskriva skyddsåtgärder mot störningar. Länsstyrelsen
tillstyrker de av utredningen föreslagna systemen för miljöskyddsprövning av
vägar och flygplatser. När det gäller gator fastställes sträckningen av sådana
i stadsplan. I samband med prövningen av dessa planer finns enligl
länsstyrelsens uppfattning tillräckliga möjligheter att fä
miljöskyddsaspekterna beaktade. Någon särskild miljöskyddsprövning avseende
galor synes därför inle vara nödvändig. Enligt länsstyrelsens mening bör det
övervägas om inte även järnvägsutbyggnader bör prövas enligt miljöskyddslagen.
Störningar från järnvägstrafik i form av buller och vibrationer kan vara betydande.
Visserligen anläggs knappast några nya järnvägslinjer men däremot utbygges bl.
a. rangerbangårdar, vilka ofta utgör betydande störningsmoment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:
Länsstyrelsen anser att samråd i väg-frågor i praktiken fungerar på ett tillfredsställande
sätl. Olika uppfattningar om t.ex. lämplig hänsyn till miljö- och
naturvårdsinlressen föreligger naturligtvis ibland och kommer dä till uttryck
vid samråden. Vägföretagets utformning jämkas med hänsyn till dessa synpunkter
och länsslyrelsen lar slutlig ställning lill avvägningen mellan olika
sekiorsiniressen, när frågan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
fastställelse av arbetsplan eller stadsplan behandlas.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
länsstyrelsens erfarenheter föreligger mer framträdande miljö- Prop. problem
endast vid trafikering av sedan länge befintliga vägar och gator. 1986/87; 135
Dessa miljöproblem uppstår främst på grund av bebyggelseutvecklingen, därigenom
all vägar och gator, som vid sin tillkomst i första hand planerats för mer
lokall betonad trafik, kommit att belastas med genomfarlstrafik av ibland
mycket betydande omfattning. Länsstyrelsen har däremot ingen erfarenhet av att
miljöproblem av här avsett slag varit i brännpunkten vid planering av nya vägar
och gator.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens mening är det synnerligen viktigt att den planerings- och
beslutsprocess, som nu äger rum vid nybyggnad av vägar och gator, inte
ytterligare utsträckes och fördröjes. Denna process är f. n. mycket tids- och
kostnadskrävande. Del synes länsstyrelsen vikligt alt kostnaderna för
förberedelser, projektering och beslut av elt väg- eller galubygge inte
ytterligare ökar. Kostnadsslegring av här avsett slag kan förbruka en inte
obetydlig del av del totala ekonomiska utrymmet för väg-och gatuinvesteringar
och minskar därmed de resurser, som kan disponeras för själva byggandet.
Föriängda handläggningslider i den redan nu utdragna planerings- och
beslutsprocessen kan vidare komma alt påtagligt uppskjuta sådana förbättringar
av kommunikationsleder, som är vikliga inslag i samhällets infrastruktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta såväl som andra liknande sammanhang synes det länsstyrelsen viktigt, atl
man inle genom införande av ytterligare prövningsinstanser än mer än för
närvarande byräkratiserar beslutsfattandet inom den offentliga sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att vågande skäl inle har anförts för den av utredningen föreslagna
lagändringen. Med understrykande av atl det redan nu finns goda möjligheter alt
hävda miljö- och naturvårdssynpunkterna i våg-och gatuplaneringen avstyrker
länsstyrelsen den föreslagna ändringen atl upphäva 6 §, tredje slycket, sista
meningen i miljöskyddslagen. Länsstyrelsen avstyrker även förslagel all införa
nya regler vad gäller möjligheter lill obligatorisk prövning enligl
miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skiljaktig
mening av byrådirektör Bengt Apiander, naturvårdsdireklör Tryggve Backman,
länsarkitekt Per Werner och bitr. förste lånsassessor Göran Ohlin; Som
utredningen anför måste behovet av miljöskyddsåtgärder fastställas så tidigt
som möjligt och beaktas samtidigt med övriga planeringsålgärder. F. n. finns emellertid
ingen förfallningsreglerad samrådsskyldighel beträffande de tidigare
planeringsskedena av vägar och galor. Utredningen anser att det föreligger
uppenbar risk atl miljö- och nalurvårdsinlresset inte beaktas
tillfredsställande vid vägbyggnad. Vi tillstyrker därför att 6§ Iredje stycket
sista meningen miljöskyddslagen upphävs samt att den nuvarande
prövningsordningen kompletteras med möjlighel lill prövning enligl
miljöskyddslagen. I likhet med utredningen är vi av den uppfattningen atl
antalet prövade ärenden per år kommer atl bli mycket litet, kanske bara ett par
stycken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ställer oss dock tveksamma till den föreslagna ordningen för konces<br>
sionsprövning. Atl statens naturvårdsverk skall behöva inhämta regering<br>
ens godkännande för att föra ett ärende lill koncessionsnämndens prövning<br>
synes således onödigt tungroU och byråkratiskt. Härtill kommer att rege-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ringen
är besvärsinstans i dessa ärenden. Det bör dessuiom påpekas atl Prop.
naturvårdsverket enligl 41 § miljöskyddslagen direkt hos koncessions- 1986/87:
135 nämnden kan hemställa om prövning. Med hänsyn härtill synes del olämpligl
atl regeringen skall behöva ta befattning med vilka ärenden som skall prövas av
koncessionsnämnden. Härigenom kan nämligen den slutliga prövningen i viss utsträckning
komma alt föregripas. Förfarandet kan också leda till besvärliga
jävssiluationer i departementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län: I
Hallands län finns sedan flera år en beredningsgrupp för vägärenden. I gmppen
ingår företrädare för vägför-valtningen, lantbruksnämnden och samtliga enheter
inom länsstyrelsens planeringsavdelning. Inför denna gmpp redovisas främst
lokaliserings-, utrednings- och detaljplaner. Erfarenheterna inom länet är att
i de allra flesta fall torde konflikter med miljöskyddsintressena i vägärenden
kunna lösas inom ramen för den nuvarande lagstiftningen. Detta förhållande
motsäger dock inte utredningens förslag om att möjlighet bör kunna föreligga
all i enstaka fall få ett från miljöskyddssynpunkt särskilt kontroversiellt
ärende prövat enligt miljöskyddslagen. Prövningen bör, i enlighet med
utredningens förslag, utföras av koncessionsnämnden för miljöskydd, dvs.
myndighet som är helt fristående från planerings- och beslutsfunk-fioner enligt
väglagen. Genom den konstruktion som utredningen föreslagit, nämligen alt
naturvårdsverket ges exklusiv initialivrätl att hos regeringen begära sådan
prövning, torde antalet ärenden bli mycket begränsat. Utredningen har beräknat
all antalet sådana förprövningsärenden - efter en inledande tidsperiod då
erforderlig praxis utbildats — blir litet, uppskattningsvis ett par fall per
år. Fördelarna från miljöskyddssynpunkt att få sådan förprövning genomförd
torde motivera de relativt begränsade resursanspråk en sådan mindre frekvenl
prövning medför. Länsstyrelsen anser därför atl utredningens förslag till
lagändring i detta avseende bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län: Länsslyrelsen delar utredningens uppfattning att de bestämmelser i
främst byggnads- och väglagstiftningen som skall tillgodose
miljöskyddsintresset är otillräckliga. Länsslyrelsen tillstyrker därför att
prövningen enligl miljöskyddslagen kompletteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hånsyn till all flertalet människor sannolikt upplever miljöstörningar (buller
och luftföroreningar) från vågtrafik som de allvarligaste anser länsstyrelsen
all den föreslagna förprövningsplikten är otillräcklig och måste utökas.
Förslagsvis bör trafikleder med en fordonsmängd av mer än 10000 fordon/dygn
tillståndsprövas medan trafikleder med fordonsmängden 1 000 - 10000
fordon/dygn bör vara anmälningsplikliga. Väsentligt är även att
tillslåndspliklen, så som föresläs, utöver nyanläggning även avser ombyggnad
och Irafikreglerande åtgärder som kan medföra alt olägenhet i väsentlig grad
ökar i omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ekonomiska konsekvenserna av en mer fullständig tillståndsprövning<br>
av vägar och galor än den som ulredningen föreslår är svår all förutsäga.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den bedömning som kommer alt ske i del enskilda fallet
enligt 5 § ML kan Prop. variera från en relativt ringa kostnad till myckel
betydande. Detta kommer 1986/87: 135 atl bero dels på olägenheternas
omfaUning och dels på tekniska/ekonomiska rimliga lösningar. Länsstyrelsen
föreslår därför att naturvårdsverket ges i uppdrag att utforma förslag till en
utökad förprövning enligt miljöskyddsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framför att prövningen kommer all innebära alt
man snart får en praxis som blir vågledande för väghållarnas och
tillsynsmyndigheternas vidare ställningstaganden. Väsentligt är dock alt
naturvårdsverket omgående tar fram tillämpningsanvisningar enligt
miljöskyddslagen. Vad avser vägtrafikbuller framfördes detta redan 1981 av
riksdagen i prop. 1980/81; 100.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar alt förslagel kommer att innebära
utökade arbetsuppgifter för bl.a. länsstyrelsernas naturvårdsenheler. Kan inte
detta skötas med omprioriteringar måste en resursförstärkning komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.26 Länsstyrelsen i Örebro län: Beträffande den
föreslagna möjligheten till<br>
obligatorisk prövning enligt miljöskyddslagen vill länsslyrelsen dock ifrå<br>
gasätta om inte enbart förändringar i gällande väg- och byggnadslagstift<br>
ningar skulle leda till en ändamålsenligare handläggning och ge samma<br>
resultat i fråga om hänsyn till miljöskyddskraven. Ett förtydligande eller en<br>
förstärkning av kraven på miljöhänsyn i väg- och byggnadslagstiftningarna<br>
kompletterat med krav på miljökonsekvensbeskrivning i väg- och bygg<br>
nadsplaneringen lorde som ovan angivits kunna göras inom ramen för<br>
dessa lagstiftningar. Härigenom skapas den erforderliga grunden för en<br>
bedömning av trafikens inverkan på omgivningen saml de krav som behö<br>
ver tillgodoses för att miljöstörningar skall begränsas till en godtagbar<br>
nivå. Med de samråd som finns inom såväl väg- soh byggnadsplaneringens<br>
område kan länsstyrelsen med ledning av konsekvensbeskrivningar ges<br>
goda möjligheter att verka för atl miljöskyddskraven tillgodoses även om<br>
länsstyrelsens möjlighel att bevaka det faktiska genomförandet inte före<br>
ligger på samma sätt i väg- och byggnadslagstiftningarna som i miljö<br>
skyddslagstiflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den föreslagna möjligheten till prövning enligt
miljöskyddslagen av en allmän väg eller gata införs innebär den genom sin
konstmktion all endasi elt mindre antal ärenden per år torde bli föremål för
sådan prövning. Enligt länsstyrelsens uppfattning är det viktigt att endasi
företag med risk för allvarliga miljökonsekvenser i sä fall blir föremål för
sådan prövning och atl lagen alltså inte görs generelll tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.27 Länsstyrelsen i Västernorrlands län: 1 likhet med
ulredningen anser<br>
länsslyrelsen att 6§ tredje stycket sista meningen i miljöskyddslagen bör<br>
upphävas. Behandling av vägfrågor ur miljösynpunkt bör ske utifrån mil<br>
jöskyddslagen i hela dess omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagna bestämmelser om förprövning leder enligt
utredningen i den<br>
praktiska tillämpningen till prövning av endasi etl fåtal fall per år - i<br>
princip typfall. Länsstyrelsen utesluter inte atl förprövning - eller annan<br>
form för förstärkt miljövårdsinflytande - kommer all vara önskvärd i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>väsentligt
siörre omfattning och det förutsätts att naturvårdsverket med Prop.
föreslagen handläggningsform inle blir en i för hög grad begränsande faktor
1986/87: 135 för detta. Erfarenheten får ge vid handen om etl annal
handläggningsförfarande kan vara erforderligt liksom också formerna härför.
Länsstyrelsen ser emellertid i nuläget inte någol lämpligt alternativ till
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens
län: Länsslyrelsen delar utredningens uppfauning atl de bestämmelser i främst
byggnads- och väglagstiftningen som skall tillgodose miljöskyddsinlresset är
otillräckliga. Länsstyrelsen tillstyrker därför all prövningen enligt
miljöskyddslagen kompletleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens
län: Länsstyrelsen bedömer atl del i vissa fall kan vara av värde att pröva särskilt
kontroversiella vågfrågor enligt miljöskyddslagen. Det finns dock redan i dag
möjlighet atl vid fastställelse av vägplaner och detaljplaner enligt
byggnadslagstiftningen ta erforderliga hänsyn fill miljön. Genom den av
utredningen föreslagna kompletteringen av väglagen med bestämmelse om
miljökonsekvensbeskrivning bör den normala prövningen av vägärenden förbättras
och behovet av särskild prövning enligt miljöskyddslagen minska. Länsstyrelsen
anser därför att behovet av särskild förprövning av vägärenden hos
koncessionsnämnden måsle bedömas bli så begränsat atl det knappast kan vara
motiverat att tillskapa den särskilda prövningsväg som föreslagen 10a§ avser.
Utredningens förslag avslyrkes därför i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet:
Utredningen föreslår att nuvarande bestämmelser i främst byggnads- och
väglagstiftningarna, som avser miljöskydd vid byggande av väg och gala,
kompletteras med möjligheter till obligatorisk prövning enligt
miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala planeringen genomsyras i dag av en allmän strävan att öka
medborgarnas möjligheter alt medverka i arbetet, bredda informations- och
beslutsunderlaget samt minska den kommunala byråkratin. Detta präglar även den
kommunala markanvändningsplaneringen. Denna strävan har påverkat förslaget
till ny plan- och bygglag, som f. n. bereds av regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den kommunala planeringsprocessen beaktas även miljöskyddets olika krav och
intressen, trots svårigheterna att dels precisera sakägarna och deras olika
önskemål, dels belysa konsekvenserna för hela samhället av planerade
skyddsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadslagstiftningen,
som nu genomgår en omfattande modernisering, ger redan i dag möjlighet atl ta
hänsyn till olika krav för skyddet av lotalmiljön, så snart dessa blivit
preciserade och godtagna av samhället. Även väglagstiftningen erbjuder sådana
möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill ovanstående anser styrelsen att frågan om en ut<br>
byggd planeringsverksamhet kring gator, vägar, flygplatser och kraftled<br>
ningar bör få vila i avvaktan på riksdagens ställningslagande till förslaget<br>
om ny plan- och bygglag.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.31 Svenska
naturskyddsföreningen: 6§ 3 st ML. — Utredningen föreslär Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all
begränsningen för flygplatser, vägar och järnvägar som prövas i sär- 1986/87:
135 skild ordning las bort. Detta förslag avser tUlåtlighetsreglerna och hälsas
med mycket stor tillfredsställelse av föreningen. De tillåtlighetsregler som
finns i speciallagstiftningen för flygplatser och järnvägar molsvarar nämligen
inte ambitionsnivåerna i ML i allmänhet. Inte heller vad gäller väglagen
uppnäs dessa nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De problem som dessa slag av miljöfarlig verksamhet enligt
föreningens mening har orsakat har till en del samband med formerna för
prövningen av dem enligl speciallagstiftningen och med vilka som är
beslutsfattare. Den frågan aktualiseras genom förslaget till en 10A§, vilken
behandlas i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 a § ML</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här föreslår utredningen en begränsad tillståndsplikt för
trafikleder och för starkströmsledningar på mer än 500 kV. Fömtsättningen är
att naturvårdsverket ska begära atl regeringen i elt enskilt fall förordnar om
tillståndsplikt. Förutsättningen är vidare alt olägenhet av väsentlig
betydelse av leden kan befaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen anser atl förslagel är otillräckligt. Det
förekommer inte sällan att vägdelar byggs på ett sätt som strider mot 4 §
miljöskyddslagen utan all för den skull olägenhet av väsentlig betydelse
uppstår och att en tillståndsprövning hos koncessionsnämnden i de fallen skulle
vara lämplig. Enligt föreningens mening måsle också sådana projekt tillståndsprövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är vidare olämpligt att låta prövningsplikten
bestämmas efter tvä flaskhalsar, nämligen dels naturvårdsverket och dels
regeringen. Enligt föreningens bestämda uppfattning bör i stället följande
konstmktion väljas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla nyanläggningar och väsentliga ombyggnader eller andra
åtgärder som rör trafikleder ska anmälas till naturvårdsverket.
Naturvårdsverket avgör sedan humvida projektet ifråga ska undantas från
skyldigheten att begära tillstånd. Regeringen kopplas då inte in alls. Innan
naturvårdsverket lar ställning i frågan om tillståndsprövning, ska
väghållaren/gatuhäl-laren (motsvarande) hålla etl samråd med allmänheten
motsvarande det som regleras i I2a§ ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är föreningens uppfattning att behovet av en regelrätt
tillständs-prövning enligt ML är myckel stort när det gäller störte vägbyggen.
Föreningen kan vid behov ge departementet exempel pä faktiska fall där en
tillståndsprövning enligt ML hade varit mycket lämplig och där vägverket
fungerat myckel illa som prövningsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.32 Lantbrukarnas riksförbund: LRF ifrågasätter
behovet av särskild<br>
prövning enligt ML vid anläggande av vägar och flygplatser. Nuvarande<br>
prövningsförfarande enligt våg- och luftfartslagstiftningen skall i sig utgöra<br>
en väl avvägd balansering mellan olika samhällsintressen. Den föreslagna<br>
reformen innebär enligt förbundets mening en markant förskjutning till<br>
förmån för nalurvårdsinlresset eventuellt på markägarintressenas bekost<br>
nad. Föreslagna lagändringar innebär vidare en dubbelprövning som måsle<br>
anses förkastlig. Enligt LRF: s bedömning är det angeläget att inte sektors-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1986/87. 1 saml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>myndigheter berövas
bestämmanderätten inom sina kompetensområden. Prop. Naturvårdsverkets
stärkta position inger mol denna bakgmnd betånklighe- 1986/87: 135 ter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige:
LO tillstyrker också förslagen rörande miljöprövning av allmänna galor och
vägar----------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet för allmän
hälsovård: 1 beiänkandei föreslås atl miljöskyddslagens prövningsregler i
princip skall göras tillämpliga även pä väg-och gatubyggen. Som motiv härför
anförs bl. a. atl den snabba utveckling som skett på trafikområdet har medfört
att miljöstörningar till följd av trafik med motorfordon blivit ett stort
samhällsproblem. Här ulgör buller och avgaser dominanta inslag i
störningsbilden. Den nuvarande prövningsordning som tillämpas med slöd av
byggnads- och väglagstiftningen bör enligt utredningen kompletteras med en
möjlighel lill obligatorisk prövning i speciella fall enligl miljöskyddslagen.
Tanken att på så sätt göra miljöskyddslagen i det närmaste heltäckande ter sig
enligt förbundets uppfattning välgrundad. Ett genomförande av förslaget i
denna del bör rimligen kunna ske utan att för den skull en tillkrånglad och
tungrodd administrativ prövningsprocess tillskapas. I förslaget betonas, att
etl prövningsförfarande med stöd av miljöskyddslagen enbart avses omfatta
sådana vägfrågor som naturvårdsverket bedömer vara av den digniteten all
särskilda skäl talar för att en prövning bör ske utifrån allmän
miljöskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Miljö- och hälsoskyddsnämnden i
Piteå kommun: Miljö- och hälsoskyddsnämnden delar i stort vad utredningen
anfört om behovet av miljöskyddsprövning av allmänna vägar och gator.
Miljöskyddsintressena har hittills helt fått vika för framför allt vägverkets
intressen i fråga om vägsträckning. Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut i
ett par aktuella ärenden torde på ett utomordentligt sätt belysa detta. Dessa
beslut biläggs. Nämnden ifrågasätter dock på en punkt utredningens förslag,
dvs. naturvårdsverkets exklusiva initiativrätt. Med hänsyn Ull verkets
svårigheter bl.a. att få kunskap om behovet av sådana prövningar bör
initiativrätten tillfalla samtliga tillsynsmyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Miljöcentrum och
Miljövårdsgruppernas riksförbund: Vi delar i övrigt utredningens förslag att
allmänna vägar och gator skall kunna bli föremål för prövning enligt
miljöskyddslagen. Byggnads- och väglagstiftningen, som i dag reglerar miljö-
och hälsoeffekter av vägar och gator, tillvaratar f. n. inte miljöintresset på
ett tillfredsställande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilen
är i dag vår största enskilda luftförorenare och åstadkommer dessutom betydande
bullerstörningar. Mot den bakgrunden är det naturligt att vägar och gator skall
kunna prövas enligt miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår dock atl miljöskyddsprövning enligt miljöskyddslagen av allmänna
vägar och gator inte skall bli en regel utan skall kunna ske i speciella fall
efter initiativ av naturvårdsverket genom hemställan till regeringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menar all allmänna vägar och gator mot bakgrund av sin
starkt Prop. miljöstörande karaktär alltid bör prövas enligl
miljöskyddslagen av 1986/87: 135 koncessionsnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Miljökonsekvensbeskrivning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig över
utredningens förslag till miljökonsekvensbeskrivning är positiva till förslagel
eller lämnar det utan erinran. Några remissinstanser anser att även
byggnadslagstiftningen bör kompletleras med motsvarande krav vad gäller galor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Vägverket: Avsnitt 3.9.4 behandlar
miljökonsekvensbeskrivning. Vägverket har redan i samband med att förslagel
till miljökonsekvensbeskrivning redovisades fill utredningen anfört alt verket
är berett att inarbeta miljökonsekvensbeskrivning i sina vägplaner. Som framgår
av förslaget skall miljökonsekvensbeskrivningen utgöra en del av den
objektbeskrivning som vägverket upprättar. Arbetet med att anpassa
miljökonsekvens-beskrivning lill vägverkets anvisningar för redovisning av
utrednings- och arbetsplaner pågår. Vägverket har under hand meddelat
naturvårdsverket att frågan kommer att diskuteras med naturvårdsverket under
höslen 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Metodiken med miljökonsekvensbeskrivning kan ytterligare
förbättra beslutsunderiagel vid vägplanering och vägverket är därför berett alt
Ullämpa den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om miljökonsekvensbeskrivning och bättre kontakt mellan
naturvårdsverket och länsstyrelserna inte bedöms ge förbättrad hänsyn till
miljöskyddet kan vägverket acceptera en förändring av väglagstiftningen genom
aU samrådsförfarandet i de tidiga planeringsskedena utvecklas och lagregleras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Statens naturvårdsverk: En fömtsättning för en
förbättrad miljöprövning är givetvis atl miljöpåverkan av ett enskilt företag
utreds och beskrivs på ett ändamålsenligt och lättförståeligt sätt.
Utredningens förslag fill krav på s. k. miljökonsekvensbeskrivning genom ett
tillägg i väglagen (VL) tillstyrkes därför av naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl ulredningen är del inte nödvändigt med etl liknande
obligatorium när det gäller galor vars planläggning sker enligt
byggnadslagstiftningen. Verket delar inte hell denna uppfattning. Den
planeringsprocess som aktualiseras enligt planlagstiftningen är i första hand
avsedd att reglera markanvändningen och inle att detaljreglera utförandet av
eventuella åtgärder för att minska miljöpåverkan. Detta får också till följd
att det i planhandlingarna ofta saknas en behandling som är av liknande
kvalitet som en miljökonsekvensbeskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De största miljöproblemen kring de kommunala
gatorna/vägarna finns kring sådana gator/vägar som tillkommit med hjälp av
bidrag från staten. Del är också kring dessa objekt som behovet av en fördjupad
miljökonsekvensbeskrivning är störst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven om naturvårdsverket inle till fullo delar
utredningens bedömning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av behovet av
miljökonsekvensbeskrivningar för sådana vägar/gator som Prop. planläggs med
stöd av byggnadslagstiftningen anser verket atl del inte är 1986/87: 135
befogal att införa en obligatorisk miljökonsekvensbeskrivning för alla objekt
genom en ändring i byggnadslagstiftningen. Däremot anser verket atl del är
angeläget att underlagsmaterialet för sådana vägar, som är berättigade fill s.
k. objektsbundna bidrag, väsentligt förbättras. Detta kan bäst åstadkommas
genom atl krav på en miljökonsekvensbeskrivning uppställs som förutsättning för
atl bidrag skall ulgå. Denna miljökonsekvensbeskrivning bör givetvis ställas
upp efter samma principer som gäller för vägar som planläggs med stöd av
väglagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller utformning och omfattning av miljökonsekvensbeskrivningar bör det
av vägverket och naturvårdsverket gemensamt framtagna förslaget kunna tjäna som
grund. Närmare anvisningar bör utarbetas av vägverket i samråd med
naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.9
Statens planverk: Planverket stöder utredningens uppfattning atl en
miljökonsekvensbeskrivning i form av systematisk sammanställning av förväntade
miljöeffekter och planerade skyddsåtgärder bör vara obligatoriskt i samband
med vägprojekt. Förslaget atl i väglagen föreskriva om former och innehåll m.
m. ang. konsekvensbeskrivningen anser planverket väl motiverat. Om
konsekvenserna har utretts i samband med den fysiska planeringen bör del dock
kunna räcka med en hänvisning härtill. Det bör observeras att trots
utredningens förslag till ändring i väglagen mycket av dessa redovisningar
bygger på frivillighet eftersom några formella krav på planer utöver arbetsplan
fortfarande inte finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Planverket
vill i sammanhanget anmäla intresse för atl medverka i del fortsatta arbetet
med miljökonsekvensbeskrivningar. Det är angeläget at kopplingen mellan dessa
beskrivningar och den kommunala markanvändningsplanläggningen enligl BL och
senare PBL blir klarlagd fullt ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret: Enligt
statskontorets mening bör åtgärderna för att åstadkomma ett ökat hänsynstagande
till miljöskyddsinlresset inriktas på att konkretisera
miljöskyddsbestämmelserna i väglagstiftningen. Det kan ske genom att en
obligatorisk miljökonsekvensbeskrivning införs i huvudsak enligt det förslag
som har utarbetats gemensamt av vägverket och naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket: RRV anser
att en miljökonsekvensbeskrivning kan vara ett lämpligt instrument om syftet är
att bereda miljömyndigheterna och allmänheten möjlighet att tidigare än för
närvarande deltaga i planeringsprocessen. Genom att del är väghållaren som
uppräuar redovisningen bör det inle möta några problem atl integrera denna med
beskrivningar av vägprojektets övriga konsekvenser. Utredningen redovisar emellertid
inget underlag som styrker utredningens påstående alt nuvarande syslem för
bedömning av miljöeffekter ej är godtagbart. RRV anser atl beslut om särskild
miljökonsekvensbeskrivning inle bör fattas innan sådanl beslutsunderlag
framtagits.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.17 Länsstyrelsen
i Stockholms län: Länsstyrelsen delar utredningens all- Prop.<br>
manna inställning till all störningar från vägar och gator kan vara av
sådan 1986/87: 135<br>
omfattning att ökad uppmärksamhet bör ägnas miljöaspekterna vid plane<br>
ring och byggande. För att miljösynpunkterna skall kunna beaktas på elt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>relevant
sätt krävs att frågorna behandlas på ett mycket tidigt stadium av
planläggningen. Länsslyrelsen tillstyrker därför förslaget om miljökonsekvensbeskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.18 Länsstyrelsen
i Södermanlands län: Utredningens krav på behovet av<br>
miljökonsekvensbeskrivning vid utbyggnad eller ombyggnad av gata synes<br>
något oklart. Utredningen framhåller att kraven på redovisning av miljö<br>
konsekvenserna vid nyanläggning eller ombyggnad av gata i princip inte<br>
bör vara lägre än vad som gäller för allmänna vägar. Någon komplettering i<br>
byggnadslagstiftningen motsvarande de bestämmelser om miljökonsek<br>
vensbeskrivning, som föreslagits i våglagen, har dock utredningen funnit<br>
inle vara behövlig. Enligl länsstyrelsens mening kan delta tolkas så alt<br>
någon fördjupad redovisning av miljöeffekterna genom gatubyggnad i tät<br>
ortsmiljö inle är behövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.20
Länsstyrelsen i Kronobergs län: Utredningen föreslår alt en miljökonsekvensbeskrivning
alltid skall upprättas vid byggande av väg. Någon sådan beskrivning föreslås
dock inle vid byggande av väg eller gata inom detaljplanelagt område.
Länsstyrelsens erfarenhet av dessa frågor är atl miljöskyddsfrägorna här är
minst lika väsentliga som vid byggande av väg utanför planlagt område. Både för
berörda sakägare och myndigheter vore del en fördel om miljökonsekvenserna
finns redovisade även vid byggande av väg eller galor inom planlagt område.
Länsstyrelsen föreslår därför atl byggnadslagstiftningen tillföres motsvarande
bestämmelser om krav på miljökonsekvensbeskrivning som utredningen föreslagit
beträffande allmänna vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.23
Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning atl
behovet av miljöskyddsåtgärder klarläggs så tidigt som möjligt och beaktas
samtidigt med övriga planeringsåtgärder för atl få en samlad bedömning av hela
våg- eller Irafikregleringsföretagets konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att förbättra underlaget för en sådan bedömning och för att underlätta
samrådsdiskussionerna understryker länsstyrelsen behovet av en miljökonsekvensbeskrivning
och tillstyrker därför förslaget om införande av en obligatorisk sådan
beskrivning. Det är angeläget alt denna görs så fullständigt som möjligt, så
att såväl bevarande- som exploateringsintressen belyses. Det år därför vikligt
att miljökonsekvensbeskrivningen tillkommer i samråd med en vid krets av
intressenter, bl. a. länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.25
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Länsstyrelsen vill i delta<br>
sammanhang påpeka atl etl stort antal människor i dag utsätts för olägen<br>
heter från fordonstrafiken, vilka överskrider vad som är acceptabelt ur<br>
miljösynpunkt. En slor del av dessa olägenheter uppslår inom tätbebyggda<br>
områden. Del är således väsentligt att även byggnadslagen kompletteras,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
motsvarande sålt som föreslås för väglagen, med skyldighet all upprätta Prop.
miljökonsekvensbeskrivning för byggande av gata. De allmänna råd för 1986/87:
135 planering av stadens trafiknäl (TRÅD) som planverket har utarbetat utgör
inte enligt länsstyrelsens uppfattning vad man menar med miljökonsekvensbeskrivningar.
Vidare bör systemet med miljökonsekvensbeskrivningar även avse enskilda vägar,
när dessa berör väsenfiiga hälso- och miljövårdsintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län: I
den kommunala markanvändningsplaneringen berörs olika miljöskyddsfrägor som
för bedömningen om erforderlig hänsyn behöver belysas i planeringsunderlaget.
Vid samråd enligl byggnadsstadgan ställer länsstyrelsen regelmässigt krav på
kompletterande redovisningar där oklarhet råder i fråga om t.ex. trafikbuller
och vilka äigärder som planeras för att minska buller till godtagbar nivå. Mot
denna bakgrund och med hänsyn till utredningens krav på ett bättre beaktande av
miljöskyddskraven lorde även byggnadlagstiftningen utan slörra ölägenheter
kunna kompletteras med krav på en särskild miljökonsekvensbeskrivning i planer
där trafikmiljöfrågor ingår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: Utredningen föreslår atl i väglagen införs en bestämmelse om att, så
snart fråga väckts om byggande av allmän väg, väghållaren skall under
planeringsarbetet fortlöpande lämna en miljökonsekvensbeskrivning. Att
motsvarande också bör gälla gata anges i utredningen men man anför samtidigt
att del inle, med hänsyn till redan gällande bestämmelser, är erforderligt att
införa detta i byggnadslagstiftningen. Länsstyrelsen anser det dock lämpligl
att byggnadslagstiftningen - i varie fall i samband med tillkomsten av PBL -
får en med väglagen likvärdig avfaltning på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Meningen
är således nu att berörda myndigheter och andra med börian i tidigt
planeringsskede fortlöpande skall ha möjligheter atl ta del av en successivt
kompletterad miljökonsekvensbeskrivning. Förslagel på denna punkt hälsas med
tillfredsställelse. En viktig fråga är dock hur myndighet och allmänhet
garanteras kännedom om att etl planeringsarbete över huvud taget påböriats.
Denna fråga får anses vara avgörande för om avsikten med
miljökonsekvensbeskrivningen skall bli den avsedda. Bl.a. måste berörd
myndighet få erforderlig kännedom om planeringen för att kunna ta ställning
till i vad mån en förprövning är motiverad. Såvitt länsstyrelsen förstår har
denna fråga inte behandlats i utredningen. Länsstyrelsen deltar formellt inte i
en vägplanering förrän i fastställdseskedet. En annan ordning, som garanterar
en information i ett tidigt planeringsskede, bör säkerställas. Detta kan t.
ex. ske genom en direkt föreskrift om skyldighet atl införa en anmälan i ortspressen
om tillgängligheten av en miljökonsekvensbeskrivning. Berörd myndighet såsom
exempelvis länsstyrelsen bör härutöver ges särskild anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.28 Länsstyrelsen
i Västerbottens län: Länsstyrelsen vill i detta samman<br>
hang påpeka att ett stort antal människor i dag utsätts för olägenheter frän<br>
fordonstrafiken, vilka överskrider vad som är acceptabelt ur miljösyn-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkl. En
stor del av dessa olägenheter uppslår inom tätbebyggda områ- Prop. den. Det är
således väsentligt att även byggnadslagen kompletteras, på 1986/87: 135
motsvarande sätl som föreslås för väglagen, med skyldighet att upprätta
miljökonsekvensbeskrivning för byggande av gata. De allmänna råd för planering
av stadens trafiknäl (TRÅD) som planverket har utarbetat utgör inle enligl länsstyrelsens
uppfattning vad man menar med miljökonsekvensbeskrivningar. Vidare bör
systemet med miljökonsekvensbeskrivningar även avse enskilda vägar, när dessa
berör väsentliga hälso- och miljövårdsintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.30 Svenska kommunförbundet: Utredningen föreslår att
i väglagen före<br>
skrivs skyldighet för väghållaren att, så snart fråga väckts om byggande av<br>
väg, redovisa de förväntade miljöeffekterna samt förslag till de skydds<br>
åtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för atl förebygga eller<br>
avhjälpa olägenheter frän trafiken. Redovisningen skall ske i form av en<br>
miljökonsekvensbeskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna miljökonsekvensbeskrivningen kan vara
ändamålsenlig men styrelsen ställer sig tveksam till att dess upprättande
regleras i väglagen. I och med riksdagens ställningstagande vad gäller
vägtrafikbuller, förändringar i vad som får räknas som väganordning saml att
slalsbidrag kan utgå till bullerskyddsålgärder utmed bidragsbesrättigade vägar
och gator, har en förändring i synsättet på dessa frågor kommit fram. Styrelsen
avstyrker därför den föreslagna ändringen i väglagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.31 Svenska naturskyddsföreningen: Utredningen
föreslår en 13 a § med<br>
krav på en miljökonsekvensbeskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen har sedan länge verkat för att
miljöeffektbeskrivningar införs i Sverige. Enligt föreningens mening är sådana
inte särskilt meningsfulla om de inte kan granskas inför en opartisk
myndighet. Förslagel är här otillräckligt. Att den som ska bygga en trafikled
(den som ansvarar för leden) ska vara ansvarig för upprättandet av
beskrivningen kan accepteras. Däremot vore det inte meningsfullt att lägga i
samma organs hand att bedöma humvida beskrivningen är tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den mån föreningens under 10 a § ovan uttryckta önskemål
om en omfattande prövningsplikt för trafikleder förverkligas, kommer prövningen
av själva beskrivningen att göras vid tillståndsprövningen. Detta vore
tillräckligt (förutsatt att det är koncessionsnämnden som är tillståndsmyndighel).
Om däremot föreningens önskemål inle vinner bifall, krävs det för att ändringen
inte ska bli bara kosmetisk atl miljöeffektbeskrivningen kan prövas separat vad
gäller frågorna humvida den tar upp alla relevanta aspekter och huruvida den
belyser dessa på etl godtagbart sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:62.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen avstyrker därför förslagets kombination av 29 b
och c §§ och väglagens 13 a § men tUlstyrker principen som sådan att
miljöeffektbeskrivningar ska upprättas innan beslut fattas som kan inverka på
hur en trafikled byggs samt föreslår att miljöeffektbeskrivningarna kan prövas
inför opartisk myndighet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>4
Elektriska anläggningar</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1986/87'
135 Utredningens förslag i fråga om förprövningsplikt för elektriska anläggningar
har fått ett blandat mottagande av de remissinstanser som har yttrat sig i den
delen. Över utredningens förslag lill förtydligande i 1 § ML har endast etl
fåtal remissinstanser yttrat sig. Energiverket avsiyrker ändringen. Verket gör
gällande att lagen (1902: 71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om
elektriska anläggningar täcker alla miljöaspekter. Valtenfallsverkel däremot
tillstyrker ändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7 Statens
naturvårdsverk: Ulredningen har föreslagit en ändring i 1 § 2 st<br>
ML för att undanröja tveksamhet om ML; s tillämplighet. Vidare har<br>
ulredningen föreslagit att regeringen på framställan av naturvårdsverket<br>
ges rätt att - på motsvarande sätt som föreslagits beträffande vägar och<br>
gator - förordna om förprövning enligt ML beträffande enskilda kraftled<br>
ningar med högre spänning än 500 kV. Naturvårdsverket har tidigare av<br>
styrkt en obligatorisk tillslåndplikl för högspänningsledningar av nämnda<br>
typ. Med den konstruktion utredningen föreslagit kan dock verket tillstyr<br>
ka förslagel. Det kan dock ifrågasättas om inte gränsen bör sättas till<br>
400 kV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
tillstyrker utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.8 Koncessionsnämnden
för miljöskydd: Vad gäller avsnitt 6 "Övriga<br>
frågor" ansluter sig koncessionsnämnden till utredningens förslag i fräga<br>
om 6.2 "Miljöstörningar på grund av elektriska anläggningar" </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9 Statens
planverk: Utredningen hänvisar till att stora överföringsled<br>
ningar medför omfattande ingrepp i naturmiljö och bebyggelse, samfidigt<br>
som tveksamhet råder om miljöskyddslagsfiftningen är tillämplig för pröv<br>
ning av miljöstörningar från elektriska anläggningar. Planverket anser det<br>
angeläget att denna oklarhet undanröjs och tillstyrker den föreslagna lag<br>
ändringen, som syftar fill att möjliggöra prövning av koncessionsnämnden<br>
av alla andra störningar än de elektriska och magnetiska verkningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har också föreslagit förprövningsplikt enligt miljöskyddslagen för
kraftledningar med högre spänning än 500 kV efter beslut i vaoe särskilt fall.
Förslagel avviker från planverkets hemställan till regeringen i skrivelse
1979-12-13 i samband med redovisningen av utredningsuppdrag om 800
kV-ledningars markanvändningskonsekvenser. Planverket föreslog generell
prövningsplikt för överföringsledningar med högre spänning än 500 kV. I
prakfiken torde det svenska elnätet inte tillföras nya höga spänningsnivåer
inom överskådlig tid och frågan är därför inte aktuell på samma sätl som
tidigare. Om förprövningsplikt för stora kraftledningar skall införas i
miljöskyddslagstiftningen förordar planverket att utredningens förslag ändras
i överensstämmelse med verkets tidigare hemställan om generell prövningsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10 Statens
industriverk: Vad beträffar förslaget om möjlighet till prövning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enligl ML
av kraftledningar med spänning över 500 kV får verket hänvisa Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till vårl
tidigare yttrande i ärendet som citeras på sid. 179 i belänkandet. 1986/87;
135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND avsiyrker således förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.11 Statens energiverk: Slatens energiverk kan inle
instämma i utredning<br>
ens bedömning att den gällande lagstiftningen är oklar. Som utredningen<br>
själv påpekar leder en strikt tolkning av lagens ordalydelse till att lagen
inte<br>
är tillämplig pä ovannämnda grupp av störningar, eftersom dessa måste<br>
anses utgöra en "inverkan" av den elektriska strömmen. Redan av detta<br>
skäl avsiyrker slatens energiverk ändringsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk kan inle heller acceptera utredningens
sakliga argument för ändringsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utredningen redogör för gäller enligt 2§ 3 mom. andra
slycket ellagen att vid meddelande av tillstånd för att dra fram eller begagna
elektriska starkslrömsledningar skall, under förbehåll av allmän och enskild
rätt, föreskrivas de villkor för anläggningens utförande och nyttjande som av
säkerhetsskäl eller eljest ur allmän synpunkl finns påkallade. Statens
energiverk vill särskilt påpeka att det bl. a. kan vara fräga om villkor som
avser en lednings eventuellt menliga inverkan på landskapsbilden. Detta är
enligt verkels erfarenhet en central fråga i de flesta koncessionsärenden,
särskilt när del gäller stora kraftledningar. Verket kan därför inte förslå
relevansen av utredningens påpekande av ett uttalande i förarbetena till
miljöskyddslagen. I uttalandet underströk, departementschefen att om en från
miljöskyddslagen undantagen anläggning hade störningsverkan ocksä i annat
avseende än den särskilda lagstiftningen täckte, blev miljöskyddslagen
tillämplig i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prövningen enligt ellagen täcker sålunda alla
miljöaspekter. Det är därför enligt statens energiverks uppfattning felaktigt
av utredningen att i fråga om ett lämpligl tillämpningsområde för
miljöskyddslagen dra slutsatsen att "de stora kraftledningarna" är
jämförliga med vägar (dessas prövning frän miljöskyddssynpunkt i gällande
lagstiftning har utredningen funnit otillräcklig).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens energiverk vill även påpeka alt utredningens
förslag i praktiken skulle innebära en besvärande dubbelprövning av elektriska
anläggningar. Detta borde ha uppmärksammats av utredningen. Verket vill t. ex
peka på den lösning lagstiftaren vall när det gäller frågan om
miljöskyddslagens tillämpning i förhållande lill rörledningslagen (1978; 160).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av skäl som redovisats ovan avsiyrker statens energiverk
även utredningens andra förslag alt regeringen ges befogenhet all från fall
till fall föreskriva en förprövning enligt miljöskyddslagen för kraftledningar
med högre spänning än 500 kV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.12 Statens vattenfallsverk: Med hänvisning till
naturvårdsverkets och<br>
Vattenfalls yttrande över planverkets utredning om 800 kV ledningars<br>
markanvändningskonsekvenser finner Vattenfall atl det inte heller idag<br>
finns skäl till att göra kraftledningar förprövningsskyldiga enligt miljös<br>
kyddslagen. Detta gäller under alla omständigheter för 400 kV och lägre</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>spänningar. Vad gäller 800 kV är det, om del skulle bli
aktuellt, möjligt atl</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>genom tekniska
modifieringar av tidigare diskuterade konstruktioner er- Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hålla acceptabla bullernivåer.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tekniska utvecklingen vad gäller konstruktioner och byggnadssätt för
kraftledningar ger för nya ledningar utföranden som orsakar ännu mindre oljud
än äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfalls
målsättning är att alla former av omgivningspåverkan från kraftledningar skall
behandlas i ett sammanhang under samrådsskedet av ledningens tillkomst. Flera
skäl, inte minst de visuella aspekterna, medverkar i samrådsskedet lill att
ledningar för höga spänningar får en sådan sträckning atl eventuella
bullerstörningar inte påverkar bostäder, skolor m. m. Den föreslagna prövningen
enligt ML innebär en dubbelprövning och minskar de möjligheter till optimala
lösningar som prövning i ett sammanhang medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
tillstyrker ändringen i 1 § ML som tydligare säger all elektriska och
magnetiska verkningar av en elektrisk anläggning inte prövas enligl
miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till ovanstående skäl avstyrker dock Vattenfall förslaget till 10 a
§ ML, som innebär att starkslrömsledningar för högre spänning än 500 kV inle
fär utföras utan koncessionsnämndens tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.13
Statskontoret: Vid koncessionsprövning enligt ellagen kan villkor föreskrivas
bl. a. för atl begränsa omgivningsstörningar. Tillkomsten av kraftledningar med
spänningar över 500 kV prövas enligt koncessionslagstiftningen av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
har i det föregående avstyrkt förslagen i betänkandet om miljöskyddsprövning av
vägar och gator samt flygplatser. Principen bör vara atl miljövårdsintresset
skall beaktas som ett naturligt led i den prövning som föreskrivs i
speciallagstiftning. När del gäller kraftledningar har inte visats att
prövningen enligt koncessionslagstiftningen har påtagliga brister i fråga om
hänsynstagande till miljöintressena. Med hänsyn härtill och i konsekvens med
tidigare redovisade ställningstaganden till förslagen om utökad
miljöskyddsprövning avstyrker statskontoret miljöskyddsutredningens förslag om
förprövningsplikl för stora kraftledningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten: Övriga frågor. -
Kammarrätten lämnar vad ulredningen har anfört under denna rubrik utan
erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:
Utredningen föreslår förprövningsplikt enl. ML för kraftledningar med högre
spänning än 500 kV. Förprövningen föreslås ske enligl samma mall som
föreslagits beträffande allmänna vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsens
åsikt finns det f.n. inte och kan ej heller förutses<br>
behov av prövningsplikt i den föreslagna formen. Den bevakning av mil<br>
jöaspekterna som hittills skett via naturvårdslagen och remissförfarandet<br>
enligt ellagen är enligt lånsstyrelsens mening tillräcklig. Länsstyrelsen har i<br>
samarbete med kraftindustrin inlett samarbetsförfarande med kommuner<br>
na i enlighet med det förslag som lagts fram i planverkets rapport 46. Delta<br>
förfarande har fått brett stöd och bör först ges möjlighet att fungera och<br>
utvärderas innan ytteriigare åtgärder vidtas. Länsslyrelsen anser därför all</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del f. n, ej finns skäl att införa en förprövningsplikt
enligt ML.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation av ledamoten Nilsson; Så länge osäkerhet råder
om de 1986/87: 135 biologiska effekterna av vistelse under stora
kraftledningar motiverar detta en förprövning enligl miljöskyddslagen.
Länsslyrelsen anser att ingreppen i naturmiljön vid anläggning av
400kV-ledningar är sä omfattande att prövningsplikt bör gälla även för sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen vill understryka alt de nya
prövningsförfaranden som här föreslås bör ske samtidigt med prövning enligt
andra lagar och författningar i syfte att minska prövningstiderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.22 Länsstyrelsen i Kristianstads län: Utredningen har
föreslagit atl kraftledningar med högre spänning än 500 kV skall prövas enligt
miljöskyddslagen. Regeringen föreslås få befogenhet efler framställning från
naturvårdsverket att föreskriva atl sådan prövning skall ske. Länsslyrelsen
anser dock alt sådana kraftledningar innebär en så påtaglig miljöstörning atl
obligatorisk förprövningsplikt bör föreskrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län:
Beträffande störningar på grund av elektriska anläggningar föreslår
utredningen dels ett förtydligande i miljöskyddslagen för atl undanröja nuvarande
iveksamhet huruvida ledningsbuller och luftföroreningar från dylika
anläggningar kan prövas enligt lagen, dels obligatorisk förprövning
beträffande starkslrömsledningar med högre spänning än 500kV. Länsslyrelsen
biträder utredningens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: Utredningen föreslår att förprövning kan för kraftledningar med spänning
över 500 kV föreskrivas av regeringen efter etl tillvägagångssält motsvarande
del för vägar och galor. Länsstyrelsen har inget att erinra häremot. Även i
delta fall måste dock en pågående planering delges allmänhet och berörda
myndigheter enligt klara föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.30<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Se under
miljöskyddsprövning av vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska naturskyddsföreningen: I §
2 st. ML. — Utredningen har här föreslagit ett förtydligande avseende
elektriska och magnetiska verkningar av elektrisk anläggning (språkbruket i
förslaget med en bör överges, eftersom ML rimligen är utesluten också för
inverkningar av flera anläggningar) som i allt väsentligt ansluter till
gällande rätt. Emellertid är den speciallagstiftning som finns för elektriska
anläggningar inte utformad på ett sålt som tillgodoser moderna krav på
miljöskydd för olika organismer. Enligl föreningens mening bör därför i första
hand miljöskyddslagen göras tillämplig fullt ut på alla slags störningar från
elektriska anläggningar, i andra hand (och som ett minimikrav) på alla de
effekter och risker för effekter av elektriska anläggningar som inte är fullt
ut och med en ambitionsnivå som motsvarar ML; s tillätlighetsregler reglerade i
speciallagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarande bör enligt föreningens bestämda uppfattning
gälla för joni-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>serande strålning. I den
mån speciallagstiftning för kärnenergiverksamhel Prop. och för strålskydd
inte innehåller regler som vad gäller ekologiska hänsyn 1986/87: 135
motsvarar i omfattning och ambitionsnivå vad ML innehåller för andra
miljöstörningar, bör ML göras tillämplig på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskyddslagen
bör alltså göras till en supplerande lagstiftning för alla slags
miljöstörningar, som fyller ut de luckor och tommm etc. som speciallagstiftning
lämnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.32
Lantbrukarnas riksförbund: Inom lanlbmkarkåren finns i dag en stark oro för de
skadeeffekter som eventuellt kan vällas genom kraftledningar med höga spänningar.
Oron har bl. a. avseende pä skador såsom fmktsam-hetsstörningar på djur. Skulle
det visa sig atl kraftledningarna orsakar skador av angiven art kommer del i
mänga fall atl leda fill — fömtom produktionsomläggning - minskade
fastighetsvärden. LRF finner inle atl miljöskyddsulredningen lyckats klarlägga
de rättsliga spörsmål som är förenade med redovisade problem. Sålunda besvaras
ej, för att anföra ett exempel, frågan om vilken lagstiftning som äger
tillämpning vid faslighets-värdeminskning av ovan angiven orsak. LRF vill
understryka det angelägna i atl den rättsliga behandlingen av i sammanhanget
aktuella skador ordentligt klarläggs.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BUaga 6</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets lagförslag i de delar de behandlas i
propositionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>6.1 Verkets förslag i skrivelse den 6 juli 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till ändring i ML</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>40 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
tillstånd inle har givits enligt denna lag, får en tillsynsmyndighet meddela
ett föreläggande om sådant försiktighetsmått eller förbud som uppenbart behövs
för all lagens bestämmelser skall efterlevas. I brådskande fall eller när del
i övrigl finns särskilda skäl får föreläggandet ges omedelbart och i andra
fall först sedan det visat sig atl rättelse inte kan vinnas genom räd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillslåndsbeslut
enligt denna lag hindrar inte en tillsynsmyndighet från att meddela sådana
brådskande föreskrifter som är nödvändiga till följd av särskilda omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en
lillståndshavare åsidosätter vdlkor som angivits i tillståndsbeslulet, får en
tillsynsmyndighet förordna om rättelse på hans bekostnad eller förelägga honom
atl själv vidtaga rättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligt denna paragraf får en
tillsynsmyndighet sätta ut vite.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tillstånd inte har givits enligt<br>
denna lag, får en tillsynsmyndighet<br>
meddela ett föreläggande eller för<br>
bud som behövs för atl denna lag<br>
eller</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>miljöskyddsförordningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(1981:574)
skall efterievas. 1 brådskande fall eller när det i övrigt finns särskilda
skäl får föreläggandet ges omedelbart och i andra fall först sedan det visat
sig att rättelse inte kan vinnas genom räd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillslåndsbeslut
enligt denna lag hindrar inte en tillsynsmyndighet från atl m.eddela sådana
brådskande föreskrifter som är nödvändiga till följd av särskilda omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om en
lillståndshavare åsidosätter villkor som angivits i tillstånds-beslutet, får
en tillsynsmyndighet förordna om rättelse på hans bekostnad eller förelägga
honom att själv vidtaga rättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligt denna paragraf får en
tillsynsmyndighet sälta ut vite.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>6.2
Verkets förslag i skrivelse den 4 december 1985 Förslag till ändringar i
miljöskyddslagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan verksamheten vid en anläggning befaras vara
miljöfarlig, är innehavaren skyldig att på begäran lämna tillsynsmyndighet
behövliga upplysningar om anläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhel
skall installera behövlig mäl- och prov-tagnlngsulrusining saml ulföra de</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet får förelägga den som utövar verksamhel
som kan befaras vara miljöfarlig att utföra/ör tillsynens fullgörande behövliga
undersökningar av verksamheten och dess verkningar. TUlsynsmyndighel kan i
stället, om det finnes lämpligare, föreskriva alt sådan undersökning skall
utföras av annan än den som utövar verksamheten och utse nägon att göra undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det åligger den som utövar verksamheten att ersätta
kostnad för undersökning som avses i andra stycket andra punkten med belopp som
tillsynsmyndigheten fastställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligt andra stycket får
tillsynsmyndighet utsätta vite.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mätningar, ta de prover, ombesörja de analyser samt utföra
de besiktningar och undersökningar i övrigl av verksamheten och dess
verk-rungar som behövs för tillsynen. Resultaten av undersökningarna skall
rapporteras till tillsynsmyndighet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfattningen av åligganden enligt andra styckel kan
bestämmas genom kontrollprogram. Sådant program fastställs av tillsynsmyndighet.
Till grund för fastställande av kontrollprogram får tillsynsmyndigheten
förelägga den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet att utarbeta
förslag lill sådant program.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet får förelägga den som utövar eller ämnar
utöva verksamhel som kan befaras vara miljöfariig alt utföra särskild sådan
åtgärd som avses i andra styckel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ställel för föreläggande som avses i fjärde stycket kan
tiUsyns-myndigheten, om det finnes lämpligare, föreskriva att sådan åtgärd som
avses i andra styckel skall utföras av annan än den som utövar verksamheten
och utse någon att utföra åtgärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det åligger den som utövar verksamheten atl ersätta
kostnad för åtgärd som avses i femte slycket med belopp som
tillsynsmyndigheten fastställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligl tredje och fiärde styckena
får tillsynsmyndighet utsätta vite.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som
med uppsåt eller av oaktsamhel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bryter mot
förbud som har meddelats med stöd av 8, 23 eller 41 § eller åsidosätter sådana
bestämmelser som har meddelats med stöd av 2 § iredje stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter att
iakttaga föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 10 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.
åsidosätter villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8a§ andra
stycket, 17§, 18§ första stycket, 19-21 §, 21 a § andra stycket, 23-25 §, 27 §,
29§ andra stycket eller 41 §,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.
åsidosätter vUlkor, föreskrifter: eller beslut som meddelats med stöd av 8a§
andra slycket, 17§, 18 § första stycket, 19-21 §, 21 a § andra stycket, 23-25
§, 27 §, 29§ andra stycket, eller 41 §,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. underlåter all fullgöra vad som</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>4. underiåter alt fullgöra vad som Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åligger honom enligt 43 § första åligger honom enligt 43 §
första 1986/87:135<br>
stycket eller i ansökan eller annan stycket eller enligl kontrollprogram<br>
handling som avges enligl denna lag som fastställts enligt 43 § tredje<br>
eller enligt föreskrift som har med- stycket, eller i ansökan eller annan<br>
delats med stöd av lagen lämnar ve- handling som avges enligt lag eller<br>
derbörande myndighet orikliga enligt föreskrift som har meddelats<br>
uppgifter rörande ett förhållande av med slöd av lagen lämnar vederbö-<br>
betyddse för prövning av en fråga rande myndighet oriktiga uppgifter<br>
om tillstånd eller för tillsynen.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rörande
etl förhållande av betydel-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>se för prövning av en fråga om tillstånd eller för
tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ringa fall döms inte till ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till ansvar enligl första slycket döms inte, om ansvar för
gärningen kan ådömas enligt brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Verkets förslag till ändringar i ML i skrivelse den 15
april 1986</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med
uppsåt eller av oaktsamhel underlåter atl fullgöra vad som åligger honom enligt
43 § första stycket eller i ansökan eller annan handling, som avges enligt
denna lag, eller enligt föreskrift som har meddelats med stöd av lagen lämnar
vederbörande myndighet orikliga uppgifter rörande elt förhållande av betydelse
för prövning av en fråga om lillstånd eller för tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ringa fall döms inte till ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till ansvar enligt första styckel döms inte, om ansvar för
gärningen kan ådömas enligt brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52 § En särskild avgift (miljöskyddsavgift) skall utgå om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. ett förbud som meddelats med slöd av 8, 23 eller
41 § överträds,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en bestämmelse
som har meddelats med stöd av 2§ iredje stycket åsidosätts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en föreskrift
som meddelats av regeringen med stöd av 10 § åsidosätts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ett villkor
eller en föreskrift som meddelats med stöd av 8a§ andra stycket, 17 §, 18 §
första stycket, 19-21 §§, 21 a § andra stycket, 23-25 §§, 27 §, 29 § andra
stycket eller 41 § åsidosätts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utrustning
enligt kontrollprogram fastställt med stöd av 43 § tredje stycket' inte
installerats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mätning,
provtagningar, analyser eller besiktningar och andra undersökningar enligt
kontrollprogram fastställt med stöd av 43 § tredje stycket', inte utförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ringa fall utgår inte miljöskyddsavgift.
Miljöskyddsavgift tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddsavgiften skall bestämmas lill ett belopp som
svarar mot två gånger den ekonomiska fördelen av överträdelsen. Detta belopp
kallas grundbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgiften kan bestämmas fill ett lägre eller högre belopp
om omständig-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>heterna i
det särskilda fallet föranleder detta. Avgiften får inle understiga Prop.<br>
halva gmndbeloppet och inte översliga dubbla grundbeloppet.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan full bevisning om storleken av fördelen inle alls
eller endasi med svårighet läggas fram, uppskattas dessa till skäliga belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Här avses lagrummet i dess lydelse enligl
nalurvärdsverkets skrivelse 1985-12-04 till regeringen med förslag lill
ändringar i ML m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:97.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:260.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BUaga
7 Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1986/87:
135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:104.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>7 Sammanställning av remissyttranden över
naturvårdsverkets förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Yttranden övernaturvårsverkets skrivelse den 6 juli
1984 med förslag till ändringar i bl. a. miljöskyddslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över förslagen i skrivelsen rörande ändringar i 40 § ML
avgetts av koncessionsnämnden för miljöskydd, Svea hovrätt, kammartätten i
Stockholm, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus,
Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Svenska
kommunförbundet. Svenska naturskyddsföreningen och Sveriges industriförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
länsstyrelser har bifogat yttranden från kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som har yttrat sig är i allmänhet positiva till naturvårdsverkets
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
för miljöskydd: Från de synpunkter koncessions<br>
nämnden skall beakta har nämnden ingen erinran mot föreslagna ändringar<br>
i 40 § miljöskyddslagen </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt: Om den undantagsbestämmelse som naturvårdsverket föreslagit i 2 § 2
st miljöskyddsförordningen inte införs föreligger enligt hovrättens mening
inte något behov av ändring av 40 § miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det fall en sådan undantagsregel ändå införs eller det av andra skäl anses
föreligga behov av att ge tillsynsmyndigheterna möjligheter att meddela
föreläggande om skyldighet att ansöka om tillstånd till viss miljöfarlig
verksamhel måste detta uttryckligen anges i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Stockholm: Kammarrätten har i övrigt inte något att erinra mot de
författningsändringar som naturvårdsverket föreslär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län: Ökade möjligheter alt ingripa medföreläggande och förbud (40
§ ML). - En sädan vidgad möjlighet att ingripa torde komma att utnyttjas
tämligen sällan, däremot torde den kunna ha förebyggande effekter varför
länsslyrelsen tillstyrker del remitterade förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Södermanlands län: Förslagel till ändring av 40 § ML<br>
tillstyrkes delvis. Om någon underiåler atl tillslåndspröva eller anmäla en<br>
verksamhet, för vilken sådan skyldighet stadgals, kan länsstyrelsen visser<br>
ligen, redan med nuvarande formulering i 40§, förbjuda verksamhelen i<br>
avvaktan på prövning. Detta förfarande kan emellertid ibland vara svårt atl<br>
tillämpa, t. ex. när det gäller utsläpp av kommunalt avloppsvallen, där det<br>
knappast går att stänga av verksamhelen. Del är därför rimligt alt avsnittet<br>
"Om sådan försiktighetsmått" tas bort ur 40 § ML, för att möjliggöra
för<br>
tillsynsmyndighet att även ge föreläggande om tillståndsprövning. Dock<br>
synes en hånvisning till miljöskyddsförordningen överflödig eftersom den<br>
na inte kan innehålla annat än vad som har stöd i lag, t.ex. följer ju</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>"'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1986/87. I sam/ Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillståndsplikten
av 10 § miljöskyddslagen. Däremot tillstyrkes förslaget atl Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ta bort ordet "uppenbart".</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med denna ändrade lydelse av 40 § ML framstår emellertid
41 § ML som överflödig. Dels är ju 40 § tillämplig även för naturvårdsverket,
dels blir koncessionsnämnden enligt förslag besvärsinstans även i
tillsynsärenden, vilket ger tillräcklig rättssäkerhet. Länsstyrelsen föreslår
därför att 41 § ML upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län: Länsstyrelsen tillstyrker
de av naturvårdsverket föreslagna ändringarna. Som en konsekvens av ändringama
i 40 § och mot bakgrund av de - enligt vad länsstyrelsen erfarit - ringa antal
fall där 41 § tillämpas torde övervågas elt slopande av sistnämnda paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län: Förslagel till ändring av
40 § ML tillstyrkes delvis. Om någon underiåler att tillslåndspröva eller
anmäla en verksamhet, för vilken sådan skyldighet stadgals, kan länsslyrelsen
visserligen, redan med nuvarande formulering i 40§, förbjuda verksamheten
intill dess tillstånds- eller anmälningsplikten, fullgjorts. Det ankommer sedan
på den verksamhetsansvarige alt välja mellan atl söka tillslånd för resp.
anmäla verksamhelen eller all inte bedriva verksamheten. Delta förfarande kan
emellertid ibland vara svårt att tillämpa, t. ex. när del gäller utsläpp av
kommunalt avloppsvatten, där del knappast går att stänga av verksamheten. Det
år därför rimligt att avsnittet "Om sådan försiktighels-mått" tas
bort ur 40 § ML, för att möjliggöra för tillsynsmyndighet att även ge föreläggande
om tillståndprövning. Dock synes en hänvisning till miljöskyddsförordningen
överflödig eftersom denna inte kan innehålla annat än vad som har stöd i lag,
l. ex. följer ju tillslåndspliklen av 10 § miljöskyddslagen. Däremot
tillstyrkes förslaget att ta bort ordet "uppenbart".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med denna ändrade lydelse av 40 § ML framstår emellertid
41 § ML som överflödig. Dels är ju 40 § tillämplig även för naturvårdsverket,
dels blir koncessionsnämnden enligt förslag besvärsinstans åven i
tillsynsärenden, vilket ger tillräcklig rättssäkerhet. Det finns inte heller
från miljöskyddssynpunkt någon anledning att tvinga en befintlig verksamhet
till prövning, när man kan nå samma resultat enbarl genom tillsyn.
Länsstyrelsen föreslår därför aU 41 § ML upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av länsstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40 § första</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stycket ML</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tillstånd inle har givits enligt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Om tillslånd inte har givils enligl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna lag, får en tillsynsmyndighet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>denna lag, får en tillsynsmyndighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>meddela ett föreläggande om så-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddela ett föreläggande eller för-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dant försiktighetsmått eller förbud</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bud som behövs för att denna lag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som uppenbart behövs för att la-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>skall efterlevas. I brådskande fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gens bestämmelser skall efterlevas.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>eller när det i övrigl finns särskilda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I brådskande fall eller när det i öv-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>skäl får föreläggandet ges omedel-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rigl finns särskilda skäl fär förelåg-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>bart och i andra fall först sedan det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gandet ges omedelbart och i andra</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>visat sig atl rättelse inle kan
vinnas 98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fall först
sedan del visat</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom råd.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sig aft rättelse inte kan</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vinnas
genom råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:121.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41 § ML utgår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län: Förslagel till ändring av 40 §
ML tillstyrkes. Länsslyrelsen finner atl vid en sådan ändring 41 § ML inte
erfordras utan bör upphävas. Inte ens med nu gällande regler har 41 § ML kommil
lill någon omfattande tillämpning. 1 länet har inte förekommit någol sådanl
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län: Länsstyrelsen tillstyrker
den föreslagna ändringen som gör det möjligt för tillsynsmyndigheten att ge
föreläggande om skyldighet att ansöka om tillstånd till viss miljöfarlig
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och med den ändrade lydelsen av 40 § ML förefaller 41 §
ML överflödig, eftersom naturvårdsverket i egenskap av tillsynsmyndighet har
samma möjlighet att begära prövning som 41 § ML i sin nuvarande lydelse erbjuder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län: Länsstyrelsen
tillstyrker den föreslagna ändringen i 40 § ML med innebörd att det blir
möjligt för tillsynsmyndigheten att ge ett föreläggande om skyldighet att ansöka
om lillstånd till miljöfarlig verksamhet och förbjudande av byggnadsverksamhet
som ev. redan påböriats i strid mot beslämmelserna om lillslåndsplikl. Denna
ändring lorde vara nödvändig för alt i vissa lägen få till stånd en tillståndsprövning,
när det råder delade meningar vid tillämpningen av föreslagen lydelse av 2 §
andra stycket MF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län: Belräffande föreslagna
ändringar i 40 §<br>
ML------- har länsstyrelsen ingen erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län: Länsstyrelsen tillstyrker
ändringen som ger tillsynsmyndigheterna möjlighet atl förelägga utövare av
miljöfarlig verksamhel att söka tillstånd eller inge anmälan. Då det här
gäller förelägganden som närmasl kommer alt meddelas i situationer när klara
överträdelser av tillstånds- eller anmälningsplikt skett förefaller det
emellertid underligt all rättelse normalt först skall försöka vinnas med råd.
En justering är därför påkallad även vad gäller bestämmelsens utformning i
övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Den föreslagna
befogenheten alt meddela föreläggande om atl söka tillslånd bör endast gälla
fall som avses i stycket ovan, dvs. "dispenserade" verksamheter.
Något behov av befogenheter utöver de nuvarande alt meddela föreläggande om
förbud och försiktighetsmått finns knappast. I sammanhanget bör även beaktas
miljöskyddslagens straffbestämmelser och polismyndighets skyldighet alt
förhindra fortsatt brottslig gärning. Ordet "uppenbart" bör, såsom
föreslås, tas bort ur 40 § ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Den första meningen i 40 §
miljöskyddslagen anser länsslyrelsen bör bibehållas i sin nuvarande lydelse.
Stadgan-del ger möjlighet atl meddela föreläggande om försiktighelsmäll eller
förbjuda ifrågavarande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Istället för den formulering som naturvårdsverket förordat
föreslår läns<br>
styrelsen följande lydelse som skulle kunna las upp som etl andra stycke i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>40 § miljöskyddslagen;
"Om tillståndsplikten eller anmälningsplikten un- Prop. deriäfits får en
Ullståndsmyndighel förelägga den tillstånds- eller anmäl- 1986/87: 135
ningspliktige att söka tillslånd för verksamheten eller anmäla verksamheten".
Med denna föreskrift fär man möjlighel att, om man anser sig kunna gå med på
verksamheten i och för sig men att det formellt inte finns något tillstånd, ge
vederbörande ett föreläggande om alt om verksamheten skall fortsätta så måste
han antingen söka lillstånd eller anmäla verksamheten. - Enligt 40 § kan
föreläggandel förknippas med vile.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
nyssnämnda ändring införs kan sålunda en tillsynsmyndighet tvinga ett företag
att söka lillstånd eller anmäla verksamhelen ifråga. Tillsynsmyndigheten har
redan nu möjlighet att enligt 40 § miljöskyddslagen meddela erforderliga
försiktighetsmått eller förbud. I princip skulle därför det föreslagna
tvingande förfarandet vara onödigt. Fördelen med möjligheten att meddela
föreläggande om tillståndsprövning eller anmälan är emellertid dels att
allmänheten kan påverka ärendet i enlighet med de regler som finns för prövning
av lillstånds- och anmälningsärenden, dels att en anmälan i viss omfattning
remissbehandlas dels att förfaringssättet vid tillståndsprövning är klarare,
enklare och snabbare än om en verksamhel skall behandlas med hjälp av
tillsynsparagraferna. Ett tillstånd reglerar också de villkor som skall gälla
för företaget. Företagaren, tillsynsmyndigheten och övriga berörda vet då under
vilka villkor som verksamheten fär bedrivas. Om tillsynsmyndigheten istället
reglerar verksamheten med tillsynsbestämmelserna kommer det alltid atl råda
ett visst osäkerhetsförhållande. Ett hårdare tryck från omkringboende och andra
kan medföra att tillsynsmyndigheten känner sig tvingad all ta upp ärendet pä
nytt. Tillsynen av den ifrågavarande anläggningen kan därvid bli mer
komplicerad och dyrbar än om tillstånd föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Värmlands län: Även förslaget lill ändring av 40 § miljöskyddslagen kan
tillstyrkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Örebro län: Det har vid något lillfälle i Örebro län förekommit atl en
tillståndspliktig verksamhet påböriats ulan alt lillstånd sökts. Det konstaterades
då vid samråd med naturvårdsverket att lånsstyrelsen inte kunde förelägga
vederbörande all söka lillstånd. Inte heller kunde länsstyrelsen förbjuda
verksamheten bara av det skälet att tillstånd inte sökts. Länsstyrelsen ansågs
dock kunna utfärda föreskrifter. Med den föreslagna ändringen i 40 § ML skulle
länsstyrelsen i nämnda fall ha kunnat förelägga vederbörande att söka tillstånd
eller förbjuda verksamheten. Med hänvisning härtill tillstyrker länsstyrelsen
att 40 § ML ändras enligl förslaget. Behovet av en sådan ändring kan komma att
öka, om den av naturvårdsverket föreslagna utvidgningen av 2 § MF kommer till
stånd. Del får dock framhållas att ett föreläggande all söka tillslånd kan
innebära etl omständligt förfarande. Det blir ett särskilt ärende skilt från
ett eventuellt kommande tdlståndsärende. Besvär över föreläggandet kan föras
särskilt. Ett föreläggande torde vidare enbart kunna avse att inge ansökan om
tillstånd. Om ansökan ges in men är bristfällig, lorde i stället föreläggande
skola ske med stöd av 13 § tredje stycket ML. Även över ett sådant föreläggande
kan besvär föras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Ej heller finns någon erinran mol den Prop.<br>
föreslagna ändringen av 40 § ML.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län: När del gäller
naturvårdsverkets förslag i skrivelserna till regeringen kan länsslyrelsen i
övrigt i allt väsentligt ansluta sig till de synpunkter koncessionsnämnden har
anfört i sill remissyttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Förslaget till ändring i
40 § miljöskyddsförordningen är bra. Länsstyrelsen tillstyrker att det
genomföres snarast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Länsstyrelsen ser det
som mycket positivt atl föreslagen ändring vad avser 40 § miljöskyddslagen
genomförs så atl tillsynsmyndighet får möjlighel au förelägga om
tillståndsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län: - - - föreslagna
ändringarna i miljöskyddslagen och miljöskyddsförordningen föranleder inga
erinringar från länsstyrelsens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens län: Verket lar också upp
frågan om ändring av 40 § miljöskyddslagen i syfte all stärka
tillsynsmyndighetens möjligheter atl ingå med föreläggande och förbud. De
problem som naturvårdsverket tar upp är relativt vanligt förekommande vid
befintliga förelag som saknar lillstånd enligt miljöskyddslagen. Företagaren
ser ofta i sådana fall kravet från tillsynsmyndigheten atl söka tillstånd till
verksamhelen som elt onödigt påfund eller belastning, men bortser samtidigt
frän de fördelar som det innebär alt få verksamheten legaliserad enligt miljöskyddslagen.
Länsstyrelsen är därför av den meningen atl företagare i vissa fall bör kunna
föreläggas att söka tillslånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens län: Den i anslutning till
denna ändring föreslagna ändringen av 40 § miljöskyddslagen bör också kunna
medverka lill en smidig hantering av ärenden där tillämpning av dessa
bestämmelser kan bli aktuell. Borttagandet av ordet "uppenbart" kan
dock innebära risk för att 40 § kan utnyttjas för ambitiöst. Länsstyrelsen föreslår
därför att ordet "uppenbart" får stå kvar eller att en viss
uppmjukning göres, t. ex. genom alt "uppenbart behövs" ersattes med
"för vilket del finns elt påtagligt behov" eller liknande.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Styrelsen tillstyrker
naturvårdsverkels förslag att stärka tillsynsmyndigheternas möjligheter att
meddela de förelägganden och förbud som behövs för att miljöskyddslagen eller
miljöskyddsförordningen skall efterlevas. Styrelsen noterar atl den förstärkta
befogenheten även tillkommer miljö- och hälsoskyddsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska naturskyddsföreningen: Naturvårdsverkets förslag
om ändring i 40 § miljöskyddslagen tillstyrks som en välkommen och välmotiverad
förstärkning av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund: Industriförbundet har intet att
invända mot naturvårdsverkels förslag att 40 § ML ändras på sätt som stärker
länsstyrelsens befogenhet att inskrida med förelägganden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>7.2
Yttranden över skrivelse från statens naturvårdsverk</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>den 4
december 1985 med förslag till ändringar i</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>1986/87;
135</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>miljöskyddslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över förslagen lill ändringar i ML lill den del de
slutligt behandlas i lagrådsremissen avgetls av koncessionsnämnden för
miljöskydd, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands,
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernortlands, Jämtlands, Västerbottens och
Nortbottens län. Svenska kommunförbundet. Svenska naturskyddsföreningen och
Sveriges industriförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
par länsstyrelser har bifogat yttranden av komimuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.27
Sveriges industriförbund: Om alla de förslag genomförs som nu ligger hos
regeringen riskerar ML att bli ett svåröverskådligt "lapptäcke". Industriförbundet
anser i stället atl man nu bör göra en genomgripande översyn av
miljöskyddslagen, trots att en stor förändring i lagen genomfördes så sent som
1981. ML bör ändras så atl den fyller kraven på ett modernt regelsystem, vilket
f.n. inte är fallet. 1981 års lagändring skapar vidare problem som nu bör
rättas fill. Erfarenheterna av nära tvä decenniers tillämpning av ML bör kunna
tas till vara med syfte att förenkla lag och förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att klara det erfordras elt genomtänkt underlag för hela problemkomplexet.
Industriförbundet återkommer med förslag lill kompletterande ändringar av ML
och MF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Kontrollprogram</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser tillstyrker naturvårdsverkets förslag till förtydligande
regler om kontrollprogram. Några är dock tveksamma till att överträdelser av
kontrollprogrammen straffsanklioneras samtidigt som vitesmöjligheten
bibehålls. Ett par remissinstanser, däribland koncessionsnämnden, är negafiva
till verkels förslag och ifrågasälter behovet av ytterligare
författningsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.1
Koncessionsnämnden för miljöskydd: Koncessionsnämnden upptar först till
behandling den yäckta frågan om eventueUt ytterligare kontrollregler.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
specialmotiveringen till immissionssakkunnigas förslag till immissions-<br>
lag (s. 317f) rörande "tillståndsbeslut och verkan därav" framhöll de
sak<br>
kunniga vikten av att ett tillståndsbeslut innehöll både noggrann beskriv<br>
ning av den användning som var föremål för tillståndet och noggranna<br>
föreskrifter om de villkor som skulle gälla. Vid tillämpning av de föreslag<br>
na reglerna om beslutets innehåll ansåg de sakkunniga atl god vägledning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunde
hämtas från ditlillsvarande praxis i vattenföroreningsmål. Som vill- Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kor
kunde uppställas krav på variehanda skyddsåtgärder, begränsningar 1986/87:
135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
kontroller, exempelvis i fråga om lägsta skorstenhöjd, användning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>renings-
eller dämpningsanordningar, iakttagande av emmissionsgränser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>osv.
Föreskrifterna kunde också, enligl de sakkunniga, avse kontroll av alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppställda
tekniska villkor verkligen efterlevdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen till miljöskyddslagen uttalar departementschefen i frågan om
tillståndsbesluls innehåll att beslutet - förutom angivande av den verksamhet
som tillståndet gäller, också skall innehålla föreskrift om de villkor som
myndigheten anser skall gälla för tillståndet samt att sådana villkor i första
hand kan avse renings- och andra skyddsåtgärder, inskränkningar i
verksamheten, immissionsgränser, kontrollåtgärder osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
propositionen framgår vidare bl. a. följande (s. 222 fQ:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsyn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
myndigheternas verksamhet på miljövårdsområdet kan inle stanna vid au behandla
ärenden som aktualiseras genom ansökningar. Verksamheten måste också ha ett
aktivt innehåll för atl utvecklingen på miljövärds-området skall kunna styras i
rätt riktning. Här kommer lillsynsuppgifterna in. Hit hör t.ex. alt
myndigheterna, som immissionssakkunniga har uttryckt det, själva är aktivt
verksamma för att spåra upp fall där åtgärder behövs. Vidare hör hit övervakning
och kontroll av störningskällor och av all skyddsföreskrifter efterlevs. Andra
betydelsefulla aktiviteter är inventering och kartläggning av vatten- och
luftföroreningar och störningskällor av olika slag samt planering av det
allmännas insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
föreslär vidare alt del meddelas föreskrifter om att uppgifter om mängd och
beskaffenhet av avloppsvatten skall hållas fillgängliga på sätt
tillsynsmyndigheten närmare bestämmer. Vissa remissinstanser ställer sig
positiva till det. Jag (departementschefen) anser emellertid inte nödvändigt
att meddela uttryckliga föreskrifter om uppgiftsskyldighel av den art som
naturvårdsverket föreslår. 1 varje fall kan frågan anstå till dess närmare
erfarenheter vunnits av de nya prövnings- och tillsynssystemel. Del är vanligt
att vattendomstolarna i samband med alt tillstånd lämnas lill avloppsförelag
ålägger sökanden alt fortlöpande lämna tillsynsorgan uppgifter om
avloppsvattnets mängd och beskaffenhet och om andra förhållanden som är av
inlresse från konlrollsynpunkl. Jag anser att detta förfarande med fördel bör
kunna tillämpas också i det prövnings-och tillsy nssystem somjag föreslår.
Genom denna ordning och genom den möjlighel som tillsynsorganen får all kräva
upplysningar om förorenande anläggning kan ändamålet med naturvårdsverkels
förslag om uppgiftsskyldighet i huvudsak tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av specialmotiveringen
till lagförslaget (prop. s. 253 fO kan följande<br>
inhämtas under rubriken "Ansvar, handräckning och besvär m. m.". Med<br>
anledning av att immissionssakkunniga ej hade föreslagit någon bestäm<br>
melse om besiktning och att vattenöverdomslolen hade ansett en sådan<br>
bestämmelse nödvändig uttalade departementschefen bl. a. följande:</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Syftet
med sådan besiktning är att kontrollera att arbetena för Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>företaget utförts i
enlighet med tillståndsbeslutet. Eftersom del finns en 1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>särskild
tillsynsorganisalion på det område som den nya lagstiftningen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>täcker och tillsynsorganen
har vidsträckta befogenheter all vinna tillträde</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fill anläggningar, inhämta
upplysningar osv. anser jag inte att det finns</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>något behov av att i den
nya lagen ha en motsvarighet fill 13 kap. 1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vattenlagen.
Ingel hindrar f. ö. att prövningsmyndigheten bland de villkor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
las upp i tillståndsbeslulet också meddelar behövliga kontrollbesläm-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>melser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
45 § i lagförslaget (se nedan) fastslogs atl straffansvaret inte anknyter till
de materiella reglerna, att efterlevnaden av dessa tryggas genom regler av
annan art än straffbestämmelser, t. ex. regler om koncessionsplikt, tillsyn,
befogenhet för myndigheter och enskilda att föra talan osv, samt att straff
kommer i fråga när man åsidosätter förbud eller föreskrift som meddelats med
slöd av lagen. Straffansvar drabbar således den som bl. a. åsidosätter villkor
eller föreskrift som meddelats med stöd av exempelvis 18 § första styckel. Hit
hörde, enligl departementschefen, främst villkor om skyddsåtgärder eller andra
försiktighetsmått, fidsbe-stämmelser eller kontrollföreskrifter o. d. som
meddelas i samband med atl tillstånd lämnas till viss verksamhet. Vidare
påpekades i samband härmed att den som bryter mot förbud eller föreskrift som
meddelas enligt 40 § inte är underkastad straffansvar samt atl skälet härtill
är att länsslyrelsen kan utsätta vite i samband med sådan föreskrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
lydelsen av tillsynsreglerna och av 45 § bland ansvarsreglerna i den
miljöskyddslag som trädde i kraft den Ijuli 1969 hänvisas till bilaga till
detta remissyttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
förarbetena till miljöskyddslagen och av de i bilagan redovisade lagreglerna
framgår bl.a. att naturvårdsverket och länsstyrelserna skulle utöva tillsyn
till skydd mot miljöfarlig verksamhel som kunde medföra fara för allmänna
intressen, att naturvårdsverket hade den centrala fillsynen medan länsslyrelsen
utövade fortlöpande tillsyn inom länet samt att tillsynsmyndigheterna skulle
övervaka atl miljöfariig verksamhet som är lillståndsprövad bedrivs enligt
meddelade villkor och att annan miljöfarlig verksamhet inte strider mol
miljöskyddslagstiftningen. Av förarbetena framgick vidare att
tillståndsmyndighelen såsom villkor för tillstånd - i likhet med vad
vattendomstolarna tidigare gjort vid tillämpning av vattenlagens regler om
avloppsvatten - kunde föreskriva "kontroll av atl uppställda tekniska
villkor efterlevdes", "kontrollåtgärder", "kontrollbestämmelser"
etc. Efterlevdes ej sådant "kontrollvUlkor" hade länsstyrelsen
möjlighet att ingripa med stöd av 40 § tredje resp. Qärde styckena och kunde
under vissa förutsättningar sanktionsbestämmelserna i 45 § bli ullämpliga. I 43
§ stadgades sludigen atl innehavare av en anläggning, där verksamhelen kan
befaras vara miljöfarlig, är skyldig atl på begäran lämna tillsynsmyndighet
behövliga upplysningar om anläggningen. Enligt 45 § kunde den som uppsåtligen
eller av oaklsamhet underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 43 §
dömas till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
från begynnelsen av koncessionsnämndens verksamhet kom<br>
nämndens tillståndsbeslut som regel att innehålla ett
"kontrollvillkor"</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med den innebörden att tillständshavare ålades skyldighet
all upprätta ett Prop. program för kontrollen av verksamheten vid det
lovgivna förelaget och av 1986/87: 135 företagets verkningar i omgivningen
samt att underställa länsstyrelsen kontrollprogrammet för "godkännande"
eller "fastställelse". Uppkom meningsskiljaktighet i programfrågan
hade parterna möjlighel alt hänskjuta tvistefrågor till koncessionsnämndens
avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1971 och 1972 framförde naturvårdsverket önskemål
till regeringen om kompletterande bestämmelser om tillsyn. Verkets förslag
avsåg dels skyldighet för den som utövar miljöfariig verksamhel att utföra
eller låta ulföra undersökningar, dels rätt för tillsynsmyndighet att anlita
biträde för utförande av undersökningar. Berörda frågor behandlades i en inom
justitiedepartementet upprättad promemoria (Ds Ju 1972; 36) om vissa ändringar
i miljöskyddslagen. Av promemorian framgick bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 beslut om tillstånd brukar föreskrivas alt sökanden
skall svara för kontroll av den miljöfarliga verksamheten. Föreskrifterna har
ett skiftande innehåll men ges ofta endast den formen att sökandena åläggs att
upprätta ett kontrollprogram som kan godkännas av länsslyrelsen. Svårigheter
att fä till stånd behövliga undersökningar uppslår emellertid framför allt i fråga
om verksamhel som inte varil föremål för prövning. Miljöskyddslagen (ML)
anvisar inte någon enkel och lämplig möjlighet för tillsynsmyndighet alt
gentemot en inle samarbetsvillig företagare fä till stånd undersökningar av
sådan verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl underlätta tillsynsmyndigheternas verksamhet bör i
ML slås fast alt den som utövar verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig år
skyldig alt ulföra de undersökningar av verksamheten som behövs för att myndigheterna
på ett riktigt sätl skall kunna fullgöra sina tillsynsuppgifler. Undersökningsplikten
bör inte begränsas att avse själva utsläppet eller verksamheten i övrigt vid
anläggningen utan bör också avse verkningarna av den miljöfarliga verksamheten,
exempelvis hur ett vattenområde påverkas av ett vallenförorenande
avloppsutsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet måsle ha elt berättigat intresse av alt
kunna föreskriva atl viss undersökning skall ulföras inte av den som utövar
verksamheten utan av fristående expertis med teknisk eller vetenskaplig
sakkunskap på just del aktuella området. En bestämmelse härom bör fogas till
bestämmelsen om företagarens allmänna undersökningsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 allmänhet torde enighet kunna uppnås mellan
fillsynsmyndighelen och företagaren om de undersökningar som bör ske. Då behövs
inle annat än ett kontrollprogram som anger hur undersökningarna skall ske.
Liksom f. n. bör givetvis företaget kunna åläggas att upprätta ett
kontrollprogram. Tillsynsmyndigheten bör emellertid också ha möjlighet alt mol
förelagarens vilja kräva vissa undersökningar. För att ge eftertryck ål ett
föreläggande bör tillsynsmyndighet kunna utsätta vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementspromemorian fick i allmänhet etl positivt
mottagande vid<br>
remissbehandlingen. Vattenöverdomslolen ansåg att syftet med de före<br>
slagna bestämmelserna om företagarens undersökningsplikt till väsentlig<br>
del kunde tillgodoses inom ramen för gällande lag, att förslaget därför<br>
närmast fick ses som ett förtydligande och - belräffande befogenheten atl<br>
utsätta vile - en komplettering av nuvarande regler samt all det kunde</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-right:31.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övervägas att begränsa den föreslagna befogenheten för tillsynsmyndighe-
Prop. terna till sådana fall då tillståndsprövning inle ägt mm. Enligl vattenlagsul-
1986/87: 135 redningen borde den föreslagna undersökningsplikten betraktas som elt
utflöde av den allmänna skyldigheten för var och en som utövar miljöfarlig
verksamhet att vidta skäliga försiktighetsmått. Detta uteslöt inle, ansåg
utredningen, atl en precisering i lagen av skyldighetens innebörd kunde vara
lämplig och påkallad. Vad som anfördes i promemorian gav enligl ulredningen vid
handen alt så var fallet. Koncessionsnämnden framhöll alt den då ganska vaga
uppgiftsskyldigheten behövde skärpas och preciseras såvitt gällde de inte tillåtlighelsprövade
företagen, att behovet av ökade befogenheter för tillsynsmyndigheterna
beträffande tillåtlighelsprövade företag onekligen var väsentligt mindre men
att det måste vara ändamålsenligt au ha enhetliga tillsynsregler för all miljöfariig
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen 1973; 141 med förslag till lag om ändring
i ML anförde departementschefen bl. a. följande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företagarens ansvar bör omfatta även undersökningar av den
miljöfarliga verksamheten och dess verkningar. När det gäller verksamhel som
varit föremål för tillståndsprövning kommer delta i praxis redan till ullryck
genom alt sökanden i beslutet regelmässigt åläggs all svara för kontroll av den
miljöfarliga verksamheten. När det gäller företag som inte har varil föremål
för prövning ger emellertid ML inte tillsynsmyndigheterna tillräckliga
möjligheter att få till stånd behövliga undersökningar av den milljöfar-liga
verksamheten. Särskilt för sådana fall innebär promemorieförslaget en
välbehövlig utvidgning av företagarens ansvar för verksamhelen som bör
underlätta tillsynsmyndigheternas arbete. En lagstiftning på grundval av
förslaget utgör en angelägen reform som förbättrar miljövärdens möjligheter. Beslämmelserna
bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse med promemorieförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av ökade befogenheter för fillsynsmyndighelerna
alt kräva undersökningar är som nyss antyddes väsentligt mindre i fråga om
prövade företag än i fråga om företag som inte varit föremål för prövning. Valten-överdomstolen
har därför ifrågasatt om inte de föreslagna beslämmelserna begränsas till verksamhel
som inte varil föremål för tillständs- eller dispensprövning. Som
koncessionsnämnden framhåller är det emellertid ändamålsenligt atl ha
enhetliga bestämmelser för all miljöfarlig verksamhet. Dessutom kan den i
promemorian föreslagna befogenheten för tillsynsmyndighet atl utsätta vite
eller atl anlita utomstående expertis behövas även i fråga om prövade förelag.
Jag anser på grund av del anförda att de föreslagna bestämmelserna i ML bör
gälla utan hinder av tidigare prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I allmänhet lorde enighet kunna uppnås mellan
tillsynsmyndigheten och<br>
företagaren om de undersökningar som bör ske och om val av särskild<br>
expertis. Man kan utgå från att lillsynsmyndighelerna inte kräver att<br>
företagarna skall utföra oskäligt omfattande och dyrbara undersökningar.<br>
Som regel behövs inte annat än etl kontrollprogram som anger hur under<br>
sökningarna skall utföras. Liksom f. n. bör företagaren kunna åläggas atl<br>
upprätta ett kontrollprogram. Tillsynsmyndigheten bör emellertid ha möj<br>
lighel atl mot förelagarens vilja kräva vissa undersökningar. För alt ge</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eftertryck
åt etl föreläggande bör tillsynsmyndighet kunna utsätta vite.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl men mening stämmer det bäst med lagstiftningens
uppbyggnad atl 1986/87: 135 lalan mol beslut av naturvårdsverket och
lånsstyrelse föres direki hos regeringen. Mot den av koncessionsnämnden
förordade ordningen (atl parterna skall fä hänskjuta tvistig fråga till
avgörande av nämnden) lalar också att vite kan utsättas enligt förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillståndsmyndigheten har möjlighel att i lillslåndsärendel
rättskraftigl avgöra bl. a. vissa konkreta frågor om kontrollens utformning, om
det finns inlresse av att få sådana frågor prövade redan på detta stadium.
Delta är en fördel. Jag vill därför inte förorda, atl man gör det tillägg lill
22 § ML som föreslagits i promemorian (nämligen att rättskraften hos etl lillståndsbeslut
inle ulgör hinder för tillämpning av de föreslagna bestämmelserna om
företagarens undersökningsplikt), eftersom ett sådant tillägg skulle lägga
hinder i vägen för att avgöranden i kontrollfrågor blev rättskraftigt avgjorda.
Man bör alltså behålla nuvarande ordning som medger atl vissa kontrollfrågor
avgörs rättskraftigt i lillslåndsärendel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från och med den I januari 1974 har 43 § ML följande
lydelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan verksamhelen vid en anläggning befaras vara
miljöfarlig, är innehavaren skyldig alt på begäran lämna tillsynsmyndighet
behövliga upplysningar om anläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet får förelägga den som utövar verksamhel
som kan befaras vara miljöfarlig att utföra för tillsynens fullgörande
behövliga undersökningar av verksamheten och dess verkningar.
Tillsynsmyndighet kan i stället, om del finnes lämpligare, föreskriva att sådan
undersökning skall utföras av annan än den som utövar verksamheten och utse
någon att göra undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del åligger den som utövar verksamheten all ersätta
kostnad för undersökning som avses i andra styckel andra punkten med belopp
som tillsynsmyndigheten fastställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligt andra styckel får
tillsynsmyndighet utsätta vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket föreslår nu att underiåtenhel all följa
kontrollprogram straffbeläggs genom elt tillägg härom i 45 § första slycket ML.
Om sådan straffbeläggning sker bör lagtexten, anser verket vidare, ange vilka
skyldigheter som innefattas i begreppet kontroll och vars omfattning kan komma
att närmare upptas i kontrollprogram. Enligt elt nytt andra stycke i 43§ML</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig
verksamhet installera behövlig mät- och proviagningsutrustning samt ulföra de
mätningar, ta de prover, ombesöria de analyser samt utföra de besiktningar och
undersökningar i övrigt av verksamheten och dess verkningar som behövs för
tillsynen och skall resultaten av undersökningarna rapporteras till tillsynsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett nytt Iredje stycke, samma lagmm, föreslås sedan att
omfattningen<br>
av åligganden enligt andra slyckel kan bestämmas genom kontrollprogram,<br>
alt sådant program fastställs av tillsynsmyndighet samt att tillsynsmyn-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>digheten -
lill grund för fastställelse av kontrollprogram - får förelägga Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som
utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet atl utarbeta 1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag
till sådant program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om 43 § ML utvidgas på sätt angivils ovan, bör, enligt
naturvårdsverket, del sakliga innehållet i det nuvarande andra styckel finnas
med i lagrummet i dess nya lydelse. Delta tillgodoses genom de föreslagna
fjärde och femte styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sjätte och sjunde styckena behandlas slulligen kostnadsfrågan
och vitesfrågan. Vad gäller den senare frågan får tillsynsmyndighet i beslut om
föreläggande enligl Iredje och fjärde styckena utsätta vile.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket motiverar den nya straffbestämmelsen i 45
§ och utvidgningen av 43 § med nödvändigheten att tillsyn och kontroll av
miljöfarlig verksamhet fungerar väl, atl närmare bestämmelser om kontrollen
bör meddelas nu samt atl dessa särskilt bör syfta lill atl ge kontrollprogrammen
ökad belydelse. Lagförslaget syftar även till alt undanröja den tvekan som, enligl
verket, "nu uppstått om den påföljd som kan komma i fråga i de situationer
där kontrollprogram ej efterlevs".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan koncessionsnämnden redovisar sin inställning till
lagförslaget vill nämnden nägot kommentera vad naturvårdsverket anfört till slöd
för förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verket anför an kontrollen av tillståndsprövade företag i
mycket slor utsträckning sker med ledning av kontrollprogram, atl
sökandeföretaget i tillståndsärenden enligt fast praxis genom särskilt villkor
brukar åläggas skyldighet att ge in förslag till sådant program till länsslyrelsen
för fastställelse samt atl länsstyrelsernas fastställande av kontrollprogram -
när del sker i enlighet med föreskrifter härom i tillståndsbeslutet - i
huvudsak får ses som beslut till följd av sådan delegering som berörs i avsnitt
2 (se nedan) i verkets framställning om ändringar i ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som redovisats ovan har koncessionsnämndens
tillståndsbeslut alltsedan ML trädde i kraft som regel innehållit en
villkorsbestämmelse om skyldighet för tillståndshavaren atl upprätta ett
förslag till kontrollprogram rörande den lovgivna verksamheten samt att ge in
programförslaget till länsstyrelsen för fastställelse (eller godkännande).
Villkorsbestämmelsen skall ses som ett led i förprövningen av miljöfarlig verksamhel
pä del sällel att koncessionsnämnden med bestämmelsen vill försäkra sig om atl
resultaten av prövningen i form av villkor för meddelat tillslånd får den
effekt från miljöskyddssynpunkt som nämnden avsett. Åven utan en sådan bestämmelse
åligger det emellertid tillståndshavaren att ställa sig föreskrivna
tillståndsvillkor om åtgärder, begränsningsvärden etc. till efterrättelse och
åvilar det vederbörande tillsynsmyndighet som en skyldighet - direkt grundad på
miljöskyddslagens tillsynsbestämmelser - att kontrollera efterievnaden av
samma villkor. För att fullgöra denna skyldighet kan tillsynsmyndigheten
anmoda tillståndshavaren att upprätta ett förslag till kontrollprogram och atl
ge in detta förslag för fastställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av det ovan anförda utgör, enligt
koncessionsnämndens me<br>
ning, länsstyrelsens fastställande av kontrollprogram - även om det sker<br>
enligt föreskrifter härom i ett tillslåndsbeslut - inte något beslut som fattas<br>
av länsstyrelsen lill följd av delegering från nämndens sida.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
lämnar därefter i sin framställning (s. 2 och 3) en över- Prop. sikllig
redogörelse för den ändring av 43 § ML som trädde i kraft vid 1986/87; 135
årsskiftet 1973/74 (se ovan s.5fO. Med anledning av departementschefens
uttalande om att de föreslagna bestämmelserna i ML borde gälla utan hinder av
tidigare prövning anför verket, alt uttalandet närmasl lar sikte på de företag,
för vilka tillstånd fanns vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna men
också bör tillmätas belydelse beträffande "frågan om vilka grunderna borde
vara för det framtida fastställandet av kontrollprogram för tillståndsprövade
förelag". Verket konstaterar vidare att 43 § andra stycket efter 1973 års
lagändring knappast i något fall åberopas vid fastställande av kontrollprogram
för tillståndsprövade företag saml att praxis när del gäller kontrollprogram
för sådana företag i stället har fortsatt enligl i huvudsak samma linjer som
tillämpades före lagändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fram
till ändringen av 43 § ML var villkorsbeslämmdsen om kontrollprogram i
koncessionsbesluten som regel förenad med en "ivisleklausul" för den
händelse tillståndshavaren ej upprättade nägot förslag till sådanl program,
dröjde med programmets upprättande eller ej ville åtnöjas med länsstyrelsens
ställningstagande rörande innehållet i programförslaget. Den kunde se ul på
följande såU:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det nu lämnade lillslåndel skall gälla följande villkor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bolaget skall upprätta och inom
tre månader från dagen för detta beslut till länsstyrelsen för fastställelse
inge förslag till kontrollprogram avseende dels verksamheten i
fabriksanläggningarna och på deponerings-plalser, dels tillståndet i redpienterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppkommer mellan bolaget, å
ena, samt länsstyrelsen, å andra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sidan,
meningsskiljaktighet vid tillämpningen av de ovan under eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15
meddelade föreskrifterna, fär sådan fråga underställas koncessionsnämnden för
särskilt avgörande. - Intill dess nämnden avgjort fråga som avses i punkt 15,
skall kontrollverksamheten fortgå enligt länsstyrelsens bestämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
med "tvisteklausulen" var önskemålet atl få till stånd ett väl
fungerande kontrollprogram ulan onödig tidsutdräkt. Ulan en sådan klausul hade
länsslyrelsen vid tredska från tillståndshavarens sida atl inge förslag till
kontrollprogram varit tvungen atl tillämpa 40 § iredje stycket ML (se bilagan)
med möjlighet att utsätta vile enligt Qärde slyckel samma paragraf. Vidare
kunde tillståndshavaren vid missnöje med länsstyrelsens fastslällelsebeslut föra
talan mot beslutel hos regeringen. Koncessionsnämnden ansåg för sin del att
förfarandet med en "ivisleklausul" i kontrollprogramfrågan var ett
smidigare sätt att handskas med denna fråga såväl från formell som från
materiell synpunkt. I sistnämnda hänseende hade ju nämnden också den förmånen
all ha "förstahandskånnedom" om den lovgivna verksamheten från sin
prövning av tillståndsärendet. Det bör anmärkas att även om kontrollfrågan
"återfördes" till nämnden på grund av tillståndshavarens ovilja atl
upprätta etl kontrollprogram kunde i princip en ansvarstalan enligt 45 § komma
i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
ikraftlrädandei av ändringen i 43 § ML försvann "tvisteklausulen"</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beträffande kontrollprogrammen från nämndens tillslåndsbeslut.
Vid re- Prop. missbehandlingen av ändringsförslaget hade koncessionsnämnden
föreslå- 1986/87: 135 git alt parterna skulle få hänskjuta tvistig fråga lill
avgörande av nämnden. Departementschefen uttalade emellertid, som ovan
redovisats, att del stämde bäst med lagstiftningens uppbyggnad att talan mot
beslut av bl. a. länsstyrelse fördes direkt hos regeringen saml att mol den av
nämnden förordade ordningen talade också att vite kunde utsättas enligl förslagel.
Efler lagändringen kom en villkorsbestämmelse om kontrollprogram i elt
tillståndsbeslut att fä exempelvis följande utformning;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bolaget skall före den 1 januari 1975 lill länsstyrelsen
för fastställelse inge förslag till kontrollprogram avseende verksamheten vid
bolagels anläggningar och tillståndet i redpienterna. I fråga om bolagels
skyldighet att lämna tillsynsmyndighet upplysningar om verksamheten och utföra
eller bekosta för tillsynens fullgörande behövliga undersökningar gäller i
övrigt bestämmelserna i 43, 48 och 49 §§ ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till att "tvisleklausulen" försvann
och atl koncessionsnämnden därmed kopplades bort frän kontrollfrågan, efter
det atl tillståndsbeslutet meddelats, fann nämnden lämpligt att i
villkorspunkten rörande ingivande av förslag till kontrollprogram erinra om tillståndshavarens
skyldighet att bl. a. utföra för tillsynens fullgörande behövliga undersökningar
enligl det nya andra stycket i 43 § ML. Nämnda skyldighet gällde självfallet
utan en sådan erinran, men påpekandet var, enligt nämndens mening, i varje
fall i börian motiverat av behovet atl upplysa tillståndshavaren om
lagändringen saml att ge länsstyrelsen stöd i arbetet beträffande kontrollen av
lovgiven verksamhet. Påpekandet om tillståndshavarens skyldigheter enligt 43 §
återfinns fortfarande i koncessionsnämndens tillståndsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagändringen föranledde ej koncessionsnämnden atl ändra
sin praxis att i tillståndsbesluten ta in en villkorspunkt om skyldigheten för
en lillståndshavare att ge in elt kontrollprogramförslag för fastställelse
även om en sådan punkl var mindre påkallad efler lagändringen. Som redovisats
ovan från förarbetena lill ändringen innebar denna närmasl en precisering av
vad som redan gällde med tillägg av vitesmöjlighelen. Även om
tillstånds-beslutet innehåller nyssnämnda villkorspunkt och tillståndshavaren
uppfyller föreskriften däri att inom viss fid till länsstyrelsen ge in elt
förslag till kontrollprogram står det givetvis länsstyrelsen fritt atl åberopa
43 § ML vid fastställandet av ett kontrollprogram. (Det bör nämnas att
koncessionsnämnden viss tid efter lagändringen i några beslut, rörande
särskilt mindre förelag, i stället för ovan berörda villkorspunkt endast
ullalat (i villkor) att i fråga om tillståndshavarens skyldighet att lämna
tillsynsmyndighet upplysningar om verksamheten och utföra eller bekosta för
tillsynens fullgörande behövliga undersökningar gäller beslämmelserna i 43, 48
och 49 §§ ML.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det här sammanhanget bör slutligen konstaleras att
lagändringen kom<br>
till och framför allt hade betydelse för de ej tillståndsprövade företagen.<br>
Beträffande de tillståndsprövade företagen gav ändringen länsstyrelsen<br>
möjlighet att med hjälp av "vitesvapnel" dels tvinga tillståndshavaren
atl<br>
ge in förslag till kontrollprogram för det fallet att tillslåndsbeslut ej
innehål-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ler
någon villkorsbestämmelse om sådant ingivande, dels tvinga tillstånds- Prop.
havaren atl följa bestämmelserna i elt fastställt kontrollprogram. Den
1986/87: 135 senare tvångsmöjlighelen blev av särskild betydelse när "tvisteklausulen"
försvann från tillståndsbesluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
gör gällande att "tvekan nu har uppstått om den påföljd som kan komma i
fråga i de situationer där kontrollprogram ej efterlevs". 1 anslutning
därtill anför verket att beträffande sådana undersökningar som föreläggs med
direkt tillämpning av 43 § andra stycket (vilkas omfattning kan anges genom
kontrollprogram) behöver tvekan ej råda om de sanktioner som då kan komma
ifråga, nämligen vite enligt 43 § Ijärde styckel (i beslut om föreläggande
enligt andra stycket). Vidare anför verket;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
kontrollprogram som fastställts i enlighet med lillståndsvillkor härom är
läget emellertid oklart i vad gäller tillämpbar sanktion. Atl åsidosätta ett
kontrollprogram av delta slag torde inte utan vidare kunna likställas med etl
åsidosättande av villkor. Tillsynsmyndighetens fastställande får — som
tidigare nämnts - snarast ses som ett beslutsfattande som tillståndsmyndighelen
delegerat lill tillsynsmyndigheten. 1 brist på uttryckliga bestämmelser om
sådan delegering finns det en risk för att tillsynsmyndighetens ifrågavarande
beslut för närvarande inte kan anses vara straff-sanktionerat. Som tidigare
berörts är det möjligt för tillsynsmyndigheten att använda sig av 43 § andra styckel
även om tillståndsmyndighelen meddelat föreskrift om upprättande av förslag lill
och fastställande av kontrollprogram. Som regel lorde tillsynsmyndigheten dock
finna det främmande all behöva använda sig av ett föreläggande, kanske t.o.m.
förenat med vite, i en situalion där myndigheten och sökanden är överens om hur
kontrollprogrammet skall se ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
tillägger all förarbetena till 43 § första slyckel och praxis i vad avser
styckets tillämpning inte pekar pä alt det annat än under särskilda
omständigheter kan läggas till grund för beivrande av underlåtenhet att följa
kontrollprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt undanröja varje tvekan om tillämpbar sanktion när "kontrollprogram
åsidosätts" och härvid samtidigt markera kontrollprogrammets vikt föreslår
verket atl "underlåtenhet atl följa kontrollprogram" straffbeläggs
genom ett tillägg härom i 45 § första stycket 4. ML. Att så blir fallet framstår,
anser verket, som lämpligt också vid en jämförelse med de brottstyper som 45 §
första slyckel 4. f.n. innehåller, (45 § första stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.;---- underiåler
alt fullgöra vad som åligger honom enligl 43 § första</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stycket
eller i ansökan eller annan handling som avges enligt denna lag eller enligt
föreskrift som har meddelats med slöd av lagen lämnar vederbörande myndighet
oriktiga uppgifter rörande etl förhållande av betydelse för prövning av en
fråga om tillslånd eller för tillsynen) underlåtenhet alt på begäran lämna
behövliga upplysningar om en anläggning enligt del nyss berörda första slyckel
i 43 § och lämnande av orikliga uppgifter vid bl. a. sädan rapportering som
skall ske enligt kontrollprogram. Underlåtenhet alt lämna uppgifter enligt
kontrollprogram utgör, enligt naturvårdsverket, ett förhållningssätt som faller
mitl emellan de berörda två brotlstyperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
att börja med kan koncessionsnämnden i och för sig ansluta sig till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vad
naturvårdsverket anfört om vitesföreläggande belräffande sådana un- Prop. dersökningar
som åläggs med direki tillämpning av 43 § andra slycket 1986/87: 135 (vilkas
omfattning kan anges genom kontrollprogram). Nämnden kan ocksä självfallet
dela verkets uppfattning om alt elt åsidosättande av ett kontrollprogram, som fastställls
i enlighet med föreskrift därom i ett tillslåndsbeslut, inle kan likställas
med elt åsidosättande av elt tillståndsvillkor. Däremot kan inte
koncessionsnämnden — mot bakgrund av det ovan anförda - dela naturvårdsverkets
åsikt om atl tillsynsmyndighetens fastställande av kontrollprogram får ses som
ett beslutsfattande som tillståndsmyndigheten delegerat till fillsynsmyndighelen.
Även utan en villkorsbestämmelse i tillslåndsbeslut om fastställelse av
kontrollprogram m. m. åvilar det sålunda vederbörande tillsynsmyndighet som en
skyldighet att kontrollera efterlevnaden av meddelade tillståndsvillkor. Efter
ändringen av 43 § har möjligheten för tillsynsmyndigheten att tvinga tillståndshavaren
att ge in kontrollprogram och ställa sig programmets föreskrifter till efterrättelse
förstärkts genom vitesbestämmelsen i paragrafens fjärde stycke. Det är sålunda
helt egalt från sanktionssynpunkt om tillslåndsbeslutel innehåller eller inte
innehåller en villkorsbestämmelse om fastställelse av kontrollprogram då del
gäller tillsynsmyndighetens möjligheter alt utöva erforderlig kontroll av
tillståndsvillkor. Den enda skillnaden är atl om tillståndsbeslutet innehåller
ett villkor om skyldighet för ullståndshavaren att ge in etl förslag lill
kontrollprogram till tillsynsmyndigheten och tillståndshavaren inte fullgör
denna skyldighet han riskerar en ansvarstalan enligt 45 § första stycket 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
medger att det är möjligt för tillsynsmyndigheten att utnyttja 43 § andra
stycket ML även om tillståndsmyndigheten meddelat villkorsföreskrift om
upprättande av förslag till och fastställande av kontrollprogram. 1 samband
därmed påpekar emellertid verket att tillsynsmyndigheten torde finna det
"främmande att behöva använda sig av etl föreläggande, kanske fill och
med förenat med vite, i en situalion där myndigheten och söknaden är överens om
hur kontrollprogrammet skall se ut". Enligt koncessionsnämndens mening kan
det ligga någonting i det sistnämnda. Del väsentliga i sammanhanget är dock,
anser nämnden, all myndigheten har tillgång lill vitesmöjligheten, om det
senare skulle visa sig att tillståndshavaren böriar slarva i kontrollfrågan.
För övrigl skulle det ju kunna räcka med att tillsynsmyndighetens fastslällelsebeslut
innehöll en erinran om denna sanktionsmöjlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudsaken
i naturvårdsverkets framställning i konlrollfrågan synes vara alt
tillsynsmyndighetens fastslällelsebeslut inte är straffsanktionerai. För atl
undanröja "varje tvekan om tillämpbar sanktion", när kontrollprogram
åsidosätts, och för att samtidigt markera kontrollprogrammets vikt föreslår därför
verket straffbeläggning av "underiåtenhel alt följa kontrollprogram"
genom ett tillägg till 45 § första slycket 4. Enligt verket är en sådan
straffbeläggning ocksä lämplig vid en jämförelse med de brottstyper som fjärde
punkten nämnda stycke för närvarande innehåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
anser för sin del atl det ej råder någon tvekan om<br>
vilken sanktion tillsynsmyndigheten kan tillgripa för den händelse till<br>
ståndshavaren underlåter atl följa kontrollprogram och detta oavsett om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1)2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillslåndsbeslutel innehåller en villkorsbestämmelse om
ingivande och fasl- Prop. ställelse av sådanl program eller inte. Vid sådan underiåtenhel
har tillsyns- 1986/87: 135 myndigheten möjlighet att utnyttja tvångsmedlet
vite med slöd av 43 § Ijärde slycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härefter uppkommer frågan om sagda underiåtenhel - trots
möjligheten att utsätta vile - bör straffbeläggas. Naturvårdsverket har som
jämförelse pekat på de brottstyper som anges i 45 § första stycket 4.
Koncessionsnämnden konstaterar att man med en sådan straffbeläggning skulle
bryta med del sanktionssystem som för närvarande utmärker ML. I de fall där vile
kan utsättas saknas straffsanktion och vice versa. Underlåter således en
företagare enligt 43 § första slycket atl lämna tillsynsmyndighet behövliga
upplysningar om anläggningen kan han ej utsättas för någol vitesföreläggande
men riskerar däremot alt fällas till ansvar enligt 45 § första slycket 4. Om en
företagare däremot ej utför förelagda undersökningar enligt 43 § andra slyckel
kan föreläggandet förstärkas med utsållande av ett vile men riskerar han ej
någon ansvarstalan enligl 45 § ML. Samma mönsier gäller också för 40 § ML. I
specialmotiveringen till 45 § i prop. lill ML (s. 294) uttalade
departementschefen, som berörts ovan, alt den som bryter mot förbud eller
föreskrift som meddelas enligt 40 § är inte underkastad straffansvar och att
skälet för delta undantag är länsstyrelsens möjlighet atl utsätta vite i
samband med sådan föreskrift. Såsom påpekas i Betänkande av vileskommittén (SOU
1982; 21) har svensk rätt länge intagit den ståndpunkten att vite inte kan
föreläggas där straff redan finns stadgat, detta för alt undvika vad som skulle
uppfattas som en orättvis dubbelbestraffning om både vite och straff utdömdes
för samma förseelse. Principen, som finns fastslagen i 9 kap. 8§
rättegångsbalken, har emellertid, enligt kommittén, med tiden "luckrats
upp". Enligt koncessionsnämndens mening bör man skilja på de syften som
ligger bakom de olika sanktionsbestämmelserna. Del väsentliga frän
miljöskyddssynpunkt är ju i förevarande fall att tillståndshavaren tvingas att
utföra de undersökningar m. m. som år nödvändiga från kontrollsynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det ovan anförda finner koncessionsnämnden
atl tillsynsmyndighet redan har tillräckliga möjligheter all utöva erforderlig
kontroll av såväl tillståndsprövade som ej tillståndsprövade företag och all
behovet av ytterligare författningsbestämmelser därför kan ifrågasällas. Någon
tillräcklig anledning alt nu bryta den systematik som hittills gällt i ML i fräga
om användning av straff och vite finns enligl nämndens mening inle. Frågan
kanske i stället gäller på vilket sätt och i vilken utsträckning nuvarande
bestämmelser tillämpas. I det sammanhanget kommer man också osökt in på
tillsynsmyndigheternas resurser alt utöva tillsyn, prioriteringen av nämnda
resurser samt resursfördelningen mellan länsstyrelsernas förprövnings- och
tillsynsverksamhet, frågor som nämnden något berör i följande avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den händelse närmare föreskrifter skulle övervägas för
tillämpningen av 43 § ML bör sådana föreskrifter lämpligen tas in i
miljöskyddsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen i
Stockholms län tillstyr-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>] 13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1986/87. 1 saml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ker
i allt väsentligt de förslag lill förändringar i miljöskyddslagen och Prop.
miljöskyddsförordningen som naturvårdsverket framlagt. Av särskilt vår-
1986/87: 135 de är den starkare ställning som kontrollprogrammen avses få om förslagel
genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
utformningen av 43 § tredje slycket vill länsstyrelsen framföra följande.
Länsstyrelsen är mycket positiv till kommunalt övertagande av
miljöskyddstillsynen. Av länets 25 kommuner har hittills 5 övertagit tillsynen hell
eller delvis. Minst lika många har aktiva planer på övertagande. Länsstyrelsen
har i samråd med kommunerna inte delegerat befogenheten alt besluta om helt
nya kontrollprogram utan endast ändringar i gällande program. Motiven härför är
att en hel del utvecklingsarbete kvarstår vad gäller programmens utformning
och att del är nödvändigt atl kontrollprogrammen blir likartade i länets
kommuner. Den av naturvårdsverket föreslagna formuleringen i 43 § Iredje
stycket "Sådant program</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fastställs av
tillsynsmyndighet" bör ändras med innebörden " av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillslåndsmyndigheten
eller av kommun om beslutel om delegering av miljötillsyn innefattar
kontrollprogram".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län:
Beträffande den förstnämnda ändringen konstaterar länsstyrelsen att det redan nu
i och för sig finns tillräckliga möjligheter enligt gällande bestämmelser att
utöva kontroll av såväl tillståndspliktiga som icke tillståndsplikfiga
företag. Länsstyrelsen ser dock ingen nackdel i att lagtexten skärps och
förtydligas i dessa avseenden på sätt som naturvårdsverket föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands
län: Länsstyrelsen tillstyrker i princip naturvårdsverkets förslag lill
kompletteringar och ändringar i miljöskyddslagen. Det är ändamålsenligt och
angeläget med förfaltningsmässigl klarläggande av kontrollprogrammens
rättsliga status liksom att författningsbestämmelser införs om
tillståndsmyndighets delegering av vissa beslutsfunktioner i tillståndsbeslut
till tillsynsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Humvida
både vite och straff skall komma i fråga när föreskrift i kontrollprogram
åsidosätts är en övergripande juridisk fråga. Länsstyrelsen har här inte någom
principiell åsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5 Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Länsstyrelsen lägger som tillsyns<br>
myndighet stor vikt vid kontrollprogrammen och den kontroll, uppföljning,<br>
redovisning m. m. som programmen föreskriver. Kontrollen är en förut<br>
sättning för att tillsynen skall kunna utövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna föreskrifterna i 43 § miljöskyddslagen kan ses som ett klarare
uttryck för företagarens skyldighet att delta i kontrollverksamheten.
Införande av sådana föreskrifter kan därför vara ett led i förbättringen av
tillsynsarbetet. Länsstyrelsen tillstyrker förslaget i denna del. Beträffande
den föreslagna bestämmelsen i 45 § miljöskyddslagen är länsstyrelsen med
hänsyn fill de principiella synpunkter som koncessionsnämnden redovisat mer
tveksam till införande av bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6 Länsstyrelsen
i Jönköpings län: Länsstyrelsen tillstyrker förslaget.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7 Länsstyrelsen
i Kronobergs län: Länsstyrelsen delar naturvårdsverkels Prop.<br>
uppfattning att begreppet "kontrollprogram" bör införas i 43 §
miljö- 1986/87:135<br>
skyddslagen samt all underlåtenhet atl följa etl fastställt kontrollprogram<br>
straffbeläggs. Vad beträffar förslagel lill ny lagtext instämmer vi i alll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>väsentligt.
Etl kontrollprogram innehåller vanligtvis även krav pä upplysningar om
produktion, råvaruförbrukning, avfallshantering, etc. Dessa uppgifter följer närmasl
av 43 § första stycket. Därför bör första meningen i det föreslagna tredje styckel
lyda; "Omfattningen av åligganden enligt första och andra slycket kan
bestämmas genom kontrollprogram".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:
Länsstyrelsen tillstyrker i princip de förslag till ändringar i
miljöskyddslagen och miljöskyddsförordningen som statens naturvärdsverk
föreslär </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län: Länsslyrelsen
har hittills inle utsatts för de problem som naturvårdsverket här anför
beträffande kontrollprogrammens juridiska status. För all undanröja tveksamheler
vid tolkning av beslut till grund för kontrollen finns det emellertid
anledning, såsom naturvårdsverket föreslår, att se över och klarare formulera
de lagrum som skall reglera konlrollbehovet för tillsynen. Länsstyrelsen
tillstyrker därför naturvårdsverkets förslag på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.10 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Länsslyrelsen tillstyrker föreslagna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>författningsändringar
i §§ 43 resp. 45 miljöskyddslagen, som syftar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fill
alt frågor om kontrollprogram skall regleras via författningar i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ställel
för som nu genom praxis. Det synes värdefullt atl nuvarande oklarheter bl. a. belräffande
sanklionsmöjligheterna därigenom försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län: Belräffande
kontroll av och kontrollprogram för miljöfarlig verksamhet tillstyrker
länsstyrelsen det förslag som statens naturvårdsverk lämnat. Härigenom undanröjes
nämligen den oklarhet som kan råda beträffande den status och de
sanktionsmöjligheter som gäller belräffande föreskrifter i kontrollprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län:
De oklarheter vad gäller kontrollfrågorna som naturvårdsverket skisserat torde
delvis hänga samman med det faktum all konlrollfrågor kan avgöras dels rättskraftigt
i tillståndsbeslut, dels inom ramen för löpande tillsyn. Detta förhällande
rubbas inte om 43 § ändras på föreslaget sätt. Länsstyrelsen menar också att 43
§ i dess nuvarande lydelse i och för sig ger tillsynsmyndigheten tillräckliga
befogenheter i fråga om kontroll. Mot bakgrund av den belydelse som
kontrollprogrammen har i del löpande tillsynsarbetet anser länsstyrelsen dock
att befogenheten att fastställa kontrollprogram lämpligen bör komma till klart
uttryck i miljöskyddslagen. Däremot menar länsstyrelsen att detaljföreskrifter
om kontrollprogrammens innehåll lämpligen bör införas i miljöskyddsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vikten
av att kontrollprogram följs bör också, såsom naturvårdsverket<br>
föreslagit, inskärpas genom att underiåtenhel att följa ett fastställt program</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>straffsanktioneras.
Med de föreslagna reglerna synes man få etl sanktions- Prop. system som
överensstämmer med det som för närvarande gäller vid över- 1986/87: 135 trädelse
av villkor, dvs. straff för överträdelsen som sådan och möjlighel alt förena
ett krav på senare fullgörande med vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.13
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Länsslyrelsen påpekade redan 1979 i
ett remissyttrande över miljöskyddsutredningens delbetänkande Bättre
Miljöskydd I (SOU 1978; 80) att lag och praxis stämmer dåligt överens pä detta
område (se referat av länsstyrelsens yttrande i prop 1980/81:92 s 210). Det är
därför med tillfredsställelse som lånsstyrelsen konstaterar atl
naturvårdsverket nu föreslår författningsändringar för att avhjälpa bristerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att naturvårdsverkets förslag till ändringar i slort setl är
ändamålsenliga och lämpliga. Förslaget tillstyrkes således i huvuddrag. Dock
vill lånsstyrelsen invända mol följande uttalande (sid 5 femte styckel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Som
tidigare berörts brukar tillständsmyndighelerna genom ett särskilt villkor
härom i tillståndsbesluten ålägga vederbörande företagare all upprätta förslag
till kontrollprogram och inge detta till länsstyrelsen (eller miljö- och
hälsoskyddsnämnden) för fastställelse. Någon särskild lagbestämmelse till stöd
för denna praxis behövs inte".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från naturvårdsverket anser länsstyrelsen att denna praxis, som
utbildats av koncessionsnämnden, kräver lagreglering. Själva utarbetandet av
förslaget till kontrollprogram samt dess ingivande till tillsynsmyndigheten
för fastställande eller godkännande kan nämligen knappast hänföras till någon
sådan skyddsåtgärd eller begränsning av verksamheten som företagaren enligl 5 §
miljöskyddslagen är skyldig vidta eller tåla. Inte heller kan just dessa
åtgärder betecknas som "försiklighelsmåll i övrigl" för att förebygga
eller avhjälpa olägenhet. Det kan därför ifrågasättas om vad koncessionsnämnden
sålunda föreskriver verkligen är ett (straffsanktionerai) villkor i
miljöskyddslagens bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Klart
är att villkoret i sin förlängning syftar lill atl ålägga företagaren en
undersöknings- och rapporteringsskyldighet. Men vad som grundar denna
skyldighet kan knappast vara koncessionsnämndsvillkorel ulan det beslut om
"godkännande" eller "fastställelse" av förslagel till
kontrollprogram som länsstyrelsen sedermera fattar. Skulle företagaren
underlåta att fullgöra en undersöknings- eller rapporteringsskyldighet som
fastlagts i kontrollprogrammet, kan han inte straffas för överträdelse av koncessionsnämndsvillkorel.
Däremot kan länsstyrelsen med stöd av sina lillsynsbefogenheter förmå
företagaren fullgöra skyldigheterna. Vare sig koncessionsnämnden föreskrivit
att kontrollprogram skall upprättas eller ej fär ju länsstyrelsen enligl 43 §
andra stycket miljöskyddslagen förelägga den som utövar miljöfarlig verksamhet
atl utföra för tillsynens fullgörande behövliga undersökningar av verksamhelen
och dess verkningar. Ett sådanl föreläggande kan förenas med vile. Innehavaren
är också skyldig atl på begäran lämna fillsynsmyndighelen behövliga
upplysningar om anläggningen. Underlåter han det eller lämnar oriktiga
uppgifter kan han drabbas av straff (45 § 4.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
länsstyrelsen, enligl den praxis som beskrivits ovan "fastställt"</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
"godkänt" etl förslag lill kontrollprogram, måsle den reella innebor-
Prop. den av beslutet anses vara, all länsstyrelsen med stöd av 43 § andra slycket
1986/87: 135 miljöskyddslagen - vare sig lagrummet åberopats eller ej -
förelagt förelagaren att utföra de undersökningar av verksamheten och dess
verkningar som han förklarat sig beredd utföra enligl förslagel till
kontrollprogram. Del förhållandel att koncessionsnämnden i sill villkor
indirekt föreskrivit eller förutsatt atl förslaget till kontrollprogram skall
fastställas eller godkännas av länsslyrelsen kan ju i sig inle ha grundat
någon befogenhet för länsslyrelsen att företa någon slags fastställdseprövning.
Koncessionsnämnden har ingen delegerings- eller direklivrätt gentemot
länsstyrelsen. Atl den ordning för upprättande och fastställande av
kontrollprogram som utbildat sig i praxis är ändamålsenlig vill länsstyrelsen
ej ifrågasätta. Det är ytterst lämpligt att redan den tillslåndsprövande
myndigheten i samband med villkorsskrivningen överväger hur en effekliv
kontroll- och tillsynsverksamhet skall utformas. Men den tillslåndsprövande
myndigheten fär självfallet inle utan lagstöd — på sätt som hittills skett -
tillägga sig befogenheter inom tillsynsmyndigheternas kompetensområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.14 Länsstyrelsen
i Älvsborgs län: Såsom framhålles i naturvårdsverkets<br>
förslag fastslälles kontrollprogram normalt med stöd av villkor meddelade<br>
i tillslåndsbeslut. Koncessionsnämnden brukar lämna föreskrift om att<br>
kontrollprogram skall inges lill länsslyrelsen för godkännande inom tid<br>
som fastställes av länsstyrelsen. I allmänhet brukar koncessionsnämnden<br>
inte ge möjlighet att underställa tvist om kontrollprogrammets utformning<br>
nämndens prövning utan hänvisar endast till bestämmelserna i 43, 48 och<br>
49 § miljöskyddslagen rörande skyldigheterna att utföra undersökningar<br>
m. m. Detta innebär att möjligheterna atl anföra besvär över etl på detta<br>
sått fastställt kontrollprogram är oklara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
det förslag lill förändringar i 43 § miljöskyddslagen som redovisats av
naturvårdsverket bortfaller, såvitt länsstyrelsen kan bedöma, skälen för alt i
samband med lillståndsprövningen reglera kontroll- och tillsynsfrågorna.
Naturvårdsverket föreslår nu atl i 43 § införs skyldighet för den som utövar miljöfariig
verksamhet att installera kontrollutrustning, utföra erforderliga undersökningar
m. m. Vidare föreslås att omfattningen av dessa åtgärder kan bestämmas genom
kontrollprogram som fastställts av tillsynsmyndighet. Länsslyrelsen
förutsätter atl beslut över fastställelse av kontrollprogram kan överklagas
liksom övriga miljöskyddsbeslut enligl reglerna i 48 §. Länsslyrelsen
förutsätter också aU innehållet i 48§ i tUlämpliga delar anpassas till
föreslagna ändringar i 43 §. Denna fråga har inte behandlats i
naturvårdsverkets inlaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
föreslår vidare all underiåtenhel atl följa kontrollprogram straffbeläggs
genom etl tillägg i 45 § första slycket 4. Länsstyrelsen fillslyrker för sin
del denna ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.15 Länsstyrelsen
i Skaraborgs län: Det är synnerligen viktigt att stöd för<br>
tillsynsmyndigheternas uppföljningsarbete införs i lagstiftningen. Därför år<br>
nu föreslagna förändringar myckel vårdefulla och länsstyrelsen tillstyrker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>helt
förslaget i denna del.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.16 Länsstyrelsen
i Värmlands län: I vårt län kan diskussionerna i sam- Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>band med fastställandet av kontrollprogram i enstaka fall
bli både kompli- 1986/87: 135 cerade och långdragna. Däremot har några
besvärliga problem med efterlevnaden av fastställda kontrollprogram inte
uppstått, åtminstone inle under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen håller med naturvårdsverket om atl
kontrollprogrammet är en viktig del i tillsynsarbetet. Atl markera detta genom
särskilda tillägg i miljöskyddslagens 43 § kan därför vara ändamålsenligt. Att slraffsanklio-nera
åsidosåtlandet av beslämmelserna i ett sådant program och därigenom likställa
dessa bestämmelser med villkor i tillståndsbeslut är däremot mer tveksamt.
Kontrollprogram är lill sin natur mer flexibelt än ett villkor och är föremål
för justeringar då och då i flera avseenden (t. ex. beträffande val av mälparameler,
provlagningsplats, rapporteringens omfattning osv.). Nuvarande påföljdsordning
bör därför bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län:
Länsstyrelsen delar naturvårdsverkets uppfattning atl ändringar i
miljöskyddslagen bör ske för atl ge kontrollprogrammen ökad betydelse i
miljöskyddsarbetet och undanröja den tvekan som kan råda om den påföljd som kan
komma i fråga i de situationer där kontrollprogram inte följs. Om den
föreslagna ändringen i 43 § genomförs lorde denna i fortsättningen alltid komma
att åberopas vid fastställelse av kontrollprogram, detta för atl
straffsanktionen enligt 45 § skall gälla. Kontrollprogram har tidigare
vanligen fastställts enligl tillstånds- eller dispensvillkor. I viss
utsträckning har det skett enligl 43 § andra stycket. Det bör i
övergångsbestämmelser anges i vilken utsträckning kontrollprogram, som
fastställts före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna, skall omfattas av
straffsanktionen i 45 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands län:
Länsstyrelsen har ingen erinran mol de föreslagna ändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län:
Länsstyrelsen har tyckt sig förmärka att man i många fall inte lar lika
seriöst på kontrollprogram som när det gäller villkoren i tillslåndsbeslul. De
sistnämnda uppfattas som regel som mera juridiskt bindande. Underiåtenhel att
till fullo eller inom fastställd lid inkomma med rapportering eller i övrigl
följa föreskrivna bestämmelser i enlighet med kontrollprogrammet är ej
ovanligt förekommande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om här påtalade företeelser ofta inte är av
allvarligare art är dock verkets förslag till lagändring på denna punkt
motiverat. Länsstyrelsen tillstyrker därför verkets förslag lill komplettering
av 43 § miljöskyddslagen. Därmed blir underlåtenhet att följa kontrollprogram
straffbelagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län:
Länsstyrelsen tillstyrker de föreslagna ändringarna </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: Naturvårdsverket lämnar sitt ändringsförslag utifrån rådande osäkerhet om
den påföljd, som enligt gällande miljöskyddslag uppkommer i de situationer, då
kontrollprogram,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som är fastställda enligt villkor i tillslåndsbeslut, ej efterievs.
Länsstyrel- Prop. sen tillstyrker den ändring som i anslutning härtill har
föreslagits av 43 och 1986/87: 135 45 §§ ML. Härmed synes varie tvekan om tillämpbar
straffsanktion bli undanröjd. Samtidigt blir sanktionen densamma oberoende av
om åsidosatt kontrollprogram är fastställt utifrån villkor i tillståndsbeslut
eller 43 § ML.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län:
Länsstyrelsen tillstyrker de i framställningen föreslagna ändringarna i miljöskyddslagstiflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens län:
Att rättsverkan av fastslällda kontrollprogram klarläggs är givetvis positivt.
Även om länsslyrelsen genom föreläggande har möjlighel alt åstadkomma rättelse,
måsle det anses vara en uppenbar fördel — inte minst i preventivt syfte — att
tvekan om tillämpbar sanktion vid åsidosättande av kontrollprogram undanröjs.
Förslaget tillstyrkes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens län:
Länsstyrelsen har ingen erinran mot del anförda eller förslaget lill ändring av
43 § miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: De av
naturvårdsverket föreslagna ändringarna i miljöskyddslagen, i vad avser
kontroll av och kontrollprogram</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för miljöfarlig verksamhel-- är i huvudsak endast en
fastläggning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sedan länge tillämpad praxis samt en anpassning av
sanktionerna i samband med detta. Mot detta har styrelsen ingen erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.26 Svenska
naturskyddsföreningen: Föreningen avstyrker förslaget vad<br>
gäller kontrollprogram m.m.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynen enligt miljöskyddslagen fungerar inle bra.
Skälen är många och ofta samverkande. Statsmakterna har stor skuld genom atl
resurserna är alltför små. Tillsynsmyndigheternas kompelens och vilja att utöva
effektiv tillsyn varierar och är stundtals låga. (1) Vidare tolkas en del av de
regler som finns i miljöskyddslagen olika, vilket naturvårdsverket påpekat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I koncessionsnämndens remissyttrande i föreliggande
ärende, som föreningen haft tillgång till, finns en förtjänstfull genomgång av
rättskällorna avseende kontrollens rättsliga status samt möjliga sanktioner. Vi
har inte funnit anledning komma till annan slutsals utan ansluter oss här till
vad koncessionsnämnden skriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1) 1 åtminstone vissa delar av landet har det varit
vanligt att kontrollprogram dröjt i flera år. Åtminstone delvis återspeglar
detta förhållande att berörd länsstyrelse inte utövat rimlig tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.27 Sveriges
industriförbund: När det gäller det nu remitterade förslaget<br>
om atl kontrollen av miljöfariig verksamhel lagfästs anser Förbundet det<br>
vara viktigt att förutsättningarna för kontroll beaktas i samband med<br>
prövning enligt ML. Fastställelse av kontrollprogram har karaktär av<br>
lillslåndsgivning. Det naturiiga är att länsslyrelsen som tillståndsmyn<br>
dighet fastställer kontrollprogrammen för all miljöfarlig verksamhet. Det</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
betydelse inte minst för enhetlighetens skull. KN får alltså delegera Prop.
beslut om fastställelse av kontrollprogram till länsslyrelsen, vilket nu
1986/87: 135 också sker enligl utbildad praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
en vål etablerad och inte ifrågasatt praxis fattar lillslåndsmyn-digheterna
redan nu beslut om atl ett kontrollprogram skall tas fram av den som får tillslånd
all utöva den miljöfarliga verksamhelen. Del sker i form av ett villkor i
beslutet. Enligl Industriförbundet har naturvårdsverket inte anfört några
bärande skäl atl särskilt lagfästa frågor om kontroll och kontrollprogram. Den
av naturvårdsverket föreslagna ändringen medför också atl en ny straffsanktion
införs i lagen. Förbundet vill dessutom understryka att den föreslagna
straffpåföljden innebär risk för dubbelbestraffning, vilket inte är förenligt
med rättspraxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Yttranden över naturvårdsverkets skrivelse den 24
april 1986 med förslag till ändring av reglerna om miljöskyddsavgift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över förslagen avgetts av justitiekanslern, riksåklagaren,
rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, fiskeristyrelsen, koncessionsnämnden för
miljöskydd, statskontoret, riksrevisionsverket, länsstyrelsernas
organisationsnämnd, Svea hovrätt, kammarrätten i Stockholm, brottsförebyggande
rådet, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,
Kronobergs, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs,
Värmlands, Gävleborgs, Väslernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län, Sveriges industriförbund. Tjänstemännens centralorganisation.
Landsorganisationen i Sverige och Svenska naturskyddsföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksåklagaren
har bifogat yttranden av överåklagarna i Göteborgs åklagardistrikt samt vid
regionåklagarmyndigheterna i Stockholm, Malmö och Gävle. Rikspolisstyrelsen har
bifogat yttrande från polismyndigheten i Landskrona. Fiskeristyrelsen har
bifogat remissyttrande från utredningskontoren i Härnösand, Jönköping och
Kalmar. Länsstyrelsen i Östergötlands län har bifogat yttrande av miljö- och
hälsoskyddsnämnden i Nortkö-ping. Centralorganisationen SACO/SR har utan eget
yttrande vidarebefordrat yttrande av Sveriges naturvelareförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därutöver
har yttrande kommil in från Sveriges kemiska induslrikontor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser framhåller att gällande påföljdssystem endast varil<br>
i kraft sedan år 1981 och att erfarenheterna därför får anses vara begränsa<br>
de. Bl.a. riksåklagaren, koncessionsnämnden, Svea hovrätt och ett par<br>
länsstyrelser är också negativa lill naturvårdsverkets förslag och anser inle<br>
att det kan läggas till grund för en mera genomgripande ändring av miljö<br>
skyddslagen. En sådan ändring skulle enligl dem fordra ytterligare övervä<br>
ganden. Särskilt avstyrks förslaget till avkriminalisering av vissa remissin<br>
stanser. Några anser dock atl förutsättningarna för alt utdöma avgift,<br>
främst rekvisitel betydande störning för omgivningen, borde kunna revide<br>
ras. Flera remissinstanser i frägasätter ocksä om inte skälet till alt så få</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överutsläpp
leder till sanktion är otillräckliga lillsynsresurser och inte Prop. brister i
påföljdssystemet. — Flera remissinstanser, däribland flertalet av 1986/87: 135
de länsstyrelser som har yttrat sig är dock positiva till eller tillstyrker
naturvårdsverkets förslag saml framhåller viklen av elt enklare sanklionssyslem.
Några av dem som är positiva lill förslagel anser dock att frågan om vilket merarbete
som skulle uppkomma genom ändringarna och resurssidan i övrigt blivit för
litet belyst. Några anser också all det vore önskvärt om pågående arbete i
syfte all effektivisera miljöskyddsarbetet kunde samordnas till etl enhetligt
översynsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Justitiekanslern:
De frågor som naturvårdsverket tar upp i sin framställning lill regeringen
diskuterades ganska ingående i det förslag till ändring i miljöskyddslagen som
lades fram 1981 (prop. 1980/81:92) Det ankommer dock inle på mig att bedöma om
del redan är dags alt utvärdera den lagstiftning som då beslutades och frångå
de ställningstaganden som då gjordes. Jag kan bara konstatera atl del förslag
som naturvårdsverket nu presenterar i flera avseenden bryter mol de uttalanden
som då gjordes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
de utgångspunkter som justitiekanslern främst har atl beakta finns det dock
inte några egentliga invändningar att göra i sak mot förslaget. Jag vill dock
framhålla att del torde uppkomma åtskilliga svårigheter vid bestämmandet av miljöskyddsavgifien
enligt förslaget. Rent principiellt anser jag del vara vikligt att man på
förhand klart och enkelt kan fastställa hur stor en sanklionsavgifl som skall
utgå automatiskt skall bli. Frågan om hur avgiften skall bestämmas '.orde
behöva penetreras ytterligare innan någol förslag i denna del kan läggas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt föranleder naturvårdsverkets framställning ingen kommentar frän justitiekanslerns
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksåklagaren:
Naturvårdsverket pekar inledningsvis på en kortare forskningsrapport i vilken
beivrande av överträdelser mot miljöskyddsbesiämmelserna under åren 1980-1984
behandlas. Eftersom de överträdelser som begåtts före den 1 juli 1981 enligt
övergångsbestämmelser skall behandlas enligl den äldre lagstiftningen, omfattar
rapportens redovisning av vad som hänt efter sanktionssyslemets omläggning inte
mer än en period om 3? år. Inte heller har redovisningen av vad som hänt under
1984 kunnat bli fullständig eftersom enligt rapporten ca 60% av de under året
gjorda anmälningarna vid rapportens upprättande ännu inte varit föremål för ålalsprövning.
Rapporten kan härigenom sägas i stort spegla vad som hänt under en
treårsperiod. Det i rapporten behandlade materialet visar dock att
tillsynsmyndigheterna i stort sett fördubblat sina anmälningar efter den 1 juli
1981 till omkring 30 per år och att antalet åtal och fällande domar ökat
kraftigt under åren 1983 och 1984. En stor del av tillsynsmyndigheternas
anmälningar avsåg dock broll mot förprövningsplikten. Häremot står att
naturvårdsverket enligl rapporten uppgivit att det förekommer omfattande
otillåtna utsläpp i luft och vatten, något som således inte avspeglar sig i Ullsynsmyndigheternas
anmälningar. Det lorde också vara svårt att konstatera hur det verkligen
förhåller sig härmed särskilt med hänsyn lill de felmarginaler som mätmetoderna
kan vara behäftade med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rapporten sägs inte heller annal än all ingripandefrekvensen är låg bara<br>
om den jämförs med de villkorsöverlräddser som påslås föreligga. I rap-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>porlen
dras slutsatsen att del förmodligen inle är möjligt atl uppskatta Prop. miljöbrotlsligheiens
verkliga omfattning och att del dessuiom visat sig inte 1986/87: 135 vara
så lätt att få någon klar bild ens av den anmälda brottslighetens omfattning
och karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns mot den angivna bakgmnden därför anledning atl befara atl lättnader i förutsältningarna
för att påföra miljöskyddsavgifter genom borttagande eller lindring av de nu
gällande störnings- och förddsrekvisiten inte skulle få den av naturvårdsverket
avsedda effekten eftersom delta inte skulle förbättra möjligheten att komma
tillrätta med den till synes grundläggande svagheten i systemet, nämligen
möjligheten all med nu befintliga kontrollsystem överhuvudtaget kunna
konstatera att del verkligen förekommit någon överträdelse av villkoren. Till
samma slutsats leder även riksrevisionsverkels sammanfattande bedömning i
revisionsrapporten (1984: 933) Miljöskyddslagens tillämpning - granskning
utifrån regional nivå, atl tillsynen var eftersatt såväl kvantitativt som
kvalitativt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också väl känt att även villkorens utformning inte sällan gjort det svårt
att avgöra om någon överträdelse skett och i förekommande fall omfattningen av
denna. Möjligen kan denna brist till viss del komma att avhjälpas om de
allmänna råd och villkor i tillståndsbeslut som naturvårdsverket f. n.
förbereder och som nu är föremål för remissbehandling medför all villkoren blir
tydligare. I detta arbete år även utformandet av kontrollprogram en viktig
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittillsvarande
erfarenheter av lagstiftningens tillämpning ger således närmast vid handen att
det är brister i tillsyn, mätmetoder och villkorsutformning, som i första hand
bör motverkas. Det behöver sannolikt också utredas hur tillsynsmyndigheterna
skall agera i förhållande till de kontrollerade och om myndigheternas resurser
är tillräckliga. Det kan även ifrågasättas om kontrollsystemet även i
fortsättningen bör bygga på egenkontroll i nuvarande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nämnda forskningsrapporten tar avstånd frän generaliserande på<br>
ståenden om alt det skulle vara brister i bl. a. åklagarnas handläggning av<br>
dessa ärenden som skulle vara orsak till att inte fler överträdelser leder lill<br>
åtal och fällande domar. Den diskussion som här förekommit har emeller<br>
tid gjort att riksåklagaren funnit det angeläget atl under en avgränsad<br>
tidsperiod särskilt följa rättstillämpningen på området. Alla domar och<br>
åklagarbeslut som meddelats under 1986 kommer atl samlas in och genom<br>
gås. En utvärdering kommer därefter att ske. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan i detta sammanhang också nämnas att särskild utbildning har anordnats för
åklagarna för att de skall få ökade kunskaper om den nya lagstiftningen. 1
samarbete med naturvårdsverket anordnade således riksåklagaren senast i maj
1984 en särskild miljöbroltskurs med deltagande av cheferna för de regionala
åklagarmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
ett genomförande av en mera genomgripande förändring nu talar<br>
även att frågan om i vilken utsträckning administrafiva avgifter fortsätt<br>
ningsvis bör kunna användas på det näringsrättsliga området har samband<br>
med bl. a. tillkomsten av den nyligen införda sanktionsformen företagsbot.<br>
Samspelet mellan dessa sanktionsformer kan kort anges på följande sätt. I<br>
prop. 1981/82: 142 med förslag till ändring av brottsbalkens förverkande-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelser
behandlades bl. a. de riktlinjer för införandel av administra- Prop. liva
sanktionsavgifter som naturvårdsverket redovisar. Deparlementsche- 1986/87: 135
fen uttalade härvid bl.a. den uppfattningen att sådana avgifter kunde utformas
så att de i allt väsentligt tillgodosåg de syften som man velat uppnå med en
tidigare diskuterad företagsbolsmodell ulan alt drabbas av de invändningar som
var förenade med denna. Justilieulskottel, DS JuU 1981/82: 53, godtog de
angivna riktlinjerna men menade atl arbetet med att finna ett system med företagsböler
borde fortsättas. Regeringen uppdrog senare åt kommissionen mol ekonomisk
brottslighet att fortsälla arbetet med företagsbolen. Kommissionen lämnade
härefter i en promemoria. Ds Ju 1984:5, ett förslag till införande av förelagsbol.
Kommissionen påpekade att ett genomförande av dess förslag skulle kunna minska
behovet av att införa sanktionsavgifter på nya rätlsomräden och all i stället
kanske vissa av de gällande avgiftssystemen skulle kunna avvecklas. Förslagel
behandlades i prop. 1985/86:23, varvid departementschefen anslöt sig till vad
kommissionen erinrat om att sanktionsavgifter bara kan användas inom speciella
och klart avgränsade rättsområden samt att det helst bör finnas naturliga
underlag för atl beräkna avgiftsbeloppen, varför de inte minst av det skälet
inte erbjöd etl fullvärdigt alternativ till en slraffrältslig sanktion. Han
menade också att en generell lösning i form av företagsbot var att föredra
framför separata lösningar i form av sanktionsavgifter på många olika områden
och att en generell lösning stod bäst i överensstämmelse med vad riksdagen
uttalat. Han menade dock all sanktionsavgifter även i fortsättningen kunde
komma att spela en betydelsefull roll när det gällde att genom punktinsatser
komma fill rätta med vissa slag av överträdelser på områden där de kunde
"skräddarsys" och att de kunde vara ett verksamt medel för atl komma
till rätta med överträdelser som inte var så allvariiga att företagsbot borde
begagnas men som förekom i sådan omfattning atl särskilda åtgärder borde
vidtas. Han ansåg del också vara en fördel att sanktionsavgifter enligt
modellen för strikt ansvar ibland kan åläggas utan att uppsåt eller oaktsamhel
behöver styrkas. Möjligheten atl använda sådana avgifter i lagstiftningsarbetet
borde mot denna bakgmnd även fortsättningsvis stå öppen och de av riksdagen
antagna riktlinjerna på området borde därvid alltjämt vara vägledande (prop.
1981/82; 142, JuU 53, rskr. 328).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av det sagda och dä riksdagen numera beslutat införa ett<br>
syslem med företagsbot, vilket trädde i kraft den 1 juli detta år, synes<br>
således utrymmet för att införa eller utöka ett syslem med administrativa<br>
sanklionsavgifter generellt sett ha minskat. När del gäller samspelet mel<br>
lan administrativa sanktionssystem och en traditionell kriminalisering har<br>
departementschefen (prop. 1981/82: 142) gett uttryck för den meningen att<br>
det vid mindre allvarliga överträdelser kan vara så att den vinsleliminering<br>
som uppnäs genom en avgift framstår som en fullt tillräcklig åtgärd och att<br>
införandet av en sanklionsavgifl då kan innebära att gärningen inte längre<br>
bör vara straffbar. 1 samband med de straffskärpningar av överträdelser av<br>
miljöskyddsbestämmelserna som infördes 1981 har emellerfid framhållits<br>
atl brott mot mitjöskyddsreglerna skall bedömas som allvarlig brottslighet<br>
och att det personliga ansvaret var vikligt för att understryka detta. En</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kriminalisering ansågs också ägnad att hindra etl synsätt
som innebar atl Prop. sanktionen enbart kom att ses som en kostnad i
rörelsen. Denna syn på 1986/87: 135 straffvärdet av de berörda
överträdelserna har nyligen fått stöd i ett betänkande av fängelsestraffkommiltén
(SOU 1986; 14) i vilket anförts skål för en straffskärpning när det gäller
miljöbrotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar för egen del synsätlel all oaktsamma och uppsålliga
överträdelser av miljöskyddsbestämmelser som inte är helt bagatellartade bör
vara kriminaliserade. Detta innebär också att de särskilda bestämmelser om förverkande
och företagsbol, vilka lar sikte på överträdelser som sker i näringsverksamhet,
kan komma att bli tillämpliga. En sådan ordning hindrar inte att det jämte
kriminaliseringen även bör finnas etl utrymme för atl ta ut en administrativ sanklionsavgifl
i vart fall beträffande överträdelser som inte omfattas av de nya beslämmelserna
om företagsbot. Avgiften bör liksom nu bygga på ett strikt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med naturvårdsverket anser jag att del kan finnas
skäl att lindra<br>
eller kanske hell avskaffa del nu stadgade störningsrekvisitet. Det bör på<br>
säll naturvårdsverket framhållit kunna godtas atl övemtsläppels skad<br>
lighet prövats redan vid tillståndsgivningen. Beträffande vinslrekvisilet -<br>
den ekonomiska fördelen - är saken något mer komplicerad. Naturvårds<br>
verket har i sitt förslag inte lyckats frigöra sig från detta rekvisit utan<br>
behåller det som en beräkningsgrund vid fastställandet av avgiftens storlek<br>
samtidigt som man låter förstå att det vid bedömningen av denna gmnds<br>
förekomst kommer att bli vanligt med skönsmässiga bedömningar i enlig<br>
het med vad som stadgas i 54 § miljöskyddslagen. Denna del av förslaget<br>
anser jag vara den ur rättssäkerhetssynpunkt mest tveksamma. Sanktions-<br>
avgiften på miljöskyddslagens område skiljer sig nämligen på ett markant<br>
sätt från hur de administrativa avgifterna utformats på andra områden och<br>
det kan ifrågasättas om dess utformning inte också strider mot de riktlinjer<br>
för sådana avgifter som statsmakterna numera gett uttryck för. Beräkning<br>
arna kan nämligen här inle göras på ett enkelt och schematiskt sätt. Den<br>
ekonomiska fördelen är inte sällan svår att beräkna och måste då bestäm<br>
mas enligt skönsmässiga gmnder. Olägenheten av den osäkerhet i sank<br>
tionssystemel som sålunda kommer att föreligga ökar också om det som<br>
föreslagits blir så atl avgiften lill skillnad mot tidigare skall kunna bestäm<br>
mas ända upp till fyra gånger den beräknade ekonomiska fördelen. Det<br>
borde därför kanske utredas om det inte finns någon annan och enklare<br>
beräkningsgrund för avgiften. Möjligen skulle införandet av den nya före<br>
tagsbolen kunna ge utrymme för en omprövning härvidlag. Etl alternativ<br>
vore då att undersöka förutsättningarna för etl system med en avgift<br>
bestämd efler etl belopp per viss tidsenhet överträdelsen pågått, vilket<br>
övervägdes av såväl miljökostnadsutredningen i betänkandet (SOU<br>
1978:43) Miljön i samhällsekonomin som miljöskyddsutredningen i betän<br>
kandet (SOU 1978:80) Bättre miljöskydd I men som inte ansågs böra ligga<br>
till grund för avgiftens utformning under de förhållanden som då rådde. I<br>
detta sammanhang kan även de ökade möjligheterna lill skadestånd som<br>
följer av den nya miljöskadelag som trätt i kraft den Ijuli 1986 vara av<br>
inlresse med hänsyn lill att del vid miljöskyddsavgiftens tillkomst sades atl<br>
den vinstindragning som blev följden av ett skadestånd skulle kunna beak-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>las vid en prövning av om avgiften borde nedsättas eller hell
efterges. Vid Prop. införandel av miljöskyddsavgifien uttalade
departementschefen all en om- 1986/87; 135 prövning av etl skadestånds inverkan
på miljöskyddsavgiften kunde komma all aktualiseras sedan närmare erfarenheter
vunnits av avgiftssystemets tillämpning liksom av kommande förslag från
miljöskyddsutredningen om återslällningsåtgärder och från
miljöskadeutredningen rörande framtida ersättningsregler för miljöskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ändring av sanktionssystemel i enlighet med
naturvårdsverkels förslag måste anses vara av sådan belydelse och innefatta så
många komplicerade och principiellt viktiga överväganden att den inte bör ske
utan att den föregåtts av en utredning med bredare sammansättning än vad som varil
fallet i detta ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis har jag således följande inställning.
Bristerna i nuvarande sanklionssyslem är inte tillräckligt utredda och
analyserade. En genomgripande förändring av sanktionssystemel kräver därför
ytterligare överväganden. Starka skäl lalar för att en kriminalisering skall
vara kvar. Tillsynen och mälmeloderna bör kunna förbättras. Villkoren bör kunna
beskrivas på ett klarare sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under hänvisning till del anförda anser jag mig inte kunna
tillstyrka atl naturvärdsverkets framställning läggs till grund för en mera
genomgripande ändring av miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen: Rikspolisstyrelsen tillstyrker
förslaget atl ersätta flertalet straffbestämmelser i miljöskyddslagen med en
miljöskyddsavgift. Belräffande vissa enskildheter i förslaget vill styrelsen
anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Brister i nuvarande sanktionssystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen instämmer i de angivna svårigheterna
när del gäller alt kunna bevisa atl en viss person gjort sig skyldig till brott
mot miljöskyddslagstiflningen. Polismyndigheten i Landskrona har i sitt
yttrande särskilt framhållit att dessa problem år mycket stora. Som etl exempel
på delta har myndigheten hänvisat till en pågående utredning om miljöbrott
beträffande förelaget Scandust där de komplicerade bestämmelserna skapat stora
problem för både polis och åklagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget medför enligt rikspolisstyrelsen en välkommen
förenkling av bestämmelserna och bör på sikt kunna leda till en effektivisering
av miljöskyddet. Allt givetvis under den förutsättningen alt de inblandade
myndigheterna får tillräckliga resurser för att kunna bedriva en ändamålsenlig
tillsyn av bestämmelsernas efterlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Synpunkter på ett nytt sanktionssystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen har inom detta speciella område inte
några principiella<br>
invändningar mol alt en straffbestämmelse ersätts med en i administrativ<br>
ordning fastställd avgift. De invändningar som i andra sammanhang kan<br>
riktas mol en sådan ordning, bl.a. att en straffbestämmelse anses ha en<br>
större moratbildande verkan än en avgift, lorde i detta fall inte ha någon<br>
avgörande betydelse, främst på grund av alt bestämmelserna är komplice<br>
rade och svåra all tillämpa. Dessutom bibehålls straffbestämmelserna för<br>
den grövre miljöbrottsligheten.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan konsekvens av förslagel alt övergå från straff lill
avgift är alt Prop. en avgift lill skillnad från ett straff kan riktas mol en
juridisk person, i detta 1986/87: 135 fall vanligen ett industriförelag. Som
tidigare nämnts är ett av de stora problemen i dessa ärenden svårigheterna att
bevisa att en viss angiven person gjort sig skyldig till brott. Oftast är det
också ett företag som tillgodogjort sig vinsterna av överträdelsen. Några
avgörande invändningar kan därför enligl rikspolisstyrelsens mening inle
riktas mot alt sanktionen drabbar den juridiska personen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:115.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De principiella invändningar som eventuellt ur rällssäkerhetssynpunkt
kan riktas mot förslaget, lorde vid en intresseavvägning i förhållande till den
effektivisering av miljöskyddet som kan uppnås, väga ganska lätt.
Rikspolisstyrelsen kan därför ansluta sig till de synpunkter som framförs i förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Kommentar till lagförslaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polismyndigheten i Landskrona har i sill remissvar
beträffande innehållet i 45 § ifrågasatt om det är tillfyllest med en avgift
för att uppnå efterlevnad av de uppställda miljökraven. Man menar alt en
straffsanktion i kombination med en miljöavgift kan förstärka efterlevnaden av
bestämmelserna. Myndigheten ger tre exempel på fall där en straffsanktion kan
erfordras för att man skall uppnå avsedd effekt. Dessa exempel är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Multinationella
bolags verksamhet här i landet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Osäkerhet atl
från ett ekonomiskt instabilt företag med miljöfarlig verksamhet erhålla ålagd
miljöskyddsavgift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett företag som
erlagt ålagd miljöskyddsavgift har enligt egen bedömning "gjort rätt för
sig".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen har förståelse för de synpunkter som
polismyndigheten anfört men anser att synpunkterna i tillräcklig utsträckning
tillgodoses genom bestämmelserna om miljöbrott i brottsbalken.
Rikspolisstyrelsen har därför ingen erinran mot innehållet i den föreslagna 45 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polismyndigheten i Landskrona har vidare angivit att man i
förslagel beträffande miljöavgiftens storlek inte omnämnt kostnader för
sanering. Enligt rikspolisstyrelsens mening skall eventuella saneringskostnader
i fortsättningen behandlas i enlighet med reglerna i miljöskadelagen
(1986:225).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Resursbehov</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
27.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
undersökning ' som företagils av brottsförebyggande rådet visar att
miljöbrottsligheten ofta tar mycket lång tid att utreda. Eu till tvä års
utredningstid är inte ovanligt. Det finns t.o.m. exempel på utredningar som
tagit fyra år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'
Eriksson, Inger Miljöbrott en dold brollslighet. Brå forskning, brotlsulvecklingen
1985.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet anmälda brott m. m. mot miljöskyddslagen framgår
av nedan- Prop.<br>
stående tabeller'.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 1. Antal anmälda brott mot miljöskyddslagen åren 1980-1984
samt de beslut som fattats pga. anmälningarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Antal</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedlagda % Ålal* %</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Ej klara %</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>86%</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14%</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>—</span></i></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>77%</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23%</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>_</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>71%</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28%-</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1%</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>57%</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25%</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18%</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>31%</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9%</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60%</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'48</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65%</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20%</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15%</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>162</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:342.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980 1981 1982 1983 1984</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>n</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>* Avser även enstaka fall av åtalsunderiåtelse och
strafföreläggande sammanlagt sex fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 2. Antal domar rörande brott mot miljöskyddslagen
avkunnade under åren 1980-1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Domar per år</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fällande</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Friande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1980<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1981<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1982<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1983<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1984<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>34</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 3. Beslut fattade till följd av anmälan om brott
mot miljöskyddslagen åren 1980-1984 relaterade till vem som gjort anmälan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=97 valign=top style='width:72.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Anmälare</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Antal</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nedlagda</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Åtal</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:58.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ej klara</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:65.3pt'>
<td width=97 valign=top style='width:72.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet*
Polis** 5% Privatperson</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8%</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></b></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>113( 46%) 42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>93 248(100%)</span></b></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37% ( 17%)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>( 37%) 65%</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39% 90%</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>88% 20%</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:58.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24% 5%</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4% 15%</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Med tillsynsmyndighet avses i tabellen även de kommunala
miljö- och hälsoskyddsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>** 1 anmälan från polis har mediagits anmälan även från
brandkår och larmcentral m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oaktat antalet anmälda brott mot miljöskyddslagen inte
varit så högt har de utredningar som förekommit tagit betydande resurser i
anspråk. Det ansträngda ekonomiska lägel hos de berörda myndigheterna gör det
nödvändigt att finna rationella förfaranden. Polisens resurser vid kriminalavdelningarna
bör i huvudsak koncentreras till atl utreda den grövre miljö-brottsligheten.
Naturvårdsverkets förslag är etl steg i rått riktning och bör enligt
rikspolisstyrelsens mening innebära ett effektivare nyttjande av polisens
resurser på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Eriksson, Inger Miljöbrott en dold brottslighet. Brå
forskning, brollsutvecklingen 1985.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
övrigt har rikspolisstyrelsen inget att erinra mot förslagen i framställ- Prop.<br>
ningen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1986/87:135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen:
Det av naturvårdsverket föreslagna sanktionssystemel med avgifter inom
ifrågavarande rättsområde har utformats med beaktande av de riktlinjer för sanklionsavgifter
som lagts fram i prop. 1981/82: 142 angående utvidgning av brottsbalkens
förverkanderegler och godtagits av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser att naturvårdsverkets förslag är logiskt uppbyggt och väl genomarbetat.
Det föreslagna sanktionssystemel är från effektivitetssynpunkt överlägset
nuvarande ordning när det gäller att komma tillrätta med överträdelser på
miljöskyddslagens område. Socialstyrelsen tillstyrker förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
utformning av de föreslagna reglerna har socialstyrelsen inte någon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>annan
erinran än alt 54 § tredje styckel bör justeras " uppskattas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>denna
till skäligt belopp".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen:
Del år fiskeristyrelsens uppfattning att nuvarande regler för miljöskyddsavgift
inle lett lill en sådan grad av efterlevnad av beslut beträffande
utsläppsnivåer, tidsgränser för införandet av reningsåtgärder m. m. att den
kan anses tillfredsställande för styrelsens verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är uppenbarligen så att nuvarande lagstiftning gör det svårt atl tillgodose
miljöintressena; miljöbrott kan vara svåra att upptäcka, det är svårt atl
styrka uppsåt eller vårdslöshet. Atl slå fasl alt ett utsläpp inneburit ett
allvarligt hot mot miljön är oftast ocksä svårt liksom atl koppla noterade
effekter till ett visst utsläpp. Antalet fällande domar är få och straffen
jämförelsevis låga. Huruvida miljöskadelagen (1986: 225) som syftar lill alt
förbättra de skadelidandes möjligheter att få ersättning för miljöskador även
kommer atl bidra lill en bättre bevakning av efterlevnaden av miljöskyddslagen
är för tidigt att nu säga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets
förslag har till huvudsakligt syfte att förbättra efterlevnaden av
miljöskyddslagen. Åven fiskeristyrelsen anser en bätlre åtlyd-nad av givna
villkor påkallad. Del framlagda förslaget anvisar otvetydigt enklare vägar för
samhällets reaktioner än motsvarande regler gör. Styrelsen är positiv till
förslagets grundidé</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
har i tidigare sammanhang (yttrande 1983-07- 15 över miljöskadeulredningars
slutbetänkande och 1983-10—31 över miljöskyddsutredningens betänkande Bättre
miljöskydd </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II) </span><span
style='font-family:Verdana'>fört fram att en ersättning till det allmänna i
miljöskyddsfrågor borde ske efter förebild i nya vattenlagens bestämmelser om
fiskeavgifter enligt 10kap. 5 och 6§§. Styrelsen har därvid erinrat om att det
i förarbetena till den äldre vattenlagen sägs att det - även om åtgärder
föreskrivs för att minska skadorna och ersättning utdöms till enskilda -
merendels alllid kvarstår någon skada på fisket. Denna skada drabbar
"fiskerinäringen i stort" dvs. det är samhället som anses lida en
skada som skall ersättas. Fiskeristyrelsen har uttalat all samma synsätt enligl
styrelsens mening måsle prägla också miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
vill ånyo aktualisera denna fråga. Inflytande miljö<br>
skyddsavgifter bör tillföras en fond. En viss del av avgifterna bör - med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vattenlagen som förebild - tillkomma fiskeristyrelsen för
att användas till Prop.<br>
fiskevårdande åtgärder inom del berörda området eller inom landet.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen ställer sig starkt tveksam till förslaget
atl avkriminalisera överträdelser enligt miljöskyddslagen. Etl sådanl
ställningslagande bör ske först sedan erfarenheter har vunnits av ett nytt
miljöskyddsavgiftssystem i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkels
förslag och de av styrelsen ovan föreslagna justeringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden för miljöskydd: 1 direktiven till
miljöskyddsutredningen konstaterades att vid ikraftlrådandel av
miljöskyddslagen den Ijuli 1969 saknades erfarenheter av en samlad lagstiftning
till skydd för den yttre livsmiljön mot föroreningar och störningar av olika
slag, att samhällets syn på miljöskyddet hade skärpts under de år som lagen
hade varil i kraft samt att krav på ändringar i miljöskyddslagstiflningen vid
flera tillfällen hade förts fram från skilda håll. Mol bakgrund av
erfarenheterna av miljöskyddslagens tillämpning borde ulredningen - ansåg departementschefen
- överväga, vilka förändringar av denna lagstiftning som behövde göras
"för att ytterligare förbättra samhällets möjligheter alt ingripa mol och
kontrollera miljöfarlig verksamhet". Utredningen borde därvid överväga i
vad mån den skärpning av samhällets syn pä miljöskyddsfrågor som ägt rum sedan
lagens tillkomst borde föranleda "en utvidgning av forprövningsskyldighelen
eller komma till ullryck i fillåtlighelsreglerna eller i andra bestämmelser i
lagen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Direktivuttalandena rörande förbåttrade möjligheter för
samhället att ingripa mol och kontrollera miljöfariig verksamhet - bl. a. genom
en utvidgad förprövningsskyldighel - ledde fram till förslag från miljöskyddsutredningen
i fråga om förprövnings-, tillsyns- och påföljdssyslemen m. m. Nyheterna på
prövningsområdet innebar att dispensgivningen försvann och atl länsstyrelserna
tilldelades ökade prövningsuppgifter i form av ett utvidgat
anmälningsförfarande. På tillsynssidan innebar förslaget något ökade resurser
till länsstyrelserna, bl.a. i form av personalförslärkningar, saml alt
hälsovårdsnämnderna skulle göras till lokala tillsynsmyndigheter. Slulligen
förstärktes påföljdssystemet - som ovan redovisats - med förslag till regler
om en s. k. miljöskyddsavgifl. Sammantaget skulle dessa åtgärdsförslag, ansåg
miljöskyddsutredningen, åstadkomma eller i vart fall bidra till den bättre
kontroll m. m. av miljöfarlig verksamhet som samhället efteriyste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag accepterades i sina huvuddrag i
propositionen 1980/81:92, dock att regeringen ersatte del utvidgade
anmälningsförfarandet hos länsstyrelserna med en tillståndsprövning som i
princip motsvarade den prövning som skedde hos koncessionsnämnden. Som berörts
tidigare infördes vidare som rekvisit för uttagande av miljöskyddsavgifl krav
på ekonomiska fördelar och betydande störningar för omgivningen m. m. saml
behölls del straffrättsliga ansvaret för enskilda individer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av förarbetena tdl miljöskyddslagen framgår bl. a. att
lagen skall tillgo<br>
dose behovet av aktiv offentlig medverkan i arbetet med att lösa immis-<br>
sionsproblemen och hålla dem under rättslig kontroll, att som vikliga led i<br>
ett sådant kontrollsystem bör ingå både regler om särskild obligatorisk<br>
förprövning och en ordning för fortlöpande offentlig tillsyn samt atl höga</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1986/87. I saml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>krav
bör ställas på den myndighetsorganisation som får hand om rätts- Prop.
tillämpning och kontroll. Det framhölls vidare att lagstiftningens genom-
1986/87: 135 slagskraft i stor utsträckning beror på denna organisations
resurser och på tjänstemännens utbildning, omdöme och lojalitet mot de
uppställda ändamålen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
vill här erinra om den grundtanke som nämnda motivuttalanden ger uttryck för,
nämligen att "kontrollsystemet" rörande miljöfarlig verksamhet i
första hand bygger på en väl fungerande förprövning och tillsyn av sådan
verksamhet. Om kontrollen - och då särskilt fillsynen - har tillräckliga
resurser som utnyttjas väl och således fungerar på det aktiva sätt som
lagstiftaren avsett kan man anta atl behovet av påföljder i form av straff och
miljöskyddsavgift ej blir så stort medan däremot behovet ökar om tillsynen är
otillräcklig och/eller ineffektiv. Med anledning härav anser koncessionsnämnden
att en översyn och eventuell ändring av påföljdssystemet ej bör företas innan
man tagit ställning till vilka förändringar som behöver vidtas beträffande
förprövnings- och tillsynsfunktionerna. Enligt nämndens mening erfordras
sådana förändringar vid länsstyrelserna framför allt för att förbättra
tillsynen av miljöfarlig verksamhet. De nu rådande bristerna i tillsynsarbetet
beror bl. a. på atl länsstyrelserna (naturvårdsenheterna) i realiteten ej fått
den resursförstärkning som avsågs med 1980/81 års ändringsförslag samtidigt
som de tilldelades tillståndsprövningsuppgifler i stället för del utvidgade och
smidiga anmälningsförfarande som miljöskyddsutredningen hade föreslagit.
Koncessionsnämnden anser atl länsstyrelsernas arbete på miljöområdet i högre
grad än för närvarande bör koncentreras till tillsyn av miljöfarlig verksamhet.
Detta kan åstadkommas dels genom att länsstyrelsernas förprövning begränsas
överhuvudtaget, dels genom att denna prövning förskjuts från tillståndsgivning
till anmälningsförfarande dels ock genom att kommunerna i ökad utsträckning
tilldelas tillsynsuppgifter. Redan med nu tillgängliga resurser bör det för
övrigt, enligl nämndens mening, vara möjligt för tillsynsmyndigheterna och då
främst länsstyrelserna att utöva en effektivare tillsyn av miljöfarlig
verksamhet genom ett bättre utnyttjande av de "maktmedel" som finns,
bl. a. i 40§ ML. Ett viktigt inslag i en effektiv och likformig tdlsyn utgör
vidare "kontrollprogramverksamheten". Som koncessionsnämnden
framhållit i olika sammanhang ankommer det på naturvårdsverket som central
tillsynsmyndighet att utforma standardiserade tillsynsprogram för olika
miljöfarliga verksamheter, inklusive standardiserade provtagnings- och mätprogram,
så långt detta är möjligt. Sådana program kan sedan ligga Ull grund för
utformningen av kontrollprogram i de särskilda prövningsärendena. Härigenom
skulle tillsynsarbetet underlättas i väsentlig mån och redan tillgängliga
resurser kunna utnyttjas på ett effektivare sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i erfarenheterna av en förbättrad fillsyn av miljöfarlig<br>
verksamhet kan det sedan finnas anledning att överväga om behov förelig<br>
ger att ändra på miljöskyddslagens regler om miljöskyddsavgifl. Rent<br>
generellt måste först konstateras att dessa regler ej hunnit tillämpas under<br>
någon längre tid och kan del ifrågasättas om de fem avgiftsmål som varit<br>
föremål för prövning utgör tillräcklig grund för att motivera en regdänd-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ring. Koncessionsnämnden anser för sin del alt det skulle
ha varil värde- Prop. fullt om nämnden hade fått tillfälle att pröva ytteriigare
några avgifismål 1986/87: 135 före naturvårdsverkets begäran om ändring av
avgiftsreglerna för all därigenom med större säkerhet ha kunnat uttala sig om
behovet av en sådan ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket gör gällande atl det nuvarande
regelsystemet med miljöskyddsavgift inte har fåll "den avsedda effekten atl
avhälla från villkorsöverlräddser". Med hänsyn lill all tillämpningen av
systemet haft den blygsamma omfattning som redovisats ovan är det, anser
koncessionsnämnden, ej möjligt att nu göra någon bedömning om reglernas
avhållande effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nämndens mening är det också svårt atl uttala sig
om vad naturvårdsverkets förslag lill ändring av avgiftsreglerna kommer alt
innebära i praktiken och detta även i fråga om resursbehovet hos olika berörda
myndigheter. Hur kommer exempelvis samarbetet på miljöområdet mellan
tillsynsmyndigheter och "företagare" att påverkas av
ändringsförslaget? Del hade varil värdefullt om förslaget hade innehållit i vart
fall elt försök till analys av dess konsekvenser för detta samarbete som är av
central belydelse för miljövårdsarbetet i landet. Vidare hade det varit
önskvärt om förslaget hade redovisat några exempel på tillämpning av de nya
reglerna med utgångspunkt i gällande kontrollprogram och i några
tillsynsrapporter osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvärdsverkets kritik mot gällande avgiftssystem har
framför allt riktats mot rekvisitel "betydande störningar för omgivningen
eller risk för sådana störningar" med hänsyn lill bevissvårigheterna.
Enligt verket bör effekter på miljön eller risken för effekter inle diskuteras
på nytt, när tillämpning av avgiftsreglerna aktualiseras. Dessa frågor, hävdar
verket, får anses avgjorda i och med tillståndsprövningen. Vid denna prövning
övervägs den belastning som bör kunna accepteras med hänsyn till miljön. Därav
bör följa alt "överutsläpp definitionsmässigl är lill skada för miljön
eller innebär oacceptabla risker för den, varför tidsödande bevis om atl så
verkligen år fallet inte skall behöva föras".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande rekvisitel betydande störningar etc. anges i
förarbetena bl.a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddsavgiften bör förbehållas gärningar som orsakar
störningar i<br>
miljön. Men inte alla sådana gärningar bör beläggas med avgift. Det skulle<br>
bli alltför betungande frän administrativ synpunkt atl låta alla överträ<br>
delser som medför miljöolägenheter omfattas av avgiftsplikl. I många fall<br>
kan det med hänsyn till det sätt på vilket föreskrifter i tillståndsbeslulen är<br>
utformade vara svårt att avgöra i vilken omfattning otillåtna utsläpp har<br>
skett. Därtill kommer att mät- och kontrollmöjligheterna inte alltid år av<br>
lillfredsställande kvalitet. Med hänsyn till dessa förhållanden skall avgiften<br>
bara tas ut i de fall då det är helt klart att verksamheten inte varil
tillåten.<br>
Men även i sådana fall kan ibland elt otillåtet utsläpp av etl ämne anses<br>
vara mindre allvarligt för miljön. De i ett lillståndsbeslut medgivna utsläp<br>
pen av ämnet i fråga kan t. ex. vara stora. Den extra belastning på miljön<br>
som del otillåtna utsläppet har orsakat kan därför i sådana fall bedömas<br>
vara av mindre betydelse, även om överträdelsen som sådan inte kan anses</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bagaldlarlad utan bör
föranleda en brottspåföljd. För att inle binda admi- Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nislrativa resurser för
prövning av sådana fall behöver del införas elt krav 1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som anger att avgiften
skall användas enbart i sädana fall där gärningen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>innebär ett allvarligt hot
mol miljön. Med begreppet störning avses den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mera allmänna inverkan på
omgivningen som "verksamheten för med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sig", vilken inverkan
ibland kan medföra skadliga effekter, ibland bara risk</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för skada eller
hälsorisker. - En risk för miljöstörning kan anses föreligga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>också i vissa fall då en
företagare underiåler att efterkomma en föreskrift</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om uppförande av särskilda
säkerhetsanordningar l.ex. en skyddsdamm</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som syftar lill atl hindra
skadliga utsläpp vid tekniska missöden. Eftersom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anordningen har bedömts
vara nödvändig, måsle underiåienhelen anses ha</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>medfört en akut risk för
störning, även om nägot missöde som orsakat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utsläpp
ännu inte hunnit inträffa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åven
om antalet prövade avgiftsmål inle varil slort och det därför är svårt all ha
någon slutgiltig uppfattning belräffande rekvisitel "betydande störningar
för omgivningen eller risk för sådana störningar" har koncessionsnämnden
likväl förståelse för naturvårdsverkels kritik av rekvisitel i fråga med hänsyn
lill bevissvårigheterna. Även om man tar i beaktande såväl önskemålet att inte
binda alltför stora administrativa resurser vid avgiftsprövningen som
möjligheten att "komma ål" de mindre allvarliga störningarna
åtalsvägen borde man, enligl nämndens mening, kunna överväga en ändring av "störningsrekvisitet"
på det sättet atl "betydande störningar" ersattes av "störningar
av någon betydelse" eller liknande. Bagatellartade störningar, exempelvis
helt tillfälliga sådana med ringa eller inga effekter, borde ej omfattas av
avgiftsbeläggning. Däremot ställer sig koncessionsnämnden från
rättssäkerhetssynpunkt mycket tveksam till naturvårdsverkets förslag att helt
slopa "störningsrekvisitet". Mot etl sådant förslag talar bl.a. vad
ovan anförts i motiven till nuvarande avgiftsregel, nämligen att del i många
fall kan vara svårt alt avgöra i vilken omfattning otillåtna utsläpp har skett
med hänsyn fill det sätt på vilket föreskrifter i lillståndsbesluten är
utformade samt all mäl- och kontrollmöjligheterna inte alltid är av
tillfredsställande kvalitet. Vad först beträffar villkorsutformningen är det
självfallet alt denna bör ske efter enhetliga principer och vara så entydig som
förhållandena medger i de enskilda fallen. Nämnden vill dock varna för en
övertro på all villkor alllid kan skrivas så klara och entydiga att tvekan ej
skall behöva råda om när etl villkor överträtts. 1 många fall är de faktiska
omständigheterna av sådanl slag alt villkoren ej kan få en utformning som är
helt entydig från åtals- och avgiflssynpunkt medan utformningen är helt
godtagbar från tillåtlighetssynpunkt. Vad sedan beträffar mät- och kontrollmöjligheterna
har väl utvecklingen gått framåt sedan början av 1980-talet men fortfarande
återstår mycket alt göra innan kontrollen av föroreningsulsläpp blir sådan alt
den kan godtas från tillsynssynpunkt. De rådande förhållandena på
kontrollområdet med obefintliga eller otillräckliga mätutrustningar,
olikartade mäl- och analysmetoder, varierande "kontrollbesked" från
olika laboratorier osv. är, enligl koncessionsnämndens mening, omständigheter
som starkt talar mol det automatiska avgiftssystem som naturvårdsverket tänkt
sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
vill i delta sammanhang också framhålla atl de bestämmelser i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ML som fanns före den 1 juli 1981 knappast ställde samma
strikta krav på Prop. villkorsulformningen som nu gäller. Mol bakgrund härav
kan del ifrågasäl- 1986/87: 135 las, om avgiflsbeslämmdser med del innehåll
som naturvårdsverket nu presenterat bör tillämpas på beslut som tillkommit före
nämnda datum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har framhållit att effekten pä miljön
eller risken för sådan effdtt inte bör diskuteras på nytt efter avslutad
tillståndsprövning utan atl dessa frågor skall anses avgjorda i och med denna
prövning. Koncessionsnämnden kan dela den uppfattningen i fråga om det fallet
all en företagare underiålil att utföra en föreskriven skyddsåtgärd, exempelvis
en reningsutrustning, ett uppehållsmagasin eller dylikt. Åtgärden har av tillslåndsmyndigheten
bedömts vara erforderlig från lillåtlighelssynpunkt och bör sålunda inle kunna
diskuteras på nytt i etl avgiftsmål. En liknande situalion har, som redovisats
ovan, behandlats i förarbetena. Enligl nämndens mening bör kravet på bevisning
om störning eller risk för störning kunna undvaras i här berörda fall*. Detta
bör komma lill uttryck i motiven lillavgiflsregdn på ett sått som ej kan missförstås
vid avgifisprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande rekvisitel "ekonomiska fördelar"
säger naturvårdsverket att del i de allra flesta fall inte har varit svårt atl
påvisa alt "utsläppen" vunnit ekonomiska fördelar även om deras
storlek inte alltid kan fastställas med någon störte noggrannhet. Å andra sidan
hävdas från verkels sida alt rekvisitel kan undvaras med hänsyn till atl man i
de allra flesta fall kan ulgå från atl det rör sig om en ekonomisk fördel,
särskilt om man betonar atl denna fördel oftast består av uteblivna kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudsyftet med införandel av en avgiftspåföljd
(miljöskyddsavgift) var ju att eliminera de ekonomiska fördelar som
överträdelser av lagen kunde medföra. Med hänsyn härtill kan del kanske synas
egendomligt atl nu ta bort detta rekvisil ur lagtexten, särskilt som del,
enligt vad naturvårdsverket anfört, inte varit svårt att påvisa förekomsten av
sädana fördelar vid överträdelser av lillståndsvillkor m. m. Det egendomliga
intrycket förstärks av den omständigheten att den ekonomiska fördelen alltjämt
skall utgöra "grund för beräkningen" av avgiftens storlek. Visseriigen
kan i enstaka fall förhållandet vara sådant att en åtgärd eller underiåtenhel
från tillståndshavarens sida medfört störning för omgivningen ulan att därigenom
ekonomiska fördelar uppkommit genom överträdelsen; tvärt om kan förhållandet
vara det atl tillståndshavaren åsamkats en förlust genom åtgärden eller
underlåtenheten. Med hänsyn till det ringa antalet hithörande fall kan det
ifrågasättas om det finns skäl alt la bort "fördelsrekvisitel".
Alternativt bör övervägas att införa en särbestämmelse med innebörd att avgift
skall utgå även för sådana fall där ekonomisk fördel ej uppkommit men där
störningen för omgivningen varit av viss betydenhet. Med hänsyn lill att
antalet avgiftsärenden förmodligen kommer all öka för den händelse rekvisitel
"betydande störningar för omgivningen eller risk för sådana
störningar" ersätts med rekvisitel "störningar av någon
betydelse" etc. kan del, enligl koncessionsnämndens mening, finnas skäl
all införa en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Här bortses frän sådana fall dä företagaren av
oförutsedda omsländigheler, ex, av<br>
force majeure-karaktär, ej kunnal uppfylla villkorel och begär en ändring därav<br>
beträffande lid för åtgärdens vidtagande eller annat.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"begränsning
av fördelsrekvisitel" så att de ekonomiska fördelarna skall Prop. vara
av "någon betydelse" eller liknande, detta för atl det inte skall
bli 1986/87: 135 "alltför betungande från administrativ synpunkt"
atl låla alla överträdelser som medför ekonomiska fördelar omfattas av avgiftsplikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har föreslagit väsentliga ändringar av 54 § ML beträffande reglerna rörande miljöskyddsavgiflens
bestämmande. Med hänsyn till erfarenheterna av de avgiftsfall som varil föremål
för prövning ifrågasätter koncessionsnämnden behovet av berörda ändringar. Enligl
nämnden förefaller det som om de nuvarande reglerna (med motivutlalanden) är
enklare all tillämpa och fullt tillräckliga för sitt ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redovisats ovan föreslog miljöskyddsutredningen att målen om miljöskyddsavgift
skulle prövas av koncessionsnämnden och fullföljas till kammarrätten och
regeringsrätten. Koncessionsnämnden ansåg för sin del alt avgiftsmålen hade
sådant samband med lillståndsprövningen atl besvär över koncessionsnämndens
beslut borde föras hos regeringen. Enligl gällande regler förs talan mot
koncessionsnämndens beslut hos Svea hovrätt i dess sammansättning som vatlenöverdomstol
och därifrån till högsta domstolen. Naturvårdsverket har ej föreslagit någon
ändring i nuvarande handläggningsordning, dock att verket funnit "mycket
tala för att göra naturvårdsverket lill beslutsmyndighet i fråga om
miljöskyddsavgiften". De inslag av "i viss mån skönsmässiga
bedömningar" som otvivelaktigt kommer aU finnas i miljöskyddsavgiftsärendena
talar dock, enligt verket, för att uppgifterna alltjämt bör vila på
koncessionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
övervägande av ändringar i nuvarande regelsystem rörande miljöskyddsavgiften
anser koncessionsnämnden alt ordningen för handläggningen av avgiftsmålen är
ett område som del kan finnas skäl alt se över. Erfarenheterna av de fem mål
som prövats hittills visar att handläggningstiden är alltför lång. Flera år
hinner sålunda förflyta från det alt naturvårdsverket böriar sin
"avgiftsutredning" till dess att lagakraftvunnet avgörande
föreligger efter behandling av avgiftsfrågan i koncessionsnämnden, vattenöverdomslolen
och högsta domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
gav i 1979 års remissyttrande uttryck för den uppfattningen att avgiftsmålen
har sådant samband med tillståndsprövningen atl besvär över
koncessionsnämndens beslut bör föras hos regeringen. Härigenom skulle antalet
instanser minskas från tre till två. Mol en sådan ordning kan dock anföras atl
avgörandena i avgiftsfrågor ej grundas på lämplighetsavvägningar, vilket
typiskt sett utmärker de frågor som regeringen prövar som besvärsinstans. Den
här diskuterade frågan hänger också samman med frågan om instansordningen för
besvärsprövningen i miljöskyddsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
två åtgärder skulle kunna övervägas för att påskynda hand<br>
läggningen av avgiftsmälen. Den ena åtgärden skulle vara atl naturvärds<br>
verket självt — sedan tillståndshavaren förklarat sig beredd att betala av<br>
verket angivet avgiftsbelopp - beslutar i avgifisfrågan. Nackdelen med en<br>
sådan ordning år dock risken för att "förelaget" kan komma i en
beroen<br>
deställning lill verket, vilket ej är godtagbart från rättssäkerhetssynpunkt.<br>
Den andra åtgärden skulle vara att låla avgiftsfrågorna handläggas av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>koncessionsnämnden inom ramen för det handläggningssystem
som råder Prop. beträffande tillståndsärenden hos nämnden i ställel för
enligt förvaltnings- 1986/87: 135 processlagen. En sådan ordning föreslogs
av en av lagrådels ledamöter vid lagrådsbehandlingen av förslaget till lag om
ändring i ML. Därvid anfördes bl.a.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening kan nämnden väl klara den nya uppgiften
inom ramen<br>
för det nuvarande beprövade handläggningssystemel utan att del behöver<br>
innebära någon risk för rättssäkerheten. Såsom framgår av vad som i<br>
remissprolokollel och av lagrådet anförts i anslutning till reglerna om<br>
avgiftens bestämmande kan antas att det i avgiftsärendena i slor utsträck<br>
ning kommer alt bli fråga om bedömningar av samma art som sker i andra<br>
miljöskyddsärenden. De enda avvikelser från de vanliga förfarandereg<br>
lerna som kan vara motiverade är alt en särskild omröstningsregel på sätt<br>
som föreslagits tillämpas, att ersättning för sakkunnig som ulses av nämn<br>
den bör utgå av allmänna medel och möjligen att det bör föreskrivas alt<br>
nämnden skall vara bunden av parternas yrkanden. Däremot ser jag ingen<br>
anledning att jämka på regeln om nämndens ansvar för alt utredningen blir<br>
fullsländig. Den hänvisning som i den delen i förslagel görs lill 8 § första<br>
stycket förvaltningsprocesslagen innebär knappast någol annal. Även sist<br>
nämnda stadgande avser en officialprövning, och att nämnden inte har<br>
anledning ägna mer möda åt ett avgiftsärende än "dess beskaffenhet krä<br>
ver" är självklart. Jag menar också att miljöskyddslagens regel om att<br>
sammanträde med parter och besiktning i princip bör hållas är lämplig för<br>
avgiftsärendenas del.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som anmärkts ovan har naturvårdsverket varit inne på
tanken att göra verket lill beslulsmyndighet i avgiftsärenden. Till stöd för en
sådan tanke har anförts alt verket som central förvaltningsmyndighet på
miljövårdsområdet har betydande erfarenhet och sakkunskap på detta område, att
avgiftsärendena bör handläggas i så arbetsbesparande former som möjligt, att
avgiften kan påföras så snart som möjligt efler upptäckten av en förseelse, att
handläggningen hos koncessionsnämnden kan dra ut på tiden och också innebära en
betydande arbetsbelastning på nämnden samt att rätlssäkerhetskraven kan antas
bli tillräckligt tillgodosedda med verket som beslutsmyndighet. Vidare har
anförts;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eventuella betänkligheter mot atl göra naturvårdsverket lill
beslulsmyndighet på området kan i någon mån avvärias genom hänvisning till atl
avgiften skulle ulgå enligt en någorlunda fast norm, baserad på den ekonomiska
fördelen av ifrågavarande överträdelse. Vid avgiftens bestämmande skulle del
inte behöva undersökas om uppsåt eller oaktsamhel förelegat. Från vissa
synpunkter skulle det vidare kunna anses lämpligt att om möjligt undvika att
med en bestraffningsfunktion grumla bilden av koncessionsnämnden som
framförallt etl opartiskt skiljeorgan i lillståndsärenden mellan å ena sidan
företagarintresset och å andra sidan miljöskyddsintresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden kan i och för sig dela uppfattningen om
nämndens<br>
roll som opartiskt skiljeorgan i tillståndsärenden enligt miljöskyddslagen<br>
och har också i olika sammanhang understrukit betydelsen härav. Atl<br>
betydelsen av alt vidmakthålla denna roll skulle kunna anföras som skäl</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mol
all låta nämnden behålla prövningen av avgiftsmälen kan dock starkt Prop. ifrågasällas.
Just den omständigheten att koncessionsnämnden är och skall 1986/87; 135 vara etl
opartiskt skiljeorgan kan ju anföras som ett vägande skäl för atl nämnden också
skall handha prövningen av miljöskyddsavgiflerna. Enligl nämndens mening är det
ej tillrådligt från råussäkerhetssynpunkl alt göra naturvårdsverket till
beslutsmyndighet i avgiftsfrågor (jfr dock vad ovan sagts om sådana fall där tillståndshavaren
medgett atl betala avgiftsbelopp). Verket bör sålunda ej samtidigt vara
tillsynsmyndighet och beslulsmyndighet i avgiftsfrägor. För den händelse
verket trols detta skulle tilldelas beslutsfunktion på avgiftsområdet bör
besluten kunna överklagas till koncessionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
väsentligt inslag i naturvårdsverkels ändringsförslag utgör avkriminaliseringen
av flertalet av de överträdelser som skall avgifisbeläggas. Förslag lill en
sådan avkriminalisering fördes också fram av miljöskyddsutredningen men
förkastades bl. a. av koncessionsnämnden, brottsförebyggande rådet och
slutligen av regeringen vid behandlingen av utredningens belänkande.
Koncessionsnämnden har svårt alt se varför de skäl som då anfördes mot
utredningsförslaget om avkriminalisering inte gäller med samma styrka idag.
Sålunda kan antagas - som departementschefen anförde - att straffets
ersättande med en avgift för alla brott mot ML utom för de grova fallen skulle
kunna ge underiag för en uppfattning enligl vilken det i flertalet fall inle
skulle vara moraliskt förkastligt att bryta mot gällande bestämmelser.
Respekten för bestämmelsernas efterlevnad skulle därmed tonas ned och avgiften
lätt kunna uppfattas som en omkostnad för driften av verksamheten.
Koncessionsnämnden vill för sin del också hänvisa till vad nämnden anförde i
1979 års remissyttrande, nämligen att många överträdelser av tillständsvillkor
består av relativt obetydliga försummelser som inte med framgång kan bekämpas
med en miljöskyddsavgift svarande mot någon ekonomisk fördel för företagaren,
att man av den anledningen skulle bli tvungen att överge avgiftens anknytning
till "vinningsbegreppet" och basera avgiften på en mycket fri
skälighetsbedömning saml att detta måste innebära en klar försämring i förhållande
till dagsbotssystemet, som dock har den fördelen att reaktionen genom att vara
anpassad till den ansvariges betalningsförmåga uppfattas som någorlunda
rättvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
det nyss sagda anser koncessionsnämnden, som fidigare anförts, atl en översyn
och eventuell ändring av miljöskyddslagens påföljdssystem ej bör företas innan
man tagit ställning till vilka förändringar som behöver vidtas beträffande
förprövnings- och lillsynsfunkfionema. Enligl koncessionsnämndens mening gäller
detta med än större styrka i fråga om den föreslagna avkriminaliseringen med
tanke på vilka konsekvenser en sådan åtgärd kan få för utövandet av miljöfarlig
verksamhet överhuvudtaget, för rättssäkerheten på miljöområdet samt för
naturvårdsverkets och koncessionsnämndens verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
angör koncessionsnämnden följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det fåtal avgiftsmål som varil föremål för prövning kan<br>
det starkt ifrågasättas, om tiden ännu är mogen för en ändring av gällande<br>
avgiftsregler. I vart fall bör någon ändring av regelsystemet ej genomföras</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förtän man övervägt vilka ändringar som behöver vidtas
beträffande mil- Prop. jöskyddslagens prövnings- och tillsynsfunktioner.
1 den delen anser 1986/87: 135 koncessionsnämnden för sin del alt länsstyrelsernas
verksamhet i betydligt störte utsträckning än hittills bör koncentreras på
tillsynsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter en översyn av prövnings- och tillsynsfunktionerna
bör - om en störte eller mindre ändring av avgiftsreglerna fortfarande anses
påkallad -naturvårdsverkels nu presenterade ändringsförslag underkastas en
grundligare och mera allsidig bearbetning enligt bl.a. de riktlinjer som
berörts ovan rörande konsekvenserna av förslaget etc. I sammanhanget bör också
erinras om alt naturvårdsverket som ett led i strävandena att förstärka
tillsynen av efterlevnaden av ML, enligt uppgift, avser atl lägga fram förslag
om bl. a. s. k. miljörevisorer. Med hänsyn till den samlade betydelse de olika
förslagen till ändringar i lagen får kan det ifrågasällas, om inte samtliga
hithörande frågor bör utredas i ett vidare sammanhang än som kan ske inom ramen
för olika verksutredningar. Därigenom skulle också förutsättningar kunna skapas
för att få en bred uppslutning kring nya bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del fortsatta utredningsarbetet, som således bör
genomföras, bör övervägas om rekvisitel "betydande störningar för
omgivningen eller risk för sådana störningar" bör ersättas med rekvisitel
"störningar av någon betydelse" etc. eller liknande och om rekvisitel
"ekonomiska fördelar" bör ersättas med "ekonomiska fördelar av
någon betydelse" eller liknande. Eventuellt skulle särregler kunna införas
i fråga om sådana avgiftsfall som avser underlåtenhet atl utföra föreskrivna
konkreta skyddsåtgärder och sådana fall där ekonomiska fördelar ej uppkommit
men väl störning för omgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt koncessionsnämndens mening har lillräckliga skäl ej
anförts för en ändring av reglerna rörande miljöskyddsavgiftens bestämmande (54
o 55 §§ ML).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande prövningsordningen bör ändringar övervägas på
grund av de erfarenheter som vunnits av det hittills tillämpade systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden ställer sig mycket tveksam till
naturvärdsverkets förslag om avkriminalisering av sådana överträdelser som
skall avgifisbeläggas och ifrågasätter om inte de skäl som anfördes mol en
sådan åtgärd vid föregående översyn fortfarande gäller. Det får inle bli så att
avgiften betraktas som en "driftkostnad" eller att avgiftssystemet i
del allmänna medvetandet ses som ett sätt att "köpa sig fri" från en
överträdelse av villkor eller annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En eventuell ändring av avgiftsreglerna bör gälla villkor m.
m. som meddelats efter den Ijuli 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt genomförande av naturvårdsverkets ändringsförslag i
dess helhet måsle antas medföra behov av personalförstärkningar vid koncessionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret: Statskontoret finner det inte styrkt med
hänsyn till den begränsade erfarenhet som finns av nuvarande system att
naturvårdsverkets förslag är motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret har erfarit atl avgiftssystemet för prövning
och tillsyn<br>
enligt miljöskyddslagen inte givit avsedda intäkter. Enligl verkets mening</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>borde systemet ses över och närma sig det ursprungliga
förslaget med en Prop. schabloniserad avgift vilket är enklare atl
administrera. Detta skulle inne- 1986/87: 135 bära att förelag som sköter
sina åligganden skulle betala en fast avgift medan förelag som orsakar ökade
tillsynsåtgärder kunde debileras tilläggsavgifter för dessa. Ett sådant system
skulle innebära mera aktiva styreffekter på förelag med mera svårlösta
miljöproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På samma sätt som företagen själva måsle svara för
kontrollen av kvaliteten, särskilt säkerhetsaspekten, i sina produkter bör de
anses ha ett primärt ansvar för att produktionen sker på etl sätl som är
acceptabelt ur hälso- och miljösynpunkt. Denna ansvarsfördelning går väl ihop
med den idé som s.k. "miljörevisorer", som enligt uppgift diskuteras
inom SNV. Så som vi har uppfattat ideén skall miljörevisorn se till att
miljöfrågorna sköts på elt för såväl företaget som omvärlden acceptabelt sätt.
Idén bör enligt statskontorets mening utvecklas i samband med den lolalöversyn
av miljöskyddels organisation som har aviserats. Frågan om hur kostnaderna för
miljöskyddet skall fördelas mellan näringslivet, kommunerna och staten kommer
därvid naturligt in som en viktig del av en sådan lolalöversyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket: Även om del finns skäl som talar för
ett förenklat och mer effektivt sankfionssystem i miljöskyddslagen avstyrker
RRV SNV; s förslag. Enligt RRV: s mening är det hell otillräckligt utrett vilka
konsekvenserna blir av den föreslagna avkriminaliseringen. Vidare är det svårt
att utifrån det förslag som presenterats bedöma om de avsedda effekterna - ett
närmast automatiskt verkande avgiftssystem - uppnås. Slutligen är del svårt all
överblicka konsekvenserna för de som kommer att drabbas av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 en nyligen avslutad revision (Miljöskyddslagens
tillämpning - granskning utifrån regional nivå. Dnr 1984; 933) har RRV
konstaterat stora brister i miljöskyddslagens tillämpning. Sanktionssystemet är
sista länken i den kedja av åtgärder som utgör miljöskyddet, omfattande
framförallt för prövning och tillsyn. Del är enligt RRV: s mening väsentligt atl
de olika delarna av miljöskyddet ses över i ett sammanhang. RRV anser således atl
frågan om sankfionssystemets utformning bör prövas inom ramen för den aviserade
översynen av miljöskyddet och dess organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsernas organisationsnämnd: Länsstyrelsernas
organisationsnämnd (LON) delar naturvårdsverkels åsikt alt det fortfarande
föreligger stora brister i vad avser tillsynen inom miljöskyddsområdet. De äigärder
som har vidtagits för alt skärpa tillsynen har inte alltid fått avsedd effekt.
Ändringen av straffbestämmelserna i miljöskyddslagen, samt införandet av
begreppet miljöbrott i brottsbalken och reglerna om miljöskyddsavgift har
hittills visat sig vara ineffektiva medel mot överträdelser av föreskrifter
meddelade med slöd av miljöskyddslagen. Tillägget till 38 § miljöskyddslagen
(av innebörd atl det åligger tillsynsmyndigheterna atl verka för att
överträdelser av miljöskyddslagen beivras) försvårade enligt många länsstyrelsers
uppfattning tillsynsarbetet. Detta arbete måsle i huvudsak bygga på elt
förtroendefullt samarbete mellan företagare och tjänstemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl LON; s bedömning medför det framlagda förslagel atl
möjlighe<br>
terna ökar alt ta ut miljöskyddsavgifl från företagen vid överträdelser,<br>
eftersom de båda rekvisiten "betydande störningar för omgivningen"
och</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"ekonomiska fördelar" tagits bort. Alt avgiften
i princip börjar löpa från Prop. den tidpunkt då överträdelsen skett medför atl
det ligger i förelagens 1986/87: 135 inlresse alt så snabbi som möjligt
vidta rättelse för all minimera miljöskyddsavgiften. Respekten för givna
villkor bör härigenom förstärkas och tillsynsarbetet underiättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den del av förslaget som innebär aU åtalsanmälan som regel
endast blir aktuell vid grövre överträdelser medför alt kravet pä
länsstyrelserna atl göra polisanmälan minskar. Detta kommer sannolikt atl
underlätta tillsynsarbetet på länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LON anser inle att föreliggande förslag ger tillräckligt
underlag för att ta ställning till miljöskyddsavgiftens storlek. LON finner det
emellertid viktigt at hänsyn las till omständigheterna i det enskilda fallet,
när avgift fastställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sådana fall då berört förelag godtar naturvårdsverkels
beräkningar av miljöskyddsavgiften bör, enligt LON:s mening, etl förenklat
förfarande med naturvårdsverket som beslulsmyndighet kunna accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är att förvänta att antalet ärenden om miljöskyddsavgifl
i framtiden kommer all öka relativt mycket. Åven om tillsynsarbetet underlättas
med det framlagda förslaget kommer del sannolikt att kräva ökade resursinsatser
från länsstyrelserna. Speciellt gäller detta länsstyrelsernas arbete med atl ta
fram underlag för naturvårdsverkets beräkning av den ekonomiska fördel, som är
utgångspunkten för miljöskyddsavgiftens faslslällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis tillstyrker LON principerna i
förslaget. Det är emellertid angeläget all belysa i vad mån det merarbete vid
länsstyrelsernas naturvårdsenheler som enligt LON: s bedömning blir en följd
av förslagel kan ske genom omfördelning av befintliga arbetsuppgifter eller om
ett resurstillskott krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svea
hovrätt: Naturvårdsverket har i sin promemoria med förslag till<br>
ändring av bestämmelserna om miljöskyddsavgift i miljöskyddslagen (ML)<br>
belyst avgiftens ställning i det nuvarande tillstånds-, tillsyns- och sank<br>
tionssystemel till vinnande av en bättre miljö. Av denna redogörelse,<br>
kompletterad med uttalanden i förarbetena till den lagändring är 1981<br>
varigenom miljöskyddsavgiften infördes, framgår att avgiften hittills haft<br>
etl preciserat och begränsat syfte, nämligen att avhålla den som bedriver<br>
miljöfarlig verksamhel från att av lönsamhetsskäl bryta mol miljöföreskrif<br>
ter på sådanl säll som medför eller kan medföra betydande störningar för<br>
omgivningen. Ändringsförslaget syftar lill att lägga om miljöskyddsavgif<br>
ten lill en såvitt möjligt automatiskt utgående avgift vid dels överträdelse<br>
eller åsidosättande av de i 45 § 1-3 ML redan nu upptagna förseelserna,<br>
dels underlåtenhet atl installera kontrollutrustning eller utföra mätningar,<br>
provlagningar, analyser, besiktningar och andra undersökningar. Miljös<br>
kyddsavgiftens belopp skulle dessutom i normalfallet fördubblas, med<br>
möjlighet lill sänkning eller höjning. 1 anslutning lill den nya konstruk<br>
tionen av miljöskyddsavgiften föreslås avkriminalisering av förseelserna<br>
enligl 45 § 1-3 ML. - Hovrätten vill understryka att förslagel inte bara<br>
innefattar en betydande utvidgning av miljöskyddsavgiftens tillämpnings<br>
område utan också en innovation ur principiell synpunkl av avgiftens<br>
konstruktion såtillvida att man dels släpper kraven på atl förseelsen skall</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ge
ekonomisk fördel och medföra men för omgivningen, dels nedtonar Prop.
avgiftens funktion som komplement till päföljdssystemet och ger den en
1986/87: 135 mer självständig karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
motiv för siu förslag har naturvårdsverket anfört alt det nuvarande sanktionssystemel
är otillräckligt samt alltför krångligt och restriktivt utformat. Av
naturvårdsverkets redogörelse synes vidare framgå atl anledningarna fill atl endasi
få miljöbrott lett till fällande brottmålsdom är au söka i svårigheterna atl
bevisa uppsåt eller vårdslöshet och skada. Som skäl för alt så fä "överuisläpp"
anmäls och leder till åtal och fällande dom anges sålunda svårigheten att med
nuvarande resurser och metoder avslöja miljöbrott. Även formuleringen av
villkor i tillslåndsbesluten anses otillfredsställande som underlag för
sanktioner. Anledningen lill att lalan rörande miljöskyddsavgift anhängiggjorts
i endasi fem fall och ej alltid varil framgångsrik uppges vara svårigheten att
styrka miljöstörning men även ekonomisk fördel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvärdsverkets
redovisning av de fem målen om miljöskyddsavgift är ytterst summarisk och, i
fråga om det enda mål där fakta antyds, missvisande (jfr PM s. 6 och vatlenöverdomslolens
dom DM 1/84, som efter avslagen ansökan om prövningstillstånd vunnit laga
kraft). Avgörandena visar knappast mer än att naturvårdsverket ofta haft en
annan uppfattning om bevisvärdering och innebörden av gällande rätt än de rättstillämpande
myndigheterna. Skall några slutsatser om behovet av en lagändring dragas från
avgörandena i dessa fem mål torde en noggrann genomgång och analys av besluten
och domarna i målen erfordras. Praxis på detta område, liksom i fråga om miljöskyddsbrotl,
är emellertid enligl hovrättens uppfattning ännu så länge alltför mager för att
kunna läggas till grund för någon uppfattning om de nuvarande
lagbestämmelsernas effektivitet och behovet av lagändringar. Ulan någon
övertydande exemplifiering kan hovrätten inte heller ansluta sig till
naturvårdsverkets slutsats att det föreligger mycket stora möjligheter för den
som driver miljöfarlig verksamhet att klara sig undan miljöskyddsavgift, trots
konstaterade villkorsöverträdelser och konstaterad ekonomisk vinning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets
redovisning ger närmast vid handen atl den främsta<br>
orsaken till att överträdelser, i den utsträckning de nu förekommer, inte<br>
följs av sanktion i form av straff eller miljöskyddsavgift är bristfälliga<br>
resurser på tillsyns- och utredningssidan. Om så är fallet bör i första hand<br>
dessa resurser förstärkas. Att med oförändrade tillsynsresurser underlätta<br>
utdömande, måhända på ett ofullständigt faktaunderiag, av miljöskyddsav<br>
gifter med förhöjda belopp är icke acceptabelt. Ej heller finns det anled<br>
ning att underlätta uttagande av miljöskyddsavgift i sådana fall där exem<br>
pelvis överutsläpp enligt naturvårdsverkets uppfattning mäste föreligga,<br>
även om detta inte går att bevisa. I detta sammanhang förtjänar påpekas att<br>
de sanklionsavgifter inom andra förvaltningsområden, som redovisas i<br>
naturvårdsverkets promemoria som en förebild för en miljöskyddsavgifl av<br>
likartad karaktär, samtliga bygger pä elt otvetydigt bevisat faktaunderlag i<br>
det enskilda fallet. När ett ärende i bevishänseende förts fram så långt,<br>
men icke förr, mä det vara berättigat med en viss "automatik" i
påföljds-<br>
åläggandet. Statsmakterna har också vid 1981 års ändring i ML lagil</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avstånd från elt då föreliggande förslag om direkta
avgifter på överutsläpp. Prop. Hovrätten vill härutöver understryka att ett
stort anlal fällande domar inte 1986/87; 135 har något värde i sig som
tecken på effektivitet i ett miljöskyddssyslem som i första hand bygger på
samråd, anvisningar och påpekanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten har dock en viss förståelse för svårigheten att
bevisa miljöstörning av den svårighetsgrad som nu förutsätts för åläggande av miljöskyddsavgifl.
Det kan därför finnas skäl att ersätta "betydande störningar" i 52 §
ML med "icke oväsentliga störningar" eller liknande uttryck. Atl i
enlighet med naturvårdsverkets förslag hell efterge störningsrekvisitet under
hänvisning till bevissvärigheter och till att störningsfrågan slutgiltigt
bedömts vid villkorsskrivningen är emellertid enligt hovrättens uppfattning alt
gå för långt, främst med hänsyn till situationen vid mindre grava eller
obetydliga miljöstörningar till följd av exempelvis överutsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets inställning till kriteriet "ekonomiska
fördelar" framgår inte otvetydigt av promemorian. Närmast synes
naturvårdsverket vilja hävda att ekonomiska fördelar av naturliga skäl så gott
som alltid uppstår vid förseelser av nu ifrågavarande art men är svåra att
bevisa. Hovrätten vill erinra om atl miljöskyddsavgiften hittills förutsatts
skola utgå väsentligen i eklatanta fall, där den ekonomiska fördelen får
förutsättas vara påtaglig och inle erbjuda några bevissvårigheter. Etl
eftergivande av kriteriet i enlighet med naturvårdsverkels förslag skulle, som
inledningsvis antytts, i grund förändra avgiftens karaktär och bör övervägas endasi
mol bakgrund av principiella synpunkter och icke som ett led i strävan alt
uppmjuka nuvarande krav på bevisning. Någon avsevärd lättnad ur ulredningssynpunkt
lorde förslaget för övrigl inle innebära, då den ekonomiska fördelen föreslås
bli utgångspunkt för beräkning av avgiftens storiek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sin promemoria återkommer naturvårdsverket flera gånger
till att en "automatik" för åläggande av miljöskyddsavgift vore
önskvärd. Något klarläggande uttalande om hur denna automatik skulle fungera
återfinns däremot inte i promemorian. En automatik som gör det möjligt att
ålägga miljöskyddsavgifl i sådana fall, där avgift enligl nuvarande regler och
praxis ej kan utgå, skulle väl med naturvårdsverkels synsätt närmast
åstadkommas genom alt nu upprätthållna krav på bevisning om fakta och
orsakssammanhang i det enskilda fallet efterges. I anslutning härtill vill
hovrätten erinra om vad vattenöverdomslolen i sin dom DM 1/84 uttalat i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förarbetena till bestämmelserna om miljöskyddsavgift har
betonats atl<br>
del från allmän synpunkt är angeläget att avgiften bestäms så alt överträ<br>
delser alllid blir olönsamma och att avgiften därför till sin karaktär påmin<br>
ner om en slraffrältslig sanktion. Likheten med en sådan sanktion framgår<br>
även av föredragande departementschefens uttalande all avgiften skall ses<br>
som en förstärkning av påföljdssystemet och som ett komplement lill de<br>
vanliga brottspåföljderna. Vidare har uttalats atl det, till skillnad från vad<br>
som gäller för straff, för utdömande av miljöskyddsavgift är tillräckligt atl<br>
konstatera atl en ifrågasatt överträdelse av föreskrift föreligger och att del<br>
således inle behöver fastställas atl överträdelse begåtts uppsåtligen eller av<br>
oaktsamhel. Däremot innehåller förarbetena ingenting om styrkan av den<br>
bevisning som fordras för all orsakssamband mellan överträdelse och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>betydande störning för
omgivningen skall anses föreligga.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
bedömande föreligger flera frågor om orsakssammanhang, nämligen 1986/87: 135
dels mellan den BS-tillförsel som får anses bli en följd av bolagets villkorsöverträdelse
i fråga om skyldigheten att hålla magasineringsulrymme och de störningar som
ostridigt uppträtt i Käppalaverkels aktivslamanlåggning, dels mellan dessa
störningar och risken för betydande störningar i Käppalaverkels recipienl.
Naturvårdsverket har i båda fallen hävdat att det är tillräckligt att den
påtalade effekten "sannolikt" är en följd av underlåtenheten atl
hålla magasineringsutrymme. I den mån därmed avses även en låg grad av
sannolikhet talar mot verkets uppfattning redan utformningen av lagtexten med
dess krav på atl överträdelse av en föreskrift skall ha "medfört"
betydande störningar eller risk för sådana störningar. Mot ett frångående av
gängse krav på bevisning talar också miljöskyddsavgiftens karaktär av slraffrällsliknande
sanktion. Ett godtagbart orsakssammanhang kan emellertid likväl befinnas
föreligga. Så är fallet om sannolikheten är så hög att del kan hållas för visst
att den av bolagets underlåtenhet att hålla magasineringsutrymme föranledda BS-tillförseln
under föreliggande förhållanden utlöst störningarna inom Käppalaverket samt
därav föranledd risk för betydande störningar för omgivningen. Detta
förutsätter bl.a. att andra förklaringar till störningarna i slambehandlingen
framstår som avsevärt mindre sannolika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
hyser ingen annan uppfattning än den i domen redovisade om de krav som bör
ställas på bevisningen. Numera har visserligen en annorlunda reglering av
bevisvärderingen i skadeståndshänseende skett genom 3§ tredje stycket
miljöskadelagen (SFS 1986:225). Huruvida detta bör föranleda en motsvarande
uppmjukning i de straffrättsligt färgade målen om miljöskyddsavgift torde
emellertid få övervägas särskilt. Om naturvårdsverket med sitt krav på en
"mera automatiskt verkande sanktion" avser atl möjliggöra utdömande
av miljöskyddsavgift på ett ofullständigt faktaunderlag, måste hovrätten som
tidigare framhållits bestämt taga avstånd härifrän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar utformningen av villkor i tillständsbeslul så förtjänar understrykas
del självklara förhållandet att sådana beslut före 1981 års lagändring
utformades utan beaktande av att de skulle kunna utgöra grundval för påförande
av den då ännu icke existerande miljöskyddsavgiften. Besluten kan under sådana
förhållanden visa sig alltför vaga för atl medge påförande av
miljöskyddsavgift. Denna svårighet, som förutsågs då miljöskyddsavgiften
infördes (se SOU 1978:80 s. 143), är självfallet inte ett godtagbart skäl för
att genom förenklingar i sanktionssystemet underlätta utdömandet av
miljöskyddsavgift på grundval av de äldre tillståndsbeslulen. Del får fömtsättas
att Ullståndsbesluten numera avfattas med beaktande av att de skall kunna
utgöra underlag för uttagande av miljöskyddsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
vill ytterligare framhålla följande. ML: s bestämmelser om ett<br>
tillståndsbesluts utformning går tillbaka på motsvarande bestämmelser i<br>
gamla vattenlagen. 1 enlighet härmed har koncessionsnämndens beslut<br>
fidigare regelmässigt innehållit en inledning, vari förelaget beskrevs genom<br>
en hänvisning till vad ansökningshandlingarna i sådant hänseende innehöll,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>varpå följde fastställande
av särskilda villkor som skulle gälla för företaget. Prop. Naturvårdsverket har
i mål om miljöskyddsavgifl hävdat all etl villkor för 1986/87: 135 tillsladd
verksamhet uppställts genom lillsiåndsbesluteis inledande hänvisning lill
ansökningshandlingarnas innehåll. Sedan denna fråga visat sig kunna bli föremål
för olika uppfattning, upptar koncessionsnämndens beslut numera hänvisningen lill
ansökningshandlingarnas innehåll som elt första särskilt villkor för verksamhelen
vid en tillstådd anläggning. Detta skrivsätt lorde i väsentlig mån tillgodose
naturvårdsverkets krav på en mer pregnant avfaltning av lillståndsvillkor. Om naturvårdsverket
anser atl utformningen av villkor i andra hänseenden varit otillfredsställande framgär
ej av verkets promemoria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
naturvårdsverket vill anföra som skäl för en höjning av miljöskyddsavgiftens
belopp är ej helt klart. Hovrätten vill emellertid understryka att någon
anledning inte föreligger atl höja avgiftsbeloppet under hänvisning lill all
risken för upptäckt är liten eller svårighet föreligger all föra en godtagbar
bevisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
har svårt att inse fördelen ur miljöskyddssynpunkt av atl avkriminalisera de
förseelser som nu kan föranleda straff enligl ML. Hovrätten ansluter sig för
sin del lill tanken bakom den nuvarande konstruktionen, nämligen att
miljöskyddsavgiften skall vara en förstärkning av den straffrättsliga sanktionen.
Vad särskilt gäller förseelser mot tillstånds- och anmälningsplikt, som
föreskrivits med stöd av 10 och 17 §§ ML, så är dessa förseelser av en typ som
i svensk rätt regelmässigt straffsanktioneras. Även underiåtenhel atl utföra
föreskrivna åtgärder är i allmänhet lätt konsiaterbar och såtillvida vål ägnad atl
följas av en straffrättslig sanktion. Konsekvenserna av underlåtenheten kan
däremot vara svåra att bedöma (jfr även i detta hänseende vatlenöverdomslolens
dom DM 1/84), varför förseelsen kanske endasi med svårighet kan läggas till
grund för en miljöskyddsavgift. Att i det läget avkriminalisera själva
underlåtenheten skulle otvivelaktigt försvaga sanktionssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:62.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förtjänar också framhållas att naturvårdsverket inte redovisat i vilken
utsträckning talan om ansvar enligt ML för exempelvis underlåtenhet att utföra
föreskrivna skyddsanordningar och reservulrymmen förts men lämnats utan bifall.
Utan en sådan redovisning är det en öppen fråga om inte denna väg bort väljas i
stället för det mer spektakulära förfarandet med talan om åläggande av miljöskyddsavgifl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
i andra fall, enkannerligen sådana av otillåtna utsläpp, en mer omfaUande och
svårbedömd bevisning anses erforderiig för all erhålla en fällande dom om brott
enligt brottsbalken, kan detta vara etl skäl att inte i det speciella fallet
inleda ett straffrättsligt förfarande. Någon komplikation eller olägenhet av
att straffbestämmelsen fmns kvar för andra fall föreligger emellertid
knappast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets
resonemang om att ekonomisk fördel uppslår även vid föriusl för företagaren
förefaller något krystal. Någon påtaglig anledning att med en straffliknande
sanktion som miljöskyddsavgiften bekämpa föriustbringande förseelser finns
icke. — Något motiv för förslaget alt vid beräkning av ekonomisk fördel
tillämpa omvänd bevisbörda har inte läm-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>näts. Hovrätten finner en sådan bevisbördefördelning
opåkallad i detta Prop.<br>
sammanhang.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser hovrätten att tillräckliga skäl
för att genomföra den av naturvärdsverket föreslagna lagändringen inte visals
föreligga. Hovrätten avstyrker därför naturvårdsverkets framställning. Om
likväl en lagändring övervägs bör naturvårdsverkets förslag underkastas en
ingående genomarbetning under beaktande av de invändningar som hovrätten ovan
framfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm: De ingripanden mot miljöfarlig
verksamhet som blir föremål för prövning i kammarrätten är främst åtgärder
enligt hälsoskyddslagen (1982: 1080). Kammartätten handlägger däremot inte
frågor om miljöskyddsavgifl och något förslag om att kammarrätten i ställel för
hovrätt skall överpröva avgiftsbeslut av koncessionsnämnden har inte väckts nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl nu gällande miljöskyddsavgifl som den föreslagna är
så konstruerad att storleken av beloppet inte kan bestämmas efler schablon. Etl
förslag av miljökostnadsutredningen (SOU 1978:43) om avgift enligl en i förväg
bestämd taxa på grundval av överutsläppens storlek avvisades vid remiss- och
departementsbehandlingen som ogynnsamt från miljöskyddssynpunkt. Kammarrätten
konstaterar att något förslag till en godtagbar på ett enkelt sätt beräknad
avgift inte heller nu lagts fram. Avgiftsbeloppet bör - i likhet med vad som
gäller t. ex. skattetillägg och byggnadsavgift — kunna förutses och bestämmas
utan vidlyftig utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har i sin framställning inte vänt sig mot
nuvarande metod att beräkna avgiften med utgångspunkt i den ekonomiska fördelen
av överträdelsen. Verket vill att avgiften i normalfallet skall utgöra dubbla
värdet av den ekonomiska fördelen. Ändringsförslaget syftar till att avskaffa rekvisiten
"ekonomisk fördel" och "betydande störningar" i 52 §
miljöskyddslagen som jämte överträdelse är kraven för avgiflspåföring.
Naturvårdsverket har angett att det främst är rekvisitel "betydande störningar"
som medför tillämpningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundprincipen för nuvarande avgiftssystem är alt avgift endasi
skall tas ul då en överträdelse har medfört ekonomiska fördelar. Avgiften skall
eliminera dessa ekonomiska fördelar. Mot denna bakgrund framstår det som
obefogat att la bort det uttryckliga kravet i lagtexten på ekonomiska fördelar.
Denna uppfattning förstärks dels av att verket uttalar att det i de flesta fall
inte varil svårt att påvisa ekonomiska fördelar, dels av att dessa fördelar
fortfarande avses vara utgångspunkt för avgiftsberäkningen. Rekvisitel
"betydande störningar", som även är ett farerekvisil, motiverades i
förarbetena med all avgiften endast skall utgå i fall som framstår som allvariiga
från miljöskyddssynpunkt. I departementschefens uttalanden i motiven till rekvisitel
redovisas dock en relativt hård attityd gentemot överutsläpp. Orden
"betydande " ger möjligen läsaren av lagtexten uppfattningen att
avgiftsbestämmelsen skall tillämpas mer restriktivt än lagstiftaren egentligen
avsett. Rekvisiten skall självfallet också ses mot bakgrund av atl del gäller s.k.
strikt ansvar för överutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har hittills ansökt om avgiflspåföring i endasi
fem fall<br>
och någon restriktiv praxis vid prövningen har inte åberopats i framställ-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen. Svårigheterna all visa betydande störning eller
risk för sådan har Prop. inle redovisats närmare med slafisfik eller på annal
sätt. Bland skälen lill 1986/87: 135 att så få överutsläpp leder till sanktion
nämner verket bristande resurser för tillsyn. Läsaren av framställningen måsle
ställa sig frågan om inte det huvudsakliga problemet är all otillräckliga
resurser ställts till förfogande för denna tillsyn. Kammarrätten saknar
tillräcklig erfarenhet i frågan men kanske kan delegafion i större omfaUning av
tillsynsbefogenheten till den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden enligl 44
a § miljöskyddslagen leda till ökad effektivitet. Del är angelägel all
avgiftssystemet utformas på ett sätt som inle försvårar frivillig kontakt
mellan företag och tillsynsmyndighet. Förslaget lorde inte leda fill fler
sådana spontana kontakter. Med hänsyn lill de svårigheter som kan vara förenade
med en bedömning om och i vilken utsträckning elt villkor i etl lillståndsbeslut
överlrätts talar hänsynen till rättssäkerheten mol alt störningsrekvisitet
skall utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det anförda sammantaget talar starkt för att de två rekvisiten
tills vidare bör behållas i stort setl oförändrade. 1 vart fall framstår det
som olillfredsställande all avskaffa rekvisiten helt samtidigt som avgiften i
normalfallet höjs till det dubbla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten anser inte atl del finns skäl för den
föreslagna avkriminaliseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parentetiskt kan ifrågasättas om uttalandena i mofiven lill
miljöskyddslagen (prop 1980/81:92 s. 59) beträffande avgiftens behandling vid
inkomsttaxeringen äger relevans vid en avgiftshöjning där sambandet mellan
avgift och ekonomisk fördel inte upprätthålls på samma sätt som nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten anser sammanfattningsvis att förslagel inte
redovisar lillräckliga skäl för en långtgående ändring av avgiftssystemet.
Frågorna bör utredas ytteriigare och utfallet av en genomgång av lillsynsmlinerna
bör avvaktas innan de nuvarande reglerna ändras. Kammartätten avstyrker därför
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brottsförebyggande rådet: 1 det remitterade förslaget
föreslår naturvårdsverket (SNV) atl miljöskyddsavgift skall kunna åläggas även
om det inte går att visa att en viss verksamhel stört miljön eller givil
ekonomisk fördel. Samtidigt föresläs, att huvuddelen av de i miljöskyddslagen
straffbelagda gärningarna avkriminaliseras. Miljöskyddsavgifien skulle bli
enda sanktion i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget skall ses mot bakgrund av att SNV har haft många
problem med avgiftsbestämmelserna i nuvarande utformning och även med straffbestämmelserna.
Flertalet brottsmisstankar avskrivs f. n. på fömndersökningsstadiet eller
resulterar i friande dom. SNV hänvisar i sammanhanget lill Inger Erikssons
genomgång av broUsanmälningar, redovisad i Brotlsulvecklingen 1985 (BRÅ
Forskning 1985; 5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRÅ konstaterar inledningsvis alt behovet av en bättre eflerievnad
av miljöskyddsreglerna torde vara odiskutabel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt gäller att enbart en förändrad sanklionsform
inte löser problemen. Del krävs förbättringar över hela linjen; i fråga om
villkorens utformning, mätmetoder, kontroll och tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men BRÅ har svårt alt tro att man kan avstå från straffråltsliga
sank<br>
tioner i den utsträckning SNV nu föreslår. Det personliga straffansvaret</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1986/87. I suml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för vad
som sker i verksamheten är ofta värdefullt.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:31.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är knappast heller problemfritt ur allmänpreventiv synpunkl
alt 1986/87: 135 avkriminalisera eller depenalisera vad som i dag betraktas som
etl allvarligt brott. Det bör i sammanhanget noteras, att i fängdseslraffkommilléns
nyligen avgivna huvudbetänkande (SOU 1986: 14) Påföljd för brott anförs skäl
för en slraffskärpning när det gäller miljöbrotten, både brottsbalks-brottet
och brotten mot miljöskyddslagen. En depenalisering kan medföra atl synen på
miljöförstöring mildras ända därhän all miljöskyddsavgifien uppfattas som ett
pris man får betala för atl få förorena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ekonomisk sanktion som enda samhällsreaktion har sin
begränsning också när den riktas mol ett mindre seriöst förelag som saknar
utmätningsbara tillgångar. Om en villkorsöverträdelse i ett sådant fall inte
faller under brottsbalksbestämmelsen blir förfarandet i praktiken osanktionerat
om straffbestämmelsen i miljöskyddslagen upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BRÅ menar därför att miljöskyddslagens straffbestämmelser
behövs även i framtiden. Miljöskyddslagens sanklionssyslem måsle emellertid
sältas i relation till brottsbalken och särskilt dä till de nya, allmänna
regler om förverkande och företagsbot som ekonomiskt verkande sanktions-former
på brott i näringsverksamhet. Av förelagsbotssystemel har ännu inte någon
erfarenhet hunnit vinnas. Rent principiellt ifrågasätter emellertid BRÅ om
inte brister i fråga om ekonomiska sanktionsmöjligheler vid brott i
näringsverksamhet nu i första hand bör avhjälpas inom ramen för brottsbalkens
regelsystem och inte genom en fortsatt utbyggnad av sank-fionsavgiftssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller har systemet med miljöskyddsavgift varit i
kraft under så lång tid atl man med någon störte säkerhet kan utvärdera detta.
Hittillsvarande tillämpning visar dock all i vart fall det s. k. störningsrekvisitet
inneburit en svår stötesten. Eftersom detta rekvisil egentligen innebär en
dubbelprövning av givna villkor för en miljöfarlig verksamhet menar BRÅ, i
likhet med SNV, atl delta rekvisit kan slopas. Det finns logiska skäl också för
ett slopande av vinslrekvisilet. Detta har dock inte medfört några större
problem i tillämpningen. Tolkas begreppet ekonomisk fördel på det sätt SNV gör
i sitt förslag är det, menar BRÅ, ingen olägenhet om vinslrekvisilet tills
vidare får stå kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen delar
naturvårdsverkets uppfattning att sanktionssystemet bör ses över för att öka
effektiviteten. Del är dock enligt länsstyrelsens uppfattning viktigt atl
översynen av sanktionssystemet nära kopplas till ställningstagandet till de
förändringar som behöver vidtas beträffande prövning och tillsyn. En väl
fungerande förprövning och fillsyn av den miljöfarliga verksamheten bör
innebära minskat behov av påföljder i form av straff och miljöskyddsavgift. De
nuvarande bristerna beror enligt länsstyrelsens uppfattning i stor utsträckning
pä bristande resurser för prövning och tillsyn. En förstärkning av
länsstyrelsernas naturvärdsenheter är angelägen, bl. a. för att miljöskyddsavgiften
skall kunna fungera fullt ut som etl styrmedel mol otillåtna utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om prövning och tillsyn förbättras kommer dock alltid
att finnas<br>
etl behov av effektiva möjligheter till sanktioner.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar naturvårdsverkets uppfattning atl den nuvarande Prop.<br>
utformningen av rekvisiten gör att systemet ej blir effektivt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1986/87:
135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
motiverar slopandet av rekvisitel betydande störningar i omgivningen eller
risk för sådana med att effekterna på miljön eller risken för sådana i princip
måste anses vara bedömd redan i samband med tillståndsprövningen. Länsstyrelsen
delar verkets uppfattning beträffande vissa typer av villkor. Underlåtenhet att
utföra en föreskriven skyddsåtgärd, exempelvis installation av
reningsutrustning bör således ej kräva bevisning om störning eller risk för
störning. Däremot finns andra villkor -speciellt i äldre tillståndsbeslut - där
det är svårare att entydigt avgöra när etl villkor överlrätts. 1 sådana fall
kan enligt länsstyrelsens mening avgiftssystemet, bl. a. ur rällssäkerhetssynpunkt,
inte fungera med den automatik som naturvårdsverket fömtsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
utvecklar synpunkter på för- respektive nackdelar av all lägga tillämpningen på
naturvårdsverket eller koncessionsnämnden för miljöskydd. Länsslyrelsen delar
verkets bedömning atl koncessionsnämnden år del lämpligaste organet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser atl en övergång till avgiftssystem bör genomföras så att förseelser mot miljöskyddslagstiflningen
i stor utsträckning kan avkriminaliseras. Länsstyrelsen vill dock peka på
några tveksamheter i det framlagda förslagets tekniska konstruktion. För mindre
förseelser såsom bristande rapportering och underlåtenhet att ta prover blir
den ekonomiska vinsten liten och avgiften följaktligen föga verkningsfull.
Samtidigt kräver debiteringen sannolikt onödigt mycket arbete. Avgiftssystemet
skulle enligl länsstyrelsen lämpligen kunna konstmeras mer i överensstämmelse
med vad som gäller l.ex. på byggnadslagstiftningens område. En fast avgift för
enkla förseelser ger en betydligt bättre utformning av systemet. En serie fasta
avgifter av olika storlek skulle innebära stora förenklingar i tillämpningen. Åven
underlätenhet att söka erforderliga lillstånd skulle kunna beläggas med en
avgift t. ex. fyra gånger kostnaden för prövning. Sädana fasta avgifter
utesluter dock ej, andra påföljder i form av andra avgifter och/eller åtal
enligt miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
mer allvarliga förseelser bör avgiften som naturvårdsverket föreslår sättas i
relation till de ekonomiska fördelar som uppkommit. Länsstyrelsen vill dock
peka på problemet med atl vissa överträdelser inte ger någon ekonomisk fördel
men ger stor skada på miljön. Visserligen kan de allvarligaste fallen beivras
med stöd av brottsbalken men det föreligger behov av alt även inom
miljöskyddslagstiftningens ram kunna beivra sådana brott. Det lorde vara
utomordentligt svårt att konstruera någon kompletterande avgiftsregel för dessa
fall. Här måste sannolikt finnas kvar en möjlighel alt väcka älal i vart fall i
de situationer där uppsåt kan påvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avgiftssystemet är tänkt
att fungera så att den ekonomiska fördelen<br>
skall tas ut som avgift även vid haverier över vilka ingen kunnat råda.<br>
Länsslyrelsen vill ifrågasätta om inte mer generösa regler bör gälla för<br>
dessa fall när omedelbara ätgärder vidtas för rätlelse. Del finns annars<br>
betydande risker alt tillsynsmyndigheten inte undertätlas utan att man<br>
hoppas undgå upptäckt. Länsstyrelsen vill därför poängtera fördelen med<br>
alt avgiften stimulerar till snabb konlakt med tillsynsmyndigheten genom</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt utgå med högre belopp om överträdelsen konstateras av tillsynsmyn-
Prop. digheten eller företagel nonchalerat eller sökt dölja överträdelsen.
Läns- 1986/87: 135 styrelsen tillstyrker all upptäcklssannolikheten för ett
visst utsläpp skall kunna påverka avgiftens storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledamoten Birgitta Rydberg och tjänstgörande suppleanten
Sören Nortby reserverade sig mol länsstyrelsens beslut och ansåg atl ett nytt
stycke av följande lydelse borde införas efter näst sista styckel i länsstyrelsens
yttrande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen vill även förorda att möjligheten all utta
avgifter för tillåtna utsläpp snarast införs. En sådan komplettering av
avgiftssystemet ligger i linje med strävan atl effektivisera de ekonomiska
incitamenten för atl minska störningar orsakade av miljöfarlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län: Länsstyrelsen är positiv till
grunddragen i förslaget, nämligen all vissa överträdelser avkriminaliseras och
ersätts med avgifter liksom att rekvisiten betydande störning och ekonomisk
fördel avskaffas. En brist i utredningen är dock att länsstyrelsernas roll i
sammanhanget inte omnämnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelserna har huvudansvaret för det praktiska
tillsynsarbetet enligt miljöskyddslagen. Härav följer alt del sannolikt blir
länsstyrelserna som får svara för de utredningar som krävs för atl bedöma
aktuella avgifter. Naturligt vore då atl länsstyrelserna bemyndigas att själva
föra talan om miljöskyddsavgifl hos koncessionsnämnden. Naturvårdsverkets roll
i detta sammanhang bör vara densamma som vid tillsynsverksamheten i övrigt,
såsom alt komma med vägledande allmänna råd om praxis etc. Länsstyrelsen
föreslår sålunda atl 56 § i lagförslaget ändras så atl frågor om
miljöskyddsavgift prövas av koncessionsnämnden på talan av länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna extra uppgift bör då inle få inkräkta på resurserna
för det reella tillsynsarbetet, varför länsstyrelsen utgår ifrån att
erforderliga resursförstärkningar tillskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa gränsdragningsproblem kommer säkert atl uppstå i
fråga om att avgöra om en överträdelse skall avgifisbeläggas eller anses vara
så ringa fall alt det ska undantas från beivrande. Länsstyrelsen kommer
sannolikt atl få avgöra detta i en mängd fall som dyker upp i del dagliga
tillsynsarbetet. Bedömningsgrunder och så småningom praxis även för detta bör
efterhand utarbetas av naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill länsstyrelsen konstatera att det för
närvarande pågår ett flertal utredningar i syfte att på olika sätt revidera och
effektivisera miljöskyddslagstiftningen. Enligt länsstyrelsen är det önskvärt atl
dessa utredningar samordnas lill ett enhetligt översynsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län: Länsstyrelsen delar
naturvårdsverkets uppfattning alt nuvarande sanktionssystem i miljöskyddslagen
har en alltför krånglig och restriktiv utformning. Delta gäller särskilt delen
om miljöskyddsavgift där de båda rekvisiten "betydande störningar för
omgivningen eller risk för sådana störningar" saml "ekonomiska
fördelar" visat sig myckel svåra att fastlägga. Rekvisiten bör därför tas
bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets förslag till enklare sanklionssyslem
innebär dels en<br>
ekonomisk sanktion - miljöskyddsavgift — för varie överträdelse som inte</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betraktas
som ringa oavsett avsikt, ekonomisk vinning och påvisbar skada, Prop. dels en avkriminalisering
av sådana överträdelser, som föranleder miljö- 1986/87: 135 skyddsavgift och
vilka i dag träffas av straffbestämmelserna i miljöskyddslagen. Införandel av
den till sin konstruktion "automatiskt verkande" sanktionsavgiften
torde komma att leda till att i slort alla överträdelser blir avgiflsbdagda och
därmed huvudparten av miljöbrollen - ulom brottsbalken - avkriminaliseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
proposifionen nr 28 1969 lill miljöskyddslag betonas med hänvisning till
tidigare erfarenheter de goda resultat som kan vinnas i miljöskyddet genom ett
förtroendefullt samarbete mellan tillsynsorgan och företagare (dit även kommuner,
staten och enskilda personer samt ideella föreningar räknas). Men i
propositionen konstateras också brister i reningsanordningar och atl rimliga
krav åsidosätts samt alt t.o.m. direkt nonchalans mot givna föreskrifter
föreligger. Skall rimliga miljövårdskrav kunna hävdas, måste därför effektiva
maktmedel stå till tillsynsorganens förfogande heter det vidare i
propositionen. Råd, anvisningar, förelägganden (med och utan vite) och förbud
var de medel som i första hand diskuterades i propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är myckel viktigt atl ha denna bakgrund helt klart för sig när
sanktionssystemet ånyo diskuteras. Flertalet av besluten i tillstånd (och
tidigare dispenser) enligt miljöskyddslagen har ofta villkor som inte beaktat
alt de ska utgöra grund för vare sig prövning av miljöbrott eller miljöskyddsavgift.
En strikt tillämpning av villkorens ulsläppsvärden säger att de avser
gränsvärden trots att de sannolikt vid skrivningen närmast betraktades som
riktvärden eller målsältningsvärden ofta direkt hämtade från redan etablerade
villkor för statsbidrag. Det kan ifrågasättas om miljöskyddsavgiftssystemet
kan tillämpas med godtagbar rättssäkerhet i äldre beslut (före Ijuli 1981)
iförhållande till nyare beslut, däri. ex. skillnad görs mellan gränsvärden och
riktvärden. Olika mäl- och analysmetoder i kontrollsystemet kan ocksä komma atl
innebära osäkerhet i bedömningen av överträdelsen. Detta leder lill etl stort
behov av omprövning av tillstånd (och dispenser) och inte sällan en
genomgripande översyn av gällande kontrollprogram. Även relativt nya beslut har
dessa brister bl. a. med hänsyn till de olika möjligheter som föreligger alt
tekniskt kontrollera villkor av olika slag. Det är inle alls givet atl ett
sådant mycket omfattande arbetet generellt setl skulle minska utsläpp och leda
till bättre miljöförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
det dessutom visa sig all en del företag skulle komma atl räkna med
miljöskyddsavgiften som en driftskostnad i aktuella förutsedda eller
oförutsedda situationer kan tillämpningen av systemet bli myckel administrativt
betungande. Del bör under alla förhållanden läggas fast fördelningen av
arbetsbördan i utredningsarbetet mellan tillsynsmyndigheten på fältet och
naturvårdsverket som central "åklagare".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
ställer sig ocksä frågande lill hur samarbetet mellan till<br>
synsmyndigheten och företaget kommer att påverkas av ändringsförslaget<br>
beträffande miljöskyddsavgift. Att debitera företagaren en miljöavgift för<br>
alt kontrollera om överträdelser sker, vilket leder till miljöskyddsavgift,<br>
torde inte komma att underiätta tillsynsarbetet. Till frågetecknen i detta<br>
sammanhang hör även naturvårdsverkets överväganden att ersätta nuva-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rande
prövnings- och lillsynsavgifl - miljöavgift - med en avgift vars Prop.<br>
storlek bestäms av lovgivel utsläpps storlek och effekter.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1986/87;
135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljövården
har onekligen flyttat fram sina positioner under de senaste decennierna genom
att ny teknik successivt tillämpats i processer och reningsteknik, vilket
medfört alt utsläppen avsevärt kunnat minskas vid normal drift och med mycket
hög tillgänglighet i miljöskyddsutrustningar. Det vore olyckligt om ett nytt
miljöskyddsavgiftssystem skulle medföra att positionerna inte skulle kunna
flyttas fram lika snabbi med tanke på företagens rädsla för alt ny teknik
skulle anses osäker och medföra risk för utdömande av miljöskyddsavgifier.
Förhandlingssituationen i tillstånds-ärenden kan befaras bli betydligt svårare
än hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser länsslyrelsen att det år viktigt alt nuvarande sanklionssyslem enligt
miljöskyddslagen förenklas. Länsstyrelsen ifrågasätter dock om enstaka
ändringar bör genomföras innan resultat föreligger av övrig pågående översyn av
miljöskyddet. Ett dåligt system får inte ersättas av etl nytt som administrativt
låser lillsynsresurser och som därigenom hindrar effektivi, praktiskt arbete i
fäll. Enligt länsstyrelsens mening är de maktmedel som pekades ul i
propositionen 1969 myckel effektiva, enkla och verkningsfulla instmment — om
de används. De kräver ett minimum av byråkrati och går snabbi att hantera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Nuvarande sanktionssystem med miljöskyddsavgifter har
inte fått avsedd effekt. Erfarenheterna visar att del är svårt att visa att de
båda rekvisiten "betydande störning" och "ekonomisk fördel"
föreligger samtidigt. Speciellt svårt är det atl styrka sambandet mellan ett
visst utsläpp och faktiskt observerade effekter i miljön. Elt redpientområde
påverkas oftast även av andra utsläpp och de naturliga årsvarialionerna kan
dessutom vara betydande. Ett utsläpp kan också ge effekter först på längre sikt
och kan vara svårt atl upptäcka utan speciella mätinstrument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Viktigast
för miljöskyddsarbetet är enligt länsstyrelsens mening atl hela tillstånds- och
tillsynskedjan fungerar på ett bra sätt. Detta inkluderar rådgivning,
information och utbildning liksom villkorsskrivning, kontroll, uppföljning och
sanktioner. Risken för övemtsläpp och negativ påverkan på miljön kan minska
betydligt genom bl. a förebyggande åtgärder och adekvat kontroll. Det finns ett
klart samband mellan villkor, kontrollprogram och sanktioner vilket också bör
komma till uttryck i sanktionssyslemets uppbyggnad. Sanktionerna ska
understödja regleringarna inom miljöskyddsområdet. Det är emellertid uppenbart
att det med de nu gällande reglerna inte fungerar på det viset. Inte bara
reglerna om miljöskyddsavgift har visat sig svåra att tillämpa utan också
brottsbalkens bestämmelser om miljöbrott i 13 kap 8a § och miljöskyddslagens
ansvarsbestämmelse i 45 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sätt atl angripa de berörda problemen är att, som naturvårdsverket<br>
föreslår, ändra miljöskyddsavgiften till en effektivare och mera automa<br>
tiskt verkande ekonomisk sanktion. En del utländska regelsystem visar att<br>
en sädan ordning kan ha vissa fördelar. Länsstyrelsen tillstyrker mot<br>
bakgmnd härav att reglema om miljöskyddsavgift ändras så att de i ökad<br>
utsträckning kan tillämpas vid överträdelser. Emellertid har naturvårds<br>
verket inte närmare belyst de straffrättsliga konsekvenserna av en sådan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ändring. Naturvårdsverket
har föreslagit en långtgående avkriminalisering Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av överträdelser. I
kommentaren fill den föreslagna lydelsen av 45 § (sid 1986/87; 135</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>34) sägs dock; "Om
det skulle anses olämpligt atl minska möjligheterna lill</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>straffsanktion sä myckel
som skulle följa av naturvårdsverkets förslag bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i ställel övervägas alt
göra endast en mindre reducering av det straffbara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>området enligt
miljöskyddslagen". Länsslyrelsen anser alt det straffbara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>området
enligt miljöskyddslagen i princip bör vara oförändrat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den utvidgning av området för miljöskyddsavgift som verket föreslår i 52 §
punkterna 5 och 6 har länsstyrelsen ingen invändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker således i princip naturvårdsverkets förslag. Länsstyrelsen anser
dock att de straffrättsliga konsekvenserna av förslagel närmare bör belysas.
Även beräkningsgrunderna för avgiften bör närmare utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län: Vid tillståndsprövningen läggs omfattande arbete ned på att
utforma villkor med gränser för hur stora utsläpp av miljöfarliga ämnen som kan
accepteras. Betydande insatser görs också för alt kontrollera hur villkoren
efterlevs. Länsstyrelsen anser att det är angelägel att detta följs upp med
enklare och effektivare tillsynsformer och sanklionssyslem än de som hittills
funnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
instämmer därför i alla delar i naturvårdsverkets förslag om ändring i
miljöskyddslagens sanktionssystem. Ett genomförande av förslaget måste
betecknas som etl viktigt steg mot en effektivare miljöpoli-fik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Länsstyrelsen anser det angeläget atl inledningsvis kort
redovisa den erfarenhet som erhållits från åtalsärendena i länet. Av de 17 fall
som aktualiserats i Malmöhus län sedan miljöskyddslagen skärptes 1981 har 12
fall avgjorts. Inte i nägot fall har statens naturvårdsverk väckt fråga om
uttag av miljöskyddsavgift. I ett fall överväger dock verket etl sådant
förfarande. Det kan då konstateras att fällande domar oftast meddelats för
fall av typen påböriad utbyggnad innan tillstånd lämnats enligt
miljöskyddslagen, olovlig spridning av gödsel eller olovlig deponering. Däremot
förefaller det svårare att få lill stånd en fällande dom i mäl angående
överskridande av ulsläppsvillkor. Med hänsyn bl.a. till den tid som normall
förflyter mellan åtalsanmälan och ställningstagande från åklagare eller
domstol kan länsslyrelsen dela naturvårdsverkets uppfattning att det är
angeläget att få till stånd en effektiv och mera automatiskt verkande sanktion.
Enligt länsstyrelsens mening bör man dock vid en eventuell ändring särskilt
beakta atl det nya systemet blir lättare att hantera vad gäller ärenden
avseende villkorsöverskridanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
enbart fem fall prövats enligt bestämmelserna om miljöskyddsavgift kan inte
enbart erfarenheterna från denna begränsade prövning ligga till gmnd för en
ändring av dessa bestämmelser. Enligt länsstyrelsens mening finns det dock ett
starkt behov atl totalt setl tillskapa ett syslem där kombinationen av straff
och miljöskyddsavgift tillsammans utgör elt rationellt instrument for att
minska överträdelser enligt miljöskyddslagen eller av villkor och bestämmelser
som utfärdats enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ovan antytts anser länsstyrelsen del nuvarande systemet för alla<br>
inblandade parter, polismyndighet, åklagare, domstolar, naturvårdsverk</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och länsstyrelse vara både resurskrävande och onödigt
tidsödande. Ge- Prop. nom alt i ställt i första hand via en miljöskyddsavgifl
angripa överträdelser 1986/87: 135 verkar därför tilltalande. En förutsättning
för all uppnå den eftersträvade effekliviseringen är dock att systemet är
enkelt utan att därmed rimliga rättssäkerhetskrav åsidosätts. Länsstyrelsen
delar naturvårdsverkets uppfattning atl det inte borde vara nödvändigt att i samband
med en störning ånyo diskutera eventuella skador på miljön. Villkoren har satts
just med hånsyn till alt störningar skall minimeras. Länsstyrelsen vill också i
detta sammanhang betona vikten av atl den provtagningsfrekvens som fastställts
i ett kontrollprogram måste anses vara tillräcklig. Det har nämligen förekommit
att det i samband med utredning av villkorsöverskridanden har konstaterats all proviagningsliden
enbart utgör en mindre del av kontrollperioden (exempelvis vid beräkning av
månadsmedelvärden). Därmed skulle utsläppen under den icke kontrollerade liden
och även för månaden som genomsnitt myckel väl kunna ligga inom tillåtna
gränser. Rent statistiskt är givelvis ett sådant resonemang helt invändningsfritt.
Del skulle å andra sidan innebära att man för alla utsläpp tvingades till konfinuerlig
mätning. Av praktiska och ekonomiska skäl är detta sällan möjligt. Detta
innebär atl förorenaren måste ta risken av den mindre frekventa provtagning
som han förespråkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande lönsamhetskriteriet kan det synas ologiskt
all, såsom naturvårdsverket föreslagil, å ena sidan slopa detta men ändå
behälla del som grund för beräkning av avgifter. För att uppnå mälet med ett
enkelt system borde i stället, enligt länsstyrelsens mening, någon form av
prislista upprättas. Det västtyska systemet borde här kunna tjäna som en
förebild. Länsslyrelsen anser del nämligen av flera skäl svårt eller nästan
omöjligt att beräkna lönsamheten av en överträdelse i varje enskilt fall. För
del första torde det i många fall vara svårt att bevisa någon lönsamhet och i
andra hand ofta svårt för myndigheterna att genomföra de kalkyler som erfordras
för att få en något så när rättvisande bild av lönsamheten av Underlätelse att
följa uppsatta villkor. En dylik prislista bör i första hand tillämpas på
verksamheter som prövats enligl de regler som gäller efter miljöskyddslagens
ändring den Ijuli 1981. För verksamheter som prövats tidigare eller som ej
prövats bör givetvis också avgift kunna utgå, men då kan det bli nödvändigl med
en individuell prövning av avgiftens storlek. Vidare anser länsstyrelsen att
regler måste införas som medför att miljöskyddsavgiften flerdubblas vid
upprepade villkorsbrott. Alternativt bör vid upprepade brott i huvudsak de
straffregler som gäller enligl 45 § punkt 1-3 i miljöskyddslagens nuvarande
utformning bibehållas. Det borde nämligen vid upprepade överträdelser vara
enklare att styrka uppsåt eller oaklsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med del förslag till förenklingar länsslyrelsen
föreslagit, innebårande utnyttjande av en prislista, bör uttaget kunna
administreras av naturvårdsverket. Den individuella bedömning som förespråkats
ovan samt tveksamma fall i övrigl bör kunna hänskjutas till koncessionsnämnden
för miljöskydd för avgörande. Nämnden bör annars utgöra besvärsinstans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rent principiellt är det givetvis tveksamt atl en
förorenande verksamhet<br>
skall kunna "friköpas". Mot bakgrund av vad som förut sagts om det</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>synnerligen
angelägna i atl sanktionssystemel snarast ändras radikalt är Prop.
emellertid länsslyrelsen positiv till huvuddragen i naturvärdsverkets för-
1986/87: 135 slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Hallands län: Framställningen innehåller såväl förslag lill ändrade regler om
miljöskyddsavgift som förslag lill en närmasl total avkriminalisering av
överträdelser enligt miljöskyddslagen. Förslagen innebär sammantaget sett etl
väsentligt ändrat sanklionssyslem. Nuvarande kombinerade system av avgifter och
straff, där avgifter endast förekommer för de grövre överträdelserna, föreslås
ersättas av ett avgiftssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
gällande avgiftsregler infördes så sent som 1981 samtidigt med atl
straffbestämmelserna skärptes. Det är således en förhållandevis kort lid som
nuvarande regler om avgift och straff gällt. Erfarenheterna av dessa regler är
också begränsade. Mol denna bakgrund vill länsstyrelsen ifräga-sålla
lämpligheten av alt det redan nu föreslås sä genomgripande ändringar som
naturvårdsverket presenterat. Dessutom menar länsslyrelsen alt miljöskyddslagens
påföljdssystem bör analyseras utifrån etl vidare perspektiv än vad
naturvårdsverket gjort. Påföljdsreglerna ingår som en del i miljöskyddslagens
"genomföranderegler" och mera genomgripande förändringar bör därför
lämpligen övervägas i samband med en samlad utvärdering av dessa regler och
deras tillämpning. Därvid bör bl.a. riksrevisionsverkets nyligen publicerade
rapport "Miljöskyddslagens tillämpning - granskning utifrån regional nivä"
kunna tjäna som en god utgångspunkt. Vad gäller själva påföljdsreglerna bör man
vidare eftersträva en samordning med motsvarande regler i närliggande
lagstiftning, exempelvis vattenlagen, lagen om kemiska produkter och
naturvårdslagen. Del nu sagda hindrar emellertid inle att vissa justeringar av
påföljdssystemet i miljöskyddslagen görs redan nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande avgiftsregler medför en överträdelse endasi att den ekonomiska fördel
som vunnits vid överträdelsen neutraliseras. Eftersom "vinslen" av
överträdelsen kan vara svår atl närmare fastställa torde avgiften i praktiken
ofta bestämmas till ett belopp som ligger under denna "vinst". I vart
fall synes avgiftsreglerna aldrig kunna leda till en ekonomisk föriusl.
Avgiftsreglernas avhållande verkan får vid angivna förhållanden anses alltför
begränsad. Härtill kommer den förhållandevis ringa upp-läcksrisk som får anses
föreligga vid överträdelser av miljöskyddslagen. Sistnämnda förhållande lorde
främst av resursskäl vara en realitet även framöver. En höjning av nuvarande
avgifter ligger därför närmast lill hands om efterievnaden skall öka. Även om
de praktiska svårigheterna med all närmare bestämma den "rätta"
avgiften kvarstår torde dock avgiften enligl den föreslagna modellen i
flertalet fall komma alt uppgå till belopp som ligger klart över
"vinsten". Därmed kan den avhållande effekten antas bli myckel större
än vad som för närvarande är fallet. Länsstyrelsen tillstyrker därför förslaget
till höjda avgifter. 1 övrigl är länsslyrelsen emellertid mycket tveksam till
de föreslagna ändringarna av avgiftsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
presenterade avgiftsreglerna avviker, frånsett beloppsgrånserna,<br>
från de nuvarande främst genom alt de saknar störningsrekvisit. Bortta<br>
gandet av det ekonomiska rekvisitel är närmast av redaktionell natur</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eftersom utgångspunkten för beräkning av miljöskyddsavgifien
alltjämt Prop. skall vara den ekonomiska fördelen av överträdelsen. Kopplingen
till den 1986/87: 135 ekonomiska fördelen och det utredningsarbete som en
tillämpning av reglerna därför förutsätter medföra alt man knappast får den
automatiska sanktion som naturvårdsverket synes ha eftersträvat. Jämfört med
nuvarande dagsbolsystem torde de föreslagna avgiftsreglerna rent av innebära
en lägre grad av "automatik". Nämnda koppling innebär också att en
överträdelse som inte medfört ekonomisk fördel inte heller träffas av avgifter.
Om den föreslagna avkriminaliseringen kommer till stånd skulle i sådana fall
överträdelsen inte träffas av någon sanktion enligt miljöskyddslagen. Man kan
exempelvis tänka sig fall då en överträdelse orsakats av rent slarv och inle
medfört någon ekonomisk fördel. En annan tänkbar situalion är om ett företag av
likviditetsskäl underiåler atl anordna en föreskriven reningsutrustning och
samtidigt går miste om möjligheten till en i och för sig lönsam återvinning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En omfaUande avkriminalisering föreslogs redan av
miljöskyddsutredningen 1979 i utredningen "Bättre miljöskydd I". I
likhet med ett stort antal andra remissinstanser avstyrkte länsstyrelsen
utredningens förslag i denna del. Länsstyrelsen framhöll bl. a. att en avkriminalisering
rimmade illa med den skärpta syn på miljöbrottslighel som samhället intagit.
Vidare menade länsstyrelsen att om straffpåföljd ersattes med avgift kunde
detta uppfattas som om påföljdssystemet medgav att det gick att köpa sig fri
från påföljd. Förslaget förkastades också av departementschefen i propositionen
lill 1981 års ändringar i miljöskyddslagen. De skäl som då kunde åberopas mot
en avkriminalisering har enligt länsstyrelsens mening minst samma styrka i dag.
Länsstyrelsen är därför klart negativ till förslaget i denna del. En
omständighet, om än kanske av mindre betydelse, som länsstyrelsen i
sammanhanget ocksä vill peka pä är nuvarande möjlighet enligt 20 §
miljöskyddsförordningen att utnyttja förundersökningsmaterial i samband med
utredning om påförande av avgift. En avkriminalisering skulle medföra att denna
möjlighet går förlorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsens mening talar, mot bakgmnd av det
anförda, övervägande skäl för att nuvarande system med avgifter och straff behålles.
Avgiften bör vara ett komplement till straffet och utgå utom i de mindre
allvarliga fallen. Åtskillnad bör även fortsättningsvis göras mellan överträdelser
som haft direkt betydelse för miljön och övriga överträdelser. Kränkningsrekvisitet
bör av denna anledning finnas kvar. En uppmjukning av detta rekvisit bör
emellertid övervägas så att avgifter kan komma ifråga i väsentligt fler
situationer än vad nu är fällt. Av samma skäl bör - med ett bibehållet kränkningsrekvisit
- man överväga en lättnad av nuvarande beviskrav på orsakssamband mellan
överträdelser och miljöpåverkan. Överensstämmelse med beviskravet i den nyligen
ikraftträdda miljöskadelagen bör därvid eftersträvas. Enligt länsstyrelsens
mening är det inte rimligt atl ett starkare beviskrav skall gälla för bestämmandel
av avgifter än vad som är fallet i en skadeståndssituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I miljöskyddssammanhang förekommer, förutom
sanktionsavgifter,<br>
även prövnings- och lillsynsavgifter. I vissa fall talar man också om ut-<br>
släppsavgifier. Beteckningen "miljöskyddsavgift" anger inte att det
är</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fräga om en sanktion och kan därför förväxlas med de
övriga nämnda Prop. avgiftsformerna. Detta förhållande är inte
tillfredsställande. En ändrad 1986/87: 135 beteckning för sanklionsavgifterna
bör därför övervägas. "Överträdelseavgift" eller någon liknande
beteckning skulle kunna användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis menar länsstyrelsen all erfarenheterna
av nuvarande sanktionsregler är så begränsade, att det är för tidigt atl på
grundval härav göra mera genomgripande förändringar i dessa regler. Sådana förändringar
bör ej heller ske ulan en bred analys av hela systemet av
"genomföranderegler". Dessutom bör påföljdsregler i närliggande
lagstiftning beaktas. Länsslyrelsen menar därför atl nuvarande sanklionssyslem
med straff och avgifter tills vidare bör vara kvar. En höjning av avgifterna saml
en uppmjukning av kränkningsrekvisitet och beviskraven bör emellertid redan nu
kunna genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Länsstyrelsen kan
tveklöst instämma i naturvårdsverkets uppfattning atl gällande sanklionssyslem
hittills visat sig otillräckligt för all upprätthålla respekten för miljöskyddslagstiftningen.
Överträdelser av bestämmelserna leder i allt för få fall till adekvata
straffpåföljder och systemet med miljöskyddsavgift har visat sig
svårhanterligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl under dessa förhållanden försöka ersätta flertalet
straffbestämmelser med bestämmelser om sanklionsavgifter förefaller naturligt.
Så har med framgång skett på en rad andra områden såsom inom byggnads-, taxerings-,
tull- och trafikområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del måste dock allvarligt ifrågasättas om det av
naturvårdsverket föreslagna avgiftssystemet alls följer de riktlinjer för sankfionsavgifter
som riksdagen ställt sig bakom (prop 1981/82 s 21 ff). Enligt dessa riktlinjer
bör bestämmelserna om beräkning av avgiftsbeloppet i all möjlig utsträckning
konstrueras så att de utgår från ett mätbart moment i den aktuella överträdelsen
som gör del möjligt att förutse och fastställa hur stor avgiften skall bli i det
särskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl förslagel skall utgångspunkten vid bestämningen av
avgiften vara den "ekonomiska fördelen av den aktuella
överträdelsen". Även om naturvårdsverket ger flera exempel på hur denna
ekonomiska fördel skall beräknas måste det dock vara svårt att i många fall med
godtagbar säkerhet fastställa storleken av den ekonomiska fördelen.
"Normalavgiften" skall vara tvä gånger "den ekonomiska
fördelen". Sänkning av normalavgiften fill hälften eller höjning till den
dubbla skall kunna ske med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.
De omständigheter som framför allt skall beaktas anges vara företagarens
"förhållningssätt" i samband med överträdelsen. - Med ett så
konstruerat avgiftssystem är det knappast möjligt att förutse och fastställa
hur stor avgiften skall bli i det särskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsens mening ger det föreslagna
avgiftssystemet alltför stort utrymme för godtyckliga bedömningar vid
bestämningen av avgiftsbeloppen. Systemet uppfyller inle rimliga rättssäkerhelskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om avgiftssystemet trots del sagda genomförs, anser länsslyrelsen
att<br>
koncessionsnämnden bör vara beslutsmyndighet. Avgiftssystemet ger,<br>
som nämnts, utrymme för myckel vida skönsmässiga bedömningar och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dessa bör därför ankomma på en myndighel som arbetar under
domstols- Prop.<br>
mässiga former och som samtidigt besitter sakkunskap på området.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I naturvårdsverkets förslag har handläggningsformerna i
övrigt inte berörts. Det förefaller dock som om verket förutsätter all avgiftsfrågor,
liksom hittills, skall tas upp av koncessionsnämnden på talan av naturvårdsverket.
Systemet kräver emellertid att länsstyrelserna och miljö- och
hälsoskyddsnämnderna initierar avgifisärendena och tillhandahåller etl bedömningsunderlag
på liknande sätt som för närvarande sker dä miljöbrott anmäls till ålal. Ur handläggningssynpunkl
blir det föreslagna systemet förhållandevis tungrott jämfört med övriga nu
gällande system för sanktionsavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt skäl till alt nuvarande miljöskyddsavgifter visat sig
vara bristfälliga som sanktionsmedel uppges vara att miljöskyddslagens rekvisit
för avgift är alltför stränga. För all avgift skall utgå krävs alt
överträdelsen medfört dels ekonomiska fördelar för den som utövar den
miljöfarliga verksamheten, dels förorsakat betydande störningar för
omgivningen eller risk för sådana störningar. Svårigheten all styrka betydande
störning eller risk för sådan störning sägs vara del främsta skälet till att
naturvårdsverket hittills inte aktualiserat mer än fem avgiflsärenden hos
koncessionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om miljöskyddsavgifien som sanktion skall göras
effektivare förefaller det mot denna bakgrund vara logiskt att lindra rekvisiten
för avgiften. Länsstyrelsen vill t.o.m. ifrågasätta om inte rekvisitel
"betydande störningar för omgivningen eller risk för sådana
störningar" bör slopas helt. För att avgift skall utgå bör del vara
tillräckligt att konstatera att en föreskrift eller ett villkor överträtls.
Föreskriften eller villkoret har ju, såsom naturvårdsverket nämner i sitt
förslag, uppställts just för atl förebygga eller begränsa miljöstörningar. Man
måste utgå från atl villkor och föreskrifter i dessa sammanhang är sakligt
grundade. Överträdelser av dem måste följaktligen, åtminstone typiskt setl,
innebära risk för miljöstörningar. Eftersom miljöskyddsavgiften enligl säväl
gällande lag som nu framlagt förslag skall bestämmas till ett belopp som är
relaterat till de ekonomiska fördelarna av överträdelsen kan del inte vara
orimligt alt för uttagande av miljöskyddsavgift bibehålla kravet på att
överträdelsen medfört sådana fördelar. Om sådana fördelar inte inträtt
föreligger nämligen inle heller någon grund för beräkning av avgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl sålunda modifierat avgiftssystem förutsätter dock etl
bibehållande av nuvarande straffbestämmelser i miljöskyddslagen.
Miljöskyddsavgift kan som påföljd endast komma i fråga vid grövre överträdelser
av föreskrifter. I likhet med naturvårdsverket anser länsslyrelsen att de opredsl
utformade villkoren i lillståndsbesluten är ett av de främsta skälen lill atl
ifrågasatta överträdelser i så få fall leder till straffsanktion. Länsstyrelsen
konstaterar med tillfredsställelse atl naturvårdsverket påböriat ett arbete för
atl få till stånd en uppstramning av tillsiåndsmyndigheternas villkorsformuleringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis avstyrker länsstyrelsen
naturvärdsverkets förslag till sanklionsavgifter men förordar i ställel att nu
gällande rekvisil för uttagande av miljöskyddsavgifl ses över och lindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Alvsborgs län: I nalurvärdsverkets
framställning föreslås</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
all reglerna om miljöskyddsavgiften ändras för all få lill stånd en Prop.
effektivare och mera automatiskt verkande ekonomisk sanktion i fråga om
1986/87: 135 miljöbrott, dels atl en avkriminalisering sker av flertalet av de
överträdelser som f. n. kan föranleda ålalsprövning enligl gällande
lagstiftning. Länsstyrelsen har i sin egenskap av tillsynsmyndighet enligt
miljöskyddslagen under årens lopp skaffat en relativt god kunskap om det
nuvarande päföljdssystemet och dess nackdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Älvsborgs län har sedan 1981 ett ljugotal överträdelser av miljöskyddslagens
bestämmelser översänts till åklagaren för ålalsprövning. De akluella överlräddserna
har av länsstyrelsen i samtliga fall bedömts som icke ringa. Flertalet fall har
gällt brott mot skyldigheten alt tillslåndspröva miljöfarlig verksamhel av nägot
slag. Handläggningen av dessa ärenden har varit relativt okomplicerad och
regelmässigt lett lill fällande dom. Fem fall har emellertid gällt ifrågasatta
överträdelser av i tillslåndsbeslut fastställda villkor vilka kunnat leda till
eller lett lill betydande överutsläpp av förorenade ämnen till naturmiljön -
dvs. den typ av miljöbrott naturvårdsverket i föreliggande rapport i första
hand diskuterar. Länsstyrelsen, naturvårdsverket och Göteborgs Universitet har
i elt samarbetsprojekl låtit rältsve-tenskapliga institutionen vid universitet
granska de fem aktuella ärendena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Resultatet har nyligen
presenterats i en rapport . Rapporten visar atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åtal
endasi väcktes i ett av de fem fallen. Påföljden i det sistnämnda fallet blev
600 kronor böter för åtskilliga överuisläpp av kvalificerat miljöfarliga ämnen.
I rapporten granskas ingående handläggningen av de fem fallen och påtalas olika
problem och svårigheter atl driva miljömål åtalsvägen - bl. a. pekas på
svårigheten i många fall att hitta person i ansvarig ställning som kan ställas
till svars för ett inträffat övemtsläpp. 1 rapporten konstateras
sammanfattningsvis att ett miljöfarligt förelag tämligen riskfritt kan bryta
mot miljöskyddslagen. Skulle mot förmodan förseelsen leda till fällande dom
blir påföljden sannolikt ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
fall som blivit föremål för prövning av miljöskyddsavgift har ännu<br>
inte förekommit i länet. Dock har frågan om miljöskyddsavgift diskuterats<br>
i flera av de ärenden som varit föremål för åtalsprövning under senare år.<br>
Länsstyrelsen har härvid ifrågasatt om inte ett utdömande av miljöskydds<br>
avgifl varit en lämpligare påföljd än ålalsprövning. Orsaken härtill är att<br>
många av de övemtsläpp som förekommit vid större anläggningar inle<br>
orsakats direkt av slarv eller vårdslöshet utan mer av orsaker som företa<br>
gen inte direki kunnat råda över ex inträffade maskinhaverier, driftstör<br>
ningar och liknande. I dylika fall där naturmiljön belastats med betydande<br>
utsläpp men där ingen enskild person direkt kan ställas till ansvar förefaller<br>
det mer naturiigt att en avgift tas ut från det allmännas sida. Del har dock i<br>
de fall som aktualiserats i länet förelegal svårigheter all bevisa atl utsläp<br>
pet lett lill risk för betydande skador. Frågan diskuterades senasl i ett<br>
ärende rörande en skogsindustri där reningsanläggningen varil ur funktion<br>
under några månaders lid vilket hade till följd atl utsläppen av fiber till<br>
vattendraget under denna period fördubblades. Trols detta betydande<br>
överutsläpp var det svårt att direkt klarlägga vilka skador eller risk för<br>
sådan som förelegat. Frågan om miljöskyddsavgifl fördes med anledning<br>
härav inte vidare.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad som anförts ovan anser länsslyrelsen
alt det är Prop. angeläget alt få till stånd ett effektivare
sanktionssystem. Nalurvårdsver- 1986/87: 135 kels förslag synes innebära en
lämplig skärpning i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Inledningsvis vill länsslyrelsen
framhålla att föreslagen ändring av avgiftssystemet för överträdelser av bl.a. lillståndsvillkor
bör kunna leda till båttre resultat vad avser påföljden av miljöbrott.
Hittillsvarande regler har inte visat sig fungera på ett tillfredsslällande
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 föreliggande förslag till ändring av reglema om miljöskyddsavgifl
sågs ingenting om vem som skall utföra erforderligt utredningsarbete m. m.
Eftersom länsstyrelsen är den helt dominerande tillsynsmyndigheten ligger del
nära till hands att uppfatta att det blir denna myndighet som får ulföra detta
arbete. Av förslaget har ingenting sagts om länsstyrelsens roll i
handläggningen av ärenden angående miljöskyddsavgiften. Länsstyrelsens
förhållande i denna ärendehantering är inte berörd och detta är en stor brist.
Skall länsstyrelsen involveras i arbetet, vilket är sannolikt, krävs
ytterligare arbetsinsatser och detta kommer om resurserna inle ökas alt medföra
ännu mindre lid för det löpande tillsynsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den administrativa hanteringen av avgiften måste
ytterligare utredas och då gärna mer detaljstuderas. Förslagel borde även
belysa möjligheten att lägga utdömande och indrivning av miljöskyddsavgifter på
länsstyrelsen med överklagningsrätt hos koncessionsnämnden. Länsstyrelsen har
ju redan i dag ett administrativt system när det gäller indrivande av avgifter
för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen och detta system kan säkert
utökas att även klara administrationen av miljöskyddsavgifier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska fördelen av ett miljöbrott kan i vissa fall
visa sig omöjlig att beräkna. Antag att del vid en skjutbana är reglerade
skjullider och dessa inte respekteras utan skjutning sker på helt andra tider.
Hur skall etl sådant brott kunna omsättas i ekonomiska fördelar. Det finns
säkert andra svårbedömda fall och därför bör beräkningen av avgifterna ytteriigare
utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan en ändring av reglerna om miljöskyddsavgiften görs
bör alla föreslagna ändringar i övrigt vad gäller miljöskyddslagstiftningen genomföras.
Detta är nödvändigt för att kunna får en total överblick över lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lånsstyrelsens uppfattning får ingen förändring av
arbetsuppgifterna ske som kan komma att negativt påverka tillsynsarbetet,
vilket i en svår arbetssituation oftast blir fallet. Tillsynsarbetet måste i
stället effektiviseras. Vidare måste länsstyrelsens roll i
handläggningsförfarandet av ärenden om miljöskyddsavgifter klarläggas och
resursfrågan belysas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län: Sanktionsregler som bygger
på i första hand ett avgiftssystem har i och för sig fömtsättningar att bli ett
effektivare verktyg för tillsynsmyndigheterna än det som i dag står ull buds.
Länsstyrelsen kan därför rent allmänt vitsorda en ändring av nuvarande system
på så säll att enklare överträdelser av bestämmelserna i miljöskyddslagen m. m.
i första hand får till påföljd en avgift, inte en anmälan till ålal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är svårare att uttala sig om hur reglerna för ett
sådant nytt sanktions<br>
system i detalj skall utformas.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen ställer sig
tveksam till naturvårdsverkets förslag till en så Prop. gott som automatiskt
utfallande avgift för jawir/Za överträdelser enligl den 1986/87: 135
föreslagna nya 52 § i miljöskyddslagen. Detta gäller t. ex. överträdelser av
villkor i tidigare fattade lillståndsbeslut. Här fär de nya reglerna dessutom i
viss män karaktären av retroaktiv lagstiftning eftersom avgifterna kommer att
tillämpas på omständigheter som fastställls innan lagen kom lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa andra fall, t.ex. brott mol bestämmelser i lagens 10§ kan dock det
föreslagna systemet, utöver all vara effektivt, även vara invändningsfritt ur rällssäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan förväntas att uträkningarna av miljöskyddsavgiften blir komplicerad i
många fall. För att undvika godtycke bör klara regler utarbetas för dessa
beräkningar. Länsstyrelsernas roll i ärendena är oklar men klart är atl
naturvårdsverket och koncessionsnämnden kommer att få ökade arbetsbelastningar.
Länsstyrelsen förutsätter alt denna ökade belastning för koncessionsnämndens
del inte innebär alt ytterligare tillståndsärenden enligt
miljöskyddsförordningens bilaga A måste påföras länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
förutsätter vidare atl en eventuell ny lagstiftning enligt förslaget inte
påverkar de möjligheter vi har i dag att Ullämpa annan lagstiftning inom
miljöområdet, t.ex. miljöskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan vara på sin plats att här ytteriigare nämna något om tillsynsarbetet vid
länsstyrelsen i allmänhet. Sanktionsbestämmelserna är ju endast den sista
"länken i tillsynskedjan" för att använda naturvårdsverkets liknelse.
Atl nuvarande sanktionssystem upplevs som delvis tungroU att arbeta med kan ha
sin förklaring i brister i andra, kanske viktigare, länkar i kedjan. Som
naturvårdsverket framhåller är antalet fillsynsobjekt och tillståndsplikfiga
verksamheter mycket slort och resurserna vid länsstyrelserna räcker inte till
för den kontroll som behövs för atl upptäcka alla överträdelser. Regeringen har
nyligen tillsatt en enmansutredare för att se över samhällsorganisationen för
naturvård och miljöskydd, och pä naturvårdsverket pågår det s. k. KRUT-projektel
vars syfte är att förse tillsynsmyndigheterna med ett nytt effektivt och
flexibelt, dalorbaseral, lillsynsin-strument. Det är angeläget atl dessa
projekt prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: Länsstyrelsen stöder i huvudsak grundtankarna i
naturvårdsverkets förslag. Ett fungerande avgiftssystem kommer sannolikt att
medföra en ökad respekt för miljöskyddslagens bestämmelser. På en punkt anser
dock länsstyrelsen atl naturvårdsverkets förslag kan ifrågasättas. Den metod
verket föreslår för att fastställa storleken på och döma ut avgifterna är
komplicerad och kan komma atl vålla problem vid tillämpningen av
avgiftsreglerna. Etl system, med särskilda prislistor, som fungerar med
automatik vid överträdelser vore atl föredra. Det i naturvårdsverkets förslag
beskrivna västtyska systemet borde delvis kunna användas som förebild i detta
avseende. Del är dock inle anpassat efter svenska förhållanden. För att
utarbeta ett för vårt land lämpat avgiftssystem som träder i funktion med
automatik vid överträdelser fordras en hel del ytterligare utredningsarbete. Länsslyrelsen
anser alt ett sådant utredningsarbete bör igångsättas trots att hela frågan om
nya avgiftsregler därmed kommer atl försenas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Länsstyrelsen har
liksom natur- Prop. vårds verket funnit atl nuvarande bestämmelser om påföljd
vid brott mot 1986/87: 135 föreskrifter i miljöskyddslagen eller beslut
grundade på miljöskyddslagen är tämligen verkningslösa. Enligt länsstyrelsens
erfarenhet har åtalsanmälan på grundval av dessa bestämmelser i många fall
kunnat åberopas som ett "hol" i tillsynsarbetet om råd eller
föreskrifter inte beaktas; de kan därigenom ha hafl en viss förebyggande
effekt. Däremot är erfarenheten av faktisk åtalsprövning närmast nedslående vad
gäller resultatet. Orsakerna är flera: miljövärdsorganen har vid utformning av
tillståndsvillkor och föreskrifter under tidigare år i första hand siktal till
resultat vad gäller åtgärder, däremot inte atl skapa bärkraftigt underlag för
rättslig påföljd vid brott mot villkor. Detta i kombination med normal mätosäkerhet
i kontrollen och bristande resurser för platslillsyn på del stora antalet
anläggningar har gjort att beviskraven vad gäller faktiskt brott liksom uppsåt
eller vårdslöshet har varil svåra att uppfylla. Nedlagda ålal, frikännande
domar och i förekommande fall blygsamma påföljder har lett lill atl miljöskyddslagen
har kommit all värderas som en "papperstiger".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förändring är alltså angelägen. Ett effektivi
miljövårdsarbete måste förutsätta att alla led i samhällskontrollen görs så
effektiva som möjligt samtidigt som resursinsatsen minimeras. Arbete pågår
fortlöpande för atl förbättra villkorsskrivning, kontrollprogram, mätteknik,
uppföljning. En viss resursförbättring väntas uppstå genom successiv
överlåtelse av tillsyn till kommunerna. Man kan ändå vid detta laget konstatera
alt inte heller denna kedja är slarkare än sin svagaste länk. Svagheten i påföljdsbesläm-melserna
är numera väl kända och respekten för miljöskyddslagen förutsätter - inle
minst i allmänhetens ögon — att effekfivare påföljdsbesläm-melser införs. Som
framgår av naturvårdsverkets utredning har man även i internationella
överläggningar (OECD) varit enig om detta. Man har därvid funnit att
administrativa regleringar måste kompletleras med ekonomiska sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget — ett ändrat sanktionssystem</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket har vall att presentera förslaget som
huvudsakligen en karaktärsförändring av miljöskyddsavgifien, som i dag kan
utdömas när ett överskridande av villkor kan visas ha givit ekonomisk fördel
och medfört ett påtagligt hot mot miljön. Endasi ett fåtal fall har prövats av
koncessionsnämnden men bevisproblemen har även vid denna speciella form av
sanktion visat sig vara stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att fokusera begreppet miljöskyddsavgifter som straff för
miljöbrott leder hos mänga till frågan om detta innebär att man kan "köpa
sig fri" eller betala för sina utsläpp - detta skulle ju inte med säkerhet
tjäna miljövården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen kan för sin del inle finna att en sådan
invändning har fog<br>
för sig. Det är uppenbart att ett företagsekonomiskt tänkande sä gott som<br>
helt styr åtgärderna i de flesta enskilda företag; det gäller i slor utsträck<br>
ning också kommunerna. Man forcerar inle åtgärder som kräver extraor<br>
dinär resursinsats i form av personal, underhåll eller utrustning om man<br>
inte värderar detta som angeläget från sin egen synpunkt. Den egna priori-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>teringen kan som regel översättas i ekonomiska termer.
Regelsystemet och Prop. sanktionerna är de yttre faktorer som man anpassar
sig till. En påtaglig 1986/87: 135 ekonomisk sanktion vid brott mol lag dier
föreskrifter förändrar spelreglerna på etl sätt som ingen förorenare kan
bortse frän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som följd av miljöskyddslagen har mycket stora
investeringar gjorts i reningsutrustning och andra miljöskyddsåtgärder under de
senaste 15 åren. Omsorgen om miljökvaliten är en alll viktigare fräga och det
är angeläget atl utförda åtgärder följs upp genom seriösa insatser vad gäller
drift och underhåll som kräver en viss fortlöpande insats av personal och
pengar för att ge avsedd effekt. Det är också angeläget att respekten för miljöskyddslagstiftningen
ligger på en hög nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen tillstyrker därför naturvårdsverkels förslag
till förändring av sanktionsreglerna i miljöskyddslagen. Detta innebär atl man
i första hand lar ul en administrativ avgift för varie överträdelse oavsett
avsikt, vårdslöshet, ekonomisk vinning eller påvisbar skada. Denna form av
strikt ansvar - med undantag för ringa fall - kan väl överensstämma med den typ
av ekonomiskt ansvar som i senare lids lagstiftning har kommil till uttryck i
samband med vattenförorening från fartyg, som byggnadsavgift, skattetillägg,
olika trafikavgifter etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket föreslår samtidigt att huvuddelen av de
straffbelagda förseelserna i nuvarande miljöskyddslag avkriminaliseras, dvs.
ger ingen annan påföljd än en avgift. Även detta tiUstyrks av länsstyrelsen som
finner del angeläget att enklast möjliga administrativa förfarande införs i etl
nytt sanktionssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen bedömer att den föreslagna nivån på
"grundbeloppet" -två gånger det ekonomiska värdet av att man underiätit
att följa föreskrifterna - motsvarar en ändamålsenlig normal avgift. Av
naturvårdsverkels förslag framgår inle närmare hur den uppnådda ekonomiska
fördelen kan beräknas i olika fall. Den kan uppenbarligen behöva beräknas
utifrån underiålna insatser (besparingar) vad gäller personal, drift, underhåll
eller investeringar i utbyggd kapacitet på reningsanläggningar etc. En prövning
av det enskilda fallet måste ske och länsstyrelsen vill ytterligare framhålla
viklen av atl det administrativa förfarandel görs så enkelt som möjligt. Det
förefaller t. ex. fullt rimligt att naturvårdsverket i de fall det är möjligt
träffar förhandlingsuppgörelse med motparten om avgiftens storlek, detta innan
ärendet eventuellt hänskjuts till koncessionsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En samlad bedömning av förslaget lill nytt sanktionssystem
i miljöskyddslagen är att detta kan resultera i en påtagligt förbäUrad nivå på
drift, underhåll och egen kontroll saml uppmärksamhet på gällande föreskrifter
och detta till priset av en lägre samlad resursinsats frän lillsynsorganen i
frågor om sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län: Länsstyrelsen tillstyrker
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västerbottens län: Naturvårdsverkets framställning får<br>
ses mot bakgrund av att det nuvarande sanktionssystemel inom miljö<br>
skyddsområdet visat sig vara ineffektivt och mycket svårt att tillämpa i<br>
praktiken. Vår länsstyrelse har i ett antal konkreta fall kunnat konstatera</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1986/87. 1 saml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att klara miljöbrott trots
anmälan till polis inte ens lett till åtal. I de fall där Prop. detta skett
har dagsböterna varit låga. Naturvårdsverkets förslag till en 1986/87: 135 omformning
av sanktionssystemet genom en omfattande avkriminalisering, samtidigt som reglerna
om miljöskyddsavgift ges en funktiondlare utformning, framstår enligl vår
mening som motiverat och bör bidra till att förbättra möjligheterna att
uppfylla miljöskyddslagstiftningens intentioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslagna avgiftssystemet är schablonartat och en rättvis och likformig
tillämpning kommer att ställa stora krav pä de direkt inblandade myndigheterna.
Länsstyrelsen anser därför att alla beslut om påförande av miljöskyddsavgift
bör fattas av koncessionsnämnden i ett domstolslik-nande förfarande. Ökade
resurser bör i sä fall ställas både till nämndens och naturvårdsverkets
förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
vill länsstyrelsen erinra om att ett väl fungerande sanktionssystem, primärt
byggt på avgifter, förutsätter en skärpt insats av tillsynsmyndigheterna. På gmnd
av krympande resurser har länsstyrelserna för närvarande svårt atl klara sina tillsynsuppgifler.
Om inte förslagen till förbättringar av miljöskyddslagen till stora delar
skall stanna på papperet krävs att erforderliga resurser för miljöskyddsarbetet
tillställs länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker naturvårdsverkets framställning om ändring i reglerna för
miljöskyddsavgift m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens län: Naturvårdsverkets framställning syftar till alt förbättra
möjligheterna atl utnyttja bestämmelserna i miljöskyddslagen om
miljöskyddsavgift för att motverka otillåtna utsläpp från miljöstörande
anläggningar m. m. Länsstyrelsen har förståelse för atl naturvårdsverket har
funnit anledning att arbeta fram det redovisade förslaget. Koncessionsnämnden
har dock i sitt yttrande framfört starka skäl mot genomförande nu av förslaget.
Länsstyrelsen bedömer all dessa skäl är så starka att det för närvarande inte
bör göras mer än vissa justeringar av gällande bestämmelser. Länsstyrelsen
föreslår följande kompletteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rekvisitel i 52 §
miljöskyddslagen "om betydande störningar för omgivningen eller risk för
sådana störningar" ersattes med rekvisitel "störningar av någon
betydelse eller risk för sädana störningar" eller liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rekvisitel "ekonomiska
fördelar" i 52 § ersattes med rekvisitel "ekonomiska fördelar av
någon belydelse" eller liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden
har i sill yttrande även tagit upp fråga om länsstyrelsens roll som prövnings-
och tillsynsmyndighet. Nämnden har uttalat sig för att länsstyrelsens
tillståndsprövning borde ersättas av en enklare handläggning för att ge
möjligheter för länsstyrelsen att använda större del av sina resurser för
miljöskyddsarbete åt tillsyn. Länsslyrelsen delar inte koncessionsnämndens mening
atl länsstyrelsens tillståndsprövning ska förändras på sådant sätt.
Länsstyrelsen har i yttrande till jordbruksdepartementet den Soktober 1985 om
promemorian (Ds Jo 1985:3) Ändrad instansordning i miljöskyddsärenden och två
skrivelser från naturvårdsverket om ändringar i miljöskyddsförordningen och
miljöskyddslagen behandlat dessa frågor. Länsstyrelsen finner inte anledning
att nu göra någon annan bedömning än den som framförs i detta yttrande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund: Industriförbundet vill som svar
på remissen Prop.<br>
understryka</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att det vid överträdelser av villkor i tillstånd enligl
miljöskyddslagen i första hand skall prövas om rätlelse kan vinnas genom
traditionell förhandling i de fall del kan antas att överträdelsen inle beror
på uppsåt eller icke ringa oaktsamhel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att fråga om påföljd väcks enbart om och när del visar sig
alt elt förhandlingsförfarande inte skulle ge positivt resultat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att fömtsättningarna för att nå ett positivt resultat
skulle förbättras om Industriförbundets förslag i detta yttrande beaktades, dvs
om tillsynsreglerna i 40 § preciserades på sätl som vid villkorsöverträdelse underiättar
för tillsynsmyndigheten atl inskrida i rätlelsevinnande syfte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att de uppsåts- och oaktsamhetsgrundade överträdelserna av
miljöskyddslagens bestämmelser icke har den omfattning och den karaktär som
naturvårdsverket synes förmoda, något som stöds av rapporter frän
Brottsförebyggande rådet resp. riksrevisionsverket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att naturvårdsverket därför inte uppfyllt del från gängse
tänkesätt utgående kravet alt den som vill förändra gällande rätt skall kunna
visa atl den föreslagna förändringen är motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundet vill vidare påpeka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att överträdelser av tillständsvillkor m. m. icke
generellt medför miljömässig olägenhet och ej heller företagsekonomisk fördel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att naturvårdsverkets förslag beträffande
miljöskyddsavgift strider mot vad som anförs i propositionen 1980/81:92 beträffande
bestämmelser om miljöskyddsavgifl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att ett genomförande av förslaget skulle förändra de gmndläggande
fömtsättningarna för tillståndsgivningen så väsentligt att det icke rimligen
kan anses tillämpligt på befintliga tillslånd, alternativt att dessa måste
anpassas fill de nya fömtsättningarna genom en formell omprövning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att Industriförbundets förslag om ändring av
tillsynsreglerna onödiggör naturvårdsverkets förslag om ändring av
påföljdsreglerna i 45 § saml</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att naturvårdsverkets förslag ger ytterligare argument för
den i yttrandet 1985-10-15 förordade, samlade översynen av miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpningen av nuvarande straffregler i 45 § ML<br>
En eventuell ändring av ML: s sanktionsregler bör enligl Industriförbun<br>
dets mening föregås av en ingående analys av rättstillämpningen efler 1981<br>
års lagändringar. Detta gäller så mycket mer som naturvårdsverkets för<br>
slag ger intryck av att överträdelser av ML i uppsåt eller av oaklsamhet är<br>
förhållandevis vanliga men att de dels är svåra atl upptäcka, dels - i<br>
händelse av upptäckt - svåra att bevisa och därmed även att bestraffa.<br>
Med detta synes verket vilja förklara varför antalet fällande domar för<br>
miljöbrott varit ringa och - i konsekvens därav - varför en ändring av<br>
sanktionsreglerna är behövlig. Verket söker styrka sin uppfattning genom<br>
atl referera (sid 4) till ett uttalande ("... vad som uppges vara en omfallan<br>
de brottslighet") i en uppsats i skriften Brottsutvecklingen 1985 utgiven
av<br>
Brottsförebyggande rådet. Uttalandet är i själva verket etl citat av icke</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angivet
ursprung och således knappast etl uttryck för rapportförfattarens Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>egen
uppfattning.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av uppsatsen framgår att "mycket stor utsträckning
rör anmälningarna brott mot förprövningsplikten, dvs. atl förelag har startat
eller ändrat sin verksamhet utan tillstånd från behörig myndighet" (sid
118). Såvitt Industriförbundet kunnal utröna dominerar här sådana mindre och
medelstora verksamheter som blev lillståndsplikliga i och med 1981 års
lagändring (tab 4, sid 119). 1 åtskilliga fall förefaller verksamhetens art och
storlek vara sådan alt otillräcklig insikt förklarar om ån icke ursäktar
underlåtenheten att söka tillstånd. Brist på lätt tillgänglig information
utformad speciellt för den typen av verksamheter samt oklarheter i
miljöskyddsförordningens s. k. länsstyrelselista torde inte så sällan vara
medverkande faktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På samma sida i BRÅ-uppsatsen konstateras vidare atl det
inte är "ovanligt att t. ex. etl anmält överutsläpp (sannolikt avses en
anmälan/rapportering från vederbörande företags sida; Förbundets anm.) har
orsakats av något som karakteriserats som ren olyckshändelse och som därför
inte kan läggas någon till last såsom uppsåt eller oaktsamhel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket 1986—04-30 daterade rapport
Miljöskyddslagens tdlämpning styrker uppfattningen att det framför allt är
mindre företag som av olika skäl kan brista i efterlevnaden av lagens
bestämmelser. Företag som har lång tids kännedom om ML: s bestämmelser uppvisar
som regel en helt annan bild, bl. a. därför atl miljömedvetenheten hos ledning
och anställda brukar vara densamma som omgivningens. Allt fler företag ser
därför ett aktivt och verkningsfullt engagemang i miljöskyddsarbetet som en väsenfiig
förutsättning för goda relationer lill den närmaste omgivningen, någol som är
viktigt både för de egna anställda och för möjligheterna att utan hinder kunna
vidareutvecklas på orten. Relationerna till omgivningen är således en
pådrivande faktor som under senare år vuxit och fortfarande växer i betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundet anser att naturvårdsverkels konstaterande
(sid 6) att "överutsläpp definitionsmässigl är till skada för miljön eller
innebär oacceptabla risker för den" är alltför generaliserande. Tvärtom
har de emissionsbegränsningar som åstadkommits sedan ML kom till varit så
långtgående att nu gällande emissionsvillkor många gånger avser nivåer långt
under dem ovan vilka en faktisk miljöstörning kan befaras. Den gräns som ett
sådant villkor anger är då snarast satt i enlighet med Immissionssakkunnigas
uttalande "att i varie fall onödiga immissioner inte bör tolereras" (SOU
1986:65, sid 211). Koncessionsnämnden har i dessa fall fastställt och företagen
i sin tur godtagit bredast möjliga marginaler inom ramen för vad som bedöms
vara skäliga kostnader. Det ligger för övrigt i ett företags intresse dels att
efterkomma omgivningens önskemål om att i möjligaste mån slippa störningar,
dels att skapa utrymme för sådana utbyggnader av verksamheten som i varie fall
i inledningsskedet inte kan komma ull stånd ulan all den sammanlagda (eller
"nödvändiga" enligt Immissionssakkunnigas betraktelsesätt)
emissionen ökar något. Att detta med säkerhetsmarginaler äger sin riktighet
vitsordas i BRÅ-uppsatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det må här understrykas att Industriförbundet ingalunda
pläderar för<br>
verkningslösa sanktionsregler. Tvärtom ligger det i alla lojala företags</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>intresse
atl uppsåtligt åsidosättande av ML: s bestämmelser beivras verk- Prop. ningsfullt.
Vad Förbundet förordar är regler som bygger på insikten om att 1986/87: 135 det
som nu mbriceras om möjlig överträdelse av lagen i dess nuvarande form ofta
beror på händelser som "inte kan läggas någon till last såsom uppsåt eller
oaktsamhel". Det kan då röra sig om att en icke tidigare känd omständighet
plötsligt gjort sig gällande, att etl eller flera villkor i tillstån-del visat
sig ge alltför litet utrymme för de tekniska och/eller mänskliga felfunktioner
som hör den praktiska verkligheten lill, all möjligheterna atl kontrollera
villkoren med tillräcklig precision och till skälig kostnad överskattals etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
valet mellan nuvarande och föreslaget påföljdssyslem förordar Industriförbundet
att del nuvarande bibehålles väsentligen oförändrat. En viktig förutsättning
är dock all tillämpningen av strafTbeslämmelserna blir mer nyanserad än hitfills.
Framför alll bör fråga om ålalsprövning aldrig fä väckas när ett förelag
självmant anmäler en uppdagad, icke avsiktlig avvikelse från lagens
bestämmelser och samtidigt visar hur saken skall rättas till. Med hänvisning fill
de fall där en anmälan om åtalsprövning lämnat efter sig en nedlagd fömndersökning
eller en friande dom med tillhörande förspillda arbete samt en företagsledare
eller fabrikschef som under en tid fått schavotlera som miljöbrottsling i
lokala media bör en sådan mjukare fillämpning av paragrafen hållas för
angelägen både från allmän och från enskild synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
tiU ändrad miljöskyddsavgift</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverkets
förslag om att upphäva de begränsande rekvisiten om ekonomisk fördel resp.
betydande störning för omgivningen i 52 § ML ger anledning lill invändningar
som är såväl principiella som prakfiska. Med instämmande i vad
koncessionsnämnden i sitt 1986—07-04 daterade yttrande anför i principiellt
avseende begränsar sig Förbundet till förslagets praktiska aspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
Industriförbundet talar erfarenheten mot naturvårdsverkets uppfattning att ett
övemtsläpp eller en annan avvikelse från ett fillståndsvill-kor så gott som
alllid medför en ekonomisk fördel (sid 34). Att ett uppsåtligt dröjsmål med
att exempelvis installera en föreskriven reningsutmst-ning medför ekonomisk
vinning är troligtvis regel även om undantag är tänkbara. Betydligt vanligare
är emellertid att avvikelsen beror på någon ofömlsedd eller av rimliga skäl
förbisedd teknisk brist eller att spdmmmet för den s. k. mänskliga faktorn inte
begränsats tillräckligt. Att avhjälpa sådanl är ofta liktydigt med merkostnader
som kan vara betydande. Även i dessa fall har företagets behov av goda
relationer med omgivningen sin självklara betydelse. Om avvikelsen orsakar en
konkret olägenhet för omgivningen torde flertalet företag således vara beredda atl
göra extra insatser och därmed påtaga sig extra kostnader för att så snabbt som
möjligt undanröja orsaken till olägenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Industriförbundets mening tar naturvårdsverket alltför lätt på risken för
negativa konsekvenser av förslaget. Följande år värt atl nämna: - Ändringarna
1981 av miljöskyddslagen innebar bl.a. att villkoren i ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fillsiånd
fick en mer precis innebörd. I många fall var villkoren före 1981</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>formulerade
försöksvis och inle med den stringens som år nödvändig Prop. om påföljder i
form av böter och fängelse skall komma i fråga. Nu 1986/87; 135 gällande
tillstånd med tillhörande villkor bygger alltså på andra förutsättningar än de
som blir utmärkande för ett avgiftssystem av föreslagen typ. Rättssäkerheten
kräver därför att alla äldre tillstånd undantas från systemets tillämpning
intill dess de har omprövats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Etl rekvisitlöst avgiftssystem
drabbar koncessionsnämnden med en merbelastning som måste bli till förfång för
den uppgift som för näringlivets del är nämndens viktigaste, nämligen tillståndsgivningen.
Detta gäller i vart fall om avgiftsärendena skall prövas så råttslryggt som
berörda företag bör ha rätt att kräva. Naturvårdsverket vidgår ju för övrigl
att det kan vara en svår uppgift att bestämma den ekonomiska
"fördelen" av en avvikelse (sid 36).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Enligl förslaget skall avgiften
bestämmas mot bakgrund av "den ekonomiska fördelen" för företaget av
överträdelsen vilket anges vara liktydigt med inbesparad kostnad eller
eventuellt ökat täckningsbidrag. Industriförbundet vill understryka atl det
kan vara förenat med betydande svårigheter och besvärliga företagsekonomiska
bedömningar alt bestämma täckningsbidrag. Täckningsbidraget kan t. ex. variera
kraftigt i en och samma fabrik beroende på produktsammansättning, vilka marknader
produkterna levereras till och vilken säsong leveransen sker. Sådana
bedömningar kan i ett administrativt förfarande bara ske om reglerna för avgiftsbestämning
redan i förvåg har utformats mycket tydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Många företag är numera beredda
att sätta in extra resurser för att göra vidtagna skyddsåtgärder så effektiva
som möjligt. Om man delta Ull trots drabbas av tekniska problem som resulterar
i en kännbar och enligt egen mening oberätfigad miljöskyddsavgift kan den
sammanlagda ökningen av miljöskyddskontot bli störte än vad företagsledningen
anser rimligt. En generös inställning kan då bytas i sin motsats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Att med kännbara avgifter
bestraffa sådana missöden som i dag regelmässigt brukar klaras upp i
samförstånd skulle ostridigt bli till förfång för den traditionella, öppna
relationen mellan företag och tillsynsmyndigheter. Det uppstår lätt en konfliktsituation
om tillsynsmyndigheten skall behöva rapportera avgiflsbdagda händelser även när
det är uppenbart dels att uppsåt eller oaktsamhel inte förelegat, dels att
förelaget visat sig angeläget att snarast skapa rätlelse. Ingen torde väl vilja
bestrida att en öppen relation mellan parterna är en förutsättning för ett arbetsbesparande
och resultatgivande utnyttjande av tillsynsmyndigheternas begränsade resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ett avgiftssystem medför
självfallet anspråk på en mer omfattande och därmed mer kostnadskrävande utsläppskonlroll.
I de många fall fastställda emissionsnivåer ligger väl under den nivå där
störning kan befaras kommer merkostnaderna inle atl vara lill någon som helst
nytta utan tvärtom stjäla personella och materiella resurser frän mer angelägna
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förhållandena inom företaget
hotas av en negativ påverkan bl. a. beträffande sådan information som är av
betydelse för det förebyggande</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miljöskyddsarbetet. Del är ju ingen avundsvärd uppgift för
en arbelsle- Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dåre eller driflsingenjör alt meddela en överordnad att
ett avgiftsbelagl 1986/87; 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>men svårligen upptäckt missöde har inträffat. Tvekan på
den punkten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan då leda till att önskvärda förbättringar fördröjs
eller uteblir.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundet avstyrker sammanfattningsvis att
naturvårdsverkels förslag lill ändrad miljöskyddsavgifl genomförs. Ett bifall lill
förslaget om miljökskyddsavgift skulle enligt Industriförbundet få betydande, negafiva
konsekvenser för det framtida miljöskyddsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundets förslag tiU ändring av tillsynsreglerna
När en överträdelse av ett tillståndsvillkor eller liknande inle beror på
uppsåt eller grov oaklsamhet skall saken i första hand rättas till på grundval
av vad tillsynsmyndigheten och företag kan komma överens om. Först om rätlelse inle
kan uppnås på detta sätt aktualiseras frågan om någon form av påföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellan de företag som sköter de miljöskyddsrelalerade
arbetsuppgifterna föredömligt och de synbarligen rätt fåtaliga företag som på etl
eller annat säll överträder lagens bestämmelser uppsåtligt eller genom oaktsamhel
finns givetvis en "grå zon" av företag som av olika skäl uppvisar
brister i det berörda avseendet och som måste förmås att ta sitt ansvar för
miljöskyddet på etl mer ambitiöst och professionellt sätt. Industriförbundet
kommer för sin del att verka för atl industrins organisationer intensifierar
arbetet pä att förse sina medlemsföretag med den information och de råd som
krävs för att så skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I arbetet med att komma till rätta med förekommande
brister vore ett administrativt tungrott avgiftssystem enbart till hinders. Vad
som däremot vore till hjälp vore åtgärder syftande till ett effektivare
utnyttjande av de nu gäUande tiUsynsreglerna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De problem som 1981 års ändringar av sanktionsreglerna
givit upphov till förklaras enligt Industriförbundets mening till en del av att
40 § - av central betydelse för tillsynsarbetet som sådant - lämnades
oförändrad såvitt det gäller det materiella innehållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sin nuvarande form ålägger 40 § länsstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl, i fräga om
verksamheter som icke har tillstånd, meddela föreläggande om sådant
försiktighetsmått eller förbud som uppenbart behövs för att lagens bestämmelser
skall efterlevas och att i brådskande fall eller när det i övrigt finns
särskilda skäl meddela föreläggande omedelbart samt atl i andra hand göra så
först sedan det visat sig atl rätlelse inle kan vinnas genom råd (första
stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att, i fråga om
verksamheter som har tillstånd, "meddela sådana brådskande föreskrifter
som är nödvändiga till följd av särskilda omständigheter" (andra slycket)
samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att, om fillståndshavare
åsidosätter villkor i tniståndsbeslul, förordna om rättelse (tredje stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industriförbundet
har vid kontakter med några länsstyrelser erfarit atl<br>
man där upplever att etl och annat företag visar om inte ovilja så dock en<br>
viss "tröghet" i genomförandet av de åtgärder som parterna i samråd<br>
kommit överens om. I sämsta fall kan "trögheten" leda till alt tillsynsmyn-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>digheten tvingas väcka
fråga om sanktion.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Industriförbundet skulle problem av den hår arten många gånger 1986/87: 135
kunna undvikas genom en förstärkning av tillsynsmyndighetens befogenhet att
med olika mått och steg inskrida när ett företag avviker från lagens
bestämmelser som sådana eller från elt på dessa bestämmelser grundat fillsiånd
eller när något av betydelse inträffar vilket icke förutsågs i fill-slåndsprövningen.
Till stöd för den uppfattningen hänvisar Industriförbundet till lagens
förarbeten, dvs. lill Kungl. Maj: ts proposition 28/1969 med förslag till
miljöskyddslag m. m. Där sägs sålunda i specialmotiveringen till 40 § (sid 288
o 289):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Immissionssakkunniga:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Att
lämna råd och anvisningar upptas som den primära åtgärden när saken inte
brådskar. Detta får inte anses innebära att länsstyrelsen skulle vara nödsakad
avvakta att vederbörande gör sig skyldig till tredska och först därefter skulle
kunna meddela beslut om tvångsföreläggande (understruket här). Berättigat
anspråk på anstånd eller rådmm och på att förhandlingsvägen skall anlitas har
endast den som visar sig positivt intresserad av alt göra vad som
behövs."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Länsstyrelsen
bör i regel inte ingripa med föreläggande enligt första stycket förtån det
visat sig att rättelse inte kan åstadkommas förhandlingsvägen. Om fallet
brådskar kan dock föreläggande ges omedelbart. Så kan också ske om det
föreligger annat särskilt skäl. Ett sådant skäl kan t ex vara att länsstyrelsen
genom tidigare kontakter med företagaren eller eljest har grundad anledning
utgå från att han inte kommer att rätta sig efter råd och anvisningar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
har gjort sig bekant med ett antal ärenden rörande överträdelse enligt 38 §. I
flera av dessa har med fog kunnat hävdas att 40 § andra styckel borde ha fått
utnyttjas i första hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med departementschefens uttalande i spedalmofiveringen till<br>
40 § bör huvudregeln om att rättelse i första hand skall vinnas förhandlings<br>
vägen gälla även i fortsättningen. För att det berörda företagets skyldighe<br>
ter resp. tillsynsmyndighetens befogenheter skall framstå klarare bör det<br>
till denna läggas en regel om att utfallet av den typ av förhandling om<br>
rättelse som åsyftas i specialmotiveringen skall bekräftas på ett bindande<br>
sätt. Detta kan ske antingen genom att företaget ger in en formell och<br>
beträffande sakfrågan vederbörligen preciserad anmälan av de överens<br>
komna åtgärderna eUer genom att fillsynsmyndighelen - när så framstår<br>
som mera ändamålsenligt - i ett formellt beslut förelägger förelaget att<br>
vidtaga åtgärder inom den överenskomna tiden. Endast om det är uppen<br>
bart att den tillrättaläggande åtgärden kan vidtagas snabbt och enkelt kan<br>
en bindande bekräftelse undvaras. För den händelse överenskommelse<br>
icke kan nås bör en regel ålägga tillsynsmyndigheten att omedelbart hän<br>
skjuta tvisten till avgörande av den i miljöskyddsförordningen angivna<br>
tillståndsmyndigheten.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En regel
av ovan angivna innebörd skulle kunna införas i 40 § genom att Prop.<br>
andra stycket ändras fill följande;</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Etl tillslåndsbeslut enligt denna lag hindrar inte
en fillsynsmyndighet från atl meddela föreskrifter om försiktighetsmått eller
att anmoda tillståndshavaren all inge anmälan om sådana försiktighetsmått om
det icke är uppenbart obehövligt. Om det finns särskilda skäl skall tillsynsmyndigheten
utan dröjsmål underställa ärendet tillståndsmyndighetens prövning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna ändringen torde även täcka sädana fall av
"oförutsedda händelser" som åsyftas i Industriförbundets yttrande
1985-10-15 och som kan kräva att tillsynsmyndigheten temporärt upphäver eller
ändrar ett lillståndsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändring av förprövnlngsreglerna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla parter torde vara överens om att länsstyrelsernas
möjligheter att bedriva effektiv tillsyn är av avgörande betydelse för
miljöskyddsarbetet och atl deras arbetsuppgifter inom tillständsgivningens
område utgör en belastning härvidlag. Förblir länsstyrelsernas resursram i
huvudsak oförändrad anser Industriförbundet det vara absolut nödvändigt att
prövningsreglerna förenklas i än störte utsträckning än som förordades i
yttrandet 1985-10-15.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutkommentar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som anförts i detta yttrande stärker Industriförbundet
i uppfattningen atl endast en samlad översyn av miljöskyddslagen och den
därtill hörande förordningen kan förhindra att lagen utvecklas till ett svåröverskådligt
lapptäcke där viktiga paragrafer berövats det logiska samband som krävs för en
smidig och invändningsfri tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation: För TCO framstår
skyddet av miljön som en utomordentligt viktig fråga. TCO delar också statens
naturvårdsverks uppfattning att efterievnaden av miljöskyddslagen behöver
effektiviseras. Samtidigt är det dock svårt atl på det nu föreliggande
materialet ta ställning till vad statens naturvårdsverks förslag till ändring
av avgiftsreglerna skulle innebära i praktiken. Frågor som kan behöva ytteriigare
belysas är t ex: Skulle den utökade användningen av miljövårdsavgifter tänkas
leda till att flera brott beivrades på miljövårdens område? I vad mån beror den
nuvarande eftergivenheten mot dem som bryter mot miljöskyddslagen på bristande
resurser när det gäller t ex övervakning av lagstiftningen och i vad män beror
denna på brister i själva lagstiftningen? Kan en avkriminalisering av det slag
som statens naturvårdsverk föreslår tänkas menligt påverka den allmänna
laglydnaden på miljövårdens område? Vilka resursförstärkningar behövs för att
de föreslagna reglerna ska ge önskad effekt?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då det av statens naturvårdsverks skrivelse framgår att
endast ett fätal av dem som bryter mot miljöskyddslagstiftningen drabbas av nägon
form av sankfion, föreligger del enligt TCOs mening skäl att utreda frågan
vidare. TCO vill därför föreslå att frågan om tillsyns- och sanktionsmöjligheler
enligt miljöskyddslagen blir föremål för utredning. Utredningsar-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betet
bör bedrivas skyndsamt och med en så bred sammansättning som Prop.<br>
möjligt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1986/87:135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen
i Sverige: Genom bl a de förslag som ulredningen "Bätlre miljöskydd" lagl
fram, skärptes 1969 års miljöskyddslag. Straffet för brott mot lagen höjdes och
päföljdssystemet förstärktes med möjligheten att la ut en miljöskyddsavgift.
Syftet med avgiften var att ingen skulle kunna tjäna på att överträda lagen
eller de regler som utfärdats med stöd av denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
biträdde i sitt yttrande förslaget och såg det som positivt att lagen kom atl
innehålla regler som inte skulle göra det möjligt till vägningsmöj-ligheter
mellan miljöinsatser eller alt förstöra miljön. LO konstaterade vidare atl
"det i miljöfrågorna - det kan gälla såväl arbetsmiljö som yttre miljö -
förekommer de som undandrar sig sitt ansvar för verksamheten på etl sådant sätl
atl tilltron lill lagens möjligheter ifrågasätts". Jämförelsevis låga
påföljder och få fällande domar bidrar inte heller till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
gäller därför att kunna finna verkningsfulla medel för att få en efterlevnad av
lagen. Efter del atl de skärpta reglerna nu varil i kraft under fem års tid
konstaterar naturvårdsverket att problemen att beivra överträdelser av lagen
kvarstår. Inte heller miljöskyddsavgiften har fått den effekt som förutsattes
för att förhindra överträdelser av villkor och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
ser det som positivt att naturvårdsverket har följt tillämpningen av lagen och
har en beredskap att föreslå förändringar i gällande regler för att uppnå de
mål som angetts för regelsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
att framgångsrikt föra talan vid överträdelse av fillstånd har visat sig
begränsade. Orsaken till detta är atl det ska kunna bevisas alt förelaget dels
haft ekonomisk fördel, dels att överträdelsen medfört betydande störningar för
miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
föreslår därför en ändring av miljöskyddsavgiften som ska kunna ha en störte
automatik och kan vara relativt enkel atl tillämpa. Detta kan nås genom att bl
a rekvisiten ovan slopas och ett strikt ansvar införs. Avgift bör därmed kunna
tas ut så snart ett konstaterat avsteg från villkor, föreskrift, förbud mm
gjorts. LO biträder argumeniafionen alt effekterna på miljön i princip redan
har diskuterats i och med tillståndsprövningen och därför inte behöver tas upp
på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Visserligen
kan som argument mol en utökning av miljöskyddsavgiften anföras att företagen
skulle kunna kalkylera in denna i sina driftskostnader. Att ingen ska kunna
skaffa sig ekonomisk fördel av att överträda bestämmelserna genom att kalkylera
in miljöskyddsavgiften i sin driftsbudget, förefaller fillgodosett genom att
som gmndavgift föreslås dubbla summan av den ekonomiska fördel man haft. Denna
grundavgift kan sedan med hänsyn till omständigheterna nedsättas eller ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
ställer sig tveksam till att förslaget innebär en avkriminalisering av en rad
avvikelser från gällande bestämmelser för miljöskyddsavgifl. Men med de skäl
naturvårdsverket anför - en enkelhet i administreringen -anser sig LO dock
kunna acceptera förslaget också i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
naturskyddsföreningen: Trots vissa tilltalande drag i förslagel<br>
avstyrks detsamma för närvarande. Avkriminalisering av överträdelser<br>
avstyrks mycket bestämt. Skälen är främst följande.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Atl
nuvarande regler om miljöskyddsavgift inte är ändamålsenliga är Prop. också
vår mening, liksom alt naturvårdsverkets förslag fömtsail vissa 1986/87:
135 modifikationer skulle medföra vissa förbättringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
delta bör enligt vår mening de begränsade lagstifiningsresurserna närmast
sättas in för atl dels effektivisera tillsynen, dels sanera i den mängd av
svår- eller otillämpbara villkor som finns i tidigare dispensbeslut samt i tillständsbeslul
enligl miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
närmare utvecklas i den bifogade promemorian kommer en ändring av
miljöskyddsavgiftsregler inte atl bli annat än kosmetisk, så länge som de
tidigare länkarna i kedjan (tillsynen och de villkor som ska vara underlag för
straff och avgifter) inle avsevärt förstärkts. Hur en sådan förstärkning skulle
kunna åstadkommas behandlas i vår promemoria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
motsätter oss mycket bestämt en avkriminalisering av överträdelser av
miljöskyddslagen. Avkriminalisering kan möjligen senare övervägas, men först
efter det att tillsyn och villkorsformuleringar avsevärt förbättrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
naturskyddsföreningen har fält mbr. förslag för yttrande och som underlag för
yttrandet har följande promemoria gjorts upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Vi
delar naturvårdsverkets uppfattning om nuvarande miljöskyddsav<br>
giftsreglers begränsningar. Det är inle meningsfullt atl fortsätta med nuva<br>
rande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller sanktionsfrägoma som sådana inom miljöskyddslagens ram torde problemen
vara många. Ofta samverkar de dessutom, och det är inte troligt att enbart
ändringar av regler om sanktionsavgifter kommer att medföra någon märkbar
skillnad. Jag tar först upp denna fråga, varefter jag går över till verkets
förslag nägot mera i detalj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Naturvårdsverket
använder helt riktigt bilden av en kedja med flera<br>
länkar, som alla mäste vara starka (måste fungera) för att miljökontrollen<br>
ska fungera. Här återfinns själva straffbestämmelserna (brottsbeskrivning<br>
arna), tillsynen, åtalsfunktionen (motsvarande) och den dömande funktio<br>
nen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffbestämmelserna
är dels de som finns i lag eller annan författning, dels de som utgörs av
villkoren i de olika individuella tillstånden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynen
utövas av säväl naturvärdsverket som länsstyrelsema eller, i en inle obetydlig
mängd fall, miljö- och hälsoskyddsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtal
(allmänt åtal) väcks av åklagare efter deras prövning och på gmndval av
polisutredningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
om miljöskyddsavgift väcks av naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
allmänna domstolarna dömer i brottmålen. Koncessionsnämnden är första instans i
miljöskyddsavgiftsärenden varefter dessa kopplas över till det vanliga
domstolsväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3. Straffbestämmelserna
i själva lagen (brottsbeskrivningarna) är för<br>
närvarande - vad gäller miljöskyddslagen — inte alltför besvärande vaga. I<br>
vart fall är det för närvarande inte just där som det är mest brådskande att<br>
göra ändringar, och inte heller naturvårdsverket har föreslagit ändringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>här
på annat sätt än avkriminalisering.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4. Däremot
lider det svenska miljöskyddet av en ofantlig mängd vaga för Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alt inle säga otillämpbara
brottsbeskrivningar i form av villkor som finns i 1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tillstånds- och
dispensbeslut enligt miljöskyddslagen. Del har inte vad jag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vet gjorts någon störte
kvantitativ undersökning av de villkor som för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>närvarande gäller. Däremot
har kvalitativa iakttagelser gjorts (alltså av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>typer av villkor,
villkorsskrivningar etc.) Följande faktiska förhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>måsle beaktas, om
meningsfulla ätgärder ska kunna väljas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5. Undertiden
mellan Ijuli 1969 och Ijuli 1981 har koncessionsnämnden<br>
och till en del regeringen gett etl stort antal tillstånd med olika villkor.<br>
Under samma lid har länsstyrelserna och naturvårdsverket gett en mängd<br>
dispenser från förprövningsplikten, också då med en mängd villkor. Vart<br>
och elt av dessa villkor är enligt gällande miljöskyddslag slraffsanktionera<br>
de.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mycket betydande del av villkoren är dock svåra att tillämpa. De kan vara direki
oklara. De kan vara utformade på etl sätt som inte motsvaras av de metoder för
kontroll som används. Många har i många år överskridils ulan att
tillsynsmyndigheter egentligen inskridit, än mindre anmält lill åtal. Sedda
såsom brottsbeskrivningar, straffbestämmelser, företer de sistnämnda i olika
omfattning tecken på vad som brukar kallas att vara obsolet, när man talar om
vanliga lagbestämmelser. De "tillämpas" inte längre av vare sig
tillsynsmyndigheterna (ofta p.g.a. passivitet eller ointresse) eller
företagarna själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6. Efter
1 juli 1981 har det kommil än fler tillslåndsbeslut från konces<br>
sionsnämnden, nu med villkor präglade av, åtminstone genomsnittligt sett,<br>
någol störte precision.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
har samtidigt blivit fillståndsmyndigheter och till den änden gett en mängd lillstånd
med vdlkor — genomsnittligt sett sannolikt med lägre precisionsgrad än
koncessionsnämnden, även om detta växlar starkt mellan olika länsstyrelser och
dessutom ibland för en och samma länsstyrelse över tiden eller beroende på
vilka som deltagit i respektive beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7. Å
andra sidan har under denna tid villkorsskrivningen förändrats och<br>
nya oklarheter skapats. Främst gäller detta vad som kommit att gå under<br>
sådana beteckningar som riktvärde etc. Det är riktigt att koncessions<br>
nämnden på senare fid gjort aktningsvärda försök att strama upp sina egna<br>
legaldefinitioner av begreppet riktvärde för att i möjlig mån inte bara göra<br>
sin fillämpning enhetligare utan också för att försöka förena tillåtlighetsbe<br>
dömningarna och tillståndsskrivningen med de principer i miljöskyddsla<br>
gen som innebär att villkor ska anges noggrant samt dessutom vara straff-<br>
sanktionerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Å
andra sidan är det mycket troligt att det sannolikt finns sä mycket av
motsägelser och anomalier i koncessionsnämndens egen tillämpning i dessa
frågor, så att en normal åklagare eller en typisk domstol lätt kan fås att
känna tveksamhet angående straffbarheten i en viss avvikelse från villkor av
denna typ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8. Till
detta kommer det utbredda bmket från bl.a. koncessionsnämn<br>
dens sida att inte avgöra alla frågor i själva tillståndsbeslutet utan i
stället</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hänskjuta
vissa frågor till tillsynsmyndigheten eller tillsynsverksamheten.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förefaller mycket sannolikt all frågor som avgörs efter en sådan Prop. hänskjutning,
av åklagare och domstolar inte kommer atl uppfattas som 1986/87: 135 slraffsanktionerade.
Inle minst del som timal i ärendet om Papyrus i Mölndal indikerar detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9. Om
detta är riktigt, skulle här föreligga etl myckel slort problem för<br>
lagföringen; även när del gäller uttagande av sanklionsavgifter (eller andra<br>
slags utsläppsavgifler). Problemen skulle föreligga ända tills dessa oklarhe<br>
ter skingrades. Detta kräver i sin tur en "sondering" av en oerhörd
mängd<br>
villkor i en mycket slor mängd lillstånd. Om del dessuiom är riktigt, som<br>
förmodades i 5. ovan, nämligen att ett slort anlal villkor i äldre lillstånds<br>
beslut och dispensbeslut inte fullt ut tillmäts den rättsliga betydelse som de<br>
enligt miljöskyddslagen ska ha, respektive har stora oklarheter, så fram<br>
träder bilden av etl för närvarande näst inlill oöverstigligt saneringsprob<br>
lem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
detta bör också nämnas atl del i praktiken brukas yppas tveksamhet angående vad
som är sådana ringa fall som inle ska beivras; något som vi återkommer lill i
22. nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10. Sammantaget
betyder detta alt det under många år har byggts upp ett<br>
system, eller mängd, av bestämmelser för olika företag som är mer eller<br>
mindre oklara sedda frän bl. a. straffrättslig synpunkt. Den "länk" i
miljö<br>
kontroll kedjan som utgörs av de straffsankfionerade kraven är alltså syn<br>
nerligen svag. Att avsevärt förslärka denna länk är en nödvändig, om än<br>
inte tillräcklig, fömtsättning för att förbättra miljökontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11. En
annan länk är tillsynen. Av motivuttalanden 1981 att döma<br>
syftade de då gjorda ändringarna bl. a. till att förstärka tillsynen och till atl<br>
öka beivrandet av överträdelser av miljöskyddslagens bestämmelser (samt<br>
därmed även de bestämmelser som har stöd i miljöskyddslagen och är<br>
slraffsanktionerade, såsom förprövningsplikl, villkor etc).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår mening har i allt väsentligt inget av dessa resultat uppnåtts i praktiken.
Misslyckandet beror delvis, men långt ifrån hell, på alt resurserna för
tillsynen inte getts en tillnärmelsevis rimlig proportion. Själva
organisationen som sådan har också viss betydelse, en fråga som nu utreds av
den Heurgrenska utredningen och inle ska beröras vidare i denna promemoria. Men
på resurssidan är del även elt problem med att de resurser som finns ofta inle
utnyttjats på elt effektivi sätt. Bristerna har inte enbart varil av adminislrativi-teknisk
art. De inkluderar även bristande handlingskraft och inle sällan en märklig rältssyn
hos mänga av de tjänstemän och myndigheter, som har att agera inom tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns säkert olika meningar om i vilken omfattning tillsynen i detta hänseende
har brister. Det är å andra sidan mycket lätt alt peka på ett stort antal
enskilda fall där tillsynsmyndighet har skjutit på anmälandet av överträdelser
eller helt enkelt försökt släta över överträdelser, även utan atl förelagaren åler
anpassat sig till de krav som gäller för honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12. Det
torde exempelvis vara känt för departementet att Landskrona<br>
miljö- och hälsoskyddsförvaltning har gjort en studie av miljöfarlig verk<br>
samhel i sin kommun och av hur länsstyrelsens tillsyn utövats (eller<br>
snarare knappast har utövats) för dessa verksamheter. Om det som den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningen
utvisar till bara en mindre del skulle kunna gälla för exempel-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vis hälften av landets kommuner/län, vore det ingen tvekan
om atl till- Prop.<br>
synen utgjorde en katastrofall och helt avgörande svag länk.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns också fall i mycket sen tid, där
naturvårdsverket självt har visat synnerligen svag handlingskraft vad gäller atl
få slut på överträdelser och att beivra sådana. Ett sådant har jag tidigare
redovisat för dåvarande miljöministern Ingvar Carisson och redovisningen torde
vara känd pä departementet. Vad som timal därefter i det fallet, ändrar inte på
någol vis del jag där beskrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13. Mol bakgrund av att tillsynen inte bedrivs energiskt
samt, vilket är<br>
än mera svårt att snabbt reparera, villkoren i tillstånden och de äldre<br>
dispensbesluten i slor omfattning är oklara, är det svårt all tro att en<br>
ändring av miljöskyddsavgiftsreglerna ensam (obs!) skulle medföra några<br>
märkbara effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi håller naturiigtvis med om atl nuvarande regler är
myckel olämpligl utformade (och hänvisar här för övrigt till föreningens
remissyttrande över Bättre miljöskydd I) pä ungefär det sätt som
naturvårdsverket anger. Särskilt märkligt kan det tyckas vara att reglerna utmstades
med ett kränkningsrekvisit av ungefär det slag, som vid lagstiftningstillfället
ansågs vara den kanske starkast bidragande orsaken till att brott mot
miljöskyddslagen sällan bestraffades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14. Emellertid måste frågan om miljöskyddsavgift för
närvarande be<br>
handlas i sitt sammanhang, nämligen som en dd av miljökontrollsystemet,<br>
och därmed förefaller bl. a. följande frågor inställa sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>(a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finns det risk för att en ändring
av miljöskyddsavgiftsreglerna, utan en samtidig uppryckning av tillsynen, blir
mest kosmetisk och kanske till och med förmår olika aktörer att slå sig till ro
ytterligare några år?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>(b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan kriterier för när avgiftsbelagda
överträdelser föreligger formuleras på ett sätl så att man kommer förbi
problemet med den myckel stora mängd oklara villkor som för närvarande gäller
och som inte under en läng tid kan förväntas ersättas med nya, bättre
formulerade villkor?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>(c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan nya regler, som samtidigt
formellt sett medför avkriminalisering av olika beteenden, i ena eller andra
riktningen förväntas påverka benägenheten hos olika företagare och kommuner m.
fl. att anstränga sig för att följa bestämmelserna; finns det här någon
moralbildande effekt som bör beaktas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har inget klart svar på frågor av denna typ, men
däremot finns det skäl, i nägra hänseenden mycket goda sådana, för vissa
antaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15. Vad först beträffar nu gällande villkor, är del
myckel svårt all finna<br>
argument som talar för att problemet med oklarhet snabbt går att lösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är troligt atl det krävs ganska många år av effektiv
sanering av tillståndens villkor (de som ska vara underlag för
miljöskyddsavgift), innan tillräckligt många är så klara så att de kan fungera
som avgiftskrilerier (för närvarande; brottsbeskrivningar). I 19, nedan
diskuteras en metod för att delvis lösa detta problem på elt annat sätl än enligl
del remitterade förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan problemet i en rimlig omfattning är löst, kommer nya
miljöskydds<br>
avgiftsregler inte att spela en större roll än avkunnade fällande domar<br>
enligl miljöskyddslagen gör i dag; ja kanske ännu obetydligare roll efler-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som åtminstone i princip det idag finns ett antal
polisdistrikt och åklagar- Prop. distrikt som kan sköta ålalsärenden, medan miljöskyddsavgiftsärenden
1986/87: 135 förefaller komma att hamna hos naturvårdsverket. (Att flertalet
åklagare och polismyndigheter för närvarande inte handhar miljöärenden på ett
rimligt sätt ändrar inle på delta anlagande. Dels finns del utbildningsmöjligheter,
dels beror en hel del av vad som förefaller vara bristande handlande frän
dessa myndigheters sida på dåligt biträde frän tillsynsmyndigheterna, och den
senare faktorn kommer alt kunna få ungefär samma belydelse i miljöskyddsavgiftssammanhang).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tillsynen fortsättningsvis bedrivs på sätt som hittills
har skett, kommer nya miljöskyddsavgiftsregler att bli av försumbar belydelse.
Etl gott underlag för denna bedömning är att hell enkelt studera hur man
hittills i praktiken har hanterat tillsynsfrågor där miljöskyddslagens
straffbestämmelser berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16. Naturvårdsverkets förslag innebär även en avkriminalisering.
Risken<br>
med en sådan kan inte säkert bedömas, men en sak kan slås fasl, och del är<br>
atl en avkriminalisering i vart fall inle ökar moralbildningen vad gäller<br>
"miljöbrott". En följd blir ju atl inte enskilda personer utan de
juridiska<br>
personerna (saml naturligtvis i förekommande fall ensamföretagare och<br>
motsvarande) ställs till ansvar, och detta ekonomiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De regler om miljöbrott m, m. som finns i brottsbalken har
ännu inte spelat någon nämnvärd praktisk roll och kan inte heller antas göra
detta efter den föreslagna ändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ett rimligt antagande att för en inte obetydlig tid
framåt (nämligen tills miljökontrollen effektiviserats i sådan utsträckning så
att flertalet överträdelser relativt enkelt kan fastställas och rättsligen
åtgärdas, vilket i sin tur förulsälter en sanering av villkoren saml en kraftig
effektivisering av tillsynen) det är nödvändigl alt behålla det personliga
ansvaret för överträdelser. Inle minst när det gäller stora företag samt
kommuner är detta vikligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta hindrar inte att man samtidigt vid sidan därav ska
sträva efter alt få fram ett ekonomiskt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17. Som har framgått ser vi inga stora förändringar
möjliga genom att<br>
enbart ändra miljöskyddsavgiftsbestämmdserna. Detta är i och för sig<br>
inget egentligt skäl mot att förbättra dem. Trots detta vill vi här lägga fram<br>
ett alternativt förslag. Det kan förefalla ha en annan inriktning, men så är<br>
det inte. Vi utgår i stället från att såväl naturvårdsverket som statsmakten<br>
önskar en förbättrad miljökontroll. Vi antar också all resurserna när det<br>
gäller bl. a. lagstiftningsåtgärder är relativt begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrunden av dessa anlaganden kan åtgärderna för atl
förbättra miljökontrollen inom ramen för miljöskyddslagen kanske göras i
ungefär följande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18. Det första steget - det utan vilket ingen märkbar
förändring sker,<br>
hur stora ändringar man än gör i miljöskyddsavgiftsreglerna eller straffreg<br>
lerna - är atl sätta fart på tillsynsmyndigheterna och atl helt enkelt på ett<br>
effektivare sätt än hittills tvinga dessa att se till att gällande bestämmelser<br>
följs. Kravet i 38 paragrafen miljöskyddslagen att anmäla överträdelser har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hell enkelt inte åtlytts i tillräcklig utsträckning. Utan
en radikal ändring i</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>detta
hänseende kommer det mesta atl förbli som förut.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19. Det andra steget, som bör inledas omedelbart,
innebären lagändring 1986/87: 135<br>
som på ett pedagogiskt sätt förtydligar det som i och för sig redan lorde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vara gällande rätt, nämligen att tillsynsmyndighet är
tvungen att genom förelägganden se till att miljöfarlig verksamhet omedelbart
(obs) följer gällande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ska alltså göras klart i lagtext att ingen företagare
har räll att bedriva en verksamhet i strid mot miljöskyddslagen eller någol
villkor i tillstånden ellergamla dispenser (jämför vad som har hänt och händer
i fråga om ScanDust i Landskrona). På detta sätt ernår man en snabb och direklver-kande
handläggning hos tillsynsmyndigheten, till skillnad mol en ordning där man
lägger stark vikt vid att ta ut en miljöskyddsavgift. Vidare ernås en
synnerligen effektiv och direkt verkande ekonomisk konsekvens för företagaren.
Omedelbar anpassning till lagen eller också stänga verksamheten; del är ett
annat företagarperspekliv än atl med hjälp av advokater "processa" med
naturvårdsverket om atl betala det man sparat in genom atl inte följa någon
bestämmelse. Detta är också mera direki i förhållande till det yttersta målel
för miljökontrollen, att hålla nere belastningen på miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20. Det iredje steget rör den sanering av villkor som
tidigare berörts.<br>
Hur detta bäst utformas måste naturligtvis övervägas noggrannare än vad<br>
vi haft tid att göra. Förslaget är atl införa en bestämmelse i miljöskyddsla<br>
gen som gör det möjligt för tillsynsmyndighet atl tillsynsvägen kräva<br>
åtgärder av företagaren rörande sådant, beträffande vilket det finns oklara<br>
villkor. Den rättskraft som ett tillstånd har ska alltså brytas, eller inle<br>
anses gälla, avseende sådana villkor som inle är så klara som miljöskydds<br>
lagen egentligen förutsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett sådant föreläggande får mötas genom en ansökan från
företagaren om att få tillståndet omprövat (inte preciserat) av tillslåndsmyndighet.
Alt del inle kan bli fråga om precisering beror på att det blir myckel svårt atl
i efterhand tolka vad som bestämdes lång tid dessförinnan. Omprövningen ska
naturligtvis ske med tillämpning av tillåtlighetsreglerna. Rällskraflsti-den
för det nya villkoret bör inte bli längre än för tillståndets klara villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättsligt sett är detta en ganska drastisk typ av
bestämmelse. Emellertid är situationen på miljöområdet drastisk, också den, pä
grund av problemens omfattning. Om en företagare har ett oklart villkor, och
inte har överklagat detta tidigare, bör han miljöpolitiskt sell nu ha att bära
konsekvenserna därav, i de fall detta behövs för att förbättra
miljökontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21. På det i 20. beskrivna sättet skulle en relativt
snabb anpassning (=<br>
några år) kunna åstadkommas av sådana villkor som har betydelse från<br>
miljösynpunkt och som samtidigt är oklara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först efter en sådan anpassning är det rimligt atl
överväga avkriminalisering av överträdelser av villkor etc. Del är inle säkert
all ens då avkriminalisering kommer att visa sig lämplig. Det kommer bl. a.
att bero på hur tillsynen då fungerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22. För att sedan återvända till utseendet hos reglerna
om miljöskydd<br>
savgifl, så skulle i och för sig (observera denna förulsällning) en förändring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i den riktning som naturvårdsverket föreslår leda till
mera ändamålsenliga</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
rimliga bestämmelser. Emellertid finns även i verkets förslag alltför Prop.
många mjukheter, som tillsammans kommer att medföra stora tillämp- 1986/87:
135 ningsproblem. Det finns knappt nägon advokat som inte tar chansen atl å sin
klients vägnar utnyttja alla kringelkrokar som finns eller som kan uttolkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempelvis
måsle del klarläggas vad som menas med ringa fall, sä att man inte helt enkelt
både avkriminaliserar och lägger utanför avgiftssfären sådana villkor, som av
ett eller annat skäl har bedömts vara nödvändiga för tillåtligheten samtidigt
som de kan tyckas röra nägon bagatellartad sida eller effekt av verksamheten.
Ringa fall kan på sin höjd vara en ringa avvikelse från ett villkor, men inte
en avvikelse från ett föga betydelsefullt villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör man vara mycket mera försiktig än enligt naturvårdsverkets förslag när det
gäller att kunna minska avgiftens storlek. Verket har självt talat om
automatik, och sådan är så viktig så att krav på millimelerrättvisa måste
sättas åt sidan. Om inte detta är möjligt, bör miljöskyddsavgifien få förbli
ett obetydligt sislahandsinstmment i miljökontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>23. Sammanfattningsvis
föreslår vi atl man för närvarande inte lägger<br>
störte vikt vid just sanktionsformens avgifter utan i stället sätter in
lagstift<br>
ningsresurserna på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>atl tvinga
tillsynsmyndigheterna till en effektivare tillsyn än hittills; samt på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att modifiera lagtexten till
miljöskyddslagen så, att där ska framgå alt tillsynsmyndighet fortsättningsvis
är skyldig att omedelbart stoppa den verksamhet, som inte bedrivs i enlighet
med samtliga för verksamheten gällande villkor och andra bestämmelser i eller
med stöd av miljöskyddslagen (möjligen med viss uppmjukning för sådan prövningspliktig
verksamhet som inte är lillståndsprövad men där det är uppenbart att den
bedrivs eller omedelbart kan bedrivas helt i enlighet med
tillåtlighetsreglerna, även 4 paragrafen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är synnerligen troligt att förändringar eller klarlägganden i denna riktning
kommer att vara överlägsna såväl sanktionsavgifter som straffbestämmelser när
del gäller alt åstadkomma ett lagenligt beteende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vidare föreslår vi att man
redan nu förändrar beslämmelserna på ett sätt som är ägnat att snabbt precisera
de villkor i nu gällande tillstånd som straffrättsligt sett är oklara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>25.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller det första förslaget
i 23. ovan kunde 40 paragrafen miljöskyddslagen ges ungefär följande lydelse
(i det sammanhanget passar vi på att föreslå vissa skärpningar åven i andra
tillsynshänseenden än sådana, där överträdelser kan aktualisera straff eller
miljöskyddsavgift):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
lillstånd inte givits enligt denna lag, skall tillsynsmyndighet meddela
föreläggande om sådana försiktighelsmått eller förbud, som behövs för att
lagens bestämmelser skall efterlevas. I fall som inte är mycket brådskande
skall föreläggandet ges först sedan det visat sig att snabb rättelse inte kan
vinnas genom råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillslåndsbeslut
enligl denna lag hindrar inte tillsynsmyndighet från alt<br>
meddela sådana brådskande föreskrifter som är nödvändiga till följd av<br>
särskilda omständigheter.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1986/87. 1 saml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
lillståndshavare åsidosätter villkor som angetts i tillslåndsbeslutel, Prop.
skall tillsynsmyndighet omedelbart förelägga honom att inställa verksam-
1986/87: 135 heten eller sä begränsa verksamheten sä all villkoret uppfylls.
Tillsynsmyndigheten får förordna om rättelse på tillståndshavarens bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som föreskrivs i tredje styckel om åsidosättande av villkor skall även gälla
bedrivande av verksamhet ulan nödvändigt tillslånd enligl miljöskyddslagen,
dock att tillsynsmyndigheten här får medge viss kort anståndstid före
upphörandet av verksamheten, om företagaren omedelbart ansöker om
tillståndsprövning samt utan dröjsmål vidtar sådana försiktighetsmått som kan
antas vara tillräckliga enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
beslut om föreläggande enligt denna paragraf skall tillsynsmyndigheten sätta ut
vite, om del inte finns mycket starka skäl däremot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
redaktionella ändringar kan behövas i närliggande lagmm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
kemiska industrikontor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAMMANFATTNING</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikonlorel
avvisar bestämt naturvårdsverkets förslag om skärpning av sanktionssystemet med
miljöskyddsavgifter. Frågan om en automatisk och blint slående miljöskyddsavgifl
är inte ny. Den diskuterades nämligen redan när det nuvarande systemet med
miljöskyddsavgifter infördes år 1981. Även vid det tillfallet framfördes
kraftig kritik från näringslivel, bl a från Industriförbundet och Kemikontoret.
Statsmakterna tillbakavisade då tanken på ett mera onyanserat påföljdssystem
och beslutade att miljöskyddsavgifter skulle kunna utgå endast under vissa
förutsättningar, nämligen att överträdelsen skall ha medfört ekonomisk fördel
samt risk för betydande störning i omgivningen. Kemikontoret anser att det inte
föreligger några skäl för en ändrad inställning. Inte heller har
naturvårdsverket övertygande kunnat visa på konkreta fall som motiverar en så
hård skärpning av påföljdssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikontoret
har däremot inte några erinringar mot naturvårdsverkets förslag till avkriminalisering
i miljöskyddslagen. Betydelsen härav är dock begränsad mot bakgmnd av att de
mera kvalificerade överträdelsema numera är slraffsanktionerade i brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikontoret
anser att statsmakterna i stället för att onyanserat skärpa påföljdssystemet
bör ändra en bestämmelse i miljöskyddslagen som berör tillsynsmyndigheternas
befogenheter. En tillsynsmyndighet bör få möjlighet att utan dröjsmål vid
behov ingripa och medge en temporär avvikelse från I ex ett villkor i etl
tillståndsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>T
ex skulle ett företag som får problem att hålla ett villkor i ett
tillstånds-beslut omedelbart kunna vända sig till tillsynsmyndigheten.
Tillsynsmyndigheten skulle i sin tur, om den finner att tillräckliga skäl
föreligger, utan omgång kunna medge att företagel tillfälligt får avvika från
villkoret. Givetvis kan tillsynsmyndigheten vid sin prövning också finna att
någon avvikelse inle bör medges. Tillsynsinyndighetens beslut bör kunna överklagas
både av företaget och den som företräder motstående intressen om beslutet gätt
någon av dem emot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
har flera fördelar jämfört med naturvårdsverkets förslag. De</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ofta
goda och öppna kontakterna mellan företag och tillsynsmyndigheter Prop.<br>
mbbas inte. Vidare får tillsynsmyndigheterna ytterligare en
"inkörsport" 1986/87: 135<br>
för tillsynen. Resurser behöver inte tas i anspråk vid koncessionsnämnden<br>
om tillsynsmyndigheten kan klara ut problemen. Dessutom kan förelagen<br>
få elt snabbare besked, eftersom handläggningstiderna i allmänhet torde<br>
vara kortare vid tillsynsmyndigheterna än vid koncessionsnämnden för<br>
miljöskydd. Förslaget skulle också innebära all sk fortgående överträ<br>
delser kan undvikas eller i varie fall avsevärt begränsas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
ändringarna motiverade?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikontoret
har inte några erinringar mol förslaget att avkriminalisera några av de i dag
straffbara överträdelserna i miljöskyddslagen. Betydelsen härav år dock
begränsad mot bakgrund av att de mera kvalificerade överträdelserna numera är slraffsanktionerade
i brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga är om naturvårdsverkets förslag angående skärpning av sankfionssystemel
med miljöskyddsavgifter är motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
brukar anses åvila den som vill ha en förändring av gällande rätt att visa att
ändringen är motiverad. Det kravet har naturvårdsverket inte uppfyllt. I
naturvårdsverkets framställning på närmare 50 sidor till regeringen fmns
knappast några konkreta exempel som ger övertygande stöd för verkets
uppfattning att överträdelserna av tillstånd, förbud, villkor eller
föreskrifter är sä vanliga atl en skärpning av påföljdssystemet är motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
kontakt med flera av landets länsstyrelser ger tvärtom stöd för Kemikontorets
uppfattning atl en klar majoritet av de som bedriver förprövningspliklig
miljöfarlig verksamhet verkligen anstränger sig för att leva upp fill de krav
som samhället genom tillständs- och tillsynsmyndighe-tema ställer på dem och
att företagen i allmänhet lyckas i sina ansträngningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang kan även förtjäna framhållas, att en pådrivande faktor i
företagens miljöansträngningar är betydelsen av goda relationer till
befolkningen på den ort till vdken en s k miljöstörande industri är lokaliserad.
Allt fler företag torde vara medvetna om, atl ett akfivt och verkningsfullt
engagemang i miljöskyddsarbetet är en väsenfiig fömtsättning för sådana goda
relationer till den närmaste omgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Givetvis
kan inte förnekas att det inträffar överträdelser även om de är klart färte än
vad naturvärdsverket vill göra gällande för att motivera en skärpning av
påföljdssystemet. Flera orsaker kan ligga bakom överträdelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kemikontoret har
naturligtvis inte något att invända mot att samhället<br>
straffar den som med uppsåt eller av oaklsamhet bryter mot miljöskyddsla<br>
gen och därmed får ekonomisk fördel av brottet. Det är inte heller särskilt<br>
anmärkningsvärt all samhället genom sanktionssystemet vill eliminera den<br>
ekonomiska fördel som en fysisk eller juridisk person har haft av ett brott<br>
som har orsakat betydande störning i omgivningen även om kostnaden ofta<br>
kvarstår för att klara det villkor eller liknande som har överträtts, t ex att<br>
anskaffa, installera och driva en reningsanläggning. I detta sammanhang<br>
bör man också ha i minnet alt företagel numera kan komma att få utge</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skadestånd enligt den nya
miljöskadelagen (1986; 225).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakom
flertalet överträdelser lorde emellertid inte ligga syftet atl lill- 1986/87;
135 skansa sig en ekonomisk fördel. Betydligt mera vanligt är att överträdelsen
bottnar i alt det har visat sig inle vara tekniskt möjligt eller ekonomiskt
rimligt att uppfylla det uppställda villkorel. I detta sammanhang bör påpekas
att överträdelsen inte sällan "upptäcks" genom alt företaget vänder
sig till tillsynsmyndigheten och berättar om det inträffade för att få råd.
Förhållandet kan också bli känt genom alt förelaget vänder sig till tillståndsmyndighelen
för att få del överträdda villkoret justerat. Det är alltså vanligt att det är
del förelag som t ex överträder etl villkor som lar kontakt med myndigheterna
för att få hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förtjänar också att nämnas all det inte heller är ovanligt att företaget mer
eller mindre "tvingas" fortsätta överträdelsen fram till dess
tillsynsmyndigheten har hunnit ompröva det aktuella villkoret. Handläggningsliden
hos tillslåndsmyndigheten kan nämligen vara lång. Enligt Kemikontoret är det i
den situationen knappast realistiskt att begära atl företaget skall upphöra med
överträdelsen genom att stoppa eller avsevärt begränsa produktionen. En sådan
åtgärd skulle nämligen kunna medföra sädana negativa reaktioner hos kunderna
att företaget kan tvingas lill friställningar eller förelagets fortlevnad tom
äventyras. I stället bör överträdelsen av etl villkor eller liknande bringas
att upphöra genom att företaget utan omgång får det "fdsatta"
villkoret justerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
konstaterar att "överutsläpp definitionsmässigl är fill skada för miljön
eller innebär oacceptabla risker för den". Gentemot detta uttalande kan
anföras att de emissionsbegränsningar som åstadkommits sedan miljöskyddslagen
kom till har varit så långtgående att ett nu gällande emissionsvillkor ofta
avser en nivå långt under den där en miljöstörning kan befaras. Den gräns som
ett sådant villkor anger är då snarast satt i enlighet med Immissionssakkunnigas
uttalande "att i varie fall onödiga immissioner inte bör tolereras" (SOU
1966; 65,s211). Koncessionsnämnden har i dessa fall föreskrivit och företagen
i sin tur accepterat att en så låg immissionsnivå som möjligt skall
eftersträvas inom ramen för skäliga kostnader. Det ligger för övrigt i
företagels intresse att dels efterkomma omgivningens önskemål om att slippa
onödiga miljöstörningar, dels skapa utrymme för sådana utbyggnader av
verksamheten vilka i varie fall i inledningsskedet inte kan komma till stånd
utan att den sammanlagda immissionen -den icke onödiga immissionen enligl Immissionssakkunnigas
betraktelsesätt - ökar något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
avgiftssystem åtföljs uppenbarligen av anspråk på mer omfaUande och därmed
kostnadskrävande utsläppskontroll. 1 de mänga fall fastställda emissionsnivåer
ligger väl under den nivå där störning kan befaras kommer merkostnaderna inte atl
vara lill nägon nytta. Tvärtom tar de resurser från mer angelägna uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när överträdelsen har orsakats av en olyckshändelse kan den som<br>
utövar den miljöfarliga verksamheten enligt nuvarande bestämmelser åläg<br>
gas alt utge en miljöskyddsavgift, nämligen om utövaren haft en ekono<br>
misk fördel av överträdelsen och den medfört risk för betydande störning i<br>
omgivningen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikontoret
har svårt att godta redan gällande rätt, eftersom utövaren Prop. av den miljöfariiga
verksamheten i praktiken knappast kan påverka situa- 1986/87: 135 tionen
när överträdelsen bottnar i en olyckshändelse eller etl villkor som visat sig
inte vara tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt aU uppfylla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sanktionssystemet
är än mer svårt att godta, om naturvårdsverkets förslag skulle genomföras. Förslagel
har ju de orimliga konsekvenserna att den som överträder ett villkor t ex pä
grund av en olyckshändelse eller för alt villkoret inte är tekniskt möjligt
eller ekonomiskt rimligt att uppfylla, kan drabbas av en miljöskyddsavgift, och
detta trots att överträdelsen av villkoret inte orsakat betydande risk för
störning i omgivningen. Inte heller behöver naturvårdsverket enligt förslaget visa
att utövaren har haft någon ekonomisk fördel av överträdelsen. Kemikontoret kan
inle godta ett så automatiskt och blint slående sanktionssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Atl
naturvårdsverkets förslag till skärpningar av miljöskyddsavgiften är orimligt
ur rättssäkerhetssynpunkt framgår också vid en jämförelse med den ekonomiska
sanktionen förelagsböter, som införs i brottsbalken den Ijuli 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagsbolen
som i likhet med miljöskyddsavgiften kan utkrävas av en juridisk person
innehåller nämligen flera begränsande omständigheter som måste vara uppfyllda
för att någon skall kunna åläggas att utge dylika böter. Bl a skall etl brou ha
begåUs. Vidare skall brottsligheten ha inneburit elt grovt åsidosäuande av
särskilda skyldigheter som åvilar företagaren. Dessutom skall visas att
företagaren inte har gjort vad som skäligen kan krävas för att förebygga
brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
för rättsåkerheten betydelsefulla begränsningar vill alltså naturvårdsverket
se avskaffade når verket föreslår alt det i fortsättningen vid utkrävande av miljöskyddsavgifl
inte skall behöva visa att överträdelsen medfört ekonomiska fördelar och
betydande risk för störning i omgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget vill Kemikontoret också peka på vad som anfördes i förarbetena Ull
ändringarna i miljöskyddslagen när miljöskyddsavgiften infördes (jfr prop
1980/81; 92). Redan dä diskuterades nämligen frågan om en ytterligt hård och
automatiskt verkande miljöskyddsavgift. Föredragande statsrådet underströk att
grundprincipen vid miljöskyddsavgiftens utformning bör vara att en avgift
skall tas ut bara i sädana fall då en överträdelse enligt miljöskyddslagen har
medfört ekonomiska fördelar för den som utövar den miljöfarliga verksamheten,
eftersom avgiftens syfte är atl eliminera ekonomiska fördelar av överträdelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Han
framhöll vidare att det var nödvändigl atl införa ytteriigare en begränsning av
del avgiftsbelagda området utöver avgränsningen om ekonomisk fördel.
Föredraganden pekade på all det från miljöskyddssynpunkt var mest angeläget atl
en miljöskyddsavgift togs ut för överträdelser som orsakade miljöstörningar.
Andra gärningar, som för övrigt mera sällan medför några ekonomiska fördelar,
borde undantas från miljöskyddsavgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöskyddsavgiften
borde alltså enligt föredragande statsrådet förbe<br>
hållas gärningar som orsakat störningar i miljön. Men inte ens alla sådana<br>
gärningar borde beläggas med miljöskyddsavgift. Flera skäl anfördes för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>181</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna ståndpunkt. I många fall kunde del med hånsyn till
del sätl på vilket Prop. föreskrifterna i tillständsbeslul var utformade
vara svårt all avgöra i vilken 1986/87; 135 omfattning otillåtna utsläpp
skett. Därtill kom att mät- och kontrollmöjligheterna inle alltid var av tillfredsslällande
kvalitet. Miljöskyddsavgift borde därför enligl föredraganden bara tas ut i de
fall dä del var hell klart att verksamhelen inte var tillåten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men även i sådana fall kunde ett otillåtet utsläpp av elt
ämne ibland anses vara mindre allvarligt för miljön enligt föredraganden. De i
ett tillståndsbeslut medgivna utsläppen av ämnet kunde nämligen vara stora i
förhållande lill den extra belastning på miljön som det otillåtna utsläppet
orsakat, även om överträdelsen i och för sig inte var bagatellartad utan borde
föranleda ett traditionellt straff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den angivna bakgrunden förordade föredragande
statsrådet alt miljöskyddsavgiften skulle åläggas endast för överträdelser som
utöver ekonomiskfördel även har medfört betydande störning för omgivningen
eller risk för sådan störning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet hade inte några invändningar mot förslaget i den
här delen (ses.453). Förslaget godtogs också av regeringen och riksdagen (prop
1980/81:92, JoU 1980/81:21, rskr 1980/81:273).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemikonlorel anser att de skäl som låg till grund för
begränsningen av miljöskyddsavgifien år 1981 gäller med samma styrka även i
dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till detta bör läggas att ett rekvisitlöst avgiftssystem
som naturvårdsverkets förslag drabbar koncessionsnämnden med en merbelastning
eftersom antalet ärenden om miljöskyddsavgift kan komma alt öka. Detta lorde
bli till förfång för nämndens viktigaste uppgift, som är frågan om tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom kan förelagens i dag goda och öppna kontakter med
tillsynsmyndigheterna komma att äventyras genom del föreslagna systemet med
miljöskyddsavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En besvärande principiell olägenhet med ett system av
miljöskyddsavgifter är all detta får karaktären av retroaktiv lagstiftning.
Avgifterna skall tillämpas på omständigheter som fastställts under förfluten
tid och under förhållanden som påtagligt kan skilja sig från de nu rådande. Kemikontorels
avslutande synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt i samband med att överträdelse av villkor
i etl tillståndsbeslut sker måsle vara atl rättelse i första hand skall
vinnas. Omsorgen om miljön måsle alltså gå före omsorgen om avgiften. Det
gäller självfallet i första hand de insatser som görs av företaget som bedriver
den miljöfarliga verksamhelen, men också tillsynsmyndighetens agerande. Väljer
man det föreslagna avgiftssystemet kan resultatet bli negativt för miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemikonlorel har pekat på atl naturvårdsverkets förslag
att införa en<br>
automatiskt och blint slående, höjd miljöskyddsavgift inte är nytt. Ett<br>
liknande förslag var föremål för behandling är 1981. Riksdagen stannade då<br>
med regeringens, lagrådets och flertalet remissinstansers stöd för ett mera<br>
nyanserat påföljdssyslem än del naturvårdsverket nu föreslagit. De skäl<br>
som dä anfördes för atl miljöskyddsavgifien skulle omgärdas av vissa<br>
begränsande rekvisit gäller enligt kemikonlorel med samma styrka i dag.<br>
Naturvårdsverket har i sin framställning till regeringen inte heller överty<br>
gande kunnat visa på konkreta fall där verkels föreslagna skärpning av</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>påföljdssystemet
hade varit att föredra. Naturvårdsverkels förslag till änd- Prop.<br>
ringar i miljöskyddslagen bör alltså avvisas.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemikontoret anser att tillsynsmyndigheterna i stället bör
få möjlighet atl vid behov medge ett temporärt avsteg från ett villkor i ett tillslåndsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>T ex skulle ett företag som får problem all hålla elt
villkor i ett tillståndsbeslut omedelbart kunna vända sig till
tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten skulle i sin tur, om den finner aU lillräckliga
skäl föreligger, utan omgång kunna medge atl förelaget tillfälligt får avvika
från villkoret. Givetvis kan tillsynsmyndigheten vid sin prövning också finna
alt någon avvikelse inte bör medges. Tillsynsmyndighetens beslut bör kunna överklagas
både av företaget och den som företräder motstående intressen om beslutet gått
någon av dem emot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget har flera fördelar jämfört med naturvårdsverkets
förslag. De ofta goda och öppna kontakterna mellan företag och
tillsynsmyndigheter rubbas inte. Vidare får tillsynsmyndigheterna ytterligare
en "inkörsport" för tillsynen. Resurser behöver inte tas i anspråk
vid koncessionsnämnden om tillsynsmyndigheten kan klara ul problemen. Dessutom
kan företagen få ett snabbare besked, eftersom handläggningstiderna i allmänhet
torde vara kortare vid tillsynmyndighelerna än vid koncessionsnämnden för
miljöskydd. Förslaget skulle också innebära att sk fortgående överträdelser
kan undvikas eller i varie fall avsevärt begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemikontoret föreslår mol denna bakgrund att 40 § andra
stycket ML ändras så att det i fortsättningen framgår att fillståndsbeslut
enligt miljöskyddslagen inte hindrar en tillsynsmyndighet att tillfälligt
ändra ett villkor när ändringen är påkallad av en omständighet som har
inträffat efter det ursprungliga villkorets bestämmande. Av 48 § ML framgår alt
ett sådant beslut skulle kunna överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av tillsynsmyndighetens möjligheter att vid
behov snabbt ingripa och tillfälligt ändra etl villkor eller liknande bör
enligt Kemikontorels mening tillståndsmyndigheten alltså även i fortsättningen
enligt 27 § ML efter ansökan av tillståndshavaren få upphäva eller mildra
villkor i ett tillslåndsbeslut. Så bör kunna ske om det är uppenbart atl
villkoret inte längre behövs eller är strängare än nödvändigl eller om
ändringen påkallas av omständighet som inle förutsågs när tillståndet
meddelades.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:196.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga 8 Prop. De remitterade förslagen
1986/87" 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om miljöskyddslagen (1969:
387)' dels aU 1,8, 10, 40, 43, 44 a, 45 och 52 §§ skall ha följande lyddse,
dels alt det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 39 a, 41a och 64 §§,
samt närmast före 64 § en ny mbrik av följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>If </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
lag är tillämplig på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. utsläppande av avloppsvatten, fast ämne eller gas
frän mark, byggnad<br>
eller anläggning i vattendrag, sjö eller annat vattenområde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. användning av mark, byggnad</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. användning av mark, byggnad<br>
eller anläggning på sätt som eljest eller anläggning på sätt som eljest<br>
kan medföra förorening av vatten- kan medföra förorening av mark,<br>
drag, sjö eller annat vattenområde, av vattendrag, sjö eller annat vat<br>
tenområde eller av grundvatten,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. användning av mark, byggnad eller anläggning på sätt
som kan medfö<br>
ra störning för omgivningen genom luftförorening, buller, skakning, ljus<br>
eller annat sådant, om störningen ej är helt tillfällig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen är icke tillämplig på sådant</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen är icke tillämplig på sådant<br>
utsläppande av avfall som avses i</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utsläppande
av avfall som avses i<br>
lagen (1971: 1154) om förbud mot</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagen (1971:
1154) om förbud mot<br>
dumpning av avfall i vatten eller på</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dumpning
av avfall i vatten eller på<br>
störning i radiomottagningsapparat.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stöming
i radiomottagningsapparat.<br>
Ej heller är lagen tillämplig i fråga</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ej
heller är lagen tillämplig i fråga<br>
om joniserande strålning eller in-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
joniserande strålning eller be-<br>
verkan av elektrisk ström från</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>träffande
elektriska och magne-<br>
elektrisk anläggning, varom särskil-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tiska
verkningar av en elektrisk an<br>
da bestämmelser gäller.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>läggning, varom särskilda bestäm<br>
melser gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärd eller användning som enligt vad nu sagts omfattas
av lagen kallas miljöfarlig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8§
Är det av särskild betydelse från naturvårdssynpunkt eller eljest med hänsyn
till allmänt intresse, kan regeringen med avseende på viss del av landet
förbjuda allt utsläppande av avloppsvatten, fast ämne eller gas från mark,
byggnad eller anläggning i vattendrag, sjö eller annat vattenområde, om det kan
ske utan oskäligt intrång för innehavare av fabrik eller inrättning som
anlagts innan beslutet meddelats eller för kommun eller annan som dessförinnan böoat
avleda avloppsvatten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Lagen
omtryckt 1981:420. Senaste lydelse 1984:912.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1986/87:
135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i första styckel gäller även utsläppande av
avloppsvatten, fasl ämne eller gas från mark, byggnad eller anläggning så all
mark eller grundvatten kan förorenas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får meddela föreskrifter om att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. vissa slag av fabriker eller andra inrättningar
inte får anläggas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. avloppsvatten av viss mängd, art eller sammansättning
inte får släp<br>
pas ut,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. fast avfall eller annat fast ämne</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>3. fast avfall eller annat fast ämne<br>
inte får släppas ut eller läggas upp inte fär släppas ut eller läggas upp<br>
sä aU vattendrag, sjö eller annat så att mark, vattendrag, sjö eller<br>
vattenområde kan förorenas, annat vattenområde eller grundvat<br>
ten kan förorenas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. vissa slag av inrättningar eller deras användning
inte får ändras på ett<br>
sätt som kan medföra ökad eller ny olägenhet eller som i annat avseende är<br>
av betydelse från störningssynpunkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utan atl koncessionsnämnden har lämnat tillstånd enligt
denna lag eller anmälan har gjorts hos den myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39 a§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten skall, om det behövs, med stöd av 43 §
andra stycket förelägga den som utövar miljöfarlig verksamhet att fuUgöra sin
undersökningsskyldighet enligt ett särskiU kontrollprogram.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40 §<br>
Om lillstånd inte har givits enligt</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
tillstånd inte har givits enligt<br>
denna lag, får en tillsynsmyndighet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>denna
lag, får en tillsynsmyndighet<br>
meddela etl föreläggande om så-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddela ett
föreläggande om så<br>
dant försiktighetsmått eller förbud</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dant
försiktighelsmäll eller förbud<br>
som uppenbart behövs för aU la-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som behövs
för att lagens bestäm<br>
gens bestämmelser skall efterievas.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>melser
skall efterievas. I bråds-<br>
</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>brådskande fall eller när det i öv-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>kände fall eller när det i övrigt finns<br>
rigl finns särskilda skäl får förelåg-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>särskilda
skäl får föreläggandet ges<br>
gandet ges omedelbart och i andra</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omedelbart
och i andra fall först se-<br>
fall först sedan det visat sig aft rät-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dan
det visat sig aU rättelse inte kan<br>
telse inte kan vinnas genom råd.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>vinnas genom råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillståndsbeslut enligt denna lag hindrar inte en tillsynsmyndighet
från att meddela sådana brådskande föreskrifter som är nödvändiga till följd av
särskilda omständigheter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:97.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=89>
<tr>
<td valign=top align=left height=89 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en tillständshavare åsidosätter villkor som angivits
i tillslåndsbeslutel, får en tillsynsmyndighet förelägga honom att vidta rätlelse.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en lillståndshavare åsidosätter villkor som angivits i
tillståndsbeslutet, får en tillsynsmyndighet förordna om rättelse på hans bekostnad
eller förelägga honom all själv vidtaga rättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligt denna paragraf får en
tillsynsmyndighet sätta ut vite.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87; 135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4la§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon underlåter att iaktta vad som har angivits i ett
föreläggande enligt 40 § första stycket eller om han åsidosätter vUlkor som
har angivits i ett lillståndsbeslut eller förbud eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av 40 § andra stycket eller 41 §, får tillsynsmyndigheten
förordna om rättelse på hans bekostnad. Om det finns förutsättningar för ett
föreläggande enligt 40 § första stycket får ett sådant förordnande ges utan
alt föreläggande har meddelats, om tillsynsmyndigheten med hänsyn lill risken
för allvarliga skador eller av andra särskilda skäl finner att rättelse bör
ske utan dröjsmål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=72>
<tr>
<td valign=top align=left height=72 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan
verksamheten vid en anläggning befaras vara miljöfarlig, är innehavaren
skyldig att på begäran lämna tillsynsmyndighet behövliga upplysningar om
anläggningen.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om verksamheten vid en anläggning kan befaras vara
miljöfarlig, är innehavaren skyldig att lämna tUl-synsmyndigheten behövliga
upplysningar om anläggningen. Tillsynsmyndigheten får förelägga innehavaren
att lämna sådana upplysningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsynsmyndighet
får förelägga den som utövar verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig att
utföra för Ullsynens fullgörande behövliga undersökningar av verksamheten och
dess verkningar. Tillsynsmyndighet kan i stället, om det finnes lämpligare,
föreskriva att sådan undersökning skall utföras av annan än den som utövar
verksamheten och utse någon atl göra undersökningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det åligger
den som utövar verksamheten att ersätta kostnad för undersökning som avses i
andra stycket andra punkten med belopp som tillsynsmyndigheten fastställer.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
åligger den som utövar verksamheten att ersätta kostnad för undersökning som
avses i andra styckel andra meningen med belopp som tillsynsmyndigheten fastställer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligl andra styckel får
tillsynsmyndighet utsätta vite.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om föreläggande enligt första och andra styckena
får tUl-synsmyndigheten sätta ul vite.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87; 135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44a§'' Efter åtagande av en kommun får länsstyrelsen överiåla
åt miljö- och hälsoskyddsnämnden att utöva fortlöpande tillsyn enligt denna
lag. Sker sådan överlåtelse, skall vad som sägs i lagen om tillsynsmyndighet
gälla även miljö- och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn av sådan miljöfarlig verksamhet som utövas av
försvars-maklen får dock inte utövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden enligt
första stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45 §5 Till böter eller fängelse i högst två år döms den
som med uppsåt eller av oaklsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. bryter mot förbud som har meddelats med stöd av 8, 23
eller 41 § eller<br>
åsidosätter sådana bestämmelser som har meddelats med stöd av 2 § tredje<br>
stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. underlåter
atl iakttaga föreskrift som regeringen har meddelat med<br>
stöd av 10 §,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åsidosätter
villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8a§ andra stycket, 17§,
18§ första styckel, 19-21 §, 21a § andra stycket, 23-25, 27 §, 29 § andra
stycket eller 41 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underlåter
att fullgöra vad som åligger honom enligt 43 § första stycket eller i ansökan
eller annan handling som avges enligt denna lag eller enligt föreskrift som har
meddelats med stöd av lagen lämnar vederbörande myndighel oriktiga uppgifter
rörande ett förhållande av betydelse för prövning av en fråga om lillstånd
eller för tillsynen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ringa fall döms inte till ansvar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åsidosätter
villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av 8a§ andra stycket, 18§
första stycket, 19-21 §, 21 a § andra stycket, 23-25, 27 §, 29 § andra styckel
eller 41 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>underiåler
att iaktta föreläggande som har meddelats med slöd av 43 § första stycket
eller andra stycket första meningen,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i
ansökan eUer annan handling som avges enligl denna lag eller enligt föreskrift
som har meddelats med stöd av lagen lämnar vederbörande myndighet oriktiga
uppgifter rörande ett förhållande av betydelse för prövning av en fråga om
tillstånd eller för tillsynen.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
ett vitesföreläggande har överträtls döms inte lill ansvar enligt första stycket
för gärning som omfattas av föreläggandet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"
Senaste lydelse 1983:296. Senaste lydelse 1984:912.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87: 135 Till ansvar enligt första stycket döms inte,
om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52 §<br>
En särskild avgift (miljöskydds-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild avgift (miljöskydds<br>
avgift) skall utgå, om en föreskrift</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>avgift) skall ulgå, om en föreskrift<br>
som avses i 45 § första stycket 1-3</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>som avses i 45 § första stycket 1-3<br>
har överträtts och överträdelsen</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>har överträUs och överträdelsen<br>
har medfört dels ekonomiska förde-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>har medfört betydande ekonomiska<br>
lar för den som utövar den miljöfar-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>fördelar för den som utövar den<br>
liga verksamheten, dels betydande</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miljöfariiga verksamheten.<br>
störningar för omgivningen eller<br>
risk för sådana störningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddsavgiften tillfaller staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöskyddet i totalförsvaret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det behövs med hänsyn tiU försvarsberedskapen får
regeringen meddela särskilda föreskrifter för totalförsvaret med avvikelse
från denna lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den 1 julil987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
överträdelser som har skett före ikraftträdandet gäller 45 § första stycket 4
och 52 § i sin äldre lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i väglagen (1971: 948)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>väglagen (1971:948) skall ha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:128.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl 15 och 16 följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §'</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
byggande av väg skall upprättas en arbetsplan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
arbetsplanen skall anges den mark som behöver tas i anspråk för väganordningar
och för genomförandet av vägbyggnadsföretaget. Planen skall även innehålla de
uppgifter som i övrigt behövs för atl genomföra företaget.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I arbetsplanen skall anges den mark som behöver tas i
anspråk för väganordningar och för genomförandet av vägbyggnadsföretaget.
Planen skall även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter som
i övrigt behövs för atl genomföra företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla en redovisning av de förväntade
miljöeffekterna saml förslag tiU erforderiiga skyddsåtgärder eller andra
försiktighetsmått som behövs för att förebygga störningar eller andra
olägenheter från trafiken.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 f</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=100>
<tr>
<td valign=top align=left height=100 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
utarbetande av en arbetsplan skall samråd i fråga om vägens sträckning och vägförslagets
ut-formnng i övrigt ske med berörda faslighetsägare och myndigheter samt
andra som kan ha ett väsenthgt intresse i saken.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utarbetande av en arbetsplan skall samråd i fråga om
vägens sträckning och vägförslagets utformning i övrigt ske med berörda
fastighetsägare och myndigheter samt andra som kan ha ett väsentligt intresse
i saken. Samråd skaU alltid ske med de nalurvårdsmyndigheler som berörs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förförandet enligt första stycket får efter
omständigheterna förenklas i fråga om en arbetsplan för väg, som enligt
detaljplan skall ingå i allmän plats eller som är fömtsatt i
områdesbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avser
arbetsplan endast ombyggnad av väg, får förfarandet enligt första stycket efter
omständigheterna förenklas med iakttagande av att ägare till en fastighet, av
vilken mark skall tas i anspråk, alltid skall beredas tillfälle all yttra sig.
Detta skall även fillämpas på en arbetsplan som innefattar endast ändring av
planen för elt vägbyggnadsföretag som ännu ej är färdigställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
26.0pt;margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1987.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Med
nuvarande lydelse avses den i prop. 85/86: 118 föreslagna lydelsen. Med
nuvarande lydelse avses den i prop. 85/86: 118 föreslagna lydelsen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-left:262.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga 9 Prop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:308.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1987-03-18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: f. d. justileårdel Hull, justitierådet Erik
Nyman, regeringsrådet Dahlman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1987
har regeringen på hemställan av statsrådet Dahl beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969; 387),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. lag om ändring i väglagen (1971; 948).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Kerstin Frideen. Förslagen föranleder följande yttrande av
lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39 a och 45 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 39 a § föreskrivs att en tillsynsmyndighet, om det
behövs, skall med stöd av 43 § andra stycket förelägga den som utövar
miljöfarlig verksamhet att fullgöra sin undersökningsskyldighel enligt ett
särskilt kontrollprogram. Genom stadgandet understryks sålunda vikten av att
sådan verksamhet blir föremål för undersökning och kontroll i den utsträckning
som erfordras frän miljöskyddssynpunkt. I linje härmed bör också befogenheten
för en tillsynsmyndighet att meddela föreläggande av det slag som avses i paragrafen
följa direkt av denna i stället för atl framgå av en hänvisning till 43 §. Om
detta alternativ väljs, skall i 45 § första stycket 4 hänvisning, fömtom till
43 §, ske tdl 39 a §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med beaktande av det anförda kan 39 a § och 45 § första
stycket 4 förslagsvis ges följande lyddse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39a§:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"En tillsynsmyndighet skall, om det behövs, förelägga
den som utövar miljöfarlig verksamhet att undersöka och kontrollera
verksamheten och dess verkningar enligt ett särskilt kontrollprogram."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45 § första stycket 4:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"underlåter att iaktta föreläggande som har meddelats
med stöd av 39 a § eller 43 § första stycket eller andra stycket första
meningen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt denna paragraf i förslaget får regeringen, om det
behövs med hänsyn till försvarsberedskapen, meddela särskilda föreskrifter för
totalförsvaret med avvikelse från miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framhålls i specialmotiveringen innehåller paragrafen
ett bemyndi<br>
gande för regeringen enligt 8 kap. 7 § regeringsformen. Det må med anled<br>
ning härav erinras om ett uttalande i propositionen (1973:90 s. 209) med<br>
förslag till ny regeringsform. Enligt uttalandet borde, när fråga var om<br>
föreskrifter som kunde beröra mera väsentliga medborgarintressen, riks<br>
dagen mera preciserat ange de ramar inom vilka regeringen skulle få röra<br>
sig.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Miljöskyddet är
otvivelaktigt ett mycket väsentligt medborgarintresse. Prop. Med hänsyn
härtill bör det bemyndigande som riksdagen föreslås ge rege- 1986/87' 135
ringen preciseras mer än som har skett i förevarande paragraf. Enligt lagrådets
mening bör av lagtexten framgå, atl bemyndigandet får utnyttjas av regeringen
endast under tid då det råder om än inle krig eller krigsfara så i varje fall
särskilda förhållanden, som kräver en höjd försvarsberedskap. De avvikelser
som regeringen föreskriver från lagen i fråga om totalförsvaret bör vidare avse
en förstärkning av försvarsberedskapen och de bör vara nödvändiga för detta
ändamål. Lagrådet förordar, att paragrafen ges följande lydelse:
"Regeringen får, i den utsträckning det på gmnd av rådande särskilda
förhållanden är nödvändigt för att stärka försvarsberedskapen, meddela
föreskrifter för totalförsvaret som avviker från denna lag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i väglagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>pQp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1 1986/87: 135</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag ............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1987</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning .................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän motivering
..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förorening av mark och gmndvatten
.................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheternas befogenheter
i fråga om icke till-ständsgiven verksamhet m.m </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägar och gator m. m.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kontrollprogram ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Påföljdssystemet ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättade
lagsförslag .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Speciaimolivering
....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
miljöskyddslagen (1969: 387) .</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel till lag om ändring i
väglagen ............... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan ................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut ........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 Miljöskyddsutredningens sammanfattning av
betänkan<br>
det (SOU 1983; 20) Bätlre miljöskydd </span><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Miljöskyddsutredningens lagförslag i
betänkandet (Ds Jo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983: 1) Förorening av mark och grundvatten </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 Miljöskyddsutredningens lagförslag i
betänkandet (SOU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983:20) Bätlre miljöskydd </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4 Sammanställning av remissyttranden över
miljöskyddsutredningens betänkande (Ds Jo 1983; 1) Förorening av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mark och gmndvatten .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5 Sammanställning av remissyttranden över
miljöskydds<br>
utredningens betänkande (SOU 1983:20) Bättre miljö<br>
skydd </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 6 Naturvårdsverkets lagförslag ..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:48.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 7 Sammanställning av remissyttranden över
naturvårds<br>
verkets förslag ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 8 De remitterade förslagen ........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 9 Lagrådets yttrande .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 192</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
GA03135prop_198687__135.pdf9340545pdfom ändring i miljöskyddslagen (1969:387) m.m.https://data.riksdagen.se/fil/449C10F5-75A5-4FBA-AE35-E49B5E353258